10
Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 196''t
Nr 22
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående utnyttjande
av automatisk databehandling i riksdagsarbetet.
I två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 23 i första kammaren av herr Nyman och nr 26 i andra kammaren
av herr Wedén, har hemställts, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla att statskontoret får i uppdrag att utreda i vad mån
tekniska, organisatoriska och ekonomiska förutsättningar föreligger för
att ADB-tekniken i en framtid skall kunna utnyttjas i riksdagsarbetet.
Beträffande motiveringen för förslaget hänvisas till motionen I: 23.
över motionerna har utskottet inhämtat utlåtanden från fullmäktige i
riksgäldskontoret och från statskontoret.
Statskontoret anför följande:
Metoden att pröva bärigheten och utfallet av olika alternativa lösningar
och förslag utvecklades ursprungligen under sista världskriget och avsåg
att analysera krigsoperationerna och olika uppkommande situationer. Operationsanalysens
syfte var därvid att med tillgängliga resurser optimera insatser
och uppnå maximal effekt.
Metodiken har fått en ständigt växande betydelse för militära organisationer
och har vidareutvecklats för mera generell tillämpning inom skilda
verksamhetsområden. Främst har det därvid gällt transport- och distributionsområdet,
men utvecklingen har alltmera gått i riktning mot att utnyttja
operationsanalysens metodik i beslutsprocessen inom vitt skilda
grenar av näringslivet. Genom att bygga upp en modell av verksamheten
och tillföra denna empiriska data, erhålles en beslutsmodell formad av
samspelet mellan hypotes och verklighet.
Även om metodikens teorier är kända och relativt generella modeller
finns utvecklade, torde det ändock kunna konstateras att i praktiken denna
nya disciplin ännu är tämligen oprövad som ett hjälpmedel i beslutsprocessen.
Visserligen finns det praktiska tillämpningar på såväl matematiska
som statistiska modeller liksom också på simulationsmodeller. Emellertid
gäller det därvid begränsade avsnitt av verksamhetsområden och mera
fullständiga tillämpningar torde ännu saknas. Likaså ger ADB-tekniken
de nödvändiga förutsättningarna för att genomföra de utomordentligt
stora och komplicerade databearbetningar som metoden regelmässigt
kräver. De praktiska hinder som här uppreser sig ligger utan tvekan i svårigheten
att utforma hypoteserna och att definiera modellerna med alla
dess variabler.
På olika håll i landet, inom näringslivet, vetenskapliga institutioner och
statliga verk, t. ex. statistiska centralbyrån och statskontoret, pågår en
verksamhet, som syftar till att i framtiden med hjälp av ADB-tekniken
Bankoutskottets utlåtande nr 22 år 196i
11
skapa möjligheter för ett effektivare beslutsfattande. Det förefaller dock
statskontoret som om frågan att kunna utnyttja ADB-tekniken i riksdagsarbetet,
för att pröva bärigheten och utfallet av alternativa lösningar är för
tidigt väckt och statskontoret nödgas avböja att för närvarande göra en
utredning av denna fråga. Däremot är statskontoret berett att fortlöpande
hålla statsmakterna informerade om hur de olika ADB-applikationerna som
nu är under utveckling inom skilda delar av statsförvaltningen skulle kunna
utnyttjas i det syfte motionären eftersträvar.
Fullmäktige i riksgäldskontoret säger sig icke anse uteslutet, att ADBtekniken
i en framtid kan bli av betydelse jämväl inom riksdagsarbetet.
Då emellertid för närvarande tillräckliga skäl icke synes föreligga för en
närmare utredning i ämnet, avstyrker fullmäktige bifall till motionerna.
Utskottet. Av statskontorets utlåtande över motionerna framgår, att frågan
i vad mån automatisk databehandling skall kunna utnyttjas i riksdagsarbetet
för att pröva utfallet av olika alternativa lösningar för närvarande
måste anses vara för tidigt väckt. Den utredning som föreslagits av motionärerna
är därför enligt utskottets mening nu icke motiverad. Motionernas
syfte torde emellertid i allt väsentligt vara tillgodosett genom att statskontoret
förklarat sig berett att fortlöpande hålla statsmakterna orienterade om
hur ADB-teknikens tillämplighet i detta hänseende utvecklas.
Åberopande vad här anförts får utskottet hemställa,
att motionerna I: 23 och II: 26 icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 14 april 1964
På bankoutskottets vägnar:
C. G. REGNÉLL
Närvarande:
från första kammaren: herrar Schmidt, Gustaf Henry Hansson, Åke
Larsson, Palm, Nils Theodor Larsson*, Gorthon, Augustsson och Larfors;
från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, Hansson i önnarp,
Larsson i Umeå, Bengtsson i Landskrona, Ekström i Iggesund och Fridolfsson
*.
Ej närvarande vid justeringen.