Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 196b

15

Nr 16

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder för fortsatt
drift vid Oskarshamns varv.

1 två inom riksdagen väckta, till bankoutskottet hänvisade likalydande
motioner, nr 375 i första kammaren av herr Adolfsson och nr 449 i andra
kammaren av herrar Nilsson i Gävle och Hagberg, har föreslagits, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa om sådana åtgärder att
fortsatt drift vid Oskarshamns varv kan säkras, eventuellt genom statligt
övertagande av varvsrörelsen.

Beträffande motiveringen för förslaget hänvisas till motionen I: 375.

Av utskottet inhämtade yttranden över motionerna har inkommit från
arbetsmarknadsstyrelsen och från Svenska ackumulatoraktiebolaget Jungner
såsom moderbolag för Aktiebolaget Oskarshamns varv.

Svenska ackumulatoraktiebolaget Jungner framhåller, att i dess förvaltningsberättelser
för verksamhetsåren 1961 och 1962 klart uttalats den osäkerhet
för framtiden som ledningen ansett råda i fråga om varvsrörelsen i
Oskarshamn. I den utförliga redogörelse för situationen, som lämnades i
verksamhetsberättelsen för 1962, sades bl. a. följande:

Oskarshamns Varv har under innevarande år givit intresserade rederier
anbud på ett stort antal fartyg av typer inom ramen för anläggningarnas
kapacitet och har därvid varit berett att tillmötesgå de mycket långtgående
krav på krediter, vilka är av betydelse i dagens konkurrenssituation. Erforderliga
nybyggnadskontrakt har dock icke kunnat tillföras varvet. Mot bakgrund
av rådande överkapacitet inom varvsindustri och sjöfart förutses ytterligare
investeringar i varvet bli oräntabla. Försåvitt ansträngningarna att
tillföra rörelsen nya, ej förlustbringande beställningar icke krönes med
framgång, nödgas Oskarshamns Varv med slutförande av inneliggande orderstock
upphöra med nybyggnad av fartyg och avveckla varvsrörelsen.

1 sitt remissyttrande anför bolaget vidare:

Då varvets fortsatta strävanden att erhålla kontrakt för fartygsnybyggnader
till lönsamma villkor ej lett till resultat, fattades i juni 1963 beslut om
avveckling av varvsrörelsen hösten 1964. Avvecklingen fortgår enligt plan,
och beräknar vi att under september i år leverera varvets sista i kontrakt
varande fartygsnybyggnad.

Trots beslutet om avvecklingen har varvsledningen fortsatt att bearbeta
marknaden med offerter avseende såväl i marknaden förekommande förfrågningar
å fartyg av för vårt varv lämplig typ och storlek som förslag å
handels- och fiskefartyg till tänkbara beställare, bl. a. Sovjet samt u-länder.
Trots denna aktivitet och trots den »beställningskonjunktur» som förevarit
har några beställningar av betydenhet ej placerats vid vårt varv. De far -

16

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 196-i

tygskontrakt som tecknats av svenska varv under senare tid avser i första
hand fartyg som i storlek överstiger vårt varvs kapacitet förutom att de tecknats
till pris och till villkor som sannolikt äro förlustbringande. Vår uppfattning
härom grundas på uttalanden från ledande personer inom svensk varvsindustri,
bl. a. ett uttalande från företagschefen vid Eriksbergs Mek. Verkstad,
direktör Sven Häggqvist, i Dagens Nyheter den 2/2 1964.

Vi anser det nödvändigt att i sammanhanget erinra om den varvskris
som allmänt förekommer i skeppsbyggeriländerna, bl. a. är orderläget vid
varven i Frankrike och Italien av sådan karaktär, att statliga myndigheterna
avser ingripa med olika stödåtgärder. I Tyskland har betydande varv
nedlagt verksamheten, och förekommer bl. a. i England under senare tid att
väl renommerade större varv trätt i frivillig likvidation.

Vi har goda skäl att antaga, att den utrustning över vilken vårt varv
förfogar för byggande av fartyg av för varvet lämplig typ är fullt konkurrenskraftig.

I avsikt att medverka till en förlängd avveckling av varvsrörelsen har prisdiskussioner
ägt rum med statliga myndigheter angående fartygsbyggnader
att hänföra till statliga stödbeställningar. Några avgöranden har ännu icke
träffats om dylika arbeten. Bolagsledningen överväger samtidigt mot bakgrunden
av önskemålet om en förlängd avveckling att låta bygga ett eller
annat paragraffartyg i egen regi.

Vid vårt varv sysselsättas i dag ca 600 arbetare och 150 tjänstemän.
Varvsanläggningen är i fullt driftsdugligt skick.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför följande:

Arbetsmarknadsstyrelsen anser sig ej kunna bedöma de företagsekonomiska^
förutsättningarna för en fortsatt drift vid Oskarshamns varv. Saknas
sådana förutsättningar finns från arbetsmarknadssynpunkt ej anledning
påkalla att varvsrörelsen upprätlhålles.

Styrelsen har funnit det angeläget att söka komma till rätta med de problem
på arbetsmarknaden som uppstått i samband med den beslutade nedläggningen
av varvet. Genom arbetsförmedlings-, omskolnings- och lokaliseringsåtgärder
har detta hittills lyckats och möjligheterna att lösa de framtida
problemen bedömes goda. Staden har med "hjälp av statliga åtgärder
erhållit en del nya företag, varjämte utbyggnad av befintliga företag pågår
eller är planerade. På sikt beräknas detta medföra en utökning av sysselsättningen
som bör i stort sett kompensera det sysselsättningsbortfall som nedläggningen
av varvsrörelsen medför. De företag som tillkommit i staden
genom styrelsens medverkan utgöres av helt nyetablerade företag eller företag
som tidigare bedrivit verksamhet i expansiva områden med brist på
arbetskraft. Självfallet är det vid nedläggning av företag i en ort inte alltid
möjligt att skaffa ersättningsindustri som sysselsätter arbetskraft med samma
yrkeskvalifikationer som det nedlagda företaget. Det kan i sådana sammanhang
bli nödvändigt att omskola arbetskraften eller att anskaffa arbete
åt yrkesarbetarna i annan ort, medan annan arbetskraft rekryteras till de
nya företagen.

Utskottet. Den i motionerna behandlade frågan har tidigare varit föremål
för överläggning inom riksdagen. Chefen för inrikesdepartementet besvarade
den 6 december 1963 en interpellation i ämnet, vilken riktats till honom

Bankoutskottets utlåtande nr i6 år lt)64

17

av motionären i första kammaren. Dessförinnan hade chefen för socialdepartementet
den 27 maj 1963 till svar på en enkel fråga i andra kammaren
ingående redogjort för de åtgärder som vidtagits i syfte att förhindra arbetslöshet
och andra sociala skadeverkningar i anledning av krisen vid Oskarshamns
varv.

Av de redogörelser som lämnats dels i nyssnämnda sammanhang, dels i
arbetsmarknadsstyrelsens till utskottet avgivna utlåtande över motionerna
framgår, att vederbörande myndigheter verksamt ingripit för att avhjälpa
de svårigheter som vid en driftsinskränkning av det här aktuella slaget uppstår
för den berörda personalen. Enligt utskottets mening föreligger här en
god illustration till vad som i dylika fall kan uppnås genom en aktiv arbetsmarknadspolitik.
Att vissa yrkesarbetare tvingas till flyttning eller omskolning
medför givetvis olägenheter för dem; att sådant inträffar torde dock
med hänsyn till näringslivets snabba omdaning vara oundvikligt.

Myndigheternas åtgärder i oskarshamnsfallet har inriktats på att icke
blott lösa de individuella problem som driftsinskränkningen skapat utan
också förebygga en från lokaliseringssynpunkt olycklig bortflyttning från
regionen av friställd personal jämte familjemedlemmar. Även i detta hänseende
synes ansträngningarna, vilka utskottet bedömer som betydelsefulla,
hittills ha varit framgångsrika.

De ovan berörda lösningarna är emellertid enligt motionärernas uppfattning
otillräckliga. Härutöver föreslås, att staten skall vidtaga sådana åtgärder
att fortsatt drift vid varvet kan säkras, varvid även ett förstatligande
anses böra övervägas.

Av det yttrande som varvets moderbolag avgivit framgår, att varvets ledning
på olika sätt söker åstadkomma i varje fall en förlängning av varvsdriften.
Givetvis måste förtagsekonomiska hänsyn härvid bli av avgörande
betydelse. Utskottet vill emellertid understryka, att en likartad bedömning
synes ofrånkomlig även för statens del. Trots det för varvsindustrien i stort
gynnsammare läge, som på senare tid har inträtt, torde det, såsom chefen
för inrikesdepartementet framhöll i sitt ovannämnda interpellationssvar,
vara oundvikligt att vissa mindre varv avvecklas såsom led i en strukturrationalisering.
Det kan, som statsrådet härvid uttalade, inte vara en riktig
social politik att under alla omständigheter rädda hotade industrier; samhällets
socialt betingade insatser bör i stället vara av sysselsättningspolitisk
och lokaliseringspolitisk natur.

Vad beträffar motionärernas uttalande om möjligheten att utnyttja Oskarshamns
varv för att bygga fisketonnage avsett för underutvecklade länder
vill utskottet som sin mening framhålla, alt det internationella biståndets
inriktning icke bör bestämmas med utgångspunkt från inhemska företags
svårigheter och att beslutade biståndsåtgärder bör genomföras på ett i
ekonomiskt hänseende rationellt sätt.

18

Bankoutskottets utlåtande nr 16 år 196b

Åberopande vad här anförts får utskottet hemställa,

att motionerna I: 375 och II: 449 icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 7 april 1964

På bankoutskottets vägnar:

C. G. REGNÉLL

Närvarande:

från första kammaren: herrar Ståhle, Schmidt, Gustaf Henry Hansson,
Åke Larsson, Palm, Augustsson, Mattsson* och Risberg*;

från andra kammaren: herrar Regnéll, Berglund, fru Renström-Ingenäs*,
herrar Hansson i önnarp, Hagnell*, Larsson i Umeå, Bengtsson i
Landskrona och Ekström i Iggesund.

* Ej närvarande vid justeringen.