Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 196 b

1

Nr 21

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående traktamentsersättningen
till ledamot av jury i tryckfrihetsmål.

Första lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,
till lagutskott hänvisade motioner, nr 214 i första kammaren av herr
Olsson, Manne, och fru Wallentheim, samt nr 262 i andra kammaren av
herr Trana m. fl. I motionerna, som är likalydande, hemställes »att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhåller, att nu gällande bestämmelser
om traktamente till juryman göres till föremål för skyndsam översyn och
omprövning av nu utgående traktamentsersättningar».

Beträffande skälen för denna hemställan får utskottet hänvisa till den
tryckta motionen 11:262.

Motionerna har varit föremål för remissbehandling.

Vissa bestämmelser

Bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål lämnas dels i tryckfrihetsförordningen,
dels i lagen den 22 april 1949 med vissa bestämmelser om
rättegången i tryckfrihetsmål. Sådana mål upptages av rådhusrätt i stad
som är säte för länsstyrelse eller, om rådhusrätt ej finnes i staden, av den
rådhusrätt inom länet, som enligt Kungl. Maj:ts förordnande är behörig att
för länet upptaga tryckfrihetsmål. Kungl. Maj :t kan även förordna om att
annan rådhusrätt inom länet skall äga upptaga tryckfrihetsmål. Finnes ej
rådhusrätt inom länet, äger Kungl. Maj:t utse rådhusrätt utom länet att
för länet upptaga sådana mål; förordnande av sistnämnda slag har meddelats
i fråga om rådhusrätten i Jönköping för Skaraborgs län, i fråga om
Stockholms rådhusrätt för Gotlands län och i fråga om rådhusrätten i Gävle
för Kopparbergs län.

I tryckfrihetsmål, vari talan föres om ansvar, skall frågan, huruvida den
skrift målet gäller är brottslig, prövas av en jury med nio medlemmar, såframt
inte parterna på båda sidor vill direkt hänskjuta målet till rättens
avgörande. För varje län — dock gemensamt för Stockholms stad och län
—skall utses sammanlagt tjugofyra jurymän. Valen förrättas av landsting
respektive stadsfullmäktige. Valperioden är fyra år. Att mottaga jurymannauppdrag
är en medborgerlig skyldighet. Den som fyllt 60 år eller som har
giltigt hinder för att utöva uppdraget kan dock avsäga sig detta. I det särskilda
fallet kan juryman ej utan laga förfall undandraga sig att tjänstgöra
i juryn.

Bihang till riksdagens protokoll 196b. .9 samt. 1 avd. Nr 21

2

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 1964

Enligt 12 § nämnda lag med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål
åtnjuter juryman av statsmedel dagtraktamente och reseersättning
enligt de grunder som gäller för landstingsmän. Härmed åsyftas emellertid
icke de bestämmelser som numera gäller beträffande gottgörelse åt
landstingsman utan — vilket följer av 7 § lagen den 14 maj 1954 om införande
av landstingslagen — bestämmelserna i 23 § den förut gällande landstingslagen
av år 1924. Sistnämnda bestämmelser innebär — i lydelse enligt
lag den 4 april 1952 — att landstingsman, som ej bor å den ort, där landstinget
hålles, under landstingets möte samt under resan fram och åter åtnjuter
dagtraktamente med 32 kronor jämte reseersättning, medan landstingsman,
som bor å landstingsorten, under mötet åtnjuter dagtraktamente
med 20 kronor.

När rätt för juryman att erhålla ersättning av statsmedel infördes år 1937,
skedde detta under åberopande av att juryns medverkan ingick som ett led
i förfarandet, att tjänstgöring i jury icke borde medföra direkt ekonomisk
uppoffring samt att jurymannauppdragets fullgörande var att betrakta som
en plikt.

Till jämförelse med vad som gäller för jurymän må här nämnas att nämndeman
för tjänstgöring i häradsrätt åtnjuter dels reseersättning och traktamente
enligt rese- och traktamentsklass B i allmänna resereglementet, vilket
bl. a. betyder att traktamente f. n. kan utgå med högst 32 kronor för dag
och med 23 kronor för natt, dels ock — med viss begränsning i fråga om
resdag — dagarvode om 60 kronor för varje förrättningsdag. Dagarvode
för häradsnämndemän infördes från och med den 1 juli 1953 och utgjorde
då till en början 20 kronor per dag. Beloppet höjdes 1957 till 30 kronor och
1962 till 60 kronor.

Remissyttranden

Utskottet har i den ordning § 46 riksdagsordningen föreskriver inhämtat
yttrande över motionerna från Stockholms rådhusrätt och Göteborgs rådhusrätt.
Båda remissinstanserna tillstyrker motionerna. Stockholms rådhusrätt
framhåller härvid, att nämndeman i Stockholm uppbär arvode om 60
kronor för tjänstgöringsdag, samt uttalar, att ersättningarna till jurymän
är alltför låga i jämförelse med andra motsvarande ersättningar. Göteborgs
rådhusrätt anser, att det redan med hänsyn till den penningvärdeförsämring
som ägt rum, sedan utgående traktamente till juryman fastställdes år
1952, synes önskvärt att traktamentet höjes. Till jämförelse nämner rådhusrätten,
att ersättningen till nämndeman i Göteborg, vilken ersättning år
1952 utgick med 25 kronor, därefter successivt höjts till 60 kronor. En höjning
av jurymans traktamente skulle för statsverket troligen innebära en
relativt obetydlig kostnadsökning, enär förhandlingar, i vilka jury medverkar,
synes förekomma i förhållandevis ringa utsträckning. Som exempel

Första lagutskottets utlåtande nr 21 år 196i

3

nämnes att åren 1962 och 1963 sådan förhandling förekom vid rådhusrätten
endast en dag vartdera året.

Utskottet

Enligt 12 § lagen med vissa bestämmelser om rättegången i tryckfrihetsmål
åtnjuter juryman av statsmedel dagtraktamente och reseersättning enligt
de grunder som gäller för landstingsman. Härmed åsyftas icke de grunder,
som numera gäller beträffande gottgörelse åt landstingsmän, utan de
äldre bestämmelserna i 23 § av 1924 års landstingslag. Dessa bestämmelser
innehåller enligt senaste lydelse, som tillkommit år 1952, att landstingsman,
som ej bor på den ort där landstinget hålles, under landstingets möte samt
under resan fram och åter erhåller dagtraktamente med 32 kronor jämte
reseersättning, medan landstingsman, som bor på landstingsorten, under
mötet har rätt till dagtraktamente med 20 kronor. I förevarande motioner
föreslås skyndsam översyn och omprövning beträffande reglerna om traktamente
till juryman. Motionerna har tillstyrkts av de båda rådhusrätter som
avgivit yttrande i ärendet.

Utskottet anser, att en viss höjning av ifrågavarande ersättningar är motiverad
redan med hänsyn till den förändring av penningvärdet, som inträffat
sedan traktamentsbeloppen fastställdes år 1952. Härtill kommer att sedan
dess införts avsevärt gynnsammare regler beträffande gottgörelse till
innehavare av andra, jämförliga uppdrag, såsom exempelvis uppdraget att
vara nämndeman vid häradsrätt. Även utskottet har därför funnit att en
översyn av bestämmelserna om ersättning till juryman lämpligen bör äga
rum med syfte i första hand att åstadkomma kompensation för den inträffade
penningvärdeförsämringen. I samband härmed synes böra övervägas
i vad mån reglerna jämväl i annat hänseende bör omarbetas till bättre överensstämmelse
med de regler som gäller i fråga om andra, jämförliga uppdrag.

Under hänvisning till det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motioner, 1:214
och 11:262, måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om
en översyn av gällande bestämmelser om ersättning till
juryman i tryckfrihetsmål.

Stockholm den 9 april 1964

På första lagutskottets vägnar
INGRID GÄRDE WIDEMAR

Vid detta ärendes behandling har närvarit
från första kammaren: herrar Wikner, Hilding, Hjorlh, fröken Ljungberg
och herr Palm;

4

Första lagutskottets utlåtande nr 21 dr 1964

från andra kammaren: fru Gärde Widemar, herr Landgren, fru Johansson,
herrar östrand, Ekström i Björkvik, Gustafsson i Borås, Larsson
i Norderön och Svenungsson.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1964
640889