Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1964

1

Nr 17

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner
om rätt till avdrag vid beskattningen för pensionskostnader.

(2:a avd.)

Till bevillningsutskottet har hänvisats följande inom riksdag väckta, av
utskottet till behandling i ett sammanhang upptagna motioner, nämligen
1) de likalydande motionerna 1:82 av herr Stefanson m. fl. och 11:99 av
herr Magnusson i Borås m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte antaga
följande

Förslag

till

lag om ändring av punkt 2. a av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas att punkt 2. a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370) skall erhålla följande ändrade
lydelse.

Anvisningar
till 29 §.

2. a Skattskyldig må---53 §.

Avdrag må---till pensionsförsäkring.

För rätt till avdrag kräves vidare —--stiftelsens pensionsreserv.

För rätt till avdrag kräves jämväl----ovan sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1965; dock att äldre bestämmelser
alltjämt skola gälla vid 1965 års taxering samt i fråga om eftertaxering
för år 1965 eller tidigare år.

2) de likalydande motionerna 1:428 av herr Virgin m. fl. och 11:514 av
herr Heckscher m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte i skrivelse till
Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl. Maj:t måtte med beaktande av vad i motionerna
anförts företaga utredning samt till 1965 års riksdag framlägga
förslag om rätt för rörelseidkare att oavsett företagsform under ATP-systemets
uppbyggnadsperiod göra skattefri avsättning till konto inom rörelsen
för utjämning av pensionskostnaderna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framförda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionerna 11:99 och 11:514 (jfr 11:247).

tfihang till riksdagens protokoll 1964. 7 samt. Nr 17

2

Bevillningsulskottets betänkande nr 17 år 1964

Gällande rätt

De år 1955 beslutade ändrade bestämmelserna rörande företagsbeskattningen
innefattade bl. a. nya föreskrifter angående vad som skall förstås
med pensionsstiftelse och om rätt till avdrag för avsättning av medel till
dylik stiftelse. Bestämmelserna var föremål för översyn vid 1961 års höstriksdag
i samband med antagande av civilrättslig lagstiftning rörande pensionsstiftelser.
Fr. o. in. 1962 års taxering innebär de skatterättsliga bestämmelserna,
som gäller vid taxering till både statlig och kommunal inkomstskatt,
bl. a. följande.

Enligt punkt 2. a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen må
skattskyldig åtnjuta avdrag vid beräkning av inkomst av rörelse för medel,
som avsatts till sådan pensionsstiftelse varom förmäles i punkt 6 av anvisningarna
till 53 § samma lag. Motsvarande gäller jämlikt punkt 1 femte stycket
av anvisningarna till 22 § vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet
enligt bokföringsmässiga grunder. För rätt till avdrag kräves bl. a. att
medlen kontant eller i form av aktier eller därmed jämförliga tillgångar till
ett värde motsvarande den gjorda avsättningen överlämnats till stiftelsen.
Är fråga om aktiebolag, ekonomisk förening m. fl. juridiska personer godtas
avsättning i form av skuldebrev. Därvid fordras emellertid numera i regel
att skuldebrevet innefattar utfästelse om ränta.

Genom 1961 års lagstiftning har vidare föreskrivits alt för rätt till avdrag
även skall krävas att den skattskyldige utläst pension samt att utfästelsen
i princip skall vara oantastbar. Sålunda stadgas i fjärde stycket av
förenämnda anvisningspunkt till 29 § att pensionsstiftelseavsättning skall
tjäna till tryggande av den skaltskyldiges utfästelse om pension. Utfästelse
skall vara gjord av den skattskyldige till arbetstagare eller arbetstagares
efterlevande. Utfästelse till arbetstagare om pension, som ännu ej börjat
utgå, skall innefatta att denne vid avgång ur tjänsten utan samband med inträffat
pensionsfall har rätt till den del av pensionen som intjänats vid avgången
(s. k. fribrev).

Avdrag för avsättning till pensionsstiftelse må uppgå till högst det belopp,
som fordras för att uppbringa stiftelsens förmögenhet vid beskattningsårets
utgång till vad som motsvarar pensionsreserven, beräknad enligt
10 § lagen med vissa bestämmelser om pensionsstiftelse. Enligt detta
lagrum avses med pensionsreserv kapitalvärdet av utgående pensioner samt
i fråga om pensioner, som ännu inte börjat utgå, kapitalvärdet av utfästelser
om pension till den del pension enligt utfästelserna intjänats vid tillfället
för beräkningen. Pensionsreserven kan även påverkas av tilläggsutfästelser
om pension enligt det s. k. PRI-systemet eller annat liknande system. Vid
1962 års taxering gäller en schablonregel för beräkning av pensionsreserv på
grund av sådana tilläggsutfästelser (prop. 132 och bev. utsk. bet. 55/1961).

Femte stycket av punkt 2. a av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
stadgar, att vid beräkning av det belopp, vartill avdragsgill avsättning till

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 196b

3

pensionsstiftelse högst må uppgå, hänsyn i fråga om s. k. familjeföretag icke
får tas till pensionsutfästelse avseende någon, som genom eget eller anhörigs
innehav av aktier har ett avgörande inflytande i bolaget, eller ock efterlevande
till någon varom sålunda är fråga.

S.k. fria pensionsstiftelser skall stå under tillsyn enligt 1929 års lag om
tillsyn över stiftelser. För s.k. bundna stiftelser gäller bestämmelserna i
1937 års lag om aktiebolags pensionsstiftelse in. m.

Enligt punkt 6 av anvisningarna till 53 § kommunalskattclagen fordras
att följande förutsättningar är uppfyllda för att eu pensionsutfästelse i
skatterättslig mening skall föreligga. Stiftelsens stadgar skall ha fastställts
av tillsynsmyndigheten. De skall innehålla föreskrift att stiftelsens ändamål
uteslutande är pensionering på grund av tjänst och att ändamålet skall vara
oförändrat så länge stiftelsen hestår samt att vid dess upplösning eller då
det icke längre finns eller kan antagas komma att finnas någon, vars rätt
till pension på grund av tjänst skall tillgodoses av stiftelsen, återstående
medel antingen skall användas för dylik pensionering eller också anslås till
välgörande eller eljest allmännyttigt ändamål.

För stiftelser, vilkas förmögenhet överstiger pensionsreserven, har enligt
övergångsbestämmelserna till 1961 års lagstiftning i ämnei införts en bestämmelse
om tvångsmässig avtappning av överskottet. Denna s. k. avtappningsregel
har trätt i kraft vid 1964 års taxering.

Frågornas tidigare behandling

De i förenämnda motioner framställda yrkandena har tidigare varit föremål
för riksdagens prövning, senast år 1963 men på förslag av bevillningsutskottet
avvisats. Därvid har — beträffande spörsmålet om medräknande
av pension åt huvudaktieägare i familjeföretag vid beräkning av pensionsreserv
— från utskottets sida åberopats att bestämmelsen härom tillkom
år 1955 i samband med att lagstiftningen om rätt till avdrag vid beskattning
för avsättning av medel till pensionsstiftelse ändrades i väsentliga delar.
Anledningen till dess införande var att det från taxeringsmyndigheternas
sida framhållits att pensionsstiftelseavsättningar i betydande omfattning
skett endast för att vinna obehöriga skattefördelar samt att detta missbruk
av avsättningsmöjligheterna förekommit främst hland familjeföretagen.
Det ansågs på grund härav lämpligt att beträffande avdragsrätten
för avsättningar till pensionsstiftelse likställa familjeföretagen med enskilda
rörelseidkare, vilka saknar möjlighet att göra pensionsstiftelseavsättningar
för egen pensionering.

1963 års bevillningsutskott framhöll vidare (bet. nr 26) att pensionsstiftelseutredningen
i det betänkande, som låg till grund för 1961 års lagstiftning
rörande pensionsstiftelser, främst av tidsskäl inte till behandling upptagit
den speciella frågan om pensionsavsättning i fåmansbolag. Det hade
emellertid förutsatts att utredningen i sitt fortsatta arbete skulle pröva

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1961

huruvida behov alltjämt kunde anses föreligga att bibehålla nu ifrågavarande
begränsningsregel eller om avsättning för huvudaktieägarens pensionering
kunde göras avdragsgill utan risk för att reglerna missbrukades. Enligt
utskottets mening borde utredningens överväganden i denna del avvaktas
innan definitiv ställning togs i frågan.

Vad härefter angår frågan om en vidgad rätt till avdrag i rörelse för avsättning
till konto för utjämning av pensionskostnad erinrade 1963 års bevillningsutskott
om att finansieringen av den allmänna tilläggspensioneringen
uppbyggts på den s. k. fördelningsprincipen, vilket innebär, att företag,
som inte utfäst sig att betala pensioner vid sidan av ATP, inte kan anses
ha någon pensionsskuld utöver de författningsenligt föreskrivna avgifterna
för denna pensionering.

1963 års bevillningsutskott framhöll härutöver att den svenska skattelagstiftningen
erbjöd företagen stora möjligheter till konsolidering och självfinansiering
både genom omfattande avsättningar till investeringsfonder,
långtgående nedskrivningar å varulager och icke obetydliga avskrivningar
å maskiner och inventarier samt att företagen härjämte enligt ATP-systeinet
hade möjlighet att i bl. a. investeringssyfte återlåna erlagda pensionsavgifter
ur allmänna pensionsfonden. Utskottet erinrade också om att 1962
års riksdag bemyndigat Kungl. Maj:t att träffa avtal om inrättande av
två nya kreditinstitut, ett för långfristig kreditgivning till mindre och medelstora
näringsföretag (Aktiebolaget Företagskredit) och ett för exportkrediter
(Aktiebolaget Exportkredit).

Motionerna

Av innehållet i de förevarande motionerna må här återges följande.

I motionerna 1:82 och 11:99 erinras om att begränsningen för familjebolag
vad angår avsättning till pensionsstiftelse på sin tid motiverades med
de möjligheter till missbruk som ansågs föreligga i dessa företag. Denna motivering
är inte godtagbar. Enligt motionärernas mening utgör det förhållandet
att förevarande pensionsstiftelser står under allmän tillsyn tillsammans
med de bestämmelser i övrigt som gäller för pensionsstiftelser en fullt tillräcklig
garanti mot missbruk.

Med hänsyn till den stora betydelse som familjebolagen har för landets
näringsliv och för dess ekonomiska utveckling bör de för dessa bolag rådande
diskriminerande undantagsbestämmelserna slopas. Det bör vara angeläget
för statsmakterna att inte försvåra existensen för den typ av företag
som familjebolagen representerar. En i familjeföretag verksam aktieägare
bör kunna beredas pension på samma sätt som företagets övriga personal.

Motiveringen för yrkandet i de likalydande motionerna 1:428 och /1:514
återfinnes i motionen 11:247. Häri uttalas att det förhållandet att avgifterna
till ATP periodiseras på visst sätt saknar betydelse i fråga om arbetsgivarens

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1964 5

pensionsförpliktelse. Eftersom principen för bokföringslagen är att en rörelseidkare
eller ett företag inte får framställa sin ställning såsom starkare
än den verkligen är, skulle det vara i överensstämmelse med »god köpmannased»
att pensionsförpliktelsen registrerades såsom skuld i företagets bokföring.
En bestämmelse i sådan riktning skulle emellertid otvivelaktigt erbjuda
övergångssvårigheter beträffande vinstredovisningen. En rätt att
successivt bygga upp en egen fond skulle innebära en lämplig övergångsform.
Arbetsgivare bör inom större såväl som inom mindre företag få rätt
att till egen pensionsfond göra avsättningar upp till visst maximibelopp
per år. Maximibeloppet bör vara den mot pensionsförpliktelserna svarande
genomsnittliga verkliga årskostnaden enligt försäkringsmatematiska beräkningar
och avsättningen under året kunna uppgå till skillnaden mellan detta
maximibelopp och de avgifter arbetsgivaren under året har att inbetala för
sina anställda. Härvid bör under visst år icke utnyttjad rätt till avsättning
få ackumuleras och tillgodogöras under senare år. Enligt motionärerna
bör all avsättning till egen pensionsfond upp till angivet tak vara avdragsgill.
Ä andra sidan bör ianspråktagande av pensionsfond för inbetalning till
ATP-fond betraktas såsom intäkt av rörelsen.

Utskottet

I förevarande betänkande har utskottet att till behandling upptaga vissa
motionsyrkanden rörande avdrag vid beskattningen för pensionskostnader.

Möjligheterna till skattefria avsättningar till pensionsstiftelse har successivt
begränsats sedan 1930-talets sista år. Anledningen härtill har varit dels
att man velat förhindra att bestämmelserna utnyttjas i syfte att nå icke
avsedda skatteförmåner, dels att alltför liberala avsättningsmöjligheter inte
ansetts förenliga med en konjunkturstabiliserande ekonomisk politik.

Förutsättningarna för rätten till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse
har radikalt ändrats efter tillkomsten av ATP och genom de vid 1961 års
höstriksdag antagna civil- och skatterättsliga bestämmelserna på förevarande
område. Genom 1961 års regler har således möjligheterna att skattefritt
avsätta medel till pensionsstiftelser ytterligare begränsats. För rätt till
avdrag kräves numera bl. a. att utfästelsen om pension gjorts av den skattskyldige
själv — tidigare godkändes av pensionsstiftelsen lämnad utfästelse
— och att utfästelsen skall innefatta rätt till s.k. fribrev vid avgång ur
tjänsten före uppnådd pension, d.v.s. fråga skall vara om oantastbar pensionsrätt.
Dessa bestämmelser medför i princip en minskning av den s.k.
avdragsgilla pensionsreserven, varmed förstås det belopp, vartill pensionsstiftelsens
förmögenhet högst må uppgå för att avdragsrätt för avsättning
till stiftelsen skall föreligga. En annan omständighet som verkar nedsättande
på den avdragsgilla pensionsreserven är att utfästelser, vari intagits
förbehåll att pension må nedsättas med belopp motsvarande vad den anställde
kan komma att uppbära enligt ATP, vid pensionsreservens beräkning

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 196i

skall beaktas blott till sitt nettovärde, d.v.s. utfästelsens belopp minskat
med vad som kan komma att utgå enligt ATP. Detta har medfört att många
pensionsstiftelsers förmögenhet överstiger vad som numera motsvarar pensionsreserven.
För att motverka att ett alltför stort överskott kvarligger i
pensionsstiftelse under obegränsad tid har införts en regel varigenom arbetsgivarna
är skyldiga att gottgöra sig för erlagda ATP-avgifter ur stiftelseöverskottet,
den s.k. avtappningsregeln. Bestämmelsen, som trätt i kraft
vid 1964 års taxering, gäller endast i de fall stiftelseförmögenheten överstiger
120 procent av pensionsreserven.

I motsatt riktning, d.v.s. höjande på pensionsreserven, verkar å andra
sidan att arbetsgivaren kan ha åtagit sig att avsätta medel för tilläggspension
utöver ATP, t.ex. enligt det s.k. PRI-systemet som grundar sig på överenskommelse
mellan vissa parter på arbetsmarknaden.

Alltsedan den reform av avdragsreglerna rörande pensionsavsättningar,
som skedde år 1955, har gällt att vid beräkning av avdragsgill avsättning till
pensionsstiftelse i familjeföretag hänsyn inte får tas till pensionsförmån
avseende huvuddelägare eller honom närstående. Denna bestämmelse påverkades
inte av 1961 års lagstiftning. Alltjämt får således avdrag för pensionsavsättning
inte medges i den mån avsättningen gäller pensionering av
sådana personer.

I motionerna 1:82 och 11:99 har uttalats att huvuddelägare och honom
närstående bör likställas med övriga anställda i ett företag i vad avser rätt
till avdrag för avsättning till pensionsstiftelse. Sådan pensionsutfästelse bör
således enligt motionärernas mening få medräknas vid beräkning av avdragsgill
pensionsreserv.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att berörda begränsningsregel,
som tillkom år 1955, avsåg att förhindra särskilt familjeföretagen från
att genom avsättningar till pensionsstiftelser vinna obehöriga skattefördelar.
Motionsvis framförda yrkanden om slopande av begränsningsregeln har därefter
upprepade gånger avvisats av riksdagen, senast år 1963. Vad motionärerna
nu anfört hör inte föranleda ändrat ståndpunktstagande. Utskottet
vill understryka att frågan om avsättning till pensionsstiftelse för huvuddelägares
pensionering har varit föremål för särskilda överväganden inom pensionsstiftelseutredningen.
Resultatet av dessa kommer enligt uppgift att
redovisas i det betänkande som utredningen väntas avlämna någon gång
under hösten 1964.

Med det anförda avstyrker utskottet lagstiftningsyrkandet i motionerna
1:82 och 11:99.

Vad härefter angår yrkandet i motionerna 1:428 och 11:514 om rätt för
rörelseidkare att oavsett företagsform under ATP-systemets uppbyggnadsperiod
göra skattefri avsättning till konto inom rörelsen för utjämning av
pensionskostnader, har också sådana motionsyrkanden tidigare avvisats

Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 1964

7

av riksdagen. Senast skedde detta år 1963 på förslag av bevillningsutskottet
i dess betänkande nr 26. Häri uttalade utskottet bl.a., att finansieringen av
den allmänna tilläggspensioneringen uppbyggts på den s.k. fördelningsprincipen
och att detta finge anses innebära att företag, som inte utfäst sig
att betala pensioner vid sidan av ATP inte kunde anses ha någon pensionsskuld
utöver de författningsenligt föreskrivna avgifterna för denna pensionering.

Vad särskilt angår motionärernas uttalande att en rätt till skattefri avsättning
till pensionskonto är motiverad med hänsyn till önskvärdheten att i
företagen skapa riskvilligt kapital vill utskottet erinra om de möjligheter
till konsolidering som nu gällande skattelagstiftning erbjuder bolagen genom
liberala regler om fondavsättningar, varulagernedskrivningar och avskrivningar
på maskiner och inventarier. Härutöver må erinras om den proposition
med förslag till förlängning av den s. k. Annell-lagen och till särskilt
investeringsavdrag som förelagts innevarande riksdag samt om de
möjligheter företagen enligt ATP-systemet har att i bl.a. investeringssyfte
återlåna erlagda pensionsavgifter ur allmänna pensionsfonden.

Mot bakgrunden härav anser utskottet sig inte kunna biträda utredningsyrkandet
i motionerna 1:428 och 11:514.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att följande motioner, nämligen

1) de likalydande motionerna 1:82 av herr Stefanson
m.fl. och 11:99 av herr Magnusson i Borås m.fl. om rätt till
avdrag vid beskattningen för avsättning inom familjebolag
till pension; samt

2) de likalydande motionerna 1:428 av herr Virgin m.fl.
och 11:514 av herr Heckscher m.fl. om rätt till viss skattefri
avsättning för utjämning av pensionskostnad,

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 mars 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Oscar Carlsson, Wärnberg,
Enarsson, Sundin och Skårman; samt

från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Gustafson
i Göteborg, Engkvist, Andersson i Essvik, fru Holmqvist, herrar Forsberg,
Larsson i Umeå, Nilsson i Tvärålund och Björkman.

8 Bevillningsutskottets betänkande nr 17 år 196i

Reservationer

I) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Enarsson, Sundin, Skärman, Magnusson
i Borås, Gustafson i Göteborg, Larsson i Umeå, Nilsson i Tvärålund
och Björkman, vilka — under åberopande av innehållet i de likatydande
motionerna 1:82 av herr Stefanson m. fl. och 11:99 av herr Magnusson i Borås
m. fl. om rätt till avdrag vid beskattningen för avsättning inom familjebofag
till pension åt huvuddelägare — ansett att utskottet bort tillstyrka bifall
till motionerna och således under punkten 1) hemställa,

att riksdagen måtte antaga det i motionerna 1:82 och 11:99
framlagda förslaget till lag om ändring av punkt 2. a av anvisningarna
till 29 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).

II) av herrar Stefanson, Yngve Nilsson, Enarsson, Skärman, Magnusson
i Borås, Gustafson i Göteborg, Larsson i Umeå och Björkman, vrtka —• under
åberopande av innehållet i de likalydande motionerna 1:428 av herr Virgin
m. fl. och 11:514 av herr Heckscher m. fl. — ansett att utskottet under punkten
2) bort hemställa,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
att Kungl. Maj :t måtte med beaktande av vad i motionerna
anförts företaga utredning samt för riksdagen framlägga
förslag om rätt för rörelseidkare att oavsett företagsform
under ATP-systemets uppbyggnadsperiod göra skattefri avsättning
till konto inom rörelsen för utjämning av pensionskostnaderna.

Emil Kihlströms Tryckeri AB Stockholm 1964
640203