Nr 12—13 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 196k
1
Nr 12
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående anpassningsproblemen
i arbetslivet
I de likalydande till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:48 av herr Nyman och 11:61 av herr Westberg m. fl. hemställes att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om forskning i syfte att
söka kartlägga förutsättningarna för en god arbetsanpassning till uppkommande
förändringar i arbetssituationen.
I motionerna anföres bl. a. att näringslivets utveckling och omställning
medfört ökade krav på arbetskraftens anpassningsförmåga till ändrade arbetsplatser,
tillverkningsmetoder och produktionsformer. Den fortgående
automatiseringen ger anpassningsförmågan allt större betydelse. Särskilt
de socialpsykologiska synpunkterna har uppmärksammats för litet. Den
tekniska utvecklingen kan väntas medföra ytterligare radikala förändringar
i arbetskrav, arbetsinnehåll och arbetsvillkor i övrigt.
Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 11:61.
Utskottet
De i motionerna upptagna problemen om anpassning i arbetslivet framfördes
även i motioner vid 1962 års riksdag, vilka behandlades av allmänna
beredningsutskottet. I sitt utlåtande (nr 24/1962) över motionerna erinrade
utskottet bl. a. om den verksamhet på området som bedrevs av Personaladministrativa
rådet. Utskottet hänvisade också till att statens medicinska
forskningsråd då nyligen tillsatt en kommitté — subkommittén för medicinsk
yrkesforskning — med uppgift bl. a. att skaffa en överblick over den
arbetsmedicinska forskningen och forskningsbehovet och att föreslå åtgärder.
Riksdagen biföll utskottets hemställan att motionerna, i den mån
de icke kunde anses besvarade med vad utskottet anfört, icke matte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Den ovannämnda kommittén har nyligen avgivit ett betänkande med titeln
»Arbetsforskning-resurser-önskemål». Däri behandlas bl. a. spörsmålen om
arbetsanpassning och om arbetsforskningens behov.
Bland åtgärder som synes vara av betydelse i detta sammanhang må också
erinras om att enligt beslut av 1962 års riksdag till en riksbankens jubileumsfond
avsatts ett belopp av 250 milj. kr. i form av värdehandlingar
och värdepapper. Vid riksbankens 300-årsjubileum år 1968 beräknas värdet
1 Bihang till riksdagens protokoll 1’J6''f. 11 samt. Nr 12 13
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 12 år 1964
av dessa papper uppgå till omkring 400 och avkastningen till omkring 18
milj. kr. En särskild kommitté har till uppgift att föreslå hur dessa medel
skall användas. Enligt vad föredragande departementschefen uttalat i proposition
nr 48 till årets riksdag angående reformering av socionomutbildningen
torde kommittén komma att föreslå att fondmedlen i första hand
skall gå till forskning som syftar till ökad kännedom om samhällets funktioner
och om människans reaktioner inför dess av tekniska, ekonomiska
och sociala förändringar betingade utveckling.
Såvitt utskottet kunnat bedöma kommer goda förutsättningar att föreligga
för genomförande av en kartläggning av med arbetsanpassningen sammanhängande
problem. Något riksdagens initiativ i frågan synes f. n. icke
erforderligt, varför utskottet hemställer,
att de likalydande motionerna 1:48 och 11:61 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 17 mars 1964
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Närvarande:
från första kammaren: herrar Widén, Schött*, Söderberg*, Eric Gustaf
Peterson», Tage Johansson, Svanström*, Wallmark och Hedlund;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Jacobsson i
Sala, Carlsson i Huskvarna, Dickson, fru Jäderberg, herrar Nilsson i Bästekille,
Lundmark*, fröken Anderson i Lerum, herrar Svanberg och Hyltander*.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.