Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 196b

3

Nr 13

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder till förmån
för rörelsehindrade.

I de till allmänna beredningsutskottet hänvisade likalydande motionerna
1:32 av herr Erik Filip Petersson m. fl. och 77:40 av herr Gustavsson i
Alvesta m. fl. hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte
anhålla om skyndsam utredning och förslag rörande svårt rörelsehindrade
människors situation i samhället, särskilt avseende undervisningens utformning
och möjligheterna av särskilda bostadsområden, i enlighet med vad
som anförts i motionerna.

I motionerna påpekas att det pågår utredning rörande högstadieundervisningens
ordnande för handikappade ungdomar, men att denna i huvudsak
berör den organisatoriska utformningen.

Motionärerna understryker vikten av att lämpliga lärarkrafter kan ställas
till förfogande. Det kan vara lämpligt att använda lärare, som själva
har rörelsehandikapp. Oftast torde det vara sa, att en lärare med sådant
handikapp har större möjlighet än andra att göra undervisningen och fritiden
meningsfylld för eleverna. Det torde även vara psykologiskt värdefullt
för eleverna på det sättet att det klargör möjligheterna för dem att som
vuxna övervinna de svårigheter som är förenade med deras handikapp. Situationen
vid en internatskola för handikappade är sådan, att den väl passar
för en handikappad lärare. Denne lärare får en meningsfylld sysselsättning
och samtidigt sin försörjning tryggad. Vidare framhåller motionärerna att
handikappade människor kan utnyttjas för ledning av undervisningen i
skyddade verkstäder för rörelsehindrade.

Motionärerna föreslår vidare att man för vuxna rörelsehindrade människor
inrättar särskilda bostadsområden. Man hör därvid försöka blanda
människor med olika handikapp.

Samhället måste effektivisera sina insatser rörande undervisning, sysselsättning
och bostadsmiljö.

Beträffande motiveringen i övrigt hänvisas till motion 11:40.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från skolöverstyrelsen
samt berett Svenska landstingsförbundet och De vanföras riksförbund tillfälle
att inkomma med yttrande.

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 196i

Skolöverstyrelsen anför:

Beträffande de i motionerna skisserade möjligheterna för handikappade
lärare att vinna anställning vid skolor för handikappade kan meddelas att
överstyrelsen redan — där så befunnits i övrigt lämpligt — tillämpar denna
princip. Blinda lärare har sålunda anställts vid Tomteboda blindinstitut, vid
anpassningsskolorna för vuxna synskadade i Kristinehamn och Växjö samt
vid anpassningskurserna för blinda i Skellefteå. Vid Norrbackainstitutet
har en lärare med annat handikapp (rörelsehinder) anställts.

Vad gäller frågan om särskilda bostadsområden för handikappade ställer
sig överstyrelsen tveksam till lämpligheten härav.

överstyrelsen finner icke skäl tillstyrka bifall till yrkandet om tillsättande
av en särskild utredning i dessa frågor, överstyrelsen vill i stället förorda
att centrala rehabiliteringsberedningen och 1962 års utredning angående
högstadieundervisningen för rörelsehindrade m. m. får i uppdrag
att uppmärksamma frågan om handikappade lärares anställning vid
specialskolor, därest så icke redan har skett. Frågan om särskilda bostadsområden
för handikappade torde böra hänskjutas till statens institut för
byggnadsforskning, som den 13 december 1963 erhöll Kungl. Maj:ts uppdrag
att utreda samhällsplaneringen för handikappade.

Svenska landstingsförbundet framhåller att landstingen i ökad omfattning
intresserar sig för rörelsehindrades problem och anför vidare:

Bl. a. ha åtgärder på sina håll vidtagits eller planerats för att lösa det
svårbemästrade transportproblemet. En närmare kartläggning av de frågor,
som här komma i blickfältet, synes även enligt styrelsens mening motiverad.
Huruvida denna kan anförtros en redan arbetande kommitté eller om
en särskild utredning är påkallad undandrar sig styrelsens bedömande.

De vanföras riksförbund (DVB) påpekar att samhället genom att i allt
större utsträckning ställa ekonomiska och tekniska resurser till förfogande
för att möjliggöra för de handikappade att bryta isoleringen sökt bereda dem
möjligheter till en så normal tillvaro som möjligt. Ytterligare förbättringar
är dock önskvärda anser DVR och anför:

Den bild som motionärerna ger av de studerande invalidiserades situation
stämmer icke helt med de verkliga förhållandena. Vanföra ungdomar som
erhåller en högre utbildning arbetsplaceras i mycket hög grad, även om det
icke sker i så stor utsträckning inom undervisningens område. Alla akademiskt
studerande är inte heller lämpade för läraryrket. De handikappade
måste också ha personlig frihet att välja yrke. Man kan inte heller generellt
påstå, att ett handikapp gör en person speciellt lämpad att undervisa andra
handikappade, även om den gemensamma situationen kan ha sin betydelse,
när det gäller att förstå handikapproblemen.

Inom modern vanförevård strävar man efter att komma bort från ett begränsat
yrkesval för de handikappade, önskemålet att få fram lärare till
högstadieundervisningen för handikappade anser DVR bör kunna tillgodoses
genom andra åtgärder än att hänvisa en speciell grupp medborgare till
denna uppgift.

Vad det gäller frågan att lösa de handikappades bostadsproblem vill förbundet
avstyrka tanken på invalidbyar. De handikappade vill ha rätt att

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 7.1 år 196i 5

välja bostadsort och bostadsform med hänsyn till personliga önskemål. För
vissa höggradigt invalidiserade kan det visserligen vara nödvändigt, att det
skapas familjehotell, där de kan erhålla den önskvärda servicen. Dessa familjehotell
bör emellertid ha en begränsad storlek och inrättas på skilda håll
i landet. För de flesta handikappade gäller, att de önskar få sin bostadsfråga
ordnad i de vanliga bostadshusen. Behovet av specialinredda bostäder
är emellertid icke på långt när tillgodosett, varför det kan %ara önskvärt
med ökade insatser från samhällets sida för att stimulera byggandet av sådana.
Speciellt är de högre hyrorna i nyproducerade hus ett hinder for
många handikappade att hyra en erbjuden specialbostad.

Frågor rörande de handikappades situation i samhället utredes för närvarande
av flera statliga kommittéer, bl. a. rehabiliteringsberedningen, socialpolitiska
kommittén, sjukförsäkringsutredningen och utredningen rörande
skolväsendet inom vanförevarden. Förbundet finner det angeläget, att
man inom dessa tar upp de olika problemställningar som beröres i motionen,
men avstyrker bestämt att de i motionen framförda förslagen skall
ligga till grund för en sådan utredning.

Skolöverstyrelsen och DVR anser således icke erforderligt att någon ny
utredning tillsättes medan Landstingsförbundet icke tagit ställning till
denna fråga.

Utskottet

I motionsyrkandet föreslås utredning rörande svårt rörelsehindrade människors
situation i samhället, särskilt i vad gäller undervisningens utformning
och möjligheterna att sammanföra rörelsehindrade till särskilda bostadsområden.

Utskottet har vid åtskilliga tillfällen haft att handlägga frågor rörande
de rörelsehindrades förhållanden och därvid understrukit vikten av energiska
insatser från det allmännas sida för att lösa de problem som i detta
sammanhang anmäler sig. Om utskottet således hyser förståelse för motionernas
allmänna syfte att förbättra de handikappades villkor kan utskottet
dock för sin del icke finna de av motionärerna anvisade vägarna lämpliga
för detta syfte.

Ett betydelsefullt led i det allmännas omvårdnad om de rörelsehindrade
är att tillse, att de beredes samma möjligheter som andra att utnyttja sin
självklara rätt att inplaceras i arbetslivet. Det är också ett samhällsekonomiskt
intresse att den värdefulla arbetskraft de representerar blir tillvaratagen
på ett rationellt sätt. Vad beträffar statlig och statsunderstödd verksamhet
har vissa regler och rekommendationer utfärdats beträffande anställande
av bl. a. rörelsehindrade (SFS nr 553/1960).

En grundläggande förutsättning för att de rörelsehindrades vilja och förmåga
till arbetsinsatser skall komma helt till sin rätt är självfallet att spörsmålen
om deras undervisning och utbildning löses. Dessa frågor ägnas f. n.
stor uppmärksamhet. Sålunda arbetar, vid sidan av centrala rehabiliterings -

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 196i

beredningen, 1962 års utredning angående högstadieundervisningen för röie)sehindrade
in. in. med organisationen av denna undervisning. Utredningen,
som sysslar med utbildningen från och med grundskolans högstadium
och även innefattar yrkesutbildningen, har nyligen framlagt ett delförslag
angående frivillig skolutbildning efter grundskolan för rörelsehindrade vid
Norrbackainstitutets skolhem och vid Bräcke östergård i Göteborg, vilken
skulle påbörjas läsåret 1964—65. I detta sammanhang må också framhållas
att den tvååriga fackskola, varom förslag nu föreligger, möjligen kan visa
sig vara en skolform, som väl lämpar sig för de handikappade.

Motionärerna har i fråga om undervisningen särskilt framhållit att det
skulle vara önskvärt att i större utsträckning anlita handikappade lärare
för undervisning av handikappade elever. Enligt vad utskottet erfarit kan
det förutsättas att de ovannämnda utredningarna i sitt fortsatta arbete kommer
att taga upp bl. a. frågan om lärare för undervisning av handikappade
i hela dess vidd. En ledande synpunkt i strävandena att ordna undervisningen
för de rörelsehindrade är härvid och bör självfallet även fortsättningsvis
vara att undervisningen sa långt möjligt sker inom den vanliga skolundervisningen
tillsammans med icke handikappade elever. Även lärarfrågan kan
förutsättas bli bedömd med bl. a. denna utgångspunkt.

Motionärerna har även föreslagit prövning av frågan om särskilda bostadsområden
för rörelsehindrade. Det må framhållas att den samhällsplanering
lör handikappade som statens institut för byggnadsforskning har i uppdrag
att utreda har en helt annan och enligt utskottets mening riktigare målsättning.
Syftet är nämligen att åstadkomma en planering som underlättar
för de rörelsehindrade att integreras i det normala, vardagliga samhällslivet.
Denna målsättning överensstämmer med den av de handikappades
organisation redovisade uppfattningen. Det kan visserligen i särskilda fall
vara ändamålsenligt att i viss utsträckning vidtaga anordningar som innebär
att en byggnad eller en mindre samling byggnader särskilt förbehålls
rörelsehindrade. Detta kan vara motiverat exempelvis för att bereda bostad
åt handikappade vid skyddade verkstäder eller vid specialskolor för
handikappade. Likaså kan det från praktiska synpunkter ibland vara lämpligt
att t. ex. en särskild våning i ett vanligt hyreshus särskilt iordningställes
för rörelsehindrade. Åtgärder av denna art har prövats på skilda
håll men det har då icke varit fråga om att sammanföra enbart rörelsehindrade
till särskilda, hela bostadsområden.

Utskottet vill också erinra om att det i mycket stor usträckning ankommer
på kommuner och landsting att ordna hithörande förhållanden. Statligt
stöd till bl. a. lämpliga bostäder lämnas nu utöver invalidbostadsbidragen
via anslag till de handikappades organisationer. Det kan nämnas att exempelvis
anslaget till bidrag till De vanföras riksförbund i årets statsverksproposition
föreslås uppräknat från 425 000 till 600 000 kronor.

Utskottet får sammanfattningsvis framhålla, att olika aspekter på de ro -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 13 år 1964

7

relsehindrades problem är uppmärksammade i ett antal statliga utredningar.
Härutinnan kan erinras om, utöver de ovan nämnda, socialpolitiska kommittén
och sjukförsäkringsutredningen. Ett icke oväsentligt underlag för
praktiska åtgärder föreligger även, och utskottet vill understryka vikten av
att reformarbetet på detta område påskyndas och intensifieras.

Utskottet finner med hänsyn till det ovan anförda icke skäl förorda
någon ny utredning, utan hemställer,

att de likalydande motionerna 1:32 och 11:40 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 17 mars 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Widén, Schött*, Söderberg*, Eric Gustaf
Peterson*, Tage Johansson, Svanström*, Wallmark och Hedlund;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Carlsson i Huskvarna, Dickson, fru Jäderberg, herrar Nilsson i Bästekille,
Lundmark*, Börjesson i Glömminge, fröken Anderson i Lerum, herrar
Svanberg och Hyltander*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.