Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1964

1

Nr 11

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion angående
avdragsrätt vid beskattningen för kostnader vid
aktiebolag sbildning m. m.

(2:a avd.)

I en inom riksdagen väckt, till bevillningsutskottet hänvisad motion, II: 102,
av herr Regnéll har hemställts, ”att riksdagen måtte besluta sådan ändring av
29 § 1 mom. av kommunalskattelagen att stämpel-, registrerings- och andra
erforderliga kostnader vid aktiebolagsbildning och vid utökning av aktiekapital
i fråga om avdragsrätt jämställes med kostnad för utgivande av obligation,
samt att vederbörande utskott måtte utarbeta förslag till härför erforderliga
författningsändringar”.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionen framförda yrkandet,
får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen.

Enligt 100 § 8 mom. aktiebolagslagen får kostnader för bolagsbildning eller
för ökning av aktiekapital inte upptas som anläggningstillgång i bolags balansräkning.
Däremot får enligt samma lagrum — under vissa förutsättningar —
kostnader för tekniskt, kommersiellt eller annat arbete av väsentligt värde för
organisationen av bolagets rörelse upptas som sådan tillgång.

Gällande skattelagstiftning saknar uttryckliga regler i fråga om aktiebolags
organisationskostnader. I skattepraxis har emellertid avdrag regelmässigt vägrats
för stämpel-, registrerings-, annons- och andra kostnader i samband
med bildande av aktiebolag samt vid nyemission av aktier i redan bestående
bolag. Det kan antas att praxis’ ställningstagande till kostnader av nu angivet
slag dikterats av att dessa inte ansetts hänförliga till utgifter för intäkternas
förvärvande och bibehållande utan jämställts med utgifter för förvärvskällans
förvärvande. — I anslutning till regeln i aktiebolagslagen om att kostnader för
vissa arbeten av väsentligt värde för ett bolags organisation må upptas som
anläggningstillgång har riksskattenämnden i anvisningar till taxeringsmyndigheterna
(RN 1953 nr 5:2) uttalat att som tillgång bokförda sådana kostnader
i princip bör godtas som avskrivningsobjekt i beskattningshänseende och medges
till avdrag genom årliga värdeminskningsavdrag. Dock bör — menar riksskattenämnden
— avdrag för dylika kostnader medges endast efter noggrann
prövning. Riksskattenämndens uppfattning har godtagits av regeringsrätten
Bihang till riksdagens protokoll 1961,. 7 samt Nr 11

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1964

som i ett år 1954 avgjort mål (RÅ 1954 ref. 41) medgivit avdrag med 8.000 kr.
för värdeminskning av ett såsom ”balanserade kostnader för exportförsäljning”
betecknat belopp, avseende utgifter för bl. a. introduktion av kompasser på den
amerikanska marknaden.

Även vissa andra utgifter av i huvudsak organisationskostnadsnatur har
medgivits till avdrag i praxis. Som exempel må anföras kostnader i samband
med upptagande av lån. Avdrag har sålunda medgivits för stämpel å utgivna
obligationer, för kapitalrabatt å obligationslån och för stämpelkostnad för inteckning.
Anledningen till att avdrag medgivits för sådana kapitalanskaffningskostnader
torde vara att de ansetts jämförliga med ränta å lånat kapital som
nedlagts i rörelsen.

Av innehållet i förevarande motion må här anföras följande.

Motionären framhåller att gällande skatteregler medger avdragsrätt för
kostnader vid utgivande av obligationslån men ej vid emission av aktier. Det
är — menar han — knappast berättigat att hänföra vare sig kostnader för
nyemission eller för bildandet av ett nytt aktiebolag till inte avdragsgilla
organisationskostnader. Kostnaderna för en aktieemission uppgår i normalfallen
till sammanlagt endast cirka 2,5 procent av det emitterade beloppet. Det är
med tanke dels på företagens ständigt ökade krav på modern utrustning och
dels på förskjutningen i penningvärdet fullt normalt att företagen undan för
undan också kräver en kapitalökning utan att nyinriktning eller väsentlig utökning
av deras rörelse behöver ske. Den tekniska utvecklingen och penningvärdesförsämringen
är i många fall också anledning till att redan etablerade
rörelser ombildas till aktiebolag. Därför bör — menar motionären — kostnader
vid bolagsbildning och vid utökning av aktiekapital jämställas med kostnad
för utgivande av obligation.

Utskottet

Enligt 20 § kommunalskattelagen skall vid beräkning av inkomsten från
särskild förvärvskälla avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för
intäkternas förvärvande och bibehållande. I enlighet härmed stadgas i 29 §
samma lag att från bruttointäkter av rörelse avdrag må göras för allt som är
att anse som driftkostnad.

I kommunalskattelagen saknas uttryckliga föreskrifter om kostnader i samband
med aktiebolagsbildning och aktieemission samt deras behandling i skattehänseende.
I skattepraxis har de emellertid ansetts hänförliga icke till driftkostnader
utan till sådana utgifter för ett bolags organisation, för vilka avdrag
inte kan medges. Däremot har avdrag medgivits för kostnader för viss kapitalanskaffning,
nämligen sådan som skett genom upptagande av lån (t. ex. kostnad
för stämpel i och för obligationslån).

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1964

3

I förevarande motion har framställts lagstiftningsyrkande av innebörd att
stämpel-, registrerings- och andra erforderliga kostnader vid aktiebolagsbildning
och vid utökning av aktiekapital i fråga om avdragsrätt jämställes med
kostnad för utgivande av obligation.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande.

Skattepraxis’ inställning till kostnader för aktiebolagsbildning torde sammanhänga
med att dessa kostnader ansetts jämförliga med utgifter för förvärvande
av en förvärvskälla och inte för förvärvande och bibehållande av intäkter.
Att kostnader för nyemission av aktier i skattehänseende behandlats på samma
sätt som utgifter i samband med bolagsbildningen torde ha sin grund däri att
nyemission jämställts med bolagsbildning. Enligt utskottets mening är ett
sådant betraktelsesätt naturligt.

Att å andra sidan kostnader i samband med upptagande av lån hänförts till
driftkostnader torde — såsom tidigare framhållits — bero på att dessa kostnader
jämställts med ränta å lånat kapital som nedlagts i rörelse. Även formellt
föreligger en skillnad mellan kostnader för nyemission och för upptagande av
lån så till vida, att bolagen vid nyemission gäldar kostnader som rätteligen
belöper på aktieägarna.

Gällande skattelagstiftning erbjuder företagen avsevärda möjligheter till
konsolidering genom omfattande fondavsättningar, väsentliga varulagernedskrivningar
och inte obetydliga avskrivningar på maskiner och inventarier.
Härtill kommer att de förslag till förlängning av den s. k. Annell-lagen och till
särskilda investeringsavdrag som förelägges innevarande riksdag är ägnade
att ytterligare stärka företagens ekonomiska ställning.

Med hänsyn härtill och då frågan om den skattemässiga behandlingen av
kostnader för nyemission liksom av organisationskostnader över huvud är ett
ämne som faller inom allmänna skatteberedningens fortsatta utredningsuppdrag
anser utskottet sig inte kunna tillstyrka ifrågavarande lagstiftningsyrkande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 102 av herr Regnéll angående avdragsrätt
vid beskattningen för kostnader vid aktiebolagsbildning m. m.
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 19 februari 1964

På bevillningsutskottets vägnar:

JOHN ERICSSON

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 11 år 1964

Närvarande:

från första kammaren: herrar John Ericsson, Einar Eriksson, fröken
Ranmark, herrar Stefanson, Oscar Carlsson, Wärnberg, Gösta Jacobsson, Enarsson,
Sundin och Erik Filip Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Magnusson i Borås, Brandt, Allard, Kärrlander,
Vigelsbo, Engkvist, Andersson i Essvik, Enskog, Björkman och Broberg.

Reservation

av herrar Gösta Jacobsson, Enarsson, Magnusson i Borås och Björkman,
vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Såsom framgår av ifrågavarande motion medger gällande skatteförfattningar
avdragsrätt för kostnader vid utgivande av obligationslån, däremot ej vid
emission av aktier. Orsaken till den gällande skillnaden i beskattningshänseende
är att kostnader för nyemission av aktier lika väl som för bildandet av ett nytt
aktiebolag vid lagstiftningens utformning ansågs hänförliga till organisationskostnader.
Detta betraktelsesätt är numera knappast berättigat i någotdera
fallet. En fullt normal bild av ett företag är att kapitalökning kräves undan för
undan även vid nyinriktning eller väsentlig utökning av rörelsen. Anledningen
är dels de ständigt ökade kraven på modern utrustning, dels förskjutningen i
penningvärdet. Dessa båda faktorer ligger i många fall också bakom omläggning
till aktiebolagsform av redan etablerade rörelser.

Mot bakgrunden dels av det samhällsekonomiska önskemålet att trygga
näringslivets försörjning med riskvilligt kapital, dels de ovan redovisade motiven
för att kapitalökningar vidtas, respektive för att rörelser omläggs till
aktiebolagsform, hemställes,

att riksdagen måtte i anledning av motionen II: 102 av herr
Regnéll i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte snarast framlägga förslag till riksdagen om sådan
ändring av 29 § 1 mom. kommunalskattelagen, att stämpel-,
registrerings- och andra erforderliga kostnader vid aktiebolagsbildning
samt vid utökning av aktiekapital i fråga om avdragsrätt
jämställes med kostnad för utgivande av obligation.

Tryck: AB Rotopress, Stockholm 1964