Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

1

Nr 1

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret
1964/65 inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
jämte i ämnet väckta motioner.

Utskottet får härmed avgiva utlåtande i anledning av Kungl. Maj :ts framställningar
i fråga om utgifterna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde
i den till riksdagen den 3 januari 1964 avlåtna propositionen
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1964/65.

Beträffande utredningen i dessa ärenden får utskottet i huvudsak hänvisa
till motsvarande punkter i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har utskottet behandlat i ämnet väckta motioner.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet m. m.

1 :o) .Jordbruksdepartementet: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 1 (s. 9) innefattar — förutom ny avlöningsstat — anslagshöjning
med 155 000 kr. Uppräkningen är i huvudsak föranledd av kostnadsökningar
av automatisk natur.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för jordbruksdepartementet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen............ 54 000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 733 500

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis ........................ 280 000

1 nihang till riksdagens protokoll 1 !)Ci''i. 10 samt. Nr 1

2

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 361 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 492 100

Summa kr. 1 921 000

b) till Jordbruksdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 921 000 kr.

2:o) Jordbruksdepartementet: Omkostnader. Under punkten 2 (s. 9—10)
har Kungl. Maj:t föreslagit att anslagsanvisningen ökas med 12 000 kr. till
140 000 kr. Förslaget innebär att även andra utrikes tjänsteresor än internordiska,
som företas av departementets befattningshavare, skall belasta
ifrågavarande anslag samt att i anslutning därtill anslagsposten till reseersättningar
uppräknas med 7 000 kr. Återstående ökningsbelopp, 5 000 kr.,
avser anslagsposten till expenser.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts framställning och hemställer,

att riksdagen må till Jordbruksdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
140 000 kr.

3:o) Lantbruksrepresentanter: Avlöningar. Under punkten 3 (s. 10) har
Kungl. Maj :t föreslagit — förutom fastställande av ny avlöningsstat — en
anslagsanvisning som är 80 000 kr. högre än för löpande budgetår, ökningen
föranleds av förslag om inrättande av en i Washington placerad befattning
som lantbruksrepresentant.

1 samband härmed har utskottet behandlat motionerna I: 354 av herr
Weibull m. fl., likalydande med II: 407 av herr Nilsson i Bästekille m. fl.,
i vilka motioner, såvitt avser förevarande punkt, hemställts att anslagsposten
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, måtte
uppräknas med 80 000 kr. till 267 000 kr. samt anslaget i enlighet därmed
uppföras med 317 000 kr.

De skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden framgår av motionen
I: 354, vartill utskottet får hänvisa.

Över motionerna har yttranden inhämtats av statens jordbruksnämnd
och Sveriges lantbruksförbund.

Statens jordbruksnämnd har i sitt remissyttrande anfört i huvudsak följande.

Med hänsyn till den framträdande plats som jordbruksfrågorna under
senare år kommit att intaga inom olika internationella organisationer —-förutom det tidigare bedrivna kontinuerliga arbetet inom ramen för OEEC/
OECD resp. FAO/ECE har tillkommit intensifierade jordbrukspolitiska
överläggningar inom GATT och EFTA — finner nämden starka skäl tala
för att förutom den föreslagna befattningen i Washington ytterligare en befattning
som lantbruksrepresentant inrättas. Beträffande stationeringsorten

Jordbruksutskottets utlåtande, nr 1 år 196''i

3

för sistnämnda befattning delar nämnden icke motionärernas uppfattning
att denna bör vara Paris. Enligt nämndens mening talar i stället övervägande
skäl för att befattningen placeras i Geneve, där flera ur jordbrukssynpunkt
betydelsefulla internationella organisationer (GATT, EFTA, ECE)
bär sitt säte. Jordbruksfrågorna inom ramen för OECD — som är placerat
i Paris -— har enligt nämndens bedömande icke samma betydelse och kräver
icke samma bevakning som i fråga om de nyssnämnda Geneve-organisationerna.
För övrigt torde OECD — liksom FAO:s verksamhet i Rom —
utan större svårighet kunna bevakas av en i Geneve stationerad tjänsteman,
vilken också skulle åläggas att noggrant följa utvecklingen inom det franska
jordbruket. Alternativt kan givetvis sistnämnda uppgift och uppgiften att
bevaka arbetet inom OECD liksom f. n. är fallet ingå under den i Bryssel
stationerade lantbruksrepresentantens åligganden.

Jordbruksnämnden vill slutligen icke underlåta att framhålla att det enligt
nämndens mening icke synes uteslutet att den befattning som lantbruksrepresentant
vilken nu är placerad i Bonn — och som i dagens läge är av
stor betydelse för det svenska jordbruket •— på längre sikt kan visa sig
obehövlig.

Sveriges lantbruks förbund har i sitt remissvar framhållit bl. a. följande.

Erfarenheten visar tyvärr att den ordinarie diplomatiska representationens
rapportering från jordbruksområdet i regel är bristfällig. På andra
områden av samhälls- och näringslivet har man, uppenbarligen i insikt om
att dessa representerar sektorer alltför komplicerade för att kunna tillfredsställande
täckas av den ordinarie utlandsrepresentationen, tillsatt specialattachéer
för att tillgodose önskemålet om snabb och sakkunnig rapportering
och analys. Även om återbesättandet av Washington-posten kan betecknas
som en välkommen upprustning av jordbrukets utlandsrepresentation,
måste likväl för jordbrukets vidkommande konstateras, att betydelsefulla
observationsområden lämnats obevakade. Detta gäller f. n. främst Frankrike,
som på grund av arbetsbelastningen inom Bryssel-delegationen icke
tillfredsställande kan bevakas av lantbruksrepresentanten i Bryssel, och
vissa till Paris respektive Geneve lokaliserade internationella organisationer.

Som framhålles i motionerna torde det franska jordbruket vara Europas
mest expansiva, och de jordbrukspolitiska åtgärder, som beslutas av den
franska regeringen, påverkar ej endast den franska jordbruksproduktionen
utan får i högre eller mindre grad återverkningar på jordbrukets villkor i
hela Europa. Av särskilt intresse är också de franska jordbruksorganisationernas
roll vid realiserandet av jordbrukspolitiken i Frankrike. Med hänsyn
härtill och till den franska dominansen vid utformandet av EEC:s jordbrukspolitik
finner Lantbruksförbundet det i hög grad önskvärt att en från
Bryssel fristående befattning som lantbruksrepresentant inrättas med uppgift
att bevaka utvecklingen av det franska jordbruket.

Lantbruksförbundet vill likaså ansluta sig till vad motionärerna anfört
om det angelägna i att jordbruksfrågornas behandling i olika internationella
organisationer blir föremål för sakkunnig bevakning. De jordbrukspolitiska
frågorna har i allt högre grad blivit en internationell angelägenhet, och det
framstår därför som alltmera betydelsefullt all vårt land söker påverka
utformningen av besluten på detta område, så all de speciella svenska intressena
i möjligaste mån kan tillgodoses. Särskilt med hänsyn till de föreslående
GATT-förhandlingarna, vid vilka jordbruksfrågorna kommer alt få

4

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

central betydelse, anser förbundet det angeläget att den svenska delegationen
i Geneve förstärkes med särskild lantbruksrepresentant. Förbundet anser
således att en ytterligare befattning som lantbruksrepresentant jämväl
bör ha som uppgift att följa och rapportera behandlingen av jordbruksfrågorna
i GATT, OECD och EFTA. Som stationeringsort synes Paris eller
Geneve kunna väljas.

Med hänvisning till vad ovan anförts tillstyrker Lantbruksförbundet motionärernas
förslag att förutom befattningen i Washington inrättas ytterligare
en befattning som lantbruksrepresentant med de arbetsuppgifter, som
angivits i motionerna och med stationering i Paris eller Geneve.

Utskottet. Jordbruksfrågorna intar en alltmera framträdande plats i arbetet
inom olika internationella organisationer och i de internationella handelsöverläggningarna.
Utvecklingen har medfört ökat behov av svensk utlandsrepresentation
på jordbruksområdet. Kungl. Maj:ls förslag att inrätta
en i Washington placerad befattning såsom lantbruksrepresentant hälsar
utskottet därför med tillfredsställelse. I motionerna 1: 354 och II: 407 har
yrkats att medel anvisas för ytterligare en lantbruksrepresentant, vilken
borde placeras i Paris. Utskottet, som icke anser det osannolikt att utvecklingen
kan komma att kräva en förstärkning och eventuellt även viss
omplacering av den svenska utlandsrepresentationen på jordbruksområdet,
finner för sin del icke erforderligt att nu vidtages mer vittgående åtgärder
än vad Kungl. Maj:t föreslagit. Utskottet utgår från att behovet av utlandsbevakning
på ifrågavarande område noggrant följes av Kungl. Maj:t.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 354 och II: 407, såvitt nu
är i fråga,

a) fastställa följande avlöningsstat för lantbruksrepresentanter,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 187 000

2. Ersättning till kostnader för förhyrning av bostäder,
förslagsvis .......................... 50 000

Summa kr. 237 000

b) till Lantbruksrepresentanter: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 237 000 kr.

4:o) Lantbruksrepresentanter: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag under
punkten 4 (s. 10—11) innefattar anslagsökning med 20 000 kr. i anledning
av Kungl. Maj :ts under föregående punkt anmälda förslag att inrätta en
befattning som lantbruksrepresentant.

5

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

I detta sammanhang har utskottet behandlat de under sistnämnda punkt
redovisade motionerna 1: 354 och II: 407, såvitt däri yrkats att förevarande
omkostnadsanslag skall uppräknas med 20 000 kr. till följd av motionäreinas
förslag att utöver den av Kungl. Maj :t föreslagna befattningen som lantbruksrepresentant
tillskapa ytterligare en dylik tjänst.

Utskottet får beträffande motiveringen till motionärernas yrkande hänvisa
till motionen 1: 354. Vad gäller innehållet i över motionerna inhämtade
remissyttranden tillåter sig utskottet hänvisa till den i nästföregående punkl
lämnade redovisningen.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts anslagsberäkning under punkten
och under hänvisning jämväl till vad utskottet antört under nästföregående
punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts törslag
samt med avslag å motionerna I: 354 och II: 407, såvitt nu
är i fråga, till Lantbruksrepresentanter: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 52 000 kr.

5:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med tillstyrkande av
bifall till Kungl. Maj :ts förslag under punkten 5 (s. 11) om medelsanvisning
med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 300 000 kr.

6:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkten 6 (.s. 11)
gjorda framställning om oförändrad anslagsanvisning hemställer utskottet,
att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1964/
65 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

B. Lantbruksstyrelsen

7 :o) Lantbruksstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har under punkten 7
(s. 12—16) gjort framställning om fastställande av ny avlöningsstat samt
om anslagsanvisning med ett från 4 256 000 kr. till 4 411 000 kr. uppräknat
belopp.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsskrivelse hemställt om anslagshöjning
med 509 000 kr.

1 särskild skrivelse har lantbruksstyrelsen vidare föreslagit viss ändring
av gällande kompetensvillkor för en byrådirektörstjänst i Ae 27 på byggnadsseklionen.

6 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens
anslagsäskanden och förenämnda särskilda skrivelse från styrelsen, anfört
följande.

»Kungl. Maj :t har för innevarande budgetår medgett vissa anslagsöverskridanden
för att göra det möjligt för lantbruksorganisationen att genomföra
den ökning av rationaliseringsverksamheten, vartill medel ställdes till
törtogande av 1963 års riksdag. Sålunda har lantbruksstyrelsens personal
kunnat kompletteras med en expert för utvecklingsarbete genom att anslagsposten
för ersättningar till sakkunniga fått överskridas med 54 000
kr. Anslaget bör nu uppräknas med detta belopp. I sammanhanget torde
böra bringas till riksdagens kännedom att av det belopp på 500 000 kr., som
för innevarande budgetår anvisats under anslaget till bidrag till jordbrukets
rationalisering, m. m. för att intensifiera rådgivningsverksamheten,
120 000 kr. disponerats lör att vid styrelsen inrätta en arbetsgrupp för rådgivningsfrågor.

Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning, att det är angeläget att räkenskapsmaterialet
från den jordbruksekonomiska undersökningen i större utsträckning
än nu utnyttjas i rationaliseringsorganens rådgivnings- och
planeringsarbete. För att styrelsen skall få bättre möjligheter att utföra
härför erforderlig bearbetning av materialet bör 39 000 kr. anvisas för tillfällig
personal. Vidare bör anslaget i överensstämmelse med styrelsens yrkande
höjas med 32 000 kr. för att förstärka lantbruksbyråns personal för
handläggning av ärenden rörande trädgårdsnäringens rationalisering.

Styrelsens förslag att utbyta två amanuenstjänster i reglerad befordringsgång
och en byråingenjörstjänst i Ae 19 mot tre kanslisttjänster i reglerad
befordringsgång tillstyrker jag. Vad styrelsen anfört finner jag motivera,
att de av 1960 års riksdag godkända särskilda kompetensvillkoren
för en byrådirektörstjänst i Ae 27 på byggnadssektionen ej längre upprätthålls.
För att täcka i samband med styrelsens flyttning till nya lokaler uppkommet
tillfälligt behov av ytterligare telefonistpersonal bör anslaget höjas
med 20 000 kr.

De förslag jag i det föregående framlagt föranleder en sammanlagd kostnadsökning
av 122 000 kr. Enligt mina beräkningar bör anslaget härjämte
uppräknas med 33 000 kr. på grund av löneomräkning. Styrelsens övriga,
i det föregående ej särskilt behandlade yrkanden kan jag inte tillstyrka.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t framlagda anslagsberäkningen biträdes
av utskottet. Vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit i detta sammanhang kan
utskottet jämväl ansluta sig till. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1964/65:

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

7

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................

Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ....
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .
Rörligt tillägg, förslagsvis..................

1 338 000

33 000
75 000
1 770 000
1 195 000

Summa kr. 4 411000

b) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 411 000 kr.

8:o) Lantbruksstyrelsen: Omkostnader. Under punkten 8 (s. 16) föreslår
Kungl. Maj:t att anslaget höjes med 48 000 kr. till 626 000 kr. Av ökningen
avses 4 000 kr. för engångsanskaffning av möbler m. m. och 10 000 kr. för
jordbrukets upplysningsnämnds omkostnader. Återstående del av anslagshöjningen
hänför sig till kostnadsförändringar av i huvudsak automatisk
natur.

I detta sammanhang har utskottet behandlat motionerna I: 307 av herr
Hubinette och herr Nilsson, Yngve, samt II: 404 av herr Hedin in. fl., i vilka
likalydande motioner hemställts att lantbruksstyrelsens omkostnadsanslag
måtte för bekämpningen av flyghavre höjas med 100 000 kr. till 726 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen I: 307.

Över motionerna har yttranden inhämtats från lantbrukshögskolan, lantbruksstyrelsen
och Hushållningssällskapens förbund.

Lantbrukshögskolans styrelse har i sitt remissyttrande anfört följande.

Flyghavre utgör ett av de besvärligaste hoten mot svensk utsädesodling
och intensifierade åtgärder mot detta besvärliga ogräs är i hög grad påkallade.
Styrelsen vill därför starkt understryka vikten av att medel ställs till
förfogande för en utbyggd forsknings- och försöksverksamhet rörande flyghavren
samt att möjligheterna till utvidgad upplysningsverksamhet på området
ökas. De förluster, som flyghavren årligen åsamkar det svenska jordbruket,
är betydande, och som framhålles i motionerna, har arten även gett
upphov till total förlust av grödan. Ökade insatser mot flyghavren kan därför
betecknas såsom riskeliminerande faktorer för svensk växtodling.

De riktlinjer, som motionärerna anger för kampen mot flyghavren, torde
innebära de största möjligheterna till effektiva motåtgärder. Styrelsen vill
därför ansluta sig till motionärernas huvudsyfte, att genom ett anslag skapa
resurser för en intensifierad forsknings- och försöksverksamhet samt för
en utvidgad upplysningsverksamhet rörande flyghavreproblemet.

Styrelsen finner det lämpligt att medel till forskning och försöksverksamhet,
i överensstämmelse med motionerna, ställs till jordbrukets forsknings -

8

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 är 196i

råds förfogande men vill i fråga om medel till utvidgad uplysniugsverksamliet
framhålla att dessa bör fördelas lika mellan lantbrukshögskolans specialrådgivning
och jordbrukets upplysningsnämnd. Lantbrukshögskolans
specialrådgivning kan genom sin anknytning till institutionen för växtodling,
där en omfattande forskning och försöksverksamhet med ogräs bedrives,
beräknas komma att effektivt medverka i rådgivning och upplysning
rörande ogräs om den erhåller därför erforderliga resurser.

Lantbruksstyrelsens remissyttrande innehåller följande.

Lantbruksslyrelsen kan vitsorda att flyghavren är till stor skada i de
spannmålsodlande områdena och i synnerhet där specialisering skett på
spannmålsgrödor.

Att flyghavreproblemet tillmätes stor betydelse framgår bl. a. därav att
särskilda författningar om skydd mot flyghavre har utfärdats (senast SFS
1961:77 och 1961:78). Däri föreskrivs bl. a. åtgärder i syfte att hindra
spridningen av flyghavre vid överlåtelse och transport av svensk eller importerad
spannmål. Vidare ingår fakultativa bestämmelser, innebärande att
Kungl. Maj:t på framställning av hushållningssällskap äger förordna att
flyghavre skall bekämpas inom sällskapets område eller del därav, varvid i
särskild ordning fastställd plan skall följas. Sådana åtgärder har aktualiserats
på initiativ åren 1961 och 1962 av hushållningssällskapen i Västmanlands,
Malmöhus, Kristianstads, Gotlands och Älvsborgs län.

Flyghavren och dess bekämpande är vidare föremål för intensiv upplysnings-
och rådgivningsverksamhet bland landets odlare.

Liksom motionärerna anser lantbruksstyrelsen angeläget att man genom
forsknings- och försöksverksamhet söker finna metoder för att än bättre
komma till rätta med flyghavreproblemet.

Styrelsen har inhämtat att forsknings- och försöksavdelningarna vid
lantbrukshögskolans institution för växtodling har ett flertal undersökningar
rörande flyghavre på sina arbetsprogram. En grundläggande förutsättning
för att denna verksamhet skall kunna bedrivas effektivt och framgångsrikt
är givetvis att tillräckliga medel ställs till förfogande för ändamålet.
Det torde böra ankomma på lantbrukshögskolan att vid uppgörande av sitt
törsöksprogram tillse att frågan om flyghavrebekämpandet blir vederbörligen
beaktad samt att beräkna erforderliga medel härför.

Hushållningssällskapens förbund har i sitt remissvar anfört.

Som anförts i motionerna utgör den ökade flyghavreförekoinsten för
närvarande ett av de besvärligaste problemen för växtodlingen inom flertalet
av våra viktigaste jordbruksområden. Flyghavreförekoinsten har också
gett anledning till åtgärder från statsmakternas sida. Vidare har från
bl. a. hushållningssällskapens sida igångsatts olika åtgärder för flyghavrens
bekämpande och för alt begränsa dess spridning.

Forskning och försök på området ankommer i första hand på lantbrukshögskolan.
De undersökningar och den försöksverksamhet på området, som
där förekommer, är emellertid i betraktande av flyghavreproblemets ekonomiska
storleksordning icke av den omfattning, som får anses vara behövlig
och önskvärd. Skälet härtill är att högskolans resurser och då främst försöksanslaget
icke räcker till. Förbundsstyrelsen anser därför i likhet med
motionärerna det ur jordbrukets synpunkt vara angeläget med en allmän
förstärkning av insatserna på området. En sådan förstärkning bör emellertid
ställas till lantbrukshögskolans förfogande och inte som föreslagits i mo -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

9

tionerna anvisas till jordbrukets forskningsråd och jordbrukets upplysningsnämnd.

Utskottet. I motionerna I: 307 och II: 404 har föreslagits att ifrågavarande
anslag skall tillföras ett belopp av 100 000 kr. till ökad forsknings- och
försöksverksamhet beträffande bekämpandet av flyghavre. Utskottet vill för
sin del understryka angelägenheten av att ifrågavarande, för växtodlingen
besvärande ogräs blir föremål för effektiva bekämpningsåtgärder. Såsom
framgår av remissyttrandena är emellertid problemen i samband härmed
redan föremål för uppmärksamhet. Sålunda torde få erinras om att särskilda
författningar utfärdats om skydd mot flyghavre. Vidare har lantbrukshögskolans
institution för växtodling flera undersökningar rörande flyghavre
på sitt arbetsprogram. Bland odlarna bedrivs i ämnet en intensiv upplysnings-
och rådgivningsverksamhet. Under angivna förhållanden anser sig
utskottet ej böra biträda motionsförslaget att öka statsutgifterna för ändamålet
med 100 000 kr. Utskottet utgår härvid från att Kungl. Maj:t med
uppmärksamhet följer utvecklingen på förevarande område.

Den av Kungl. Maj :t framlagda anslagsberäkningen under punkten föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 307 och II: 404, till Lantbruksstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 626 000 kr.

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess
produktion, m. m.

9:o) Lantbruksnämnderna: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 9 (s. 17—19) innefattar — förutom fastställande av ny avlöningsstat
— anslagsanvisning med 15 618 000 kr. eller med 1 966 000 kr. högre
belopp än för innevarande budgetår.

I detta sammanhang har utskottet behandlat följande motioner, nämligen

1) I: 611 av herrar Hermansson och Svanström, likalydande med II: 743
av herr Dahlgren in. fl., i vilka motioner framförts yrkanden om uppräkning
av ifrågavarande avlöningsanslag med 103 800 kr.

2) I: 311 av herr Sveningsson m. fl. och II: 284 av herr Hseggblom in. fl.,
i vilka likalydande motioner hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
begär utredning rörande förstärkning av ekonomisk rådgivning hos lantbruksnämnderna.

Vad angår det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till
motionerna 1:611 och 11:284.

10

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år 1964

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsskrivelse föreslagit anslagsökning
med 2 208 000 kr., varav 253 800 kr. för tillfällig förstärkning av den byggnadstekniska
personalen. Styrelsen har såsom motivering till denna persosonalförstärkning
framhållit bl. a. följande.

»Av de 25 lantbruksnämnderna har endast 20 tillgång till egen byggnadskonsulent.
Övriga nämnder får tillgodose sitt behov av expertis på det byggnadstekniska
området genom att anlita byggnadskonsulent i angränsande
län. Även hushållningssällskapen och lantbruksskolorna är beroende av att
kunna anlita byggnadskonsulenterna i sin verksamhet. Med nuvarande personalresurser
är det inte möjligt att på det byggnadstekniska och byggnadsekonomiska
området följa upp den intensifierade rationaliseringsverksamhet,
som beslutats vid 1963 års riksdag. Detta är så mycket allvarligare som
praktiskt taget varje mera betydande åtgärd i strukturrationaliserande syfte
medför behov av ändringar i byggnadsbeståndet om den önskade effekten
skall uppnås.»

I särskild framställning har lantbruksstyrelsen vidare hemställt om anvisning
av 80 000 kr. till extra arbetskraft för granskning av skördeskadeärenden.

Departementschefen har efter närmare redovisning av lantbruksstyrelsens
skrivelser anfört.

»Såsom jag erinrat om under lantbruksstyrelsens avlöningsanslag har
Kungl. Maj :t för innevarande budgetår medgett anslagsöverskridanden i anledning
av den ökade rationaliseringsverksamhet, som 1963 års riksdag beslöt.
Sålunda har lantbruksnämnderna förstärkts med 15 fältarbetande
tjänstemän genom att anslagsposten för ersättningar till sakkunniga fått
överskridas med 446 000 kr. Anslaget bör nu uppräknas med detta belopp.

Sedan 1960 har antalet beviljade lån och bidrag till byggnadsåtgärder beträffande
ekonomibyggnader ökat med cirka 40 procent. Vid den pågående
omvandlingen av jordbruket är det av vikt, att ekonomibyggnaderna på ett
tekniskt och ekonomiskt tillfredsställande sätt anpassas till de nya förutsättningarna.
I likhet med lantbruksstyrelsen anser jag, att med hänsyn härtill
viss förstärkning av lantbruksnämndernas byggnadstekniska personal
är motiverad. Jag förordar därför, att 150 000 kr. anvisas för att anställa
tillfällig sådan personal.

Lantbruksstyrelsens förslag att inrätta kanslisttjänster i reglerad befordringsgång
vid nämnderna kan jag biträda i den mån, att jag föreslår att fem
sådana tjänster inrättas från den 1 januari 1965. I anledning härav bör dock
fem tjänster som kansliskrivare i Ae 11 inte få återbesättas vid nuvarande
innehavares avgång. Jag kan inte tillstyrka, att anslaget uppräknas för att
anställa extra arbetskraft för granskning av skördeskadeärenden. Däremot
bör Kungl. Maj :t vid behov kunna medge, att posten för ersättningar till
sakkunniga får överskridas för ändamålet.

De i det föregående framlagda förslagen föranleder en sammanlagd kost -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964 11

nadsökning av 640 400 kr. Vidare bör anslaget uppräknas med 1 325 600 kr.
på grund av löneomräkning.

I sammanhanget vill jag nämna, att syneförrättningssakkunniga den 11
oktober 1963 inkommit med betänkande angående organisationen av torrläggningsverksamheten
m. m. Betänkandet, som remissbehandlats, övervägs
för närvarande inom jordbruksdepartementet.»

Utskottet. I motionerna I: 311 och II: 284 har begärts utredning rörande
förstärkning av ekonomisk rådgivning hos lantbruksnämnderna. Med hänsyn
till att förevarande spörsmål torde komma att prövas av 1960 års jordbruksutredning
finner utskottet motionsyrkandet ej behöva föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Det av Kungl. Maj :t under punkten framlagda förslaget innebär bl. a.
att lantbruksnämndernas byggnadstekniska personal skall förstärkas. För
anställande av tillfällig sådan personal har Kungl. Maj :t sålunda förordat
en medelsanvisning av 150 000 kr. Även utskottet finner en utökning av förevarande
personal nödvändig för att takten i rationaliseringsarbetet ej
skall minskas. Utskottet har för sin del funnit sig böra tillstyrka att för
ändamålet anvisas det av Kungl. Maj :t föreslagna beloppet. Yrkandena i motionerna
I: 611 och II: 743 om ytterligare anslagsanvisning avstyrkes därför.

Vad Kungl. Maj :t i övrigt förordat under punkten kan utskottet jämväl
ansluta sig till.

Åberopande vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 611 och II: 743,

a) godkänna följande avlöningsstat för lantbruksnämnderna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
..................................... 5 280 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis .............. 227 000

3. Arvoden till ortsombuden, förslagsvis ...... 356 000

4. Ersättningar till sakkunniga m. m., förslagsvis
...................................... 671 000

5. Ersättningar till täckdiknings- och cemente ringsförmän,

förslagsvis .................. 100 000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 4 682 000

7. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 4 302 000

Summa kr. 15 618 000

12

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

b) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 15 618 000 kr.

II. lämna motionerna 1:311 och 11:284, såvitt nu är i
fråga, utan bifall.

10:o) Lantbruksnämnderna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
under punkten 10 (s. 20) gjorda framställning, som innebär anslagsökning
med 490 000 kr., varav 50 000 kr. avses för engångsanskaffning av kontorsutrustning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lantbruksnämnderna: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 670 000
kr.

ll:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar. Under punkten 11
(s. 20—23) innefattar Kungl. Maj :ts förslag — förutom ny avlöningsstat
— anslagsanvisning med 11 523 000 kr. eller 479 000 kr. mera än för löpande
budgetår. Enligt förslaget bör hushållningssällskapens nuvarande befogenheter
att tillsätta sådan på hushållningssällskapsorganisationens personalförteckning
upptagen tjänst, som är lägre placerad än i lönegrad A 15,
vidgas efter Kungl. Maj :ts närmare bestämmande. Vidare föreslås att lantbruksstyrelsen
eller efter dess bemyndigande hushållningssällskap skall äga
besluta om stationeringsort för innehavare av personalförtecknad tjänst.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade
motioner, nämligen

1) I: 137 av herr Alexanderson m. fl., likalydande med II: 170 av herr
Keijer m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen för åtgärder i syfte
att få till stånd en förbättrad och utökad bärodling, särskilt jordgubbsodling,
inom Stockholms läns skärgårdsområde till Stockholms läns hushållningssällskap
måtte anvisa 30 000 kr. per budgetår under i första hand tre
år,

2) 1: 312 av herr Sveningsson m. fl. och II: 285 av herr Hieggblom in. fl.,
i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att antalet
ekonomikonsulenter i lönegrad A 23 vid hushållningssällskapen fr. o.
in. den 1 januari 1965 skall utökas med fem till tjugofem,

3) 1: 620 av herrar Virgin och Jonasson, likalydande med II: 754 av herrar
Waluendorff och Hedin, i vilka motioner hemställts, att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:t måtte besluta att från och med budgetåret 1964/
65 inrätta eu befattning som fiskerikonsulent för Vänern med placering i
lönegrad Ae 19 samt att kostnaderna för denna befattning skall bestridas av
vattenavgiftsmedel.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för motionsyrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 170, I: 312 och II: 754.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

13

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit anslagsökning
med 479 300 kr. Yrkandet är bl. a. föranlett av en framställning från
fiskeristyrelsen om inrättande av en befattning i Ae 19 för fiskerikonsulenten
i Vänern, som nu är arvodesanställd. Kostnaderna för befattningen
är avsedda att, liksom f. n. gäller för arvodet, bestridas av vattenavgifter.
Lantbruksstyrelsens anslagsäskande innebär vidare att gällande statsbidrag
till avlönande av 14 ekonomikonsulenter med 18 500 kr. per konsulent skall
ersättas med statsbidrag motsvarande hela lönen enligt A 23 till 19 ekonomikonsulenter
samt att i samband därmed nu utgående 92 500 kr. till fem
dylika konsulenter under anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering,
m. m. skall överföras från sistnämnda anslag till hushållningssällskapens
avlöningsanslag.

Under punkten bar även redovisats att Hushållningssällskapens förbund
gjort framställning om dels fortsatt utbyggnad av ekonomikonsulentorganisationen
med ytterligare fem tjänster, dels uppräkning av statsbidraget till
ekonomikonsulenterna till belopp motsvarande hela lönen enligt A 23.

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»Vid anmälan av proposition 1963: 125, i vilken bland annat föreslogs åtgärder
för att främja en ökad strukturrationalisering inom jordbruket, uttalade
jag att rationaliseringen för att få full effekt bör följas upp genom rådgivning
till berörda jordbrukare. Av mycket stor betydelse vid den omställning
inom jordbruksföretagen, som rationaliseringen medför, är rådgivning
i drifts- och företagsekonomiska frågor. För att stärka tillgången på
expertis för sådan rådgivning har också Kungl. Maj :t på min föredragning
beslutat att av det belopp av 500 000 kr., som fjolårets riksdag anvisade för
att öka rådgivningsresurserna, 92 500 kr. skall utnyttjas såsom bidrag för
att anställa ytterligare fem ekonomikonsulenter. Då fjolårets riksdag under
förevarande anslag anvisade medel för bidrag till fyra nya befattningar lör
ekonomikonsulenter, har antalet dylika befattningar från och med innevarande
budgetår ökats från tio till 19. Med hänsyn till den vikt jag tillmäter
den ekonomiska rådgivningsverksamheten och på de skäl lantbruksstyrelsen
anfört vill jag tillstyrka styrelsens förslag att statsbidraget för dessa befattningar
höjs från nuvarande 18 500 kr. per konsulent till att motsvara hela
lönen enligt lönegrad A 23. Såsom villkor för att hushållningssällskap skall
erhålla bidrag till befattning som ekonomikonsulent bör gälla att befattningshavaren
enligt lantbruksstyrelsens närmare bestämmande även skall
biträda vederbörande lantbruksnämnd.

Till följd av vad jag nu förordat och då i fortsättningen bidrag till samtliga
ekonomikonsulentbefattningar bör utgå från förevarande anslag bör detta
höjas med 377 000 kr. Härjämte bör anslaget uppräknas med 102 000 kr.
på grund av löneomräkning. Förslaget att inrätta en ny befattning som fiskerikonsulent,
vilken skulle avlönas av vattenavgiftsmedel, kan jag däremot
inte biträda.»

14

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

Utskottet. Såsom departementschefen anfört har den statliga ekonomiska
rådgivningsverksamheten inom jordbruket utbyggts i betydande omfattning
de senaste åren. Det statliga stödet har nu av departementschefen föreslagits
bli utökat så, att fr. o. m. nästa budgetår 19 ekonomikonsulenter i A 23
helt skall avlönas av statsmedel från hushållningssällskapens avlöningsanslag.
I anledning härav erforderliga anslagsmedel föreslås skola tillföras anslaget.
I motionerna I: 312 och II: 285 har förordats att antalet ekonomikonsulenter
vid hushållningssällskapen från den 1 januari 1965 ökas med
fem. Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om betydelsen av
ekonomikonsulenternas arbete, vill dock erinra om att, såsom motionärerna
själva påpekat, det för närvarande råder brist på kvalificerade sökande till
redan befintliga ekonomikonsulentbefattningar. Vid sådant förhållande finner
utskottet föga troligt att ytterligare fem sådana tjänster skulle kunna
besättas under nästa budgetår. Det bör även hållas i minnet att de spörsmål,
som är föremål för prövning av 1960 års jordbruksutredning, jämväl omfattar
frågan om den jordbruksekonomiska rådgivningsverksamheten. Med
hänsyn till det anförda och mot bakgrunden av det intresse som från Kungl.
Maj :ts sida visats för ifrågavarande spörsmål har utskottet ej funnit anledning
tillstyrka motionerna.

I motionerna I: 620 och II: 754 har hemställts om bifall till fiskeristyrelsens
av lantbruksstyrelsen tillstyrkta framställning om att ombilda
arvodestjänsten som fiskerikonsulent för Vänern till en befattning i lönegrad
Ae 19, vilken befattning skulle, i likhet med vad som gäller för den
nuvarande tjänsten, bekostas av vattenavgiftsmedel. Ehuru framställningen
i flera avseenden synes väl motiverad, har utskottet ej ansett sig böra
nu inta annan ståndpunkt än departementschefen. Utskottet avstyrker
sålunda motionerna.

I motionerna I: 137 och II: 170 har framförts yrkande av innebörd att till
Stockholms läns hushållningssällskap skulle anvisas 30 000 kr. för de närmaste
tre budgetåren för viss instruktionsverksamhet för bärodling inom
Stockholms läns skärgårdsområde. Motionärerna har framhållit, att det är
en väsentlig fråga att sådana utkomstmöjligheter beredes befolkningen i
Stockholms skärgård att den kan kvarstanna. Denna fråga synes emellertid
vara av sådan sysselsättningspolitisk karaktär, att den enligt utskottets
mening icke bör prövas i nu förevarande sammanhang. Utskottet förutsätter
att den trädgårdstekniska personalen hos berörda hushållningssällskap
disponeras på sådant sätt att berättigade anspråk på instruktionsverksamhet
från ifrågavarande skärgårdsområden jämväl tillgodoses. Motionerna
torde med hänsyn till angivna förhållanden ej böra föranleda någon åtgärd.

Av Kungl. Maj :t under punkten framlagda förslag har ej föranlett någon
erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts, hemställer utskottet,
att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning ävensom

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196A 15

med avslag å motionerna I: 137 och II: 170 samt I: 312 och
II: 285,

a) godkänna följande avlöningsstat för hushållningssällskapsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................................ 6 707 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 661 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 300 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 3 153 000

5. ATP-avgifter, förslagsvis.................. 589 000

6. Arbetsgivaravgifter till sjuk- och moderskaps försäkringen,

förslagsvis .................. 113 000

Summa kr. 11 523 000

b) till Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 11 523 000
kr.

II. avslå motionerna I: 620 och II: 754.

12:o) Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag
under punkten 12 (s. 23—25) innebär en anslagsanvisning med 6 000 000
kr., utgörande ökning med 215 000 kr. till sällskapens allmänna omkostnader.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat följande till utskottet hänvisade
motioner, nämligen

1) 1:311 av herr Sveningsson m. fl., likalydande med 11:284 av herr
Hseggblom m. fl., i vilka motioner hemställts, såvitt nu är i fråga,

att riksdagen hos Kungl. Maj :t begär en översyn syftande till en samordning
av genom statliga organ bedriven rådgivningsverksamhet inom
jordbrukets område samt lämplig utformning av stöd åt den genom producentorganisationer
bedrivna rådgivningsverksamheten,

samt att anslaget Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader höjes
med 250 000 kronor till 6 250 000 kronor,

2) 11:287 av herr Lindström, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta
att till Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 6 337 000 kr.,

3) 1:351 av herr Hermansson m. fl., likalydande med 11:400 av herr
Antbg m. fl., i vilka motioner hemställts att den i anslaget Bidrag till hushållningssällskapen:
Omkostnader ingående delposten, som utgöres av

16

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196A

statsbidrag till sällskapens egen försöksverksamhet, för budgetåret 1964/65
uppräknas med 455 000 kr. till 810 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa
till motionerna II: 284, II: 287 och II: 400.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit att det för
bidrag till hushållningssällskapens omkostnader avsedda beloppet ökas
med 552 000 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att bidragsbeloppet till
sällskapens försöksverksamhet uppräknas med 455 000 kr. till 810 000 kr.

Hushållningssällskapens förbund har gjort framställningar om höjning
av dels bidragsgivningen till sällskapens försöksverksamhet med 455 000
kr., dels bidragsgivningen till sällskapens omkostnader i övrigt med 870 500
kr.

Departementschefen har bl. a. anfört följande.

»Vid mitt ställningstagande till den yrkade höjningen av medlen till hushållningssällskapens
allmänna omkostnader har jag beaktat, att mitt förslag
under avlöningsanslaget om ökat statsbidrag till hushållningssällskapen
för ekonomikonsulenternas avlöning minskar sällskapens egna utgifter.
Vidare kommer jag vid anmälan av lantbrukshögskolans anslag till försöksverksamhet
att beräkna medel för att det skall bli möjligt att höja hushållningssällskapens
ersättning för biträde i denna verksamhet. Med hänsyn
härtill kan jag endast tillstyrka att förevarande anslagsdel höjs med 215 000
kr.

Den av styrelsen för lantbrukshögskolan föreslagna ökningen av statsbidragsgivningen
till hushållningssällskapens egen försöksverksamhet kan jag
ej biträda. För ändamålet bör därför beräknas oförändrat 355 000 kr.»

Utskottet. Kungl. Maj :t har under denna punkt föreslagit, att den för
hushållningssällskapens allmänna omkostnader avsedda anslagsdelen skall
höjas med 215 000 kr. I motionen II: 287 samt motionerna I: 311 och II: 284
har yrkats att medelsanvisningen för nyssnämnda ändamål ökas utöver vad
Kungl. Maj :t sålunda föreslagit. De skäl motionärerna anfört till stöd för
sina yrkanden har utskottet funnit bärande. Den eftersträvade intensifieringen
av upplysnings- och rådgivningsverksamheten på jordbrukets område
bör enligt utskottets mening ej hämmas av brist på medel till sällskapens
allmänna omkostnader. Utskottet finner därför, att sällskapen i ökad utsträckning
bör kompenseras för bl. a. kostnadsökningar i samband med sällskapens
reseverksamhet och expenser. Utskottet föreslår för sin del att anslagsdelen
beträffande sällskapens allmänna omkostnader uppräknas med
552 000 kr. eller med 337 000 kr. mera än vad Kungl. Maj :l föreslagit. Utskottet
har däremot ej funnit anledning frångå den av Kungl. Maj:t gjorda
anslagsberäkningen beträffande statsbidragsgivningen till sällskapens egen

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

17

försöksverksamhet. I motionerna I: 351 och II: 400 yrkade ökningar i förevarande
avseende avstyrkes sålunda.

Den i motionerna I: 311 och II: 284 gjorda framställningen om översyn,
syftande till en samordning av den genom statliga organ bedrivna rådgivningsverksamheten
inom jordbrukets område, avser problem som 1960 års
jordbruksutredning synes ha under prövning. Utskottet finner därför lämpligt
att motionerna i denna del överlämnas till nyssnämnda utredning. Likaledes
bör nu nämnda motioner, i vad de avser översyn rörande lämplig
utformning av stödet åt den genom producentorganisationer bedrivna rådgivningsverksamheten,
överlämnas till jordbruksutredningen för att tagas
under övervägande i utredningsarbetet.

Åberopande vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må,

I. i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt motionerna
I: 311 och II: 284, såvitt nu är i fråga, ävensom med bifall
till motionen II: 287, till Bidrag till hushållningssällskapen:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 6 337 000 kr.

II. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa, att motionerna
I: 311 och II: 284, såvitt avser översyn rörande rådgivningsverksamheten,
överlämnas till 1960 års jordbruksutredning,

III. avslå motionerna I: 351 och II: 400.

13 :o) Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap.
Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts under punkten 13 (s.
25—26) gjorda förslag — innebärande att anslaget uppförs med oförändrat
belopp samt att medel ur anslaget får användas för fortbildning även av
Iantbruksstyrelsens personal — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildningskurser för viss personal
vid lantbruksnämnder och hushållningssällskap för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 75 000 kr.

14 :o) Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. Under punkten
14 (s. 26—29) har Kungl. Maj :t föreslagit en med 158 000 kr. till
3 268 000 kr. ökad anslagsanvisning. Förslaget innebär i huvudsak följande.
För effektivisering av den kursverksamhet, som bedrives med medel från förevarande
anslag, har utarbetats ett riksrådgivningsprogram samt inrättats
en särskild arbetsgrupp för rådgivningsfrågor. Medelsanvisningen till kursverksamheten
har höjts med 40 000 kr. till 2 348 000 kr. Anslagsposten till
undervisningsfilm och bildserier har upptagits till oförändrat belopp av
75 000 kr. För fortsatt utbyggnad av specialrådgivningen — cl. v. s. den till
lantbrukshögskolan knutna organisationen för särskild rådgivning på växtodlings-
och husdjursomrädcna samt i företagsekonomi — bär med hän 2

llihang till riksdagens protokoll 196b. 10 samt. Nr 1

18

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

syn till aniinalieproduktionens stora betydelse medel beräknats för ytterligare
en specialrådgivare inom husdj ursområdet. Någon av de befintliga fem
befattningarna som specialrådgivare inom växtodlingen skall kunna inriktas
på ogräsfrågor och även eljest skall omplaceringar av specialrådgivarbefattningar
kunna ske. Anslagsposten till specialrådgivningen har för avlönande
av den ytterligare specialrådgivaren och på grund av ökade lönekostnader
för rådgivningsverksamheten uppräknats med 118 000 kr. till 813 000 kr.

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t framlagda anslagsberäkningen kan utskottet
ansluta sig till. Då vad Kungl. Maj :t i övrigt förordat ej heller föranleder
någon erinran från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 3 268 000 kr.

15 :o) Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond.
Kungl. Maj :t har under punkten 18 (s. 45—49) i enlighet med lantbruksstyrelsens
anslagsframställning föreslagit anslagsminskning med 45 000
kr. till 985 000 kr. samt att det belopp, inom vars ram utfästelser om bidrag
till återbetalning av lån ur jordbrukets maskinlånefond må göras,
fastställes till oförändrat 300 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat de till utskottet hänskjutna
motionerna I: 445 av herr Pettersson, Harald, och herr Larsson, Thorsten,
likalydande med II: 532 av herr Dahlgren, i vilka motioner hemställts att
riksdagen måtte dels medge, att under budgetåret 1964/65 beviljas statsbidrag
från anslaget till återbetalning av lån ur jordbrukets maskinlånefond
med sammanlagt 500 000 kronor, dels till Bidrag till återbetalning av
lån från jordbrukets maskinlånefond för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 1 185 000 kronor.

Utskottet får beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisa
till motionen I: 445.

Under ifrågavarande punkt har redovisats den del av en utav lantbruksstyrelsen
med skrivelse den 19 juni 1963 överlämnad utredning rörande
vissa gemensamhetsanläggningar vid framför allt mindre brukningsenheter,
som behandlar gemensam maskinanvändning. I denna del har lantbruksstyrelsen
anfört bl. a. följande.

Lantbruksstyrelsen anser det vara angeläget, att det allmänna även i
fortsättningen stöder gemensam maskinanvändning inom det mindre jordbruket
och familjejordbruket för att därigenom minska investeringskostnaderna
för den enskilde jordbrukaren. Styrelsen finner inte anledning
föreslå någon ändring av de bestämmelser, som gäller för lån ur maskinlånefonden.
Däremot förordar styrelsen att bestämmelserna om bidrag till

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år f.96‘4

19

specialmaskiner ändras på det sätt, att såsom villkor härför bör gälla att
av den åkerareal, som innehas av de i maskinanvändningen deltagande
jordbrukarna, minst 65 procent skall tillhöra brukningsenheter som ej är
större än att de normalt kan skötas av två män utan anlitande av manuell
arbetskraft utanför deras familjer. Förslaget motiveras med att större
arealer numera krävs för att maskinerna skall kunna utnyttjas rationellt
och för att lönsamhet skall uppnås.

I detta sammanhang föreslår lantbruksstyrelsen, att jordbrukets maskinlånefond
erhåller ett kapitaltillskott av 3 000 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för lantbruksstyrelsens
anslagsframställning och för nyssnämnda utredningsförslag samt
däröver avgivna remissyttranden — anfört bl. a. följande.

»Av lantbruksstyrelsens i det föregående redovisade utredning framgår,
som också vissa remissinstanser konstaterat, att nuvarande stöd till gemensam
maskinanvändning endast har ringa betydelse för jordbruket. Det kan
därför enligt min mening ifrågasättas, om stödet över huvud taget bör bibehållas
i nuvarande form. Mot bakgrunden av att 1960 års jordbruksutredning
har att pröva omfattningen och inriktningen av hela det statliga
rationaliseringsstödet har jag ansett mig böra avstå från att nu föreslå
någon genomgripande ändring. Såsom lantbruksstyrelsen förordat bör
dock arealgränsen för att bidrag skall kunna utgå till återbetalning av lån
för specialmaskin ersättas av vad som numera gäller i detta avseende för
rationaliseringsstödet i allmänhet. För att undvika de kontrollsvårigheter,
som enligt min mening är förenade med gällande bestämmelser, bör såsom
förutsättning för bidrag endast anges, att maskinanvändningen i huvudsak
skall avse brukningsenheter av högst tvåfamilj sjordbrukets storlek.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidta den ändring i kungörelsen
den 26 juni 1948 (nr 380) angående lån från jordbrukets maskinlånefond
m. m., som föranleds av bifall till vad jag nu förordat.

Av det anförda följer, att jag anser att den ram, inom vilken utfästelser
om bidrag till återbetalning av lån får lämnas, för nästa budgetår bör
fastställas till oförändrat 300 000 kr. Även utlåningen från jordbrukets
maskinlånefond bör enligt min mening bibehållas vid oförändrad nivå eller
omkring 7 000 000 kr. årligen. Vid en sådan utlåningsvolym är det tillfyllest
att fonden erhåller ett tillskott av 1 000 000 kr. Jag avser att återkomma
till denna fråga vid anmälan av utgifterna under kapitalbudgeten.»

Utskottet. Kungl. Maj:t har i överensstämmelse med lantbruksstyrelsens
förslag dels förordat att det belopp inom vilket utfästelser om bidrag till
återbetalning av lån får lämnas, fastställes till oförändrat 300 000 kr., dels
beräknat medelsbehovet under anslaget till 985 000 kr. Mot bakgrunden
av att 1960 års jordbruksutredning bar att pröva omfattningen och inriktningen
av hela det statliga rationaliseringsstödet bar utskottet ej funnit

20 Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1961

anledning att töreslå någon ändring i vad Ivnngl. Maj:t härutinnan föreslagit.
De i sammanhanget framförda motionsyrkandena avstyrkes sålunda.

Utskottet har ej heller något att invända mot att såsom Kungl. Maj:t
föreslagit bestämmelserna i fråga om arealgränsen för ifrågavarande bidrag
anpassas till vad som i detta hänseende gäller för rationaliseringsstödet
i allmänhet. I enlighet med det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 445 och II: 532,

a) medge, att under budgetåret 1964/65 må beviljas
statsbidrag från anslaget till återbetalning av lån ur jordbrukets
maskinlånefond med sammanlagt 300 000 kr.

b) till Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 985 000 kr.

16:o) Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa kronolägenheter
m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 20 (s. 55) föreslagit riksdagen att för
nästa budgetår anvisa ett belopp av 1 875 000 kr., vilket innebär en anslagsminskning
med 242 000 kr. Ramen för domänstyrelsens och lantbruksstyrelsens
verksamhet på detta område avses fastställas av Kungl. Maj :t.

Utskottet. Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och förslag i övrigt föranleder
ingen erinran från utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare
av vissa kronolägenheter in. m. för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 1 875 000 kr.

17 :o) Befrämjande av husdjursaveln m. m. Under punkten 21 (s. 56—59)
bär Kungl. Maj :t gjort framställning om en medelsanvisning å 2 515 000
kr., vilket innebär en ökning av 100 000 kr. gentemot innevarande budgetår.
Samtidigt hemställs om dels medgivande att fastställa ramen för inköp av
avelshästar och ridhästar till 500 000 kr., dels medgivande att såsom statsbidrag
till ridhusanläggningar ta i anspråk 600 000 kr. av befintlig reservation
under anslagsposten Stöd åt hästaveln.

I samband härmed har utskottet behandlat två motioner, nämligen 1: 259
av herr Hermansson in. fl., likalydande med II: 409 av herr andre vice talmannen
von Seth m. fl., i vilka motioner hemställts att riksdagen för budgetåret
1964/65 måtte höja reservationsanslaget till befrämjande av husdjursaveln
m. m. med 490 000 kr. till 3 005 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i förenämnda motioner får utskottet
hänvisa till motionen II: 409.

21

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att anslaget ökas med 65 000 kr. samt
att till ridhusanläggningar in. in. skall få disponeras 800 000 kr. av medel
som överförts till anslaget från hästavelslånefonden ävensom att kreditgarantiramen
för inköp av avels- och ridhästar fastställes till 500 000 kr.

Under punkten har anmälts en av lantbruksstyrelsen den 29 augusti 1963
inkommen redogörelse med förslag rörande användningen av totalisatoimedel
till befrämjande av alla grenar inom hästaveln, ävensom en av Riksförbundet
Landsbygdens folk ingiven skrift i ärendet.

Departementschefen har — efter redogörelse lör lantbruksstyrelsens anslagsframställning
ävensom för innehållet i omförmälda redogörelse och
däröver avgivet remissyttrande — anfört följande.

»Lantbruksstyrelsens förslag att använda totalisatormedel för stöd till hästaveln
innebär reellt att statens andel av vinstavdraget vid totalisatorspel
minskas till förmån för hästaveln. En sådan ändring kan jag inte tillstyrka.
Statens stöd till hästaveln bör i avvaktan på resultatet av 1963 års hästutrednings
överväganden alltjämt anvisas under förevarande anslag. Behovet
av ökat statsstöd anser jag böra prövas mot bakgrunden av att hästens betydelse
för jordbruks- och skogsnäringen avtar. Jag vill även erinra om att>
jag vid anmälan av denna anslagspunkt i fjolårets statsverksproposition uttalade
att nuvarande stödformer står i mindre god överensstämmelse med
de principer för statlig bidragsgivning av jämförbart slag, som riksdagen uttalat
sig för. För att bibehålla det från anslaget utgående stödet vid ungefär
nuvarande reella nivå föreslår jag dock, att anslagsposten till stöd åt
hästaveln uppräknas med 100 000 kr. Av detta belopp bör 85 000 kr. avse
kallblodsaveln och 15 000 kr. varmblodsaveln. Mitt förslag innebär, att under
nästa budgetår ej mindre än 1 640 000 kr. disponeras för stöd åt hästaveln.

Mot lantbruksstyrelsens förslag om en ram för nästa budgetår på 500 000
kr. till statlig kreditgaranti för lån till inköp av avelshästar och ridhästar
har jag intet att erinra. Det belopp, som avses till statsbidrag för att anordna
ridhusanläggningar, bör enligt min mening vara oförändrat 600 000 kr.
I enlighet med beslut av 1959 års riksdag (prop. 45; JoU 13; rskr. 156) skall
beloppet utgå ur den från lånefonden för hästavelns befrämjande härrörande
reservationen under anslaget. Jag vill erinra om att enligt beslut av 1962
års riksdag (prop. 1 bil. 11; JoU 1; rskr. 9) skall 50 000 kr. av de medel, som
överförts till detta anslag från hästavelslånefonden, under nästa budgetår
användas för att sänka utgifterna för civila deltagare i vissa ridkurser vid
arméns rid- och körskola i Strömsholm.

Anslagsposten till bidrag till avelsföreningar och liknande organisationer
bör även för nästa budgetår upptas med 175 000 kr. Det bör bringas till riksdagens
kännedom att Kungl. Maj :t föreskrivit, att av de medel, som anvisats
för intensifierad rådgivning under anslaget för bidrag till jordbrukets

22 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

rationalisering, in. in., 88 000 kr. skall disponeras för ökad rådgivning beträffande
fjäderfä- och fårskötsel.»

Utskottet. I anslutning till ifrågavarande punkt har i motionerna 1:250
och 11:409 med hänvisning hl. a. till tidigare riksdagsuttalanden i ämnet
väckls förslag om förstärkning av anslaget till hästavelns befrämjande med
490 000 kr. med fördelning mellan avelsgrenarna efter de grunder som
Kungl. Maj :t föreslagit.

I anledning av nämnda motionsyrkanden får utskottet anföra, att utskottet
tinner det beklagligt att de uttalanden och utredningar som gjorts rörande
ökat stöd åt hästaveln genom överförande för detta ändamål av totalisatormedel
ej lett till åtgärder. Utskottet vill dock icke göra erinran emot departementschefens
uttalande, att stödet åt hästaveln i avvaktan på slutförandet
av 1963 års hästutredning helt anvisas över här ifrågavarande riksstatsanslag''.
Utskottet uttalar sin tillfredsställelse med Kungl. Maj:ts förslag
om förhöjning av delta anslag med 100 000 kr. på grund av inträdd kostnadsstegring.
Såsom utskottet vid flera föregående tillfällen gett uttryck åt är
dock anslagssumman allttör knapp även av andra orsaker. Därjämte bör
beaktas den förväntan om högre statsstöd, som genom departementschefens
och utskottets tidigare uttalanden skapats hos hästavelsorganisationerna
och den därav föranledda planeringen av deras fortsatta verksamhet. Utskottet
anser fördenskull, att de medel som bör stå till förfogande för hästavelns
befrämjande bör undergå en viss ytterligare förstärkning.

Under den övergångstid som uppkommer genom pågående utredningsarbete
kan det måhända vara olämpligt att direkt höja anslaget i nionde huvudtiteln
för nästkommande budgetår. Utskottet vill därför förorda att för
sagda budgetår 210 000 kr. utöver nämnda anslag ställes till förfogande
för hästavelns belrämjande från på anslaget förefintlig reservation, vilken
synes ge utrymme härför. Härigenom skulle de medel som sammanlagt
kommer att stå till förfogande realiter motsvara, vad som före 1960 årligen
tanns tillgängligt för ändamålet. Skulle pågående utredning eventuellt icke
bli färdig i sådan tid, att förslag kan framläggas till nästa års riksdag, förväntar
utskottet att motsvarande förstärkning medges även i fortsättningen,
i den mån medel härtill kan stå till förfogande. Utskottet anser vidare, att
fördelningen av medlen mellan de olika avelsgrenarna i princip bör ske enligt
departementschefens föreliggande förslag och med beaktande i övrigt
av uttalandet i propositionen 1959: 45, att Kungl. Maj :t efter förslag av lantbiuksstyrelsen
i samråd med av hästaveln intresserade organisationer skall
fastställa eu dispositionsplan, som inte hör vara alltför detaljerad.

Vad Kungl. Maj :t föreslagit och anfört under denna punkt föranleder
ingen invändning från utskottets sida. Utskottet hemställer således,
att riksdagen må

I. medge, att under budgetåret 1964/65 må beviljas statlig
kreditgaranti för lån avseende vissa i det föregående berörda

23

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

åtgärder till hästavelns främjande intill ett belopp av 500 000
kr.

II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt i anledning

av motionerna 1: 259 och II: 409,

a) medge att av under anslagsposten Stöd åt hästaveln
befintlig reservation under budgetåret 1964/65 210 000 kr.
respektive 600 000 kr. må i enlighet med vad i det föregående
anförts tagas i anspråk för hästavelns befrämjande samt
till statsbidrag för att anordna ridhusanläggningar,

b) till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 515 000 kr.

18:o) Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under
punkten 22 (s. 59—60) gjorda framställning om fastställande av ny avloningsstat
samt om anslagsanvisning med oförändrat belopp av 655 000 kr.
föranleder ingen erinran av utskottet, som alltså hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens hingstdepå
och stuteri, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ......

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och ickeordinarie
tjänstemän ......................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

Summa kr.

44 000
412 000

1 300
197 700

655 000

b) till Statens hingstdepå och stuteri: Avlöningar för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 655 000 kr.

19:o) Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader. Med biträdande av
Kungl. Maj:ts under punkten 23 (s. 60) gjorda framställning om uppförande
av ett formellt anslagsbelopp av 1 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens hingstdepå och stuteri: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

20:o) Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen. Kungl. Maj :t har under
punkten 24 (s. 60—65) föreslagit att anslaget, som bör ändras till reservationsanslag,
uppräknas med 66000 kr. till 100 000 kr.

24 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

I detta sammanhang har redovisats anslagsframställningar av lantbruksstyrelsen
och styrelsen för lantbrukshögskolan ävensom en av lantbruksstyrelsen
verkställd utredning om biodlingens nuvarande
betingelser och utvecklingstendenser.

Efter redogörelse för nyssnämnda anslagsframställningar och omförmälda
utredning samt över den senare avgivna yttrandena har departementschefen
anfört följande.

»Av lantbruksstyrelsens i det töregående redovisade utredning framgår
den stora betydelsen som bina har för pollinering vid frö-, oljeväxt- och
fruktodlingar och därigenom även för avkastningen från dessa odlingar.
Med hänsyn härtill och då biskötseln i nuvarande form minskar i omfattning
bör det enligt min mening vara angeläget för fröodlare och andra,
som för sin produktion är beroende av bin, att svara för erforderlig bihållning.
En omställning av biodlingen i antydd riktning ökar, såsom lantbruksstyrelsen
och ett stort antal remissinstanser framhåller, behovet av
undervisning och rådgivning på området till växtodlare och andra. Av utredningen
framgår, att såväl vid lantbrukshögskolan som vid lantbrukets
yrkesskolor planeras en förbättrad undervisning i biskötsel. Härutöver bör
i enlighet med lantbruksstyrelsens förslag ämnet biodling kunna upptas
i den kursverksamhet, som bedrivs med stöd från anslaget till kursverksamhet
för jordbrukets rationalisering, m. in.

Rådgivning beträffande biskötsel bör enligt min mening ingå i hushållningssällskapens
allmänna upplysningsverksamhet. Med hänsyn till det
speciella ämnesområdet torde dock viss förstärkning av rådgivningsresurserna
vara nödvändig. Medel härtill bör beräknas under förevarande anslag.
Likaså bör på de skäl lantbruksstyrelsen anfört medel finnas tillgängliga
för utbildning och information av bitillsyningsmän. Statsbidrag
bör vidare även i fortsättningen utgå till Sveriges biodlares riksförbund.
Slutligen kan anledning finnas att stödja praktisk försöksverksamhet rörande
bland annat vandringsbiskötsel och andra frågor av betydelse för binas
utnyttjande i pollineringen. Jag föreslår att till nu nämnda ändamål 81 000
kr. anvisas under förevarande anslag. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t
eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, på lantbruksstyrelsen att besluta
rörande den närmare användningen av medlen.

Någon höjning av den del av anslaget, som avses för bidrag till Sveriges
fröodlareförbunds rådgivnings- och upplysningsverksamhet, är jag inte
beredd att tillstyrka. Förbundet bör sålunda för nästa budgetår erhålla
oförändrat 15 000 kr. Härjämte bör ur anslaget utgå statsbidrag till Skånes
fröodlingsförening med 4 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

25

att riksdagen må till Särskilt stöd åt biskötseln och fröodlingen
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.

21 :o) Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring av matpotatis.
Kungl. Maj :t föreslår under punkten 25 (s. 65—70) oförändrad medelsanvisning
på 135 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har hemställt om anslagsökning med 97 000 kr.

I detta sammanhang har anmälts ett av styrelsen för Svensk matpotatiskontroll
framlagt förslag till ytterligare åtgärder för
kvalitetsförbättring av matpotatis.

Departementschefen har — efter redogörelse för anslagsframställningen
ävensom för innehållet i omförmälda förslag samt däröver avgivna yttrandena
— anfört följande.

»Det är både ur potatisodlarnas, handelns och konsumenternas synpunkt
angeläget med en objektiv kvalitetskontroll av den matpotatis som saluförs.
Svensk matpotatiskontroll (SMAK) har under sin tioåriga verksamhet
uppnått goda resultat. Åtskilliga skäl talar för det av SMAK framlagda
förslaget om utvidgning av kvalitetskontrollen. Enligt min mening har
emellertid vid remissbehandlingen av förslaget framförts tungt vägande
invändningar, inte minst i fråga om konstruktionen av den föreslagna kvalitetsklassen
Ordinär. Med hänsyn härtill och då det synes mig önskvärt
att en utvidgning av kvalitetsmärkningen sker i samförstånd med samtliga
intressenter på området är jag inte beredd att nu framlägga förslag om
ändring i gällande bestämmelser. Det är dock av vikt att SMAK fortlöpande
följer utvecklingen på potatismarknaden och inkommer till Kungl. Maj :t
med de förslag som kan motiveras därav.

Såsom lantbruksstyrelsen föreslagit bör SMAK för sin allmänna verksamhet
under nästa budgetår erhålla oförändrat statsbidrag med 15 000 kr.
Jag kan inte biträda förslaget att öka statsbidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet
rörande matpotatis. Detta bör således alltjämt utgå med
75 000 kr. Ej heller kan jag förorda någon ökning av statsbidraget å 45 000
kr. till samarbetskommittén för potatisförsöksverksamhet. Till frågan om
bidrag av införselavgiftsmedel till nyssnämnda organ torde jag senare få
återkomma till Kungl. Maj :t.»

Utskottet. Enär utskottet ej liar något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa åtgärder för kvalitetsförbättring
av mat potatis för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 135 000 kr.

26 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''t

22 :o) Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
I enlighet med Kungl. Maj :ts under punkten 26 (s. 70—71) gjorda
framställning om oförändrad medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gottgörelse till trädgårdsnäringen för
av dess utövare erlagd bensinskatt för budgetåret 1964/65
anvisa ett anslag av 350 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

D. Jordbruksreglering m. m. samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

23:o) Statens jordbruksnämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 27 (s. 72—73) innebär — förutom hemställan till riksdagen
att medge ändringar i personalförteckningen och fastställa ändrad avlöningsstat
— en anslagsminskning med 21 000 kr. till 3 627 000 kr.

Utskottet. Då utskottet icke har något att invända mot Kungl. Maj:ts
framställning, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för statens jordbruksnämnd som föranleds
av vad som föreslagits i det föregående,

b) fastställa följande avlöningsstat för statens jordbruksnämnd,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 777 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 80 000

3. Avlöningar till personal för tillfälliga arbetsuppgifter,
förslagsvis ...................... 343 700

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 291 300

5. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
................................ 50 000

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 1 085 000

Summa kr. 3 627 000

c) till Statens jordbruksnämnd: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 627 000 kr.

24:o) Statens jordbruksnämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten 28 (s. 74) föreslagit en höjning av anslaget med 71 000 kr. Anslags -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år i96b

27

beräkningen innebär att delposterna till reseersättningar och övriga expenser
höjts med respektive 40 000 kr. och 31 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Statens jordbruksnämnd: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
835 000 kr.

25 :o) Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och fodermedel m. m.
Kungl. Maj :t har under punkten 30 (s. 74-—75) föreslagit en oförändrad
medelsanvisning av 22 000 000 kr.

Utskottet. Enär utskottet ej har något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel och fodermedel m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 22 000 000 kr.

26:o) Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. Under punkten 31 (s. 75—
76) har Kungl. Maj:t föreslagit en med 5 milj. kr. till 95 milj. kr. minskad
medelsanvisning i förhållande till innevarande budgetår. Samtidigt har föreslagits
att arealtillägg i princip inte skall utgå till jordbrukare, som tillträder
brukningsenhet efter den 30 juni 1964.

Utskottet har i förevarande sammanhang behandlat följande motioner,
nämligen

1) 1: 231 av herr Isacson m. fl., likalydande med II: 288 av herrar Ringabg
och Hedin, vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
göra framställning om en utredning av det svenska småjordbrukets framtida
ställning och utvecklingsvägar;

2) I: 310 av herr Nilsson, Ferdinand och II: 411 av herr Svensson i Stenkyrka
m. fl., i vilka likalydande motioner hemställts, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan ändring av kungörelsen om
areal tillägg och övriga tillämpningsföreskrifter, att arealtillägg må kunna
utgå även till brukare, som har mera än 10 ha men högst 15 ha odlad jord,
när särskilda skäl därtill kan anses föreligga;

3) I: 615 av herr Jacobsson, Per, in. fl., likalydande med II: 748 av herr
Hansson i Skegrie m. fl., vari hemställts, att riksdagen vid behandlingen av
nionde huvudtiteln måtte avslå Kungl. Maj :ts förslag om avveckling av
arealtilläggen till nytill trädande småbrukare.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna I: 231, II: 411 och II: 748.

över motionerna I: 231 och II: 288 har utskottet inhämtat yttranden av

28

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

1960 års jordbruksutredning, lantbruksstyrelsen, statens naturvårdsnämnd
och arbetsmarknadsstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att för arealtillägg anvisas 23 milj. kr.,
innebärande en minskning med 1 milj. kr. i förhållande till löpande budgetår.

Statens jordbruksnämnd har beräknat medelsbehovet för leveranstillägg
för mjölk och för extra mjölkpristillägg till sammanlagt 74 milj. kr., motsvarande
en minskning med 2 milj. kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Genom 1962 års riksdagsbeslut att arealtillägg skall utgå till samtliga nytillträdande
jordbrukare miste bidraget sin karaktär av övergångsstöd. Omläggningen
strider emot av riksdagen i annat sammanhang fastställd målsättning
för rationaliseringen inom jordbruket. Ur social synpunkt är det
enligt min mening också betänkligt att främja förvärv av jordbruk, som ej
kan ge innehavaren tillfredsställande bärgning. Jag förordar därför, att
arealtillägg i princip inte skall utgå till jordbrukare, som tillträder brukningsenhet
efter den 30 juni 1964. Till sådan jordbrukare bör dock — i överensstämmelse
med vad som gällde före omläggningen — arealtillägg utgå
under förutsättning, att företrädaren var innehavare av brukningsenheten
redan före den 1 juli 1964 samt att den nye innehavaren på grund av äktenskap,
släktskap eller annat särskilt förhållande stått företrädaren nära och
att han redan före tillträdet var stadigvarande bosatt i den bygd, där brukningsenheten
ligger. Jag kan däremot inte förorda att, såsom gällde före
nyss nämnda riksdagsbeslut, arealtillägg i här avsett fall också skall kunna
utgå när brukningsenheten kan förväntas bli föremål för yttre rationalisering.
— Kungl. Maj :t torde få vidta den ändring i kungörelsen den 28 maj
1959 (nr 256) om arealtillägg, in. m., som föranleds av bifall till förslaget i
det föregående.

Med hänsyn till de faktiska kostnaderna för arealtillägg, leveranstillägg
för mjölk och extra mjölkpristillägg i norra Sverige under senast kända år
synes enligt min mening en anslagsanvisning av respektive 21, 34 och 40 miljoner
kr., eller tillhopa 95 miljoner kr., vara tillräcklig för att tillgodose medelsbehovet
under nästa budgetår.»

1 remissutlåtandet över motionerna 1:231 och 11:288 erinrar 1960 års
jordbruksutredning om att i utredningens direktiv ingår uppdraget att även
göra en översyn av nu utgående småbruksstöd. Så som utredningen fattat
denna uppgift kan den ej enbart inskränkas till en mer teknisk översyn av
de bestämmelser m. m. som råder i fråga om det statliga småbruksstödets
olika former, utan den i direktiven givna uppgiften måste ses i ett vidare
perspektiv, där småbrukets roll bedöms mot bakgrund av hela jordbruksnäringens
framtida ställning i vårt samhälle. Denna syn på småbruksfrågan

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 19tiå 29

innebär att 1960 års jordbruksutredning i allt väsentligt kommer att ingå
på den problematik, som dragits upp i förutnämnda motioner.

Lantbruksstyrelsen anser det icke finnas anledning att nu tillsätta en
särskild utredning angående det svenska småjordbrukets framtida ställning
och utvecklingsvägar. Styrelsen anför i huvudsak följande.

De jordbrukspolitiska spörsmålen rörande de mindre jordbruken faller
givetvis inom ramen för 1960 års jordbruksutrednings uppdrag. Detta gäller
bl. a. den av motionärerna omnämnda frågan om behov av framtida arbetsinsatser
av småbrukarna för att våra skogstillgångar skall kunna ekonomiskt
utnyttjas. Det må här nämnas att bestämmelserna för statligt kreditstöd,
vilka senast vid 1963 års riksdag anpassats för att bli tidsenliga, innebär
att ekonomiskt stöd — dock endast under vissa förutsättningar —
kan beviljas till förvärv m. in. även av stödjordbruk. En av dessa förutsättningar
är att brukaren av stödjordbruket huvudsakligen har annan
sysselsättning, exempelvis skogsarbete, men att han säsongvis är beroende
av stödjordbruket.

Såsom motionärerna anfört, kan nya former av specialodlingar m. in. i eu
del fall öppna nya möjligheter även för brukningsenheter med små arealer.
Styrelsen vill härtill foga att i rationaliseringsverksamheten jordbruksenheterna
betraktas som ekonomiska företag, varvid ekonomiska mått och
ingalunda enbart areal storlek blir utslagsgivande. Om t. ex. en specialiserad
driftsinriktning visar sig varaktigt kunna ge brukaren och hans familj full
sysselsättning och en tillfredsställande arbetsinkomst, betraktas företaget,
även om det har relativt litet arealunderlag, som en bärkraftig enhet och
icke som ett småbruk. Frågan om framtida möjligheter för sådana jordbruksföretag
av skilda slag torde också komma under övervägande inom
jordbruksutredningen.

Motionärerna uppehåller sig emellertid särskilt vid frågan om den uppgift
och den betydelse, som småbruken kan komma att för framtiden tillmätas
vid en utveckling, som bl. a. leder till att glesbygderna får en allt
viktigare roll för fritidsändamål, att turistnäringen utvecklas och att aktiva
insatser krävs för naturvården i allmänhet och inte minst för att turistlandskapet
skall kunna vidmakthållas.

Frågeställningen avser sålunda väsentligen andra än jordbrukspolitiska
problem. Det är enligt lantbruksstyrelsens mening anledning att överväga
i vad mån det från andra än rent företagsekonomiska synpunkter kan vara
önskvärt att vidmakthålla småjordbruk. Det kan exempelvis ur allmän synpunkt
visa sig ekonomiskt motiverat att medverka till att sådana mindre
enheter i viss utsträckning bibehålls just i syfte att främja en önskad utveckling
avseende dispositioner för fritidsändamål, för turistnäring m. in.
Det är för styrelsen känt att hithörande spörsmål är uppmärksammade av
1962 års fritidsulredning.

Statens naturvårdsnämnd, som begränsat sitt utlåtande till att avse vad
i motionerna uttalats om landskapsvårdens betydelse inom glesbygderna och
därmed sammanhängande problem, anför.

Landskapets utseende och karaktär bestämmes i hög grad av det sätt, på
vilket naturtillgångarna utnyttjas. Tekniken gör det numera möjligt att i

30

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

en helt annan utsträckning än tidigare påverka naturen. Som exempel härpå
kan nämnas intensiv markanvändning och nya brukningsmetoder på jordbrukets
område, åtgärder som avsevärt förändrar det gamla kulturlandskapet.
Även den i snabb takt fortskridande rationaliseringen av arbetet
inom skogsbruket medför dylika förändringar. Jämsides med angivna utveckling
pågår en genomgripande strukturrationalisering inom lantbruksnäringarna.
Såsom uttalas i motionerna innebär denna rationalisering bl. a.
nedläggande av mindre jordbruk samt omföring av åker, vallar och hagmarker
till skogsmark. Samtliga nu nämnda faktorer medför en radikal
omvandling av odlingslandskapet icke blott inom glesbygderna utan även
inom större delen av vårt land i övrigt.

Enligt de riktlinjer för en aktiv naturvårdspolitik, som antogs av fjolårets
riksdag, bör säkerställas markområden i sådan omfattning, att de
tillsammans kan anses representativa för svensk natur och det svenska
odlingslandskapet inom skilda delar av landet. Samtidigt bör allmänhetens
stora behov av områden för rekreation och friluftsliv i erforderlig utsträckning
tillgodoses. I likhet med motionärerna anser nämnden, att våra glesbygder
i nämnda avseenden framdeles kommer att få allt större betydelse.

Vid sidan av säkerställandet av naturområden och åtgärder i övrigt till
skydd för friluftslivet utgör landskapsvården en utomordentligt viktig uppgift
för naturvårdsarbetet. Såsom motionärerna anfört är det härvid särskilt
angeläget alt inom de områden, som framstår som attraktiva och
lämpliga för fritidsändamål, effektiva åtgärder vidtages till skydd för den
hävdvunna landskapsmiljön. Till dylika åtgärder torde bland andra böra
hänföras bevarande av ängs- och hagmark samt betesdrift i samband med
köttdjurs- eller ungdjursuppfödning. Naturvårdsnämnden har för avsikt
att i möjligaste mån främja landskapsvårdande åtgärder inom områden av
nu ifrågavarande slag. Vidare är det av stor betydelse, att vid uppgörande
av planer för skogsplantering å odlingsmark naturvårdens intressen beaktas,
så att där landskapsbilden så kräver, ytor lämnas fria, respektive att i
stället för barrskog planteras lövskog.

Utan tvivel kommer bortrationalisering av småbruk i flera hänseenden
att innebära eu nackdel ur naturvårdens synpunkt. Den starkt ökande omfattningen
av allmänhetens friluftsliv kommer att ställa stora krav på service.
Det är därför mycket troligt, att många småjordbrukare skulle kunna
få goda biinkomster genom turistnäringen eller genom arbetsuppgifter i
samband med de allt vanligare fritidsbostäderna.

Vad nu sagts om småbrukets betydelse för naturvården och friluftslivet
torde icke motivera den utredning av det svenska småjordbrukets framtida
ställning och utvecklingsvägar, som föreslagits i motionerna, men kan vara
ägnat att förstärka skäl, som ur andra synpunkter må komma att anföras
för en dylik utredning. Därest en sådan kommer till stånd, synes den böra
beakta det intresse naturvården och friluftslivet har av att våra glesbygder
ej i alltför hög grad avfolkas.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller i sitt remissyttrande, att utvecklingen
inom skogsbruket för närvarande kännetecknas av en snabbt fortgående
rationalisering, vilken medför dels en minskning av det totala arbetskraftsbehovet,
dels, i stigande omfattning, övergång från säsonganställning
till helår sanställning av skogsarbetare. Denna utveckling har bl. a.
nedsatt småbrukarnas möjligheter att erhålla kompletterande sysselsätt -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

31

ning i skogsbruket. Erfarenheten från arbetsförmedlingsarbetet visar också
på stigande svårigheter att arbetsplacera småbrukare, som söker arbete
utanför den egna brukningsenheten. Särskilda arbetsmarknadspolitiska åtgärder
har därför måst insättas.

Utskottet. I motionerna I: 231 och II: 288 har påyrkats en utredning rörande
det svenska småjordbrukets framtida ställning och utvecklingsvägar.
Motionärerna pekar på en rad frågeställningar, som därvid bör beaktas.
Emellertid kommer, såsom framgår av remissbehandlingen av förevarande
motioner, 1960 års jordbruksutredning i allt väsentligt att ingå på den
problematik, som tagits upp till behandling i motionerna. På grund härav
synes dessa icke påkalla någon riksdagens särskilda åtgärd.

Vad gäller de av Kungl. Maj :t under förevarande punkt framlagda förslagen
finner sig utskottet kunna tillstyrka att för arealtillägg, leveranstilllägg
för mjölk och extra mjölkpristillägg i norra Sverige anvisas respektive
21, 34 och 40 milj. kr. eller tillhopa 95 milj. kr. Däremot finner sig utskottet
icke kunna biträda Kungl. Maj :ts förslag att arealtillägg i princip inte
skall utgå till jordbrukare, som tillträder brukningsenhet efter den 30 juni
1964. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att 1960 års jordbruksutredning
vid sina överväganden rörande riktlinjerna för den framtida jordbrukspolitiken
även har att göra en översyn av nu utgående småbruksstöd.
Vid sådant förhållande finner utskottet i likhet med vad i motionerna I: 615
och II: 748 anföres, att det inte kan vara riktigt att nu företa ändringar av
principiell betydelse i fråga om reglerna för sistnämnda stöd. Kungl. Maj :ts
förslag på denna punkt avstyrkes därför. Av skäl som nu anförts kan utskottet
heller icke tillstyrka det i motionerna I: 310 och II: 411 framförda
yrkandet om viss utvidgning av rätten till arealtillägg.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med avslag å Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna 1:615 och 11:748 besluta att arealtillägg
skall utgå enligt oförändrade grunder

b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 95 000 000 kr.

c) lämna motionerna I: 231 och II: 288 utan åtgärd

d) avslå motionerna I: 310 och II: 411.

27:o) Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket. Under punkten
32 (s. 77) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 1 067 000 kr.,
vilket innebär en anslagshöjning av 73 000 kr. Bl. a. har kostnaderna för
hålkortsbearbetning uppräknats med 20 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag biträdes av utskottet, som sålunda hemställer,

32

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

att riksdagen må till Bidrag till bokföringsverksamheten
inom jordbruket för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 067 000 kr.

28 :o) Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. Kungl. Maj :t
har under punkten 33 (s. 77—80) föreslagit en höjning av anslaget med
475 000 kr. till 19 115 000 kr.

Statens jordbruksnämnd och statistiska centralbyrån har hemställt om
ökning av anslaget med 610 000 kr.

Efter närmare redogörelse för de framförda äskandena har departementschefen
anfört följande.

»Genom beslut av 1963 års riksdag (prop. 134; JoU 14; rskr. 180) höjdes
statens bidrag till skördeskadefonden från 10 000 000 kr. till 15 000 000 kr.
samtidigt som kravet på tillskott från jordbrukarna sänktes från 20 000 000
kr. till 15 000 000 kr. Även för budgetåret 1964/65 bör anvisas 15 000 000 kr.
för att överföras till skördeskadefonden under förutsättning att jordbrukarna
av egna medel alltjämt skjuter till minst 15 000 000 kr.

Av redogörelsen i det föregående framgår att den till statistiska centralbyrån
knutna skördestatistiska nämnden fortlöpande genomför undersökningar
för att förbättra skördeskadeskyddet. Rörande de förslag i detta syfte
som centralbyrån framlagt i anslagsäskandena eller senare kan komma att
föreslå beträffande 1964 års skörd torde jag få återkomma till Kungl. Maj:t.

Det är enligt min mening angeläget, att medel i erforderlig omfattning
står till förfogande för bland annat fortsatta undersökningar rörande förbättringar
i fråga om skördeskadeskyddet. Mot bakgrunden härav har jag
ej annan invändning mot beräkningarna av kostnaderna för skördeskadeskyddets
administration än att medel ej bör anvisas för att täcka väntade
löneökningar. Jag föreslår därför, att anslagsposten höjs med 475 000 kr.
till 4 115 000 kr. Kungl. Maj:t bör vidare liksom innevarande budgetår kunna
bestämma, att medel för erforderliga undersökningar in. m. får tas ur
det belopp under förslagsanslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område, vilket är avsett för diverse utgifter.»

Utskottet. Då Kungl. Maj :ts framställning icke föranleder någon utskottets
invändning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader i samband med permanent
skördeskadeskydd för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 19 115 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

33

E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.

29 :o) Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under
punkten 34 (s. 81—82) gjorda framställning innefattar — förutom
medgivande om ändringar i personalförteckningen samt fastställande av ny
avlöningsstat — en anslagsanvisning av 3 160 000 kr., vilket är 76 000 kr.
mer än för innevarande budgetår. Av ökningen avser 74 300 kr. lönegradsändringar
m. m. av automatisk natur. Vidare har beräknats medel för den
lönegradsförändring som chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utskottet. Kungl. Maj :ts medelsberäkning och förslag under denna punkt
föranleder inte någon utskottets erinran, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för statens centrala frökontrollanstalt
som föranleds av vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för statens centrala
frökontrollanstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................

456 600
2 200

1 721 400
979 800

Summa kr. 3 160 000

c) till Statens centrala frökontrollanstalt: Avlöningar för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 3 160 000 kr.

30:o) Statens centrala frökontrollanstalt: Omkostnader. Under punkten
35 (s. 83) har Kungl. Maj :t föreslagit en uppräkning av anslaget med
216 000 kr. till 1 377 000 kr. Uppräkningen av anslaget motiveras med den
verksamhetsökning som är en följd av besluten att införa obligatorisk statsplombering
av strå- och trindsäd, nya kontrollbestämmelser avseende utsädespotatis
samt växtförädlingsavgift.

Utskottet. Kungl. Maj:ts anslagsberäkning biträdes av utskottet, som hemställer,

3 Ilihang till riksdagens protokoll 196i. 10 samt. Nr 1

34

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 196''r

att riksdagen må till Statens centrala frökontrollanstalt:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 377 000 kr.

31.o) Statens centrala frökontrollanstalt: Utrustning. Under punkten 36
(s. 83—84) har Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget skall uppföras med
1 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Institutionsbyggnaden i Stora Råby håller nu på att uppföras. I förra
årets statsverksproposition angavs under denna anslagspunkt att de för innevarande
budgetår föreslagna medlen huvudsakligen var avsedda för viss
utrustning, som behövde infogas under byggnadsskedet. Efter anbudsförtarandet
har det emellertid visat sig, att dessa inredningsobjekt drar betydligt
högre kostnader än beräknat. Härtill kommer nu den återstående
inredningen, vilken erfordras först sedan lokalerna står färdiga. De totala
utrustningskostnaderna beräknar anstaltsstyrelsen till omkring 2 250 000
kr., eller sålunda 1 450 000 kr. utöver tidigare anslagna medel. Då emellertid
anskaffningen av viss utrustning bör kunna anstå ytterligare, upptar
jag anslaget för nästa budgetår till 1 000 000 kr.»

Utskottet. Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,
att riksdagen må till Statens centrala frökontrollanstalt:
Utrustning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

32:o) Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar. Av Kungl. Maj:t under
punkten 37 (s. 84—87) framfört förslag innebär — förutom ändring i personalförteckningen
och ny avlöningsstat — en anslagsökning med 56 000
kr. till 2 301 000 kr. För att öka anstaltens resurser för upplysningsverksamhet
och särskilda undersökningar har föreslagits inrättande vid upplysningsavdelningen
av en tjänst som förste assistent i lönegrad Ae 21, vilket
medför en anslagsökning av 31 000 kr. Vidare har anslagsposten till nyssnämnda
undersökningar uppräknats med 25 000 kr.

1 förevarande sammanhang har utskottet behandlat två inom riksdagen
väckta till utskottet hänvisade motioner, nämligen 1: 353 av herr Weibull
och herr Larsson, Thorsten, likalydande med 11:406 av herr Larsson i
Borrby m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att
irån den 1 juli 1964 vid statens växtskyddsanstalt inrätta en tjänst som
inspektörsassistent i Ag 12 med placering i Landskrona och sålunda under

Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar anvisa ett till 2 319 000 kr. förhöjt
anslag.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år Wdi

35

Vad beträffar de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden tår
utskottet hänvisa till motionen 1: 353.

Över motionerna har remissyttranden inhämtats från styrelsen för statens
växtskyddsanstalt och Skånes handelskammare.

Styrelsen för statens växtskyddsanstalt erinrar om att styrelsen i sina
ärliga anslagsäskanden hemställt, att ytterligare eu inspektörsassistenttjänst
i lönegrad A 12 måtte inrättas vid inspektionsstället i Hälsingborg.
Styrelsen vill i första hand tillstyrka detta sitt äskande. Som ett alteinati\
härtill tillstyrker styrelsen yrkandet i motionerna I: 353 och II: 406. Styrelsen
anför därvid bl. a.

En fördel med placeringen i Landskrona skulle vara att trafikanterna
över hamnen där något lättare skulle kunna påräkna viss importkontioll
även utom ordinarie arbetstid. Tillkomsten av tjänsten skulle också innebära
en förstärkning av inspektionsresurserna i Hälsingborg. Anstalten anser
nämligen att inspektörsassistenten i Landskrona, för att hans arbetskapacitet
skall på bästa sätt kunna utnyttjas, bör kunna assistera jämväl
vid kontrollen i Hälsingborg och för detta syfte utrustas med tjänstebil eller
få tillstånd att föra egen bil i tjänsten. Vid placering i Landskrona tillkommer
därför vissa omkostnader, beräknade efter två alternativ, nämligen
1) anskaffande av tjänstebil och 2) tillstånd att använda egen bil i tjänsten.

Därest riksdagens jordbruksutskott icke skulle anse sig kunna tillstyrka
motionsyrkandena, skulle syftemålet med motionärernas hemställan till en
del kunna nås om Hälsingborgsinspektionen, som nu disponerar en tjänstebil,
även utrustas med tillstånd jämlikt SFS 780/1952 för en vid inspektionen
tjänstgörande befattningshavare, växtinspektör eller inspektörsassistent,
att använda egen bil i tjänsten. Genom den ökade rörlighet, som härigenom
skulle kunna åstadkommas, skulle även Landskrona kunna betjänas
på ett effektivare sätt än nu kan ske. Den årliga kostnaden vid ett genomförande
av detta anstaltens förslag beräknas till ca 4 600 kronor, som
sålunda bör anvisas anstaltens reseanslag.

Skånes handelskammare tillstyrker att den av motionärerna föreslagna
befattningen inrättas och anför.

Handelskammaren kan vitsorda att importen av växter över Landskrona
från att tidigare — före omorganisationen av växtimportkontrollen år 1959
— ha varit av betydande omfattning minskats mycket kraftigt. Enligt uppgift
från hamnen i Landskrona uppgick importen av gröna växter år 1959
till ej mindre 1 040 ton, men sjönk därefter till 790 ton 1960, 244 ton 1961,
147 ton 1962 och endast 15 ton 1963. Växtimporten över hamnen har sålunda
praktiskt taget helt upphört.

Det är uppenbart att denna utveckling till väsentlig del berott på att den
i Hälsingborg stationerade växtinspektionspersonalen endast kunnat upprätthålla
en begränsad service i Landskrona. Enligt vad Handelskammaren
erfarit kan ingen service alls erbjudas för transporter med avgång från
Tuborg senare än kl. 15.00. Nämnda förhållande, som synes ha sin direkta
orsak däri att inspektionspersonal ej är fast stationerad i Landskrona, bär
utan tvivel varit den främsta anledningen Ull att växtimporten avstannat.
Av olika skäl brukar nämligen flertalet sändningar ankomma till de svenska
hamnarna först under den senare delen av (lagen.

36 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

I likhet med motionärerna anser Handelskammaren bl. a. från principiella
synpunkter otillfredsställande att eu betydande del av växtimporten
såsom här sker skall undandragas en lämplig och intill helt nyligen viktig
införselhamn till följd av otillräckliga resurser för den statliga växtinspek”
tionen. Det är att märka att Landskrona i 9 § kungörelsen 1959 angående
införsel av växter m. m. upptagits bland de sex orter över vilka växtinförsel
företrädesvis bör ske. Trafikanterna bör då rimligen kunna göra anspråk
på att få erforderlig service från växtskyddsanstalten.

Handelskammaren har tidigare i flera remissyttranden, senast år 1961,
tillstyrkt förslag från växtskyddsanstalten angående inrättande av en inspektörsassistenttjänst
vid inspektionsavdelningen i Hälsingborg med placering
i Landskrona. Trots den ringa växtimport som i dag förekommer är
Handelskammaren fortfarande av den uppfattningen att en sådan tjänst
bör inrättas. Om möjligheter till snabb och fullständig service erbjudes
torde växtimporten via Landskrona komma att starkt öka i omfattning Av
betydelse i sammanhanget är att stadens förbindelser med Danmark förbättrats
påtagligt under de senaste åren genom insättande av nya bilfärjor
på Tuborgleden. I den mån växtimporten via Landskrona till en början ej
skulle möjliggöra full sysselsättning för en i staden stationerad inspektionsfunktionar
bör denne i viss utsträckning kunna användas för tiänstgörin"
även i Hälsingborg. °

Utskottet. I remissutlåtande över motionerna I: 353 och II: 406 angående
inrättandet av en tjänst som inspektörsassistent i Landskrona har pekats på
möjligheten att etfektivera växtinspektionen i Hälsingborg genom att låta
personalen i ökad utsträckning använda egen bil i tjänsten. Därigenom bör
inspektionen bättre kunna tillgodose även Landskronas behov. Utskottet har
funnit att åtgärder i detta syfte bör kunna vidtagas inom ramen för den medelsanvisning
Kungl. Maj :t under nästföljande punkt föreslår. Med hänsyn
härtill finner utskottet ej anledning tillstyrka motionsyrkandena.

Då utskottet i övrigt biträder Kungl. Maj :ts under denna punkt framlagda
förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 353 och II: 406,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta den ändring i personalförteckningen
för statens växtskyddsanstalt som föranleds
av vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för statens växtskyddsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

...................................... 213 800

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslags -

vis ...................................... 2 500

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,
förslagsvis ........................ 204 000

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964 37

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .. 1 243 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 637 000

Summa kr. 2 301 000

c) till Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 301 000 kr.

33:o) Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under
punkten 38 (s. 87—88) hemställt om en med 90 000 kr. till 747 000 kr. ökad
medelsanvisning. Därvid har räknats med att av delposterna till övriga
expenser samt till frakter och transporter används 18 500 respektive 12 000
kr. till vissa begärda engångsanskaffningar.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under nästföregående punkt
anfört och då Kungl. Maj :ts anslagsberäkning ej föranleder någon erinran
från utskottets sida, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens växtskyddsanstalt: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
747 000 kr.

34:o) Bekämpande av växtsjukdomar. I enlighet med Kungl. Maj :ts under
punkten 39 (s. 88) gjorda framställning om oförändrad medelsanvisning
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bekämpande av växtsjukdomar för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

35 :o) Statens maskinprovningar: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten
42 (s. 91—92) gjorda framställning innefattar — förutom fastställande
av ny avlöningsstat — en uppräkning av medelsanvisningen med 47 000 kr.
till 646 000 kr. För Alnarps-avdelningen föreslås en tjänst i lönegrad Ae 11
med tjänstebenämningen förman inrättad. Förslag i anledning av den yrkade
tjänsteförändringen framläggs av chefen för civildepartementet vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts framställning har utskottet ej något att erinra
och hemställer således,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens maskinprovningar,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Ersättningar till sakkunniga, tillfälliga biträden
m. fl., förslagsvis

15 000

38

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för -

slagsvis ................................... 435 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 195 500

Summa kr. 646 000

b) till Statens maskinprovningar: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 646 000 kr.

36:o) Statens maskinprovningar: Omkostnader, Med tillstyrkande av
Kungl. Maj:ts framställning under punkten 43 (s. 92—93) om oförändrad
medelsanvisning hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens maskinprovningar: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
357 000 kr.

F. Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

område

37:o) Bidrag till Sveriges utsädesförening. Under punkten 56 (s. 122—
124) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning med 803 000 kr. till
3 049 000 kr.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening hemställer, att anslaget ökas med
377 200 kr.

Statstjänstemannaförbundet hemställer i särskild skrift om vissa åtgärder
i avseende på pensionsförmåner för viss personal vid utsädesföreningen

Efter att ha redogjort för utsädesföreningens anslagsframställning och
Stats tjänstemannaförbundets skrift samt däröver avgivna yttranden har
departementschefen anfört följande.

»1960 års Svalövsutredning har den 25 oktober 1963 avlämnat betänkande
om ekonomiska och organisatoriska frågor rörande Sveriges utsädesförening,
Betänkandet övervägs för närvarande inom jordbruksdepartementet.

Senare denna dag avser jag att återkomma till Kungl. Maj :t med förslag
att på tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas 157 000 kr. för att täcka
ökade kostnader för vissa avlöningsförmåner m. in. till föreningens personal.
För nästa budgetår bör anslaget uppräknas med samma belopp. Därjämte
bör anslaget tillföras 66 000 kr. i anledning av andra inträffade kostnadsökningar
för lönereglering m. m.

Jag finner det angeläget, att i Statstjänstemannaförbundets framställning
och i utsädesföreningens yttrande däröver åsyftade pensionsminskningar,
som beror på att engångsavgifter ej kunnat erläggas, i rimlig utsträckning
upphävs. Enligt vad jag under hand inhämtat från statens personalpensions -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''l

39

verk uppgår de erforderliga engångsavgifterna till sammanlagt 580 000 kr.
Jag föreslår, att beloppet ställs till förfogande genom medelsanvisning under
förevarande anslag. Rörande beloppets närmare disposition bör Kungl.
Maj :t äga besluta.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t föreslagna anslagsanvisningen för nästa
budgetår liksom Kungl. Maj :ts uttalanden i övrigt under förevarande punkt
har ej givit utskottet anledning till erinran. Vad angår medelsbehovet för
innevarande budgetår får utskottet hänvisa till att årets riksdag (prop. 2
bil. 7; JoU 2; rskr. 49) anvisat det av Kungl. Maj :t äskade beloppet. Utskottet
hemställer sålunda,

att riksdagen må till Bidrag till Sveriges utsädesförening
för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 3 049 000 kr.

38 :o) Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling. Kungl. Maj:t
har under punkten 57 (s. 124—125) föreslagit oförändrad medelsanvisning
med 430 000 kr. Därav avses 210000 kr. till den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm, 200 000 kr. till institutet för växtförädling av
frukt och bär samt 20 000 kr. till förädlingsarbeten med sojaväxter.

1 samband härmed har utskottet behandlat två motioner, nämligen I: 229
av herr Elof sson m. fl. och II: 283 av herr Hseggblom m. fl., i vilka likalydande
motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att anslaget till
Weibullsholms växtförädlingsanstalt skall höjas från 210 000 till 250 000
kr. och sålunda till Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för
budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 470 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna hänvisar utskottet till
motionen I: 229.

Utskottet. I motionerna I: 229 och II: 283 har föreslagits, att anslagsposten
till den praktiskt vetenskapliga verksamheten å Weibullsholm uppräknas
med 40 000 kr. för att möjliggöra för anstalten att vidmakthålla visst
vetenskapligt material, härrörande från ett vid anstalten under en lång följd
av år bedrivet forskningsarbete rörande ärtväxtens genetik. Utskottet anser
i likhet med motionärerna, att det är av värde att ifrågavarande genetiska
material kan av anstalten sammanhållas och bevaras för framtiden och tillstyrker
därför motionsyrkandet.

Dä utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t i övrigt
under denna punkt föreslagit, hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 229 och II: 283, till Bidrag
till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 470 000 kr.

40

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

39:o) Alnarpsinstitutet: Avlöningar. Det under punkten 60 (s. 126—133)
framlagda förslaget innebär — förutom hemställan till riksdagen att fastställa
ny avlöningsstat — en uppräkning av anslaget med 306 000 kr. till
2 334 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har hemställt om anslagsökning med 352 000 kr.

I detta sammanhang har anmälts en av statskontoret avgiven promemoria
nr 2 angående organisationen av de olika verksamheterna vid Alnarps lantbruks-,
mejeri- och trädgårdsinstitut m. in.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för anslagsframställningen
ävensom för innehållet i omförmälda promemoria samt däröver
avgivna remissyttranden — anfört följande.

»På grundval av förslag av statskontoret tog statsmakterna förra året ställning
till frågan om samordningen i stora drag av de skilda verksamheterna
vid Alnarp, varvid bland annat beslöts att inrätta en samarbetsnämnd ävensom
ett för lantbrukshögskolans Alnarpsdel samt Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut gemensamt kansli. Statskontoret har nu framlagt
vissa ytterligare förslag.

Förslaget att den nuvarande benämningen på institutet ändras till Alnarpsinstitutet
föranleder ingen erinran från min sida. Jag har ej heller någon
principiell invändning mot att spörsmål rörande vård och planering
av Alnarps park- och prydnadsanläggningar skall
enligt Kungl. Maj :ts närmare betämmande handläggas av samarbetsnämnden
eller en av denna nämnd utsedd parkkommitté. Skötseln av anläggningarna
m. m. handhas lämpligen — såsom statskontoret föreslagit —
av en trädgårdsutbildad förman samt tre kollektivavtalsanställda arbetare
(parkpatrull). Jag delar ämbetsverkets mening att medel för patrullen bör
anvisas under institutets anslag. Anvisningen bör dock ske under olika anslag
enligt riksrevisionsverkets förslag. För budgetåret 1964/65 torde för
detta ändamål 52 000 kr. upptas under avlöningsanslaget. Under omkostnadsanslaget
bör beräknas 11 000 kr., varav 5 000 kr. för inköp av växter
m. m. För utrustning åt parkpatrullen bör ett engångsbelopp av 10 000 kr.
anvisas under anslaget till nyanskaffning och underhåll av utrustning.
Samtidigt kan lantbrukshögskolans omkostnadsanslag minskas med 36 000
kr. och institutets omkostnadsanslag, delposten till städning och renhållning,
minskas med 3 000 kr. För det arbete parkpatrullen utför åt Alnarps
egendom, mejeri och trädgårdar bör ersättning beräknas under sistnämnda
anslag.

Statskontorets förslag att ansvaret för vägunderhållet, som för närvarande
är splittrat på flera olika organ, i huvudsak skall anförtros Alnarps
egendom, anser jag ändamålsenligt. Alnarps egendom bör i enlighet därmed
få ersättning med självkostnaderna för underhåll av gemensamma vägar.
Under institutets omkostnadsanslag bör för detta ändamål beräknas 8 100
kr. för budgetåret 1964/65. _

Jordbruksutskottets utlåtande nr t är l!)6l

41

Beträffande värmeförsörjningen vid Alnarp förordar statskontoret, att all
maskintjänst för lantbmkshögskolans Alnarpsdel, Alnarpsinstitntet
och statens maskinprovningar sammanförs och inordnas under kansliet. I
anslutning till Kungl. Maj :ts beslut den 6 december 1963 att den gemensamma
maskinanläggningen vid Alnarp skall hänföras till klassificeringsgrupp
4 vill jag förorda, att för en på detta sätt organiserad maskinavdelning
inrättas tjänster för en reparatör i Ae 10 och en hantverkare i Ae 9.
Till avdelningen bör därjämte hänföras en befintlig tjänst som värmeskötare
i Ao 8. Tjänsten som hantverkare avses ersätta befintlig arvodesbefattning,
som nu avlönas av byggnadsstyrelsen. För de tjänster maskinavdelningen
ger de affärsdrivande enheterna vid Alnarp bör såsom statskontoret
föreslagit dessa lämna gottgörelse. För budgetåret 1964/65 torde under institutets
omkostnadsanslag böra upptas en uppbördspost å 10 000 kr. för
sådan gottgörelse.

Vad statskontoret anfört beträffande samarbetet mellan Alnarps egendom
och den vid Alnarp bedrivna forsknings- och försöksverksamheten i
fråga om markdisposition, djur- och maskinhållning m. m. föranleder ingen
erinran från min sida. Sådan jord som inte utnyttjas för försök bör sålunda
brukas av egendomen. För att begränsa kostnaderna för försöksverksamheten
bör vidare egendomens maskiner och djur mot ersättning utnyttjas
också av försöksverksamheten så långt detta är möjligt. Såsom statskontoret
föreslagit bör principiella frågor av detta slag regleras genom avtal mellan
lantbrukshögskolan och Alnarpsinstitutet samt i övrigt handläggas av
samarbetsnämnden.

Med hänsyn till de fördelar, som bör kunna uppnås genom gemensamma
inköp, vill jag förorda att kansliet skall fungera som inköpstjänst för de
olika arbetsenheterna vid Alnarp i så stor utsträckning som möjligt. I samband
härmed bör en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 vid kansliet omändras
till kontorsskrivartjänst i Ae 13.

Vid anmälan av den särskilda proposition angående omorganisation av
bland annat statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader, som bebådats
i det föregående, avser jag att föreslå att anstaltens kamerala göromål
förläggs till förut nämnda kansli i Alnarp. Till detta förslag, som ej torde
komma att för nästa budgetår leda till ökat utgiftsbehov under detta anslag,
torde jag få återkomma vid anmälan av nyss nämnda proposition.

Statskontorets förslag att de medel som är avsedda för ciceroner skall
vara gemensamma för lantbmkshögskolans Alnarpsdel och Alnarpsinstitutet
föranleder ingen erinran från min sida. Övriga av statskontoret framförda
förslag torde få anmälas för Kungl. Maj :t i annat sammanhang.

Utredningen rörande mejeriundervisning in. m. har den 7 november 1963
avlämnat delbetänkande rörande högre undervisning samt forskning på
mejeriområdet m. in. Betänkandet är under remissbehandling. Lantbruksstyrelsens
förslag att i detta läge tillgodose mejeriavdelningens och statens

42

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''r

mejeriförsöks behov av förstärkning genom eu ökning med sammanlagt
26 000 kr. av nuvarande medel till tillfällig personal anser jag böra bifallas.

Jag beräknar vidare 4 800 kr. för arvode åt studierektor vid lantbruksavdelningen.
Då den till följd av löneomräkning erforderliga anslagshöjningen
uppgår till 192 300 kr., torde anslaget böra uppföras med (2 028 000
+ 306 000) 2 334 000 kr.»

Utskottet. Under denna punkt föreslår departementschefen en i princip
viktig förändring av ett tidigare av riksdagen fattat beslut. Jordbrukshögskoleutredningen
föreslog i sitt betänkande (SOU 1960: 2) att parkanläggningarna
vid Alnarp skulle tillföras lantbruksliögskolans trädgårdssektion
för att disponeras för dess undervisning. Eftersom parkanläggningarna i
huvudsak skulle komma att tjäna trädgårdssektionens verksamhet borde
Alnarps park erhålla medelstilldelningen över lantbrukshögskolan. Detta förslag
godtogs av Kungl. Maj :t och riksdagen. I överensstämmelse härmed
erhöll lantbrukshögskolan för budgetåret 1963/64 anslag å riksstaten till
parkens underhåll och vård. Departementschefen föreslår nu att parkanläggningen
vid Alnarp underställes den förra året beslutade samarbetsnämnden
samt att anslagen till anläggningen upptages på Alnarpsinstitutets
stat.

Eftersom lantbrukshögskolans institution för trädgårdskonst och naturvård
innesluter den enda statliga vetenskapliga forskningen för parkanläggningar
i landet är det synnerligen betydelsefullt, att nämnda institution
får i tillräcklig omfattning disponera parkanläggningarna vid Alnarp
för försök och demonstrationer. Man kan ifrågasätta, om detta kommer att
bli tillgodosett vid ett genomförande av departementschefens förslag, därest
intressemotsättningar skulle uppkomma mellan institutet och högskolan.
Samarbetsnämnden är visserligen sammansatt av representanter för båda
dessa organ men tyngdpunkt bör ges åt sambandet mellan å ena sidan den
högre trädgårdsundervisningens absoluta behov av parkanläggningen som
undervisnings- och studieobjekt och å andra sidan parkens disposition.

Emellertid innefattar departementschefens förslag många fördelar ur
praktisk administrativ synpunkt, vilket gör att utskottet ändå anser sig
böra tillstyrka detsamma. För att bättre kunna tillgodose möjligheterna
för institutionen för trädgårdskonst och naturvård att för sina ändamål
utnyttja parkanläggningarna synes dock enligt utskottets mening, i överensstämmelse
med förslag av lantbrukshögskolans styrelse, den anordningen
böra träffas, att föreståndaren för nämnda institution blir självskriven
ordförande i den avsedda, under samarbetsnämnden lydande parkkommittén.
Full trygghet kommer då att föreligga för att högskolans synpunkter
kommer till sin rätt i förslagen till samarbetsnämnden. En dylik självskrivenhet
kan motiveras med att nämnda befattningshavare torde före -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''r

43

träda den främsta sakkunskap på området som står till buds. Med den av
utskottet förordade anordningen kan givetvis inte garanteras tillgång på
tillräckliga medel för institutionens forskningsverksamhet i fråga om
parkanläggningar. Denna fråga bör övervägas i samband med institutionens
övriga anslagsäskanden.

Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt har i övrigt icke föranlett
någon erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer sålunda,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Alnarpsinstitutet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 648 600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 15 300

3. Arvoden till övrig iclce-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 1 041 700

4. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman .. 1 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 627 200

Summa kr. 2 334 000

b) till Alnarpsinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 2 334 000 kr.

40:o) Alnarpsinstitutet: Omkostnader. Vad Kungl. Maj:t under punkten
''61 (s. 133—135) föreslagit i fråga om medelsanvisning med ett i förhållande
till innevarande budgetår förhöjt belopp av 65 000 kr. ävensom vad
Kungl. Maj :t i övrigt anfört biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 564 000 kr.

41 :o) Alnarpsinstitutet: Materiel. I enlighet med Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 62 (s. 165) om en ökad medelsanvisning för ändamålet
med 7 000 kr. till 70 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Materiel för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 70 000 kr.

42:o) Alnarpsinstitutet: Nyanskaffning och underhåll av utrustning. Under
punkten 63 (s. 135—136) har Kungl. Maj :t föreslagit en uppräkning av

■11

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

anslaget med 13 000 kr. till 150 000 kr. Bland annat har ett belopp av 10 000
kr. förutsatts skola användas för engångsanskaffning av utrustning till
parkpatrullen.

Utskottet. Då utskottet tillstyrker vad Kungl. Maj :t anfört, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning för budgetaret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 150 000 kr.

43ro) Alnarpsinstitutet: Bokinköp och bokbindning. Utskottet biträder
Kungl. Maj :ts under punkten 64 (s. 136) gjorda framställning om en med
3 000 kr. förhöjd medelsanvisning och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Alnarpsinstitutet: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 kr.

44 :o) Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: Trädgårdsekonomisk
byrå. Under punkten 65 (s. 136—138) förordar Kungl. Maj:t i enlighet
med ett av trädgårdsnäringsutredningen framlagt förslag, att den trädgårdsekonomiska
byrån nedläggs.

Lantbruksstyrelsen har föreslagit,, att anslaget uppförs med oförändrat
belopp av 23 000 kr.

Efter att närmare ha redogjort för trädgårdsutredningens förslag och däröver
avgivna remissyttranden anför departementschefen följande.

»Trädgårdsnäringsutredningen föreslår, efter kontakt med Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund,
att den trädgårdsekonomiska byrån nedläggs
den 1 juli 1964 och att bokföringsverksamheten övertas av förbundet. Samtliga
remissinstanser som yttrat sig i frågan har tillstyrkt delta förslag. Även
jag biträder förslaget om nedläggning av den trädgårdsekonomiska byrån.
Den hittillsvarande statliga bidragsgivningen under denna anslagspunkt bör
sålunda upphöra med utgången av innevarande budgetår. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, styrelsen
för Alnarpsinstitutet att vidta de övergångsanordningar, som må påkallas i
samband med byråns avveckling.

Jag ansluter mig vidare till utredningens förslag att lantbrukshögskolan
tilldelas medel för att anskaffa för trädgårdsekonomisk forskning och undervisning
erforderligt bokföringsmaterial. Ett belopp av 50 000 kr. bör stå
till högskolans förfogande för ändamålet. Detta medelsbehov har jag tidigare
beaktat vid avvägningen av lantbrukshögskolans materielanslag.»

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

45

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må godkänna vad som i det föregående föreslagits
rörande nedläggning av Alnarpsinstitutets trädgårdsekonomiska
byrå.

45 :o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Avlöningar. Kungl. Maj :ts förslag
under punkten 66 (s. 138—139) innefattar — förutom förslag till ny avlöningsstat
— en förhöjd anslagsanvisning av 93 000 kr. Höjningen motiveras
av att den nya trädgårdsskolan beräknas vara i full verksamhet under budgetåret
1964/65.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för trädgårdsskolan i
Norrköping, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 51 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 2 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 165 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 97 000

Summa kr. 315 000

b) till Trädgårdsskolan i Norrköping: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 315 000 kr.

46:o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Omkostnader. Under punkten 67 (s.
139—140) innebär Kungl. Maj:ts framställning en uppräkning med 9 000
kr. till 55 000 kr.

Utskottet. Med tillstyrkande av Kungl. Maj :ts framställning hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Trädgårdsskolan i Norrköping: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 55 000 kr.

47:o) Trädgårdsskolan i Norrköping: Utrustning. Utskottet tillstyrker den
under punkten 68 (s. 140—141) gjorda medelsberäkningen, som innebär
anslagsminskning med 200 000 kr. till 300 000 kr., och hemställer,

46

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 196b

att riksdagen må till Trädgårdsskolan i Norrköping: Utrustning
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.

48 :o) Bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. Under punkten
69 (s. 141—148) har Kungl. Maj :t föreslagit en höjning av anslaget med
1 115 000 kr. till 16 711 000 kr.

I samband härmed har utskottet behandlat två motioner, nämligen 1: 350 av
herr Gustafsson, Nils-Eric, in. fl. och II: 401 av herr Dahlgren m. fl., i vilka
likalydande motioner hemställts, att riksdagen vid sin behandling av Bidrag
till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m. under nionde huvudtiteln måtte
besluta, att bidrag till lärarlönerna vid lantbrukets yrkesskolor må utgå
med 100 procent av kostnaden och att bidrag till undervisningsmateriel vid
lantbrukets yrkesskolor må utgå med 90 procent av kostnaden enligt i motionen
förordade grunder samt att till Bidrag till driften av lantbrukets
yrkesskolor in. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
18 251 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa
till motionen II: 401.

över motionerna har utskottet inhämtat yttranden av lantbruksstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning hemställt att anslaget
ökas med 4 350 000 kr.

1 detta sammanhang har anmälts

dels en av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning
och viss lärarutbildning verkställd utredning (SOU 1963: 13), i den mån
utredningen berör den pedagogiska utbildningen av lärare vid lantbrukets
yrkesskolor, jämte remissyttranden över densamma;

dels ock en av lantbruksstyrelsen med eget utlåtande överlämnad framställning
av styrelsen för Norrlands trädgårdsskola i Söråker, vari hemställts
att såsom särskilt driftkostnadsbidrag för budgetåret 1963/64 måtte anvisas
35 000 kr. till trädgårdsskolan i Söråker.

Efter närmare redogörelse för i sammanhanget framförda äskanden har
departementschef en anfört följande.

»Lantbruksstyrelsen förutsätter, att Klagstorps lantbruksskola i Skaraborgs
län nedläggs samt att i Örebro län lantbruksundervisningen koncentreras
till den nya skolan vid Kvinnersta efter nedläggning av de båda gamla
skolorna vid Fellingsbro och Kävesta. Med anledning av dessa förändringar
samt till följd av vissa övriga personal- och tjänsteförändringar samt
ändrad kursverksamhet minskar medelsbehovet för avlönings- och avgifts -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

47

bidrag med 225 600 kr., för driftbidrag med 60 000 kr. samt för hälsovårdsbidrag
med 5 800 kr. I samband med omläggningen av utbildningen på trädgårdsområdet
bortfaller vidare behovet av särskilda kurser för trädgårdslärlingar,
varigenom statsbidraget kan minskas med 12 800 kr.

Genom statsmakternas beslut år 1963 (prop. 92; SU 82; rskr. 197) har
gränserna mellan statlig och kommunal (landstingskommunal) personalpensionering
omreglerats så att de kommunalanställda tjänstemän, för vilka
gäller statliga avlöningsbestämmelser, numera omfattas av helstatlig
pensionering. Av lantbrukets yrkesskolor är flertalet landstingsägda. Rektorer
och lärare vid dessa skolor omfattas från och med den 1 juli 1963 av den
helstatliga pensioneringen. Huvudmännen för dessa skolor befrias härigenom
från avgift för personalpensioneringen och blir därjämte berättigade
att erhålla statsbidrag med 100 procent av kostnaderna för ATP-avgifterna.
Detta medför att statsbidraget till pensionsavgifter kan minskas med
400 700 kr., medan bidraget till ATP-avgifter bör ökas med 259 100 kr.

För de icke landstingsägda skolorna inträder däremot inte automatiskt
några förbättringar i fråga om pensionsavgifterna. Med hänsyn till angelägenheten
av att löne- och pensionsbestämmelser liksom de statliga bidragsreglerna
är enhetliga inom lantbrukets hela statsunderstödda yrkesskoleväsende
vill jag emellertid förorda, att motsvarande pensions- och avgiftsregler
skall gälla för dem från och med den 1 juli 1964. Då avgifterna för
personalpensioneringen utgår i efterskott, måste dock även för nästa budgetår
beräknas statsbidrag för ändamålet. Bidraget bör upptas till ett med
30 500 kr. förhöjt belopp. För att öka statsbidraget till ATP-avgifter vid
icke landstingsägda skolor från 90 till 100 procent erfordras 19 400 kr.

Då statsbidrag även skall utgå för flyttningskostnadsersättning torde
10 000 kr. beräknas för detta ändamål för budgetåret 1964/65. Bidraget till
undervisningsmateriel bör enligt min mening ökas med 25 000 kr. till
250 000 kr. På grund av lönegradsändringar, ändrade timlärararvoden samt
omräkning av driftbidraget behöver anslaget höjas med sammanlagt
1 221 100 kr. Utöver vad lantbruksstyrelsen upptagit i sina anslagsäskanden
bör vidare beräknas 65 100 kr. till följd av höjda sjukförsäkringsavgifter.
Lantbruksstyrelsens förslag i övrigt om nya grunder för avlöningsbidrag och
driftbidrag anser jag mig inte kunna tillstyrka.

De av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och
viss lärarutbildning framlagda förslagen beträffande den pedagogiska utbildningen
överensstämmer i allt väsentligt med 1962 års riksdagsbeslut
(prop. 103; JoU 20; rskr. 307) i denna fråga. Som följd av detta beslut håller
pedagogisk utbildning för lantbrukslärare nu på att genomföras. Under
innevarande läsår kommer sålunda två lärarkurser att anordnas vid Alnarpsinstitutet.
För budgetåret 1964/65 har lantbruksstyrelsen äskat medel
till sådan utbildning också vid Jälla lantbruksskola, där två lärarkurser och

48

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

en handledarkurs föreslås skola anordnas. I fråga om den pedagogiska utbildningens
längd och innehåll har remissinstanserna i huvudsak godtagit
de sakkunnigas förslag. Också jag vill förorda, att nuvarande utbildningstid
med 15 veckor för lärarkurser och fem veckor för handledarkurser bibehålls.
Jag förutsätter att lantbruksstyrelsen beaktar de synpunkter remissinstanserna
anfört beträffande utbildningens innehåll vid styrelsens fortsatta
arbete att förbättra denna utbildning. Förslaget att inrätta fasta lärartjänster
för den pedagogiska utbildningen är jag inte beredd tillstyrka. I
stället bör liksom för närvarande denna utbildningsverksamhet bedrivas
med arvodesavlönade lärare. Kungl. Maj :t har den 13 december 1963 gett
skogsbrukets yrkesutbildningskommitté i uppdrag att bland annat, efter
samråd med lantbruksstyrelsen, pröva möjligheterna att samförlägga utbildningsverksamheten
för lärare för skogsbrukets och lantbrukets yrkesskolor.
Under detta anslag torde medlen för den pedagogiska utbildningen
behöva ökas med 190 000 kr. till 410 000 kr.

I detta sammanhang torde få bringas till riksdagens kännedom att statsbidrag
från och med den 1 juli 1963 enligt beslut av Kungl. Maj :t utgår med
90 procent av kostnaderna för timlärare vid lantbrukets yrkesskolor i stället
för tidigare med högst 14 kr. för varje undervisningstimme.

Till trädgårdsskolan i Söråker bör såsom lantbruksstyrelsen föreslagit
särskilt driftbidrag utgå för läsåret 1963/64 med 30 000 kr. I likhet med vad
som skett under senare år torde, därest riksdagen inte har något att invända
däremot, nämnda belopp få bestridas ur det för nu löpande budgetår anvisade
anslaget till bidrag till driften av lantbrukets yrkesskolor m. m.»

Lantbruksstyrelsen har i sitt remissyttrande över motionerna tillstyrkt
desamma.

överstyrelsen för yrkesutbildning har i huvudsak anfört följande.

Enär huvudman för flertalet av lantbrukets yrkeskolor är landstingskommun
och elevupptagningen i huvudsak sker från landstingsområdet, blir
dessa skolor i viss mån jämförbara med de centrala yrkesskolorna. Vidare
bedrives vid de båda skolformerna yrkesundervisning av tämligen likartat
slag. Överstyrelsen finner därför skäl tala för att statsbidrag till lärarlönerna
medgives utgå med lika stor procentsats för de båda skolformerna.

Överstyrelsen vill i detta sammanhang nämna följande. Vid lantbrukets
yrkesskolor utgår statsbidrag till undervisningsmateriel till såväl den första
uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel inom maskinundervisning
som till anskaffning successivt av nytillkommande maskiner. För de
centrala verkstadsskolorna däremot utgår dylikt statsbidrag endast till den
första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel. Tilläggas må att
härjämte till driftskostnaderna utgår ett statsbidrag om 7 000 kr. per år
och avdelning (bidrag till särskilda kostnader). Detta bidrag avser såsom
framgår bidrag till alla löpande kostnader i samband med undervisningen.
Det kan sålunda även användas för en fortlöpande förnyelse av undervisningsmaterielen.
Grunderna för statsbidragen till lantbrukets skolor och

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

49

till de centrala verkstadsskolorna är sålunda i vad gäller undervisningsmaterielen
icke jämförbara och motiven för den föreslagna höjningen icke bärande.
Därest andra omständigheter kan anses föreligga som skäl för eu
höjning av statsbidraget har överstyrelsen intet att erinra häremot.

Utskottet. I motionsparet I: 350 och II: 401 föreslås att reglerna för erhållande
av statsbidrag till avlöningar av lärare samt till undervisningsmateriel
vid lantbrukets yrkesskolor göres likformiga med dem som gäller i
fråga om centrala yrkesskolor respektive centrala verkstadsskolor. Motionärernas
förslag innebär att statsbidraget till avlöningar skulle höjas från 90
till 100 procent, medan bidraget till undervisningsmateriel borde utgå med
90 procent i stället för såsom nu 75 procent, varjämte statsbidragsgivningen
skulle utvidgas till att omfatta undervisningsmateriel över huvud taget.

Vad gäller den föreslagna höjningen av statsbidraget till undervisningsmateriel
finner utskottet i likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning att
grunderna för statsbidragen till lantbrukets yrkesskolor och till de centrala
verkstadsskolorna icke är jämförbara och motiven för den föreslagna höjningen
icke bärande. Däremot anser utskottet vissa skäl tala för att statsbidraget
till löner, såsom överstyrelsen anfört, medges utgå med samma
procentsats för lantbrukets yrkesskolor som för de centrala yrkesskolorna.
Problemet berör emellertid även andra skolformer än de nu nämnda. Frågan
om ändrade grunder för statsbidragsgivningen i nu förevarande avseende
bör därför bedömas i ett vidare sammanhang. Utskottet förutsätter
att Kungl. Maj :t har sin uppmärksamhet riktad på frågan och i sinom tid
framlägger de förslag, vartill gjorda överväganden kan föranleda. Med hänsyn
till det anförda synes nu föreliggande motionsyrkanden icke böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsberäkning under anslaget biträdes av utskottet.
Då utskottet icke heller i övrigt funnit anledning till erinran mot
vad Kungl. Maj :t under denna punkt anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 350 och II: 401, till Bidrag
till driften av lantbrukets yrkesskolor in. m. för budgetåret
1904/65 anvisa ett förslagsanslag av 16 711 000 kr.

49:o) Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor. Kungl.
Maj :t har under punkten 70 (s. 148—150) föreslagit oförändrad medelsanvisning
av 6 000 000 kr.

Lantbruksstyrelsen har hemställt, att anslaget ökas med 1 000 000 kr.
samt att statsbidrag måtte beviljas de enskilda skolorna Apelryds lanthushållsskola
och önnestads lantbruksskola.

1 samband härmed har utskottet behandlat två motioner, nämligen I: 617
av herr Pettersson, Harald, och fru Olsson, likalydande med II: 742 av herr

\ Itihang till riksdagens protokoll 196b. 10 samt. Nr 1

50 Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 196i

Börjesson i Glömminge m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen
till Bidrag till byggnadsarbeten vid lantbrukets yrkesskolor under nionde
huvudtiteln måtte anvisa ett reservationsanslag på 7 000 000 kr.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa
till motionen I: 617.

Departementschefen har anfört.

»Med hänsyn till 1961 års riksdags beslut beträffande byggnadsbidrag till
lokaler för enskilda lantbruksskolor in. fl. bör lantbruksstyrelsens framställning
om bidrag till ny- och ombyggnad av undervisningslokaler vid
Apelryds lanthushållsskola samt tillbyggnad av maskinhall vid Önnestads
lantbruksskola i Kristianstads län underställas riksdagens prövning. För
egen del vill jag töreslå, alt Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande
att bevilja bidrag till dessa byggnadsarbeten.

Den av lantbruksstyrelsen förordade ökningen av förevarande anslag anser
jag mig inte kunna biträda.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag rörande bidragsgivningen till ny- och ombyggnadsåtgärder
samt för den fortsatta avvecklingen av sådana bidragsanspråk,
som avser före den 1 april 1960 färdigställda eller påbörjade byggnadsarbeten,
överensstämmer med vad som för respektive ändamål tidigare
godtagits av riksdagen. Utskottet finner ingen anledning att föreslå någon
ändring i vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit. Det i motionerna I: 617 och
II: 742 framförda yrkandet om ytterligare medelsanvisning under detta anslag
avstyrkes därför.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) medge att bidrag må beviljas till förut angivna bygg*
nadsarbeten vid Apelryds lanthushållskola och önnestads
lantbruksskola

b) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:617 och 11:742, till Bidrag till byggnadsarbeten
vid lantbrukets yrkesskolor för budgetåret 1964/65
anvisa ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

G. Veterinärväsendet m. m.

50:o) Veterinärstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 71 (s. 151—152) innebär — förutom hemställan att riksdagen
skall godkänna ny avlöningsstat — en anslagsuppräkning med 72 000
kr. Förslaget innefattar personalförstärkning på hygienbyrån med en veterinärtjänst
som byrådirektör i lönegrad Ag 27 samt extraordinariesättning
av eu kanslibiträdestjänst i Ag 7 på administrativa byrån. Personalförstärk -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

51

ningen motiverar en anslagshöjning med 43 000 kr. Härtill kommer utgiftsökningar
av automatisk natur å 29 000 kr.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt har utskottet
intet att invända och hemställer sålunda,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/
65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 358 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 12 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 445 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 361 700

Summa kr. 1 178 000

b) till Veterinärstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 178 000 kr.

51 :o) Veterinärstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag under
punkten 72 (s. 152) innebär en medelsanvisning med 100 000 kr., vilket
är 7 000 kr. mer än för innevarande budgetår, ökningen motiveras bl. a. av
att intill 2 000 kr. av anslagsposten till reseersättningar skall få användas
för att bestrida kostnader för internordiska resor. Vidare bör anslaget uppräknas
i samband med den personalförstärkning som förordats under
föregående punkt.

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärstyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 100 000
kr.

52:o) Veterinärstaten: Avlöningar. Under punkten 73 (s. 153—154) innebär
Kungl. Maj :ts förslag — förutom hemställan om ny avlöningsstat —
medelsanvisning med 8 946 000 kr. eller 397 000 kr. mera än för innevarande
budgetår. Huvuddelen av anslagsuppräkningen eller 357 000 kr. motiveras
av löneomräkningar. Återstående del av anslagshöjningen, 40 000
kr., hänför sig till höjda vikariatsersättningar till civila veterinärstipendiater.

52

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år WGt

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit kan utskottet biträda. Utskottet
hemställer därför,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för veterinärstaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 5 248 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................ 177 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 160 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 361 000

Summa kr. 8 946 000

b) till Veterinärstaten: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 8 946 000 kr.

53:o) Veterinärstaten: Omkostnader. Kungl. Maj:t föreslår under punkten
74 (s. 154), att anslaget höjes med 932 000 kr. till 1 182 000 kr. Anslagshöjningen
motiveras med att föreslagen kursverksamhet påkallar ökning
av anslagsposterna till kursverksamhet och reseersättningar med vardera
16 000 kr. Vidare uppräknas sistnämnda delpost med 900 000 kr.
avseende traktamentskostnader, betingade av att vikarie på läns- och
distriktsveterinärtjänster fr. o. m. den 1 juli 1963 erhållit rätt till traktamente
enligt allmänna resereglementet under tjänstgöring på annan ort
än där vikarien är bosatt.

Utskottet. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Veterinär staten: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 182 000
kr.

54:o) Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier.
Förslaget under punkten 75 (s. 155) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att medge ändringar i personalförteckningen — en anslagsuppräkning
med 269 000 kr. till 3 934 000 kr.

Utskottet. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer alltså,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196å

53

att riksdagen må

a) bemyndiga Kung]. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för besiktningsveterinärorganisationen
som föranleds av vad som föreslagits i det föregående

b) till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid
kontrollslakterier för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 3 934 000 kr.

55:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under
punkten 76 (s. 155—160) framlagda förslag innebär — förutom hemställan
till riksdagen att medge ändringar i personalförteckningen och att
fastställa ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 3 933 000 kr. eller en
uppräkning med 316 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för styrelsens för
statens veterinärmedicinska anstalt anslagsäskanden och däröver avgivna
yttranden —- i huvudsak anfört följande.

»På grundval av det i förra årets statsverksproposition omnämnda delbetänkandet
av veterinärhögskoleutredningen rörande veterinärmedicinsk
forskning och undervisning har Kungl. Maj:t den 5 juni 1963 uppdragit åt
byggnadsstyrelsen att projektera nybyggnader för en virologisk institution.
Utredningen torde inom kort komma att avge sitt slutbetänkande.

Med hänsyn till angelägenheten ur såväl freds- som krigsberedskapssynpunkt
av bättre resurser för epizootologiska undersökningar, vill jag förorda
att en särskild tjänst som statsepizootolog i lönegrad högst Ae 27 inrättas
från och med den 1 juli 1964. Härutöver kan jag tillstyrka, att anstaltens
personal utökas vid bakteriologiska avdelningen med en vaktmästare
i lönegrad Ae 7, vid vardera bakteriologiska och patologisk-anatomiska
avdelningen med ett laboratoriebiträde i högst Ae 9 samt vid maskinavdelningen
med en institutionstekniker i Ae 9. Anslagsposten till avlöningar
till personal för särskilda undersökningar bör ökas med 28 000 kr.
för att täcka avlöningskostnaderna för ett laboratoriebiträde i högst A 9
och viss begärd lönereglering samt löneomräkning. Nämnda anslagspost hör
således upptas med 243 000 kr., varav 113 000 kr. till undersökningar beträffande
tillverkning av mul- och klövsjukevaccin m. in., 128 000 kr. till undersökningar
rörande lymfadenos hos nötkreatur samt 2 000 kr. till andra särskilda
undersökningar. I anledning av löneomräkning beträffande andra anslagsposter
bör anslaget uppräknas med 174 000 kr. Jag beräknar vidare medel
för de lönegradsförändringar som chefen för civildepartementet föreslagit
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t gjorda anslagsberäkningen liksom övriga
av Kungl. Maj :t under denna punkt framförda förslag föranleder ingen
erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer,

54

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för statens veterinärmedicinska anstalt
som föranleds av vad som föreslagits i det föregående

b) fastställa följande avlöningsstat för statens veterinärmedicinska
anstalt, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 811 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 600

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,
förslagsvis ........................ 243 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 733 200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 1 144 700

Summa kr. 3 933 000

c) till Statens veterinärmedicinska anstalt: Avlöningar
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
3 933 000 kr.

56:o) Statens veterinärmedicinska anstalt: Omkostnader. I överensstämmelse
med Kungl. Maj:ts förslag under punkten 77 (s. 160—161) tillstyrker
utskottet att anslaget höjes med 58 000 kr. till 1 097 000 kr. och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Statens veterinärmedicinska anstalt:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 097 000 kr.

57 :o) Anskaffande av viss laboratorieutrustning in. m. Under punkten 78
(s. 161) har Kungl. Maj :t föreslagit ett reservationsanslag av 250 000 kr.
1 motiveringen härför har erinrats om att 1962 års riksdag å tilläggsstat 11
till riksstaten för budgetåret 1961/62 anvisade ett reservationsanslag av
700 000 kr. till komplettering av de befintliga laboratorieresurser, som under
beredskapstillstånd och krig skall tillgodose behovet av veterinärmedicinska
preparat och undersökningar. Genom beslut den 29 mars och den
1 augusti 1963 förklarade Kungl. Maj :t hinder inte föreligga för veterinärstyrelsen
att anlita anslaget för att anskaffa viss radiakskyddsmateriel. Då
kostnaderna för nämnda materiel beräknats uppgå till sammanlagt cirka

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i 55

291 000 kr., har veterinärstyrelsen hemställt, att anslaget tillförs ett belopp
av denna storleksordning.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Anskaffande av viss laboratorieutrustning
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 250 000 kr.

58 :o) Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. Med biträdande av Kungl. Maj :ts under punkten 79 (s. 162)
framlagda förslag om anslagsnedräkning med 100 000 kr. till 400 000 kr.
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Förekommande och hämmande av
smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.

59:o) Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos nötkreaturen. I
enlighet med Kungl. Majrts förslag under punkten 80 (s. 162—163) om oförändrad
medelsanvisning av 280 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till främjande av juverhälsokontroll
hos nötkreaturen för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 280 000 kr.

60 :o) Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård. Jämlikt
Kungl. Maj :ts under punkten 81 (s. 163) framförda förslag om medelsanvisning
med ett från 750 000 kr. till 670 000 kr. minskat belopp hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Lindring i mindre bemedlades kostnader
för djursjukvård för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 670 000 kr.

61 :o) Veterinärhögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning under
punkten 82 (s. 163—169) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medge ändringar i personalförteckningen och fastställa ny avlöningsstat
— anslagsanvisning av 5 100 000 kr., innebärande anslagshöjning
med 219 000 kr.

Styrelsen för veterinärhögskolan har i sin anslagsframställning hemställt
om anslagshöjning med i runt tal 852 000 kr.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för innehållet i
förenämnda anslagsframställning och däröver avgivet yttrande — anfört
följande.

56

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1964

»Såsom jag anfört under statens veterinärmedicinska anstalts avlöningsanslag
torde veterinärhögskoleutredningens slutbetänkande vara att vänta
inom den närmaste tiden. Jag finner mig likväl böra förorda, att den begärda
laboratorsbefattningen i Bo 1 vid avdelningen för farmakologi inrättas
från och med nästa budgetår. Vidare kan jag tillstyrka, att personalen utökas
vid medicinska avdelningen för icke-idisslare med en förste assistent i
Ae 21 och en djurvårdare i Ag 7, vid avdelningen för födoämneshygien med
ett kanslibiträde i Ae 7, vid ekonomiska avdelningen med ett biträde för
skriv- och kontorsgöromål i reglerad befordringsgång samt vid avdelningen
för kirurgi med ett kanslibiträde i Ag 7. Vid sistnämnda avdelning kan samtidigt
en halvtidstjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål indras.
Nämnda personalförändringar föranleder en sammanlagd kostnadsökning
av 134 700 kr. Den i anledning av löneomräkning erforderliga anslagshöjningen
uppgår till 74 700 kr. Vidare beräknar jag medel för de lönegradsförändringar
som chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan av för
flera huvudtitlar gemensamma frågor.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt har ej givit
anledning till erinran från utskottets sida, varför utskottet hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för veterinärhögskolan som föranleds av
vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för veterinärhögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/
65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 1 519 800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 78 400

3. Avlöningar till personal för särskilda undersökningar,
förslagsvis ........................ 24 800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. 1 924 600

5. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman . . 2 400

6. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 1 550 000

Summa kr. 5 100 000

c) till Veterinärhögskolan: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 196b

57

62:o) Veterinärhögskolan: Omkostnader. Utskottet tillstyrker Kungl.
Maj:ts förslag under punkten 83 (s. 169) om anslagshöjning med 64 000
kr. till 1 312 000 kr. och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 312 000
kr.

63:o) Veterinärhögskolan: Materiel. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag
under punkten 84 (s. 170) om anslagshöjning med 50 000 kr. till
425 000 kr. och hemställer alltså,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Materiel för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 425 000
kr.

64:o) Veterinärhögskolan: Nyanskaffning och underhåll av utrustning. I
överensstämmelse med Kungl. Maj :ts under punkten 85 (s. 170—171) framförda
förslag om anslagshöjning med 50 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Veterinär högskolan: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 350 000 kr.

65:o) Veterinärhögskolan: Bokinköp och bokbindning. Kungl. Maj:ts förslag
under punkten 86 (s. 171) om en anslagsökning med 10 000 kr. till
70 000 kr. biträdes av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Veterinärhögskolan: Bokinköp och
bokbindning för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 kr.

66:o) Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar. Det under punkten 87
(s. 171—172) framlagda förslaget innebär medelsanvisning med 385 000
kr., motsvarande en anslagshöjning med 49 000 kr., ävensom hemställan
om ny avlöningsstat. ökningen motiveras av förstärkning å klinikavdelningen
med eu förste assistent i Ag 21 samt erforderlig löneomräkning.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder
ingen invändning från utskottets sida. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må

a) fastställa följande avlöningsstat för veterinärinrättningen
i Skara, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1964/65:

58

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 69 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................... 1 700

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
........................................ 194 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 119 000

Summa kr. 385 000

b) till Veterinärinrättningen i Skara: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 385 000 kr.

67 :o) Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj :ts framställning under punkten 88 (s. 172—173) och med hänsyn till
att särskilda uppbördsmedel gottgörs anslaget bör detsamma fortfarande
uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må till Veterinärinrättningen i Skara: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

H. Skogsväsendet

68:o) Skogsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:ts förslag under punkten
89 (s. 174—177) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att medge
ändringar i personalförteckningen och godkänna ny avlöningsstat — en
anslagsanvisning av 1 722 000 kr. eller 141 000 kr. mer än för innevarande
budgetår. För att nyttiggöra taxeringsmaterialet från den riksomfattande
äterväxttaxeringen föreslås att andra skogsbyrån förstärks med en tjänst
som assistent i Ae 17 och en kontoristtjänst i Ae 9. Kostnadsökningen härför
beräknas till 42 300 kr. Vidare förordas att två assistenttjänster i Ae 17,
avsedda för styrelsens lärarutbildning, ändras till sådana tjänster i Ae 19.
Kostnaderna härför upptas till 5 700 kr. Därjämte föreslås att två kontorsbiträdestjänster
i reglerad befordringsgång skall ordinariesättas. Slutligen
uppräknas anslaget med 93 000 kr. på grund av löneomräkning.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under anslagspunkten tillstyrkes
av utskottet, som sålunda hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för skogsstyrelsen, som föranleds av vad
som föreslagits i det föregående;

Jordbruksutskottets utlåtande nr i år 1964

59

b) godkänna följande avlöningsstat för skogsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

...................................... 330 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
...................................... 17 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, för -

slagsvis ................................. 858 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 516 500

Summa kr. 1 722 000

c) till Skogsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 1 722 000 kr.

69:o) Skogsstyrelsen: Omkostnader. Under punkten 90 (s. 177—178) har
Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget minskas med 4 000 kr. till 303 000 kr.
Härvid har bl. a. avräknats ett för innevarande budgetår för maskinanskaffning
och programmering anvisat engångsbelopp av 46 000 kr.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts anslagsberäkning och hemställer,

att riksdagen må till Skogsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 303 000 kr.

70:o) Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar. Kungl. Maj:ts under
punkten 91 (s. 178—184) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att medge ändringar i personalförteckningen och godkänna
ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av 20 928 000 kr. eller
2 546 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget ökas
med 3 655 000 kr.

Efter cn närmare redogörelse för skogsstyrelsens äskanden jämte yttrande
däröver av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté, såvitt gäller föreslagna
personalförändringar vid skogsbruksskolorna, ävensom för en av
en särskild arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet överlämnad promememoria,
avseende teknisk undersökning av verkningarna i olika hänseenden
av det av 1960 års riksdag beslutade finansieringssystemet för skogsvårdsstyrelserna,
har departementschefen under punkten anfört följande.

»Såsom framgår av redogörelsen i det föregående har inom jordbruksdepartementet
genom eu särskild arbetsgrupp utförts en teknisk undersökning
av verkningarna i olika avseenden av det enligt beslut av 1960 års riks -

60 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

dag gällande finansieringssystemet för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
Jag anser i likhet med arbetsgruppen, att slutligt förslag till en omläggning
av finansieringssystemet inte kan utarbetas utan att samtidigt frågan om
skogsvårdsstyrelsernas arbetsuppgifter och organisation prövas. I enlighet
med arbetsgruppens förslag har därför dess promemoria genom beslut av
Kungl. Maj:t den 19 december 1963 överlämnats till 1960 års jordbruksutredning.
Enligt min mening bör det gällande finansieringssystemet, utan
att allvarliga olägenheter uppstår, kunna tillämpas i avvaktan på resultatet
av jordbruksutredningens överväganden.

För innevarande budgetår har antalet förrättningsdagar för skogsvårdsstyrelsernas
uppgifter av offentlig natur beräknats till 103 000. Härav har
43 000 förrättningsdagar avsetts för styrelsernas verksamhet med skoglig
yrkesutbildning. För nästa budgetår bör ytterligare 1 000 dagar beräknas
för detta ändamål. Antalet förrättningsdagar för styrelsernas övriga offentliga
verksamhet bör samtidigt höjas med 1 000. Sammanlagda antalet ej
taxebelagda förrättningsdagar bör sålunda beräknas till 105 000.

För innevarande budgetår har medelstilldelningen per förrättningsdag
bestämts till 133 kr. Med hänsyn till löneomräkning och andra utgiftsökningar
av automatisk karaktär förordar jag, att nyss nämnda belopp höjs
till 147 kr. Utgiftsramen för skogsvårdsstyrelsernas ej taxebelagda verksamhet
blir med utgångspunkt från detta belopp och antalet förrättningsdagar
15 435 000 kr. Detta innebär i föi''hållande till innevarande budgetår en höjning
med 1 736 000 kr. Härjämte skall skogsvårdsstyrelseorganisationen
tillföras medel för arvoden, reseersättningar och traktamenten åt styrelseledamöter,
investeringar i skogsbruksskolor, amorteringar på byggnadslån
till sådana skolor och för att täcka driftunderskott vid dessa. Vidare bör
statsbidrag även nästa budgetår utgå till rabatter i skogsvårdsstyrelsernas
serviceverksamhet. Kostnaderna för de nu nämnda, till den direkta förrättningsverksamheten
ej hänförliga utgifter, bör på sätt närmare framgår av
det följande bestämmas till 3 735 000 kr. Såsom chefen för finansdepartementet
tidigare denna dag anmält bör statsverkets inkomst av skogsvårdsavgifter
för nästa budgetår beräknas till oförändrat 10 200 000 kr.

Jag förordar sålunda, att den totala kostnadsramen för den med statliga
medel finansierade delen av skogsvårdsstyrelsernas verksamhet för budgetåret
1964/65 bestäms till 29 370 000 kr. eller till ett 2 066 000 kr. högre belopp
än jför innevarande budgetår.

De löpande pensioneringskostnaderna för personalen i skogsvårdsstyrelseorganisationen
bör bestridas från anslaget Personalpensionsförmåner
m. in. samt tjänstebrevskostnader från anslaget Ersättning till postverket
för befordran av tjänsteförsändelser. Vidare bör utgifterna för reseersättningar
åt undervisningspersonalen belasta anslaget Bidrag till vissa skogsbrukskurser,
m. m. samt vissa förrättningskostnader anslaget Åtgärder för
ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Dessa utgifter bör för nästa bild -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964-

61

getår beräknas till 2 640 000, 235 000, 650 000 respektive 150 000 kr. eller
sammanlagt 3 675 000 kr. Den återstående delen av den sammanlagda medelsanvisningen,
25 695 000 kr., bör utgå över skogsvårdsstyrelsernas avlönings-
och omkostnadsanslag.

Jag tillstyrker på de skäl skogsstyrelsen anfört, att fem nya tjänster som
rektor i ABp 22—24 vid skogsbruksskolorna inrättas. Härigenom kan antalet
deltidstjänster som rektor minskas, vilket sänker medelsbehovet under
anslaget med 12 500 kr. Under hänvisning till vad jag uttalade om ordinariesättning
av lärartjänster vid skogsbruksskolorna i prop. 1963: 167 kan
jag biträda, att 14 tjänster som yrkeslärare i Ao 17 inrättas. De föreslagna
tjänsterna bör föranleda, att anslaget höjs med 513 500 kr. Skogsstyrelsens
övriga förslag till personal- och tjänsteförändringar under denna anslagspunkt
kan jag ej tillstyrka. På grund av löneomräkning bör anslaget uppräknas
med 2 045 000 kr.»

Utskottet. Med biträdande av vad Kungl. Maj:t föreslagit och i övrigt anfört
under punkten hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för skogsvårdsstyrelserna som föranleds
av vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för skogsvårdsstyrelserna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis .................................... 10 635 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
...................................... 157 500

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 2 656 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 5 981 000

5. ATP-avgifter, förslagsvis.................. 1 223 000

6. Arbetsgivaravgifter till sjukförsäkringen, förslagsvis
................................ 275 500

Summa kr. 20 928 000

c) till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Avlöningar för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 20 928 000
kr.

71 :o) Bidrag till skogsvårdsstyrelserna: Omkostnader. Kungl. Maj :t har
under punkten 92 (s. 184—186) förordat dels en anslagsminskning med

62

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

720 000 kr. till 4 767 000 kr., dels fastställande av en oförändrad kreditgarantiram
av 1 000 000 kr. för lån till skoglig plantskoleverksamhet.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat två till utskottet hänvisade
motioner, nämligen I: 136 av herr Alexanderson m. fl., likalydande med
II: 171 av herr Keijer m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen för
aktivi sering av skogsbruket inom skärgårdsområdet i Stockholms län måtte
anvisa 30 000 kr. till Stockholms läns skogsvårdsstyrelse.

Beträffande motiveringen till motionärernas yrkande får utskottet hänvisa
till motionen 11: 171.

Över motionerna har remissyttranden avgetts av skogsstyrelsen, länsstyrelsen
i Stockholms län och riksrevisionsverket.

Skogsstyrelsen anför, att styrelsen, med hänsyn till det omedelbara behovet
för skogsvårdsstyrelsen i Stockholms län av åtminstone tillfällig personaiförstärkning
på grund av akut arbetsanhopning, gått i författning om
att tillförsäkra skogsvårdsstyrelsen en extra assistent med jägmästarutbildning
fr. o. in. den 1 mars 1963 tills vidare under obestämd tid. För att möjliggöra
fortsatt anställning under nästkommande budgetår för denne befattningshavare,
särskilt med sikte på att intensifiera insatserna med utvecklingen
av skogsbruket inom skärgårdsområdet, föreslår styrelsen, att i
enlighet med motionärernas syfte förevarande anslag måtte för nästa budgetär
höjas med 30 000 kr. utöver av Kungl. Maj :t förordat belopp. 1 samband
härmed anför styrelsen bl. a. följande.

Sedan länsstyrelsen i Stockholms län i samma syfte som motionärerna
gjort framställning om anvisande av ett årligt belopp av 30 000 kr. till skogsvårdsstyrelsen
för aktivisering av skogsbruket i länets skärgård uttalade
departementschefen i 1963 års statsverksproposition (IX ht. s. 238), att
skogsstyrelsen borde i anslutning till fastställandet av inkomst- och utgiftsstater
för skogsvårdsstyrelsen överväga den av länsstyrelsen väckta frågan.
Riksdagen beslöt i enlighet härmed. Vid sitt ställningstagande följde statsmakterna
dock inte skogsstyrelsens anslagsyrkanden och kostnadsberäkningar
utan vidtog ganska betydande nedskärningar. Även styrelsens anslagsyrkanden
för nästkommande budgetår har på motsvarande sätt nedskurits
i årets statsverksproposition. Till följd härav anser sig styrelsen
inte ha tillräckliga möjligheter att vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag i erforderlig
grad tillgodose skogsvårdsstyrelsens i Stockholms län medelsbehov
för här ifrågavarande ändamål.

Länsstyrelsen i Stockholms län uttalar, med hänvisning till sin i förenämnda
utlåtande berörda framställning till Kungl. Maj :t i ämnet, att länsstyrelsen
är helt av samma uppfattning som motionärerna rörande behovet
av att aktivisera skogsbruket inom Stockholms skärgård. Det är enligt
länsstyrelsens mening erforderligt att under ett antal år avdela eu befattningshavare
med skoglig erfarenhet för dessa uppgifter, vilken bör knytas
till länets skogsvårdsstyrelse.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196J

G3

Riksrevisionsverket ifrågasätter för sin del — i betraktande av storleken
av de anslagsmedel det bär är fråga om — om inte möjlighet föreligger för
skogsstyrelsen att utan särskild medelsanvisning för ändamålet vidta åtgärder
för en effektivisering av skogsbruket i Stockholms läns skärgårdsområde
under nästkommande budgetår. Om detta ej bedöms möjligt lärer
enligt verket en uppräkning böra ske av förevarande anslag med erforderligt
belopp.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsskrivelse hemställt, att anslaget höjs med
330 000 kr.

Efter redovisning av skogsstyrelsens anslagsframställning har departementschefen
anfört följande.

»I enlighet med vad jag förordat under föregående anslagspunkt bör detta
anslag uppföras med återstoden, 4 767 000 kr., av det belopp, som skall tillföras
skogsvårdsstyrelsernas avlönings- och omkostnadsanslag. I likhet med
vad fallet varit de senaste budgetåren bör det ankomma på Kungl. Maj :t att
fastställa dispositionsstat för den statliga anslagsgivningen till skogsvårdsstyrelsernas
omkostnader.

I förhållande till dispositionsstaten för innevarande budgetår tillstyrker
jag, att posten till täckande av driftunderskott vid skogsbruksskolor uppräknas
med 330 000 kr. Övriga poster bör enligt min mening vara oförändrade.
Posten till investeringar i skogsbruksskolor bör få tas i anspråk för
den utbyggnad av skogsbruksskolan i Vallmotorp, som kan erfordras för
skogsstyrelsens lärarutbildning. Posten bör liksom tidigare budgetår få disponeras
efter beslut av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Kungl. Maj :t torde
böra äga bemyndiga skogsstyrelsen att i övrigt fördela såväl detta anslag
som det nyss behandlade avlöningsanslaget mellan skogsvårdsstyrelserna
samt att fastställa inkomst- och utgiftsstater. I samband härmed bör skogsstyrelsen
även äga meddela erforderliga föreskrifter rörande staternas tilllämpning.

Jag vill i detta sammanhang föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas
till att även för budgetåret 1964/65 statlig kreditgaranti i enlighet med bestämmelserna
i kungörelsen den 3 juni 1960 (nr 373) om statlig garanti för
lån till viss skoglig plantskoleverksamhet får beviljas intill ett belopp av
1 000 000 kr.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt föreslagit och uttalat
kan utskottet ansluta sig till. Detta innebär bl. a. att utskottet icke anser
någon särskild medelsanvisning erforderlig för den i motionerna I: 136
och II: 171 åsyftade aktiviseringen av skogsbruket inom skärgårdsområdet
i Stockholms län.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må

a) medge att under budgetåret 1964/65 må beviljas stat -

64

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

lig kreditgaranti för lån till slcoglig plantskoleverksamhet
intill ett belopp av 1 000 000 kr.

b) med bifall till Kungl. Maj:ts framställning samt med
avslag å motionerna I: 136 och II: 171, till Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa
ett reservationsanslag av 4 767 000 kr.

72:o) Statens skogsförbättringsanslag. Under punkten 93 (s. 186—188) har
Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsanvisning av 7 900 000 kr., innebärande
höjning dels av medelsanvisningen till bidrag för skogsplantering av sämre
jordbruksmark med 400 000 kr. till 5 500 000 kr., dels av beloppet för med
anslaget i övrigt avsedda ändamål med 1 000 000 kr. till 2 400 000 kr. Inom
ramen för sistnämnda belopp bör enligt förslaget få disponeras erforderliga
medel för bidrag till åtgärder m. m. mot skadegörelse av skogsinsekter.

Utskottet. Kungl. Maj:ts framställning under anslagspunkten tillstyrks
av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1964/65 må beviljas statsbidrag
på högst 5 500 000 kr. till skogsodlingsåtgärder på
sämre jordbruksmark samt på högst 2 400 000 kr. till med
anslaget i övrigt avsedda ändamål, med rätt för Kungl. Maj :t
att jämka fördelningen

b) till Statens skogsförbättringsanslag för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 7 900 000 kr.

73ro) Vägbyggnader å skogar i enskild ägo. Under punkten 94 (s. 188—
189) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att dels medge att under budgetåret
1964/65 beviljas statsbidrag på sammanlagt högst 11 000 000 kr. till
vägbyggnader å skogar i enskild ägo, dels till förevarande anslag anvisa ett
med 2 000 000 kr. till 12 000 000 kr. höjt belopp.

Efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens anslagsframställning samt
med hänvisning till under nästföljande punkt i statsverkspropositionen redovisat
yttrande häröver har departementschefen anfört följande.

»Skogsbruksutredningen har den 18 oktober 1963 överlämnat ett delbetänkande
med förslag till kungörelse om statsbidrag till byggande av vissa
skogsvägar. Betänkandet, som remissbehandlats, övervägs för närvarande
inom jordbruksdepartementet. I avvaktan härpå bör bidragsgivningen fortgå
enligt nuvarande bestämmelser i den omfattning skogsvårdsstyrelsernas
kapacitet för vägprojektering tillåter. Jag delar skogsstyrelsens uppfattning,
att för inästa budgetår utrymme bör finnas för att bevilja bidrag med sammanlagt
11 000 000 kr. Detta innebär en ökning i förhållande till innevarande
budgetår med 1 000 000 kr.

65

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

I fortsättningen bör för varje budgetår fastställas det högsta belopp, intill
vilket bidrag får beviljas. Medelsanvisningen under anslaget, som bör
ges karaktär av förslagsanslag, bör avse medelsanspråkcn för att utbetala
statsbidrag. En sådan anslagsteknisk omläggning är motiverad av att bidragen
i regel inte kan utbetalas under samma budgetår som de beviljas.
Härigenom uppkommer en betydande reservation. I anledning av nyss
nämnda omläggning bör reservationsmedelsbehållningen vid ingången av
budgetåret 1964/65 överföras till budgetutjämningsfonden.

Medelsbehovet under nästa budgetår för att utbetala beviljade statsbidrag
beräknar jag till 12 000 000 kr. Anslaget torde sålunda böra uppföras med
detta belopp.»

Utskottet. Mot Kungl. Maj:ts förslag under denna punkt har utskottet ej
något att invända. Utskottet hemställer därför,
att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1964/65 ma beviljas statsbidrag
på sammanlagt högst 11 000 000 kr. till vägbyggnader
å skogar i enskild ägo

b) till Vägbyggnader å skogar i enskild ägo för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 12 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

74 :o) Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. Under punkten
95 (s. 189—192) har Kungl. Maj :t föreslagit en medelsanvisning av 4 500 000
kr. eller 2 000 000 kr. mindre än för innevarande budgetår.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens
anslagsframställning, vari hemställts om höjning av anslaget med 1 500 000
kr., samt för däröver avgivet remissutlåtande — anfört följande.

»Frågan om ändrade bestämmelser för det statliga stödet till skogliga åtgärder
i lappmarken ingår i skogsbruksutredningens uppdrag. Redan vid
anmälan i 1962 års statsverksproposition av förevarande anslag uttalade jag,
att jag ansåg att gällande bestämmelser för detta stöd i vissa hänseenden
var otidsenliga. Jag delar därför utredningens uppfattning, att provisoriska
åtgärder bör vidtas för att åstadkomma en bättre utformad stödgivning. I
överensstämmelse med utredningen förordar jag därför, att försöksvis den
för kustområdena och jämförbara områden av de fyra nordligaste länen
gällande stödformen skall få tillämpas inom Västerbottens och Norrbottens
lappmarker utanför de delar därav, där skogen såsom svårföryngrad är underkastad
bestämmelserna i 26—28 §§ skogsvårdslagen. Jag vill erinra om
att nämnda stödform, som beslöts av 1960 års riksdag (prop. 62; JoU 18
och 32; rskr. 305), huvudsakligen skall avse större eller nära sammanhängande
grupper av områden och endast far tillämpas om skoglig samvelkan
är organiserad. Statsbidrag utgår med högst 50 procent av kostnaderna, då

5 II i haag till riksdagens protokoll 196/t. 10 samt. Nr 1

66

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år 1964

fråga är om skogsförbättringsåtgärder och vägbyggnadsföretag som avser
stamväg, samt med högst 40 procent vid sådant företag beträffande annan
väg. Efter Kungl. Maj :ts prövning i varje särskilt fall kan dock bidrag utgå
med högst 75 procent av kostnaderna.

Under anslaget har uppkommit en betydande reservation. Detta torde
bero på att de skogliga åtgärderna vanligen ej kan slutföras under det budgetår
då statsbidrag beviljas. Enligt min mening bör därför för varje budgetår
fastställas det belopp intill vilket bidrag må beviljas. Medelsanvisningen
under anslaget, som bör ha karaktär av förslagsanslag, bör avse behovet
av medel för att utbetala statsbidrag. Reservationsmedelsbehållningen
vid ingången av budgetåret 1964/65 bör överföras till budgetutjämningsfonden.

För att göra det möjligt att i ökad omfattning stödja skogliga åtgärder
inom samverkansområden förordar jag, att bidrag härför under nästa budgetår
får beviljas med högst 5 200 000 kr. Detta innebär i förhållande till innevarande
budgetår en ökning med 1 000 000 kr. Liksom för innevarande
budgetår beräknar jag att 800 000 kr. av bidragsbeloppet skall utnyttjas för
skogliga åtgärder i Tornedalen. För att fullfölja nuvarande skogsvårdsföretag
i lappmarken bör i enlighet med skogsstyrelsens beräkning bidrag under
nästa budgetår få beviljas med högst 1 900 000 kr. Kungl. Maj :t bör, om
förhållandena ger anledning därtill, äga jämka fördelningen mellan bidragsbeloppen
för samverkansområden och för skogsvårdsföretag i lappmarken.

Med ledning av hittillsvarande nettoutgift under anslaget beräknar jag, att
det för nästa budgetår bör uppföras med 4 500 000 kr.»

Utskottet, som ansluter sig till vad Kungl. Maj :t föreslagit och uttalat under
förevarande punkt, hemställer,
att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1964/65 må beviljas statsbidrag
på sammanlagt högst 5 200 000 kr. till skogliga åtgärder
inom samverkansområden i de fyra nordligaste länen
samt på sammanlagt högst 1 900 000 kr. för att fullfölja
skogsvårdsföretag i lappmarken

b) till Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m.m.
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 500 000
kr.

75 :o) Kostnader för virkesmätning. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag
under punkten 96 (s. 192) om att anslaget — i avvaktan på resultatet
av pågående översyn av gällande bestämmelser och organisation inom virkesmätningens
område — upptas med oförändrat belopp 274 000 kr. och
hemställer alltså,

67

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

att riksdagen må till Kostnader för oirkesmutning för
budgetåret 1064/65 anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kr.

76:o) Skogshögskolan: Avlöningar. Kungl. Maj:ts förslag under punkten
97 (s. 193_203) innefattar — förutom hemställan till riksdagen att med ge

ändringar i personalförteckningen och godkänna ändrad avlöningsstat
_ - en medelsanvisning av 7 214 000 kr., innebärande att anslaget uppräknas
med 726 000 kr.

Efter närmare redogörelse för högskolestyrelsens anslagsframställning
och däröver avgivet yttrande har departementschefen anfört följande.

»Genom beslut av 1962 och 1963 års riksdagar har genomförts de första
etapperna av den av 1961 års riksdag (prop. 118; JoU 38; rskr. 371) i princip
beslutade successiva upprustningen av forskningen och den högre utbildningen
på skogsbrukets område. Ett betydande antal befattningar, bland
annat åtta laboraturer och ett flertal tjänster som forskarassistent samt assistent-
och biträdestjänster, har inrättats. Mot bakgrunden av nämnda riksdagsbeslut
framlägger jag i det följande förslag om ytterligare förstärkning
av högskolans personella resurser.

Vad först angår de föreslagna högre vetenskapliga befattningarna anser
jag mig böra tillstyrka, att vid institutionen för skogsgenetik inrättas en laboralur
i Bo 1 samt att vid högskolan inrättas ytterligare en tjänst som docent
i Ae 25. Jag kan vidare förorda, att vid envar av institutionerna för
skogsföryngring och skogsentomologi inrättas en laboratur i Bo 1 i utbyte
mot en försöksledartjänst i Ae 25 och en tjänst som förste assistent i Ae 21.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av högskolestyrelsen
besluta om ämnesområdena för ifrågavarande laboraturer. Härjämte föreslår
jag, att vid institutionen för skogstaxering en tjänst som försöksledare
i Ag 25 extraordinariesätts. Vad jag sålunda förordat medför en kostnadsökning
av 118 000 kr.

Beträffande assistentpersonalen vid institutionerna biträder jag, att en ny
tjänst som forskarassistent i Ae 21 inrättas vid envar av institutionerna för
skogsbotanik och skogsekologi. Vidare förordar jag, att sistnämnda institution
och institutionerna för matematisk statistik, skogsföryngring, skogstaxering
och virkeslära tilldelas vardera ytterligare 500 assistenttimmar.
Härjämte kan jag tillstyrka, att en tjänst som assistent i reglerad befordringsgång
vid institutionen för skogstaxering omvandlas till 1 000 assistenttimmar.
Här nämnda personalförändringar föranleder en merkostnad av
126 000 kr.

1 fråga om övrig personal vid institutionerna föreslår jag, att vid institutionen
för virkeslära inrättas en tjänst som laboratorieingenjör i högst Ae
15. Vidare bör en tjänst som laboratorieassistent i Ae 11 inrättas vid institutionen
för skogsbotanik. Likaså bör vid institutionen för skoglig marklära
inrättas en tjänst som laboratoriebiträde i högst Ae 9. Vid institutionerna

68

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år 196''r

för skogszoologi och skogsteknik bör inrättas en tjänst som djurvårdare i
Ae 7 respektive en tjänst som tekniker i Ae It. Härutöver bör vid institutionen
för skoglig matematisk statistik inrättas en tjänst som kontorist i Ae 9
avsedd för sekreterare åt institutionsföreståndaren. Likaså bör för samma
uppgift vid institutionen för skogsteknik en kontorsbiträdestjänst i Ag 5 ombildas
till en kontoristtjänst i Ae 9. Vidare bör vid institutionen för virkeslära
inrättas en tjänst som kontorist i Ae 9 avsedd för vissa beräkningsarbeten.
Vid institutionen för skogsekonomi bör tillkomma en kanslibiträdestjänst
i Ae 7 och vid institutionen för virkeslära en tjänst som institutionsbiträde
i reglerad befordringsgång. Jag beräknar vidare medel för de lönegradsförändringar
som chefen för civildepartementet föreslagit vid anmälan
av för flera huvudtitlar gemensamma frågor. En vakant tjänst som
skogsmästare i Ao 15 bör indras. Merutgifterna i anledning av dessa förslag
beräknar jag till 142 000 kr.

Vid högskolans bibliotek bör inrättas en tjänst som fotobiträde i reglerad
befordringsgång. Detta medför en kostnadsökning av 13 000 kr.

I anledning av vad högskolestyrelsen yrkat beträffande den i Garpenberg
placerade personalen föreslår jag, att där inrättas en arvodesbefattning som
övningsledare med lön motsvarande lönegrad A 23. För detta ändamål bör
anslaget uppräknas med 30 000 kr.

I avvaktan på att ställning tas till universitetsväsendets administration är
jag inte beredd att slutligt pröva högskolans kamerala och administrativa organisation.
Enligt min mening bör dock vissa förstärkningar redan nu komma
till stånd. Ett belopp av 50 000 kr., som under de senaste tre budgetåren
anvisats för att bestrida kostnader i samband med högskolans omorganisation,
bör därför kvarstå och enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande användas
för att avlöna en närmast under rektor stående chef för kansliet. Vidare
föreslår jag, att 25 500 kr. ställs till förfogande för tillfällig, kvalificerad
arbetskraft och 57 000 kr. för skriv- och ritarbete. Härutöver bör inrättas
en tjänst som reparatör i Ae 10 och en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7. En
kanslibiträdesbefattning i Ae 7 bör utbytas mot en tjänst som ritare i Ae 9.
Å andra sidan kan anslaget nedräknas med ett under ordinarieposten kvarstående
belopp av 40 000 kr., som ej längre motsvaras av någon tjänst på
personalförteckningen. Här framförda förslag medför en utgiftsökning av
78 000 kr.

Under posten till avlöningar till tillfälliga biträden har upptagits medel
för att täcka samtliga avlöningskostnader för viss personal, vars löner och
omkostnader tidigare finansierats med konjunkturutjämningsavgiftsmedel.
I likhet med tidigare budgetår bör ett antal av dessa befattningar den 1 juli
1964 ombildas till extra ordinarie tjänster. Sålunda bör vid institutionen för
skogsproduktion inrättas en tjänst som försöksledare i Ae 25. Vidare bör vid
institutionen för skogsföryngring tillkomma en kanslibiträdestjänst i Ae 7.
Vid institutionen för skogsekologi bör inrättas en tjänst som laboratoriebi -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

69

träde i högst Ae 9 och vid institutionen för virkeslära en biträdande skogsteknikertjänst
i Ae 11. Kostnaderna för de extra ordinarie tjänsterna bör i
fortsättningen bestridas med medel under posterna för avlöningar till ickeordinarie
personal och för rörligt tillägg. I anledning härav bör till dessa
poster överföras 78 000 kr. Till posten för avlöningar till icke-ordinarie personal
bör även överföras 14 400 kr. för att täcka kostnaderna för att inrätta
en tjänst som skogstekniker i Ae 15 vid institutionen för skogsföryngring i
stället för från övriga medel under anslagsposten till tillfälliga biträden avlönade
befattningar.

Slutligen bör anslaget uppräknas med 219 000 kr. för att täcka kostnaderna
för löneomräkning.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit och i övrigt
anfört biträdes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för skogshögskolan som föranleds av vad
som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för skogshögskolan,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
................... ............ .... 1 368 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 61 500

3. Avlöningar till tillfälliga biträden, förslagsvis 270 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 3 457 000

5. Särskilda löneförmåner till viss tjänsteman . . 2 400

6. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 2 055 000

Summa kr. 7 214 000

c) till Skogshögskolan: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 7 214 000 kr.

77:o) Skogshögskolan: Omkostnader. Under punkten 98 (s. 203—204)
har Kungl. Maj :t på sätt framgår av under punkten intagen sammanställning
föreslagit, att anslaget höjs med 298 000 kr. till 2 118 000 kr. Härvid
förordas bl. a., att eu delpost upptas till kostnad för förhyrd datamaskintid
in. m. Delposten, som ersätter en tidigare upptagen post till hyra av
statistikmaskiner, avses även för att bestrida kostnader för datamaskinbearbetningar,
utförda vid statskontorets, försvarets forskningsanstalts,

70

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

statistiska centralbyråns och andra statliga myndigheters datamaskinanläggningar.
Av anslagsposten till reseersättningar beräknas 6 000 kr. för
internordiska resor.

Utskottet ansluter sig till Ivungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 118 000
kr.

78:o) Skogshögskolan: Materiel. Kungl. Maj :t har under punkten 99 (s.
204—205) föreslagit, att anslaget såsom ett led i den fortsatta upprustningen
av skogshögskolan höjs med 150 000 kr. till 1 000 000 kr.

Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Materiel för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000
kr.

79:o) Skogshögskolan: Nyanskaffning av apparater m. m. Under punkten
100 (s. 205—206) har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagshöjning med
375 000 kr. till 625 000 kr. Härvid beräknas till nyanskaffning av apparater
in. in. ett med 50 000 kr. förhöjt belopp. Vidare upptas under en särskild
anslagspost ett belopp av 325 000 kr. till inredning och utrustning av nya
lokaler för institutionerna för skogsbotanik samt skogsuppskattning och
skogsindelning.

I sammanhanget har anmälts, att Kungl. Maj :t genom beslut den 6 september
1963 funnit hinder ej möta för högskolestyrelsen att mottaga donationsmedel
på 160 000 kr. för att finansiera investeringsutgifter för fvtotronanläggning
vid högskolan.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Nyanskaffning av
apparater m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 625 000 kr.

80:o) Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag under punkten 101 (s. 206) att anslaget skall uppräknas
med 10 000 kr. hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skogshögskolan: Bokinköp och bokbindning
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 60 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

71

81 :o) Statens skogsmästarskola: Avlöningar. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 102 (s. 207—209) innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att godkänna ny avlöningsstat — höjning av anslaget med
19 000 kr. till 248 000 kr. Av ökningen hänför sig 8 700 kr. till ökade kostnader
för speciallärare, skrivhjälp och testning av inträdessökande. Vidare
uppräknas anslaget med 10 300 kr. på grund av löneomräkning.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsmästarskola,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 23 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal........ 119 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 61 000

Summa kr. 248 000

b) till Statens skogsmästarskola: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 248 000 kr.

82:o) Statens skogsmästarskola: Omkostnader. Under punkten 103 (s.
209) har Kungl. Maj:t föreslagit att anslaget ökas med 9 000 kr. till 156 000
kr. Förslaget innebär bl. a., att för bokinköp anvisas 5 000 kr. under delposten
till utrustning m. m. Från denna delpost har avräknats ett för
innevarande budgetår anvisat engångsbelopp av 25 000 kr.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot den av Kungl. Maj :t
föreslagna medelsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsmästarskola: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
156 000 kr.

83:o) Statens skogsskolor m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning
under punkten 104 (s. 210—212) innefattar — förutom godkännande
av ny avlöningsstat — en medelsanvisning av 1 062 000 kr., innebärande
att anslaget minskas med 256 000 kr.

Skogsstyrelsen har föreslagit, att anslaget minskas med 101 000 kr.

Efter redogörelse för skogsstyrelsens anslagsäskanden samt med hänvisning
till under punkten H 3 i propositionen redovisat yttrande häröver
har departementschefen anfört följande.

72

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

»Skogsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen har i gemensam skrivelse
den 16 november 1963 anmält, att efterfrågan på skogsskoleutbildad personal
visat tydliga tendenser att minska under de senaste åren. Ett fyrtiotal
elever vid de hösten 1963 avslutade skogsskolekurserna har ej omedelbart
erhållit anställning. Under hänvisning härtill har ämbetsverken hemställt
om åtgärder för att minska elevintagningen vid kompletteringskurserna för
inträde vid skogsskolorna. Skrivelsen har för yttrande remitterats till skogsbrukets
yrkesutbildningskommitté. I avvaktan bland annat härpå föreslår
jag, att det får ankomma på Kungl. Maj:t att senare besluta i frågan och
att vidta de åtgärder i övrigt, som kan föranledas av en eventuellt minskad
elevintagning.

Genom beslut den 27 september 1963 har Kungl. Maj :t föreskrivit, att vid
statens skogsskolor skall finnas inrättade personliga tjänster som kontorist
i Ae 9. I anledning därav bör anslaget uppräknas med 5 000 kr. Till ledamöterna
i skogsskolornas lokalstyrelser bör utgå arvode enligt Kungl.
Maj:ts närmare bestämmande. Kostnaderna härför beräknar jag till 9 000
kr. Vidare bör anslaget tillföras 16 000 kr. med anledning av ökat behov av
speciallärare.

Anslaget bör minskas med 563 000 kr., som under en särskild post i avlöningsstaten
anvisats som ersättning till domänverkets fond för vissa avlöningskostnader
under tiden den 1 januari—den 30 september 1963. Å andra
sidan bör anslaget i övrigt, som huvudsakligen avser utgifter för tiden
den 1 oktober 1963—den 30 juni 1964, uppräknas med 277 000 kr. för att
motsvara medelsbehovet för hela nästa budgetår och för att täcka kostnader
i anledning av löneomräkning.

Skogsstyrelsens övriga, i det föregående ej särskilt behandlade yrkanden,
kan jag inte biträda.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt biträds av utskottet,
som alltså hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skogsskolor
in. in. att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 261 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
...................................... 70 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
.................................. 458 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 273 000

Summa kr. 1 062 000

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

73

b) till Statens skogsskolor m. m.: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 1 062 000 kr.

84 :o) Statens skogsskolor m. m.: Omkostnader m. m. Under punkten
105 (s. 212—213) har Kungl. Maj :t förordat, att anslaget minskas med
754 000 kr. till 653 000 kr.

Skogsstyrelsen har föreslagit, att anslaget minskas med 229 000 kr.

Departementschefen har, efter redogörelse för skogsstyrelsens anslagsäskanden
och med hänvisning till under punkten H 3 i propositionen redovisat
remissutlåtande häröver, anfört följande.

»Medelsanvisningen för studiehjälp till eleverna vid bland annat skogsbrukets
yrkesskolor avses att behandlas i den särskilda proposition angående
de studiesociala åtgärderna, som chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare
denna dag bebådat. Med hänsyn härtill bör förevarande anslag minskas
med det belopp av 260 000 kr., som för innevarande budgetår avsetts för
studiehjälp. Likaså bör anslaget nedräknas med ett belopp av 624 000 kr.,
som anvisats under särskild anslagspost för ersättning till domänverkets
fond för vissa omkostnader och byggnads- och underhållsarbeten under tiden
den 1 januari—den 30 september 1963. Vidare har jag beaktat, att för
innevarande budgetår under övriga anslagsposter medel beräknats i huvudsak
endast för tiden den 1 oktober—den 30 juni 1964. Av ett för innevarande
budgetår anvisat engångsbelopp av 75 000 kr. för inköp av fordon för transport
av elever bör 30 000 kr. få kvarstå för att under nästa budgetår användas
för samma ändamål.

Med hänvisning till det anförda och till beräkningen i den föregående
sammanställningen föreslår jag, att anslaget upptas med (1 407 000 —
754 000) 653 000 kr.»

Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Statens skogsskolor in. in.: Omkostnader
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 653 000 kr.

85:o) Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. Under punkten 106 (s.
214—217) har Kungl. Maj :t föreslagit en minskning av medelsanvisningen
med 600 000 kr. till 4 800 000 kr.

I samband härmed har utskottet behandlat två till utskottet hänvisade,
likalydande motioner, nämligen 1:306 av herrar Hedlund och Bengtson
samt II: 412 av herr Vigelsbo m. fl., i vilka hemställts, att riksdagen måtte
besluta att den centrala maskinskolan för skogsbruket samförläggs med
statens skogsmästarskola i Skinnskatteberg.

74

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 195''t

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa
till motionen II: 412.

Över motionerna har utskottet inhämtat yttranden av skogsstyrelsen,
domänstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund och Föreningen skogsbrukets arbetsgivare.

Skogsstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit dels att anslaget
ökas med 1 394 000 kr., dels att den till deltagare i lärarkurs utgående
ersättningen, 1 200 kr. per månad, må utgå även under assistentlärartjänstgöring.

Under punkten har anmälts det av 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens
centrala ledning och viss lärarutbildning avlämnade betänkandet
(SOU 1963: 13) angående utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk,
in. m., i vad det avser den pedagogiska utbildningen av lärare vid
skogsbrukets yrkesskolor.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för skogsstyrelsens
anslagsframställning samt med hänvisning till under punkten H 3
i propositionen redovisat yttrande häröver ävensom med redogörelse för
innehållet i angiven del av omförmälda betänkande samt däröver avgivna
remissyttranden — anfört följande.

»I det föregående har kortfattat redovisats av 1955 års sakkunniga för
yrkesutbildningens centrala ledning och viss lärarutbildning framlagda förslag
rörande den pedagogiska utbildningen av lärare vid skogsbrukets yrkesskolor.
Såsom berörts under anslagen till statens skogsmästarskola och statens
skogsskolor ingår i uppgifterna för skogsbrukets yrkesutbildningskommitté
att avge förslag rörande undervisningens omfattning och inriktning
vid skogsbrukets yrkesskolor. Enligt min mening kan utformningen och förläggningen
av den betydelsefulla pedagogiska lärarutbildningen för dessa
skolors behov ej slutligt prövas annat än i samband med att ställning tas till
de frågor, som omfattas av kommitténs uppdrag. Med hänsyn härtill har
Kungl. Maj:t på min föredragning den 13 december 1963 uppdragit åt kommittén
att utreda jämväl med den pedagogiska lärarutbildningen på det
skogliga området sammanhängande spörsmål. I avvaktan på resultatet av
kommitténs arbete bör ej annan ändring vidtas i den av skogsstyrelsen nu
bedrivna lärarutbildningen än att däri inordnas pedagogisk utbildningskurs
med en längd av 15 veckor för civiljägmästare. Utbildningen bör således tills
vidare alltjämt vara förlagd till skogsbruksskolan i Vallmotorp.

För innevarande budgetår har medelsanvisningen under förevarande anslag
ökats med 800 000 kr. Med hänsyn till den vikt jag tillmäter den skogliga
yrkesutbildningen föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår tillförs
ytterligare 300 000 kr. Såsom uttalats under punkten H 17 i det föregående
kommer medelsbehovet för studiehjälp till eleverna vid bland annat skogsbrukets
yrkesskolor att behandlas i den särskilda proposition angående de

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''i

75

studiesociala åtgärderna, som chefen för ecklesiastikdepartementet tidigare
denna dag bebådat. Till följd härav bör förevarande anslag minskas med
900 000 kr. Av anslaget bör liksom innevarande budgetår få utnyttjas
183 000 kr. för skogsvårdsstyrelsernas interna fortbildningsverksamhet
samt för fortbildning i skogsodling, skogsvägbyggnad och skogliga rationaliseringsåtgärder.
Från anslaget bör liksom hittills utgå bidrag till Svenska
skogsvårdsföreningen och Norrlands skogsvårdsförbund. Närmare bestämmelser
angående anslagets disposition torde få meddelas av Kungl. Maj :t eller,
efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, av skogsstyrelsen.

Med anledning av vad skogsstyrelsen hemställt beträffande ersättning
under assistentlärartjänstgöring tillstyrker jag, att ersättning härför skall
utgå med samma belopp, 1 200 kr. för månad, som deltagare i lärarkurs
erhåller.

I detta sammanhang torde böra bringas till riksdagens kännedom att
Kungl. Maj :t den 8 november 1963 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utarbeta
byggnadsprogram för erforderliga byggnadsarbeten för den centrala
maskinskola för skogsbruket, varom 1962 års riksdag (prop. 115; JoU 16;
rskr. 253) fattade principbeslut. Utgångspunkt för upprättandet av byggnadsprogrammet
skall vara ett av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté
framlagt förslag, vari kommittén förordat att skolan skall samförläggas med
statens skogsskola i Bjurfors.»

Av de remissinstanser, som yttrat sig över motionerna, ansluter sig
skogsstyrelsen, domänstyrelsen och Föreningen skogsbrukets arbetsgivare
till det av skogsbrukets yrkesutbildningskommitté framlagda förslaget om
samförläggning av den centrala maskinskolan för skogsbruket med statens
skogsskola i Bjurfors.

Till motivering för denna ståndpunkt anför skogsstyrelsen för sin del till
en början följande.

Antalet elever vid skogsskolorna blir under läsåret 1964/65 136 och föreslås
under läsåret 1965/66 blir 100. Skogsskoleeleverna kommer dock alltfort
att utgöra den största elevgruppen vid den centrala maskinskolan.

Det synes redan nu troligt, att kompletleringskursen i Skinnskatteberg
bör nedläggas, samt att åtminstone en skogsskola bör indras, om antalet
slcogsskoleelever begränsas enligt förslaget. Därvid synes det ligga närmast
till hands att nedlägga en av de tillfälliga skogsskolorna, vilka bedrivs i
förhyrda lokaler. Bjurfors skogsskola kommer sannolikt inte att beröras,
eftersom yrkesutbildningskommittén har uttalat sig för en samförläggning
av denna skogsskola och den centrala maskinskolan. Snarare torde skolan
i fråga böra utbyggas. I sammanhanget må erinras om att skogsstyrelsen
i sin utredning om skogsskolorna förordade en utvidgning av utbildningskapaciteten
vid Bjurfors till 40 eller 60 elever.

Skogsstyrelsen lämnar vidare eu redogörelse för hur den aktuella utbildningen
i maskinfrågor nu bedrivs och bur den preliminärt planerats
för liden fram till den centrala maskinskolans start och finner, att någon

76

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

tidsvinst knappast är möjlig att uppnå genom att förlägga den centrala
maskinskolan till Skinnskatteberg. Slutligen anför styrelsen följande.

Styrelsen anser det väsentligt, att man omedelbart tillvaratar nuvarande
resurser och intensifierar pågående verksamhet för att skaffa erfarenheter
inför den centrala maskinskolans start. Genom att förlägga försöksverksamheten
till tre skolor i skilda delar av landet erhålls även synpunkter
på om och i vilken utsträckning utbildningen vid en maskinskola behöver
differentieras för landets olika delar.

Domänstyrelsen finner på grunder liknande skogsstyrelsens starka skäl
alltjämt tala för samförläggning av maskinskolan med en skogsskola även
om skogsskoleutbildningens volym framdeles skulle komma att minska.
Styrelsen anför bl. a. att maskinutbildningen vid maskinskolan i sina huvudavsnitt
är att betrakta som en grundläggande och för framtiden synnerligen
betydelsefull del av skogsskoleelevernas utbildning under det att
den för flertalet elever vid skogsmästarskolan i huvudsak tjänar som
repetition och komplettering av tidigare inhämtade kunskaper.

Beträffande av motionärerna ifrågasatt tidsvinst och kostnadsbesparingar
genom att vissa byggnader, som nu disponeras av ASSI, skulle kunna
överlåtas till maskinskolan anför styrelsen följande invändningar.

Enligt vad domänstyrelsen kunnat utröna är här fråga om en cirka
2ö år gammal garagebyggnad som successivt kommer att friställas under
de närmaste två åren. Styrelsen har inte haft tillfälle att i detalj bilda sig
en uppfattning om möjligheterna att utnyttja byggnaden för maskinskolans
räkning, men är med hänsyn till byggnadens ålder och tidigare användning
synnerligen tveksam inför detta alternativ. En sådan omdisposition som
det här är fråga om blir ofta nära nog lika kostnadskrävande som en nybyggnad
under förutsättning att kravet på ändamålsenlighet inte eftersätts.

Styrelsen understryker i detta sammanhang starkt att skogsbrukets
maskinutbildning, med hänsyn till dess växande betydelse, ges fullgoda
välutrustade lokaler. Mot denna bakgrund framstår en eventuell tidsförlust
vid utbyggnad av lokaler för maskinskolan som mindre betydelsefull.
Den av motionärerna angivna tidsvinsten om 3—4 år vid förläggning av
maskinskolan till ASSI:s garage i Skinnskatteberg synes vara överskattad
med hänsyn till att denna byggnad inte blir helt disponibel förrän om 2 år.

Domänstyrelsen kan slutligen inte finna, att lärarfrågan på något sätt
skulle tala för en förläggning till Skinnskatteberg framför Bjurfors. Lärarna
bör enligt styrelsens uppfattning kunna rekryteras ur alla skogsbrukets
personalkategorier samt inte minst från rent tekniska yrken.

Föreningen skogsbrukets arbetsgivare uttalar, att de skäl alltjämt kvarstår
som synes tala till Bjurfors fördel och vilka har samband med bättre
läge ur kommunikationssynpunkt och närheten till en större tätort.

I motsats till förenämnda remissinstanser finner Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund de sakförhållanden som enligt motionärerna nu
tillkommit vara så väsentliga, att en omprövning av beslutet om förlägg -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''i

77

ning av den centrala maskinskolan till Bjurfors är motiverad. Vid en omprövning
bör enligt förbundet den av motionärerna anförda tidsfaktorn
och kostnadsfrågan tillmätas en avgörande betydelse.

Slutligen anför arbetsmarknadsstyrelsen, att styrelsen i sitt yttrande
över yrkesutbildningskommitténs förslag i förevarande fråga från arbetsmarknads-
och allmänna lokaliseringssynpunkter förordade i första hand
Ljusdal som lokaliseringsplats. Styrelsen fann dock ej från de synpunkter
som den hade att företräda skäl motsätta sig att skolan förlädes till Bj urfors.
Styrelsen finner ej heller skäl motsätta sig skolans förläggning till
Skinnskatteberg. Då styrelsen delar motionärernas uppfattning om angelägenheten
av att ifrågavarande utbildning snabbt kommer till stånd bör
enligt styrelsens mening förutsättningar härutinnan tillmätas väsentlig
betydelse vid valet mellan ifrågakommande lokaliseringsalternativ.

Utskottet. Mot Kungl. Maj :ts medelsberäkning och förslag under denna
punkt har utskottet icke något att invända.

Vad under punkten anmälts i fråga om av Kungl. Maj :t vidtagna åtgärder
beträffande byggnadsprogram för blivande central maskinskola för
skogsbruket, samförlagd med statens skogsskola i Bjurfors, föranleder ingen
erinran från utskottets sida. I motionsparet I: 306 och II: 412 framfört yrkande
i ämnet avstyrks sålunda av utskottet.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

I. till Bidrag till vissa skogsbrukskurser, m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 4 800 000 kr.

II. lämna motionerna 1:306 och 11:412 utan åtgärd.

86:o) Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.
Under punkten 107 (s. 218—219) har Kungl. Maj :t föreslagit dels att anslaget
upptages med 295 000 kr., dels att kyrkofonden skall för år 1963 ersätta
domänverkets fond för övertalig personal vid domänverket med
384 376 kr. 60 öre på sätt framgår av särskild, under punkten intagen sammanställning.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag under förevarande punkt och
hemställer,

att riksdagen må

a) till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 295 000 kr.

b) besluta att kyrkofonden skall för år 1963 ersätta domänverkets
fond för övertalig personal vid domänverket
med 384 376 kr. 60 öre.

78

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

87:o) Bostadslån till skogsarbetare vid domänverket. Med biträdande av
Kungl. Maj :ts förslag under punkten 108 (s. 219—220) hemställer utskottet,
att riksdagen må medge att under år 1964 må för bostadslån
till fast anställda skogsarbetare vid domänverket utnyttjas
odisponerad del av tidigare för ändamålet ur domänverkets
driftsinkomster avsatta medel.

I. Lantmäteri- och kartväsendet

88:o) Lantmäteristyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :ts framställning under
punkten 109 (s. 221—227) innefattar — förutom hemställan till riksdagen
att medge ändringar i personalförteckningen och godkänna ny avlöningsstat
— en medelsanvisning av 2 725 000 kr. eller 184 000 kr. mer än för
innevarande budgetår.

Departementschefen har efter redogörelse för lantmäteristyrelsens anslagsäskanden
samt för däröver avgivna yttranden anfört följande.

»I likhet med lantmäteristyrelsen och statskontoret anser jag, att det är
angeläget att användningen av automatisk databehandling inom lantmäteriväsendet
ökas. Jag har ej något att erinra mot att samverkan i fråga om
dylik databehandling sker mellan lantmäteriet och det kommunala mätningsväsendet.
Vidare bör, såsom statskontoret uttalat, möjligheterna att
utnyttja lantmäteriets metodik på området för kartverkets räkning och inom
gruvmätningen tas till vara. Med hänsyn till vad statskontoret anfört kan
jag dock inte tillstyrka förslaget att för verksamheten inrätta en särskild
dataavdelning hos styrelsen och att anskaffa utrustning för automatisk databehandling.
Det ytterligare personalbehov, som efter hand uppkommer vid
styrelsen för arbetet med databehandling, bör täckas genom att styrelsen
utnyttjar erhållet bemyndigande att tillfälligt förordna personal inom lantmäteristaten
att tjänstgöra hos styrelsen. Behovet av tillgång till datamaskin
bör kunna tillgodoses genom att styrelsen träffar avtal om att hyra
maskintid. Utgifterna härför bör bestridas från den under lantmäteristatens
omkostnadsanslag upptagna anslagsposten till kostnader i samband med
lantmäteriförrättningar.

Med hänsyn till det stora antalet anställda inom lantmäteriväsendet tillstyrker
jag, att 21 000 kr. anvisas för att anställa särskild befattningshavare
för att handlägga personalvårdsärenden. Medel för att anlita sakkunniga
bör i enlighet med lantmäteristyrelsens förslag anvisas under en särskild
anslagspost till ersättningar till sakkunniga. Jag förordar, att posten för
nästa budgetår upptas med 40 000 kr., vilket innebär en ökning med
16 000 kr. i förhållande till för ändamålet hittills beräknat belopp. Vidare
tillstyrker jag styrelsens förslag, att på administrativa byrån inrättas en
kanslisttjänst i reglerad befordringsgång i utbyte mot en tjänst som kon -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i 79

torist i Ao 9. På stadsbyrån bör inrättas en sådan kanslisttjänst i utbyte
mot en kontorsskrivartjänst i Ao 13. Härjämte tillstyrker jag att en byrådirektörstjänst
i Ag 25 på utredningsbyrån extraordinariesätts. Styrelsens
yrkande om fortsatt förordnande att bestrida göromål, som ankommer på
överingenjör i Bo 3 på stadsbyrån, har tillgodosetts genom Kungl. Maj :ts
beslut den 6 december 1963.

Vad jag nu förordat föranleder att anslaget bör höjas med 39 000 kr. På
grund av löneoinräkning bör anslaget därjämte uppräknas med 95 000 kr.
Styrelsens övriga, i det föregående ej särskilt behandlade yrkanden kan jag
ej tillstyrka.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t under denna punkt föreslagit och i övrigt
anfört biträds av utskottet, som således hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för lantmäteristyrelsen som föranleds av
vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/

65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 686 000

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis
...................................... 3 300

3. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis..... 40 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . . 1 226 700

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 769 000

Summa kr. 2 725 000

c) till Lantmäteristyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 2 725 000 kr.

89:o) Lantmäteristyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :ts under punkten
110 (s. 227—228) gjorda medelsberäkning, innebärande att anslaget höjs
med 26 000 kr. till 310 000 kr., föranleder ingen erinran från utskottets sida,
varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Lantmäteristyrelsen: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 310 000
kr.

90:o) Lantmäteristaten: Avlöningar. Under punkten 111 (s. 228—231)
innefattar Kungl. Maj :ts framställning — förutom hemställan till riksdagen

80

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''t

att godkänna dels förslag om ersättning för förrättningar och uppdrag som
utförs av lantmäteriet, dels ny avlöningsstat — en anslagsanvisning av
do 292 000 kr., vilket innebär en höjning av anslaget med 802 000 kr.

1 detta sammanhang har utskottet behandlat följande till utskottet hänvisade
motioner, nämligen

a) I: 308 av herr Hubinette m. fl., likalydande med II: 410 av herr Stiernstedt
m. fl., vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
begära att åtgärder skyndsamt vidtas för att göra lantmäteriet bättre ägnat
att fullgöra sina åligganden på ett för samhället och de enskilda mera tillfredsställande
sätt än för närvarande samt att därvid i första hand beakta
behovet av snabba åtgärder i de län, där utvecklingen präglas av särskild
intensitet;

b) I: 447 av herr Schött, likalydande med II: 536 av herr Turesson in. fl.,
i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta att två tjänster som jägmästare
i lönegrad Ae 21 och fem tjänster som skogsingenjör i lönegrad Ae
17 inrättas vid lantmäteriet samt att förevarande anslag uppräknas med
därav föranlett belopp av 183 684 kr.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,
får utskottet hänvisa till motionerna II: 410 och II: 536.

Lantmäteristyrelsen har i sin anslagsskrivelse hemställt, att anslaget ökas
med 1 459 000 kr.

Departementschefen har, efter närmare redogörelse för lantmäteristyrelsens
framställning, anfört följande.

»Såsom lantmäteristyrelsen uttalat ökar efterfrågan på service från lantmäteriet
för fastighetsbildningsåtgärder och därmed sammanhängande uppgifter.
Med hänsyn härtill kan jag även i år tillstyrka vissa personalförstärkningar.
Jag föreslår sålunda, att den 1 juli 1964 inrättas tio ingenjörstjänster
i Ae 17, en kontorsslcrivartjänst i Ae 13 för arkivserviceuppgifter och fem
för specialutbildad kontorspersonal avsedda extra ordinarie tjänster i den
för vissa kartritningsbiträden gällande reglerade befordringsgången. Härjämte
bör medel nu beräknas för tio ingenjörstjänster i högst Ae 15, vilka
Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni 1963 medgett lantmäteristyrelsen att
inrätta från och med innevarande budgetår. I samband härmed bör indras
fem lantmätartjänster i högst Ae 19, som enligt Kungl. Maj :ts nyss nämnda
beslut ej får återbesättas. Antalet vakanta lantmätartjänster är för närvarande
betydligt fler. Vad jag nu förordat föranleder en kostnadsökning av
391 000 kr.

På de skäl lantmäteristyrelsen anfört tillstyrker jag, att tolv för länslantmäterikontoren
avsedda kanslisttjänster i reglerad befordringsgång inrättas.
För att erforderlig utbildningskurs skall medhinnas bör dock dessa tjänster
inte tillkomma förrän den 1 januari 1965. Kostnadsökningen för nästa budgetår
beräknar jag till 112 000 kr. Till följd av kanslisttjänsternas inråttan -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år W(H

81

de bör emellertid samma antal kansliskrivartjänster i Ao 11 vid länslantmäterikontoren
inte få återbesättas vid nuvarande innehavares avgång. Styrelsens
övriga förslag till personalförändringar kan jag ej biträda. 1 anledning
av löneomräkning bör anslaget uppräknas med 299 000 kr.

Ersättning för av lantmäteriet utförda förrättningar och uppdrag utgår
enligt grunder, som beslutats av 1960 års riksdag (prop. 74; JoU 19; rskr.
212). Enligt dessa grunder skall i vissa fall ersättningen ej helt täcka lantmäteriets
självkostnader. Detta är bland annat fallet i fråga om fastighetsbildning
för helårsbebyggelse utanför enligt byggnadslagen detaljplanerade
områden samt andra förrättningar på landsbygden, vilka ej hänger samman
med verksamheten för yttre rationalisering av jordbruks- och skogsfastigheter.
Härvid skall ersättningen nedsättas till mellan 50 och 90 procent av
lantmäteriets självkostnader. Enligt min mening föreligger ej längre anledning
att med här ifrågakommande relativt obetydliga belopp subventionera
förrättningskostnaderna för avstyckningsförrättningar för helårsbebyggelse
och andra ändamål, som ej är att hänföra till jordbruk eller skogsbruk. Jag
förordar därför, att ersättningen för sådana förrättningar — liksom redan
är fallet inom områden med detaljplan enligt byggnadslagen och då avstyckning
avser fritidsbebyggelse — skall motsvara lantmäteriets självkostnader.
Vidare bör kostnadstäckningen för andra förrättningar på landsbygden, som
ej avser jordbruks- eller skogsbruksändamål, höjas med genomsnittligen tio
procent. Kungl. Maj :t bör liksom hittills äga bestämma den närmare differentieringen
av självkostnadstäckningen beträffande nyss nämnda förrättningar.
Vad jag nu föreslagit kan uppskattas medföra en inkomstökning för
statsverket av storleksordningen 1 200 000 kr. för år.»

Utskottet. Med hänsyn till den fortsatta, besvärande arbetsbalansen inom
lantmäteriet är det med tillfredsställelse utskottet konstaterar, att departementschefen
även i år föreslagit ej oväsentliga personalförstärkningar i
fråga om ingenjörs- och kontorspersonal, beträffande vilka personalgrupper
rekryteringsmöjligheterna nu blivit mera gynnsamma. Antalet vakanta
lantmätartjänster är fortfarande stort. Utskottet har emellertid bemärkt,
alt i årets statsverksproposition framlagts förslag om att intagningen av
lantmäteristuderande vid tekniska högskolan i Stockholm ökas från och
med nästa budgetår. Det otillfredsställande läget kommer härigenom så
småningom att förbättras också i fråga om lantmätarpersonalen.

De förstärkningsåtgärder som Kungl. Maj:t föreslagit under denna punkt
finner utskottet väl avvägda. Några ytterligare åtgärder i anledning av de
i motionerna I: 808 och II: 410 gjorda yrkandena finner utskottet ej erforderliga.
Utskottet utgår emellertid från att Kungl. Maj:t liksom hittills töljer
utvecklingen med uppmärksamhet.

Vad nu sagts innebär även, att utskottet ej funnit sig böra biträda det i
motionerna 1:447 och 11:536 framförda förslaget om inrättande av vissa

6 Bihang till riksdagens protokoll /.%''*. 10 saml. Nr 1

82 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

skogiiga tjänster vid lantmäteriet. Utskottet vill hänvisa till att lantmäteriets
behov av skoglig expertis bör i väsentlig omfattning kunna tillgodoses
genom samarbetet med de skogliga länsmyndigheterna.

Då utskottet även biträder vad Kungl. Maj :t i övrigt anfört under förevarande
punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må

I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 447 och II: 536,

a) godkänna vad i det föregående föreslagits om ersättning
för förrättningar och uppdrag soin utförs av lantmäteriet
;

b) godkänna följande avlöningsstat för lantmäteristaten,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 9 022 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................ 15 578 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 10 692 000

Summa kr. 35 292 000

c) till Lantmäteristaten: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 35 292 000 kr.

II. lämna motionerna I: 308 och II: 410 utan åtgärd.

91 :o) Lantmäteristaten: Omkostnader. Under punkten 112 (s. 231—232)
har Kungl. Maj :t föreslagit en anslagsuppräkning med 1 013 000 kr. till
7 340 000 kr. Härvid har förordats bl. a. att under en ny anslagspost skall
anvisas 170 000 kr. för att påbörja fotografering av de i länslantmäterikontoren
förvarade handlingarna rörande lantmäteriförrättningar.

Utskottet. Kungl. Maj :ts medelsberäkning tillstyrks av utskottet, som
alltså hemställer,

att riksdagen må till Lantmäteristaten: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 7 340 000 kr.

92:o) Lantmäteristaten: Utrustning. Kungl. Maj :t har under punkten 113
(s. 232—234) föreslagit att anslaget höjs med 100 000 kr. till 550 000 kr.
för att inrätta ytterligare flygbildarkiv vid länslantmäterikontor. Arkiven
avses kunna utnyttjas även av andra länsorgan. För att göra det möjligt att

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i 83

fortsätta anskaffningen av tidsenlig och arbetsbesparande utrustning lör
lantmäteriets behov förordas oförändrat 450 000 kr.

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Lantmåteristaten: Utrustning för
budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 550 000
kr.

93 :o) Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl. Under punkten
114 (s. 234—236) har Kungl. Maj:t föreslagit att anslaget uppförs med
210 000 kr. eller 221 000 kr. mindre än för innevarande budgetår.

Departementschefen har efter närmare redogörelse för lantmäteristyrelsens
anslagsframställning anfört följande.

»Utbildningen av ingenjörspersonal håller på att överflyttas från kurser
i lantmäteristyrelsens regi till mätningstekniska facklinjer vid tekniska
gymnasier. Såsom styrelsen förutsatt bör utbildningen i dess regi kunna
avvecklas med utgången av nästa budgetår. Mot styrelsens beräkning av
medelsbehovet, 212 000 kr., för att slutföra den hösten 1963 påbörjade tvååriga
kursen har jag intet att erinra.

Jag delar lantmäteristyrelsens uppfattning, att det är angeläget att överflytta
bland annat handläggningen av vissa vägförrättningar till ingenjörer
och vågmästare. Med hänsyn härtill bör i anledning av styrelsens förslag
om fortbildningskurs för att underlätta sådan delegering medelsanvisningen
till fortbildning av ingenjörer och kontorspersonal ökas till 50 000 kr.
Ej heller i övrigt föranleder styrelsens yrkanden under anslaget någon
invändning från min sida.»

Utskottet förordar bifall till Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 210 000 kr.

94:o) Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri- och vägförrättningar
m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag under punkten 115 (s. 236) om
medelsanvisning med oförändrat belopp av 445 000 kr. hemställer utskottet,
att riksdagen må till Bidrag till kostnader i samband med
lantmäteri- och vägförrättningar m. m. för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kr.

95:o) Rikets allmänna kartverk: Avlöningar. Kungl. Maj :ts tramställning
under punkten 116 (s. 236—244) innefattar — förutom hemställan till riks -

84

Jordbruksutskottets utlåtande nr J år 1964-

dagen att medge ändringar i personalförteckningen och godkänna ny avlöningsstat
— en anstagsanvisning av 8 004 000 kr. eller 880 000 kr. mer än
för innevarande budgetår.

Rikets allmänna kartverk har i sin anslagsframställning hemställt, att
anslaget ökas med 988 000 kr.

I detta sammanhang liar anmälts ett av utredningen om försvarets kartförsörjning
avgivet betänkande (stenc. Jo 1963:2) med förslag angående
samordningen i fredstid av den civila och den militära
kart försörjningen.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för kartverkets anslagsframställning
ävensom för innehållet i omförmälda betänkande samt
däröver avgivna remissyttranden — anfört följande.

»Såsom framgår av det föregående har utredningen om försvarets kartförsörjning
den 25 juni 1963 avlämnat betänkande angående samordningen i
fredstid av den civila och den militära kar tf ör sörj ningen. I likhet med de
myndigheter, som avgett yttrande över betänkandet, anser jag, att från och
med den 1 juli 1964 i huvudsaklig överensstämmelse med utredningens förslag
bör skapas ett enhetligt system för denna kartförsörjning. Det bör få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela de föreskrifter m. m., som erfordras för
att genomföra samordningen. I anslutning härtill tillstyrker jag kartverkets
på betänkandet grundade förslag, att förevarande anslag uppräknas med
27 000 kr. för att anställa personal för arbetet med vägpåtryck på generalstabskartan.

Jag kan härutöver biträda kartverkets yrkande att en tjänst som förste
kartassistent i Ae 15 och två ritbiträdestjänster i reglerad befordringsgång
inrättas för att ämbetsverket skall kunna övergå till fotosättning i egen regi
av namntryck på kartor. Vidare bör inrättas fem tjänster som ritbiträde i
reglerad befordringsgång för uppgifter som hänger samman med framställningen
av den ekonomiska kartan. På den administrativa avdelningen bör
tillkomma två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång och en
tjänst som kanslibiträde i Ae 7. Sistnämnda tjänst och en av kontorsbiträdestjänsterna,
vilka erfordras för skötsel av telefonväxeln i ämbetsverkets
nya lokaler, bör dock inrättas först den 1 januari 1965. På de skäl kartverket
anfört förordar jag, att en ritbiträdestjänst i Ae 7 och sex sådana tjänster
i Ao 5 utbyts mot sju tjänster som ritare i Ae 9. Vad jag nu föreslagit föranleder
att anslaget bör höjas med 166 000 kr. På grund av ökade kostnader
för att anlita särskild arbetskraft för avskrift av jord- och arkivregister bör
anslaget härjämte uppräknas med 10 000 kr.

Kartverkets förslag att inrätta tjänster för uppgifter, som hänför sig till
ämbetsverkets arbete med vissa internationella kartor kan jag inte biträda.
Till frågan om anvisande av medel för ändamålet återkommer jag under
anslaget till kartarbeten m. in. Jag kan ej heller tillstyrka att en byråingen -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964 85

jörstjänst inrättas för att tillgodose behovet av arbetsstudier. Härför bör
kartverket i första hand kunna erhålla biträde av statskontoret.

Till följd av löneomräkning bör anslaget uppräknas med 186 000 kr. Övriga,
i det föregående ej särskilt behandlade yrkanden kan jag inte biträda.»

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit under denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer alltså,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för rikets allmänna kartverk som föranleds
av vad som föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för rikets allmänna
kartverk, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 3 926 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 7 600

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ...... 1 655 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................ 2 415 400

Summa kr. 8 004 000

c) till Rikets allmänna kartverk: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 8 004 000 kr.

96:o) Rikets allmänna kartverk: Omkostnader. Under punkten 117 (s.
244) har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget uppräknas med 311 000 kr.
till 738 000 kr. Förslaget innebär bl. a. att 200 000 kr. anvisas under en särskild
anslagspost för att täcka kostnaderna för kartverkets flyttning till
Hässelby.

Utskottet biträder den av Kungl. Maj:t gjorda anslagsberäkningen och
hemställer alltså,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
738 000 kr.

97:o) Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. Kungl. Maj:ts framställning
under punkten 118 (s. 244—246) innebär en medelsanvisning av
3 391 000 kr. eller 598 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

86

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

Utskottet har i detta sammanhang behandlat två till utskottet hänvisade,
likalydande motioner, nämligen I: 444 av herr Erik Olsson in. fl. och II: 534
av herr Larsson i Norderön m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen
mätte besluta att höja förevarande anslag med 200 000 kr. utöver vad som
angivits i statsverkspropositionen.

I fråga om det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa till
motionen II: 534.

Efter närmare redogörelse för kartverkets anslagsframställning har departementschefen
anfört följande.

»Under posten till diverse kartarbeten bär för innevarande budgetår anvisats
55 000 kr. för att påbörja arbetet med topografisk kartläggning av
raketfält i Kirunaområdet. I enlighet med kartverkets yrkande bör detta
belopp uppräknas med 45 000 kr. Vidare bör anslagsposten tillföras 200 000
kr. för att göra det möjligt för kartverket att i erforderlig takt framställa
kartor i samband med den intensifierade malmletningsverksamhet i Norrbottens
län, varom chefen för handelsdepartementet senare denna dag framlägger
förslag.

Någon höjning av anslaget i syfte att allmänt påskynda det program för
den ekonomiska och topografiska kartläggningen i landet fram till 1970,
som godkändes av 1961 års riksdag, kan jag inte tillstyrka. Enligt min mening
bör ytterligare förstärkning av kapaciteten för att genomföra detta
program främst ske genom teknisk rationalisering av kartframställningen.
Goda förutsättningar härför torde föreligga i och med att kartverket inflyttar
i de nya, för verksamheten särskilt utformade lokalerna i Hässelby.

Såsom jag berört under kartverkets avlöningsanslag bör kostnaderna för
kartverkets arbete med Sveriges andel av upprättandet av internationella
världskartan och flygkartan samt världsflygkartan bestridas från förevarande
anslag. För ändamålet bör enligt mina beräkningar under en ny post
anvisas 100 000 kr.

Senare denna dag ämnar jag föreslå att på tilläggsstat för innevarande
budgetår under förevarande anslagsrubrik anvisas 307 000 kr. för att täcka
inträffade kostnadsökningar. Härjämte har Kungl. Maj :t den 13 december
1963 från anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner m. m.
till kartverkets förfogande ställt 31 000 kr. för inerutgifter under förevarande
anslag. Detta bör sålunda för nästa budgetår uppräknas med 338 000
kr. Vidare bör anslaget höjas med 15 000 kr. till följd av vissa reproduktionskostnader.
Ä andra sidan kan anslaget sänkas med 100 000 kr. på
grund av minskade kostnader för flygfotografering.

Det bör få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare bestämma anslagsmedlens
fördelning på de olika posterna under anslaget.»

Utskottet. I anledning av väckta motioner i fråga om den ekonomiska
kartan för Jämtlands län anförde utskottet vid föregående års riksdag, att

87

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

utskottet utgick ifrån att kartverket med kraft verkar för ett genomförande
så snabbt som möjligt av gällande kartläggningsprogram. Mot utskottets
uttalande anfördes ingen erinran från riksdagens sida. Departementschefen
har i årets statsverksproposition förklarat sig inte kunna tillstyrka någon
höjning av anslaget i syfte alt allmänt påskynda det program för den ekonomiska
och topografiska kartläggningen i landet fram till 1970, som godkändes
av 1961 års riksdag. Enligt hans mening bör ytterligare förstärkning
av kapaciteten för att genomföra detta program främst ske genom teknisk
rationalisering av kartframställningen.

I de nu väckta motionerna I: 444 och II: 534 har föreslagits att ett belopp
av 200 000 kr. skall tillföras anslaget för att påskynda genomförandet
av kartläggningsprogrammet. Utskottet vill inte förneka, att den av departementschefen
berörda tekniska rationaliseringen är av väsentlig betydelse
för kartframställningen. Utskottet finner dock skäl föreligga att kartverket
genom ökad medelsanvisning bereds tillfälle att ytterligare intensifiera
kartläggningsverksamheten. Det av motionärerna föreslagna beloppet
synes i detta hänseende väl avvägt. Utskottet föreslår således att ytterligare
200 000 kr. anvisas under anslaget.

Då utskottet i övrigt biträder vad Kungl. Maj :t föreslagit under punkten
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 444 och II: 534, till Rikets
allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1964/
65 anvisa ett reservationsanslag av 3 591 000 kr.

98:o) Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk uppdragsverksamhet.
Kungl. Maj:ts förslag under punkten 119 (s. 246—248), innebärande att i
förhållande till löpande budgetår anslaget höjs med 333 000 kr. på grund av
ökade omkostnader, tillstyrks av utskottet, som alltså hemställer,

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Fotogrammetrisk
uppdragsverksamhet för budgetåret 1964/65
anvisa ett förslagsanslag av 2 969 000 kr.

99:o) Rikets allmänna kartverk: Utrustning m. m. Under punkten 120
(S. 248—250) har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsökning med 920 000 kr.
till 2 170 000 kr. För nästa budgetår erfordras en medelsanvisning av
1 960 000 kr. till kostnaderna för utrustning till kartverkets nya lokaler i
Hässelby. I övrigt förordas, att 210 000 kr. beräknas för utbyte av vissa instrument
för stereoarbeten.

Utskottet, som icke funnit skäl till erinran mot den av Kungl. Maj:t föreslagna
anslagsberäkningen, hemställer,

88

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1961

att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Utrustning
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 2 170 000 kr.

100:o) Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor m. m. Under punkten
121 (s. 250) har Kungi. Maj :t föreslagit att anslaget i enlighet med
kartverkets framställning uppförs med 1 685 000 kr. eller 245 000 kr. mer
än som för innevarande budgetår anvisats under rubriken Rikets allmänna
kartverk: Inlösen och tryckning av kartor m. in.

Efter närmare redogörelse för anslagsframställningen har departementschefen
anfört följande.

»Med hänsyn till att ytterligare medelsanvisning för inlösen av kartor från
Generalstabens litografiska anstalt enligt den överenskommelse, som anmäldes
i 1962 års statsverksproposition, ej erfordras bör anslagsrubriken
ändras till Rikets allmänna kartverk: Tryckning av kartor m. m. Såsom
framgår av vad jag anfört under punkten I 8 vid behandlingen av frågan
om samordning av den civila och militära kartförsörjningen biträder jag
kartverkets förslag rörande de kostnader för karttryckning, som i fortsättningen
bör bestridas från anslaget. Ej heller har jag något att invända mot
kartverkets beräkning av medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget.
»

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag hemställer utskottet,
att riksdagen må till Rikets allmänna kartverk: Tryckning
av kartor m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 685 000 kr.

J. Fiskeriväsendet m. m.

101 :o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:
Avlöningar. Kungl. Maj :ts förslag under punkten 122 (s. 251—253) innefattar
— förutom hemställan till riksdagen att godkänna ny avlöningsstat
— en anslagsanvisning av 1 790 000 kr. eller 25 000 kr. mer än för innevarande
budgetår. För att möjliggöra anställning av extra personal vid
tillfälliga befälsvakanser på fiskeriundersökningsfartyget Skagerak uppräknas
anslaget med 10 000 kr. Vidare förordas att anslaget ökas med
ett engångsbelopp av 26 000 kr. till biträdeshjälp vid havsfiskelaboratoriet.
På grund av löneomräkning m. m. bör anslaget minskas med 16 700 kr.
Medel har vidare beräknats för de lönegradsförändringar, som chefen för
civildepartementet föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma
frågor.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1961 89

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion: fiskeristyrelsen, att tillämpas
tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ...................................... 326 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 13 000

3. Avlöningar till kollektivavtalspersonal, förslagsvis
.................................. 392 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 659 400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 399 600

Summa kr. 1 790 000

b) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristgrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 1 790 000 kr.

102:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Fiskeristyrelsen:
Omkostnader. Under punkten 123 (s. 253—254) har Kungl. Maj :t föreslagit,
att anslaget uppräknas med 30 000 kr. till 645 000 kr. Därvid har
inräknats 16 500 kr. för engångsanskaffning av instrument vid havsfiskelaboratoriet.

Utskottet, som ej har något att erinra mot den av Kungl. Maj :t föreslagna
anslagsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Fiskeristyrelsen: Omkostnader för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 645 000 kr.

103:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Avlöningar. Under punkten 124 (s. 254—255) innefattar Kungl. Maj :ts
förslag — förutom hemställan till riksdagen att medge ändring i personalförteckning
och godkänna en ny avlöningsstat — en höjning av anslaget
med 101 000 kr. till 950 000 kr. För att möjliggöra eu ökad industritillsyn
föreslås, att vatteninspektionen förstärks med en tjänst som vatteninspektör
i Ae 23. Vidare förordas, att en tjänst som laboratoriebiträde i högst

90

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år

Ae 9 inrättas vid inspektionens radiobiologiska avdelning samt att en
tjänst som fiskerikonsulent i Ae 17 vid samma avdelning uppflyttas till
Ae 19. För nn angivna ändamål behöver anslaget uppräknas med sammanlagt
52 800 kr. På grund av löneomräkning erfordras en ökning med
48 200 kr.

I detta sammanhang har utskottet behandlat två till utskottet hänvisade,
likalydande motioner, nämligen I: 140 av herr Pettersson, Harald,
m. fl. och II: 169 av herr Grebäck m. fl., i vilka motioner hemställts, att
riksdagen måtte a) i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning och
förslag angående fördelningen av kostnaderna för vattendragens skötsel
och underhåll, varvid i första hand bör undersökas möjligheterna av det
allmännas övertagande av de större vattendragens underhåll, samt b) vid
behandlingen av förevarande anslagspunkt medge att utöver Kungl. Maj:ts
förslag 200 000 kr. må ställas till vatteninspektionens förfogande att disponeras
enligt motionen och därmed till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Vatteninspektionen: Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 1 150 000 kr.

Beträffande innehållet i nämnda motioner får utskottet hänvisa till motionen
II: 169.

Över motionerna har remissyttranden avgetts av lantbruksstyrelsen, statens
naturvårdsnämnd, statens vatteninspektion och styrelsen för Svenska
kommunförbundet.

Vad först gäller yrkandet i motionerna om att riksdagen skall hos
Kungl. Maj :t anhålla om utredning och förslag angående fördelningen av
kostnaderna för vattendragens skötsel och underhåll, m. m. ställer sig de
tre förstnämnda remissinstanserna i huvudsak positiva härtill.

Sålunda anser lantbruksstyrelsen liksom motionärerna, att frågan om
fördelningen av kostnaderna för vattendragens framtida skötsel och underhåll
och därmed sammanhängande organisations- och finansieringsproblem
snarast måste bringas till en lösning. Styrelsen anför att — ehuru
hithörande problem måhända i viss omfattning berörs av redan pågående
utredningar — det enligt styrelsens mening är välmotiverat att tillsätta
en särskild utredning i enlighet med motionärernas förslag. Styrelsen anför
härvid mera allmänt följande.

Samhällets utveckling mot koncentration av konsumtion och produktion
till tätortsbildningar har inedfört ett allt hårdare utnyttjande av våra
vattendrag och deras självrenande förmåga. Underhållet av vattendragen
blir alltmer betungande för markägarna. Detta har kommit att huvudsakligen
åvila de markägare längs vattendragen, som för livsmedelsproduktionen
haft nytta av regleringen och underhållet av desamma.

Nu gällande bestämmelser i vattenlagen som reglerar frågor av denna
art formades till sina grunddrag under en tidsperiod, då naturresurserna
utnyttjades på ett helt annat sätt än i dag och då det ur samhällelig syn -

Jordbruksutskottets utlåtande nr l år i96''i

91

punkt ansågs angeläget att öka produktionsunderlaget för en ökad livsmedelsproduktion
genom att torrlägga marker för nyodling. Denna lagstiftning
har dock genom kompletteringar successivt anpassats till utvecklingen
bl. a. genom 1920 års lag om kloakledningar, som erhöll ny lydelse
år 1941 med bestämmelser om åtgärder för motverkande av föroreningar
och skärptes ytterligare genom lagändringar 1956.

Med stöd av sålunda gällande bestämmelser i vattenlagen hävdas från
markägarehåll allt hårdare, att tätorter och industrier m. fl. som genom
kloakutsläpp ger upphov till ökat underhållsbesvär genom att igenväxning
och slambildning i vattendragen sker snabbare, skall delta i kostnaderna
för vattendragens underhåll. Det har under senare år blivit allt
vanligare, att större årensningar ej kommer till utförande med mindre
särskilda statliga och kommunala bidrag ställs i utsikt. Som exempel på
ett dvlikt företag må nämnas Kvismaredalsföretaget, vartill beviljats särskilda
bidrag enligt beslut av 1962 års riksdag. Det utredningsarbete som
måste föregå ett sådant beslut är, såsom motionärerna framhållit, ytterst
tidskrävande och behovet av nya regler och organisationsformer som möjliggör
en förenkling av förfarandet har länge gjort sig gällande.

I fråga om redan pågående utredningar på förevarande område anför
styrelsen följande.

Efter framställning av lantbruksstyrelsen tillkallade Kungl. Maj :t 1962
särskild sakkunnig för alt verkställa översyn av vattenlagens bestämmelser
rörande torrläggning av mark. Vidare tillkallades 1959 särskild sakkunnig
för att verkställa utredning rörande vissa problem, vilka uppkommer
som följdverkningar av större torrläggningsföretag (Emåutredningen).
Utredningarna har ännu inte avlämnat slutrapport.

Del må även erinras om, att 1953 års vattenvårdskommitté fortsätter sitt
utredningsarbete med en förnyad översyn av vattenvårdens organisation
och i samband därmed frågan om anordnande av vattenvårdsförbund för
tillsyn av särskilda vattendrag eller vattenområden samt frågan om forskning
inom vattenvården.

I syfte att finna en lämplig form för översiktliga utredningar rörande
samordning av förbättrings- och underhållsåtgärder inom ett och samma
vattendragssystem samt åstadkommande i samband därmed av en rimlig
kostnadsfördelning mellan olika intressentgrupper har vidare Kungl. Maj:t
1962 ställt 30 000 kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för en särskild utredning
rörande vattendragssystemet Sävjaån, Funboån och Storån inom
Uppsala och Stockholms län. Undersökningen bedrivs i samarbete med
bl. a. lanthrukshögskolans institution för lantbrukets hydroteknik och
limnologiska institutionen vid Uppsala universitet.

Statens naturvårdsnämnd framhåller, att vattendragen förutom betydelse
för samfärdseln ofta har ett mycket stort ekonomiskt värde för ägare
av fallhöjder och fiske och anför att, även om det allmännas övertagande
av ansvaret för de större vattendragens funktion onekligen skulle innebära
en i förevarande sammanhang rationell lösning, sistnämnda förhållande
synes tala mot att eu eventuell utredning inriktas på ett sådant
övertagande. Naturvårdsnämnden finner sålunda skäl förorda, att eu för -

92

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år I96''i

utsättningslös utredning om ändring i grunderna för fördelningen av kostnaderna
för vattendragens underhåll kommer till stånd.

1 fråga om behovet av en sådan utredning anför nämnden till en början,
att beträffande företag enligt 3 kap. vattenlagen, d. v. s. sådana vattenavledningstöretag,
som sker såväl för torrläggning av mark som för åstadkommande
av bättre hushållning med vattnet eller för beredande av ökad möjlighet
att utnyttja vattenkraft, motionärernas önskemål kan sägas vara i viss
mån tillgodosedda genom olika föreskrifter i vattenlagen. Bestämmelserna
synes dock vara i behov av översyn för att motionärernas krav på en rättvisare
kostnadsfördelning skall kunna tillgodoses. Nämnden anför närmare
härom.

För vattenbyggnadsföretag enligt 3 kap. skall det finnas en särskild samfällighet.
I denna skall ingå bl. a. markägare, som genom företaget vinner
stadigvarande torrläggning. Sådan deltagare i företaget är i princip skyldig
svara för kostnaderna i proportion till den båtnad, som hans egendom vinner
genom företaget. Genom kravet på att torrläggningsbåtnaden skall vara
av stadigvarande art torde det finnas möjligheter att befria en del markägare
från nämnda skyldighet i bl. a. sådana sammanhang, som motionärerna
kan åsyfta. Enligt 3 kap. 4 § vattenlagen kan samma skyldighet i vissa
tall begränsas till att gälla endast den del av företaget, som markägaren
har direkt nytta av.

Markägare, som är delägare i en regleringssamfällighel men ej är sökande
till företaget, är inte skyldig att bidraga till dess anläggningskostnader med
större andel än som svarar mot värdet av den båtnad han vinner genom
företaget. Han är däremot skyldig att taga del i underhållskostnaderna efter
sitt av vattendomstolen fastställda ojämkade andelstal. 1 de fall, där underhållskostnaderna
i huvudsak är föranledda av kommunala och industriella
vattenföroreningar eller andra faktorer, vilka markägarna inte har
möjlighet att påverka, torde sistnämnda lagbestämmelse kunna åsamka
markägare oskäliga kostnader.

1 anslutning till vad motionärerna anfört i fråga om skälen för det allmännas
övertagande av kostnaderna för de större vattendragens underhåll
må vidare erinras om bestämmelserna i 3 kap. 8 § vattenlagen. Enligt detta
stadgande kan kommun, landsting och kronan efter särskilt förbehåll därom
bil delaktiga i ett regleringsföretag genom att bevilja anslag till företagei.
Härför fordras emellertid dessutom att kommun eller kronan genom företaget
får stadigvarande nytta av annat slag än vattenkrafts- eller torrläggningsbåtnad.
Det måste således vara fråga om avloppsföretag, allmän farled
eller andra liknande företag. Även 3 kaj). 9 f; är av intresse i sammanhanget.
Där stadgas nämligen att ägare av allmän hamn, annan allmän farled
eller avloppsanläggning på talan av regleringssamfälligheten under närmare
angivna förutsättningar kan förpliktas betala viss del av regleringsföretagets
anläggningskostnad. Med hänsyn till vad motionärerna påtalat
kan det här sägas vara en brist, att icke motsvarande gäller företagets underhållskostnader.

Beträffande företag varå 7 kap. vattenlagen är tillämpligt till vilken
kategori av företag hör torrläggning genom vattenavledning, dikning eller
invallning — synes däremot, anför naturvårdsnämnden vidare, motsvarande

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b 93

möjligheter att förhindra de av motionärerna påtalade olägenheterna inte
finnas.

Slutligen framhåller naturvårdsnämnden, att samhället nu gör allt större
ansträngningar för att motverka de omfattande kommunala och industriella
vattenföroreningarna samt olägenheterna därav.

Som ett led i denna strävan har man att se proposition nr 42 till årets
riksdag med förslag till lag om ändring i vattenlagen i syfte att bereda
bättre skydd för vattenförsörjningen genom bl. a. förbud mot utsläpp av
kloakvatten i vissa ytvattenområden. I samband härmed föreslås även bestämmelser
av kostnadsfördelning i vissa fall mellan vattentäktsägare och
ägare av avloppsföretag.

På grund av den mera aktiva vattenvårdspolitik, som numera förs, finns
det anledning vänta, att förhållandena i vattendragen så småningom kommer
att förbättras. Trots detta är det dock realistiskt att räkna med att det
ännu kommer att gå många år, innan restaureringen av vattendragen fortskridit
så långt, att de olägenheter försvinner, som nu åsamkar markägare
extra underhållskostnader på sätt motionärerna beskrivit.

Statens vatteninspektion anför, att inspektionen i sin verksamhet ofta
ställts inför praktiska problem av det slag som avses i motionerna, och att
det därför torde vara motiverat att utredning sker om möjligheterna att på
ett smidigt sätt åstadkomma lämplig fördelning av kostnaderna för vattendragens
skötsel. I sammanhanget nämner inspektionen, att syneförrättningssakkunniga,
som har att verkställa utredning rörande metodiken vid
syneförrättningar enligt 7 kap. vattenlagen m. in., delvis torde komma atl
beröra hithörande spörsmål. I övrigt anför inspektionen följande.

Det förhåller sig utan tvivel så att många vattendrag tidigare endast påverkades
genom urlakning av omgivande marker och av gödsel, som tillfördes
dessa marker, men numera tillförs mycket stora mängder näringsämnen
genom avloppsutsläpp från tätorter och industrianläggningar. Sådana
utsläpp kan, såsom anförs i motionerna, i åtskilliga fall utsätta ägare av
nedströms liggande marker för större ekonomisk belastning än tidigare på
grund av ökat behov av rensningar och andra underhållsarbeten i vattendragen.
Självfallet är också den förorening som vållas av kloakvatten och
av i vart fall vissa industriella spillvatten vanligen otrevligare än näringstillförseln
från markerna.

Genom vattendomstolsprövning eller genom syneförrättning finns redan
nu möjlighet att pålägga förorenare skadestånd. Sådana förfaranden är
emellertid omständiga och framför allt tidsödande.

Stor betydelse har naturligtvis i detta sammanhang frågan om hur stor
del av näringsämnena som härrör från naturlig mark och odlad jord samt
från kommunalt och industriellt avloppsvatten. Vatteninspektionens undersökningsavdelning
sysslar med vissa grundläggande utredningar som berör
detta problem. Lantbrukshögskolans hydrotekniska institution har vidare
redovisat en undersökning härom för ett visst vattendrag (Almaåns vattensystem
i Kristianstads län). Det kan nämnas att enligt denna undersökning
skulle för nämnda vattendrag inte fullt tre fjärdedelar av reningskostnaderna
falla på torrläggningsinlressena och något mer än en fjärdedel på spillvattenintressen.
Förhållandena är dock självfallet olika i olika vattendrag.

94

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år W6i

Nämnda institution bedriver också i samråd med limnologiska institutionen
i Uppsala fortsatta undersökningar på området.

Motionärernas nu ifrågavarande förslag avstyrks däremot av styrelsen
för Svenska kommunförbundet. Styrelsen anför härvid, att såsom framgår
av 1964 års riksdagsberättelse vattenvårdskoinmittén fortsätter sitt arbete
bl. a. med frågan om anordnande av vattenvårdsförbund för tillsyn av särskilda
vattendrag eller vattenområden. Enligt styrelsens mening får frågan
om fördelningen av kostnaderna för vattendragens skötsel och underhäll
anses ligga inom ramen för detta vattenvårdskoinmitténs arbete.

Vad därefter gäller motionärernas hemställan om ökad medelstilldelning
tillstyrks denna av styrelsen för Svenska kommunförbundet, då det synes
styrelsen angeläget, att en systematisk översikt av vattendragens tillstånd
och saneringsbehov snarast erhålls.

Statens vatteninspektion anför, att inspektionen i den årliga redovisningen
av personalbehov för kommande treårsbehov aviserat äskanden motsvarande
ungefärligen den i motionerna föreslagna ökningen. En successiv förstärkning
av resurserna har emellertid ansetts lämplig med hänsyn till rekryteringsmöjligheterna
och i avvaktan på tillfälle att erhålla ytterligare
lokalutrymmen från sötvattenslaboratoriet. Under förutsättning att i vart
fall provisoriska lokaler kan ställas till förfogande, förklarar sig inspektionen
dock beredd att forcera utbyggnaden av personalorganisationen. Vid
bifall till motionärernas förslag är det emellertid enligt inspektionen nödvändigt,
att en del av det föreslagna ökningsbeioppet, exempelvis en tredjedel,
upptas under vatteninspektionens omkostnadsanslag, eftersom ökad
personal oundgängligen fordrar ökade resurser till expenser, resor och undersökningsmaterial.

Slutligen vill statens naturvårdsnämnd för sin del endast framhålla, att
vattenföroreningarnas bekämpande åratal framåt kommer att kräva stora
insatser från det allmännas sida. Med hänvisning till Kungl. Maj :ts förslag
under lorevarande anslagspunkt anför naturvårdsnämnden, att vatteninspektionens
medelsäskanden och därmed också det aktuella medelsbehovet
synes komma att tillgodoses i stor utsträckning.

Utskottet. I motionsparet I: 140 och II: 169 har bl. a. begärts utredning
och förslag angående fördelningen av kostnaderna för vattendragens skötsel
och underhåll, varvid i första hand borde undersökas möjligheterna av det
allmännas övertagande av de större vattendragens underhåll. Sålunda skulle
för större vattendrag kunna bildas vattendragsförbund.

För att komma till rätta med de alltmer angelägna vattenvårdsproblemen
är det enligt utskottets mening av stor vikt att frågan om fördelningen av
kostnaderna för vattendragens skötsel och underhåll bringas till en snar
lösning. Av remissutlåtandena över motionerna framgår, att hithörande problem
i viss omfattning berörs av redan pågående utredningar. Sålunda arbe -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''i

95

tar exempelvis vattenvårdskommittén för närvarande på eu förnyad översyn
av vattenvårdens organisation och behandlar i samband därmed bl. a.
frågan om anordnande av vattenvårdsförbund för tillsyn av särskilda vattendrag
eller vattenområden. Utskottet utgår ifrån att kommittén i samband
därmed även bör upptaga nu förevarande spörsmål till behandling. I
den mån dessa icke skulle falla inom ramen för kommitténs nuvarande
uppdrag bör erforderliga tilläggsdirektiv meddelas.

Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning under denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottets sida. Det i förenämnda motionspar framförda
yrkandet om en anslagshöjning med 200 000 kr. i förhållande till Kungl.
Maj :ts förslag finner sig utskottet således inte kunna tillstyrka.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

i. med bifall till Kungl. Maj :ts framställning samt med
avslag å motionerna I: 140 och II: 169, såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta den ändring i personalförteckningen
för fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
vatteninspektionen som föranleds av vad som
föreslagits i det föregående

b) godkänna följande avlöningsstat för fiskeristyrelsen
med statens vatteninspektion: vatteninspektionen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 23 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 10 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 616 700

4. Ersättningar till sakkunniga, förslagsvis ...... 11 500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 288 300

Summa kr. 950 000

c) till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:
Avlöningar för budgetåret 1964/65 anvisa
ett förslagsanslag av 950 000 kr.

II. i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad utskottet
anfört i anledning av i motionerna I: 140 och II: 169 framfört
utredningsyrkande.

104:o) Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion: Vatteninspektionen:

Omkostnader. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts förslag under punk -

96

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år t96k

ten 125 (s. 256) om en med 50 000 kr. till 207 000 kr. minskad medelsanvisning
för ändamålet hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Vatteninspektionen: Omkostnader för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 207 000 kr.

105 :o) Undersökningar inom fiskeriorganisationen. Kungl. Maj:ts förslag
under punkten 126 (s. 256) om anslagsanvisning med oförändrat belopp
tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Undersökningar inom fiskeriorganisationen
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

106:o) Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj :ts under punkten
127 (s. 256—258) gjorda framställning innefattar — förutom hemställan
till riksdagen att godkänna ny avlöningsstat — en ökning av anslaget
med 21 000 kr. till 323 000 kr. Av ökningen avses 20 000 kr. för biträdeshjälp
åt fiskeriintendenterna i övre södra och Nedre södra distrikten samt
i österhavets och Västerhavets distrikt, medan 1 000 kr. hänför sig till
löneomräkning.

Utskottet, som ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag, hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fiskeriintendenter
m. m., att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -

vis ....................................... 224 000

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ............ 9 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 95 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 134 900

Summa kr. 463 000

Särskilda uppbördsmedel
Bidrag av vissa fiske- och arrendeavgifts -

medel ................................ 65 000

Ersättningar för undersökningar........ 75 000 140 000

Nettoutgift kr.

323 000

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

97

b) till Fiskeriintendenter m. m.: Avlöningar för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 323 000 kr.

107:o) Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader. Kungl. Maj:ts förslag
under punkten 128 (s. 258) att anslaget skall uppräknas med 12 000 kr.
till 39 000 kr. tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Fiskeriintendenter m. m.: Omkostnader
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
39 000 kr.

108 :o) Utbildning av fiskeritjänstemän. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts
under punkten 129 (s. 258—259) gjorda förslag om oförändrad medelsanvisning
och hemställer alltså,

att riksdagen må till Utbildning av fiskeritjänstemän för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 60 000 kr.

109:o) Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen. Under punkten 130
(s. 259—262) har Kungl. Maj:t föreslagit en anslagsökning med 40 000 kr.
till 275 000 kr.

Utskottet har i förevarande sammanhang behandlat två till utskottet hänvisade,
likalydande motioner, nämligen I: 232 av herr Karlsson, Helge,
m. fl. samt II: 286 av herr Johansson i öckerö m. fl., vari hemställts att
riksdagen måtte besluta att under förevarande anslag Svenska fiskarenas
studieförbund måtte beviljas dels ett anslag av 15 000 kr. till sin allmänna
verksamhet, dels ett anslag av 20 000 kr. till utgivande av vissa kurser att
användas i yrkesundervisning för fiskare.

Beträffande skälen för motionärernas yrkanden får utskottet hänvisa
till motionen II: 286.

Fiskeristyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit, att anslaget
ökas med 90 000 kr. I samband härmed har styrelsen bl. a. vidarebefordrat
en ansökning från Svenska fiskarenas studieförbund om ett engångsanslag
av 50 000 kr. för att utge korrespondensbrev för fiskare.

I detta sammanhang har anmälts en inom fiskeristyrelsen upprättad promemoria
angående översyn av yrkesutbildningen för fiskare.

Departementschefen har — efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens
anslagsäskanden ävensom för innehållet i omförmälda promemoria samt
däröver avgivna remissyttranden — anfört följande.

»Fiskeristyrelsens förslag rörande utbildningsverksamheten på fiskerinäringens
område innebär, att fiskarnas yrkesutbildning även i fortsättningen
främst skall tillgodoses genom s. k. ambulatoriska kurser. Vissa

7 Dihang till riksdagens protokoll 196 i. 10 samt. Nr 1

98

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

skäl talar enligt min mening för att denna utbildning ges fastare former
samt att den organisatoriskt samordnas med annan yrkesutbildning. Utvecklingen
torde dock böra avvaktas ytterligare, innan några initiativ tas

1 denna riktning. Vad jag nu anfört bör givetvis inte hindra, att ändringar
genomförs i syfte att förbättra den nu använda utbildningsformen.

Statsbidrag till kursverksamheten på fiskets område bör kunna utgå till
hela kostnaden för muntlig kurs respektive för den muntliga delen av
kombinerad muntlig-skriftlig kurs. Samtidigt torde dock föreskrivas att
muntlig kurs i regel skall anordnas som kurs för särskilt antagna elever
samt att annan muntlig kurs får anordnas endast efter fiskeristyrelsens
medgivande i det särskilda fallet. Styrelsen får vid en sådan prövning möjlighet
att tillgodose behovet av utbildning för de fiskargrupper, som av
olika skäl inte har tillfälle att delta i kurser för särskilt antagna elever.
För att underlätta kursverksamheten med särskilt antagna elever vill jag
vidare tillstyrka, att det för statsbidrag erforderliga minsta antalet deltagare
vid kursens början sänks från sju till fem.

För såväl fiskets som lantbrukets kurser gäller för närvarande som bidragsberättigande
kostnad för skriftlig undervisning ett högsta belopp av

2 kr. per studiebrev. Någon höjning av detta belopp speciellt för fiskets
kurser kan jag inte biträda.

På lantbruksområdet kan statsbidrag utgå även till undervisningsverksamhet
för andra än lantbrukare. Jag är beredd att tillstyrka fiskeristyrelsens
förslag att en motsvarande möjlighet öppnas i fråga om den statsunderstödda
utbildningen på fiskerinäringens område. Kurser i navigation
och maskinteknik bör dock även i fortsättningen förbehållas fiskare. Överensstämmelse
mellan fiskets och lantbrukets kurser torde vidare böra åstadkommas
i fråga om beräkningen av statsbidrag till kostnader för arvoden
åt lärare och instruktörer.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att vidta de författningsändringar,
som föranleds av bifall till de förslag jag här framfört. Vid bifall
till dessa förslag torde även påkallas en anslagsökning med 20 000 kr.

I likhet med fiskeristyrelsen anser jag mig böra tillstyrka en höjning av
statsbidraget till Södra Sveriges fiskeriförening med 5 000 kr. Därjämte
synes det till Kungl. Maj :ts disposition stående beloppet i enlighet med
styrelsens förslag böra uppräknas med 15 000 kr. Vad gäller det begärda
statsbidraget till utgivning av vissa korrespondensbrev att användas i yrkesundervisningen
vill jag på det sättet tillmötesgå anspråket att jag förordar,
att för budgetåret 1964/65 20 000 kr. avdelas för ändamålet ur anslaget
till gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
»

Utskottet. I motionerna I: 232 och II: 286 har bl. a. framställts yrkande
om medelsanvisning med 15 000 kr. till Svenska fiskarenas studieförbunds

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

99

allmänna verksamhet. I anslutning härtill erinrar motionärerna om att förbundet
tidigare intill nu löpande budgetår erhållit ett visst årligt bidrag
härtill under åttonde huvudtiteln. Emellertid fann 1963 års riksdag att
studieförbundets behov i detta avseende kunde tillgodoses genom samarbete
med länsbildningsförbunden. Enligt motionärernas mening är dock den
verksamhet som förbundet bedriver ej helt jämförlig med den studieverksamhet,
som bedrives av övriga studieförbund, varför sådan samordning
med dessa, som av riksdagen förutsattes, ej synes möjlig. Enligt utskottets
förmenande talar vissa skäl för att förbundet bör få åtnjuta bidrag i enlighet
med motionärernas förslag. Utskottet biträder därför förevarande motionsyrkande.

1 anledning av en utav studieförbundet gjord framställning har Kungl.
Maj :t under denna punkt förordat att till utgivning av vissa korrespondensbrev
att användas i yrkesundervisningen 20 000 kr. avdelas ur anslaget till
gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt. Förenämnda
motionärer finner emellertid detta belopp vara för lågt för att
möjliggöra utgivandet av nu aktuella kurser i navigation och motorlära och
föreslår därför att härutöver 20 000 kr. skall utgå för ändamålet under nu
förevarande anslagspunkt. Utskottet har för sin del ansett sig kunna biträda
motionsyrkandena såtillvida, att utskottet föreslår att jämväl sistnämnda
belopp avdelas ur anslaget till gottgörelse till fiskerinäringen för av dess
utövare erlagd bensinskatt.

Under åberopande av det anförda och då utskottet ej funnit anledning
till erinran mot vad Kungl. Maj :t i övrigt föreslagit hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:232 och 11:286, såvitt
nu är i fråga, till Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen
för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 290 000 kr.

110:o) Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske. Kungl. Maj :ts förslag
under punkten 131 (s. 263) om lämnande av statlig garanti intill ett
belopp av 160 000 kr. liksom för innevarande budgetår samt om oförändrad
anslagsanvisning med 20 000 kr. tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1964/65 statlig garanti
för befrämjande av försöksfiske må beviljas intill ett sammanlagt
belopp av 160 000 kr.

b) till Statlig garanti för befrämjande av försöksfiske
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kr.

7f liihang till riksdagens protokoll 196i. 10 samt. .Yr 1

100

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år lf)6l

lll:o) Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf- eller
radiotelefonstation. Utskottet ansluter sig till Kungl. Maj:ts under punkten
132 (s, 263) gjorda förslag om oförändrad medelsanvisning och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Befrämjande av fiskefartygs förseende
med radiotelegraf- eller radiotelefonstation för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 65 000 kr.

112:o) Stödfartyg för sillfisket. Utskottet biträder det av Kungl. Maj:t
under punkten 133 (s. 264) framlagda förslaget om att anslaget endast
skall uppföras med ett formellt belopp av 1 000 kr. och hemställer sålunda,
att riksdagen må till Stödfartyg för sillfisket för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

113 :o) Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen. Kungl. Maj:ts förslag under
punkten 134 (s. 264) om medelsanvisning med oförändrat 20 000 kr. tillstyrkes
av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 20 000
kr.

114:o) Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt.
Under punkten 135 (s. 265) har Kungl. Maj:t föreslagit att anslaget
upptages med ett oförändrat belopp av 910 000 kr.

I samband därmed har departementschefen — under hänvisning till
vad härom anförts under punkten 130 i propositionen — förordat att 20 000
kr. avdelas som bidrag till engångskostnaderna för vissa korrespondensbrev.

Utskottet. I enlighet med vad utskottet anfört under punkten 109 :o) bör
ur förevarande anslag ett belopp av 40 000 kr. avdelas som bidrag till engångskostnaderna
för vissa korrespondensbrev. Då utskottet i övrigt intet
har att invända mot Kungl. Maj :ts förslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt motionerna I: 232 och II: 286, såvitt nu är i fråga, till
Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd
bensinskatt för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av
910 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

115:o) Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt in. m. Under punkten
136 (s. 265) har Kungl. Maj :t förordat, att anslaget uppförs med oför -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196''i

101

ändrat 4 000 000 kr. I samband därmed har anmälts, att i föregående års
statsverksproposition för riksdagen anmält beslut om partiell tjänstebefrielse
för fiskeriintendenterna i övre norra distriktet och österhavets
distrikt från utredningar och yttranden i ärenden om ersättning för mistad
fiskerätt m. m. förlängts att gälla intill den 1 juli 1964.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t under denna punkt anfört föranleder ingen
erinran av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till strandägare för mistad
fiskerätt m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kr.

L. Lappväsendet m. m.

116:o) Lappväsendet: Avlöningar. Med biträdande av Kungl. Maj:ts under
punkten 142 (s. 274—275) gjorda framställning om godkännande avny
avlöningsstat samt om höjning av anslaget med 29 000 kr. till 679 000 kr.
för att täcka kostnaderna i anledning av löneomräkning hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för lappväsendet, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 161000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................. 63 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................. 271 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 184 000

Summa kr. 679 000

b) till Lappväsendet: Avlöningar för budgetåret 1964/
65 anvisa ett förslagsanslag av 679 000 kr.

117:o) Lappväsendet: Omkostnader. Kungl. Maj:t har under punkten
143 (s. 275—276) hemställt att medelsanvisningen ökas med 21 000 kr.
till 233 000 kr.

Utskottet, som tillstyrker anslagsberäkningen, hemställer,

att riksdagen må till Lappväsendet: Omkostnader för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 233 000 kr.

102

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

118:o) Rådgivningsverksamhet för rennäringens främjande. Under punkten
144 (s. 276—277) har Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget uppförs med
75 000 kr. eller 5 000 kr. mer än för innevarande budgetår.

Lantbruksstyrelsen har i sin anslagsframställning föreslagit oförändrad
medelsanvisning. Styrelsen har vidare hemställt, alt under två särskilda anslag
måtte anvisas sammanlagt 96 300 kr. till avlöningar och omkostnader
vid försöksstationen för renforskning på Kuolpavare.

I detta sammanhang har anmälts, att Svenska samernas riksförbund
hemställt om anslag med 135 000 kr., varav 116 000 kr. för viss konsulentverksamhet,
15 000 kr. för ungdomsverksamhet samt 4 000 kr. för oförutsedda
utgifter. Tillika har redovisats remissyttrande häröver av lantbruksstyrelsen.

Departementschefen har anfört följande.

»För att ge det i mindre skala påbörjade organisationsarbetet inom olika
grupper i samhället en stimulans har statsmakterna i vissa fall lämnat
särskilda initialbidrag. Kostnaderna för det fortsatta organisationsarbetet
har därelter bestritts uteslutande med medel från de organiserade grupperna
själva. Jag vill i detta sammanhang erinra om att från förevarande anslag
enligt beslut av 1962 års riksdag (prop. 68; JoU 13; rskr. 238) bland
annat skall täckas utgifterna för ekonomisk och teknisk information till
rennäringens utövare i allmänhet samt för att anordna särskilda kurser
för de ledande inom driftsenheterna.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig inte kunna tillstyrka Svenska
samernas riksförbunds framställning om ett särskilt anslag å riksstaten för
bestridande av kostnaderna för förbundets konsulentverksamhet. Det torde
få ankomma på Kungl. Maj :t att inom ramen för tillgängliga medel stödja
den verksamhet på området som bedöms angelägen.

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 13 december 1963 har riksförbundets
skrift i vad den avser stöd till ungdomsverksamhet bland samerna överlämnats
till 1962 års ungdomsutredning för att tas under övervägande vid
fullgörandet av utredningens uppdrag. I avvaktan på resultatet av denna
utrednings arbete anser jag det motiverat att enligt Kungl. Maj :ts närmare
bestämmande medel i begränsad omfattning till stöd åt samernas ungdomsverksamhet
får tas ur förevarande anslag. Detta bör för nästa budgetår
uppräknas med 5 000 kr.

Utgifterna för verksamheten vid försöksstationen för renforskning på
Kuolpavare bör enligt min mening bestridas av särskilda medel.»

Utskottet. Med biträdande av Kungl. Maj :ts förslag under förevarande
punkt hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rådgivningsverksamhet för rennäringens
främjande för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 75 000 kr.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år

103

M. Diverse

119:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I överensstämmelse med Kungl. Maj :ts framställning under punkten
145 (s. 278) om medelsanvisning med 9 533 000 kr. mot 7 985 000 kr. för
löpande budgetår hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret
1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 9 533 000 kr.

120 :o) Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark. Kungl. Maj :ts
förslag under punkten 146 (s. 278) att anslaget för nästa budgetår skall
uppföras med ett belopp av 721 000 kr. biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ersättning till domänverkets fond
för upplåten mark för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 721 000 kr.

121 ro) Arrendenämnder och servitutsnämnder, m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 147 (s. 278—279) om medelsanvisning
med oförändrat 30 000 kr. — varav 5 000 kr. avses för att bestrida
kostnader för servitutsnämndernas verksamhet samt 25 000 kr. för att täcka
utgifter vid arrendenämnder och för arrenderådgivning — hemställer utskottet,

att riksdagen må till Arrendenämnder och servitutsnämnder,
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 30 000 kr.

122:o) Bidrag till skogs- och lantbruksakademien: Akademien. Med tillstyrkande
av Kungl. Maj :ts under punkten 148 (s. 279—280) gjorda förslag
om medelsanvisning med oförändrat belopp hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
Akademien för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 130 000 kr.

123ro) Bidrag till skogs- och lantbruksakademien: Kostnader för jordbrukets
forskningsråd m. m. Utskottet biträder Kungl. Maj :ts förslag under
punkten 149 (s. 280—281) om oförändrad medelsanvisning och hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. in. för
budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 94 000 kr.

104

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1964

124:o) Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. I enlighet med
Kungl. Maj :ts framställning under punkten 150 (s. 281) förordar utskottet
att anslaget upptages med ett formellt belopp av 1 000 kr. och hemställer
alltså,

att riksdagen må till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

125:o) Bidrag till viss ungdomsverksamhet. Under punkten 151 (s. 281—
283) har Kungl. Maj :t föreslagit att anslaget minskas med 50 000 kr. till
475 000 kr.

Efter redogörelse för lantbruksstyrelsens och skogsstyrelsens anslagsäskanden
har departementschefen anfört följande.

»Såsom chefen för ecklesiastikdepartementet berört vid anmälan tidigare
denna dag av 1962 års ungdomsutrednings betänkande angående stöd åt
ungdomsorganisationernas centrala verksamhet bör det statliga stödet till
Jordbrukarungdomens förbund, till viss lokal klubbverksamhet och till ungdomsverksamhet
på skogsbrukets område alltjämt utgå från förevarande
anslag. Det årliga bidraget till nämnda ändamål bör enligt min mening
utgå med oförändrat 275 000 kr., 100 000 kr. respektive 100 000 kr.

Anslaget bör i förhållande till innevarande budgetår minskas med det
engångsbidrag på 50 000 kr., som anvisats för att bidra till att sanera ekonomien
för Jordbrukarungdomens förbund.»

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må till Bidrag till viss ungdomsverksamhet
för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 475 000 kr.

126:o) Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. Kungl. Maj :t
har under punkten 152 (s. 283—284) föreslagit, att anslaget uppföres med
1 880 000 kr. eller 280 000 kr. mer än för innevarande budgetår. Anslagshöjningen
hänför sig med 275 000 kr. till posten avseende Sveriges kostnader
i samband med FAO:s verksamhet och med återstoden, 5 000 kr., till
posten för bidrag till internationella byrån i Paris för bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar (OIE).

I detta sammanhang har erinrats om att man från svensk sida den 6 december
1963 beslutat uppsäga den internationella konventionen för reglering
av valfångst, varigenom Sverige även upphör att vara medlem i valfångstkommissionen.

Utskottet finner ingen anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t anfört
och hemställer sålunda,

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1961

105

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 1 880 000 kr.

127:o) Ersättning för förvaltningen av vissa lånefonder. Det av Kungl.
Maj :t under punkten 153 (s. 284) framförda förslaget om medelsanvisning
med 133 000 kr. mot 142 000 kr. för löpande budgetår biträdes av utskottet,
som hemställer,

att riksdagen må till Ersättning för förvaltningen av
vissa lånefonder för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 133 000 kr.

128 :o) Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrättningar. Utskottet
ansluter sig till Kungl. Maj:ts förslag under punkten 154 (s. 284—285) om
anslagsanvisning med oförändrat belopp och hemställer därför,

att riksdagen må till Ersättningar för vissa besiktningar
och syneförrättningar för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag
av 5 000 kr.

129 :o) Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m. Under punkten
155 (s. 285) har Kungl. Maj:t föreslagit, att anslaget med hänsyn till den
genomsnittliga belastningen under de senaste budgetåren uppräknas med
25 000 kr. till 125 000 kr.

I samband härmed har utskottet behandlat den till utskottet hänvisade
motionen II: 656 av herr Börjesson i Glömminge, vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj :t begära förslag till ändrade
bestämmelser angående ersättning för tam- eller hemdjur som dödas
av vilda djur så att ersättning utgår även när räv dödar sådana djur.

Beträffande skälen för motionärens yrkande får utskottet hänvisa till
motionen.

Över motionen har remissyttranden avgetts av lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen
— som tillika överlämnat yttrande av Svenska jägareförbundet —
samt Hushållningssällskapens förbund.

Remissinstanserna avstyrker genomgående bifall till motionen. Sålunda
anför lantbruksstyrelsen, att frågan enligt styrelsens uppfattning ej har
sådan betydelse för djurägarna, att bestämmelser om ersättning för tameller
liemdjur, som dödas av räv, kan anses erforderliga.

Enligt de uppgifter lantbruksstyrelsen införskaffat och enligt den kännedom
lantbruksstyrelsen i övrigt har i denna fråga, synes det av motionären
anförda förhållandet att räv i vissa fall kan angripa får och lamm
cj vara något problem i de flesta delar av riket. Visserligen synes dylika

106

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1961

fall lia förekommit inom vissa områden med stor fårtäthet och stort rävantal,
men i dylika speciella fall torde en intensifierad rävjakt vara tillräcklig
för att lösa problemet.

Helt annat är förhållandet i fråga om de skador som av björn, varg,
järv och lo tillfogas renägare och fårägare och vilka skador i en del fall
haft mycket stor omfattning.

Svenska jägareförbundet anför i huvudsak följande.

Det författningsrum, motionärerna avser, är 27 § 2 mom. jaktstadgan, så
lydande: »Förorsakas av björn, lo eller örn skada å tamdjur, skall skadan
ersättas av statsverket, där ej densamma är att tillskriva uppenbar
vårdslöshet vid djurens bevakning eller djuren utsläppts å område, där
de icke må för betning inkomma.» Motsvarande gäller enligt Kungl. Maj :ts
kungörelse den 12 april 1946 (nr 146) i fråga om ersättning för skada av
varg och järv.

Lagstiftaren har velat medverka till bevarandet av en liten stam av de
stora och sällsynta rovdjuren. Följdriktigt har 27 § 2 mom. jaktstadgan
kompletterats med 1946 års kungörelse.

Lagstiftaren har vidare sökt att så långt det är möjligt ge fjällbefolkningen
ekonomiskt skydd mot lidna förluster på grund av de angrepp på
tamdjur, som görs av de uppräknade rovdjuren, vilka huvudsakligen opererar
i fjälltrakterna.

Några motsvarande motiv finns inte beträffande räven, som är så långt
ifrän utrotningsgränsen, att den är tillåten att jaga under hela året. Man
beräknar omkring 80 000 rävar i årligt jaktbyte i vårt land. På sina håll
utgår skottpengar för räv. Det finns alltså ingen anledning att minska jakttrycket
på räven genom att utge ersättning till ägare av tamdjur, som dödats
av räv. I stället bör jakttrycket intensifieras, helst i trakter där man
inte inhägnar betesmarkerna. Så t. ex. har det visat sig möjligt att efterhålla
räven på tillfredsställande sätt inom de områden av Gotlands län, där
man bedriver intensiv fårskötsel.

Jägareförbundet vill slutligen erinra om det omfattande administrativa
arbete, som skulle bli följden, om det allmänna med frångående av hittills
gällande grunder för bidragsgivningen skulle villfara motionärens
önskemål om skadeersättning på grund av rävrivna tamdjur, inte minst
får (lamm) i Gotlands län och på Öland samt höns i större delen av riket.

Domänstyrelsen delar den uppfattning som kommit till uttryck i Svenska
jägareförbundets yttrande. Härvid understryker styrelsen särskilt de
bevissvårigheter och i anslutning därtill det administrativa merarbete, som
enligt styrelsens mening måste uppkomma vid bifall till förslaget. Vidare
framhåller styrelsen att räven är fredlös och att dess fällande kan i någon
mån kompensera de förluster den åsamkar.

Hushållningssällskapens förbund anför, att det ibland inträffar att får
och lamm blir ihjälrivna av utsvultna rävar och att i vissa fall ömmande

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

107

skäl torde tala för att ersättning av allmänna medel bör utgå för de rivna
djuren. På grund av svårigheten att avgöra om det är en räv eller annat
djur, exempelvis en lösgående hund, som varit förövaren, och på grund
av kostnaderna för utredning härom anser sig dock förbundet böra avstyrka
bifall till motionen. Förbundet tillägger, att sistnämnda kostnader
i de flesta fall torde bli större än värdet av det eller de djur, som dödats
av en räv.

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t gjorda medelsberäkningen föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Motionsledes har hemställts om viss ändring i bestämmelserna angående
ersättning för tam- eller hemdjur som dödas av vilda djur, innebärande
att ersättning skulle utgå även när räv dödar sådana djur. Utskottet
finner i likhet med remissinstanserna ej skäl tillstyrka motionen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

I. till Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av 125 000
kr.

II. avslå motionen II: 656.

130:o) Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden, m. m. Av Kungl.
Maj:t under punkten 156 (s. 285) gjord framställning om uppräkning av
anslaget med 10 000 kr. till 60 000 kr. tillstyrkes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må till Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett
förslagsanslag av 60 000 kr.

131 :o) Reseunderstöd för studier på lantbrukets område. Under punkten
157 (s. 285—287) har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslaget skall minskas
med 20 000 kr. till 55 000 kr.

I detta sammanhang har anmälts trädgårdsnäringsutredningens betänkande
rörande verksamheten inom vissa ämnesområden vid lantbrukshögskolans
trädgårdssektion i Alnarp, m. m. såvitt gäller frågan om statsstipendier
för utbildning i trädgårdsfacket.

Departementschefen har — efter redogörelse för lantbruksstyrelsens anslagsframställning
samt för omförmälda betänkande och däröver avgivna
remissyttranden i nu ifrågavarande del — anfört följande.

»Jag delar lantbruksstyrelsens uppfattning, att några särskilda resesti -

108

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1964

pendier för studerande inom trädgårdsfacket inte bör avdelas under anslaget.
Det är nämligen enligt min mening lämpligare att Kungl. Maj:t i
likhet med vad som gäller i motsvarande fall inom jordbruks- och skogsområdet
beviljar reseunderstöd från anslaget efter prövning i varje särskilt
fall. Av samma skäl bör ej längre avdelas särskilt belopp för resestipendier
till veterinärer. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att upphäva kungörelsen
den 15 juni 1922 (nr 298) angående villkoren för erhållande av
statsstipendium för högre utbildning i trädgårdsfacket.

Mitt förslag att inrätta en befattning som lantbruksrepresentant med placering
i Washington torde medföra minskat behov av studieresor till Amerika.
Med hänsyn härtill bör anslaget kunna minskas med 20 000 kr. till
55 000 kr.»

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Reseunderstöd för studier på lantbrukets
område för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 55 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Domänverket

132:o) Kontorsbyggnader för domänverket. Under punkten 158 (s. 288) har
Kungl. Maj:t hemställt om medelsanvisning med 70 000 kr. till ny kontorsbyggnad
för Malingsbo revir. I sammanhanget har anmälts, att Kungl. Maj :t
den 8 november 1963 uppdragit åt domänstyrelsen att utföra projektering
tram till och med färdigställande av huvudhandlingar avseende ämbetsbyggnad
för styrelsen i Bergshamra, Solna stad. 1

1 samband härmed har utskottet behandlat två likalydande motioner,
nämligen I: 349 av herr Gustafsson, Nils-Eric, och herr Sundin och II: 408
av herr Nilsson i Tvärålund m. fl., i vilka motioner hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla, att projektering icke må utföras
för ämbetsbyggnad för domänstyrelsen i Bergshamra, Solna stad,
samt att frågan om lokaliseringsort för domänstyrelsen må avgöras först
i samband med att ställning tas till statens skogsföretagsutrednings och
framför allt lokaliseringsutrednings rörande statlig verksamhet förslag.

Beträffande det närmare innehållet i motionerna får utskottet hänvisa
till motionen 11:408.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 dr 1.964 109

Utskottet. Den av Kungl. Maj :t föreslagna medelsanvisningen för ifrågavarande
kontorsbyggnad möter ingen invändning från utskottets sida. Ej
heller föranleder den under punkten gjorda anmälan i fråga om projektering
av ämbetsbyggnad för domänstyrelsen någon erinran av utskottet, som
alltså avstyrker de i sammanhanget framförda motionsyrkandena. Utskottet
hemställer således,

att riksdagen må

1) till Kontorsbyggnader för domänverket för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 70 000 kr.

2) avslå motionerna I: 349 och II: 408.

133 :o) Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna
kronoegendomar. Kungl. Maj :ts under punkten 159 (s. 288 289) förslag

om medelsanvisning av 170 000 kr. föranleder ingen erinran från utskottets
sida, varför utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till
sambruksföreningar upplåtna kronoegendomar för budgetåret
1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 170 000 kr.

134 :o) Ersättning till domänverkets markfond. Sedan domänstyrelsen på
Kungl. Maj :ts uppdrag för lantbrukshögskolans räkning inköpt fastigheten
Nåntuna 31 i Danmarks socken, Uppsala län, för 500 000 kr. och förskotterat
köpeskillingen från domänverkets markfond, har Kungl. Maj :t under punkten
160 (s. 289) hemställt om medelsanvisning med nämnda belopp, 500 000
kr., för gottgörelse till fonden. I * * * * * * 8

I förevarande sammanhang har behandlats två till utskottet hänvisade,
likalydande motioner, nämligen I: 233 av herr Mattsson m. fl. och II: 282
av herr Grebäck m. fl., vari hemställts att riksdagen måtte avslå Kungl.
Maj :ts ifrågavarande förslag.

Beträffande motionärernas stöd för sitt yrkande får utskottet hänvisa till
motionen II: 282.

Styrelsen för lantbrukshögskolan har hemställt, att domänfonden tillförs
500 000 kr., motsvarande köpeskillingen för angivna fastighet.

Domänstyrelsen tillstyrker att domänfonden gottgörs köpeskillingen för
Nåntuna 31 och att fastigheten i sin helhet förvaltas av lantbrukshögskolan.
Styrelsen utgår från att fastigheten skall redovisas under domänfonden och
att styrelsen framdeles genom riksstatsanslag bereds ersättning med viss

procent av bokföringsvärdet. Även riksrevisionsverket tillstyrker, att fastig heten

redovisas under domänverkets fond och mot ersättning i vanlig ord ning

från vederbörligt anslag upplåts till lantbrukshögskolan.

8 Iiihang till riksdagens protokoll 196i. 10 samt. AV 1

110 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
att itrågavarande tastighet upptages till redovisning under domänfonden
och att domänfonden i sedvanlig ordning gottgöres köpeskillingen. I motionsparet
1:233 och 11:282 framställt avslagsyrkande biträdes således ej
av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts framställning
samt med avslag å motionerna I: 233 och II: 282, till
Ersättning till domänverkets markfond för budgetåret 1964/
65 anvisa ett investeringsanslag av 500 000 kr.

135:o) Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet
disponerade jordbruksegendomar. Under punkten 161 (s. 290)
har Kungl. Maj :t hemställt om medelsanvisning med 64 000 kr., varav 10 000
kr. för torrläggnings- och planeringsarbeten vid Röbäcksdalen, 20 000 kr.
för inhägnad av fårbeten vid Stornorrforsen, Röbäcksdalen, och 34 000 kr.
för täckdikning vid Stenstugu, Wiad och Ugerup.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa för
lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar
för budgeåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 64 000 kr.

Statens allmänna fastighetsfond

136 :o) Byggnadsarbeten vid skogshögskolan. Under punkten 163 (s. 291_

292) har Kungl. Maj:t föreslagit en medelsanvisning av 50 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har hemställt att 460 000 kr. anvisas för inredning av
vindsutrymmen vid skogshögskolan och 60 000 kr. för påbörjad mässbyggnad
vid skogshögskolans försökspark vid Bogesund.

Efter redogörelse för byggnadsstyrelsens anslagsframställning har departementschefen
anfört följande.

»Jag har intet att invända mot byggnadsstyrelsens beräkningar rörande
kostnaderna för mässbyggnaden vid försöksparken i Bogesund. Behov av
ytterligare medel för att bestrida byggnadskostnaderna torde föreligga
redan under innevarande budgetår. Ombyggnaden av skogshögskolans
\ indsutrymmen, som erfordras i anledning av den pågående upprustningen
av högskolans resurser, bör kunna påbörjas under innevarande budgetår.

För de nu nämnda ändamålen beräknar jag medelsbehovet under budgetåret
1963/64 till 250 000 kr. Jag avser därför att senare denna dag åter -

Jordbruksutskottets utlåtande nr t år 1961

111

komma till Kungl. Maj :t med förslag att detta belopp anvisas på tilläggsstat
för innevarande budgetår.

Med hänsyn till att kostnaderna för ombyggnaden av vindsutrymmena
kan beräknas minska betydligt genom att hiss och särskild ventilationsanläggning
uteslutits bör för budgetåret 1964/65 under förevarande anslagsrubrik
endast anvisas 50 000 kr.»

Utskottet. Den av Kungl. Maj:t föreslagna medelsanvisningen för nästa
budgetår har ej gett utskottet anledning till erinran. I fråga om medelsbehovet
för innevarande budgetår får utskottet hänvisa till att årets riksdag
(prop. 2 bil. 7; JoU 2; rskr. 49) anvisat det av Kungl. Maj :t äskade beloppet.
Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten vid skogshögskolan
för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av
50 000 kr.

Statens utlåningsfonder

137:o) Jordbrukets maskinlånefond. Under punkten 164 (s. 292) föreslår
Kungl. Maj :t — under hänvisning till vad som anförts vid anmälan av anslaget
Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond —
en anslagsanvisning av 1 000 000 kr. Förslaget innebär vidare att förefintlig
outnyttjad behållning på det för budgetåret 1955/56 anvisade investeringsanslaget
till fonden skall sammanslås med det föreslagna anslaget.

Utskottet har i samband härmed behandlat de till utskottet hänskjutna,
iikalydande motionerna I: 446 av herr Pettersson, Harald, in. fl. samt II: 533
av herrar Dahlgren och Magnusson i Nennesholm, vari hemställts att riksdagen
till förevarande fond anvisar ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Motiveringen för motionärernas yrkande finns återgiven i motionen II:
533, vartill utskottet får hänvisa.

Lantbruks styrelsen har i sin anslagsframställning hemställt om ett kapitaltillskott
till fonden av 3 000 000 kr.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär att utlåningen från jordbrukets
maskinlånefond bibehålls vid oförändrad nivå eller omkring 7 000 000 kr.
årligen samt att fonden erhåller ett tillskott av 1 000 000 kr. Utskottet finner
vad sålunda förordats väl avvägt. Det motionsvis framförda yrkandet
om ökning av utlåningsvolym och medelsanvisning har utskottet därför ej
funnit skäl biträda. Den av Kungl. Maj :t föreslagna sammanslagningen avoutnyttjad
behållning på tidigare anvisat anslag till fonden med nu äskat
anslag föranleder ingen erinran från utskottets sida. Utskottet hemställer
alltså,

112

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196t

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 446 och II: 533, till Jordbrukets
maskinlanefond för budgetåret 1964/65 anvisa ett
investeringsanslag av 1 000 000 kr.

138:o) Fiskerilånefonden. Under punkten 165 (s. 292—293) bär Kungl.
Maj:t törordat att ramen för lån ur fonden höjs med 1 milj. kr. till 7 milj.
kr. vilket medför ett anslagsbehov av 3,4 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag tillstyrkes av utskottet, som hemställer,
att riksdagen må

a) medge, att under budgetåret 1964/65 ett belopp av
7 000 000 kr. må av Kungl. Maj :t disponeras för lån från
fiskerilånefonden,

b) till Fiskerilånefonden för budgetåret 1964/65 anvisa
ett investeringsanslag av 3 400 000 kr.

139:o) Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m. Kungl. Maj :t har under punkten 166 (s. 293—294) hemställt att ett
investeringsanslag anvisas med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Efter närmare redogörelse för fiskeristyrelsens anslagsframställning samt
däröver avgivet remissyttrande av riksrevisionsverket har departementschefen
anfört följande.

»Jag tillstyrker fiskeristyrelsens förslag att för långivning till främjande
av beredning och avsättning av fisk m. m. från och med den 1 juli 1964 inrättas
en särskild lånefond under statens utlåningsfonder. Utlåningen från
fonden bör ske enligt samma bestämmelser, som nu gäller för lån från
det under fonden för låneunderstöd upptagna anslaget för samma ändamål,
och ersätta denna låneverksamhet. Den under nyssnämnda anslag
den 30 juni 1964 förefintliga behållningen liksom de därefter inflytande
amorteringarna på från anslaget utlämnade lån bör överföras till den
nya lånefonden. Ifrågavarande amorteringar kan enligt vad jag under
hand inhämtat under budgetåret 1964/65 beräknas uppgå till omkring
300 000 kr. Då ytterligare medel för låneverksamheten under nämnda budgetår
inte torde erfordras, bör såsom anslag till den nya lånefonden endast
uppföras ett formellt belopp av 1 000 kr.»

Utskottet. Då utskottet inte har något att erinra mot vad Kungl. Maj:t
föreslagit under förevarande punkt hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) till Lånefonden till främjande av beredning och av -

113

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

sättning av fisk m. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.

b) godkänna de förslag i övrigt som framlagts i det föregående.

Fonden för låneunderstöd

140 :o) Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantbrukets yrkesskolor.
1 enlighet med Kungl. Maj :ts framställning under punkten 167 (s. 295)
hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1947/48
anvisade investeringsanslaget Lån för anskaffande av skoljordbruk
vid lantmanna- och lanthushållsskolor må under
budgetåret 1964/65 användas till Lån för anskaffande av
skoljordbruk vid lantbrukets yrkesskolor.

Fonden för förlag till statsverket

141 :o) Lagring av jordbruksprodukter. Med biträdande av Kungl. Maj:ts
förslag under punkten 168 (s. 295—296) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1953/54
anvisade investeringsanslaget Lagring av jordbruksprodukter
må under budgetåret 1964/65 användas för det med anslaget
avsedda ändamålet.

142:o) Ytterligare lagring av jordbruksprodukter. I överensstämmelse med
Kungl. Maj :ts under punkten 169 (s. 296) framförda förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1953/54
anvisade investeringsanslaget Ytterligare lagring av jordbruksprodukter
må under budgetåret 1964/65 användas för
det med anslaget avsedda ändamålet.

143 :o) Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö. Under tillstyrkande av Kungl.

Maj tts framställning under punkten 170 (s. 296) hemställer utskottet,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1953/54
anvisade investeringsanslaget Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö
må under budgetåret 1964/65 användas för det med anslaget
avsedda ändamålet.

114

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196å

144 :o) Förskott för inköp av inventarier vid vissa för lantbrukshögskolans

försöksverksamhet disponerade jordbruksegendomar. Under punkten 171 (s.
-ä96 297) har Kungi. Maj :t föreslagit, att för nästa budgetår skall anvisas

ett lika stort belopp som det riksdagen anvisat för innevarande budgetår,
eller 400 0000 kr., samt att medlen skall få användas enligt oförändrade
regler beträffande amortering, räntebetalning m. m.

Utskottet har ej något att erinra mot framställningen och hemställer sålunda,

att riksdagen må till Förskott för inköp au inventarier vid
vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade
jordbruksegendomar för budgetåret 1964/65 anvisa ett
investeringsanslag av 300 000 kr.

Diverse kapitalfonder

145 :o) Arrendeegnahemsfonden. Kungl. Maj :ts framställning under punkten
172 (s. 297) biträdes av utskottet, som hemställer,

att riksdagen må medge, att det för budgetåret 1959/60
anvisade investeringsanslaget Arrendeegnahemsfonden må
under budgetåret 1964/65 användas för det med anslaget
avsedda ändamålet.

Uppskjutna frågor

146:o) Beträffande vad Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen under de punkter,
som angivits i en vid detta utlåtande fogad Bilaga, kommer utskottet
att senare under riksdagen avgiva utlåtande, vilket utskottet härmed får för
riksdagen

anmäla.

Stockholm den 17 mars 1964

På jordbruksutskottets vägnar:

NILS G. HANSSON

Vid detta ärendes slutbehandling har närvarit:

från första kammaren: herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils
Hansson, Mossberger, Hedström, Hermansson, Magnusson, Gunnar Pettersson,
Isacson och Weibull;

från andra kammaren: herrar Hansson i Skegrie, Sköld, Lindström,
Antby, östlund, fru Lindskog, herrar Arweson, Johanson i Västervik*, Nilsson
i Lönsboda och Stiernstedt;

* Ej närvarande vid justeringen.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

115

dock att vid behandlingen av punkterna . , , „

3_4 herrar Manne Olsson, Eliasson i Moholm, Rimås och Persson i

Skänninge deltagit i stället för herrar Magnusson, Antby, fru Lindskog och

herr Stiernstedt, ... „. ..., ,

5—7 herrar Lundmark och Trana deltagit i stallet for herrar Skold och

Johanson i Västervik, ..

8 herrar Manne Olsson, Lundmark, Rimås, Hedin och Persson i bkanninge
deltagit i stället för herrar Magnusson, Sköld, Antby, Östlund och tru

Lindskog, , ,.

9 _jo herrar Wanhainen, Skårman, Lundmark och Hedin deltagit i stal let

för herrar Lage Svedberg, Nils Hansson, Sköld och östlund,

11 herrar Manne Olsson, Franzén, Lundmark, Trana, Hedin och Hsegg blom

deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Sköld, östlund, Arweson,
Johanson i Västervik och Stiernstedt, . .

12 herrar Franzén, Lundmark, Trana, Hedin och Hseggblom deltagit i
stället för herrar Sköld, Östlund, Arweson, Johanson i Västervik och

Stiernstedt, . ... , ....

13 14 herrar Lundmark och Trana deltagit i stallet for herrar Skold

och Johanson i Västervik, ,

15 herrar Skårman, Wallmark, Erik Svedberg, Harald Pettersson Lundmark
Trana, Hedin, Persson i Heden och Jönsson i Ingemarsgarden deltagit
i stället för herrar Hedström, Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson,
Hansson i Skegrie, Sköld, Antby, östlund och Johanson i Västervik,

16 herrar Lundmark och Trana deltagit i stället för herrar Skold och

Johanson i Västervik, „ ,

17 herrar Manne Olsson, Eliasson i Moholm, Trana, Rimås och Persson i
Skänninge deltagit i stället för herrar Magnusson, Antby, fru Lindskog och
herrar Johanson i Västervik och Stiernstedt,

18—25 herrar Lundmark och Trana deltagit i stället för herrar Skold och

Johanson i Västervik, ,. ,

26 herrar Wanhainen, Jonasson, Skårman, Lundmark, Trana, Hedin och
Jönsson i Ingemarsgården deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Nils
Hansson, Hermansson, Sköld, Antby, Östlund och Johanson i Västervik,

27 _31 herrar Lundmark och Trana deltagit i stället för herrar Skold och

Johanson i Västervik, , , ,

32—33 herrar Wanhainen, Jonasson, Skårman, Franzén, Lundmark,
Hedin och Jönsson i Ingemarsgården deltagit i stället för herrar Lage
Svedberg, Nils Hansson, Hermansson, Sköld, Antby, östlund och Arweson,
34_36 herrar Lundmark, Franzén och Trana deltagit i stället för herrar

Sköld, Arweson och Johanson i Västervik,

38 herrar Manne Olsson, Wallmark, Franzén, Rimas, Hedin och Persson
i Skänninge deltagit i stället för herrar Hjalmar Nilsson, Weibull, Antby,
Arweson, Johanson i Västervik och Stiernstedt,

48_49 herrar Wanhainen, Jonasson, Skårman, Lundmark, Hedin och

Jönsson i Ingennarsgården deltagit i stället för herrar Lage Svedberg, Nils

Hansson, Hermansson, Sköld, Antby och Östlund, . ...

50_67 herrar Johansson i Simrishamn och Trana deltagit i stallet tor

herrar Sköld och Johanson i Västervik, . .

70_71 herrar Manne Olsson, Wanhainen, Jonasson, Eliasson i Moholm,

Franzcn, Rimås och Hedin deltagit i stället för herrar Hjälmar Nilsson,
Hermansson, Magnusson, Antby, östlund, Arweson och Stiernstedt,

85 herrar Wanhainen, Jonasson, Eliasson i Moholm, Franzén, Lundmark

116

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

^ Persson1 Tandö deltagit i stället för herrar Hermansson, Magnusson,
Skold, fru Lindskog, herrar Arweson och Stiernstedt,

88—91 herrar Skärman, Wallmark, Erik Svedberg, Harald Pettersson,
^r^I1fie?’ J^.un<Jmark> Trana, Hedin och Jönsson i Ingemarsgården deltagit

ciStm etA «e^ar JHeidström’ Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson,
Sköld, Antby, östlund, Arweson och Johanson i Västervik

97 herrar Skärman, Wallmark, Erik Svedberg, Harald Pettersson, Franzen,
Lundmark, Trana, fru Edin, herrar Hedin och Jönsson i Ingemarsgården
deltagit i stallet för herrar Hedström, Hermansson, Gunnar Pettersson,
Isacson, Skold, Lindström, Antby, östlund, Arweson och Johanson i Västervik,

i01—?°2 kf™; Trana, Eskilsson i Likenäs och Johansson i Simrishamn
deltagit i stallet for herr Sköld, fru Lindskog och herr Johanson i Väster 103—104

fru Nilsson, herrar Wanhainen, Skärman, Johansson i Simrishamn
fru Edm och herr Hedin deltagit i stället för herrar Hjalmar Nilsson,
La1gnnSuedberg.’,NlIs Hansson’ Hermansson, Sköld, Lindström och Östlund,
109 herrar Manne Olsson, Wanhainen, Wallmark, Johansson i öckerö,
JS“8*on1.1 Simrishamn, Rimås, Hedin och Persson i Skänninge deltagit i
stallet för berrar Hjalmar Nilsson, Hedström, Weibull, Sköld, Antby, Johanson
i Västervik, Nilsson i Lönsboda och Stiernstedt,

herrar Trana, Eskilsson i Likenäs och Johansson i Simris?ama
d.eltagit i stället för herr Sköld, fru Lindskog och herr Johanson i
Västervik,

114 herrar Manne Olsson, Wanhainen, Wallmark, Johansson i öckerö,
Johansson i Simrishamn, Rimås, Hedin och Persson i Skänninge deltagit
i stallet för herrar Hjalmar Nilsson, Hedström, Weibull, Sköld, Antby Johanson
i Västervik, Nilsson i Lönsboda och Stiernstedt,

herrar Lundmark, Trana och Eskilsson i Likenäs deltagit i
stallet för herr Skold, fru Lindskog och herr Johanson i Västervik,

129 fru Nilsson, herrar Wanhainen, Skärman, Trana, Johansson i Simrishamn,
fru Edin och herr Hedin deltagit i stället för herrar Hjalmar Nilsson,
Lage Svedberg, Nils Hansson, Hermansson, Sköld, Lindström, östlund,
Johanson i Västervik och Stiernstedt,

„ ^32 f™Ni,.f?n’ kerrar Wanhainen, Skärman, Trana, fru Edin och herr
Hedin deltagit i stallet för herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils

ansson, Hermansson, Lindström, östlund, Johanson i Västervik och Stiernstedt,

„ j34 f™ Nilsson, herrar Wanhainen, Skärman, Trana, fru Edin och herr
Hedin deltagit i stallet för herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Nils

Hansson, Hermansson, Lindström, östlund, Johanson i Västervik och Stiernstedt,

137 kerrar Skärman, Wallmark, Erik Svedberg, Harald Pettersson, Lund.
,^fanaf. Hedin, Persson i Heden och Jönsson i Ingemarsgården deltagit
i stallet för herrar Hedström, Hermansson, Gunnar Pettersson, Isacson,
stedtSS°n * ^kegne’ Skö,d, Antby, östlund, Johanson i Västervik och Stiern -

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 1964

117

Reservationer

1* vid punkten 3:o) vLantbruksrepresentanter: Avlöningar) av herrar
Isacson, Weibull, Östlund och Eliasson i Moholm, vilka ansett att första
stycket i utskottets utlåtande å s. 4 bort ha följande lydelse:

»Jordbruksfrågorna intar — — — (lika med utskottet)---i Paris.

Utskottet finner i likhet med motionärerna och remissinstanserna att en
ytterligare förstärkning av utlandsrepresentationen är önskvärd. Då det
synes uppenbart att särskilt arbetet inom de internationella organisationerna
såsom EFTA och FAO ävensom de stundande GATT-förhandlingarna
fordrar ökad uppmärksamhet och rapportering synes en stationering till
Geneve dock böra föredragas. Även arbetet inom OECD och den dynamiska
utvecklingen inom det franska jordbruket bör med fördel kunna bevakas
av en lantbruksrepresentant, placerad i Geneve. Utskottet utgår från
att frågan överväges av Kungl. Maj :t i och för förslag till nästa års riksdag.
Med hänsyn till det anförda synes de nu föreliggande motionsyrkandena
icke böra föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.»

2. vid punkten 9:o) (Lantbruksnämnderna: Avlöningar) av herr Hermansson.

3. vid punkten 11 :o) (Bidrag till hushållningssällskapen: Avlöningar)
av herrar Manne Olsson och Trana.

4. vid punkten 12:o) (Bidrag till hushållningssällskapen: Omkostnader)
av herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Mossberger och Magnusson, fru
Lindskog samt herrar Franzén och Trana, vilka ansett

dels att första stycket i utskottets utlåtande å s. 16 och 17 bort ha följande
lydelse:

»Till kostnaderna för den för hushållningssällskapens allmänna omkostnader
avsedda anslagsdelen bör enligt Kungl. Maj :ts förslag ytterligare
medel ställas till förfogande. Kungl. Maj :t har funnit att för ändamålet
bör anvisas 215 000 kr. mera än för innevarande budgetår. Medelsberäkningen
är gjord med hänsyn till bl. a. att sällskapens egna utgifter kommer
att i enlighet med vad som föreslagits under nästföregående anslagspunkt
minskas genom statens övertagande av hela avlöningskostnaden
för 19 ekonomikonsulenter i lönegrad A 23. Vidare har Kungl. Maj:t, i enlighet
med vad i annat sammanhang föreslagits, utgått ifrån att ökade medel
skall tillföras lantbrukshögskolans försöksverksamhet för att det skall
bli möjligt att höja hushållningssällskapens ersättning för biträde i denna
verksamhet. I motionen II: 287 samt motionerna I: 311 och II: 284 har yrkats
att medelsanvisningen för sällskapens allmänna omkostnader ökas utöver
vad Kungl. Maj:t under nu förevarande punkt föreslagit. Utskottet,

118 Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

som inte bär något att erinra mot vad Ivungl. Maj :t i förevarande avseende
anfört, finner för sin del den av Ivungl. Maj :t gjorda medelsberälmingen
lämpligt avvägd, varför utskottet avstyrker motionerna. Ej heller har
utskottet funnit anledning frångå den av Kungl. Maj :t gjorda anslagsanvisningen
beträffande statsbidragsgivningen till sällskapens egen försöksverksamhet.
I motionerna I: 351 och II: 400 yrkade ökningar i förevarande
avseende avstyrkes sålunda.»

dels ock att utskottets hemställan under I. bort lyda sålunda:

»I. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 311 och II: 284, såvitt nu är i fråga, ävensom
motionen II: 287, till Bidrag till hushållningssällskapen:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag
av 6 000 000 kr.»

5. vid punkten 17 :o) (Befrämjande av husdjursaveln m. in.) av herr
Lindström, vilken ansett

dels att andra och tredje styckena i utskottets utlåtande å s. 22 bort ersättas
med text av följande lydelse:

»I anledning av nämnda motionsyrkanden får utskottet anföra, att utskottet
i likhet med departementschefen anser, att statens stöd till hästaveln
bör i avvaktan på resultatet av 1963 års hästutrednings överväganden
alltjämt anvisas under förevarande anslag. Behovet av ökat statsstöd
bör, såsom departementschefen anfört, prövas mot bakgrunden av att hästens
betydelse för jordbruks- och skogsnäringen avtar. Utvecklingstendensen
hos de tongivande skogsbolagen utvisar sålunda en tydlig minskning
av hästanvändningen för skogskörslor. Detta kan man avläsa bl. a. genom
prisfallet på arbetshästar samt den ökade utslaktningen av föl och unghästar.
Att i ett sådant läge stimulera till en ökad produktion av brukshästar
kan enligt utskottets mening knappast vara försvarbart. Däremot torde
med hänsyn till den kostnadsstegring, som inträffat, den av departementschefen
förordade uppräkningen av anslagsposten till stöd åt hästaveln
med 100 000 kr. få anses skälig. Som en följd av vad nu anförts avstyrker
utskottet bifall till motionerna I: 259 och II: 409.»

dels ock att utskottets hemställan under II. bort lyda sålunda:

»II. med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna I: 259 och II: 409,

a) medge, att av under anslagsposten Stöd åt hästaveln
befintlig reservation under budgetåret 1964/65 600 000 kr.
må tas i anspråk till statsbidrag för att anordna ridhusanläggningar,

b) till Befrämjande av husdjursaveln m. m. för budgetåret
1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 2 515 000 kr.»

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

119

6. vid punkten 26 :o) (Särskilt stöd åt det mindre jordbruket) av herrar
Hjalmar Nilsson, Mossberger, Hedström, Magnusson, Wanhainen och
[Andström, fru Lindskog samt herrar Arweson, Lundmark och Trana, vilka
ansett,

dels att andra stycket i utskottets utlåtande å s. 31 bort ersättas med
text av följande lydelse:

»Vad gäller---(lika med utskottet) —--— 95 milj. kr.

Departementschefen har under denna punkt erinrat om att den av 1962
års riksdag beslutade ändringen av reglerna för arealtillägg innebar att
ifrågavarande bidrag miste sin karaktär av övergångsstöd. Denna omläggning
stred emot av riksdagen i annat sammanhang fastställd målsättning
för rationaliseringen inom jordbruket. Ur social synpunkt är det enligt
departementschefens uppfattning betänkligt att främja förvärv av jordbruk,
som ej kan ge innehavaren tillfredsställande bärgning. Han förordar
därför, att arealtillägg i princip inte skall utgå till jordbrukare, som tillträder
brukningsenhet efter den 30 juni 1964. Vad departementschefen i
detta sammanhang anfört kan utskottet ansluta sig till. Utskottet förordar
därför att bestämmelserna rörande arealtillägg ändras på sätt Kungl. Maj :t
föreslagit. Motionerna I: 615 och II: 748 avstyrkes i enlighet härmed. Likaså
har utskottet ej funnit skäl biträda det i motionerna I: 310 och II: 411
framförda yrkandet om viss utvidgning av rätten till arealtillägg.»

dels ock att utskottets hemställan under a) bort lyda sålunda:

»a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag
å motionerna 1:615 och 11:748 godkänna vad i det
föregående angivits beträffande nytillträdande jordbrukares
möjligheter att erhålla arealtillägg.»

7. vid punkten 38 (Bidrag till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling)
av herrar Lage Svedberg, Mossberger, Hedström, Magnusson, Manne Olsson,
Sköld och Lindström, fru Lindskog samt herrar Franzén och Persson
i Skänninge, vilka ansett att utskottets utlåtande och hemställan å s. 39 bort
ha följande lydelse:

»Med hänsyn till de inkomsttillskott W. Weibull AB erhåller i form av
växtförädlingsavgifter torde någon ökning av statsbidraget icke vara erforderlig.
Att såsom föreslås i motionerna 1:229 och 11:283 medge en
höjning av detta bidrag särskilt för forskning rörande ärtväxtens genetik
synes ej lämpligt. Antingen är denna forskning av direkt värde för bolagets
praktiska växtförädlingsverksamhct, i vilket fall det ligger i bolagets intresse
att fortsätta forskningsarbetet i fråga, så mycket mera som beloppet
endast utgör några procent av dess samtliga utgifter för växtförädlingen.
Eller också är det här fråga om ett sådant forskningsändamål, som
närmast faller inom området för forskningsrådens verksamhet. Bolaget
bär såsom upplysts ansökt om bidrag från statens naturvetenskapliga torsk -

120

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196i

ningsråd men ej fått denna ansökan beviljad. Detta torde innebära att
forskningsrådet ej ansett ändamålet vara av större angelägenhetsgrad.

På grund av det anförda hemställer utskottet, som ej funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:229 och 11:283, till Bidrag
till viss praktiskt vetenskaplig växtförädling för budgetåret
1964/65 anvisa ett anslag av 430 000 kr.»

8. vid punkten 90 :o) (Lantmäteristaten: Avlöningar) av herr Stiernstedt.

9. vid punkten 97:o) (Rikets allmänna kartverk: Kartarbeten in. m.)
av herrar Hjalmar Nilsson, Lage Svedberg, Mossberger, Magnusson och
Erik Svedberg, fru Lindskog samt herrar Franzén, Lundmark och Trana,
vilka ansett att andra och tredje styckena i utskottets utlåtande och hemställan
å s. 87 bort ha följande lydelse:

»I de — — — (lika med utskottet)---— av kartläggningsprogram met.

Som framgår av den under punkten 116 i statsverkspropositionen
lämnade redogörelsen har kartläggningsverksamheten hittills kunnat genomföras
i huvudsaklig överensstämmelse med uppgjorda planer. I vissa
fall ligger kartläggningen även före det ursprungliga programmet. Med
hänsyn härtill och då den av departementschefen berörda tekniska rationaliseringen
torde komma att innebära att kartläggningen ytterligare effektiveras
finner utskottet ej erforderligt med någon höjning av anslaget utöver
vad Kungl. Maj :t föreslagit.

Då utskottet även i övrigt biträder vad Kungl. Maj :t föreslagit under
punkten, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 444 och II: 534, till Rikets
allmänna kartverk: Kartarbeten m. m. för budgetåret 1964/
65 anvisa ett reservationsanslag av 3 391 000 kr.»

10. vid punkten 103:o) (Fiskeristyrelsen med statens vatteninspektion:
Vatteninspektionen: Avlöningar) av herrar Isacson och Hedin.

11. vid punkten 134:o) (Ersättning till domänverkets markfond) av herr
Jonasson.

12. vid punkten 137:o) (Jordbrukets maskinlånefond) av herr Persson
i Heden.

Jordbruksutskottets utlåtande nr 1 år 196b

121

Bilaga

Punkt i statsverkspropositionen:
Bil.
11: Jordbruksdepartementet 15 16


17
19
29

40—41

44—51

52—54

55

58

59

137—138

139—141

162

Uppskjutna frågor

Anslagets rubrik

Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.

Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering
Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti
Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m.
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:

Avlöningar
Omkostnader
Lantbrukshögskolan:

Avlöningar

Omkostnader

Materiel

Nyanskaffning av apparater m. m.

Bokinköp och bokbindning
F örsöksverksamheten

Lantbruksdriften vid försöksstationerna m. m.

Inredning och utrustning

Statens forskningsanstalt för lantmannabvSSnader:

Avlöningar

Omkostnader

F örsöksverksamheten

Bidrag till jordbrukstekniska institutet

Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.

Åtgärder för att förebygga skördeskador

Statens naturvårdsnämnd:

Avlöningar

Omkostnader

Naturvård:

Bidrag till naturvårdsupplysning, in. m.

Ersättningar till markägare m. m.

Kostnader för vård och förvaltning av naturvårdsobjekt
Markförvärv för naturvårdsändamål, m. m.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640150