Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 196b

1

Nr 36

Ultåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag
till lag om ändrad lydelse av 6 § ränteregleringslagen
den 25 maj 1962 (nr 258) jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 3 april 1964 dagtecknad proposition, nr 142, vilken hänvisats till
bankoutskottet, har Kungl. Maj :t under åberopande av propositionen bilagda
i statsrådet och lagrådet hållna protokoll föreslagit riksdagen att antaga
ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 6 §
ränteregleringslagen den 25 maj 1962 (nr 258).

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må anföras, att i densamma
föreslås en utvidgning av möjligheten till emissionskontroll i fråga
om kreditaktiebolagens upplåning i syfte att möjliggöra sådan kontroll beträffande
långfristiga reverslån.

Författningsförslaget har följande lydelse.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 6 § ränteregleringslagen den 25 maj 1962 (nr 258)

Härigenom förordnas, att 6 § ränteregleringslagen den 25 maj 1962 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

Riksbanken äger föreskriva, att
obligationer, förlagsbevis eller andra
för den allmänna rörelsen avsedda
skuldebrev ej må utgivas utan
tillstånd av riksbanken. Vad nu sagts
skall dock ej gälla skuldebrev, som
utgivas av riksgäldskontoret.

(Föreslagen lydelse)

6 §•

Riksbanken äger föreskriva, att
obligationer, förlagsbevis eller andra
för den allmänna rörelsen avsedda
skuldebrev ej må utan riksbankens
tillstånd utgivas av annan än
riksgäldskontoret och att andra skuldebrev
än nyss sagts ej må utan sådant
tillstånd utgivas av kreditaktiebolag.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196''i. H samt. .Vr 36

2

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 1964

Beträffande motiven för det i propositionen framlagda förslaget hänvisas
till densamma.

Till utskottet har även hänvisats de i anledning av propositionen väckta
likalydande motionerna nr 797 i första kammaren av herrar Stefanson och
Billman och nr 981 i andra kammaren av herrar Berglund och Magnusson
i Borås, vari hemställts att riksdagen måtte avslå propositionen.

Rörande de skäl varpå denna hemställan grundats hänvisas till motionen
II: 981.

Utskottet. Den kreditpolitiska beredskapslagstiftningen fick sin nuvarande
utformning år 1962 och är giltig t. o. m. den 30 juni 1965. Den innefattar
bl. a. en ränteregleringslag, som också innehåller föreskrifter om emissionskontroll.
I likhet med övriga ifrågavarande beredskapslagar har ränteregleringslagen
hittills icke behövt sättas i tillämpning; den har emellertid betydelse
för den emissionskontroll som upprätthålles på grundval av överenskommelser
mellan riksbanken och kreditinstituten.

Emissionskontrollen är enligt ränteregleringslagen begränsad till obligationer,
förlagsbevis och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldebrev.
I förevarande proposition framhålles, att kapitalmarknaden under senare
år präglats av en ökande aktivitet hos sådana kreditaktiebolag som
har till syfte att tillgodose enskilda sektorer av lånemarknaden, bl. a. bostadsbyggandet,
med långfristiga krediter. Dessa kreditinstitut, av vilka åtskilliga
är nytillkomna, företar upplåning dels mot skuldebrev avsedda för
den allmänna rörelsen, dels i viss utsträckning genom direkta låneavtal med
enskilda kreditgivare. De skuldebrev som i sistnämnda fall utfärdas, faller
utanför den av ränteregleringslagen möjliggjorda emissionskontrollen.

På grundval av en inom finansdepartementet utarbetad promemoria, vilken
varit föremål för remissbehandling, föreslås i propositionen, att möjligheten
till emissionskontroll skall utsträckas till att omfatta alla typer av
skuldebrev som utges av kreditaktiebolag. Avsikten är närmast att skapa
förutsättningar för överenskommelser mellan riksbanken och berörda kreditinstitut
även beträffande upplåning mot revers. Detta förslag har såsom
en följdriktig komplettering av nuvarande möjligheter till emissionskontroll
accepterats även av somliga remissinstanser som i princip önskar en kreditmarknad
utan emissionskontroll.

I motionerna I: 797 och II: 981 hävdas, liksom i en del remissyttranden,
att ränteregleringslagen ger möjlighet till skadliga ingripanden på kreditmarknaden
och att man därför icke bör utvidga dess tillämpningsområde
utan fastmer eftersträva dess avveckling.

Utskottet finner för sin del de skäl vara bärande, vilka anförts för en utvidgning
av de möjligheter till emissionskontroll som ränteregleringslagen
erbjuder. Utskottet kan också acceptera den i propositionen föreslagna ut -

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 196b

3

formningen av lagändringen. I anslutning till vad departementschefen uttalat
vill utskottet emellertid understryka, att den generella innebörd som
författningstexten erhållit bör i praktiken motsvaras av en starkt nyanserad
tillämpning. Utskottet förutsätter alltså liksom departementschefen, att
riksbanken skall medge sådana allmänna undantag från kontrollen, att reversupplåning
på kortare tid än fem år normalt inte behöver underställas
riksbankens prövning. Undantag bör också oavsett den avtalade löptiden
gälla för sådana reverslån som är avsedda att täcka lånebehov av så begränsad
storlek, att formerna för deras finansiering saknar kreditpolitisk betydelse.
Likaledes bör från emissionskontroll uteslutas reversupplåning i syfte
att finansiera långivning som inte är tillräckligt enhetlig för att ligga till
grund för obligationslån. Även de båda senast nämnda undantagen bör, såsom
departementschefen framhållit, i den mån så är möjligt göras generella.

Åberopande det ovan anförda hemställer utskottet,

att riksdagen måtte, med avslag å motionerna I: 797 och
II: 981, antaga det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändrad lydelse av 6 § ränteregleringslagen den 25 maj
1962 (nr 258).

Stockholm den 5 maj 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Palm, Nils Theodor Larsson*,
Augustsson, Rönnberg, Stefanson*, Åkerlund* och Risberg;

från andra kammaren: herr Regnéll, fru Renström-Ingenäs*, herrar
Hagnell, Hyltander*, Haglund, Jonsson, Börjesson i Falköping och Fridolfsson.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Regnéll, Stefanson, Åkerlund, Risberg, Hyltander och Jonsson,
vilka ansett, att utskottets yttrande fr. o. m. det avsnitt som börjar å s. 2
med orden »Utskottet finner» samt utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

»Utskottet anser i likhet med motionärerna att anledning saknas att utvidga
ränteregleringslagens tillämpningsområde. Redan med sin nuvarande

4

Bankoutskottets utlåtande nr 36 år 196b

räckvidd öppnar denna lag möjlighet för ingripanden, som kan inverka menligt
på kreditmarknaden och därmed på samhällsekonomien i dess helhet.
Enligt utskottets uppfattning bör den ekonomiska politiken i stället, såsom
motionärerna framhållit, inriktas på att skapa förutsättningar för att fullständigt
avveckla emissionskontrollen.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen med bifall till motionerna I: 797 och II: 981
måtte avslå propositionen.»

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

640140