Bankontskottets utlåtande nr 34 år 1964

1

Nr 34

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inrättande
av kreditinstitut för lantbruksnäringarna,
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 13 mars 1964 dagtecknad proposition, nr 117, har Kungl. Maj :t,
under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om inrättande av kreditinstitut
för lantbruksnäringarna i huvudsaklig överensstämmelse med i propositionen
angivna grunder;

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda garantiförbindelser
å 15 000 000 kr. att ingå i de föreslagna institutens garantifonder;

c) till Teckning av aktier i kreditinstitut för lantbruksnäringarna å kapitalbudgeten
under fonden för statens aktier för budgetåret 1964/65 anvisa
ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.

Propositionen har, såvitt avser anvisande av anslag, hänvisats till jordbruksutskottet
och i övrigt till bankoutskottet.

Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.

I propositionen framlägges förslag om inrättande av två kreditinstitut,
främst avsedda för långfristiga krediter till företag vilkas verksamhet avser
förädling eller distribution av produkter från jordbruket eller skogsbruket
eller binäringar till dessa eller till företag som distribuerar fönödenheter till
samma näringsgrenar. De nya instituten föreslås skola organiseras som
aktiebolag och benämnas Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas
Sekundärkredit AB. Instituten avses skola ägas till hälften
av staten och till hälften av jordbrukets föreningsrörelse, Handelns samarbetsorgan
i jordbruksfrågor och Kooperativa förbundet. Aktiekapitalet
föreslås i vartdera bolaget bli 5 milj. kr., varjämte till reservfond avses skola
avsättas 2,5 milj. kr. Vartdera bolaget skall därjämte ha en särskild garantifond
på 15 milj. kr. Den sammanlagda utlåningskapaciteten beräknas
tills vidare bli 375 milj. kr.

Till aktieteckning i de nya bolagen föreslås för budgetåret 1964/65 ett
investeringsanslag av 7,5 milj. kr. Vidare förordas att staten ställer garantiförbindelser
på sammanlagt 15 milj. kr. till bolagens förfogande.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll.

1 liihang till riksdagens protokoll 196/t. 8 samt. Nr 34

2

Bankoutskottets utlåtande nr 34 år 1964

Av bankoutskottet bär samtidigt, utom såvitt angår anvisande av anslag,
behandlats följande i anledning av propositionen väckta motioner, nämligen dels

de likalydande motionerna nr 707 i första kammaren av herrar Ferdinand
Nilsson och Axel Emanuel Andersson och nr 864 i andra kammaren
av herrar Elmwall och Persson i Heden, vari hemställts,

att riksdagen vid behandling av proposition nr 117 måtte uttala, att den
icke statliga insatsen i Lantbruksnäringarnas Primärkredit AB och Lantbruksnäringarnas
Sekundärkredit AB genom tecknande av s. k. B-aktier
m. m. bör helt förbehållas jordbrukets föreningsrörelse men icke företrädare
för enskilda handelsintressen eller Kooperativa förbundet;

dels ock de likalydande motionerna nr 741 i första kammaren av herr
Wallmark och nr 909 i andra kammaren av herrar Nordgren och Ringaby,
vari hemställts,

att riksdagen måtte

1. med avslag å Kungl. Maj:ts proposition nr 117 besluta att genom erforderliga
kapitaltillskott till Industrikredit AB samt Företagskredit AB
ge dessa kreditaktiebolag möjlighet att tillhandagå de med jord- och skogsbruket
förknippade näringsgrenarna med långfristiga krediter;

2. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om omedelbar översyn av gällande
banklags bestämmelser rörande affärsbanks rätt att meddela långfristiga
krediter i syfte att ge affärsbankerna möjlighet att på lika villkor
konkurrera med kreditaktiebolagen vid sådan kreditgivning.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena hänvisas till motionerna I: 707 och II: 909.

Utskottet. Enligt den överenskommelse, som den 27 mars 1963 träffades
såsom resultat av överläggningar mellan å ena sidan regeringen, å andra
sidan representanter för Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges
lantbruksförbund om jordbrukets ekonomiska läge (prop. 1963: 134), skulle
regeringen undersöka möjligheterna att institutionellt förbättra jordbrukets
kreditmöjligheter. På grundval av denna utfästelse har det förslag
utarbetats som framlägges genom förevarande proposition och som tillkommit
genom förhandlingar mellan en särskild statlig förhandlingsdelegation
och förhandlingsdelegationer från jordbrukets föreningsrörelse, Handelns
samarbetsorgan i jordbruksfrågor och Kooperativa förbundet.

Förslaget innebär att två nya kreditinstitut skall inrättas för att lämna
huvudsakligen långfristiga lån till svenska företag, företrädesvis sådana
vilkas verksamhet avser förädling eller distribution av produkter från
jordbruk och skogsbruk jämte deras binäringar. De båda instituten avses i
allt väsentligt utformade efter mönster av de motsvarande kreditinstitut
för lån till mindre och medelstora företag, som är i funktion sedan år
1962, då AB Industrikredit omorganiserades och AB Företagskredit inrättades.

Bankoutskottets utlåtande nr 3b dr 196b

3

De båda nya kreditinstituten, vilka föreslagits organiserade som aktiebolag,
benämnda Lantbruksnäringarnas Primäxkredit AB och Lantbruksnäringarnas
Sekundärkredit AB, skall sålunda till hälften ägas av staten, till
hälften av icke-statliga intressenter.

Vartdera bolaget avses till eu början få ett eget kapital av 7,5 milj. kr.,
varav en tredjedel i form av en reservfond, tillkommen genom att aktierna
vid bolagens tillkomst betalas med 150 procent av det nominella värdet.
Härjämte skall vartdera bolaget disponera en garantifond, uppgående till
tre gånger aktiekapitalet vid bolagets bildande; denna fond skall komma
till stånd genom garantiförbindelser eller deposition av kontanta medel.
Av de ovannämnda tre icke-statliga intressentgrupperna skall Handelns
samarbetsorgan i jordbruksfrågor och Kooperativa förbundet vardera tillskjuta
eu femtedel av kapitalet och jordbrukets föreningsrörelse tre femtedelar.
Sveriges lantbruksförbund och RLF skall tillsammans svara för
sistnämnda andel.

Bolagens upplåningsrätt skall, på motsvarande sätt som gäller för AB
Industrikredit och AB Företagskredit, stå i viss relation till summan av
det egna kapitalet och garantifonden. Den maximala upplåningen skall
för primärkreditinstitutet utgöra tio gånger denna summa, medan för sekundärkreditinstitutet
inultipeln skall vara sex. Den totala utlåningskapaciteten
blir härigenom 375 milj. kr. Sekundärkreditinstitutets snävare
upplåningsrätt har beräknats medföra att båda bolagen gentemot sina långivare
får samma kreditvärdighet. Beträffande säkerheter för lämnade
lån och beträffande lånens löptid föreslås reglerna bli analoga med dem
som gäller för de förutnämnda redan bestående kreditinstituten. Om de
båda nya bolagens organisatoriska uppbyggnad föreslås deras styrelser
få fatta beslut. Administrativt avses bolagen åtminstone på det lokala planet
anknytas till redan befintliga organisationer; i remissyttrandena har
olika alternativ för en sådan samordning skisserats. Bolagen förutsätts
vidare bli samförvaltade, varför samma personer skall ingå i båda styrelserna.

I propositionen har genom exemplifiering angivits vilka slag av förädlings-
och distributionsföretag som närmast skall kunna erhålla krediter
hos de nya bolagen. Någon formell branschavgränsning är emellertid icke
avsedd att gälla; fastmer har departementschefen såsom en särskild fördel
angivit att de nya bolagen kommer att delvis verka i konkurrens med
AB Industrikredit och AB Företagskredit, vilket bör verka nedpressande på
institutens marginaler. Även företag som baserar sin verksamhet på fiskets
produkter har av departementschefen framhållits höra till de nya bolagens
naturliga kundkrets. En grundläggande princip är att någon prioritering
av företag tillhörande vissa organisationer eller någon kvotering av långivningen
mellan olika intressentgrupper icke skall förekomma.

I propositionen har vidare understrukits, att bolagen skall tillämpa fullt

4

Banlcoutskottets utlåtande nr 3 b år 196b

affärsmässiga principer, varför deras räntemarginaler måste täcka såväl
administrationskostnader som uppkommande förluster.

I motionerna I: 741 och II: 909 kritiseras tendensen att inrätta särskilda
institut för långfristig kreditgivning åt olika grenar av näringslivet. Även
om de nya instituten på kort sikt kan lösa en del finansieringsproblem, kan
deras tillkomst enligt motionärernas uppfattning leda till en alltför långt driven
sektorsindelning av kreditmarknaden med ökade administrationskostnader
och otillräcklig riskspridning som följd. Motionärerna förordar i stället
att gränserna för affärsbankernas verksamhet skall vidgas; särskilt hör
bankerna få ökad möjlighet att ge bundna lån. I likhet med vissa remissinstanser
uttalar motionärerna vidare, att behovet av särskilda kreditinstitut
för lantbruksnäringarna icke är styrkt; de anser det naturligare att låta AB
Industrikredit och AB Företagskredit tillhandahålla krediter även åt dessa
näringar, om så erfordras efter ytterligare kapitaltillskott. Departementschefens
betoning av konkurrensmomentet betraktas av motionärerna som
orealistisk. Motionärerna hemställer dels om avslag på propositionen och om
erforderliga kapitaltillskott till de båda nyssnämnda kreditaktiebolagen, dels
om en skrivelse till Kungl. Maj :t med begäran om översyn av banklagens bestämmelser
om långfristiga krediter. Nämnas bör, att motionärerna säger sig
kunna under förbandenvarande omständigheter tillstyrka de båda nya bolagens
tillkomst, därest den av dem förordade lösningen med en utvidgning
av de båda äldre institutens kreditgivning icke kan genomföras.

Utskottet vill för sin del först betona vikten av att det kreditbehov som här
är i fråga effektivt kan fyllas. Utskottet är medvetet om att olika lösningar
kan tänkas tillgodose detta syfte. Till det förslag som framlagts genom propositionen
kan utskottet emellertid ansluta sig. De allmänna principerna för
bolagens verksamhet har sedan ett par år blivit prövade genom förekomsten
av AB Industrikredit och AB Företagskredit. Den flexibilitet och den konkurrensmöjlighet
som erhålles genom avsaknaden av en formell branschavgränsning
är enligt utskottets mening värdefulla. De av departementschefen
angivna principerna för bolagens verksamhet, bl. a. den strikta affärsmässighet
som skall tillämpas, vill utskottet också uttala sin anslutning
till. Mot de framlagda förslagen till avtal om institutens bildande och
till bolagsordningar har utskottet ingen erinran att göra.

Av det sagda följer att utskottet avstyrker bifall till motionerna I: 741 och
II: 909 i vad dessa avser avslag å propositionens förslag. Den i samma motioner
gjorda hemställan att riksdagen hos Kungl. Maj:t skall begära en
översyn av vissa bestämmelser i banklagen överensstämmer nära med motsvarande
förslag i ett antal motioner, vilka utskottet i här aktuella delar har
behandlat i sitt utlåtande nr 33. Under hänvisning till vad som där anförts
får utskottet avstyrka bifall till nu förevarande motioner även i denna del.

I motionerna I: 707 och II: 864 hävdas, att uppdelningen av äganderätten
till de planerade nya bolagen skett på ett mindre ändamålsenligt sätt. Enligt

Banlcoutskottels utlåtande nr 54 år 196i

5

motionärerna borde jordbrukets föreningsrörelse ensam svara för den ickestatliga
kapitalinsatsen och utrymme sålunda icke beredas för Handelns
samarbetsorgan i jordbruksfrågor och Kooperativa förbundet. Utskottet vill
i detta sammanhang erinra om att propositionen tillkommit efter förhandlingar
mellan alla de berörda parterna och att således även jordbrukets föreningsrörelse
accepterat den fördelning som föreslås i propositionen. Utskottet
avstyrker därför bifall till motionen.

Åberopande vad ovan anförts hemställer utskottet,

att riksdagen måtte med avslag å motionerna 1:741 och
II: 909, såvitt nu är i fråga, ävensom motionerna I: 707 och
II: 864 samt med bifall till föreliggande proposition, såvitt
nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om inrättande
av kreditinstitut för lantbruksnäringarna i huvudsaklig
överensstämmelse med i propositionen angivna grunder;

b) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda
garantiförbindelser å 15 000 000 kr. att ingå i de föreslagna
institutens garantifonder.

Stockholm den 5 maj 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Gustaf Henry Hansson, Åke Larsson*,
Nils Theodor Larsson, Gorthon*, Augustsson, Rönnberg och Stefanson*; från

andra kammaren: herrar Regnéll, Sköldin, Berglund*, fru Renström-Ingenäs*,
herrar Hagnell, Haglund, Jonsson och Börjesson i Falköping.

* Ej närvarande vid justeringen.

Reservation

av herrar Regnéll, Gustaf Henry Hansson, Gorthon, Stefanson, Berglund
och Jonsson beträffande vad utskottet anfört med avseende på punkten 2 i
den i motionerna I: 741 och II: 909 gjorda hemställan.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640140