Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196b
1
Nr 8
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts framställningar angående
statligt stöd till jordbrukets rationalisering, m. m.,
jämte i ämnet väckta motioner.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under nionde huvudtiteln
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1964/65 dels (p. 15) till bidrag till
jordbrukets rationalisering, in. m., anvisa ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.
ävensom medge att under budgetåret 1964/65 statsbidrag må beviljas till
yttre rationalisering intill ett belopp av 6 000 000 kr. och till inre rationalisering
intill ett belopp av 15 000 000 kr. med rätt för Kungl. Maj :t att, om
förhållandena skulle ge anledning därtill, medge jämkning i angivna fördelning,
dels (p. 16) till bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering anvisa
ett reservationsanslag av 400 000 kr., dels (p. 17) till täckande av förluster
på grund av statlig kreditgaranti anvisa ett förslagsanslag av 500 000 kr.
ävensom medge, att den årliga räntan å den stående delen av lån från egnahemslånefonden,
som beviljats efter ingången av år 1920 men före den 1 juli
1940, må för år 1965 nedsättas till 3,6 procent, att i avseende å köpeskilling
för sådan jordbrukslägenhet eller byggnad å åbolägenhet, som år 1920 eller
senare år försålts från kronoegendom, räntan må, i den mån köpeskillingen
förräntas efter enahanda grunder, som gällt eller gäller för den stående delen
av före den 1 juli 1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenhet, under
år 1965 utgå efter 3,6 procent, att under budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti
må beviljas för lån avseende yttre rationalisering intill ett belopp av
33 000 000 kr., för lån till inre rationalisering intill ett belopp av 15 000 000
kr., för jordförvärvslån intill ett belopp av 24 000 000 kr. och för driftlån
intill ett belopp av 11 000 000 kr. med rätt för Kungl. Maj:t att, om förhållandena
skulle ge anledning därtill, medge jämkning i angivna fördelning,
att under budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti må beviljas för lån avseende
uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål intill ett belopp
av 4 000 000 kr. samt att under budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti må
beviljas för lån avseende trädgårdsnäringens rationalisering m. m. intill ett
belopp av 6 000 000 kr., dels ock (p. 19) till bidrag till produktionsbefrämjande
åtgärder i Norrland m. m. anvisa ett reservationsanslag av 5 000 000
kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 21 februari 1964 avlåten,
till jordbruksutskottet bänskjuten proposition, nr 49, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för samma
1 Bihanq till riksdagens protokoll 1964. 10 samt. AV 8
in v råd 4
2
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1964
dag, föreslagit riksdagen att dels medge att under budgetåret 1963/64 ytterligare
statlig kreditgaranti må beviljas för lån avseende inre rationalisering
intill ett belopp av 8 000 000 kr., för jordförvärvslån intill ett belopp av
6 000 000 kr. och för driftlån intill ett belopp av 1 000 000 kr., med rätt för
Kungl. Maj:t att, om förhållandena skulle ge anledning därtill, medge jämkning
i angivna fördelning, dels till Jordfonden å tilläggssfat II till riksstaten
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr., dels
ock bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i propositionen anförts
utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta om överföring till jordfonden
av sådan kronan tillhörig fast egendom, som erfordras för jordbrukets
rationalisering.
I detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade
motioner, nämligen
,4. i samband med statsverkspropositionen:
1) I: 235 av herr Svanström, i vilken motion hemställts att riksdagen hos
Kungl. Maj:t hemställer om utredning och förslag i syfte att begränsa domänverkets
inköp och främja det enskilda ägandet av svensk jord och skog
i enlighet med motionens syfte;
2) 1:237 av herr Svanström m. fl., likalydande med II; 280 av herrar
Eriksson i Bäckmora och Vigelsbo, vari hemställts att riksdagen måtte hos
Kungl. Maj:t anhålla om sådana förändrade regler för tillämpningen av 11 §,
sista stycket i SFS 246/59, att densamma på initiativ av länsarbetsnämnd
kan utnyttjas för begränsad upprustning av ekonomibyggnad å småbruk,
där ägaren av länsarbetsnämnden icke anses lämplig för omskolning på
grund av ålder eller annan orsak, samt att dessa ärenden jämväl samordnas
med prövning av förutsättningarna för bostadsstöd i enlighet med bestämmelserna
i SFS 538/62;
3) I: 618 av herr Svanström m. fl. och II: 747 av herr Gustavsson i Alvesta
m. fl., i vilka likalydande mdioner hemställts att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj:t anhålla om åtgärder i syfte att åstadkomma en ändring av nu gällande
regler vid värderingsförfarandet och vid bedömningen av fastigheters
lämplighet för rationaliseringsändamål så att härigenom åstadkommes dels
en snabbare bytesverksamhet mellan lantbruksnämnder och domänverk,
dels att direkta överlåtelser till enskilda eller lantbruksnämnder sker av för
rationaliseringsändamål lämpliga fastigheter tillhörande domänverket;
4) I: 138 av herr Larsson, Thorsten, m. fl., likalydande med II: 172 av
herrar Persson i Heden och Elmwall, vari hemställts att riksdagen vid behandling
av nionde huvudtiteln måtte medge att under budgetåret 1964/65
statlig kreditgaranti må beviljas för lån avseende uppförande av lagerhus
in. m. för jordbruksändamål intill ett belopp av 10 000 000 kr.;
5) 1:614 av herrar Isacson och Sveningsson, likalydande med II: 745 av
herr Eliasson i Moholm m. fl., i vilka motioner hemställts A. att riksdagen
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1964
3
måtte besluta dels att de spärrar skall avlägsnas, vilka nu vid förmedling av
jordförvärvslån, statliga rationaliseringslån samt driftlån kan motverka ett
åstadkommande av den för varje jordbruksföretag enligt uppgjord driftplan
mest ändamålsenliga driftformen, att yngre jordbrukare vid uppbyggnad av
driftformer som bedömes rationella skall kunna beviljas statliga garantilån
med upp till 30 års amorteringstid, att de statliga rationaliseringsorganen
vid beviljande av garantilån i princip inte skall avkräva låntagare annan säkerhet
än som kan erhållas genom inteckning i fastighet eller förlagsinteckning
i levande och döda inventarier, dels ock att kreditramarna för lån till
jordbrukets rationalisering skall för budgetåret 1964/65 höjas med tillhopa
25 000 000 kronor; ävensom B. att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag
till de för genomförande av förslagen erforderliga författningsändringarna;
6)
I: 613 av herrar Isacson och Sveningsson, likalydande med II: 749 av
herr Hedin m.fl., vari hemställts att Kungl. Maj:t måtte till Bidrag till produktionsfrämjande
åtgärder i Norrland m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 3 825 000 kronor.
B. i anledning av propositionen nr 49:
1:664 av herr Nilsson, Ferdinand, m. fl. och 11:809 av herr Antonsson
m. fl., i vilka likalydande motioner hemställts att riksdagen måtte
1) till Jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 40 000 000 kronor,
2) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att å förslag till tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1964/65 måtte till Lantbruksnämnderna: Avlöningar
upptagas förslagsanslag om 500 000 kronor avseende ersättningar
till sakkunniga m. m. i enlighet med lantbruksstyrelsens framställning,
3) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att lantbruksstyrelsen måtte bemyndigas
att vid behov genomföra jämkningar mellan de olika medelsramarna
för kreditgarantier avseende lån till yttre rationalisering, lån till inre
rationalisering, jordförvärvslån och driftslån,
4) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om förslag till nästa års riksdag
avseende effektivisering av lantbruksrationaliseringens organisation och
därmed förknippade frågor rörande kapitalbehov och personalresurser i
enlighet med vad i motionen anförts.
Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till
motionerna I: 235, II: 280, II: 747, II: 172, I: 614, I: 613 och I: 664.
Yttranden har avgivits över motionerna I: 237 och II: 280 av arbetsmarknadsstyrelsen,
bostadsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.
Arbetsmarknadsstyrelsen har i sitt remissyttrande i huvudsak anfört följande.
lf llilwng till riksdagens protokoll 196l>. 10 samt. Nr S
4
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196i
Som motionärerna framhållit skapar strukturomvandlingen i jordbruket
problem, vilka inte alltid kan lösas genom omflyttning av de i jordbruket
sysselsatta till andra näringsgrenar och till andra orter. Särskilda svårigheter
möter i de högre åldrarna. Problemet har beaktats av styrelsen och
behandlas även i styrelsens yttrande över lokaliseringsutredningens betänkande.
Motionärerna hänvisar till det stöd i form av bidrag och lån till förbättring
av bostäder och ekonomibyggnader som under vissa förutsättningar kan
lämnas av länsbostadsnämnder och lantbruksnämnder till här ifrågavarande
befolkning och föreslår, att länsarbetsnämnderna hos nämnda länsorgan
skall initiera sådana bidragsärenden.
Härtill kan framhållas, att i rutinen för arbetsförmedlingsarbetet ingår ett
nära samarbete med såväl länsbostadsnämnder som lantbruksnämnder. Arbetssökande
som innehar jordbruksfastighet skall sålunda genom länsarbetsnämnderna
informeras om lantbruksnämndens möjligheter att inköpa
eller medverka till försäljning av jordbruksfastighet, och lantbruksnämnden
skall inkopplas i de fall vederbörande är intresserad av försäljning.
Länsarbetsnämnderna skall vidare delge länsbostadsnämnderna informationer
om den lokala arbetsmarknaden av betydelse för de sistnämndas verksamhet,
och länsbostadsnämndens medverkan skall påkallas vid försäljning
av egna hem i de fall där arbetslösa egnahemsägare på grund av svårigheter
att avyttra sina bostäder hindras att anta arbete på annan ort. Det förefaller
också naturligt, att vederbörande befattningshavare på länsarbetsnämnden
i sina kontakter med arbetssökande jordbrukare tillhörande den i motionerna
avsedda kategorin lämnar informationer om bidrag in. in. som kan erhållas
från länsbostadsnämnden och lantbruksnämnden, råder vederbörande
att söka kontakt med dessa organ och vid behov även biträder med denna
kontakt. Någon ändring av nuvarande ansvarsfördelning mellan å ena sidan
länsarbetsnämnderna och å andra sidan länsbostads- och lantbruksnämnderna
finner styrelsen därför ej motiverad.
Lantbruksstijrelsen har i sitt remissvar anfört i huvudsak följande.
Lantbruksstyrelsen vill erinra om att i årets statsverksproposition statsrådet
och chefen för inrikesdepartementet — i syfte alt vinna erfarenheter
om framkomliga vägar då det gäller att lösa de problem, som uppstår när
egnahemsägare på grund av arbetslöshet tvingas flytta från hemorten —
föreslagit att statlig inlösen av egnahem må komma till stånd såsom försöksverksamhet
i begränsad omfattning.
Den av inrikesministern föreslagna försöksverksamheten syftar till att
minska anpassningssvårigheterna i samband med jordbrukets strukturomvandling,
och de av motionärerna föreslagna åtgärderna skulle för en viss
begränsad grupp av småbrukare verka i liknande syfte. Motionärerna har
framhållit att deras förslag avser att öppna möjlighet att i vissa fall ge sådana
småbrukare, som inte rimligen kan flyttas, en hjälp till »självpensionering»
i form av hjälp till begränsade insatser till förbättring av deras
byggnader. Därvid skulle det statliga stödet för bostads- och ekonomibyggnader
anpassas till arbetsmarknadsorganets planeringsverksamhet.
Förslaget, som i princip väl ansluter sig till inriktningen av den föreslagna
försöksverksamheten, torde på ett lämpligt sätt kunna komplettera
försöksverksamheten genom att i vissa särskilda fall möjliggöra en smidig
anpassning. Givetvis bör försiktighet iakttagas så att felinvesteringar undviks.
Den av motionärerna föreslagna anordningen att det avsedda stödet
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196b 5
till begränsad upprustning av byggnader skall anslutas till arbetsmarknadsorganens
planeringsverksamhet och användas på initiativ av länsarbetsnämnd
torde vara betryggande för samordningen med åtgärder för
omskolning och omflyttning.
Styrelsen förordar att särskilda bestämmelser om statligt stöd i huvudsaklig
överensstämmelse med motionärernas intentioner infogas i den ovannämnda
försöksverksamheten.
Enligt styrelsens mening är det särskilt angeläget att bestämmelserna
får sådan utformning att verksamheten, som i huvudsak torde komma att
grundas på sociala överväganden, skarpt avgränsas från den på företagsekonomiska
överväganden grundade statliga stödgivningen till inre rationaliseringsåtgärder
vid långsiktigt bestående brukningsenheter.
Bostadsstyrelsen har uttalat bl. a. följande i sitt remissvar.
När en ansökan om förbättringslån avser hus på jordbruksfastighet,
skall länsbostadsnämnden enligt en föreskrift i kungörelsen inhämta yttrande
i ärendet från lantbruksnämnden, om inte sådant yttrande befinnes
obehövligt. Samverkan mellan lantbruks- och bostadsmyndigheterna kan
emellertid aktualiseras inte bara i länsbostadsnämndernas ärenden utan
även i lantbruksnämndernas ärenden rörande lånegaranti- och bidragsgivning
till jordbruken. Lantbruksstyrelsen och bostadsstyrelsen har den 21
september 1961 utfärdat anvisningar rörande samarbetet mellan de båda
nämnderna.
Det åligger länsbostadsnämnd och lantbruksnämnd att stå i kontakt med
varandra i ärenden rörande statligt stöd till anläggning för vatten och avlopp
samt till elektriska installationer, i vilka fråga är om företag, som
avser såväl bostadshus som för jordbruksdriften erforderliga ekonomibyggnader.
Ytterligare föreskrifter om samråd mellan de båda nämnderna torde inte
erfordras.
Vidkommande härefter länsarbetsnämndens handläggning av de i motionerna
omnämnda spörsmålen synes det på grund av redan befintliga
föreskrifter om samråd mellan denna nämnd och övriga länsorgan kunna
förutsättas, att nämnden tager erforderlig kontakt med länsbostadsnämnden
och lantbruksnämnden.
Slutligen må följande framhållas.
Socialpolitiska kommittén och bostadsstyrelsen har i december 1963
framlagt förslag om en rad åtgärder för att förbättra åldringarnas bostadsförhållanden.
Bostadsstyrelsen har i syfte att sprida kännedom om förbättringslånen
utarbetat en folder, som också har översänts till förmedlingsorganen för
att spridas till de berörda åldringarna.
Under bostadsstyrelsens ledning skall genomföras en inventering av åldringsbostäderna
med inriktning på de dåliga bostäderna. Vid inventeringen
skall undersökas vilka åtgärder, som bör vidtagas i individuella fall för att
hjälpa åldringarna att få en bättre bostad. Den ordinarie bostadsförbättringsverksamheten
med statliga lån och bidrag skall intensifieras.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t, med anledning av vad
socialpolitiska kommitténs utredning har visat, framhållit att det synes
angeläget att förbättringsåtgärderna i fråga om åldringarnas bostäder om
möjligt ges en ökad omfattning.
6
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 19OJ
Framställningarna i statsverkspropositionen
A. Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. in. (p. 15)
Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning och förslag
av styrelsen om ändrade bidragsbestämmelser för uppförande eller
förbättring av ekonomibyggnader samt en av styrelsen överlämnad utredning
med förslag till åtgärder för att främja tillkomsten av vissa geni
ensam hetsanläggningar vid framför allt mindre
brukningsenheter jämte över styrelsens förslag avgivna remissutlåtanden
har departementschefen anfört följande.
»I samband med ökning av brukningsenheternas storlek behövs ofta relativt
betydande investeringar för att anpassa ekonomibyggnaderna till de nya
driftsförhållandena. Såsom framgår av redogörelsen i det föregående utgår
bidrag för att uppföra eller förbättra ekonomibyggnad m. in., som uppenbarligen
behövs till följd av yttre rationalisering av mera väsentlig omfattning
och kapitalkrävande natur, med något högre belopp än vad som normalt är
fallet. Höjningen av bidraget uppgår dock för närvarande till högst 500 kr.
I syfte att ytterligare främja strukturomvandlingen inom jordbruket föreslår
jag, att statsbidrag i nyss nämnda fall får beviljas högst med 25 procent
av kostnad intill 30 000 kr. och med 15 procent av överskjutande kostnad.
Detta innebär att någon särskild begränsning av bidragets storlek till visst
belopp ej längre bör gälla, när byggnadsåtgärd på nämnt sätt står i samband
med yttre rationalisering och då de allmänna förutsättningarna för bidrag
är uppfyllda. Såsom lantbruksstyrelsen anfört bör vid tillämpningen det
maximala bidraget reserveras för fall, då det ur allmän synpunkt är speciellt
angeläget att stimulera rationaliseringen. Enligt min mening bör vid bidragsgivningen
uppmärksammas angelägenheten av att byggnaderna utformas
på sådant sätt, att de kan anpassas till framtida ändringar i driften.
Enligt gällande föreskrifter beviljas vanligen ej bidrag till åtgärd för inre
rationalisering, då bidragsbeloppet skulle understiga 300 kr. I fråga om
bidrag till byggnadsåtgärder föreligger enligt min mening anledning höja
den nedre bidragsgränsen till 500 kr. Bidrag, som understiger detta belopp,
torde nämligen ha ringa betydelse ur stimulanssynpunkt när fråga är om
investeringar i byggnader.
Jag anser att det blir allt mera angeläget att jordbrukarna inom olika områden
går samman för att i gemensamma anläggningar av mindre storlek
framställa eller lagra jordbruksprodukter. Härigenom torde stora rationaliseringsvinster
kunna nås. Med hänsyn härtill och i anledning av vad lantbruksstyrelsen
föreslagit i den utredning, som redovisats i det föregående,
bör vissa ändringar ske i fråga om det statliga stödet till mindre gemensamhetsanläggningar.
Vad först gäller anläggningar för gemensam animalieproduktion delar jag
lantbruksstyrelsens uppfattning, att det är av värde att få denna form av
Jordbruksutskottets utlåtande nr S år 1964
7
samverkan ytterligare prövad. Med hänsyn härtill anser jag, att Kungl. Maj :t
bör ha möjlighet att bevilja statsbidrag till sådan anläggning utöver det bidrag
med 15 procent av anläggningskostnaden som nu kan utgå enligt rationaliseringskungörelsen.
Enligt min mening är det motiverat att bestämmelserna
om stöd till anläggningar för gemensam animalieproduktion utsträcks
att gälla även anläggningar, som sammanslutning av ett mindre antal
jordbrukare uppför för gemensam lagring och hantering av potatis och
andra jordbruksprodukter.
Bidrag till förut nämnda gemensamhetsanläggningar bör inte, såsom nu
är fallet beträffande anläggningar för animalieproduktion, begränsas till
visst belopp per hektar jordbruksjord, som brukas av sammanslutningens
medlemmar. En sådan begränsning kan nämligen inte anpassas efter de
olika typer av anläggningar, som kan komma i fråga för stöd. En tillräcklig
anknytning till den areella produktionen bör i stället kunna erhållas genom
att en allmän förutsättning för stöd anges vara att gemensamhetsanläggningen
inte får vara större än som huvudsakligen erfordras för förädling
eller lagring av produkter från delägarnas egna brukningsenheter. Nyss
nämnda anknytning till arealen jordbruksjord bör ej heller bibehållas beträffande
bidrag till sambruksförenings byggnader.
Jag ansluter mig till lantbruksstyrelsens förslag, att sammanslutning för
gemensam animalieproduktion, som enligt kungörelsen den 5 juni 1963
(nr 305) om statligt kreditstöd till förvärv och drift av jordbruk m. m. kan
erhålla kreditgaranti för driftslån, även skall kunna erhålla garanti för
jordförvärvslån. Detta kan vara befogat, då sammanslutning i stället för
att uppföra ny ekonomibyggnad inköper befintlig byggnad med närmast
omgivande markområde. Lantbruksstyrelsen bör också enligt samma regler
kunna bevilja sammanslutning för gemensam lagring m. m. av jordbruksprodukter
kreditgaranti för jordförvärvslån och driftslån. Även som
villkor för detta kreditstöd bör gälla att gemensamhetsanläggningen inte får
vara större än som huvudsakligen erfordras för förädling eller lagring av
produkter från delägarnas egna brukningsenheter.
Det som i lantbruksstyrelsens utredning framkommit rörande jordbruksvägar
anser jag inte utgöra tillräckligt motiv för en ändring av reglerna för
det statliga stödet till dessa.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i rationaliseringskungörelsen
och förut nämnda kungörelse den 5 juni 1963, som
föranleds av bifall till de förslag jag i det föregående framlagt.
För innevarande budgetår har ramarna för bidrag till yttre och inre rationalisering
höjts med sammanlagt 6 000 000 kr. och uppgår till 6 000 000
kr. respektive 15 000 000 kr. Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit bör bidragsrainarna
bibehållas oförändrade under nästa budgetår. Kungl. Maj :t
bör liksom tidigare äga befogenhet att, om förhållandena motiverar det,
jämka fördelningen mellan de båda ramarna.
8
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1964
Under en särskild anslagspost har för innevarande budgetår anvisats
600 000 kr. för att intensifiera jordbrukets och skogsbrukets rationalisering
i Kopparbergs län. På de skäl lantbruksstyrelsen anfört föreslår jag, att anslagsposten
höjs med 100 000 kr.
Av det belopp om 500 000 kr., som 1963 års riksdag anvisade under förevarande
anslag för intensifierad rådgivning i anledning av den ökade strukturrationaliseringen,
har såsom nämnts i det föregående Kungl. Maj :t disponerat
92 500 kr. för bidrag till avlöning av ekonomikonsulenter. Under
hänvisning till vad jag anfört i detta ämne vid behandlingen av anslaget
för bidrag till hushållningssällskapens avlöningar anser jag, att medelsanvisningen
för intensifierad rådgivning under förevarande anslag bör
minskas till 410 000 kr.
Av anslaget bör slutligen medel få tas i anspråk för speciella ändamål i
samma utsträckning som innevarande budgetår.
Utbetalning av statsbidrag från anslaget kan ofta inte ske under det budgetår,
då bidrag beviljas. Till följd härav har uppkommit en betydande reservation.
Med hänsyn härtill och då storleken av bidragsgivningen nära nog
helt regleras av ramarna för bidrag till yttre och inre rationalisering föreslår
jag, att anslaget i fortsättningen anvisas som förslagsanslag. Liksom
hittills bör de vinstmedel, som under budgetåret inflyter vid försäljning av
på jordfonden bokförda fastigheter, tillföras anslaget. Därutöver beräknar
jag, att för nästa budgetår för utbetalning av bidrag och för övriga utgiftsändamål
erfordras 18 000 000 kr. Reservationsmedelsbehållningen vid ingången
av budgetåret 1964/65 bör överföras till budgetutjämningsfonden.»
B. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering (p. 16)
Departementschefen har efter redovisning av lantbruksstyrelsens anslagsskrivelse
anfört följande.
»De genom beslut av 1962 års riksdag ändrade reglerna för stöd till trädgårdsnäringens
rationalisering ökar medelsbehovet för bidragsgivning. Det
torde dock vara till fyllest att anslaget, såsom lantbruksstyrelsen föreslagit,
uppförs med oförändrat 400 000 kr.»
C. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti (p. 17)
Efter att ha redogjort för lantbruksstyrelsens anslagsframställning har
departementschefen anfört.
»För innevarande budgetår har kreditgarantiutrjunmet för olika ändamål
i samband med jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering m. in.
höjts med sammanlagt 13 000 000 kr. i förhållande till de för budgetåret
1962/63 slutligt fastställda garantiramarna. Tillräckliga erfarenheter föreligger
ännu inte för att bedöma anspråken på garantiutrymme till följd av
den intensifierade strukturrationalisering och den omläggning av kreditstödet
till förvärv och drift av jordbruks- och trädgårdsföretag, som be
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196b
9
slöts av 1963 års riksdag. Jag ansluter mig till lantbruksstyrelsens förslag,
att garanti för lån till yttre och inre rationalisering, jordförvärvslån och
driftslån samt för lån till trädgårdsnäringens rationalisering m. m. under
nästa budgetår får beviljas med oförändrade belopp. Liksom under innevarande
budgetår bör, om förhållandena ger anledning därtill, Kungl. Maj :t
äga medge jämkning i fördelningen av garantiutrymmet mellan de fyra
förstnämnda ändamålen.
Även garantiramen för lån till uppförande av lagerhus bör enligt min
mening bibehållas oförändrad och sålunda fastställas till 4 000 000 kr. Jag
vill hänvisa till att chefen för finansdepartementet med stöd av Kungl.
Maj :ts bemyndigande tillkallat en delegation för att uppta förhandlingar
med företrädare för jordbruksnäringen rörande inrättande av ett institut
för långfristig kreditgivning till företag, som företrädesvis distribuerar och
förädlar produkter från jordbruket m. m. Dessa förhandlingar torde, enligt
vad jag erfarit, avslutas inom en nära framtid.
Liksom hittills bör riksdagens medgivande inhämtas till nedsättning enligt
tidigare tillämpade grunder av räntan på bland annat vissa lån från
egnahemslånefonden. Därest riksdagen lämnar detta medgivande, torde det
få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda de författningsbestämmelser, som
erfordras.
Anslaget bör uppföras med oförändrat 500 000 kr.»
D. Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. (p. 19)
Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning
samt efter att ha lämnat en redogörelse för den hittillsvarande
verksamheten rörande de koncentrerade rationaliseringsinsatserna
i övre Norrland — anfört följande.
»För att få till stånd en upprustning av jordbruket i de fyra nordligaste
länen fattade 1960 års riksdag (prop. 62; JoU 18 och 32; rskr. 305) beslut
om särskilt statsstöd för ändamålet. Syftet med stödet är att inom utvalda
områden genom koncentrerade rationaliseringsinsatser skapa fullt bärkraftiga,
på längre sikt bestående brukningsenheter. Statsbidrag kan beviljas
med upp till 60 procent av kostnaderna för inre rationalisering och
driftsrationalisering, som sker i samband med omfattande ökning av fastighetsstorleken.
Vanligen begränsas dock bidraget till 40—50 procent av
nämnda kostnader. Samma villkor i fråga om åtgärds lönsamhet och rörande
förutsättningarna för jordbruksföretagets framtida bestånd tilllämpas
som vid stödgivning enligt rationaliseringskungörelsen. Från förevarande
anslag bestrids den del av bidragen, som ligger över vad som kan
utgå från anslaget för bidrag till jordbrukets rationalisering.
Av den i det föregående återgivna redogörelsen framgår bland annat att
hittills drygt 100 brukningsenheter varit föremål för storleksrationalisering.
Medelarealen vid dessa har därigenom ökat från 13 ha åker och 67
10
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196å
ha skogsmark till 22 ha åker och 99 ha skogsmark. Samtidigt därmed har
skett omfattande upprustningsåtgärder avseende inre rationalisering och
driftsrationalisering.
De hittillsvarande resultaten av verksamheten, som får betraktas som
försök i stor skala, anser jag vara av betydande intresse. Enligt min mening
är förhållandena inom Norrland och därmed jämförbara bygder ofta
sådana att inom många områden en snabb uppbyggnad av bärkraftiga enheter
är en förutsättning för att kunna bibehålla jordbruket. Med hänsyn
härtill och i anledning av framställning i ämnet av lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen
och skogsstyrelsen har Kungl. Maj:t på min föredragning
den 19 december 1963 uppdragit åt lantbruksstyrelsen att i samråd med de
båda andra ämbetsverken mot bakgrunden av erfarenheterna från hittillsvarande
verksamhet undersöka det samlade behovet av och formerna för
insatser av förevarande slag inom jordbruket i Norrland och därmed jämförbara
bygder samt att inkomma med de förslag som kan föranledas därav.
Vid min bedömning av medelsbehovet nästa budgetår under anslagsposten
till koncentrerade rationaliseringsinsatser har jag bland annat beaktat,
att vid bifall till förslaget under punkten C 7 om ökat stöd till byggnadsåtgärder
från anslaget för bidrag till jordbrukets rationalisering förevarande
post kommer att avlastas medelsanspråk av storleksordningen
500 000 kr. Det är därför enligt min mening tillfyllest, att anslagsposten
för nästa budgetår höjs med 800 000 kr. till 4 000 000 kr.
De för innevarande budgetår anvisade medlen till främjande helt allmänt
av jordbruksnäringens framåtskridande i de fyra nordligaste länen
jämte Gävleborgs län avser bidrag härtill för endast första halvåret 1964.
Jag biträder därför lantbruksstyrelsens förslag, att anslagsposten för nästa
budgetår upptas med 550 000 kr.
Då nästa budgetårs behov av medel till fraktbidrag vid transport av fodermedel
inte beräknas komma att helt täckas av disponibel reservation,
bör anslagsposten tillföras 100 000 kr.
Anslaget torde sålunda böra uppföras med (3 825 000 + 1 175 000)
5 000 000 kr.»
Propositionen nr 49 angående anvisande av medel till jordfonden å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64, m. in.
I propositionen har redovisats vissa framställningar av lantbruksstyrelsen,
i vilka styrelsen hemställer dels att jordfonden för budgetåret 1964/
65 måtte tillföras ytterligare 25 milj. kr., samt att anslagsposten till ersättningar
för sakkunniga under lantbruksnämndernas avlöningsanslag för
nämnda budgetår uppräknas med 500 000 kr., dels att jordfonden under
innevarande budgetår erhåller ett tillskott av 10 milj. kr., dels ock att kre
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196b
11
ditgarantiramarna för lån till jordbrukets rationalisering för innevarande
budgetår höjs med 15 milj. kr. utöver vad som tidigare medgetts.
Därjämte har i propositionen anmälts en av domänstyrelsen och lantbruksstyrelsen
gjord gemensam skrivelse med förslag om att vissa kronoparker
i Uppsala län måtte överföras från domänfonden till jordfonden.
Departementschefen har — efter närmare redogörelse för framställningarna
— anfört följande.
»Vid anmälan av prop. 1963: 125 framhöll jag, att behovet av intensifierad
strukturrationalisering och av annan rationalisering inom det svenska
jordbruket är trängande. Riksdagen (JoU 15, rskr 286) biföll i propositionen
framlagda förslag till betydande förstärkningar av resurserna för
rationaliseringsverksamheten.
Av de framställningar från lantbruksstyrelsen, som redovisats i det föregående,
framgår att särskilt under andra halvåret 1963 efterfrågan på lantbruksorganisationens
medverkan i olika former i rationaliseringsarbetet ökat
kraftigt. En starkt bidragande orsak till jordbrukarnas stigande intresse för
rationaliseringen synes vara den upplysningsverksamhet, som numera bedrivs
i samarbete mellan rationaliseringsorganen och jordbrukets organisationer.
För egen del anser jag att det är synnerligen glädjande att jordbrukarna
alltmer strävar efter att anpassa sina företags storlek och driftsformer
efter utvecklingens krav. Mot bakgrunden av det anförda finner jag det
vara av stor vikt att tillräckliga medel och kreditgarantiramar står till förfogande
för det statliga stödet till rationaliseringsverksamheten.
Lantbruksnämndernas inköps- och försäljningsverksamhet med anlitande
av medel ur jordfonden har genom det betydande medelstillskott, som
fonden erhöll genom beslut av 1963 års riksdag, kunnat kraftigt ökas. I allt
större utsträckning hernbjuder innehavare av icke bärkraftiga jordbruk sina
fastigheter till lantbruksnämnderna. För närvarande torde ungefär en
tredjedel av antalet fastigheter, som säljs för kompletteringsändamål, förvärvas
av nämnderna. Härigenom underlättas starkt den angelägna strukturrationaliseringen.
Att så är fallet bestyrks av de i det föregående redovisade
uppgifterna rörande effekten av lantbruksnämndernas fastighetsförsäljningar
under andra halvåret 1963. Enligt vad jag inhämtat bedömer
lantbruksstyrelsen det vara möjligt att än mer inrikta försäljningarna på att
förstärka sådana företag, där förutsättningar finns att direkt eller inom
nära förestående lid nå full bärkraft. Jag anser det angeläget att styrelsen
eftersträvar en sådan inriktning av verksamheten.
På grund av att försäljningarna av de inköpta fastigheterna måste föregås
av vissa utredningar och förhandlingar har omsättningen av fondens
fastigheter inte kunnat öka i samma snabba takt som inköpen. Den genomsnittliga
omsättningstiden för fastigheterna har dock under de senaste åren
kunnat väsentligt nedbringas. Likaså har den andel av fastighetsinnehavet,
som inköpts för mer än tre år sedan, minskat. Jag vill i detta sammanhang
12 Jordbruksutskottets utlåtande nr S år 1964
erinra om att 1961 års riksdag (prop. 201, JoU 42, rskr 402) bemyndigat
lantbrnksstyrelsen att på allmänna marknaden försälja fastigheter, som
förvärvats före 1953 och som varken direkt eller genom byten med bolag
eller domänverket visat sig kunna utnyttjas för förstärkning av jordbruksfastigheter.
Jag räknar med att även i övrigt omsättningen av jordfondsfastigheterna
kommer att ske så snabbt som omständigheterna medger.
Såsom lantbruksstyrelsen framhållit är det att vänta att under återstoden
av innevarande budgetår och under nästa budgetår större belopp än
tidigare kommer att inflyta genom fastighetsförsäljningar. Av vad styrelsen
uttalat framgår emellertid att det inte utan medelstillskott till jordfonden
är möjligt att under nämnda tid upprätthålla en inköpsverksamhet av nuvarande
omfattning. Med hänsyn till angelägenheten av att utnyttja de
möjligheter till strukturrationalisering, som inköpen medför, föreslår jag
att fonden tillförs ytterligare 35 miljoner kr. Beloppet bör enligt min mening
anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1963/64.
Lantbruksstyrelsens i detta sammanhang framlagda förslag om förstärkning
av lantbruksnämndernas personalresurser anser jag mig inte kunna
tillstyrka.
Domänstyrelsens och lantbruksstyrelsens i det föregående återgivna framställning
om överföring av viss mark från domänfonden till jordfonden syftar
till att göra det möjligt att ta i anspråk viss kronoegendom för rationaliseringsändamål.
Belopp motsvarande egendomens värde skall därvid tillföras
domänverkets markfond. Avsikten är också att lantbruksorganisationen
skall överlåta mark av motsvarande värde till domänverket så snart
lämplig mark disponeras. Jag anser, att angivna tillvägagångssätt är ändamålsenligt
när det gäller att genomföra sådana markbyten mellan domänverket
och lantbruksnämnderna, som 1959 års riksdag (prop. 148, JoU 30,
rskr 284) uttalade sig för. Det torde även kunna uppkomma anledning att
för användning i rationaliseringssyfte på motsvarande sätt överföra till
jordfonden kronoegendom som redovisas på andra statliga fonder än domänfonden.
Med hänsyn till att på jordfonden redovisade fastigheter generellt
får försäljas utan särskilt medgivande kan det ifrågasättas huruvida
inte överföring till denna fond av kronoegendom, vars värde överstiger det
som anges i det av riksdagen årligen medgivna allmänna försälj ningsbemyndigandet
för Kungl. Maj :t, bör underställas riksdagen. Härigenom uppkommande
tidsutdräkt synes kunna bli till förfång för rationaliseringsverksamheten.
Jag vill föreslå, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande
att utan riksdagens samtycke i varje särskilt fall besluta att
kronoegendom, som erfordras för rationaliseringsändamål, skall överföras
till jordfonden. Härvid skall naturligtvis belopp motsvarande egendomens
värde tillföras fond, varifrån egendomen överförs.
Intensifieringen av verksamheten med jordbrukets rationalisering har,
såsom lantbruksstyrelsen framhåller, medfört starkt ökad efterfrågan under
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1964
13
innevarande budgetår på kreditgaranti för lån till yttre och inre rationalisering
samt för jordförvärvslån och driftslån. Det kan förutses att brist
på garantiutrymme kommer att uppstå för lån till inre rationalisering,
jordförvärvslån och driftslån. Jag anser att det ökade intresset bland jordbrukarna
för sådana angelägna och lönsamma rationaliseringsåtgärder och
investeringar, som stöds genom kreditgarantigivningen, bör tas till vara så
långt det är möjligt med hänsyn till de samlade anspråken på garantiutrymme.
Jag tillstyrker därför lantbruksstyrelsens förslag, att för innevarande
budgetår garantiramarna för lån till inre rationalisering, för jordförvärvslån
och för driftslån ökas med 8 000 000, 6 000 000 respektive 1 000 000
kr. Kungl. Maj :t bör äga medge jämkning i fördelningen av de angivna lånegarantibeloppen.
Senare denna dag ämnar jag föreslå Kungl. Maj :t att bifalla styrelsens
hemställan om sådan tillfällig jämkning av de för innevarande budgetår
redan medgivna garantiramarna att från ramen för lån till yttre rationalisering
3 000 000 kr. överflyttas till ramen för lån till inre rationalisering.»
Utskottet
Med hänsyn till det starkt ökade intresset för strukturrationalisering och
annan rationalisering inom jordbruksnäringen har i propositionen nr 49
föreslagits att resurserna för statens medverkan härvid förstärks. Sålunda
förordas bl. a. att jordfonden, som för innevarande budgetår erhållit ett
kapitaltillskott av 26 000 000 kr., tillförs ett ytterligare belopp av 35 000 000
kr. Även utskottet finner det angeläget att de statliga insatserna för rationaliseringsverksamheten
intensifieras. Den av Kungl. Maj :t föreslagna
medelstilldelningen synes skapa goda förutsättningar härför. Att såsom i
motionerna 1:664 och 11:809 föreslagits tillföra fonden ett högre belopp
än Kungl. Maj :t förordat synes icke nu påkallat.
Det i propositionen i förevarande sammanhang framlagda förslaget att
garantiramarna för innevarande budgetår till inre rationalisering, jordförvärvslån
och driftslån skall ökas med resp. 8 000 000, 6 000 000 och 1 000 000
kr. föranleder ej någon erinran från utskottets sida. I likhet med vad som
hittills tillämpats bör Kungl. Maj :t bemyndigas att medge jämkning i fördelningen
av ifrågavarande lånegarantibelopp. Förslaget i motionerna I: 664
och 11:809 att lantbruksstyrelsen skulle i stället för Kungl. Maj :t få besluta
i jämkningsärendena avstyrkes sålunda.
Ett av lantbruksstyrelsen i förevarande sammanhang framlagt förslag
om ökning av lantbruksnämndernas avlöningsanslag med 500 000 kr. för
nästa budgetår till förstärkning av nämndernas personalresurser har departementschefen
förklarat sig inte kunna tillstyrka. Utskottet anser sig
14 Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 1 Hd i
inte ha anledning att i denna fråga inta någon annan ståndpunkt än departementschefen.
Utskottet får i samband härmed erinra, att årets riksdag i
enlighet med utskottets utlåtande nr 1 bifallit Kungl. Maj :ts förslag att för
vissa personalförstärkningar uppräkna lantbruksnämndernas avlöningsanslag
med 446 000 kr. I motionerna I: 664 och II: 809 gjort yrkande om
bifall till lantbruksstyrelsens nyssnämnda framställning avstyrkes alltså.
Kungl. Maj :t har i propositionen begärt bemyndigande att besluta om
överföring till jordfonden av kronan tillhörig fast egendom som erfordras
för rationaliseringsändamål mot att belopp motsvarande egendomens värde
tillföres fond, varifrån egendomen överföres. Förslaget synes väl ägnat att
underlätta rationaliseringsverksamheten och tillstyrkes därför av utskottet.
Uti motionerna 1:664 och 11:809 har vidare framförts yrkande om att
Kungl. Maj :t skulle till nästa års riksdag avge förslag avseende effektivisering
av lantbruksrationaliseringens organisation och därmed förknippade
frågor rörande kapitalbehov och personalresurser. Utskottet finner ej erforderligt
biträda motionsyrkandet med hänsyn till att berörda spörsmål
är föremål för prövning av 1960 års jordbruksutredning.
Vad gäller de i statsverkspropositionen behandlade anslagen till bidrag
till jordbrukets rationalisering, m. m., bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti samt
bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. jämte i anslutning
härtill väckta motioner får utskottet anföra följande.
I fråga om anslaget till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. biträder
utskottet de av Kungl. Maj :t framlagda förslagen till förbättrat stöd
för byggnadsåtgärder i samband med yttre rationalisering samt till mindre
gemensamhetsanläggningar för förädling och lagring av jordbruksprodukter.
Likaså tillstyrker utskottet att ramarna för bidrag till yttre och inre
rationalisering bibehålies oförändrade. I överensstämmelse med vad Kungl.
Maj :t förordat bör vidare förevarande anslag i fortsättningen anvisas såsom
förslagsanslag och uppföras med ett belopp av 18 000 000 kr.
I motionen I: 235 har framförts yrkande om utredning och förslag i syfte
att begränsa domänverkets inköp och främja det enskilda ägandet av
jord och skog. Vidare har i motionsparet I: 618 och II: 747 hemställts om
åtgärder i syfte att åstadkomma en ändring av nu gällande regler för värderingsförfarandet
och för bedömningen av fastighets lämplighet för rationaliseringsändamål,
så att härigenom ernås dels en snabbare bytesverksamhet
mellan lantbruksnämnder och domänverket, dels direkta överlåtelser
till enskilda eller lantbruksnämnder av för rationaliseringsändamål
lämpliga fastigheter tillhörande domänverket. Motsvarande yrkanden
har varit föremål för prövning av de senaste årens riksdagar, som därvid
i enlighet med jordbruksutskottets förslag funnit motionsyrkandena ej
böra föranleda någon riksdagens åtgärd (JoU 1959:30, 1960:22, 1961:18,
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196k
15
1962: 8 och 1963: 15). Utskottet, som förutsätter att kronans markinnehav
i enlighet med utskottets av riksdagen godkända uttalande av år 1959 vid
behov användes i rationaliseringsverksamheten bl. a. genom byten mellan
domänverket och lantbruksnämnderna, har ej funnit anledning att nu intaga
någon ny ståndpunkt i dessa frågor avseende principerna för domänverkets
deltagande i den yttre rationaliseringsverksamheten och domänverkets
disponerande av markinköpsfonden. Enligt utskottets mening
går nämligen utvecklingen mot ökande utbud av skogsmark i anslutning
till jordbrukets rationalisering och behov av att det allmänna i ökad utsträckning
inköper mark, som kan erfordras för att tillgodose fritidsintresset.
Utskottet vill i detta sammanhang jämväl erinra om att berörda
spörsmål torde komma under övervägande av 1962 års fritidsutredning
ävensom i samband med ställningstagandet till det av statens skogsföretagsutredning
avlämnade betänkandet. Vidare torde hithörande spörsmål komma
under bedömande vid den översyn av jordförvärvs- och bolagsförbudslagarna,
som enligt vad departementschefen upplyst i svar på en enkel
fråga, pågår inom jordbruksdepartementet.
I motionerna 1:237 och 11:280 har framförts förslag till gynnsammare
regler för stöd till upprustning av byggnader å mindre ej bestående jordbruk,
vars innehavare ej anses lämplig att omskolas för annan verksamhet.
Motionärerna har bl. a. framhållit att ett intimt samarbete härvid bör
äga rum mellan länsarbetsorganen samt länsbostads- och lantbruksnämnderna.
Såsom i remissyttrandena över motionerna även framhålles skall
redan enligt nu gällande föreskrifter dessa myndigheter samråda i sådana
ärenden. Enligt utskottets uppfattning torde det sålunda ej vara uteslutet
för en lantbruksnämnd att med stöd av gällande bestämmelser i vissa fall
bevilja byggnadsstöd åt innehavare av sådant småbruk som nu avses. Detta
ställningstagande överensstämmer i princip med vad utskottet uttalade i
anledning av de vid fjolårets riksdag väckta motionerna I: 735 och II: 890
rörande möjlighet att i vissa fall av huvudsakligen sociala skäl bevilja
statlig garanti till jordförvärvslån. De i motionerna I: 237 och II: 280 framförda
yrkandena torde sålunda ej böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
I motionerna 1:614 och 11:745 har framförts vissa förslag i syfte att
få till stånd vidgade lånemöjligheter i samband med startande och upprustning
av jordbruksföretag. Motionärerna har sålunda bl. a. föreslagit
upphävande av gällande föreskrifter beträffande maximering av driftslånens
storlek samt de spärrar som nu förhindrar att lån utgår till större
brukningsenheter än tvåfamilj sjordbruk. Vidare har i motionerna yrkats
viss förlängning av amorteringstiden för driftslån och borttagande av krav
på personborgen vid beviljande av garantilån. Utskottet får i anledning härav
erinra om att yrkanden av i huvudsak samma innebörd tidigare varit
16
Jordbruksutskottets utlåtande nr S år l!)6b
föremål för riksdagens prövning, senast föregående år då liknande motionsyrkanden
avvisades (JoU 1963: 15). Utskottet, som även vill hänvisa
till att 1960 års jordbruksutredning har att behandla jordbrukets kreditproblem,
finner ej anledning att frångå den av riksdagen tidigare sålunda
intagna ståndpunkten. De i motionerna I: 614 och II: 745 framförda yrkandena
i förevarande hänseenden avstyrkes alltså.
Kungl. Maj :ts framställning rörande nästa budgetårs anslagsanvisning
med 500 000 kr. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
tillstyrkes av utskottet. Likaså biträder utskottet Kungl. Maj:ts förslag beträffande
de ramar, inom vilka statlig lånegaranti må beviljas till yttre och
inre rationalisering samt till jordförvärvslån och driftslån. I motionerna
I: 614 och II: 745 framförda yrkanden om höjning av nyssnämnda kreditramar
bör sålunda ej föranleda någon åtgärd. I fråga om garantiramen
för lån till uppförande av lagerhus m. m. anser utskottet i likhet med Kungl.
Maj :t att densamma bör bibehållas vid oförändrat belopp av 4 000 000 kr.
Utskottet, som sålunda finner att den i motionerna I: 138 och II: 172 föreslagna
höjningen av garantiramen till 10 000 000 kr. bör lämnas utan bifall,
får erinra att i den numera avlämnade propositionen nr 117 framlagts
förslag om inrättande av kreditinstitut för anskaffande av långfristiga krediter
till bl. a. företag, vilkas verksamhet avser distribution av produkter
från jordbruket. Såsom exempel på ändamål för långivningen nämns i
propositionen bl. a. uppförandet av lagerhus.
Kungl. Maj :ts förslag att till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
anvisa ett reservationsanslag å samma belopp som för innevarande
budgetår eller 400 000 kr. föranleder ingen erinran av utskottet.
Vad slutligen angår Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland
m. m. bör enligt utskottets mening anslaget härför uppräknas till det
av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet 5 000 000 kr. Utskottet har sålunda
ej ansett sig böra biträda det i motionerna I: 613 och II: 749 framförda
yrkandet om oförändrad medelsanvisning för ändamålet.
Med förmälan att utskottet biträder i propositionen nr 49 samt i förenämnda
punkter i 1964 års statsverksproposition av Kungl. Maj :t i övrigt
framlagda förslag och gjorda uttalanden, får utskottet hemställa,
att riksdagen må
I. medge att under budgetåret 1963/64 ytterligare statlig
kreditgaranti må beviljas för lån avseende inre rationalisering
intill ett belopp av 8 000 000 kr., för jordförvärvslån
intill ett belopp av 6 000 000 kr. och för driftslån intill
ett belopp av 1 000 000 kr.,
II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:664 och 11:809, såvitt nu är i fråga, be
-
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196k
17
myndiga Kungl. Maj :t att, om förhållandena skulle ge anledning
därtill, medge jämkning i fördelningen av de under
l. angivna lånegarantibeloppen,
III. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 664 och II: 809, såvitt nu är i fråga,
till Jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.,
IV. bemyndiga Kungl. Maj :t att i enlighet med vad i det
föregående anförts utan riksdagens samtycke i varje särskilt
fall besluta om överföring till jordfonden av sådan kronan
tillhörig fast egendom, som erfordras för jordbrukets rationalisering,
V. avslå motionerna I: 664 och II: 809 i vad avser medelsanvisning
för förstärkning av lantbruksnämndernas
personalresurser,
VI. lämna motionerna I: 664 och II: 809 utan bifall, såvitt
däri begärts förslag till 1965 års riksdag avseende
effektivisering av lantbruksrationaliseringens organisation
m. m.,
VII. medge att under budgetåret 1964/65 statsbidrag må
beviljas till yttre rationalisering intill ett belopp av 6 000 000
kr. och till inre rationalisering intill ett belopp av 15 000 000
kr. med rätt för Kungl. Maj:t att, om förhållandena skulle
ge anledning därtill, medge jämkning i angivna fördelning,
VIII. å riksstaten för budgetåret 1964/65 under nionde
huvudtiteln anvisa till Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m. m. ett förslagsanslag av 18 000 000 kr.,
IX. lämna motionen 1:235 utan bifall,
X. avslå motionerna I: 618 och II: 747,
XI. lämna motionerna I: 237 och II: 280 utan åtgärd,
XII. medge, att den årliga räntan å den stående delen
av lån från egnahemslånefonden, som beviljats efter ingången
av år 1920 men före den 1 juli 1940, må för år 1965
nedsättas till 3,6 procent,
XIII. medge, att i avseende å köpeskilling för sådan jordbrukslägenhet
eller byggnad å åbolägenhet, som år 1920
eller senare år försålts från kronoegendom, räntan må, i den
mån köpeskillingen förräntas efter enahanda grunder, som
gällt eller gäller för den stående delen av före den 1 juli
1940 beviljat egnahemslån för jordbrukslägenhet, under år
1965 utgå efter 3,6 procent,
XIV. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med av -
18
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196b
slag å motionerna I: 614 och II: 745, såvitt nu är i fråga,
medge, att under budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti
må beviljas för lån avseende yttre rationalisering intill ett
belopp av 33 000 000 kr., för lån till inre rationalisering intill
ett belopp av 15 000 000 kr., för jordförvärvslån intill
ett belopp av 24 000 000 kr. och för driftslån intill ett belopp
av 11 000 000 kr. med rätt för Kungl. Maj:t att, om
förhållandena skulle ge anledning därtill, medge jämkning
i angivna fördelning,
XV. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 138 och II: 172, medge att under budgetåret
1964/65 statlig kreditgaranti må beviljas för lån avseende
uppförande av lagerhus m. m. för jordbruksändamål
intill ett belopp av 4 000 000 kr.,
XVI. medge att under budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti
må beviljas för lån avseende trädgårdsnäringens rationalisering
m. m. intill ett belopp av 6 000 000 kr.,
XVII. å riksstaten för budgetåret 1964/65 under nionde
huvudtiteln anvisa till Täckande av förluster på grund av
statlig kreditgaranti ett förslagsanslag av 500 000 kr.,
XVIII, avslå motionerna I: 614 och II: 745, såvitt däri
yrkats vissa ändringar i gällande bestämmelser för statliga
rationaliseringslån, jordförvärvslån och driftslån,
XIX. å riksstaten för budgetåret 1964/65 under nionde
huvudtiteln anvisa till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
ett reservationsanslag av 400 000 kr.,
XX. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 613 och II: 749, å riksstaten för budgetåret
1964/65 under nionde huvudtiteln anvisa till Bidrag
till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. ett
reservationsanslag av 5 000 000 kr.
Stockholm den 7 april 1964
På jordbruksutskottets vägnar:
NILS G. HANSSON
Jordbruksutskottets utlåtande nr 8 år 196i
19
Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:
från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson*, Lage Svedberg,
Nils Hansson, Mossberger, Hedström, Magnusson, Gunnar Pettersson, Isacson,
Weibull och Harald Pettersson*;
från andra kammaren, herrar Lindström*, Antby, östlund, fru Lindskog,
herrar Arweson, Lundmark, Rimås*, Hedin*, Persson i Skänninge och
Persson i Heden;
dock att vid behandlingen av frågor rörande propositionen nr 49 samt
Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m. har närvarit:
från
första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson*, Lage Svedberg,
Nils Hansson, Mossberger, Hedström, Magnusson, Isacson, Weibull, Jonasson
och Skårman*;
från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Lindström*, östlund,
Arweson, Nilsson i Lönsboda, Lundmark, Persson i Tandö*, Stiernstedt,
fru Edin och herr Rimås*.
* Ej närvarande vid j usteringen.
Reservationer
1) av herrar Jonasson och Hansson i Skegrie (såvitt avser V. i utskottets
hemställan),
2) av herrar Harald Pettersson och Persson i Heden (såvitt avser IX. i
utskottets hemställan),
3) av herrar Isacson; östlund och Stiernstedt (såvitt avser XX. i utskottets
hemställan).
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640150