Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1964

3

Nr 24

Utlåtande i anledning av väckt motion om åtgärder till förebyggande
av yrkesskador och yrkessjukdomar.

I en inom andra kammaren väckt och till allmänna beredningsutskottet
hänvisad motion, II: 292, av herrar Elmwall och Börjesson i Falköping hemställes,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla

1) om föranstaltande av en undersökning på vetenskaplig bas av hur
vunna erfarenheter om förebyggande och botande av yrkesskador och yrkessjukdomar
skall kunna spridas till företag och arbetsplatser för effektivare
utnyttjande;

2) om vidtagande av åtgärder som kan befinnas möjliga för sådan samordning
inom industrihälsovården, att mindre företag kan få möjligheter
att tillgodogöra sig de erfarenheter som större företag inom samma eller
liknande tillverkningsgren eller bransch vunnit på området;

3) om skyndsamt framläggande av förslag till sådan förstärkning av resurserna
för den vetenskapliga forskningen på området, att förhållanden
som påvisbart framkallar yrkesskador — såsom beträffande traktorerna
snabbt kan undersökas och effektivt motverkas;

4) om skyndsamt vidtagande av åtgärder som kan befinnas möjliga och
lämpliga i syfte att genom radio och TV samt genom undervisning vid yrkesskolor
och annan kursverksamhet öka upplysningen om yrkesskadors
och yrkessjukdomars förebyggande och botande; samt

5) om åtgärder i syfte att vid inrättande av flerläkarstationer må beaktas,
att därest möjligt anställes någon läkare med industriläkarutbildning.

I motionen framhålles bl. a. att yrkesskador och yrkessjukdomar blir allt
vanligare. Som exempel nämnes de ryggbesvär som orsakas vid kontorsarbete
eller vid körning av traktor. Det är önskvärt och riktigt att samhällets
resurser sättes in för att bota uppkomna skador och stor vikt bör läggas vid
förebyggande åtgärder. De större företagen ordnar företagshälsovård genom
att inrätta egna kliniker och anställa egna läkare, men de i mindre företag
eller i företag med mindre stark ekonomisk ställning anställda är hänvisade
till den öppna sjukvården. Genom en samordning borde i dessa fall mycket
kunna vinnas. Genom även tämligen blygsamma insatser på detta område
skulle betydande produktionsökningar kunna nås. Vid de kurser för traktorförare
och kontorsanställda som hittills anordnats synes emellertid programmen
icke ha innehållit något om hur sittvänliga sitsar och stolar skall användas.

4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2''r år 196i

De erfarenheter som vinnes vid industrihälsovården bör komma även
mindre industrier till godo. Men kostnaderna bör inte bäras av de större
industrierna ensamma. Hur ett effektivt utbyte av erfarenheter skall ske,
hur man skall kunna utvidga arbetet till andra industrier och hur kostnaderna
skall uttas och fördelas på olika företag bör därför övervägas.
Massmedia som radio och TV bör utnyttjas för att sprida erfarenheter om
yrkessjukdomar och yrkesskador, deras förebyggande och botande. Undervisning
i hithörande spörsmål bör ges vid yrkesskolorna och i annan kursverksamhet.

Man kan tänka sig inrättande av centraler med läkare och sjuksköterskor
som kan betjäna flera inom ett visst område belägna arbetsplatser. Man kan
också tänka sig att planerade läkarhus även omfattar anordningar för viss
företagshälsovård.

Beträffande motiveringen i övrigt får utskottet hänvisa till motionen.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionen från medicinalstyrelsen,
arbetarskyddsstyrelsen, statens institut för folkhälsan, direktionen för karolinska
sjukhuset, Landsorganisationen (LO) och Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF).

Medicinalstyrelsen anför att antalet yrkesskador under de allra senaste
åren visat tendens till minskning. Antalet yrkesskador ställda i relation till
antalet arbetstimmar visar en tendens till sjunkande hos staten och större
arbetsgivare men till ökning hos mindre arbetsgivare. Emellertid omfattar
begreppet yrkesskador även olycksfall på vägen till och från arbetet och
det är särskilt dessa som visar stigande tendens. Företagshälsovård har visat
sig vara ett medel att höja företagets effektivitet och det är därför i samhällets
intresse att den yrkesmedicinska verksamheten utsprides inom så
stor del av näringslivet som möjligt.

En rekommendation år 1959 från Internationella arbetsorganisationen
med förslag angående företagshälsovården överlämnades till arbetarskyddsstyrelsen,
som föranstaltat om en utredning i samarbete med bl. a. representanter
för medicinalstyrelsen. Utredningen är ännu ej redovisad men
kommer att behandla vad som innefattas under 2) och 3) i motionsyrkandena.
Ställning till yrkandet under 1) kan tagas först sedan utredningen
färdigställts. I fråga om yrkandet under 3) hänvisar styrelsen till redan
pågående forskning inom ämnesområdet yrkesmedicin och yrkeshygien.
Rörande yrkandet under 4) anser styrelsen att upplysningsverksamhet genom
massmedia icke är av samma vikt som upplysning på arbetsplatsen.
Det är emellertid angeläget att den yrkesskadeförebyggande propagandan ges
ökade resurser och intensifieras.

Arbetarskyddsstyrelsen framhåller, att de i motionen berörda frågorna är
föremål för fortlöpande uppmärksamhet från statliga myndigheter och en -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 196''r 5

skilda organ av olika slag. Arbetsforskningen i allmänhet har utretts av eu
av statens medicinska forskningsråd tillsatt kommitté, som i maj 1963 avlämnat
ett betänkande »Aktuell arbetsforskning — resurser — önskemål».
Där redovisas forskning som bedrives i arbetshygien, arbetsmedicin, arbetsfysiologi,
arbetspsykologi och psykiatri samt redogöres för hur information
lämnas om forskningsresultaten. Betänkandet innehåller också en projektkatalog
över angelägna forskningsuppgifter och förslag rörande åtgärder
för främjande av arbetsforskning.

Styrelsen understryker angelägenheten av förstärkta resurser såväl i
fråga om arbetsforskning som i fråga om information.

Vad beträffar industrihälsovården anför styrelsen att den i samarbete med
medicinalstyrelsen, SAF, LO och Svenska industriläkarföreningen pabörjat
en utredning för att pröva om principerna i ILO:s rekommendation bör
komma till uttryck i lagstiftning eller i av styrelsen utfärdade anvisningar.
Utredningen kommer att söka kartlägga behovet av företagshälsovård vid
främst mindre företag och att söka få i gång viss försöksverksamhet.

I fråga om upplysningen om arbetarskydd i yrkesskolorna hänvisar styrelsen
bl. a. till pågående utredning inom yrkesutbildningsberedningen.

För ökad upplysning i radio och TV har kontakt tagits med Sveriges
Radio.

Statens institut för folkhälsan hänvisar i fråga om motionsyrkandena under
1)—3) och 5) till de pågående utredningarna. I fråga om yrkandet under
4) anser institutet att upplysningsverksamheten bör utökas icke minst genom
radio och TV.

Direktionen för karolinska sjukhuset hänvisar till ett av överläkaren vid
sjukhusets yrkesmedicinska central, doc. Åke Swensson, avgivet yttrande.
Denne anför att man utan vidare kan konstatera att en hel del arbetsmetoder
är olämpliga men att det är betydligt svårare att avgöra i vilken utsträckning
detta gäller för varje särskild individ. För detta krävs undersökningar på
bred bas, där det inte ens räcker med de stora industriföretagens egna resurser.
Hela problemkomplexet måste bearbetas. Dylika undersökningar bör
anförtros åt någon institution, som kan genomföra dem oberoende av geografiska
gränser. Sådana institutioner finns i de yrkesmedicinska centralerna,
och fler kommer att skapas genom de yrkesmedicinska sjukhusenheter
som föreslagits av utredningen angående yrkesmedicinens organisation in. m.

Problemet som tas upp i yrkandet under 1) är ett praktiskt problem som
kan lösas utan svårigheter. Beträffande yrkandena under 2) och 3) hänvisas
till pågående utredning. Beträffande yrkandet under 4) framhålles såsom
synnerligen angeläget att kunskap om yrkessjukdomar och deras förebyggande
sprids i ökad omfattning. 1 fråga om yrkandet under 5) anföres,
att företagshälsovården hör baseras på grupper av industrier inom närbelägna
områden.

6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1964

Direktionen tillägger för egen del, att ett mycket stort antal yrkessjukdomar
drabbar huden. Utredningen av orsakerna till dessa sjukdomar och
om profylaktiska åtgärder sker f. n. endast i begränsad omfattning, beroende
på otillräckliga resurser.

LO:s ställningstagande till motionsyrkandets olika delar innebär sammanfattningsvis
:

1) Utredning föreligger. Forskningsresultaten följs upp av arbetarskyddsnämnden
i syfte att popularisera dem. Vidare undersökning är ej påkallad.

2) och 5) Utredning pågår. Resultatet härav bör avvaktas.

3) Betänkandet »Aktuell arbetsforskning» innehåller en projektkatalog
omfattande särskilt angelägna arbetsforskningsuppgifter och beräkning av
medelsbehovet de närmaste åren. Ytterligare åtgärder är f. n. ej behövliga.

4) Olika myndigheter och organisationer har i skrivelse till Sveriges
Radio riktat uppmärksamheten på behovet av upplysning om arbetarskydd.
LO förutsätter att den av motionärerna föreslagna upplysningen blir tillgodosedd.
Yrkesutbildningsberedningen torde beakta även undervisningen
i arbetarskyddsfrågor. En handledning för undervisning i arbetarskydd föreligger
i det närmaste färdig. Några ytterligare åtgärder är f. n. ej motiverade.
LO finner i stort intet att erinra emot innehållet i motionen men finner
den på anförda skäl ej böra föranleda någon åtgärd.

SAF anför bl. a. att den tekniska hygienens viktigaste praktiska uppgifter
är

1) att med objektiva metoder analysera arbets- och miljöfaktorerna i
arbetslokalerna samt föreslå åtgärder att eliminera orsaker till skador, förslitning
och obehag,

2) att på planeringsstadiet utreda potentiella risker i nya anläggningar
och arbetsprocesser samt att föreslå adekvata förebyggande åtgärder,

3) att utarbeta och införa lämpliga analysmetoder för rutinkontroll av
arbetsförhållandena ur yrkeshygienisk synpunkt,

4) att genom övervakning, information, inträning och utbildning skapa
förståelse för de yrkeshygieniska åtgärderna och betona vikten av att de
lojalt iakttages samt

5) att deltaga i utredningar av inträffade fall av hälsoskador.

Små och medelstora företag har ännu icke i önskvärd utsträckning organiserat
företagshälsovård. Erfarenheten har visat att gemensam hälsocentral
för 2 000—3 000 anställda är en lämplig lösning. Sådana centraler är på väg.

För mycket små företagsenheter torde samhällets hälsovårdande resurser
behöva tagas i anspråk i större utsträckning. Utredning härom pågår.
Ett rationellt utnyttjande av skyddsingenjörer och industrisköterskor i
smärre företag, där verksamheten kan knytas till hälsovårdande organisa -

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1964- 7

tion inom en närbelägen större industri med företagsläkare, torde även vara
en praktisk utväg. Det torde vidare vara möjligt att praktiskt beakta frågan
om anställande av industriläkare vid inrättande av läkarhus och s. k. flerläkarstationer.

Särskild utredning synes icke påkallad i fråga om yrkandena under 1)
och 2). SAF tillstyrker däremot yrkandena under 3) och 4) om stöd åt
forskning på området samt om åtgärder till ökande av kännedomen om yrkesskadors
och yrkessjukdomars förebyggande och botande och motsätter
sig icke yrkandet under 5).

Utskottet

I motionsyrkandena hemställes om undersökning och åtgärder till förebyggande
och botande av yrkesskador och yrkessjukdomar, avseende förstärkning
av resurserna för den vetenskapliga forskningen på området, effektivare
information och undervisning, samordning inom industrihälsovården
i syfte att tillgodose de mindre företagens behov samt inrättande av flerläkarstationer
med en industriläkare.

Vad gäller motionärernas förslag om åtgärder för förstärkning av den
vetenskapliga forskningens resurser får utskottet erinra om att frågan om den
arbetsvetenskapliga forskningen, i vilken här ifrågavarande forskning ingår
som en väsentlig beståndsdel, i skilda sammanhang behandlats av utskottet,
senast vid årets riksdag. Härutinnan kan hänvisas till bl. a. utskottets utlåtanden
nr 24/1961, nr 24/1962, nr 55/1962, nr 34/1963, nr 12/1964 samt
nr 23/1964. Utskottet har i dessa utlåtanden framhållit den arbetsvetenskapliga
forskningens stora betydelse i det moderna samhället och understrukit
vikten av att forskningen erhåller goda resurser. Det pågående
arbetet vore emellertid av betydande intensitet och omfattning. Av intresse
i sammanhanget vore även att statens medicinska forskningsråd tillsatt en
kommitté — subkommittén för medicinsk yrkesforskning — med uppgift
bl. a. att skaffa en överblick över den arbetsmedicinska forskningen och
forskningsbehovet och att föreslå åtgärder. Kommittén har nyligen avgivit ett
betänkande »Arbetsforskning—resurser—önskemål», vari bl. a. arbetsforskningens
behov behandlas. Utskottet har vidare i sitt utlåtande nr 12 till arets
riksdag erinrat om tillkomsten av riksbankens jubileumsfond, vilken beräknas
år 1968 uppgå till omkring 400 milj. kr. Av uttalande i proposition nr 48
till årets riksdag framgår att medel ur fonden i icke oväsentlig utsträckning
kan komma att utgå för arbetsvetenskaplig forskning.

Utskottet har under hänvisning till pågående arbete på det arbetsvetenskapliga
området och till den stora uppmärksamhet som nu ägnas dessa
frågor och som innebär goda förutsättningar för en utveckling i rätt riktning
avstyrkt tidigare motionsförslag i ämnet, och riksdagen har avslagit mo -

8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 24 år 1964

tionerna. Utskottet finner på samma skäl icke heller det nu föreliggande
forslaget böra föranleda någon riksdagens framställning till Kungl. Maj:t.

Motionärerna har som nämnts även föreslagit undersökning och åtgärder
för att få till stånd ökad information till företag och arbetsplatser om erfarenheter
av förebyggande och botande av yrkesskador och yrkessjukdomar
ävensom information genom radio och TV och undervisning i dessa frågor
vid yrkesskolor och annan kursverksamhet.

I förenämnda betänkande angående arbetsforskning lämnas en redogörelse
för informationsverksamheten i fråga om vunna arbetsforskningsresultat.
Av redogörelsen framgår att en omfattande information genom
publikationer, tidskriftsartiklar, kurser o. d. bedrives av bl. a. statens institut
för folkhalsan, yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset,
arbetsfysiologiska institutet, arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen.
I fråga om det enskilda näringslivet kan i sammanhanget nämnas, förutom
enskilda industriföretag, PA-rådet, arbetsgivareföreningen, arbetarskyddsnämnden
och Föreningen för arbetarskydd. Även frågan om möjligheterna
till praktisk tillämpning av forskningsresultat uppmärksammas i de nvssnämnda
organens verksamhet. I skrivelser till Sveriges Radio har olika myndigheter
och organisationer anhållit om ökad upplysning om arbetarskydd.

Utskottet är väl medvetet om vikten av att arbetsforskningens resultat blir
bekantgjorda och utnyttjade inom det praktiska arbetslivet. Såvitt utskottet
kunnat finna ägnas frågorna härom emellertid stor uppmärksamhet och
betingelserna för att motionärernas önskemål blir tillgodosedda synes goda,
varför utskottet icke finner påkallat med något riksdagens initiativ i ämnet!

Vad beträffar motionärernas förslag om ökad upplysning genom undervisning
i yrkesskolor och kursverksamhet får utskottet endast erinra om att
frågan om undervisning i arbetarskyddsfrågor prövas av yrkesutbildningsberedningen
och uppmärksammats av såväl gymnasieutredningen som fackskoleutredningen.

Motionärernas förslag om samordning av industrihälsovården för att tillgodose
de mindre företag som icke har resurser att själva vart för sig organisera
sådan vård har upptagits jämväl i de vid årets riksdag väckta lika]ydande
motionerna I: 629 och II: 774, vilka hänvisats till allmänna beredningsutskottet.
Utskottet har i utlåtande över sistnämnda motioner (nr
23/1964), i förevarande fråga anfört att inom arbetarskyddsstyrelsen i samarbete
med medicinalstyrelsen, arbetsgivareföreningen, LO och Svenska industriläkarföreningen
nu pågår en utredning av bl. a. hithörande spörsmål.
Icke heller i denna fråga synes således någon åtgärd från riksdagens sida
f. n. vara motiverad.

Utskottet får med anledning av motionärernas förslag om anställande av
industriläkare vid flerläkarstationer anföra att denna fråga synes böra upptagas
till prövning när resultatet av pågående undersökningar om företagshälsovårdens
behov och förutsättningar föreligger.

Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 2b år 196b 9

Utskottet får avslutningsvis erinra om att sedan det ovannämnda betänkandet
om arbetsforskning överlämnats till ecklesiastikdepartementet
en kommitté med representanter för medicinska och tekniska forskningsområden
samt jordbrukets forskningsråd tillsatts med uppgift att kontinuerligt
följa utvecklingen på området.

Utskottet får med hänvisning till det ovan anförda hemställa,

att motion II: 292 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Stockholm den 21 april 1964

På allmänna beredningsutskottets vägnar:

NANCY ERIKSSON

Närvarande:

från första kammaren: herrar Möller, Schött, Sörlin, Söderberg*,
Hellebladh, Tage Johansson, Svanström*, Wallmark, fru Olsson*, herrar
Hedlund och Kilsmo;

från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,
Jacobsson i Sala, Dickson, fru Jäderberg*, fru Thunvall*, herrar Hamrin i
Kalmar, Gustafsson i Uddevalla*, Börjesson i Glömminge, fru Forsling och
herr Nordstrandh.

Ej närvarande vid justeringen.