Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
1
Nr 55
Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna
för budgetåret 1964/65, m. m., jämte i ämnet
väckta motioner.
Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag
till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp för budgetåret
1964/65 vid tillämpning av gällande eller vid innevarande års riksdag fastställda
grunder.
På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdraget av
statsrådsprotokollet över finansärenden för den 3 januari 1964 (Bilaga 1
till statsverkspropositionen 1964: Finansplanen) har chefen för finansdepartementet
nämnda dag underställt Kungl. Maj :ts prövning finansplan och
beräkning av inkomster för budgetåret 1964/65 jämte därmed sammanhängande
frågor. Departementschefen har därvid anmält riksrevisionsverkets
skrivelse den 14 december 1963 med inkomstberäkning för nämnda
budgetår.
I en den 23 april 1964 dagtecknad proposition nr 150 angående komplettering
av riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65 in. in. har Kungl. Maj :t
bl. a. föreslagit riksdagen att besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå
i preliminär skatt för budgetåret 1964/65 med 100 procent av grundbeloppet.
Propositionen nr 150 har i här berörd del hänvisats till bevillningsutskottet
och i övrigt till statsutskottet.
Till utskottet har hänvisats den i anledning av propositionen
nr 15 0 väckta motionen II: 1015 av herr Nordgren, vari
hemställts, »att riksdagen måtte besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig,
som avses i 10 § 1 inom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt
a) för andra kalenderhalvåret 1964 med 100 procent av grundbeloppet
och
b) för första kalenderhalvåret 1965 med 95 procent av grundbeloppet».
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid riksdagens början väckta motioner, nämligen
1 liihang till riksdagens protokoll 19tih. 7 samt. Nr S5
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196i
I) de likalydande motionerna I: 550 av herr Bengtson m. fl. och II: 687
av herr Hedlund m. fl., vari hemställts,
a) att riksdagen måtte besluta
1) att med verkan från den 1 april 1964 höja skatten på cigarretter med
två öre per styck;
2) att med verkan från den 1 april 1964 höja skatten på renat brännvin
med två kronor per helbutelj samt på starksprit i övrigt ävensom på
vin i procentuellt motsvarande grad enligt grunder som nu gäller, samt
b) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga
författningsbestämmelser;
II) de likalydande motionerna I: 561 av herr Lundström m. fl. och 11:696
av herr Ohlin m. fl., vari hemställts,
a) att riksdagen måtte besluta höjning av beskattningen på cigarretter
på i motionen II: 694 angivet sätt att träda i kraft vid den tidpunkt riksdagen
bestämmer, samt
b) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till erforderlig författningstext;
ävensom
III) de likalydande motionerna I: 569 av herr Sundin och II: 674 av herr
Börjesson i Falköping, vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om utredning av frågan om en till den ekonomiska
konjunkturen smidigt anpassningsbar beskattning i syfte att möjliggöra
en smidigare och effektivare finanspolitik».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna 1:569, 11:687 (jfr 11:686), 11:696 (jfr II:
694) och II: 1015.
Statsverkspropositionen
I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna
å driftbudgeten under budgetåret 1964/65 är bevillningarna i överensstämmelse
med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:
-
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. . . 9 050 000 000
Kupongskatt .......................... 8 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt ... 1 000 000
Skogsvårdsavgifter ..................... 10 200 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ...................... 3 000 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b 5
Arvsskatt och gåvoskatt ................ 140 000 000
Lotterivinstskatt ....................... 89 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. in. 160 000 000 9 461 200 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt .......................... 550 000 000
Trafikomläggningsskatt ................ 105 000 000
Bensin- och brännoljeskatt .............. 1 265 000 000 1 920 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel ............................. 900 000 000
Allmän varuskatt ...................... 3 300 000 000
Särskilda varuskatter .................. 415 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon ........ 280 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. 20 000 000
Tobaksskatt ........................... 1 050 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
............................ 20 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
............................ 44 000 000
Skatt å sprit .......................... 1 450 000 000
Skatt å vin ............................ 140 000 000
Skatt å malt- och läskedrycker .......... 200 000 000
Energiskatt ............................ 710 000 000 8 529 000 000
Postverket (överskott) .................................... 7 000 000
Beträffande riksstatsförslagets inkomstsida och beräkningen av de särskilda
inkomsttitlarna hänvisar utskottet till den i statsverkspropositionen
lämnade sammanfattningen av beräkningarna, varvid dock endast de poster
som på grund av sin storlek eller av andra skäl är av speciellt intresse särskilt
berörts. De närmare detaljerna i riksrevisionsverkets inkomstberäkning
framgår av vid bilaga 1 till statsverkspropositionen fogat bihang 1.
Riksrevisionsverkets beräkning av statsinkomsternas
utveckling på längre sikt
I en bilaga till riksrevisionsverkets vid statsverkspropositionen fogade inkomstberäkning
för budgetåret 1964/65 har ämbetsverket redovisat en promemoria
med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren
1965/66—1967/68. I promemorian framhålles inledningsvis att utvecklingen
av statsinkomsterna i första hand är beroende av den allmänna ekono
-
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
miska utvecklingen, för vilken på längre sikt endast schablonmässiga antaganden
kan göras. Sambandet med den allmänna ekonomiska utvecklingen
är särskilt utpräglat för titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Ämbetsverket fortsätter:
Varje procents förändring i de sammanlagda till taxering uppgivna inkomsterna
kan sålunda, vid en i stort oförändrad inkomststruktur, beräknas
medföra en förändring i summa påförd statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt
och folkpensionsavgifter med ca 125 miljoner kronor per år. Vid
ett schablonmässigt antagande om en 4-procentig ökning av skatteunderlaget
vid 1966—1968 års taxeringar kan de påförda beloppen av statlig inkomstskatt,
förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter beräknas uppgå
till de belopp, som angives i följande tablå, i vilken även det enligt det föregående
uppskattade beloppet vid 1964 och 1965 års taxeringar medtagits
(miljoner kronor).
Taxeringsår
1964 1965 1966 1967 1968
8 470 8 950 9 320 9 840 10 370
+ 480 + 370 + 520 + 530
Därefter framhåller riksrevisionsverket följande.
Genom uppbördstekniska förhållanden kan betydande skillnader förekomma
mellan de påförda skatterna och de kassamässiga inkomsterna på skattetiteln
under budgetåret. I detta sammanhang kan främst nämnas eftersläpningen
i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som blir speciellt märkbar
vid större förändringar av skatteunderlaget. En antagen stegring av
skatteunderlaget under budgetåren 1965/66—1967/68 med 4 procent skulle
innebära, att inkomsterna på titeln skulle uppgå till 9 500 miljoner kronor
under budgetåret 1965/66. Budgetåret 1966/67 skulle de kassamässiga intäkterna
på titeln uppgå till 10 200 miljoner kronor och under budgetåret 1967/
68 till 10 700 miljoner kronor.
För under tullar och acciser redovisade inkomsttitlar är sambandet med
den löpande ekonomiska utvecklingen speciellt framträdande för allmän
varuskatt, som utgår på den värdemässiga omsättningen. För övriga tullar
och acciser liksom för automobilskattemedlen har skattesatserna i betydande
utsträckning karaktären av styckeskatter och är relativt oberoende av
förändringar i prisnivån. Vid givna skattesatser kan därför en prognos över
intäkterna för ifrågavarande inkomsttitlar utföras med ledning av mindre
preciserade antaganden om den allmänna ekonomiska utvecklingen än när
det gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Detsamma gäller
under förutsättning av bland annat oförändrade förräntningskrav också för
flertalet kapitalfonder.
I nedanstående sammanställning, i vilken även de kända beloppen för budgetåret
1962/63 och de nu beräknade beloppen för budgetåren 1963/64
och 1964/65 medtagits, har de beräknade intäkterna under budgetåren
1965/66—1967/68 för andra titlar än titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. sammanställts (miljoner kronor).
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196i 5
Övrig skatt å inkomst, |
1962/63 |
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
relse.............. |
379 |
411 |
411 |
423 |
435 |
447 |
Automobilskattemedel |
1 587 |
1 810 |
1 920 |
2 030 |
2 140 |
2 115 |
Tullar och acciser .... |
7 546 |
8 224 |
8 529 |
8 865 |
9 200 |
9 485 |
samhet............ |
286 |
300 |
484 |
630 |
600 |
550 |
Diverse inkomster .... |
335 |
414 |
409 |
418 |
427 |
436 |
der .............. |
402 |
417 |
483 |
543 |
593 |
643 |
Övriga kapitalfonder .. |
687 |
724 |
757 |
775 |
798 |
821 |
Summa |
11 222 |
12 300 |
12 993 |
13 684 |
14 193 |
14 497 |
Beräkningen bygger på antaganden om en fortsatt ökning av nationalprodukten
och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt
under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå. För vissa titlar såsom
allmän varuskatt, tullmedel och i viss mån även affärsverksfonderna
kan genom det nära sambandet mellan intäkter och den löpande ekonomiska
utvecklingen också tämligen små förändringar i utvecklingstakten för nationalprodukten
och dess komponenter ge utslag i intäkterna. Helt allmänt
bör dessutom understrykas, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen
för de olika inkomsttitlarna är baserad på det beräknade utfallet av
motsvarande inkomster under budgetåren 1963/64 och 1964/65. I den mån
denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes, måste givetvis beräkningarna
för budgetåren 1965/66—1967/68 revideras.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
Härutinnan har departementschefen i statsverkspropositionen anfört följande.
I enlighet med gällande grunder bör, som jag tidigare framhållit, under
budgetåret 1964/65 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel.
De avsatta medlen bör särredovisas på budgetutjämningsfonden.
Ä andra sidan bör enligt samma grunder återföring från budgetutjämningsfonden
ske av tidigare avsatta medel. Utifrån riksrevisionsverkets
förslag och med beaktande jämväl av föreslagen ändring av reglerna
för inkomstbeskattningen innebärande att rätten till avdrag för folkpensionsavgiften
slopas, kan dessa avsättningar och återföringar beräknas
resultera i en nettoåterföring av ca 350 milj. kr.
I det föregående har jag meddelat min avsikt att senare denna dag föreslå
viss ändring av reglerna för inkomstbeskattningen med innebörd att
rätten till avdrag för folkpensionsavgiften slopas fr. o. in. den 1 juli 1964.
Detta kan beräknas medföra en ökning på inkomstskattetiteln med ca 350
milj. kr. 1964/65. Som tidigare anförts avser jag vidare föreslå att särskilt
investeringsavdrag vid den statliga taxeringen må medgivas för industrins
investeringar i maskiner och inventarier under 1964. Detta kan beräknas
medföra ett skattebortfall av ca 100 milj. kr. Med anledning härav förorti
Dihang till riksdagens protokoll 196b. 7 samt. Nr 55
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b
dar jag, att titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. uppföres med
9 050 milj. kr.
Senare under vårriksdagen kommer förslag om vissa ändringar av gällande
lösen- och stämpelförordningar att lämnas till riksdagen. I avvaktan
på ställningstagande härtill föreslår jag, att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar
preliminärt uppföres med av riksrevisionsverket förordat
belopp, 160 milj. kr.
Skogsvårdsavgiften har av 1963 års riksdag fastställts att för 1963 utgå
efter promilletalet 1,0. I anslutning till de principer för finansieringen av
skogsvård sstyrelsernas verksamhet som antogs av 1960 års riksdag förordar
jag, att skogsvårdsavgiften för år 1963 skall utgå efter oförändrat promilletal,
1,0. Jag hemställer i det följande härom, varvid jag beräknar inkomsterna
av titeln skogsvårdsavgifter till 10,2 milj. kr.
Som jag tidigare anfört avser jag att senare framlägga förslag om viss
ändring av energibeskattningen, innebärande att el-kraften vid vissa produktionsprocesser
ur skattesynpunkt jämställs med andra energikällor. I
avvaktan på den slutliga utformningen av detta förslag förordar jag att titeln
energiskatt preliminärt uppföres med av riksrevisionsverket föreslaget
belopp, 710 milj. kr.
I fråga om de under rubriken uppbörd i statens verksamhet upptagna inkomsttitlarna
förordar jag följande. Beträffande titeln inkomster vid flygtekniska
försöksanstalten bör det såsom chefen för försvarsdepartementet
senare denna dag föreslår vara möjligt att åstadkomma viss ökning av
volymen av utlandsbeställningar. Jag förordar att inkomsterna på titeln
uppföres med 9 550 000 kr. Då beslut om höjda lotsavgifter fr. o. in. den 1
januari 1964 meddelats av Kungl. Maj:t på grundval av sjöfartsstyrelsens
förslag beräknar jag inkomsterna under titeln lotspenningar till 14 300 000
kr. för 1963/64 och 15 600 000 kr. för 1964/65. I anslutning till det förslag
om viss ändring i grunderna för lantmäteritaxan, som chefen för jordbruksdepartementet
senare denna dag framlägger, torde med avvikelse från
riksrevisionsverkets förslag inkomsttiteln inkomster vid lantmäteriväsendet
för nästa budgetår böra uppföras med 21,2 milj. kr. I likhet med riksrevisionsverket
förordar jag att en ny titel benämnd Bidrag till kostnader
för polisväsendet m. in. upptages i riksstatsförslaget. Jag beräknar inkomsterna
under denna titel till 154 milj. kr. för 1964/65. Jag ansluter mig vidare
till riksrevisionsverkets förslag om uppförande av en ny inkomsttitel
benämnd Personalsjukpenningar m. m. samt att denna titel uppföres med
25 milj. kr. för 1964/65.
I fråga om inkomsterna under statens affärsverksfonder förordar jag i
likhet med riksrevisionsverket att i riksstaten för budgetåret 1964/65 upptages
en inkomsttitel för statens järnvägar och att denna titel uppföres med
ett formellt belopp av 1 milj. kr.
I fråga om beräkningen av övriga inkomsttitlar i riksstatsförslaget föranleder
riksrevisionsverkets förslag inte något uttalande från min sida.
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 19Gb
7
Ny beräkning av vissa inkomsttitlar
I propositionen nr 150 har föreslagits ny beräkning av vissa inkomsttitlar.
Härav inhämtas bl. a. följande.
I skrivelse den 1 april 1964 har riksrevisionsverket jämlikt gällande instruktion
avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomstei
under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1964/65. Vid beräkningens
verkställande har ämbetsverket liksom under tidigare år från vederbörande
myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna
ävensom beträffande vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beträffande
de olika inkomsttitlarna har riksrevisionsverket i huvudsak anfört
följande.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver
uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även
kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbäres i samband
med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes
de behållna inkomsterna på titeln med 9 050 miljoner kronor, vilket var
250 miljoner kronor mer än enligt riksrevisionsverkets förslag. Slopandet
av avdragsrätten för folkpensionsavgiften beräknades därvid ge sammanlagt
350 miljoner kronor medan inkomsterna förutsattes minska med 100
miljoner kronor till följd av avdragsrätten för vissa maskininvesteringar.
Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln som nu utförts har
riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt med beräkningen av
titeln för nästkommande budgetår bedöma utfallet för innevarande budgetår.
Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid
riksrevisionsverkets beräkningar i december 1963 medtagits som jämförelse
(miljoner kronor):
1963/64 |
1964/65 |
|||
december- |
ny beräk- |
december- |
ny beräkn |
|
beräkning |
ning |
beräkning |
ning |
|
Inkomster Preliminärskatt inklusive fyllnads- |
18 710 |
|||
betalningar.................. |
17 130 |
17 240 |
18 310 |
|
940 |
930 |
910 |
930 |
|
Socialförsäkringsavgifter från di-rektdebiterade arbetsgivare .... |
610 |
630 |
620 |
640 |
400 |
400 |
|||
restantier m. m............... |
400 |
400 |
||
Summa inkomster |
19 080 |
19 200 |
20 240 |
20 680 |
Utgifter Kommunalskattemedel.......... |
7 550 |
7 550 |
8 310 |
8 330 |
Överskjutande skatt............ |
1 490 |
1 490 |
1 300 |
1 300 |
8 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
Övriga restitutioner............ |
50 |
50 |
50 |
50 |
Socialförsäkringsavgifter från di- |
||||
rektdebiterade arbetsgivare .... |
610 |
630 |
620 |
640 |
Förskott till allmänna försäkrings- |
||||
kassorna m. m............... |
930 |
920 |
970 |
950 |
Utbetalningar till allmänna pen- |
||||
sionsfonden ............. |
170 |
170 |
210 |
200 |
Omföringar ............ |
30 |
30 |
30 |
30 |
Summa utgifter |
10 830 |
10 840 |
11 490 |
11 500 |
Inkomster utöver utgifter ...... |
8 250 |
8 360 |
8 750 |
9 180 |
Beträiiande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkets
decemberberäkning.
Den redovisade avvikelsen mellan de nu företagna beräkningarna och decemberberäkningen
i fråga om preliminärskatten hänför sig för innevarande
budgetår främst till att fyllnadsbetalningarna våren 1964 uppräknats med
100 miljoner kronor som en följd av det höjda inkomstantagandet för bolagen.
I övrigt har de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och
fördelning i november 1963 och januari 1964 samt tillgängliga sammanfattande
uppgifter om uppbörden i mars 1964 endast givit anledning till
obetydliga justeringar.
För budgetåret 1964/65 har i jämförelse med decemberberäkningen för
preliminär A-skatt räknats med dels inverkan av slopandet av avdragsrätten
för folkpensionsavgiften, som antagits medföra en ökning av ca 70 miljoner
kronor per termin från och med uppbördsterminen i september 1964, och
dels dessutom med någon ytterligare uppgång med hänsyn till vad som nu
är känt om uppbörden i mars 1964. Den preliminära B-skatten och fyllnadsbetalningarna
bär upptagits med samma belopp som i decemberberäkningen.
Den nedgång i fyllnadsbetalningarna om 100 miljoner kronor som enligt
vad som uttalades i proposition 1964:40 kunde väntas på grund av den
nytillkomna avdragsrätten för vissa maskininvesteringar har antagits komma
att uppvägas av att bolagens utrymme för fyllnadsbetalningar ökat i
ungefär samma utsträckning genom den nu antagna högre nivån för bolagsinkomsterna.
För övriga poster räknas endast med obetydliga förändringar jämfört med
decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på i
skrivelse från riksförsäkringsverket den 14 mars 1964 erhållna uppgifter.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna
bör verkställas under budgetåren 1963/64 och 1964/65 framgår av följande
sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp
vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (miljoner kronor):
9
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
1963/64 1964/65
december- ny beräk- december- ny beräk -
beräknlng ning beräkning ning
Avsättning .................... 900 950 750 900
Återf öring .................... 1100 1100 1175 1 200
Nettoåterföring ................ 200 150 425 300
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna
tidpunkt föreligger och som vad gäller beräkningen av löneutvecklingen särskilt
accentueras av det ovissa avtalsläget, uppskattar riksrevisionsverket
de behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in.
för budgetåret 1963/64 till 8 400 miljoner kronor och föreslår att titeln i
riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 9 200 miljoner kronor, vilket
är 150 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel
uppförd med 140 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 11
mars 1964 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster uppföres
med 130 miljoner kronor i riksstaten. Riksrevisionsverket föreslår, att
titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 140
miljoner kronor.
Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 89
miljoner kronor. I sin förenämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat
inkomsterna på titeln till 90 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som
beräknar inkomsterna på titeln till 90 miljoner kronor för innevarande
budgetår, förordar att titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres med 92
miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna
titel uppfördes i statsverkspropositionen med 160 miljoner kronor. I sin
förenämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen under hänvisning till
beräkningen av inkomstutfallet för innevarande budgetår, att inkomsterna
på titeln uppföres med 145 miljoner kronor. Vid denna uppskattning har
styrelsen icke tagit hänsyn till den inverkan det i propositionen 1964: 75
framlagda förslaget till stämpelskatteförordning in. m. med däri föreslagna
ändringar av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter kan få på inkomstutfallet.
Riksrevisionsverket förordar under förutsättning av bifall till
nyssnämnda proposition, att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m. i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 160 miljoner
kronor.
Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 550
miljoner kronor. Enligt från överstålhållarämbetet och länsstyrelserna in
-
10 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b
hämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie
uppbörds stämman i februari—mars 1964 till 488,7 miljoner kronor, vilket
är 38,4 miljoner kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom
bestämmelserna om anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt i
kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 39 miljoner
kronor hänförligt till budgetåret 1963/64 beräknas inflyta först under budgetåret
1964/65. Å andra sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser
drygt 30 miljoner kronor avseende debiteringen i februari-mars
1963 först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda
uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till 515
miljoner kronor för budgetåret 1963/64 eller samma belopp som i decemberberäkningen.
Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
uppgick vid utgången av år 1963 antalet registrerade personbilar till
ca 1 554 000 och antalet registrerade lastbilar till ca 127 000, vilket var
ca 130 000 respektive ca 3 000 fler än vid utgången av år 1962. Beträffande
beräkningen för nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna
utgå från en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek
som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln
fordonsskatt i riksstaten uppföres med 550 miljoner kronor, vilket är
samma belopp som uppfördes i statsverkspropositionen.
Trafikomläggningsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 105 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna
inhämtade uppgifter uppgick den debiterade trafikomläggningsskatten
vid den ordinarie uppbördsstämman i februari—mars 1964 till 89,38 miljoner
kronor. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräknar
titeln till 88 miljoner kronor, förordar att titeln trafikomläggningsskatt i
riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 95 miljoner kronor, vilket
är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen
med 1 265 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter
förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65
uppföres med oförändrat 1 265 miljoner kronor.
Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 909 miljoner
kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 mars 1964 har generaltullstyrelsen
uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 020 miljoner
kronor för budgetåret 1964/65. Styrelsens uppskattning har företagits
på basis av importprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1964
och under förutsättning av att inga större förändringar kommer att inträffa
med avseende på importens sammansättning. Generaltullstyrelsen har vid
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964 11
beräkningen beaktat dels den tullreducering om 10 procent för varor av
EFTA-ursprung, som genomfördes den 31 december 1963, dels den ytterligare
tullsänkning om likaledes 10 procent, som är avsedd att genomföras den
31 december 1964. Då värdet av importen från EFTA-området, inklusive
Finland, utgör omkring 30 procent av det totala importvärdet, har generaltullstyrelsen
beräknat, att varje reducering om 10 procent av tullen för
EFTA-varor för närvarande medför ett inkomstbortfall av ca 30 miljoner
kronor för helt budgetår. För restitutioner beräknar styrelsen ett belopp av
100 miljoner kronor, varigenom nettouppbörden av tullmedel under budgetåret
1964/65 skulle utgöra 920 miljoner kronor.
Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår
till 930 miljoner kronor, förordar att titeln i riksstaten för budgetåret
1964/65 uppföres med 950 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Allmän varuskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen
med 3 300 miljoner kronor. För innevarandet budgetår beräknar riksrevisionsverket
inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 110 miljoner kronor
eller ungefär samma belopp som räknades med i decemberberäkningen. Med
hänvisning till de allmänna förutsättningar angående den fortsatta ekonomiska
utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt till grund för sin beräknig,
förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln allmän varuskatt i riksstaten
för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 3 300 miljoner kronor.
Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen
med 415 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket
inkomsterna på ifrågavarande titel till 415 miljoner kronor, vilket
är 15 miljoner kronor mer än vid december beräkningen. Riksrevisionsverket
förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret
1964/65 uppföres med 430 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 280 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar
riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 280 miljoner kronor, vilket
är 20 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket
förordar att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres
med 300 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 050 miljoner
kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat in
-
12 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
komsterna på titeln till 1 040 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar,
att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med
1 040 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Skatt å sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 450
miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning uppskattat
inkomsterna på titeln till 1 475 miljoner kronor. I anslutning till kontrollstyrelsens
beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln skatt å sprit i
riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 1 475 miljoner kronor, vilket
är 25 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 140 miljoner
kronor. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens
förnyade beräkning, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres
med oförändrat 140 miljoner kronor.
Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes i
statsverkspropositionen med 200 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin
förnyade beräkning angivit inkomsterna till 210 miljoner kronor. Riksrevisionsverket
förordar i anslutning till kontrollstyrelsens beräkning, att titeln
skatt å malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres
med 210 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 710 miljoner
kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna
för nästkommande budgetår till samma belopp som för decemberberäkningen
men framhållit, att i händelse av riksdagens bifall till proposition
1964: 60 inkomsten av energiskatt skulle komma att minska med 13
miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar under förutsättning av bifall
till nyssnämnda proposition, att titeln energiskatt i riksstaten för hudgetåret
1964/65 uppföres med 700 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner
kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 7 miljoner
kronor. I förnyad beräkning den 19 mars 1964 har generalpoststyrelsen
angivit överskottet under nästkommande budgetår till 11 miljoner kronor.
1 jämförelse med beräkningen i december har styrelsen härvid uppräknat
inkomsterna, främst avseende frankoteckensuppbörd och inkomster för befordran
av tjänsteförsändelser, med 10 miljoner kronor och driftkostnaderna
med 6 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har vid beräkningen av
portoinkomsterna utgått från de porton som för närvarande gäller för olika
försändelseslag och vid beräkningen av driftkostnaderna från nuvarande
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196t 13
lönenivå. Generalpoststyrelsen har i skrivelsen nämnt att en procents ökning
av lönerna från och med den 1 januari eller den 1 juli 1964 väntas minska
driftresultatet för budgetåret 1964/65 med ca 4,1 miljoner kronor. En förnyad
lönehöjning från och med den 1 januari 1965 försämrar driftresultatet
med ytterligare 1,9 miljon kronor per lönehöjningsprocent.
Riksrevisionsverket föreslår, att titeln postverket vid oförändrad lönenivå
beräknas till 11 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.
Ämbetsverkets ändringsförslag innehåller därjämte bl. a., att inkomsttiteln
för dels regleringsavgift och accis å fett varor m. m., dels rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag upptagits den förra till 5 miljoner
kronor mot 20 miljoner kronor enligt statsverkspropositionen samt den
senare till 45 miljoner kronor mot 44 miljoner kronor enligt nämnda projmsition.
Beträffande de affärsdrivande verken erinrar riksrevisionsverket om att
de beräknade inlevererade överskotten kommer att påverkas av utgifter,
som kan bli följden av höjd lönenivå för de statsanställda.
Sedan uppgörelse träffats mellan parterna på arbetsmarknaden, har
riksrevisionsverket i skrivelse den 15 april 1964 gjort bl. a. följande tilllägg
till den förnyade beräkningen.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. De beräkningar av de behållna
inkomsterna på denna titel under innevarande och nästkommande budgetår
som nu företagits sammanfattas nedan (miljoner kronor):
1963/64 1964/65
Inkomster
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar...... 17 240 19 200
Kvarstående skatt............................ 930 930
Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare
.................................. 630 640
Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. in. 400_400
Summa inkomster 19 200 21 170
Utgifter
Kommunalskattemedel ........................ 7 550 8 330
Överskjutande skatt .......................... 1 490 1 300
Övriga restitutioner............................ 50 50
Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare
.................................. 630 640
Förskott till allmänna försäkringskassorna m. m..... 920 950
Utbetalningar till allmänna pensionsfonden........ 170 200
Omföringar .................... 30_30
Summa utgifter 10 840 11 500
Inkomster utöver utgilter...................... 8 360 9 670
2+ nihanq till riksdagens protokoll IOCIi. 7 stnnl. Xr Sfi
14 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
Den antagna större ökningen av lönesumman under 1964 har förutsatts
komma att föranleda en ökad uppbörd av preliminär A-skatt först
under uppbördsterminen i juli 1964. För uppbörden av preliminär B-skatt
har icke antagits någon ändring under uppbördsåret 1964—65 jämfört med
beräkningen den 1 april. De angivna beloppen för innevarande budgetår är
även för andra poster desamma som i den tidigare beräkningen. För budgetåret
1964/65 har räknats med ca 500 miljoner kronor större preliminärskatteuppbörd,
främst av preliminär A-skatt, än i tidigare beräkning, övriga
inkomst- och utgiftsposter har upptagits med samma belopp som i beräkningen
den 1 april.
De avsättningar till och återföringar från kommunalskattemedelsfonden,
som de nu företagna beräkningarna ger anledning till framgår av följande
sammanställning (miljoner kronor):
1963/64 1964/65
Avsättning .................................... 950 1 100
Aterf öring...................................... 1 100 1 200
Nettoåterföring ................................ 150 100
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna
tidpunkt föreligger beräknar riksrevisionsverket för innevarande budgetår
titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till 8 400 miljoner kronor
eller samma belopp som tidigare och föreslår att titeln i riksstaten för
budgetåret 1964/65 uppföres med 9 700 miljoner kronor, vilket är 500
miljoner kronor mer än i beräkningen den 1 april och 650 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Allmän varuskatt. Riksrevisionsverket beräknar denna titel för innevarande
budgetår till oförändrat 3 110 miljoner kronor och föreslår, att titeln
i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 3 400 miljoner kronor
vilket är 100 miljoner kronor mer än i beräkningen den 1 april och i statsverkspropositionen.
Postverket. I riksrevisionsverkets utfallsberäkning den 2 april 1964 beräknades
postverkets inlevererade överskott under innevarande budgetår
till 1 miljon kronor och i den förnyade inkomstberäkningen upptogs överskottet
för budgetåret 1964/65 till 11 miljoner kronor. Enligt underhand
inhämtade uppgifter från generalpoststyrelsen kan nu för innevarande
budgetår ett gynnsammare utfall förutses, varigenom det inlevererade överskottet
skulle komma att uppgå till 9 miljoner kronor. För nästkommande
budgetår beräknas föreslagna portohöjningar komma att medföra en inkomstökning
om 68 miljoner kronor och ökade löner en utgiftsökning om
34 miljoner kronor jämfört med tidigare kalkyl. Det inlevererbara överskottet
skulle således för nästkommande budgetår uppgå till 45 miljoner
kronor.
Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln postverket till 9 mil -
15
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år t96i
joner kronor för innevarande budgetår och föreslår, att titeln i riksstaten
för budgetåret 1964/65 uppföres med 45 miljoner kronor, vilket är 34
miljoner kronor mer än i den förnyade beräkningen och 38 miljoner kronor
mer än i statsverkspropositionen.
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
1 denna del anför departementschefen i kompletteringspropositionen
bl. a. följande.
Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till förändringar i den
beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades
i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar jag
i det följande kommer att ange.
Under förutsättning av bifall till prop. 1964: 75 förordar jag, att titeln
omsättnings- och expeditionsstämplar uppföres med 160 milj. kr.
Titeln energiskatt uppfördes i statsverkspropositionen med 710 milj. kr.
i avvaktan på proposition med förslag till viss ändring av energibeskattningen.
Förslag har sedermera framlagts i prop. 1964: 60. Under förutsättning
av riksdagens bifall till förslaget beräknar jag, i likhet med riksrevisionsverket,
inkomsterna under titeln energiskatt till 700 milj. kr. för
1964/65.
Chefen för inrikesdepartementet avser att senare framlägga förslag till
nya föreskrifter angående exekutionsavgifter. De nya bestämmelserna, som
det torde ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda i administrativ ordning,
torde medföra en inkomst för statsverket budgetåret 1964/65 på 800 000 kr.
Jag förordar att en ny inkomsttitel benämnd exekutionsavgifter uppföres
under rubriken uppbörd i statens verksamhet och att denna titel uppföres
med 800 000 kr. för 1964/65.
I anslutning till i prop. 1964: 119 föreslaget inköp av FN-obligationer föreslår
jag att titeln övriga diverse inkomster uppräknas med 45 milj. kr. och
uppföres med 110 milj. kr. i riksstaten för 1964/65.
Inkomsterna av statens affärsverksfonder har av riksrevisionsverket beräknats
med hänsyn till överenskommelsen om lönehöjningar för de statsanställda
1964 och 1965. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare
denna dag, efter förslag av generalpoststyrelsen, förordat vissa justeringar
av gällande posttaxor. I likhet med riksrevisionsverket beräknar jag
inkomsttiteln postverket till 9 milj. kr. för 1963/64 och, under förutsättning
av bifall till förslaget om höjning av posttaxorna, till 45 milj. kr. 1964/65.
Inkomsttiteln televerket beräknar jag i avvaktan på ställningstagande till
förslag om ökade rörelsemcdel för televerket i likhet med riksrevisionsverket
till 140 milj. kr.
Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
16 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
gällande grunder för budgetåret 1964/65 avsättning ske till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare
avsatta belopp. I enlighet med riksrevisionsverkets förslag kan dessa
avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring
av 100 milj. kr.
Beträffande budgetläget framhåller departementschefen i kompletteringspropositionen
följande.
En sammanfattande bild av utvecklingen av totalbudgetens huvudkomponenter
1962/63—1964/65 lämnas i följande tabell. Tabellen visar, att totalbudgetens
saldo beräknas förskjutas i negativ riktning med ca 800 milj.
kr. från föregående till innevarande budgetår samt att denna försvagning
kan väntas fortsätta — om än i avsaktande tempo — nästa budgetår. Totalbudgeten
beräknas sålunda under innevarande budgetår uppvisa ett underskott
av inemot 500 milj. kr. och under nästa budgetår av ca 850 milj. kr.
Jämfört med de beräkningar som redovisades i statsverkspropositionen innebär
de nya kalkylerna praktiskt taget oförändrat total saldo under innevarande
och nästa budgetår. Den karakteristik av budgetutvecklingen som
gavs i statsverkspropositionen är sålunda fortfarande giltig — en omsvängning
från överskott till underskott under innevarande budgetår och en fortsatt
försvagning nästa budgetår.
Totalbudgeten 1962/63- 1964/65
Milj. kr.
1963/64 |
1964/65 |
Förändring från |
|||||
Utfall |
Stv- |
Ny |
Stv- |
Ny |
Utfall |
Ny ber. |
|
1962/63 |
prop. 1964 |
ber. |
prop. 1964 |
ber. |
1962/63 |
1963/64 |
|
Driftbudgetens inkomster .... |
19 869 |
20 601 |
20 704 |
22 051 |
22 961 |
+ 835 |
+ 2 257 |
Driftbudgetens utgifter (inkl. |
|||||||
ringar) .................. |
18 717 |
19 870 |
19 973 |
21 970 |
22 682 |
+ 1 256 |
+ 2 709 |
Överskott ( + ), underskott ( — ) |
|||||||
på driftbudgeten ...:...... Medelsbehov på kapitalbudge- |
4- 1 152 |
4- 731 |
~ 731 |
si |
+ 278 |
- 421 |
- 453 |
ten....................... ökad (—), minskad (+) dis- |
813 |
1 233 |
1 100 |
982 |
1 125 |
+ 287 |
+ 25 |
position av rörliga krediter |
12 |
- |
- 100 |
— |
— |
- 88 |
+ 100 |
Totalbudgetens säldo........ |
+ 327 |
- 502 |
- 469 |
- 901 |
- 847 |
796 |
- 378 |
Jag övergår härefter till en mera detaljerad redogörelse för budgetutvecklingen
under innevarande och nästa budgetår. Jag uppehåller mig därvid först
vid statsinkomsternas utveckling för att sedan lämna en redogörelse för ut
-
17
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196i
gifternas förändring och i ett sammanfattande avsnitt beröra saldoutvecklingen.
En mera ingående beskrivning av såväl inkomsternas som utgifternas
utveckling lämnas därjämte i senare avsnitt.
Inkomstutvecklingen. Driftbudgetens totala inkomster beräknas nu, som
framgår av särskild tabell, till 20 704 milj. kr. för 1963/64 och 22 961 milj.
kr. för 1964/65 innebärande ökningar med resp. 835 milj. kr. och 2 257
milj. kr. från närmast föregående budgetår.
Den nya beräkningen avviker i fråga om 1964/65 rätt väsentligt från statsverkspropositionens
beräkning, medan för 1963/64 någon större förändring
inte inträffar. Den i statsverkspropositionen lämnade allmänna karakteristiken
av inkomstutvecklingen — en låg ökning innevarande budgetår som
efterföljs av en väsentligt större ökning nästa budgetår —- är således fortfarande
giltig, även om ökningstakten nästa budgetår blir avsevärt högre
än tidigare beräknat. Avgörande för den något förändrade utvecklingsbilden
är att statsverkspropositionen schablonantagande om skatteunderlagets ökning
under 1964 och 1965 nu kunnat ersättas med mera realistiska, om än
fortfarande osäkra uppskattningar.
Beräkningen av statsinkomsterna i statsverkspropositionen grundades på
ett antagande om en ökning av lönesumman från 1963 till 1964 med 5 procent
och från 1964 till 1965 med 4 procent. Fysiska personers inkomster av
andra förvärvskällor än tjänst beräknades efter samma ökningstal. För aktiebolagens
taxerade inkomster antogs en femprocentig ökning vartdera
året, varvid hänsyn dock inte togs till reduktionen av de taxerade inkomsterna
till följd av de föreslagna särskilda investeringsavdragen under 1964.
Riksrevisionsverket har vid sin förnyade inkomstberäkning för 1964/65
antagit att lönesumman skall stiga med drygt 6 procent 1964 och drygt 7
procent 1965. Till grund för denna bedömning ligger bl. a. överenskommelsen
mellan arbetsmarknadens huvudparter om lönehöjningar 1964 och 1965,
vissa antaganden om ökningen av antalet yrkesverksamma och en övergång
till högre betalda yrken samt en viss fortsatt löneglidning. Vidare tyder en
enkät över aktiebolagens inkomster vid 1964 års taxering på en större ökning
än den som ligger till grund för statsverkspropositionens inkomstberäkning.
Den nya beräkningen grundas sålunda på antagandet att aktiebolagens
taxerade inkomster stiger med 10 procent från 1963 till 1964 års
taxering jämfört med beräknat 5 procent i statsverkspropositionen.
För inkomstskattetiteln beräknar riksrevisionsverket nu de behållna nettoinkomsterna
under 1963/64 och 1964/65 till 8 400 resp. 9 700 milj. kr., innebärande
ökningar från statsverkspropositionens beräkning med 100 resp.
650 milj. kr. Det reviderade antagandet om aktiebolagens inkomstökning
har föranlett en uppräkning av fyllnadsbetalningarna under våren 1964 med
100 milj. kr. och en motsvarande nivålyftning för 1965. För budgetåret
1963/64 bär i övrigt ingen förändring av den tidigare beräkningen företa
-
18 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
gits, eftersom den genom överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter
höjda lönenivån endast obetydligt påverkar uppbörden under detta budgetår.
De nya beräkningarna innebär att de behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln
minskar med inemot 250 milj. kr. från 1962/63 till 1963/
64 och ökar med 1 300 milj. kr. till 1964/65. Som jag närmare utvecklat i
statsverkspropositionen betingas utvecklingen av den behållna inkomsten
på inkomstskattetiteln under nu aktuella budgetår i hög grad av utvecklingen
av utbetalningarna från titelns utgiftssida. Under 1963/64 stiger utbetalningarna
av kommunalskattemedel mycket kraftigt, vilket huvudsakligen är
en automatisk följd av skatteunderlagets snabba stegring under de första
åren på 1960-talet. Den stora ökningen av utbetalningarna av överskjutande
skatt utgör en efterverkan av 1961 års skattereform och är såtillvida en engångsföreteelse.
Driftbudgeten» inkomster 1962/63 — 1964/65
Milj. kr.
1963/64 |
1964/65 |
Förändring från |
|||||
Utfall |
Stv- |
Ny |
Stv- |
Ny |
Utfall |
Ny ber. |
|
1962/63 |
prop. 1964 |
ber. |
prop. 1964 |
ber. |
1962/63 |
1963/64 |
|
Skatt å inkomst och förmögen- |
|||||||
het m. m................. Övrig skatt å inkomst, förmö- |
8 647 |
8 300 |
8 400 |
9 050 |
9 700 |
- 247 |
+ 1 300 |
genhet och rörelse ........ |
379 |
411 |
409 |
411 |
414 |
+ 30 |
+ 5 |
Automobilskattemedel ...... |
1 587 |
1 810 |
1 808 |
1 920 |
1 910 |
+ 221 |
+ 102 |
Tullar och acciser .......... |
7 546 |
8 224 |
8 315 |
8 529 |
8 715 |
+ 769 |
+ 400 |
Uppbörd i statens verksamhet |
286 |
301 |
313 |
492 |
498 |
+ 27 |
+ 185 |
Diverse inkomster .......... |
335 |
414 |
399 |
409 |
466 |
+ 64 |
+ 67 |
Statens affärsverksfonder .... |
402 |
417 |
328 |
483 |
501 |
- 74 |
+ 173 |
Övriga kapitalfonder........ |
687 |
724 |
732 |
757 |
757 |
+ 45 |
+ 25 |
Summa inkomster |
19 869 |
20 601 |
20 704 |
22 051 |
22 961 |
+ 835 |
+ 2 257 |
För övriga inkomsttitlar innebär de nya kalkylerna för budgetåret 1963/
64 större avvikelser från årets statsverksproposition bl. a. i fråga om tullmedel
som uppräknats med 40 milj. kr. samt för televerkets inlevererade
överskott, som nedräknats med 85 milj. kr. För 1964/65 har den allmänna
varuskatten uppräknats med 100 milj. kr. och diverse andra indirekta skatter
med ca 85 milj. kr. till följd av de förändrade antagandena om skatteunderlagets
utveckling och ett därmed sammanhängande förändrat antagande
om konsumtionsutvecklingen. Beräkningen av affärsverkens inlevererade
överskott har gjorts under förutsättning av vissa taxehöjningar, innefattande
bl. a. en höjning av posttaxorna, vartill jag återkommer i det
följande.
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964 19
Utgiftsutvecklingen. Statens totala utgifter, här definierade som driitbudgetens
utgifter exkl. avskrivningar samt investeringsanslag på kapitalbudgeten,
i förekommande fall med hänsyn tagen till förändringar av reservationsmedelsbehållningar
och rörliga krediter, uppgår enligt nu föreliggande
beräkningar till 22,2 miljarder kr. 1963/64 och till 25,1 miljarder kr. 1964/
65. Jämfört med närmast föregående budgetår innebär detta ökningar med
1,6 resp. 2,9 miljarder kr. Sett i perspektivet av de senaste årens utveckling
är utgiftsökningen nästa budgetår ovanligt stor, medan ökningen innevarande
budgetår ligger nära genomsnittet för de närmast föregående budgetårens
ökningstal.
Jämfört med statsverkspropositionens beräkning av de totala utgifterna
enligt nyssnämnda definition innebär de nya beräkningarna för 1963/64
en ökning med ca 100 milj. kr. Tillkommande utgifter på tilläggsstat, bl. a.
för lönehöjningar åt de statsanställda 1964, samt nu förutsedda merutgifter
på förslagsanslag motvägs inte fullt av en lägre medelsförbrukning än beräknat
på kapitalbudgeten. För budgetåret 1964/65 innebär de nya kalkylerna
en utgiftsökning på i runt tal 870 milj. kr. jämfört med de tidigare beräkningarna.
Härav svarar lönehöjningarna 1964 och 1965 för de i statlig
och statsunderstödd verksamhet på löneplan anställda för 370 milj. kr. Totalt
innebär löneuppgörelsen med de statsanställda, inklusive affärsverkens,
en kostnadshöjning med 570 milj. kr. Förändrade förutsättningar för anslagsberäkningen
har vidare tillkommit genom utlösningen i april av ytterligare
ett indextillägg till folkpensionerna och genom diskontohöjningen i
februari. Härigenom uppkommer ett ökat anslagsbehov av sammanlagt ca
120 milj. kr.
De totala utgifterna på driftbudgeten inkl. avskrivningsmedel beräknas
för 1963/64 till 19 973 milj. kr. eller ca 1,3 miljard kr. mer än 1962/63.
Jämfört med statsverkspropositionen innebär den nya beräkningen en ökning
med ca 100 milj. kr. Denna förändring är ett nettoresultat av å ena
sidan tillkommande utgifter på tilläggsstat, däribland för höjda löner och
pensioner för de statsanställda, och vissa merutgifter på förslagsanslag jämfört
med tidigare beräkningar samt å andra sidan underförbrukning på vissa
reservationsanslag, främst avskrivningsanslagen.
De föreslagna lönehöjningarna för de anställda inom det statliga avtalsområdet
innebär bl. a. en generell lönehöjning för 1964 med 3,5 procent.
Denna lönehöjning, som givits retroaktiv tillämpning fr. o. in. den 1 januari
i år, medför en utgiftsökning för statsverket 1963/64 om ca 90 milj. kr.
Härav avser 70 ä 75 milj. kr. höjda löner och återstoden pensioner. Övriga i
överenskommelsen ingående moment — lönegradsuppflyttningar och vissa
andra förbättringar av anställningsvillkoren — påverkar budgeten först
fr. o. in. budgetåret 1964/65.
På tilläggsstat II har i övrigt efter det all propositionen nr 2 avläts till
riksdagen äskats sammanlagt 65 milj. kr. på driftbudgeten, varav 32 milj.
20 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b
kr. till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Bland beloppsmässigt viktigare
anslag har tillkommit It milj. kr. för materiel för en svensk beredskapsstyrka
för FN-tjänst och 15 milj. kr. för kostnader för svenskt deltagande
i FN :s fredsstyrka på Cypern.
Vad beträffar medelsförbrukningen på förslagsanslag förutsågs i statsverkspropositionen
en nettobesparing på 100 milj. kr. Riksrevisionsverket
bär i sin prognos för utfallet innevarande år på grundval av uppgifter från
de anslagsförvaltande myndigheterna räknat med en nettomerutgift om 98
milj. kr. Bland större merutgifter noteras drygt 90 milj. kr. på folkpensionsanslaget
till följd av nya indextillägg. Statsbidraget till kommunala
nykterhetsnämnder beräknas — såsom en engångsföreteelse -— öka med ca
15 milj. kr. på grund av ändringar i utbetalningsordningen. Härutöver förutses
större merutgifter bl. a. på vissa avlöningsanslag, vilket dock motvägs
av en besparing på anslagen till täckning av beräknade merkostnader för
löner och pensioner. Vad beträffar reservationsanslagen beräknades i statsverkspropositionen
att någon förändring av reservationsmedelsbehållningarna
totalt sett inte skulle komma att inträffa. Detta antagande gjordes med
avvikelse från en enkät hos de anslagsförvaltande myndigheterna som angav
en total reservationsmedelsminskning på drygt 100 milj. kr. Riksrevisionsverket
kalkylerar i sin utfallsberäkning för 1963/64, till vilken jag ansluter
mig, med att någon förändring av de totala reservationsmedelsbehållningarna
inte kommer att inträffa vad avser egentliga statsutgifter, medan
däremot en ökning med ca 250 milj. kr. skulle uppkomma på anslagen till
avskrivningar av nya kapitalinvesteringar. Denna ökning sammanhänger
med en antagen ökning av anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten, vartill
jag återkommer i det följande. Prognosen för den totala reservationsmedelsbeliållningen
innebär att den sedan åtskilliga år pågående reservationsmedelsuppbyggnaden
på andra än avskrivningsanslagen avstannar under
innevarande budgetår samtidigt som anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten
fortsätter att öka.
Medelsförbrukningen på kapitalbudgeten 1963/64 beräknades i statsverkspropositionen
till 2 946 milj. kr. Till förfogande för investeringarnas
finansiering beräknades stå 1713 milj. kr. dels i form av avskrivningsmedel
från riksstaten, dels i form av medel som för de olika kapitalfonderna avsättes
av dessas driftinkomster för årliga avskrivningar, dels i form av kapitalåterbetalningar
och övriga disponibla likvida medel. Det återstående
medelsbehovel beräknades sålunda till 1 233 milj. kr. Jämfört med statsverkspropositionens
beräkningar har tillkommit ytterligare anslag på tillläggsstat
på sammanlagt ca 100 milj. kr., varav 48 milj. kr. för nybyggnad
av kaserner för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente samt 35 milj. kr.
till jordfonden. Å andra sidan minskar medelsförbrukningen genom en nu
av riksrevisionsverket, på grundval av en enkät hos de anslagsförvaltande
myndigheterna, beräknad ökning av anslagsbehållningarna om inte mindre
21
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
än 435 milj. kr., varav försvarets fonder och statens utlåningsfonder, främst
lånefonden för bostadsbyggande, samt statens allmänna fastighetsfond svarar
för huvudparten. Av finansdepartementet i december 1963 samt i januari
och april 1964 företagna enkäter visar också en successiv förskjutning
i myndigheternas bedömning mot minskad medelsförbrukning. Huvudsakligen
är detta en reflex av en i förhållande till planerna reducerad statlig investeringsaktivitet
till följd dels av den ekonomiska politikens åtstramning,
dels av myndigheternas svårigheter att i nuvarande högkonjunktur i full
utsträckning materialisera uppställda planer. Härtill kommer en viss eftersläpning
i utbetalningarna av bostadslån.
De reviderade beräkningarna innebär att medelsförbrukningen på kapitalbudgeten
skulle stanna vid 2 610 milj. kr. eller 336 milj. kr. mindre än i
statsverkspropositionens beräkning. Ianspråktagandet av avskrivningsmedel
från riksstaten minskar därmed också proportionellt och de för investeringarnas
finansiering tillgängliga medlen reduceras till nu beräknade 1 510
milj. kr. Det återstående medelsbehovet blir därigenom 1 100 milj. kr. eller
133 milj. kr. mindre än beräknat i statsverkspropositionen.
Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen
totalt sett inte komma att undergå någon förändring. En av
finansdepartementet senare företagen enkät tyder emellertid på att myndigheternas
disposition av rörliga krediter kommer att öka med drygt 100
milj. kr. Huvudparten hänför sig till telestyrelsen, vattenfallsstyrelsen och
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. På grundval härav har i
kalkylen intagits en ökad disposition av rörliga krediter.
De totala utgifterna på driftbudgeten 1964/65 beräknades i statsverkspropositionen
till 21 970 milj. kr. innebärande en ökning från det då beräknade
utfallet för 1963/64 med 2,1 miljarder kr. Enligt de reviderade beräkningarna
för 1964/65 slutar driftbudgetens utgifter på 22 682 milj. kr. eller
2,7 miljarder kr. mer än den reviderade beräkningen för 1963/64. Jämfört
med statsverkspropositionens beräkning har tillkommit utgifter på drygt
710 milj. kr., varav 370 milj. kr. för höjda löner och pensioner och inemot
150 milj. kr. i ökade avskrivningar av nya kapitalinvesteringar. Återstoden
hänför sig till ett stort antal anslag för vilka beräkningen i statsverkspropositionen
hade preliminär karaktär.
Efter det statsverkspropositionen framlades har genom särskilda propositioner
föreslagits vissa kompletteringar av statsverkspropositionens förslag
och vidare har riksdagen vid sin anslagsgranskning i vissa fall företagit
ändringar. För en redovisning av inträffade eller nu förutsebara ändringar
torde få hänvisas till särskild sammanställning (bihang D). Sammanlagt
har tillkommit utgifter på i runt tal 200 milj. kr. utöver höjda
löner och större avskrivningar. Till betydande del betingas detta av att förutsättningarna
för statsverkspropositionens beräkning i vissa fall ändrats.
Som exempel kan nämnas utlösningen av ytterligare ett indextillägg till
22 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b
folkpensionerna, vilket medför ett med 70 milj. kr. ökat anslagsbehov 1964/
65 samt diskontohöjningen i februari och den därpå följande anpassningen
av marknadsräntorna, som medför en utgiftsökning av 30 milj. kr. för räntorna
på statsskulden och 20 milj. kr. på anslaget till räntebidrag. Bland övriga
beloppsmässigt mera betydande förändringar kan nämnas ett nytt anslag
på 20 milj. kr. till bidrag till kommunerna för social hemhjälp samt en
ökning av ersättningen till statens järnvägar för drift av inte lönsamma
järnvägslinjer med 15 milj. kr. Under ecklesiastikdepartementets huvudtitel
har äskats ytterligare drygt 35 milj. kr., varav ca 10 milj. kr. till det studieekonomiska
stödet till skolungdomen och ca 9 milj. kr. till teaterverksamhet.
överenskommelsen om de statsanställdas löner och pensioner medför
en utgiftsökning på 370 milj. kr. budgetåret 1964/65. Av detta hänför sig
huvuddelen eller drygt 295 milj. kr. till de generella höjningarna av löner
och pensioner och 70 å 75 milj. kr. till lönegradsuppflyttningar och förbättringar
av anställningsvillkoren i övrigt för vissa kategorier statsanställda
(B- och C-listorna). Merutgifterna avses bestridas genom överskridanden av
de i statsverkspropositionen beräknade avlöningsanslagen samtidigt som
särskilda anslag motsvarande de beräknade överskridandenas totalbelopp
äskas på försvars- och civildepartementens huvudtitlar. Vid sidan av de
ökade utgifterna innebär lönehöjningarna vidare att de affärsdrivande verkens
vinstinleveranser påverkas.
För de statliga affärsverken innebär årets lönerörelse en total kostnadsökning
budgetåret 1964/65 med ca 200 milj. kr. Även om en intensivt bedriven
rationaliseringsverksamhet till viss del kan motväga denna lönekostnadsstegring,
som för nästa budgetår i genomsnitt utöver kostnaden för höjda
ATP-avgifter och förlängda semestrar uppgår till drygt 8 procent över
1963 års lönenivå, aktualiseras i vissa fall ofrånkomligen frågan om taxehöjningar.
Chefen för kommunikationsdepartementet har härvidlag tidigare
denna dag framlagt förslag om en höjning av vissa postavgifter, vilken förutsätter
riksdagens godkännande. Lönerörelsen beräknas för statens järnvägars
del medföra en utgiftsökning under budgetåret 1964/65 av storleksordningen
100 milj. kr., varav ca 80 milj. kr. avser ökade löneutgifter och
ca 20 milj. kr. ökade pensionsutgifter. Hänsyn till denna kostnadsökning
måste givetvis tagas vid den överarbetning av järnvägstaxorna, som skall
ske i anledning av statsmakternas beslut rörande den framtida trafikpolitiken.
I detta sammanhang vill jag anmäla, att beredningen av frågan om
nedskrivningen av statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna ännu
inte avslutats. Förslag i frågan torde kunna underställas riksdagens prövning
under nästa budgetår.
I statsverkspropositionen antogs att en reservationsmedelsuppbyggnad
om 200 milj. kr. skulle äga rum under 1964/65. Främsta skälet härtill var
att anslaget till vägunderhåll i samband med en övergång till kalenderårsberäkning
av anslaget är beräknat att täcka ett och ett halvt års medelsbehov.
Några skäl att nu frångå denna beräkning synes inte föreligga.
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964 23
Medelsförbrukningen på kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen
till 2 871 milj. kr. inklusive en beräknad minskning av anslagsbehållningarna
med 100 milj. kr. De för investeringarnas finansiering till förfogande
stående avskrivningsmedlen och kapitalåterbelalningarna beräknades
till 1 889 milj. kr. och det återstående medelsbehovet följaktligen till
982 milj. kr. Den nya beräkningen slutar på en medelsförbrukning om 3 170
milj. kr., d. v. s. i det närmaste 300 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.
Under vårriksdagen har äskats ytterligare 99 milj. kr., varav 45 milj.
kr. för inköp av FN-obligationer och 22 milj. kr. för byggnadsarbeten under
statens allmänna fastighetsfond och 20 milj. kr till institutet för nyttiggörande
av forskningsresultat (INFOR).
Den nya prognosen för medelsförbrukningen innefattar vidare ett reviderat
antagande om utvecklingen av anslagsbehållningarna innebärande att
dessa kommer att minska med 300 milj. kr. mot tidigare antaget 100 milj.
kr. Till grund för detta antagande ligger resultatet av en av finansdepartementet
företagen enkät hos myndigheterna, som visar att enligt dessas bedömning
anslagsbehållningarna skulle minska med 585 milj. kr. under
1964/65. Denna mycket avsevärda minskning skall ses i samband med den
kraftiga ökning som nu förutses för 1963/64. Uppenbarligen räknar myndigheterna
med att under 1964/65 inte bara kunna fullfölja utgiftsplanerna
för detta år utan också att inhämta den eftersläpning som uppkommer
1963/64. Erfarenhetsmässigt innebär emellertid myndigheternas bedömningar
vid denna tid mycket stora över skattningar av möjligheterna att förbruka
anslagsmedlen. Härtill kommer i år effekten av de nyligen utfärdade
föreskrifterna om begränsning av den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten.
Då en mycket stor del av anslagsbehållningarnas förutsedda
minskning, ca 400 milj. kr., hänför sig till utbetalningarna av bostadslån och
därför endast delvis står i direkt samband med en real investeringsverksamhet
under det framförliggande budgetåret, finner jag det dock sannolikt
att en betydande del av den angivna ökningen av medelsförbrukningen
skall kunna materialiseras.
Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen totalt
sett inte komma att undergå någon förändring. Efter översyn av denna kalkyl
finner jag nu ingen anledning att ändra detta antagande.
Saldoutvecklingen. Den i det föregående beskrivna inkomst- och utgiftsutvecklingen
har sammanfattats i eu tabell å s. 26, Totalbudgeten 1958/59—
1964/65, som också redovisar de budgetsaldon som framkommer vid den
antagna utvecklingen av inkomster och utgifter. Som jag i det föregående
påpekat inträffar innevarande år eu omsvängning i budgetläget från de föregående
årens överskott till underskott, som för innevarande år nu beräknas
till ca 470 milj. kr. och för nästa budgetår till ca 850 milj. kr.
1 den reviderade finansplanen föregående år beräknades totalbudgetens
24 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
underskott 1963/64 till drygt en miljard kr. mot ca en halv miljard i årets
statsverksproposition och enligt nu föreliggande kalkyler. Förskjutningen i
bedömningen mot ett minskat underskott betingas främst av att statsinkomsterna
stigit snabbare än beräknat, samtidigt som utgifterna totalt sett
hållits på samma nivå som i den ursprungliga beräkningen genom att ofrånkomliga
utgifter på tilläggsstat och vissa överskridanden på förslagsanslag
på tillsammans inemot en halv miljard motvägs av minskad medelsförbrukning
på investeringsanslag. Som jag utvecklat i det föregående är denna
minskade medelsförbrukning delvis en effekt av en åtstramad finanspolitik,
delvis en följd av att myndigheterna i rådande konjunkturläge ej kunnat i
full utsträckning materialisera uppställda investeringsplaner.
Bedömningen av budgetutvecklingen 1964/65 är givetvis behäftad med
stora osäkerheter, även om beräkningen av såväl inkomst- som utgiftsutvecklingen
givits större stadga genom tvåårsuppgörelserna beträffande lönehöjningen.
Utgiftsexpansionen 1964/65 domineras vidare av utgifter av
transfereringsnatur av typen folkpensioner och barnbidrag, vilka låter sig
beräknas på förhand med större relativ säkerhet. Å andra sidan har hänsyn
givetvis inte kunnat tagas till erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter
på tilläggsstat. Sannolikheten för att dessa på sätt som skett under 1963/64
skulle komma att motvägas av jämfört med planerna minskad medelsförbrukning
är mindre än föregående år med hänsyn till utgiftsexpansionens
realekonomiska karaktär. Möjligheten till en större inkomstökning än den
som nu förutses finns givetvis. Genom det ingångna tvåårsavtalet mellan
arbetsmarknadens parter har dock bedömningen av inkomstutvecklingen
kunnat göras med större realism än vid åtskilliga tidigare tillfällen.
I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Maj :t
i propositionen nr 150 föreslagit riksdagen att upptaga inkomsterna å driftbudgeten
för budgetåret 1964/65 enligt en vid statsrådsprotokollet såsom
Bilaga 1 fogad specifikation. Denna specifikation överensstämmer med
statsverkspropositionens förslag till beräkning av bevillningarna med undantag
av att i specifikationen inkomsterna å följande inkomsttitlar beräknats
sålunda:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m................... 9 700 000 000
Lotterivinstskatt ...................................... 92 000 000
Trafikomläggningsskatt ................................ 95 000 000
Tullmedel ............................................ 950 000 000
Allmän varuskatt ...................................... 3 400 000 000
Särskilda varuskatter .................................. 430 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon ........................ 300 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror in. in............... 5 000 000
Tobaksskatt .......................................... 1 040 000 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196i 25
Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag ........ 45 000 000
Skatt å sprit .......................................... 1 475 000 000
Skatt å malt- och läskedrycker .......................... 210 000 000
Energiskatt ........................................... 700 000 000
Postverket (överskott) ................................. 45 000 000
Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 150
förslagna beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionen
beräkningar innebär en sammanlagd ökning med 867 milj. kronor.
Totalbudgeten 1958/59-1964/65
Milj. kr.
1958/59 |
1959/60 |
1960/61 |
1961/62 |
1962/63 |
1963/64 |
1964/65 |
||||
Riks- stat |
Stv. -prop. 1964 |
Ny ber. |
Stv. -prop. |
Ny ber. |
||||||
Driftbudgeten |
||||||||||
Inkomster........................ |
12 604 |
13 657 |
16 641 |
18 007 |
19 869 |
20 034 |
20 601 |
20 704 |
22 051 |
22 961 |
Avsättning/återföring av kommu-nalskattemedel ................ |
(- 200) |
( - ) |
(- 350) |
(- 450) |
(- 525) |
(+ 275) |
(+ 200) |
(+ 150) |
(+ 350) |
(+ 100) |
Utgifter.......................... |
12 743 |
13 698 |
14 829 |
15 993 |
18 717 |
>19 834 |
‘19 870 |
‘19 973 |
•21 970 |
>°22 682 |
Driftbudgetens saldo |
- 139 |
- 41 |
+ 1 812 |
+ 2 014 |
+ 1 152 |
+ 200 |
+ 731 |
+ 731 |
+ 81 |
+ 278 |
Kapitalbudgelen Avskrivningsmedel och övriga likvida |
869 |
998 |
1 134 |
1 274 |
1 941 |
1 713 |
1 713 |
1 510 |
1 889 |
2 045 |
Investeringsanslag ................ |
2 441 |
2 675 |
2 526 |
2 693 |
2 754 |
3 2 969 |
"2 946 |
>2 610 |
“2 871 |
»3170 |
Återstående medelsbchov |
1 572 |
1 677 |
1 392 |
1419 |
813 |
1 256 |
1 233 |
1 100 |
982 |
1 125 |
Rörliga krediter |
||||||||||
ökad (—), minskad ( + ) disposition.. |
+ 242 |
- 91 |
- 39 |
- 68 |
- 12 |
— |
— |
- 100 |
— |
— |
Totalbudgetens saldo |
>-1428 |
>-1632 |
+ 381 |
+ 527 |
+ 327 |
- 1056 |
- 502 |
- 469 |
- 901 |
- 847 |
Anm. Då avsättning till (—) och återföring från ( + ) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kas
utgift resp. inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.
1 Även inkluderat medel för fondering av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag; 1958/59: 41 milj. kr., 1959/60: 177 milj. kr.
3 Därav riksstat 19 734 milj kr. och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 milj. kr.
3 Därav riksstat 2 869 milj. kr. och beräknad minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.
I Därav riksstat 19 734 milj. kr., till äggsstater 236 milj. kr. och besparingar på förslagsanslag 100 milj. kr.
8 Därav riksstat 2 869 milj. kr. och tilläggsstater 77 milj. kr.
• Därav riksstat 19 734 milj. kr., tilläggsstater 391 milj. kr., överskridanden 98 milj. kr. och reservationsmedelsökning 250 milj. kr.
7 Därav riksstat 2 869 milj. kr., tilläggsstater 176 milj. kr. och ökning av anslagsbehållningarna 435 milj. kr.
* Därav riksstatsförslag 22 170 milj. kr. och ökning av reservationsmedelsbehållningarna 200 milj. kr.
8 Därav riksstatsförslag 2 771 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.
10 Därav kompletterat riksstatsförslag 22 882 milj. kr. och ökning av reservationsmedelsbehållningarna 200 milj. kr.
II Därav kompletterat riksstatsförslag 2 870 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna 300 milj. kr.
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196i
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
27
Motionerna
Beträffande motiveringen för yrkandena i de likalydande motionerna
l: 550 och II: 687 hänvisas till motionen II: 686, avseende yrkande om avslag
på proposition nr 18 om slopande av rätten till avdrag vid inkomsttaxeringen
för folkpensionsavgift. Sistnämnda motion jämte den likalydande
motionen I: 551 avvisades av riksdagen i samband med att propositionen bifölls.
— Motionärerna vitsordar att en inkomstförstärkning för staten är i
och för sig nödvändig. Denna inkomstförstärkning bör emellertid med hänsyn
till det redan nu höga skattetrycket enligt deras mening åstadkommas
genom en skärpt indirekt beskattning av vissa umbärliga varor. Motionärerna
framhåller att skatten på cigarretter inte höjts sedan 1958 och att en
justering av denna därför är motiverad också med hänsyn till penningvärdeförsämringen.
Även skatterna på sprit och vin bör enligt motionärerna
höjas.
I motionerna I: 569 och II: 674 framhålles att man inom den statliga finanspolitiken
sedan ett 30-tal år tillbaka tillämpar den aktiva konjunkturpolitikens
teori. Grundtanken kan sägas vara en strävan att under högkonjunktur
genom överbalansering av budgeten dra in köpkraft och begränsa
kreditefterfrågan i syfte att motverka inflationistiska tendenser och att
under lågkonjunktur underbalansera budgeten i syfte att stimulera kreditefterfrågan
och öka köpkraften.
Inom den nutida samhällsekonomin har arbetsmarknadspolitiken kommit
att bli en mycket betydelsefull faktor. Kraven på en hög sysselsättning
har ökat och arbetsmarknadsparterna fått en långt större anslutning och
kraft än tidigare. Detta bär i konjunkturpolitiskt avseende medfört en nästan
konstant balansering mellan högkonjunktur och överkonjunktur.
Motionärerna ifrågasätter om finanspolitiken i dess nuvarande utformning
är tillräckligt smidig för att kunna bemästra de överslag som lätt uppstår
i ett balansläge som det ovan nämnda och framhåller som sin mening
att finanspolitikens möjligheter att motverka överhettning av konjunkturen
skulle avsevärt förbättras, om den praktiska användningen av beskattningen
som konjunkturpolitiskt instrument gjordes smidigare. Detta bör
enligt motionärerna ske inom den indirekta beskattningens ram.
Motiveringen för yrkandet i motionerna I: 561 och II: 696 finns intagen
i motionen II: 694 (likalydande motion I: 559), avseende i likhet med de i
det föregående omnämnda motionerna 1:551 och 11:686 yrkande om avslag
på förenämnda proposition nr 18. Även dessa motioner, 1:559 och
11:694, avvisades av riksdagen i samband med att proposition nr 18 bifölls.
— Motionärerna framhåller att under senare tid gjorda medicinska
undersökningar klart torde ha styrkt ett samband mellan tobaksrökning och
28 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
frekvensen av vissa sjukdomar, särskilt cancer. Den totala cigarrettkonsumtionen
i Sverige under år 1963 uppges till cirka 7 836 milj. cigarretter.
Motionärerna understryker att en höjning av cigarrettskatten med förslagsvis
ett öre per cigarrett sannolikt torde komma att leda till någon minskning
av cigarrettförbrukningen.
I motionen II: 1015 framhålles att, enligt jämförelser verkställda inom
OECD, de direkta skatternas andel av nationalinkomsten är avsevärt högre
i Sverige än i jämförbara länder. Enligt motionären är en skattesänkning
ytterst angelägen och motionären yrkar därför — under förutsättning att
riksdagen skulle avvisa de vid innevarande års riksdags början väckta likalydande
motionerna I: 571 och II: 681 om barnavdrag vid beskattningen —
att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen
om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för första
halvåret 1965 med 95 procent av grundbeloppet. I fråga om procenttalet för
andra halvåret 1964 yrkas ingen ändring av Kungl. Maj :ts förslag.
Utskottets yttrande
I propositionen nr 150 har Kungl. Maj :t bl. a. föreslagit, att statlig inkomstskatt
för skattskyldiga, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1964/65
med 100 procent av grundbeloppet. Vidare har Kungl. Maj :t i propositionen
avgivit förslag till beräkning av bevillningarna för nämnda år.
Enligt gällande bestämmelser skall procenttalet för den statliga inkomstskattens
uttagande vara detsamma under helt kalenderår. Då sagda procenttal
för senare hälften av löpande budgetår är 100, tillstyrker utskottet, att
samma uttagningsprocent bestämmes för förra hälften av budgetåret 1964/
65.
Beträffande uttagningsprocenten för senare hälften av budgetåret 1964/65
yrkas i motionen II: 1015 av herr Nordgren en sänkning till 95. Motionären
finner en skattesänkning ytterst angelägen. För det fall att riksdagen biträder
bevillningsutskottets avstyrkande hemställan i betänkande nr 35 beträffande
väckta motioner om barnavdrag vid beskattningen, bör enligt motionärens
mening en allmän skattesänkning genomföras, lämpligen genom att
uttagningsprocenten sänkes.
Den redogörelse för budgetläget, som departementschefen lämnat i förevarande
proposition utvisar, att det sannolika utfallet av statsregleringen för
det nu löpande budgetåret torde undergå endast en mindre förändring i förhållande
till vad som förutsattes i årets statsverksproposition. Totalbudgeten
för budgetåret 1963/64 kan sålunda enligt nu tillgängliga beräkningar
antas visa ett underskott av ca 470 milj. kronor mot i statsverkspropositio
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år lV6i 29
nen angivet underskott av ca 500 milj. kronor. I jämförelse med utfallet närmast
föregående budgetår, 1962/63, innebär de nu framlagda beräkningarna
en försvagning av budgeten med nära 800 milj. kronor.
Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen utvisade totalbudgeten för
budgetåret 1964/65 ett underskott å ca 900 milj. kronor. De nya beräkningarna
enligt kompletteringspropositionen antas resultera i ett ungefär lika
stort underskott eller ca 850 milj. kronor.
Jämfört med de beräkningar som redovisades i statsverkspropositionen innebär
de nya kalkylerna således praktiskt taget oförändrat totalsaldo under
innevarande och nästa budgetår.
Enligt vad departementschefen framhåller i förevarande proposition får
saldots förskjutning i negativ riktning under innevarande budgetår i hög
grad ses som en följd av utebliven inkomstökning. Genom att statsinkomsterna
under nästa budgetår, delvis till följd av den beslutade avdragsr ef ormen
beträffande folkpensionsavgiften, åter uppvisar en markerad ökningstakt,
synes det enligt departementschefen möjligt att — trots en mycket
kraftig utgiftsstegring — undgå en alltför ogynnsam förskjutning av budgetsaldot.
Det statliga upplåningsbehovet om ca 850 milj. kronor är emellertid
av en storleksordning som maximalt kan accepteras under en högkonjunktur,
där industrin och kommunerna redan i utgångsläget möter finansieringssvårigheter.
Vad departementschefen sålunda åberopat föranleder ingen erinran från
utskottets sida. Utskottet, som vid sitt ställningstagande utgår ifrån att det
av utskottet tidigare avstyrkta yrkandet i motionerna I: 571 och II: 681 om
barnavdrag vid beskattningen inte kommer att bifallas av riksdagen, anser
den försvagning av budgeten, som skulle följa av ett bifall till yrkandet i
motionen II: 1015 om sänkning av uttagningsprocenten för statlig inkomstskatt,
inte kunna accepteras.
I sammanhanget bör även beaktas att den i sistnämnda motion föreslagna
åtgärden automatiskt skulle återverka åtminstone på första hälften av
budgetåret 1965/66. I kompletteringspropositionen framhålles, att budgetkalkylen
för budgetåret 1965/66 innebär en ytterligare ökning av statens
upplåningsbehov i förhållande till budgetåret 1964/65 till i absoluta tal drygt
1 miljard kronor, bl. a. till följd av att kostnaderna för flera av årets reformer
först då får helårseffekt. Även dessa bedömanden leder till att utskottet
inte anser sig kunna biträda det i motionen II: 1015 framförda kravet på
skattesänkning.
Utskottet anser sig med stöd av det anförda och med hänvisning jämväl
till sina ställningstaganden i det följande böra tillstyrka departementschefens
förslag, att procenttalet för uttagande av statlig inkomstskatt för senare
hälften av budgetåret 1964/65 fastställes till 100. Yrkandet härutinnan i
motionen II: 1015 avstyrkes alltså av utskottet.
Härefter övergår utskottet till att behandla de yrkanden om skattehöjning -
30 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år t96i
ar som framställts dels beträffande cigarretter samt sprit och vin i motionerna
I: 550 av herr Bengtson m. fl. och II: 687 av herr Hedlund m. fl., dels ock
beträffande cigarretter i motionerna I: 561 av herr Lundström m. fl. och
II: 696 av herr Ohlin m. fl. Skattehöjningarna enligt motionerna I: 550 och
II: 687 framfördes som direkt alternativ till den höjning, som skulle bli en
följd av det av riksdagen sedermera godtagna förslaget om slopad avdragsrätt
vid inkomsttaxeringen för folkpensionsavgiften enligt propositionen nr
18 till årets riksdag. Även yrkandet i motionerna I: 561 och II: 696 framfördes
i nämnda sammanhang, ehuru det inte anvisades som ett direkt alternativ
till regeringsförslaget men likväl gjordes beroende av vissa andra yrkanden,
vilka inte vunnit riksdagens gillande. Med hänsyn till det anförda torde
enligt utskottets mening grunden för ifrågavarande motionsyrkanden ha
bortfallit. Det förutsebara budgetutfallet kunde måhända i och för sig motivera
en inkomstförstärkning av budgeten. Utskottet vill emellertid erinra
om att riksdagen så sent som förra året höjde vin- och spritskatterna bl. a.
med hänsyn till den allmänna pris- och inkomstutvecklingen. Därefter har
inte inträffat sådana ändrade förhållanden, att dessa skatter nu bör omprövas.
I motionerna I: 561 och II: 696 har framhållits att cigarrettrökningen
är hälsofarlig och att konsumtionen bör begränsas genom höjda priser. Utskottet
är av den uppfattningen, att en höjning på sätt föreslagits i sistnämnda
motioner knappast kan få någon nämnvärd förebyggande effekt på
cigarrettkonsumtionen. Vidare är frågan om cigarrettrökningens hälsofarlighet
föremål för såväl riksdagens som Kungl. Maj :ts uppmärksamhet.
Bl. a. har riksdagen ställt medel till medicinalstyrelsens förfogande för upplysning
om tobaksrökningens skadeverkningar. Frågan om ytterligare åtgärder
får bero på fortsatta överväganden bl. a. med beaktande av de resultat,
vartill en inom medicinalstyrelsen arbetande expertgrupp i ämnet kan
komma. Utskottet är för närvarande inte berett tillstyrka någon höjning av
skatten på cigarretter. Med det anförda anser sig utskottet ha besvarat motionerna
I: 550 och II: 687 samt motionerna I: 561 och II: 696.
De i propositionen nr 150 framlagda beräkningarna av bevillningarna utvisar
i förhållande till statsverkspropositionen en ökning av 867 milj. kronor.
Därvid har inkomsten av skatt å inkomst och förmögenhet m. m. vid
den i kompletteringspropositionen föreslagna uttagningsprocenten upptagits
med 9 700 milj. kronor mot i statsverkspropositionen 9 050 milj. kronor. Av
denna ökning å 650 milj. kronor hänför sig större delen eller 500 milj. kronor
till beräknad större preliminär skatteuppbörd, främst av preliminär Askatt.
Dessa beräkningar föranleder ingen erinran från utskottets sida. Det
må anmärkas, att utskottet i betänkande nr 35, som ännu inte slutbehandlats
av riksdagen, avstyrkt föreliggande motionsyrkanden om höjning av
förvärvsavdragen och ortsavdragen vid beskattningen m. m. Den av utskottet
föreslagna beräkningen av nu ifrågavarande inkomsttitel grundas på för
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b 31
utsättningen att riksdagen bifaller vad utskottet hemställt i betänkande nr
35.
Tobaksskatten samt skatterna å sprit och vin uppfördes i statsverkspropositionen
med 1 050, 1 450 resp. 140 milj. kronor. I kompletteringspropositionen
har de ändringar vidtagits att tobaksskatten beräknas skola ge 1 040
milj. kronor och skatten å sprit 1 475 milj. kronor. Utskottet, som här förut
avstyrkt motionerna I: 550 och II: 687 samt motionerna I: 561 och II: 696
om höjning av ifrågavarande skatter, godtar beräkningarna enligt sistnämnda
proposition.
Vissa av de av departementschefen i kompletteringspropositionen föreslagna
ändringarna beträffande särskilda inkomsttitlar har gjorts beroende av
att riksdagen skulle godkänna särskilda förslag från Kungl. Maj :ts sida.
Detta gäller exempelvis propositionen nr 75, avseende ny stämpelförordning
in. m., samt propositionen nr 60, avseende energibeskattningen. Sedan dessa
förslag, det förstnämnda med mindre jämkningar, godtagits av riksdagen, ansluter
sig utskottet till de av departementschefen i kompletteringspropositionen
gjorda beräkningarna beträffande inkomsttitlarna omsättnings- och expeditionsstämplar,
160 milj. kronor, samt energiskatt, 700 milj. kronor.
För inkomsttiteln postverket föreslås i kompletteringspropositionen ett
belopp av 45 milj. kronor i överensstämmelse med förslag i propositionen nr
155 angående höjning av vissa postavgifter. Bevillningsutskottet har i sitt betänkande
nr 57 tillstyrkt förslaget i sistnämnda proposition men riksdagen
har ännu ej beslutat därom. Utskottets förslag att inkomsttiteln uppföres
med 45 milj. kronor grundas på förutsättningen att riksdagen bifaller propositionen
nr 155.
Bland de förslag, som utskottet på senaste tiden haft att behandla, är propositionen
nr 97 om införande av gasolskatt. Lagstiftningen, som är avsedd
att träda i kraft den 1 juli 1964, har i princip tillstyrkts av utskottet i betänkande
nr 48 men har ännu inte blivit föremål för riksdagens beslut. Även
med utgångspunkt från att riksdagen godkänner utskottets förslag härutinnan,
beräknas gasolskatten inte nämnvärt påverka statsverkets intäkter av
drivmedelsbeskattningen. Utskottet anser sig därför inte böra för närvarande
räkna med någon inkomstökning å inkomsttiteln bensin- och brännoljeskatt
till följd av den nya beskattningen.
Inte heller mot de i propositionen nr 150 gjorda beräkningarna av bevillningarna
i övrigt har utskottet någon erinran.
Slutligen behandlar utskottet i förevarande betänkande de vid riksdagens
början väckta motionerna I: 569 av herr Sundin och II: 674 av herr Börjesson
i Falköping angående beskattning som konjunkturpolitiskt instrument.
Motionärerna framhåller att kraven på en hög sysselsättningsnivå har ökat,
att arbetsmarknadsparterna fått en långt större anslutning och kraft än tidigare
samt att arbetsmarknadspolitiken utvecklats till en betydelsefull fak
-
32
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b
tor i den ekonomiska politiken. Dessa förändringar har enligt motionärernas
mening medfört att vi numera ofta eller ständigt balanserar på gränsen mellan
högkonjunktur och överkonjunktur och att vi i fråga om penningvärdet
mestadels befinner oss på den övre sidan av gränsen. Det kan enligt motionärerna
ifrågasättas om finanspolitiken anpassats och blivit tillräckligt smidig
för att kunna bemästra de överslag, som lätt uppstår i ett sådant balansläge,
och närmast till hands ligger då att utforma beskattningen så att den
mycket snabbt kan ändras efter konjunkturens växlingar. Denna anpassning
torde böra äga rum inom den indirekta beskattningens ram. Motionärerna
önskar utredning i ämnet.
Med anledning härav får utskottet anföra följande. Stabiliseringsutredningen
har i sitt år 1961 avgivna betänkande om mål och medel i stabiliseringspolitiken
(SOU 1961: 42) ingående behandlat olika möjligheter att använda
beskattningen, bl. a. den indirekta, som stabiliseringspolitiskt medel.
Åt den inom allmänna skatteberedningen arbetande företagsskatteutredningen
har bl. a. uppdragits att belysa den roll beskattningen kan spela i konjunkturpolitiken.
Åberopande det anförda och då den framtida utformningen av det av motionärerna
i första hand anvisade medlet — den indirekta beskattningen —
även är föremål för allmänna skatteberedningens överväganden finner sig
utskottet inte nu kunna ta ställning till föreliggande motionsyrkande.
Härmed anser utskottet sig ha besvarat yrkandet i motionerna 1: 569 och
II: 674.
Utskottets hemställan
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen — med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 150, såvitt densamma hänvisats till bevillningsutskottet,
samt med avslag på motionen II: 1015 av
herr Nordgren —- måtte besluta att statlig inkomstskatt för
skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret
1964/65 med 100 procent av grundbeloppet;
B) att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna I: 550 av herr Bengtson
m. fl. och II: 687 av herr Hedlund m. fl.,
2) de likalydande motionerna I: 561 av herr Lundström
in. fl. och II: 696 av herr Ohlin m. fl.,
3) de likalydande motionerna I: 569 av herr Sundin och
II: 674 av herr Börjesson i Falköping samt
4) motionen II: 1015 av herr Nordgren,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd;
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b 33
C) att bevillningarna för budgetåret 1964/65 måtte beräknas
sålunda:
Kronor
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. .. 9 700 000 000
Kupongskatt .......................... 8 000 000
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt____ 1 000 000
Skogsvårdsavgifter .................... 10 200 000
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner
och rättigheter ...................... 3 000 000
Arvsskatt och gåvoskatt................ 140 000 000
Lotterivinstskatt ...................... 92 000 000
Omsättnings- och expeditionsstämplar
m. m............................... 160 000 000
Kronor
10 114 200 000
Automobilskattemedel:
Fordonsskatt.......................... 550 000 000
Trafikomläggningsskatt ................ 95 000 000
Bensin- och brännoljeskatt.............. 1 265 000 000
Tullar och acciser:
Tullmedel ............................ 950 000 000
Allmän varuskatt...................... 3 400 000 000
Särskilda varuskatter .................. 430 000 000
Omsättningsskatt å motorfordon........ 300 000 000
Regleringsavgift och accis å fettvaror in. m. 5 000 000
Tobaksskatt .......................... 1 040 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
.......................... 20 000 000
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
.......................... 45 000 000
Skatt å sprit .......................... 1 475 000 000
Skatt å vin............................ 140 000 000
Skatt å malt- och läskedrycker.......... 210 000 000
Energiskatt .......................... 700 000 000
1 910 000 000
8 715 000 000
Postverket (överskott)
45 000 000
Stockholm den 20 maj 1964
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
34
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, Yngve
Nilsson, Lundström, Wirmark, Paul Jansson, Sundin, Ottosson, Hellebladh
och Skårman; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard,
Gustafson i Göteborg, Kärrlander, Vigelsbo*, fru Holmqvist, herrar Larsson
i Umeå, von Sydow och Carlsson i Västerås.
* Herr Nilsson i Tvärålund beträffande motionerna I: 569 och II: 674 (ej närvarande vid justeringen
av betänkandet). _
Reservationer
I) av herrar Yngve Nilsson, Ottosson, Magnusson i Borås och von Sydow,
vilka ansett,
dels att utskottet beträffande uttagningsprocenten bort anföra följande:
I motionen II: 1015 av herr Nordgren hemställes, att uttagningsprocenten
skall fastställas till 95 för tid fr. o. m. ingången av 1965. Härigenom
skulle för budgetåret 1964/65 uppkomma ett inkomstbortfall för staten på
ca 90 milj. kr. För helt budgetår beräknas bortfallet till ca 300 milj. kr.
Motionären erinrar om ett i motioner vid vårsessionens början väckt förslag
om införande av barnavdrag, vilket förslag av bevillningsutskottet i
dess betänkande nr 35 blivit avstyrkt. Vid tidpunkten för motionens avlämnande
hade frågan ännu ej varit föremål för riksdagens prövning. Motionärens
yrkande utgjorde ett alternativ till nämnda förslag för det fall
att bevillningsutskottets hemställan skulle bifallas av riksdagen. Detta har
nu skett. Det kan nämnas att de två alternativ det här är fråga om är likvärdiga
statsfinansiellt sett.
Motionären erinrar också om att de direkta skatternas andel av nationalinkomsten
är avsevärt högre i Sverige än i jämförbara länder. Detta uttalande
bestyrkes av efterföljande sammanställning, avseende de direkta
resp. indirekta skatterna i ett antal länder inom OECD. Statistiken bygger
på uppgifter som lämnats till OECD av resp. länders finansdepartement.
Skattetrycket enligt tabellen avser för Norge och Holland år 1961 och för
övriga länder 1962. Det angives i procent av bruttonationalinkomsten.
Direkt |
Indirekt |
Summa |
|
skatt |
skatt |
skatt |
|
Sverige .......... |
.... 17,9 |
12,6 |
30,5 |
Norge............ |
. . .. 12,6 |
14,7 |
27,3 |
Österrike ........ |
.... 11,6 |
15,3 |
26,9 |
England.......... |
.... 12,2 |
13,8 |
26,0 |
Västtyskland ..... |
.... 11,1 |
14,3 |
25,4 |
Danmark ........ |
.... 12,0 |
13,1 |
25,1 |
Canada .......... |
.... 10,1 |
14,0 |
24,1 |
USA ............ |
.... 14,1 |
9,8 |
23,9 |
Holland.......... |
.... 13,2 |
10,2 |
23,4 |
Frankrike........ |
5,9 |
16,7 |
22,6 |
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 1964- 35
Som synes ligger Sverige i särklass i fråga om de direkta skatterna. Om
man bortser från USA, där som bekant en mycket väsentlig sänkning av
de direkta skatterna håller på att genomföras, är Holland det land som
ligger närmast Sverige i fråga om de direkta skatterna. Skillnaden är dock
betydande. Sveriges andel ligger nämligen mer än 1/3 över Hollands. Det
lägsta skattetrycket — mindre än 1/3 av det svenska — har Frankrike.
Väsentligen sammanhänger detta med den ytterst familj e- och barnvänliga
skattepolitik som där tillämpas och som bl. a. tar sig uttryck i en beskattning
efter konsumtionsenhet, alltså ett utvidgat tudelningssystem inkluderande
barnavdrag.
I fråga om de indirekta skatterna har ett flertal länder högre procenttal
än Sverige. Skillnaden är dock icke större än att Sverige har ett markant
»försprång» när det gäller summan av skatterna. Även vid en sänkning av
de sammanlagda skatterna i Sverige med 10 %, vilket beloppsmässigt motsvarar
mer än vad progressiviteten i vår direkta beskattning inbringar,
skulle Sverige ligga låt vara obetydligt före det land som ligger närmast,
nämligen Norge.
Två slutsatser ligger mycket nära vid studerande av denna tabell, varav
den första är angelägenheten av att i Sverige föres en utgiftspolitik på den
samhälleliga sidan som möjliggör avsevärda skattesänkningar. Det kan
knappast vara rimligt att Sverige, som undgått sådana påfrestningar som
bl. a. världskriget inneburit för de övriga länderna, skall behöva vara rekordhållare
i skattetryck. Den i och för sig blygsamma skattesänkning som
motionären hemställer om är sålunda mycket väl motiverad.
Det andra förhållandet som faller i ögonen och som vi för vår del anser
nödvändigt att ändra är fördelningen mellan direkta och indirekta skatter.
Eu omfördelning bör i första hand ske genom en sänkning av den totala
skattenivån, åstadkommen enbart genom lättnader i fråga om den direkta
skatten. En fortsatt sänkning av de direkta skatterna synes oss böra möjliggöras
genom att en större del av utgifterna täckes med indirekta skatter.
En av de väsentligaste anledningarna till att skattetrycket nått en så
orimlig nivå i Sverige är den automatiskt skattehöjande effekt som åstadkommes
av inflationen. Denna skattehöjning, som alltså äger rum utan att
riksdagen fattat beslut därom, har sin grund i dels att ortsavdragen genom
inflationen förlorar i realvärde, dels att en i samband med inflationen stigande
inkomst flyttas upp i skatteskalan och därigenom kan drabbas av
en högre skalteprocent än tidigare även för sådan inkomstökning som blott
motsvarar penningvärdets försämring. Från vårt håll har yrkande om en
indexreglering av ortsavdrag och skatteskalor, varigenom man skulle råda
bot för missförhållandet, föreslagits i många tidigare sammanhang. Tabellen
ovan ger belägg för hur motiverade dessa förslag varit. Frågans vikt
belyses av afl en framtida inflation, innebärande en ökning av levnadskostnaderna
med 10 %, skulle leda till en obefogad skatteökning motsvarande
i runt tal eu miljard kronor under ett år.
36 Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196k
Till komplettering av vad vi ovan anfört rörande det önskvärda i att i
högre grad täcka statsutgifterna med indirekta skatter, vill vi anföra, att
detta kräver vissa motåtgärder för att inte en obehörig skatteövervältring
på lägre inkomsttagare skall ske. Lämpligt är därvid att en höjning av ortsavdragen
sker utöver vad som kan följa av en indexreglering. Att ortsavdragssystemet
för att vara följdriktigt utformat måste kompletteras med
barnavdrag har likaledes ofta anförts från vårt håll.
I övrigt bör den sänkning av de direkta skatterna som vi finner absolut
nödvändig inriktas på skatteskalorna. En allmän och betydande sänkning
av progressionen, innebärande en vidgning av det s. k. proportionella skiktet
i varje skala och därutöver främst en utjämning av den skattepuckel
som nu finnes i skatteskikten närmast över bottenskiktet, är det i första
hand angelägna. Att detta bör genomföras på så sätt att ingen ny skattepuckel
tillskapas finner vi självklart. Såsom vi i så många tidigare sammanhang
anfört, bör en framtida reform av de direkta skatterna vidare
syfta till ett totalt genomförande av tudelningsprincipen. Tiden borde snart
vara inne att här ta steget fullt ut. I varje fall bör man redan i en första
etapp genomföra en betydande höjning av den s. k. tudelningsgränsen.
De utgiftssänkningar som från högerpartiets sida föreslagits under innevarande
riksdagssession är tillräckliga för att möjliggöra de samtidigt
föreslagna skattesänkningarna utan försämring av driftbudgetresultatet
och utan att lånebehovet blir större än enligt regeringens alternativ. I dagens
läge ser vi i likhet med motionären förslaget rörande uttagningsprocenten
såsom ett alternativ till högerpartiets numera avslagna yrkande om
införande av barnavdrag redan fr. o. m. inkomståret 1965 och tillstyrker
därför motionärens förslag.
dels ock att utskottet under punkten A) bort hemställa,
att riksdagen måtte besluta, att statlig inkomstskatt för
skattskyldig, som avses i 10 § 1 mom. förordningen om
statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt
a) för andra kalenderhalvåret 1964 med 100 procent av
grundbeloppet och
b) för första kalenderhalvåret 1965 med 95 procent av
grundbeloppet.
II) av herrar Sundin och Nilsson i Tvärålund, vilka ansett,
dels att det avsnitt i utskottets yttrande som på s. 31 börjar med »Slutligen
behandlar» och på s. 32 slutar med »I: 569 och II: 674» bort ha följande
lydelse:
I motionerna I: 569 av herr Sundin och II: 674 av herr Börjesson i Falköping
yrkas utredning av frågan om en till den ekonomiska konjunkturen
smidigt anpassningsbar beskattning i syfte att möjliggöra en smidigare
och effektivare finanspolitik. Till stöd för yrkandet anföres bl. a. att flera
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år 196b 37
olika faktorer medfört att överslag lätt uppkommer i konjunkturutvecklingen
och att detta medför större krav på finanspolitiken. Enligt motionärernas
mening kan inte beskattningen för närvarande anpassas så snabbt att
tillräcklig smidighet uppnås i fråga om finanspolitiken.
Utskottet kan för sin del ansluta sig till de synpunkter som motionärerna
framfört i fråga om finanspolitikens roll inom konjunkturpolitiken. Såsom
framhållits i motionerna kan en anpassning av beskattningen, så att finanspolitiken
lättare kan ändras i förhållande till konjunkturväxlingarna, från
praktisk utgångspunkt inte anses erbjuda större problem än t. ex. räntevapnets
utnyttjande inom konjunkturpolitiken. En mera flexibel användning
av beskattningen bör givetvis inte heller medföra någon ändring av
beskattningsnivån på sikt utan äga rum inom ramen för vedertagen budgetpolitik,
inom vilken både över- och underbalansering av driftbudgeten kan
förekomma. Det förefaller dock sannolikt att över- och underbalanseringarnas
omfattning i vissa lägen kan bli något mindre, om de skattepolitiska
åtgärderna kan sättas in snabbt och på ett tidigt stadium av en ändrad
konjunktur. Det är enligt utskottets mening angeläget att möjligheterna att
förbättra finanspolitiken i det av motionärerna åsyftade hänseendet tillvaratages.
Utskottet tillstyrker därför det ställda yrkandet om närmare utredning.
I motionerna har särskilt understrukits alt den åsyftade anpassningen av
beskattningen givetvis inte får medföra att riksdagen avhänder sig något
av sin bestämmanderätt på beskattningens område. Utskottet vill framhålla
att detta bör vara en självklar utgångspunkt vid frågans utredning. 1
fråga om räntepolitiken har dock spörsmålet om riksdagens inflytande fått
en lösning som från konstitutionell synpunkt kan anses tillfredsställande.
Huruvida ett direkt motsvarande förfarande bör tillämpas i fråga om en
flexibel användning av beskattningen eller om annat förfarande är lämpligare
bör närmare prövas vid den utredning som bör komma till stånd.
dels ock att utskottet under punkten B) 3) bort hemställa,
att riksdagen med bifall till de likalydande motionerna
I: 569 av herr Sundin och II: 674 av herr Börjesson i Falköping
måtte i skrivelse till Kung]. Maj:t anhålla om utredning
av frågan om en till den ekonomiska konjunkturen
smidigt anpassningsbar beskattning i syfte att möjliggöra
en smidigare och effektivare finanspolitik.
38
Bevillningsutskottets betänkande nr 55 år WGi
Särskilt yttrande
av herrar Lundström, Skårman, Gustafson i Göteborg och Larsson i Umeå,
vilka anfört följande:
Under vårsessionen har från folkpartiets sida framställts yrkanden om
ökade insatser inom områden, där utpräglade brister eller eftersläpning råder.
Som exempel på här åsyftade yrkanden nämner vi stödet till de handikappade,
till idrotten och friluftslivet, yrkesutbildningen, skolmåltidsverksamheten,
den vetenskapliga forskningen och samhällets kulturfrämjande
åtgärder. Ett annat område, där ökade insatser enligt vår mening är starkt
motiverade, gäller kriminalvården. De reformer och förbättringar, som vi
sålunda föreslagit och som enligt vår uppfattning måste anses vara synnerligen
angelägna, har innefattat ökade utgiftskrav på statskassan.
I rådande konjunkturläge bör ett icke oväsentligt överskott på driftbudgeten
eftersträvas. I detta avseende kan vi instämma med finansministern.
Finanspolitiken bör ingå som en väsentlig beståndsdel i den allmänna konjunkturpolitiken,
men vi vill understryka att dess roll därvidlag inte får
överskattas.
I detta sammanhang må tillfogas att finansministerns nu intagna ståndpunkt
innebär en utveckling i av oss förordad riktning bort från tanken på
ett överskott på driftbudgeten av mycket betydande omfattning under tider
med mera normal konjunktur.
Utifrån nyssnämnda konjunkturpolitiska bedömning och för att skapa
statsfinansiellt utrymme för ovannämnda utgiftskrav har vi varit beredda
att förorda en höjning av skatten på cigarretter. Då emellertid de yrkanden
om ökade insatser på eftersatta områden, som framställts från vår sida, avvisats
av riksdagens majoritet, har motivet för en sådan skattehöjning bortfallit.
I anslutning till de i motionerna I: 550 och II: 687 framställda yrkandena
om höjning av skatten på sprit och vin önskar vi uttala att alkoholbeskattningen
enligt vår uppfattning i främsta rummet bör användas som ett nykterhetspolitiskt
instrument. Förra året beslöt riksdagen på dessa grunder
höja vin- och spritskatterna. Enligt vår uppfattning bör frågan om vinoch
spritbeskattningens höjd tas upp till förnyad prövning från nykterhetspolitiska
synpunkter.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640145