Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år t96i
1
Nr 22
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
beträffande tullen på vissa varor från u-länderna, m. in.
(1 :a avd.)
Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdagen väckta,
av utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:17 av herr Per Jacobsson och 11:18 av
herr Christenson i Malmö m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte
a) besluta att från den 1 juli 1964 slopa tullen på kakaobönor (tulltaxenummer
18.01),
b) besluta att från den 1 juli 1964 reducera tullen på vävnader av jute
och jutesäckar (tulltaxenummer 57.10 och 62.03) till 4,4 procent i likhet
med EFTA-tullarna, samt
c) i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om utredning och förslag till
riksdagen om en successiv reduktion av tullarna på de varuslag från u-Iänderna
som inte produceras i Sverige, t. ex. kaffe och olika slags tropiska
produkter; ävensom
2) de likalydande motionerna 1:372 av herrar Lager och Adolfsson samt
11:426 av herr Hagberg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen i skrivelse till
regeringen måtte anhålla om förslag i syfte att avskaffa kvarstående tullar
och andra handelshinder som försvårar de s. k. u-ländernas export av varor
till Sverige».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna 11:18 och 11:426 (11:425).
Sveriges handel med u-länderna
Enligt Förenta Nationernas indelning skall såsom utvecklingsländer
betraktas samtliga länder i Syd- och Nordamerika med undantag av USA
och Kanada, samtliga länder i Asien utom Kina, Japan, Nordkorea och
Nordvietnam, länderna i Afrika med undantag av Sydafrikanska unionen
samt Oceanien förutom Australien och Nya Zeeland. Denna gruppering
är självfallet mycket schematisk och har varit föremål för diskussion. Till
u-länder hänföres i stort sett länder med ingen eller obetydlig industriell
liihanq till riksdagens protokoll 106''i. 7 samt. Nr 22
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196A
utveckling. I enlighet härmed har exporten från u-länderna till Sverige
kommit att till stor del omfatta vegetabiliska varor av typen kaffe, te, kakao,
fettråvaror såsom kopra, frukt, nötter, kryddor m. m. Beträffande importen
under år 1962 av vissa dylika med fiskala tullar belagda varuslag kan hänvisas
till de uppgifter ur handelsstatistiken som redovisas i bilaga till detta
betänkande.
Tullsatsernas höjd i förhållande till varornas cifvärde är mycket växlande,
från 1,7 % för färska fikon till 42 % för kokosnötter. För de stora
u-landsvarorna med kvarvarande tullar — bananer, kaffe och kakaobönor
— utgör motsvarande värden 10,1, 7,1 resp. 5,7 %.
I fråga om införseln av jutevaror må nämnas att Sveriges import av sådana
produkter under år 1962 motsvarade ett sammanlagt värde av 8,7 milj.
kronor. Härav uppgick importen från u-länder — beträffande dessa varor
företrädda endast av Indien — till 3,1 milj. kronor. Importen från EFTAländer,
i första hand Portugal, Danmark och Storbritannien, svarade för
en något större andel än Indien eller omkring 3,2 milj. kronor. Det bör
samtidigt framhållas att införseln av icke spunnen jute, avsedd för förädling
i Sverige svarade mot ett värde av 8,5 milj. kronor. Sistnämnda värde
motsvaras av en kvantitet på 5 900 ton, medan kvantiteten införda jutevaror
kan beräknas utgöra ca 3 100 ton. Importen av oberedd jute kommer
huvudsakligen från Pakistan.
Fördelningen mellan exportländerna av den svenska importen av jutevaror
har förändrats efter EFTA-konventionens ikraftträdande på sätt framgår
av en i bilagan till betänkandet intagen sammanställning ur handelsstatistiken
för åren 1959—1962.
Det kan dock inte anses helt klart att den förändring till Indiens nackdel
och Portugals fördel, som kan utläsas ur sammanställningen, skulle uteslutande
bero på tillkomsten av EFTA-konventionen. Som grund för denna
utveckling har från branschhåll angivits att även kvalitetssynpunkter torde
ha spelat viss roll.
I fråga om skatter och andra handelshinder som påverkar u-ländernas
möjligheter att vinna ökad avsättning för sina produkter i Sverige kan
nämnas att vissa punktskatter får antagas ha sådan effekt. Den särskilda
varuskatten på chokladvaror, som dock inte utgår på kakaopulver, kan
exempelvis antagas bidraga till att reducera vår import av kakaobönor.
Inom sötvarubranschen har beräknats att skattens avveckling skulle kunna
medföra en ökad omsättning på ca 20 procent, vilket således skulle kunna
innebära att vår årliga import av ca 8 000 ton kakaobönor ökade med ca
1 600 ton. ökningen svarar mot ungefär 4 promille av årsproduktionen av
kakaobönor i Ghana, varifrån 35 procent av världsproduktionen kommer.
Skattebortfallet skulle utgöra omkring 175 milj. kronor.
Bland punktskatter som drabbar u-landsvaror kan även nämnas den 20-procentiga försäljningsskatten på s. k. äkta mattor. Några beräkningar av
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 ur 1961
.''i
effekten av skattens borttagande föreligger ej, men det kan nämnas att
skatteinkomsterna är förhållandevis blygsamma, ca 5 milj. kronor per år.
Av väsentligare betydelse för u-ländernas avsättningsmöjligheter är den
svenska fettvaruregleringen, som minskar avsättningsmöjligheterna för
margarinråvaror. Enär detta område utgör ett led i den svenska jordbruksrcgleringen,
skall frågeställningen dock inte närmare belysas i detta sammanhang.
Frågans tidigare behandling
Frågan om att underlätta införsel av varor från utvecklingsländerna behandlades
av 1962 års riksdag med anledning av eu då väckt motion, i vilken
tullfrihet yrkades för säckar och påsar för förpackningar —- av jute
eller av annat material — och för juteväv. 1962 års bevillningsutskott framhöll
i sitt betänkande nr 48, att inom Sverige bedrevs en icke oväsentlig
produktion av juteväv som vid ett slopande av tullen för ifrågavarande
produkter skulle erhålla ett avsevärt försämrat konkurrensläge. Utskottet
framhöll vidare att en dylik åtgärd skulle medföra en minskning av tullmedel
med inemot 1 milj. kronor samt påpekade att 75 procent av ifrågavarande
tulluppbörd kom från europeiska länder. Mot bakgrunden härav
ansåg utskottet det knappast troligt att en tullsänkning skulle komma utvecklingsländerna
till godo.
Vid 1963 års höstriksdag behandlades i samband med propositionen om avskaffande
av skatten på kaffe och tullen på te en vid samma års vårriksdag
väckt motion, där yrkande framställts om utredning för att undersöka de
problem som sammanhänger med slopandet av tullar och skatter på sådana
varuslag från u-länderna, som inte tillverkas i Sverige, t. ex. kaffe, kakao,
te, kryddor, bananer m. in. samt ett likartat motionsyrkande i syfte att uppnå
en generell reducering eller avskaffande av tullar och andra handelshinder
som försvårar u-ländernas export till Sverige. Rörande dessa frågor
framhöll 1963 års bevillningsutskott i sitt betänkande nr 61, att Sverige
även i fortsättningen borde inrikta sina insatser på att avskaffa restriktioner
för u-ländernas export, främst råvaruexporten. För att få största
möjliga effekt borde emellertid åtgärderna härutinnan företrädesvis koncentreras
till multilaterala aktioner inom skilda internationella organ,
främst GATT.
Motionerna
1 de likalydande motionerna 1:17 och 11:18 hänvisas till ett uttalande i
årets statsverksproposition om att hjälpen till utvecklingsländerna fortsätter
att öka i den takt som svarar mot våra möjligheter att göra meningsfyllda
insatser. Fn ökning av anslagen till u-länderna för det löpande budgetåret
med 46 milj. kronor är enligt motionärernas mening inte tillräcklig.
1 Hihang till riksdagens protokoll 7 sand. Xr 22
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196A
Utöver denna hjälp bör en aktiv liberalisering av handeln med utvecklingsländerna
etableras. Många av u-ländernas problem skulle lösas om deras
näringsliv utvecklades. Industriländerna lägger emellertid hinder i vägen
för handeln med u-länderna i form av tullar, skatter och statsregleringar,
vilkas verkan måste mer än hittills beaktas i den praktiska politiken vid
behandlingen av stöd åt u-länderna. En liberalisering av handeln med uländerna
måste påskyndas. U-ländernas chans att höja sin levnadsstandard
och förbättra de sociala förhållandena är bl. a. och framför allt att få större
avsättning för sina produkter. Det är under sådana förhållanden enligt
motionärernas uppfattning diskriminerande att Indiens och Pakistans
främsta exportprodukt, juteväv, belägges med It procent tull i Sverige,
medan tullen för England och Portugal är 60 procent lägre genom EFTAavtalet.
Den 1 januari 1964 reducerades jutetullarna mellan EFTA-länderna
till 4,4 procent, och dessa tullåtgärder riktar sina verkningar mot u-länderna.
Ett rimligt krav skulle därför vara att samma tull tillämpas för varor
som produceras i u-länderna som i EFTA-länderna. I Danmark har man
gått ännu längre och helt slopat tullen på jutevaror.
Enär Sverige har satsat biståndsmässigt ganska mycket på Indien och
Pakistan måste den orättvisa tullen verka horribel från u-ländernas synpunkt.
Borttagande av handelshindren genom att reducera tullarna på varuslag
från u-länderna skapar inga svenska administrativa problem. En undersökning
borde klarlägga frågan hur en tullsänkning skulle slå ut i form av lägre
priser för de svenska konsumenterna och samtidigt stimulera u-ländernas
export. Man skulle eventuellt kunna tänka sig att fondera tullintäkterna och
använda medlen för u-landsändamål, t. ex. för forskning i u-länderna, effektivisering
av u-ländernas kommunikationer och deras tekniska produktionsinsatser.
En utredning även av detta skulle vara värdefull.
Motionärerna i de likalydande motionerna 1:372 och U:i26 hänvisar till
motiveringen i motionen 11:425 om fördubbling av anslaget under utrikesdepartementets
huvudtitel för internationell biståndsverksamhet. Även i
sistnämnda motion hänvisas till ett uttalande i årets statsverksproposition
om att Sverige vid de förestående GATT-förhandlingarna skall verka för att
den internationella diskrimineringen av u-ländernas export skall bringas ur
världen: »Vårt land kommer att under konferensen aktivt verka för en
väsentlig och bestående förbättring av u-ländernas handelsvillkor.» Härom
är enligt motionärerna endast gott att säga.
Det framhålles samtidigt att skilda intressen och åsikter om metoder och
mål komplicerar frågan. Detta anser motionärerna dock inte vara något
hinder för Sverige att själv avlägsna kvarstående diskriminerande bestämmelser.
Varje sådant steg skulle nämligen utgöra inte bara ett direkt stöd
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 1D6A 5
åt deras utrikeshandel, det verkar också indirekt och påverkar andra stater.
Motionärerna ämnar därför åter resa denna fråga.
Motionärerna erinrar vidare om att de i en motion till 1963 års riksdag
påpekat hur handeln med u-länderna stagnerat, medan en stark utveckling
av utrikeshandeln skett med andra länder. Handeln med u-länderna hade
samtidigt varit fördelaktig ur statskassans synpunkt eftersom det här handlade
om en import där den svenska lågtullpolitiken inte praktiserats. Samtidigt
påvisades hur på grund av den för u-länderna ofördelaktiga prisutvecklingen
det blivit Sverige som fått hjälp av u-länderna i stället för tvärtom.
Hur nödvändiga verkliga ansträngningar på dessa områden är bestyrkes i
årets statsverksproposition där det pekas på tendensen att minska kapital
tillflödet till u-länderna samtidigt som deras behov ökar: »Utsikterna för
dessa länders ekonomiska utveckling ter sig mörka, särskilt om inte industriländernas
biståndspolitik och handelspolitiska åtgärder till förmån för
u-länderna aktiveras.»
Utskottet
U-landsfrågorna har under senare år kommit att inta en allt mer central
plats såväl i den internationella som i den svenska politiska debatten. Vid
riksdagsbehandlingen av hithörande spörsmål har diskussionen knappast
gällt målet — u-ländernas förkovran — utan fastmer medlen för u-landshjälpen
och takten för hjälpens utbyggnad.
De i förevarande betänkande behandlade motionerna 1:17 och 11:18 samt
1:372 och 11:426 ger alla uttryck för missnöje med takten i avvecklingen av
skatter eller tullar på u-landsvaror och i samtliga motioner begärs utredning
och förslag om avveckling av tullarna på sådana varor. I motionerna 1:372
och 11:426 yrkas därjämte att även skatter och andra handelshinder, som
motverkar u-ländernas export till Sverige, skall innefattas i utredningsuppdraget,
medan motionärerna i motionerna 1:17 och 11:18 utöver det ovannämnda
utredningsyrkandet framlägger förslag om avskaffande av tullen
på kakaobönor och nedsättning av tullen på vissa jutevaror från u-länder
till samma nivå som gäller för dessa varor, då de är berättigade till områdesbehandling
enligt EFT A-konventionen.
Vad först gäller utredningsyrkandena beträffande tullarna vill utskottet
allmänt uttala att en nedsättning eller ett avvecklande av tullar på varor
som produceras enbart i u-länder är eu tekniskt sett enkel procedur,
som knappast kräver särskild utredning. Vill man däremot avveckla tullar
på varor som produceras såväl i u-länder som i industriländer torde man
komma att beröra handelspolitiska frågor, som måste lösas i sitt internationella
sammanhang. Vill man utreda möjligheterna att avveckla skatter
och regleringsåtgärder, som kan verka hämmande på handeln med u-län
-
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196b
derna, kommer man in på än mer vittomfattande och svårbemästrade problemkomplex.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att vissa fettråvaror
utgör mycket viktiga u-landsprodukter, vilkas avsättningsmöjligheter väsentligt
hindras av de till jordbruksregleringen knutna fettavgifterna. De i
motionerna påtalade handelshindren för kakaobönor och jutevaror kan betecknas
som bagatellartade jämförda med hindren för fettråvarorna. Med
detta exempel avser utskottet inte att dra upp någon diskussion kring jordbruksregleringen
utan endast påvisa de omfattande konsekvenserna av ett
bifall till utredningsyrkandet om avveckling av handelshinder för u-landsprodukter.
I fråga om yrkandet beträffande avveckling av tullen på kakaobönor må
framhållas att försäljningsvärdet i detaljhandeln på den svenska sötvaruindustrins
produkter torde uppgå till över 700 milj. kronor per år, medan
tullinkomsterna på kakaobönor utgör drygt 1 milj. kronor. Att under sådana
förhållanden antaga att tullens avskaffande nämnvärt skulle påverka sötvaruindustrins
avsättningsmöjligheter och därigenom bidraga till en ökad
förbrukning av kakaoprodukter förefaller utskottet orealistiskt. Vad angår
yrkandet om nedsättning av tullen på jutevaror till samma nivå som
gäller för dessa varor, när de produceras i EFTA-länder, vill utskottet framhålla
att ett sådant ställningstagande synes innebära avsteg från Sveriges
traditionella handelspolitiska linje. Därjämte skulle åtgärden för den svenska
juteindustrins del medföra en försämring av konkurrensläget på ett sätt,
som företagarna inom denna bransch icke haft anledning att förutsätta på
grund av våra handelspolitiska åtaganden.
Alldeles oavsett hur man bedömer verkningarna av tull- och skattelättnader
för de enskilda varorna finner utskottet det vara av större värde om
förslag till handelslättnader framföres inom de internationella organ, där
industriländerna kan enas om gemensamma lösningar. Det framstår under
sådana förhållanden som angeläget att vårt land icke beslutar några isolerade
åtgärder, som föregriper resultatet av dylika överläggningar. Utskottet
vill i detta sammanhang erinra om att villkoren för u-ländernas handel med
omvärlden kommer att stå i förgrunden såväl vid GATT-förhandlingarna
som vid världshandelskonferensen innevarande år, varvid vårt land —
såsom framhålles i finansplanen — kommer att aktivt verka för en väsentlig
och bestående förbättring av u-ländernas handelsvillkor. Med hänvisning
till vad ovan anförts avstyrker utskottet motionerna 1:17 och 11:18
samt 1:372 och 11:426.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att följande motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:17 av herr Per Jacobsson
och 11:18 av herr Christenson i Malmö m. fl. angående tullen
på vissa varor från utvecklingsländerna, ävensom
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196i
/
2) de likalydande motionerna 1:372 av herrar Lager och
Adolfsson samt 11:426 av herr Hagberg m. fl. om avskaffande
av tullar å varor från utvecklingsländerna m. m.,
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 12 mars 1964
På bevillningsutskottets vägnar:
JOHN ERICSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar John Ericsson, fröken Ranmark, herrar
Yngve Nilsson, Elofsson, Wärnberg, Gösta Jacobsson, Paul Jansson, Erik
Filip Petersson, Hellebladh och Skärman; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brand!, Allard,
Engkvist, Asp, Christenson i Malmö, Eriksson i Bäckmora, Larsson i Umeå,
Carlsson i Västerås och Björkman.
Reservation
av herrar Erik Filip Petersson, Skårman, Christenson i Malmö och Larsson
i Umeå, vilka ansett, att utskottet i anledning av de likalydande motionerna
1:17 av herr Per Jacobsson och II: 18 av herr Christenson i Malmö m. fl. —
bort under punkten 1) hemställa,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
om utredning och förslag till riksdagen om en reduktion av
tullarna på varor från u-länderna, t. ex. jutevaror, kakaobönor,
kaffe och olika slags tropiska produkter.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196A
Bilaga
Sveriges import under år 1962 av vissa med fiskala tullar belagda varuslag
inom frukt- och kolonialvaruområdet.
Beloppen i tabellen avser — om ej annat anges — tusental kronor.
Statistiskt nr |
Tullsats |
Importvärden 1962 |
Tulluppbörd 1962 |
||||
Tull- taxenr |
Varunr |
Varuslag |
Totalt |
U-länder |
Totalt |
U-länder |
|
08.01 |
100 |
dadlar bananer: |
30 öre/kg |
1 564 |
1 345 |
120 |
9? |
210 |
- färska |
10 öre/kg |
44 391 |
43 599 |
3 980 |
3 980 |
|
250 |
- torkade |
10 öre/kg |
28 |
27 |
1 |
1 |
|
300 |
ananas |
10 öre/kg |
211 |
29 |
7 |
o |
|
400 |
mango, |
10 öre/kg |
13 |
9 |
0 |
0 |
|
500 |
kokos- nötter |
30 öre/kg |
114 |
114 |
48 |
48 |
|
000 |
kokosrasp |
30 öre/kg |
2 311 |
2 311 |
441 |
441 |
|
700 |
para- nötter |
30 öre/kg |
1 321 |
1 321 |
128 |
128 |
|
800 |
kasju- nötter |
10 öre/kg |
814 |
814 |
56 |
56 |
|
08.02 |
300 |
citroner |
5 öre/kg |
5 438 |
794 |
244 |
33 |
909 |
andra ci-trusfruk-ter |
10 öre/kg |
56 |
8 |
|||
08.03 |
100 |
fikon: - färska |
15 öre/kg |
4 |
0 |
||
200 |
- torkade |
15 öre/kg |
3 271 |
— |
311 |
_ |
|
08.05 |
no |
krak- mandel |
20 öre/kg |
540 |
24 |
||
190 |
annan mandel hassel- nötter: |
20 öre/kg |
39 892 |
529 |
1 005 |
S |
|
210 |
- oskalade |
20 öre/kg |
3 776 |
_ |
212 |
_ |
|
220 |
- skalade |
40 öre/kg |
19 262 |
— |
867 |
— |
|
320 |
valnötter, skalade |
50 öre/kg |
998 |
55 |
53 |
4 |
|
420 |
pekannöt-ter, ska-lade |
50 öre/kg |
0 |
0 |
|||
500 |
kastan- jer andra nötter: |
20 öre/kg |
119 |
— |
13 |
— |
|
800 |
- oskalade |
30 öre/kg |
1 |
1 |
0 |
0 |
|
900 |
- skalade |
50 öre/kg |
7 |
— |
0 |
0 |
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 år 196i
9
Statistiskt nr |
Varuslag |
Tullsats |
Importvärden 1962 |
Tulluppbörd 1962 |
|||
Tnll- taxenr |
Varunr |
Totalt |
U-ländcr |
Totalt |
U-länder |
||
09.01 |
100 |
orostat kaffe |
80 öre/ |
341224 |
341 221 |
67 0471 |
67 0461 |
kgi |
|||||||
09.02 |
000 |
te |
100 öre/ |
17 371 |
16 778 |
1 0822 |
1 0442 |
kg- |
|||||||
09.04 |
100 |
vitpeppar och |
|||||
svart- peppar |
50 öre/kg |
1 985 |
1 915 |
184 |
181 |
||
200 |
krydd- peppar |
50 öre/kg |
1 665 |
1 651 |
97 |
97 |
|
900 |
annan |
||||||
peppar |
50 öre/kg |
234 |
7 |
26 |
1 |
||
09.05 |
000 |
vanilj |
700 öre/kg |
138 |
112 |
15 |
13 |
09.06 |
000 |
kanel och kanel- knopp |
50 öre/kg |
717 |
708 |
132 |
132 |
09.07 |
000 |
krydd-nejlikor, |
30 öre/kg |
258 |
256 |
18 |
18 |
09.08 |
100 |
muskot och muskot- blomma |
150 öre/kg |
177 |
95 |
38 |
24 |
200 |
karde- |
||||||
munima |
100 öre/kg |
4 814 |
4 806 |
554 |
554 |
||
09.10 |
200 |
saffran |
600 öre/kg |
621 |
— |
14 |
— |
300 |
ingefära |
25 öre/kg |
206 |
189 |
39 |
37 |
|
400 |
kurry |
25 öre/kg |
87 |
18 |
8 |
2 |
|
909 |
andra kryddor |
50 öre/kg |
227 |
_ |
11 |
_ |
|
12.08 |
200 |
aprikos-, persiko- oeh plom- monkär- |
|||||
nor |
20 öre/kg |
2 862 |
1 131 |
106 |
40 |
||
18.01 |
000 |
kakao-bönor, |
15 öre/kg |
22 311 |
22 155 |
1 020 |
1 015 |
Summa |
519 028 |
441 990 |
77 909 |
75 008 |
i I tullsatsen och tulluppbörden har inräknats sflväl tull (45 öre/kg) som skatt (35
öre/kg). Beloppet har beräknats på grundval av importerad kvantitet (totalt 83 807 ton).
Kaffeskatten är upphävd fr. o. in. 1,1.1964.
- Tullen upphävd fr. o. m. 1.1.1964.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 22 ur 1961
Uppgifter ur handelsstatistiken beträffande den svenska införseln av jutevaror
under åren 1959—1962
Stat. nr 57.10.100 = Vävnader av jntc; säck-, pack- och sadelmakarviiv
nader
»
» 57.10.900 = Vävnader av jute; andra
» » 62.03.080 = Säckar och påsar för förpackning av varor; av jute
(ej begagnade)
195» |
1960 |
1961 |
1962 |
|||||
Tkr |
% |
Tkr |
% |
Tkr |
% |
Tkr |
% |
|
57.10.100 |
1 398 |
1 354 |
1 992 |
2 163 |
||||
Danmark |
31 |
2 |
— |
— |
55 |
3 |
_ |
|
Västtyskland |
186 |
13 |
122 |
9 |
112 |
6 |
_ |
_ |
Polen |
46 |
3 |
139 |
10 |
61 |
3 |
125 |
6 |
Nederländerna |
67 |
5 |
— |
_ |
__ |
__ |
||
Belgien |
114 |
8 |
90 |
7 |
194 |
10 |
166 |
8 |
Storbritannien |
33 |
2 |
32 |
2 |
__ |
_ |
100 |
|
Tjeckoslovakien |
— |
— |
137 |
10 |
126 |
6 |
||
Portugal |
— |
-- |
38 |
3 |
331 |
17 |
892 |
41 |
Pakistan |
— |
— |
— |
163 |
8 |
_ |
||
Indien |
897 |
64 |
760 |
56 |
842 |
42 |
742 |
34 |
57.10.900 |
2 079 |
2 148 |
3 567 |
3 551 |
||||
Danmark |
47 |
2 |
27 |
1 |
_ |
_ |
_ |
|
Västtyskland |
1 132 |
54 |
1 259 |
59 |
1 770 |
50 |
1 302 |
27 |
Nederländerna |
535 |
26 |
— |
— |
424 |
12 |
711 |
20 |
Storbritannien |
260 |
13 |
602 |
28 |
1 043 |
29 |
734 |
21 |
Portugal |
— |
— |
28 |
1 |
42 |
1 |
88 |
2 |
Italien |
— |
— |
55 |
3 |
_ |
_ |
__ |
_ |
Schweiz |
46 |
2 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
|
Indien |
38 |
2 |
65 |
3 |
168 |
5 |
549 |
15 |
62.03.080 |
2 596 |
2 309 |
2 597 |
3 022 |
||||
Danmark |
251 |
10 |
940 |
41 |
992 |
38 |
642 |
21 |
Västtyskland |
806 |
31 |
— |
-'' |
_ |
_ |
144 |
|
Polen |
101 |
4 |
207 |
9 |
— |
_ |
415 |
14 |
Belgien |
— |
— |
— |
— |
107 |
4 |
_ |
|
Portugal |
— |
— |
12 |
1 |
372 |
14 |
582 |
19 |
Pakistan |
44 |
2 |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Indien |
1 336 |
51 |
954 |
41 |
937 |
36 |
1 098 |
j36 |