Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964
1
Nr 46
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om ändring i
skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr
440), m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 13 mars 1%4 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 103, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951
(nr 440); samt
2) förordning om avvikelse från skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni
1951 (nr 440) vid 1965 års allmänna fastighetstaxering.
Beträffande propositionens huvudsakliga innehåll må här anföras följande.
I propositionen upptages vissa ändiingar i skogsvärderingsinstruktionen
som är en direkt följd av den av höstriksdagen 1963 beslutade omläggningen
av förfarandet vid allmän fastighetstaxering. Därjämte föreslås, i syfte
att erhålla garantier mot alltför höga taxeringsvärden å skogsmark och växande
skog vid 1965 års allmänna fastighetstaxering, att viss reduktion skall
ske av de priser på skog, som skall ligga till grund för värdesättningen
vid fastighetstaxeringen. Reduktionen föreslås bli 3 kronor per skogskubikmeter
virkesförråd, dock får taxeringsvärdet å skogen inte därigenom
nedbringas med mer än 30 procent.
De ovannämnda författningsförslagen är av följande lydelse. 1
1 liihang till riksdagens protokoll 1964. 7 saml. AV 40
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 16 år 196b
Förslag
till
förordning
om ändring av skogsvärderingsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440)
Härigenom förordnas, att avdelning B punkt 6 b), c) och d) samt punkt
11, avdelning C c) ävensom avdelningarna D, E och F skogsvärderingsinstruktionen
den 1 juni 19511 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
B. Bestämmelser rörande uppskattningen.
b. bkogskubik meter pri s.
b) En skogskubikmeter---- —
Prisberäkningen skall grundas på
vissa för ett apteringsområd
e av statens skogsforskningsinstilut
efter samråd med skogsstyrelsen
fastställda enhetliga förutsättningar
beträffande typträdens stamform,
barktjockleken hos desamma och deras
kvalilet samt deras uppdelning
på stamdelar av olika grovlek enligt
eu antagen grundaptering. Med utgångspunkt
från dessa förutsättningar
fastställes vid taxeringen i vilken
utsträckning olika sortiment av skilda
trädslag skola med hänsyn till å
orten förefintliga avsättningsmöjligheter
anses där ingå i det ifrågavarande
typträdet. Uppdelningen på
sortiment behöver ej göras mer detaljerad
än som kan anses erforderligt
för en nöjaktig beräkning av
skogskubikmeterpriserna.
Ett typträd--— —----
c) Det skogskubikmeterpris, ---
landen.
Vid prisberäkningen skall iakttagas,
att de för kubikmassa, uttryckt
i brukliga handelsmått för sortiment,
angivna priserna måste överföras till
skogskubikmeterpriser för de båda
typträden. Härvid skola av statens
1 Senaste lydelse av avdelning B punkt 6
E se 1956: 179.
---det avverkas.
Prisberäkningen skall grundas på
vissa för ett apte ringso in råd
e av skogshögskolan efter samråd
med skogsstyrelsen fastställda enhetliga
förutsättningar beträffande typträdens
stamform, barktjockleken
hos desamma och deras kvalitet samt
deras uppdelning på stamdelar av
olika grovlek enligt en antagen
grundaptering. Med utgångspunkl
från dessa förutsättningar fastställes
vid taxeringen i vilken utsträckning
olika sortiment av skilda trädslag
skola med hänsyn till å orten
förefintliga avsättningsmöjligheter
anses där ingå i det ifrågavarande
typträdet. Uppdelningen på sortiment
behöver ej göras mer detaljerad
än som kan anses erforderligt
för en nöjaktig beräkning av skogskubikmeterpriserna.
- punkt 11.
— genomsnittliga avsättningsförhål
Vid
prisberäkningen skall iakttagas,
att de för kubikmassa, uttryckt
i brukliga handelsmått för sortiment,
angivna priserna måste överföras
till skogskubikmeterpriser för
de båda typträden. Härvid skola av
b och punkt 11, avdelning D samt avdelning
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1961
3
(Nuvarande lydelse)
skogsforskningsinstitut i samråd
med skogsstyrelsen fastställda omräkningstal
för förvandling av priserna
i brukliga handelsmått till
priser å verklig kubikmassa fast
mått på bark i erforderlig utsträckning
tjäna till ledning.
De i---------lokala skoj
d) Jämlikt de grunder, som skola
vid taxeringen tillämpas enligt bestämmelser
av statens skogsforskningsinstitut,
meddelade i samråd
med skogsstyrelsen, skall, på sätt utvecklas
under D. här nedan, vid den
antagna apteringen av visst typträd
i angiven utsträckning hänsyn tagas
till tekniska fel i virket. Uppenbara
vrak medtagas enligt punkt 5 b) ej
i det mätbara virkesförrådet. Om
emellertid i viss skog tekniska fel
skulle förekomma i en utsträckning
som uppenbarligen överstiger vad
som i dylik ordning beaktats, må på
sätt och inom gränser, som angivas
i de lokala skogstaxeringsanvisningarna,
därav betingat avdrag ske vid
skogskubikmeterprisets fastställande.
När här-------------i
11. Förfarandet vid pris
s 1 a g s k 1 a s s.
Uppdelningen på de tre trädslagsklasserna
barrskog, ordinär lövskog
och ädel lövskog betingas främst
därav att för var och en av dem kunna
antagas i huvudsak lika tillväxtförhållanden
och ensartad avverkningsordning,
varav följer att för
varje sådan klass skola gälla gemensamma
skogsvärdefaktorer. I det föregående
har antagits att även gemensamma
skogskubikmeterpriser
bestämmas för varje trädslagsklass,
och att till följd därav tvpträden i
princip skola anses vara sammansatta
av förekommande olika trädslag
inom varje trädslagsklass. Emellertid
förekommer det, att inom viss
trädslagsklass priserna för olika
trädslag så variera att gemensam
lf
liihang till riksdagens protokoll. 196''/.
(Föreslagen lydelse)
skogshögskolan i samråd med skogsstyrelsen
fastställda omräkningstal
för förvandling av priserna i brukliga
handelsmått till priser å verklig
kubikmassa fast mått på bark i
erforderlig utsträckning tjäna till
ledning.
[staxeringsanvisningarna.
d i Jämlikt de grunder, som skola
vid taxeringen tillämpas enligt bestämmelser
av skogshögskolan, meddelade
i samråd med skogsstyrelsen,
skall, på sätt utvecklas under D. här
nedan, vid den antagna apteringen
av visst typträd i angiven utsträckning
hänsyn tagas till tekniska fel i
virket. Uppenbara vrak medtagas enligt
punkt 5 b) ej i det mätbara virkesförrådet.
Om emellertid i viss
skog tekniska fel skulle förekomma
i en utsträckning som uppenbarligen
överstiger vad som i dylik ordning
beaktats, må på sätt och inom
gränser som angivas i de lokala
skogstaxeringsan visningarna, därav
betingat avdrag ske vid skogskubikmeterprisets
fastställande.
taxeringslängden.
variationer inom en träd
Uppdelningen
på de tre trädslagsklasserna
barrskog, ordinär lövskog
och ädel lövskog betingas främst
därav att för var och en av dem kunna
antagas i huvudsak lika tillväxtförhållanden
och ensartad avverkningsordning,
varav följer att för
varje sådan klass skola gälla gemensamma
skogsvärdefaktorer. I det föregående
har antagits att även gemensamma
skogskubikmeterpriser
bestämmas för varje trädslagsklass,
och att till följd därav typträden i
princip skola anses vara sammansatta
av förekommande olika trädslag
inom varje trädslagsklass. Emellertid
förekommer det, att inom viss
trädslagsklass priserna för olika
trädslag så variera alt gemensam
7
samt, AV JO
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964
ma skogskubikmeterpriser skulle
framstå såsom olämpiga. I dylika
fall skola de olika trädslagen gruppvis
eller vart för sig i avseende å
uppskattning av virkesförråd och bestämmande
av skogskubikmeterpriser
behandlas såsom om de utgjorde
cn hel trädslagsklass. I fråga om
förfarandet vid prissättningen kan
åtskillnad mellan de olika trädslagen
göras redan vid den antagna
aptering, varom statens skogsforskningsinstitut
i samråd med skogsstyrelsen
meddelar föreskrifter, eller
först vid den uppdelning på sortiment
som verkställes vid taxeringen.
Beträffande trädslag, för vilka
sålunda särskild prissättning skall
ske, anknytes denna till typträd av
vederbörlig grovlek inom ifrågavarande
trädslag. För den eller de
prisrelationer, som framkomma genom
jämförelse mellan skogskubikmeterpriserna
å typträden inom varje
trädslag eller grupp av trädslag,
uppsökas i vederbörlig tabell de beträffande
trädslagsklassen i sin helhet
gällande skogsvärdefaktorerna,
och uppskattningen av skogsvärdet
sker med ledning av dessa och de
fastställda skogskubikmeterpriserna
för trädslaget eller gruppen av trädslag.
Markvärdet bestämmes däremot
alltid på sätt i punkt 10 sägs.
Behandlas inom -------
ma skogskubikmeterpriser skulle
framstå såsom olämpiga. I dylika
fall skola de olika trädslagen gruppvis
eller vart för sig i avseende å
uppskattning av virkesförråd och bestämmande
av skogskubikmeterpriser
behandlas såsom om de utgjorde
en hel trädslagsklass. I fråga om
förfarandet vid prissättningen kan
åtskillnad mellan de olika trädslagen
göras redan vid den antagna
aptering, varom skogshögskolan i
samråd med skogsstyrelsen meddelar
föreskrifter, eller först vid den
uppdelning på sortiment som verkställes
vid taxeringen. Beträffande
trädslag, för vilka sålunda särskild
prissättning skall ske, anknytes
denna till typträd av vederbörlig
grovlek inom ifrågavarande trädslag.
För den eller de prisrelationer, som
framkomma genom jämförelse mellan
skogskubikmeterpriserna å typträden
inom varje trädslag eller
grupp av trädslag, uppsökas i vederbörlig
tabell de beträffande trädslagsklassen
i sin helhet gällande
skogsvärdefaktorerna, och uppskattningen
av skogsvärdet sker med ledning
av dessa och de fastställda
skogskubikmeterpriserna för trädslaget
eller gruppen av trädslag.
Markvärdet bestämmes däremot allttid
på sätt i punkt 10 sägs.
--- skilda grupper.
C. Föreskrifter som före allmän fastighetstaxering meddelas av Kungl. Maj:t.
c) Förväntningsvärdet bestämmes----bliva avverkat.
Förräntningen skall----— -—
Massatillväxten bestämmes---
Kvalitetstillväxten kommer---
Den ordning, i vilken virkesförrådet
skall antagas bliva avverkat, fastställes
för varje tillväxtområde, trädslagsklass
och ifrågakommande omloppstid
med ledning av riksskogstaxeringarna.
Därvid förutsättes att
avverkningen avser en på grundval
av uppgifter från riksskogstaxering
-
em procent.
— — från riksskogstaxeringarna.
--— sådana prisrelationer.
Den ordning, i vilken virkesförrådet
skall antagas bliva avverkat,
fastställes för varje tillväxtområde,
trädslagsklass och ifrågakommande
omloppstid med ledning av riksskogstaxeringarna.
Därvid förutsättes
att avverkningen avser en på
grundval av uppgifter från riks
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 196b
5
(Nuvarande lydelse)
arna rörande virkesförrådets sammansättning
och tillväxt för skog av
olika åldersklasser konstruerad genomsnittsskog,
innehållande lika
stora arealer skog av alla åldrar inom
de till omloppstiden hörande utvecklingsstadierna,
samt att avverkningen
skall vara lika med tillväxten
och i framtiden bibehållas oförändrad.
Kan med ledning av det material,
som ligger till grund för statens
skogsforskningsinstituts undersökningar
rörande skötselprogram för
rationellt skogsbruk, en säkrare uppfattning
vinnas om hur uthålligt
skogsbruk i ett tillväxtområde bedrives,
må ock detta material beaktas.
(Föreslagen lydelse)
slcogstaxeringarna rörande virkesförrådets
sammansättning och tillväxt
för skog av olika åldersklasser konstruerad
genomsnittsskog, innehållande
lika stora arealer skog av alla
åldrar inom de till omloppstiden hörande
utvecklingsstadierna, samt att
avverkningen skall vara lika med
tillväxten och i framtiden bibehållas
oförändrad. Kan med ledning av det
material, som ligger till grund för
skogshögskolans undersökningar rörande
skötselprogram för rationellt
skogsbruk, eu säkrare uppfattning
vinnas om hur uthålligt skogsbruk
i ett tillväxtområde bedrives, må ock
detta material beaktas.
D. Anvisningar som före allmän fastighetstaxering
meddelas av statens
skogsforshningsintitut.
1. Före allmän fastighetstaxering
skall statens skogsforskningsinstitut
efter samråd med skogsstyrelsen senast
den 1 maj året näst före taxeringsåret
fastställa för den följande
taxeringsperioden gällande centrala
skogstaxeringsanvisningar. I dessa
anvisningar skola bestämmas de områden
som skola för de vanligast förekommande
trädslagen vara apteringsområden,
under iakttagande att
varje apteringsområde skall vara ett
sådant större område där, enligt vad
riksskogstaxeringarna utvisa, skogen
har i huvudsak ensartad karaktär
i avseende å trädens stamform,
barktjockleken hos träden
samt trädens kvalitet.
Tillika skall ---------
I de------------- från typtr
2. Statens skogsforskningsinstitut
skall vidare, på grundval av riksskogstaxeringarna,
senast den 1 augusti
året näst före taxeringsåret till
varje länsstyrelse avlämna uppgifter
för länet eller i skogligt avseende
likartade delar av länet om den unge
-
D. Anvisningar som före allmän fastighetstaxering
meddelas av
skogshögskolan.
1. Före allmän fastighetstaxering
skall skogshögskolan efter samråd
med skogsstyrelsen senast den 15
april året näst före taxeringsåret
fastställa för den följande taxeringsperioden
gällande centrala skogstaxeringsanvisningar.
I dessa anvisningar
skola bestämmas de områden
som skola för de vanligast förekommande
trädslagen vara apteringsområden,
under iakttagande att varje
apteringsområde skall vara ett sådant
större område, där enligt vad
riksskogstaxeringarna utvisa, skogen
har i huvudsak ensartad karaktär
i avseende å trädens stamform,
barktjockleken hos träden samt trädens
kvalitet.
■ såsom gagnvirke,
äden.
2. Skogshögskolan skall vidare, på
grundval av riksskogstaxeringarna,
senast den 1 augusti året näst före
taxeringsåret till varje länsstyrelse
avlämna uppgifter för länet eller i
skogligt avseende likartade delar av
länet om den ungefärliga arealen av
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964
(Nuvarande lydelse)
färliga arealen av skogsmark och av
övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga
godhetsgrad samt virkesförrådets
genomsnittliga storlek och
fördelning på trädslagsklasser och
förrådsgrupper samt, i förekommande
fall, trädslag.
(Föreslagen lydelse)
skogsmark och av övrig mark, skogsmarkens
genomsnittliga godhetsgrad
samt virkesförrådets genomsnittliga
storlek och fördelning på trädslagsklasser
och förrådsgrupper samt, i
förekommande fall, trädslag.
E. Uppgifter och förslag som före allmän fastighetstaxering avgivas
av skogsstyrelsen.
Skogsstyrelsen skall före allmän
fastighetstaxering efter samråd med
domänstyrelsen och statens skogsforskningsinstitut
senast den 1 maj
året näst före taxeringsåret till varje
länsstyrelse för varje del av vederbörande
län
dels avlämna uppgifter rörande
bruttohöstpriser för olika sortiment
av olika trädslag samt under B. i
punkt 6 c) avsedda kostnader under
de år, vilkas förhållanden skola ligga
till grund för taxeringen,
dels avgiva förslag om vilka trädslag
skola i avseende å uppskattning
av virkesförråd och bestämmande av
skogskubikmeterpriser behandlas såsom
särskild grupp inom en trädslagsklass
samt vilka skogskubikmeterpriser
som skola tillämpas för
ifrågakommande typträd i vanligen
förekommande fall för olika apterings-
och prisförutsättningar.
I den------------
Skogsstyrelsen skall före allmän
fastighetstaxering efter samråd med
domänstyrelsen och skogshögskolan
senast den 15 april året näst före
taxeringsåret till varje länsstyrelse
för varje del av vederbörande län
dels avlämna uppgifter rörande
bruttohöstpriser för olika sortiment
av olika trädslag samt under B. i
punkt 0 c) avsedda kostnader under
de år, vilkas förhållanden skola ligga
till grund för taxeringen,
dels avgiva förslag om vilka trädslag
skola i avseende å uppskattning
av virkesförråd och bestämmande av
skogskubikmeterpriser behandlas såsom
särskild grupp inom en trädslagsklass
samt vilka skogskubikmeterpriser
som skola tillämpas för
ifrågakommande typträd i vanligen
förekommande fall för olika apterings-
och prisförutsättningar,
och förslag.
F. Lokala skogstaxeringsanvisningar.
För varje allmän fastighetstaxering
skola på sätt i 58 § 1 mom.
och 59 § 1 mom. taxeringsförordningen
angives fastställas lokala
skogstaxeringsanvisningar, vilka skola
avse län eller del av län och innehålla
uppgifter särskilt i följande
avseenden:
det virkesförråd,------
För varje allmän fastighetstaxering
skola på sätt i 143 § 1 mom.
och 144 § 1 mom. taxeringsförordningen
angives fastställas lokala
skogstaxeringsanvisningar, vilka skola
avse län eller del av län och innehålla
uppgifter särskilt i följande
avseenden:
---å markvärdet.
Bevillningsutskottets betänkande nr i6 år t96i
7
(Nuvarande lydelse)
Ide-------
De lokala------
Den omständigheten--
(Föreslagen lydelse)
växande skog.
■ —- punkt 5 c).
— — — finnas ändamålsenligt.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Förslag
till
förordning
om avvikelse från skogsvärdcringsinstruktionen den 1 juni 1951 (nr 440)
vid 1965 års allmänna fastighetstaxering
Härigenom förordnas, att i avdelning F första stycket skogsvärderingsinstruktionen
den 1 juni 1951 (nr 440) omförmält skogsvärde per kubikmeter
skall vid 1965 års allmänna fastighetstaxering reduceras med tre
kronor, dock högst med trettio procent.
Till utskottet har hänvisats de i anledning av propositionen väckta likalydande
motionerna I: 735 av herr Isacson samt II: 900 av herrar Wachtmeister
och Ringaby, vari hemställts,
a) att riksdagen måtte besluta sådan ändring i bestämmelserna för 1965
års allmänna fastighetstaxering att det enligt skogsvärderingsinstruktionen
medgivna avdraget å 33 procent för skogsbrukets allmänna omkostnader
fastställes till 40 procent, samt
b) att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderlig
författningstext.
Till behandling i detta sammanhang har utskottet jämväl upptagit följande
vid riksdagens början väckta, till bevillningsutskottet hänvisade motioner,
nämligen
1) de likalydande motionerna 1: 20 av herrar Nyman och Harry Carlsson
samt II: 17 av herr Broberg in. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
antaga sådan ändring av anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen att
gälla fr. o. m. 1965 års taxering, att fundament för maskinuppställning skall
kunna ingå i maskinvärdet vid avskrivning;
2) de likalydande motionerna 1:565 av herrar Harald Pettersson och
Thorsten Larsson samt II: 677 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., vari
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964
hemställts, »att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om
skyndsam prövning och förslag till sådana åtgärder beträffande fastighetsbeskattningen,
förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen att uppräkning
av fastighetsvärdena på grund av penningvärdeförsämringen vid
nästkommande fastighetstaxering ej medför skärpt beskattning»; ävensom
8) motionen I: 201 av herr Nils Hansson, vari hemställts, »att riksdagen
måtte besluta att bokskog vid 1965 års fastighetstaxering icke åsättes något
skogsvärde».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna I: 201 (jfr I: 240), II: 17, II: 677 och II: 900.
Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen hänvisar
utskottet till ovannämnda statsrådsprotokoll. Redogörelsen härutinnan återfinnes
under följande rubriker å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen
Inledning,
s. 8—9.
Gällande bestämmelser m. m., s. 9—10.
Skogshögskolans och skogsstyrelsens promemoria, s. 10—13.
Remissyttrandena, s. 14—23.
Departementschefen, s. 23—28.
Av innehållet i de förevarande motionerna må här älerges följande.
Som motivering för yrkandet att fundament till maskiner skall ingå i
maskinvärdet anföres i motionerna I: 20 och 11: 17 i huvudsak följande.
Enligt anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen skall värdet av fasta
maskiner, om de är avsedda att i huvudsak tjäna industriellt ändamål, vid
fastighetstaxeringen angivas såsom särskilt maskinvärde. I det särskilda maskinvärdet
skall även ingå värdet av ledningar och liknande inrättningar
som förbinder maskiner med byggnaden, om de närmast är ait betrakta
som tillbehör till maskinerna och har sitt väsentliga värde tillsammans med
dem, samt det kan antagas att borttagande av maskinerna skulle föranleda
att även ledningarna m. m. avlägsnades.
I anvisningarna finns ej något särskilt nämnt om fundament för maskiner.
Fundamenten får därför icke inräknas i det särskilda maskinvärdet
utan ingår i stället direkt i fabriksbyggnaderna. Fundamenten kan därför
icke avskrivas tillsammans med maskinerna, utan för dem gäller den lägre
avskrivning som tillämpas för fabriksbyggnaderna. Vad ovan sägs om ledningar
etc. är emellertid även direkt tillämpligt på fundamenten. De är att
betrakta som tillhörande maskinerna och har uteslutande sitt värde tillsammans
med dem. Ett borttagande eller ett utbyte av maskinerna föranleder
även att fundamenten måste tagas bort. Ofta utsätts emellertid funda
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964 9
menten för mekanisk påverkan, som medför en väsentligt kortare livslängd
för dem än för fabriksbyggnaden. Med den snabba tekniska utveckling som
f. n. försiggår kan man dessutom även utgå ifrån att en utsliten maskin ersättes
med en ny av förbättrad konstruktion och med helt andra dimensioner.
Detta medför att de gamla fundamenten måste ersättas med nya. Motionärerna
anser det därför lämpligt, att fundamenten betraktas som tillbehör
till maskinerna och därför även får avskrivas samtidigt med dem.
När det gäller tyngre utrustning och i vissa fall även speciell utrustning kan
kostnaden för fundamenten bli förhållandevis hög.
I motionerna I: 565 och 11: 677 framhåller motionärerna, att 1965 års fastighetstaxering
med stor sannolikhet kommer att medföra en nominell höjning
av taxeringsvärdena. Med nuvarande skattelagstiftning leder detta
till höjningar av fastighetsbeskattningen, förmögenhetsbeskattningen och
arvsbeskattningen, trots att det är fråga om rent nominella höjningar av beskattningsobjektens
värde. Ifrågavarande lagstiftningar är för närvarande
föremål för översyn av olika utredningar, men det synes osannolikt att de
förändringar, som kan komma att föranledas av dessa utredningar, i sin
helhet skulle hinna genomföras, innan resultaten av 1965 års fastighetstaxering
träder i kraft. Med hänsyn härtill finner motionärerna det nödvändigt
att man genom provisoriska åtgärder undviker att dylika skatteskärpningar
tillåtes uppkomma. Vad gäller fastighetstaxeringen bör detta kunna
ske genom en generell sänkning av repartitionstalet. I fråga om förmögenhets-
och arvsbeskattningen bör motsvarande åtgärd främst avse höjning av
de skattefria grundbeloppen.
Till stöd för yrkandet i motionerna I: 735 och II: 900 anföres bl. a. följande.
För hela riket beräknas den i propositionen föreslagna reduktionen vid
beräkningen av skogsvärdena komma att uppgå till 8 procent. Om emellertid
den fortgående ökningen av virkesförråden och andelen grovskog kan beräknas
inverka på taxeringsvärdena i höjande riktning med 5—10 procent,
torde resultatet för riket i dess helhet bli att 1965 års taxeringsvärden för
skogsmark och växande skog i stort sett blir av samma storlek som 1957
års. Med hänsyn till den konstaterade och även i propositionen omnämnda
starka nedgången om i genomsnitt ca 25 procent i rånettovärdena, finner
motionärerna detta anmärkningsvärt och ej i överensstämmelse med den
allmänna uppfattningen om skogsbrukets ekonomiska situation. Skall taxeringsvärdena
avspegla den nedgång i skogsvärdena som de facto inträtt måste
den föreslagna reduktionen betecknas som icke till fyllest. Beaktas förrådsökningen
torde sålunda en nämnvärd reduktion av taxeringsvärdena
vara att motse blott i några norrlandslän och i Kopparbergs län under det
att i alla övriga landsdelar värdena torde komma att i realiteten förbli oförändrade
eller undergå förhöjning.
Vill man åstadkomma en rimlig nedskärning av de nu gällande taxerings -
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964
värdena för skogen måste den i propositionen föreslagna reduktionseffekten
förstärkas. Detta kan ske på flera sätt, såsom genom en höjning av »säkerhetsmarginalen»
till 3: 50 ä 4 kronor per skogskubikmeter virkesförråd, genom
ändring av kapitaliseringsprocenten eller genom förhöjt avdrag för
skogsbrukets allmänna omkostnader.
Det förstnämnda av dessa alternativ utgör liksom den redan föreslagna
reduktionen realiter ett tämligen irrationellt ingrepp i värderingsförfarandet,
som resulterar i ett mer eller mindre ojämnt utfall och därför icke kan
förordas. Det andra alternativet åter förutsätter så arbetskrävande omräkningar
av fastighetstaxeringens omfattande tabellverk att det icke nu torde
kunna inrymmas i taxeringens tidsplan. Däremot synes det tredje alternativet
— en höjning av det allmänna omkostnadsavdraget — utan olägenhet
kunna tillämpas i förevarande syfte. En ändring på denna punkt av taxeringsreglerna
torde icke — som i propositionen (s. 27) antyds — vara av
sådan natur, att den kan innebära avsevärda omkastningar i rådande värdeförhållanden
utan komma att verka likformigt nedskärande över hela linjen.
Vid de senaste fastighetstaxeringarna har avdraget för allmänna omkostnader
uppgått till 33 procent av det värde, som skulle tillkommit skogsmarken
och den växande skogen om dylikt avdrag ej medgåves (bruttovärde).
Uppskattningen av avdraget till 33 procent synes ursprungligen närmast
vara grundat på en av domänstyrelsen gjord utredning till 1945 års
allmänna fastighetstaxering rörande domänverkets allmänna omkostnader
för skogsbruket i genomsnitt under åren 1936—1942. Utredningen avser uteslutande
förhållandena på statsskogarna, för vilka som bekant en av de
större omkostnadsposterna, den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten,
icke utgår. Härtill komer att under den tidsrymd, som utredningen omfattar,
de allmänna omkostnaderna var relativt små, icke minst beroende på
att skogsodlings- och föryngringsåtgärder liksom väg- och byggnadsunderhåll
då var av jämförelsevis ringa omfattning. Senare utförda undersökningar
utvisar även avsevärt större allmänna omkostnader — för det större enskilda
storskogsbruket oftast överstigande 50 procent av bruttovärdet.
Motionärerna anser för sin del en skälig höjning av det allmänna omkostnadsavdraget
väl befogad och anser att avdraget vid 1965 års allmänna fastighetstaxering
bör fastställas till lägst 40 procent. En sådan åtgärd synes i
stort sett innebära en ytterligare reduktion av 1957 års taxeringsvärden med
ca 9 procent, en reduktion som torde erfordras om propositionens syftemål
— att skapa garantier mot alltför höga taxeringsvärden å skogsmark och
växande skog vid 1965 års allmänna fastighetstaxering —- skall kunna ernås.
Motiveringen för yrkandet i motionen I: 201 att bokskog vid 1965 års fastighetstaxering
inte skall åsältas något skogsvärde återfinnes i motionen I:
240. I sistnämnda motion framhålles att boken successivt decimerats i våra
sydligaste landskap och att den på grund av bokskogsskötselns för närva
-
11
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964
rande dåliga lönsamhet synes dömd att försvinna. Utan tvivel kommer —
framhåller motionären — den under senare år alltmer omfattande avverkningen
av bok och dennas ersättande med andra trädslag, framför allt gran,
att fortsätta i accelerad takt, om inte åtgärder vidtages för bokens bevarande
i vår trädflora. Har boken en gång utrotats, torde den för alltid vara
borta; att återinföra den bleve en åtgärd på mycket lång sikt, som förefaller
utesluten bl. a. på grund av de kostnader, som är förenade med
uppdragande av bokbestånd genom sådd eller plantering. Motionären anför
vidare, att det ur landskapsvårdens och friluftslivets synpunkt är av
stort allmänt intresse att boken bevaras på områden, där den äger förutsättningar
att trivas. Att för närvarande bevara bokbestånd innebär för den
enskilde skogsägaren en uppoffring i allmänt intresse. Bokens rotvärde är
nämligen obetydligt jämfört med de flesta andra trädslags rotvärden. Det
skulle enligt motionärens mening utgöra ett belägg för uppskattning från
det allmännas sida av den landskapsvårdande insats en skogsägare gör genom
att bevara bok på sina marker, om denna insats på något sätt kompenserades.
En nära till hands liggande åtgärd i detta syfte, som i avvaktan på
andra mått och steg kunde stimulera de sydsvenska skogsägarna till återhållsamhet
i fråga om bokens decimering, vore att vid den förestående fastighetstaxeringen
icke åsätta bokbestånden något skogsvärde. Uppoffringen
från det allmännas sida skulle bli obetydlig, då skogsvärdet är ringa. Åtgärden
skulle även medföra en viss förenkling av taxeringsarbetet.
Utskottet
Det utmärkande för värderingen av skogsmark och därå växande skog
vid fastighetstaxeringen är att den avser att fastställa ett avkastningsvärde
och inte, som värderingen av all annan fastighet, allmänna saluvärdet.
Enligt skogsvärderingsinstruktionen skall nämligen skogsmark och växande
skog värderas med hänsyn till markens produktionsförmåga, det tillstånd,
i vilket den växande skogen befinner sig, och den avkastning i pengar,
som med beaktande därav kan antas för framtiden bli uttagen under
förutsättning att ett efter förhållandena avpassat uthålligt skogsbruk kommer
att bedrivas. Priserna på rotstående skog av olika slag bestämmes för
olika avsättningslägen inom skilda prisområden. Till grund för prissättningen
lägges medeltalen av gällande medelhöstpriser under den period
om fem kalenderår, som utgår med tredje kalenderåret före taxeringsåret.
Den antagna prisnivån förutsättes bli bestående och gällande för framtida
avverkningar. Från de sålunda erhållna bruttopriserna görs därefter beträffande
varje års avkastning avdrag för beräknade allmänna kostnader
för skogens förvaltning och skötsel med i regel 33 procent av bruttopriserna.
Den erhållna nettoavkastningen diskonteras därefter till nuvärde efter
fem procent.
12 Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964
Såsom framgår av det ovan. anförda skall beräkningen av värdet å de
framtida skogsuttag, varå 1965 års allmänna fastighetstaxering skall grundas,
enligt skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser göras med ledning
av virkespriserna under åren 1958—1962. Skogshögskolan och skogsstyrelsen
har i en promemoria rörande skogsvärdena vid nämnda fastighetstaxering
framhållit, att bruttovärdena och än mer rånettovärdena för avverkningsåren
1950/51—1962/63 visar en nedåtgående trend. Vidare uttalas
att några nämnvärda prishöjningar på skogsindustrins produkter
knappast kan förväntas under de närmaste åren samt att man har att
räkna med viss fortsatt sänkning av rånettovärdena på grund av kostnadsstegringar,
vilka inte helt kan kompenseras genom rationaliseringsåtgärder
inom skogsbruket. Detta talar enligt promemorian för att man vid den förestående
fastighetstaxeringen liksom vid de närmast föregående behöver
införa något slag av säkerhetsmarginal, så att inte taxeringsvärdena å skog
efter några år kommer att te sig för höga.
I den förevarande propositionen föreslås — i syfte att vid 1965 års fastighetstaxering
erhålla garantier mot högre taxeringsvärden å skogsmark
och växande skog än som svarar mot de verkliga avkastningsvärdena — att
i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats i den förenämnda
promemorian reduktion skall ske av de priser, som enligt skogsvärderingsinstruktionen
skall ligga till grund för värdesättningen vid fastighetstaxeringen,
med tre kronor per skogskubikmeter virkesförråd, dock högst med
30 procent av det taxeringsvärde, som uppkommer vid en värdering utan
reduktion. Förslaget innebär med beaktande av ökningen av virkesförrådet
och andelen grovskog efter 1957 års allmänna fastighetstaxering, att
de nuvarande taxeringsvärdena å skog i de flesta fall kommer att sänkas i
de norra delarna av landet, medan de i stort sett blir oförändrade i de mellersta
och södra delarna av landet.
Vidare föreslås i propositionen vissa ändringar i skogsvärderingsinstruktionen,
föranledda av den år 1963 beslutade omläggningen av förfarandet
vid allmän fastighetstaxering.
I de i anledning av propositionen väckta motionerna I: 735 och II: 900
yrkas att det avdrag för allmänna kostnader, som enligt skogsvärderingsinstruktionen
skall göras vid beräkningen av den framtida nettoavkastningen,
skall höjas från 33 till 40 procent. Som motivering för yrkandet
anför motionärerna dels att den i propositionen föreslagna reduktionseffekten
måste förstärkas för att åstadkomma en rimlig nedsättning av taxeringsvärdena
med hänsyn till det nuvarande och framtida ekonomiska läget
inom skogsbruket och dels att utförda undersökningar visar, att de allmänna
omkostnaderna för det större enskilda skogsbruket oftast överstiger
50 procent av bruttopriserna.
En tillämpning av skogsvärderingsinstruktionens bestämmelser utan säkerhetsmarginal
skulle enligt de till grund för propositionen liggande be
-
13
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964
räkningarna leda till en 25-procentig höjning av värdena å skogsmark och
växande skog vid 1965 års allmänna fastighetstaxering. Med hänsyn till
osäkerheten i fråga om avsättningsmöjligheterna och kostnadsutvecklingen
inom skogsbruket är enligt utskottets mening en så stor höjning av värdenivån
inte realistisk. Om man vill eftersträva en nivå, som kan antas komma
att i stort sett motsvara förhållandena under den kommande fastighetstaxeringsperioden,
måste därför åtgärder vidtagas för att hålla taxeringsvärdena
på skog nere vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen.
Vid bestämmandet av säkerhetsmarginalen måste emellertid beaktas att
prognoserna för skogsindustrin på längre sikt är gynnsamma och att en alltför
stor sänkning av taxeringsvärdena från olika synpunkter är olämplig såväl
för skogsägarna som för kommunerna. Vidare bör beaktas att salupriserna
för skogsfastigheter genomgående ligger mycket högt trots den
försämrade avkastningen. Mot bakgrunden härav anser utskottet, att den
nedgång i rånettovärdena, som ägt rum och som i viss utsträckning kan
förväntas fortgå, inte motiverar en längre gående reduktion av bruttopriserna
enligt skogsvärderingsinslruktionen än som föreslagits i propositionen.
Genom systemet med ett fast tre-kronorsavdrag per skogskubikmeter
virkesförråd med begränsning till 30 procent av värdet utan säkerhetsmarginal
erhålles, såvitt utskottet kunnat finna, tillräckliga garantier mot
alltför höga värden, samtidigt som systemet ger jämnast möjliga värdenivå
mellan olika landsändar och avsättningsområden. Av ovan anförda
skäl och då utskottet för sin del inte är övertygat om att avdraget för allmänna
kostnader för skogsbruket generellt sett är för lågt, anser utskottet
sig böra tillstyrka förslaget i propositionen om avvikelse från slcogsvärderingsinstruktionen
vid 1965 års allmänna fastighetstaxering och avstyrker
således bifall till motionerna I: 735 och II: 900.
Utskottet har heller inte funnit anledning till erinringar mot de föreslagna
ändringarna av formell natur i skogsvärderingsinstruktionen.
Till behandling i detta sammanhang upptar utskottet jämväl vissa vid
riksdagens början väckta motioner, som har samband med den allmänna
fastighetstaxeringen. Sålunda yrkas i motionen I: 201 att bokskog vid 1965
års fastighetstaxering inte skall åsättas något skogsvärde. Yrkandet motiveras
med att boken på grund av bokodlingens dåliga lönsamhet i ökad omfattning
ersättes med andra trädslag och därför är dömd att försvinna, vilket
motionären finner betänkligt från landskapsvårdens och friluftslivets
synpunkt.
I anledning härav får utskottet erinra om att beräkningen av skogsvärdet
för ädel lövskog, vartill boken hänföres, sker i enlighet med särskilda
för den ädla lövskogen speciellt avpassade normer. Därjämte innehåller
skogsvärderingsinstruktionen vissa möjligheter till korrigeringar av markoch
skogsvärdena. Om nämligen skogsmarken till en fastighet är av sådan
14
Bevillningsutskottets betänkande nr Ui år 196i
beskaffenhet att vid dess värdesättning hänsyn skall tagas till förekomsten
av ädel lövskog, d. v. s. utgör mark av hög godhetsklass i det sydligaste
tillväxtområdet inom landet, samt det kan antagas att fastighetens skogsmark
till mer än 25 procent är bevuxen med dylik skog, får värdet å den
överskjutande delen av den med ädel lövskog bevuxna marken reduceras
med en tredjedel. Vidare kan avdraget för allmänna kostnader höjas till
50 procent, när avsättningsläget är synnerligen ogynnsamt eller föryngringen
på grund av naturförhållandena drar onormalt höga kostnader. Genom
ovannämnda bestämmelser torde vid fastighetstaxeringen skälig hänsyn
ha tagits till de speciella förhållanden, som råder beträffande den ädla
lövskogen. I den mån ytterligare åtgärder erfordras för att bevara bokbeståndet
i de södra delarna av landet, bör enligt utskottets mening sådana åtgärder
vidtagas i annan ordning. Med det anförda avstyrker utskottet bifall
till yrkandet i motionen I: 201.
I motionerna I: 20 och II: 17 hemställes om sådan ändring av anvisningarna
till 10 § kommunalskaltelagen fr. o. in. 1965 års fastighetstaxering
att fundament för maskinuppställning skall kunna omfattas av det i det
taxerade byggnadsvärdet ingående särskilda maskinvärdet. Yrkandet syftar
till att maskinfundament vid inkomsttaxeringen skall kunna avskrivas efter
den högre procentsats som gäller för maskinen i fråga.
Enligt anvisningarna till 10 § kommunalskattelagen skall värdet av
fasta maskiner, som är avsedda alt i huvudsak direkt tjäna industriellt ändamål,
vid fastighetstaxeringen anges såsom särskilt maskinvärde. Då i
hy Sfi11 ad ingår ledningar och liknande inrättningar, som förbinder maskiner
med byggnaden, skall i maskinvärdet ingå även värdet av dessa, om de närmast
är att betrakta som tillbehör till maskinerna och har sitt väsentliga
O
värde tillsammans med dem. Vid inkomsttaxeringen tillämpas regelmässigt
högre värdeminskningsavdrag å maskinerna än å byggnaden, i vilken de
är inrymda. I motionerna framhålles att fundament, på vilket en maskin
vilar, inte inräknas i maskinvärdet, trots att fundamentet uteslutande har
sitt värde tillsammans med maskinen.
De skatterättsliga bestämmelserna om vad som är att hänföra till tillbehör
till byggnad är grundade på de civilrättsliga reglerna härom i 1895
års lag angående vad till fast egendom är att hänföra. Utskottet vill inte
bestrida att de nuvarande civilrättsliga och skatterättsliga bestämmelserna
om tillbehör till industribyggnad är mindre lämpliga och ofta medför tolkningssvårigheter
i den praktiska tillämpningen. Det kan således vara vanskligt
att avgöra såväl om en viss maskin kräver ett fast, från grunden berett
underlag som när ett dylikt underlag skall anses vara för handen. Dessa
svårigheter sammanhänger delvis med alt bestämmelserna blivit föråldrade
till följd av den tekniska utveckling, som ägt rum efter tillkomsten
av 1895 års lag. De maskiner med tillbehör, varom här är fråga, representerar
ofta avsevärda kapitalvärden, och den gränsdragning, som härvidlag
Bevillningsutskottets betänkande nr ''16 år 19C>''i
15
kommer till stånd mellan fast och lös egendom, får därför viktiga konsekvenser.
Detta gäller inte minst i fråga om kreditväsendet. Vad som har
tillbehörskaraktär omfattas nämligen av fastighetens inteckningar, medan
de inventarier, som hänförs till lös egendom, kan bli föremål för förlagsinteckning.
Gränsdragningen har även betydelse vid fastställandet av värdeminsknings-
och reparationsavdrag vid inkomsttaxeringen. I jordabalksutredningens
reviderade förslag till jordabalk m. in. (SOU 1963:55), som
för närvarande är föremål för remissbehandling, förordas emellertid nya
civilrättsliga bestämmelser, som avser att utsträcka kretsen av tillbehör
till industribyggnad. Därest dessa förslag genomföres, torde de även komma
att återverka på utformningen av de skatterättsliga reglerna härutinnan.
Enligt vad utskottet erfarit är dessutom frågan om avdrag för värdeminskning
å fundament till en större maskinanläggning för närvarande föremål
för skattedomstolarnas bedömande. Med hänsyn härtill är utskottet inte
nu berett att tillstyrka ändrade bestämmelser i detta hänseende. Utskottet
vill dessutom framhålla, att om en maskin utbytes mot eu ny, torde avdrag
vid inkomsttaxeringen medges för kostnaderna för uppförande av ett nytt
fundament till den nya maskinen. Dylika kostnader får nämligen anses
hänförliga till kostnader för reparation av byggnaden. Av det anförda
framgår att utskottet inte anser sig kunna tillstyrka bifall till motionerna
I: 20 och II: 17.
Utskottet har slutligen att behandla yrkandet i motionerna 1:565 och
11:677, vari hemställes om skrivelse till Kungl. Maj:t med begäran om
skyndsam prövning och förslag till sådana åtgärder beträffande fastighets-,
förmögenhets- och arvsbeskattningen att uppräkningen av fastighetsvärdena
på grund av penningvärdeförsämringen vid den kommande fastighetstaxeringen
inte medför skärpt beskattning.
I anledning härav får utskottet anföra följande. För närvarande föreligger
inte uppgifter om den nivå för taxeringsvärdena för fastigheter i allmänhet,
som kan förväntas på grund av 1965 års allmänna fastighetstaxering. Resultatet
av den förestående fastighetstaxeringen kan därför ännu inte överblickas
och några jämförelser mellan de nya värdena och de nu gällande
är således inte möjliga. Behovet av särskilda anordningar vid inkomst-, förmögenhets-
och arvsbeskattningen för att motverka en mer väsentlig höjning
av fastighetsvärdena kan med hänsyn härtill inte nu bedömas. På
grund härav och då resultatet av allmänna skatteberedningens och skatteutjämningskommitténs
arbete bör avvaktas, innan ställning tas till de
av motionärerna berörda spörsmålen, anser utskottet sig inte kunna tillstyrka
bifall till skrivelseyrkandet i motionerna 1:565 och 11:677.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A) att riksdagen måtte — med bifall till Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 1(13 och med avslag å de lika
-
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 1964
lydande motionerna I: 735 av herr Isacson samt II: 900 av
herrar Wachtmeister och Ringaby — antaga de vid propositionen
fogade förslagen till
1) förordning om ändring i skogsvärderingsinstruktionen
den 1 juni 1951 (nr 440); samt
2) förordning om avvikelse från skogsvärderingsinstruktionen
den 1 juni 1951 (nr 440) vid 1965 års allmänna fastighetstaxeiing;
B)
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:20 av herrar Nyman
och Harry Carlsson samt II: 17 av herr Broberg m. fl.,
2) de likalydande motionerna I: 565 av herrar Harald
Pettersson och Thorsten Larsson samt II: 677 av herr Börjesson
i Glömminge m. fl.,
3) de likalydande motionerna I: 735 av herr Isacson samt
II: 900 av herrar Wachtmeister och Ringaby, ävensom
4) motionen I: 201 av herr Nils Hansson,
måtte, i den mån de icke kan anses besvarade genom vad
utskottet ovan anfört och hemställt, av riksdagen lämnas
utan åtgärd.
Stockholm den 22 april 1964
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson*, fröken
Ranmark, herrar Yngve Nilsson, Oscar Carlsson, Wärnberg, Lundström,
Enarsson, Sundin* och Skårman; samt
från andra kammaren: herrar Nilsson i Svalöv, Kärrlander*, Andersson
i Essvik, Darlin, Eriksson i Bäckmora, Larsson i Umeå*, Carlstein, fru
Skantz, herrar Hammarsten och Broberg.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 dr 1964
17
Reservationer
I) av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Enarsson, Sundin, Skärman,
Nilsson i Svalöv, Darlin, Eriksson i Bäckmora, Larsson i Umeå och Broberg,
vilka ansett,
dels att det avsnitt i utskottets yttrande på s. 15, som på rad 10 uppifrån
börjar med orden »Därest dessa» och på rad 21 uppifrån slutar med
orden »I: 20 och II: 17» bort ha följande lydelse:
»Som framhålles i motionerna I: 20 och II: 17 har maskinfundament
sitt värde uteslutande i samband med den maskin för vilken det är avsett.
Utskottet vill framhålla, att även om avdrag vid inkomsttaxeringen
torde medgivas för kostnader för uppförande av nytt fundament till ny
maskin i samband med utbyte av gammal maskin, synes det finnas starka
skäl att ändra lagstiftningen så att fundament kan avskrivas efter samma
regler som den maskin till vilken det hör. Då dessa frågor avses att tagas
upp till behandling av allmänna skatteberedningen får utskottet hemställa,
att motionerna I: 20 och II: 17 överlämnas till allmänna skatteberedningen
för beaktande.»
dels ock att utskottet under punkten Bl) bort hemställa,
att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
I: 20 av herrar Nyman och Harry Carlsson samt II: 17 av
herr Broberg m. fl. måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa,
att förenämnda motioner överlämnas till allmänna
skatteberedningen för beaktande.
II) av herrar Yngve Nilsson, Lundström, Enarsson, Skärman, Nilsson i
Svalöv, Darlin, Eriksson i Bäckmora, Larsson i Umeå och Broberg, vilka
ansett,
dels att det stycke på s. 15 i utskottets yttrande, som börjar med orden
»I anledning» och slutar med orden »I: 565 och 11:677.», bort ha följande
lydelse:
»I anledning härav får utskottet anföra följande. För närvarande föreligger
inte uppgifter om den nivå för taxeringsvärdena för fastigheter i
allmänhet, som kan förväntas på grund av 1965 års allmänna fastighetstaxering.
Såsom motionärerna framhållit har emellertid en betydande penningvärdeförsämring
ägt rum sedan tidpunkten för den senaste allmänna
fastighetstaxeringen. Oavsett vilka taxeringsvärden 1965 års fastighetstaxering
kan komma att medföra skulle denna penningvärdeförsämring
vid oförändrade skatteregler leda till en relativ skärpning av beskattningen
i de avseenden som berörts i motionerna. Då det är angeläget att sådan
skatteskärpning motverkas tillstyrker utskottet förevarande yrkande.»
dels ock att utskottet under punkten B 2) bort hemställa,
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 46 år 196b
att riksdagen, med bifall till de likalydande motionerna
I: 565 av herrar Harald Pettersson och Thorsten Larsson
samt II: 677 av herr Börjesson i Glömminge m. fl., måtte
i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om skyndsam prövning
och förslag till sådana åtgärder beträffande fastighetsbeskattningen,
förmögenhetsbeskattningen och arvsbeskattningen
att uppräkning av fastighetsvärdena på grund
av penningvärdeförsämringen vid nästkommande fastighetstaxering
ej medför skärpt beskattning.
III) av herrar Yngve Nilsson, Enarsson, Nilsson i Svalöv, Darlin och
Eriksson i Bäckmora beträffande punkten A i utskottets hemställan.
IV) av herrar Skärman och Broberg beträffande punkten B 4) i utskottets
hemställan.
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
640145