Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 1964
1
Nr 2
Konstitutionsutskottets utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition till riksdagen med förslag till lag med
vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare
för perioden 1965—1968 ävensom en i ämnet
väckt motion.
Till konstitutionsutskottets handläggning har båda kamrarna den 24 januari
1964 hänvisat en av Kungl. Maj :t till riksdagen avlåten proposition nr
29, vari Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att antaga nedan intagna förslag
till lag med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för
perioden 1965—1968.
Beträffande motiveringen till lagförslaget får utskottet hänvisa till det
vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden
för den 19 december 1963.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i
anledning av densamma inom andra kammaren väckt, till utskottet hänvisad
motion nr 789 av herr Hagberg m. fl., vari hemställes »dels att riksdagen
i skrivelse till regeringen begär skyndsamt förslag till ny vallag för val
till riksdagens andra kammare, som tryggar en demokratisk, proportionell
och fullt rättvis fördelning av mandat i enlighet med varje i valet deltagande
partis röstsiffra, dels också som en följd härav att proposition nr 29 avslås».
I fråga om de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får utskottet
hänvisa till motionen.
Andra kammarens ledamöter skall enligt riksdagsordningen väljas för en
tid av fyra år genom omedelbara och proportionella val. Närmare bestämmelser
härom meddelas i lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen.
Val förrättas inom valkretsar. Fördelningen av platserna grundar sig på
användningen av väljarbeteckningar. Å valsedel skall finnas minst en väljarbeteckning,
och på samma sedel får användas högst tre sådana beteckningar
(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning). Vid röstsammanräkningen
ordnas valsedlarna efter väljarbeteckning. Valsedlar med samma första
beteckning sammanföres i grupper. Genom särskilda uträkningar bestämmes
så långt erfordras ordningsföljden mellan kandidaterna inom grupper
1
Iiihang till riksdagens protokoll 196b. 5 samt. 2 avd. Nr 2
2 Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 196b
na. Därefter fördelas mandaten mellan grupperna. Fördelningen sker i enlighet
med en av belgiern Victor d’Hondt anvisad metod. Platserna tilldelas,
en efter annan, den grupp, som för varje gång uppvisar det största jämförelsetalet.
För varje grupp utgöres jämförelsetalet av gruppens rösttal, så
länge gruppen ej erhållit någon plats. Därefter erhålles gruppens jämförelsetal
genom att dela rösttalet med antalet redan erhållna platser ökat med 1.
Riksdagen hemställde i skrivelse den 7 maj 1949 (nr 208) om utredningav
frågan om reformering av det proportionella valsystemet vid andrakammarval.
Utredningen uppdrogs åt 1950 års folkomröstnings- och valsättsutredning.
I betänkande den 28 november 1951 (SOU 1951: 58) framlade utredningen
förslag till ny fördelningsmetod vid andrakammarval. Förslaget
byggde på den s. k. uddatalsmetoden. Denna innebär att mandaten fördelas
mellan partierna med ledning av jämförelsetal, som erhålles genom att successivt
dividera rösttalet med talen 1, 3, 5, 7 o. s. v. För att förebygga partisplittring
och valtaktisk uppdelning av parti i mindre väljargrupper föreslog
utredningen att uddatalsmetoden skulle kombineras med en spärr. Parti,
vars rösttal ej översteg sextio procent av sammanlagda antalet röster i
valkretsen, delat med antalet av de platser, som där skulle besättas, skulle
icke få deltaga i mandatfördelningen. Utredningen var icke enhällig. En ledamot
ville icke förorda någon ändring i den d’Hondtska metoden; en annan
ledamot förordade en tredje valmetod. Vid den efterföljande remissbehandlingen
av förslaget yppades även tvekan eller skiljaktiga meningar
bland remissinstanserna.
Vid anmälan av ärendet i statsrådet den 28 mars 1952 framhöll dåvarande
chefen för justitiedepartementet, att det var vanskligt att utan ytterligare
överväganden taga slutgiltig ställning till spörsmålet hur valsättet borde vara
uttormat i tramtiden. Denne töreslog därför, att för mandatperioden 1953
—1956 skulle prövas den fördelningsmetod, som på det föreliggande utredningsmaterialet
kunde bedömas som den mest ändamålsenliga, nämligen en
jämkad uddatalsmetod. Den skilde sig från utredningens förslag därigenom
att någon särskild spärr icke förekom. I stället sattes det första divisionstalet
till 1,4. Jämförelsetalen skulle alltså erhållas genom att successivt dividera
partiernas rösttal med 1,4, 3, 5, 7 o. s. v. Vidare skulle å valsedel icke
få användas mer än en väljarbeteckning; två eller flera partier skulle alltså
icke såsom tidigare kunna gå samman i kartell. Reglerna föreslogs upptagna
i en särskild lag, gällande för mandatperioden 1953—1956. I enlighet med
vad sålunda förordats avläts proposition (nr 175) till 1952 års riksdag.
Sedan riksdagen antagit förslaget med vissa jämkningar (se KU uti. 22
och rskr. 265), utfärdades den 30 maj 1952 lag med vissa bestämmelser om
val till riksdagens andra kammare för perioden 1953—1956 (SFS 267).
Samma bestämmelser kom enligt beslut år 1956 (prop. 11; KU uti. 4; rskr.
125; SFS 78) att gälla med avseende å andrakammarvalen för perioden
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 196b
3
1957—1960 och enligt beslut år 1960 (prop. 8; KU uti. 8; rskr. 135; SFS 68)
för perioden 1961—1964.
Det år 1952 för andrakammarvalen införda valsystemet antogs, likaledes
som ett provisorium, år 1954 (prop. 71; KU uti. 3; rskr. 111; SFS 79) för
val av landstingsmän och kommunala fullmäktige för perioden 1955—1958
och erhöll förlängd giltighet för kommunalvalen enligt beslut år 1958 (prop.
24; KU uti. 11; rskr. 156; SFS 139) för perioden 1959—1962 och enligt beslut
år 1961 (prop. 175; KU uti. 18; rskr. 376; SFS 608) för perioden 1963
—1966.
I förevarande proposition nr 29 till årets riksdag föreslås att det nuvarande
provisoriska valsystemet vid andrakammarvalen skall gälla för ytterligare
en mandatperiod. Lagförslaget anknyter till den särskilda lag, som antogs
år 1952, och avser val och särskilda röstsammanräkningar för besättande
av plats i andra kammaren för perioden 1965—1968. Liksom 1952 års
lag innebär förslaget, att endast en väljarbeteckning får användas samt att
mandaten fördelas mellan partierna efter uddatalsmetoden med första divisorn
jämkad till 1,4.
1 motionen II: 789 yrkas dels avslag på förevar ande lagförslag, dels ock
skrivelse till Kungl. Maj :t med hemställan om skyndsamt förslag till ny lag
avseende andrakammarvalen.
Författningsutredningen har i sitt föregående år avgivna betänkande rörande
Sveriges statsskick (SOU 1963: 16—19) framlagt förslag om en mera
genomgripande grundlagsrevision och i samband därmed uppdragit vissa
huvudlinjer för ett nytt valsystem. Betänkandet upptar två alternativa författningsförslag,
det ena utformat efter ett enkammarsystem och det andra
efter ett tvåkammarsystem. I fråga om valmetoden har i enkammaralternativet
för valkretsvalens del och i tvåkammaralternativet för andrakammarvalens
del den år 1952 införda metoden för fördelningen av mandaten mellan
partierna godtagits. Författningsutredningens förslag är för närvarande
föremål för remissbehandling. Ett ställningstagande till förslaget kan
såsom fördragande departementschefen framhållit icke äga rum å sådan
tid att frågan om valsystemets utformning kan erhålla en slutlig lösning
före de ordinarie andrakammarvalen i september 1964. Vid sådant förhållande
får utskottet, med avstyrkande av de i förevarande motion II: 789
framställda yrkandena, förorda att det nuvarande provisoriska valsystemet
vid andrakammarvalen får gälla för ytterligare en mandatperiod. Utskottet
hemställer alltså,
1) att riksdagen, med bifall till förevarade proposition nr
29, måtte antaga följande
4
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 196b
Lag
med vissa bestämmelser om val till riksdagens andra kammare
för perioden 1965—1968
Med avseende å val och särskilda röstsammanräkningar för besättande
av plats i riksdagens andra kammare för perioden 1965—1968 förordnas
härigenom,
att 56 § 3 mom. lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen1 icke
skall gälla,
att i stället för ett vart av följande lagrum i 1920 års lag, nämligen 56 §
4 mom, 59 § andra stycket, 79 § första stycket, 81 § och 87 §, skola gälla
de bestämmelser, som under motsvarande lagrumsbeteckning finnas upptagna
i lagen den 30 maj 1952 med vissa bestämmelser om val till riksdagens
andra kammare för perioden 1953—19562,
att vad i 57 § 2 mom. tredje stycket och 72 § sjätte stycket 1920 års lag
sägs om samma lag skall gälla jämväl beträffande 1952 års lag och nu
ifrågavarande lag,
att det i 59 § fjärde stycket 1920 års lag angivna formuläret skall ersättas
av formulär av den lydelse bilaga vid 1952 års lag utvisar
samt att i 88 § andra stycket 1920 års lag orden »enligt 87 § av lagen
om val till riksdagen» skola utbytas mot orden »enligt lagen med vissä
bestämmelser om val till riksdagens andra kammare för perioden 1965—
1968».
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uPP81ft utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
I lag eller särskild författning förekommande hänvisning till stadgande,
vilket ersatts av bestämmelse i denna lag, skall avse sistnämnda bestämmelse.
2) att motionen II: 789, i den mån den icke blivit besvarad
genom vad utskottet ovan under 1) hemställt, icke måtte
till någon riksdagens åtgärd föranleda.
Stockholm den 26 februari 1964
På konstitutionsutskottets vägnar:
BENGT ELMGREN
Senaste lydelse av 56 § 3 mom., se SFS 1944: 84; av 56 § 4 mom., se SFS 1952: 264;
av 57 §, se SFS 1963: 127; av 59 §, se SFS 1952:264; av 72 §, se SFS 1962: 71; av 79 8, se
SFS 1952: 264, samt av 81, 87 och 88 §§, se SFS 1944: 84.
! Se SFS 1952:267.
5
Konstitutionsutskottets utlåtande nr 2 år 196b
Närvarande:
från första kammaren: herrar Elmgren, Torsten Andersson, Damström,
fru Segerstedt Wiberg, herrar Sveningsson, Georg Pettersson, Olsén*,
Dahlén*, Hernelius* och Dahl; samt
från andra kammaren: herrar Spångberg, Andersson i Linköping*,
von Friesen, Magnusson i Tumhult*, Adamsson, Bengtsson i Halmstad, Nilsson
i Östersund, Hamrin i Jönköping, Wahlund* och Hedin.
* Ej närvarande vid justeringen.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640152