Nr 37—38 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 196b

Nr 37

Utlåtande i anledning av väckta motioner om åtgärder mot bristen
på personal inom sjukvården.

I de likalydande, till allmänna beredningsutskottet hänvisade motionerna
1:634 av fru Olsson och herr Axel Kristiansson samt 11:758 av herrar Börjesson
i Falköping och Gustavsson i Alvesta hemställes, att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte anhålla

1. om skyndsam undersökning rörande orsakerna till nuvarande brist på
personal inom sjukvården med avseende på arbets-, social-, löne- och skatteförhållandena; 2.

om skyndsam prövning av frågan om utländska sköterskor kunde rekryteras
för olika vårduppgifter inom sjukhusväsendet;

3. om skyndsam utredning, på grundval av ovannämnda undersökningar,
angående åtgärder för ett snabbt hävande av sjukvårdens brist på sjuksköterskor
och annan vårdpersonal.

I motionerna framhålles, att sjuksköterskebristen är ett allvarligt problem
och att verkligt effektiva åtgärder måste tillgripas för att komma till
rätta med frågan. Inom de flesta andra kvinnliga yrken sker en återgång
till yrkesarbete efter giftermålet men så synes i regel inte vara fallet med
sjuksköterskor. Man bör pröva möjligheten att rekrytera sjuksköterskor
och annan sjukvårdspersonal från andra länder för en rad vårduppgifter.
Framför allt gäller det dock att förmå sjuksköterskor i vårt eget land att
återinträda i tjänst genom att göra yrket så attraktivt som möjligt. Vad som
bör undersökas är arbetsförhållanden, sociala förmåner, lönevillkor och
skattekonsekvenser, varvid frågan om förvärvsavdrag främst bör undersökas.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motion 11:758.

Utskottet har inhämtat yttrande från medicinalstyrelsen, Landstingsförbundet
och Svensk sjuksköterskeförening.

Medicinalstyrelsen anför att antalet aktiva sjuksköterskor år 1962 var
22 135, varav 12 907 heltidsaktiva under mer än 9 månader av året. Antalet
nyutbildade var 1962 1 660 mot 1 093 år 1960. Utbildningskapaciteten
bär kraftigt utökats. Elevintagningen var 1963 2 300 och beräknas öka till
2 500 inom den närmaste tiden.

År 1961 påbörjades utbildning av operations-, röntgen- och radioterapiassistenter
för att vissa arbetsuppgifter skulle kunna avlastas från sjuksköterskorna
och de första eleverna avslutade sin utbildning vid årsskiftet

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 11 samt. Nr 37—38

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 1964

1963/64. Sammanlagt 70 har utbildats och utbildningskapaciteten kommer
att ökas. Viss utbildning av laboratriser pågår sedan flera år och laborantskolornas
kapacitet har utökats från 200 platser 1961/62 till 500 året 1963/
64. Utbildningen av assistenter avses att appellera till tekniskt intresserad
ungdom.

Antalet kurser för undersköterskor och sjukvårdsbiträden har också
successivt ökats. År 1963 utbildades ca 600 undersköterskor och 2 400 sjukvårdsbiträden.

Antalet vakanta sjukskötersketjänster utan ersättare har visserligen något
stigit de senare åren, men detta beror på att antalet vårdplatser kraftigt
utökats. Sjukvårdens utbyggnad torde emellertid den närmaste tiden koncentreras
till långtidsvården, vilken kräver betydligt mindre antal av kvalificerad
sjukvårdspersonal.

Styrelsen understryker vikten av förbättring i avseende på arbetsförhållandena.
En översyn av gällande arbetstidsschemata och arbetsordningar
för att nå sammanhängande arbetstid för personalen är erforderlig.

Styrelsen nämner vidare vissa åtgärder av betydelse ur personalsynpunkt
såsom fördelning av arbetsuppgifterna så att personalen användes till sådant
arbete som den utbildats för och icke belastas med rutingöromål. Relativt
kvalificerade uppgifter kan överlåtas på kompetenta undersköterskor.
Vidare införande av s. k. progressiv vård, då patienterna inom den slutna
vården fördelas efter deras behov av diagnostiserande, behandlande eller
kontrollerande åtgärder. Den personalkrävande patientvärden kan då koncentreras
till intensivvårdavdelningar. De minst vårdkrävande patienterna
kan sammanföras till lättvårds- eller dagavdelningar. Tillgång till bostäder
samt barndaghem är av stor betydelse för rekryteringen. Personalvården
bör utbyggas bl. a. genom fortlöpande information och kursverksamhet.
Reaktiviseringskurser bör anordnas. Tio sådana kurser anordnades 1962/63
med 163 deltagare. Löneförmånerna för pensionerade sjuksköterskor bör
förbättras. Delade meningar råder om löne- och skatteförhållandenas inverkan,
varför styrelsen tillstyrker en undersökning härav.

Beträffande import av utländska sjuksköterskor anför styrelsen, att sjuksköterskebrist
förekommer även i de övriga nordiska länderna och att import
från längre bort belägna länder ställer sig svårt. Vid senaste årsskiftet
fanns det 244 utländska sköterskor från mer än 20 nationer i tjänst i landet.

Styrelsen erinrar till slut om att Nordiska rådet tagit upp frågan om gemensam
nordisk arbetsmarknad för sjuksköterskor men att i praktiken en
sådan redan finns. Europarådet har tagit upp frågan om gemensam europeisk
arbetsmarknad på sjukvårdens område. Skäl till ytterligare åtgärder
i denna fråga föreligger icke.

Svensk sjuksköterskeförening anser visserligen icke avgången från yrket
på grund av giftermål större bland sjuksköterskor än bland andra grupper

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 är 1964 3

utan snarare tvärtom, men hejdas icke tendensen till att sjuksköterskorna
håller sig horta från yrket efter de barnavårdande åren kommer den ökade
utbildningskapaciteten icke att ge några resultat. En undersökning av arbets-,
social-, löne- och skatteförhållandena skulle föreningen hälsa med
tillfredsställelse.

Många gifta skulle återgå till yrket om några av följande reformer kunde
genomföras: minskning av arbetstiden, ökad ersättning för jour, beredskap
och obekväm arbetstid, höjda löner, särbeskattning eller kraftigt mildrande
av de progressiva skalorna, flera barndaghem och eftermiddagshem, högre
förvärvsavdrag.

Pensionerade sjuksköterskor uppbär nu vid tjänstgöring under tiden
1 april—31 oktober lön och full pension, övrig tid av året utgör ersättningen
110 upp till 125 % av lönen. De sämre löneförhållandena under tiden 1 nov.
—31 mars verkar rekryteringshämmande.

Beträffande import av sjuksköterskor anför föreningen, att brist råder

1 hela Västeuropa och USA. En rekrytering därifrån blir därför beroende
på om vi kan bjuda bättre löne- och anställningsvillkor. Föreningen har
från år 1938 förmedlat vikariat i Sverige för sjuksköterskor från de nordiska
länderna och från år 1949 även från andra nationer. Antalet vikariat
har senaste decennium årligen varit ca 300. Utländska sjuksköterskor måste
för erhållande av svensk legitimation uppfylla vissa krav i fråga om språket
och tekniskt sjukvårdskunnande. Fortbildningskurser måste följaktligen
anordnas vid import av sjuksköterskor.

Den snabbaste vägen för bristens avhjälpande är rekryteringen av gifta,
som nu ej är verksamma som sjuksköterskor. Deras antal uppgår till 9 861
och hälften av dem är tillräckligt för att häva bristen.

Föreningen tillstyrker motionerna.

Landstingsförbundet framhåller att många under senare år framkomna
förslag för att öka tillgången på sjuksköterskor lett till åtgärder. Utbildningskapaciteten
har ökats och kommer att ökas ytterligare. Åtgärder har
vidtagits för att genom utbildning av laboratriser, röntgenassistenter, operationsassistenter,
undersköterskor, sjukvårdsbiträden och expeditionsbiträden
avlasta vissa arbetsuppgifter från sjuksköterskorna. Kurser för gifta
sjuksköterskor, som varit borta från arbetet en längre tid, har anordnats
och sjukhusen förses med daghem. Splittrade tjänstgöringspass har gjorts
till samlade arbetstider. Löner, ersättningar för beredskap, jour och övertid
ökas vid varje förhandlingstillfälle. Utländska sjuksköterskor har tidvis i
rätt betydande omfattning tjänstgjort. Nya uppslag och utvägar prövas och
man har grundad anledning hoppas, att förhållandena så småningom skall
bli bättre.

Förbundet säger sig ej tro på import av utländska sköterskor, eftersom
stor brist på sjuksköterskor råder i de flesta västerländska kulturländer.
Förbundet är ej heller övertygat om alt eu snabbutredning är erforderlig.

2 B i haag till riksdagens protokoll 1964. 11 samt. Nr 37—38

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 196A

Vad det gäller är att handla och fullfölja de åtgärder som redan inletts.
Därvid är en ökning av utbildningskapaciteten för vårdpersonal av olika
slag av synnerlig vikt. Den får ej hämmas av brist på sjukvårdslärare. Staten
som ombesörjer denna utbildning måste se till att utbildningsresurserna
anpassas efter det starkt ökade behovet.

Utskottet

De i förevarande motioner gjorda yrkandena om en undersökning rörande
orsakerna till bristen på personal inom sjukvården samt om en härpå grundad
utredning om åtgärder för att häva denna brist framställdes jämväl i
motioner till 1962 års riksdag, vilka hänvisades till utskottet. I sitt utlåtande
över motionerna (nr 51/1962) framhöll utskottet bl. a. att en av orsakerna
till den rådande bristsituationen vore att antalet vårdplatser starkt ökat
under senare ar och att utbildningskapaciteten icke hållit jämna steg med
denna ökning. Utskottet redogjorde vidare för strävandena från statens och
sjukvårdshuvudmännens sida att komma till rätta med föreliggande problem.
Riktlinjer hade erhållits för en intensifierad verksamhet och sådan
hade också pa olika håll kommit i gång. Pågående utredningar kunde förväntas
leda till ytterligare initiativ i samma riktning. Det vore angeläget att
resurserna inriktades på att fullfölja det aktuella arbetet och på att tillvarataga
de uppslag som framkommer genom utredningsverksamheten. Utskottets
hemställan att motionerna måtte anses besvarade med vad utskottet anfört
bifölls av riksdagen.

Utskottet vill erinra om att statsutskottets utlåtande nr 5 till årets riksdag
beträffande utgifterna under femte huvudtiteln nyligen behandlats av
riksdagen. Härvid har ett par motioner (1:518 och 11:627), vari yrkats bl. a.
att åtgärder måtte vidtagas för att beträffande löne- och arbetsförhållandena
göra vårdyrkena inom hälso- och sjukvården mera attraktiva samt för
att genom reaktiveringskurser på förmånliga villkor återvinna personal
som lämnat verksamheten, prövats. Dessa yrkanden har nära beröring med
det förslag till undersökning och utredning i enahanda syfte som allmänna
beredningsutskottet här har att taga ställning till.

Statsutskottet anförde beträffande förenämnda motionsyrkanden följande: Beträffande

det i samma motioner berörda spörsmålet om åtgärder för att
göra vårdyrken mera attraktiva anser utskottet att dessa frågor, i första
hand lönesättningen, bör lösas av arbetsmarknadens parter, övriga åtgärder
för att förbättra arbetsförhållanden vid sjukhusen bör det ankomma på
sjukvårdshuvudmännen att vidtaga. Någon skrivelse i ämnet från riksdagens
sida anser utskottet därför inte påkallad.

Vad gäller förslaget om reaktiveringskurser hänvisade utskottet hl. a.
till pågående utredningar och erinrade om att sådana kurser anordnas sedan
några år tillbaka.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 196b 5

Beträffande ett i motionerna 1:519 och 11:635 framlagt förslag om utredning
rörande möjligheterna att ge sjukvårdspersonal rätt till full pension
samtidigt med lön anförde statsutskottet i samma utlåtande huvudsakligen
att det närmast ankommer på arbetsmarknadens parter att lösa frågan.

Statsutskottets hemställan att motionerna icke måtte föranleda någon
riksdagens åtgärd blev av riksdagen bifallen.

Allmänna beredningsutskottet får för egen del anföra, att utskottet icke
finner skäl frångå sin tidigare ståndpunkt, att vad som på detta område
är mest angeläget icke är att ytterligare utredningar tillsätts utan att resurserna
inriktas på att fullfölja de pågående strävandena att genom praktiska
åtgärder söka avhjälpa bristen på sjukvårdspersonal.

Utskottet får beträffande det aktuella arbetet och planerade försök in. m.
hänvisa till de uppgifter som lämnats i framför allt medicinalstyrelsens och
Landstingsförbundets yttranden. Av dessa framgår att hithörande spörsmål
fortlöpande ägnas stor uppmärksamhet av ansvariga myndigheter och att
dessa är väl medvetna om att avsevärda ansträngningar kräves för att åstadkomma
praktiska lösningar av de olika problem som här anmäler sig. Det
må också framhållas att frågor av stor betydelse i delta sammanhang ingår
i de problemkomplex som prövas av de myndigheter och planeringsorgan
vilka särskilt sysslar med samhällsutvecklingen.

Utskottet finner med hänsyn till det anförda icke sannolikt att ett tillsättande
av de utredningar som föreslagits i motionsyrkandet under punkterna
1. och 3. skulle vara av väsentlig betydelse för främjande av motionernas
syfte.

Motionärerna har under punkt 2. i motionsyrkandet upptagit frågan om
rekrytering av utländska sköterskor. I remissyttrandena har samstämmigt
uttalats, att hrist på sköterskor föreligger även utomlands. Nordiska rådet
har f. ö. tagit upp frågan om gemensam nordisk arbetsmarknad för sjuksköterskor
och i Europarådet behandlas spörsmålet om eu gemensam europeisk
arbetsmarknad. Utskottet finner övervägande skäl tala för att motionsyrkandet
icke heller i denna del hör föranleda någon åtgärd.

Utskottet får således under hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att de likalydande motionerna 1:634 och 11:758 icke må
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 37 år 196i

Näruarande:

från första kammaren: herrar Möller, Schött, Sörlin, Söderberg, Hellebladh,
Tage Johansson, Svanström, Wallmark, fru Olsson, herrar Hedlund
och Kilsmo;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,
Jacobsson i Sala, Dickson, fru Jäderberg, fru ThunvaH, herrar Hamrin i
Kalmar. Gustafsson i Uddevalla, Börjesson i Glömminge, fröken Anderson
i Lerum, fru Forsling och herr Nordstrandh.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Skoglösa, Svanström, fru Olsson, herrar Kilsmo, Hamrin i Kalmar,
Börjesson i Glömminge och fru Forsling, vilka ansett att utskottets
yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

I förevarande motioner framföres yrkanden rörande dels undersökning
av orsakerna till bristen på personal inom sjukvården, dels prövning av
frågan om huruvida utländska sköterskor kan rekryteras för olika vårduppgifter,
dels skyndsam utredning — på grundval av den nämnda undersökningen
— angående åtgärder för hävande av bristen på sjuksköterskor
och annan vårdpersonal. Utskottet vill i anledning härav erinra om att personalbristen
inom sjukvården och särskilt bristen på sjuksköterskor medför
att andra vårdresurser i form av vårdanläggningar och utrustning inte
kan utnyttjas till fullo. Likaså medför bristen att en önskvärd utbyggnad av
kapaciteten på angelägna vårdområden äventyras. Åtgärder för att bemästra
personalproblemen och säkra tillgången på personal måste därför anses
synnerligen angelägna.

Såsom framgår av de remissvar som avgivits i anledning av motionerna
var antalet aktiva sjuksköterskor under år 1962 22 135, varav 12 907 heltidsaktiva
under mer än 9 månader av året. Antalet icke yrkesverksamma
sjuksköterskor beräknas f. n. uppgå till nära 10 000. Antalet nyutbildade
var år 1962 1 660 mot 1 093 år 1960. Elevintagningen var år 1963 2 300 och
beräknas öka till 2 500 inom nära framtid.

Utskottet vill understryka vikten av att strävandena att ytterligare öka
utbildningskapaciteten energiskt fullföljes, emedan det har avgörande betydelse
för den framtida utbyggnaden på olika vårdområden. Beträffande
möjligheterna att häva den nu akuta bristen torde dock åtgärderna i hög
grad böra inriktas på att öka yrkesintensiteten bland de redan utbildade
sjuksköterskorna. Såsom Sjuksköterskeföreningen framhållit skulle den nuvarande
bristen elimineras om hälften av de icke yrkesverksamma kunde
bringas att återgå till yrket. Motionärerna har i detta avseende yrkat på
skyndsam undersökning rörande orsakerna till nuvarande brist på personal

Allmänna beredningsutc,kottets utlåtande nr 37 år 196i

inom sjukvården med avseende på arbets-, social-, löne- och skatteförhållandena.
Yrkandet har tillstyrkts av Sjuksköterskeföreningen samt av medicinalstyrelsen
såvitt gäller löne- och skatteförhållandena. Utskottet vill i
likhet med motionärerna framhålla att flera av dessa frågor är beroende av
parternas ställningstaganden i avtalsförhandlingar. En undersökning av
nämnd art skulle dock vara av betydande värde, emedan man härigenom
skulle få fram hättre underlag för bedömning av hur olika insatser och åtgärder
bör avvägas för att effekten skall bli den största möjliga. Utskottet
tillstyrker därför förevarande yrkande. Härvid vill utskottet erinra om det
samband som finns mellan rationaliseringssträvandena inom sjukvården
och personalens arbetsförhållanden. Medicinalstyrelsen har i sitt remissyttrande
understrukit vikten av förbättring i avseende på arbetsförhållandena
och även framhållit åtgärder av betydelse ur personalsynpunkt, såsom fördelning
av arbetsuppgifterna så att personalen användes till sådant arbete
som den utbildats för och icke belastas med rutingöromål. Dessa senare
spörsmål synes vara av sådan art att de bör intaga en framträdande plats
inom den verksamhet som bedrives av Rådet för sjukhusdriftens rationalisering,
men de bör beaktas även vid den ovannämnda undersökningen, bl. a.
emedan en omfördelning av arbetsuppgifterna sannolikt kommer att medföra
en relativ ökning av efterfrågan på lägre sjukvårdspersonal.

Beträffande yrkandet om utredning på grundval av undersökningens resultat
finner utskottet sig icke kunna ta ställning till det närmare förfarandet
vid vidtagande av de åtgärder som undersökningen ger anledning
till. Utskottet förutsätter dock att de olika åtgärder och insatser, vartill undersökningsresultatet
kan föranleda, genomföres så skyndsamt det över
huvud taget är möjligt.

Vad slutligen angår frågan om rekrytering av utländska sjuksköterskor
har remissinstanserna framhållit att sjuksköterskebrist råder i det övriga
Norden liksom i flertalet övriga västeuropeiska länder. Utskottet, som förutsätter
att de möjligheter till rekrytering av utländska sjuksköterskor som
kan finnas eller uppkomma kommer att tillvaratagas, finner f. n. ej skäl
föreligga för något särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen i anledning av de likalydande motionerna
1:634 och 11:758 måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om skyndsam undersökning rörande orsakerna till nuvarande
brist på personal inom sjukvården med avseende på
arbets-, social-, löne- och skatteförhållandena samt om
skyndsamt vidtagande av de åtgärder, vartill undersökningens
resultat kan föranleda.