Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 7.964
1
Nr 18
Utlåtande i anledning av dels väckta motioner angående familjepotitiken
och dels delar av motioner om bättre förhållanden
för kvinnlig arbetskraft m. in.
Till allmänna beredningsutskottet har hänvisats följande motioner angående
familj epolitiken:
1) de likalydande motionerna I: 624 av herr Bengtson m. fl. och II: 771
av herr Hedlund m. fl. vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om skyndsamt utarbetande av ett familjepolitiskt program
enligt i motionerna angivna grunder, avsett att genomföras inom en
period av 3—5 år och omfattande:
1. höjning av de allmänna barnbidragen under perioden med 500 kronor
per barn,
2. avveckling av de generella bostadssubventionerna och familjebostadsrabatterna
och överförande av därigenom inbesparade medel till den allmänna
familj epolitiken att användas för förbättring av barnbidragsförmånerna
i enlighet med vad i motionerna angivits,
3. införande av allmänt vårdnadsbidrag om 1 200 kronor per år till mödrar
med barn under viss ålder, förslagsvis omkring tre år, och med högre
belopp till ensamföräldrar efter prövning och samordning med andra förmåner
i enlighet med vad i motionerna angivits,
4. riktlinjer och grunder för de familjepolitiska åtgärderna, avsedda att
sedan ovan nämnda höjningar genomförts säkerställa dels att ytterligare
familjepolitiska förbättringar kommer till stånd, dels att de familjepolitiska
förmånerna bibehåller sitt realvärde, dels att barnfamiljerna erhåller skälig
andel av de allmänna standardhöjningarna;
2) de likalydande motionerna I: 627 av fru Hamrin-Thorell m. fl. och
II: 780 av herr Wedén in. fl. vari hemställes, att riksdagen måtte i skrivelse
till Kungl. Maj :t begära att utredning skall ske på det familjepolitiska området
på sätt som i motionerna angivits,
A. avseende planering av en serviceinriktad och familjevänlig bebyggelse;
13.
avseende statsbidrag till familjedaghem;
C. avseende barnpsykologisk rådgivning vid barnavårdscentralerna;
D. avseende inrättande av professur i barnpsykologi;
E. avseende statsbidragsbestämmelserna för familjerådgivningsverksamBihang
till riksdagens protokoll 1961. 11 samt. Nr 18
2 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1964
heten samt i samband därmed frågan om utbildningskapaciteten beträffande
kuratorer; samt
F. avseende direktiv till pensionsförsäkringsutredningen att utreda de
s. k. hemmadöttrarnas problem m. m.; samt
3) de likalydande motionerna I: 638 av herr Virgin m. fl. och II: 766 av
herr Heckscher in. fl. vari hemställes, att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla om utredning i syfte
a) att få till stånd en intensifierad forskning om den kollektiva vårdens
inverkan på barn,
b) att bereda familjedaghemsmammorna större möjligheter att förkovra
sig för sin fostrarinsats,
c) att utvidga och förbättra undervisningen i familjekunskap i grundskolan.
Utskottet har upptagit motionerna till samtidig behandling och har i sammanhanget
jämväl behandlat delar av följande motioner, nämligen
4) de likalydande motionerna I: 386 och //: 462 i vad gäller i motionsyrkandena
under b) och c) gjorda hemställanden om utredning och förslag
i syfte
att öka forskningen beträffande förskolebarnen i samband med att man
bättre tillgodogör sig utländska rön på detta område samt att genom saklig
upplysning förmedla resultaten härav till allmänheten samt
att ändra statsbidragsgivningen för social hemhjälp så att den bättre kommer
att stimulera en kraftig utbyggnad av denna verksamhet;
5) de likalydande motionerna I; 387 och II: i63 vari, under hänvisning till
den motivering som anförts i de under 4) angivna motionerna, i här ifrågakommande
del av motionsyrkandet hemställes,
att en plan framlägges för hur man före år 1970 skall höja de allmänna
barnbidragen till en nivå, som motsvarar Vs av de verkliga barnkostnaderna,
samt införa indexreglering av desamma.
I motionerna I: 624 och II: 771 anföres bl. a. att samhället bör sträva att
utjämna standardskillnaden mellan barnfamiljer och andra grupper, även
om denna strävan icke bör drivas därhän att samhället helt övertar barnkostnaderna.
Det föreslås, att barnbidraget inom en tid av 3—5 år höjes med
500 kr. Bostadsstödet bör omvandlas på så sätt, att familjebostadsrabatterna
och de generella bostadssubventionerna avvecklas och de ekonomiska resurser
som därvid frigöres överföres till den allmänna familjepolitiken. Man
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196i 3
kan därvid tänka sig antingen lika höjningar av samtliga barnbidrag eller
komplettering av barnbidragen för familjer som har särskilt behov därav.
I fråga om de hemarbetande mödrarna anföres, att målet bör vara, att modrama
så långt möjligt fritt kan välja mellan hemarbete och förvärvsarbete.
Det föreslås införande av ett allmänt vårdbidrag, som bör utgå med samma
belopp till alla hemarbetande mödrar med barn under viss ålder, förslagsvis
med 100 kr. i månaden tills barnet nått en ålder av tre år. Till ensamma föräldrar
bör ges stöd i större omfattning. I fråga om de förvärvsarbetande
mödrarna föreslås vidareutbildning, omskolning etc. samt att lokaliseringspolitiken
utformas med hänsynstagande till deras intressen. Barndaghemsverksamheten
bör stödjas bl. a. genom att utbildningskapaciteten för förskollärare
ökas. Familjedaghemmen bör stödjas bl. a. genom statsbidrag till
kommunerna, varjämte fritidshem i form av daghem bör prövas.
Motionärerna sammanfattar sina synpunkter och förslag på följande satt:
Konkreta riktlinjer för programmets genomförande bör snarast möjligt
utarbetas. Härvid bör en allmän upprustning av familjepolitiken ses som
en första etapp. Som mål för denna etapp bör galla att de ovan forordade
ekonomiska förbättringarna bör genomföras inom en tid av 3—4 ^- Avvägningen
i tidsmässigt avseende mellan de olika atgarderna boi faststal a
vid den utredning som förutsättes komma till stånd. Reformprogrammets
andra etapp bör gälla dels ytterligare förbättringar, varvid bl. a. fragan
om huruvida vårdnadsbidraget skall höjas beloppsmässigt eller utgå till
högre ålder, t. ex. intill skolådern, förutsättningslöst prövas, dels säkerställande
både av de nämnda familjepolitiska åtgärdernas reella varde och eu
rättmätig andel för barnfamiljerna av de allmänna standardhöjningarna,
så att inte de familjepolitiska åtgärdernas utjämnande effekt forsamras.
Kostnaderna för reformprogrammets första etapp skulle beträffande de
allmänna barnbidragen uppgå till ca 825 milj. kronor och beträffande val
nadsbidraget till mödrar till ca 350 milj. kronor. Kostnaderna för det högre
vårdnadsbidraget till ensamföräldrar kan inte nu beraknas. Genom avveckling
av familjebostadsrabatterna och de generella bostadssubventionerna
skulle, räknat med utgångspunkt från nuvarande läge, ca 420 nnlj. kronor
överföras till den allmänna familjepolitiken.
venuias Ull UCIl anma.i.ia ...........-- ..... . V ••
De samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna bor
gi -
ue samnaiiseivuuuiiiian.a o............----- - ,
vetvis beaktas både i utredningsarbetet och vid programmets genomförande.
I motionerna I: 627 och II: 780 anföres att frågor om allmänna barnbidrag,
sambeskattning och förvärvsavdrag behandlas i andra av motionärerna
väckta motioner. Bostadsproduktionen bör inriktas på anordnande av administrativa
enheter, som kan bilda underlag för olika serviceanordningar
såsom försäljning av färdiglagad mat, restaurang, inlämningstvätt, budeentral,
lekskolor, isolcringsavdelning, sjukavdelning, kvoterad hemhjälp o. s. \.
Frågan om familjedaghem bör utredas och antalet daghem utökas. Fn förebyggande
psykisk hälsovård bör inrättas, eventuellt knuten till barnavårdscentralerna.
Den barnpsykologiska forskningen bör intensifieras bl. a. genom
inrättande av eu professur i barnpsykologi. Familjerådgivningen bör väsentligt
utökas. De s. k. hemmadötlrarnas problem bör ytterligare undersökas.
4 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196i
Manga av dem torde kunna få sysselsättning inom den sociala hemhjälpen
och andra torde böra förtidspensioneras.
I motionerna I: 638 och II: 766 framhålles, att familjens roll i det moderna
samhället på många sätt förändrats. Vissa dess funktioner har minskat
i betydelse, medan andra fått ökad vikt. Familj epolitiken måste ta hänsyn
härtill. Vid beskattningen tas nu ingen hänsyn till de fullständiga barnfamiljernas
lägre skatteförmåga. Bostadsbidragen är illa konstruerade. Bostadsmiljön
är icke tillfredsställande. Flerfamiljshusområden måste planeras
bättre och bostadsstandarden höjas. Småhusbebyggelsen måste ökas.
Kollektiv vård på daghem är en i vissa avseenden tvivelaktig hjälpform.
Lämpligare är familjedaghemmen, och denna verksamhet bör därför stödjas.
Lekskolorna är ett värdefullt komplement till dem. Dessutom bör
eftermiddagsvården ordnas på ett tillfredsställande sätt. Forskningen rörande
den kollektiva vårdformen är eftersatt, och man vet därför föga om
Ailka menliga verkningar den kan ha på småbarn. Familjedaghemsmammorna
bör kunna erhålla viss utbildning.
I motionerna I: 386 och II: 462 samt I: 387 och II: 463 anföres i de delar
som här är i fråga, att stora steg under de senaste åren tagits i vårt land för
kvinnornas sociala frigörelse men att den ännu är långt ifrån slutförd. Vi
har ett par hundra tusen kvinnliga medborgare som är arbetslösa i den
meningen att de gärna vill ha men inte kan finna sysselsättning. De flesta
är gifta kvinnor, särskilt i åldern 25—55 år. De förlorar inte endast inkomsten
av arbete utan blir också diskriminerade i fråga om semester- och sjukersättning.
Barninstitutionerna såsom daghem o. d. måste utbyggas, men därför
kräves en snabb och kraftig utbyggnad av förskollärarutbildningen. Lönesättningen
måste göras sådan, att förskollärarna stannar kvar i yrket. Smådaghem
i kvarteren hör ordnas liksom service- eller kollektivhus för förvärvsarbetande
föräldrar.
Barnbidragen bör höjas så att de år 1970 uppgår till minst en tredjedel
av de verkliga barnkostnaderna.
Man bör undersöka möjligheten att ge ekonomisk kompensation till de
mödrar med barn i småbarnsåldern som tvingas sluta sitt förvärvsarbete
på grund av att barninstitutioncr saknas. Familjebostadsbidragen bör höjas
och skolmåltider införas i hela landet. Kommunerna bör få högre bidrag till
den sociala hemhjälpen.
Beträffande motiveringarna i övrigt får utskottet hänvisa till motionerna
II: 771, I: 627, II: 766, II: 462 och II: 463.
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196i
o
Yttranden över motionerna
Utskottet liar inhämtat yttranden i ärendet från familjeberedningen, socialpolitiska
kommittén, riksförsäkringsverket och Svenska försäkringsbolags
riksförbund.
Familjeberedningen anför:
De här ifrågavarande motionsparen innehåller var för sig en familjepolitisk
översikt, som utmynnar i förslag om utredningar på en rad punkter.
Beredningen finner sig inte ha anledning att närmare gå in på de i motionerna
anförda värderingarna eller de framställda förslagen. Flera av dessa
förslag avser frågor som är under behandling inom familjeberedningen och
beredningen önskar därför begränsa sitt utlåtande till att innefatta en översikt
över de frågor som står på beredningens arbetsprogram och det utredningsarbete
som f. n. bedrives inom beredningen.
Efter hemställan av allmänna beredningsutskottet beslöt 1963 års riksdag
att i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning rörande frågorna om
samhällets ansvar för barnkostnaderna och om särskilda åtgärder för att
förbättra barnfamiljernas ställning samt rörande befolkningsfrågans olika
aspekter. Riksdagens skrivelse har sedan av Kungl. Maj :t överlämnats till
bl. a. familjeberedningen för beaktande i de delar som inte faller inom ramen
för vissa andra kommittéers utredningsuppdrag. Med anledning härav har
beredningen låtit utföra en intervjuundersökning bland gifta kvinnor för
att bl. a. kartlägga attityderna avseende barnantal, barnkostnader samt
samhällets stödåtgärder för barnfamiljerna. På grundval av bl. a. detta utredningsmaterial
diskuteras för närvarande inom beredningen olika principer
för samhällets ekonomiska stödåtgärder för barnfamiljerna. 1 det
sammanhanget diskuteras även frågan om vårdbidrag till mödrar med småbarn,
en fråga som för övrigt beröres i en till beredningen överlämnad riksdagsskrivelse.
Beredningen räknar med att resultaten från nämnda intervjuundersökning
jämte beredningens synpunkter i fråga om samhällets stödåtgärder
skall kunna presenteras inom de närmaste månaderna.
Familjeberedningen har tidigare avlämnat en promemoria om barnstugor,
vilken främst tog sikte på behovet av ökade ekonomiska insatser från statens
sida. Beredningen har emellertid därmed inte slutbehandlat barntillsynsfrågan,
utan avser att senare la upp bl. a. sådana frågor som daghemmens
öppethållningstider samt fritidshemsverksamhetens och familjedaghemsverksamhetens
utformning. 1 anslutning härtill kommer också lekskolornas
roll i barntillsynen att beaktas. Vissa enkätundersökningar har redan utförts
på dessa områden. Kungl. Maj:t har vidare till beredningen överlämnat
en riksdagsskrivelse, vari eu undersökning begäres av omfattningen och utformningen
av statens åtgärder för att få till stånd en intensifierad och planmässig
barnpsykologisk forskning.
Beträffande möjligheterna att erhålla tillsyn av sjuka barn till förvärvsarbetande
föräldrar, har beredningen i anslutning till behandlingen av den
sociala hemhjälpsverksainhcten uttalat som sin mening, att sådan tillsyn
bör organiseras i anslutning till den kommunala heinhjälpsverksamheten i
övrigt. I yttrande över socialpolitiska kommitténs förslag om statsbidrag till
kommunernas kostnader för hemhjälp åt åldringar och invalider har beredningen
vidare framhållit, att ett sådant bidrag bör avse den sociala hem
-
6 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196b
hjälpsverksamheten i dess lielhet, således även hjälp till barnfamiljerna
med bl. a. tillsyn av sjuka barn i hemmet.
I samarbete med statistiska centralbyråns utredningsinstitut pågår vidare
inom familjeberedningen en undersökning av familjearbetets art och omfattning
med hänsyn till antal barn, deras ålderssammansättning etc. Avsikten
är att söka få underlag för någon form av värdering av hemarbetet,
av nytta vid bedömande av olika ersättningsfrågor inom familjepolitiken.
Dessutom pågår undersökningar rörande olika servicefrågor för barnfamiljerna,
bl. a. beträffande besöksfrekvensen vid olika institutioner och serviceställen
samt de olägenheter som är förknippade med dessa besök.
Socialpolitiska kommittén uttalar:
I motionerna föreslås, att en rad frågor rörande barnfamiljerna skall utredas.
Flera av dessa frågor har nyligen varit föremål för utredning och
förslag och andra är för närvarande under utredning på olika håll.
Riksdagens skrivelse den 29 mars 1963 (nr 117) i anledning av väckta
motioner om det statliga stödet åt barnfamiljer har såvitt avser frågan om
särskilda förbättringar för vissa barnfamiljer överlämnats till socialpolitiska
kommittén för att övervägas vid fullgörandet av utredningsuppdraget. Detsamma
gäller riksdagens skrivelse samma dag (nr 118) i anledning av motioner
angående bidragsförskott till ensamstående mödrar samt utfyllnad av
vissa underhållsbidrag. Kommitténs uppdrag avser i detta sammanhang
huvudsakligen de ofullständiga familjernas situation. Kommittén har redovisat
resultatet av sitt arbete till denna del i betänkandet Trygghet för barns
underhåll (Socialdepartementet stencil 1963: 12). Kommitténs förslag har
lagts till grund för proposition i ämnet till årets riksdag (nr 70).
Frågor rörande de allmänna barnbidragen tas inte upp av kommittén. I
direktiven framhålles, att de allmänna barnbidragen väsentligen utgör en
socialpolitiskt motiverad form av skatteåterbäring till barnfamiljerna. Frågan
om barnbidragens utformning bör enligt direktiven inte hänföras till
någon allmän socialpolitisk omprövning, utan får bedömas i sitt sammanhang
med skattepolitiken. Allmänna skatteberedningen har i uppdrag att
göra en allmän översyn av beskattningssystemet.
Frågan om vårdbidrag är aktuell i olika sammanhang och för olika grupper.
Här må erinras om de vårdbidrag som införts eller diskuterats för vård
av åldringar och sjuka i hemmen och som redovisas i socialpolitiska kommitténs
redogörelse för åldringsvårdens läge (SOU 1963:47). På grundval
av ett av kommittén framlagt förslag (Socialdepartementet stencil 1963: 3)
har nyligen i proposition till riksdagen (nr 94) föreslagits ett vårdbidrag för
vård av svårt handikappade barn i hemmet. Vidare har i olika sammanhang
ifrågasatts ett särskilt vårdbidrag till ensamstående mödrar. Kommittén
har behandlat denna fråga i det nyssnämnda betänkandet Trygghet för
barns underhåll och därvid framhållit, att det enligt kommitténs mening inte
är lämpligt att införa ett generellt vårdbidrag till ensamstående mödrar utan
att tillgodose andra grupper i samma situation. Kommittén tar upp frågor
rörande bidrag för vård av sjuka och handikappade i hemmet i sitt arbete
med åldringsvård och invalidvård. Frågan om ett allmänt vårdnadsbidrag till
mödrar med småbarn torde höra nära samman med familjeberedningens
arbetsuppgifter.
Hemmadöttrarnas situation har belysts i undersökningar och förslag, som
socialpolitiska kommittén redovisat i en promemoria, kallad Hemmadöttrar
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196b 7
(Socialdepartementet stencil 1963: 2). I fråga om speciella pensionsförmåner
framhåller kommittén i promemorian i huvudsak följande.
De hjälpbehov, som kan föreligga för hemmadöttrar, bör inte lämpligen
tillgodoses genom särskilda bestämmelser i lagen om allmän försäkring.
Denna lag avser i princip att bereda medborgarna ekonomiskt skydd efter
generella bedömningsgrunder. En del hemmadöttrar torde bli berättigade
till förtidspension efter den 1 januari 1963. Sedan erfarenhet vunnits av den
nya lagstiftningen kan frågan om behovet av ändrade regler tas upp t
prövning. Om det då befinnes, att en utvidgad pensionsrätt ifrågasättes bör
saken behandlas från vidare utgångspunkter, dvs. inte endast med avseende
på den kategori kvinnor som utfört vårdnadsuppgifter i sina foraldrahem.
På grundval av kommitténs undersökningar och förslag har Kungl. Maj :t
i cirkulär till socialnämnderna och arbetsför medlingsorganen (SFS
1963:698) fäst deras uppmärksamhet på hemmadöttrarnas situation och
framhållit vikten av en aktiv medverkan när det gäller att hjälpa hemmadöttrarna
särskilt i de nya förhållanden som uppstår för dem exempelvis
genom att den eller de personer de vårdat intages på vårdinrättning eller
avlider. ..
Bostadsstödets fördelning på generella och individuella, konsumtionsinriktade
former har prövats från tid till annan. I fråga om de generella subventioner
till bostäder som utgår i form av räntebidrag beslöt 1963 års riksdag
en partiell avveckling. Samtidigt med subventionsavvecklingen beslöts
eu reform av familjebostadsbidragen. Nya bestämmelser om familj ebostadsbidrag
trädde i kraft den 1 januari 1964. Reformen beräknades leda till att
antalet familjer berättigade till familjebostadsbidrag mer än fördubblas
samtidigt som bidragsbeloppen för en stor del av bidragstagarna ökar. Ytterligare
ändringar i grunderna för räntebidragen har föreslagits i 1964 års
statsverksproposition. Frågan om de generella bostadssubventionerna skall
även övervägas inom bostadspolitiska kommittén.
Frågor rörande bostadsproduktionens framtida inriktning prövas av bostadsbvggnadsutredningen.
Familjeberedningen behandlar frågor rörande
familjedaghem och annan service till barnfamiljerna. Till familjeberedningen
har överlämnats en riksdagsskrivelse med begäran om en undersökning
av omfattningen och utformningen av statens åtgärder för att få till
stånd en intensifierad och planmässig barnpsykologisk forskning.
Riksförsäkringsverket anför:
(Motionerna I: 621 och II: 771)
I motionerna I: 624 och II: 771 framlägges förslag till ett familjepolitiskt
reformprogram, avsett att läggas till grund för närmare utredning. I »nötning
härtill vill riksförsäkringsverket endast framhålla, att verket utgår
ifrån att socialpolitiska kommittén under sitt arbete beaktar behovet av
samordning mellan de familjepolitiska hjälpåtgärder, som finnes önskvärda,
och de förmåner, som socialförsäkringen lämnar.
(Motionerna I: 627 och II: 780)
Motionärerna önskar att pensionsförsäkringskommittén skall fa i uppdrag
alt utreda frågan huruvida grunderna för förtidspensioneringen kan
utformas så alt försäkringskassornas pensionsdelegationer får möjlighet att
efter individuell prövning bevilja förtidspension till s. k. hemmadottrar och
8 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1964
andra äldre ensamstående kvinnor, varvid sålunda prövningen skulle bli
något mera generös för dessa grupper än för andra.
Riksförsäkringsverket vill rörande denna fråga till en början framhålla,
att de nya bestämmelserna i lagen om allmän försäkring i många fall medger
möjlighet till förtidspension, där invalidpension tidigare ej kunnat beviljas.
De väsentliga nyheterna inom förtidspensioneringen är — förutom att inkomstprövningen
i princip slopats —- dels att kravet på arbetsförmågans
nedsättning sänkts till hälften mot enligt tidigare lagstiftning två tredjedelar,
dels att förtidspensionen graderats i hel, två tredjedels och en tredjedels
pension alltefter arbetsförmågans nedsättning. Bedömningen i vilken
omfattning arbetsförmågan är nedsatt skall ske ej blott från medicinska
synpunkter utan även med beaktande av sådana faktorer som vederbörandes
utbildning, tidigare verksamhet, ålder och bosättningsförhållanden. För äldre
ensamstående kvinnor får de nya bestämmelserna förutsättas i viss omfattning
medföra pensionsrätt i fall där tillfredsställande arbete — ev. efter
rehabiliteringsåtgärder — ej kan anordnas. Eftersom lagen om allmän försäkring
endast varit gällande drygt ett år är det dock för tidigt att bedöma
verkningarna i praktiken av de nya lagreglerna ur nu förevarande synpunkt.
Det må även erinras om att socialpolitiska kommittén i sin i december
1962 upprättade promemoria »Hemmadöttrar» redovisat resultatet av en
riksomfattande undersökning rörande hemmadöttrarnas situation.
Sedan promemorian remissbehandlats, har Kungl. Maj :t i cirkulär den
30 december 1963 (nr 698) till socialnämnderna och arbetsförmedlingsorganen
angående åtgärder till hjälp för ensamställda hemmadöttrar m. in. framhållit
vikten av att socialnämnderna och arbetsförmedlingsorganen aktivt
medverkar för att hjälpa hemmadöttrarna, särskilt i det läge som uppstår, då
deras vårduppgift bortfaller exempelvis till följd av att den vårdade personen
intages på vårdinrättning eller avlider. Vidare anbefalles socialstyrelsen
och arbetsmarknadsstyrelsen att meddela de råd och anvisningar, som må
finnas erforderliga för ändamålet.
Det är att förvänta att cirkuläret kommer att utlösa kraftiga åtgärder för
uppspårande av hjälpbehov inom de grupper av ensamställda kvinnor, som
avses i motionerna, samt att individuell prövning av det lämpligaste sättet
för hjälpbehovens tillgodoseende kommer till stånd. Härvid torde även frågan
om möjligheter till förtidspension upptagas. En framtida redovisning av
resultatet av pensionsansökningar i dessa fall torde kunna ge material för
bedömande av frågan huruvida motiv finnes för införande av utvidgad
pensionsrätt för äldre ensamstående kvinnor inom den allmänna försäkringen.
Med hänsyn till vad nu sagts är enligt riksförsäkringsverkets mening frågan
om utvidgad pensionsrätt för den kategori kvinnor som avses i motionerna
ännu inte mogen att upptas till behandling.
Svenska försäkringsbolags riksförbund tillstyrker utredning rörande planering
av familjepolitiken och anför vidare bl. a. vissa synpunkter på ett i
motionerna I: 638 och II: 766 framfört förslag om frivillig barnsjukförsäkring,
vilket förslag emellertid icke är under prövning av allmänna beredningsutskottet.
I anslutning till nämnda fråga anföres:
Det förefaller emellertid riksförbundet lämpligare att ett annat förslag i
samma motioner göres till föremål för noggranna överväganden, nämligen
att utbygga barn- och hemvårdarinneinstitutionerna. Ett sådant arrange
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 19Gb 9
mang skulle också innebära en tillfredsställande kontroll av att hjälp lämnades
i fall där verkligen sjukdom inträffat.
Riksförbundet vill i detta sammanhang ifrågasätta om icke olika samhällsåtgärder
för underlättande av vården av de barn som är 1''ödselskadade
eller av arman anledning kräver särskild vård och tillsyn är angelägnare än
den nu föreslagna försäkringsformen. Vad särskilt gäller de födselskadadc
barnen, finns i dag mycket små möjligheter för föräldarna att få hjälp mot
en svår såväl ekonomisk som psykisk belastning.
Beträffande hemmadöttrarnas problem uttalar förbundet:
I motionerna I: 627 och II: 780 har föreslagits att grunderna för förtidspensioneringen
borde utformas sa att pensionsdelegationerna efter indi\iduell
prövning skulle kunna utge tilläggspension till äldre ensamstående
kvinnor trots att deras bristande försörjningsförmåga ej direkt beror på medicinska
faktorer.
Riksförbundet finner liksom motionärerna att bland de avsedda personerna
kan återfinnas många behj är tans värda fall där pensionsrätt skulle kunna
ifrågasättas av sociala skäl. Sannolikt torde emellertid dessa fall vara synnerligen
svåra att avgränsa. Riksförbundet har emellertid ej anledning motsätta
sig att frågan utredes.
Utskottet
I utlåtandet till 1962 års riksdag (nr 54/1962) över motioner om befolkningsfrågans
olika aspekter och om vissa familjepolitiska åtgärder föreslog
utskottet utredning om familjepolitiken och befolkningsfrågorna med sikte
bl. a. på samhällets ansvar för barnkostnaderna och på åtgärder för att förbättra
barnfamiljernas ekonomiska ställning. Utskottets förslag godkändes
enhälligt av riksdagen.
Riksdagens skrivelse i ärendet har överlämnats till bl. a. familjeberedningen
för beaktande i de delar som inte faller inom vissa andra kommittéers
utredningsuppdrag. I sistnämnda hänseende kan särskilt erinras om socialpolitiska
kommittén och allmänna skatteberedningen. Utskottet kommer i
det följande att redogöra för vissa framlagda förslag och pågående utredningar
m. m. beträffande särskilda spörsmål på området men vill inledningsvis
beröra en undersökning av familjestödets utformning i mera vidsträckt
mening.
Familjeberedningen har nämligen med anledning av förenämnda riksdagsskrivelse
ombesörjt en intervjuundersökning bland gifta kvinnor för att
bl. a. kartlägga attityderna i fråga om barnantal, barnkostnader och samhällets
stödåtgärder för barnfamiljerna. På grundval av härigenom erhållet
material diskuteras inom beredningen olika principer för sådant stöd. Resultatet
av undersökningen och beredningens synpunkter lär komma att redovisas
inom den närmaste tiden.
Vad beträffar de olika slag av stödåtgärder in. m. på familjepolitikens område
som upptagits i motionsyrkandena får utskottet anföra följande.
10
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1964
I motionerna I: 624 och II: 771 samt I: 387 och II: 463 har yrkats att en
bestämd successiv höjning av de allmänna barnbidragen skall genomföras
under de närmaste åren. Utskottet vill beträffande barnbidragen framhålla
att de, såsom anförts i direktiven för socialpolitiska kommittén, bör bedömas
i sitt sammanhang med skattepolitiken. Ett förslag till höjning av
bidragen med 150 kr. per år har av Kungl. Maj :t förelagts årets riksdag och
tillstyrkts av andra lagutskottet. Allmänna skatteberedningen har i uppdrag
att företaga en översyn av skattesystemet. Frågan om barnbidragen ingår i
detta sammanhang. Enligt vad utskottet erfarit kommer beredningen inom
en nära framtid att framlägga förslag till genomgripande ändringar i skattesystemet
och därav betingade ändringar i fråga om bl. a. barnbidragen. Det
må samtidigt erinras om att i årets statsverksproposition under femte huvudtiteln
anföres att barnbidragen har en central roll i familj estödet och vid avvägningen
mellan olika familjepolitiska åtgärder. I propositionen framhålles
även bl. a. att ett samband mellan skatter och barnbidrag alltid förefunnits
och vidare att de förslag och rekommendationer som under innevarande år
är att vänta från skatteberedningen och familjeberedningen bör ingå i underlaget
för en mera allmän prövning av familj estödets utformning.
Enligt utskottets mening får den nu föreslagna höjningen av barnbidragen
ses som ett steg på vägen mot en ytterligare upprustning av familj estödet.
Den vidare prövningen av frågor om barnbidragens storlek, utformning och
fortlöpande anpassning får sedan göras med ledning av det utredningsmaterial
som kan beräknas föreligga inom kort.
I motionerna 1:624 och II: 771 föreslås avveckling av de generella bostadssubventionerna
och familjebostadsrabatterna och en motsvarande förbättring
av barnbidragen.
Utskottet vill i dessa frågor erinra om att 1963 års riksdag beslutat en
partiell avveckling av de generella bostadssubventioner som utgår i form av
räntebidrag samt en reformering av familj ebostadsbidragen enligt regler som
gäller från ingången av år 1964. Reformen innebär bl. a. att för erhållande av
bidrag föreskriven inkomstgräns höjts och att kravet på viss årsgräns för
bostadens färdigställande slopats. De nya reglerna beräknas medföra en fördubbling
av antalet barnfamiljer som blir berättigade till bidrag.
Utskottet ser de nya reglerna som uttryck för en enligt utskottets mening
riktig tendens att reducera de generella bidragen till förmån för bidragen till
barnfamiljerna. Utskottet finner angeläget att de synpunkter som ligger till
grund för reformerna blir vägledande i den fortsatta utvecklingen på området
och att denna i övrigt kommer att gå i en riktning som innebär ökat stöd
särskilt för de ekonomiskt sämst ställda familjerna.
I motionerna I: 624 och II: 771 yrkas utredning om införande av ett allmänt
vårdbidrag.
Frågan om vårdbidrag för olika grupper är f. n. föremål för stor uppmärksamhet.
Bidrag för vård av sjuka och åldringar i hemmen har be
-
11
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196b
handlats av socialpolitiska kommittén. I proposition till årets riksdag (nr 94)
har föreslagits bidrag för vård av svårt handikappade barn i hemmet. Förslag
har väckts om införande av särskilt vårdbidrag till ensamstående
mödrar.
Det är enligt utskottets mening angeläget att också frågan om ett allmänt
vårdbidrag för vården av barn upptages till prövning, men det torde då få
beaktas att även denna stödform får bedömas i sitt sammanhang med stöd
av annat slag och med skattefrågornas lösning. Spörsmålet ligger i övrigt
inom ramen för familjeberedningens uppdrag och är under utredning inom
denna.
Beträffande barnfamiljernas boendeförhållanden har i motionerna I: 627
och II: 780 yrkats utredning avseende planering av en serviceinriktad och
familjevänlig bebyggelse.
Utskottet vill i deima fråga anföra att det av direktiven för bostadsbyggnadsutredningen
såvitt utskottet kunnat bedöma framgår att utredningen
vid fullgörandet av sitt uppdrag har att beakta även barnfamiljernas särskilda
intressen — bl. a. önskemål av den art som framförts av motionärerna.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete innevarande ar.
I motionerna I: 627 och II: 780, I: 638 och II: 766 samt I: 386 och II. 462
har gjorts vissa yrkanden som avser vården vid barndaghem och familjedaghem
samt den sociala hemhjälpen. I detta sammanhang har bl. a. framförts
förslag angående undersökning och forskning beträffande barnpsykologiska
frågor.
De här berörda frågorna om barntillsynen är enligt utskottets mening av
största vikt när det gäller att åstadkomma den valfrihet för mödrama mellan
arbete i och utom hemmet som alla torde finna önskvärd. Avsevärda insatser
från såväl staten som kommunerna kräves för en upprustning kvantitativt
och kvalitativt av här ifrågavarande anordningar. Frågorna om barndaghemmen
har också under de senaste åren rönt en särskild uppmärksamhet.
Sålunda framlades för förra årets riksdag ett förslag om anslag till bidrag
till anordnande av barnstugor, grundat på en av familjeberedningen gjord
utredning. Syftet med anslaget, vilket beviljades av riksdagen, var att stimulera
kommunerna till eu snabb utbyggnad av daghemmen och fritidshemmen,
vilka beräknades böra få ett fördubblat platsantal fram till år
1970. En central planeringsgrupp, bestående av representanter för berörda
ämbetsverk, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, bostadsstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen,
arbetar också för att stimulera den kommunala planeringen
på detta område. Anslaget utgår med 5 milj. kronor för innevarande
budgetår och har i årets statsverksproposition beräknats till samma belopp.
I sammanhang med utbyggnaden av verksamheten har anslaget till bidrag
till driften av barnstugor kraftigt uppräknats. Det uppgick till 5,3 milj. kronor
budgetåret 1962/63, 11 milj. kronor påföljande år och har i årets statsverksproposition
föreslagits till 20 milj. kronor. Utskottet vill starkt under
-
12
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1964
stryka angelägenheten av att den påbörjade upprustningen av barnstugeverksamheten
energiskt fullföljes med beaktande av att staten bör lämna
kommunerna stöd i olika former.
Barntillsyn kan också ordnas på annat sätt än genom barndaghem _
exempelvis genom familjedaghem, fritidshem, lekskolor och hemhjälp. Utskottet
får i dessa spörsmål hänvisa till vad familjeberedningen anfört. Efter
att ha erinrat om sin förenämnda utredning om barndaghemmen uttalar
beredningen i dessa och vissa andra i motionerna berörda frågor:
Beredningen har emellertid därmed inte slutbehandlat barntillsynsfrågan,
utan avser att senare ta upp bl. a. sådana frågor soin daghemmens öppethållningstider
samt fritidshemsverksamhetens och familj edaghemsverksamhetens
utformning. I anslutning härtill kommer också lekskolornas roll i
barntillsynen att beaktas. Vissa enkätundersökningar har redan utförts på
dessa områden. Kungl. Maj :t har vidare till beredningen överlämnat en riksdagsskrivelse,
vari en undersökning begäres av omfattningen och utformningen
av statens åtgärder för att få till stånd en intensifierad och planmässig
barnpsykologisk forskning.
Beträffande möjligheterna att erhålla tillsyn av sjuka barn till förvärvsarbetande
föräldrar har beredningen i anslutning till behandlingen av den
sociala hemhjälpsverksamheten uttalat som sin mening, att sådan tillsyn
bör organiseras i anslutning till den kommunala hemhjälpsverksamheten i
övrigt. I yttrande över socialpolitiska kommitténs förslag om statsbidrag till
kommunernas kostnader för hemhjälp åt åldringar och invalider har beredningen
vidare framhållit, att ett sådant bidrag bör avse den sociala hemhjälpsverksamheten
i dess helhet, således även hjälp till barnfamiljerna
med bl. a. tillsyn av sjuka barn i hemmet.
Det synes utskottet uppenbart att den omfattande utbyggnad av vårdmöjligheterna
utom hemmet som är nödvändig bl. a. kommer att ytterligare
understryka behovet av barnpsykologisk och annan forskning beträffande
olika spörsmål som uppstår i samband med en sådan vård. Utskottet förutsätter
att i motionerna anförda synpunkter på dessa och andra problem
med anknytning till barntillsynen kommer att beaktas vid familjeberedningens
fortsatta prövning av hithörande frågor. Frågan om inrättande av
en professur i barnpsykologi torde således få prövas i samband med den
blivande undersökningen beträffande den barnpsykologiska forskningen i
stort. Likaså torde spörsmålet om den kollektiva vårdens inverkan på barn
naturligen komma att ingå i undersökningen.
Vad beträffar frågan om familjedaghemsmammornas utbildning för sin
vårduppgift får utskottet framhålla att denna betydelsefulla fråga väsentligen
torde vara en angelägenhet som ankommer på kommunerna. En närmare
prövning av frågan torde bli ofrånkomlig i samband med en mera
väsentlig utbyggnad av denna vårdform.
Utskottet vill i övrigt beträffande barntillsynen erinra om alt i den nyligen
till riksdagen avlämnade propositionen nr 85 angående åldringsvårdsfrågor
m. m. upptagits frågan om bidrag till kommunernas kostnader för hemhjälp.
Sådant bidrag föreslås skola utgå för kostnaderna för hemhjälpen i dess hel
-
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196b 13
het, således även för hemhjälp åt barnfamiljerna. Riksdagen har ännu icke
tagit ställning till förslaget och i anledning av detsamma väckta motioner.
I motionerna 1:627 och II: 780 föreslås utredning angående barnpsykologisk
rådgivning vid barnavårdscentralerna. Utskottet vill härom anföra
att bristen på utbildad personal för sådana arbetsuppgifter f. n. är mycket
stor och att det icke torde ligga inom möjligheternas gräns att förse barnavårdscentralerna
med barnspykologer. Utskottet anser det vara synnerligen
angeläget att denna brist blir avhjälpt men finner i nuvarande läge praktiska
skäl tala emot förslaget.
I nyssnämnda motioner har även förslag framförts om vissa åtgärder till
förbättrande av hemmadöttrarnas situation.
Utskottet får i denna fråga erinra om att socialpolitiska kommittén i en
särskild utredning, »Hemmadöttrars, behandlat dessas problem. I fråga om
deras speciella pensionsförmåner anförde kommittén bl. a. att hemmadöttrarnas
hjälpbehov inte lämpligen borde tillgodoses genom särskilda bestämmelser
i lagen om allmän försäkring. Vissa av dem torde vara berättigade
till förtidspension fr. o. m. den 1 januari 1963. Sedan erfarenhet vunnits av
den nya lagstiftningen kunde frågan om ändrade regler tagas upp till provning.
Kungl. Maj :t har vidare vid senaste årsskifte utfärdat ett cirkulär (SFS
698/1963) till socialnämnderna och arbetsförmedlingsorganen angående åtgärder
till hjälp för ensamställda hemmadöttrar.
Enligt utskottets mening bör här ifrågavarande hjälpbehov t. v. tillgodoses
efter individuell prövning i de särskilda fallen och frågan om ändrade
regler anstå i avvaktan på ytterligare erfarenheter.
I motionerna I: 638 och II: 766 föreslås utredning i syfte att utvidga och
förbättra undervisningen i familjekunskap i grundskolan.
Familjekunskap förekommer som särskilt ämne i grundskolans sista
klass och ingår i övriga klasser såsom inslag i olika ämnen, framför allt
samhällskunskap. Det är även enligt utskottets mening av värde att barnen
erhåller goda insikter i hithörande frågor. Utskottet kan emellertid icke bedöma
möjligheterna att f. n. bereda större utrymme för ämnet i kursplanerna.
Svårigheterna härför torde vara mycket stora. Det synes utskottet angeläget
att möjligheterna till en fördjupning av nämnda undervisning tillvaratages,
men en närmare prövning av frågan torde böra anstå i avvaktan
på ytterligare erfarenheter av grundskolans arbete.
I motionerna 1:627 och 11:780 föreslås utredning beträffande statsbidragsbestämmelserna
för familjerådgivningsverksamheten och utbildningskapaciteten
för kuratorer.
Familjerådgivning har sedan starten för omkring fem år sedan bedrivits
såsom försöksverksamhet med statligt stöd. Verksamheten har dock icke
fått någon större omfattning och utvecklingen kan icke anses tillfredsställande.
Det är enligt utskottets mening påkallat med eu allsidig översyn av förhållandena
på detta område i sylte alt söka utröna vilka åtgärder från sta
-
14 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196i
tens sida som kan och bör företagas för att stimulera organiserandet av en
effektiv familjerådgivning. Härvid bör även spörsmålen om personal för
verksamheten, beaktas.
Utskottet får sammanfattningsvis och med hänsyn till de mera allmänt
syftande förslag som framförts i motionsyrkandena anföra, att uppfattningen
om behovet av kontantstöd till barnfamiljerna synes ha vuxit sig allt starkare
och numera vunnit allmän anslutning. Det är emellertid nödvändigt med
en avvägning mellan olika former för sådant stöd, och ett ställningstagande
till hithörande frågor ställer sig svårt innan utredningarna om så väsentliga
ting som exempelvis barnbidragen och skatterna slutförts och därvid analyser
framkommit av hur olika slag av stöd kan beräknas komma att verka.
Utskottet vill i övrigt hänvisa till vad ovan anförts beträffande pågående
utredningar m. m. och vill samtidigt framhålla att vissa ytterligare förslag
av betydelse för barnfamiljernas ställning framlagts för eller är att förvänta
till riksdagen i år. Härutinnan kan erinras om förslaget om höjda
förskottsbidrag och höjda barnpensioner, förslaget om ökning av intagningen
till förskoleseminarierna och den proposition som framlägges med anledning
av studdesociala utredningens förslag.
Det är mot den ovan angivna bakgrunden naturligt att de önskemål om
ytterligare initiativ och åtgärder som för ögonblicket kan framföras blir rätt
begränsade. Utskottet finner emellertid mycket angeläget att de pågående
försöken att komma till rätta med olika problem på familjepolitikens område
energiskt fullföljes och att utvecklingen på området fortlöpande hålles
under uppmärksam observation samt att allteftersom utredningsresultat
framkommer förslag till praktiska åtgärder utan tidsutdräkt framlägges för
riksdagen. Utskottet har visserligen, som framgår av det anförda, icke ansett
sig böra tillstyrka bifall till motionsyrkandena. Frågorna om barnfamiljernas
förhållanden är emellertid av sådan vikt för samhället att statsmakterna
bör vara beredda till betydande insatser för att ytterligare förbättra deras
ställning. Utskottet får hemställa,
att riksdagen i anledning av
1) de likalydande motionerna I; 624 och II: 771,
2) > |
» |
» |
I: 627 |
» |
II: 780, |
3) » |
I: 638 |
» |
II: 766, |
||
4) » |
» |
» |
I: 386 |
II: 462 samt |
|
5) » |
» |
2> |
I: 387 |
II: 463, |
de under 4) och 5) omförmälda motionerna såvitt nu är i
fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giver till känna vad utskottet
ovan anfört.
Stockholm den 9 april 1964
På allmänna beredningsutskottets vägnar:
NANCY ERIKSSON
Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 1964 15
Närvarande:
från första kammaren: herrar Möller, Schött, Sörlin, Söderberg, Hellebladh,
Eric Gustaf Peterson, Tage Johansson, Svanström, fru Hamrin-Thorell,
herr Wallmark, fru Olsson och herr Hedlund;
från andra kammaren: fru Eriksson i Stockholm, herrar Skoglösa,
Jacobsson i Sala, Carlsson i Huskvarna, Nilsson i Bästekille, Lundmark, fru
Gunne, herrar Andersson i Billingsfors, Rask, fröken Anderson i Lerum,
herr Magnusson i Nennesholm och fru Forsling.
Reservation
av herrar Skoglösa och Svanström, fru Olsson och herr Magnusson i Nennesholm,
vilka ansett att utskottet i sin motivering bort anföra följande:
I utlåtande etc____(= utskottet i styckena 1—4) ... anföra följande.
I motionerna I: 624 och II: 771 har yrkats dels på höjning av de allmänna
barnbidragen med 500 kronor per barn, dels på avveckling av de generella
bostadssubventionerna samt familjebostadsbidragen, varvid de därigenom
inbesparade medlen skall användas till familjepolitiska förbättringar genom
höjning av barnbidragsförmånerna, dels på införande av ett allmänt vårdnadsbidrag
om 1 200 kronor per år till mödrar med barn under viss ålder, förslagsvis
omkring tre år, och med högre belopp till ensamföräldrar. Enligt
yrkandet bör de sålunda föreslagna åtgärderna sammanfogas i ett familjepolitiskt
program, avsett att genomföras inom en period av 3—5 år. Enligt
yrkandet skall i det familjepolitiska programmet även ingå riktlinjer och
grunder för den fortsatta utvecklingen av familjepolitiken. Dessa riktlinjer
skall avse att säkerställa att ytterligare familjepolitiska förbättringar kommer
till stånd, ävensom att de familjepolitiska förmånerna bibehåller sitt
realvärde och att barnfamiljerna erhåller en skälig andel av den allmänna
standardhöj ningen.
Enligt utskottets mening skulle ett sådant konkret familjepolitiskt program
som skisserats i motionerna vara av betydande värde liksom fallet va
o
,
rit på andra områden där program av jämförlig art uppställts. I detta sitt
uttalande inbegriper utskottet både den upprustning som angetts för en period
av 3—5 år och de riktlinjer som angetts för tiden därefter.
Både den sammantagna omfattningen av de förbättringar som motionärerna
förordat och den tidsmässigt angivna perioden är enligt utskottets
mening så avvägda att de bör utgöra målsättning vid programmets utarbetande.
Såsom framhållits i motionerna är det av vikt att de samhällsekonomiska
och statsfinansiella förutsättningarna uppmärksammas både
vid programmets utarbetande och vid dess genomförande.
Vissa för programmet väsentliga frågor torde beröras i nu pågående utredningsarbete.
Förutsättningar kan därför anses finnas att relativt snabbt få
fram den belysning och det material, som fordras vid programmets utarbetande.
Med hänsyn till programmets art och omfattning bör uppdraget
16 Allmänna beredningsutskottets utlåtande nr 18 år 196b
att i enlighet med vad utskottet här anfört utarbeta det åsyftade programmet
anförtros en parlamentarisk beredning.
Beträffande programmets olika delar, till vilkas syften utskottet ansluter
sig, bör understrykas vad i motionerna anförts om de allmänna barnbidragen
som den mest betydelsefulla formen på det berörda familjepolitiska fältet.
Förbättringarna av de allmänna barnbidragen under den åsyftade perioden
bör inte understiga den nivå, som angivits i motionerna. De övriga förbättringar
som förutsättes ingå i programmet får sålunda avvägas i förhållande
till de allmänna barnbidragens förbättring.
I fråga om det i motionerna föreslagna överförandet av medel, som nu användes
till bostadsstöd, från bostadsområdet till det familjepolitiska området,
att där användas till förbättring av barnbidragsförmånerna, vill utskottet
erinra om att en dylik lösning övervägdes beträffande familjebostadsbidragen
i samband med införandet av dessa. Ehuru den nu gällande utformningen
infördes ansågs dock den av motionärerna förordade ordningen
kunna komma i fråga i framtiden. Även vid senare tillfällen har enighet rått
om att en sådan omläggning borde kunna komma till stånd framgent. Med
hänsyn till att bostadspolitikens utformning nu är föremål för utredning är
enligt utskottets mening tillfället väl valt att genomföra den omläggning som
föreslagits i motionerna, emedan den kan beaktas vid utformningen av både
bostadspolitiken och familjepolitiken.
Syftet med det vårdnadsbidrag (arbetsnamn) som motionärerna förordar
är att ge de mödrar, som helt vill ägna sig åt hem och barn, bättre förutsättningar
härför under den tid barnen är små och mest beroende av moderns
omvårdnad. Bidraget skulle således vara motiverat av den betydelsefulla
insats de hemarbetande mödrarna sålunda svarar för. Det av motionärerna
angivna syftet kan uppnås genom olika metoder, t. ex. genom ett till
mödrarna utgående bidrag såsom angetts i motionen eller genom förbättring
av barnbidragsförmånerna. Den utformning bör väljas som bäst ansluter
till reformprogrammets övriga delar. Såsom framhållits i motionerna
bör ensamföräldrarna särskilt uppmärksammas.
Det i motionerna I: 387 och II: 463 framställda yrkandet rörande allmänna
barnbidragen torde vara tillgodosett genom vad utskottet ovan anfört.
Beträffande barnfamiljernas boendeförhållanden etc.... (= utskottet
fr. o. m. detta stycke på sid. 11 till slutet av motiveringen) ... deras ställning.
ESSELTE AB. STHLM 64
414892