BERÄTTELSE
till 1963 års riksdag om vad i rikets styrelse
sig tilldragit;
given Stockholms slott den 3 januari 1963
En ingående redogörelse för de förhållanden som sammanhänger med
den ekonomiska utvecklingen lämnas vid anmälan av finansplanen och nationalbudgeten
i 1963 års statsverksproposition, till vilken torde få hänvisas
i den mån särskilda uppgifter därom ej lämnas i det följande.
Läget på arbetsmarknaden har under år 1962 kännetecknats av hög sysselsättning.
Tendenser till sjunkande efterfrågan på arbetskraft har dock
förmärkts inom en del branscher. Möjligheterna att tillgodose efterfrågan
på arbetskraft har varit något större än föregående år, men viss brist på
yrkesarbetare och fackutbildad arbetskraft har fortfarande förelegat.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har bl. a. inriktats på att underlätta
en överflyttning av arbetskraft till bristområdena genom ökning av
utbildningsverksamheten. För att stödja sysselsättningen under vintern
1962/63 har åtgärder vidtagits för att öka bostadsbyggandet och delar av
den offentliga byggnadsverksamheten. Vidare har företag medgivits tillstånd
att utnyttja avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjämning.
Bostadsbyggandet har under år 1962 fortsatt att öka i omfattning. Antalet
färdigställda bostadslägenheter beräknas ha uppgått till ca 75 000. De bostadsbyggen
som påbörjats under året kommer att inrymma närmare 90 000
lägenheter. Efterfrågan på bostäder är fortfarande större än tillgången på
åtskilliga orter, särskilt i storstadsområdena.
Beslut har fattats om införande successivt från och med läsåret 1962/63
av en kommunal obligatorisk nioårig skola, benämnd grundskolan, med
samtidig avveckling av folkskolan, realskolan och flickskolan.
Utbildningsmöjligheterna på gymnasiets nivå har vidgats väsentligt. Också
den högre utbildningens och forskningens resurser har ökats ytterligare,
bl. a. genom fortsatt utbyggande av de tekniska högskolorna samt den matematisk-naturvetenskapliga
fakulteten i Göteborg, där även en lärarhögskola
inrättats.
Beslut har fattats om en modernisering av yrkesutbildningen på jordbrukets
och trädgårdsnäringens områden samt om en effektivare organisa
-
1 llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
Riksdagsbcrättelaen
1
Riksdagsberättelsen år 1963
tion av lantbrukets yrkesskolor. Ävenså har beslutats att huvudmannaskapet
för yrkesutbildningen på skogsbrukets område tills vidare helt skall åvila
skogsstyrelsen, som i anslutning därtill omorganiserats. För att främja rennäringen
och höja inkomststandarden för dennas utövare har vidtagits statliga
åtgärder, som innebär att rådgivningen, yrkesutbildningen samt forsknings-
och försöksverksamheten intensifierats. De fiskesakkunniga organen
i vattenmål har givits en effektivare organisation. Besiktningsveterinärerna
vid enskilda slakterier har från och med innevarande budgetår erhållit statlig
anställning.
Antalet arbetsanmälda utlänningar uppgick den 1 oktober 1962 till c:a
129 500 mot c:a 122 900 vid samma tid 1961. Härav var c:a 81 900 resp.
79 600 nordbor. Vidare uppgick antalet icke-nordbor med uppehållstillstånd
den 1 oktober 1962 till c:a 52 400 mot c:a 48 900 den 1 oktober 1961.
Ombud för Sverige deltog i FN:s sjuttonde möte, som öppnades i New
York den 18 september 1962.
Sverige var representerat i FN:s fackorgans möten ävensom i exekutivkommittén
för FN:s flyktingskommissaries verksamhet (1959—63); i styrelsen
för FN:s barnfond (1959—63); i styrelsen för FN:s särskilda fond
(1961—63); samt i styrelsen för Internationella atomenergiorganet (oktober
1961 för ett år framåt till 1962 års generalkonferens). Dessutom var professor
H. Eek ledamot av UNESCO :s styrelse (1958—62), bankdirektör
Å. Lundgren ledamot av Internationella återuppbyggnadsbankens direktion
(1960—62) samt överdirektör A. Nyberg medlem av Meteorologiska världsorganisationens
verkställande utskott (1960—64).
Den Europeiska frihandelssammanslutningens (EFTA) ministerråd har
sammanträtt den 2 mars i Geneve, den 21—22 juni i Köpenhamn och den
22 oktober i Oslo. Både inom EFTA och inom den Europeiska ekonomiska
gemenskapen (EEC) har den interna tullavvecklingen vid årets slut uppnått
50 procent. Ytterligare två EFTA-länder har ansökt om förhandlingar
med EEC, Norge med sikte på medlemskap och Portugal beträffande samarbete
i lämplig form. Storbritannien och Danmark har fortsatt sina föregående
år inledda förhandlingar med EEC om medlemskap och Irland, Norge,
Sverige, Österrike och Schweiz har framträtt inför Gemenskapens ministerråd
med inledande deklarationer. Sveriges framträdande ägde rum den
28 juli.
Sverige har under 1962 deltagit i arbetet inom Organisationen för ekonomiskt
samarbete och utveckling (OECD), vars verksamhet under året
varit särskilt inriktad på tre frågor, nämligen hjälpen till utvecklingsländerna,
samordningen av medlemsländernas ekonomiska politik samt samarbete
på den vetenskapliga forskningens område. Ett ministerrådsmöte avhölls
i november.
I egenskap av Avtalsslutande Part i allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT) deltog Sverige även under 1962 i det fortsatta arbetet inom den
allmänna tullkonferens, som inleddes i september 1960; konferensen avslutades
den 16 juli 1962, varvid slutakten undertecknades av de deltagande
2
överenskommelser med främmande makter m. m.
länderna. Under året har de Avtalsslutande Parterna sammanträtt en gång,
nämligen vid tjugonde sessionen i oktober och november.
Europarådets ministerkommitté har under året sammanträtt en gång i
Strasbourg och en gång i Paris, varvid Sverige var representerat. I samband
med Parismötet samlades ministerkommittén och företrädare för Europarådets
rådgivande församling till ett s. k. colloquium. Sista delen av församlingens
trettonde ordinarie möte ägde rum i januari, medan första och
andra delarna av det fjortonde ordinarie mötet ägde rum i maj och september.
Vid sistnämnda tillfälle avhölls även det nionde gemensamma mötet
mellan församlingen och den europeiska ekonomiska gemenskapens s. k.
Europa-parlament.
Nordiska rådet höll sin tionde session i Helsingfors under tiden 17—23
mars.
Sveriges uppdrag att vara medlem i kommissionen för övervakande av
vapenstilleståndet i Korea består alltjämt. Svenska officerare ingår i FN:s
övervakningskommissioner i Palestina-området och i Kashmir. I FN :s
övervakningskommission för Västra Nya Guinea ingick likaledes svensk
militär personal. Sverige deltager även fortfarande med en frivilligbataljon
i FN:s vaktstyrka i Främre Orienten och har dessutom sedan den 19 juli
1960 ställt frivillig personal till FN:s förfogande för tjänstgöring i Kongo,
en styrka som kommit att omfatta en bataljon, en flygstyrka och ett antal
tekniker och specialister.
Härefter följer
en förteckning över de överenskommelser med främmande makter m. in.,
som slutits under tiden december 1961—november 1962,
en redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna,
sammanställningar angående de bidrag, som beviljats från lotterimedelsfonden
och ur behållningen av de särskilda lotterier som anordnats till förmån
för konst, teater och andra kulturella ändamål samt från fonderna för
idrottens och friluftslivets främjande, jaktvårdsfonden och statens lappfond,
en sammanställning angående understöd ur allmänna arvsfonden,
en sammanställning angående utbetalningar från handels- och sjöfarts*
fonden samt
en redogörelse för kommittéernas och de sakkunnigas samt de centrala
krisorganens verksamhet.
Såsom bilaga till berättelsen fogas förteckningar över kommittékostnader
samt betänkanden, som utkommit från trycket eller avlämnats i stencilerat
skick under år 1962.
3
Riksdagsberättelsen år 1963
Överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden
december 1961—november 1962
Den 4 december 1961 framlades för undertecknande ett protokoll rörande
ett multilateralt varuutbytes- och betalningsarrangemang
med Finland. Protokollet undertecknades av Sverige
den 11 december.
Den 6 december 1961 framlades i Bryssel för undertecknande en tullkonvention
om ATA-carnet för tillfällig införsel av varor. Protokollet
undertecknades av Sverige med förbehåll för ratifikation den 26 juli
1962.
Den 8 december 1961 beslöt Kungl. Maj:t ratificera internationella konventionen
om fripassagerare av den 10 oktober 1957. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Bryssel den 27 juni 1962.
Den 8 december 1961 framlades för undertecknande ett protokoll rörande
förlängning av deklarationen av den 22 november 1958 angående
Schweiz’ provisoriska anslutning till allmänna tulloch
handelsavtalet. Sverige undertecknade protokollet den 2 februari
1962.
Den 8 december 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med
R u m ä n i en rörande varuutbytet.
Den 8 december 1961 beslöt Kungl. Maj :t ratificera ett avtal med Thailand
av den 20 oktober 1961 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades den 18 januari 1962.
Den 12 december 1961 undertecknades i Paris tilläggsprotokoll nr 4 till
europeiska monetära avtalet den 5 augusti 1955 och protokollet
om dess provisoriska tillämpning. Kungl. Maj :t beslöt den 28 juni 1962 att
ratificera protokollet. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 6
augusti.
Den 15 december 1961 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Internationella arbetsorganisationens
konvention (nr 73) av den 29 juni 1946 angående
läkarundersökning av sjömän. Ratifikationsinstrumentet deponerades
i Geneve den 9 januari 1962.
Den 16 december 1961 undertecknades i Paris fjärde tilläggsprotokollet
till den allmänna överenskommelsen rörande Europarådets privilegier
och immunitet. Bestämmelser för europeiska domstolen för
de mänskliga rättigheterna. Kungl. Maj :t beslöt den 15 augusti 1962 att
ratificera protokollet. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Strasbourg
den 18 september.
Den 16 december 1961 undertecknades i Paris ett protokoll rörande Danmarks
och andra medlemsstaters i Europarådet anslutning till den i Bryssel
den 17 april 1950 undertecknade konventionen angående praktikantutbyte.
Kungl. Maj :t beslöt den 27 april 1962 att ratificera protokollet.
4
Överenskommelser med främmande makter m. in.
En notifikation härom överlämnades till Västeuropeiska unionens generalsekreterare
den 10 maj.
Den 18 december 1961 undertecknades i Stockholm en handelsöverenskommelse
med Italien.
Den 18 december 1961 växlades i Pretoria ministeriella noter med Sydafrika
rörande luftfartsförbindelserna.
Den 20 december 1961 undertecknades i Helsingfors en överenskommelse
med Danmark, Finland och Norge om samverkan vid isbrytning.
Den 21 december 1961 växlades i Stockholm ministeriella noter med Förbundsrepubliken
Tyskland med EEC- och E F T A - klausuler.
Den 8 januari 1962 undertecknades i Haag en luftfartsöverenskommelse
med Nederländerna, överenskommelsen trädde i
kraft genom en noteväxling den 18 och 30 oktober.
Den 5 och 9 januari 1962 växlades i Köpenhamn ministeriella noter med
Danmark rörande upphävande av överenskommelsen den 3 september
1930 beträffande isbrytningen i Öresund.
Den 12 januari 1962 beslöt Kungl. Maj :t ratificera överenskommelsen med
Danmark, Finland, Island och Norge av den 13 september
1961 om ändring av konventionen mellan samma stater den 15 september
1955 om social trygghet. Ratifikationsinstrumentet deponerades i
Köpenhamn den 15 mars.
Den 17 januari 1962 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Förbundsrepublik en Tyskland rörande införsel och
återutförsel av ädelmetallvaruprover.
Den 11 och 18 januari 1962 växlades i Stockholm ministeriella noter med
Beneluxländerna med EEC- och EFTA-klausuler.
Den 19 januari 1962 framlades i Geneve för undertecknande en europeisk
överenskommelse rörande arbetsförhållanden för besättningar
på fordon vid internationell vägtransport (AETR). överenskommelsen
undertecknades av Sverige med förbehåll för ratifikation den 6 juni.
Den 22 januari 1962 undertecknades i Stockholm ett protokoll med
Schweiz rörande varuutbytet .
Den 28 december 1960 samt 27 januari och 19 februari 1962 växlades i
Ankara ministeriella noter med Turkiet med upphävande av tullkoncessioner
i 1929 års handels- och sjöfartstraktat och 1939 års tillläggsavtal.
Den 2 februari 1962 undertecknades i Moskva ett protokoll med D e
Socialistiska Rådsrepublikernas Union angående varuutbytet
under åren 1962, 1963 och 1964.
Den 17 februari 1962 växlades i Stockholm ministeriella noter med F i n1
a n d rörande förstärkning av kulturfond en för Sverige och Finland.
Kungl. Maj :t beslöt den 28 juni att ratificera avtalet. Notifikation
härom avgavs samma dag.
Riksdagsberättelsen år 1963
Den 20 februari 1962 framlades för undertecknande i London en internationell
överenskommelse om underhållet av vissa fyrar i Röda havet.
överenskommelsen undertecknades av Sverige den 2 augusti.
Den 21 februari 1962 undertecknades i Paris ett protokoll med förlängning
av överenskommelsen av 1 december 1960 rörande upprättande av en
förberedande kommitté för att studera möjligheterna för europeiskt samarbete
avseende rymdforskning.
Den 23 februari 1962 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ett tilläggsavtal med
Danmark av den 14 september 1961 till avtalet den 27 oktober 1953
angående handräckning i skatteärenden. Ratifikationsinstrumenten
utväxlades i Stockholm den 22 mars.
Den 23 februari 1962 beslöt Kungl. Maj :t ratificera ett avtal med Grekland
av den 6 oktober 1961 för undvikande av dubbelbeskattning
och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 23 februari 1962 beslöt Kungl. Maj:t ratificera ett avtal med Sydafrika
av den 29 maj 1961 för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap. Ratifikationsinstrumenten utväxlades i
Pretoria den 17 augusti.
Den 2 mars 1962 växlades i Stockholm ministeriella noter med Ungern
med förlängning av protokollet den 14 juni 1961 rörande varuutbytet
och betalningarna.
Den 16 mars 1962 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Internationella
arbetsorganisationens konvention (nr 116) av den 26 juni 1961
angående partiell revision av de konventioner, som antagits
av Internationella arbetsorganisationens allmänna konferens vid dess
trettiotvå första sammanträden, i syfte att förenhetliga bestämmelserna rörande
den Internationella arbetsbyråns styrelse åvilande skyldigheten att utarbeta
redogörelser för tillämpningen av konventioner. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Geneve den 3 april.
Den 20 mars 1962 undertecknades i Rabat andra tilläggsprotokollet med
Marocko till handelsöverenskommelsen den 8 februari 1960.
Den 23 mars 1962 undertecknades i Oslo en konvention med Danmark,
Finland, Island och Norge angående indrivning av
underhållsbidrag. Kungl. Maj:t beslöt den 30 november att ratificera
konventionen.
Den 23 mars 1962 undertecknades i Helsingfors en samarbetsöverenskommelse
mellan Danmark, Finland, Island, Norge och Sver
i g e. Kungl. Maj:t beslöt den 28 juni att ratificera överenskommelsen. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Helsingfors den 29 juni.
Den 30 mars 1962 undertecknade Sverige med förbehåll för ratifikation
tullkonventionerna i Bryssel av den 8 juni 1961 angående tillfällig
införsel av yrkesutrustning och angående införsel av varor
och artiklar avsedda att visas eller användas vid utställningar, mässor, möten
eller liknande evenemang.
6
Överenskommelser med främmande makter m. in.
Den 6 april 1962 beslöt Kungl. Maj :t tillämpa konventionen rörande privilegier
och immunitet för Förenta Nationernas fackorgan
av den 21 november 1947 på Internationella utvecklingsfonden
(IDA). Notifikation härom överlämnades till Förenta Nationernas
generalsekreterare den 11 april.
Den 6 april 1962 framlades i Geneve för undertecknande protokoll rörande
Cambodjas, Israels och Portugals anslutning till
allmänna tull- och handelsavtalet. Sverige undertecknade
protokollen den 18 april.
Den 11 april 1962 undertecknades i London med förbehåll för anslutning
ett slutprotokoll från konferensen med de avtalsslutande regeringarna till
internationella konventionen till förhindrande av havsvattnets förorening
genom olja, 1954.
Den 19 april 1962 undertecknades i Washington internationella
veteavtalet, 1962. Kungl. Maj:t beslöt den 23 november att ratificera
avtalet. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Washington den 29 november.
Den 27 april 1962 beslöt Kungl. Maj :t ratificera en konvention med Amerikas
Förenta Stater av den 24 oktober 1961 om utlämning.
Den 30 april 1962 växlades i Tokio ministeriella noter med Japan rörande
varuutbytet.
Den 7 maj 1962 växlades i Madrid ministeriella noter med Spanien
rörande varuutbytet.
Den 14 maj 1962 undertecknades i Strasbourg en europeisk överenskommelse
angående utbyte av testsera för blodgruppsbe stämning''
. , „
Den 14 maj 1962 undertecknades i Strasbourg en europeisk överenskommelse
angående ömsesidigt bistånd ifråga om specialvård och klimat
v å r d.
Den 15 maj 1962 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Israel för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap.
Den 7 och 18 maj 1962 växlades i Stockholm ministeriella noter med N ederländerna
med tillägg till avtalet den 25 april 1952 för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 24 maj 1962 växlades i Paris ministeriella noter med Frankrike
rörande varuutbytet.
Den 6 juni 1962 beslöt Kungl. Maj :t ratificera Internationella arbetsorganisationens
konvention (nr 100) av den 29 juni 1951 angående likalön
för män och kvinnor för arbete av lika värde samt konventionen
(nr 111) av den 24 juni 1958 angående diskriminering i fråga om anställning
och yrkesutövning. Ratifikationsinstrumenten deponerades i Geneve den
20 juni.
7
Riksdagsberättelsen år 1963
Den 14 juni 1962 undertecknades i Paris med förbehåll för ratifikation eu
konvention angående upprättande av Organisationen för europeisk
rymdforskning jämte ett finansprotokoll och ett budgetprotokoll angående
Organisationen för europeisk rymdforskning under dess första åttaårsperiod.
Den 21 juni 1962 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Jugoslavien
rörande varuutbytet under tiden 1 juli 1962—30 juni
1963.
Den 26 juni 1962 undertecknades i Stockholm ett avtal med Danmark,
Finland och Norge om nordisk hälsovårdshögskola.
Den 28 juni 1962 beslöt Kungl. Maj:t att med ett förbehåll ratificera konventionen
i Rom den 26 oktober 1961 om skydd för utövande
konstnärer, framställare av fonogram och radioföretag.
Ratifikationsinstrumentet deponerades i New York den 13 juli.
Den 28 juni 1962 beslöt Kungl. Maj:t att med vissa förbehåll ratificera
överenskommelsen i Strasbourg den 28 april 1960 om temporär och tullfri
införsel av medicinsk, kirurgisk och laboratori eutrustning,
som kostnadsfritt utlånats för att användas för diagnos eller
behandling vid sjukhus eller andra medicinska institutioner. Ratifikationsinstrumentet
deponerades i Strasbourg den 27 juli.
Den 28 juni 1962 beslöt Kungl. Maj :t ratificera tilläggsprotokoll nr 3 och
4 av den 15 januari 1960 och 12 december 1961 till europeiska monetära
avtalet den 5 augusti 1955 och protokollet om dess provisoriska
tillämpning. Ratifikationsinstrumentet deponerades i Paris den 6 augusti.
Den 29 juni 1962 undertecknades i Sofia ett handelsavtal med
Bulgarien.
Den 29 juni 1962 växlades i Oslo ministeriella noter med Norge angående
ändring av uppsägningstiden för överenskommelsen den 20 december
1950 angående fiskeriförhållandena i vissa till Sverige och Norge
hörande vattenområden.
Den 30 juni 1962 undertecknades i Bagdad en överenskommelse med
Irak rörande ekonomiskt och tekniskt samarbete. Kungl.
Maj :t beslöt den 6 september att ratificera överenskommelsen, överenskommelsen
trädde i kraft genom en noteväxling den 20 september.
Den 12 juli 1962 undertecknades i Stockholm ett protokoll med Polen
rörande varuutbytet.
Den 16 juli 1962 framlades i Geneve för undertecknande en slutakt och ett
protokoll innefattande resultatet av tullsänkningskonferensen
inom ramen för GATT. Sverige undertecknade med förbehåll för ratifikation
den 24 juli.
Den 13 och 18 juli 1962 växlades i Washington ministeriella noter med
Amerikas Förenta Stater rörande upphävande av överenskommelsen
den 27 juni 1951 angående deltagande av ett fältsjukhus från
Svenska Röda Korset i Förenta Nationernas operationer i Korea m. m.
8
Överenskommelser med främmande makter m. m.
Den 20 juli 1962 undertecknades i Washington en ändring i överenskommelsen
med Amerikas Förenta Stater den 18 januari 1956 om
samarbete rörande atomenergiens användning för civila ändamål.
Den 24 juli 1962 växlades i Havana ministeriella noter med Cuba rörande
likvidering av vissa utestående svenska kommersiella
fordringar.
Den 25 augusti 1962 växlades i Helsingfors ministeriella noter med Finland
angående ändring av luftfartsöverenskommelsen den
26 april 1949.
Den 3 september 1962 undertecknades i Buenos Aires med förbehåll för
ratifikation ett avtal med Argentina för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.
Den 11 september 1962 undertecknades i Stockholm ett samarbetsavtal
med C a n a d a rörande fredlig användning av atomenergi. Kungl.
Maj:t beslöt den 28 september att ratificera avtalet.
Den 14 september 1962 beslöt Kungl. Maj:t att för Sveriges vidkommande
godtaga ytterligare delar av Internationella arbetsorganisationens konvention
nr 102 av den 28 juni 1952 angående minimistandard för social
trygghet. Notifikation härom avlämnades i Geneve den 12 oktober.
Den 19 september 1962 undertecknades i Helsingfors en överenskommelse
med Danmark, Finland och Norge om enhetliga regler för
utprickning av farvatten.
Den 20 september 1962 undertecknades i Stockholm en överenskommelse
med Liberia rörande tekniskt samarbete.
Den 26 september 1962 avlämnade Norge en ministeriell note med
uppsägning av överenskommelsen den 20 december 1950 angående fiskeriförhållandena
i vissa till Sverige och Norge hörande vattenområden.
Den 28 september 1962 framlades i New York för undertecknande det
internationella kaffeavtalet, 1962. Sverige undertecknade avtalet med
förbehåll för ratifikation den 5 oktober.
Den 2 oktober 1962 växlades i Stockholm ministeriella noter med C a m er
u n rörande samarbete på det tekniska biståndsområdet.
Den 4 oktober 1962 växlades i Washington ministeriella noter med Amerikas
Förenta Stater rörande patentfrågor i samband med
inköp av försvarsmaterial m. in.
Den 10 oktober 1962 undertecknades i Addis Abeba en överenskommelse
med Etiopien rörande tekniskt samarbete på hälsovårdens
område (näringsfysiologiskt projekt).
Den 24 oktober 1962 undertecknade Sverige en deklaration framlagd för
undertecknande i Geneve den 18 november 1960 rörande Argentinas
provisoriska anslutning till allmänna tull- och handelsavtalet.
Den 25 oktober 1962 växlades i Prag ministeriella noter med Tjeckoslovakien
om ömsesidigt fritagande från beskattning av
1-f Itihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
KiksdagsberätteUen
9
Riksdagsberättelsen dr 1963
inkomst och förmögenhet hänförlig till luftfart strafik.
Den 31 oktober 1962 undertecknades i Oslo med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Norge angående grunderna för fördelning i beskattningshänseende
av Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags inkomster.
Den 5 november 1962 undertecknades i Stockholm med förbehåll för ratifikation
en överenskommelse med Finland angående gränstullsamarbete.
Den 5 november 1962 undertecknades i Karachi en överenskommelse med
Pakistan rörande tekniskt bistånd för yrkesundervisning i
Kaptai, östpakistan.
Den 14 november 1962 undertecknades i Stockholm ett tilläggsprotokoll
till handels- och betalningsavtalen med Tjeckoslovabfi
e n av den 29 augusti 1955.
Den 21 november 1962 undertecknades i Wien med förbehåll för ratifikation
ett avtal med Österrike för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande skatter å kvarlåtenskap.
Den 23 november 1962 beslöt Kungl. Maj:t ratificera en europeisk
social stadga av den 18 oktober 1961.
Den 23 november 1962 undertecknades i Paris ett protokoll med förlängning
av överenskommelsen av den 1 december 1960 rörande upprättande av
en förberedande kommitté för att studera möjligheterna för europeiskt samarbete
avseende rymdforskning.
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar
meddelade garantierna
Under tiden från verksamhetens början den 1 juli 1933 till utgången av
juni månad 1962 har exportkreditnämnden utfärdat garantier för ett sammanlagt
ansvarsbelopp av 1 949,2 miljoner kronor.
Den 30 juni 1962 fanns garantier utelöpande för ett ansvarsbelopp av
369,1 miljoner kronor. Vid samma tidpunkt hade därutöver garantier
ställts i utsikt för ett ansvarsbelopp av 487,5 miljoner kronor.
Nämndens premieinkomster har sedan år 1933 till den 30 juni 1962 sammanlagt
uppgått till ca 41,7 miljoner kronor, vartill kommer ränteinkomster
med ca 8,1 miljoner kronor eller Sammanlagt 49,8 miljoner kronor.
Med anledning av skadefall har sedan år 1933 utbetalats ca 25,1 miljoner
kronor. Av detta belopp har ca 15,2 miljoner kronor kunnat återvinnas
varför nettoutbetalningarna uppgått till 9,9 miljoner kronor. I dessa belopp
har icke inräknats utbetalningar på sammanlagt ca 53,9 miljoner kro
-
10
Överenskommelser med främmande makter m. m.
nor under vissa garantier för finska skattkammarväxlar, eftersom nämnden
fått ersättning för dessa enligt särskilt riksdagsbeslut.
Omkostnaderna för nämndens verksamhet har sedan år 1933 uppgått
till sammanlagt ca 4,9 miljoner kronor. Sedan verksamhetens början har sålunda
uppstått en behållning på (49,8 — 9,9 — 4,9) ca 35,0 miljoner kronor,
överskottet under budgetåret 1961/62 uppgick till ca 4,3 miljoner kronor.
Den redovisade behållningen representerar reserv för de garantiförbindelser
som nämnden utställt ävensom för de pensionsförpliktelser som nämnden
iklätt sig gentemot sina befattningshavare.
11
Riksdag sberättelsen år 1963
Under år 1962 beviljade bidrag från lotterimedelsfonden
I. Översikt
Ändamålsgrupp |
Beviljade bidrag |
Summa |
|
Landsbygds- ändamål kronor |
Stads- o. blandade ändamål kronor |
||
A. Teaterverksamhet............... B. Orkesterverksamhet............. C. Övriga ändamål................ Summa kronor |
5 606 000: — 6 539 700:— |
19 185 065: — 2 325800: — 96 300: — 21607 165: — |
24 791065: — 2 892 000: — 28146 865: — |
Anm. Med bidrag för landsbygdsändamål avses i tabellredovisningen belopp, som helt eller i
övervägande grad kommit landsbygd eller mindre städer tillgodo. Till mindre städer har räknats
sådana med högst 60 000 innevånare. Bidrag, som ej synts böra hänföras till nu nämnda grupp,
har sammanfattats under beteckningen stads- och blandade ändamål. Under år 1961 beviljade
bidrag för landsbygdsändamål utgjorde 7 390 500 kronor (av sammanlagt 26 791100 kronor).
II. Specifikation
Ändamål
Beslu -
Belopp kronor
tets dag
A. Teaterverksamhet
1) Landsbygdsändamål
Riksteatern, Stockholm.............................
Svenska teatern aktiebolag ............ (för 1962/63)
Teaterrådet (till understöd åt teaterverksamhet i landsorten)
..........................................
d:o d:o (för nordiskt teaterutbyte m. m.) ............
Malmö stadsteater (för bygdeturnéer)...............
Föreningen Ruinspelen i Visby........... (för 1962)
2) Stads- och blandade ändamål
Operan......................
» ......................
Dramatiska teatern...........
» » ...........
i> » ...........
» » ...........
» * ...........
* » ...........
Göteborgs lyriska teater......
* * * ......
Göteborgs stadsteater.........
* * .........
> » .........
Malmö stadsteater ...........
» » ...........
....... (för 1962/63)
....... (för 1961/62)
....... (för 1962/63)
....... (för 1961/62)
....... (för 1960/61)
(för pensionsavgifter)
.....(för USA-turné)
(för gästspel i Paris)
....... (för 1962/63)
....... (för 1961/62)
....... (för 1962/63)
....... (för 1961/62)
(för pensionsavgifter)
.......(för 1962/63)
.......(för 1961/62)
6/6 |
2 920 000: — |
|
28/6 |
2 380 000: — |
|
28/6 |
250 000: — |
|
28/6 |
30 000: — |
280 000: — |
6/6 |
15 000: — |
|
28/6 |
11 000: — |
|
Summa kronor |
5 606 000: — |
|
6/6 |
6 450 000: — |
|
7/12 |
1 250 000: — |
7 700 000: — |
6/6 |
2 800 000: — |
|
7/12 |
468 200: — |
|
6/6 |
96 999: — |
|
6/6 |
214 578: — |
|
27/4 |
70 000: — |
|
14/6 |
55 000: — |
3 704 777: — |
6/6 |
1 769 000: — |
|
7/12 |
164 300: — |
1 933 300: — |
6/6 |
1 362 000: — |
|
7/12 |
83 200: — |
|
26/1 |
16 888: — |
1 462 088: — |
6/6 |
1 859 000: — |
|
7/12 |
58 800: — |
1 917 800: — |
12
Bidrag av lotterimedel
Ändamål
Norrköping—Linköping, Stadsteatern ...
» » »
Hälsingborgs stadsteater..............
Upsala stadsteater ...................
I! » ...................
Stockholms stadsteater................
Folkteatern i Göteborg...............
» » * ...............
Borås kretsteater.....................
» » .....................
Beslu -
tets dag
(för 1962/63) 6/6
(för 1961/62) 7/12
(för 1962/63)
(för 1962/63)
(för 1961/62)
6/6
6/6
7/12
(för 1962/63)
(för 1962/63)
(för 1961/62)
(för 1962/63)
(för 1961/62)
26/10
6/6
7/12
6/6
7/12
Föreningen Drottningholmsteaterns vänner,
Stockholm................ (för visst gästspel)
D:o d:o.................................. (för 1962)
Svensk dramatik, ekonomisk förening, Stockholm ....
30/3
28/6
28/6
B. Orkesterverksamhet
1) Landsbygdsändamål
Gävleborgs läns orkesterförening, Gävle, (för 1962/63)
D:o d:o .............................. (för 1961/62)
D:o d:o .............................. (för 1960/61)
Nordvästra Skånes orkesterförening, Hälsingborg
......................... (för 1962/63)
Sveriges orkesterföreningars riksförbund,
Jönköping......................... (för 1962/63)
Riksförbundet Sveriges amatörorkestrar,
Stockholm ........................... (för 1962)
6/6
7/12
6/6
6/6
28/6
28/6
2) Stads- och blandade ändamål
Konsertföreningen i Stockholm........ (för 1962/63)
* » » ........ (för 1961/62)
B )> » ....................
» » » . (för pensionsavgifter)
Göteborgs orkesterförening............ (för 1962/63)
, » (för 1961/62)
» » ..... (för pensionsavgifter)
Stiftelsen Malmö konserthus........... (för 1962/63)
» » » ........... (för 1961/62)
* * * .......... (för 1960/61)
Norrköpings orkesterförening.......... (för 1962/63)
» » (för 1960/61)
Nordvästra Skånes orkesterförening, Häl -
singborg ........................... (för 1962/63)
D:o d:o .................... (för pensionsavgifter)
Västerås musiksällskap.............................
C. Övriga ändamål
1) Landsbygdsändamål
Asige hembygdsförening, Slöinge...................
Folketshusföreningarnas riksorganisation, Stockholm . .
Folkrörelsernas konstfrämjande, Stockholm..........
» » » ..........
Föreningen Konst i skolan, Stockholm . . (för 1962/63)
Lunds studentteater ...............................
Rilcskören Pro Musica, Lenhovda....................
Samarbetskommittén för Sveriges kyrkosångsförbund,
Sällskapet Kyrkosångens vänner och Kyrkomusikernas
riksförbund, Stockholm......................
6/6
7/12
6/6
6/6
6/6
7/12
6/6
6/6
7/12
6/6
6/6
6/6
6/6
6/6
28/6
6/6
25/5
13/4
26/10
28/6
28/6
26/1
26/1
Belopp kronor
552 000: — 53 800: — |
|
500 200: — |
|
225 000 |
— |
104 000 10 000: |
— |
Summa kr 283 000 |
Dnor |
Summa kr 740 000 |
onor |
507 800 |
— |
332 700 |
— |
266 300 |
— |
262 600: — 6 400: — |
|
Summa kronor
20 000: —
20 000: —
605 800: —
318 000: —
609 900: —
375 000: —
273 900: —
110 500: —
100 000: —
74 000: —
19 185 065: —
310 200: —
6 000: —
200 000: —
50 000: —
566 200: —
850 300: —
561 400: —
350 700: —
274 400: —
269 000: —
20 000: —
2 325 800: —
4 000: —
20 000: —
40 000: —
114 000: —
500: —
5 000: —
8 000: —
13
Riksdagsberättelsen år 1963
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
Sveriges schackförbund, Stockholm................. |
2/8 |
5 000: — |
|
Sveriges schackförbunds ungdomskommitté, Stockholm |
28/6 |
15 000: — |
|
Tonsättaren Gunnar Turesson, Hammarö............ |
6/6 |
5 000: — |
|
Västergötlands fornminnesförening, Skara............ |
6/6 |
100 000: — |
|
Ystads stad............................... |
6/6 |
20 000: — |
|
Ädelfors folkhögskola, Alseda...................... |
6/6 |
25 000: — |
|
Öjebokören, Karlskoga ............................ |
28/6 |
6 000: — |
|
2) Stads- och blandade ändamål |
Summa kronor |
367 500: — |
|
Föreningen Slottsspelen i Uppsala .................. |
25/5 |
10 000: — |
|
Marionetteatern, Stockholm ....................... |
6/6 |
800: — |
|
Musikaliska akademien, Stockholm................. |
28/6 |
6 700: — |
|
Nämnden för nordiskt musiksamarbete, Stockholm... |
26/1 |
20 000: — |
|
Stiftelsen för elektronisk musik, Stockholm .......... |
28/6 |
10 000: — |
|
Stiftelsen Stockholms festspel...................... |
30/3 |
9 000: — |
|
Stiftelsen Svenska Dalcroze-seminariet, Stockholm .... |
26/1 |
14 000: — |
|
Stockholms studentteater.................. |
28/6 |
500: — |
|
Svenska arbetarsångarförbundets Stockholmsdistrikt .. |
28/6 |
5 000: — |
|
Svenska regissörsföreningen, ....................... |
11/5 |
300: — |
|
Svenskt visarkiv, Stockholm....................... |
26/1 |
15 000: — |
|
Sångsällskapet Orphei Drängar, Uppsala............ |
25/5 |
5 000: — |
|
Summa kronor |
96 300: — |
Under år 1962 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda
lotterier som anordnats till förmån för konst, teater och
andra kulturella ändamål
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
Byggnadsstyrelsen (för ombyggnadsarbeten vid National-museum) ............................. |
30/3 |
210 000: — |
|
Byggnadsstyrelsen (för ombyggnad av Tyghuset på |
28/6 |
1 100 000: — |
|
Dramatiska teatern (för ombyggnad) ............ |
30/3 |
700 000:— |
|
Eskilstuna stad (för konsertsal).............. |
6/6 |
75 000: — |
|
Föreningen Konst i skolan (för flyttning till nya loka-ler på Skeppsholmen i Stockholm m. m.).......... |
19/10 |
14 500: — |
|
Kristianstads teateraktiebolag (för ombyggnad av tea-tern) ............................. |
23/11 |
100 000: — |
|
Nordiska museets nämnd (för projektering av damm-anläggning) ..................................... |
6/9 |
110 000 :— |
|
Nordiska museets nämnd (för utförande av damman-läggning) ....................................... |
14/12 |
490 000: — |
|
Operan (för uteblivna hyresinkomster).............. |
25/5 |
240 000: — |
|
Riksförbundet för bildande konst (för flyttning till nya |
19/10 |
19 000: — |
|
Summa kronor |
3 058 500: — |
Kungl. Maj :t har genom beslut den 19 oktober 1962 medgivit, att Svenska
Penninglotteriet aktiebolag får under år 1963 anordna ett särskilt lotteri till
förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, omfattande högst
170 000 lotter å 100 kronor.
14
Bidrag ur fonden för idrottens främjande
Under år 1962 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
I. Skolöverstyreben Kursverksamhet............................. |
28/6 |
170 000: — |
170 000: — |
II. Sveriges riksidrottsförbund, Stockholm Ungdomsidrott............................... |
30/3 |
425 000: — |
|
Riksidrottsförbundets centrala förvaltning och |
28/6 |
240 000: — |
|
Riksidrottsförbundets centrala idrottsliga verk-samhet................................... |
28/6 |
746 600: — |
|
Specialförbundens verksamhet................. |
28/6 |
3 960 000: — |
|
Distriktsförbundens verksamhet............... |
28/6 |
790 000: — |
|
Föreningars verksamhet...................... |
28/6 |
500 000: — |
|
Idrottsplatskommittén........................ » ........................ |
13/4 28/6 |
17 000: — |
|
Poliklinikkommittén.......................... |
28/6 |
161 000: — |
|
Simbadsdelegationen......................... |
28/6 |
85 000: — |
|
Riksidrottsförbundets idrottsinstitut (Bosön m.fl.) |
28/6 |
158 000: —- |
7 373 600: — |
28/6 |
86 000: — |
||
III. Sveriges olympiska kommitté, Stockholm Förberedelser för deltagande i olympiska spel år |
28/6 |
435 000: — |
435 000:— |
IV. Svenska korporationsidrottsförbundet, Stockholm Ungdomsidrott.............................. |
30/3 |
52 000: — |
|
Korporationsidrottsförbundets centrala förvalt-ning...................................... |
28/6 |
410 000: — |
|
Lokalförbundens förvaltning.................. |
28/6 |
160 000: — |
|
Kursverksamhet............................. |
28/6 |
85 000: — |
|
Företagsgymnastik........................... |
28/6 |
20 000: — |
|
Propaganda ................................. |
28/6 |
51 000: — |
|
Idrottsmateriel.............................. |
28/6 |
54 000: — |
847 000:— |
6/9 |
15 000: — |
||
V. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets Ungdomsidrott.............................. |
30/3 |
65 000: — |
|
Kursverksamhet in. m........................ |
12/1 |
6 500: — |
|
» » ....................... |
28/6 |
115 000: — |
|
tf » ....................... |
30/11 |
6 500: — |
193 000:— |
VI. Div. andra organisationer a) Bidrag till ungdomsidrott Förbundet Vi unga, Södertälje................. |
30/3 |
10 000: — |
|
KFUM:s triangelpojkförbund, Stockholm....... |
30/3 |
2 500: — |
|
Nationaltemplarordens ungdomsförbund, Kristine-hamn .................................... |
30/3 |
8 000: — |
|
Riksförbundet Sveriges 4 H, Stockholm........ |
30/3 |
42 000: — |
|
Riksförbundet Sveriges ungdoms- och hemgårdar, |
30/3 |
12 000: — |
|
Svenska frisksportförbundet, Stockholm........ |
30/3 |
3 500: — |
|
Svenska missionsförbundet, Stockholm......... |
30/3 |
19 000: — |
|
Svenska scoutförbundet, Stockholm............ |
30/3 |
5 000: — |
|
Sveriges storloge av IOGT, Stockholm.......... |
30/3 |
14 000: — |
178 000:— |
Unga örnars riksförbund, Stockholm........... |
30/3 |
62 000: — |
15
Riksdagsberättelsen år 1963
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
||
b) Bidrag till organisationernas allmänna verksam-het m. m. Centralkommittén för fältsport, Stockholm...... |
28/6 |
15 000: — |
||
De vanföras riksförbund, Stockholm (idrott för |
6/9 |
60 000: — |
||
Organisationskommittén för skolungdomens fjäll-färder, Stockholm.......................... |
28/6 |
26 000: — |
||
Riksföreningen för simningens främjande, Stock-holm ..................................... |
28/6 |
29 000 |
||
Svenska gymnastikförbundets gymnastikfolkhög-skola å Lillsved............................ |
28/6 |
28 000: — |
||
Svenska polisens idrotts- och skytteförbund, Stock-holm ...................................... |
27/4 |
8 000 |
||
Sveriges akademiska idrottsförbund, Uppsala .... |
28/6 |
42 000 |
— |
|
Sveriges dövas idrottsorganisation, Stockholm ... |
28/6 |
11 000 |
— |
|
D:o d:o..................................... |
26/10 |
25 000 |
— |
|
Sveriges militära idrottsförbund, Stockholm...... |
28/6 |
17 000 |
— |
261 000:- |
VII. Idrottsanläggningar Stockholms stad (isstadion i Johanneshov)...... |
16/11 |
25 000: — |
||
Större och medelstora anläggningar (bidragen för-delade av Kungl. Maj:t).................... |
28/6 |
219 000 |
||
D:o d:o ................................ |
6/9 |
1 695 000 |
— |
|
Mindre anläggningar (bidragen fördelade av RF) |
28/6 |
1 400 000 |
— |
|
Bastuanläggningar (bidragen fördelade av RF) . . |
28/6 |
95 000 |
— |
|
Simanläggningar (bidragen fördelade av RF) .... |
28/6 |
15 000 |
— |
3 449 000: - |
Summa kronor |
12 906 600: - |
Under år 1962 beviljade bidrag ur fonden för
friluftslivets främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
||
I. Anläggningar m. m. Arbrå kommun.............................. |
9/2 |
27 000 |
||
Asarums kommun .......................... |
9/2 |
45 000 |
— |
|
Filipstads gille............................... |
28/6 |
10 000 |
— |
|
Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
9/2 |
6 000 |
||
Gammalstorps kommun...................... |
28/6 |
42 000 |
— |
|
Grundsunda kommun.......................... |
30/3 |
20 000 |
— |
|
Gränna stad................................. |
28/6 |
80 000 |
— |
|
Gävle stad.................................... |
28/6 |
13 500 |
— |
|
Hedesunda kommun .......................... |
28/6 |
4 000 |
— |
|
Hemse kommun .............................. |
30/3 |
3 000 |
— |
|
Karesuando kommun......................... |
30/3 |
10 300 |
— |
|
Kristinehamns stad .......................... |
30/3 |
24 000 |
— |
|
Kyrkhults kommun.......................... |
28/6 |
6 000 |
— |
|
Lindesbergs stad............................. |
30/3 |
2 500 |
— |
|
Ljuders kommun............................ |
9/2 |
3 000 |
— |
|
Loftahammars och överums kommuner........ |
9/2 |
13 750 |
— |
|
Länsstyrelsen i Jämtlands län................. |
28/6 |
22 200 |
— |
16
Bidrag ur fonden för friluftslivets främjande
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
||
Medelpads turistförening, Sundsvall............ |
28/6 |
11 300 |
_ |
|
Nedertorneå kommun ........................ |
28/6 |
4 200 |
— |
|
Norra Ny kommun.......................... |
30/3 |
20 800 |
— |
|
Nybro stad.................................... |
28/6 |
63 000 |
— |
|
Orsa municipalsamhälle....................... |
30/3 |
33 500 |
— |
|
Reso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisa-tion, ekonomisk förening, Stockholm......... |
9/2 |
30 000: |
_ |
|
Riksorganisationernas campingkommitté, Stock-holm ..................................... |
9/2 |
10 000 |
||
Själevads kommun ............................ |
28/6 |
45 000 |
— |
|
Skanör med Falsterbo stad.................... |
30/3 |
20 000 |
— |
|
Skellefteå stad samt skid- och friluftsfrämjandets |
28/6 |
75 000 |
_ |
|
Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning i |
9/2 |
30 000 |
_ |
|
Bollnäs .................................... |
30/3 |
90 000 |
— |
|
Holmsund .................................. |
9/2 |
19 000 |
— |
|
Järvsö...................................... |
28/6 |
75 000 |
— |
|
Kinnekulle................................ |
30/3 |
40 000 |
— |
|
Lindesberg.................................. |
30/3 |
2 000 |
— |
|
Njurunda .................................. |
30/3 |
5 000 |
— |
|
Nordmaling ................................ |
9/2 |
21 000 |
— |
|
Norsjö...................................... |
9/2 |
33 000 |
— |
|
Ruskträsk .................................. |
30/3 |
6 000 |
— |
|
Rättvik .................................... |
30/3 |
50 000 |
— |
|
Timrå ...................................... |
9/2 |
5 200 |
— |
|
Vindeln .................................... |
9/2 |
4 000 |
— |
|
9/2 28/6 |
60 000 |
_ |
||
övertorneå ................................ |
10 000 |
— |
||
Sollentuna köping............................ |
9/2 |
5 500 |
— |
|
Sollerö kommun .............................. |
28/6 |
100 000 |
— |
|
Stiftelsen Hagaparks semesterby, Mörbylånga ... |
28/6 |
58 500 |
— |
|
Stiftelsen Stockholms skärgård................ |
30/3 |
25 000 |
— |
|
Stiftelsen Tolvmannabackens friluftsgård, Kisa .. |
28/6 |
45 000 |
— |
|
Stiftelsen östergarns semesterby, Kiruna....... |
28/6 |
63 000 |
— |
|
Svenska turistföreningen, Stockholm........... |
30/3 |
340 000 |
— |
|
Trosa stad .................................. |
30/3 |
8 400 |
— |
|
Töre kommun .............................. |
28/6 |
8 000 |
— |
|
Vilhelmina köping ........................... |
9/2 |
16 100 |
— |
|
Virserums köping............................ |
30/3 |
45 000 |
— |
|
Visby stad.................................... |
28/6 |
30 000 |
— |
|
Vittsjö turisttrafikförening, Vittsjö............ |
28/6 |
12 000 |
— |
|
Vårby idrottsklubb, Örnsköldsvik.............. |
28/6 |
10 000 |
— |
|
Östra Färs kommun ........................ |
28/6 |
20 00C |
— |
1 881 750:— |
II. Lägerverksamhet Frälsningsarmén, Stockholm.................. |
30/3 |
6 800 |
||
KFUK:s riksförbund, Stockholm............... |
30/3 |
500 |
— |
|
KFUM:s triangelpojkförbund, Stockholm....... |
30/3 |
2 100 |
— |
|
Svenska missionsförbundets ungdom för dess scout-arbete, Stockholm......................... |
30/3 |
4 200 |
_ |
|
Svenska scoutrådet, Stockholm................ |
30/3 |
22 800 |
— |
|
Sveriges flickscoutråd, Stockholm.............. |
30/3 |
16 200 |
— |
65 200:— |
Unga örnars riksförbund, Stockholm........... |
30/3 |
12 60C |
— |
|
III. Kursverksamhet Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
9/2 |
36 500: — |
||
Reso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisa-tion, ekonomisk förening, Stockholm......... |
28/6 |
5 000: — |
41 500: — |
17
Riksdagsberättelsen år 1963
Ändamål |
Beslu-tets dag |
Belopp kronor |
|
IV. Administration m. m. Föreningen för skidlöpningens och friluftslivets |
9/2 |
20 000: — |
|
Reso, folkrörelsernas rese- och semesterorganisa-tion, ekonomisk förening, Stockholm......... |
9/2 |
20 000: — |
|
Riksorganisationernas campingkommitté, Stock-holm ..................................... |
9/2 |
20 000: — |
60 000:— |
Summa kronor |
2 048 500: — |
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och
sjöfartsfonden under budgetåret 1961/62
Kronor1
Handelssekreterarväsendet ................................................
Bidrag till handelskamrar i utlandet ......................................
Bidrag till deltagande i mässor och utställningar i utlandet..................
Kostnader för den s. k. Sverigemanifestationen i USA ......................
Bidrag till Svenska Turisttrafikförbundet ..................................
Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning ..........................
Diverse sjöfartsändamål ....................................................
Summa utbetalningar
1 Avrundat tal.
87 BOO
706 000
522 300
402 400
50 000
231 000
23 000
2 022 400
18
Bidrag ur jaktvårdsfonden och statens lappfond
Under budgetåret 1961/62 gjorda anvisningar ur jaktvårdsfonden
Ändamål
Belopp
kronor1
Bidrag till svenska jägareförbundets verksamhet................
» » länsjaktvårdsföreningarnas verksamhet...............
» » viltforskningsrådets verksamhet......................
» * svenska naturskyddsföreningens verksamhet..........
Ersättning för skador å motorfordon vid sammanstötning med älg
Diverse..........................................................
2 079 500
900 000
200 000
134 700
90 80C
43 500
Summa kronor
3 448 500
‘Avrundade tal.
Under budgetåret 1961/62 beviljade bidrag ur statens lappfond
Ändamål
Belopp kronor
A. Direkta åtgärder för renskötselns främjande:
1) Jämtlands län .......................................... 319 662:24
2) Västerbottens län ...................................... 61400: —
3) Norrbottens län......................................... 165 800: — 546 862: 24
B. Åtgärder till främjande av lapparnas jakt och fiske ...................... 26 300: —
C. Åtgärder för underlättande av bostadsbyggen m. m. åt lapparna .......... 5 000: —
D. Särskilda åtgärder för understödjande av organisationsarbete m.m. bland lapparna1 95 250: —
Summa kronor 673 412: 24
1 Dessutom har bidrag beviljats av regleringsavgifter m. m.
Under budgetåret 1961/62 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden
Under budgetåret 1961/62 har 277 understöd om tillhopa i runt tal 6,4 miljoner
kronor delats ut ur avsfonden. Hur understöden fördelas på olika ändamål
framgår av nedanstående tablå.
Ändamål
Belopp kr.
Anstalter för halvöppen barnavård
Barnkolonier....................
Ungdomslokaler m. m............
Studier och yrkesutbildning......
Invalidfordon...................
Summa kr.
1320 000: —
417 000: —
4 397 000: —
39 000: —
220_000:-
6 393 000: —
IS
Riksdagsberättelsen år 1963
Understöd å 50 000:— kr. eller däröver har tilldelats följande
Bidragsmottagare |
Beslutets dag |
Belopp kr |
Ändamål |
|
Gällivare kommun ................................ |
31/8-61 |
52 000 |
barnkoloni |
|
Bjuvs köping ...................................... |
15/9-61 |
64 000 |
— |
lekskola |
Bostadsstiftelsen Plåten, Motala .................... |
22/9-61 |
56 000 |
— |
lekskola |
Stiftelsen Nya Björngårdsvillan i Göteborg .......... |
6/10-61 |
125 000 |
— |
ungdomsgård |
Växjö stad.......................................... |
20/10-61 |
100 000 |
— |
» |
Eskilstuna missionsförsamling...................... |
27/10-61 |
80 000 |
— |
tf |
Stiftelsen Clematishuset i Visby ................... |
115 000 |
— |
scoutlokaler |
|
Föreningen Soldaternas vänner i Ljungbyhed......... |
» |
75 000 |
— |
soldathem |
Föreningen Soldaternas vänner i Stockholm.......... |
» |
50 000 |
— |
» |
Varbergs stad ...................................... |
» |
52 000 |
— |
lekskola |
Stiftelsen Helenelunds scoutgård .................... |
50 000 |
— |
scoutgård |
|
Huddinge kommun.................................. |
2/11-61 |
144 000 |
— |
barnstuga |
Föreningen Munkaskogs ungdomsgård, Habo ........ |
» |
90 000 |
— |
ungdomsgård |
Bostadsstiftelsen Plåten, Motala...................... |
» |
60 000 |
— |
» |
Baptistförsamlingen Filadelfia, Örebro................ |
10/11-61 |
60 000 |
— |
» |
Örebro stad ...................................... |
17/11-61 |
80 000 |
— |
barnstuga |
AB Farsta Centrum ................................ |
» |
100 000 |
— |
ungdomsgård |
Stiftelsen örkelljunga scoutgård...................... |
1/12-61 |
50 000 |
— |
scoutgård |
Lidingö missionsförsamling.......................... |
8/12-61 |
100 000 |
— |
ungdomsgård |
Västerås och Lundby församlingars kyrkliga samfällighet |
» |
100 000 |
— |
» |
Mosaiska församlingen i Stockholm.................. |
12/1-62 |
54 000 |
— |
barnkoloni |
Stiftelsen scoutgården i Gamla Linköping............ |
19/1-62 |
60 000 |
— |
scoutgård |
Stiftelsen Sommarsol, Vejbystrand.................... |
» |
100 000 |
hem för invali-diserade ung-domar |
|
Kristianstads traktatsällskap ........................ |
2/2-62 |
100 000 |
— |
ungdomsgård |
Riksförbundet Kyrklig ungdom...................... |
» |
100 000 |
— |
ungdomsledar- institut |
Hälsingborgs stad................................. |
» |
80 000 |
— |
barnstuga |
Stiftelsen Falkenbergs scoutgård .................... |
9/2-62 |
65 000 |
— |
scoutgård |
NTO:s i Borås stiftelse studiegården ................ |
» |
100 000 |
— |
studiegård för |
Stiftelsen Förbundsskolan, Stockholm................ |
» |
125 000 |
— |
studiegård |
Treklöverstiftelsen .................................. |
» |
75 000 |
— |
hem för van-föra ungdomar |
Föreningen Barnens Dags skollovskoloni i Växjö .... |
16/2-62 |
100 000 |
— |
barnkoloni |
Stiftelsen Hyresbostäder i Örebro.................... |
» |
56 000 |
— |
barnstuga |
Borlänge KFUM-KFUK ............................ |
23/2-62 |
100 000 |
— |
ungdomsgård |
Skara scoutkårs föräldraförening .................... |
» |
70 000 |
— |
scoutstuga |
Södertälje stad.................................... |
» |
64 000 |
— |
lekskolor |
Avesta baptistförsamling .......................... |
2/3-62 |
70 000 |
— |
ungdomsgård |
Strängnäs stad.................................... |
9/3-62 |
67 000 |
— |
barnstugor |
Logen 2876 Ljung av IOGT, Ljungby................ |
30/3-62 |
90 000 |
— |
ungdomsgård |
Stiftelsen Solhagen, Örebro.......................... |
13/4-62 |
70 000 |
— |
friluftsgård för |
Västkustens missionsförening........................ |
» |
65 000 |
— |
ungdomsgård |
Malmö förening för skollovskolonier.................. |
» |
65 000 |
— |
barnkoloni |
Hässleholms betelförsamling ........................ |
27/4-62 |
60 000 |
— |
ungdomsgård |
Tabernakelförsamlingen i Borås...................... |
18/5-62 |
50 000 |
— |
|
Skurups köping .................................... |
6/6-62 |
60 000 |
— |
barnstuga |
Stiftelsen Sjöhaga ungdomsgård...................... |
14/6-62 |
70 000 |
— |
ungdomsgård |
20
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 2
Kommittéer och sakkunniga samt centrala
krisorgan
I. Kommittéer och sakkunniga
J ustitiedepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1962
1. 1956 års eftervårdsutredning (1960: I 23; 1961: I 21; 1962: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1955 för
att verkställa utredning av frågan om effektivare åtgärder inom eftervård
och annan kriminalvård i frihet (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari
1956):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Elmén, Brita D., socialinspektör, led. av II kamm.;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Forssell, E. G. B., byråchef;
Hult, B. V., statssekreterare;
Melén, O. F. R., kansliråd, tillika sekreterare;
Mellqvist, S. A., expeditör, led. av II kamm.;
Nyblom, K. B., skyddskonsulent;
Wahlberg, E. C. A., direktör.
Experter:
Bergh, E. A., byråchef;
Dalenius, T. E., docent;
Ericsson, C.-H., byråchef;
Flodström, A. I., överläkare;
Groth, G. S., f. d. byrådirektör;
Lagheim, L. E., fångvårdsassistent;
Persson, R. O. E., skyddskonsulent.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 35.
Utredningen har den 9 januari 1962 överlämnat ett den 23 december 1961
dagtecknat slutbetänkande angående arbetsanskaffning åt kriminalvårdens
klientel (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Atomskadeutredningen (1960:1 39; 1961:1 32; 1962:1 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning rörande vissa skadestånds- och försäkringsfrågor sam
-
21
I Ju: 2 Riksdagsberättelsen år 1963
manhängande med atomreaktordrift (se Post- och Inrikes tidn. den 30
augusti 1958):
Conradi, E. G. F., justitieråd, ordförande;
Brundin, G. G., byråchef;
Kalderén, K. G., försäkringsdirektör.
Experter:
Aler, B. A. A., laborator;
Beskow, B. G., häradshövding;
Kihlbom, N., försäkringsdirektör;
Pehrsson, W. P., advokat;
Wetterlundh, S. C. G., direktör.
Sekreterare:
Nordenson, U. K., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 43.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 1 sammanträde.
Efter remiss har utredningen den 14 februari 1962 till justitiedepartementet
avgivet yttrande över ett inom det internationella atomenergiorganet i
Wien (IAEA) utarbetat utkast till internationell konvention rörande skadeståndsansvar
i anledning av atomskador som uppkommer i samband med
drift av landbaserade atomanläggningar.
Utredningen har den 31 mars 1962 avlämnat betänkande, benämnt »Atomansvarighet
II» med förslag till ny atomansvarighetslag (SOU 1962: 14).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredningen för översyn av nedre justitierevisionens ai betsorganisation
(1961: I 38; 1962: I 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 februari 1960:
Wijnbladh, C. M. E., hovrättspresident.
Experter:
Ringdén, H.-F., regeringsråd;
Stangenberg, Harriet S. T., byråchef.
Utredningsmannen har sammanträtt med experterna den 8—9 november
och den 2 december 1961 samt den 31 mars och den 12 april 1962.
Utredningsmannen har avgivit ett den 29 december 1961 dagtecknat betänkande
benämnt »Nedre Justitierevisionens arbetsorganisation» (SOU
1962:20).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning om hovrätternas domförhet (1961:1 42; 1962: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 maj 1960 för att
utreda frågan om hovrätts domförhet (se Post- och Inrikes tidn. den 23
juni 1960):
Elliot, K. E., hovrättspresident, ordförande;
22
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 7
Engqvist, C. O., lagman;
Tammelin, P. A. V., överdirektör.
Expert:
Stangenberg, Harriet, S. T., byråchef.
Sekreterare:
Henkow, K. G. I., hovrättsråd.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 42.
Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 december 1961 har utredningsuppdraget
återkallats och i stället överlämnats åt domstolskommittén (I Ju 40).
5. Utredning om en avveckling av rekognitionsavgifterna till Danviks
hospital (1961: I 45; 1962: I 39)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1960 för att
genom förhandlingar få till stånd en definitiv avveckling av rekognitionsavgifterna
till Danviks hospital (se Post- och Inrikes tidn. den 14 november
1960):
Tottie, A. V. R., landshövding.
Sekreterare:
Rabenius, S. G., förste byråsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 45.
Med skrivelse den 24 januari 1962 har utredningsmannen överlämnat en
mellan Danviks hospital och Nacka stad träffad överenskommelse rörande
rekognitionsavgifternas upphörande.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning av frågan om radions juridiska ansvarighet (1961:1 46;
1962: I 40)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 november 1960 för
utredning av frågan om radions juridiska ansvarighet (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 november 1960):
Björling, J. E., häradshövding.
Expert:
Bergström, S., B:son, professor.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 46.
Utredningen har den 29 juni 1962 avgivit betänkande, benämnt »Radions
juridiska ansvar», med förslag till lag om ansvarighet för innehållet i rundradiosändningar
m. m. (SOU 1962:27).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
7. Besvärssalckunniga (1960: I 10; 1961:1 7; 1962: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1949 för att
verkställa fortsatt utredning rörande det administrativa besvärsinstitutet
23
I Ju: 7
Riksdagsberättelsen år 1963
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars
1949 och den 18 januari 1958):
Åkesson, N. O., landssekreterare, ordförande;
Lundberg, N. R. W., generaldirektör;
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, docent.
Sekreterare:
Wennergren, C. B. O., assessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 B; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för de sakkunniga, se 1950: I Ju 29 och 1959: I Ju 7.
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 42 sammanträden, varav 8 vid vistelse i Malexander under tiden den 4—
den 11 juli 1962. Förslag till lagtext samt större delen av motiveringen till
ett betänkande om en lag om förvaltningsförfarandet föreligger i korrektur.
Utlåtande har av de sakkunniga avgivits den 20 oktober 1962 över ett av
särskilt tillkallad utredningsman avlämnat betänkande rörande »Samhällsfarlig
asocialitet» (SOU 1962:22).
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under första halvåret 1963.
8. Firmautredningen (1960:1 11; 1961:1 8; 1962:1 7)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för revision av varumärkes- och firmalagstiftningen samt vad därmed
äger samband (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1949). De sakkunniga,
som antagit namnet varumärkes- och firmautredningen, har den 9
januari 1958 avgivit betänkande med förslag till varumärkeslag (SOU 1958:
10) . Sedan utredningens återstående uppdrag utvidgats till att även omfatta
en allmän revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens (se 1960: I Ju
11) beslöt departementschefen den 31 mars 1960 att utredningen i fortsättningen
skulle arbeta såsom två särskilda kommittéer, den ena för revision
av firmalagstiftningen och den andra för revision av lagstiftningen mot illojal
konkurrens. Den förstnämnda kommittén har antagit namnet firmautredningen:
Eberstein,
G. A., professor emeritus, ordförande;
Glimstedt, G., ombudsman;
Hedfeldt, N. E., justitieråd (t. o. m. den 7 november 1962);
Jacobsson, G., direktör hos Skånes handelskammare, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., byråchef;
von Zweigbergk, Ä. C., generaldirektör.
Experter:
Markman, Kiddi C., byråassistent (fr. o. m. den 21 februari 1962);
Sandegren, E. O. E., f. d. byråchef;
Waller, S. S. J., kanslidirektör (avliden den 10 januari 1962).
Sekreterare:
Åhberg, B. E. B., hovrättsassessor.
24
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 9
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A; tel. 41 16 67.
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950: I Ju 31.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 13 sammanträden.
överläggningar med representanter för de i Danmark, Finland och Norge
arbetande kommittéerna för översyn av respektive länders firmalagstiftning
har ägt rum den 25—den 27 april 1962 i Helsingfors.
Ordförandena i de nämnda nordiska kommittéerna har överlagt den 27
och den 28 november 1961 i Stockholm.
Efter remiss har utredningen avgivit yttrande över 1958 års näringsrättssakkunniges
betänkande med förslag rörande den allmänna näringslagstiftningen
(SOU 1962: 15).
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
9. Utredningen om illojal konkurrens (1960:1 11; 1961:1 9; 1962:1 8)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 juni 1949 tillkallades sakkunniga
för att verkställa utredning rörande revision av varumärkes- och
firmalagstiftningen samt vad därmed äger samband (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1949). Chefen för justitiedepartementet beslöt den 31 mars
1960 att utredningen, som antagit namnet varumärkes- och firmautredningen,
i fortsättningen skulle arbeta som två skilda kommittéer, den ena
för revision av firmalagstiftningen och den andra för revision av lagstiftningen
mot illojal konkurrens. Den sistnämnda kommittén har antagit namnet
utredningen om illojal konkurrens:
Hedfeldt, N. E., justitieråd, ordförande;
Härnqvist, Margareta, fru, civilekonom;
Jacobsson, G., direktör hos Skånes handelskammare, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Uggla, C. A., byråchef;
Wennberg, H., direktör.
Experter:
Gillberg, K. E., direktör;
Söderberg, J., direktör;
Tengelin, S., direktör;
af Trolle, U., professor.
Sekreterare:
Bergqvist, H. A., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för varumärkes- och firmautredningen, se 1950: I Ju 31.
Sedermera har utredningens uppdrag i anslutning till två riksdagsskrivelser
av 1957 (nr 270) och 1958 (nr 144) utvidgats till att omfatta en allmän
revision av lagstiftningen mot illojal konkurrens.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 11 sammanträden.
25
I Ju: 9 Riksdagsberättelsen år 1963
Överläggningar med representanter för de i Danmark, Finland och Norge
arbetande kommittéerna för översyn av respektive länders lagstiftning om
illojal konkurrens har ägt rum den 7—den 9 mars 1962 i Helsingfors.
Sekreterarna i de nordiska kommittéerna jämte experten direktören Sten
Tengelin har överlagt den 30 november—den 2 december 1961 i Oslo, den
12 och den 13 februari 1962 i Stockholm samt den 15 och den 16 juni 1962
1 Stockholm.
På uppdrag av utredningen har jur. kand. Olov Hertzman utarbetat översikter
över bestickning och tagande av muta, företagshemligheter samt generalklausulen
i vissa främmande rättssystem.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
10. Svenska representanter hos Förenta Nationerna och hos Europarådet i
frågor angående förebyggande av brott och behandling av brottslingar
(1960: I 14; 1961: I 12; 1962: I 9)
Korrespondenter till Förenta Nationernas Social Defence Section förordnade
enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 december 1951 och den 26
september 1958:
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Göransson, H. P., f. d. överdirektör.
Representant i Europarådets European Committee on Crime Problems
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 juni 1958:
Eriksson, G. T., generaldirektör (kommitténs generalrapportör).
FN:s tredje världskongress för förebyggande av brott och behandling av
brottslingar kommer att äga rum i Stockholm den 9—den 18 augusti 1965.
Förberedelserna för denna kongress har påbörjats såväl inom FN-organisationen
som i Sverige. De svenska förberedelserna omhänderhas av en kommitté,
som Kungl. Maj:t tillsatt den 15 augusti 1962 (se I Ju 57).
European Committee on Crime Problems (ECCP) har under 1962 hållit
2 plenarsammanträden i Strasbourg, nämligen den 4—den 6 april och den
3—den 6 december. Arbetsprogrammet har bl. a. varit följande:
(a) Kommittén har biträtt med att utforma programmet till det andra
europeiska justitieministermötet (se nedan).
(b) Ett europeiskt kriminologiskt forskningsråd har upprättats. Rådet
skall stå ECCP till tjänst med att uttala sig om planerad internationell
forskning i olika kriminalpolitiska spörsmål.
(c) Internationella studier av kriminalvårdsfunktionärer har organiserats.
Till Sverige har genom ECCP:s förmedling kommit kriminalvårdstjänstemän
från flera andra länder och från Sverige har två sådana tjänstemän
sänts för studier till England.
(d) Subkommittéer arbetar med frågor om dödsstraffet i Europa, korttidsbehandling
av unga brottslingar, ömsesidigt bistånd mellan Europastaterna
beträffande eftervård av frigivna, internationell giltighet av straff
-
26
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 12
domar, massmedias roll i kampen mot ungdomsbrottsligheten samt slutligen
fängvårdsfunktionärernas ställning, rekrytering och utbildning.
Det andra europeiska justitieministermötet hölls i Rom den 5—den 7 oktober
på inbjudan av italienska regeringen och under medverkan av Europarådet
och ECCP. Statsrådet Kling åtföljdes av generaldirektören Eriksson
och statssekreteraren Bengt Hult. överläggningsämnena var: Europeiskt
samarbete beträffande övervakningen av frigivna och villkorligt dömda, internationell
utväxling av informationer i kriminalpolitiska ämnen, massmedia
och ungdomsbrottsligheten, straffdomars internationella giltighet. Dessutom
informerades ministrarna om ECCP:s kommande verksamhet samt om
vissa förslag att utvidga det internationella samarbetet på juridikens område.
11. Djurskyddsutredningen (1960: I 15; 1961: I 13; 1962: I 10)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa en utredning av frågan om ett förbättrat djurskydd (se Post- och
Inrikes tidn. den 29 juni 1953):
Wijnbladh, C. M. E., f. d. hovrättspresident.
Experter:
Andersson, B., laborator;
Danielsson, A., byrådirektör, tillika sekreterare;
Ekman, A. G., professor;
Larsson, R., f. d. förste stadsveterinär;
Pehrson, G. T., professor emeritus.
Lokal: Länsstyrelsen, Umeå; tel. 220 00 (utredningsmannen); Veterinärstyrelsen,
Apelbergsgatan 40, Stockholm; tel. växel 23 59 35 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1954: I Ju 32.
Utredningsmannen har under året utarbetat utkast till betänkande i de
frågor, som efter de av utredningen tidigare avlämnade tre betänkandena
återstår att behandla. Arbetet beräknas kunna slutföras under förra delen av
1963.
12. 1954 års fastighetsbildningskommitté (1960: I 16; 1961: I 14; 1962: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 oktober 1953 för
utredning av frågan om ny fastighetsbildningslagstiftning och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 19 november 1953):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Jansson, B. F., hemmansägare, led. av II kamm.;
Karlsson, F. G., redaktör, led. av I kamm.;
Levin, H. S., fiskare, led. av II kamm.;
Löfroth, J. G., bokhållare, led. av II kamm.;
Ohlsson, O. E. M., lantbrukare, led. av I kamm.
Experter:
Borg, E. L., f. d. länsarkitekt;
27
I Ju: 12
Riksdagsberättelsen år 1963
Dahlin, P. G. A., stadsingenjör;
Hamrin, M. T. P., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Larsson, A. E., lantbruksdirektör;
Larsson, F. G., professor;
Magnusson, R. E., överingenjör;
Prawitz, G. H., jur. dr;
Sander, T. A. O., överlantmätare;
Tilländer, T., f. d. länsjägmästare;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Öjborn, L. E., generaldirektör.
Särskilda experter, utsedda att biträda vid fullgörandet av det tilläggsuppdrag,
som den 19 december 1958 anförtrotts åt kommittén:
Carlsson Mared, H. S., stadsingenjör;
Körlof, A. H. V., regeringsråd (t. o. m. den 7 november 1962);
Romson, R., förste sekreterare;
Thyreen, E., civilingenjör;
Wannfors, E. G., avdelningsdirektör;
Westman, E. G., stadsjurist;
Öjborn, se ovan.
Sekreterare:
Gyllensvärd, K. J. G., hovrättsråd;
Wallner, H., överingenjör.
Biträdande sekreterare:
Hedström, A., hovrättsassessor.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 21 46 (Gyllensvärd), 22 78 50
(Wallner) och 41 90 67 (Hedström).
Direktiven för kommittén, se 1954: I Ju 34 och 1958: I Ju 17. Angående
det den 19 december 1958 meddelade tilläggsuppdraget, se 1960: I Ju 16.
Kommittén har under tiden november 1961—oktober 1962 sammanträtt
i plenum tillhopa 10 dagar, varjämte ett flertal sammanträden i arbetsutskott
hållits.
Den 24 januari 1962 avlämnade kommittén en promemoria (stencilerad)
med förslag till lag angående förbud mot sämjedelning av fast egendom.
Kommittén beräknas komma att i början av år 1963 avgiva betänkande
med förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar samt att något
senare samma år framlägga betänkande med förslag till ny lagstiftning om
fastighetsbildning.
13. Utredningen om administrativa frihetsberövanden (1960: I 17;
1961: I 15; 1962: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 december 1953 för
utredning av frågan om ökade rättsliga garantier vid administrativa frihetsberövanden
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 december 1953):
28
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 14
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Axelson, N. E. A., landssekreterare;
Berglin, C.-G., socialläkare;
Nordqvist, H. V. H., hovrättsråd.
Sekreterare:
Nyman, E. O., hovrättsråd.
Lokal: Södra Roslags domsagas kansli, Erik Dahlbergsgatan 58—62; tel.
61 51 54 (ordföranden), och Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel.
060-572 50 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1054: I Ju 37 och 1958: I Ju 19.
Utredningens uppdrag utvidgades år 1957 att omfatta jämväl frågan om
omhändertagande för verkställighet av beslut om administrativt frihetsberövande
i annat nordiskt land (se Post- och Inrikes tidn. den 7 februari
1957).
Utredningen har den 1 juli 1960 avgivit betänkande angående rättssäkerheten
vid administrativa frihetsberövanden (SOU 1960: 19) och därmed
slutfört sitt huvuduppdrag.
Sedan nämnda betänkande avgivits, har utredningsarbetet avsett frågan
om omhändertagande för verkställighet av beslut om administrativt frihetsberövande
i annat nordiskt land.
Under år 1962 har utredningsarbetet bedrivits i nära samarbete med företrädare
för Danmark, Finland och Norge. Utredningen har sammanträtt 3
dagar, varav 2 innefattat överläggningar med företrädarna för de övriga
länderna, överläggningar har därjämte förekommit mellan dessa och sekreteraren
rörande utformningen av lagtext.
Utredningen har färdigställt betänkande med förslag till lag om utlämning
för verkställighet av vissa beslut om frihetsberövande i Danmark, Finland,
Island och Norge. Betänkandet väntas kunna avgivas under januari
månad 1963, sedan till detsamma fogats de förslag till motsvarande lagar,
som utarbetats i Danmark, Finland och Norge. Utredningen kommer därmed
att ha slutfört sitt uppdrag.
14. Författningsutredningen (1960: I 18; 1961: I 16; 1962: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 augusti 1954 för att
utifrån en samlad översyn av demokratiens funktionsproblem företaga en
modernisering av vår författning (se Post- och Inrikes tidn. den 24 augusti
1954):
Sandler, R. J., f. d. landshövding, led. av I kamm., ordförande;
Ahlkvist, K. E., cementgjutare, led. av I kamm.;
Dahlén, P. O. R., partisekreterare;
Hallén, H. M., prost, f. d. riksdagsman;
Munktell, A. H., professor, led. av II kamm. (avliden den 20 december
1962);
29
I Ju: 14 Riksdagsberättelsen år 1963
Sehlstedt, O. A., landshövding, f. d. riksdagsman;
Wahlund, S. G. W., f. d. professor, led. av II kamm.;
Westerståhl, H. J., professor, tillika sekreterare;
Wrigstad, P., chefredaktör.
Experter:
Löfstedt, T. E., hovrättsassessor;
Rudholm, S. J. G., justitiekansler;
Sköld, L., universitetslektor;
Stjernquist, N. Nilsson-, professor.
Lokal: Utrikesutskottet, Riksdagen; tel. 11 39 68 (sekreteraren även
16 57 98 Göteborg).
Direktiven för utredningen, se 1955:1 Ju 37.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 sammanträtt
18 dagar, varav 8 i Halmstad under tiden den 21—den 28 september. Därutöver
har en arbetsgrupp, omfattande sekreteraren samt experterna Rudholm
och Stjernquist, haft ett flertal sammanträden.
Förslag till författningstexter föreligger i korrektur liksom en till slutbetänkandet
hörande bilagedel. Även motiven är i stor utsträckning uppsatta
i korrektur. Det återstående arbetet med motiven pågår och slutbetänkandet
beräknas kunna avlämnas under första delen av år 1963.
15. Utredning angående pensionsstiftelsernas civilrättsliga ställning
(1960: I 20; 1961: I 18; 1962: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1954 och
den 4 september 1959 för att verkställa utredning rörande pensionsstiftelsernas
civilrättsliga och skatterättsliga ställning m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 februari 1955, den 24 september 1959 och den 12 januari
1960):
Schmidt, F., professor, ordförande;
Bolin, A. B., direktör;
von Feilitzen, S., direktör;
Helmers, D., docent;
Hydén, S. O., direktör;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Löfstedt, G., landskamrerare;
Wahlberg, A., förbundsjurist.
Experter:
Cervin, U. A., jur. dr (t. o. m. den 8 maj 1962);
Ericsson, G. M., aktuarie (fr. o. m. den 5 december 1962);
Hahr, E. O., fil. lic.;
Hamdahl, B. O., rättsavdelningschef;
Johansson, S.-E., professor (fr. o. m. den 5 december 1962);
Rydin, B. C. K. A., hovrättsassessor (fr. o. m. den 19 februari 1962).
30
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 16
Sekreterare:
Ekström, A., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Huss, K. J. L., kammarrättsfiskal.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 80 39 (sekreteraren) och
41 72 32 (bitr. sekreteraren).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 35. Tilläggsdirektiv
se 1960:I Ju 20 och 1961:I Ju 18.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 6 sammanträden. Särskilda arbetsutskott har därjämte sammanträtt
vid åtskilliga tillfällen.
Sedan utredningen den 6 april 1961 avlämnat ett delbetänkande, benämnt
»Pensionsstiftelser I» (SOU 1961:14), och den 14 december 1961 ett tabellverk,
kallat »Beräkning av pensionsreserv» (SOU 1961:61), fortsätter
utredningen sitt arbete med slutliga överväganden rörande sättet att trygga
arbetstagares fordringar pa grund av löften om pension, innefattande spörsmål
bl. a. om förmånsrätt i arbetsgivares konkurs och arbetsgivarens avdragsrätt
vid taxering.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
16. 1955 års valutredning (1960: I 21; 1961: I 19; 1962: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 27 maj 1955 och den
29 augusti 1958 för att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna
rörande allmänna val (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1955 och den
15 september 1958):
Hjern, B. K. L., regeringsråd, ordförande (fr. o. m. den 24 januari 1962);
Waller, S. S. J., kanslidirektör, ordförande (avliden den 10 januari 1962);
Braconier, J., redaktör, led. av II kamm.;
Brolin, C. H., organisationschef;
Lundgren, S. H. E., ombudsman;
Moberg, C. E. R., förbundssekreterare.
Experter:
Hjern, se ovan (t. o. m. den 23 januari 1962);
Linde, P. G. A. G., uppbördsintendent (fr. o. m. den 18 maj 1962);
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Sandell, G. E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 19 september 1962).
Sekreterare:
Kleberg, J. L. M., regeringsrättssekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1962);
Sandell, se ovan (t. o. m. den 18 september 1962).
Lokal: Finansdepartementets regeringsrättsbyrå, Storkyrkobrinken 4; tel.
växel 22 45 00 (sekreteraren).
De ursprungliga direktiven för utredningen, se 1956: I Ju 39 och 1959-I Ju 23. Tilläggsdirektiv den 12 maj 1961, se 1962: I Ju 15. Sedermera har
utredningens uppdrag i anslutning till riksdagens skrivelse 1962 (nr 153)
31
I Ju: 16
Riksdagsberättelsen år 1963
utvidgats att även omfatta frågan huruvida kostnaderna för tryckta valsedlar
vid allmänna val bör överföras till staten och kommunerna, varjämte
riksdagens skrivelse 1962 (nr 185) överlämnats till utredningen för att tagas
i beaktande vid utredningsuppdragets fullgörande.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 5 sammanträden under tillhopa 9 dagar.
Den 7 april 1962 har utredningen avgivit ett betänkande angående utlandssvenskars
deltagande i allmänna val (SOU 1962: 19).
Utredningen, vars arbete fördröjts bland annat på grund av att sekreteraren
tagits i anspråk för andra allmänna uppdrag, beräknas slutföra sitt
nuvarande uppdrag under 1963.
17. Utredning rörande specialstraffrätten (1960: I 22; 1961: I 20; 1962: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 december 1955 för att
verkställa en förberedande undersökning för reformering av specialstraffrätten
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 december 19o5):
Thornstedt, H. G., professor.
Experter:
Danelius, H. C. Y., hovrättsfiskal;
Wetterberg, S. A. ö., hovrättsassessor.
Utredningens adress: Stockholms universitet, Norrtullsg. 2; tel. 34 08 60
eller 37 24 43.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 34.
Utredningsmannen har efter remiss avgivit utlåtanden, den 12 januari
över ett av riksåklagarämbetet den 17 juni 1961 till chefen för finansdepartementet
överlämnat förslag till ändringar i rusdrycksförsäljningsförordningen,
den 30 januari över ett den 28 november 1961 av polischefen i Göteborg
till Kungl. Maj :t avgivet förslag till ändring i samma förordning,
den 4 maj över ett den 11 januari 1962 av 1961 års nykterhetslagskommitté
till Kungl. Maj :t avgivet förslag till ändring i samma förordning, den 13
augusti över ett den 27 februari 1962 avgivet betänkande angående säkerheten
å fartyg samt den 22 september över ett den 24 augusti 1962 av kontrollstyrelsen
till Kungl. Maj :t avgivet förslag till ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen
och ölförsäljningsförordningen.
Utredningens arbete beräknas pågå under hela år 1963.
18. Utredning för översyn av brottsregistreringen (1960:1 26; 1961:1 22;
1962: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 mars 1956 för att
verkställa översyn av brottsregistreringen (se Post- och Inrikes tidn. den
5 april 1956):
Heuman, C. H. M., hovrättspresident.
Experter:
Edstrand, K. I., byrådirektör;
32
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 19
Hult, B. V., statssekreterare;
Olsson, K. G., biträdande landsfogde;
Rengby, S. F. N., byrådirektör;
von Sydow, E. G., överdirektör.
Sekreterare:
Olsson, K. G., biträdande landsfogde.
Lokal: Polisberedningen, Inrikesdepartementet, Stockholm; tel. 21 02 36.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 38.
Utredningen har under året avslutat översynen av den registrering av alkoholbrottslighet
m. m., som nu sker i kontrollstyrelsens särskilda straffregister.
Ett betänkande i ämnet kommer att överlämnas omkring årsskiftet
1962/63. Det återstår att slutföra översynen av den ytterligare brottsregistrering
som nu förekommer hos skilda myndigheter för särskilda ändamål.
Fråga är här om brottsregistrering hos socialvårdsorgan (socialregister
o. d.), statens utlänningskommission (register över lagöverträdelser av utlänningar
som vistas i landet), länsstyrelserna (körkortsregister) samt hos
militära myndigheter (militära straffregister).
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1963.
19. Fångvårdens byggnadskommitté (1960: I 27; 1961: I 23; 1962: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1956 för att
handha nybyggnadsverksamheten inom fångvården (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 maj 1956):
Bergquist, Th. E. N., landshövding, ordförande;
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., f. d. folkskolinspektör, f. d. riksdagsman;
Bunner, T. Å. G., byggnadsråd;
Ericsson, C. H., byråchef;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Pettersson, E. G. A., ombudsman;
Pålsson, P. O., f. d. häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Rinman, O. A. F., byggnadschef;
Serenander, E. F. B., fångvårdsdirektör;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Andersson, H. E., förste byråingenjör;
Andersson, R. A., förste byråingenjör;
Fornander, J. N.-U., byråchef;
Hall-Mikaelsson, Barbro, fångvårdsdirektör;
Karlström, K. F., fångvårdsdirektör;
Lindberg, E. G., fångvårdsdirektör;
Lundvik, C. U. V., hovrättsråd;
Marnell, K. G., fångvårdsdirektör;
O
Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
Riksdags berättelsen
33
I Ju: 19
Riksdagsberättelsen år 1963
Olsson, C. I., byrådirektör;
Ringius, G., bitr. fångvårdsdirektör;
Rudstedt, K. G., fångvårdsdirektör;
Thurén, G. C. O., fångvårdsdirektör;
Traung, Brita, assistent.
Sekreterare:
Johnsson, N. O., byrådirektör.
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58; tel. 61 96 39 (sekreteraren), 61 96 19,
61 97 44, 61 98 66 (kansliet).
Direktiven för kommittén, se 1957: 1 Ju 39.
Kommittén har under tiden december 1961—november 1962 hållit 17
protokollförda sammanträden, därav 7 plenarsammanträden.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 8 juni 1962 har kommittén redovisat resultatet
av verkställd utredning rörande möjligheterna att utbygga anstalterna
Roxtuna, Hällby och Mariefred. Med skrivelse den 27 september 1962
har kommittén till Kungl. Maj :t överlämnat förslag till nytt lokalprogram
och programskisser för en centralanstalt i Stockholmstrakten. 1 skrivelse
till Kungl. Maj :t den 8 oktober 1962 har kommittén redovisat resultatet av
förda förhandlingar med Växjö stad om anordnande av ett häkte i anslutning
till ett nytt polishusbygge i staden. Därutöver har kommittén till Kungl.
Maj :t avgivit yttranden och förslag i ett flertal ärenden.
På grundval av Kungl. Maj :ts uppdrag har kommittén, på sätt närmare
framgår av statsverkspropositionen (bil. 4), bedrivit ny- och ombyggnadsverksamhet
inom fångvården ävensom ombesörjt utrustning av nya och
ombyggda anstalter.
Kommittéarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
20. 1956 års klientelundersökning rörande ungdomsbrottslingar (1960: I 28;
1961: I 24; 1962: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 juni 1956 för en
undersökning av ungdomsbrottsklientelet (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juli 1956):
Bergsten, P. G., justitieråd, ordförande;
Ahnsjö, S. O. R., professor;
Blomberg, R. A., rektor;
Carlsson, N. G., professor;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
Husén, T., professor;
Jonsson, G., chef läkare;
Malmquist, S. G., professor.
Experter:
Bolin, L. A., byråchef;
Brandt, Kristina, fil. kand.;
Elmhorn, Kerstin, fil. kand.;
34
I Ju: 21
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet
Kinell, E., socialinspektör;
Kirstein, L., docent, överläkare;
Lövegren, Marianne, bitr. psykolog;
Mattsson, S. F. I. H., stadsfiskal;
Ramfalk, C. W., docent;
Settergren, Gitte, fil. kand.;
Svahn, Iba, socionom.
Sekreterare:
Hellberg, O. A. 0:son, förste kanslisekreterare.
Lokal: Justitiedepartementet: tel. växel 22 45 00 (sekreteraren); Kristinehovsgatan
23; tel. linjeväljare 69 64 04-07 (experter).
Direktiven för undersökningen, se 1957: I Ju 40.
De sakkunniga har under tiden december 1961—november 1962 hållit ett
protokollfört sammanträde men ett arbetsutskott av de sakkunniga med
skittande sammansättning har ett flertal gånger sammanträtt för diskussion
av spörsmål, som uppkommit under det pågående arbetet i expertgruppen.
De sakkunniga har kontinuerligt lämnat expertgruppen råd och
anvisningar i vetenskapliga och arbetstekniska frågor. Expertgruppen har
slutfört insamlingen av undersökningsmaterial samt för bearbetningen av
detta utarbetat en plan, vilken underställts de sakkunniga.
Undersökningen beräknas pågå under hela år 1963.
21. Utredningen angående försöksverksamhet mot ungdomsbrottsligheten
(1960: I 30; 1961: I 25; 1962: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 november 1956 för
överläggningar om samordning av åtgärderna mot ungdomsbrottsligheten:
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident, ordförande;
Ljungberg, Blenda, läroverksadjunkt, led. av I kamm. (fr. o. m. den 22
oktober 1962);
Munktell, A. H., professor, led. av I kamm. (t. o. m. den 22 oktober 1962)-Moller, Y. A., chefredaktör, led. av I kamm.;
Nilsson, Margret, fru, f. d. riksdagsledamot;
Wallentheim, Annie, fru, led. av I kamm.;
Wiklund, S. A. D., byrådirektör, led. av II kamm.
Experter:
Aspelin, L. B. E., hovrättsfiskal;
Carlsson, N. G., professor;
Curman, H., överläkare;
Fredriksson, G. B., jur. dr;
Larsson, S. O., psykolog;
Lithner, K. O., stadsfiskal (fr. o. m. den 24 april 1962);
Persson-Blegvad, Britt-Mari, jur. kand.;
Sveri, K., docent.
35
I Ju: 21
Riksdagsberättelsen år 1963
Sekreterare:
Larsson, Ulla, förste aktuarie.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Angående utredningens uppdrag, se 1961: I Ju 25.
Under tiden november 1961—oktober 1962 har utredningen hållit 13 sammanträden.
Ett särskilt arbetsutskott har därutöver hållit 19 sammanträden.
Studiebesök har avlagts i Gävle, Lund och Västerås.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under år 1963.
22. Familjerättskommittén (1960: I 31; 1961: I 26; 1962: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 december 1956 för
att verkställa översyn av äktenskapslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 8 januari 1957):
Walin, A. G., ordf. i lagberedningen, f. d. justitieråd, ordförande;
Beckman, Sigrid, advokat;
Hamrin-Thorell, Ruth, redaktör, led. av I kamm.;
Hesser, S. C. E. T., lagbyråchef;
Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;
Wallin, Eivor, fru, f. d. riksdagsledamot.
Experter:
Ernulf, M., direktör;
Hellner, J. E., professor;
Hellners, K. V., förste sekreterare;
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör;
Malmström, P. F. Å., professor.
Sekreterare:
Höglund, O. A., hovrättsassessor.
Kanslirådet dr jur. G. Simson har biträtt kommittén med vissa undersökningar
rörande utländsk rätt.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1957: I Ju 44 och 1960:1 Ju 31.
Under tiden november 1961—oktober 1962 har hållits 7 sammanträden
om tillhopa 8 sammanträdesdagar med kommittén i dess helhet. Därutöver
har överläggningar ägt rum mellan ordföranden, enskilda ledamöter och
experterna. I en del frågor har kommittén haft överläggningar även med
andra sakkunniga. Reviderade utkast till ändringar i giftermålsbalken och
ärvdabalken har upprättats och utkast till motiv till flertalet ändringsförslag
utarbetats. I en till kommittén överlämnad fråga om uppräkning av underhållsbidrag
på grund av standardhöjningen har förberedande utredning verkställts.
Representanter för kommittén har deltagit i nordiska överläggningar angående
äktenskapslagstiftningen den 7—den 10 maj 1962 i Oslo. Ordföranden
har vidare deltagit i nordiska överläggningar angående domsrätten i vissa
internationella äktenskapsmål den 27 november 1961 i Oslo, varjämte
36
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 24
ordföranden och sekreteraren överlagt med finska delegerade rörande äktenskapshinder
och därmed sammanhängande frågor den 21 och den 22
september 1962 i Helsingfors.
Kommittén har efter remisser avgivit utlåtanden till Kungl. Maj :t över
hyreslagskommitténs betänkande »Reviderad hyreslag» (SOU 1961:47) och
till riksdagens första lagutskott över en vid 1962 års riksdag väckt motion,
II: 51, om viss ändring i 6 kap. 7 § föräldrabalken.
Upprättade lagutkast skall bli föremål för ytterligare nordiska överläggningar.
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1963.
23. Utredning angående bekantgörande av folkrättens regler för krig
(1960:1 33; 1961:1 28; 1962:1 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 oktober 1948 för att
utarbeta en handbok angående folkrättsliga regler för krig:
Jägerskiöld, S. A. F., professor.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Ju 1.
Handbokens allmänna del är för närvarande i stort sett färdig. Arbetet på
den speciella delen pågår och beräknas vara avslutat under förra delen av
år 1963.
24. Sjölag skommittén (1960:1 35; 1961:1 29; 1962:1 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 januari 1958 för
att verkställa översyn av sjölagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 27 mars 1958):
Hagbergh, C. E., justitieråd, ordförande;
Bååw, Hj., redaktör;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Lindencrona, G., sjöfartsråd;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Åhmansson, C. E., direktör.
Experter:
Hagberg, L., advokat;
Pineus, K., dispaschör.
Sekreterare:
Rune, C. L., hovrättsassessor.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20 (ordföranden) och Stenkullavägen
6, Stockholm K; tel. 51 90 40 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 39.
Under tiden december 1961—oktober 1962 har kommittén hållit 3 sammanträden
om tillhopa 6 sammanträdesdagar, varjämte ordföranden vid olika
tillfällen haft överläggningar med enskilda ledamöter och experter i kommittén.
Kommittén har fortsatt arbetet med revision av reglerna om bärgarlöns
37
I Ju: 24
Riksdagsberättelsen år 1963
fördelning och om sjöförklaring samt — delvis på grund av den omdaning
av straffrätten, som skett under senare tid och ytterligare väntas inom kort
bliva genomförd med ändring av sjölagens ansvarsbestämmelser. Betänkande
i dessa ämnen väntas bliva färdigställt under första hälften av år
1963.
Kommittén har avgivit remissyttranden, dels den 1 mars 1962 över ett betänkande
angående förbättring av utländsk sjömans förmåner enligt sjömanslagen
och dels den 4 september 1962 över ett betänkande angående lag
om säkerheten å fartyg.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1963.
25. Mönsterskyddsutredningen (1960:1 36; 1961:1 30; 1962:1 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 februari 1958 för
att verkställa en översyn av mönsterskyddslagstiftningen och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 31 mars 1958):
Ljungman, K. S. B., professor, ordförande;
Leffler, J., direktör;
Löfgren, N. S. J., disponent, f. d. riksdagsman;
Renström-Ingenäs, N. H. Lena, fru, led. av II kamm.;
Skawonius, S. E., konstnär;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Expert:
Uggla, C. A., byråchef.
Sekreterare:
Sterner, E. G. E., assessor.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 22 55 40 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 40 och 1962: I Ju 25.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 6 sammanträden. Därjämte har de nordiska mönsterrättskommittéer
-
na hållit ett gemensamt sammanträde och ett nordiskt delegerademöte ägt
rum samt två sammanträden hållits med särskilda arbetsutskott, som tillsatts
av de nordiska kommittéerna.
Till chefen för finansdepartementet har utredningen avgivit yttrande över
ett betänkande angående stämpel- och expeditionsavgifter (SOU 1961:37).
Vidare har utredningen yttrat sig över ett av svenska kommittén för nordiska
patent i samarbete med motsvarande kommittéer i Danmark, Finland och
Norge framlagt preliminärt betänkande angående nordisk patentlagstiftning.
Hitt fullständigt lagtextutkast rörande mönsterskydd föreligger utarbetat.
Vissa smärre justeringar av detta utkast ävensom den närmare utformningen
av motiven återstår.
Vad angår frågan om skyddstiden för verk av nyttokonst har utredningen
- efter att ha samrått med Statens Konsumentråd — igångsatt en begränsad
undersökning av spörsmålet huru länge nyttokonstalstren fortlever på
38
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 27
marknaden. Denna undersökning är ännu icke avslutad. Utredningen har vidare
i fråga om den berörda skyddstiden överlagt med den norska mönsterrättskommittén,
som numera erhållit ett motsvarande utredningsuppdrag.
Jämsides med arbetet på förslag till en ny lag om mönster utarbetas ett
för de nordiska länderna i möjligaste mån likalydande utkast till särskilda
tillämpningsföreskrifter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
26. Utredning om översyn av bestämmelserna i 28 § regeringsformen om
svenskt medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst
(1960: I 38; 1961:1 31; 1962: I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 juni 1958 för att
verkställa översyn av bestämmelserna i 28 § regeringsformen om svenskt
medborgarskap såsom villkor för erhållande av statstjänst:
Rylander, A. O. E., landshövding, f. d. riksdagsman.
Expert:
Petrén, B. E. G., hovrättsråd, docent.
Sekreterare:
Lidgard, C. S. H., förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00 ankn. 1875.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 3 sammanträden.
Utkast till lag med närmare bestämmelser om svenskt medborgarskap såsom
villkor för erhållande av tjänst eller uppdrag liksom även utkast till
nytt grundlagsstadgande — det senare utarbetat i samråd med författningsutredningen
— föreligger i väsentliga delar utarbetat.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat i början av år 1963.
27. översyn av lagen om rätten till arbetstagares uppfinningar
(1960: I 40; 1961: I 33; 1962: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för att
verkställa en översyn av 1949 års lag om rätten till arbetstagares uppfinningar
(se Post- och Inrikes tidn. den 3 november 1958):
Edling, S. Å.( justitieråd.
Experter:
Angert, S.-E. A., civilingenjör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Grundin, I. W., byrådirektör;
Jacobaeus, C., tekn. dr;
Nilsson, C. E., krigsråd;
Pehrsson, W. P., advokat;
Romanus, H. A. R., civilingenjör.
Lokal: Högsta Domstolen; tel. växel 23 67 20.
39
I Ju: 27
Riksdagsberättelsen år 1963
Sekreterare:
Mogård, E. P. B., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 44.
Under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962 har 2 sammanträden
hållits gemensamt med representanter från i Norge och Finland tillsatta
kommittéer för utredning angående rätten till arbetstagares uppfinningar,
vid vilka sammanträden jämväl observatör från Danmark närvarit.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1963.
28. 1959 års förlagsinteckningskommitté (1960: I 43; 1961:1 35; 1962:1 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1959 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om förlagsinteckning m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1959):
Nordström, T., justitieråd, ordförande;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Lögdberg, B. Å. A., professor.
Experter:
Andersson, K. O., direktör;
Bergqvist, E. G., direktör;
Fjelkner, A. W., direktör;
Fosselius, L.-E., direktör;
Ohlin, P. H., direktör (avliden den 17 augusti 1962);
Olson, G., bankdirektör;
Rosenquist, B. F., direktör;
Sjöholm, S. J. E„ bruksdisponent (fr. o. m. den 14 september 1962).
Sekreterare:
Mollstedt, S. R. B., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 21 42 89.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Ju 43.
Kommittén har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 14 sammanträden. Ett av sammanträdena har ägnats åt överläggningar
med vissa bankjurister.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under år 1963.
29. Utredning angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal
(1960: I 44; 1961:I 36; 1962:I 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda frågan angående fångvårdsanstalternas behov av tillsynspersonal efter
arbetstidsförkortningens genomförande:
Wihlborg, H. H., byråchef.
Experter:
Grönberg, A. R. A., fångvårdsinspektör;
Brytting, O. E., byråsekreterare.
Lokal: Statskontoret; tel. växel 22 08 60.
40
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 31
Efter överläggningar mellan fångvårdsstyrelsen, utredningsmannen och
Sveriges fångvårdsmannaförbund har styrelsen i skrivelse den 19 september
1962 gjort framställning angående förstärkning av tillsynspersonalen vid säkerhetsanstalten
Hall efter tillkomsten av paviljong C II.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under hela år 1963.
30. Utredningen angående vissa skadeståndsrättsliga frågor
(1960:I 45; 1961: I 37; 1962:I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 november 1959 för
att utreda vissa skadeståndsrättsliga frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
15 december 1959):
Walin, A. G., ordf. i lagberedningen, f. d. justitieråd;
Hellner, J. E., professor;
Weslien, P.-A., advokat.
Experter:
Ekman, C. G., förbundsjurist;
Forstadius, E. L. W., bitr. direktör;
Sandberg, E. A., ombudsman;
Åkerman, F. M., direktör.
Sekreterare:
Nordenson, U. K., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 A, 4 tr.; tel. växel 23 66 60.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Ju 45.
Under tiden november 1961—oktober 1962 har hållits 15 sammanträden
med de sakkunniga. Utredningens experter eller vissa av dem har deltagit
i 10 av dessa sammanträden. Därjämte har ett flertal överläggningar ägt
rum mellan enskilda sakkunniga och experter.
De sakkunniga har deltagit i överläggningar med delegerade från Danmark,
Finland och Norge den 16—den 19 september 1962 i Helsingfors.
Utredningsarbetet — som vid avgivandet av 1961 års arbetsredogörelse beräknades
bliva avslutat under loppet av år 1962 — har fördröjts väsentligen
på grund av uppskov med de samnordiska överläggningarna. Utredningens
sekreterare har i väsentlig omfattning tagits i anspråk för andra arbetsuppgifter.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under år 1963.
31. Utredningen om samnordisk översyn av aktiebolagslagstiftningen
(1961:1 39; 1962: I 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 februari 1960 för
att deltaga i en samnordisk översyn av aktiebolagslagstiftningen samt att följa
i övriga nordiska länder pågående utredningsarbete (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 februari 1960):
Nial, S. H., professor, rektor vid Stockholms universitet.
2t Hihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
41
Ju: 31
Riks dag sb er ätt elsen år 1963
Särskilda sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen biträda vid utredningen
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 december 1962):
Bergius, E. V., byråchef;
Bolin, A. B., jur. kand.;
Borgström, C., direktör;
Gabrielson, L., direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Köhler, N. G., advokat;
Pehrsson, W. P., advokat.
Sekreterare:
Loheman, A., hovrättsråd.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 21 62 42.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 39.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet
den 2 november 1962):
I beslut den 12 februari 1960 bemyndigades chefen för justitiedepartementet att
tillkalla en utredningsman för att deltaga i en samnordisk översyn av aktiebolagslagstiftningen
samt att följa i övriga nordiska länder pågående utredningsarbete
på området. Utredningsarbetet syftar till att utjämna vissa olikheter mellan de nordiska
aktiebolagslagarna. Någon samlad översyn av hela aktiebolagsrätten är icke
avsedd.
I samarbetet deltager från Danmark och Finland kommittéer som utsetts med
uppdrag att företaga en fullständig revision av aktiebolagslagstiftningen i respektive
länder. Från Norge deltager en särskilt tillsatt sakkunnig med samma mandat
som den svenske utredningsmannen.
Frågan om likartad nordisk aktiebolagslagstiftning hade redan tidigare dryftats
inom Nordiska rådet. Sedan regeringarna fattat beslut om det nu berörda utredningsarbetet,
tog rådet ånyo upp frågan vid sin nionde session i Köpenhamn i
februari 1961. Därvid framfördes tanken att det påbörjade nordiska samarbetet
borde utsträckas till att avse aktiebolagslagstiftningen i dess helhet. I samband
härmed borde särskilt uppmärksammas önskemålet att så långt som möjligt genomföra
likställighet mellan nordiska medborgare när det gäller rätten att inträda
i skilda funktioner i aktiebolag. Dessa förslag biträddes av rådet och i rekommendation
nr 12 hemställde rådet till regeringarna att dessa, under särskilt hänsynstagande
till de ändrade ekonomiska och handelspolitiska förhållanden som följer av
de europeiska marknadsbildningarna, måtte undersöka möjligheterna dels att genomföra
en ensartad nordisk lagstiftning rörande aktiebolag och dels att åvägabringa
rättslig likställighet mellan nordiska medborgare med hänsyn till möjligheten
att verka som stiftare, styrelseledamöter, direktörer o. s. v. i aktiebolag.
Vid sammanträde den 12—16 mars 1962 i Helsingfors enade sig de nordiska utredningsmännen
i ett uttalande att man önskade understryka betydelsen och
värdet av att samarbetet mellan de nordiska länderna fortsätter i syfte att åstadkomma
nordisk rättslikhet på associationsrättens område. Under förhandlingarna
hade det visat sig, att möjligheterna att nå fram till åtminstone något så när ensartade
lösningar på det aktiebolagsrättsliga området var större än de inledande
diskussionerna av vissa begränsade spörsmål givit anledning att förmoda och att
olikheterna i lagarna i många fall snarast gällde formuleringarna men icke de faktiska
förhållandena eller rättsuppfattningen. Man beslöt därför förorda att det pågående
arbetet att söka samnordiska lösningar av vissa aktiebolagsrättsliga problem
skulle, i syfte att befordra bevarandet och förstärkandet av den nordiska
42
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 32
rättslikheten, utsträckas till att omfatta utarbetandet av ett förslag till en enhetlig
nordisk lagstiftning om aktiebolag.
Den sålunda väckta frågan om tillskapandet av en enhetlig nordisk aktiebolagslagstiftning
har därefter dryftats vid det nordiska justitieministermötet i Reykjavik
i september 1962. Justitieministrarna beslöt därvid förorda att det pågående
utredningsarbetet utvidgas till att omfatta utarbetandet av en sådan enhetlig lagstiftning.
Det utvidgade utredningsarbetet synes från svensk sida böra uppdragas åt den
redan förut tillkallade utredningsmannen. Med hänsyn till att utredningsuppdraget
blir av mycket större omfattning och av större betydelse för näringslivet, blir det
nödvändigt att utredningen sker i nära kontakt med näringslivet och att särskild
sakkunskap därifrån tillföres utredningen. Detta synes lämpligen böra ske i den
formen att särskilda sakkunniga utses att på kallelse av utredningsmannen överlägga
med denne och i övrigt biträda vid utredningen.
Såsom har framhållits vid Nordiska rådets handläggning av denna fråga har
grundlaget för diskussionerna om en ensartad nordisk associationsrättslig lagstiftning
ändrats genom de europeiska integrationssträvandena. Vid utarbetande av en
ny lagstiftning på detta rättsområde bör nämligen hänsyn tagas till de problem av
ekonomisk och handelspolitisk art, som är en följd av tillkomsten av den gemensamma
marknaden. Härvid tangerar utredningsarbetet det uppdrag som lämnats
åt etableringsutredningen och arbetet bör därför bedrivas i samråd med denna utredning.
Kontakt bör även hållas med det utredningsarbete som i övrigt pågår rörande
integrationsfrågorna.
1 den mån utredningsarbetet kommer att beröra frågor, som äger samband med
förpliktelsen att föra handelsböcker, bör utredningen samråda med de för översyn
av bokföringslagen tillkallade sakkunniga.
De konsekvenser på skatteområdet, vartill den nu förordade utredningens förslag
kan ge anledning, bör uppmärksammas. Det bör emellertid icke ankomma på
utredningen att framlägga preciserade förslag i skattefrågorna, utan dessa torde
få upptagas till närmare behandling i annat sammanhang.
Utredningsmannen har deltagit i nordiska överläggningar om aktiebolagslagstiftningen
i Köpenhamn i december 1961 och i Helsingfors i mars 1962.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
32. Utredningen angående reglerna om godtrosförvärv av lös egendom
(1961: I 40; 1962: I 34)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 februari 1960 för
att verkställa en översyn av reglerna om vindikationsrätt vid godtrosförvärv
av lös egendom (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1960):
Hessler, H., professor.
Sekreterare:
Strömholm, S., hovrättsfiskal.
Utredningens adress: c/o Hessler, Artillerigatan 24, Uppsala; tel. 018-457 64.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 40.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 2 sammanträden med de i övriga nordiska länder tillsatta utredningsmännen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under senare hälften av år 1963.
43
I Ju: 33 Riksdagsberättelsen år 1963
33. Utredning angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. (1961: I 41; 1962: I 35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 maj 1960 för att utreda
frågan angående upplysning till militära myndigheter om ådömda
straff m. m. beträffande personal som beordrats att fullgöra militärtjänst
(se Post- och Inrikes tidn. den 13 maj 1960):
Thyresson, G., hovrättsråd.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 4 tr.; tel. 41 60 81.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 41.
Utredningsarbetet, som jämväl under år 1962 fördröjts av andra utredningsmannen
åvilande uppdrag, beräknas bli slutfört under år 1963.
34. Offentlighetskommittén (1961: I 43, 1962: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för översyn
av lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1960):
Kjellin, B. T. M., hovrättspresident, ordförande;
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Eriksson. G. L., t. f. expeditionschef;
Pers, A. Y., redaktör;
Stjernquist, N. Nilsson-, professor.
Experter:
Borggård, G. R., expeditionschef;
Kromnow, E. Å., kansliråd;
Ryman, S.-H. G., byråchef;
Wadén, I. P. J., förste arkivarie.
Sekreterare:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten över Skåne och Blekinge, Malmö; tel. 040-734 30.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 43 och 1962: I Ju 37.
Under tiden november 1961-—oktober 1962 har kommittén hållit 4 sammanträden.
Efter remiss har kommittén den 22 mars 1962 avgivit yttrande över en
framställning av Svenska Journalistförbundet angående frågan om offentlighetsprincipens
praktiska tillämpning inom den statliga och kommunala
förvaltningen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
35. Sakkunniga för genomgång och bearbetning av domar i expropriations
mål
(1961: I 44; 1962: I 38)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 september 1960 för
genomgång och bearbetning av de domar i expropriationsmål, som enligt
kungörelsen den 1 november 1951 (nr 706) insänts till justitiedepartementet:
-
44
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 37
Westin, J. O., civilingenjör.
Att biträda den sakkunnige (enl. Kungl. Maj:ts förordnande den 30 september
1960):
Pocell, K., civilingenjör.
Lokal: Statens institut för byggnadsforskning, Linnégatan 64, Stockholm
ö; tel. 63 56 20.
Material har sammanställts för expropriationsutredningens (I Ju 38) behov.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört i början av år 1963.
36. Utredning angående fraktavtalet vid internationell godsbefordran å väg
(1961: I 47; 1962: I 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 november 1960 för
att utreda frågan om lagstiftning i anledning av svensk anslutning till konventionen
om fraktavtalet vid internationell godsbefordran å väg och därmed
sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 21 november
1960):
von Sydow, G., statssekreterare, ordförande (t. o. m. den 3 juni 1962);
Sidenbladh, K. J. E., hovrättspresident, ordförande (fr. o. m. den 4 juni
1962);
Andersson, T. C., direktör;
Nordström, C. G., lagbyråchef (fr. o. m. den 4 juni 1962).
Expert:
Thorell, A., direktör (fr. o. in. den 18 juni 1962).
Sekreterare:
Weidstam, Å., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 1 november 1962).
Lokal: Hovrätten, Umeå; tel. 182 70.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 47.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 hållit 3
sammanträden, varav det sista gemensamt med motsvarande kommittéer i
Danmark, Finland och Norge. Delegerade från utredningen och de övriga
kommittéerna har därjämte sammanträtt vid två tillfällen.
Rörande internationell godsbefordran å väg har förslag till lagtexter upprättats.
Motivskrivning till dessa och utarbetande av förslag till lagstiftning
om nationell godsbefordran återstår.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
37. Utredning av frågan om verkställighet av utländsk dom i tvistemål
(1961: I 48; 1962: I 42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 för
att utreda frågan om verkställighet här i riket av utländsk dom i tvistemål
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 14
december 1960):
Welamson, L. T., professor.
45
I Ju: 37
Riksdagsberätlclsen år 1963
Experter:
Dennemark, S., justitieråd;
Eek, H., professor.
Sekreterare:
Wersén, D., jur. kand.
Lokal: Stockholms universitet, Norrtullsgatan 2; tel. 34 08 60.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 48.
Utredningsmannen har under året haft ett sammanträde med experterna.
Den 18 maj 1962 har utredningsmannen av Kungl. Maj:t utsetts att deltaga
i det särskilda utskott, som av Haagkonferensens för internationell
privaträtt nionde session tillsatts för att studera frågorna om konventioner
rörande erkännande och verkställighet av domar samt avtalat forum.
Detta utskott har hållit ett första sammanträde i Haag under tiden 12—22
juni 1962. En inom utskottet tillsatt redaktionskommitté, i vilken utredningsmannen
ingår, har under tiden 15—-18 oktober 1962 i Bern sammanträtt
för utarbetande av ett förslag till konventionstext, avsett att närmast
underställas utskottet vid förnyat sammanträde år 1963. Utredningen, som
icke lämpligen kan slutföras förrän det i Haagkonferensens regi bedrivna
arbetet fullbordats, beräknas komma att pågå under hela år 1963.
38. Expropriationsutredningen (1961: I 49; 1962: I 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa översyn av expropriationslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 januari 1961):
Körlof, A. H. V., regeringsråd, ordförande;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Grebäck, E. H., agronom, led. av II kamm.;
Hansson, G. H., civilingenjör, led. av I kamm.;
Johansson, K. B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.;
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Hernmarck, A. G. M., advokat;
Lindh, A. H., andre förbundsordförande;
Westman, E. G., stadsjurist (fr. o. m. den 23 januari 1962).
Sekreterare:
Landh, L. V., hovrättsråd.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 60 03.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Ju 49.
Genom beslut den 27 juli 1961 förordnade Kungl. Maj:t att en av Stockholms
stad gjord framställning om komplettering av inlösningsbestämmelserna
i 44 § byggnadslagen skulle överlämnas till utredningen för att tagas
i övervägande vid fullgörandet av utredningsuppdraget.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 9 sam -
46
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 39
manträden. Därutöver har överläggningar ägt rum mellan ordföranden och
vissa ledamöter och experter.
Tilläggsuppdraget enligt Kungl. Maj :ts beslut den 27 juli 1961 har slutförts
i och med att utredningen den 8 juni 1962 avgivit sitt delbetänkande
I »Expropriation för sanering av historiskt eller kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse» (SOU 1962:24).
Utredningen har efter remiss avgivit yttrande över naturvårdsutredningens
betänkande »Naturen och Samhället» (SOU 1962: 36).
Inom utredningen pågår för närvarande en översyn av reglerna om rättegångskostnad
och förhandstillträde samt domstolsorganisationen i expropriationsmål.
I dessa delar torde utredningsresultatet kunna redovisas före
utgången av år 1963.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
39. 1961 års utredning om översyn av medborgarskapslagstiftningen
(1962: I 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 februari 1961 för
översyn av medborgarskapslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den
9 mars 1961):
Wahlbäck, J. M., landshövding.
Expert:
Kihlgren, R. W. W:son, kansliråd (fr. o. in. den 4 december 1962).
Sekreterare:
Nyman, E. O., hovrättsråd.
Lokal: Länsstyrelsen, Visby; tel. 158 00 (utredningsmannen), och Hovrätten
för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 060-572 50 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962 I Ju 44.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet
den 9 november 1962):
I beslut den 17 februari 1961 bemyndigades chefen för justitiedepartementet att
tillkalla en sakkunnig med uppdrag att i samråd med de sakkunniga som för motsvarande
ändamål utsågs i de övriga nordiska länderna utreda frågan om underlättande
för nordiska medborgare att förvärva svenskt medborgarskap ävensom att
överväga vissa decentraliseringsspörsmål. Den med stöd härav tillkallade sakkunnige
har för utredningen antagit benämningen 1961 års utredning om översyn av
medborgarskapslagstiftningen.
Även i Danmark, Finland och Norge har sedermera tillkallats sakkunniga för
utredning av frågan om underlättande för nordiska medborgare att förvärva medborgarskap
i respektive länder.
Vid en av Förenta Nationerna i augusti 1961 i New York anordnad konferens
antogs en internationell konvention angående begränsning av statslöshet. Konventionen,
som är dagtecknad den 30 augusti 1961, går ut på att begränsa statslöshet
genom att i olika avseenden underlätta förvärv av medborgarskap för grupper som
enligt de för närvarande i de olika länderna gällande lagarna i allmänhet skulle
vara statslösa. Konventionen har icke undertecknats av Sverige eller något av de
övriga nordiska länderna.
Frågan huruvida de nordiska länderna bör tillträda konventionen dryftades vid
47
I Ju: 39
Riksdagsberättelsen år 1963
det nordiska justitieministermötet i Reykjavik i september 1962. Justitieministrarna
beslöt härvid förorda att denna fråga ävensom spörsmålet vilka ändringar i
medborgarskapslagstiftningen som erfordras för den händelse konventionen skulle
komma att tillträdas av de nordiska länderna borde hänskjutas till utredning av
de nordiska sakkunniga som förut tillsatts för partiell översyn av nämnda lagstiftning.
Utredningen har verkställt undersökningar rörande handläggningen av
olika medborgarskapsärenden samt upptagit kontakt med de sakkunniga,
som för motsvarande ändamål utsetts i de övriga nordiska länderna. Från
utredningens sida förberedda nordiska överläggningar har hållits i Stockholm
i december.
Efter remisser har utredningen avgivit utlåtanden dels den 23 mars 1962
över en inom justitiedepartementet upprättad promemoria rörande FNkonventionen
den 30 augusti 1961 angående begränsning av statslöshet och
dels den 19 september 1962 över 1955 års valutrednings betänkande angående
utlandssvenskars deltagande i allmänna val (SOU 1962: 19).
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1963, därest icke annat
föranledes av samarbetet med övriga nordiska länder.
40. Domstolskommittén
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande de 23 mars 1961 tillkallades sakkunniga
för översyn av domkretsindelningen för underrätterna (se Post- och
Inrikes tidn. den 22 april 1961). Genom beslut den 29 december 1961 har
Kungl. Maj :t utvidgat de sakkunnigas uppdrag till att avse en allmän översyn
av domstolsväsendet (se Post- och Inrikes tidn. den 22 februari 1962).
Samtidigt har utredningsuppdraget återkallats för den särskilda utredningen
om hovrätternas domförhet (1961:1 Ju 42 och 1962: I Ju 36). Med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 23 mars och den 29 december 1961 har
den 14 februari 1962 förordnats experter och tillkallats en rådgivande nämnd
åt de sakkunniga. De sakkunniga har tillika medgivits att, i den mån det
erfordras för utredningsarbetet, såsom experter anlita jämväl ledamöter av
den rådgivande nämnden. Utredningen har antagit namnet domstols kommittén:
Elliot,
K. E., hovrättspresident, ordförande;
Brandt, H. B. D., rådman;
Engqvist, C. O., lagman;
Stangenberg, E. G., häradshövding;
Stangenberg, Harriet S. T., byråchef;
Tammelin, P. A. V., överdirektör.
Experter:
Brundin, S. A. T., hovrättsassessor;
Henkow, K. G. I., hovrättsråd;
Lyberg, F., byråchef (fr. o. m. den 6 december 1962);
Sandström, B. G. T., lagman;
Tiby, K. I., budgetsekreterare (fr. o. m. den 6 december 1962).
48
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 40
Rådgivande nämnden:
Andersson, A. G. B., redaktör, led. av I kamm.;
Bergh, K. R., f. d. folkskolinspektör, f. d. riksdagsman;
Kristensson, Astrid M., ombudsman, led. av II kamm.;
Larsson, E., hemmanägare, led. av II kamm.;
Nelander, E. M., underinspektör, led. av II kamm.;
Nyberg, J. O., redaktör, led. av II kamm.;
Svedberg, E. D., hemmansägare, led. av I kamm.;
Svensson, G. L., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ekelöf, P. O., professor;
von Feilitzen, S., direktör;
Gamstedt, E. V., stadsfiskal;
Wiklund, H. O. E., advokat.
Sekreterare:
Kilander, B. I., hovrättsassessor;
Olsgren, L., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 9 augusti 1962);
Ankarloo, U., assessor (fr. o. m. den 15 november 1962).
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr., Stockholm SV; tel. 41 42 36 (Kilander);
41 23 52 (Olsgren).
De ursprungliga direktiven för kommittén, se 1962: I Ju 45. Tilläggsdirektiv
(anförande till statsrådsprotokollet den 29 december 1961 av chefen för
justitiedepartementet, statsrådet Kling):
De allmänna domstolarna i vårt land utgöres av underrätter — härads- och rådhusrätter
— hovrätter och högsta domstolen. I underrätterna dömer lagfarna domare,
i vissa mål jämte lekmän — nämnden, överrätterna består alltid av flera lagfarna
domare. Utöver de dömande uppgifterna omhänderhar hovrätterna administrationen
av häradsrätterna och har även att sörja för domarrekryteringen och
domarutbildningen efter tingstjänstgöringen. Ett utmärkande drag för vårt domstolsväsen
är, att de allmänna domstolarnas kompetens är mycket vidsträckt. Specialprocess
vid särskilda domstolar förekommer endast inom snävt begränsade områden.
Enligt rådande grunder för instansordningen skall praktiskt taget alla mål
anhängiggöras i underrätt. Underrätternas domar kan alltid underställas hovrätts
prövning, medan fullföljd från underrätt direkt till högsta domstolen praktiskt taget
aldrig är medgiven. I princip föreligger fullföljdsrätt från hovrätt till högsta
domstolen. Beträffande flertalet mål gäller emellertid som villkor för att talan mot
hovrätts dom skall komma under högsta domstolens prövning, att högsta domstolen
lämnar tillstånd därtill. Kostnaderna för häradsrätter, hovrätter och högsta
domstolen bestrides i princip av statsverket. Rättskipningen i stad med rådhusrätt
bekostas av staden.
Vår nuvarande domstolsorganisation har i stort sett bestått oförändrad sedan
lång tid tillbaka. Den stora processreform, som genomfördes med 1942 års rättegångsbalk,
gällde i huvudsak själva rättegångsförfarandet. I överensstämmelse med
de av statsmakterna år 1931 antagna grunderna för reformen begränsades i princip
de organisatoriska åtgärderna till sådana, som fordrades för att domstolarna
skulle bli i stånd att uppbära det nya processuella förfarandet. Frågan om en mera
genomgripande omorganisation av domstolarna blev härigenom skjuten på framtiden.
Efter processreformen har företagits flera utredningar, som rör domstolsorganisationen.
Utredningarna har lett till bl. a. följande betänkanden: Rådhusrätts sam
-
49
I Ju: 40
Fliksdagsberättelsen år 1963
mansättning i brottmål (SOU 1956:28), Domartjänster i häradsrätt och hovrätt
(SOU 1956:52), Häradsrätts sammansättning i brottmål (SOU 1958:9), Domarbanan
(SOU 1959:17), Omreglering av hovrätternas domkretsar (SOU 1959:27) och
Underrätterna (SOU 1961:6). F. n. pågår tre av mig enligt vederbörliga bemvndiganden
tillsatta utredningar. En av dessa, som inom kort beräknas vara avslutad,
har att överse nedre justitierevisionens arbetsorganisation (Riksdagsber. 1961 I
Ju: 38). En annan utredning avser domförhetsreglerna i hovrätt (Riksdagsber. 1961
I Ju: 42). Den tredje utredningen, för vilken direktiv har utfärdats den 23 mars
1961, rör domkretsindelningen för underrätterna. Vid tillkallandet av de sakkunniga,
som handhar sistnämnda utredning, uttalade jag bl. a. att ställningstagandet
till nyssnämnda betänkande om underrätterna kunde komma att påverka frågan
om grunderna för domkretsindelningen. Jag utgick ifrån att, sedan remissbehandlingen
av betänkandet avslutats, det skulle bli erforderligt att meddela kompletterande
direktiv för dessa sakkunniga och räknade med att därvid kunde bli anledning
att vidga deras uppdrag till att avse även andra organisationsfrågor rörande
domstolsväsendet än domkretsindelningen.
Den nya rättegångsbalken trädde i kraft den 1 januari 1948. Under den tid, som
sedan dess förflutit, har erfarenheter vunnits rörande verkningarna av processreformen.
Allmän enighet torde råda om att det nya rättegångsförfarandet, som bygger
på grundsatserna om muntlighet, omedelbarhet och koncentration, har medfört
en i väsentliga avseenden bättre process än som tidigare stod till buds. Såsom
allmänt omdöme om det nya förfarandet kan helt visst sägas, att de förhoppningar
som ställdes inför processreformen i huvudsak blivit infriade. Därmed är likväl
icke sagt, att vårt domstolsväsen helt motsvarar nutida krav. Brister framträder i
första hand beträffande domstolarnas organisation, men även i fråga om själva
rättegångsordningen har erinringar kommit till uttryck. Det brukar sägas, att vad
som kräves av en god process är, att den i tillräcklig grad skall tillgodose behovet
av rättssäkerhet och snabbhet samt önskemålet om rimliga partskostnader. Rättegångsordningens
utformning bör alltså grundas på en avvägning mellan dessa olika
intressen. Kritiken mot vår nuvarande rättegångsordning går ofta ut på att den ej
lämnar erforderliga möjligheter att utan längre tidsutdräkt nå rättskraftiga domstolsavgöranden.
Därjämte har gjorts gällande, att rättegångskostnaderna, särskilt
i tvistemål, tenderar att bli alltför höga. De nu antydda olägenheterna, som bl. a.
torde ha lett till en ökad användning av skiljemannaförfarandet, synes väsentligen
sammanhänga med utformningen av domstolsorganisationen i vidsträckt mening.
Här kommer sådana frågor som instansordningen och rättsmedlens anordnande in
i bilden. Vid genomförandet av processreformen blev, som förut nämnts, spörsmålet
om en genomgripande omorganisation av domstolarna skjutet på framtiden.
Detta innebar, att en ingående prövning från friare utgångspunkter av denna fråga
fick anstå. För många framstod det emellertid redan då som fullt klart att en sådan
prövning måste företagas, efter det att närmare erfarenheter vunnits beträffande
själva rättegångsförfarandet enligt den nya ordningen. Sedan den tid, då förarbetena
till processreformen pågick, har i vårt samhälle en allt snabbare och mera genomgripande
utveckling ägt rum. Detta har på olika sätt ytterligare framhävt behovet
av en omprövning av domstolsorganisationen. Det må nämnas att i flera av
remissyttrandena över det inledningsvis omnämnda, av stadsdomstolsutredningen
avgivna betänkandet om underrätterna ytterligare översyn av domstolsorganisationen
i skilda hänseenden förordats, och även den åsikten framföres, att tiden är
mogen för en allsidig och förutsättningslös översyn av hela organisationen.
Under 1950-talet har, som förut nämnts, flera utredningar varit i verksamhet
och framlagt förslag rörande skilda, begränsade avsnitt av domstolsväsendet. Det
har emellertid visat sig möta stora svårigheter att genom partiella reformer söka
komma till rätta med alla hithörande problem. Jag anser tiden nu vara inne för en
50
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 40
samlad och allsidig översyn av vår nuvarande domstolsorganisation i dess helhet.
En fullständig översyn framstår såsom ofrånkomlig, om man vill nå ändamålsenliga
och samstämmiga lösningar över hela linjen. Uppkommande problem på olika områden
griper nämligen ofta in i varandra, och lösningen av ett spörsmål påverkar
ej sällan lösningen av ett annat. Som exempel kan nämnas frågorna om underrätts
sammansättning och om domkretsarnas storlek. Såsom ytterligare exempel kan anges
sambandet mellan domförhetsreglerna i överrätt och underrätt. Behovet av en
gemensam översyn innebär icke att av tidigare utredningar framlagda förslag —
av vilka en del är av mera principiell natur — varit utan nytta. Tvärtom har dessa
förslag, med åtföljande remissbehandling, banat vägen för ett samlat reformarbete
och blir uppenbarligen till gagn vid en granskning av organisationen ur ett vidare
perspektiv. Jag föreslår sålunda att en utredning nu verkställes rörande domstolsorganisationen
i dess helhet.
För den föreslagna utredningen bör gälla följande riktlinjer.
Då grunderna för rättegångsreformen prövades år 1931, uttalade sig både Kungl.
Maj:t och riksdagen principiellt för att rättskipningen i städerna borde övertagas
av staten. Frågan härom ansågs emellertid böra anstå i avvaktan på en omläggning
av städernas förvaltning. Enligt stadsdomstolsutredningens principförslag i betänkandet
om underrätterna skall staten överta kostnaderna för stadsdomstolarna. I
remissvaren över betänkandet har rått enighet om att stadsdomstolarna bör förstatligas.
Den nu förordade översynen av domstolsorganisationen bör därför kunna
taga till utgångspunkt, att huvudmannaskapet och kostnaderna för rättskipningen
i de städer, som nu har rådhusrätt, skall överföras å staten. Stadsdomstolsutredningens
förslag bör vid översynen kompletteras med närmare förslag till reformens
slutliga genomförande.
Utredningen torde även ha att utgå från att någon mera väsentlig ändring i de
allmänna domstolarnas sakliga kompetens icke skall åvägabringas. I den mån det
kan finnas påkallat med en särskild reglering för hithörande mål av viss beskaffenhet
eller vikt, synes frågan härom i första hand få lösas inom ramen för de allmänna
domstolarnas organisation.
Ett av huvudsyftena med utredningen är att söka få till stånd en sådan utformning
av domstolsorganisationen, att de olika dömande organen var för sig besitter
möjligheter att väl fullgöra sina uppgifter. Ett grundläggande problem i detta sammanhang
utgör spörsmålet om en lämplig avgränsning av de olika domstolarnas
inbördes kompetens, d. v. s. närmast frågan vilka uppgifter som bör åvila domstolarna
i skilda instanser. Härvid är även utformningen av själva rättegångsordningen
i flera hänseenden av betydelse. En prövning från vidare aspekter av domstolsväsendets
organisation kan därför ej företagas utan att rättskipningens allmänna
struktur också i viss mån berörcs. Utredningen bör emellertid härutinnan begränsas
till att avse frågekomplex, vilka icke mera slutgiltigt prövats i samband med
processreformen. Frågan om rättskipningens fördelning på olika instanser och
rättsmedlens anordnande har icke tidigare blivit föremål för sådan prövning och
kan nu icke förbigås. Såsom förutsättning för hela utredningsarbetet och därmed
även för lösningen av sistnämnda fråga torde kunna fastslås, att rättskipningens
tyngdpunkt även i fortsättningen skall ligga i underrätterna. En allmän målsättning
för utredningen bör vara att underrätternas ställning och funktion inom domstolsväsendet
ytterligare stärkes. Underrätternas nuvarande vidsträckta kompetensområde
bör följaktligen i princip bibehållas, och de bör på alla sätt göras skickade att
avgöra målen så, att behovet av fullföljd begränsas så långt det är möjligt. Därjämte
synes det vara av vikt, att principiella skillnader icke göres i underrätters kompetens
inbördes. Vad gäller överrötterna får frågan om deras kompetens och uppgifter
tydligen bedömas mot bakgrunden av vad nu sagts rörande underrätterna. Det kan
därvid från såviil processekonomiska som andra synpunkter befinnas påkallat, att
I Ju: 40
Riksdagsberäitelsen år 1963
överrätternas nuvarande uppgifter i rättegången undergår vissa förändringar. Utredningen
synes t. ex. få närmare undersöka, i vad mån det kan vara lämpligt att
mera än för nävarande begränsa överrätternas uppgifter till att avse en prövning
av underrätternas avgöranden utifrån det material, som åberopats där. Frågan, i
vilken utsträckning det bör stå part öppet att i överrätt åberopa nya omständigheter
eller bevis, hör till de spörsmål, som här kommer in i blickfånget.
Vad gäller underrätternas organisation råder f. n. vissa olikheter mellan rådhus1
ätter och häradsrätter. Dessa olikheter är historiskt betingade och sammanhänger
med att rådhusrätterna är av städerna bekostade domstolar, medan upprätthållandet
av domstolsorganisationen i övrigt lagts på staten. Olikheter finnes bl. a. i
ordningen för tillsättning och utbildning av domare samt för arbetsfördelningen
inom domstolarna. Vidare råder vissa skiljaktigheter i fråga om domstolarnas sammansättning.
Efter de reformer, som under 1950-talet genomfördes beträffande
sammansättningen i brottmål, hänför sig skillnaden på detta område till sammansättningen
vid särskild huvudförhandling i tvistemål; i häradsrätt dömer en lagfaren
domare med nämnd, medan rådhusrätt består av tre eller fyra lagfarna domare
utan nämnd. Stadsdomstolsutredningen har i sitt betänkande föreslagit, att rådhusrätterna
skall bibehållas i ett antal städer. Enligt utredningens förslag skall även
skillnaden i fråga om sammansättningen av häradsrätt och rådhusrätt i tvistemål
bestå. Vid remissbehandlingen av betänkandet har emellertid uttalats starka sympatier
för inrättandet av enhetliga underdomstolar, och jag anser även för egen
del övervägande skäl tala för att man övergår till alltigenom enhetliga domförhetsregler.
Detta spörsmål bör således upptagas till granskning. Såsom riktmärke för
utredningen bör sålunda gälla, att underrättsorganisationen skall vara likformig
och rättskipningen därmed likvärdig i hela riket samt att den nuvarande skillnaden
mellan land och stad skall bringas att upphöra.
Frågan hur underrätt bör vara sammansatt i tvistemål har vid remissbehandlingen
av stadsdomstolsutredningens betänkande — ehuru enhetliga underdomstolar
förordats — varit föremål för delade meningar. I allmänhet har man såsom den
lämpligaste sammansättningen föreslagit antingen juristkollegium av nuvarande
rådhusrättstyp eller en organisationsform med lagfaren ordförande och nämnd av
häradsrättstyp. Man har även föreslagit kombinationer av dessa båda sammansättningsformer,
såsom att det bör beredas möjlighet att utnyttja den sammansättning
av domstolen — tre jurister eller juristordförande jämte nämnd — som för varje fall
från olika synpunkter är mest ändamålsenlig. Sammansättningen med enbart juristkollegium
har vunnit anslutning hos flertalet av de remissorgan, som har närmare
anknytning till domstolsväsendet. På en del håll har framförts önskemål om att
ensamdomares behörighet att avgöra tvistemål måtte utvidgas. Jämväl beträffande
underrätts sammansättning i brottmål har olika synpunkter kommit till uttryck.
Exempelvis har framkastats tanken att i mera invecklade brottmål använda en sammansättning,
bestående av flera lagfarna domare med eller utan nämnd. Även i vad
avser brottmålen har framförts förslag om utökning av ensamdomares nuvarande
kompetensområde.
För tillskapandet av enhetliga underrätter är det nödvändigt att söka finna en
slutlig lösning på spörsmålet om dessas sammansättning i tvistemål. Den föreslagna
utredningen synes därför i första hand få inrikta sin verksamhet på detta problem
vid sin översyn av sammansättningsformerna för underrätterna. I fråga om
sammansättningen i brottmål, där likformighet numera råder mellan de olika underrätterna,
synes det närmast vara de mera invecklade målen, beträffande vilka
ytterligare undersökning är påkallad, översynen bör dock rörande samtliga slag
av mål avse gränsdragningen mellan kompetensområdena för olika sammansätlningsformer
inom domstolen; bl. a. kommer bär ensamdomares behörighet i blickpunkten.
Jag vill i detta sammanhang erinra om vad förut anförts om den allmänna
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 40
målsättningen för utredningen. Grundprincipen att rättskipningens tyngdpunkt
skall ligga i underrätten bygger på den förutsättningen, att domstolen får en sammansättning,
som gör den väl kvalificerad. För vissa grupper av mål — exempelvis
mål som rör invecklade ekonomiska förhållanden eller komplicerade rättsfrågor —
synes utredningen böra överväga lämpligheten av en sammansättning, där det lagfarna
inslaget utgöres av mer än en domare. Andra mål åter — t. ex. sådana som
avser enbart bevisprövning, straffmätning eller andra bedömningsfrågor — motiverar
icke på samma sätt medverkan av juristkollegium. Självfallet måste vid prövningen
av frågan om domstolens sammansättning i olika typer av mål stor hänsyn
tagas till betydelsen av nämndens medverkan. Härvid är framför allt att beakta, att
lekmannamedverkan möjliggör ett för rättskipningen värdefullt samspel mellan
yrkesdomarens mera fackmässiga betraktelsesätt och lekmännens på praktisk erfarenhet
av olika verksamhetsformer och levnadsförhållanden grundade synpunkter.
Hänsyn är även att taga till det förhållandet, att lekmäns medverkan i rättskipningen
är ägnad att stärka allmänhetens förtroende för rättskipningen.
I anslutning till sin prövning av frågan om underrätts sammansättning i tvistemål
bör utredningen uppmärksamma ett särskilt spörsmål. Det förhåller sig för
närvarande så, att en stor del av de dispositiva tvistemålen avgöres genom skiljedom.
Särskilt på affärslivets område anlitas ofta skiljemän i stället för domstol för
slitande av tvister. Detta torde bero på ett flertal emellanåt samverkande faktorer,
bl. a. önskan att få tvisten avgjord av personer med särskild förtrogenhet med det
område tvisten rör, behov av ett snabbt avgörande i saken och önskan att undvika
den offentlighet, som en rättegång inför domstol för med sig. Skiljemannaförfarandet
innefattar emellertid icke alltid lika goda garantier för ett materiellt riktigt avgörande
som domstolsförfarandet. En vidsträckt användning av skiljemannaförfarande
inrymmer därför vissa risker för rättssäkerheten. Det bör med hänsyn härtill
övervägas att inom domstolsväsendets ram åvägabringa ett processinstitut, som
skulle kunna erbjuda ett åtminstone i många fall användbart alternativ till skiljemannaförfarandet.
En lösning av spörsmålet hur ett sådant institut bör vara beskaffat
torde utredningen i första hand böra söka inom ramen för underrätternas
organisation och verksamhetsformer.
Nära förknippat med frågan om underrätternas sammansättningsformer är spörsmålet
om underrätternas domkretsar. I direktiven för den förut omnämnda utredningen
för översyn av domkretsindelningen för underrätterna framhöll jag bl. a.
att genom den snabba samhällsutveckling som ägt rum domsagoindelningen kommit
att framstå som alltmer otidsenlig, att de förhållanden som ligger till grund för
den nuvarande indelningen på flera håll radikalt förändrats och att inte minst befolkningsomflyttningen
från landsbygden till tätorter medfört förskjutningar i underlaget
för domsagoorganisationen. Med en enhetlig underrättsorganisation öppnas
större möjligheter än förut att uppnå en efter de ändrade förhållandena avpassad
domkretsindelning. Beträffande domkretsarnas storlek har stadsdomstolsutredningen
uttalat, att domsagor med häradshövding som enda ordinarie domare icke
längre kan komma i fråga som riktmärke och att det i stället finns anledning räkna
med att befolkningsrörelsen från landet till tätorter kommer att leda till en fortsatt
ökning av antalet domsagor med två eller flera ordinarie domare. Vid remissbehandlingen
av stadsdomstolsutredningens betänkande har tillskapandet av domkretsar,
stora nog att sysselsätta tre lagfarna domare, vunnit anslutning från de
flesta av de remissorgan med anknytning till domstolsväsendet, som uttalat sig i
frågan. Även enligt min mening talar åtskilliga skäl för en övergång till domkretsar
av sådan storlek, att de erbjuder tillräckligt arbetsunderlag för flera ordinarie domare.
Därmed erhålles större valmöjligheter, när det gäller att finna den lämpligaste
sammansättningsformen för olika typer av mål. Med domkretsar av denna storleksordning
står även administrativa och ekonomiska fördelar att vinna icke minst
I Ju: 40
Riksdagsberältelsen år 1963
därigenom att ökade möjligheter skapas att åvägabringa en rationell arbetsfördelning
mellan befattningshavarna inom domstolen och att tillföra kansliarbetet den
moderna kontorsteknikens landvinningar. Som allmän riktlinje för arbetet med
en ny domkretsindelning för underrätterna bör med hänsyn härtill gälla, att domkretsarna
skall vara tillräckligt stora för att bereda full sysselsättning för flera ordinarie
domare. Självfallet måste även allmänhetens intresse alt utan alltför stor omgång
kunna komma i förbindelse med domstolens kansli vinna beaktande. Arbetet
med domkretsindelningen bör ock ske under hänsynstagande till den indelning av länen
för primärkommunal verksamhet, som kan komma att ske på grundval av den
proposition i ämnet, vilken nu är föremål för riksdagens behandling. På grund av
det nära samband som råder mellan polis- och åklagarverksamheten å ena, samt
den dömande verksamheten, å andra sidan, bör hänsyn jämväl tagas till den ändrade
indelning av riket i polis- och åklagardistrikt, som kan komma att bli följden
av de förslag, som framlagts av 1957 års polisutredning i dess principbetänkande
angående huvudmannaskapet för polisväsendet m. m. (SOU 1961:34). Vidare bör
samråd ske med lagberedningen, vars uppdrag bl. a. omfattar frågan om rikets indelning
i exekutionsdistrikt.
Vad angår överrätternas organisation bör utredningen till en början ägna uppmärksamhet
åt frågan om hovrätts domförhet. Vid behandlingen av denna fråga
bör vad som anförts i direktiven för den nu pågående utredningen härom i tillämpliga
delar beaktas. Det ligger emellertid i sakens natur, att vid en allmän översyn
av hela domstolsväsendet jämväl andra synpunkter kan komma in i bilden än de
som närmast tilldrager sig uppmärksamhet vid ett reformarbete av det begränsade
slag som en separat utredning om hovrätternas domförhet innebär. Givet är sålunda,
att lösningen av andra för utredningen aktuella problem såsom frågan om underrätternas
sammansättning, hovrätternas ställning och uppgifter i rättskipningen
och fullföljdsrätten till tredje instans är av stor betydelse, när det gäller att
taga ställning till hur hovrätterna lämpligen bör vara sammansatta i sin dömande
verksamhet. Det samband, som sålunda finnes mellan olika spörsmål, måste uppenbarligen
vinna beaktande vid utredningens bedrivande. I detta sammanhang vill
jag även nämna en särskild organisationsfråga, som för hovrätternas del står på
dagordningen. Vid anmälan i 1961 års statsverksproposition av det inledningsvis
omtalade betänkandet rörande omreglering av hovrätternas domkretsar ifrågasatte
jag, om två- och treavdelningshovrätterna organisationsmässigt sett var fullt bärkraftiga.
Enligt vad jag då uttalade borde man eftersträva att i större utsträckning
bilda enheter med fyra eller fem avdelningar. Detta syfte kunde vinnas genom omdispositioner
av hovrätternas nuvarande domkretsar. Jag konstaterade vidare, att
sådana omdispositioner tydligen måste bli ganska omfattande och gripa över hela
organisationen, om en radikal förbättring skulle kunna uppnås. Enligt min mening
gav nämnda betänkande icke underlag för ställningstagande till en så genomgripande
reform. Jag ansåg därför, att frågan om mera väsentliga ändringar behövde
utredas ytterligare. Detta bör lämpligen ske i förevarande sammanhang.
Vad slutligen angår högsta domstolen bör utredningens huvuduppgift vara att
söka uppnå en ordning, varigenom domstolens ställning som prejudikatinstans ytterligare
befästes. Vid sin översyn av instansordningen och därmed sammanhängande
frågor bör utredningen därför överväga möjligheterna att åvägabringa en begränsning
av måltillströmningen till högsta domstolen. Om en framkomlig väg att
nå detta mål erbjuder sig, bör utredningen även framlägga förslag till de organisatoriska
förändringar beträffande högsta domstolen och nedre justitierevisionen,
som betingas av en sådan reform.
Beträffande domstolsväsendets inre organisation är bl. a. frågorna om arbetsfördelningen
inom de olika enheterna, rekryteringen och utbildningen av domarpersonal,
befordringsgången för domare, proportionen mellan olika tjänster i domar
-
54
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 40
karriären och tjänstetillsättningen av betydelse. Hithörande spörsmål har berörts
av olika utredningar. Senast har stadsdomstolsutredningen i sitt betänkande om
underrätterna framlagt synpunkter på dessa frågor. Nämnda utredning bygger
emellertid därvid på förutsättningen, att den nuvarande skillnaden mellan vissa
stadsdomstolar och övriga underrätter skall bestå. I samband med tillskapandet av
enhetliga underrätter blir de berörda spörsmålen tydligen i behov av omprövning.
Vid en översyn av organisationen, innefattande jämväl överrätterna, torde förutsättningarna
för bedömandet av dessa spörsmål ytterligare ändras. Den föreslagna
utredningen bör därför avse jämväl en prövning av dessa frågor med avseende å
domstolsväsendet i dess helhet.
I anslutning till vad nyss anförts torde frågan om utformningen av den inre administrationen
av domstolsväsendet böra särskilt uppmärksammas. Det synes vara
påkallat att pröva, huruvida det ej är möjligt att erhålla en mer ändamålsenlig ordning
beträffande administrationen än den som nu gäller.
Man måste räkna med att övergången till en ny domstolsorganisation medför speciella
problem. Som exempel kan nämnas frågan om den takt, i vilken en övergång
skall ske och ordningen härför. Utredningen bör framlägga förslag även i
dessa hänseenden. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att utredningsarbetet,
som kan beräknas taga lång tid i anspråk, givetvis icke får hindra sådana begränsade
organisatoriska förändringar, som kan befinnas påkallade för att domstolarna
skall kunna tillfredsställande fullgöra sina uppgifter.
Slutligen bör utredningen så långt möjligt redovisa de statsfinansiella konsekvenserna
av sina förslag.
Som jag förut nämnt räknade jag vid tillkallandet av särskilda sakkunniga för
en översyn av domkretsindelningen med att det skulle bli erforderligt att meddela
kompletterande direktiv för dessa sakkunniga och utgick ifrån att det därvid kunde
bli anledning att utvidga deras uppdrag till att avse andra organisationsfrågor
rörande domstolsväsendet än domkretsindelningen. Det synes därför lämpligt att
den nu föreslagna samlade översynen av domstolsväsendet anförtros åt dessa sakkunniga;
därvid bör den pågående särskilda utredningen om hovrätternas domförhet
nedläggas. Med hänsyn till uppdragets omfattning och karaktär i övrigt bör de
sakkunniga vid sin sida ha en rådgivande nämnd att deltaga i fortlöpande överläggningar
med de sakkunniga. Nämnden bör ha parlamentarisk förankring och därjämte
anknytning till olika av utredningen berörda intressen.
Med hänsyn till det behov av mera partiella ändringar i domkretsindelningen
för underrätterna, som på sina håll nu föreligger eller efter hand uppkommer,
exempelvis vid landsrättsförläggning av stad, bör utredningen bedriva arbetet så,
att förslag till dylika ändringar kan framläggas utan avvaktan på det slutliga resultatet
av utredningens arbete.
Under tiden november 1961—oktober 1962 har kommittén hållit 12 sammanträden
om tillhopa 21 sammanträdesdagar varjämte en arbetsgrupp
inom kommittén sammanträtt under 6 dagar.
Kommittén har efter remisser avgivit utlåtanden angående ifrågasatt
om- och tillbyggnad av tingshuset för Gästriklands östra domsaga i Gävle,
angående städerna Oskarshamns, Växjös och Faluns förenande i judiciellt
avseende med domsaga samt angående återbesättandet av assessorsbefattningen
vid rådhusrätten i Östersund och häradshövdingämbetet i Kinda och
Ydre domsaga. Vidare har efter remiss utlåtande avgivits över det av hovrättspresidenten
Mauritz Wijnbladh såsom särskild utredningsman avgivna
betänkandet »Nedre Justitierevisionens arbetsorganisation» (SOU 1962:20).
I Ju: 40
Riksdag sberättelsen år 1963
Kommittén har i en den 12 oktober 1962 daterad framställning till
Konungen föreslagit att, utan att rådhusrätternas ombildning till statliga
domstolar avvaktas, likartade behörigshetskrav införes för rådhusrättsassessor
eller rådman som för tingssekreterare samt anslag utverkas för möjliggörande
av att notariebefattningar motsvarande domsagornas tingsnotarier
inrättas vid vissa rådhusrätter.
Kungl. Maj :t har till kommittén, för att tagas i beaktande vid fullgörande
av kommitténs uppdrag, överlämnat en den 1 oktober 1961 av specialstraffrättsutredningen
avlämnad promemoria rörande behörighet för tingsnotarie
att såsom ordförande handlägga brottmål. Kungl. Maj :t har vidare till kommittén,
att vara tillgänglig vid fullgörandet av utredningsuppdraget, överlämnat
riksdagens skrivelse den 10 maj 1960, nr 221, vari riksdagen anhåller,
att frågan om enhetlig ordning vid behandling av tvister på arbetsrättens
område göres till föremål för utredning. Vid riksdagsskrivelsen är fogad
andra lagutskottets av riksdagen godkända utlåtande nr 19 i anledning
av väckt motion om vidgning av arbetsdomstolens behörighet.
Kommittén har koncentrerat sitt utredningsarbete till frågor som uppstår
i samband med statens övertagande av huvudmannaskapet och kostnaderna
för rådhusrätterna. Kommittén beräknar att under år 1963 kunna avgiva
delbetänkande angående rådhusrätternas förstatligande och därmed sammanhängande
spörsmål.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under hela år 1963.
41. Trafikmålskommittén (1962:1 46)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
undersöka möjligheterna att förenkla handläggningen av trafiköverträdelser
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 2
maj 1961):
Kristensson, A. Y. S., borgmästare, ordförande;
Agvald, S. R., advokat;
Fröding, N. G. O., häradshövding, led. av II kamm.;
Lindstrand, E. L., direktör, jur.kand.;
Lundqvist, C. M., statsåklagare.
Experter:
Elwing, C. M., docent;
Settergren, E. H., poliskommissarie.
Sekreterare:
Cosmo, C.-J. O., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 11 60 28 eller 20 35 59.
Direktiven för kommittén, se 1962: 1 Ju 46.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit sammanträden under tillhopa 15 dagar.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963 men kommittén avser
att under första halvåret 1963 framlägga ett delbetänkande rörande bland
annat 1 § trafikbrottslagen och vissa processrättsliga frågor.
56
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 43
42. Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskommittén (1962: I 47)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 oktober 1961 för
att i samråd med en av Finlands handels- och industriministerium tillsatt
kommitté utarbeta förslag till en allmän vattenrättslig konvention mellan
Finland och Sverige beträffande nyttjandet av gränsvattendragen:
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Bergström, I., byråchef;
Nilsson, K. V. T., teknisk direktör.
Sekreterare:
Herner, S. G., hovrättsassessor.
Lokal: österbygdens vattendomstol, Vasagatan 52, Stockholm; tel. 10 60 11.
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober
1962 hållit 7 sammanträden. Av dessa har 4 ägt rum med gränsälvskommittén
i dess helhet.
Arbetet beräknas fortsätta under hela år 1963.
43. Jordabalksutredningen (1962: I 48)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 8 december 1961 för
att överarbeta vissa delar av lagberedningens förslag till ny jordabalk (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 december 1961):
Westerlind, N. P., hovrättsråd, f. d. ledamot i lagberedningen.
Experter:
Afrell, L. U., direktör;
Balk-Möller, S. C. E., bankjurist;
Fjelkner, A. W., direktör;
Fogelklou, E. L. E., bankdirektör;
Hernmarck, A. G. M., advokat;
Nilsson, S.-E. S., lagbyråchef;
Olivecrona, K. H. K., professor;
Pehrsson, W. P., advokat (fr. o. m. den 26 juni 1962);
Sandelin, H., direktör;
Sjöholm, S. J. E., bruksdisponent.
Sekreterare:
Wilhelmsson, A. E., hovrättsassessor.
Lokal: Stora Nygatan 2 B''; tel. växel 23 66 60 (sekreteraren), 23 66 60 el.
10 16 58 (utredningsmannen).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Ju 48.
Utredningsmannen har under tiden t. o. in. november 1962 sammanträtt
med experterna 4 dagar.
Efter remiss har utredningen den 10 februari 1962 avgivit utlåtande till
Kungl. Maj:t över en av 1954 års fastighetsbildningskommitté avgiven promemoria
med förslag till lag angående förbud mot sämjedelning av fast
egendom. Utredningen har dessutom den 22 september 1962 i skrivelse till
chefen för finansdépartementets rättsavdelning uttalat vissa önskemål sam
-
57
I Ju: 43
Riksdagsberättelsen år 1963
manhängande med den allmänna stämpel- och expeditionsavgiftsrevisionen.
Vid behandlingen av vissa frågor har biträde lämnats utredningen av hovrättsassessorn
S. I. Gullnäs.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
44. Utredning angående rikets vapen och flagga m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 för
att verkställa utredning angående rikets vapen och flagga m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 februari 1962):
Wijnbladh, C. M. E., f. d. hovrättspresident.
Lokal: Länsstyrelsen, Umeå; tel. 22 000.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 15
december 1961):
I 79 § 1 mom. regeringsformen föreskrives, att ingen förändring av rikets vapen
eller flagga får göras utan riksdagens samtycke. Närmare bestämmelser om riksvapnen
har meddelats i lagen den 15 maj 1908 (nr 65) om rikets vapen och om
flaggan i lagen den 22 juni 1906 (nr 55) angående rikets flagga. I förstnämnda lag
har icke givits några föreskrifter om användningen av riksvapnen, och det finns
ej heller några allmänna lagbestämmelser angående bruket av andra vapen. Flagglagen
innehåller vissa regler om förande av tretungad flagga utan och med visst
tecken samt om förande av tvärskuren flagga med visst tecken därå. Härutöver
innehåller flagglagen icke några bestämmelser om användningen av den svenska
flaggan.
Vissa speciella regler har dock meddelats i angivna ämnen. Av särskild vikt är
de bestämmelser med syfte att hindra obehörig användning av svenska flaggan
och vapen m. m. i näringsverksamhet, som finns i 14 § första stycket under 1) i
varumärkeslagen den 2 december 1960 (nr 644) samt i den samma dag (nr 646)
utfärdade lagen om skydd för vapen och vissa andra officiella beteckningar. I
tjänstereglemente för krigsmakten, utfärdat den 17 juni 1960, har vidare bestämmelser
givits beträffande bl. a. flaggning med tvärskuren flagga på vissa dagar.
Dessa s. k. allmänna flaggdagar är sedan år 1939 särskilt angivna i den av vetenskapsakademien
utgivna almanackan. De är till antalet femton — av vilka två
f. n. sammanfaller — nämligen fem kyrkliga högtidsdagar, sex kungliga bemärkelsedagar,
svenska flaggans dag, nobeldagen, den 1 maj och den 6 november. I tämligen
betydande omfattning flaggar kommuner, institutioner och enskilda i landet
också på de andra nordiska ländernas nationaldagar. Även på Förenta Nationernas
dag förekommer numera flaggning i viss utsträckning.
I skrivelse den 29 mars 1949 (nr 82) har riksdagen hemställt, att Kungl. Maj:t
ville låta föranstalta om en översyn av lagstiftningen angående rikets vapen samt
för riksdagen framlägga förslag i ämnet. Vidare har riksdagen i skrivelse den 16
maj 1949 (nr 248) anhållit, att Kungl. Maj:t måtte ombesörja en enhetlig ordning
för rikets samtliga allmänna flaggdagar.
Förstnämnda skrivelse var föranledd av en vid 1949 års riksdag väckt motion
(II: 293), som behandlades av konstitutionsutskottet. I sitt utlåtande (nr 6) erinrade
utskottet om vissa i motionen antydda och, såvitt utskottet kunnat bedöma, befogade
anmärkningar, som från heraldisk synpunkt kan riktas mot de ofullständiga
och på sina ställen ej riktiga beskrivningarna av de båda riksvapnen i lagen
om rikets vapen. En annan brist i de nuvarande bestämmelserna är enligt motionen,
att användningen av stora och lilla riksvapnet icke blivit reglerad. Även enligt
utskottets mening behöver dessa bestämmelser revideras. Sålunda bör det klar
-
58
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 44
göras icke blott vilka myndigheter, som äger använda riksvapnen, utan också i vilka
sammanhang de båda vapnen får begagnas. I samband härmed torde även de
bestämmelser, som reglerar myndigheternas användning av andra vapen och emblem,
böra ses över. Vid en revision av lagstiftningen i ämnet uppkommer också,
fortsatte utskottet, frågan om reglering av enskildas rätt att använda riksvapnen.
Det må i detta sammanhang nämnas, att riksheraldikerämbetet i skrivelse till
chefen för justitiedepartementet den 17 december 1948 framhållit, att de i lagen
om rikets vapen givna definitionerna på stora och lilla riksvapnet är ofullständiga
i vissa hänseenden.
Den andra riksdagsskrivelsen föranleddes av ett yrkande i en motion (I: 7) om
riksdagens anhållan, att Kungl. Maj:t måtte ombesörja dels en enhetlig ordning för
rikets samtliga allmänna flaggdagar och dels en utökning av de gällande flaggdagarna
med Norges, Danmarks, Islands och Finlands nationaldagar samt Förenta
Nationernas dag. Vid behandlingen av motionen uttalade riksdagen, att det bör ankomma
på Kungl. Maj:t att ombesörja en enhetlig ordning för rikets samtliga allmänna
flaggdagar och pröva förslag om införande av nya flaggdagar.
De frågor rörande rikets vapen och flagga, som sålunda väckts, har hittills fått
stå tillbaka för andra utredningsuppgifter, som bedömts ha varit mera angelägna.
Av olika skäl har dessa frågor nu åter aktualiserats. Sålunda har frågor angående
allmänna flaggdagar även upptagits i två vid 1961 års riksdag väckta motioner
(1:6, 11:10), som behandlats av allmänna beredningsutskottet (uti. nr 1). Syftet
med motionerna var dels att få till stånd en enhetlig ordning för beslutanderätten
i fråga om flaggdagarna och cn översyn av dem (1:6) och dels att dagar för andrakammarval
och kommunalval (1:6) samt Förenta Nationernas dag (11:10) skall
upptagas bland de allmänna flaggdagarna. Allmänna beredningsutskottet ansåg sig
icke böra taga ståndpunkt till spörsmålet, vilka dagar som bör vara allmänna flaggdagar.
Däremot fann utskottet önskvärt med en fast ordning för bestämmandet av
sådana dagar och ansåg prövningen av dessa frågor böra få ankomma på Kungl.
Maj:t. Riksdagen har i skrivelse till Kungl. Maj:t den 17 mars 1961 (nr 94) givit
till känna vad utskottet anfört i sitt utlåtande över motionerna.
Genom lagen den 30 juni 1948 (nr 448) om ändring i strafflagen upptogs i 9 kap.
5 § strafflagen ett stadgande utan direkt motsvarighet i förut gällande rätt, enligt
vilket stadgande den som offentligen skymfar Sveriges flagga eller vapen eller annat
rikets höghetstecken skall för skymfande av rikssymbol dömas till böter eller
fängelse. Då 1948 års riksdag behandlade propositionen i ämnet (nr 80), framhöll
första lagutskottet i sitt av riksdagen i denna del godkända utlåtande (nr 39), att
ordet »höghetstecken», som uppenbarligen var ett lån från utlandet, icke torde ingiva
den svenska allmänheten någon bestämd föreställning om vad därmed avsågs.
Enligt vad utskottet hade trott sig kunna förstå skulle under uttrycket i fråga om
rikets flagga och vapen kunna hänföras riksregalierna samt tre kronor och möjligen
även andra beståndsdelar av riksvapnet. För att paragrafen icke skulle ge
anledning till tveksamhet vid tillämpningen var det likväl enligt utskottets mening
önskvärt att genom en särskild författning klarlades vilka rikets höghetstecken är.
I visst samband med lagstiftningen om rikets vapen och flagga står också ett
annat spörsmål, som sedan länge är olöst och till vilket iag nu övergår.
De förut omnämnda stadgandena i varumärkeslagen och lagen om skydd för vapen
och vissa andra officiella beteckningar bygger i huvudsak på Pariskonventionen
den 20 mars 1883 för skydd av den industriella äganderätten. I denna konvention
— i dess av .Sverige ratificerade lydelse — har de fördragsslutande länderna överenskommit
bl. a. att bereda visst skydd åt ländernas vapen, flaggor och andra
statsemblem samt av dessa länder antagna officiella kontroll- och garantimärken
och -stämplar. För tillämpningen av de härom meddelade bestämmelserna i konventionen
har de fördragsslutande länderna överenskommit att ömsesidigt tillställa
I Ju: 44
Riksdagsberätt elsen år 1963
•varandra en förteckning, upptagande de statsemblem samt officiella märken och
stämplar, som de önskar ställa under skydd av konventionen. Detta skydd skulle,
utom i fråga om notoriskt kiinda statsemblem, vara beroende av att en sådan förteckning
överlämnats. Endast ett mindre antal länder, däribland Danmark, har
hittills avlämnat dylika förteckningar. Vissa förarbeten till en svensk förteckning
har utförts, men arbetet har icke kunnat slutföras främst på grund av att vissa
frågor rörande rikets vapen visat sig vara omstridda.
Pariskonventionen har sedermera reviderats i Lissabon den 31 oktober 1958. Enligt
konventionens nya lydelse, till vilken vårt land ännu ej anslutit sig, är skyddet
åt statsemblem samt officiella märken och stämplar utformat på sådant sätt, att
endast statsflaggor skall vara skyddade utan vidare. För övriga officiella beteckningar
behöver skydd icke medges, med mindre en förteckning över dessa beteckningar
upprättats och avlämnats. I Lissabon infördes i konventionen även bestämmelser
om skydd för vissa internationella organs beteckningar.
Av det anförda torde framgå att åtskilliga frågor som sammanhänger med rikets
vapen och flagga behöver utredas. Tidpunkten synes nu vara inne att igångsätta
en särskild utredning härom. Med hänsyn till det rättsliga och faktiska sambandet
mellan vapen och flagga bör utredningen lämpligen företagas i ett sammanhang.
Vad först angår den allmänna lagstiftningen om rikets vapen hör vid utredningen
närmare klarläggas de spörsmål som berörts i konstitutionsutskottets utlåtande
1949 och riksheraldikerämbetets skrivelse 1948. Frågan, när flaggning bör äga
rum, är såsom av den föregående redogörelsen framgår närmare reglerad endast
för krigsmaktens del. Tidigare har det knappast heller erfordrats någon mera allmän
reglering, men på senare tid har behovet av normer blivit mera framträdande,
särskilt till följd därav att det framförts önskemål om att genom flaggning hedra
även vissa andra allmänna högtidsdagar än svenska. Jag är därför beredd att tillstyrka,
att i enlighet med riksdagens begäran frågan om en enhetlig ordning för
rikets samtliga allmänna flaggdagar blir utredd. Där så visar sig erforderligt, bör
utredningen utsträckas till att avse en översyn av hela lagstiftningen angående rikets
flagga. En särskild anledning att ge utredningsuppdraget denna vidare omfattning
har jag funnit däri att riksheraldikerämbetet i sin förut omnämnda skrivelse
framhållit, att det är nödvändigt att ändra lagen angående rikets flagga med
hänsyn till att sedan lång tid i stort antal förekommer fanor, utförda i andra mått
än de i flagglagen bestämda.
Vidare bör den av riksdagen år 1948 berörda frågan om klarläggande av uttrycket
»rikets höghetstecken» lämpligen utredas i samband med översynen av lagstiftningen
om rikets vapen och flagga. Jag vill i detta sammanhang erinra om att en
motsvarighet till stadgandet i 9 kap. 5 § strafflagen om straff för skymfande av
rikssymbol upptagits i det förslag till brottsbalk, som Kungl. Maj:t i dag beslutat
förelägga riksdagen.
Slutligen bör utredningen enligt min mening även avse frågan om fastställande
av sådan förteckning över svenska statsemblem samt svenska officiella märken och
stämplar, som avses i Pariskonventionen för skydd av den industriella äganderätten.
I det förslag till förteckning, som därvid bör utarbetas, bör även anges de ändringar,
som kan komma att erfordras vid svensk anslutning till den i Lissabon år
1958 reviderade konventionstexten. Vid utredningen bör också övervägas de lagstiftningsåtgärder,
som behövs för att i enlighet med den reviderade konventionen
bereda skydd för vissa internationella organs beteckningar.
Utredningsmannen har på grund av andra tjänsteuppgifler endast kunnat
företaga vissa förberedande åtgärder.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
60
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 45
45. Militärstraff sakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 december 1961 för
utredning av frågan rörande straff- och diseiplinmedel mot krigsmän m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1962):
Thyresson, G., hovrättsråd, ordförande;
Jacobsson, P., socialvårdsassistent, led. av I kamm.;
Lundkvist, K. S., förste postiljon, led. av II kamm.;
Experter:
Friberg, H. C., förvaltare;
Magnusson, E. I., rustmästare;
Marcus, S., rättsavdelningschef;
Virgin, F.-I. C., överste.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 4 tr.; tel. 41 60 81.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 15
december 1961):
Försvarsväsendets personal är underkastad särskild strafflagstiftning. Huvudändamålet
med denna är att säkerställa försvarsmaktens effektivitet. Det har ansetts
erforderligt att upprätthålla en särskild straffordning för att säkra fullgörandet av
de tjänsteplikter som måste åläggas den militära personalen. Eftersom nämnda lagstiftning
avser endast vissa medborgare, utgör den i viss mån en undantagslagstiftning,
likartad med exempelvis reglerna om särskilt straffansvar för ämbetsmän.
Vid den genomgripande reform av den militära strafflagstiftningen som skedde
år 1948 underströks att denna lagstiftning med hänsyn till sin undantagskaraktär
bör begränsas till vad som verkligen kräves för att dess syfte skall tillgodoses.
Med denna utgångspunkt skedde genom 1948 års reform en begränsning och humanisering
av den militära strafflagstiftningen. Det kan nämnas, att under förarbetena
till reformen övervägdes huruvida det överhuvud taget vore erforderligt att
beträffande krigsmän ha särskilda disciplinstraff utöver förefintliga allmänna
straffarter.
Enligt den ordning som nu gäller efter 1948 års reform kan vid brott av krigsmän
såsom straff ifrågakomma de allmänna straffarterna straffarbete, fängelse och
böter. Å krigsmän som innehar ämbete eller annan befattning varmed ämbetsansvar
är förenat är även ämbetsstraffen avsättning och suspension tillämpliga. Därutöver
finns disciplinstraff — arrest och disciplinbot — såsom särskilda straffarter
för krigsmän. Arrest, som är en svårare strafform än disciplinbot, kan ådömas i
minst tre och högst trettio dagar. Disciplinbot kan ådömas för minst en och högst
tjugo dagar. Detta straff utgöres i allmänhet av visst löneavdrag för dag.
Disciplinstraff kan — under förutsättning att för brottet är stadgat disciplinstraff
eller böter — tillämpas i fråga om samtliga av krigsmän begångna brott av
beskaffenhet att mål därom skall handläggas såsom militärt mål. Inom det sålunda
angivna tillämpningsområdet för disciplinstraff är emellertid användandet av sådant
straff icke obligatoriskt. Disciplinstraffen är principiellt att anse såsom med
böter sidoordnade straffarter, och i stället för disciplinstraff kan böter ådömas.
För mindre förseelser av beskaffenhet att straff därför kan åläggas i disciplinmål
får, i stället för disciplinär bestraffning, såsom tillrättavisning användas varning,
extratjänst, utegångsförbud eller, för krigsmän som tjänstgör ombord å fartyg,
landgångsförbud.
De angivna reaktionsformerna vid brott av krigsmän kan tillämpas i såväl fredssom
krigstid.
I framställning till Kungl. Maj.''t den 1 april 1958 har försvarsväsendets underbe -
61
I Ju: 45
Riksdagsberättelsen år 1963
fäisförbund hemställt om utredning bl. a. angående möjligheterna att avskaffa arreststraffets
användning i fredstid beträffande den inom försvaret anställda personalen.
Förbundet har i framställningen anfört, att det kanske under tidigare epoker
kan ha tett sig naturligt att i den för den militära personalen gällande särskilda
strafflagstiftningen inkluderades bestämmelser om straff, som helt saknade motsvarighet
i den civila delen av samhället och för de civila medborgarna. Även nu
har naturligtvis de militära och civilmilitära beställningshavarna speciella av den
militära tjänsten och dess natur betingade arbetsuppgifter och delvis även rätt säregna
tjänstgöringsförhållanden, men uppgifter och villkor torde allmänt taget ej
avvika mer från det normala för denna grupp än för många andra specialyrken
inom det moderna samhället. Måhända kan såsom skäl mot arreststraffets avskaffande
för den anställda personalen anföras att straffarten måste bibehållas, när
det gäller de tvångsvis ianspråktagna (de värnpliktiga), och att »likheten inför lagen»
kräver att den anställda personalen behandlas lika som den värnpliktiga. Det
är emellertid enligt förbundets uppfattning ytterligt tveksamt, om nuvarande ordning
med absolut kongruens är rättvis. En naturligare och riktigare jämförelse är
mellan de militärt anställda och de civila tjänstemännen.
Över underbefälsförbundets framställning har efter remiss yttranden avgivits av
vissa militära myndigheter och personalorganisationer. I flertalet av de avgivna
yttrandena har tillstyrkts, att en utredning rörande användningen av arreststraffet
kommer till stånd.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 28 februari 1961 har överbefälhavaren hemställt
om utredning rörande utformningen i krigstid av straff- och disciplinmedlen mot
krigsmän. Det framhålles i skrivelsen att nuvarande lagstiftning förutsätter att påföljderna
skall vara desamma i krig som i fred. Arreststraffet kommer emellertid
under krigsförhållanden i många fall sannolikt att visa sig vara ineffektivt eller
rent av olämpligt. Det föreligger nämligen stor risk att arreststraffet för många
kommer att framstå såsom ett mindre ont än fältlivet med dess strapatser, svåra
levnadsförhållanden och livsfara. Å andra sidan kan förhållandena omöjliggöra de
praktiska arrangemang som i fredstid är föreskrivna för straffets avtjänande m. m.
Även beträffande andra i fredstid tillämpade påföljder framföres i skrivelsen erinringar
med hänsyn till deras effektivitet och lämplighet under krigsförhållanden.
Det är utan tvekan ett viktigt intresse, att likställighet inför lagen i görligaste
män upprätthålles inom krigsmakten. Såsom betonades vid genomförandet av 1948
års reform av den militära strafflagstiftningen är detta angeläget ur allmänt demokratisk
synpunkt, och det är jämväl i krigsmaktens eget intresse att all dess personal
är underkastad en ensartad straffrättslig reglering så långt detta är möjligt. Det
finns emellertid även skäl för den av underbefälsförbundet framförda åsikten, att
likställighet mellan den vid försvaret anställda personalen och de civila statstjänstemännen
bör eftersträvas. Här föreligger tydligtvis motstridiga intressen, som är
svåra att förena. Jag anser emellertid att det bör närmare utredas i vad män det
finns möjlighet att för fredsförhållanden åstadkomma en förskjutning i riktning
mot större likställighet mellan den vid försvaret anställda personalen och övriga
statstjänstemän. Härmed torde få förutsättas, att det för disciplinens upprätthållande
är nödvändigt att bibehålla särskilda disciplinstraff för de värnpliktiga. Vid
utredningen bör således undersökas vilka möjligheter som kan finnas att utan men
för försvarsmaktens effektivitet och utan eftersättande av andra angelägna intressen
helt eller delvis slopa de särskilda disciplinstraffen, främst arreststraffet, enbart
för den fast anställda personalen.
Utredningen synes dock icke böra begränsas till frågan om utformningen av
strafflagstiftningen för den vid försvaret anställda personalen. 1948 års reform av
den militära strafflagstiftningen innebar, som i det föregående antytts, beträffande
disciplinstraffen en omläggning, som bl. a. syftade till att minska användningen av
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 46
arreststraffet. Sedan den nya lagstiftningen nu har varit i kraft drygt tio år, synes
det vara lämpligt att närmare undersöka verkningarna av denna omläggning.
Enligt föreliggande uppgifter ådömes alltjämt ett förhållandevis stort antal arreststraff
varje år, vilket bl. a. medför den olägenheten att många utbildningsdagar för
värnpliktiga går till spillo. Det bör övervägas, om det går att ytterligare begränsa
arreststraffets användande i fredstid, exempelvis genom att utvidga och effektivisera
tillämpandet av disciplinbotsstraffet eller de former av tillrättavisning som nu
står till buds. I den mån erfarenheterna av den nuvarande lagstiftningens tillämpning
föranleder det bör även andra jämkningar av gällande regler föreslås.
Vad jag hittills anfört avser förhållandena under fredstid. Minst lika viktig är
emellertid straffordningen för krigsmän under krigsförhållanden. Mot vad som
f. n. gäller i detta hänseende kan emellertid, såsom framhållits i överbefälhavarens
förut omnämnda skrivelse, göras erinringar med hänsyn såväl till straffordningens
effektivitet som till dess lämplighet under krigsförhållanden. Detta gäller såväl
de olika formerna av tillrättavisning och disciplinstraffen som de allmänna bötesoch
frihetsstraffen. Redan erfarenheterna från vår försvarsberedskap under andra
världskriget visar detta. Av tillrättavisningsformerna synes knappast någon annan
kunna komma till nämnvärd användning under krig än extratjänst. Disciplinbot
och bötesstraff torde i krig komma att sakna praktisk betydelse som korrektionsmedel.
Om avtjänandet av arreststraff eller annat frihetsstraff ger den dömde möjlighet
att undandraga sig risker och påfrestningar, som livet vid de militära förbanden
innebär, minskas i krig också användbarheten av dessa strafformer. Mot
bakgrunden av nu antydda förhållanden bör utredningen även upptaga frågan om
utformningen i krigstid och under beredskapsförhållanden av straff- och disciplinmedlen
mot krigsmän.
För den utredning, jag sålunda vill förorda, bör tillkallas särskilda utredningsmän.
I den mån det befinnes erforderligt bör dessa utredningsmän, efter närmare
direktiv, som det torde få ankomma på chefen för justitiedepartementet att meddela,
äga upptaga även andra spörsmål som berör den till justitiedepartementets
verksamhetsområde hörande lagstiftningen rörande straffordningen under krigsiörhållanden.
Sammanställning av material för utredningen har verkställts.
De sakkunnigas arbete beräknas fortgå under hela år 1963.
46. Bostadsrättskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 12 januari 1962 för
att verkställa översyn av bostadsrättslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 17 februari 1962):
Heuman, C. H. M., hovrättspresident, ordförande;
Blomqvist, N. G., direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Källenius, S. I. R., direktör, jur. kand., led. av II kamm.;
Leo, P. G., direktör, jur. kand.;
Nyquist, F., hovrättsråd.
Sekreterare:
Jagander, J.-E., hovrättsassessor.
Lokal: Hovrätten, Göteborg; tel. växel 031-18 70 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 12
januari 1962):
I Ju: 46
Riksdagsberättelsen år 1963
Under senare år har det blivit vanligt, att en byggnadsföretagare, som avser att
uppföra ett bostadshus, för förvaltningen därav bildar en bostadsrättsförening.
Föreningens styrelse, som i regel utgöres av byggnadsentreprenören jämte honom
närstående, träffar därefter avtal med entreprenören om uppförande av byggnaden.
Ofta tillhör den mark på vilken byggnaden skall uppföras, byggnadsföretagaren,
som överlåter marken på föreningen. Först sedan entreprenadavtalet och avtal
om markförvärv träffats, brukar blivande bostadsrättshavare inbjudas att teckna
sig för bostadsrätt. Mot detta system med s. k. byggmästarbildade föreningar har
under senare år kritik framförts från olika håll. Kritiken har främst gått ut på att
systemet i alltför hög grad utestänger de blivande bostadsrättshavarna från det
medinflytande i byggnadsföretaget, som rätteligen bör tillkomma dem, och att det
i vissa fall trots gällande regler om offentlig kontroll åsamkar dem direkta ekonomiska
förluster.
Med anledning av den sålunda framförda kritiken framlade bostadsstyrelsen år
1960 i framställning till Kungl. Maj:t förslag om ändring av lånevillkoren för
ifrågavarande föreningar. Vid remissbehandlingen av förslaget framhölls från
flera håll, att spörsmålet om tillsyn och kontroll av bostadsrättsföreningar bör få
sin lösning genom ändringar av gällande lagstiftning på området. Med anledning
härav uttalade chefen för socialdepartementet i 1961 års statsverksproposition (bilaga
27 p. 3), att frågan om en översyn av bostadsrättslagstiftningen torde få övervägas
inom justitiedepartementet. Vid behandlingen av statsverkspropositionen uttalade
statsutskottet i denna fråga (utlåtande nr 53), att en översyn av bostadsrättslagstiftningen
är angelägen mot bakgrund av de risker för missbruk som föreligger.
Den omständigheten, att en byggnadsföretagare under tiden, till dess bostadsrättshavarna
övertager föreningen, kan sluta avtal om entreprenad med en
styrelse, vars ledamöter står i beroendeställning till honom, framstår enligt utskottet
under nuvarande förhållanden såsom otillfredsställande. Utskottet hemställde,
att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
Denna hemställan bifölls av riksdagen (skrivelse nr 175).
Kungl. Maj:t har därefter den 30 juni 1961 meddelat bl. a. följande särskilda bestämmelser
i fråga om tertiärlån till bostadsrättsföreningar att tillämpas från och
med den 1 januari 1962. Lån får icke beviljas, med mindre tillfredsställande säkerhet
föreligger, att det planerade byggnadsföretaget kommer att färdigställas på sådana
ekonomiska villkor, som det lånebeviljande organet kan godtaga, samt betryggande
garantier lämnas att för bostadsrätt erlagda förskottsavgifter ej kommer att
gå förlorade. Såsom förutsättning för att de för kooperativa bostadsföretag gällande
förmånligare lånevillkoren skall tillämpas föreskrives, att från och med föreningens
bildande mer än halva antalet styrelseledamöter är fristående i förhållande
till egentliga byggnadsföretagarintressen samt att den mark, varå byggnadsföretaget
skall utföras, icke förvärvats under förbehåll om rätt för överlåtaren att
utföra byggnadsföretaget. Dylikt förbehåll utgör dock ej hinder för lån på de förmånligare
villkoren, om produktionskostnaden för byggnadsföretaget kan godkännas
av det lånebeviljande organet.
Sedan bostadsrättslagen tillkom år 1930, har en betydande expansion skett på
bostadsrättsföreningsområdet, vilket visat sig i en fortgående kraftig ökning av antalet
bostadsrättsföreningar bildade såväl inom vissa stora bostadskooperativa organisationer
som på initiativ av enskilda byggnadsföretagare. Denna utveckling
har aktualiserat frågan, huruvida bostadsrättslagens bestämmelser numera utgör
en ändamålsenlig reglering av bostadsrättsföreningarnas bildande och verksamhet.
Vad som förekom i frågan vid 1961 års riksdag ger också anledning ifrågasätta,
om gällande bestämmelser i bostadsrättslagen i erforderlig grad tryggar bostadsrättshavarnas
intressen. Svårigheten för de bostadssökande att överblicka och be
-
64
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 47
döma de rättsliga och ekonomiska konsekvenserna av föreningstillhörigheten har
under senare tid blivit allt större. Detta medför, att behovet av offentlig kontroll
över bostadsrättsföreningarnas bildande och verksamhet ökats.
Även bestämmelserna i bostadsrättskontrollagen tillgodoser visserligen bostadsrättshavarnas
civilrättsliga intressen. Hyresregleringen och den därtill knutna kontrollen
över upplåtelse och överlåtelse av bostadsrätt avvecklas emellertid successivt.
Efter hand kommer därför exempelvis bestämmelser om materiell prövning
från det allmännas sida av den ekonomiska planen för bostadsrättsföreningarnas
verksamhet i stor utsträckning att saknas.
Jämväl de bestämmelser, som reglerar den statliga långivningen till bostadsrättsföreningarna,
är avsedda att tillvarataga de enskilda bostadsrättshavarnas intressen.
I princip har emellertid de regler, som skall trygga bostadsrättshavarnas rättsliga
och ekonomiska intressen i föreningen, sin plats i den permanenta lagstiftningen
om bostadsrättsföreningar. Det bör därför övervägas i vad mån det angivna
syftet kan tillgodoses genom ändringar i denna lagstiftning. Även i andra avseenden
torde bostadsrättslagen böra överses.
En utredning angående bostadsrättslagen bör därför nu igångsättas. Med hänsyn
till de stora förändringar, som efter lagens tillkomst skett på det område lagen
reglerar, synes en allmän översyn böra ske. Därvid bör eftersträvas en modernisering
av lagbestämmelserna och en anpassning därav till de nuvarande förhållandena.
Uppmärksamhet bör ägnas åt frågan, hur erforderlig trygghet skall skapas för
bostadsrättshavarna och hur dessas förhållande inbördes och till föreningen lämpligen
bör regleras. Vid utredningen bör också övervägas i vilken utsträckning
kontroll från det allmännas sida är erforderlig beträffande särskilt bostadsrättsföreningarnas
tillkomst och hur kontrollen över huvud lämpligen bör anordnas.
Ifrågavarande rättsregler bör vidare förebygga uppkomsten av ekonomiskt osunda
bostadsrättsföreningar och möjliggöra en rationell bostadskooperativ verksamhet.
Med utgångspunkt från vad jag sålunda anfört bör utredningen i övrigt bedrivas
förutsättningslöst.
Kommittén har under tiden april—oktober hållit 1 sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
47. Förvaltningsdomstolskommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
verkställa utredning av frågan om den administrativa rättskipningens omfattning
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 19 mars 1962):
Holmgren, H. K. H., regeringsråd, ordförande;
Andersson, G. I., redaktör, led. av II kamm.;
Bohman, B. G., direktör, led. av II kamm.;
Fredlund, L. S., lagbyråchef;
Johansson, G. R„ lantbrukare, led. av II kamm.;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.;
Petrén, B. E. G., hovrättsråd;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef.
.Sekreterare:
Hermanson, E. W., länsassessor.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, Stockholm SV; tel. 41 56 56 (sekreteraren).
3 IIihang till riksdagens protokoll /OCH. 1 samt.
Riksdagsbcrättelsen
65
I Ju: 47 Riksdagsberättelsen år 1963
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 2
mars 1962):
Det administrativa rättsskyddets utformning är en central samhällsfråga av
stor vikt. Med administrativt rättsskydd avses vanligen den samlade effekten av
en mångfald anordningar, som på olika sätt verkar för att trygga rättssäkerheten
inom förvaltningen. Vissa hithörande anordningar har främst till uppgift att förebygga
att felaktiga förvaltningsavgöranden träffas. Andra åter tar närmast sikte
på att möjliggöra rättelse, när ett felaktigt förvaltningsavgörande kommit till
stånd. Dessa korrektiva rättsskyddsanordningar är delvis anbragta inom administrationen
själv, i regel i form av en befogenhet för den som beröres av ett förvaltningsbeslut
att påkalla rättelse hos överordnat förvaltande organ. En annan
del av det korrektiva rättsskyddet handhaves av olika i förhållande till administrationen
mera fristående organ, som utövar rättskipning på förvaltningens område.
För denna förvaltningsrättskipning eller domstolsmässiga kontroll över förvaltningen
har de allmänna domstolarna endast i obetydlig utsträckning tagits i anspråk.
I allt väsentligt omhänderhas kontrollen i stället av särskilda förvaltningsdomstolar,
såsom regeringsrätten, kammarrätten och försäkringsdomstolen. Ett
annat utmärkande drag för vår förvaltningsrättskipning är, att den å ena sidan är
koncentrerad till vissa låt vara betydande grupper av förvaltningsärenden och å
andra sidan i allmänhet innefattar en allsidig kontroll av avgörandena i dessa
ärenden, avseende såväl beslutets rättsenlighet som dess ändamålsenlighet.
Sedan gammalt har det administrativa rättsskyddet hos oss ansetts i allmänhet
fylla högt ställda krav. Detta gäller både till den del skyddet åsyftar att förebygga
felaktiga avgöranden och i vad det avser att möjliggöra rättelse av felaktiga förvaltningsbeslut.
Den snabba utveckling, som på skilda områden av samhällslivet
ägt rum under efterkrigstiden, har emellertid inneburit, att de förvaltande myndigheternas
befogenheter efter hand vidgats och att deras avgöranden i motsvarande
mån kommit att spela en större roll än tidigare. Även om rättssäkerheten
inom svensk förvaltning alltjämt kan sägas på det hela taget icke stå något annat
lands efter, är det naturligt, att denna utveckling aktualiserat frågan om det administrativa
rättsskyddets utformning. Vad som i den offentliga debatten på senare
tid framför allt tilldragit sig intresse inom det synnerligen vittomfattande ämnesområde,
som det administrativa rättsskyddet utgör, är spörsmålet, hur den domstolsmässiga
överprövningen av förvaltande myndigheters beslut bör vara beskaffad.
Enighet har rått om att möjlighet till domstolskontroll bör föreligga i åtskilliga
förvaltningsärenden. Däremot har meningarna varit delade i frågan hur vidsträckt
denna kontroll bör vara och hur den i organisatoriskt hänseende bör vara
uppbyggd. En meningsriktning har hävdat, att kontrollen å ena sidan bör utsträckas
att i princip omfatta alla administrativa avgöranden och å andra sidan åtminstone
på många områden begränsas till en prövning av avgörandets rättsenlighet.
Företrädare för denna meningsriktning synes tillika ha hyst sympatier för
tanken, att den sålunda beskaffade kontrollen bör anförtros de allmänna domstolarna.
En annan meningsriktning har gjort gällande, att en så genomgripande
omvandling av vårt rättssystem icke är påkallad av något verkligt behov. Anhängarna
av denna ståndpunkt har även hävdat, att önskvärda förbättringar på ifrågavarande
område i stället bör åvägabringas inom ramen för vårt nuvarande system
med en av förvaltningsdomstolar utövad, i princip allsidig kontroll av vissa slags
administrativa avgöranden. Den senare uppfattningen ligger till grund för de
tilläggsdirektiv, som Kungl. Maj:t den 10 januari 1958 utfärdat för besvärssakkunniga.
Jämväl riksdagen har uttalat sig i samma riktning, senast i anledning
av motioner vid 1961 års riksdag. De motsättningar, som sålunda har kommit
till uttryck i denna fråga, synes emellertid nu vara på väg att utjämnas. Tidpunk
-
66
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 47
ten torde därför vara inne att till närmare utredning upptaga spörsmålet om den
administrativa rättskipningens omfattning och organisation.
Vad jag sålunda anfört torde ådagalägga behovet av en utredning rörande den
administrativa rättskipningens omfattning och uppbyggnad och jag förordar, att
sakkunniga nu tillkallas för att verkställa en sådan utredning.
Vid denna utredning möter till en början problemet om den administrativa jurisdiktionens
räckvidd. Problemet har både en kvantitativ och kvalitativ sida. I
kvantitativt hänseende gäller problemet vilka grupper av förvaltningsärenden
som bör hänföras till domstolsmässig kontroll. Det torde härvid vara klart, att det
icke annat än i rena undantagsfall bör ifrågakomma att avlyfta den judiciella
kontrollen i de förvaltningsärenden, där sådan kontroll nu är anordnad. Vid utredningen
bör å andra sidan icke upptagas till övervägande att införa generell
möjlighet till domstolsmässig överprövning av administrativa avgöranden. Vilka
ärendegrupper, som bör vara hänförda till den judiciella kontrollen, får avgöras
genom en avvägning mellan den enskildes rättsskyddsbehov och det allmännas intresse
av att de administrativa organen äger den rörelsefrihet, som fordras för att
förvaltningen skall kunna fungera snabbt, effektivt och ändamålsenligt. Vid behandlingen
av denna fråga kan ledning hämtas i de förslag, som framlagts---—,
rörande kompetensfördelningen mellan Kungl. Maj:t i statsrådet och regeringsrätten
---. I kvalitativt hänseende gäller problemet, huruvida den judiciella kon
trollen
i de därunder inbegripna ärendegrupperna bör begränsas till förvaltningsavgörandenas
rättsenlighet eller — bortsett från s. k. kommunalbesvär — jämväl avse
deras ändamålsenlighet. Såsom riksdagen vid ställningstagande till motionsledes
framförda yrkanden rörande det administrativa rättsskyddet upprepade gånger
understrukit, möter uppenbara svårigheter att beträffande förvaltningsavgöranden
av statlig natur uppdraga en för rättstillämpningen praktikabel gränslinje mellan
rättsfrågor och lämplighetsfrågor. Det måste också vara förenat med åtskilliga
praktiska olägenheter att låta skilda sidoordnade myndigheter ur olika synpunkter
överpröva ett och samma beslut. Med hänsyn härtill torde som ett riktmärke för
utredningen böra uppställas, att den judiciella kontrollen över förvaltning av
statlig natur i enlighet med den hos oss hävdvunna ordningen bör vara allsidig
i de ärenden, där den skall förekomma.
Vad härefter angår den administrativa rättskipningens organisation har riksdagen
vid flerfaldiga tillfällen som sin uppfattning tillkännagivit, att några mera
genomgripande principiella förändringar av rättsskyddssystemet icke bör övervägas
utan att önskvärda reformer på det administrativa rättsskyddets område så
långt möjligt bör åvägabringas inom det nuvarande systemets ram. I överensstämmelse
härmed bör utredningen utgå ifrån att någon förskjutning av gränslinjen
mellan de allmänna domstolarnas kompetensområde, å ena, samt de administrativa
myndigheternas och domstolarnas behörighetsområde, å andra sidan, icke skall
åvägabringas.
En viktig organisatorisk fråga utgör spörsmålet om den högsta förvaltningsdomstolens
ställning och arbetsuppgifter. För närvarande företer regeringsrättens
arbetsuppgifter stora kvalitativa variationer. På dess handläggning ankommer icke
blott mål, vars avgörande är av betydelse för enhetlig lagtolkning och rättstilllämpning
eller som eljest är av kvalificerad natur, utan även numerärt betydande
grupper av enklare mål. En sådan ordning är tvivelsutan ägnad att medlöra
olägenheter i skilda hänseenden. De högt kvalificerade domarkrafter, varav
en domstol med prejudikatbildande funktion måste bestå, kommer med denna
ordning lätt att alltför mycket tagas i anspråk för mera rutinbetonade göromål
Vid starkare anhopning av enklare mål löper arbetet med dessa risk att inkräkta
på domstolens möjligheter att genom omsorgsfull prejudikatbildning vägleda rätts
-
67
Riksdagsbcrättelsen år 1963
I Ju: 47
tillämpningen och sörja för enhetlighet och fasthet i lagtolkningen. Med hänsvn
härtill bör en huvudlinje i utredningens arbete vara att söka åvägabringa en sådan
förändring av regeringsrättens ställning, att dess prejudikatbildande funktion
kommer att framstå såsom domstolens dominerande uppgift. Om detta mål skall
kunna vinnas, är det ofrånkomligt att minska regeringsrättens arbetsvolym. Detta
är för övrigt påkallat även av det skälet, att regeringsrätten nu besväras av eu
avsevärd arbetsbalans med betydande försening med vissa måls avgörande som
följd. Detta förhållande kan visserligen i och för sig avhjälpas genom ytterligare
utökning av regeringsrättens ledamotsantal. Såsom från vissa håll påpekats under
remissbehandlingen av betänkandet rörande kompetensfördelningen mellan Kungl.
Maj:t i statsrådet och regeringsrätten, är emellertid en sådan åtgärd ägnad att
reducera domstolens förmåga att svara för enhet och konsekvens i rättstillämpningen.
En sådan åtgärd är därför föga förenlig med målsättningen för den nu
förordade utredningen.
När det gäller att finna vägar att nedbringa regeringsrättens arbetsbörda, hatutredningen
att pröva olika till buds stående metoder. Sannolikt lärer det bliva
erforderligt att samtidigt gå fram efter olika handlingslinjer. En möjlighet är att
helt avföra vissa målgrupper från regeringsrättens kompetensområde för slutlig
prövning av annat organ på förvaltningsrättskipningens område. I somliga fall kan
det härvid förefalla lämpligt att i likhet med vad som nyligen skett beträffande
nöjesskattemålen låta förvaltningsdomstol på lägre nivå fungera som slutinstans
för målgruppen ifråga. En reform i sådan riktning kan exempelvis synas ligga
nära till hands, när det gäller mål, där den rättsliga prövningen typiskt sett är av
relativt okomplicerad natur eller saken rör jämförelsevis bagatellartade ting. I
andra fall kan det vara värt att närmare pröva tanken att förlägga den domstolsmässiga
kontrollen i mål, som utskiftas från regeringsrättens kompetensområde,
till judiciella organ utanför det ordinarie instanssystemet, t. ex. organ av den typ
ungdomsfängelsenämnden, interneringsnämnden och den i brottsbalken föreslagna
kriminalvårdsnämnden representerar. Utöver möjligheten att helt befria regeringsrätten
från vissa grupper av mål står den utvägen till buds att i överensstämmelse
med vad som skett beträffande vissa taxeringsmål göra rätten att få talan prövad
av högsta förvaltningsdomstolen beroende av särskilda villkor. Härvid måste dock
uppmärksammas, att regeringsrätten på åtskilliga områden fungerar som enda
domstolsinstans. I den mån nämnda utväg finnes böra utnyttjas på sådant område,
kan det med hänsyn härtill ifrågakomma att där tillskapa en domstolsinstans på
lägre nivå. Detta kan ske antingen i den formen, att domstolsorgan, som nu i huvudsak
fullgör uppgiften såsom mellaninstans under regeringsrätten, efter erforderlig
utbyggnad tilldelas motsvarande uppgift på nya förvaltningsområden eller
på så sätt att nya domstolsorgan inrättas på mellaninstansplanet eller att myndighet,
som nu fullgör förvaltande uppgifter, vid handläggning av vissa grupper avärenden
organiseras i sådana former, att den kommer att intaga ställning av förvaltningsdomstol.
Det sagda må vara tillräckligt för att ge en antydan om att en
avlastning av regeringsrättens arbetsbörda kan över hela fältet aktualisera frågan,
hur domstolsorganisationen på den administrativa rättskipningens område bör
vara beskaffad, och utredningen bör därför vara oförhindrad att granska detta
spörsmål i hela dess vidd.
Vid utredningen bör vidare övervägas i vad mån den administrativa rättskipningens
organisation kan komma att påverkas av sådana reformer eller reformförslag,
som från rättsskvddssynpunkt syftar till ändringar i själva förvaltningsförfarandet.
Hit hör exempelvis frågor om ökad muntlig handläggning i förvaltningsproccssen
och om bevisupptagning samt andra spörsmål, som omfattas av
besvärssakkunnigas uppdrag. Däremot bör vid utredningen icke upptagas spörsmålet,
hur myndigheter i sin förvaltande funktion bör vara organiserade. Jag vill
68
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 48
erinra om att härutinnan pågår särskilda utredningar på skilda områden. Sålunda
har länsförvaltningsutredningen i uppdrag att utreda frågor om länsstyrelsernas
organisation, om inordning av nu fristående organ i länsstyrelserna, om lekmannamedverkan
i länsstyrelserna m. m. Ej heller bör utredningen ingå i prövning av
de frågor, som faller inom sinnessjuklagstiftningskommitténs uppdrag. Vad gäller
de centrala förvaltningsmyndigheterna och motsvarande organ får i vanlig ordning
övervägas i vad mån organisatoriska ändringar påkallas vid eventuella reformer
beträffande förvaltningsförfarandet.
Vid den av mig förordade utredningen bör givetvis nära kontakt och samråd
eftersträvas med samtliga de utredningar, som redan igångsatts på hithörande och
angränsande områden. Härvid ifrågakommer i första hand de utredningar, som
jag i det föregående har omnämnt.
Slutligen bör utredningen närmare ange de statsfinansiella konsekvenserna av
sina förslag.
Med hänsyn till den nuvarande arbetssituationen i regeringsrätten är det önskvärt
att åtgärder, även om de skulle vara av mera begränsad natur, snarast möjligt
vidtages för att minska måltillströmningen dit. I den mån det visar sig möjligt att
utan avvaktan på det slutliga utredningsresultatet framlägga förslag till partiella
reformer i denna riktning bör detta därför ske. Framlägges sådant förslag, kan
det vara lämpligt, att utredningen därvid i korthet redovisar de principer, efter
vilka den avser att slutligt lösa sitt uppdrag.
Kommittén har intill den 1 november 1962 hållit 2 sammanträden. Vissa
förberedande undersökningar och åtgärder har företagits. Kommittén har
avgivit remissyttrande över ett betänkande (SOU 1962: 22) med förslag till
lag om åtgärder vid samhällsfarlig asocialitet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
48. Etahleringsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en allmän översyn av de frågor som sammanhänger med rätt att
här i riket förvärva egendom och driva näring (se Post- och Inrikes tidn. den
12 juli 1962):
Nordlander, M. I. C.-H., bankdirektör, ordförande;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Pihlgren, K. Å. M„ bruksdisponent;
önnesjö, K. E. A., direktör.
Experter:
Lundberg, S. G. J., avdelningschef;
Rainer, A. O., lagbyråchef.
Sekreterare:
Åhström, N. Å. A., revisionssekreterare.
Biträdande sekreterare:
Frank, B. S., hovrättsassessor (fr. o. m. den 1 oktober 1962).
Lokal: Slottsbacken 6, 4 tr.; tel. växel 22 59 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
69
I Ju: 48
Riksdagsbcrättelsen år 1963
De europeiska ekonomiska integrationssträvandena och den internationella ekonomiska
utvecklingen i övrigt har aktualiserat frågan om utformningen och tiltlämpningen
av de bestämmelser som avser utlännings rätt att här i landet förvärva
egendom och driva näring. Frågor av nu angivet slag är reglerade i olika sammanhang.
Följande författningsbestämmelser kan sägas vara av särskild betydelse.
Vad beträffar utlännings rätt att förvärva egendom råder, enligt 1916 års lag
om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom eller gruva eller aktier
i vissa bolag, för utländska rättssubjekt ett dispensabelt förbud att här i riket
förvärva fast egendom eller inmutad mineralfyndighet. Förbudet gäller även för
vissa svenska juridiska personer, nämligen svenskt handelsbolag, vari finns utländsk
bolagsman, svensk ekonomisk förening samt svenskt aktiebolag, om inte i
bolagsordningen intagits visst förbehåll. Genom sådant förbehåll skall bestämmas,
att högst så många aktier som vid varje tid motsvarar mindre än en femtedel av
röstetalet för bolagets samtliga aktier genom en nyteckning eller överlåtelse får
förvärvas av utländska fysiska och juridiska personer och av svenskt bolag som
inte i sin bolagsordning intagit sådant förbehåll. Aktier som sålunda får förvärvas
av nämnda rättssubjekt brukar kallas fria aktier i motsats till övriga, bundna aktier.
Ändring av bolagsordning, i vad den innefattar utlänningsförbehåll av nu nämnt
slag, kräver Kungl. Maj:ts medgivande. Familjerättsliga fång har undantagits från
lagens tillämpningsområde. Vidare gäller vad i lagen stadgas om förening icke
svensk förening med huvudsakligt ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska
intressen genom att anskaffa livsmedel eller andra förnödenheter åt medlemmarna,
avsätta alster av medlemmarnas ekonomiska verksamhet, bereda bostäder åt medlemmarna
eller anskaffa lån åt medlemmarna.
I syfte att hindra att 1916 års lag kringgås har genom särskild lag, innefattande
tillägg till lagen om handelsbolag och enkla bolag, föreskrivits att utlänning, ändå
att han erhållit Kungl. Maj:ts medgivande att i riket idka näring, icke må här ingå
i handelsbolag utan särskilt tillstånd. Även genom särskilda lagar om bulvanförhållande
i fråga om dels fast egendom dels aktier i vissa bolag avses att förhindra
kringgående av bl. a. 1916 års lag.
Tillstånd enligt 1916 års lag beviljas dels av Kungl. Maj:t, dels av länsstyrelse.
I huvudsak gäller, att länsstyrelse meddelar tillstånd i de ärenden, som avser utlännings
förvärv av bostadsfastighet för sig och sin familj eller som avser svenskt
bolags eller svensk förenings förvärv av tomt, upplagsplats, mindre stenbrott o. d.,
om egendomen prövas behövlig för bolagets verksamhet. Tillstånd till andra fastighetsförvärv
fordrar Kungl. Maj:ts prövning. Har tillstånd enligt denna lag lämnats
svenskt bolag att förvärva fastighet, behövs inte någon ny prövning, om bolaget
senare övergår i utländsk ägo.
I detta sammanhang bör framhållas, att även för svenska rättssubjekt gäller
väsentliga begränsningar av möjligheterna att förvärva fast egendom eller mineralfyndighet.
Jag syftar härvid på 1925 års lag angående förbud i vissa fall för bolag,
förening och stiftelse att förvärva fast egendom. Enligt denna lag krävs i regel
tillstånd av Kungl. Maj:t eller länsstyrelse för nämnda rättssubjekts förvärv av fast
egendom. Vidare kan erinras om jordförvärvslagen, enligt vilken jordbruksfastighet
ej får genom köp, byte eller gåva förvärvas utan tillstånd av lantbruksnämnd.
I anslutning till bestämmelserna i 1916 års lag ges i 177—187 §§ aktiebolagslagen
regler om bundna aktier. Härigenom öppnas möjlighet att beträffande aktier ställda
till viss man i bolagsordningen intaga förbehåll av innebörd, att aktier i bolaget
ej må genom teckning eller överlåtelse förvärvas av aktiebolag eller andra samfälligheter
eller stiftelse eller av vissa slag av aktiebolag eller andra samfälligheter
eller stiftelser eller av annan än svensk medborgare. Genom bestämmelse i 70 §
aktiebolagslagen ges vidare möjlighet att beträffande aktier ställda till viss man i
bolagsordningen stadga att, om aktie övergår till annan än aktieägare eller till an
-
70
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 48
nan än ägare av aktie av visst slag, aktieägarna eller ägarna av aktie av visst slag
skall vara berättigade att lösa aktien. Bortsett från dessa undantag är aktie i princip
fullt överlåtbar och kan således även förvärvas av utländsk medborgare.
Enligt lagen om bankrörelse får aktie i bankaktiebolag genom teckning eller överlåtelse
förvärvas endast av svenska medborgare, av svenska bolag och föreningai,
som utan hinder av 1916 års lag äger förvärva fast egendom eller gruva, samt av
andra svenska samfälligheter och stiftelser. Familjerättsliga fång är dock utan
hinder av dessa bestämmelser tillåtna.
Lagen den 22 juni 1939 om förbud i vissa fall mot överlåtelse eller upplåtelse
av fartyg m. m. stadgar, att särskilt tillstånd krävs för överlåtelse av svenskt fartyg
eller andel däri till utlänning eller till svenskt aktiebolag, vars aktiebrev må
ställas till innehavaren eller vars aktiekapital enligt vad aktieboken utvisar till
mer än en tredjedel är i utländsk ägo. Även teckning eller överlåtelse av aktie i
svenskt aktiebolag, som äger fartyg eller andel däri, är underkastad tillståndstvång
om förvärvaren är utlänning eller sådant svenskt aktiebolag, som nyss
nämnts.
Slutligen stadgar sjölagen, att utlänning icke får vara huvudredare för svenskt
fartyg. Fartyg skall för att anses som svenskt antingen till minst två tredjedelar
ägas av svenska medborgare eller också tillhöra aktiebolag vars styrelse har sitt
säte i riket och består av aktieägare som är svenska medborgare.
Den nu refererade lagstiftningen har grundläggande betydelse när det gäller
frågan om utländsk medborgares etablering i Sverige. Utlännings rätt att här i
riket driva näring regleras i övrigt i ett flertal författningar och instruktioner.
Sålunda gäller enligt 1916 års lag dels ett indispensabelt förbud för utländska
rättssubjekt att här i landet inmuta mineralfyndighet, dels ett dispensabelt förbud
att bearbeta mineralfyndighet eller idka gruvdrift. Tillstånd meddelas av Kungl.
Maj :t.
Enligt näringsfrihetsförordningen skall utlännings rätt att driva bergverks- eller
järnverksrörelse, handels- eller fabriksrörelse, hantverk eller annan hantering
vara beroende av tillståndsprövning. Frågor om tillstånd prövas av Kungl. Maj:t
efter hörande av utlänningskommissionen och vederbörande länsstyrelse.
Enligt 1955 års lag om rätt för utländska bolag och föreningar att idka näring
här i riket, den s. k. filiallagen, får utländskt företag, vilket enligt sitt hemlands lag
är behörigen bildat och registrerat såsom bolag eller ekonomisk förening samt i
hemlandet driver näringsverksamhet, efter tillstånd av Kungl. Maj:t här i riket
idka näring, som avses i näringsfrihetsförordningen, genom ett avdelningskontor
med självständig förvaltning (filial). Sådant tillstånd, som kan återkallas när skäl
är därtill, må förbindas med särskilda villkor och föreskrifter. Filialen, som genom
registreringsförfarande blir väsentligen likställd med svenska rättssubjekt, skall
förestås av en verkställande direktör, som icke behöver vara svensk medborgare
men måste vara myndig och bosatt här i riket. Han skall vara utrustad med en vidsträckt
fullmakt att tala och svara för företaget och underkastad ett omfattande ansvar
för verksamheten här i riket. Vid ansökan om tillstånd skall fogas vederhäftig
borgen eller annan godtagbar säkerhet för utskylder till stat och kommun under
tre år. Ansökan prövas av Kungl. Maj:t efter hörande av kommerskollegium, patentoch
registreringsverket samt riksbankens valutastyrelse.
Härutöver finns beträffande utlännings näringsutövning ett flertal bestämmelser
avseende särskilda verksamhetsområden. Bland sådan verksamhet, till vilken tillstånd
kan erhållas, förtjänar nämnas försäkringsrörelse, fiske i allmänt och enskilt
vatten, kustfart eller insjöfart med utländskt fartyg, utövande av tandläkaroch
veterinärkonsten, medverkan vid offentlig föreställning, handel med skrot,
lump och begagnat gods. Bland verksamhet, för vilken dispens icke kan medgivas,
må nämnas utgivande av periodisk tidskrift, tillverkning av krigsmateriel som ej
71
I Ju: 48
Riksdagsberättelsen dr 1963
sker i ringa omfattning, inrikes luftfart samt gårdfarihandel. Utlänning kan vidare
icke vara medlem i Sveriges advokatsamfund eller Stockholms fondbörs och kan
icke antagas till annan mäklare än fastighetsmäklare.
Vidare föreligger vissa inskränkningar i rätten att utöva funktioner i aktiebolag
och ekonomiska föreningar. Sålunda skall enligt aktiebolagslagen stiftare av
aktiebolag vara i Sverige bosatt svensk medborgare eller annat svenskt rättssubjekt
av närmare angivet slag. Även styrelseledamot, verkställande direktör, revisor
in. fl. skall vara i riket bosatta svenska medborgare. Dispens kan dock lämnas utlänning
av kommerskollegium. Lagen om ekonomiska föreningar innehåller icke
någon bestämmelse som hindrar utländska fysiska personer att bilda och vara
medlemmar i svensk ekonomisk förening men styrelseledamot, revisor m. fl. måste
vara i Sverige bosatta svenska medborgare. Även i vissa andra författningar har
krav uppställts på svenskt medborgarskap och bosättning i Sverige som villkor för
rätten att inneha viktigare uppdrag. Här må nämnas lagen om järnvägsaktiebolag,
lagen om flottning i allmän farled, lagen om försäkringsrörelse, lagen om bankrörelse
samt lagen om sparbanker.
Även när det gäller lagstiftning av detta slag bör framhållas att också för .svenska
medborgare gäller betydande inskränkningar i den fria näringsutövningen. Något
allmänt tillståndstvång för att idka näring finns visserligen icke i svensk rätt,
men vissa näringar är underkastade sådant tvång, Sålunda krävs t. ex. enligt stenkolslagen,
uranlagen och gruvlagen tillstånd för att eftersöka och bearbeta ifrågavarande
fyndigheter. Enligt den sistnämnda lagen äger vidare kronan njuta andel
med hälften i gruvföretaget.
Av betydelse när det gäller utländsk etablering i Sverige är även att kapitaltransaktioner
faller under valutaregleringen. Denna kan i fredstid tillämpas när
så prövas erforderligt för uppnående av det mål, som fastställts för riksbankens
penningpolitiska verksamhet, eller eljest med hänsyn till rikets betalningsförhållanden
med utlandet. Den praxis, som de svenska valutamyndigheterna utbildat
vid lämnandet av tillstånd avseende in- och utförsel av kapital, bestämmes av strävan
att minska riskerna för plötsliga förändringar i valutareserven. Det är således
närmast det spekulativa, kortfristiga kapitalet som beröres av regleringen. Man
får därför här skilja mellan å ena sidan kapitaltransaktioner av portföljinvesteringskaraktär,
d. v. s. placeringar i obligationer och minoritetspostcr av aktier,
samt å andra sidan s. k. direkta investeringar, d. v. s. bildandet av dotterbolag i
Sverige eller förvärv av majoritetsintresse eller annat mera betydande intresse i
svenska företag, i syfte att idka företagarverksamhet i Sverige. 1 regel lämnas inte
tillstånd till utländska portföljinvesteringar i Sverige, såvida det ej är fråga om
byte av svenska värdepapper mot andra svenska värdepapper e. d. Ansökningar om
direkta investeringar i Sverige bifalles däremot som regel. Det kan här också nämnas
att enligt överenskommelse i OECD Sverige är bundet att godtaga direkta investeringar,
om icke med hänsyn till särskilda undantagsförhållanden investeringen
bedömes vara skadlig för landet.
Beträftande beskattningen av svenskt bolag, som ägs av utländsk intressent, må
slutligen framhållas att, om vinsten i det svenska bolaget genom felaktig prissättning
på varor eller tjänster överföres till den utländska intressenten, inkomsten av
det svenska bolaget vid beskattningen i princip skall beräknas till det belopp, vartill
den kan antagas ha uppgått, därest dylika åtgärder icke vidtagits. Utdelning
från det svenska bolaget beskattas med kupongskatt av 30 procent, därest icke den
utländska intressenten är bosatt i ett land med vilket Sverige slutit dubbelbeskattningsavtal.
I dylikt fall reduceras i regel kupongskatten eller bortfaller helt.
h rågan om utländska rättssubjekts etablering och drift av ekonomiska företag i
Sverige har behandlats i samband med Sveriges tillträde till EFTA-konventionen;
se härom prop. 1960:25 och utrikesutskottets utlåtande 1960:2. Frågan har även
72
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 48
behandlats i ett par nyligen framlagda utredningsbetänkanden. Sålunda bär jordlagsutredningen
i betänkande med förslag till jordförvärvslag m. m. (SOU 1961: 49)
föreslagit, att förbudet i 1916 års lag att inmuta mineralfyndighet jämkas så att
möjlighet införes för Kungl. Maj:t att meddela dispens. Vidare har 1958 års näringsrättssakkunnige
i betänkande angående den allmänna näringslagstiftningen
(SOU 1962: 15) framlagt förslag till lag om rätt för utlänningar och utländska företag
att idka näring här i riket, vilken lag avses ersätta näringsfrihetsförordningen
och filiallagen. Vidare behandlas i viss utsträckning frågan om rätten att etablera
och driva ekonomiska företag i aktiebolagsform av utredningen om samnordisk
översyn av aktiebolagslagstiftningen. Även i andra sammanhang har frågan om
utländsk etablering i Sverige behandlats. Bl. a. har ett omfattande material framlagts
under det utredningsarbete, som på integrationsområdet pågår inom kommerskollegium
i samråd med företrädare för näringslivet. Såsom framgått av vad
jag anfört i det föregående spänner emellertid frågan om utländsk etablering i
Sverige och de koncentrationstendenser, som denna etablering och även andra
omständigheter kan väntas medföra, över stora områden och gäller för vårt land
vitala intressen. En samlad översyn av hela problemkomplexet är därför påkallad,
och en sådan översyn bör enligt min mening nu ske genom en särskild utredning.
Utredningen bör söka utröna vilka verkningar, som med integrationen sammanhängande
ändringar i fråga om etableringsrätten och övriga här ifrågavarande förhållanden
kan tänkas medföra för den svenska ekonomien. Dessa verkningar är
självfallet av rätt komplicerad art. Betydande strukturella förändringar av vårt
näringsliv är en naturlig och nödvändig följd av vidgad ekonomisk och teknisk
integration. Härvid kan icke bortses ifrån att länder av Sveriges begränsade storlek
kan möta speciella problem. Det är uppenbart att det kan uppstå verkningar som
icke är gynnsamma, och det ankommer på utredningen att närmare pröva i vilken
mån det framstår som lämpligt och möjligt att begränsa sådana verkningar utan att
därmed ett fruktbringande ekonomiskt samarbete försvåras. Det gäller här frågor
som väsentligen är av natur att kunna och böra behandlas på ett icke diskriminatoriskt
sätt.
Mot bakgrunden av det anförda bör vid utredningen övervägas, vilka åtgärder
som i lagstiftningsväg och i övrigt påkallas för utländsk eller vissa utländska medborgares
möjlighet att driva näring i Sverige på samma villkor som svenska medborgare.
Därvid bör beaktas önskemålet att även framdeles kunna upprätthålla
centrala svenska samhällspolitiska mål. Till dessa vill jag räkna fullföljandet av
den fulla sysselsättningen samt strävandena till fortsatt ekonomisk utveckling,
lokaliseringspolitiken och främjandet av sund konkurrens inom näringslivet.
Vad särskilt beträffar förvärv av egendom här i riket bör undersökas, i vilken
utsträckning och i vilka former statsmakterna lämpligen kan och bör inverka på
omsättningen av fast egendom i Sverige samt förvärv av och inflytande över
svenska företag. Därvid bör övervägas hur principen om fri etableringsrätt kan
förenas med önskemålet att särskilda regler alltjämt bibehålies rörande förvärv
av äganderätten till våra viktigaste naturtillgångar och med kravet på att dessa
tillgångar även i fortsättningen utnyttjas för att trygga sysselsättningen i vårt
land och i övrigt på ett ur allmän synpunkt önskvärt sätt. Det bör vidare undersökas
vilken kontroll som samhället kan ha anledning påfordra i dessa syften, om
rätten till fri etablering vidgas. Även de lokaliseringspolitiska synpunkterna bör i
delta sammanhang uppmärksammas.
Ehuru icke direkt sammanhängande med etableringsfrågorna bör vidare spörsmålet
om utlännings förvärv av fast egendom för fritidsändamål upptagas till behandling.
Valutaregleringen i dess nuvarande tillämpning inskränker såsom förut framhållits
i praktiken inte utlännings etablering i Sverige eller svensk etablering i utlan
-
:tt llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
Riksdags berättelsen
7.‘5
I Ju: 48
Riksdagsberättelsen år 1963
det. Syftet med valutaregleringen är att verka som ett kompletterande penningpolitiskt
medel och dess utformning bestämmes i betydande utsträckning av konjunkturpolitiska
överväganden. I lägen av valutapolitisk oro ger valutaförordningen
emellertid möjlighet till sådan skärpning av nuvarande praxis inom ramen för nu
existerande internationella åtaganden att friheten för utlännings direkta investeringar
i Sverige begränsas. Utredningen bör därför uppmärksamma sambandet mellan
valutaregleringen å ena sidan och de etableringsrättsliga bestämmelserna å den
andra.
Som redan nämnts, har 1958 års näringsrättssakkunnige framlagt förslag till
lag om rätt för utlänningar och utländska företag att idka näring här i riket. Den
föreslagna lagen avses ersätta näringsfrihetsförordningen och filiallagen och omfattar
så gott som alla slag av näringsverksamhet. I princip skall tillstånd utgöra
förutsättning för rätt till näringsutövning. Vissa avsteg från denna princip föreslås
emellertid. Sålunda upptages i lagen ett stadgande att utlänningar, som innehar bosättningstillstånd,
skall vara likställda med svenska medborgare i fråga om rätt
att idka näring. Vidare anges i lagen, att Kungl. Maj:t skall äga förordna att viss
grupp utlänningar skall äga rätt till näringsverksamhet av visst slag eller rätt att
idka näring i allmänhet. I avsikt att göra det möjligt att uppfylla de åtaganden
från svensk sida i fråga om etableringsrätt, som framtida konventioner kan komma
att innehålla, upptages vidare i lagen ett stadgande att Kungl. Maj:t skall äga medgiva
sådant undantag från bestämmelse i lagen, som kan finnas påkallat med hänsyn
till överenskommelse med främmande stat eller som i visst fall kan föranledas
av särskilda omständigheter.
De sakkunniges förslag avser emellertid icke de fall, då enligt gällande författningar
ett ovillkorligt förbud föreligger för utlänning att utöva näring av vissa
slag. Icke heller berör utredningsförslaget de inskränkningar i rätten att utöva
funktioner i aktiebolag, ekonomiska föreningar m. fl., som behandlats i den föregående
framställningen. Även andra spörsmål rörande utlännings näringsutövning
i Sverige kan bli aktuella till följd av den framtida utvecklingen. På grund härav
och då en samlad bedömning av frågan om utländsk etablering i vårt land är
erforderlig, bör utredningen även behandla de nyss anförda frågorna. När det gäller
utländskt företags etablering i Sverige bör vidare undersökas, huruvida verksamheten
lämpligen bör bedrivas i aktiebolagsform eller i form av här upprättad
filial.
Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med det utredningsarbete på integrationsområdet
som pågår inom kommerskollegium i samråd med företrädare
för näringslivet. Vidare bör givetvis samråd eftersträvas med övriga utredningar,
som utföres på hithörande och angränsande områden.
Utredningen har intill den 1 november 1962 hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
49. Utredning om rättegångshjälp
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa utredning rörande revision av lagstiftningen om rättshjälp i rättegång
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den
13 juli 1962):
Eriksson, G. A. V., f. d. häradshövding, ordförande;
Martinsson, B. N. O., advokat, led. av II kamm.;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef.
Lokal: Skogsliden, Skälderviken; tel. 0431—20797.
74
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet J Ju: 49
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
Kostnader i rättegång för advokatarvode, vittnes och parts inställelse o. dyl.
skall i princip bäras av parterna. I första band bar vardera parten att själv svara
för sina kostnader. I regel ålägges dock den förlorande parten att ersätta den vinnande
parten vad han utgivit. Enligt samma tankegång blir i mål, vari åklagare
för talan, tilltalad som dömes för brottet i allmänhet förpliktad att ersätta statsverket
för rättegångskostnad.
Den som saknar för rättegången erforderliga tillgångar kan beviljas fri rättegång,
vilket innebär att sådan parts rättegångskostnader i första hand betalas av
statsverket. Reglerna härom är upptagna i 1919 års lag om fri rättegång. Några
ändringar i principerna för denna rättshjälp har icke vidtagits sedan lagens tillkomst.
Möjligheterna att erhålla fri rättegång är starkt begränsade; det är i flertalet
mål endast obemedlade eller mindre bemedlade parter, som kan beviljas denna förmån.
Detta har medfört olägenheter, som under den tid vår nya rättegångsordning
varit i tillämpning, blivit alltmer framträdande. Obestridligen förhåller det sig så,
att personer, som icke i egentlig mening kan betraktas som mindre bemedlade, likväl
kan ha svårt att bära rättegångskostnader av någon betydenhet och därigenom
kan ställas i den situationen att de av ekonomiska skäl saknar möjlighet att inför
domstol tillvarataga sina intressen.
Nu antydda problem har uppmärksammats i flera sammanhang. År 1956 uppdrogs
åt 1951 års rättegångskommitté att utreda frågan om ändring av gällande
bestämmelser i syfte att vidga möjligheterna att erhålla processuell rättshjälp. I ett
år 1958 framlagt betänkande (SOU 1958:40) har kommittén framlagt förslag till
en ny lag om rättegångshjälp. Lagförslaget innehåller den principiella nyheten, att
även den som har möjlighet att betala en del av rättegångskostnaderna skall kunna
få rättegångshjälp, varvid han skall bidraga till kostnaderna efter förmåga. Denna
bidragsskyldighet söker förslaget realisera genom att, jämte en återbetalningsplikt,
införa skyldighet för parten att före rättegången till statsverket inbetala ett kontant
bidrag, som anses svara mot hans förmåga. Fullgörandet av sådan betalning utgör
förutsättning för att parten skall få komma i åtnjutande av rättegångshjälpen.
Med rättegångshjälpen avses skola följa väsentligen samma förmåner, som nu utgår
till den som har fri rättegång. Enligt förslaget skall kostnadsbidragets storlek, liksom
frågan om parten må erhålla rättegångshjälp, i allmänhet prövas efter schablonregler.
Under remissbehandlingen av rättegångskommitténs betänkande har principerna
för den föreslagna lagstiftningen i allmänhet godtagits. Den närmare utformningen
av de föreslagna reglerna har emellertid mött kritik. Detta gäller särskilt grunderna
för beviljande av rättegångshjälp och bestämmande av parts bidragsskyldighet.
Förslagets praktiska tillämpning har därjämte ansetts vara förenad med olägenheter,
såväl för parterna som för domstolarna. I svar på en interpellation vid 1961
års riksdag ansåg jag mig kunna konstatera, att rättegångskommitténs betänkande
och remissbehandlingen därav på ett påtagligt sätt visat, att stora svårigheter möter
då det gäller att finna en lämplig och rättvis avvägning och samtidigt uppnå
en praktisk och smidig form för det allmännas medverkan. Jag fann det vara
troligt, att en lösning av frågan måste sökas efter delvis andra linjer än dem som
kommittén anvisat.
1 skrivelse den 25 april 1962, nr 136, har riksdagen på hemställan av första lagutskottet,
i anledning av två inom riksdagen väckta motioner, anhållit att förslag
till ny lagstiftning rörande rättegångshjälp måtte föreläggas riksdagen. I sitt utlåtande,
nr 28, har utskottet uttalat bl. a. — under åberopande av att under remissbehandlingen
mot rättegångskommitténs förslag framförts kritik, som ej endast
75
I Ju: 49
Riksdagsberättelsen år 1963
gällt detaljutformningen — att det, såvitt utskottet kunnat bedöma, mötte betänkligheter
att lägga förslaget i befintligt skick till grund för statsmakternas beslut.
Det ville emellertid synas, som åtminstone de av kommittén antagna huvudprinciperna
kunde tagas till utgångspunkt för ett fortsatt lagstiftningsarbete inom eller
utom vederbörande departement.
Det är såsom framgår av nyssnämnda interpellationssvar även enligt min mening
angeläget, att utformningen av den processuella rättshjälpen får en tillfredsställande
lösning. Syftet med en reform på detta område måste helt visst vara — såsom
torde ha framgått av vad förut anförts — att även de, som själva har förmåga att
utge en del av rättegångskostnaden men för vilka hela kostnaden blir oskäligt betungande,
beredes erforderlig rättshjälp. Denna bör ges sådan utformning, att den
hjälpte får tillfredsställande praktiska möjligheter att väcka och utföra sin talan
i underrätt och, om så erfordras, fullfölja talan och bevaka sina intressen i högre
rätt.
Frågan om den närmare utformningen av rättshjälpen är otvivelaktigt komplicerad
och rymmer ett flertal med varandra sammanhängande svårlösta delspörsmål.
Med hänsyn härtill vill jag förorda, att frågan hänskjutes till en särskild utredning.
Vid denna torde — såsom anförts i första lagutskottets tidigare omnämnda
utlåtande — de av rättegångskommittén antagna huvudprinciperna kunna tagas
till utgångspunkt. Enligt min mening bör dock möjligheterna att söka lösa hithörande
problem enligt andra linjer än dem som tidigare prövats icke lämnas obeaktade.
I anslutning till det sist sagda vill jag nämna, att nyligen införts en försäkringsform,
enligt vilken försäkringstagaren i vissa fall får kostnader som part i process
ersatt av försäkringsgivaren. Första lagutskottet har i sitt utlåtande uttalat, att
denna försäkringsform ej kan antagas bli tillräckligt utbredd för att medföra en
godtagbar lösning av det föreliggande problemet. Det är emellertid enligt min mening
icke uteslutet att, eventuellt genom det allmännas medverkan, en lösning
skulle kunna, åtminstone delvis, vinnas på försäkringsbasis. Synpunkter i detta
ämne torde kunna hämtas från socialförsäkringens område; sådan försäkring tjänar
för övrigt till viss del syften, likartade dem som den processuella rättshjälpen
har att tillgodose. I vart fail torde nu antydda alternativ böra undersökas av utredningen.
Bland de problem, som utredningen bör söka lösa, torde här få särskilt framhållas
dem som kan uppkomma för part, som vunnit i rättegång mot part som åtnjutit
rättshjälp. Den vinnande parten kan ofta ej utfå ersättning av motparten
för sina rättegångskostnader, ehuru domstolen ålagt motparten betalningsskyldighet.
Till följd härav kommer f. n. ej sällan den part, som åtnjuter det allmännas
stöd, i ett omotiverat överläge vid förlikningsförhandlingar och i processen. Rättegångskommittén
har behandlat detta spörsmål och därvid övervägt, huruvida denna
olägenhet skulle kunna undvikas genom att ansvaret för den vinnande partens
kostnader lades på staten. Kommittén har emellertid ej ansett sig kunna föreslå
en sådan ordning. Under remissbehandlingen av kommitténs betänkande har kommitténs
inställning i denna del rönt kritik. De remissinstanser som yttrat sig i
frågan har förordat, att den göres till föremål för ytterligare överväganden. Första
lagutskottet har i förenämnda utlåtande uttalat, att frågan borde beaktas i samband
med det fortsatta arbetet på en reform av den processuella rättshjälpen.
Under remissbehandlingen av rättegångskommitténs betänkande har framhållits
såsom mindre tillfredsställande, att juridisk person enligt gällande ordning ej kan
erhålla processuell rättshjälp. Därvid åsyftas närmast dödsbo, och det kan onekligen
framstå såsom obilligt, att dödsbo är utestängt från denna förmån i de fall
då dödsbodelägarna icke själva har erforderliga ekonomiska resurser. Även spörsmålet
om rättshjälp åt dödsbo bör därför övervägas vid den av mig förordade utredningen.
76
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 50
Utöver nu antydda frågor omfattar förevarande ämne åtskilliga delproblem, inte
minst av rent administrativ och praktisk karaktär. Utredningsarbetet bör gå ut på
att nå en samlad lösning av dessa olika problem. Vidare bör upprättas förslag till
erforderliga lag- och författningsstadganden.
Utredningen, som bör bedrivas skyndsamt, bör i möjligaste mån redovisa de
statsfinansiella konsekvenserna av sina förslag.
Utredningen har under tiden september—oktober 1962 hållit 5 sammanträden.
Utredningen beräknas pågå under hela år 1963.
50. Utredningen angående vattenlagens torrläggningsbestämmelser
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en översyn av vattenlagens bestämmelser rörande torrläggning av
mark (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Dyrssen, G. P. T., hovrättsassessor.
Experter:
von Heideken, P. G., vattenrättsråd;
Hygstedt, T., byrådirektör.
Lokal: Justitiedepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
Under senare år har flera betydelsefulla reformer genomförts på vattenlagstiftningens
område. Dessa har företrädesvis gällt reglerna för vattenkraftens utnyttjande
och bestämmelserna om avledande av avloppsvatten. Vattenlagens torrläggningsbestämmelser
har däremot — om man bortser från---lagändringen år
1945 — icke setts över sedan sin tillkomst. Såsom en följd bl. a. av den ändrade
jordbrukspolitiken har emellertid torrläggningsverksamheten numera fått annan
inriktning än den hade ännu under 1940-talet. Således hänför sig dikningen nu
företrädesvis till den redan odlade jorden och syftar till att möjliggöra ett ekonomiskt
utnyttjande av produktionsfaktorerna och särskilt att förbättra förutsättningarna
för fortsatt mekanisering. Ändringarna i torrläggningsverksamhetens karaktär
har i sin tur medfört behov av att vattenlagens torrläggningsregler överses.
Detta har uppmärksammats av 1957 års riksdag, som i skrivelse (nr 200) till Kungl.
Maj:t har hemställt om utredning i vissa hänseenden huvudsakligen beträffande
skyldigheten att bidraga till underhållet av torrläggningsföretag och vad därmed
sammanhänger. Hithörande och angränsande spörsmål har också behandlats i en
inom lantbruksstyrelsen i januari 1959 upprättad, till justitiedepartementet ingiven
promemoria angående torrläggningsverksamheten.
Av det anförda torde framgå, att det är påkallat att nu se över vissa av vattenlagens
torrläggningsbestämmelser. Den utredning, som torde få verkställas i sådant
syfte, bör främst inriktas på de delar av regelsystemet, där behov av ändringar
har gjort sig mest kännbart. Under utredningsarbetet bör således upptagas
frågan om rätt att ompröva lagakraftägande syneförrättningsbeslut. Genom en
allmän regel i detta hänseende skulle det bli lättare att komma till rätta med olä
genheter, som har uppkommit till följd av att förutsättningarna för de ursprungliga
företagen har ändrats. Detta kan, för att nämna några exempel, inträffa genom
fastighetsreglering eller på grund av ändringar i rättsförhållandena i övrigt eller
77
I Ju: 50
Riksdagsberättelsen år 1963
i markanvändningen eller vägnätet. Vidare torde få ankomma på utredningen att
överväga införande av möjlighet att vid syneförrättning enligt vattenlagen — i
samband med att förordnande meddelas om anstånd med förrättning i vissa delar
— i delutlåtande behandla allenast viss eller vissa frågor, t. ex. anläggningsfrågan.
Erfarenheten visar nämligen, att det icke sällan kan vara vanskligt att i
förväg träffa slutligt avgörande i alla avseenden fram till och med beslut om fördelning
av det framtida underhållet. Under arbetets gång kan uppkomma oförutsedda
hinder, som tvingar fram ändringar i den ursprungliga planen. Vidare
kan exempelvis sambandet med pågående ombyggnad av vägnätet eller med samtidig
yttre rationalisering göra önskvärt, att planen för företaget successivt jus
teras och att fördelningen av underhållsskyldigheten får anstå. Denna fördelning
bör göras med beaktande av företagets slutliga utformning och fastighetsindelningens
gestaltning, när företaget fullföljes. Under utredningen bör härjämte reglerna
om båtnad genom torrläggning överses. Därvid bör särskilt övervägas frågan
om sådan ändring i vattenlagens nuvarande regler, att man vid beräkning
av underhållsskyldigheten i vissa fall skall kunna bortse från värdet av brukningsbåtnad.
I 1961 års statsverksproposition bar chefen för jordbruksdepartementet berört
frågan om behovet av särskilda lagstiftningsåtgärder, ägnade att tillgodose kravet
på säkerhet för statliga ekonomiska åtaganden för torrläggningssamfälligheters
räkning (nionde huvudtiteln 1961 s. 43 ff). Bland den av mig förordade utredningens
arbetsuppgifter torde böra ingå att framlägga de förslag till ändringar
i vattenlagen, som kan vara erforderliga i sådant hänseende.
Om det under utredningens gång befinnes nödvändigt eller önskvärt att upptaga
andra frågor än dem jag har berört i det föregående men som äger samband
med dessa, torde utredningen böra vara oförhindrad att framlägga förslag
även därutinnan.
Under utredningsarbetet bör samråd i erforderlig utsträckning äga rum med
1954 års fastighetsbildningskommitté och med syneförrättningssakkunniga.
Utredningen har intill den 31 oktober 1962 hållit 1 sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
51. Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös egendom
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté med uppdrag att utarbeta förslag
till lag om köp av lös egendom och i samband därmed fullgöra vissa i
beslutet angivna uppgifter (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Karlgren, G. Hj. T., justitieråd;
Hellner, J. E., professor.
Utredningens adress: e/o Karlgren, Styrmansgatan 17, Stockholm ö; tel.
60 62 88.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
I Danmark, Norge och Sverige gäller eu i allt väsentligt likartad lagstiftning
om köp av lös egendom. Lagar i ämnet har, efter föregående gemensamt utredningsarbete,
utfärdats i Danmark år 1906, i Norge år 1907 och i Sverige år 1905.
Den i Island gällande köplagen av år 1922 ansluter sig nära till de dansk-norsksvenska
lagarna. I Finland regleras ämnet däremot alltjämt av hithörande bestämmelser
i handelsbalken i 1734 års lag.
I skrivelse den 9 oktober 1961 till justitiedepartementet har finska justitiemi -
78
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 52
nisteriet meddelat, att i Finland den 5 oktober 1961 tillsatts en kommitté med
uppgift att på basen av tidigare beredningsarbete uppgöra förslag till lag om
köp av lös egendom. Kommittén skall därvid beakta de i de övriga nordiska
länderna gällande köplagarna samt utvecklingen av näringslivet och de kommersiella
förhållanden under senaste tid. Samtidigt har givits föreskrifter om att
kommittén bör stå i kontakt med de sakkunniga, som i de övriga nordiska länderna
kan komma att utses för att följa kommitténs arbete, samt att kommittén
vid utarbetandet av sitt förslag bör såvitt möjligt eftersträva en enhetlig internordisk
lagstiftning.
Vid det nordiska justitieministermötet i Oslo den 18 januari 1962 beslöt justitieministrarna
förorda, att i övriga nordiska länder utses sakkunniga för att följa
den finska kommitténs arbete och lämna denna erforderliga upplysningar. De
sakkunniga skulle vidare, under beaktande jämväl av det pågående arbetet att
åstadkomma en internationell köplag, överväga huruvida det förelåg anledning
att föreslå ändringar i de i de övriga länderna gällande köplagarna.
De sakkunniga har intill den 1 november 1962 haft interna överläggningar
vid ett flertal tillfällen. Vidare har viss kontakt tagits med den
finska köplagskommittén varjämte de sakkunniga hänvänt sig till ett antal
representativa branschorganisationer för åvägabringande av utredning om
såväl organisationernas erfarenheter beträffande köprättens brister som deras
eventuella önskemål med hänsyn till köprättens utformning i övrigt.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
52. Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, handelsagentur och
handelsresande
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa arbetet i en i Finland tillsatt kommitté med uppdrag att utarbeta förslag
till lagstiftning om kommission, handelsagentur och handelsresande
och i samband därmed fullgöra vissa i beslutet angivna uppgifter (se Postoch
Inrikes tidn. den 18 juli 1962):
Karlgren, G. Hj. T., justitieråd;
Hellner, J. E., professor.
Utredningens adress: c/o Karlgren, Styrmansgatan 17, Stockholm Ö; tel.
60 62 88.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
I Danmark, Norge och Sverige gäller eu i allt väsentligt likartad lagstiftning
om kommission, handelsagentur och handelsresande. Lagar i ämnet har, på
grundval av gemensamt utredningsarbete, antagits i Danmark år 1917, i Norge
år 1916 och i Sverige år 1914. I Finland regleras ämnet däremot alltjämt av hithörande
bestämmelser i handelsbalken i 1734 års lag. I Island finnes icke någon
särskild kommissionslagstiftning.
Vid det nordiska justitieministermötet i Oslo den 18 januari 1962 meddelades,
att i Finland i november 1961 tillsatts en kommitté för att utarbeta ny lagstiftning
på förevarande område, varvid skulle eftersträvas att få lagstiftningen så
lik den dansk-norsk-svenska som möjligt.
Vidare anmäldes vid justitieministermötet ett då inom Nordiska rådet framlagt
medlemsförslag om revision av den för Danmark, Norge och Sverige gemen
-
79
I Ju: 52
Riksdagsberättelsen år 1963
samma kommissionslagstiftningen. I förslaget hade särskilt framhållits, att de
nordiska handelsagentföreningarna och den nordiska handelsresandeföreningen
hos regeringarna framfört önskemål om ändring i vissa angivna punkter.
Justitieministrarna beslöt förorda, att i övriga nordiska länder utses sakkunniga
för att följa arbetet i den finska kommittén. De sakkunniga skulle härvid
ha uppmärksamheten riktad på de frågor, som tagits upp av de förut nämnda
sammanslutningarna, samt överväga huruvida det förelåg anledning att föreslå
ändringar i den i de övriga länderna gällande kommissionslagstiftningen.
Vid Nordiska rådets tionde session i Helsingfors i mars 1962 antog rådet en
rekommendation till regeringarna att gemensamt upptaga förevarande lagstiftningsspörsmål.
De sakkunniga har intill den 1 november 1962 haft interna överläggningar
vid ett flertal tillfällen.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
53. Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
följa det arbete, som bedrives av en i Danmark tillsatt kommitté för utredning
om lagstiftning om skiljedom, samt att, med beaktande jämväl av viss
internationell reglering, överväga huruvida anledning föreligger att föreslå
ändringar i den svenska lagstiftningen om skiljedom (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1962):
Brundin, S. A. T., hovrättsassessor;
Hellners, K. V., förste sekreterare.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. 11 60 48.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
I skrivelse den 4 april 1962 till justitiedepartementet har danska justitieministeriet
meddelat, att i Danmark tillsatts en kommitté med uppdrag att överväga,
huruvida det finns anledning att i Danmark införa lagstiftning om skiljedom
och eventuellt framlägga förslag till sådan lagstiftning. Det har förutsatts, att utredningen
vid fullgörandet av sitt uppdrag skall beakta den i New York den 10
juni 1958 ingångna FN-konventionen om erkännande och verkställighet av utländska
skiljedomar, den i Geneve den 21 april 1961 ingångna EEC-konventionen
om skiljedom i internationella handelstvister på privaträttens område samt det
inom Europarådet pågående expertarbetet på en europeisk konvention om uniform
lagstiftning rörande skiljedom.
Vid möte mellan kontaktmännen för nordiskt lagsamarbete den 15 juni 1962
beslöt kontaktmännen förorda, att i övriga nordiska länder utses sakkunniga för
att följa den danska kommitténs arbete och lämna denna erforderliga upplysningar.
De sakkunniga skulle vidare, under beaktande jämväl av den berörda
internationella regleringen av vissa skiljedomsrättsliga frågor, överväga huruvida
det förelåg anledning att föreslå ändringar i den i de övriga länderna gällande
lagstiftningen om skiljedom.
De sakkunniga, som utses från svensk sida, bör vid utförande av sitt uppdrag
samråda med lagberedningen och domstolskommittén.
De sakkunniga har under tiden augusti—oktober 1962 hållit 4 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
80
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 55
54. Sakkunniga för utarbetande av handledning för tillämpning av tryckfrihets-
och sekretesslagstiftningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 att i samverkan
med sakkunniga utsedda av Stockholms stad utarbeta en handledning
för tillämpning av tryckfrihets- och sekretesslagstiftningen:
Utsedda av statsrådet och chefen för justitiedepartementet:
Holmberg, E. G., hovrättsassessor;
Ryman, S.-H. G., byråchef.
Utsedda av Stockholms stad:
Eek, H., professor;
El sin, P. E., f. stadsjurist.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1963.
55. 1962 års släkt namnskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
utarbeta en förteckning över lämpliga nya släktnamn samt utreda de språkliga
och namnrättsliga frågor som kunna äga samband därmed (se Postoch
Inrikes tidn. den 23 juli 1962):
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör, ordförande;
Bergman, N. G., professor;
Gehlin, J. H. M., assessor;
Ståhle, C. I., professor;
Uggla, C. A., byråchef.
Expert:
Hiljding, S. G. O., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Molde, F. B., docent.
Lokal: Institutet för svensk språkvård, Birger Jarlsgatan 20; tel. 20 57 95
(sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
Genom förordningen den 5 december 1901 angående antagande av släktnamn
reglerades för första gången i vårt land ordningen för antagande och byte avsläktnamn.
Härvid lades huvudvikten vid förutsättningarna för rätten att antaga
namn eller att byta ett släktnamn mot ett nytt. Beträffande beskaffenheten av nytt
släktnamn uppställdes endast det kravet, att sökt namn ej fick godkännas om det,
såvitt var känt, bars av annan släkt och tillika var av mera egenartad beskaffenhet.
Denna bestämmelse, genom vilken ett administrativt skydd skulle tillerkännas
existerande släktnamn, kom snart att tolkas så, att godkännande skulle vägras
om det sökta namnet kunde leda till förväxling med redan förefintligt släktnamn.
Något krav på det nya namnets språkliga form uppställdes icke, och under
de första årtiondena av förordningens tillämpning synes nya namn ej ha blivit
föremål för språklig eller estetisk värdering.
Bestämmelsen till skydd för existerande släktnamn medförde behov av inventering
av det svenska släktnamnsbeståndet. Samtidigt uppkom önskemål om en
på auktoritativt sätt upprättad förteckning över lämpliga nya släktnamn. I decem
-
81
I Ju: 55
Riksdagsberättelsen år 1963
ber 1918 utsågs professorn Adolf Noreen, byråchefen E. Arosenius och bibliotekarien
Anders Grape att inom ecklesiastikdepartementet biträda med dessa uppgifter.
Arosenius förrättade inventeringen av existerande släktnamn och en förteckning
över sådana, innehållande i det närmaste 48 000 släktnamn, utkom år
1921 under titeln Sveriges familjenamn 1920. Den andra förteckningen, upprättad
av Noreen och Grape, utkom våren 1921 under titeln Svensk namnbok till vägledning
vid val av nya släktnamn (kallad Svensk namnbok 1920) och upptog över
15 000 nybildade namn. Dessa båda arbeten ledde till att språklig expertis fick
ökat inflytande på det svenska namnskickets utveckling. Namnbokens författare
hade strävat att bilda namn av »svensk prägel», och i den mån en sökande anlitade
namnboken torde namnmyndigheten beträffande namnets form ha känt sig bunden
av experternas förteckning. Då Kungl. Maj:t i början av 1930-talet övertog
namnärendena, blev det vanligt att vederbörande departement, i de- fall ett sökt
namn ej fanns upptaget i Svensk namnbok 1920, rådgjorde med språkexpert.
Småningom förbrukades namnbokens släktnamnsförråd. År 1937 erhöll professorn
Jöran Sahlgren uppdrag att utarbeta en ny förteckning med förslag till
lämpliga släktnamn. Hans arbete resulterade i Svensk namnbok 1939 (SOU 1939:
4) samt ett tillägg därtill (SOU 1940:10). Dessa förteckningar har senare kompletterats
med Svensk namnbok 195b (SOU 1954:1), som utarbetats av 1952 års
släktnamnskommitté och innehåller cirka 35 000 namn.
Den svenska lagstiftningen om släktnamn är för närvarande föremål för en
genomgripande reform. Efter Kungl. Maj :ts beslut den 15 juni 1956 tillkallades
sakkunniga för att utreda rätten till släktnamn och därmed sammanhängande
frågor. Dessa sakkunniga, namnrättskommittén, avgav den 4 januari 1960 betänkande
med förslag till namnlag m. m. (SOU 1960:5). Efter remissförfarande
har kommitténs förslag vidare övervägts inom justitiedepartementet och ett förslag
till ny namnlag väntas kunna bli framlagt för vårriksdagen 1963.
Beträffande förutsättningarna för rätten att byta släktnamn har namnrättskommitlén
föreslagit en från gällande rätt avvikande lösning. Enligt släktnamnförordningen
äger i princip endast den som bär s. k. sonnamn ovillkorlig rätt att
förvärva nytt släktnamn. Kommittén har genom en särskild utredning visat, att
åtskilliga släktnamn, som enligt förordningen anses vara av mera egenartad beskaffenhet,
är så vanliga att deras särskiljningsförmåga knappast är mera tillfredsställande
än flertalet sonnamns. På grundval av utredningen har kommittén
upprättat en lista över de vanligaste släktnamnen i riket och föreslagit, att bärare
av dessa namn skall äga förvärva nytt släktnamn. En sådan vidgad namnbvtesrätt
leder uppenbarligen till ett ökat antal namnbyten.
Namnrättskommittén har vidare föreslagit, att frågan om nya släktnamns språkliga
form skall upptagas till närmare reglering. Inom namnmyndigheten har visserligen
utbildats en tämligen fast praxis framför allt på grundval av vissa riktlinjer,
som uppdrogs i Svensk namnbok 1954. Enligt namnrättskommitténs förslag
skall nya släktnamn till bildning, uttal och stavning överensstämma med svenskt
språkbruk. Med »svenskt» bör därvid i första hand förstås sådant namnstoff som
vunnit hävd i svenskt namnskick och speglar svensk kulturtradition, oavsett om
namnet ursprungligen bildats med främmande språkelement. Man bör därför bygga
vidare på de namnbildningsmöjligheter, som det svenska släktnamnsystemet i sin
nuvarande utformning erbjuder, och därvid ansluta till svensk språkkänsla. Denna
undergår emellertid ständiga förskjutningar. Sålunda torde, enligt namnrättskommitténs
mening, uppfattningen om de svenska släktnamnens byggnad starkt ha
förändrats under de senaste decennierna på grund av att man vid val av nytt
släktnamn flitigt använt för allmänheten okända ortsnamnselement, som ej ger
associationer till välbekant svenskt ordmaterial. Detta har jämnat vägen för användning
av innehållslösa, ehuru svenskt klingande ljudsammansättningar i släkt
-
82
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 56
namn. Enligt namnrättskommittén bör det vara namnmyndigheten obetaget att i
samråd med språklig expertis uppmuntra nybildningstendenser, som öppnar möjligheter
att berika namnskatten. Nybildningen bör dock ske i närmast möjliga
anslutning till rådande mönster.
Det lagförslag som för närvarande är under utarbetande inom departementet
utformas beträffande utvidgning av namnbytesrätten i enlighet med namnrättskommitténs
förslag. Man har därför, om departementsförslaget antages, att emotse
en ökning av antalet ansökningar om nytt släktnamn och en snabbare förbrukning
än hittills av namnböckernas förslag till släktnamn. Härvid måste även beaktas,
att enligt uppgift från namnmyndigheten ungefär en tredjedel av de i
Svensk namnbok 1954 upptagna förslagen förbrukats samt att de nu återstående
namnförslagen i fallande grad tycks vara föremål för den namnsökande allmänhetens
intresse.
Även i fråga om synpunkterna på nybildning av släktnamn ansluter sig departementsförslaget
till namnrättskommitténs uppfattning. Härav följer, att namnmyndigheten
och allmänheten vid lagens ikraftträdande bör ha tillgång till närmare
riktlinjer beträffande sådana nybildningar och förslag till nya typer av
namn.
Av vad sålunda anförts torde framgå, att den väntade namnlagstiftningen kommer
att medföra ett omedelbart behov av ny förteckning över lämpliga släktnamn.
Denna bör vara så omfattande att allmänhetens önskan att kunna välja
namn ur förteckningen kan tillgodoses under tämligen lång tid framåt. Ett sådant
mål torde kunna uppnås om man vid utarbetandet av en ny namnbok beaktar
de synpunkter på nybildning av släktnamn, som jag tidigare redovisat. Vid
sidan av dessa bör även andra synpunkter av värde, som framkommer under arbetet,
kunna beaktas. Man bör på denna grundval söka sig tänkbara nya vägar
för vidareutveckling av namnskicket. Härigenom kommer en ny namnbok att
tillika bli vägledande för dem, vilka utan att anlita den officiella förteckningen
önskar förvärva nybildat släktnamn.
Med hänsyn till att den planerade namnlagen väntas kunna träda i kraft den
1 januari 1964 är frågan om en ny namnbok en brådskande angelägenhet. Utredningsarbetet
bör därför igångsättas redan nu och bedrivas skyndsamt.
Kommittén har intill den 31 oktober 1962 hållit 3 sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
56. Utredning för översyn av bokföringslagen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa översyn av bokföringslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 29
oktober 1962):
Wallenberg, I. O., hovrättsråd, ordförande;
Johansson, A. E. M., taxeringsintendent;
Löfgren, Å. S., auktoriserad revisor.
Lokal: Brännkyrkagatan 14 A, 3 tr.; tel. 41 43 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
Den nu gällande bokföringslagen tillkom den 31 maj 1929. Lagens ändamål
angavs vara att befordra ordning och trygghet i affärsförbindelser mellan enskilda.
Förpliktelsen att föra handelsböcker ansågs för näringsidkaren möjliggöra
kontroll över rörelsens gång och den ekonomiska ställningen samt bereda
borgenärerna viss garanti för att en förlustbringande verksamhet icke fortsattes
83
I Ju: 56
Riksdagsberättelsen år 1963
dem till förfång. Lagens syfte angavs även vara att i det allmännas intresse underlätta
skattskyldighetens bestämmande.
Bokföringslagens bestämmelser är indirekt av betydelse på åtskilliga rättsområden.
Med köpman avses sålunda enligt 4 § köplagen och 2 § kommissionslagen
samt 193 § konkurslagen envar som är pliktig att föra handelsböcker. Enligt 8 §
lagen den 13 juli 1887 angående handelsregister, firma och prokura är skyldigheten
att registrera firma anknuten till bokföringsskyldigheten. Vissa bestämmelser
om gäldenärsbrott i 23 kap. strafflagen är anknutna till bokföringsskyldigheten.
Även i uppbördsförordningen finns en bestämmelse (78 §), som hänvisar
till bokföringsskyldigheten.
Även om bokföringslagen synes ha i huvudsak väl fyllt sin uppgift, är det
ofrånkomligt att utvecklingen inom olika områden av samhällslivet kommit lagen
att i vissa hänseenden te sig mer eller mindre föråldrad. Under de mer än 30
är, som lagen gällt, har näringslivet undergått stora och betydelsefulla förändringar.
Härtill kommer att den moderna kontorstekniken nu i vissa fall arbetar
med tekniska hjälpmedel och metoder, som var helt okända vid tiden för lagens
tillkomst. Att lagen trots detta kunnat — bortsett från ett par smärre ändringar
— bibehållas oförändrad torde delvis ha sin förklaring däri, att omfattande
bestämmelser om bokföring intagits i olika lagar, som tillkommit under
bokföringslagens giltighetstid och avser sådan rörelse, å vilken lagen är tilllämplig,
t. ex. aktiebolagslagen och lagen om ekonomiska föreningar samt lagarna
om bank- och försäkringsrörelse.
Behovet av reformer i fråga om bokföringsskyldigheten har på senaste tiden
tagit sig uttryck i olika framställningar till Kungl. Maj:t. Sålunda har Sveriges
köpmannaförbund hemställt om sådan utvidgning av bokföringsplikten, att därunder
skulle falla handel med varor genom kringföring eller från salustånd eller
på annat liknande sätt, även om rörelsen bedrives av någon som därvid vanligen
icke biträdes av flera än make och barn under 16 år eller av annan person.
Såsom motiv för utvidgningen har särskilt åberopats vissa konsekvenser av införandet
av den allmänna varuskatten.
1 en till justitiedepartementet ingiven promemoria har firmautredningen behandlat
sambandet mellan bokföringsplikt och firmasubjekt. Utredningen har
därvid uttalat sin avsikt att även i den nya lagstiftningen anknyta registreringsplikten
för firma till bokföringsskyldigheten. Enligt utredningens mening är
bokföringslagen emellertid föråldrad, både från bokföringstekniska synpunkter
och såtillvida som ytterligare subjekt bör införas under densamma. Firmautredningen
anser det därför önskvärt, att parallellt med dess arbete utredes, i vilken
utsträckning bestämmelserna om bokföringsskyldighet bör reformeras.
I skrivelse den 25 april 1961 (nr 185) har riksdagen —- i anledning av väckta
motioner och under åberopande av vad som anförts i första lagutskottets av riksdagen
godkända utlåtande nr 27 — anhållit om en översyn av bokföringslagen.
Utskottet, som inhämtat yttranden över motionerna från ett stort antal organisationer
och sammanslutningar inom näringslivet, har ansett en förutsättningslös
utredning påkallad för att bringa lagen i nivå med de krav som nutida näringsliv
ställer.
Med hänsyn till det anförda bör en utredning tillsättas för att överse bokföringslagen.
Utredningens uppgift bör vara att mot bakgrund av förändringarna
inom näringslivet och med beaktande av moderna redovisningstekniska metoder
framlägga förslag till ändringar i den gällande lagstiftningen. Förslagen bör utformas
med hänsynstagande även till den funktion bokföringsreglerna skall fylla
i skattehänseende. Därvid får en samordning och avvägning ske mellan näringslivets
och skatteväsendets krav. Några närmare riktlinjer för utredningen torde
ej böra givas, utan denna bör, såsom första lagutskottet uttalat, vara förutsättningslös.
84
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 58
Vid fullgörandet av sitt uppdrag bör utredningen samråda med firmautredningen.
Utredningsarbetet har nyligen påbörjats och kommer att fortsätta under
år 1963.
57. Kommitté för förberedande av Förenta Nationernas kongress i Stockholm
år 1965 angående förhindrande av brott och behandling av
brottslingar
Tillkallade av Kungl. Maj :t den 15 augusti 1962 med uppgift att biträda
vid förberedelserna till Förenta Nationernas kongress i Stockholm år 1965
angående förhindrande av brott och behandling av brottslingar:
Kling, E. H., statsråd, ordförande;
Beckman, N. A. T., justitieråd;
Eriksson, G. T., generaldirektör;
Holmberg, C. V., lagbyråchef;
Mehr, H. L., borgarråd;
Petrén, B. A. S., ambassadör;
Äström, L.-Å. E., avdelningschef.
Sekreterare:
Amilon, C. O., förste byråsekreterare.
Lokal: Fångvårdsstyrelsen, Stockholm 3; tel. växel 23 84 60.
Kommittén har vid sammanträde den 29 november 1962 inom sig utsett
ett arbetsutskott bestående av generaldirektören Eriksson och lagbyråchefen
Holmberg.
58. Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsutskott rörande den
nordiska rättsgemenskapen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att i nordiskt samråd utreda förutsättningarna för att bevara och utveckla
den nordiska rättsgemenskapen för den händelse ett eller flera av de nordiska
länderna blir medlemmar av eller på annat sätt tillträder EEC (se
Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Myrsten, J. L., förste sekreterare;
Rainer, A. O., lagbyråchef.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 9 november
1962):
För närvarande förberedes förhandlingar om att åstadkomma en svensk association
till den genom Romfördraget den 25 mars 1957 tillskapade europeiska ekonomiska
gemenskapen (EEC). Ett beslut härom torde komma att få betydelsefulla
återverkningar på många områden av vårt ekonomiska och sociala liv. En svensk
association kan också komma att innebära att Sverige åtager sig förpliktelser, som
kan ha avseende å utformningen av den lagstiftning som berör den gemensamma
marknadens funktion. I detta sammanhang må framhållas att inom EEC-länderna,
i anslutning till vissa principstadganden i Romfördraget, planeras en omfattande
gemensam lagstiftning — utöver den som omedelbart innefattas eller förutses i
85
I Ju: 58
Riksdagsberåttelsen år 19G3
Romfördraget — på de ekonomiska och sociala områdena, delvis även inom privaträtten.
En svensk association till EEC innebär att Sverige i viss utsträckning
blir skyldigt att deltaga i detta arbete och att anpassa sin lagstiftning efter de
överenskommelser som träffas.
De frågeställningar som sålunda kan uppstå för den händelse Sverige anslutes
till EEC har redan upptagits till förberedande utredning i olika sammanhang. Av
grundläggande betydelse är här det utredningsarbete på integrationsområdet som
utförts och alltjämt pågår inom kommerskollegium. Härvid har även olika lagstiftningsspörsmål
som anmäler sig i detta sammanhang uppmärksammats och redovisats
i framlagda utredningar. Vid sidan härav har nu berörda problemställningar
på vissa områden även upptagits till behandling genom särskilda utredningar. På
den allmänna näringslagstiftningens område har sålunda 1958 års näringsrättssakkunnige
under innevarande år framlagt betänkande med förslag rörande de allmänna
villkoren för utländskt rättssubjekt att utöva näring här i riket (SOU 1962:
15). Förslaget avser att möjliggöra ett uppfyllande av de eventuella förpliktelser
på etableringsrättens område, som en association till EEC kan medföra. Åt den
nyligen tillsatta etableringsutredningen har uppdragits att, mot bakgrunden av den
i Romfördraget uppställda principen om fri etableringsrätt, verkställa en allmän
översyn av de frågor som sammanhänger med rätt att här i riket förvärva egendom
och driva näring. Den pågående utredningen om utformningen av utlänningskontrollen
har i uppdrag att undersöka behovet av ändringar i den svenska utlänningslagstiftningen
vid tillämpning av Romfördragets regler om arbetskraftens fria
rörlighet och om fri etableringsrätt. Jag vill slutligen erinra om, att den i nordiskt
samråd pågående utredningen om vissa ändringar i aktiebolagslagstiftningen nyligen
fått sitt uppdrag utvidgat till att avse utarbetandet av en enhetlig nordisk
aktiebolagslagstiftning och att därvid framhållits betydelsen av att hänsyn tages till
de problem av ekonomisk och handelspolitisk art, som är en följd av tillkomsten
av EEC.
Även på det departementala planet har ett betydande förarbete utförts för att
klarlägga de olika frågor, som möter vid en association till EEC. En arbetsgrupp,
representerande de närmast berörda departementen, verkar härvidlag som ett allmänt
koordinationsorgan, framför allt beträffande de frågor, som är av central materiell
betydelse vid Sveriges förhandlingar med EEC. En annan arbetsgrupp är
sysselsatt med planläggning av den lagtekniska sidan av en anslutning till EEC.
Erfarenheterna visar, att behov föreligger av att för flera lagstiftningsområden gemensamma
eller likartade problem klarlägges och gives samordnade lösningar.
De lagstiftningsuppgifter, som föranledes i händelse av en svensk association
till EEC, bör emellertid i största möjliga utsträckning lösas i samråd med de övriga
nordiska länderna. Det gemensamma lagstiftningsarbetet inom EEC kan tydligen
komma att beröra områden som varit eller är föremål för samnordisk lagstiftning.
Då Danmark och Norge ansökt om medlemskap i EEC och därmed torde
komma att deltaga i EEC-arbetet, kan detta i framtiden komma att påverka det
nordiska samarbetet på ifrågavarande område. Detta förhållande har diskuterats
dels inom Nordiska rådet vid dess tionde session i Helsingfors 1962 och dels i samband
därmed mellan de nordiska ländernas justitieministrar. I en rekommendation
(nr 1) hemställde rådet — under hänvisning till bl. a. vad justitieministrarna
anfört vid frågans behandling inom rådets juridiska utskott — till regeringarna
att gemensamt överväga på vad sätt den nordiska rättsgemenskapen bäst kan bevaras
och utvecklas, om ett eller flera av de nordiska länderna tillträder EEC, och
att vidtaga de enligt regeringarnas uppfattning i sådant hänseende nödvändiga åtgärderna.
Rekommendationen behandlades därefter vid det nordiska justitieministermötet
i Reykjavik i september 1962. Justitieministrarna beslöt därvid förorda att ett sam
-
86
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 59
arbetsutskott tillsättes för att utreda förutsättningarna för att bevara och utveckla
den nordiska rättsgemenskapen för den händelse ett eller flera av de nordiska länderna
blir medlem av eller på annat sätt tillträder EEC.
I anslutning härtill vill jag föreslå att inom den arbetsgrupp, som enligt vad förut
anförts är sysselsatt med koordinationen av lagstiftningsuppgifter i samband med
en svensk anslutning till EEC, två sakkunniga utses att deltaga i det vid justitieministermötet
förordade samarbetsutskottet.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att en anslutning till EEC av ett eller
flera nordiska länder även aktualiserar andra rättsliga spörsmål av gemensamt intresse
än sådana som har direkt beröring med det nordiska lagstiftningssamarbetet.
Som exempel kan nämnas frågan om vilken legislativ form som bör väljas för
genomförandet i den nationella lagstiftningen av Romfördraget eller däremot svarande
fördrag samt de avtal, som anknyter därtill, ävensom av sådana för den gemensamma
marknaden bindande beslut som fattas av organen inom EEC. Vidare
må anföras frågan om i vilken form erforderliga tillämpningsföreskrifter bör genomföras
och publiceras. Självfallet är det önskvärt att frågor av detta slag löses
på ett ensartat sätt i berörda nordiska länder. Jämväl sådana frågor synes lämpligen
böra tagas upp inom ramen för det nu planerade utredningsarbetet.
Även i övrigt kan det visa sig att uppkommande lagstiftningsproblem bör behandlas
i nordiskt samråd. Det bör lämnas åt samarbetsutskottet att närmare överväga
hur gränserna för samarbetsområdet bör dragas.
De sakkunniga skall givetvis hålla nära kontakt med det utredningsarbete som
i övrigt utföres på integrationsområdet samt med de utredningar inom ramen för
det nordiska lagstiftningssamarbetet, som kan beröras av en EEC-anslutning.
Statsrådsberedningen
59. Forskningsberedningen
Inrättad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 december 1962 för samråd om
den långsiktiga inriktningen av den svenska forskningspolitiken:
Alfvén, H., professor;
Bergström, S., professor;
Brising, L., direktör;
Brohult, S., professor;
Brynielsson, H., direktör;
Fehrm, M., generaldirektör;
Fornander, S., direktör;
Gustafson, T., professor;
Gustafsson, Å., professor;
Gårding, L., professor;
Holm, L., docent;
Husén, T., professor;
Larsson, L.-G., professor;
Liander, H., direktör;
Lönnroth, E., professor;
Miintzing, A., professor;
Norberg, D., professor;
Olsson, Hj., direktör;
Petri, B., universitetskansler;
87
I Ju: 59
Riksdagsberättelsen år 1963
Rexed, B., professor;
Rosén, N. G., generaldirektör;
Svennilson, I., professor;
Tiselius, A., professor;
Ulfsparre, S., direktör;
Waldenström, J., professor.
I beredningen, som ledes av statsministern, ingår därjämte de medlemmar
av regeringen som berörs av de frågor som behandlas.
Enligt beslutet den 14 december 1962 har vidare upprättats en särskild
arbetsgrupp för att inom statsrådsberedningen förberedande behandla frågor
av betydelse för regeringen vid utformningen av forskningspolitiken. I
arbetsgruppen, som jämväl står under statsministerns ledning, ingår:
Alfvén (se ovan);
Brohult (se ovan);
Rexed (se ovan), sekreterare;
Svennilson (se ovan);
Tiselius (se ovan);
Håkansson, H., avdelningschef;
Moberg, S., avdelningschef.
Lokal: Kanslihuset; tel. växel 22 45 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Kling till statsrådsprotokollet den 14
december 1962):
Forskningen och det industriella utvecklingsarbetet har en avgörande betydelse
för vårt ekonomiska, sociala och kulturella framåtskridande. Statens och näringslivets
anslag till skilda forskningsändamål har under senare år kraftigt ökat. De
kan förväntas fortsätta att öka. Men ett litet land med begränsade personella tillgångar
tvingas till en noggrann avvägning av sina insatser på forskningens område.
Den internationella vetenskapliga och tekniska utvecklingen går utomordentligt
snabbt. Det gäller för oss att noga följa denna utveckling för att, när nya områden
blir aktuella, snabbt kunna bedöma på vilka punkter svenska insatser kan
och bör göras. Det blir därvid av särskild vikt att, så långt möjligt, få till stånd
en samordning av statens och näringslivets insatser på grundforskningens, den
tillämpade forskningens och det industriella utvecklingsarbetets områden.
Mot denna bakgrund bör en forskningsberedning tillkallas, i vilken forskare
och företrädare för näringsliv och annan viktig samhällsverksamhet ingår. Beredningen
skall utgöra ett forum för samråd om den långsiktiga inriktningen av den
svenska forskningspolitiken. Vid beredningens sammanträden, som bör ledas av
statsministern, bör därjämte övriga statsråd som beröres av de frågor som behandlas,
främst cheferna för försvars-, finans-, ecklesiastik-, jordbruks- och handelsdepartementen,
närvara.
Beredningens uppgift skall självfallet inte vara att söka dirigera den fria, vetenskapliga
forskningen. Den skall fylla ett behov av samråd och möta ett sedan
länge uttryckt önskemål från forskarnas sida om bättre kontakt med regeringen.
De organisatoriska formerna för detta samråd och denna kontakt får bli föremål
för omprövning på grundval av den praktiska erfarenheten.
En särskild arbetsgrupp bör vidare upprättas för att inom statsrådsberedningen
förberedande behandla frågor av betydelse för regeringen vid utformningen av
forskningspolitiken. Arbetsgruppen skall mot bakgrund av den svenska forskningens
nuvarande omfattning, inriktning och organisation söka följa den internatio
-
88
Kommittéer och sakkunniga: Justitiedepartementet I Ju: 59
nella vetenskapliga utvecklingen samt behandla avvägningsproblem av principiell
räckvidd och för mera ingående analys ta upp problem av särskild aktualitet. Arbetsgruppen
har därjämte till uppgift att förbereda överläggningarna inom forskningsberedningen
genom att sammanställa material som underlag för diskussionerna
inom beredningen.
Även arbetsgruppen bör stå under statsministerns ledning och i övrigt bestå av
högst fem av forskningens representanter i beredningen jämte företrädare för ecklesiastik-
och handelsdepartementen.
89
IU: 1
Riksdagsberättelsen år 1963
Utrikesdepartementet
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av år 1963
1. Nordiska samfärdselkommittén (1960, 1961 och 1962: I 5)
Tillsatt genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1957:
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Persson, F. J. H., ombudsman, led. av I kamm.
Sekreterare:
Edelstam, E. A., förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00 ankn. 1888.
Direktiven för utredningen, se 1958: I U 6.
Kommittén har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 2 sammanträden i respektive Geilo, Norge, den 6—8 juni och Rold,
Danmark, den 27—28 september. Sekreteraremöten har föregått de båda
sammanträdena, varjämte ett extra sekreteraremöte för att utforma kommitténs
årliga rapport till de nordiska regeringarna hölls i Stockholm den
1 december.
Kommittén har, utöver de ärenden som redan förekommer på dess dagordning,
på eget initiativ eller efter hänvändelse från berörda parter upptagit
till behandling ytterligare ett antal aktuella problem på den internordiska
samfärdselns område. Speciell uppmärksamhet har kommittén
bl. a. ägnat vägförbindelserna mellan Finland, Norge och Sverige, särskilt
i Nordkalott-området, trafiksäkerhetsspörsmål och möjligheterna att ytterligare
förenkla formaliteterna vid gränspassering.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
2. Utredning rörande den administrativa organisationen vid utrikesdepartementet
m. m. (1960: I 7; 1961 och 1962: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 februari 1958 (den
19 september 1958) för att verkställa utredning rörande den administrativa
organisationen vid utrikesdepartementet m. m.:
Fahlander, V. M. J., generaltulldirektör;
Magnander, E. E. A., kansliråd.
Expert:
Nissback, N. E., byrådirektör.
Sekreterare:
Näslund, Y., sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00 ankn. 1900.
Direktiven för utredningen, se 1959: I U 6.
Utredningen bär under tiden december 1961—november 1962 hållit 25
sammanträden.
90
IU: 4
Kommittér och sakkunniga: Utrikesdepartementet
Utredningen har genom särskild expert gjort undersökningar av departementets
upphandlings- och distributionsverksamhet. Undersökningarna avslutades
under april månad 1962. Statskontoret har på utredningens uppdrag
gjort vissa rationaliseringsundersökningar vid departementets arkiv.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1962/63.
3. Kansliutredningen (1960: I 8; 1961 och 1962: I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 februari 1959 för att
verkställa utredning rörande rationell utformning och inredning av den
svenska utrikesrepresentationens kanslilokaler m. m.:
Snellman, U. H., arkitekt, f. d. byggnadsråd, ordförande;
Anger, P. I. V., generalkonsul;
Ekdahl, L. L. G., avdelningsdirektör;
Bothén, P. R., budgetsekreterare.
Expert:
Olsson, K.-A. T., arkitekt, fil. kand.
Sekreterare:
Griibb, E. O., byrådirektör.
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. växel 22 37 80.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit tre sammanträden. Utredningens utkast till anvisningar rörande utformning
och inredning av utrikesrepresentationens kanslilokaler har bearbetats
med ledning av de synpunkter, som framkommit vid remiss under
hand till ett antal berörda myndigheter. Slutredigering av förslag till anvisningar
pågår.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1962/63.
4. Utrikesförvaltningens lönenämnd, utlandslöneöversgnen (1961: I 9;
1962: I 8)
Genom beslut den 26 augusti 1960 har Kungl. Maj :t uppdragit åt utrikesförvaltningens
lönenämnd (tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 17 december 1948, den 22 december 1949 och den 17 november 1950 för
att inom utrikesdepartementet biträda vid beredning av frågor rörande avlöningar
till tjänstemän vid beskickningar och konsulat) att verkställa översyn
av avlöningsförmånerna till utomlands stationerade diplomatiska och
konsulära tjänstemän m. fl. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober 1960):
Kabinettssekreteraren, ordförande;
Statssekreteraren i finansdepartementet;
Statssekreteraren i civildepartementet;
Chefen för utrikesdepartementets personalavdelning;
Kleen, E. W. E., generalkonsul;
Przybyszewski Westrup, Z. S., f. d. envoyé;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Åberg, S. T., civilingenjör, direktör.
91
I U: 4
Riksdagsberättelsen år 1963
Sekreterare (för utredningsuppdraget):
Lannefjord, S. E. U., sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Forshell, P. O. V., t. f. förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00 ankn. 1743.
Direktiven för utredningen, se 1961: I U 9.
Nämnden har för detta utredningsuppdrag under tiden december 1961—
oktober 1962 hållit två sammanträden och ett inom nämnden för uppdraget
utsett arbetsutskott 22 sammanträden.
Efter remiss har nämnden den 22 mars 1962 avgivit utlåtande till försvarsdepartementet
över en av chefen för försvarsstaben gjord framställning
om utredning rörande statsmöblering av genom statens försorg anskaffade,
åt försvarsattachéer upplåtna bostäder utomlands.
Nämnden har efter underhandsremiss till utlandsmyndigheter samt vissa
myndigheter inom inrikesförvaltningen till Kungl. Maj :t avgivit två promemorior,
nämligen den 2 juli 1962 promemorian j>Utlandst jänstemånnens
representationskostnader» (stencilerad, UD 1962: 1) och den 8 juni 1962
promemorian »Utlandstjänstemånnens telefonkostnader» (stencilerad, UD
1962: 2). Kungl. Maj:t har den 28 juni 1962 fastställt riktlinjer för reglering
av telefonkostnaderna för berörda utlandstjänstemän i överensstämmelse
med nämndens förslag. Förslaget beträffande regleringen av representationskostnaderna
är vid utgången av oktober månad 1962 beroende på Kungl.
Maj:ts prövning.
Nämnden har vidare den 2 juli 1962 upprättat en fjärde »Promemoria
med förslag till reglering av vissa kostnader för bilresor m. m. för utomlands
stationerade diplomatiska och konsulära tjänstemän m. fl.» (stencilerad,
UD 1962:3), vilken efter underhandsremiss till utlandsmyndigheterna
samt vissa myndigheter inom inrikesförvaltningen beräknas kunna avlämnas
till Kungl. Maj:t under november 1962.
En promemoria angående det framtida avlöningssystemet för av utredningsuppdraget
omfattade tjänstemän är vid utgången av oktober 1962 under
utarbetande och väntas kunna avgivas före 1962 års utgång.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
5. Beredningen för internationella biståndsfrågor (U-beredningen)
(1962: I 9)
Tillsatt enligt Kungl. Maj :ts beslut den 10 februari 1961 för att stå till
regeringens förfogande för rådplägning i frågor av principiell karaktär rörande
den svenska biståndsverksamhetens utformning, avvägning och koordination
:
Erlander, T. F., statsminister, led. av II kamm.; ordförande;
Sträng, G. G. E., statsråd, led. av I kamm.;
Lindström, Ulla G., statsråd, led. av I kamm.;
Lange, N. G., statsråd, led. av I kamm.;
92
Kommittér och sakkunniga: Utrikesdepartementet
IU: 6
Andersson, M. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Anderson, C. A., direktör, led. av I kamm.;
Carlson, S. L., professor;
Curtman, C. W., verkst. direktör i Sveriges lantbruksförbund;
Frykholm, A. Y., kyrkoherde;
Hermansson, N. T., jur. kand., ordförande i Sveriges förenade studentkårer;
Höjer, T. Signe, ordförande i svenska sektionen av Internationella kvinnoförbundet
för fred och frihet;
Iveroth, C. A., verkst. direktör i Sveriges industriförbund;
Kaijser, R. G. S., med. dr, överläkare, led. av I kamm.;
Levinson, Margit R., ordförande i Rädda barnen;
Michanek, E. N., statssekreterare;
Nordenskiöld, E. O. E., verkst. direktör i Tjänstemännens centralorganisation
(t. o. m. den 24 november 1962);
Fockstedt, S., sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation (fr. o. m.
den 25 november 1962);
Nordenson, J. W., verkst. direktör i AB Malmexport;
Odhner, C. E. T., agr. lic.;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
Stroh, O., major, generalsekreterare i Svenska röda körset;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Wieslander-Krlstensen, Anna, fil. mag.;
Äman, O. V., landshövding, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Lundström, H. O., byråchef.
Lokal: Statsrådsberedningen; tel. växel 22 45 00 ankn. 1742.
Beredningen har under tiden 1 november 1961—31 oktober 1962 hållit tre
sammanträden. För närvarande arbetar inom beredningen två arbetsgrupper,
en för utbildningsbistånd och en för kommersiellt bistånd. Deras rapporter
beräknas föreligga inom en nära framtid.
Ett antal promemorior som överlämnats till beredningen har offentliggjorts
under titeln »Aspekter på utvecklingsbiståndet» (SOU 1962: 12).
Beredningen beräknas avsluta sin verksamhet i början av 1963.
6. UD-utredningen (1962: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 april 1961 för att
verkställa utredning rörande utrikesförvaltningens organisation och personalbehov
in. m.:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm., ordförande;
de Besche, H. W. A., bitr. kabinettssekreterare;
Boheman, E. C:son, f. d. ambassadör, led. av I kamm.;
Cars, G. F. O., regeringsråd;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Johansson, N. I., vice talman i I kamm.;
93
IUs 7
Riksdagsberättelsen år 1963
Lundberg, A. S., envoyé;
Lundberg, S. G. J., avdelningschef (fr. o. m. juni 1962);
Oredsson, S. M., sparbanksinspektör;
Vinell, K. T., envoyé;
önnesjö, K. E. A., statssekreterare (t. o. m. maj 1962).
Sekreterare:
Ternström, O. A., byråchef.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiven för utredningen, se 1962: I U 10.
Utredningen har under december 1961—november 1962 hållit 13 sammanträden.
Med stöd av särskilt bemyndigande har utredningens ordförande jämte
fyra ledamöter och sekreteraren i studiesyfte besökt ett antal av utrikesförvaltningens
utlandsmyndigheter i Bonn, Bryssel, Hamburg, Prag och
Rabat. Resan företogs under tiden 6—14 mars 1962.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1962/63.
7. Baslinjeutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att företaga en översyn av baslinjerna för territorialvattnets beräkning utmed
den svenska kusten och därmed sammanhängade frågor:
Fagerholm, P. O., överingenjör, ordförande;
Gihl, K. I. T. N., professor emeritus;
Gottfridsson, E. H. R., kommendör;
Gullnäs, S. I., hovrättsassessor;
Hedström, L. E., byråchef;
Holm, N. E., gränschef;
Hult, N. E. J., överdirektör;
Sahlin, S., byråchef (ersättare för Hult).
Sekreterare:
Lidgard, C. S. H., förste sekreterare.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00 ankn. 1875.
Utredningen har intill den 31 oktober 1962 hållit 8 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under första halvåret 1963.
8. Utredningen rörande frågan om statsmöblering av bostäder utomlands
för utsända tjänstemän vid utrikesförvaltningen m. fl.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 april 1962 för att
verkställa utredning av frågan om statsmöblering av bostäder utomlands
för utsända tjänstemän vid utrikesförvaltningen m. fl.:
Wollin, C. I. Hj. E., byråchef.
Experter:
Lannefjord, S. E. U., sekreterare i utrikesförvaltningens lönenämnd;
Lindblad, A. G. V., intendent;
94
Kommittéer och sakkunniga: Utrikesdepartementet I U: 8
Nilsson, J. H., budgetsekreterare;
Hellström, G. N. H., major;
Falk, H. A., byrådirektör;
Ekdahl, L. L. G., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Dahlerus, B. J., förste kanslist.
Lokal: Utrikesdepartementet; tel. växel 22 45 00.
Direktiv (anförande av statsrådet af Geijerstam till statsrådsprotokollet
den 13 april 1962):
I en med skrivelse den 15 september 1961 till Kungl. Maj:t ingiven »Promemoria
med förslag till reglering av bostadskostnaderna för utomlands stationerade
diplomatiska och konsulära tjänstemän m. fl.* (UD 1961:3, stencilerad) har utrikesförvaltningens
lönenämnd, utlandslöneöversynen, bl. a. anfört, att den av flera
skäl, däribland transportekonomiska, bedömer tillhandahållande av mera skrymmande
möbler (»basmöblering») genom statens försorg i större utsträckning än f. n.
är fallet såsom ändamålsenlig inom utrikesförvaltningen samt ansett en undersökning
av möjligheterna att genom ökad statsmöblering på längre sikt uppnå besparingar
motiverad.
Vidare har tjänsteförrättande chefen för försvarsstaben i skrivelse den 1 september
1961 till chefen för försvarsdepartementet gjort framställning om utredning
rörande möjligheterna att genom tillhandahållande av genom statsverkets försorg
anskaffade och möblerade bostäder utomlands nedbringa försvarsattachéernas bostads-
och flyttningskostnader.
Utrikesförvaltningens lönenämnd, utlandslöneöversynen, har i ett den 22 mars
1962 avgivet utlåtande över sistnämnda framställning tillstyrkt den föreslagna utredningen,
vilken enligt nämndens mening bör ingå som ett första led i den i ovannämnda
promemoria förordade undersökningen och ske under medverkan av bl. a.
utrikesförvaltningens lönenämnd, statskontoret och byggnadsstyrelsen.
Med anledning härav uppdrog Kungl. Maj :t åt en utredningsman att verkställa
utredning av frågan i vilken omfattning bostäder utomlands, vilka disponeras
av utsända tjänstemän vid utrikesförvaltningen eller försvarsattachéer
och biträdande försvarsattachéer, från ekonomiska och andra synpunkter
bör genom statsverkets försorg utrustas med möbler och andra inventarier
samt framlägga förslag rörande bl. a. den takt, i vilken ev. program för
statsmöblering bör fullföljas, ävensom rörande lämpliga möbeltyper jämte
kostnadsberäkningar.
Utredningen har intill den 31 oktober 1962 hållit 9 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
95
IFo: 1
Riksdagsberättelsen år 1963
Försvarsdepartementet
Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
1. 7954 års utredning angående vissa personalkårer inom försvaret
(1960:I 9; 1961:1 9; 1962:I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 5 november 1954
och den 26 oktober 1956 för att inom försvarsdepartementet verkställa utredning
beträffande vissa personalkårer m. m. inom försvaret (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 december 1954):
Curtman, C. W., verkst. direktör i Sveriges Lantbruksförbund, ordförande;
Boija, K. E. G., överingenjör, led. av II kamm.;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Paulsson, Å. B., t. f. expeditionschef;
Wallén, G. B., t. f. chef för fortifikationsförvaltningen.
Experter:
Resare, A. C. R., byråchef;
Edenberg, W., kommendör;
Lindmark, C. E. W. E., kommendörkapten av 1. graden;
Wallin, B., avdelningschef;
Bostorp, H. B., major;
Wahlberg, C.-G., civilingenjör.
Sekreterare:
Lindstedt, A. V., förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1757).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 17 och 1959:1 Fö 10.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 hållit 1
sammanträde.
Utredningen, som velat avvakta resultatet av 1962 års försvarskommittés
arbete, beräknar kunna slutföra återstående delar av sitt uppdrag avseende
vissa personalberäkningar vid marinen under första hälften av år 1963.
2. 7954 års värnpliktsavlöningsutredning (1960:1 8; 1961:1 8; 1962:1 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 december 1954 för
att verkställa utredning rörande ekonomiska och sociala förmåner till värnpliktiga
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 15 december 1954):
Söderberg, G., expeditionschef, ordförande;
Rosenblad, U. S., byråchef;
Sundelin, G. V., lantbrukare, talman i I kamm.;
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.
96
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 3
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Wernstedt, L. G. L:son, överstelöjtnant;
Persson, S. B., sjukhusdirektör (t. o. in. den 29 augusti 1962);
Borgquist, F., seminarielärare;
Nyström, E. P. S., major.
Sekreterare:
Tännérus, L. A., förste kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I Fö 16 och 1959:1 Fö 9. Beträffande
ytterligare utredningsuppdrag, se 1961: I Fö 8.
Utredningen har under tiden den 2 november 1961—-den 14 november 1962
hållit 15 sammanträden.
Utredningen har under året avgivit remissvar dels över försvarets personalvårdsutrednings
betänkande om utbildning i personalvård m. m. dels
ock över chefens för armén framställning om fria resor och övningsuppehåll
för värnpliktiga uttagna för underofficersutbildning. Utredningen har
den 28 november 1962 avlämnat sina sjätte och sjunde betänkanden, Förslag
rörande hjälpåtgärder för de värnpliktigas anhöriga under krig, m. m.
respektive Förslag rörande förmåner för civilförsvarspliktiga under beredskap
och krig, m. m. (stencilerade).
Av utredningens uppdrag kvarstår dels att vidtaga översyn av vissa bestämmelser
angående ekonomiska och sociala förmåner, avsedda att underlätta
fast anställt underbefäls övergång till civil verksamhet, dels ock att
verkställa utredning om tillgodoräkning i merithänseende av tid för värnpliktstjänstgöring,
beträffande vilket spörsmål — såsom framgår av en
av utredningen i skrivelse den 22 februari 1962 gjord anmälan — vittgående
undersökningar företages av en särskild expertgrupp inom utredningen.
När utredningens arbete kan slutföras är beroende på hur fort
nämnda undersökningar kan bedrivas.
3. 1956 års försvarsförvaltningssakkunniga (1960: I 10; 1961: I 10;
1962:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1956 för
att inom försvarsdepartementet verkställa viss översyn av de centrala försvarsförvaltningarnas
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari
1956):
Insulander, E. I., krigsråd, ordförande;
Fjellander, N. E. B., kansliråd;
Lyberg, F., byråchef;
Resare, A. C. R., byråchef.
Experter:
Persson, S. B., budgetsekreterare (t. o. m. den 30 september 1962);
Wijkman, E. G. B., byråchef.
4 Rihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
Uiksdagsberättelsen
97
I Fö: 3
Riksdagsberättelsen år 1963
Sekreterare:
Nilsson, J. H., t. f. budgetsekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (ankn. 1327).
Direktiven för översynen, se 1957:1 Fö 13, 1959:1 Fö 11, 1960:1 Fö 10
och 1961:1 Fö 10.
De sakkunniga har under tiden den 1 december 1961—den 15 november
1962 hållit 25 sammanträden.
Med skrivelse den 12 oktober 1962 (stencilerat) har de sakkunniga överlämnat
sista delen (III) av sin översyn av marinförvaltningen. Det den 15
januari 1960 givna uppdraget att överse marinförvaltningens organisation
och personalbehov är därmed fullgjort. Jämväl det den 9 oktober 1959 lämnade
uppdraget att utreda frågan om lämplig arbetsfördelning mellan marinförvaltningens
inköpsavdelning, å ena, och marinverkstädernas inköpsorgan,
å andra sidan, har härigenom fullgjorts.
Med skrivelse den 17 december 1962 har de sakkunniga vidare avgivit betänkande
(stencilerat) med förslag rörande principorganisation för fortifikationsförvaltningen.
För de sakkunniga återstår härefter väsentligen att
överse fortifikationsförvaltningens personalorganisation jämte olika detaljspörsmål
rörande ämbetsverkets organisation m. m.
Arbetet beräknas fortgå under år 1963.
4. Organisationsnåmnden för militärmusiken (1960:1 12; 1961:1 12;
1962:I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 juni 1956 för handläggning
av frågor rörande genomförandet av ny musikorganisation vid
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1956):
Rosenblad, U. S., byråchef, ordförande;
Hallin, G. E., krigsråd;
Johansson, K. G., musikdirektör.
Experter;
Ivarén, H. V., byråchef;
Skeppstedt, S. H., kapten;
Wiklander, B. V., militärmusikinspektör.
Sekreterare:
Ogner, S. V., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Hanström, C. G. L. P., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för nämnden, se 1957:1 Fö 17 och 1961: I Fö 12.
I propositionen 1962: 55 framlade Kungl. Maj :t förslag om bl. a. viss ändrad
organisation av militärmusiken i stockholmsområdet. Vid riksdagens
behandling av denna fråga uttalade statsutskottet i sitt utlåtande nr 69,
98
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet X Fö: 6
att förslaget borde av Kungl. Maj:t tagas under förnyad prövning. Riksdagen
(rskr. nr 189) fattade beslut i överensstämmelse med vad utskottet i
utlåtandet föreslagit. Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den
6 juni 1962 åt organisationsnämnden att — utöver kvarstående arbetsuppgifter
— med beaktande av vad statsutskottet i sitt förenämnda utlåtande
härutinnan anfört inkomma med förslag rörande uppgifter och organisation
avseende militärmusiken i stockholmsområdet.
Under förevarande tidsperiod har nämndens arbete främst varit inriktat
på utarbetande av ett definitivt militärmusikreglemente med därtill hörande
anvisningar, behandlingen av den av statsutskottet 1956 väckta frågan
om stimulerande av de värnpliktigas musikintresse och musikverksamhet
m. in. samt översyn av tjänstgöringsförhållandena för musikdirektörer på
övergångsstat. Härjämte pågår med anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda,
den 6 juni 1962 till nämnden givna uppdrag utredning om militärmusiken
i stockholmsområdet.
Med skrivelse den 29 december 1961 har nämnden till militära arbetstidsberedningen
redovisat resultatet av vid vissa militärmusikkårer bedriven
försöksverksamhet i arbetstidshänseende (jfr 1962: I Fö 11).
Nämnden har avgivit förslag och yttranden i ett betydande antal ärenden,
huvudsakligen personal-, organisations-, materiel- och utbildningsärenden
samt i övrigt bedrivit rådgivande och vägledande verksamhet.
Nämnden har under tiden den 21 oktober 1961—den 1 november 1962
hållit 19 protokollförda sammanträden.
Återstående uppgifter för nämnden kan komma att slutföras under år
1963.
5. Kommandoexpeditionsutredningen (1960: I 14; 1961: I 13; 1962: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj och den 6 juni
1958 för att verkställa utredning rörande försvarets kommandoexpeditions
ställning, uppgifter och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Henning, C. H. H., konteramiral;
Resare, A. C. R., byråchef, tillika sekreterare.
Expert:
Ringborg, C. J., byråintendent.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssaint.
växel 23 62 00.
Utredningen har under år 1962 hållit 1 sammanträde.
Utredningen avvaktar slutförandet av översynen av krigsmaktens högsta
ledning samt resultatet av författningsutredningens arbete.
6. Försvarets fiskeskijddsutredning (1960:1 15; 1961:1 14; 1962:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 maj 1958 för att inom
försvarsdepartementet verkställa utredning rörande de åtgärder, som
99
I Fö: 6
Riksdagsberättelsen år 1963
kunna befinnas erforderliga till förebyggande och ersättande av skada å och
intrång i fisket i Vättern m. m. på grund av militär verksamhet (se Postoch
Inrikes tidn. den 7 juni 1958):
Lundberg, N. R. W., generaldirektör, ordförande;
Högström, G., ombudsman i Svenska insjöfiskarenas centralförbund;
Svensson, Nils E., fiskare, ledamot av Visingsö kommunalfullmäktige;
Svensson, Per Th., överstelöjtnant;
Tilly, N. U. S., överste.
Expert:
Puke, C. G. M., fil. lic., fiskeriintendent.
Sekreterare:
Forsström, A. W. Ch., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Werner, U. C. L., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarets civilförvaltning; tel. växel 63 00 60 ankn. 292.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fö 19.
Genom beslut den 31 augusti 1961 har Kungl. Maj :t vidare uppdragit åt
utredningen att utreda frågan, huruvida och i vilken utsträckning fiskarena
utanför Ravlunda skjutfält på grund av militära skjutövningar hindras i sin
yrkesutövning och vilken gottgörelse som med hänsyn härtill må anses skälig
ävensom att till Kungl. Maj :t inkomma med förslag till de åtgärder som
må finnas påkallade med anledning av utredningsresultatet.
Utredningen har under tiden den 1 december 1961—den 30 november 1962
hållit 18 sammanträden. Företrädare för utredningen har vid besök den 6
och den 7 februari 1962 hos berörda fiskare i trakten av Ravlunda haft överläggningar
angående omfattningen av det intrång den militära verksamheten
vid Ravlunda skjutfält förorsakat vederbörande fiskare i deras näringsutövning.
Därefter har representant för utredningen tillsammans med företrädare
för Kristianstads läns hushållningssällskap diskuterat frågan om lämpligaste
form för eventuell ersättning till vissa av de berörda fiskarena. Vidare
har vid flera tillfällen under 1962 företrädare för utredningen haft överläggningar
med representanter för arméstaben och flygförvaltningen rörande
utsträckningen av skilda riskområden över Vättern.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under första delen av år 1963.
7. Försvarets personaldelegation (1960:1 18; 1961:1 16; 1962:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 november 1958 för
samordning av vissa personalorganisations- och personalvårdsfrågor inom
försvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 6 december 1958):
Linden, K. G., expeditionschef, ordförande;
Edenberg, W., kommendör;
Lemmel, C. F. R., generalmajor;
Rosenblad, U. S., byråchef;
Silfverberg, K. J. A., generalmajor.
100
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 8
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Delegationen har under tiden december 1961—november 1962 hållit 5 sammanträden.
Delegationen ingav den 18 april 1962 redogörelse för dittills utfört arbete
inom delegationen och inom försvarsgrensdelegationerna (stencilerat).
Delegationens arbete torde kunna upphöra under år 1963.
8. Utredningen rörande den framtida användningen av Skeppsholmen m. m.
(1960:I 21; 1961:1 18; 1962:I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande den framtida användningen av de nu av
marinens regionala och lokala organ disponerade markområdena, byggnaderna
och anläggningarna å Skepps- och Kastellholmarna samt å Djurgården
och Beckholmen (se Post- och Inrikes tidn. den 8 oktober 1959):
Sehlstedt, O. A., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Christianson, G. A., generaldirektör;
Larsson, S., generaldirektör.
Sekreterare:
Bertman, H., krigsråd (t. o. m. den 28 oktober 1962);
Berglund, S. F., kansliråd (fr. o. m. den 29 oktober 1962);
Holmström, E. W., 1. byråintendent.
Lokal: Försvarsdepartementet, Stockholm 2, tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Fö 21.
Utredningen har under nu ifrågavarande verksamhetsår haft 8 sammanträden.
Utredningen har genom beslut den 1 december 1961 erhållit Kungl. Maj :ts
uppdrag att i samråd med Akademien för de fria konsterna, fortifikationsförvaltningen
och byggnadsstyrelsen efter särskild utredning framlägga förslag
om anordnande av erforderliga lokaler åt Akademien för de fria konsterna
med konsthögskolan inom statens nuvarande och framlida byggnadsbestånd
på Skeppsholmen. I anslutning till detta uppdrag har utredningen
i november 1962 framlagt förslag angående ombyggnad av det s. k. Marinlottahuset
på Skeppsholmen för beredande av provisoriska lokaler åt konsthögskolans
skulpturavdelning.
Utredningen har berett chefen för marinen tillfälle att vid sammanträde
med densamma framlägga marinens önskemål beträffande den framtida användningen
av Skepps- och Kastellholmarna.
Inom utredningen har uppgjorts en diskussionspromemoria angående användningen
av nu ifrågavarande områden för bearbetning av arkitektkonsult.
Medgivande att anlita sådan inom viss kostnadsram bär erhållits av Kungl.
Maj :t genom beslut den 26 oktober 1962.
Utredningen har slutligen haft att besvara remisser från fortifikationsför -
101
I Fö: 8
Riksdugsberättelsen år 1963
valtningen i anledning av till ämbetsverket ingivna framställningar berörande
nu ifrågavarande områden.
Utredningens arbete kommer att fortsätta under år 1963.
9. 1959 års besparingsutredning för försvaret (1960:1 22; 1961:1 19;
1962:I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 oktober 1959 för att
verkställa utredning rörande besparingsmöjligheterna vid försvaret (se Postoch
Inrikes tidn. den 28 november 1959):
Älmeby, H. V. B., överdirektör, ordförande;
Engfors, B. G. O., bankdirektör;
Eriksson, G. E., kassör.
Experter:
Christell, B. U. E., civilekonom (t. o. in. den 18 februari 1962);
Hallin, G. E., krigsråd;
Holmgren, J. F:son, verkstadsdirektör;
Palm, T., avdelningsdirektör;
Lundberg, K. A. O., direktör (tillika huvudsekreterare).
Biträdande sekreterare:
Erichson, B.-L., byrådirektör.
Lokal: Nya System AB, Kungsträdgårdsgatan 14, Stockholm 7; tel.
22 95 80, ankn. 104 (huvudsekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fö 22.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
genomfört 23 sammanträden och dessutom företagit studiebesök och haft
överläggningar med olika myndigheter och kommittéer.
Därtill anmodad har utredningen den 25 januari 1962 avgivit yttrande över
1960 års försvarsledningsutrednings betänkande II: Totalförsvarets högsta
ledning samt den 27 april 1962 yttrande över Utredningens rörande utbildning
av värnpliktiga läkare m. m. betänkande: Läkaren i totalförsvaret.
Utredningen har den 5 juni 1962 avlämnat betänkande rörande försvarets
tandvård (SOU 1962: 23).
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1963.
10. 1960 års försvarsledningsatredning (1961: I 21; 1962: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1960 för att
verkställa utredning om totalförsvarets och krigsmaktens högsta ledning (se
Post- och Inrikes tidn. den 27 juni 1960):
Frithiofson, K. A. F., statssekreterare, ordförande;
Gillström, A. K., chefredaktör, led. av I kamm.;
Svärd, N. G., bankofullmäktig, led. av I kamm.;
Wedén, S. M., disponent, led. av II kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.
Särskild sakkunnig:
102
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 11
Ivolmodin, K. R., generallöjtnant.
Experter:
VVallén, G. B., t. £. chef för fortifikationsförvaltningen;
Swanstein, S. N. S., avdelningschef;
Löwenhielm, F. A., överste;
Bratt, L. O., major.
Huvudsekreterare:
Simonsson, N. V., t. f. avdelningschef.
Biträdande sekreterare:
Hökmark, A. G., major.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 21. Efter hemställan av utredningen
utvidgades genom Kungl. Maj :ts beslut den 9 februari 1962 utredningens
återstående uppdrag — att pröva frågan om ökad samordning på
det regionala ledningsplanet inom krigsmakten — att omfatta samordning
på det regionala ledningsplanet inom hela totalförsvaret.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 sammanträtt
omkring 15 dagar samt dessutom avlagt studiebesök hos flertalet militära
och vissa civila chefer i högre regional instans (militärbefälhavare,
marinkommandochefer, flygeskaderchefer och civilbefälhavare). Utredningen
har även under kortare tid följt vissa övningar av totalförsvar skaraktär.
Utredningsuppdraget beräknas kunna slutföras under år 1963.
11. 1960 års befälsstatsdelegation (1961: I 22; 1962: I 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 för verkställande
av vissa organisatoriska undersökningar rörande behovet av befälspersonal
inom arméns krigs- och fredsorganisationer (se Post- och Inrikes
tidn. den 28 juli 1960):
Borgquist, F., seminarielärare.
Experter:
af Burén, H., överstelöjtnant;
Skeppstedt, S. H., kapten.
Sekreterare:
Gyllenram, K. Å. G., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Fredsgatan 104, Stockholm
C; tel. 21 04 28, 21 04 31.
Direktiven för delegationen, se 1961: I Fö 22.
Under 1962 har delegationen fortsatt och i huvudsak slutfört sina principiella
undersökningar beträffande specialtruppslagens krigs- och fredsorganisationer.
Föredragningar och genomgångar i ämnet har härvid erhållits
av centrala och regionala staber. Delegationen har vidare studerat befälspositionerna
inom truppslagens krigsorganisationer i samband med fälttjänstövningar.
På motsvarande sätt har delegationen genom besök vid vissa
förband inhämtat underlag för bedömande av fredsuppgifterna.
103
I Fö: 11
Riksdagsberättelsen år 1963
Efter remiss har delegationen den 7 februari 1962 avgivit utlåtande i anledning
av ett av chefen för armén i samband med dennes anslagsäskanden
för budgetåret 1962/63 framlagt förslag rörande förstärkning av de centrala
befälsgrupperna. Vidare har delegationen i skrivelse den 16 februari 1962
underställt Kungl. Maj:ts prövning frågan om inrättandet av särskilda beställningar
för chef för mobiliseringsavdelning vid pansarinfanteriregementena.
Delegationen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1963.
12. 1960 års värnpliktsutredning (1961: I 23; 1962:1 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande värnpliktsutbildningen m. in. samt avgiva av
utredningen betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober
1960):
Gustavsson, B. T., ombudsman, led. av I. kamm.
Experter:
Bergelin, S.-E. S., byråchef (fr. o. in. den 18 januari 1962);
Borgquist, F., seminarielärare;
Brant-Lundin, C. L. W. S., överstelöjtnant;
Hörnquist, K. I. E., major;
Larsson, C.-O., överstelöjtnant;
Lindén, S., kommendörkapten av 2. graden;
Ljunggren, L. R. H., assessor (fr. o. in. den 22 oktober 1962);
Renberg, H. V., seminarielärare;
Smedler, J.-E. G., major (fr. o. m. den 18 januari 1962);
Synnergren, S. G. E., överste.
Sekreterare:
Blomqvist, O. R„ t. f. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Bjule, R. E. I., major.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Fredsgatan 104, Stockholm
C; tel. 21 04 19 (experten Renberg och bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 23.
Under tiden den 16 november 1961—den 31 oktober 1962 har utredningen
av de centrala militära staberna erhållit tre föredragningar rörande beredskapen
och rörande viss försöksverksamhet på utbildningsområdet. Vidare
har utredningen erhållit föredragningar av vissa civila myndigheter,
nämligen av civilförsvarsstyrelsen om civilförsvarets organisation, personalbehov
och utbildningsförhallanden samt av tjänstemän ur arbetsmarknadsstyrelsen
om arbetsmarknadsmässiga synpunkter på värnpliktstjänstgöringen.
Därjämte har utredningen i en av Centralförbundet Folk och Försvar
anordnad konferens kring värnpliktsproblemen erhållit synpunkter från företrädare
för de politiska ungdomsförbunden. — Utredningen har vidare vid
ett tjugofemtal besök vid förband och regionala staber m. m. studerat an
-
104
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 14
givna frågor. Särskild uppmärksamhet har härvid ägnats de försök med
förkortade repetitionsövningar som ägt rum dels under budgetåret 1961/62
vid vissa av arméns och kustartilleriets förband, dels ock under budgetåret
1962/63 vid förband tillhörande samtliga försvarsgrenar. Av utredningen tidigare
inledda intensivstudier på fältet av vissa avsnitt av det militära utbildningsarbetet
har i huvudsak avslutats. Bearbetningen av härvid insamlat
material pågår. — Utredningen har vidare gjort besök i Danmark och
Norge för studium av värnpliktsutbildningen därstädes.
Utredningen beräknar att redovisa väsentliga delar av sitt arbete under
år 1963.
13. 1960 års intendenturförvaltningsutredning (1961: I 24; 1962: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande inrättande av ett för försvaret gemensamt intendenturförvaltningsverk
(se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1960):
Christianson, G. A., generaldirektör.
Experter:
Ahlklo, S. E. H., överstelöjtnant;
Ahlm, A. B., överstelöjtnant (t. o. m. den 27 juni 1962);
Herolf, F. O. R., överstelöjtnant (fr. o. m. den 28 juni 1962);
Neumiiller, J. F. C., ombudsman;
Wiik, B. E., kommendörkapten av 1. graden;
Wärnsund, S. E., överstelöjtnant.
Sekreterare:
Norrman, Å. S., krigsråd.
Biträdande sekreterare:
Franzén, N. P., kapten.
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Fredsgatan 103, Stockholm
C; tel. 21 04 18.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fö 24.
Uppdraget utvidgades genom Kungl. Maj:ts beslut den 21 april 1961 till
att omfatta frågan om inrättande av en för försvaret gemensam intendenturkår.
Genom beslut den 27 april 1962 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att
det fortsatta utredningsarbetet i kårfrågan skall bedrivas med sikte på att
en gemensam kår skall inrättas för all intendenturpersonal inom krigsmakten
samt att förslag skall framläggas rörande en dylik kår.
Utredningsarbetet har bedrivits fortlöpande under hela året.
Utredningen, som den 22 december 1961 avlämnat betänkande med förslag
till organisation av ett gemensamt intendenturförvaltningsverk, beräknas
slutföra kvarstående delar av uppdraget under år 1963.
14. Utredning rörande redovisning av försvarets befästningar
(1961: I 25; 1962:I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för
att verkställa utredning rörande redovisning av försvarets befästningar (se
4-f Hihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
TtiksdaKsberättclsen
105
I Fö: 15
Riksdagsberättelsen år 1963
Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1960):
Christianson, G. A., generaldirektör;
Sekreterare:
Hofvander-Insulander, I. L., byrådirektör.
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Tegelbacken 2, Stockholm 16; tel. lokalsamt.
växel 22 15 60, rikssamt. växel 22 18 60.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 Fö 25.
Utredningsarbetet pågår och eftersträvar utredningsmannen att under
första hälften av år 1963 framlägga principförslag.
15. Försvarets lär ar utredning (1962:1 22)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts beslut den 10 mars och den 20 oktober
1961 för att dels verkställa utredning rörande vissa lärarbefattningar inom
försvaret m. m. samt avgiva av utredningen betingade förslag, dels ock
verkställa utredning och avgiva förslag rörande sammanförande till en organisatorisk
enhet av de uppgifter som åvila studierektorerna i försvarsgrensstaberna:
Hallin,
G. E., krigsråd, ordförande;
af Malmborg. N. M., kansliråd;
Hultin, E. Å., överstelöjtnant (t. o. in. den 13 april 1962);
Andersson, A. E., studierektor.
Experter:
Knutsson-Hall, T. K., major (fr. o. m. den 14 april 1962);
Jardal, C. J.-G., kapten (fr. o. m. den 14 april 1962);
Deshayes, B. A., kapten (fr. o. m. den 14 april 1962).
Lokal: Försvarets civilförvaltning; tel. 63 00 60.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fö 22.
I anslutning till sitt i föregående berättelse omnämnda förslag till provisoriska
bestämmelser angående timarvoden till deltidstjänstgörande lärare
samt föreläsare vid vissa skolor och utbildningskurser in. m. — vilket föranledde
beslut av Kungl. Maj :t den 30 mars 1962 — har utredningen från
myndigheter och personalorganisationer införskaffat yttranden till belysning
av vissa huvudspörsmål inom det omfattande problemkomplex som
utredningen jämlikt sina direktiv har att behandla. Vidare har från de militära
myndigheterna införskaffats material rörande kursverksamheten vid
olika utbildningsanstalter. Bearbetningen av ifrågavarande material har påbörjats.
Utredningen har till behandling upptagit frågan om studierektorsorganisationen
inom försvarsgrensstaberna och därmed sammanhängande spörsmål
rörande den allmänbildande undervisningen. I detta hänseende har utredningen
infordrat visst material och avlagt ett antal studiebesök. Utredningen
beräknar att inom kort kunna redovisa vissa ståndpunktstaganden
i berörda fråga.
Vidare har utredningen, som tidigare framlagt vissa förslag rörande för -
106
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet \ Fö: 17
måner till instruktörer vid det frivilliga utbildningsarbetet inom det militära
försvaret (jfr Kungl. Maj :ts beslut den 20 oktober 1961), till slutlig
behandling upptagit denna fråga. Även i anslutning härtill har ett antal
studiebesök avlagts. Utredningen har den 3 december 1962 avgivit betänkande
angående förmåner i frivilligt instruktörsarbete inom krigsmakten
(SOU 1962: 56).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
16. Soldathemsutredningen (1962: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1961 för
att verkställa utredning och avge förslag rörande statligt stöd åt soldathemsverksamheten
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 nov. 1961):
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.
Expert:
Rosenblad, U. S., byråchef.
Sekreterare:
Nyman, K. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Försvarets civilförvaltning, Stockholm 80; tel. växel 63 00 60 (ankn.
199).
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Fö 23.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 sammanträtt
omkring 30 dagar. Studiebesök har gjorts vid soldathem och förband i Uppsala,
Sörentorp, Uddevalla, Såtenäs, Skövde och Göteborg samt Drottning
Victorias örlogshem i Stockholm. Härvid har utredningen haft överläggningar
med representanter för soldathemsorganisationer, myndigheter och
skilda personalkategorier i frågor rörande soldathemsverksamheten. Utredningen
har även tagit del av uppgifter över motsvarande verksamhet i vissa
andra länder.
Utredningen beräknas slutföra sitt uppdrag under år 1963.
17. 1962 års försvarskommitté (1962: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 december 1961 att
verkställa utredning rörande krigsmaktens och civilförsvarets fortsatta utveckling
m. in.:
Thapper, G. F., talman i II kamm., ordförande;
Gillström, A. K., redaktör, led. av I kamm.;
Johansson, N. I., hemmansägare, vice talman i I kamm.;
Virgin, G. I., kapten, led. av I kamm.;
Bohman, B. G., direktör, led. av II kamm.;
Boija, K. E. G., personalchef, led. av II kamm.;
Eliasson, L. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Mellqvist, S. A., expeditör, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.
107
I Fö: 18
Riksdagsberättelsen år 1963
Experter:
Almgren, C. E. Å., generalmajor;
Åström, C. S., utrikesråd;
Bergelin, S.-E. S., byråchef;
Oredsson, S. M., byråchef (fr. o. m. den 10 september 1962).
Biträdande experter:
Lundvall, B. G. G., kommendör;
Palmstierna, N.-F., överstelöjtnant;
Sköld, N. G., överstelöjtnant.
Huvudsekreterare:
Resare, A. C. R., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Dahlberg, B. C. I., major.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1962: I Fö 24.
Kommittén har intill den 1 november 1962 hållit 34 sammanträden. I
samband med utredningsarbetet har dessutom studiebesök avlagts vid olika
förband vid krigsmakten, vid en civilförsvarsövning och civilförsvarsskolan
samt vid en flygutställning i England och vid krigsmaterielindustrier
i England och Nederländerna.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört i början av år 1963.
18. Försvarets fastighetsförvaltningsutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1962 för
översyn av de för försvarets fastighetsförvaltning gällande bestämmelserna:
Bertman, H., krigsråd.
Experter:
Höi jer, G., krigsråd;
Hesselblad, F. E., byggnadschef;
Castemark, E. O., byrådirektör;
Perslow, G. A., major;
Hallgren, L. O., byrådirektör;
Sellin, F. I., major;
Brantberger, P. G., major;
Wadenholm, B. B. T., förste byråinspektör;
Almqvist, G. C. G., byggnadsdirektör;
Lovén, B., kapten;
Persson, B. E., kapten;
Ålund, J. E., kapten.
Sekreterare:
Skiöld, E. R., byrådirektör (t. o. m. den 31 augusti 1962);
Lindwall, K. A., byrådirektör (fr. o. m. den 17 september 1962).
Lokal: Fortifikationsförvaltningen, Tegelbacken 2, Stockholm 16; tel. lokalsamt.
växel 22 15 60, rikssamt. växel 22 18 60.
108
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 19
Direktiven (kungl. brev till försvarets civilförvaltning den 9 februari
1962):
att verkställa översyn av de för försvarets fastighetsförvaltning gällande bestämmelserna,
varvid möjligheter att samordna de för den militära fastighetsförvaltningen
avsedda bestämmelserna med bestämmelser rörande förvaltning av andra
staten tillhöriga byggnader böra uppmärksammas,
Utredningen har under tiden till och med oktober 1962 hållit 1 sammanträde.
Inom utredningen utarbetade förslag till provisoriska instruktioner
för chef för kasernvårdsavdelning, kasernunderofficer och maskinchef
(motsvarande) vid lokal förvaltningsmyndighet har efter remissbehandling
överlämnats till fortifikationsförvaltningen den 15 augusti 1962. Vidare har
utarbetats ett första utkast till fastighetsförvaltningsreglemente och fastighetsförvaltningsinstruktion
jämte en preliminär förteckning över vissa för
fastighetsförvaltningen vid försvaret och vad därmed sammanhänger gällande
reglementen, instruktioner och bestämmelser.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
19. Utredningen rörande fältflygares och flygnavigatörers anställningsförhållanden
m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1962 för att
verkställa utredning rörande vissa fältflygares och flygnavigatörers anställningsförhållanden
m. in.:
Hanson, P.-O., redaktör, led. av I kamm.
Experter:
Lundström, G. C. M., överstelöjtnant;
Lejbrant, K. Th., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Virdesten, S. G., byrådirektör.
Lokal: Försvarets civilförvaltning; tel. växel 63 00 60 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
23 februari 1962):
Nyrekrytering av underofficerare i flygförartjänst vid flygvapnet har icke ägt
rum, sedan en kategori stamflygförare — numera fältflygare — tillkommit enligt
beslut vid 1946 års riksdag (prop. 1946:120). Fältflygarna är kontraktsanställda
under cirka sex år eller längre tid. De erhåller civilanställningsutbildning under
anställningstiden. Vid anställningens upphörande utgår tjänstepremier till sådana
fältflygare som icke kan beredas anställning som officer eller ordinarie underofficer
på aktiv stat. Motsvarande bestämmelser gäller även för flygnavigatörer
vid flygvapnet. Syftet med såväl tjänstepremierna som civilanställningsutbildningen
bar i första hand varit att underlätta fältflygarnas och flygnavigatörernas övergång
till civil verksamhet. Tjänstepremierna har stor betydelse för främjande av
rekryteringen. Tjänstepremierna har också utformats så att de stimulerar till visst
109
I Fö: 19
Riksdcigsberättelsen år 1063
kvarstående i tjänst efter kontraktstiden. Utformningen av de av Kungl. Maj:t
meddelade tillämpningsföreskrifterna till befordringskungörelsen den 30 juni 1955
(nr 470) medger icke att fältflygare utan särskilt meddelad dispens utnämnes till
innehavare av sergeantsbeställning.
I skrivelse den 4 februari 1961 har chefen för flygvapnet framlagt förslag om
återinförande av kategorien underofficerare i flygförartjänst. Underofficerarna,
som förutsattes ha genomgått fältflygarutbildning, föreslås skola utnyttjas som
flyglärare vid krigsflygskolan samt som förare av transportflygplan och helikoptrar.
För flygande underofficerare avsedda beställningar bör enligt flygvapenchefen
tillkomma i utbyte mot fältflygarbeställningar. Yidare har flygvapenchefen i
skrivelse den 0 februari 1961 aktualiserat frågan om rekrytering av underofficersbeställningar,
avsedda för radarjaktledare, med f. d. fältflygare. Han har därvid
föreslagit, att sådana ändringar skall vidtagas i tillämpningsföreskrifterna till
befordringskungörelsen att fältflygare, som genomgått underofficersutbildning,
skall kunna utnämnas till underofficer vid flygvapnet. I sina förslag rörande underofficersanställning
av f. d. fältflygare har flygvapenchefen förutsatt, att tjänstepremier
icke skall utgå. — På därom av flygvapenchefen sedermera gjorda framställningar
liar Kungl. Maj:t genom beslut den 6 oktober 1961 och denna dag bemyndigat
flygvapenchefen att beordra sammanlagt högst 12 fältflygare att — efter
eget åtagande — genomgå underofficersutbildning samt medgivit att ifrågavarande
fältflygare, därest de med godkännande vitsord genomgår sagda utbildning,
må befordras till ledig beställning för sergeant vid flygvapnet. Avsikten har
härvid varit att för ett begränsat antal härför intresserade fältflygare möjliggöra
fortsatt anställning vid flygvapnet såsom radarjaktledare. Jag avser vidare att —
med anledning av förslag av flygvapenchefen — framdeles föreslå Kungl. Maj:t
att inhämta riksdagens bemyndigande att försöksvis få anställa ett fåtal fältflygare
såsom underofficerare med tjänstgöring såsom flyglärare eller förare av
transportflygplan. Någon definitiv ställning till frågan om långtidsanställda underofficerare
bör avses för dylika befattningar bör emellertid icke tagas förrän ytterligare
utredningar verkställts.
Behov av helikopterförare och instruktörer föreligger även inom arméns och
marinens flygorganisationer. I viss omfattning har härvidlag f. d. fältflygare anställts.
För arméns flygorganisation har fr. o. in. budgetåret 1958/59 tre underofficersbeställningar
och fr. o. m. innevarande budgetår två civila tjänster för flvglärare
i Ag 13 inrättats, vilka huvudsakligen utnyttjats för anställande av f. d.
fältflygare som extra tjänstemän. Flyglärartjänsterna har t. v. uppförts såsom civila
extra tjänster i avbidan på ytterligare överväganden rörande lämpligaste anställningsform
för ifrågavarande personal (jfr prop. 1961:110). Vid marinen har
med vakanthållande av underofficers- och underbefälsbeställningar f. d. fältflvgare
anställts såsom extra tjänstemän. De vid armén och marinen sålunda i anställning
såsom extra tjänstemän ianspråktagna f. d. fältflygarna har uppburit
tjänstepremier efter avgång från fältflygaranställningen. — I detta sammanhang
må även erinras att flygförvaltningen hösten 1961 inrättat vissa tjänster för ingenjör
tillika helikopterförare, vilka tjänster utnyttjats för anställande av fältflygare.
I skrivelse den 15 juni 1961 har chefen för marinen hemställt, att f. d. fältflygare,
som vunnit anställning som extra tjänstemän vid flottan och som med godkännande
vitsord genomgått underofficersutbildning vid marinen, måtte få utnämnas
till underofficerare vid flottan. — Kungl. Maj:t har den 27 juli 1961 medgivit,
att erforderligt antal av ifrågavarande fältflygare må efter eget åtagande
genomgå särskild av marinchefen anordnad utbildning vid marinens underofficersskola
under tiden den 15 oktober 1961—den 30 juni 1962 samt förklarat sig
framdeles vilja pröva, huruvida nämnda personal bör befordras till underofficerare.
110
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet X Fö: 19
I yttrande över flygvapenchefens förslag om återinförande av kategorien underofficerare
i flygförartjänst har överbefälhavaren uttalat, att bestämmelser om
anställning, befordran m. m. av fältflygare (f. d. fältflygare), som erhåller fast
anställning vid krigsmakten, bör utformas lika för alla försvarsgrenarna, därest
tjänstgöringsförhållanden och ansvar överensstämmer. En sådan överensstämmelse
föreligger enligt överbefälhavaren i fråga om helikopterförartjänst.
Såsom överbefälhavaren uttalat bör anställningsförhållandena överensstämma
för f. d. fältflygare, som erhåller i stort sett likartad fortsatt anställning inom
krigsmakten. Härav torde följa att personal, som huvudsakligen tages i anspråk
såsom förare eller instruktörer i helikoptertjänst inom krigsmakten bör ha samma
anställningsform. Frågan om denna bör vara militär, civilmilitär eller civil bör
närmare utredas. Därvid bör även övervägas anställningsformen för övriga transportflygförare
inom flygvapnet samt för den kategori långtidsanställda flyglärare
som enligt flyrgvapenchefen bör tillkomma. Då för ifrågavarande anställningar i
första hand lämpligen bör tagas i anspråk f. d. fältflygare torde det vara nödvändigt
att i detta sammanhang överse gällande bestämmelser för underlättande av
fältflygares och flygnavigatörers övergång till civil verksamhet. Utredningen av
de angivna frågorna bör anförtros åt en särskild utredningsman.
Efter att ha övervägt frågan om lämplig anställningsform för i det föregående
nämnda anställningar för flyglärare, transportflygare och helikopterförare (instruktör)
bör utredningsmannen söka kartlägga, vilka typer av militära, civilmilitära
och civila anställningar inom krigsmakten och, såvitt avser civila anställningar,
statsverket i övrigt som är lämpade för personal med fältflygar- eller flygnavigatörsutbildning.
Rekryteringsbehovet under de närmaste åren av personal
till sådana anställningar bör i den utsträckning så är möjligt belysas.
J anslutning till denna kartläggning bör behovet av civilanställningsutbildning
och tjänstepremier omprövas. Om åtskilliga fältflygare och flygnavigatörer kan beredas
anställning i befattningar inom krigsmakten för vilka särskild militärutbildning
erfordras kan det måhända vara lämpligt att i kontraktsanställningstiden
inrymma sådan utbildning. Lämpligheten av att i kontraktsanställningstiden inrymma
särskild utbildning för andra statliga befattningar bör också prövas.
” Vad beträffar tjänstepremierna för fältflygare och flygnavigatörer synes det
otillfredsställande att rätten till premie blir beroende av anställningsformen för
sådana tjänster som lämpligen kan rekryteras med f. d. fältflygare och flygnavigatörer.
Med hänsyn till att huvudsyftet med tjänstepremierna är att underlätta
fältflygarnas och flygnavigatörernas övergång till annan verksamhet bör det övervägas,
om inte premierna bör slopas eller utgå endast efter behovsprövning.
Om tjänstepremie utgår efter behovsprövning, kan åtgärder behöva vidtagas
för att upprätthålla rekryteringen eller styra tidpunkten för avgång. På utredningsmannen
bör ankomma att pröva behovet av sådana åtgärder och framlägga
förslag till åtgärder som kan befinnas lämpliga.
Utredningsmannen äger jämväl i övrigt upptaga och framlägga förslag i frågor
som aktualiseras i samband med utredningsarbetet. Resultaten av utredningen kan,
om så befinncs lämpligt, redovisas successivt.
Utredningen har t. o. m. utgången av oktober 1962 hållit 9 sammanträden.
Härjämte har utredningen haft vissa överläggningar med flygstaben.
Efter remiss har utredningen den 3 oktober 1962 avgivit utlåtande i ärende
rörande dispens i fråga om anställning av trafikledare.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1963.
111
I Fö: 20
Riksdagsberättelsen år 1963
20. 1962 års försvarssjukvårdsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 mars 1962 för att
inom försvarsdepartementet verkställa utredning rörande översyn av försvarssjukvårdens
ledning in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 28 april
1962):
Engström, A. V., professor, ordförande;
Gyllenswärd, C. E., professor;
Rexed, B. A., professor;
Marcus, S., rättsavdelningschef;
Hasselrot, S. B., överste;
Troell, L., marinöverläkare;
Ursvitz, S. A., regementsläkare;
Lundberg, K. U. G., förste flygläkare.
Experter:
Nordström, K. A., major;
Schildt, E. E., forskningsläkare;
Äberg, B., laborator (fr. o. m. den 26 april 1962).
Sekreterare:
Schildt, E. E., forskningsläkare (t. o. m. den 15 december 1962);
Ahlborg, B. O., med. lic. (fr. o. m den 16 december 1962).
Biträdande sekreterare:
Bratt, L. O., major;
Johannesson, S. G., förvaltare (fr. o. m. den 6 november 1962).
Lokal: Försvarets sjukvårdsstyrelse; tel. lokalsamt. växel 63 01 80 (ankn.
3).
Direktiv (anförande av statsrådet Andersson till statsrådsprotokollet den
30 mars 1962):
I propositionen 1962: 108 har jag uttalat, att jag med hänsyn till att remissbehandling
pågår av betänkandet »Läkaren i totalförsvaret» och att 1959 års utredning
rörande den försvarsmedicinska forskningen väntas framlägga sitt betänkande
inom kort — icke nu är beredd att framlägga några förslag i fråga om
sjuk- och veterinärvårdens centrala ledning. Emellertid delar jag den av försvarsledningsutredningen
framförda, av samtliga remissinstanser biträdda uppfattningen
att en översyn bör komma till stånd av hithörande frågor, översynen bör icke
begränsas på sätt försvarsledningsutredningen föreslagit utan bör omfatta totalförsvarets
sjukvård i dess helhet, med undantag för de frågor som omfattas av
uppdragen till 1959 års utredning rörande utbildning av värnpliktiga läkare m. m.
(SOU 1961:63) och 1959 års utredning rörande den försvarsmedicinska forskningen
(SOU 1962:34). Med hänsyn till de brister som torde föreligga inom såväl
den militära som den civila krigssjukvården finner jag det angeläget att översynen
snarast påbörjas. Det är enligt min mening lämpligt, att sakkunniga tillkallas
för att förutsättningslöst pröva föreliggande problem och föreslå lämpliga åtgärder
i syfte att åstadkomma en rationell och väl fungerande organisation för
totalförsvarets sjukvård.
De frågor till vilka utredningen skall ta ställning är mångskiftande och ofta av
komplicerad natur samt berör såväl den militära som den civila sektorn. Då fredssjukvården
utgör grund för krigssjukvården måste utredningen även följa den
112
/
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet \ Fö: 20
fortlöpande utbyggnaden av den civila fredssjukvården. Utredningen bör ges stor
frihet att självständigt ta upp skilda problem och att prioritera arbetsuppgifterna.
Vissa undersökningar bör kunna genomföras relativt snabbt och föranleda förslag
efter hand som undersökningarna slutföres. Andra arbetsuppgifter åter torde vara
av mera långsiktig natur samt kräva ingående analyser och överväganden. Av det
anförda följer att det bär endast kan komma i fråga att ange riktlinjerna för utredningens
arbete.
Den av 1959 års utredning rörande utbildning av värnpliktiga läkare in. in. förordade
operationsanalytiska studien av totalförsvarets sjukvård bör komma till
stånd. I studien bör som ett element ingå en avvägning mellan den militära och
den civila sjukvårdens uppgifter i det totala kriget. Till omfattningen av studien
torde ställning få tas, sedan utredningen inkommit med av kostnadsberäkningar
åtföljda närmare förslag i ämnet.
Vid utredningens översyn av ledningsorganisationen bör en utgångspunkt för
arbetet vara att ansvaret för sjuk- och veterinärvårdens ledningsfunktioner skall
åvila skilda militära och civila ledningsorgan. Ett nära samarbete mellan dessa
måste emellertid eftersträvas. Översynen bör, såvitt avser den civila sektorn, icke
avse ledningen av veterinärvården.
I fråga om sjuk- och veterinärvården inom krigsmakten bör såsom försvarsledningsutredningen
framhållit en enhetlig ledning av de olika funktionerna eftersträvas;
dock bör förbandsproduktionen alltjämt ledas av försvarsgrenscheferna.
Utredningen bör undersöka, om den nuvarande ansvarsfördelningen mellan överbefälhavaren,
försvarsgrenscheferna och de centrala förvaltningsmyndigheterna
tillgodoser effektivitetskraven samt om i vilken utsträckning ett centralt ledningsorgan
kan visa sig ändamålsenligt. Särskild uppmärksamhet bör därvid ägnas
frågorna om ledningen av hälso- och sjukvårdsfunktionen och om arbetsfördelningen
mellan stab och förvaltning samt mellan skilda förvaltningsmyndigheter.
Det synes i samband härmed böra övervägas att ge ökat utrymme åt medicinsk
representation i olika militära instanser.
Beträffande det allmänt civila medicinalväsendet föreligger vissa brister i den
nuvarande organisationen både i vad avser arbetsuppgifternas fördelning mellan
olika organ i fred och såvitt gäller den centrala ledningen. Chefen för inrikesdepartementet
har emellertid för avsikt att föreslå tillkallande av särskilda sakkunniga
för utredning rörande organisationen och arbetsuppgifterna för medicinalstyrelsen
och till styrelsen knutna organ. Förhållandet mellan medicinalstyrelsen
och dess sjukvårdsberedskapsniimnd kommer under bedömande i nämnda
sammanhang. Av anförda skäl bör den av mig förordade utredningen icke mera i
detalj gå in på frågor som rör det civila medicinalväsendets organisation. Utredningen
bör emellertid vara oförhindrad att till principiellt övervägande upptaga
frågor rörande samordningen mellan den civila och den militära försvarssjukvården
samt rörande den civila försvarssjukvårdens ledningsorganisation. I sådana
frågor bör utredningen samråda med nyssnämnda sakkunniga för översyn
av medicinalstyrelsens organisation m. m.
Behovet av att ett särskilt organ inrättas för samordningen i fred mellan den
civila och den militära sjukvårdsledningen har klart ådagalagts. Det bör övervägas
om icke dessa samordningsuppgifter kan anförtros centrala sjukvårdsledningen,
som i sådant fal] skulle bringas att fungera i fred. En dylik åtgärd synes ägnad
att öka den försvarsmedicinska beredskapen. Utredningen bör emellertid förutsättningslöst
studera frågan om den lämpligaste organisationen av ett samordningsorgan
och avge därav betingade förslag. Även samordningen mellan ledningsorganen
inom den militära respektive den civila försvarssjukvården bör — i den
mån ej enhetlig ledning föreslås införd — undersökas närmare.
Utredningen bör med uppmärksamhet studera utbildningsfrågorna. Med hänsyn
113
I Fö: 20
Riks dag sb er ätt elsen år 1963
till det oavvisliga kravet på välutbildade militärläkare bör utredningen överväga
möjligheterna att bereda vissa fast anställda läkare kvalificerad utbildning för
den militära krigssjukvården vid universitet och högskolor inom landet eller utomlands
samt heltidstjänstgöring. En förbättring av den nuvarande utbildningen
synes vara en förutsättning för att militärläkaren skall kunna fullgöra de mångskiftande
uppgifter som åvilar honom. För att säkra tillgången till medicinsk hjälppersonal
i såväl freds- som krigsorganisationen synes det vidare nödvändigt att
utbildning av sådan personal snarast påbörjas. Hur denna utbildning skall utformas
bör undersökas. Jag delar vidare den av 1959 års utredning rörande
utbildning av värnpliktiga läkare in. m. framförda uppfattningen att det är
av avgörande betydelse för funktionen av den civila krigssjukvården att de där
krigsplacerade läkarna ges erforderlig utbildning. Även om ställning icke nu kan
tas till de av utredningen i dessa hänseenden framförda förslagen synes det angeläget
att vissa förberedande åtgärder vidtas för att tillgodose kravet på sådan utbildning.
Utredningen bör därför studera de praktiska organisationsfrågor, som
sammanhänger med anordnandet av en civil krigssjukvårdsutbildning.
Utredningen bör vidare granska personalbehovet för den militära och den civila
krigssjukvården samt framlägga erforderliga förslag rörande personalorganisation,
anställningsförhållanden, former för ianspråktagande och utbildning. Därvid
bör särskilt beaktas vikten av att medicinalpersonalen utnyttjas på ett arbetsekonomiskt
riktigt sätt. Krigsmaktens behov av läkare i reserven och av arvodesanställda
läkare bör utredas. Även behovet av materiel, transportmedel m. m. för
krigssjukvården bör bedömas av utredningen. Frågan om samordning av anskaffningen
av totalförsvarets sjukvårdsmateriel bör likaledes studeras.
Läget inom den militära fredssjukvården torde icke vara helt tillfredsställande.
Med hänsyn till att krigsmaktens fredssjukvård har en dubbel funktion — att på ett
tillfredsställande sätt tillgodose behovet av hälso- och sjukvård i fred och att utgöra
grund för krigssjukvårdsorganisationen — anser jag det vara av synnerlig
vikt att förbandssjukvården är kvalitativt högtstående. Utredningen bör undersöka
förbandssjukvårdens uppgifter samt på grundval härav avge förslag rörande
förbandssjukvårdens organisation och utrustning. Möjligheterna att i större utsträckning
än som redan skett öppna vissa förbandssjukhus för civila patienter
bör utredas.
Utredningen har avgivit utlåtande över betänkandena »Försvarets tandvård»
(SOU 1962:23) och »Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret»
(SOU 1962: 34).
Intill utgången av november 1962 har utredningen hållit 11 sammanträden.
Arbetet inom utredningen bedrives till stor del i grupper samt befinner
sig i ett materialinsamlande och förberedande skede.
Arbetet beräknas fortgå under år 1963.
21. Militära arbetstidsdelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1962 för rådgivning
m. m. i arbetstidsfrågor för militär och civilmilitär personal i anledning
av införandet av reglerad arbetstid för nämnda personalkategorier:
Ledamöter:
Aldestam, N. A., byråchef, ordförande;
Andrén, A. G., byråchef, vice ordförande;
Hallin, G. E., krigsråd;
114
i
/
i
Kommittéer och sakkunniga: Försvarsdepartementet I Fö: 22
Brant-Lundin, C. L. W. S., överstelöjtnant;
Petrelius, H. G., kommendörkapten av 1. graden (fr. o. m. den 1 oktober
1962);
Lehander, B. A., major (fr. o. m. den 1 oktober 1962);
Bergdalil, C. E., förste ombudsman;
Fernlund, S. F., ombudsman;
Wiberg, N. O. A., förste ombudsman;
Arnell, N. G., kommendörkapten av 1. graden (t. o. in. den 30 september
1962);
Larsson, C.-O., överstelöjtnant (t. o. m. den 30 september 1962).
Suppleanter:
Green, P. A. B., kapten;
Hedén, C.-O., kapten;
Folke, U. I., kapten;
Fällman, K. E., ombudsman;
Andersson, S., ombudsman;
Olivecrona, S. L. U., ombudsman.
Sekreterare:
Andersson, K. T., byrådirektör.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Delegationen har intill utgången av oktober 1962 haft 11 sammanträden.
Delegationens arbete kommer att fortsätta under år 1963 därvid delegationen
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 26 oktober 1962 skall vara ett rådgivande
organ i arbetstidsfrågor åt krigsmaktens centrala myndigheter samt fortlöpande
följa arbetstidsförhållandena för den militära och civilmilitära personalen.
22. Intendenturförvaltningsdelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 för genomförande
i skilda hänseenden av de i proposition 1962: 168 framlagda förslagen
angående inrättande av försvarets intendenturverk och avveckling av
arméintendenturförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning
och flygförvaltningens intendenturbyrå, m. m.:
Karleby, O., generaldirektör, ordförande-,
Christianson, G. A., generaldirektör;
Paulsson, Å. B., t. f. expeditionschef.
Sekreterare:
Norrman, Å. S., krigsråd.
Biträdande sekreterare:
Andersson, E. H., förvaltare (fr. o. m. den 17 september 1962).
Lokal: Försvarsdepartementets kommittélokaler, Fredsgatan 103, Stockholm
C; tel. 21 04 18.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 6 juni 1962 ha fastställts följande bestämmelser
för delegationen:
I Fö: 22
Riksdagsberättelsen år 1963
1. Delegationen är ett verkställande och sammanhållande organ för genomförande
i skilda hänseenden av de i proposition 1962: 168 framlagda förslagen angående
inrättande av försvarets intendenturverk och avveckling av arméintendenturförvaltningen,
marinförvaltningens intendenturavdelning och flygförvaltningens
intendenturbvrå, m. m. Delegationen skall sträva efter att övergången till ny
organisation sker på ett smidigt sätt och att effektivitetsminskning undvikes. Beredskapssynpunkter
skola noga beaktas.
Delegationen skall utreda och till Kungl. Maj:t avgiva förslag till åtgärder m. in.,
vilka böra vidtagas av Kungl. Maj:t för omorganisationens genomförande. Delegationen
bör vid sitt arbete åvägabringa nära samarbete med av omorganisationen
berörda myndigheter.
2. I anslutning till vad i 1. sägs är delegationens huvudsakliga uppgift att, med
beaktande av vad i propositionen anförts rörande tillsättningen av tjänster i det
nya verket, vidtaga åtgärder för tillsättning av civila tjänster i försvarets intendenturverk.
Härvid skola bestämmelserna i 14—16 samt 29 §§ allmänna verksstadgan
äga motsvarande tillämpning, därvid vad i verksstadgan sägs om myndighet
skall gälla delegationen. Ordinarie och extra ordinarie tjänster i lönegraderna
24—27 å löneplan A skola tillsättas efter förslag av delegationen.
Arvodesbefattningar för pensionerad militär personal tillsättas av delegationen
efter vederbörligt ledigkungörande.
Det åligger vidare delegationen att avgiva förslag angående placering vid intendenturverket
av militära beställningshavare på aktiv stat. Vid uppgörande av förslaget
har delegationen att utgå från att enhetliga pensionsåldrar skola gälla för
all militär personal på aktiv stat i intendenturverket.
3. Delegationen skall i samarbete med försvarets personalnämnd och försvarets
personaldelegation samt arbetsmarknadsmyndigheterna ävensom vederbörande
personalorganisationer verka för att den personal som blir övertalig till följd av
omorganisationen placeras hos annan statlig myndighet eller på den enskilda arbetsmarknaden.
Därest fråga uppkommer om ekonomisk gottgörelse till övertalig personal, skall
delegationen underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning.
4. Det åligger delegationen att för budgetåret 1963/64 inkomma med anslagsäskanden
för försvarets intendenturverk såvitt avser anslag till avlöningar och
omkostnader för verket.
5. Delegationen skall utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till
instruktion för det nya ämbetsverket. Delegationen skall vidare uppgöra utkast
till arbetsordning för inlendenturverket.
6. Delegationen skall bedöma lokalbehovet för intendenturverket samt efter samråd
med fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t avgiva
förslag till hur lokalfrågan provisoriskt bör lösas. I första hand böra härvid
arméintendenturförvaltningens nuvarande lokaler utnyttjas.
7. Det åligger delegationen att vid uppdragets fullgörande ställa sig till efterrättelse
de ytterligare direktiv som av chefen för försvarsdepartementet må komma
att meddelas, ävensom att hålla departementschefen underrättad om arbetets
fortgång.
8. Delegationen äger av myndigheter påkalla de upplysningar och det biträde
som erfordras för delegationens verksamhet och av myndigheterna kunna lämnas.
Delegationens arbete har bedrivits fortlöpande under året.
Med skrivelse den 9 oktober 1962 har delegationen överlämnat förslag till
beredande av lokaler åt försvarets intendenturverk.
Delegationens arbete beräknas bli slutfört under år 1963.
116
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S: 1
Socialdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1962
1. Laboratorieutredningen (1960: I 12; 1961: I 9; 1962: I 7)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 januari 1957 för att
utreda frågan om skydd mot ohälsa och olycksfall för viss laboratoriepersonal
(se Post- och Inrikes tidn. den 5 februari 1957):
Starland, K. A. H., byråchef.
Experter:
Agner, K., överläkare;
Bodin, E. V. S., laborator;
Weidhagen, Birgit, sjuksköterska;
Grönberg, Ann-Margret, preparatris;
Hagström, E., förman;
Ivarsson Huss, M., tekn. lic.;
Ljunggren, G. A. C., professor;
Thelin, Gertrud, laboratorieassistent;
Wallmark, I. G., docent.
Sekreterare:
Thrysin, E., f. d. laborator, civilingenjör.
Biträdande sekreterare:
Adolfsson, B., ombudsman, jur. kand. (fr. o. m. den 2 maj 1962).
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 19.
Utredningen har sedan den 1 november 1961 hållit 17 sammanträden.
Utredningen har utarbetat ett förslag till föreskrifter angående förebyggande
av olycksfall och ohälsa vid laboratoriearbete jämte motivering härför
(stencilerat).
Utredningsuppdraget är därmed slutfört.
2. Socialberedskapskommittén (1961: I 20; 1962: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
utreda vissa frågor rörande socialvårdens verksamhet under krigsförhållanden
och beredskapstillstånd (se Post- och Inrikes tidn. den 1 juli 1960):
Samuelsson, G. Y., generaldirektör, ordförande;
Holm, K. E., major;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Wiklund, O. W., led. av II kamm.
Expert:
Hellner, E. M., lagbyråchef.
117
I S: 4
Riksdagsberättelsen år 1963
Sekreterare:
Hjelmqwist, Iv.-G. H., länsassessor.
Direktiven för kommittén, se 1961: I S 20.
Under 1962 har fram till den 1 november hållits 20 sammanträden.
Kommittén har i februari 1962 avgivit ett betänkande med förslag till lag
om krigshjälp (stencilerat) samt i december 1962 ett betänkande angående
»Social beredskap» (SOU 1962: 58).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1960 års semesterkommitté (1961: I 24; 1962: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa en översyn av semesterlagstiftningen med inriktning på införande
av fyra veckors semester (se Post- och Inrikes tidn. den 9 januari
1961):
Rune, I. F., byråchef, ordförande;
Bratt, L., direktör;
Geijer, J. L., jur. dr, led. av I kamm.;
Johansson, G. R., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, L. E., typograf, led. av I kamm.;
Nihlfors, F. U., förste byråsekreterare, f. d. riksdagsman;
Sandell, Viola H. M., assistent, led. av II kamm.;
Vilhelmsson, E. E., sekreterare;
Virgin, G. I., kapten, led. av I kamm.
Sekreterare:
Wallén, A. O. A., hovrättsassessor (t. o. m. den 30 september 1962).
Direktiven för kommittén, se 1961:1 S 24.
Kommittén har den 28 september 1962 avgivit betänkandet »Ny semesterlag»
(SOU 1962: 44) och därigenom slutfört översynen av den nuvarande
allmänna semesterlagen. Vidare har kommittén i december 1962 avgivit en
stencilerad promemoria med förslag till ny lag om förlängd semester för vissa
arbetstagare med hälsofarligt arbete.
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande förenkling av metoden för generell hyreshöjning
(1962: I 19)
Förordnad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 maj 1961 att biträda inom
socialdepartementet med en utredning rörande förenkling av metoden för
generell hyreshöjning enligt lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. in.
och motsvarande hyreshöjning för lägenheter, som avses i 26 § andra stycket
första punkten nämnda lag:
Nyquist, F., hovrättsråd.
Utredningsmannen har den 4 oktober 1962 avgivit en promemoria rörande
förenkling av metoden för generell hyreshöjning enligt hyresregleringslagen
m. m. (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
118
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S: 6
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
5. Barnanstaltsutredningen (1960: I 15; 1961: I 10; 1962: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 maj 1958 för att
undersöka möjligheterna att vid anstalter med barnklientel så långt möjligt
uppnå enhetlighet i fråga om standarden i olika avseenden samt för utredning
av andra därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 14 maj 1958):
Wallentheim, Annie E. E., led. av I kamm., ordförande;
Brandt, E. H., rektor, led. av II kamm. (avliden den 13 juni 1962);
Eriksson, Nancy M., led. av II kamm.;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Hallerby, N. E., redaktör;
Kaijser, R. G. S., lasarettsläkare, led. av I kamm.;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Winther, O. W. G., t. f. budgetsekreterare.
Experter (för vissa frågor):
Sandels, Stina K., docent;
Schyl-Sekund, Gertrud S., forskningsassistent.
Sekreterare:
Michanek, G. D., sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Åsberg, L. E., sekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
21 00 99, 21 03 17.
Direktiven för utredningen, se 1959: I S 23; 1962: I S 8.
Utredningen har under tiden december 1961—oktober 1962 hållit 13 sammanträden,
varav ett under tre dagar, och dessutom sammanträtt i anslutning
till studiebesök vid barnanstalter av olika slag. Besök har företagits
inom skilda anstaltskategorier i Jönköpings, Värmlands, Västmanlands och
Kopparbergs län. Besöksprogrammet har därmed i stort sett genomförts.
Enligt tilläggsdirektiv den 10 mars 1961 har utredningen även haft att
pröva frågan om förbättrad utbildning för vårdpersonal vid anstalter med
barnklientel. Denna fråga har behandlats separat. Delbetänkande angående
»Förbättrad utbildning för vårdpersonal vid barnanstalter» har avgivits i
december 1962 (SOU 1962: 57).
Utredningsarbetet i övrigt fortsätter under år 1963.
6. Socialpolitiska kommittén (1960: I 16; 1961: I 11; 1962: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 maj 1958 för en
socialpolitisk översyn (se Post- och Inrikes tidn. den 4 juni 1958):
Michanek, E. N., statssekreterare, ordförande;
Bengtson, T. S., redaktör, led. av I kamm.;
119
I S: 6
Riksdagsberättelsen år 1963
Bengtsson, I. B., led. av II kamm. (fr. o. in. den 23 november 1962);
Hallström, H. G. F., ordförande i Svenska kommunalarbetareförbundet;
Hydén, S. O., direktör i Svenska arbetsgivareföreningen;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm. (avliden den 31 juli 1962);
Nilstein, A. H., förste sekreterare i Tjänstemännens centralorganisation;
Nyhage, H. B., folkskollärare;
Rimmerfors, A. E., socialsekreterare, led. av II kamm.;
Sjövall, Elisabet, poliklinikläkare, led. av II kamm.;
Thilert, C. R., byråchef.
Experter:
Holmstedt, G. F., byråchef;
Samuelsson, K., docent, chefredaktör;
Steneborn, H. A., förste länsassessor (fr. o. m. den 12 september 1962);
Svenson, S. G., kansliråd;
Åström, L.-Å. E., avdelningschef.
Huvudsekreterare:
Forslund, E. B., byrådirektör.
Lokal: Socialdepartementet; tel. (sekr.) lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
, växel 23 62 00 (ankn. 1139); (bitr. sekr.) tel. 10 60 37, 20 79 32.
Direktiven för kommittén, se 1959: I S 24.
Kommittén har under tiden december 1961—november 1962 hållit 10 sammanträden.
Kungl. Maj :t har uppdragit åt socialpolitiska kommittén att bl. a. utföra
en av rikdagen begärd kartläggning av vårdbehov och vårdmöjligheter
för åldringar samt att till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse för
kartläggningens resultat ävensom de förslag kommittén med anledning därav
finner påkallade. Som ett led i denna kartläggning har kommittén utfört
följande undersökningar under 1962:
1) en kommunundersökning för inventering av primärkommunernas anordningar
för öppen och sluten åldringsvård samt åtgärder för handikappade;
2)
en landstingsundersökning för en liknande inventering;
3) en anstaltsundersökning för inventering av antalet vårdplatser för
långtidssjuka samt
4) en patientinventering rörande antalet åldringar och övriga patienter,
som den 12 april 1962 var intagna på sjukhus, sjukhem o. d., deras behov
av sjukhusvård, långtidsvård m. m.
Kommittéarbetet fortsätter under år 1963.
7. 1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens verkningar
(1960: I 20; 1961: I 13; 1962: I 10)
Kungl. Maj :t uppdrog den 20 september 1957 åt socialstyrelsen att undersöka
den av 1957 års riksdag beslutade arbetstidsförkortningens ekonomiska
och sociala verkningar (se Post- och Inrikes tidn. den 11 oktober
120
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I Ss 8
1957). Genom Kungl. Maj :ts beslut den 20 mars 1959 befriades socialstyrelsen
från uppdraget.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande samma dag för att fullfölja
ifrågavarande undersökning:
Hansen, B., professor och chef för konjunkturinstitutet, ordförande (t. o. m.
den 2 februari 1962);
Faxén, K.-O., docent, ordförande (fr. o. m. den 2 februari 1962);
Bagger-Sjöbäck, B., direktör (t. o. m. den 28 juni 1962);
Holmberg, P. H. A., fil. kand;
Nilstein, A. H., förste sekreterare.
Sekreterare:
Åberg, Y., fil. lic.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 73 21.
Direktiven för utredningen, se 1958: I S 4.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 2 sammanträden.
Utredningen har den 15 mars 1962 avgivit betänkandet »Arbetstidsförkortningens
omfattning och utläggning» (SOU 1962: 17).
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under 1963.
8. Statens ungdomsråd (1961: I 16; 1962: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 november 1959 för
att samordna och stimulera de frivilliga organisationernas arbete bland ungdom
och för ungdomsfostran samt för att främja samverkan med motsvarande
verksamhet från de berörda myndigheternas sida ävensom med hem
och skola:
Pettersson, A. Georg, skyddskonsulent, led. av I kamm., ordförande (t. o. m.
den 31 maj 1962);
Carlstein, R., stadskassör, led. av II kamm., ordförande (fr. o. m. den 1 juni
1962);
suppl.: Hallerby, N. E., redaktör, vice ordförande (t. o. in. den 31 oktober
1962);
Stenberg, Nils, direktör (fr. o. m. den 1 november 1962);
Lund, R., undervisningsråd;
suppl.: Gråby, L., konsulent;
Rosén, Göta, byråchef;
suppl.: Hasselrot, Brita, t. f. byråchef;
Husén, T., professor;
suppl.: Mårtensson, Ivan, kriminalkommissarie;
Arvidsson, Ebbe, rektor;
suppl.: Franklin, F., generalsekreterare (t. o. in. den 11 december 1962);
Bengtson, Bo, generalsekreterare (fr. o. m. den 12 december 1962);
Johansson, Erland, fil. mag.;
121
I S: 8
Riksdagsberättelsen år 1963
suppl.: Hellberg, K.-E., förbundssekreterare;
Östlund, H., fil. mag.;
suppl.: Tapper, K.-H., fil. mag.;
Bendz, E., direktör, f. d. borgmästare (t. o. m. den 3 april 1962);
Åkerman, F. M., direktör (fr. o. m. den 4 april 1962);
suppl.: Hellström-Olsson, Rosa, fru;
Engström, Stina, civilekonom;
suppl.: Ström, Turid, pol. mag.;
Ström, I., direktor;
suppl.: Andersson, Ingrid, barnavårdsombud;
Lindqvist, A., förbundssekreterare;
suppl.: Lind, E., riksinstruktör;
Högemark, K., studierektor;
suppl.: Heffler, H., studierektor;
Mattsson, R. N. G., gymnastikdirektör;
suppl.: Wiklund, T., överste;
Kyling, F., borgarråd;
suppl.: Ericson, Gerhard, ungdomsintendent;
Molin, R., förbundssekreterare;
suppl.: Segerström, Ingrid, förbundssekreterare;
Eriksson, Allan, förbundssekreterare;
suppl.: Sandehult, Inga, fru;
Nilsson, Margret, fru, f. d. riksdagsledamot;
suppl.: Wedin, N. J., landstingsman;
Andrén, Ingrid, fru;
suppl.: Ullsten, O., förbundsordförande (t. o. in. den 11 december 1962);
Mundebo, I., lektor (fr. o. m. den 12 december 1962);
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
suppl.: Sterne, G. E. V., disponent;
Berg, V., sekreterare;
suppl.: Forssner, Sarah, sektionschef (fr. o. m. den 3 april 1962).
Sekreterare:
Bagger-Sjöbäck, B., direktör (t. o. m. den 28 juni 1962);
Andersson, Harry, socionom (fr. o. m. den 29 juni 1962).
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7, 1 tr.,
Stockholm C, tel. 20 80 43.
Ungdomsrådet har inom sig utsett ett arbetsutskott bestående av rådets
ordförande och Hallerby (t. o. m. den 31 oktober 1962) samt ledamöterna
Lund, Rosén, Johansson, östlund, Ingmar Ström, Mattsson, Molin, Andrén
och Granath samt, såsom suppleanter, Gråby, Hasselrot, Arvidsson, Högemark,
Gerhard Ericson, Allan Eriksson, Turid Ström och Lindqvist.
Under tiden december 1961—november 1962 har ungdomsrådet hållit 5
sammanträden. Arbetsutskottet har under samma tid hållit 7 sammanträden.
Den 6 mars 1962 tillsatte ungdomsrådet en arbetsgrupp för översyn
av ungdomsrådets arbetsformer med särskild hänsyn
122
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S: 8
till arbetsutskottets uppgifter och sammansättning. På grundval av arbetsgruppens
synpunkter och förslag har en promemoria utarbetats rörande ungdomsrådets
uppbyggnad och arbetsformer, vilken behandlats inom rådet under
november—december 1962.
Den arbetsgrupp som tillsattes av ungdomsrådet i november 1960
för behandling av frågan om ungdomsorganisationerna
och den missanpassade ungdomen, har i november 1962
redovisat sitt uppdrag genom att till rådet avge ett stencilerat betänkande.
Inom ungdomsrådet arbetar sedan april 1961 en arbetsgrupp för
behandling av frågan om kommunerna och föreningslivet.
Gruppen har bl. a. insamlat ett betydande material rörande omfattning,
former m. m. för kommunernas stöd till ungdomsföreningarna. Gruppens
arbete pågår alltjämt. Redovisning av uppdraget kan väntas i början av
1963.
Svenska stadsförbundet har, efter överläggningar med ungdomsrådet, anordnat
sex regionala konferenser för förbundets medlemskommuner, varvid
aktuella frågor rörande ungdomsverksamheten inom kommunerna behandlats.
Ungdomsrådet har varit företrätt vid dessa konferenser. Ungdomsrådet
har vidare varit representerat i arbetsutskottet för den av samarbetsnämnden
i alkoholfrågor under året avslutade kampanjen Skaffa inte sprit till ungdom.
På ungdomsrådets uppdrag har förste aktuarien Roland von Euler utarbetat
en redogörelse för belysning av räckvidden hos kampanjen Ansvar och
Nykterhet, som vid övergången till den nya nykterhetslagstiftningen 1955 bedrevs
med statliga medel i samverkan med flertalet av de mera betydande
folkrörelserna.
Delegationen för upplysningsverksamhet. Med stöd av Kungl. Maj:ts beslut
den 27 juli 1961 har ungdomsrådet utsett följande personer att biträda
rådet vid fullgörande av uppdraget att vara samordnande och rådgivande
organ för den upplysningsverksamhet i ungdomsfrågor m. m. i syfte att
främja ungdomens anpassning i samhället, vilket förutsatts komma till stånd
enligt proposition nr 104 år 1961;
Hallerby, N. E., redaktör, ordförande (t. o. m. den 31 oktober 1962);
Stenberg, Nils, direktör, ordförande (fr. o. m. den 1 november 1962);
Mattsson, R., gymnastikdirektör;
Ström, Turid, pol. mag.
Ersättare:
Gråby, L., konsulent;
Johansson, Erland, fil. mag.
Adjungerade ledamöter:
Holmberg, G., redaktör;
Lundgren, R., redaktionschef.
Sekreterare:
Andersson, Harry, socionom.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Slorkyrkobrinken 7, 1 tr.,
Stockholm G.; tel. 20 80 43.
123
I S: 8
Riksdagsberättelsen år 1963
I upplysningsverksamheten under 1962 har genomförts två kontaktkonferenser,
dels en mellan press och ungdomsorganisationer, dels en mellan
Sveriges radio och ungdomsorganisationerna. Dessutom har under året hållits
24 länskonferenser kring ämnet »Samhället och ungdomen».
9. Bostadsbyggnadsutredningen (1960: I 23; 1961: I 17; 1962: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att utreda och framlägga förslag om vissa bostadsfrågor m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 december 1959):
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Dahlberg, S., direktör;
Holm, J. L., docent, tillika huvudsekreterare;
Johansson, Alf, professor;
Lundberg, Willy-Maria, redaktör;
Olsson, O. E., länsbostadsdirektör;
Severin, E. J., direktör.
Experter:
Eriksson, G. E. S., byrådirektör;
Johansson, R. I., förste aktuarie (fr. o. m. den 15 mars 1962).
Sekreterare:
Johansson, R. I., förste aktuarie (t. o. m. den 14 mars 1962);
Svensson, B. Å. G., förste inspektör;
Dalén, Ingrid K., förste aktuarie (fr. o. in. den 16 april 1962).
Biträdande sekreterare:
Karlsson, E. L., bankkamrerare (fr. o. m. den 15 januari 1962).
Lokal: Gumshornsgatan 6; tel. 61 83 48, 61 83 09, 61 87 26.
Direktiven för utredningen, se 1960: I S 23.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 hållit 7 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1963.
10. Kommittén för näringslivets lokalisering (1960: I 25; 1961: I 19;
1962: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1959
för att utreda och framlägga förslag rörande den samhälleliga lokaliseringsverksamheten
(se Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1959):
Näslund, H. M. E., landshövding, ordförande;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Källenius, S., direktör, led. av II kamm.;
Nilsson, Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Rehn, L. G., t. f. avdelningschef;
Stefanson, R. S., optikermästare, led. av I kamm.
Experter:
Arpi, G., professor;
Buregren, T., byrådirektör;
124
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S: 11
Thorburn, T. W., professor (fr. o. m. den 12 februari 1962);
Törnqvist, G., fil. lic.
Sekreterare:
Ivahlin, T. H. G., direktör.
Biträdande sekreterare:
Heffler, Gottfrid, förste byråsekreterare (fr. o. m. den 1 december 1962);
Karlsson, G. F., länsarbetsdirektör;
Sundberg, T. H., förste byråsekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7, 1 tr.,
tel. 20 79 49 och 20 06 02.
Direktiven för kommittén, se 1960: I S 25.
Kommittén har under tiden december 1961—november 1962 hållit 9 sammanträden.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under år 1963.
11. Arbetsmarknadsutredningen (1961: I 21; 1962: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1960
för att verkställa en översyn av arbetsmarknadspolitiken (se Post- och Inrikes
tidn. den 11 oktober 1960):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Björkman, F., chefredaktör, led. av II kamm.;
Gustavsson, R., ombudsman, led. av II kamm.;
Jacobsson, Carl, direktör;
Johansson, K. B. M., förbundsordförande, led. av I kamm.;
Liljegren, Märta, jur. kand., förbundsordförande;
Lindström, G., direktör;
Lundin, B., ombudsman;
Nordenskiöld, E. O. E., direktör;
Ohlin, B., professor, led. av II kamm.;
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.;
Petersson, O. H. E., kansliråd;
Rehn, G., t. f. avdelningschef.
Expert:
Thilert, R., byråchef (fr. o. m. den 28 juni 1962).
Sekreterare:
Rehnberg, B., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Ahlqvist, B., förste inspektör;
Bergström, O., förste byråinspektör;
Hedlund, Y., inspektör;
von Hofsten, Greta, byråinspektör (fr. o. in. den 15 oktober 1962).
Lokal: Snickarbacken 7, 1 tr., Stockholm C; tel. 10 46 41; 10 46 61,
10 48 36.
Direktiven för utredningen, se 1961: I S 21.
125
J g. 11 Riksdagsberättelsen år 1963
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 hållit 7 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1963.
12. 1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning (1961: I 22;
1962: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 september 1960
för att utreda vissa frågor rörande arbetslöshetsförsäkringen (se Post- och
Inrikes tidn. den 20 oktober 1960):
Bengtsson, S. B. I., kontorsföreståndare, led. av II kamm., ordförande;
Beckman, S.-W. O., direktör sassistent;
Elf, G. A., kassaföreståndare;
Fälldin, N. O. T., lantbrukare, led. av II kamm.;
Malmberg, O. E., kassaföreståndare;
Nilsson, Elna C. V., kassör;
Roth, N. E., ombudsman;
Steneborn, H. A., förste länsassessor.
Experter:
Andersson, J. G. D., t. f. byrådirektör;
Erici, B. H., byråchef.
Sekreterare:
Lindwall, U. L. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 22 84.
Direktiven för utredningen, se 1961: I S 22.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 15 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1963.
13. Socialvårdskonsulentutredningen (1962: I 18)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 december 1960 för att
verkställa en översyn av den regionala tillsyns- och rådgivningsverksamheten
på socialvårdens område:
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm.
Sekreterare:
Bagger-Sjöbäck, B., direktör (t. o. m. den 12 september 1962);
Ekblom, N. A. A., förste länsassessor (fr. o. m. den 13 september 1962).
Lokal: Länsbostadsnämnden, Kristianstad, tel. Kristianstad 155 80 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 18.
Utredningen har haft överläggningar med företrädare för socialstyrelsen
och vissa länsstyrelser samt med ett antal befattningshavare inom den
regionala socialvården ävensom samrått med vissa andra utredningar med
angränsande uppgifter.
Uppdraget beräknas kunna slutföras under våren 1963.
126
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S: 16
14. Kommittén för behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna
(1962: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
utreda frågan om behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna (se Postoch
Inrikes tidn. den 11 juli 1961):
Bexelius, E. G., generaldirektör, ordförande;
Blomberg, R. A., rektor, tillika sekreterare;
Grunewald, K. R., t. f. överinspektör;
Johannesson, I. V., lektor, docent;
Lindskog, G. U. B., docent;
Sveri, K., docent.
Biträdande sekreterare:
Persson, T. I., förste assistent.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
21 61 04.
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 20.
Under tiden december 1961—november 1962 har kommittén hållit 18 sammanträden.
Besök har företagits på ett antal ungdomsvårdsskolor samt vid
anstalter på angränsande vårdområden.
Kommittén beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1963.
15. 1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola av
ungdomsvårdsskoleelever (1961: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för utredning
av frågan om effektivare åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 11 juli 1961):
Rosén, Göta, byråchef, ordförande;
Sjövall, Elisabet, med. lic., poliklinikläkare, led. av II kamm.;
Tågmark, A., f. d. rektor.
Expert:
Grunewald, K. R., t. f. överinspektör (fr. o. m. den 18 september 1962).
Sekreterare:
Mattson, O. R., sekreterare.
Lokal: Socialdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
11 22 76.
Direktiven för utredningen, se 1961: I S 21.
Utredningen, som under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 14
sammanträden, har den 17 september 1962 avgivit »P.M. med förslag om ändringar
i ungdomsvårdsskolestadgan» (stencilerad).
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1963.
16. Yrkesskadeutredningen (1962: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
göra en översyn av lagstiftningen om yrkesskador (se Post- och Inrikes tidn.
den 19 juli 1961):
127
I S: 16
Riksdagsberättelsen år 1963
Samuelsson, Yngve, generaldirektör, ordförande;
Hultström, Leif, t. f. överdirektör;
Hydén, Sven O., direktör;
Nilsson, Harald, förbundsordförande;
Werner, Gunnar, direktör.
Experter:
Engström, Martin, byråchef (fr. o. m. den 1 januari 1962);
Wentz, Nils Olof, hovrättsassessor (fr. o. m. den 2 april 1962).
Sekreterare:
Stendahl, G. A., förste byråsekreterare (t. o. m. den 30 september 1962);
Blomdahl, Sven, t. f. försäkringsråd (fr. o. m. den 1 oktober 1962).
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57, tel. 60 94 59 eller 61 26 40.
Direktiven för utredningen, se 1962: I S 22.
Utredningen har den 27 januari 1962 avgivit förslag till uppräkning av
äldre yrkesskadelivräntor m. m. (stencilerat).
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 7 sammanträden.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete mot slutet av år 1963.
17. 1961 års sjukförsäkringsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av sjukförsäkringslagen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 januari 1962):
Persson, Yngve, förbundsordförande, ordförande;
Edström, Gunnar, professor, led. av I kamm.;
Kaijser, Rolf, överläkare, led. av I kamm.;
Malm, Erik, försäkringsdomare;
Olofsson, Gunnar, t. f. byråchef;
Pettersson, Harald, lantbrukare, led. av I kamm.;
Skantz, Anna-Greta, ombudsman, led. av II kamm.
Expert:
Osvald, O. K., medicinalråd (fr. o. m. den 15 november 1962);
Swarén, Ulla, apotekare.
Sekreterare:
Lindencrona, Fredrik, byråchef.
Biträdande sekreterare:
Hjorth, Tore, byråsekreterare (t. o. m. den 5 september 1962);
Perenius, Ernst, förste kammarskrivare (fr. o. m. den 17 september 1962);
Wase, Kjell, sekreterare.
Lokal: Sveavägen 13—15m, Stockholm C; tel. 24 32 30.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 1
december 1961):
Inom socialdepartementet pågår för närvarande arbetet med att sammansmälta
sjuk- och moderskapsförsäkringen, folkpensioneringen och tilläggspensioneringen
till ett enhetligt system. Målet är att nå fram till en ordning där de olika so
-
128
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 17
cialförsäkringsgrenarna griper in i varandra på ett sådant sätt att inga luckor
uppstår i den enskilde medborgarens skydd. Samtidigt med att samordning sker
skall skyddet i åtskilliga hänseenden avsevärt förstärkas och utbyggas. Avsikten
är att en proposition med förslag till enhetlig lagstiftning skall läggas fram för
nästa års riksdag och att de nya reglerna skall träda i kraft vid 1963 års ingång.
Därmed har slutfasen nåtts i ett omfattande reformarbete som spänt över flera år
och som kan sägas ha syftat till att i grunden förändra levnadsvillkoren för den
enskilde vid sjukdom och invaliditet, vid försörjarens död och på ålderdomen.
I vad gäller sjukförsäkringslagstiftningen berör det nu pågående arbetet bland
annat så vitala delar som frågan om grundsjukpenningens storlek, sjukpenningskalan,
formen för företagarnas försäkring för tilläggssjukpenning och stödet åt
barnaföderskor. Därmed behandlas några av de mest väsentliga frågor, som kommit
i åtanke när det under senare år i olika sammanhang talats om en allmän
översyn av sjukförsäkringslagstiftningen på grundval av de erfarenheter som vunnits
sedan lagstiftningens tillkomst. Ännu återstår dock en del spörsmål som tarvar
ytterligare överväganden. Det rör sig härvid främst om spörsmål inom sjukvårdsersättningens
område. Problemen rör i många fall förhållanden av stor praktisk
betydelse och sedan det stora reformarbetet förts i hamn finns inte skäl att dröja
med lösningen av hithörande spörsmål. Jag finner därför tiden mogen att tillsätta
en särskild utredning med uppgift att verkställa en översyn av sjukförsäkringslagstiftningen
i de delar, där denna inte särskilt uppmärksammats under de
senaste årens reformarbete. Utredningen bör ha till uppgift att söka nå fram till
ytterligare förbättringar i den enskildes skydd i den utsträckning så befinnes
möjligt. Bland de frågor som utredningen bör upptaga vill jag framhålla följande.
För att rätt till sjukvårdsförmåner från sjukförsäkringen skall föreligga kräves
enligt nuvarande regler att sjukdom föreligger. Åtgärder som är avsedda att förebygga
uppkomsten av sjukdomstillstånd är alltså icke ersättningsgilla. Det är
uppenbart att ett mycket nära samband föreligger mellan den förebyggande hälsovården
och sjukvården. Allt mer har man också kommit till insikt om värdet
av att genom olika åtgärder hindra uppkomsten av sjukdom. Resurserna när det
gäller sådan förebyggande vård har också stärkts. Det står utan vidare klart att
denna vård står mycket nära de intressen som beröres av sjukförsäkringslagstiftningen.
Vid framläggande av 1953 års proposition med förslag till ändringar i
sjukförsäkringslagstiftningen uttalade föredragande departementschefen, att det
inte vore möjligt att utan en ingående undersökning ålägga sjukförsäkringen uppgifter
på det sjukdomsförebyggande området samt förklarade, att en utredning i
ämnet borde komma till stånd först sedan den nya försäkringen vunnit en viss
stadga. Jag finner att den sålunda bebådade undersökningen bör komma till
stånd och att hithörande spörsmål bör förutsättningslöst prövas.
I nära samband med spörsmålet angående den förebyggande sjukvårdens ställning
står frågan om ersättning från sjukförsäkringen för annan sjukvård än läkarvård
och sjukhusvård. Enligt den ännu gällande lydelsen av 18 § sjukförsäkringslagen
äger sjukkassa med tillsynsmyndighetens medgivande och enligt de
närmare föreskrifter, som denna meddelar, besluta att ersättning skall utgå för
försäkrads kostnader för sjukgymnastik eller eljest behandling med bad, massage,
elektricitet eller hetluft eller annan därmed jämförlig behandling eller för konvalescentvård.
Bestämmelserna har genom beslut av årets riksdag ändrats därhän
att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda föreskrifter angående ersättning
för annan vård eller behandling i anledning av sjukdom än läkarvård och
sjukhusvård. Frågan om omfattningen av hithörande s. k. merprestationer har
varit föremål för åtskillig diskussion under den tid sjukförsäkringslagen varit i
kraft, och ett flertal framställningar i ämnet föreligger. Spörsmålet om sådana
5 Bihnng till riksdagens protokoll 1!)G.''t. 1 samt.
KikH(laK8l)eriittelsen
129
I S: 17
Riksdagsberättelsen år 1963
av läkare ordinerade sjukvårdande åtgärder, som inte nu omfattas av försäkringens
regler om läkarvård och sjukhusvård bör upptagas av utredningen, som
därvid jämväl bör pröva i vilken utsträckning reseersättning bör utgå i samband
med sådana åtgärder.
En särskild fråga som bör undersökas snarast är frågan om ersättning från
sjukförsäkringen vid vissa former av s. k. halvöppen sjukvård, som under senare
tid börjat praktiseras i allt större utsträckning. Jag avser härvid särskilt vård
på s. k. dagsjukhus samt vård vid rehabiliteringsavdelningar av icke inneliggande
patienter. Förslag i denna fråga bör om möjligt framläggas utan att man avvaktar
utredningsresultatet i övrigt.
Av intresse i detta sammanhang är också frågan hur man skall kunna stimulera
de försäkrade till vård i hemmet i fall då sjukhusvård kan undvaras.
Utredningen bör vidare undersöka om nu tillämpade former för utbetalning av
ersättning för sjukhusvård i alla delar är lämpliga. Socialförsäkringens administrationsnämnd
skisserade i sitt slutbetänkande (SOU 1960: 35) vissa linjer för
en mera schablonmässig ordning för överförande av ersättning för sjukhusvård
från sjukkassorna till sjukvårdsinrättningarna. En av förutsättningarna för en sådan
ordning, nämligen införande av ett enkassesystem över hela landet, har förverkligats
genom den administrativa omdaning av sjukkassorna som beslutats
och som träder i tillämpning vid ingången av 1962. Utredningen bör undersöka
vilka åtgöranden som påkallas för att ernå en önskvärd förenkling på förevarande
område. Den bör vidare söka utröna i vad mån administrativa förenklingar
står att vinna med avseende på utgivande av ersättning för läkarvård.
I anslutning till vad som i det föregående nämnts bör utredningen även pröva
grunden för att sjukförsäkringen, som nu sker, skall svara för en del av kostnaderna
för sjukhusvård genom att patienterna debiteras vårdavgift som sedan
gäldas av sjukförsäkringen. Fördelarna och nackdelarna av en helt avgiftsfri
sjukhusvård bör undersökas.
Ersättning för tandläkarvård utgår för närvarande i mycket begränsad utsträckning
från sjukförsäkringen. I princip kräves att vårdbehovet står i samband
med sjukdom. Det förslag till förbättrat stöd åt barnaföderskor, som framlagts
av socialpolitiska kommittén och som nu är under beredning inom departementet,
förutsätter att ersättning från sjukförsäkringen skall enligt särskilda
regler utgå för tandläkarvård som åtnjutes i anslutning till havandeskap. Förslag
i ämnet torde komma att föreläggas nästa års riksdag. Emellertid finns det skäl
att ställa frågan om det inte är möjligt att utvidga rätten till ersättning för tandläkarvård
även i andra fall. Tändernas vård är av utomordentlig betydelse för
den enskilde och för hans hälsa. Kostnaderna för sådan vård springer ofta upp
till betydande belopp. Det synes ur social synpunkt angeläget att tillse, att ekonomiska
skäl inte skall vara avgörande hinder för att erhålla tandvård. Den lösning
som då närmast står till buds synes vara en utvidgning av rätten till gottgörelse
från sjukförsäkringen. I fråga om de behandlingsåtgärder, som kan tänkas
omfattade av försäkringen, torde statsmakternas förestående beslut om mödratandvård
samt de praktiska erfarenheterna därav få tjäna till vägledning. Otvivelaktigt
är en vidgad ersättningsrätt förenad med problem. Inte minst är frågan
i vad mån tandläkarvårdens resurser är tillräckliga för att möta de ökade påfrestningar
en sådan reform skulle kunna föra med sig. Spörsmålet synes vara
av en sådan angelägenhetsgrad att det lämpligen nu bör tagas under övervägande.
Utredningen bör fördenskull undersöka förutsättningarna för en vidgad rätt till
ersättning för tandläkarvård.
De alkoholskadades ställning inom sjukförsäkringen är i vissa hänseenden
mindre tillfredsställande. Avgränsningen av alkoholismen som sjukdomsbegrepp
har visat sig svår att genomföra. Därtill kommer att enligt uttrycklig bestäm
-
130
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 18
melse i sjukförsäkringslagen sjukpenning ej skall utgå under tid då försäkrad
vistas på allmän vårdanstalt för alkoholmissbrukare. Följden blir att den försäkrade
går miste om sjukpenningförmånerna om han överföres från sjukhus
till sådan vårdanstalt trots att det många gånger kan vara fråga om olika led i
en fortsatt behandling av samma sjukdom. Även i andra fall kan det synas otillfredsställande
att den sjuke och hans familj berövas sjukpenningsskyddet vid intagning
på anstalt. Med dessa utgångspunkter bör utredningen upptaga frågan om
de alkoholsjukas ställning inom sjukförsäkringen. I anslutning härtill synes utredningen
böra se över reglerna om sjukförsäkringsförmåner för dem som omhändertagits
för vård på andra anstalter än de nu nämnda. Utredningen bör
därvid ägna särskild uppmärksamhet åt spörsmålet om vilka särbestämmelser
för utbetalning av förmånerna som kan vara påkallade i hithörande fall.
Reglerna angående de med sjukförsäkringen sammankopplade läkemedelsförmånerna
prövades häromåret av en särskild utredning. Då betänkandet (SOU
1959:43) remissbehandlades framkom så delade meningar angående utredningens
förslag, att jag inte ansett det möjligt att föreslå ändrade regler utan ytterligare
bearbetning av materialet. Denna bearbetning bör uppdragas åt den utredning
som nu skall tillsättas. Den bör därvid med det tidigare utredningsarbetet
och remissmaterialet som utgångspunkt söka finna vägar för en lösning av föreliggande
problem. Liksom tidigare bör huvudlinjen vara, att medborgaren skall
beredas skydd mot att vid sjukdom betungas med alltför stora utgifter för läkemedel
samtidigt som systemet inrymmer möjligheter att hålla totalkostnaderna
för läkemedelsförmånerna på en rimlig nivå. I administrativt hänseende bör eftersträvas
att arbetet för läkare, apotek och myndigheter inskränkes så mycket
som möjligt och att allmänheten får tillgång till läkemedelsförmånerna utan
större omgång. Chefen för inrikesdepartementet har nyligen tillkallat en sakkunnig
för översyn av lagstiftningen om smittsamma sjukdomar och därvid förutsatt
att spörsmålen om rätt till ersättning för vård och läkemedel vid sådana sjukdomar
skulle komma att behandlas av den nu ifrågavarande utredningen. Jag
finner det lämpligt att så sker och att utredningen därvid samarbetar med den
sakkunnige.
Utöver det nämnda bör det stå utredningen fritt att upptaga sådana spörsmål
som aktualiseras under översynen och som faller inom ramen för de uppgifter
som tillagts utredningen.
Det bör vara utredningen obetaget att i den mån så befinnes motiverat och
lämpligt framlägga delförslag innan hela arbetet slutförts.
Bestämmelserna i de internationella konventioner, som vårt land ratificerat,
bör beaktas vid utredningsarbetets fullgörande.
Under tiden mars—oktober 1962 har utredningen hållit 6 sammanträden.
Överläggningar med företrädare för myndigheter och organisationer har ägt
rum.
Utredningens arbete kommer att fortgå under 1963.
18. Centrala rehabilitering sberedning en (CRB)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ls bemyndigande den 15 december 1961
för att pröva frågor om den ändamålsenliga organisationen och samordningen
av rehabiliteringsverksamheten (se Post- och Inrikes tidn. den 11
januari 1962):
Apclqvist, Iv. A. S., direktör, ordförande;
Ekendahl, Sigrid H. E., ombudsman, led. av II kamm.;
131
I S: 18
Riksdagsberättelsen år 1963
Forssman, S. P. M., professor;
Hirsch, C., professor;
Hultström, L. A. I., t.f. överdirektör;
Lindvall, H., kommunalråd;
Montan, K. J. A., kanslichef;
Olsson, B. K., landstingsdirektör.
Experter:
Anneli, E. G., byråchef (fr. o. m. den 28 september 1962);
Sundmark, B. V., byrådirektör (fr. o. m. den 28 september 1962).
Sekreterare och chef för kansliet:
Lundgren, Ann-Margret, byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Åkerblad, B. I., överläkare.
Lokal: Tegnérgatan 16, Stockholm Va; tel. 31 07 51 (kanslichefen),
31 07 54 (biträdande sekreterare), 31 07 58 (expedition).
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den
15 december 1961):
Rehabilitering har beskrivits på olika sätt, bl. a. som en verksamhet vilken
syftar till att återställa den fysiska och psykiska funktionsförmågan hos sjuka
eller skadade människor eller att hjälpa dem att övervinna invaliditet, så att de
i görlig mån blir oberoende och självförsörjande. I vissa avseenden kan rehabiliteringen
sägas vara lika gammal som läkekonsten. Men ännu står vi mitt uppe
i en utveckling, där man söker utnyttja en rad olika åtgärder systematiskt för
att så snabbt som möjligt sätta sjuka eller skadade människor i stånd att reda sig
och försörja sig. Huvudelementen i denna verksamhet är sjukvård och arbetsvärd.
Från den enskildes och samhällets synpunkt och även från socialförsäkringens
är det av vikt, att rehabiliteringen blir så intensiv som möjligt. Om rehabiliteringsåtgärder
inte kommer till stånd eller inte bedrivs med alla medel, får socialförsäkringen
i större utsträckning än nödvändigt svara för försörjningen. Resultatet
av rehabiliteringsverksamheten kommer i ökad utsträckning att ligga till
grund för bedömningen av huruvida förmåner — bl. a. invalidpension — skall
utgå. Utbyggnaden av socialförsäkringen understryker ytterligare rehabiliteringens
betydelse.
Sjukvården syftar i alla sina former till rehabilitering. I det följande avses
dock med rehabiliteringsverksamhet i första hand sådana undersöknings- och behandlingsformer
som sjukgymnastik, sysselsättningsterapi och annan fysikalisk
terapi, funktionsprövning, kurativ verksamhet. Exempel på arbetsvårdande åtgärder
är arbetsprövning, arbetsträning, yrkesutbildning och näringshjälp. Till
arbetsvärden brukar även räknas s. k. skyddad sysselsättning för den arbetskraft,
som ej kan placeras på öppna marknaden. För att rehabiliteringen skall
lyckas krävs ett nära samspel mellan medicinska och arbetsvårdande åtgärder.
En rad organ är engagerade i rehabiliteringsverksamheten. Landstingen har
börjat bygga upp ett system med rehabiliteringskliniker anslutna till kroppssjukhusen.
Sålunda har rehabiliteringskliniker inrättats i anslutning till Södersjukhuset
i Stockholm samt till lasaretten i Danderyd, Borås och Västerås. En relativt
snabb och omfattande utbyggnad av denna verksamhet synes vara att påräkna.
Riksförsäkringsverket •—- tidigare pensionsstyrelsen — bedriver sedan länge rehabilitering
för vissa grupper vid särskilda sjukvårdsinrättningar. Även andra
organ — såsom exempel må nämnas Riksföreningen mot reumatism, vanföre
-
132
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 18
vårdsföreningarna och De vanföras riksförbund — driver anstalter för rehabilitering.
Nyligen har tillkommit två särskilda institut för ryggskadade skogsarbetare,
vilkas verksamhet kan sägas utgöra en kombination av medicinsk vård och
yrkesutbildning. Vanföreanstalternas yrkesskolor är ett viktigt led i yrkesutbildningen
för handikappade.
Arbetsförmedlingen och arbetsvårdsexpeditionerna spelar en viktig roll i olika
faser av rehabiliteringsprocessen. Arbetsmarknadsstyrelsens och överstyrelsens
för yrkesutbildning gemensamt drivna omskolningsverksamhet är under snabb
utveckling. För att omskolning och arbetsplacering skall kunna ske kräves ofta
grundlig anlagsprövning. Sådana prov utföres av de psykotekniska instituten
vid universiteten i Stockholm och Göteborg. Även den av Personaladministrativa
rådet bedrivna verksamheten bör nämnas i detta sammanhang. För mer avancerad
arbetsprövning finns statens arbetsklinik, som även bedriver forskning.
Kommunernas insatser för träningsverkstäder och skyddade verkstäder ökar. I
viss utsträckning söker arbetsmarknadsstyrelsen numera få ut svårplacerad arbetskraft
i produktionen via beredskapsarbeten. I detta sammanhang bör även
arkivarbetena nämnas.
Omsorgen om de handikappade har av ålder inte minst tagit sig uttryck i omfattande
enskild hjälpverksamhet. Exempel på medicinsk rehabilitering genom
enskilda organisationer har tidigare nämnts. Jag kan vidare bl. a. erinra om den
forskningsverksamhet, som sker inom Svenska vanförevårdens centralkommitté,
och den av Hörselfrämjandet bedrivna anpassningsundervisningen. Enskilda företag
gör i många fall betydande insatser för att hjälpa sådana arbetstagare i deras
tjänst, som inte kan fortsätta i sitt gamla arbete.
Vid sidan av sjukvården kommer sjukkassorna tidigt i kontakt med sjuka och
skadade. För att spåra upp rehabiliteringsfall har särskilda samarbetslag inrättats
med representanter för sjukkassor och länsarbetsnämnder. Önskvärdheten
av samarbete mellan sjukvård, arbetsvärd och socialförsäkring präglar vidare
sammansättningen av de pensionsdelegationer som regionalt skall handlägga invalidpensionsärenden.
På det centrala planet står rehabiliteringsverksamheten i olika avseenden under
ledning eller tillsyn av bl. a. medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen och
riksförsäkringsverket. Ehuru vissa åtgärder i samordnande syfte har vidtagits
inom olika delar av rehabiliteringsområdet, kan frågan om en ändamålsenlig uppbyggnad
av organisationen inte anses mera slutgiltigt löst. I sitt betänkande Förtidspensionering
och sjukpenningförsäkring m. m. (SOU 1961:29) har 1958 års
socialförsäkringskommitté föreslagit inrättande av ett särskilt centralt samordningsorgan,
benämnt centrala rehabiliteringsberedningen. Denna beredning skulle
ta upp frågor av mera allmän natur rörande rehabiliteringen, verkställa erforderliga
utredningar på området, medverka vid planläggning av rehabiliteringsverksamhetens
utformning och sprida upplysning i rehabiliteringsfrågor. Behovet av
ett centralt samordningsorgan har i allmänhet vitsordats i remissyttrandena över
kommitténs betänkande.
Såsom förut nämnts pågår på olika avsnitt en utbyggnad av rehabiliteringsresurserna.
Dessa är alltjämt otillräckliga. En fortsatt snabb utbyggnad är väsentlig
inte minst med hänsyn till planerade omläggningar inom socialförsäkringen.
Utbyggnaden måste på vissa punkter förutses komma att sträcka sig
över en relativt lång tid. I detta läge är det av stor vikt att resurserna blir så
effektivt utnyttjade som möjligt. Jag delar uppfattningen att det är angeläget
med ett samordnande organ för rehabiliteringsverksamheten. Ett sådant organ
bör komma till stånd. Man bör emellertid inle stanna vid alt söka samordna de
befintliga formerna för verksamheten utan också överväga, huruvida organisatoriska
ändringar biir vidtagas. Jag föreslår, att särskilda sakkunniga tillkallas för
133
I S: 18
Riksdagsberättelsen år 1963
att pröva frågor om den ändamålsenliga organisationen och samordningen av
rehabiliteringsverksamheten. De sakkunniga bör tills vidare själva fungera som
ett centralt samordningsorgan. De bör fortlöpande hålla sig underkunniga om
utvecklingen inom hela rehabiliteringsfältet samt ta de initiativ som befinnes
erforderliga.
Bland frågor som de sakkunniga bör pröva vill jag särskilt nämna vanföreanstalternas
och arbetsklinikens ställning samt den framtida användningen av riksförsäkringsverkets
sjukhus.
På grund av rehabiliteringsfrågornas stora omfattning övervägs sådana spörsmål
inom ett flertal pågående utredningar. Vid utredningsarbetet bör kontakt upprätthållas
med dessa utredningar.
Beredningen har under tiden fram till den 1 november 1962 hållit 14
sammanträden och ett antal delegationssammanträden.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1963.
19. Bostadsförbättringsutredningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1962 att
utreda och framlägga förslag rörande en omläggning av statens stöd för
bostadsförbättringar m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 23 februari
1962):
Ekdahl, O. G., generaldirektör (avliden den 1 september 1962);
Svenson, S. G., kansliråd (fr. o. m. den 21 november 1962).
Experter:
Carlsson, G. A. V., byrådirektör;
Lundström, N. G. Å., byråchef.
Sekreterare:
Junaeus, H. A. G., t.f. länsbostadsdirektör.
Lokal: Bostadsstyrelsen, tel. 22 85 40.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den
16 februari 1962):
Statligt stöd till förbättring av en- och tvåfamiljshus tillkom i sina nuvarande
former år 1943. Vid sidan av lånen till nybyggnad och ombyggnad infogades förbättringslånen
som en del i det då tillskapade systemet av bostadspolitiska stödformer.
Även om åtskilliga ändringar har vidtagits i förbättringslånens konstruktion,
har de principiella dragen bevarats. Lånen avser alltjämt i regel mindre
ombyggnads- och upprustningsåtgärder. Undantagsvis utgår lån även till nybyggnad
av enkel beskaffenhet.
Ursprungligen begränsades långivningen till vissa särskilda detaljer i bostädernas
utrustning. I fråga om bostäder, som inte kunde beräknas bli bestående
på längre sikt, kunde lån utgå även till andra förbättringsåtgärder. På grund av
bl. a. den kraftiga stegringen av byggnadskostnaderna i början av 1950-talet och
angelägenheten av att åstadkomma en snabbare förbättring av bostadsförhållandena
ändrades emellertid långivningens inriktning. I första hand skulle förbättringsverksamheten
avse hus med avsevärda brister. Därvid skulle även bostäder,
som kunde väntas bli bestående en längre tid, kunna komma i fråga. Det förutsattes
då att förbättringen planerades och genomfördes på ett sådant sätt att en
framtida, mer genomgripande ombyggnad underlättades. Denna inriktning av
förbättringslångivningen har därefter i huvudsak bibehållits.
134
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S: 19
Enligt numera gällande bestämmelser kan förbättringslån beviljas med belopp
motsvarande 90 procent av förbättringskostnaderna. Efter prövning av sökandens
ekonomiska förhållanden kan hela lånet eller en viss del därav beviljas utan
ränta och amortering. Denna subvention är maximerad till 4 000 kr. för sökande
i allmänhet och till 10 000 kr. för pensionärer m. fl. Större belopp kan dock i
vissa fall beviljas, bl. a. till samer. Räntefri stående del av lån avskrivs efter
tio år från utlämnandet. Är hela lånet räntefritt och uppgår det till högst 2 400
kr., kan det avskrivas omedelbart. Detsamma gäller räntefri stående del på
högst 500 kr.
Förbättringslångivning har som komplement till långivningen för nybyggnad
och genomgripande ombyggnad i icke oväsentlig omfattning medverkat till förbättringen
av bostadsförhållandena. Sedan 1948 har i runt tal 120 000 bostäder,
till övervägande del på landsbygden, upprustats med stöd av förbättringslån.
Utvecklingen synes dock innebära att man i minskad utsträckning väljei mindre
förbättringar med hjälp av förbättringslån och i stället iniiktar sig på nybyggnad
och genomgripande ombyggnad med stöd av egnahemslån. Sannolikt
kommer denna utveckling att fortsätta. Detta behöver inte innebära att förbättringsverksamheten
blir överflödig. Även framgent är ett statligt stöd till bostadsförbättringar
motiverat. Utvecklingen påkallar dock en översyn av formerna för
ett fortsatt statligt stöd för förbättringsverksamheten.
I årets statsverksproposition har jag vid anmälan av anslaget till lånefonden
för bostadsbyggande (Bil. 7 p. 119) förordat en samordning av reglerna för den
statliga långivningen till nybyggnad och därmed likvärdig ombyggnad av bostadshus.
Vid bifall till detta förslag kommer egnahemslånen och tertiärlånen att
försvinna som självständiga låneformer och ersättas av en enhetlig lånetvp. Det
är önskvärt, att även sådana byggnadsföretag som nu finansieras med förbättringslån
kan omfattas av de nya enhetliga bostadslånen. Därigenom skulle en ytterligare
förenkling av reglerna för den statliga bostadslångivningen kunna åstadkommas.
Detta förutsätter emellertid, att det bidrag till bostadskostnaderna, som
de räntefria stående förbättringslånen är avsedda att utgöra, kan tillföras de boende
i någon annan form. En omläggning av angivet slag rymmer också eu rad
andra problem, som kräver närmare överväganden.
Storleken av räntefri stående lånedel fastställes efter prövning av sökandens
ekonomiska förhållanden vid tidpunkten för lånebeslutet. Väsentliga ändringar i
låntagarens ekonomiska förhållande kan emellertid uppkomma efter lånets beviljande.
Systemet med en kapitalsubvention för att nedbringa bostadskostnaderna
innebär därför en mindre god anpassning av det statliga stödet till den
enskildes aktuella behov. Stödets utformning och grunderna för bedömningen av
behovet bör omprövas från denna utgångspunkt.
Vid översynen bör övervägas om behov av löpande bostadsbidrag kan tillgodoses
genom ändringar av reglerna för andra bostadspolitiska stödformer. I det
sammanhanget får jag framhålla, att bestämmelserna om familjcbostadsbidrag ar
föremål för översvn i socialdepartementel. Syftet är att ge denna bidragsform en
mer generell räckvidd. Om ifrågavarande översyn leder till att nuvarande tidsgräns
för bidragsberättigad lägenhet slopas, kan bidragsgivningcn komma att
omfatta alla lägenheter av god standard. Det bör undersökas, om syftet med den
i förbättringslångivningen ingående subventionen för barnfamiljernas del tillgodoses
med sålunda vidgade familjcbostadsbidrag.
Vidare bör en avlösning av kapitalsubventionen med löpande bidrag övervägas
även beträffande åldringar och andra pensionärer. De nuvarande pensionärsbostadsbidragen,
vilka utgår vid sidan av de kommunala bostadstilläggen till folkpensionen,
har utformats med tanke på andra slags bostäder än dem, som är
aktuella vid förbättringslångivningen. Det bör emellertid prövas om villkoren
135
I S: 19
Riksdagsberättelsen år 1963
och förutsättningarna för pensionärsbostadsbidrag kan förändras så, att de tillgodoser
det stödbehov kapitalsubventionerna avser. En omläggning av stödet till
förbättringsverksamheten bör ske på sådant sätt att den stödnivå, som förbättringssubventionen
åt pensionärer m. fl. nu har, i huvudsak bibehålies. Pensionärsbostadsbidragens
storlek kan därför behöva övervägas liksom grunderna
för prövning av bidragsrätten och för bidragens differentiering med hänsyn till
kommunernas skatteunderlag.
I detta sammanhang får jag anmäla, att Svenska landskommunernas förbund
gjort framställning till Kungl. Maj :t om utvidgat tillämpningsområde för pensionärsbostadsbidragen.
Framställningen bör beaktas vid den nu aktuella översynen.
Det sagda utgör exempel på spörsmål, som kan bli aktuella vid en avlösning av
förbättringslånen. Vid översynen bör beaktas även andra åtgärder ägnade att
tillgodose det syfte med verksamhetens omläggning som jag i det föregående angivit.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
20. Socialstyrelseutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
utreda och framlägga förslag rörande socialstyrelsens organisation (se Postoch
Inrikes tidn. den 22 mars 1962):
Engström, G. T., häradshövding.
Expert:
Sverne, T. E., tingsdomare.
Sekreterare:
Nissen, L. S. Veronika, budgetsekreterare.
Lokal: Socialdepartementet; tel. lokalsamtal växel 22 45 00, rikssamtal
växel 23 62 00 (ankn. 1939).
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 2
mars 1962):
När socialstyrelsen inrättades för femtio år sedan, var det statsmakternas avsikt
att skapa ett centralt organ för sociala frågor. Till styrelsen fördes ärenden rörande
arbetsmarknad, arbetarskydd, sjukförsäkring, nykterhetsverksamhet, socialstatistik
m. in. Det förutsattes vidare att fattigvårdsärenden, som då handlades på departementsplanet,
så småningom skulle överföras till socialstyrelsen.
Om man bortser från hälso- och sjukvården, som sedan länge haft ett eget centralt
ämbetsverk i medicinalstyrelsen, täcker den gjorda uppräkningen av sociala ärenden
i stort sett dåtidens socialpolitik. Beträffande förvaltningen kan dock nämnas,
att riksförsäkringsanstalten inrättades före socialstyrelsen men inte såsom ämbetsverk
utan som en försäkringsanstalt.
Det dröjde inte länge förrän sociallagstiftningen tagit en sådan omfattning, att
tanken på ett enda centralorgan för sociala frågor måste överges. Redan 1913 beslöts,
att pensionsstyrelsen skulle inrättas för den nya folkpensioneringen. När
olycksfallsförsäkringen gjordes obligatorisk några år senare, förlädes denna till
riksförsäkringsanstalten, som därvid blev ett statligt verk.
Utvecklingen ledde vidare till att ärenden flyttades bort från socialstyrelsen.
För arbetslöshetens bekämpande skapades tillfälliga organ. Visserligen fick
socialstyrelsen ansvara för arbetslöshetsförsäkringen när denna kom till på 1930-talet, men sedan arbetsförmedlingen sammanförts med arbetslöshetsfrågor i ett
särskilt organ, numera arbetsmarknadsstyrelsen, flyttades så småningom även
136
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S: 20
försäkringen dit. Däremot kom frågor om medling i arbetstvister att ligga kvar i
socialstyrelsen.
Arbetarskyddet och yrkesinspektionen avskildes i slutet av 1930-talet och omhänderhas
numera av ett för ändamålet skapat verk, arbetarskyddsstyrelsen. Vidare
överfördes sjukförsäkringen till pensionsstyrelsen. Denna socialförsäkring utgör nu
en väsentlig arbetsuppgift för riksförsäkringsverket, som nyligen bildats genom
sammanslagning av pensionsstyrelsen och riksförsäkringsanstalten. Det kan också
nämnas, att statens utlänningskommission uppstått ur en byrå i socialstyrelsen.
Medan särskilda ämbetsverk inrättats för arbetsmarknadspolitiken, arbetarskyddet,
socialförsäkringen osv., har socialstyrelsens egen verksamhet kommit artt i allt
högre grad inriktas på socialvården i trängre mening: barna- och ungdomsvård,
nykterhetsvård, åldringsvård, socialhjälp. Dessutom har en del familjepolitiska
anordningar knutits till socialstyrelsen.
Samtidigt som man vid 1930-talets slut befriade socialstyrelsen från viktiga arbetsuppgifter
överfördes fattigvårds- och barnavårdsfrågor till styrelsen från socialdepartementet.
För dessa ärenden, inklusive den då införda mödrahjälpen,
jämte alkoholistvården inrättades en särskild byrå inom styrelsen. Ur denna byrå,
som senare fick beteckningen socialvårdsbyrån, utbröts på kort tid inte mindre
än tre nya byråer.
Början gjordes 1944 med nykterhetsvårdsbyrån. Ett par år senare bildades skolbyrån
för handläggning av ärenden rörande ungdomsvårdsskolor. Slutligen skapades
barnavårdsbyrån genom beslut 1947, sedan barnavårdslagstiftningen reformerats
främst i fråga om barnavårdsanstalterna. Som skäl för en särskild barnavårdsbyrå
åberopades socialstyrelsens uppgifter på familjepolitikens område, bl. a.
beträffande barnbidrag och ferieresor. Tillsammans med barnavårdsärendena överfördes
mödrahjälpen till barnavårdsbyrån från socialvårdsbyrån. Däremot fick
ärenden rörande social hemhjälp, som några år tidigare tillförts styrelsen, ligga
kvar hos socialvårdsbyrån vid sidan av frågor rörande socialhjälp och åldringsvård.
Socialstyrelsen består nu av en generaldirektör och chef samt sju byråchefer av
vilka en är generaldirektörens ställföreträdare. Byråerna är barnavårdsbyrån, socialvårdsbyrån,
lagbyrån, byrån för pris- och socialvårdsstatistik, byrån för löneoch
sysselsättningsstatistik, nykterhetsvårdsbyrån och skolbvrån. Därjämte finns
inom styrelsen en fristående sektion, förlikningsmannaexpeditionen.
Enligt beslut av statsmakterna år 1960 (prop. 104; SU 84; rskr 210) skall huvudparten
av socialstyrelsens statistikproduktion överföras till statistiska centralbyrån.
Sålunda skall under budgetåret 1962/63 överflyttas styrelsens arbete med
konsumentprisindex ävensom framtida levnadskostnadsundersökningar, vilka uppgifter
hittills ankommit på byrån för pris- och socialvårdsstatistik, och under budgetåret
1963/64 hela den verksamhet, som utföres av byrån för löne- och sysselsättningsstatistik.
Frågan om den förstnämnda överflyttningen kommer att anmälas
i statsrådet senare denna dag. I samband därmed ämnar jag föreslå, att statistiken
rörande socialvård tills vidare förlägges till en särskild sektion inom styrelsen.
Bortflyttningen av all övrig statistik kommer att medföra, att en tredjedel
av socialstyrelsens nuvarande personal överföres till ett annat ämbetsverk.
Vissa andra förslag till årets riksdag kommer vidare att, om de bifalles, medföra
en arbetsminskning för socialstyrelsens barnavårdsbyrå. I samband med en kraftig
förstärkning av moderskapspenningen och införande av tandvårdsersättning
för havande kvinnor och nyblivna mödrar kommer förslag att framläggas om
mödrahjälpens avskaffande. Beträffande ferieresorna har i statsverkspropositionen
(Bil. 7, punkt 30) förordats administrativa förenklingar. Förslag har därjämte
framlagts om att tillsynen över förskollärarutbildningen överflyttas från socialstyrelsen
till skolöverstyrelsen (prop. 46 och 54).
r,t llilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
Riksdagsberättelsen
137
I S: 20
Riksdagsberättelsen år 1063
Att socialstyrelsens arbetsuppgifter alltmer koncentreras till att avse olika socialvårdsfrågor
innebär en fortsättning av verkets successiva förändring från ett allmänt
socialt organ till en central socialvårdsstyrelse. Ännu en omständighet torde
komma att medverka härtill. Socialstyrelsen utnyttjas sedan gammalt som remissorgan
inte endast i socialvårdsfrågor utan även i en rad ärenden av mera allmän
karaktär, t. ex. skattefrågor. När styrelsen mister den kontakt med pris-, löne- och
konsumtionsutvecklingen som den haft genom de statistiska byråerna, finns inte
längre underlag för en så omfattande remissverksamhet.
För egen del finner jag det med hänsyn till de sociala vårdfrågornas stora och
växande betydelse vara en naturlig utveckling, att ett ämbetsverk får dessa frågor
som sin huvudsakliga arbetsuppgift. Socialstyrelsen bör anpassas härtill även i
organisatoriskt hänseende. En översyn av styrelsens organisation bör därför komma
till stånd.
En utgångspunkt för översynen bör vara, att vårdbyråerna i största möjliga utsträckning
ägnar sig åt egentliga vårdfrågor. Utrymme torde här finnas för ökade
insatser. Ett betänkande med översyn av nykterhetsvården (SOU 19(31:58) remissbehandlas
f. n. Den pågående utredningen om behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna
kan komma att ge underlag för effektivare vård- och behandlingsmetoder
inom ungdomsvården. Det ökande antalet åldringar, som bl. a. föranlett ett
uppdrag åt socialpolitiska kommittén att utreda åldringarnas vårdbehov och vårdmöjligheter,
kan komma att vidga socialvårdsbyråns arbetsuppgifter. F. n. handlägges
emellertid främst på skolbyrån och nykterhetsvårdsbyrån en rad frågor av
ekonomisk eller eljest av administrativ art såsom ärenden rörande anstaltspersonal,
driften av anstalter, byggnader, inventarier, anslag, räkenskaper. Möjligheterna
bör prövas att befria vårdbyråerna från ärenden av övervägande administrativ
eller kameral karaktär.
Vårdbyråerna omhänderhar i regel frågor som berör både den öppna och den
slutna vården inom varje socialvårdsområde. Dock har ärenden rörande ungdomsvårdsskolorna
brutits ut från de övriga uppgifter, som enligt barnavårdslagstiftningen
ankommer på det centrala organet. Enighet torde numera råda därom,
att sluten vård och i synnerhet vård på ungdomsvårdsskola inte bör komma till
användning förrän andra utvägar prövats. Har intagning på ungdomsvårdsskola
måst tillgripas, skall denna behandlingsform enligt den nya barnavårdslagen så
snart det låter sig göra ersättas med annan vård. En utredning pågår om effektivare
åtgärder för vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever. Vad den slutna vården
beträffar bör vidare uppmärksammas, att den nya barnavårdslagen genom höjningen
av åldersgränsen för vård på barnhem från 16 till 18 år och i viss utsträckning
genom institutet omhändertagande för utredning har tillfört de kommunala
barnavårdsanstalterna ungdomar som i flera avseenden påminner om ungdomsvårdsskolornas
elever. Från utgångspunkten att vård på ungdomsvårdsskola bör
vara sekundär i förhållande till andra vårdformer synes det naturligt, att ungdomsvårdsskoleärenden
handliigges på en byrå som har överblick över alla barnavårdens
möjligheter. Om, såsom förut nämnts, barnavårdsbyråns arbete minskar
på områden, som ligger vid sidan av den egentliga barnavården, och administrativa
ärenden lösgöres från skolbyrån, kan det även från organisatorisk synpunkt visa
sig ändamålsenligt att sammanföra dessa båda byråer till en. Denna fråga bör undersökas
närmare.
Lagbyrån har väsentligen till uppgift att handlägga personal- och andra administrativa
ärenden för det egna verket, att utarbeta remissyttranden i frågor som
inte faller under någon av styrelsens övriga byråer och att verka som juridisk
konsult åt dessa byråer. De båda förstnämnda ärendesgrupperna kan förutsättas
minska efter bortfallet av de statistiska byråerna och nedgången i antalet remisser
till socialstyrelsen i frågor av mera allmän natur. Det ligger nära till hands att
138
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet I S: 21
i gengäld låta sådana administrativa ärenden, som bör avlyftas från vårdbyråerna,
övergå till lagbyrån.
I förhållande till primärkommunerna tjänstgör socialstyrelsen främst som serviceorgan
i socialvårdsfrågor. Verkets uppgift som rådgivare åt kommunerna förtjänar
att ytterligare accentueras. I detta sammanhang — liksom i andra frågor
rörande tillämpning av socialvårdslagstiftningen — fyller lagbyråchefen en viktig
funktion. Om lagbyrån skulle få karaktären av en kanslibyrå, bör styrelsens behov
av kvalificerad juridisk sakkunskap säkerställas på lämpligt sätt.
Utvecklingen har lett till att de centrala ämbetsverken på det socialpolitiska
området i stor utsträckning fått egna regionala organ. Hur man skall tillgodose
behovet av en effektiv legiuiiei aiganisation inom den egentliga socialvården är
föremål för undersökningar av både länsförvaltningsutredningen och socialvårdskonsulentutredningen.
Frågor som avser förhållandet mellan socialstyrelsen och
de regionala organen bör beaktas vid översynen av styrelsens organisation.
Med hänsyn till behovet av samarbete mellan socialstyrelsen och andra myndigheter
på det sociala fältet och angränsande områden bör formerna för ett vidgat
sådant samarbete undersökas. Därvid bör samarbetet med kommunerna ägnas särskild
uppmärksamhet.
Med lönestatistiken försvinner den sista förbindelselänken mellan förlikningsmannaexpeditionen
och socialstyrelsen i övrigt. Vid översynen bör de motiv prövas
som kan anföras för att expeditionen ombildas till ett självständigt organ, överflyttas
till något annat organ eller behålles i socialstyrelsen.
1 fråga om socialvårdsstatistiken torde vid översynen tills vidare få förutsättas,
att denna statistik med nuvarande omfattning ligger kvar hos socialstyrelsen. Det
bör övervägas, hur sektionen för socialvårdsstatistiken bör infogas i styrelsens
organisation.
Slutligen bör socialstyrelsens allmänna informationsverksamhet prövas.
Vid den av mig förordade översynen bör samråd ske med de olika utredningar
som berör socialstyrelsens verksamhet.
Utredningsmannen har haft överläggningar med företrädare för socialstyrelsen.
Utredningen beräknas fortgå under år 1963.
21. Utredning angående hembiträdeslagstiftningen
Tillkallad enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 27 april 1962 för att
verkställa utredning angående hembiträdeslagstiftningen (se Post- och Inrikes
tidn. den 10 maj 1962).
Samuelsson, G. Y., generaldirektör.
Experter:
Englund, Ingegerd, förste vice ordförande i Sveriges husmodersföreningars
riksförbund (fr. o. m. den 6 november 1962);
Jönsson, Ingeborg, förste byråinspektör (fr. o. m. den 6 november 1962);
Sandell, Viola, led. av II kamm.
Lokal: Försäkringsrådet, Nybrogatan 57; tel. 60 94 59.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 27
april 1962):
Arbetsförhållandena för hembiträden i vårt land har sedan mitten av 1940-talet
varit reglerade genom en i viss mån tvingande lagstiftning, den alltjämt gällande
hembiträdeslagen av år 1944. Denna lag, som i stort sett är oförändrad, gällde
139
I S: 21
Riksdagsberättelsen år 1963
från början för eu tid av tre år och bär därefter vid upprepade tillfällen förlängts
för tre år i sänder. Den är inte någon arbetstidslag i egentlig mening utan snarast
en fritidslag med bestämmelser bl. a. om att arbetsdagen regelmässigt skall sluta
kl. 19 samt att ett hembiträde skall ha rätt till ledighet varannan söndag eller
annan allmän kyrklig helgdag och en bestämd vardag varje vecka efter kl. 14.
Dessutom innehåller lagen vissa bestämmelser om avtals ingående och upphörande,
bostad, vård vid sjukdom, övertidsersättning m. in.
Enligt lag den 2 mars 1962 har hembiträdeslagens giltighetstid förlängts t. o. m.
den 31 oktober 1965. Till grund för propositionen nr 11 till årets riksdag, varigenom
förslag till förlängningen framlades, låg en utredning av arbetsmarknadsstyrelsen,
vid vilken styrelsen bl. a inhämtat yttranden från ett tjugufemtal myndigheter
och organisationer.
Hembiträdena torde numera i många fall vara tillförsäkrade bättre anställningsvillkor
än hembiträdeslagen föreskriver. Icke desto mindre är rekryteringen till
yrket alltjämt i avtagande. Hembiträdesyrket har med andra ord inte varit konkurrenskraftigt
gentemot industrin och andra näringar. Som anledningar härtill pekar
arbetsmarknadsstyrelsen bl. a. på att arbetstiden inte är reglerad, att det är
osäkert vilket mått av fritid arbetstagaren kan påräkna och att arbetstidens förläggning
betraktas som obekväm.
Redan i samband med hembiträdeslagens tillkomst och varje gång frågan om
dess förlängning därefter varit aktuell har röster höjts för att lagen bör få karaktär
av egentlig arbetstidslag i stället för fritidslag. Omkring tre fjärdedelar av de
av arbetsmarknadsstyrelsen i samband med den senaste förlängningen tillfrågade
myndigheterna och organisationerna uttalade sig för en sådan förändring av lagstiftningens
karaktär. Även riksdagen uttalade sig i denna riktning (andra lagutskottets
utlåtande 1962:2).
Av svaren på arbetsmarknadsstyrelsens förfrågningar framgår, att spörsmålet
om hur arbetstiden för hembiträden skall regleras av många skäl är svårlöst.
Arbetsmarknadsstyrelsen har uttalat, att det krävs en mer ingående undersökning
än som kan åstadkommas genom styrelsens försorg, innan man tar ställning till
frågorna om lagstiftningens karaktär och närmare utformning.
I nyssnämnda proposition förklarade jag min avsikt vara att föranstalta om en
utredning av hela frågan om hembiträdeslagstiftningen. En sådan utredning bör nu
komma till stånd och uppgiften bör anförtros en särskild utredningsman med erforderligt
expertbiträde.
Utredningsmannen bör undersöka rådande arbetsvillkor inom hembiträdesyrket,
i första hand arbetstidens längd och förläggning. Mot bakgrund av undersökningen
bör utredningsmannen bedöma behovet av lagstiftning på området och, om fortsatt
sådant behov befinnes föreligga, hur lagstiftningen lämpligen bör utformas.
Utredningsmannen bör bl. a. pröva om skyddssynpunkter motiverar lagstiftning
och om fastare normer för arbetstidens reglering kan tänkas inverka fördelaktigt
på rekryteringen till yrket. Vidare bör utredningsmannen ta ställning till frågor
som står i samband med kontrollen av efterlevnaden av en lagstiftning på området.
Utredningsarbetet, som påbörjats, kommer att fortgå under år 1963.
22. Familjeberedningen
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 6 juni 1962 med uppgift att
kartlägga och analysera olika problem i anknytning till samhällets service
för barnfamiljerna och att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag beredningen
med anledning härav finner påkallade:
Lindström, Ulla, statsråd, led. av I kamm., ordförande;
140
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I Ss 23
Albinsson, N. G., landstingsdirektör;
Bentzel, R., professor;
Bornedal, Barbro, fru;
Granath, K.-E., barnavårdsdirektör;
Karlsson, Georg, professor;
Landberg, Maj-Lis, kassörska;
Lundberg, Kerstin, journalist;
Nyman, Linnea, fil. kand.;
Rehnberg, B., byrådirektör;
Söderling, B., docent;
Wilandh, Katarina, fru.
Experter:
Carlsson, Gunnel, seminarielärare;
Isberg, Åke, förste byråsekreterare;
Hasselrot, Brita, t. f. byråchef.
Sekreterare:
Jönsson, G., konsulent.
Lokal: Socialdepartementet; tel. växel 22 45 00 (lokalsamtal), 23 62 00
(rikssamtal) ankn. 11 58.
Beredningen har under tiden augusti—oktober 1962 hållit 3 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
23. Frikyrkolokalsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa en utredning angående statligt stöd till de fria kristna samfundens
kyrkor och samlingslokaler (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1962).
Wahlbäck, J. M., landshövding, ordförande;
Eeg-Olofsson, A. O. C., lektor;
Elmgren, A., direktör;
Gustafsson, G. E„ lantbrukare, led. av II kamm.;
Schött, L. E., häradsskrivare, led. av I kamm.;
Svensson, E., socialassistent, led. av II kamm.;
Sekreterare:
Linde, A. T., t. f. försäkringsråd.
Lokal: Försäkringsrådet, Stockholm 5; tel. 62 76 55.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
Sedan 1942 har staten genom lån och bidrag främjat tillkomsten av allmänna
samlingslokaler. Som allmän förutsättning för det statliga stödet gäller, att lokalerna
opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor upplåtes åt envar inom
orten verksam organisation.
I två vid 1962 års riksdag väckta likalydande motioner (I: 88 och II: 116) föreslogs
att riksdagen hos Kungl. Maj:t skulle anhålla om en utredning beträffande
141
I S: 23
Riksdagsberättelsen år 1963
möjligheterna för de fria kristna samfunden att erhålla statligt stöd till byggande
och underhåll av kyrkor och samlingslokaler. Motionerna behandlades av allmänna
beredningsutskottet i dess utlåtande nr 15.
Efter att ha erinrat om att de fria kristna samfundens insatser på skilda samhällsområden
åtnjuter stöd av det allmänna anförde utskottet, att det syntes befogat
att staten skall äga möjlighet att lämna ekonomiskt stöd till samfund, vilka icke
har förmåga att själva helt bekosta kyrkor eller samlingslokaler, som motsvarar
rimliga krav på tidsenlig standard, eller att sörja för nödigt underhåll av dem.
Samfundens särskilda karaktär medförde emellertid svårigheter för dem att tillgodogöra
sig statligt stöd för detta ändamål. Genom det till långivningen fogade
villkoret att lokalerna opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor skall
upplåtas till envar på orten verksam organisation hade lånemöjligheterna för samlingslokaler
under de fria kristna samfundens huvudmannaskap i realiteten begränsats.
Frågan om möjligheterna att lämna statligt stöd till samfundens byggande
och underhåll av kyrkor och samlingslokaler borde utredas. Utskottet ansåg, att
utredningen borde vara förutsättningslös, men anförde följande allmänna synpunkter
i frågan.
’Det har sålunda icke varit utskottets avsikt att samfunden skulle i förevarande
hänseende givas någon privilegierad ställning i förhållande till andra organisationer
utan endast att hänsyn skall tagas till deras särart. I den mån stöd anses böra
lämnas inom ramen för det nuvarande systemet med statligt stöd till allmänna
samlingslokaler blir ett av de mest framträdande och svårlösta problemen att
åstadkomma en jämkning i de lånevillkor som avser skyldighet att upplåta lokalerna
till utomstående organisationer. En avvägning måste härvid ske mellan de
olika intressen som i detta sammanhang anmäler sig. Å ena sidan bör samfundens
naturliga anspråk på självbestämmanderätt inom vida gränser beaktas. Så bör
ske även när det gäller andra organisationer än de kristna samfunden. Det synes
sålunda icke skäligt att organisation skall behöva upplåta lokal för ändamål som
är oförenligt eller står i strid med dess allmänna syften. För de kristna samfundens
del skulle detta i första hand innebära att hänsyn finge tagas till samfur.dslokalernas
karaktär av gudstjänstrum. Man kan å andra sidan icke bortse från att
det från olika synpunkter kan vara ett samhälleligt intresse att lokalerna i rimlig
omfattning ställes till förfogande för vissa andra ändamål.’
Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr 164).
Den av riksdagen begärda utredningen bör nu komma till stånd.
Utredningen har intill den 1 december 1962 hållit ett sammanträde.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
24. Utredning rörande bostadsförmedlingens organisation och principer
Tillkallade enligt Kungl. Majrts bemyndigande den 28 juni 1962 med uppgift
att utreda frågor rörande bostadsförmedlingens organisation och principer
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 juli 1962):
Lindstedt, Anders kommerseråd, ordförande;
Breitholtz, Claes, direktör;
Edling, Mats, sekreterare;
Geijer, J. L., led. av I kamm.;
Jonasson, Gustav, direktör.
142
Kommittéer och sakkunniga: Socialdepartementet
I S: 24
Lokal: Komraerskollegium; tel. 10 64 23.
Direktiv (anförande av statsrådet Nilsson till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
Enligt 10 § lagen den 19 juni 1942 om hyresreglering m. m. äger Kungl. Maj:t
förordna att i kommun, där lagen äger tillämpning, avgiftsfri bostadsförmedling
skall anordnas på kommunens bekostnad. Bestämmelsen har tillämpats endast i
fråga om ett fåtal kommuner. Kungl. Maj ds förordnande har i dessa fall meddelats
på framställning av vederbörande kommun. .
Utan förordnande av Kungl. Maj d har kommunal bostadsförmedling inrattats i
ett flertal kommuner. Bostadsstyrelsen företar årligen en enkätundersökning angående
läset på bostadsmarknaden. Enkäten omfattar 80 av rikets kommuner, darav
praktiskt taget samtliga städer med mer än 20 000 invånare. Vid den senaste enkäten
uppgav 58 av de 80 kommunerna, att de hade anordnat kommunal bostadsförmedling.
Femton kommuner upplyste, att register över bostadssökande fördes
av något annat kommunalt organ. På grundval av dessa uppgifter kan det antagas,
att kommunal bostadsförmedling finns anordnad i flertalet av de kommuner
som har en relativt stor hyresmarknad. , „
Bostadsförmedlingarnas organisation är ej reglerad av statsmakterna. Ej heller
har några riktlinjer för verksamhetens bedrivande fastställts. Forhållandena torde
i dessa avseenden skifta från kommun till annan.
Spörsmålet om införande av behovsprövning på bostadsmarknaden har videu
flertal tillfällen övervägts av riksdagen. Tanken på obligatorisk bostadsförmedling
har därvid förkastats. ... ,__. ,
Vid 1962 års riksdag väcktes en motion (II: 373) om införande av obligatorisk
bostadsförmedling. Vidare väcktes motioner (I: 192 och II: 246) med yrkande om
en utredning angående bostadsförmedlingens organisation och principer Orkandet
om obligatorisk bostadsförmedling avvisades av riksdagen. I den andra frågan anförde
allmänna beredningsutskottet (utlåtande nr 37), att ett klarlaggande av vissa
förhållanden inom bostadsförmedlingen och en undersökning av möjligheterna
att vidtaga olika åtgärder skulle betyda ett stöd för kommunerna i stravandena att
göra bostadsförmedlingen så effektiv som möjligt. Utskottet forordade darfor en
utredning beträffande vissa frågor på bostadsförmedlingens område.
Om utredningen anförde utskottet bl. a., att en första uppgift skulle bli att kartlägga
rådande förhållanden. Utredningen, som borde vara förutsättningslös, borde
pröva möjligheterna att nå större enhetlighet i de av bostadsförmedlingarna tilllämpade
bedömningsnormerna vid tilldelning av lägenheter åt bostadssökande.
Vid denna prövning borde beaktas exempelvis att sociala hänsyn och behov av
särskild arbetskraft på vissa orter kan föranleda avsteg från den tidsmässiga turordningen
i bostadskön. Utredningen borde också ta upp frågan hur bostadsförmedlingarna
skall få bättre tillgång till lägenheter. Obligatorisk bostadsförmedling
borde dock ej införas. Utredningen borde vidare pröva möjligheterna att astadkomma
en effektivt organiserad interkommunal förmedling. Slutligen borde övervägas
hur den offentliga insynen i förmedlingarnas verksamhet lämpligen bor
ordnas.
Riksdagen biföll utskottets förslag (rskr nr 209).
Den av riksdagen begärda utredningen bör nu komma till stånd. Utredningsmännen
bör bedriva sitt arbete enligt de nyss återgivna, av riksdagen uppdragna
riktlinjerna.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1963.
143
I K: 1
Riksdagsberättelsen år 1963
Kommunikationsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1962
1. Postutredningen 1956 (1960: I 14; 1961: I 6; 1962: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 april 1956 för översyn
av postverkets organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1956):
Ljungdahl, K.-G., f. d. överdirektör, ordförande;
Andreasson, G. O., linjearbetare, led. av II kamm.;
Berger, O. A., kansliråd;
Löfgren, N. S. J., disponent, f. d. riksdagsman;
Lönnqvist, S. E. V., postbankschef;
Malmström, C. G., direktör.
Experter:
Borglund, E. A., assessor (fr. o. m. den 16 februari 1962);
Brodd, K. A., byrådirektör (fr. o. m. den 16 februari 1962);
Djurberg, L. G. H., kanslichef;
Hanström, T. V., byråchef.
Kaijser, F. J., preceptor (fr. o. m. den 16 februari 1962).
Sekreterare:
Hultin, G. V., avdelningschef.
Biträdande sekreterare:
Telestam, G. L., förste revisor.
Direktiven för utredningen, se 1957:1 K 25.
Utredningen i sin helhet har under tiden december 1961—november 1962
hållit 19 sammanträden. Utredningen har den 7 december 1962 avgivit betänkandet
Postverkets organisation (SOU 1962:52).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Sakkunnig för utredning rörande behovet av rörelsemedel inom de statliga
kommunikationsverken (1960:1 20; 1961: I 12; 1962: I 16)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 december 1958 för
att undersöka de statliga kommunikationsverkens långvariga och tillfälliga
behov av rörelsemedel samt att i en redogörelse härför framlägga de förslag
i fråga om verkens förseende med rörelsemedel i olika former, vartill undersökningen
kan föranleda:
Lönnqvist, S. E. V., postbankschef.
Sekreterare:
Sarman, A. H., byrådirektör.
Utredningen har den 29 oktober 1962 avgivit sitt betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
144
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: S
3. Utredningen rörande statens geotekniska institut (1961:1 16; 1962: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
verkställa en översyn av statens geotekniska instituts arbetsuppgifter och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1960):
Berger, O. A., kansliråd, ordförande;
Klingberg, R. G. J., överingenjör;
af Malmborg, N. M., kansliråd.
Expert:
Säfström, S. O., byråchef.
Sekreterare:
Engdahl, N. P. E., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 K 16.
Utredningen har den 6 juni 1962 avgivit sitt betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. 1960 års byggnadsstyrelseutredning (1961:1 21; 1962: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa en översyn av byggnadsstyrelsens organisation (se Post- och
Inrikes tidn. den 2 december 1960):
Severin, E. J., direktör, ordförande;
Ahrbom, N. O., professor;
Dahlberg, S. A. R., direktör;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Wetterblad, R. I. T:son, byråchef.
Experter:
Garff, K. A., byrådirektör;
Johanson, R., byrådirektör;
Rörs, A. J. I., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Smith, A. Å., avdelningschef.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 21.
Utredningen har under tiden november—juni 1962 hållit 5 sammanträden.
Utredningen har den 14 juni 1962 avgivit betänkandet Byggnadsstyrelsens
arbetsuppgifter och personalorganisation (SOU 1962: 37).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1960 års utredning angående kontrollbesiktning av bilar m. m.
(1961: I 23; 1962:I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 december 1960 för
att utreda frågan om periodisk kontrollbesiktning av motorfordon och släpfordon
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 december 1960):
Tånneryd, S. A. S., direktör, ordförande;
Ekberg, K. G., överingenjör;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.
145
I K: 5
Riksdagsberättelsen år 1963
Expert:
Norberg, E. A., byråchef.
Sekreterare:
öhrn, J. B., t. f. kansliråd;
Appelgren, L. G. S., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 23.
Utredningen har den 5 juni 1962 avgivit betänkandet Säkerhetsinspektion
av motorfordon och släpvagnar (SOU 1962: 29).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Svenska ledamöterna av en skandinavisk kommitté för utredning angående
reorganisation av SAS (1962:1 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 juli 1961 att såsom
svenska ledamöter ingå i en skandinavisk kommitté, som beträffande Scandinavian
Airlines System skall företaga en engångsutredning av huvudpunkterna
i konsortiets organisation, administration och driftformer i syfte att
lägga fram förslag till åtgärder, som kunna öka konsortiets effektivitet och
konkurrensförmåga:
Lundberg, A. S., envoyé;
Boheman, E. C:son, ambassadör, led. av I kamm.
Kommitténs generalsekreterare:
von Sydow, G., statssekreterare.
Kommitténs sekreterare:
Edelstam, E. A., t. f. förste sekreterare.
Kommittén har avgivit ett den 29 december 1961 dagtecknat betänkande
Reorganisation av SAS (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
7. 1951 års bgggnadsutredning (1960:1 10; 1961:1 2; 1962:1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 februari 1951 och
den 21 februari 1958 för att verkställa utredning angående möjligheterna att
förenkla byggnadslagstiftningen och dess tillämpning (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 februari 1951):
Larsson, S., generaldirektör, ordförande;
Agerberg, N., direktör, f. d. riksdagsman;
Aurén, N. E. J., expeditionschef;
Gustafsson, G. H., kommunalarbetare, led. av II kamm.;
Johannesson, E. G. V., direktör;
Lindqvist, R. H., tekn. dr, f. d. byggnadschef;
Pettersson, A. P., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sännås, B. R., generaldirektör.
146
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 8
Experter:
Ahlberg, C.-F. J., professor;
Borg, E. L., länsarkitekt;
Bosaeus, B. W. N., byrådirektör;
Buregren, T., byrådirektör;
Körlof, A. H. V., regeringsråd;
Romson, R., sekreterare i Svenska stadsförbundet;
Tobé, E. I., överlantmätare, led. av II kamm.
Lokal: Byggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 54 05 60, rikssamt. växel
54 06 60 (Larsson).
Direktiven för utredningen; se 1952: I K 24.
Sedan det ursprungliga utredningsuppdraget slutförts i juni 1957, återstår
att utreda vissa frågor rörande regionplanering m. m., som omnämnts
i riksdagens skrivelse den 14 maj 1957, nr 294, och som av Kungl. Maj :t
hänskjutits till utredningen genom skrivelse den 31 maj 1957.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1963.
8. 1953 års trafikutredning (1960:1 11; 1961:1 3; 1962:1 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1953 för att
verkställa en översyn av riktlinjerna för den statliga trafikpolitiken (se
Post- och Inrikes tidn. den 24 juni 1953):
Grafström, E. O. H., generaldirektör, ordförande;
Asp, P. E., åkeriägare, led av II kamm.;
Dillén, B. O., kansliråd, tillika huvudsekreterare;
Hörjel, N. J., statssekreterare;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm.;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Persson, R. V., bankofullmäktig, led. av I kamm.;
Pålsson, P.-O., f. d. häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Åselius, K. Hj., f. d. bruksdisponent.
Experter:
Grahn, F. T., byrådirektör;
Håkansson, H. E. V., fil. lic.;
Welinder, P. E. C., professor;
öster, M. N., direktör.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I K 17.
Inom utredningen har under tiden november 1961—-oktober 1962 hållits 13
plenarsammanträden samt ett flertal sammanträden i arbetsutskott.
Den 7 mars 1962 har till chefen för kommunikationsdepartementet av utredningens
ordförande överlämnats en inom utredningens sekretariat upp
-
147
I K: 8
Riksdagsberättelsen år 1963
rättad, stencilerad redogörelse för järnvägstrafikens hittillsvarande utveckling.
Den 27 juni 1962 har utredningen framlagt ett delbetänkande — Svensk
trafikpolitik III (SOU 1962: 35) — med plan för lastbils- och traktortågstrafikens
liberalisering.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
9. Statens byggnadsbesparingsutredning (1960:1 12; 1961:1 4; 1962:1 9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 januari 1954 för att
verkställa en översyn av den statliga och statsunderstödda husbyggnadsverksamheten
och avgiva förslag till åtgärder för att nedbringa kostnaderna
vid denna (se Post- och Inrikes tidn. den 9 februari 1954):
ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Experter:
Johanson, R., byrådirektör;
Lindh, T. B. E., byråchef.
Sekreterare:
Rietz-Ödeen, Ann Mari, fru.
Teknisk sekreterare:
Johansson, S. A., byrådirektör.
Lokal: Grev Turegatan 38; tel. 61 68 29, 63 24 39, 63 24 29.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 16.
Utredningens arbete beräknas kunna slutföras under första halvåret 1963.
10. Svenska öresundsdelegationen (1960:1 13; 1961:1 5; 1962:1 10)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 12 mars 1954 för att i samarbete
med den utredningsdelegation, som för ändamålet utsetts från dansk
sida, utreda förutsättningarna för anordnande av en fast förbindelse mellan
Sverige och Danmark över Öresund:
Strand, A. W., riksgäldsfullmäktig, förste vice talman i I kamm., ordförande;
Hjort, K.-G. M., f. d. generaldirektör;
Hörjel, N. J., statssekreterare;
Upmark, E. G. J., generaldirektör.
Expertgrupp för trafikekonomiska frågor:
Jarder, J. O., byrådirektör;
Kulander, H. E., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 1 november 1961);
Tånneryd, S. A. S., direktör.
Expertgrupp för tekniska frågor:
Gudmundsson, N. H., teknisk direktör;
Kolm, C. R., f. d. överingenjör;
Reini, S. Å. O., överingenjör;
Thulin, C. I., f. d. major.
Sekreterare:
Wennerhorn, K. O. L., byrådirektör.
148
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 12
Biträdande sekreterare:
Nilsson, E., t. f. byråchef.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1955: I K 18.
Delegationen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 17 sammanträden,
varav 4 gemensamt med danska öresundsdelegationen. Under
samma tid har expertgruppen för trafikekonomiska frågor hållit 12 sammanträden,
varav 6 gemensamt med motsvarande danska expertgrupp. Expertgruppen
för tekniska frågor avslutade sitt utredningsarbete under år
1960.
Delegationen beräknas kunna slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1962/
63.
11. Vägmarksersättningskommittén (1960:1 15; 1961:1 7; 1962:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 juni 1956 för att
verkställa bl. a. viss översyn av vägmarksersättningssakkunnigas betänkande,
del I, angående grunder för bestämmande av ersättning för upplåtelse av
vägmark m. m. (Se Post- och Inrikes tidn. samma dag):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Hjelm, K. G. L., professor;
Johansson, J. H., överlantmätare;
Kalderén, L. G., byråchef (t. o. m. den 18 september 1962);
Svengren, G.-O., byrådirektör;
Zachrison, S. J. G., agronom.
Expert:
Larsson, F. G., professor.
Sekreterare:
Persson, J. L., vattenrättsdomare.
Biträdande sekreterare:
Andersson, O. A., agronom (fr. o. m. den 10 januari 1962).
Lokal: Österbygdens vattendomstol, Vasagatan 52, Stockholm; tel. 10 60 11.
Direktiven för utredningen, se 1957: I K 27.
Fältarbetena för kommitténs räkning är slutförda. Även sammanställningen
av undersökningsresultaten är i allt väsentligt avslutad. Inom kommittén
pågår utarbetandet av betänkande.
Kommittén har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 6 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras under år 1963.
12. Markdelegationen (1960: I 16; 1961:1 8; 1962: I 13)
Tillkallade genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 november 1956 för att ingå
i en delegation med uppgift att företräda staten vid förhandlingar med
Stockholms stad rörande vissa mellan staten och staden föreliggande bygg
-
149
I K: 12 Riksdagsberättelsen år 1963
nads- och markfrågor samt inkomma med de förslag, till vilka förhandlingarna
kan föranleda:
Johansson, J. HL, överlantmätare;
Larsson, S., generaldirektör;
Renlund, R. G., generaldirektör.
Sekreterare:
Arrhenius, K. G. H., kanslichef;
Mårdh, G. A., byggnadsråd.
Biträdande sekreterare:
Elofsson, A. F., förste byråsekreterare.
Lokaler: Byggnadsstyrelsen; tel. växel 22 37 80 och 54 05 60. Djurgårdsnämnden;
tel. 10 55 91.
Direktiven för utredningen, se 1957: I K 30.
Delegationen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 7 sammanträden.
Därjämte har fortlöpande överläggningar ägt rum mellan av delegationen
och stadens delegerade utsedda subdelegerade. överläggningarna
har i första hand gällt stadens och kronans markintressen i Stockholms centrala
delar, för stadens del markdispositioner för genomförande av cityregleringens
närmast förestående etapper, för kronans del markdisposi.ioner
för lösning av den centrala statsförvaltningens lokalfrågor på längre sikt.
Från stadens sida har under hand framlagts ett omfattande förhandlingsprogram
med huvudlinjer för en uppgörelse.
Delegationens arbete beräknas fortgå under år 1963.
13. 1957 års trafiknykterhetskommitté (1960:1 17; 1961:1 9; 1962:1 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om trafiknykterhet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 3 januari 1958):
Rylander, A. O. E., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Larsson, E., hemmansägare, led. av II kamm.;
Ewerlöf, Elsa H. E., fru, f. d. riksdagsledamot;
Vinberg, E. T., byråchef.
Sekreterare:
Ormegard, C. O., rådman.
Lokal: Rådhuset, Gävle; tel. 026/215 90.
Direktiven för kommittén, se 1958:1 K 28.
Kommittén har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 10 sammanträden,
varav ett omfattande 6 dagar.
Kommittén har numera behandlat samtliga frågor som omfattas av kommitténs
uppdrag. Såvitt avser trafiknykterheten inom den spårbundna trafiken
har överläggningar ägt rum med företrädare för arbetsgivare och de anställda
vid landets järnvägs- och spårvägsföretag.
Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras under första halvåret 1963.
150
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 15
14. Märstadelegationen (1960:1 18; 1961: I 10; 1962:1 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 januari 1958 med
uppgift att samordna frågor rörande utbyggnaden av ett samhälle i närheten
av storflygplatsen Arlanda:
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Falk, G. A., t. f. landssekreterare, vice ordförande;
Ahlberg, C.-F. J., professor;
Almgren, N. H., ordförande i Märsta kommunalfullmäktige;
Eliasson, N. J. L., ordförande i Huddinge kommunalnämnd;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Jansson, T. M., ordförande i Märsta kommunalnämnd;
Svanberg, S.-E., direktör i Scandinavian Airlines System;
Sörenson, S., byråchef;
öhrström, K. L., byråchef.
Sekreterare:
Sparrman, B. L., förste inspektör;
Lindqvist, N. V., biträdande länsarkitekt.
Lokal: Länsstyrelsen i Stockholms län; tel. växel 22 73 00.
Direktiven för delegationen, se 1959: I K 22.
Delegationen har under tiden januari—oktober 1962 hållit 2 plenisammanträden
och 31 utskottssammanträden.
Delegationen beräknas kunna slutföra sitt arbete under år 1963.
15. 1959 års flggutredning (1960: I 21; 1961: I 13; 1962: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1959 för utredning
rörande den lämpliga fördelningen av ägarintressena i lufttrafikföretag
med tillstånd att bedriva inrikes linjefart:
Söderström, O. A. V., direktör, ordförande;
Dillén, B. O., kansliråd;
Petri, C. I., vicekonsul.
Experter:
Björkman, B. E. T:son, professor;
Lignell, K., direktör.
Sekreterare:
öhrn, J. B., t. f. kansliråd.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Utredningen har under tiden januari—oktober 1962 hållit 5 sammanträden.
Utredningen beräknas kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1963.
151
IK: 16
ltiksdagsberättelsen år 1963
16. 1960 års radioutredning (1961:1 15; 1962:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1959 for
att utreda frågan om de allmänna riktlinjerna för ljudradions framtida verksamhet
m. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1960):
Åman, O. V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Heimbiirger, H. A., f. d. ekonomidirektör (fr. o. m. den 28 september 1962);
Helén, N. G., docent, led. av II kamm.;
Larsson, H., skogsinspektor, led. av II kamm.;
Mattson, Lisa, journalist, led. av I kamm.;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
öhrström, K. L., byråchef.
Experter:
Franzén, N. O., programdirektör;
Lindenbaum, G. M., byrådirektör (fr. o. m. den 9 mars 1962),
Persson, S. B. W., förste sekreterare.
Sekreterare:
Lindblad, I„ docent;
Brodd, K. A., byrådirektör (fr. o. m. den 1 november 1962).
Biträdande sekreterare:
Ryde, E. T. W., ekonomidirektör.
Lokal: Kungsgatan 81T, Stockholm C; tel. växel 63 10 40.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 K 15.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet
den 16 november 1962):
Televisionens allmänna betydelse
Efter en dynamisk utveckling under några få år har televisionen kommit att
spela en allt viktigare roll i det svenska samhället. Vi saknar ännu en på vetenskaplig
forskning grundad analys i vårt land av televisionens inverkan på de enskilda
människorna och samhället i dess helhet. Men allt tyder på att televisionens
stora spridning tillsammans med dess suggestiva kraft gör den till en mycket
viktig faktor när det gäller påverkan av värderingar och normer och attitydbildningen
i samhället. Rätt använd är televisionen ägnad att skapa vidare vyer,
en bredare kulturmiljö och ett rikare mått av upplevelser för sin publik. Televisionen
har visat sig äga en överlägsen förmåga att uppfånga och återspegla nuets
händelser. På ett i jämförelse med andra massmedia mera omedelbart sätt kan televisionen
lämna information om händelser och förhållanden i vårt eget land och
utanför dess gränser. Den är också ett effektivt instrument för upplysning i samhällsfrågor
och ett lämpligt forum för debatt i sådana frågor. Vidare kan den förmedla
kulturella och konstnärliga värden direkt till hemmen. Den når därvid en
mångfaldigt större krets än något annat medium med undantag möjligen för ljudradion,
som den emellertid vida överträffar i fråga om uttrycksmedel. Icke minst
har televisionen stora möjligheter att bjuda sin publik avkoppling och förströelse.
Frågan om televisionens inriktning och omfattning kan överhuvudtaget ses som
ett väsentligt led i strävandena att skapa vidgade möjligheter för människorna att
ge den ökade fritiden ett rikare och mer nyanserat innehåll.
152
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 16
För människor, som står vid sidan av arbetslivet eller som på grund av ålderdom
eller till följd av sjukdom eller annat handikap har sin rörelseförmåga begränsad,
ger televisionen unika möjligheter till en stimulerande kontakt med aktuella
händelser och kulturföreteelser i samhället och erbjuder avkoppling och förströelse.
Televisionens utnyttjande spänner i dag över ett brett register. Det finns all anledning
antaga, att dess användningsområde kommer att ytterligare vidgas. Man
kan erfarenhetsmässigt räkna med att utvecklingen successivt kommer att leda till
nya framsteg på teknikens och andra områden, som möjliggör ett ännu effektivare
och intensivare utnyttjande av televisionen.
Genom den teletekniska utvecklingen har numera avsevärt ökade möjligheter
öppnats för televisionen i vårt land. På en internationell våglängdskonferens sommaren
1961 har nämligen Sverige tilldelats sändarkanaler på ultrakortvågsbanden
IV och V. Dessa kanaler kan disponeras för -— utom förbättring av mottagningen av
det nuvarande programmet — sändning av ytterligare två program, som var för
sig täcker hela landet. Frågan om färgtelevisionen har däremot ännu icke fått någon
slutgiltig teknisk lösning för de europeiska länderna. Den studiegrupp inom
den internationella rådgivande radiokommittén, som arbetar med frågan om en
internationell standard för färgtelevision, har ännu icke ansett sig kunna göra någon
rekommendation i fråga om val av färgsystem. Sannolikt kommer någon dylik
rekommendation icke att göras, förrän man genom fältförsök skaffat sig erfarenheter
av de två system, som valet gäller. När systemfrågan i sinom tid blivit löst,
har man grundad anledning räkna med en relativt snabb utbyggnad av färgtelevisionen
i vissa europeiska länder.
Målsättningen för den framlida verksamheten
Mot bakgrund av vad jag förut allmänt anfört om televisionens möjligheter och
uppgifter anser jag det angeläget, att en fortsatt utbyggnad av televisionen i vårt
land nu planeras och successivt genomföres i den takt våra resurser medger. Vid
den utbyggnad av televisionen, som jag sålunda förordar, synes det mig vara av
vitalt intresse att detta mediums positiva egenskaper på bästa möjliga sätt tillvaratages.
Programpolitiken bör utformas med tanke på televisionens centrala ställning i
landets kultur- och samhällsliv. Programverksamheten bör i sina huvuddrag vila
på samma grunduppfattning, som utgör ledmotivet för samhällets insatser exempelvis
inom kulturliv samt ungdomsvård och annan social verksamhet. Garantier
bör därför finnas mot en utveckling av televisionen i förflackande riktning. Vid
övervägandena i olika frågor, som rör televisionen, måste enligt min mening dessa
synpunkter väga mycket tungt.
En mycket stor del av televisionens program syftar i första hand till att bereda
publiken avkoppling och förströelse. Det gäller en mycket vid sektor som sträcker
sig från mer anspråksfull teater och film till lättillgänglig familjeunderhållning.
Självfallet finns även inom denna sektor av programproduktionen ett betydande
utrymme för konstnärliga ambitioner. Publikens inställning i fråga om dessa lättare
program varierar emellertid starkt mellan olika grupper. På vissa håll har
den negativa reaktionen varit så stark, att dessa programs existensberättigande
överhuvudtaget ifrågasatts. En sådan snäv programpolitisk linje kan dock enligt
min mening inte godtagas. Även på program av denna kategori måste givetvis ställas
kravet att de skall fylla rimliga anspråk på stilkänsla och god smak och att
skälig hänsyn skall tagas till att eu del av publiken — särskilt barnen — är lättpåverkad.
Med en sådan uppläggning har dessa inslag en väsentlig uppgift att fylla
inom den totala programproduktionens ram.
Vid televisionens fortsatta utbyggnad bör enligt min uppfattning en riktpunkt
155
IK: 16
Riksdagsberättelsen år 1!)63
vara att ge publiken möjlighet till ett bredare och rikare programval. Redan genom
den successivt ökande sändningstiden ges en ökad valfrihet för televisionspubliken.
Programverksamheten kan med längre sändningstid göras allt rikare
nyanserad. Vidare kan utrymme beredas för sådana inslag, som främst intresserar
minoriteter inom publiken. Vid förlängning av sändningstiden i nuvarande
program ökas självfallet förutsättningarna för allmänheten att kunna välja och
sovra bland de olika programpunkterna. Å andra sidan har en avsevärd del av televisionspubliken
möjlighet att se television endast under en begränsad tid, huvudsakligen
på kvällen. Denna del av publiken tillförsäkras en högre grad av valfrihet
först när den erbjudes tillfälle att välja mellan olika program, som sändes samtidigt
och tillika i väsentlig mån skiljer sig från varandra till karaktären. Detta
förhållande måste enligt min mening tillmätas avgörande betydelse när det gäller
att fastlägga de närmare riktlinjerna för den utbyggnad av televisionen, som bör
komma till stånd. Huvudändamålet med denna utbyggnad bör därför vara att erbjuda
televisionspubliken det större mått av valfrihet, som tillgång till ett dubbelprogram
innebär.
Huvudlinjer för den fortsatta utbyggnaden
I överensstämmelse med vad jag här anfört föreslår jag, att förberedande åtgärder
nu vidtages för att införa ett andra televisionsprogram i vårt land. Vissa detaljåtgärder,
som kan sägas ingå såsom led i ett dylikt förberedelsearbete, har
visserligen redan beslutats, exempelvis försökssändning i mindre skala på tilldelad
frekvens inom band IV. Vad som nu bör igångsättas är emellertid en allsidig
utredning av alla de frågor, som hänger samman med en utbyggnad av televisionen
enligt de huvudlinjer, som jag till en del angivit i det föregående och i övrigt
kommer att förorda i det följande.
En av utredningens primära uppgifter bör vara att utarbeta en plan för sändningstidens
längd före och efter dubbelprogrammets införande. Utredningen bör
vidare, sedan erforderliga detaljundersökningar i olika avseenden genomförts,
framlägga förslag om vid vilken tidpunkt ett andra televisionsprogram bör startas
och hur tillgänglig programtid bör fördelas mellan de två programmen. Med anknytning
härtill bör en plan för utbyggnaden av distributionsnätet för det andra
programmet utarbetas. Planen bör gå ut på en successiv utbyggnad över hela landet
i den takt tillgängliga resurser medger. En av kostnadsskäl begränsad utbyggnad
till enbart de tättbefolkade delarna av landet bör inte ifrågakomma.
I samband härmed torde utredningen få bilda sig en uppfattning om programsammansättningen
i mycket grova drag och överväga den lämpliga fördelningen
mellan program av olika typ liksom mellan program, som produceras inom landet,
och inslag av nordiskt eller eljest utländskt ursprung. Denna senare fråga är
bl. a. av stor ekonomisk betydelse, eftersom den egna produktionens omfattning
på ett avgörande sätt dimensionerar de behövliga personella och materiella resurserna.
Avvägningen i stort mellan ljudradions och televisionens program omfångsoch
innehållsmässigt hör även till de frågor som bör prövas i sammanhanget.
En viktig uppgift, som bör anförtros utredningen, är att överväga televisionens
framtida användning i undervisningens och bildningsarbetets tjänst. Denna sektor
av mediets användningsområde benämner jag i det följande utbildningsteievisionen.
Programverksamhet av här avsett slag (educational television) spelar redan nu
en betydelsefull roll i Förenta Staterna vid sidan av den kommersiella programproduktionen.
I Italien sker en ambitiös insats i bottenskolans tjänst (Telescuola).
I Frankrike har televisionen nyttjats i utbildningens tjänst sedan 1952 och bl. a.
använts som ett hjälpmedel i den tekniska undervisningen. I andra länder liksom
inom vissa internationella organisationer, exempelvis OECD, undersöker man
154
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 16
möjligheterna att använda televisionen som ett led i den allmänna strävan att i
betydligt högre grad än hittills utnyttja tekniska hjälpmedel i undervisningen. De
hittills vunna allmänna erfarenheterna tyder på att televisionen på utbildningens
område är ett instrument med vittomfattande och flexibel användbarhet, som
sträcker sig från helt elementär undervisning till avancerad utbildning inom speciella
fack.
För vårt lands del talar starka skäl för att vi söker utnyttja televisionen för utbildningsändamål
i vida större omfattning än den f. n. försöksvis bedrivna skoltelevisionen,
som hittills i huvudsak varit inriktad på att stödja undervisningen
i grundskolan. Det bör därför klarläggas i vilken utsträckning televisionen lämpligen
bör användas såsom stöd för undervisningen i grundskolan, yrkesskolor,
gymnasier samt andra högre skolor och utbildningsanstalter samt, inte minst, som
ett aktivt hjälpmedel inom det fria folkbildningsarbetet. Utredningen bör överväga
den framtida omfattningen, inriktningen och organisationen av en sådan utbildningstelevision
i vårt land.
Jag förutsätter, att utredningen — såsom redan skett beträffande skolradion —
för de närmare undersökningarna rörande utbildningstelevisionen till sig knyter
en eller flera grupper av experter från berörda intresseområden.
En annan väsentlig fråga beträffande programverksamheten, som bör ägnas
särskild uppmärksamhet, är konsumentupplysningen.
Bland annat med hänsyn till den utveckling mot ett bredare varusortiment, som
pågår inom produktionen och handeln, framträder ett allt större intresse från
både konsument- och producenthåll av en konsumentupplysning, som är i verklig
mening informativ och vederhäftig samt i övrigt så upplagd, att den tillvinner sig
respekt och intresse. På grund av televisionens möjligheter att på ett åskådligt
och instruktivt sätt meddela fakta kan detta medium uppenbarligen göras till ett
värdefullt instrument i strävandena att skapa en effektiv konsumentupplysning. De
erfarenheter, som hittills gjorts i Sverige visar också att konsumentupplysning i
televisionen i de fall den utformats efter mediets speciella förutsättningar, kan nå
mycket goda resultat. Det är därför angeläget att radioutredningen närmare undersöker
möjligheterna att vidga konsumentupplysningen i televisionen och framlägger
konstruktiva förslag till utformningen av en sådan programverksamhet. Utredningen
bör härvid pröva olika möjligheter till nyorientering av denna verksamhet.
Under sitt arbete bör utredningen samråda med bl. a. statens organ för
konsumentupplysning och sammanslutningar företrädande näringslivet och konsumenterna.
I mån av behov bör till utredningen knytas särskild expertis för utförande
av specialundersökningar.
Den hittillsvarande programverksamheten i television har ofta kritiserats för att
vara allt för huvudstadsbetonad. Denna kritik kan enligt min mening inte utan
vidare tillbakavisas. Med hänsyn härtill bör prövas möjligheterna att i större utsträckning
än f. n. åstadkomma en decentralisering av programproduktionen.
Härigenom kan man bättre än hittills utnyttja bl. a. skådespelare, sångare, musiker,
publicister, vetenskapsmän och kulturpersonligheter i övrigt som finns utanför
huvudstaden. En ökad självständighet för produktionsenheterna utanför Stockholm
kommer säkerligen också alt skapa konkurrens mellan producenter inom
samma programkategori och därigenom ge stimulans och variation i programverksamheten.
I samband härmed bör även övervägas, vilka fördelar som står att
uppnå genom ett avsevärt större mått av självständighet också för vissa produktionsenheter
i Stockholm. Denna senare fråga avser jag att behandla mera utförligt
i det följande.
Såsom jag tidigare antytt är forskningen om televisionens inverkan på människor
och samhälle föga utvecklad i vårt land. En ökad kännedom om arten och
graden av televisionens, liksom även ljudradions inverkan är av betydelse både
155
IK: 16
Riksdag sberättelsen år i 963
för programledningarnas kontinuerliga arbete med programproduktionen och för
statsmakternas framtida ställningstaganden i frågor rörande ljudradion och televisionen.
Radioutredningen torde böra överväga behovet av en sådan forskning,
och därvid samråda med hl. a. statens råd för samhällsforskning. Vidare bör utredningen
pröva i vad mån bidrag till här avsedda ändamål bör lämnas av televisionsmedel.
Vad gäller färgtelevisionen synes det uppenbart, att denna innebär ett betydande
steg framåt i mediets vidareutveckling. Färgtelevisionen kommer att erbjuda programproducenterna
ett vidare och mer nyanserat register av uttrycksmedel vid
utformningen av många programinslag. Användningen av färgprogram torde också
skapa en del helt nya möjligheter för programverksamheten. Enligt min mening
måste dock införandet av ett andra televisionsprogram i vårt land ges företräde
framför färgtelevisionen. Härigenom blir det också möjligt att dra nytta av erfarenheterna
i de europeiska länder, som först introducerar reguljära färgsändningar.
Utredningen bör därför följa utvecklingen inom föregångsländerna beträffande
såväl teknik och ekonomi som programverksamhet samt avge de rekommendationer,
som dessa erfarenheter föranleder eller utredningen eljest finner skäl framlägga.
Överslagskalkyl för televisionsrörelsen
Av det föregående framgår, att en huvuduppgift för utredningen blir att för televisionsverksamheten
utarbeta en ekonomisk långtidsplan, i vilken kostnaderna för
ett andra televisionsprogram ingår. I denna plan är flertalet utgiftsposter relativt
bundna. Det nuvarande televisionsnätet för ett program (Pl) måste sålunda färdigställas
i definitivt skick, vartill — om man bortser från innevarande budgetår
— beräknas åtgå ytterligare omkring 75 mkr. Kostnaderna för ett hela landet omfattande
distributionsnät för det andra programmet (P2) har av telestyrelsen uppskattats
till ungefär 350 mkr. Drygt hälften härav belastar en första femårig utbyggnadsetapp,
under vilken så gott som hela landet täcks med definitiva eller
provisoriska sändare. Driftkostnaderna för sändarnäten kan med relativt god säkerhet
bedömas redan nu. Vidare måste förhållandevis stora investeringar göras
i byggnader för att möjliggöra den ökade programproduktion som förutses, inte
minst sedan sändningen av ett andra program påbörjats. Den post, som det är svårast
att fixera, hänför sig till driftkostnaderna för programproduktionen. Det förhållandet
att här avsedda kostnadsberäkningar för ett andra televisionsprogram
avser en period, som sträcker sig relativt långt fram i tiden, jämte en del andra
omständigheter medför att sistnämnda kostnadspost är speciellt svår att uppskatta.
Vad gäller intäkterna uppgår antalet licenser f. n. till drygt 1,5 miljon. Detta antal
torde under innevarande decennium enligt gjorda prognoser komma att stiga
till ca 2,4 miljoner. Licensintäkterna kommer därmed att successivt öka, så att de
—• vid nuvarande licenshelopp om 100 kr per år — kommer att omkring 1970
uppgå till ca 240 mkr årligen.
En inom kommunikationsdepartementet upprättad grov överslagskalkyl visar,
att man utan att höja licensbeloppet kan successivt öka programresurserna så, att
till programproduktionens förfogande mot slutet av 1960-talet kan ställas ett årligt
belopp vilket är tre gånger större än det som innevarande budgetår disponeras
för samma ändamål. Det finns alltså anledning att räkna med, att man inom ramen
för nu utgående licensavgift och utan att frångå nuvarande kontantfinansiering
av investeringarna skall kunna finansiera utbyggande och drift av ett andra
televisionsprogram fram mot slutet av 1960-talet.
Programverksamhetens organisation och finansiering
Jag går nu över till att behandla två principiella frågor av fundamental betydelse
för televisionens framtida struktur i vårt land. Den ena gäller om program
-
156
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 16
produktionen skall anförtros ett eller flera televisionsföretag och den andra om
reklamfinansiering i större eller mindre omfattning skall införas.
Dessa frågor, som övervägdes ingående i början och mitten av 1950-talet före
televisionens introducerande i vårt land, har på nytt tagits upp till en livlig allmän
debatt. I diskussionen kan urskiljas tre huvudalternativ till vårt nuvarande
system med ett enda licensfinansierat programföretag. Det första alternativet avser
ett system med ett eller två nya reklamfinansierade programföretag vid sidan
av det nuvarande licensfinansierade. Det andra alternativet — vars talesmän anser
reklamfinansieringen olämplig — innebär att ytterligare ett eller flera programföretag,
vilka finansieras genom licensintäkter, skall införas. Det tredje alternativet
går ut på att det nuvarande systemet med ett enda programföretag skall
bibehållas men att möjlighet bör öppnas för viss reklamfinansiering inom ramen
för detta system.
I det följande ämnar jag ta upp dessa huvudalternativ till diskussion ur olika
aspekter och jämföra dem med det nuvarande systemet. För att förenkla framställningen
vill jag dock från början göra ett par avgränsningar. I det följande
kommer jag sålunda att enbart behandla televisionen, eftersom den allmänna debatten
i alldeles övervägande grad gällt detta medium. Ljudradion bär tilldragit
sig väsentligt mindre intresse i sammanhanget. De allmänna synpunkter och värderingar,
som jag lägger fram för televisionens del, torde emellertid i huvudsak
ha giltighet även för ljudradion. Vidare avser jag inte att särskilt ta upp de mera
teoretiskt betonade alternativen med tre eller flera programföretag. Jag kommer
sålunda att begränsa jämförelserna till den mera praktiska frågeställningen vilka
för- och nackdelar som är förenade med olika alternativa system omfattande ett
eller två företag.
Först och utförligast ämnar jag behandla alternativet med två televisionsföretag,
det ena licensfinansierat och det andra reklam finansiera
t. De aspekter, utifrån vilka jag avser att föra ett jämförande resonemang,
är yttrandefriheten, valfriheten för publiken, programstandarden, programledningens
integritet, det samhälleliga behovet av televisionsreklam, den ekonomiska
betydelsen för televisionsrörelsen av reklamintäkter samt kostnadsnivån för
programproduktionen. I min framställning går jag vidare ut ifrån, att statsmakterna
i grova drag bestämmer den totala omfattningen av verksamheten vilket system
man än väljer. Jämförelsen avser således alternativa system med i stort sett samma
ekonomiska resurser och samma totala omfattning av verksamheten.
När frågan om yttrandefriheten i televisionen ventileras, göres i regel jämförelse
med förhållandena på det tryckta ordets område med dess synnerligen vidsträckta
möjligheter för medborgarna att föra fram åsikter. Med hänvisning härtill
hävdas, att en liknande ordning bör skapas inom televisionen. En dylik jämförelse
är emellertid klart missvisande. Utrymmet i etern är nämligen strängt ransonerat
genom mellanfolkliga överenskommelser. Till följd härav är svenska statens befogenhet
att ge koncession till sändningar för närvarande begränsad till att avse ett
fåtal programkanaler. Enligt den tekniskt-vetenskapliga expertisen kan man inte
heller på grundval av nu förutsebar utveckling inom teletekniken räkna med någon
mera väsentlig utvidgning av antalet programkanaler, som kan ställas till vårt
lands disposition. En etableringsfrihet av det slag, som medborgarna åtnjuter på
tryckfrihetens område, måste därför av tekniska och praktiska skäl anses omöjlig
att uppnå för televisionens del.
I det till grund för koncessionen liggande avtalet mellan svenska staten och programföretaget
finns bestämmelser avsedda att tillgodose kraven på att olika meningsriktningar
får komma till tals i programmen. Så gott som allmän enighet torde
råda om att i vårt land programföretaget varit redo att släppa fram en i möjligaste
mån fullständig provkarta av åsikter och meningsriktningar i olika sam
-
157
IK: 16
Riksdagsberättelsen år 1963
hällsfrågor. Den allmänna debatt, som förekommer i dagspressen, brukar nära avspeglas
i radio och television. Erfarenheterna från andra demokratiska länder
med liknande samhällsstruktur — t. ex. Danmark, Norge, Storbritannien och Förbundsrepubliken
Tyskland — talar i samma riktning. Vad gäller förhållandena i
Storbritannien torde knappast kunna hävdas, att yttrandefriheten inom televisionen
blivit större genom tillkomsten av den kommersiella programkanalen och ej
heller att yttrandefriheten är större inom televisionen med dess två programföretag
än inom ljudradion, där ett enda företag disponerar samtliga programkanaler.
Det finns däremot de som hävdar att stora risker föreligger att den faktiska yttrandefriheten
inom televisionen blir kringskuren i länder med en mycket fri konkurrens
och en stark kommersialisering i vad gäller programföretagens verksamhet.
Sålunda göres ibland gällande, att programföretagen skulle vara obenägna att
släppa fram debattinlägg, som en majoritet kunde tänkas ogilla, enär impopulära
åsikter kunde påverka publikfrekvensen och därmed reklamintäkterna. I detta
sammanhang vill jag även påpeka, att förespråkare för ett fristående reklamfinansierat
televisionsföretag framhållit, att detta borde undvika kontroversiella politiska
och religiösa frågor, med andra ord spörsmål som tillhör yttrandefrihetens
viktigaste objekt.
För vårt lands del anser jag den slutsatsen berättigad, att yttrandefriheten inom
televisionen icke har något nära samband med organisationsformen och att ett
reklamfinansierat programföretag — vid sidan av ett licensfinansierat — icke
skulle leda till en ökning av yttrandefriheten. Från åtskilliga håll har starka farhågor
uttryckts för att införandet av ett reklamfinansierat televisionsföretag skulle
få den verkan, att annonseringen i dagspressen påverkades i ogynnsam riktning
och därigenom nedläggandet av dagstidningar påskyndades. I så fall skulle
med fog kunna göras gällande, att reklam i televisionen försvagar möjligheterna
till eu rikt varierad offentlig diskussion och därmed försämrar opinionsbildningens
villkor.
Vad gäller valfriheten — d. v. s. möjligheten för den enskilde att välja mellan
olika programinslag — har jag förut uttalat såsom min uppfattning, att televisionspubliken
bör erbjudas det större mått av valfrihet, som tillgång till ett dubbelprogram
innebär. I det följande skall jag söka belysa om ett system med två programkanaler,
disponerade den ena av ett licensfinansierat och den andra av ett reklamfinansierat
företag, kan antagas för publiken medföra en högre grad av valfrihet än
ett system med två kanaler, båda disponerade av ett enda företag.
Erfarenheterna från Storbritannien får här tillmätas stor vikt. Ett omfattande
utredningsmaterial om brittisk television har nyligen publicerats i ett betänkande
som utarbetats av en statlig kommitté i nämnda land. Kommitténs bedömningar
bygger på ett synnerligen rikhaltigt underlag av opinionsyttringar från organisationer
och enskilda.
För att den ökade valfrihet, som erbjudes vid dubbelprogram skall få ett reellt
innehåll för den enskilde individen, är det av avgörande betydelse att de programinslag,
som visas under samma sändningstid, i väsentlig mån skiljer sig från varandra
till innehåll och karaktär. Erfarenheterna från länder med flera programföretag
pekar emellertid på en klar tendens, att företagen tävlar med varandra
om största möjliga publik under en mycket väsentlig del av sändningstiden. En
konsekvens härav har blivit, att programsättningen koncentreras på ett mindre antal
programkategorier och därvid särskilt på lättare underhållningsprogram och
att härtill samma kategori av program ofta visas under samma sändningstid på
de tävlande kanalerna.
Denna tendens har blivit särskilt framträdande i fråga om den bästa sändningstiden.
Vidare placeras förekommande program av mera seriös art i regel på sämre
publiktid och då ofta samtidigt i alla kanaler. För publikens del blir resultatet
158
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet I K: 16
således, att den enskildes valfrihet under bästa sändningstid blir begränsad till ett
antal lättare underhållningsprogram av samma grundkaraktär. De stora grupper
inom publiken, som vid varje särskild tidpunkt skulle föredra program av annat
slag får endast i mindre grad sina önskemål tillgodosedda. Den enskildes valfrihet
blir vid här diskuterade system merendels ytterst begränsad och detta oavsett vilken
kategori av program vederbörande helst vill se.
Om däremot ett och samma företag svarar för samtliga programkanaler, kan
programverksamheten samordnas. Genom att de skilda programinslagen vid ett
och samma sändningstillfälle kan ges olika karaktär, erbjudes publiken en större
variation i programvalet och den enskildes valfrihet för därmed ett mera reellt
innehåll.
Min slutsats när det gäller valfriheten blir därför, att ett system med dubbelprogram
producerade av ett enda företag tillgodoser publikens önskemål om valfrihet
klart bättre än ett system med samma programvolym uppdelad på ett licensfinansierat
och ett reklamfinansierat företag. Härvid förutsätter jag givetvis, att
företaget vid sammansättningen av de båda programmen metodiskt beaktar valfrihetssynpunkten.
Även i fråga om programstandarden inom ett system med två konkurrerande
televisionsföretag, det ena licensfinansierat och det andra reklamfinansierat, kan
övervägandena i stor utsträckning grundas på det utredningsmaterial, som förutnämnda
brittiska kommitté lagt fram.
Kommittén uttalar ett erkännande åt vad den kommersiella televisionen åstadkommit
i tekniskt och administrativt avseende men riktar en mycket stark kritik
mot dess programstandard. Huvudinnebörden av kritiken är att programmen i
alltför hög grad strävar efter stora publiksiffror och därför baseras på några få
»minsta gemensamma nämnare» av typ kriminalfilmer och frågesport; programmen
innefattar således icke en tillräckligt bred skala av varierande inslag; i de
enskilda programinslagen förekommer vidare för många och expressiva moment
av våld; överhuvudtaget beaktas ej i tillräcklig grad televisionens effekt i vad gäller
påverkan av människors attityder och värderingar. Kommittén anser att programmen
i den kommersiella televisionen i Storbritannien icke gjort sig förtjänta
av beteckningen god television.
Beträffande konkurrensens inverkan på det licensfinansierade företagets produktion
hade bland opinionsyttringarna ingen röst höjts för att den enbart varit av
godo; en del hade funnit den blandad och en del hävdade att den varit enbart av
ondo. En positiv inverkan kunde märkas i fråga om den rent tekniska färdigheten.
Det licensfinansierade företaget ansåg självt, att konkurrensen såvitt gäller programstandarden
lett till att företaget i vad avser den lätta underhållningen i någon
mån skärpt och förbättrat sina egna program. Företaget hävdade vidare, att
det i fråga om många programinslag icke existerade någon nämnvärd konkurrens,
enär den kommersiella televisionen ofta icke hade någon motsvarighet till de
mera ambitiösa programinslagen i den licensfinansierade televisionen; detta var
särskilt markant vad beträffar seriösa programinslag under bästa sändningstid.
Allmän enighet inom opinionen syntes råda om att variationen av inslag icke ökat
med programtiden. Kommittén ansåg att konkurrensens tryck ibland föranlett det
licensfinansierade företaget att i praktiken avvika från sin egen uppfattning om
målsättningen för televisionsverksamheten.
På grundval av detta utredningsmaterial, sammanställt jämväl med erfarenheter
från andra länder med konkurrerande kommersiella televisionsföretag, vill jag
göra följande allmänna reflektioner. Ett system med inslag av tävlan mellan flera
televisionsföretag kan ha en positiv effekt genom att det skärper ansträngningarna
till tekniska förbättringar och framför allt uppmuntrar idéskapande och uppslagsrikedom
inom vissa programkategorier. Den övervägande effekten torde dock vara
159
IK: 16
Riksdag sberättelsen år 1963
av negativ art, i det att systemet innebär påtagliga risker för en mindre rikt varierad
programproduktion och för ett försiktigt, konventionellt utformande av de
enskilda programmen. Detta ligger i själva systemets natur. Huvudintresset i den
kommersiella verksamheten måste vara inriktat på att vid varje tillfälle nå en så
stor publik som möjligt. Risken är också stor, att det licensfinansierade företaget
— sannolikt mot sin vilja — påverkas härav i sin programsättning, enär det icke
vill förlora alltför stor del av publiken.
Jag vill kraftigt understryka, att höga publiksiffror vid varje enskilt programinslag
icke är liktydigt med hög kvalitet på programproduktionen. En produktion,
vars främsta målsättning är höga publiksiffror vid varje programinslag, leder lätt
till en likriktning av programmen. Men publiken är ingen enhetlig och formlös
massa utan består av enskilda människor med nyanserade önskemål och vanor.
Varje individ har en del behov och önskemål, som han delar med majoriteten, men
samtidigt har han kanske fler intressen gemensamma med olika, större eller mindre
minoriteter. De intressen han sätter främst hör ofta till dem han delar med
mindre grupper. En programservice, vilken i allt väsentligt är inriktad endast på
önskemål, som är gemensamma för flertalet, tar således inte tillbörlig hänsyn till
den enskilda människans skiftande behov och anspråk.
I detta sammanhang vill jag tillägga ytterligare en synpunkt på den reklamfinansierade
televisionen, nämligen att själva reklaminslagen tar i anspråk programtid,
företrädesvis på bästa sändningstid, utan att ha något egentligt programvärde,
sett från televisionspublikens synpunkt.
Vad beträffar programstandarden vill jag sammanfatta min ståndpunkt sålunda,
att jag anser, att ett system med ett enda programföretag erbjuder klart bättre förutsättningar
för en balanserad produktion och god kvalitet än ett system med två
konkurrerande företag, varav det ena är reklamfinansierat.
Vad jag förut anfört om reklamfinansieringens inverkan på programstandarden
har betydelse även för frågan om programledningens integritet. Vid uppbyggnaden
av radio- och televisionsverksamheten i vårt land har hittills uppställts såsom
en huvudprincip, att programledningen skall ha en sådan självständig ställning
att den kan arbeta oberoende av intressen som är ovidkommande från programsynpunkt.
Det är denna strävan att upprätthålla programledningens integritet
som ligger bakom bestämmelsen i gällande avtal mellan staten och programföretaget,
att program eller programinslag, där mot betalning eller vederlag i annan
form kommersiell reklam medgives, icke må förekomma.
Att formerna för verksamhetens organisation och finansiering kan utöva inflytande
på programledningens ställningstaganden till programmens allmänna sammansättning
och standard framgår av vad jag anfört i det föregående. Enligt min
mening finns även risk för inflytande på enskilda programinslag. Dessutom försvåras
upprätthållandet av kraven på objektivitet och neutralitet inom ett företag,
som finansieras av reklammedel. Vårt nuvarande system med ett enda licensfinansierat
företag synes mig erbjuda större garantier för en fri och oberoende programledning.
Ett ofta återkommande argument i debatten om kommersiell television är att
det svenska näringslivet har behov av televisionen som reklammcdet. Från näringslivets
sida hävdas bl. a. att införande av reklam i televisionen skulle kunna
medverka till att höja effektiviteten i försäljnings- och distributionsleden och därmed
förbilliga varorna. Den synpunkten har också framförts, att teknikens utveckling
skulle medföra att även relativt avlägsna televisionssändare snart kommer att
nå svenskt territorium. Dessutom har framhållits att, om något av våra grannländer
skulle medge reklamsändningar, dessa skulle kunna mottagas även i vissa delar
av Sverige och att utländska produkter härigenom skulle kunna få en favör på
den svenska marknaden.
160
Kommittéer och sakkunniga: KommunikationsdepartementetI K: 16
Erfarenheterna från länder med kommersiell reklam i televisionen visar klart,
att denna i allmänhet utgör ett mycket effektivt reklammedium. Reklamens genomslagskraft
anses mycket god och kostnaden per konsument, som nås med reklamen,
beräknas vara relativt låg. Det är främst med hänsyn härtill som vissa grupper
av företag i vårt land uttryckt starka önskemål att få tillgång till televisionsreklam.
Vid avvägningen gentemot motstående intressen av programmässig natur —
d. v. s. valfriheten, programstandarden och programledningens integritet — är det
emellertid mindre de nyssnämnda önskemålen från företagarhåll om televisionsreklam
än det eventuella värdet av dylik reklam för samhällsekonomien i dess helhet
som bör läggas i vågskålen.
Den kommersiella reklamen inom varuhandeln har en given funktion att fylla
i ett samhälle med vårt ekonomiska system. I den offentliga debatten har emellertid
uttalats åtskilliga farhågor för att ett införande av televisionen som nytt reklammedel
icke skulle få en övervägande positiv samhällsekonomisk effekt. Sålunda har
från olika håll hävdats, att införandet av televisionsreklam kunde medföra en ökning
av de totala reklamkostnaderna i samhället, och att en del av denna ökning
kunde falla på den improduktiva delen av reklamen. Härigenom skulle någon
motsvarande besparing i produktions- eller distributionsledet icke uppkomma, och
följden skulle bli höjda snarare än sänkta varupriser. Vidare har gjorts gällande,
att i den mån televisionsreklamen medförde verkan utöver smärre marginella förskjutningar
mellan olika konsumtionsartiklar denna effekt skulle bli en ökning av
konsumtionen i samhället på bekostnad av sparande och investeringar. Den synpunkten
har också framförts, att mindre företag, som icke kunde väntas få råd att
reklamera i television, skulle få svårare att hävda sig på marknaden, och att televisionsreklamen
på så sätt skulle bidraga till en strukturomvandling, vars samhällsekonomiska
verkningar icke torde bli enbart positiva.
I debatten har också pekats på vissa allmänna karakteristiska drag hos televisionsreklamen
i de länder, där sådan förekommer. Märkesvarorna intar i denna
reklam naturligt nog en helt dominerande plats. Den alldeles övervägande delen
av de annonserade varorna utgöres av konsumtionsartiklar, såsom livsmedel, tvättmedel,
kosmetika, patentmediciner, tobak, vin, Öl och läskedrycker. Reklam för sådana
varor som har anknytning till de industrigrenar, vilka är av fundamental betydelse
för vårt lands ekonomiska framåtskridande, förekommer däremot i endast
obetydlig omfattning. Televisionsreklamen säges till sin allmänna karaktär huvudsakligen
vara inriktad på att med suggererande medel inpränta vissa firmanamn
och varumärken. Dess konsumentupplysande effekt anses däremot vara ytterligt
ringa.
Såsom jag tidigare framhållit är det vid avvägningen gentemot de motstående
intressena av programmässig natur televisionsreklamens eventuella värde för samhällsekonomin
i dess helhet som bör läggas i vågskålen. I det föregående har jag
redogjort för en del av de argument som i den offentliga debatten anförts i fråga
om införande av reklam i televisionen. Denna redogörelse gör ingalunda anspråk
på att vara uttömmande. Det torde heller knappast vara möjligt att genom ytterligare
utredningar skapa full klarhet i denna fråga.
För att kunna på förhand bedöma televisionsreklamens inverkan på samhällsekonomin
måste man kunna ställa prognos dels hur denna reklam kommer att inriktas,
dels hur köparen påverkas av en sådan reklam och dels hur detta i sin tur
påverkar sparande, produktion och varuhandel. Dessa frågor torde i själva verket
vara alltför komplicerade för att en utredning väsentligt skall kunna bidraga
till frågans klargörande. En sammanfattande värdering av olika verkningar måste
dessutom alltid bli subjektiv.
Frågan om viirdet ur samhällsekonomisk synpunkt av televisionsreklam måste
sålunda lämnas öppen.
101
ti lliluimi till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
Riksdags berättelsen
IK: 16
Riksdagsberättelsen år 1963
I anslutning härtill vill jag erinra om att jag förut närmare berört en annan
form av varuinformation åt konsumenterna, nämligen konsumentupplysningen,
och föreslagit en utvidgning och effektivisering av denna upplysningsverksamhet.
Konsumentupplysningen skall vara vederhäftig och i verklig mening informativ
samt därigenom vägleda konsumenten till från hans synpunkt riktiga inköp. En
effektiv konsumentupplysning har från samhällsekonomisk synpunkt obestridligt
ett betydande positivt värde. Med hänsyn härtill och då värdet av televisionsreklam
samhällsekonomiskt sett är tveksamt synes mig klart övervägande skäl tala för att
den programtid, som inom ramen för en balanserad programsammansättning bör
avsättas till varuinformation, ägnas åt konsumentupplysning.
Det ibland framförda argumentet att de tekniska framstegen skulle i en relativt
nära framtid göra det möjligt att på enskilda televisionsmottagare i vårt land direkt
ta in program jämväl från televisionssändare i avlägsna länder är enligt
vad jag inhämtat av teknisk expertis helt ogrundat. Utvecklingen går nämligen snarare
i motsatt riktning. Ju fler sändare som upprättas, ju mer tenderar störningarna
att öka. Härigenom blir räckvidden hos sändarna i och för sig alltmer begränsad.
Därtill kommer att räckvidden för sändare på de våglängdsband, som
kan utnyttjas för ytterligare program (band IV och V), är betydligt mindre än för
sändare, vilka användes för distribution av nuvarande program (band I och III).
Enligt den tekniska expertisen kommer det vidare — med hänsyn till bl. a. de
stora tekniskt-vetenskapliga och ekonomiska problemen — att dröja mycket länge,
innan televisionsprogram kan komma att sändas via kommunikationssatelliter direkt
till televisionsmottagare i hemmen.
Något beslut om att i Danmark eller Norge införa kommersiell reklam i televisionen
föreligger icke. Om den situationen i framtiden skulle uppkomma, att
reklamprogram införes i något av nämnda länder, och dessa program skulle kunna
mottagas av större befolkningsgrupper i vårt land, bör från statsmakternas sida
på nytt övervägas, vilka eventuella åtgärder som i ett dylikt läge bör vidtagas. Intill
dess synes mig argumentet om grannländernas eventuella övergång till kommersiell
reklam i televisionen inte äga någon relevans.
Sammanfattningsvis vill jag i fråga om behovet av televisionsreklam för vissa
delar av näringslivet framhålla, att jag från de synpunkter, som jag tagit upp och
redovisat i det föregående icke anser tillräckliga motiv föreligga för införande av
dylik reklam.
En annan aspekt på frågan om reklam i television är hur den påverkar televisionsrörelsens
sammanlagda resurser. Förespråkarna för kommersiell television
brukar hävda att införande av reklam i television skulle medföra betydande intäktstillskott
för televisionsverksamheten. Härigenom skulle publiken »gratis» få
längre programtid och bättre program eller lägre licensavgift.
Hur stort belopp som genom införande av reklam skulle kunna tillföras televisionen
är ytterligt svårt att uppskatta. Talesmän för kommersiell television har
nämnt belopp av storleken 50 till 100 mkr årligen för ett fristående, reklamfinansierat
televisionsföretag. Ett belopp av denna storleksordning är uppenbart otillräckligt
för att finansiera investeringskostnaderna för ett nytt sändarnät och driftkostnaderna
för produktion och distribution av ett särskilt program.
I detta sammanhang bör emellertid uppmärksammas, att de annonserande företagens
kostnad för reklamen ingår såsom en delpost i den totala produktionsoch
distributionskostnad, som ligger till grund för prissättningen på varorna,
d. v. s. de inköpspriser konsumenterna får betala. I stort sett samma allmänhet,
som ser pa televisionen, får alltsa ytterst själv bekosta de ökade resurserna för televisionen,
i den mån icke televisionsreklamen medför en sänkning av den prisnivå,
som vid oförändrade förutsättningar i övrigt skulle råda. Av vad jag anfört
i närmast föregående avsnitt framgår emellertid, att det icke går att göra någon
162
Kommittéer och sakkunniga: KommunikationsdepartementetI K: 16
vetenskaplig-ekonomisk undersökning, som tillfredsställande besvarar det här aktuella
frågekomplexet. Det är därför tveksamt om införande av televisionsreklam
medför en prissänkande effekt.
Däremot torde kunna hävdas att införandet av ett reklamfinansierat televisionsföretag
vid sidan av det licensfinansierade kommer att leda till en väsentligt högre
kostnadsnivå för programproduktionen i jämförelse med det fall att en produktion
av samma volym och standard ligger hos ett enda televisionsföretag. De administrativa
och tekniska funktionerna måste nämligen dubbleras inom kostnadskrävande
sektorer. Vidare finns vissa andra faktorer som verkar i kostnadsuppdrivande
riktning.
Jag kommer nu att göra en sammanfattning av de värderingar som jag i det föregående
ansett mig kunna göra vid en jämförelse ur olika aspekter mellan å ena
sidan ett system med ett reklamfinansierat och ett licensfinansierat televisionsföretag
och å andra sidan en organisation av televisionsverksamheten på ett enda
företag, vilket i stora drag överensstämmer med det nuvarande men disponerar
över två programkanaler.
Det kan inte med fog göras gällande att alternativet med ett nytt reklamfinansierat
företag skulle leda till en ökad yttrandefrihet. Vad avser publikens reella
valfrihet i fråga om de olika programmen och programledningens integritet mot
obehörig påverkan synes alternativet med ett nytt reklamfinansierat företag vara
klart underlägset det nuvarande systemet. Detsamma gäller beträffande programstandarden,
dock att konkurrensen som sådan torde kunna få en viss stimulerande
inverkan på vissa typer av program. Det går icke att fastställa huruvida införande
av televisionsreklam får en positiv eller negativ effekt från samhällsekonomisk
synpunkt. Klart är däremot att alternativet med ett nytt reklamfinansierat
företag kan beräknas medföra en högre kostnadsnivå för den samlade programproduktionen
än systemet med ett enda företag.
Enligt min mening innefattar vårt nuvarande system fördelar i väsentliga avseenden
framför ett system med två företag, varav det ena är reklamfinansierat.
Utifrån den grundsyn på televisionens möjligheter och uppgifter, som jag inledningsvis
deklarerat, anser jag att alternativet med ett enda licensfinansierat televisionsföretag
obetingat är att föredraga. De skäl som talar emot införande av ett
reklamfinansierat företag har enligt min mening en sådan styrka, att detta bestämt
bör avvisas. Jag skall i det följande återkomma till frågan huruvida vi inom ramen
för vårt nuvarande system kan i någon utsträckning ta till vara den positiva
inverkan på vissa programtyper, som enligt vad jag förut sagt konkurrensen kan
medföra.
Jag övergår härefter till att i korthet behandla frågan om vilka för- eller nackdelar
ett system med två licensfinansierade televisionsföretag
kan ha i jämförelse med ett enda sådant företag.
Vad gäller yttrandefriheten torde systemet med två licensfinansierade företag
icke medföra fördelar av avgörande betydelse. I fråga om publikens valfrihet torde
de negativa verkningarna av ett system med två licensfinansierade företag ej
behöva bli lika starka som i det fall att det ena företaget är reklamfinansierat. Det
torde likväl stå klart, att den valfrihet, som vid systemet med ett enda företag kan
ernås genom att programmen i de olika kanalerna samordnas på sådant sätt att
de kompletterar varandra, inte står att vinna vid ett system med flera självständigt
arbetande företag, finansierade med licensmedel. Med hänsyn till den stora
vikt, som jag fäster vid valfrihetsaspekten, vill jag särskilt understryka den fördel,
som ettföretagssystemet medför i här berörda avseende, även om en viss fördelning
av programinriktningen kan ske mellan de båda företagen. Dubbelorganisation
och vissa kostnadsuppdrivande faktorer i övrigt kan beräknas medföra, att
kostnadsnivån för en programproduktion av samma volym och standard kommer
1C3
I K: 16
Riksdag sberättelsen år 11)63
att ligga väsentligt högre vid ett system med två licensfinansierade företag än vid
en organisation av televisionsverksamheten på ett enda företag.
Som skäl för alternativet med två licensfinansierade företag har i främsta rummet
åberopats den stimulerande inverkan, som konkurrensen mellan företagen
skulle komma att få. Med anledning härav vill jag här närmare gå in på frågan
om vi inom ramen för vårt nuvarande system genom interna organisationsåtgärder
kan skapa en sådan konkurrens mellan olika programavdelningar och enskilda
producenter att denna får en klart stimulerande effekt i riktning mot en högre
programstandard.
Systemet med ett enda företag är här liksom på andra områden förenat med påtagliga
risker i vissa avseenden. Det ligger otvivelaktigt en fara i att ett företag
med ensamrätt kan stelna i formerna och icke vara tillräckligt lyhört för förändringar
i tiden och för olika publikkategoriers önskemål. Eu koncentration av beslutanderätten
i programfrågor på alltför få händer kan också innebära faror. Dessa
risker bör dock icke överdrivas. Även ett televisionsföretag med ensamrätt arbetar
inte alldeles utan konkurrens, ty det kan av publiken jämföras med andra
massmedia, med kulturlivets institutioner, med det kommersiella nöjeslivet och
med utländska televisionsföretag. En vaksam och ambitiös presskritik sörjer dessutom
för att televisionsfrågorna står under ständig offentlig debatt. Enligt min
mening talar emellertid starka skäl för att man ingående undersöker möjligheterna
att inom ramen för det nuvarande systemet eliminera de nackdelar som ensamrätten
för med sig.
Ambitionen att prestera ett fullgott arbete samt initiativen till experiment och
nyskapande stimuleras otvivelaktigt av jämförelser mellan sinsemellan oberoende
programavdelningar och producenter. Som jag förut påpekat är emellertid konkurrens
mellan företag med skilda målsättningar beträffande programpolitikens
huvuddrag varken i samhällets eller i publikens intresse. Däremot måste jämförelser
mellan olika program inom en och samma genre, med i huvudsak likartad
målsättning, verka stimulerande och gynna en meningsfylld tävlan. Här kan nämligen
producenterna sägas tävla inför samma publik och samma kritiker. Behovet
av en sådan tävlan är måhända störst beträffande underhållningen, det programområde
som synes erbjuda de största svårigheterna och där kritiken också varit
särskilt negativ. Men den bör kunna få en i hög grad gynnsam verkan även på en
rad andra områden, där produktionsgrupperna och de enskilda producenterna
har eminenta förutsättningar att sätta sin individuella profil på programinslagen
och där dessa bedömes och värderas var för sig: teater, reportage, debatter, speciella
kulturprogram etc.
Enligt min mening torde goda möjligheter föreligga att inom ramen för nuvarande
system skapa en sådan stimulerande konkurrens. I första hand kommer
därvid decentraliseringen av programproduktionen i blickpunkten. Denna fråga
har jag berört i ett föregående avsnitt. Här vill jag tillägga att, i den mån program
produceras — förutom i Stockholm — även i Göteborg, Malmö och eventuellt
också på andra platser, en sådan tävlan är ett faktum. Men även på de olika
produktionsorterna och speciellt då i Stockholm torde det vara möjligt att ge ett
betydligt större mått av självständighet åt olika produktionsenheter. Utredningen
bör därför noggrant pröva, dels vilken grad av decentralisering som ytterst är
förenlig med företagets målsättningar i övrigt, dels i vilken utsträckning och på
vad sätt konkurrens mellan olika produktionsenheter i Stockholm och på andra
produktionsorter kan främjas. Denna uppgift torde vara en av utredningens mest
krävande, och det synes önskvärt, att de förslag, som utredningen kan komma att
lägga fram, är baserade på erfarenheter från en i begränsad omfattning bedriven
försöksverksamhet.
Såsom en sammanfattning vill jag uttala, att jag anser övervägande skäl tala för
164
Kommittéer och sakkunniga: KommunikationsdepartementetI K: 16
att alternativet med ett enda licensfinansierat televisionsföretag är att föredraga
framför alternativet med två sådana företag.
Det tredje huvudalternativet till vår nuvarande ordning är — såsom jag förut
framhållit — att öppna möjlighet till viss reklam finansiering inom
ettföretagssystemets ram.
Såsom argument för reklamfinansiering i denna form har anförts, att det inom
näringslivet finns önskemål att använda televisionen som reklammedium och att
införande av dylik reklam skulle medföra en samhällsekonomisk vinst. Vidare
skulle televisionen genom reklamintäkterna »gratis» få ökade resurser. Jag har i
det föregående belyst frågan om införande av televisionsreklam från samhällsekonomisk
synpunkt. Därvid har jag konstaterat, att det inte går att påvisa att
televisionsreklamen skulle medföra en samhällsekonomisk vinst eller att televisionen
genom dylik reklam »gratis» skulle få ökade intäkter.
Mot reklamfinansiering av televisionen har ansetts tala riskerna för att reklamintressena
skulle kunna rubba televisionsledningens självständighet och oberoende
samt utöva ett ogynnsamt inflytande på programmens sammansättning och
standard. Förespråkarna för televisionsreklam har å andra sidan hävdat, att garantier
bör kunna skapas mot ett sådant inflytande från annonsörernas sida, bl. a.
genom att televisionsföretaget göres ekonomiskt oberoende av reklamintäkterna.
Man har också hänvisat till förhållandena i Italien och Förbundsrepubliken Tyskland,
där reklamprogrammen förlagts till särskilt avgränsade, på förhand tillkännagivna
tider med begränsad utsträckning, ca 15—20 minuter per dag.
Enligt min mening framstår riskerna för att reklamintressena kan utöva ett
ogynnsamt inflytande på programledning och programstandard icke lika starka
i det här diskuterade alternativet som vid det tidigare behandlade systemet med
två företag, varav det ena finansierades uteslutande med reklamintäkter. Riskerna
för att televisionsföretaget kan bli ekonomiskt beroende av annonsörerna bör enligt
min mening dock inte underskattas.
En begränsning av annonstiden på sätt som skett i Tyskland och Italien borde
_ såvitt påståendena om det stora intresset för televisionsreklam bland svenska
företag är hållbara — medföra en ransonering av efterfrågan på reklamtid genom
höga priser eller på anant sätt. En följd härav torde bli att så småningom ett starkt
tryck uppkommer på utökning av reklamtiden i television. Det är känt att ett sådant
tryck redan gjort sig gällande i Italien och Tyskland.
Vidare anser jag att de farhågor, som jag redovisat i det föregående, för att
reklam i television skulle kunna försvaga möjligheterna för en rikt nyanserad opinionsbildning
bör tillmätas viss betydelse i förevarande sammanhang.
Jag vill erinra om vad jag i ett föregående avsnitt anfört rörande det ringa värdet
ur programsynpunkt av själva reklaminslagen. Den tid, som i en välbalanserad
programverksamhet rimligen bör anslås till varuinformation, bör enligt min mening
uteslutande ägnas åt konsumentupplysning.
Televisionens liksom radions uppgifter i vårt land har hittills varit att förmedla
information, samhällsdebatt, kulturstoff och förströelse. Enligt min uppfattning
måste det krävas utomordentligt starka skäl för att vi i Sverige skall ompröva den
nuvarande ordningen på detta område och överväga att utöka dessa medias uppgifter
med ännu en, nämligen den att förmedla reklam för varor och tjänster. Frågan
om reklamfinansiering övervägdes i mitten på 1950-talet inför televisionens
införande i vårt land och avvisades i princip av såväl 1951 års televisionsutredning
som regering och riksdag. Några nya bärkraftiga argument för reklamfinansiering
har enligt min mening hittills icke framkommit i debatten.
Jag anser således, att radioutredningen i sitt fortsatta utredningsarbete bör utgå
ifrån, att nuvarande system med ett enda programföretag skall bibehållas och att
betald reklam icke skall förekomma i eller i anslutning till programmen.
165
IK: 16
Riksdagsberättelsen år 1063
Långtidsplan
I ett tidigare sammanhang har jag redovisat en grov överslagskalkyl för televisionsrörelsens
ekonomi under 1960-talet vid utbyggnad av ett andra televisionsprogram
och under förutsättning av att nuvarande licensfinansiering bibehålies.
Kalkylen utvisade bl. a. att man inom ramen för nu utgående licensavgift och utan
att frångå den gällande principen för kontantfinansiering av investeringarna skulle
kunna finansiera utbyggande och drift av ett andra televisionsprogram fram mot
slutet av 1960-talet. I anslutning härtill vill jag framhålla, att den nuvarande licensavgiften
trots stegrad kostnadsnivå varit oförändrad sedan den 1 oktober
1956 och att verksamheten befunnit sig i oavbruten snabb expansion sedan dess.
Det bör ankomma på radioutredningen att utarbeta en långtidsplan för televisionsrörelsens
kostnader och intäkter. Planen bör upptaga så preciserade beräkningar
som möjligt för 1960-talet, men den synes även böra omfatta överslagskalkyler
beträffande den fortsatta utvecklingen av rörelsens ekonomi i varje fall under
den första hälften av 1970-talet. Alternativa beräkningar med hänsyn till olika takt
i televisionsverksamhetens expansion m. m. torde böra framläggas. Utredningen
bör ange vilken inverkan de olika alternativen får på licensavgiftens storlek.
Sammandrag
Avslutningsvis vill jag sammanfatta vad jag i de föregående avsnitten anfört och
föreslagit i fråga om den fortsatta planerings- och utredningsverksamhet, som bör
ske på televisionens område.
Televisionen i vårt land bör ytterligare successivt byggas ut i den takt våra resurser
medger. Mediets positiva egenskaper bör härvid effektivt tillvaratagas. Valfriheten
för televisionspubliken bör ökas genom införande av ett andra program.
Dubbelprogrammet bör i angelägenhetsgrad sättas före färgtelevision. Utvecklingen
inom färgtelevisionens område i andra länder bör dock studeras. Televisionen
bör i framtiden i ökad utsträckning användas i utbildningens tjänst samt för konsumentupplysning.
Det bör eftersträvas att genom lämpliga åtgärder införa en stimulerande
konkurrens inom programproduktionen. Bland anant i detta syfte bör
programverksamheten decentraliseras i större utsträckning än för närvarande och
ett större mått av självständighet beredas olika programavdelningar och andra produktionsenheter.
Behovet av forskning rörande televisionen bör övervägas.
Vid utredningsarbetet bör en utgångspunkt vara att nuvarande system med ett
enda programföretag, som finansieras med licensmedel, skall bibehållas. I övrigt
bör inga begränsningar gälla för utredningsarbetet, utan även andra spörsmål än
de jag här särskilt omnämnt kan upptagas till prövning.
Utredningsarbetet bör anförtros åt 1960 års radioutredning. Denna utrednings
uPPgift blir härigenom att framlägga underlag för statsmakternas framtida ställningstaganden
beträffande både ljudradions och televisionens anslagsfrågor. En
långtidsplan avseende kostnader och intäkter enligt alternativa utvecklingslinjer
bör utarbetas.
Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte uppdraga
åt 1960 års radioutredning att utreda jämväl riktlinjerna för televisionens
framtida utveckling.
Kommittén har under tiden november 1961—november 1962 haft 14 sammanträden
omfattande 22 dagar. Dessutom har en mindre arbetsgrupp under
ordförandens ledning sammanträtt 15 gånger.
Kommittén har under året företagit en studieresa till Köpenhamn och
Oslo.
Kommittén har under året tillsatt en skoldelegation och en arbetsgrupp
för studium av nyhetsfrågorna.
166
Kommittéer och sakkunniga: KommunikationsdepartementetI K: 18
Kommittén har den 27 april 1962 till chefen för kommunikationsdepartementet
överlämnat ett inom den särskilda expertgruppen rörande Sveriges
Radios deltagande i den till utlandet riktade upplysningsverksamheten utarbetat
betänkande (stencilerat) jämte yttranden över detsamma.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1963.
17. 1960 års vägsakkunniga (1961: I 18; 1962: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960 för
att verkställa översyn av väglagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 6
oktober 1960):
Vahlberg, G. E., generaldirektör, ordförande;
Antonsson, J. M., lantbrukare, led. av II kamm.;
Bengtsson, H. V., plåtslagare, led. av II kamm.;
Jacobsson, P„ socialvårdsassistent, led. av I kamm.;
Johansson, N. R., ombudsman, led. av II kamm.;
Körlof, A. H. V., regeringsråd;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, andre vice talman i II kamm.
Sekreterare:
Runesten, S.-O. J., byrådirektör.
Lokal: Väg- och vattenbygnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 96 60,
rikssamt. växel 22 98 60.
Direktiven för de sakkunniga, se 1961: I K 18.
De sakkunniga har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 10
sammanträden.
De sakkunniga har avgivit delbetänkanden den 7 december 1961 angående
statsbidrag till enskild väghållning, m. m., (SOU 1962:6), och den 25
april 1962 angående avgiftsbelagda trafikanläggningar (SOU 1962:26).
De sakkunnigas arbete beräknas fortgå under år 1963.
18. Parkeringskommittén (1961:1 19; 1962:1 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1960 för
att verkställa översyn av gällande rättsregler om anordnande av parkeringsplatser
för motorfordon m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober
1960):
Westling, P. W. N., landshövding, ordförande (t. o. m. den 29 december
1962);
Andersson, T. G., landshövding, ordförande (fr. o. in. den 30 december 1962);
Hall, G. V., överdirektör, vice ordförande (fr. o. m. den 26 januari 1962);
Ahlgren, N., direktör;
Andersson, M. A. J., chefredaktör, led. av I kamm.;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Aurén, N. E. J., expeditionschef (t. o. m. den 29 december 1962);
Berglund, H. J., borgarråd;
167
IK: 18
Riksdagsberättelsen år 1963
Henrikson, C. T., stadssekreterare;
Mangård, N., hovrättsråd (fr. o. m. den 30 december 1962);
Träff, S. O., direktör.
Experter:
Ahlström, O., trafikingenjör;
Berg, F. L. V., direktör;
Hernroth, U. N., polisintendent;
Holmberg, Y., partisekreterare;
Sahlin, B. S., trafikinspektör;
Tynelius, S. G. A., stadsbyggnadsdirektör.
Sekreterare:
Backman, G. B., regeringsrättssekreterare;
Berg von Linde, S. V., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 22 november
1962);
Loheman, A., hovrättsråd (t. o. m. den 30 september 1962).
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1961: I K 19.
Kommittén har under tiden december 1961—november 1962 hållit 6 sammanträden.
Kommittén har den 18 september 1962 avgivit ett betänkande (stencilerat)
med förslag till vissa ändringar i vägtrafikförordningen rörande parkering
och annan uppställning av fordon m. m.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1963.
19. El-lagstiftningsutredningen (1961:1 20; 1962:1 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om elektriska anläggningar m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 november 1960):
Elliot, K. E. hovrättspresident, ordförande;
Esping, E. B., teknisk direktör;
Karsberg, Å. L., teknisk direktör;
Larsson, N. H. C., direktör;
Månsson, H., direktör.
Expert:
Carle, B., förste länsassessor.
Sekreterare:
Ellmén, S.-E. G., hovrättsråd;
Fahlander, T. I., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 21 mars 1962).
Lokal: Hovrätten för Nedre Norrland, Sundsvall; tel. 060/572 50.
Direktiven för utredningen, se 1961: I K 20.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 11 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1963.
168
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet \ K* 21
20. Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkommitté
(1961:I 24; 1962:I 25)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 december 1960 att
såsom svenska ledamöter ingå i en nordisk kommitté med uppgift att utarbeta
förslag till gemensam vägtrafiklagstiftning för Danmark, Finland,
Norge och Sverige:
von Sydow, G., statssekreterare (t. o. m. den 25 juni 1962);
Holmquist, B. G., rättsavdelningschef (fr. o. m. den 26 juni 1962);
Stoltz, A. W., häradshövding.
Experter:
Hagardt, S. A. O., direktör;
Tornberg, E. A. G., vägtrafikinspektör (fr. o. m. den 14 februari 1962).
Sekreterare:
Egedal, N. Hj., byrådirektör.
Lokaler: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00
rikssamt. växel 23 62 00 (Holmquist). Statens biltrafiknämnd; tel. växel
24 62 90 (Egedal).
Kommittén har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 4 sammanträden.
Kommittén räknar med att före utgången av år 1963 framlägga förslag
till gemensamma trafikregler för de nordiska länderna. Arbetet med övriga
uppgifter beräknas fortgå.
21. 1961 års trafiksäkerhetskommitté (1962: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 mars 1961 för att
verkställa utredning angående tillfälliga hastighetsbegränsningar för motorfordon
och därmed sammanhängande spörsmål:
Karleby, O., generaldirektör, ordförande;
Ahlgren, N., direktör;
Lundström, N. B., redaktör, led. av I kamm.;
Rydberg, H. A. L., polisintendent;
Stoltz, A. W., häradshövding.
Experter:
Andersson, B. J., professor;
Erlander, S. B., fil. kand.;
Gustavsson, J. O., fil. kand.
Sekreterare:
Nordström, C. G., hovrättsråd.
Biträdande sekreterare:
Järmark, B. L„ t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för kommittén, se 1962: I K 26.
Kommittén har under tiden december 1961—oktober 1962 hållit 12 sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas kunna slutföras under första kvartalet 1963.
llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. 169
Rlksdagsberättelsen
IK: 22
Riksdagsberättelsen år 1963
22. Kanaltrafikutredningen (1961: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26 maj 1961 för att
verkställa en trafikekonomisk utredning om godstransporterna mellan väner-
och vätterområdena samt västkusten (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juni 1961):
Godlund, S. A. I., professor, ordförande;
Jarder, J. O., byrådirektör;
Rickard, A. B. O., avdelningsdirektör;
Torell, A. S., direktör;
Waller, E. A., direktör.
Experter:
Hölcke, O. K. L., byrådirektör;
af Klintberg, R. H. F., direktör;
Rådberg, J. T., major (fr. o. m. den 30 maj 1962);
Sidenvall, J. G., byrådirektör.
Sekreterare:
Olsson, R. I., fil. lic.
Lokal: St. Nygatan 1, 3 tr., Stockholm 2; tel. 10 73 09.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 K 27.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 4 sammanträden
samt under tiden 14—19 maj 1962 företagit en resa inom undersökningsområdet.
En trafikekonomisk expertgrupp har hållit 4 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1963.
23. Centrala civila transportkommittén (1962:1 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 16 juni och den 13
oktober 1961 för att verkställa utredning och planläggning i fråga om den
civila transportregleringsverksamheten i krig:
Petri, F. A., direktör, ordförande;
Baltzar, S. E., förste byråsekreterare;
Bergelin, S.-E. S., byråchef;
Blidfors, T. E. J., seminarielärare, led. av II kamm.;
Brunnberg, E. A., disponent (fr. o. m. den 30 januari 1962);
Carlsten, C. J„ major, tillika sekreterare;
Dillén, B. O., kansliråd;
Hagander, J. H., byrådirektör;
Hjalmarsson, S. O. R., trafikinspektör;
Krantz, Å. A., byråchef;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Odén, C. Å., byråchef;
Rickard, A. B. O., avdelningsdirektör;
Söderberg, H. O. E., byråchef.
Expert:
170
Kommittéer och sakkunniga: KommunikationsdepartementetI K: 25
Egedal, N. Hj., byrådirektör.
Lokal: Järntorget 84 1 tr.; tel. 24 62 90.
Direktiven för kommittén, se 1962:1 K 28.
Kommittén har under tiden december 1961—oktober 1962 hållit 16 sammanträden.
Kommittén har den 27 september 1962 till statsrådet och chefen för kommunikationsdepartementet
avlämnat en promemoria (stencilerad). I denna
promemoria har kommittén redovisat sina överväganden och förslag angående
organisationen för en central civil transportregleringsmyndighet i
krig.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1963.
24. Bilskrotningsutredningen (1962:1 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juli 1961 för att
verkställa utredning angående omhändertagande och nedskrotning av kasserade
bilar (se Post- och Inrikes tidn. den 2 augusti 1961):
Montell, J. E. O., överdirektör.
Experter:
Dahlerus, B. H., direktör (fr. o. m. den 27 september 1962);
Hedström, B. L. G. O., major (fr. o. m. den 27 september 1962);
Lindblad, R. A., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 27 september 1962).
Sekreterare:
Åhrberg, H.-H. H., förste byråsekreterare (t. o. m. den 13 oktober 1962);
Bäckstrand, K. G. M., jur. kand. (fr. o. m. den 15 oktober 1962).
Lokal: Statens biltrafiknämnd; tel. 24 62 90.
Direktiven för utredningen, se 1962:1 K 29.
Sedan utredningen tillförts experter har 3 sammanträden hållits. Under
år 1962 har ett flertal kontakter skett med företrädare för den verksamhet,
som beröres av uppdraget.
Utredningens arbete beräknas kunna slutföras under första halvåret 1963.
25. Fårdskrivarutredningen (1962:1 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15 september 1961 för
att verkställa utredning angående de tekniska möjligheterna att utnyttja
maskinella hjälpmedel för efterhandsgranskning av färdskrivardiagram samt
därmed sammanhängande organisatoriska och andra frågor:
Odén, C. A., byråchef, ordförande;
Kullberg, O. G., avdelningschef;
Rydberg, H. A. L., polisintendent.
Expert:
Broomé, B. P., civilingenjör.
Sekreterare:
Falkenmark, P. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Statens biltrafiknämnd; tel. växel 24 62 90.
171
I K: 26 Riksdagsberättelsen år 1963
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 5 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas kunna slutföras under år 1964.
26. Svenske ledamoten av en skandinavisk juristkommitté för undersökning
rörande SAS’ engagement med vissa luftfartsföretag (1962: I 32)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 att såsom
svensk ledamot ingå i en skandinavisk juristkommitté med uppdrag att
undersöka konsortiet Scandinavian Airlines Systems engagement med det
mexikanska luftfartsföretaget Guest Aerovias Mexico S.A. och med det
thailändska luftfartsföretaget Thai Airways International, i den mån det senare
har samband med det förra engagementet:
öhman, F. G. H., ordförande i näringsfrihetsrådet, f. d. regeringsråd.
Sekreterare:
Mangård, N., hovrättsråd.
Lokal: Storkyrkobrinken 11, 3 tr.; tel. 10 09 05.
Kommittén har under tiden november 1961—oktober 1962 sammanträtt i
Köpenhamn, Oslo och Stockholm tillhopa 16 dagar.
Kommittén beräknas kunna slutföra sitt arbete omkring årsskiftet 1962/63.
27. Utredning angående organisationen av bokföringsarbetet m. m. inom
byggnadsstyrelsen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 för att
verkställa utredning angående organisationen av bokföringsarbetet m. m.
inom byggnadsstyrelsen.
Sandberg, A. G., direktör.
Experter:
Ekdahl, S. V. B., byrådirektör;
Eriksson-öst, O. V., byrådirektör.
Lokal: Vattenfallsstyrelsen, Jämtlandsgatan 99, Vällingby, tel. 87 00 00.
Direktiven för utredningen, se prop. 1962: 98 s. 86, 87.
Utredningen har under tiden den 6 juni—oktober 1962 hållit 8 sammanträdd-
; 1 . ;: V '' ■'' / \. . '' ; .
Utredningens arbete beräknas kunna avslutas under första halvåret 1963.
28. Utredning rörande vissa rättsliga spörsmål m. m. i fråga om radioan
läggning
och rundradioverksamhet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att utre-r
da vissa rättsliga spörsmål m. m. i fråga om radioanläggning och rundradioverksamhet.
, ,
Bergström, S. B., professor.
Lokal: Riddartorget 5, Uppsala; tel. 018/417 14, 23 613.
Under tiden den 6 juni—oktober 1962 har hållits 17 sammanträden. Här -
172
Kommittéer och sakkunniga: KommunikationsdepartementetI Kt 29
vid har samråd ägt rum med bl. a. telestyrelsen, Sveriges Radio, representanter
för Internationella teleunionen och Europeiska radiounionen m. fl.
Utredningens arbete beräknas kunna slutföras under första halvåret 1963.
29. 1962 års fritidsutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 och
den 28 september 1962 för att verkställa utredning angående fritidsområden,
fritidsbebyggelse och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. 12 september 1962):
Lundgren, J. B., generaldirektör, ordförande;
Carlsson, I., förbundsordförande;
Fälldin, N. O. Th., lantbrukare, ledamot av II kamm.;
Henrikson, C. T., stadssekreterare;
Jonsson, K. I., byggnadsråd;
Löwdin, Inga, filosofie magister;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.;
Ullsten, O., förbundsordförande.
Experter:
Enocson, J. G. R., direktör;
Erichs, S. M., länsarkitekt;
Kvarby, N. R., överlantmätare;
Sehlin, H., direktör.
Sekreterare:
Norrbom, N. C.-E., byrådirektör.
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Strömgatan 24, 4 tr., Stockholm 16 (sekreteraren)
; tel. växel 23 46 20.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
15 augusti 1962):
Den genomgripande strukturförändring, som ägt rum inom vårt samhälle under
de senaste decennierna, har vissa särskilt dominerande drag. Ett av dessa är den
i hastig takt fortgående urbaniseringen. Befolkningsomflyttningen från landsbygd
till tätort har sålunda lett till att 75 % av landets folkmängd nu är bosatt i städer
och andra tätortssamhällen. Samtidigt har inom vårt näringsliv skett en omdaningsprocess,
som varit särskilt markant i fråga om industrin och där resulterat i en
alltmer rationaliserad produktionsapparat. Detta har medfört en högt uppdriven
takt inom arbetslivet. Bilismens expansion har vidare lett till en mångdubbelt ökad
trafikfrekvens och ett allt hetsigare tempo i trafiken, överhuvudtaget har vår tillvaro
i många avseenden kommit att präglas av en intensitet helt utan motsvarighet
för blott några årtionden sedan.
Den forcerade takten i det dagliga arbetet och den allmänt häftiga puls som kännetecknar
livsrytmen, särskilt i storstaden, har i hög grad kommit att påverka den
mänskliga livsföringen. Jäkt, bullerstörningar och andra sanitära olägenheter har
skapat trängande behov av avkoppling och återhämtning i lugn och vederkvickande
miljö. Det måste i dagens samhälle från allmän folkhälsosynpunkt anses såsom
synnerligen önskvärt, att främst tätorternas befolkning beredes möjlighet till
stärkande rekreation i annan miljö än vardagens, särskilt genom vistelse ute i naturen.
173
IK: 29
Riksdagsberättelsen år 1963
Parallellt med den utveckling, som här skisserats, har inom samhällets olika
sektorer skett ett betydande ekonomiskt framåtskridande, och en kraftig förbättring
av det materiella välståndet har kommit individerna till del. Samtidigt har
människorna tillförsäkrats en längre fritid. Den dagliga arbetstiden har undan
för undan förkortats. Femdagarsveckan har blivit allt vanligare. Inom en nära
framtid torde också fyraveckorssemestern vara en förmån, som tillkommer de flesta
befolkningsgrupper. Den vidgade fritiden har blivit en mycket väsentlig och
uppskattad del av standardhöjningen. Välståndsökningen kommer också mer och
mer att skapa de individuella ekonomiska förutsättningarna för ökad valfrihet i
fråga om fritidens utnyttjande. Den problematik, som vi ställs inför i dagens och
än mer i morgondagens samhälle, blir därför denna: hur skall vi kunna få det
bästa utbytet i olika avseenden av den ökande fritiden. Denna frågeställning involverar
flera stora delproblem. Här vill jag närmast till behandling taga upp vissa
mera konkreta problem, nämligen de som rör fritidsområden, fritidsbebyggelse
och därmed närbesläktade spörsmål.
Önskemålet om större möjligheter att förlägga fritiden till en annan miljö än
vardagens leder till växande anspråk på utrymme för fritidsrekreation. Efterfrågan
på mark för sådant ändamål har tidigare i huvudsak riktits mot de större
tätorternas närmaste omgivningar. Människorna har emellertid blivit betydligt
rörligare i sina fritidsvanor. Främsta anledningen är givetvis bilismens starka utveckling
som revolutionerat resemöjligheterna för stora delar av vårt folk. Förbättringar
i trafikapparaten i övrigt spelar också in. Resultatet har blivit en allt
mer växande efterfrågan på fritidsbostäder och utrymme för fritidsvistelse i andra
former.
I de större städernas närmaste omgivningar har redan tillgången på mark för
fritidsändamål minskat kraftigt, och efterfrågan på sådan mark gör sig nu gällande
inom större regioner. Kraven på upplåtelse av nya områden för detta ändamål,
belägna längre bort från de större tätortsbildningarna, kan väntas öka inom en
relativt kort tidrymd. Den i stort sett orörda landsbygdsnaturen torde kunna räknas
som en av våra största tillgångar. För allas trevnad måste det därför vara en
angelägen uppgift att tillgodose de växande kraven på ökad upplåtelse av markområden
för fritidsändamål under hänsynstagande till att så mycket som möjligt
av ursprungsmiljön bevaras. Därför lämpade områden måste reserveras för gemensamt
nyttjande, exempelvis för bad och såsom strövområden. Fritidsbebyggelsen
i form av enfamiljshus ställer särskilt stora anspråk på markresurserna och måste
ofta fogas in i en miljö, som är speciellt känslig för bebyggelse, ökad vikt måste
■därför fästas vid frågan hur denna fritidsbebyggelse i framtiden lämpligen bör
ordnas.
Systemet med en vinterbostad och en sommarbostad är ett utmärkande inslag
i de svenska bostadsvanorna. Ofta förekommer det att hyreslägenhet och sommarstuga
är ett alternativ eller en övergångsform till enfamiljshus som helårsbostad.
Men även den egna villan kombineras ofta med innehav av särskild sommarstuga.
Antalet sommarstugor i landet har uppskattats till omkring en kvarts
miljon, och det torde f. n. byggas i runt tal 10 000 nya stugor per år. En så omfattande
bebyggelse ställer betydande krav på planläggning. Vägar och parkeringsplatser
måste planeras och byggas och sanitära anläggningar och serviceanordningar
av olika slag skapas.
De frågeställningar jag här belyst har berörts av Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund i en den 21 januari 1961 dagtecknad framställning till Kungl.
Maj:t om översyn av fritidsfrågorna. I skrivelsen framhålles bl. a. att samhället
i tid måste planera för den utveckling av fritidsvanorna, som redan nu kan förutses,
och den expansion, som kan väntas under det närmaste årtiondet.
Det synes mig vara en viktig uppgift att som underlag för samhällsplaneringen
174
Kommittéer och sakkunniga: KommunikationsdepartementetI K: 29
söka få fram säkrare uppgifter om fritidsbebyggelsen och dess framtida utveckling.
En prognos för åtminstone den närmaste tioårsperioden rörande den beräknade
omfattningen av småhusbyggandet för fritidsändamål skulle underlätta ett
bättre infogande av fritidsbebyggelsen i samhällsplaneringen. Detta gäller inte
minst inom områden, där fritidsbebyggelsen ännu inte fått någon större omfattning.
En dylik mera långsiktig prognos ger också anledning att i planeringssammanhang
särskilt uppmärksamma, att fritidsbebyggelsen i form av enfamiljshus
tar i anspråk mark på ett helt annat sätt och i en helt annan omfattning än andra
anläggningar för fritidsändamål. En av orsakerna till olämplig fritidsbebyggelse
är bristen på lämpligt belägna tomter. Att genom restriktioner av olika slag förhindra
anskaffandet av egen tomt är icke någon lösning av problemet på längre
sikt. Det måste tvärtom vara en angelägen uppgift att inom ramen för den översiktliga
bebyggelseplaneringen anvisa välbelägna tomtområden för sommarstugor
och liknande fritidsbebyggelse. I sammanhanget må även erinras om att årets riksdag
behandlat fråga om att avdela vissa medel ur domänverkets driftinkomster för
att bestrida utgifter i samband med domänverkets natur- och fritidsverksamhet
(prop. 39, Jo 8; Rskr. 237). Här avsedd verksamhet avser närmast att på domänverket
tillhörig, för fritidsändamål lämplig mark — vilken är särskilt omfattande
i de norra delarna av landet — anordna camping-, parkerings- och rastplatser.
Dylika åtgärder torde emellertid på längre sikt i ökad grad få kombineras med
direkta upplåtelser av mark i allmän eller enskild ägo för olika slag av fritidsändamål.
Frågan om statens och kommunernas befattning med vidare markupplåtelser
bör dock behandlas i annat sammanhang.
Vissa för fritidsverksamheten väsentliga frågor är redan under utredning. Sålunda
utreder särskilt tillkallad sakkunnig f. n. såväl naturvården som frågan om
strandlagens verkningar. Markfrågorna har särskilt aktualiserats och kommer att
närmare övervägas bl. a. mot den här tecknade bakgrunden. I detta sammanhang
är den inom arrendelagsutredningen pågående utredningen om s. k. sommarstugearrenden
också av intresse. Vidare har konkreta åtgärder inom vissa områden
kunnat genomföras med hjälp av de anslag, som står till Kungl. Maj:ts förfogande
för bl. a. friluftslivets främjande.
Vad gäller planeringen för fritidsbebyggelse har ett betydande antal detaljplaner
upprättats på enskilt initiativ. Enligt en nyligen genomförd lagändring ankommer
det emellertid på kommunerna att taga ansvaret för denna uppgift. Takten i planeringen
fyller emellertid icke behovet bl. a. till följd av brist på sakkunniga planerare.
Vidare sker planeringen ofta utan stöd av översiktlig planläggning. Behovet
av ökad kännedom om den framtida utvecklingen av fritidsbebyggelsen är
synnerligen angelägen. Därjämte föreligger behov av samordning av olika åtgärder
för att genomföra planerna.
Av det anförda torde framgå, att man har anledning vänta en betydande utveckling
av fritidsbebyggelsen i vårt land och att denna utveckling kommer att medföra
åtskilliga problem för de berörda statliga och kommunala myndigheterna.
Hittills torde dessa myndigheter i viss utsträckning ha riktat in sig på att med
olika medel förhindra tillkomsten av fritidsbebyggelse, som ansetts medföra olämpliga
verkningar. Såsom jag tidigare uttalat, torde emellertid den framtida efterfrågan
på mark för detta slag av bebyggelse få en sådan omfattning att mera aktiva
åtgärder blir påkallade. Det gäller att kunna främja god lokalisering och utformning
av olika slag av fritidsbebyggelse, som på en gång tillgodoser den byggande
allmänhetens önskemål och hänsynen till olika allmänna intressen, såsom
naturskydd, bebyggelsens anpassning till den naturliga miljön, trafiksäkerhet, hygien
och brandskydd. För att kunna draga upp riktlinjer till ledning för myndig
heternas handlande krävs emellertid mer ingående kunskaper bl. a. om efterfrågans
inriktning på områden av olika natur och belägenhet, på olika hustyper samt
175
I K: 29
Riksdagsberättelsen år 1963
olika möjligheter att hushålla med tillgänglig mark. Vidare är det önskvärt med en
närmare undersökning av tillgången på för skilda fritidsändamål lämpliga områden.
För en sund utveckling av fritidsbebyggelsen på längre sikt krävs fördjupade
kunskaper i här berörda avseenden. En utredning i detta syfte synes mig
därför angelägen och bör nu komma till stånd.
De problem, som uppkommer i anslutning till en omfattande fritidsbebyggelse,
har delvis penetrerats i tidigare utredningar, t. ex. de skärgårdsundersökningar,
som gjorts i Stockholms och Östergötlands län (Stockholms skärgård, 1956; Norra
länsdelen, Stockholms län, befolkning, näringsliv, m. m., 1960; Kustbygd och skärgård
i Östergötland, 1960) och den strandutredning som verkställts i Hallands län
(Fritidsbebyggelsen vid Hallandskusten, 1961). En bearbetning av dessa och andra
liknande undersökningar i ett sammanhang borde kunna ge åtskilligt av värde
både för planeringen i stort och för planeringen inom nuvarande och blivande
områden för fritidsbebyggelse.
Utredningen bör föreslå de ändringar i nu gällande byggnadslag och andra författningar,
som utredningen kan finna erforderliga för att tillgodose behovet av
fritidsområden och för att främja en sund utveckling av fritidsbebyggelsen. Utredningen
bör efter samråd med byggnadsstyrelsen och statens institut för byggnadsforskning
söka angiva riktlinjer för en långsiktigare och genomtänkt planering
av fritidsbebyggelsen. Effekten av en sådan planering synes böra prövas
genom praktiska försök i erforderlig skala. Utredningen bör ävenledes — efter
samråd med statens institut för byggnadsforskning — kunna ta upp frågan om
lämpliga åtgärder från det allmännas sida för tillhandahållande åt allmänheten
av ritningar till typhus samt råd och anvisningar i fråga om material, underhåll
etc.
En fråga som i detta sammanhang förtjänar att särskilt uppmärksammas avser
behovet och skötseln av gemensamhetsanläggningar inom ett fritidsområde. Det
torde därför bl. a. få ingå i utredningens uppdrag att efter samråd med vattenvårdskommittén
och de vattenvårdande myndigheterna överväga åtgärder att
effektivt inordna fritidsbebyggelsens vatten- och avloppsfråga i den långsiktiga
planläggningen. Kommittén bör även överväga möjligheterna att skapa sådana
former för renhållningen inom fritidsområdena att sanitär olägenhet icke uppstår.
Kommunens medverkan torde i regel erfordras såväl i sistnämnda avseende som
när det gäller att effektivisera det vattenvårdande arbetet.
En annan fråga av gemensamhetskaraktär för fritidsområdena tarvar likaledes
vissa överväganden, nämligen behovet av gemensamma väg- och parkeringsanläggningar
för att tillgodose den ökande bilismens krav. I allt väsentligt torde visserligen
dessa frågor redan vara föremål för uppmärksamhet från de vägvårdande
myndigheternas sida och 1960 års vägsakkunniga. Emellertid kan det övervägas
att låta upprustningen av det allmänna vägnätet innefatta anordnandet av nya ur
fritidssynpunkt välbelägna parkerings- och rastplatser vid eller i nära anslutning
till detta vägnät.
Ett annat problem utgör renhållningen utefter de allmänna vägarna, som nu
ombesörjes av väg- och vattenbyggnadsverket. Frågan om ansvaret för denna renhållning
torde komma att prövas av 1960 års vägsakkunniga men bör även beaktas
vid en utredning av fritidsbebyggelsen. Fritidsintressenas önskemål om renhållningen
efter vägarna torde gå väsentligt längre än vad som ur de vägvårdande
myndigheternas synpunkt kan anses rimligt. De spörsmål som här antytts synes
mig vara av sådan vikt att de bör övervägas av utredningen i samråd med vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen och 1960 års vägsakkunniga. Härvid torde även i
samråd med vägmyndigheterna böra upptagas till prövning spörsmålet om vtterligare
markering utefter vägarna av rastplatser och utflyktsmål.
Under senare år har i betydande utsträckning anlagts campingplatser av såväl
176
Kommittéer och sakkunniga: KommunikationsdepartementetI K: 30
kommuner som enskilda. Campingen har emellertid ökat i sådan omfattning att
behovet av dylika platser ändock icke kunnat tillfredsställas. Hälsovårdsnämnderna
i kommunerna har att utöva viss tillsyn över campingplatserna. Ur ordningssynpunkt
förekommer också viss kontroll. Därutöver gör sig emellertid ett starkt
behov gällande av bättre utrustning av campingplatserna i olika avseenden. Den
fortgående standardstegringen och särskilt den starkt ökade omfattningen av bilcampingen
har nämligen snabbt stärkt kravet på serviceanordningar av skilda
slag inom campingplatserna. Med bilcampingen har följt ett ökat inslag av barnfamiljer
och familjer i medelåldern. Denna utveckling inom campingen ställer nya
och speciella krav på campingplatserna och deras utrustning. Mot bakgrunden
av det anförda synes det mig angeläget att campingens omfattning undersökes och
att förslag till åtgärder, som betingas av utvecklingen, läggs fram. Även med långtgående
engagemang från det allmännas sida på här angivna områden, blir insatsen
förfelad om inte människorna själva iakttar den varsamhet med flora och fauna
som ytterst skapar de bestående värdena i vår natur. På samma sätt blir fritidsvärdena
spolierade om fritidsområdets besökande genom nedskräpning och sanitär
vårdslöshet gör platsen obrukbar för avsett ändamål. Här måste propaganda
och uppfostran sättas in och kommittén bör undersöka lämpliga åtgärder härför.
Likaså bör övervägas i vilken mån nedskräpning bör beivras.
En annan med fritidsverksamheten sammanhängande fråga gäller möjligheterna
att i önskvärd utsträckning anordna badplatser. På en del håll är tillgängligt vattenområde
till följd av vattenförorening icke lämpligt att bada i. På andra håll
finns icke naturliga badplatser inom rimligt avstånd. Det kan mot bakgrunden
härav och med hänsyn till det ökade behovet av badplatser befinnas lämpligt att
i större utsträckning än f. n. anordna utomhusbassänger. För simundervisningen
skulle otvivelaktigt ett ökat antal sådana anläggningar komma att spela roll. Utredningen
synes böra överväga de frågor, som sammanhänger härmed.
För småbåtar av olika slag finnes nu oftast bryggor och uppläggningsplatser som
anlagts och bekostats delvis genom kommunernas medverkan. Den kraftiga ökningen
av antalet fritidsbåtar under de senaste åren har medfört behov av väsentligt
ökade insatser på detta område. Särskilt må framhållas angelägenheten av att
lämpliga tilläggsplatser tillskapas vid eller i nära anslutning till fritidsområden
eller områden, där allemansrätten i brist på möjligheter att gå i land inte kan utnyttjas.
En lämplig form härför torde vara den s. k. enkla gästhamnen. Tillgång till
mera utspridda ankrings- och tilläggsplatser synes också böra eftersträvas. Utredningen
torde böra ange riktlinjer för en ökad insats på detta område under kommunal
medverkan.
Oavsett hur organisationen av planväsendet i en framtid kan komma att utformas,
synes utredningen böra vara oförhindrad framlägga de förslag till förstärkning
av resurserna inom olika organ för samhällsplaneringen, vartill utredningen
kan finna anledning.
30. Bilförarutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 för
att verkställa utredning angående förarutbildningen och därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 september 1962):
Elfving, O. G. C., landshövding, ordförande;
Buren, C.-D. E., förste bilinspektör;
Kallerdahl, B. U., rektor;
Levin, H. S., led. av riksdagens II kamm.;
Persson, S., ombudsman i Svenska kommunalarbetareförbundet;
177
I K: 30
Riksdags berättelsen år 1963
Skiöld, L. O. R., byråchef;
Thorson, G. A., direktör.
Sekreterare:
Morath, B. A., stadsfiskalsassistent.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. 10 09 06.
Direktiv (anförande av statsrådet Skoglund till statsrådsprotokollet den
15 augusti 1962):
Ökningen av antalet trafikolyckor under senare år har ställt i förgrunden behovet
av ytterligare effektiva åtgärder för ökad trafiksäkerhet. Frågan med vilka
medel detta behov bäst skall kunna tillgodoses är föremål för omfattande och
intensiva undersökningar världen över. Någon radikal lösning av problemet har
icke kunnat anvisas. Uppenbart är emellertid att man icke genom att inrikta åtgärderna
på en enda eller några få av den mångfald faktorer som tillsammans
medverkar till den ogynnsamma olycksutvecklingen kan räkna med att nå tillfredsställande
resultat på lång sikt. Problemet måste fördenskull angripas samtidigt
från flera utgångspunkter och på olika plan om utsikter skall finnas till en
bestående förbättring av situationen.
De insatser som i vårt land gjorts från det allmännas sida samt av olika organisationer
och enskilda personer har medverkat till att i varje fall de svårare
olyckorna inte ökat i samma takt som biltrafiken. Vårt land intar också en i
jämförelse med andra länder gynnsam plats när det gäller säkerheten i trafiken.
Redan vid dagens trafik och i all synnerhet inför den fortsatta trafikökning som
är att vänta krävs emellertid fortsatta energiska ansträngningar på alla fronter
för att skapa förutsättningar för en säker trafik. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att antalet bilar, som f. n. uppgår till ca 1,5 miljon, enligt föreliggande
prognoser beräknas stiga till drygt 2,5 miljoner omkring 1975.
I vad mån olika, i ett samordnat handlingsprogram ingående åtgärder skall
kunna leda till det eftersträvade resultatet beror i sista hand på de enskilda trafikanternas
uppträdande i trafiken, deras kunskaper om gällande trafikregler
samt deras förståelse och respekt för dessa regler liksom av deras färdighet och
sinnesnärvaro som förare av fordon. Detta innebär att utbildningen av fordonsförare
samt den allmänna trafikutbildningen intar en central plats i programmet
för åstadkommande av en förbättrad trafiksäkerhet.
Det ökade intresset i vårt land för att förbättra utbildningen av fordonsförare
har tagit sig uttryck bl. a. i ett flertal framställningar om utredning i ämnet. Sålunda
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse den 16 november 1961
på basis av en inom styrelsens trafikbyrå upprättad promemoria understrukit
angelägenheten av att frågan om körkortsutbildning och körkortsprov närmare
utredes så att en klar målsättning för utbildning i körskola erhålles. Vidare har
bl. a. Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund hemställt att utbildningen av
motorfordonsförare förlägges till yrkesskolorna. I en till kommunikationsdepartementet
överlämnad promemoria har automobilbesiktningsmännens förening
föreslagit, att organisationen av bilinspektionen utredes i samband med förarutbildningen.
Vid den inventering av olika förslag till åtgärder för ökad trafiksäkerhet
som i samarbete med representanter för olika myndigheter och organisationer
företagits inom kommunikationsdepartementet har vidare framkommit ett
flertal förslag till ytterligare effektivisering av förarutbildningen m. m.
Med hänsyn till vad som anförts torde frågan om reformering av utbildningen
av motorfordonsförare böra utredas och övervägas genom särskilda för ändamålet
tillkallade sakkunniga. Dessa bör även utreda vissa åtgärder för en bättre allmän
trafikutbildning samt en del frågor beträffande det nuvarande körkortssystemet
m. m.
178
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartemenletl K: 30
Utredningen bör i första hand företa en genomgripande revision av gällande
kursplaner för undervisningen i körskolorna och därvid bl. a. beakta behovet av
ökad träning i landsvägskörning, körning i mörker m. m. Vidare erfordras en
översyn av de anvisningar, som fastställts att tillämpas av besiktningsman vid
körkorts- och trafikkortsprov. I anvisningarna bör klarläggas de detaljprov, som
skall ingå i körprovet, samt ges enhetliga riktlinjer för omfattningen av det teoretiska
provet och för bedömningen av elevens prestationer och allmänna lämplighet
som motorfordonsförare. Utredningen bör vidare uppmärksamma hur erforderlig
kontroll av körskolorna skall åvägabringas samt lägga fram riktlinjer för
inspektion av körskola.
I ett skede när motorfordonstrafiken ökar starkt växer samhällets krav på den
enskilde som fordonsförare. Det kan därför ligga nära till liands att anse det
vara samhällets uppgift att också svara för förarutbildningen. Från många håll
har mot denna bakgrund framförts tanken på att körskolor borde anordnas i
kommunernas och landstingens regi. För egen del vill jag särskilt framhålla de
möjligheter som torde finnas att i ökad utsträckning förlägga utbildningen avfrämst
yrkesförare till de allmänna yrkesskolorna. Härjämte bör frågan om anordnande
av kommunala körskolor vid sidan av de privata övervägas av utredningen.
Vidare bör utredningen undersöka möjligheterna att underlätta för de ideella
organisationer, som nu utbildar motorfordonsförare, att utöka sin verksamhet i
detta avseende. Enligt min mening skulle utbildningsmöjligheterna ytterligare
förbättras, om även motororganisationerna med sina betydande resurser i vidgad
utsträckning kunde åtaga sig en utbildningsverksamhet på ifrågavarande område.
En annan fråga som anmäler sig i detta sammanhang gäller möjligheterna att
låta bilskolorna förrätta även de slutliga körkorts- och trafikkortsproven. Vissa
skäl talar för att bilskolor i det allmännas regi borde kunna erhålla befogenhet
att också svara för prövningen av de körkortssökande. I annat sammanhang har
förslag framförts, att jämväl privata bilskolor borde kunna ges denna rätt. I den
diskussion, som ägt rum i denna fråga, har en rad synpunkter för och emot en
sådan anordning anförts. Ett spörsmål av avgörande betydelse synes mig vara om
garantier kan skapas för en fullgod utbildning. Hela denna fråga bör enligt min
mening grundligt och förutsättningslöst undersökas. Med hänsyn till vad som sagts
i det föregående förutsättes givetvis att höga krav måste ställas på personalen
hos de bilskolor, som har hand om utbildningen. Det är väsentligt att de som
meddelar undervisning har god pedagogisk utbildning och gedigna kunskaper
inom trafikens område. Frågan om förbättrad utbildning av bilskolepersonalen
bör därför utredas. I detta sammanhang bör jämväl övervägas spörsmålet om förbättrad
utbildning av besiktningspersonal. Starka skäl kan anföras för att utbildningen
av både körskolornas och bilinspektionens personal sker genom det
allmännas försorg. Härvid uppkommer frågan hur utbildningen skall organiseras
och var den skall förläggas. Det är också viktigt att såväl körskole- som besiktningspersonalen
får ta del av nyheter i fråga om trafiksäkerhet och trafikundervisning
vid särskilt anordnade fortbildningskurser. Vid övervägandet av dessa
frågor bör samråd ske med 1962 års polisutbildningskommitté, som enligt direktiven
även har att behandla frågan om polisens trafikutbildning.
I detta sammanhang bör också tas upp frågan om huvudmannaskapet för kontrollverksamheten
beträffande förarutbildningen. Det är viktigt att den myndighet,
som har ledningen av kontrollverksamheten också äger sakkunskap på det
pedagogiska området. Det torde dock icke vara lämpligt att inordna körskoleviiscndet
under exempelvis överstyrelsen för yrkesutbildningen. Utredningen torde
i stället böra pröva andra former för att ge inspektionsmyndigheten den ställ
-
1 79
I K: 30
Riksdagsberättelsen år 1963
ning och organisation som är nödvändig. Den nuvarande uppdelningen av frågor
rörande körskolorna på länsstyrelserna, statens bilinspektion samt väg- och vattenbvggnadsstyrelsen
i dess egenskap av chefsmyndighet för bilinspektionen synes
icke vara helt tillfredsställande ur organisations- och effektivitetssynpunkt.
Utredningen bör därför särskilt uppmärksamma detta spörsmål. I sammanhanget
bör utredningen även undersöka och överväga vilka konkreta fördelar som kan
vinnas, därest de uppgifter som nu åvilar statens bilinspektion respektive statens
biltrafiknämnd sammanföres till en självständig myndighet. Ifrågavarande organ
skulle få karaktären av speciell trafikmyndighet, inom vilken en stor fond av erfarenhet
och sakkunskap på trafikens område skulle bli samlad. Vid utarbetandet
av organisationsförslagen bör utredningen bl. a. beakta allmänhetens berättigade
anspråk på att förarprov, besiktningar m. m. blir utförda utan lång väntetid. Med
andra ord bör organisationen i sin helhet fungera på sådant sätt, att någon köbildning
inte uppstår.
En grundläggande allmän trafikundervisning meddelas sedan många år tillbaka
i skolorna. Med hänsyn till bilismens roll i dagens men framförallt morgondagens
samhälle, där praktiskt taget varje vuxen medborgare får behov av körkort,
talar starka skäl för att denna undervisning får en sådan uppläggning och
ges ett sådant innehåll att den i högsta klassen i grundskolan kan utmynna i en
teoriutbildning motsvarande den som bör krävas för erhållande av körkort för
bil. Härför torde icke krävas någon utökning av den tid som enligt Kungl. Maj ds
cirkulär den 17 april 1959 skall avdelas för trafikundervisning i skolorna. I
första hand behövs ett mer effektivt utnyttjande av den tid som avdelats för trafikundervisning.
I detta syfte bör utredningen bl. a. överväga vilka åtgärder
som bör vidtagas för att öka tillgången på lämplig lärarpersonal för trafikundervisning
och för att utrusta skolorna med olika hjälpmedel för denna undervisning.
Vidare bör undersökas huruvida inte trafikundervisningen — som i olika
stadier bör ta sikte på uppträdandet i trafiken som gångtrafikant, cyklist resp.
inotorfordonsförare — i sin helhet skulle kunna obligatoriskt ingå i något ämne
på schemat. Det nuvarande samarbetet med polisen och olika organisationer bör
bibehållas och helst utvecklas ytterligare men därutöver bör prövas huruvida
icke skolöverstyrelsen bör ha tillgång till trafikexpertis med pedagogisk utbildning.
Vidare bör särskilt undersökas möjligheterna att i ökad utsträckning använda
skoltelevision och skolradio i trafikundervisningen. Dessa media bör med
stor effektivitet kunna utnyttjas i trafikundervisningens tjänst.
I samband med frågan om förbättrad förarutbildning aktualiseras frågan om
en differentiering av körkorten i särskilda körkort för personbil, lastbil och buss.
Enligt gällande bestämmelser är den som innehar körkort för bil berättigad att
framföra motorfordon utan begränsning till fordonsslag och storlek. Jämlikt 27 §
förordningen angående yrkesmässig trafik m. m. gäller dock, att bil icke får
framföras i sådan trafik med mindre föraren har trafikkort. Kungl. Maj:t äger
jämlikt 29 § 5 mom. vägtrafikförordningen utsträcka trafikkortsplikten att gälla
jämväl för den som har till yrke att för annans räkning framföra buss eller sådan
lastbil, vars totalvikt överstiger 7 ton, eller utryckningsfordon. En utsträckning
av trafikkortsplikten enligt sistnämnda bestämmelse kommer visserligen att
medföra att en stor del av förare av tyngre fordon faller under bestämmelserna
men att vissa egna företagare samt förare, som tillfälligt framför fordon, icke
kommer att beröras av bestämmelserna. Ur trafiksäkerhetssynpunkt torde en
sådan ordning vara mindre tillfredsställande. Ett system med differentierade
körkort torde vara bättre ägnat att tillgodose trafiksäkerheten än den ifrågasatta
utsträckningen av trafikkortsplikten. I samband med den genomgripande översyn
av körkortsutbildningen som det nu gäller bör utredningen även taga upp
frågan om införande av differentierade körkort.
180
Kommittéer och sakkunniga: Kommunikationsdepartementet! K: 31
[ det betänkande som år 1957 avgavs av 1953 års trafiksäkerhetsutredning
framlades förslag att körkort skulle vara provisoriskt under ett år från utfärdandet,
varefter slutlig ställning skulle tagas rörande innehavarens lämplighet som
motorfordonsförare. I det anförande till statsrådsprotokollet, vari jag förordade
proposition till riksdagen på grundval av betänkandet (prop. 1958:69 s. 67),
framhöll jag beträffande frågan om provisoriskt körkort, att ett system som det
föreslagna f. n. inte borde införas med hänsyn till att man borde avvakta erfarenheterna
av de skärpta reglerna angående återkallelse av körkort, som samtidigt
underställdes riksdagens prövning. Vid frågans behandling i riksdagen
förklarade sig andra lagutskottet (L2U 1958:20) dela denna uppfattning. Den
skärpta trafiksituationen motiverar emellertid att frågan om införande av provisoriska
körkort nu tages upp till förnyat, förutsättningslöst övervägande i samband
med den förordade översynen av hela förarutbildningen.
Ett annat spörsmål som framförts i diskussionen om ökad trafiksäkerhet gäller
möjligheten att fortlöpande kunna följa körkortsinnehavarnas utveckling och ingripa
om en förare i något hänseende skulle visa sig vara klart olämplig att föra
motorfordon. Därvid har bl. a. föreslagits införande av en periodisk kontroll, vid
vilken förarnas hälsotillstånd skulle kontrolleras och sådana förare utmönstras
som från medicinska synpunkter icke är lämpliga att föra bil. Vidare har hävdats
att man genom särskilt anordnade prov borde utröna om vederbörande innehar
erforderliga kunskaper och färdigheter att framföra motorfordon. Det förtjänar
framhållas, att man i vissa länder — t. ex. Danmark, Finland och Norge — begränsat
körkortets giltighet och föreskrivit särskilda villkor för dess förlängning.
Utredningen synes böra överväga här berörda spörsmål på nytt för vårt lands
del. Därvid bör utredningen samråda med de svenska ledamöterna i nordiska vägtrafikkommittén,
vilken har till uppgift bl. a. att koordinera vägtrafiklagstiftningen
i de nordiska länderna.
I anslutning till frågan om fortlöpande kontroll av förarnas lämplighet torde
frågan om en effektivare registrering av körkortsinnehavare böra övervägas. Ett
minimikrav på registreringen är att det utan alltför stor omgång skall kunna
utrönas om en person innehar körkort och av vilken länsstyrelse detta utfärdats.
Bristerna i det nuvarande registreringssystemet är påtagliga. Ett av statistiska
centralbyrån i juli 1960 framlagt förslag skulle innebära vissa förbättringar i förhållande
till nuläget men synes icke leda till en definitiv lösning av frågan om
ett ändamålsenligt registreringssystem. Med hänsyn till angelägenheten av att
kunna effektivt kontrollera körkortsinnehavet synes mig hela frågan om registreringen
böra ånyo övervägas. Utredningen bör därför framlägga förslag även i
denna fråga. I denna och andra frågor av gemensamt intresse bör utredningen
samråda med länsförvaltningsutredningen.
Utredningen bör närmare ange de ekonomiska konsekvenser, som dess förslag
för med sig. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. I den mån så finnes
erforderligt eller lämpligt, bör resultatet av utredningsarbetet redovisas successivt
i form av delbetänkanden.
Utredningen har under året hållit 1 sammanträde.
31. Saffle kanalutredning
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 oktober 1962 för
att upptaga förhandlingar rörande frågor om ombyggnad av Säffle kanal
med berörda lokala intressenter.
Lokrantz, L., civilingenjör.
181
IK: 31
Riksdagsberättelsen år 1963
Expert:
Rickard, B. O., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Backman, G. B., regeringsrättssekreterare.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
182
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fis 2
Finansdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1962
1. 1955 års stadsutredning (1960: I 17; 1961: I 14; 1962: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 januari 1955 för
att verkställa utredning om städernas särskilda skyldigheter och rättigheter
i förhållande till staten (se Post- och Inrikes tidn. den 10 mars 1955):
Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör, ordförande;
Bendz, E., direktör, f. d. borgmästare;
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör.
Experter:
Adner, N. G., byrådirektör;
Bohman, H. Å., kammarråd;
Brissman, B. H., kronokamrerare;
Byström, A. S. T., bibliotekarie;
Edling, N. P. J., kammarråd;
Sjönell, I. Marianne, byråchef.
Sekreterare:
Villner, S. V., taxeringsintendent.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 22.
Utredningen har under tiden december 1961—mars 1962 hållit 28 sammanträden.
Utredningen har avgivit ett den 30 januari 1962 dagtecknat betänkande,
benämnt »Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till
staten» (SOU 1962:9), varjämte särskilda yttranden avgivits i tre olika
ärenden.
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredningen angående redogöraransvaret m. m. (1960: I 18;
1961: I 15; 1962: I 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning rörande redogöraransvaret och anmärkningsprocessen
jämte därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 7
juli 1955):
Eckerberg, E. L., regeringsråd, ordförande;
Wikström, C. T., f. d. kammarrättsråd;
Ehnbom, E. B. A., byråchef.
Expert:
Nilsson, C. E., krigsråd.
183
I Fij 2
Riksdagsberättelsen år 1963
Sekreterare:
Widmark, P. S. V., t. f. kammarrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 27.
Utredningen har sedan den 1 november 1961 hållit 26 sammanträden.
Efter sistnämnda tidpunkt har utredningen avgivit utlåtande över betänkande
med författningsförslag angående stämpel- och expeditionsavgifter.
Utredningen, som den 4 mars 1960 avgivit betänkande angående redogöraransvaret
och anmärkningsprocessen (SOU 1960:7), har den 26 november
1962 avgivit betänkande, benämnt »Bevakning, avskrivning och eftergift
av kronans fordringar» (SOU 1962:49).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Kommittén för maskinell databehandling (1960: I 20;
1961: I 17; 1962: I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1955 för
att verkställa utredning rörande statsförvaltningens behov av databehandlingsmaskiner
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes
tidn. den 31 oktober 1955):
Cardelius, E. C. F., generaldirektör, ordförande;
Linden, K. G., expeditionschef;
Velander, F. E. H., professor, avliden den 26 november 1961.
Experter:
Bruno, G. F., avdelningschef;
Helleberg, N., ekonomidirektör;
Lindgren, A. S. V., byråchef;
Lindvall, K. E., byrådirektör;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Pernelid, V. Å. E., t. f. byråchef;
Thorson, T. A. R., byråchef;
Ubbe, S., förrådsdirektör;
Westerberg, O. H., trafikinspektör.
Sekreterare:
Hävermark, K. G. J:son, byråchef.
Biträdande sekreterare:
Dahlström, Ä. V., byrådirektör;
Dopping, S. P. O., avdelningsdirektör.
Direktiven för utredningen, se 1956: I Fi 32.
Kommittén har sedan november 1961 hållit 27 sammanträden.
Kommittén har avgivit dels den 2 november 1961 en särskild del av sitt
betänkande, benämnd »Den automatiska databehandlingens teknik» (SOU
1961:60), dels den 20 juni 1962 sitt huvudbetänkande »Automatisk databehandling»
(SOU 1962:32).
Uppdraget är därmed slutfört.
184
I Fi: 6
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
4. Uppdrag att utarbeta en översikt över utländsk lagstiftning angående
konjunktur politisk reglering av avbetalning shandeln (1960: I 25;
1961: I 19; 1962: I 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1957 med uppdrag att
utarbeta en översikt över utländsk lagstiftning angående konjunkturpolitisk
reglering av avbetalningshandeln:
Baarsen, F., byråchef.
Utredningsuppdraget har enligt Kungl. Maj:ts beslut den 27 april 1962
upphört med utgången av november månad 1962.
5. 1959 års långtidsutredning (1960: I 36; 1961: I 27; 1962: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 maj 1959 för
att verkställa förnyad utredning rörande utvecklingstendenserna inom den
svenska ekonomin (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juni 1959):
Svennilson, S. I., professor, ordförande;
Bentzel, R. H., professor;
Cederwall, G. F. E., landshövding;
Fastbom, E. L., kanslichef;
Meidner, R. A., fil. dr;
Ringström, K. G., riksgäldsdirektör;
Sundén, O. R., direktör.
Experter:
Canarp, C. S. T., t. f. byråchef;
Holmström, S. J. R., direktör;
Jureén, L. J. F., byråchef;
Kragh, B. R. V., t. f. överdirektör;
Wallander, J. R., bankdirektör.
Sekreterare:
Beckman, R. G., byråchef;
Danielsson, G., fil. kand.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 36.
Utredningen har den 14 mars 1962 avlämnat ett betänkande med titeln
»Svensk ekonomi 1960—65» (SOU 1962: 10), jämte bilagor 1—5 (SOU
1962: 11) och bilaga 6 (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning rörande vissa ändringar i lagstiftningen om mått och
vikt, m. m. (1960: I 42; 1961: I 33; 1962: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande vissa ändringar i lagstiftningen om mått och
vikt, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 21 oktober 1959):
Lännergren, E. B., lagman.
Experter:
Åhström, N. Å. A., revisionssekreterare;
185
IFi: 6
Riksdagsberättelsen år 1963
Laurell, K. F., byrådirektör;
Almqvist, T. A. V., förste ingenjör.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 42.
Återstående del av utredningsuppdraget har övertagits av en den 28 juni
1962 tillsatt utredning om metrologiska enheter, se I Fi 34.
7. Valutakommittén (1961: I 39; 1962: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1960 för
att verkställa utredning rörande valutaregleringen (se Post- och Inrikes tidn.
den 14 november 1960):
Åbjörnsson, C. V., regeringsråd, ordförande;
Danielsen, N., f. d. disponent;
Eckersten, I. E., byråchef;
Joge, S. F., vice riksbankschef;
Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd.
Experter:
Holmquist, B. G., rättsavdelningschef;
Kragh, B. R. V., t. f. överdirektör.
Sekreterare:
Gustafsson, G. Å., bankokommissarie.
Biträdande sekreterare:
Lindå, E. A., bankkamrerare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Fi 39.
Kommittén har under tiden december 1961—oktober 1962 hållit 7 sammanträden.
Kommittén har den 25 oktober 1962 avlämnat en promemoria med förslag
till ändringar i valutaförfattningarna (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. 1961 års utredning angående översgn av vissa beskattningsregler för
skadeförsäkringsrörelse (1962: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 januari 1961 för att
verkställa översyn av vissa beskattningsregler för skadeförsäkringsrörelse
(se Post- och Inrikes tidn. den 25 januari 1961):
Lindquist, N. G., kammarrättsråd och divisionsordförande, ordförande;
Eklund, E. P. G., kammarrättsråd;
Jonsson, G. D. V., byrådirektör.
Sekreterare:
Stening, F. B., kammarrättsfiskal.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 31.
Utredningen har under tiden november 1961—september 1962 hållit 20
sammanträden. Därjämte har utredningen haft överläggningar med representanter
för försäkringsinspektionen och de enskilda försäkringsanstalterna.
186
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 10
Utredningen har avlämnat ett den 28 september 1962 dagtecknat betänkande
med förslag till ändrade bestämmelser angående beskattning av
sjuk-, olycksfalls- och skadeförsäkringsrörelse (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Investeringsfondsutredningen (1962: I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 maj 1961 med uppdrag
att verkställa översyn av 1955 års förordning om investeringsfonder för
konjunkturutjämning (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni 1961):
Eckersten, I. E., byråchef, ordförande;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Anneli, E. H., bankdirektör, f. d. taxeringsintendent;
Sännås, B. R., generaldirektör.
Expert:
Nitare, J. G. H., förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Sandström, C. O., regeringsrättssekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 34.
Utredningen har den 9 juli 1962 avlämnat en promemoria med förslag
till ändringar i 1955 års förordning om investeringsfonder för konjunkturutj
ämning (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. Bostadslåneutredningen (1962: I 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
verkställa utredning rörande stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionernas
organisation och verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli
1961):
Westerlind, E. A., landshövding, ordförande;
Gallans, N. P. A., bankdirektör;
Lundström, N. G. Å., byråchef;
Löfberg, B. A. F., statssekreterare;
Månsson, K. G., direktör;
Severin, E. J., direktör;
Victor, J. G., hovrättsråd.
Expert:
Dagborn, O. H., direktör.
Sekreterare:
Bothén, Kerstin, t. f. budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Westergren, K.-I., inspektör.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 35.
Utredningen har under tiden december 1961—juni 1962 hållit 11 sammanträden.
187
I Fi: 10
Riksdagsberättelsen år 1963
■ Utredningen bär den 20 juni 1962 avgivit betänkande, benämnt »Stadshypoteks-
och bostadskreditinstitutionerna — Organisation och verksamhet»
(SOU 1962: 31).
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Utredning rörande frågan om pensioneringen genom Enskilda Järnvägarnes
pensionskassa efter införandet av den allmänna tilläggspensioneringen
Tillkallad
av Kungl. Maj:t den 12 januari 1962 för att verkställa utredning
rörande frågan om pensioneringen genom Enskilda Järnvägarnes pensionskassa
efter införandet av den allmänna tilläggspensioneringen:
Kalén, O. H., f. d. byrådirektör.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
Utredningen har den 25 oktober 1962 avgivit betänkande (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
12. Skattelagssakkunniga (1960: I 13; 1961: I 11; 1962: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 mars 1950 för att
biträda med en teknisk revision av kommunalskattelagen m. m. (se Posloch
Inrikes tidn. den 20 mars 1950):
Björne, F. H., regeringsråd, ordförande;
Eklund, E. G., kammarrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1951: I Fi 29.
Genom beslut den 30 juni 1960 har Kungl. Maj:t givit de sakkunniga i
uppdrag att utreda frågan om ändrade bestämmelser rörande avdrag vid
inkomsttaxeringen för representationskostnader m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 4 augusti 1960).
Direktiven för sistnämnda utredningsuppdrag, se 1961: I Fi 11.
De sakkunniga har den 14 september 1962 avlämnat betänkande, benämnt
»Avdrag för representationskostnader, m. m.» (SOU 1962:42).
Detta utredningsuppdrag är därmed slutfört.
Såsom särskild sektion inom skattelagssakkunniga med uppdrag att utreda
vissa spörsmål rörande inkomstberäkningen i förvärvskällan jordbruksfastighet
har enligt Kungl. Maj ris bemyndigande den 14 mars 1958 tillkallats:
Norgren,
C. A., landskamrerare, ordförande i sektionen;
Lindholm, G., taxeringsintendent.
Experter:
Ericson, F. L., byråchef;
Sagnert, S. E., t. f. länsassessor (fr. o. m. den 9 mars 1962).
Sekreterare:
Sagnert, S. E., t. f. länsassessor (t. o. m. den 8 mars 1962);
188
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet 1 bi: 14
Nilson, E. R., taxeringsinspektör (fr. o. in. den 9 mars 1962).
Sektionens lokal: Länsstyrelsen, Malmö; tel. 040/73 300.
Sektionen utreder frågan om avdrag för värdeminskning av driftbyggnad
ä jordbruksfastighet. Denna arbetsuppgift, som är i huvudsak slutförd, beräknas
kunna avslutas i början av år 1963.
13. 1953 års skatteflyktskommitté (1960: I 16; 1961: I 13; 1962: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1953
för att utreda frågan om införande i skattelagstiftningen av bestämmelser
mot skatteflykt och opåkallade skattelättnader (se Post- och Inrikes tidn.
den 6 oktober 1953):
Strömberg, S. J. M., direktör, f. d. regeringsråd, ordförande;
Anneli, E. H., bankdirektör, f. d. taxeringsintendent;
Geijer, E. E. K. R., bankdirektör, f. d. assessor.
Sekreterare:
Ekman, S. G., kammarrättsassessor.
Lokal: Finansdepartementet; tel. 20 56 29.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Fi 34.
Kommittén bär under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 16 sammanträden.
Kommittén beräknar kunna avlämna slutbetänkande, vilket till väsentliga
delar föreligger i korrektur, under första halvåret 1963.
14. Lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet
(1960: I 26; 1961: I 20; 1962: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 april 1957 för att
verkställa utredning rörande lokaliseringen till orter utanför Stockholmsområdet
av statliga ämbetsverk och annan statlig verksamhet (se Post- och
Inrikes tidn. den 6 maj 1957):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Ahldin, K. E. H., ombudsman;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Brodd, K. A., byrådirektör;
Gustafsson, J. A. T., pastor, led. av II kamm.;
Hagberg, E. R., direktör, led. av I kamm.;
Hedlund, E. Å., sekreterare;
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Olsson, S. O. B., generaldirektör;
Vahlberg, G. E., generaldirektör;
Åkerman, R. O. R., generalmajor; samt
Sännås, B. R., generaldirektör, såsom ersättare för Olsson.
Expert:
Ekdahl, O. G., generaldirektör (avliden den 1 september 1962).
Sekreterare:
189
I Fis 14
Riksdagsberättelsen år 1963
Swanstein, S. N. S., avdelningschef.
Biträdande sekreterare:
Linde, A. T., t. f. försäkringsråd;
Sunesson, A. L., f. d. byråsekreterare;
Ahslund, B. A. A., major;
Pettersson, L. S., byråchef.
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren) eller 20 84 79 (biträdande sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I Fi 34.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 hållit sex
sammanträden, varav ett omfattande tre dagar i följd. Under verksamhetsåret
har utredningen avgivit utlåtanden i ett flertal remitterade ärenden.
Utredningsarbetet beräknas bli slutfört under första halvåret 1963.
15. Fastighetstaxeringssakkunniga av år 1957 (1960: I 29;
1961: I 21; 1962: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1957
för att med ledning av fastighetstaxeringsnämndernas och fastighetsprövningsnämndernas
protokoll och övriga tillgängliga handlingar verkställa undersökning
av taxeringsutfallet på landsbygden vid 1957 års allmänna fastighetstaxering
:
Hagberg, A. E., professor;
Sköld, E. T., lantbruksdirektör.
Lokal: Skogshögskolan, Stockholm 51; tel. 34 98 30.
Direktiv: Enligt Kungl. Maj :ts uppdrag skall undersökningen verkställas
i huvudsaklig överensstämmelse med motsvarande undersökning av taxeringsutfallet
vid 1952 års allmänna fastighetstaxering (SOU 1956: 57).
Utredningen beräknas vara slutförd i början av år 1963.
16. 1958 års skatteutjämningskommitté (1960: I 30; 1961: I 22; 1962: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 december 1957 för
att verkställa utredning rörande den kommunala skatteutjämningen (se
Post- och Inrikes tidn. den 10 januari 1958):
Nilsson, G. V., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Carlsson, C. E„ lantbrukare, led. av I kamm.;
Eklund, E. P. G., kammarrättsråd (fr. o. m. den 27 januari 1962), tillika
huvudsekreterare (fr. o. m. den 1 november 1962);
Eriksson, J. E., direktör, led. av I kamm. (fr. o. m. den 20 januari 1962);
Holmqvist, E. B., statsråd, led. av I kamm. (t. o. m. den 19 januari 1962);
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Lothigius, C.-W., hemmansägare, f. d. riksdagsman;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Stenius, J.-E. E., kansliråd;
Sundberg, E. D., drätseldirektör;
190
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fis 17
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Edlund, C. B., byrådirektör;
Fridh, K. G., kanslisekreterare (fr. o. m. den 16 augusti 1962);
Peterson, L. E., sekreterare (fr. o. m. den 9 februari 1962);
Skoglund, B. H., taxeringsintendent (fr. o. m. den 1 november 1962);
Sundberg, P. B., taxeringsintendent.
Sekreterare:
Skoglund, B. H., taxeringsintendent (t. o. m. den 31 oktober 1962).
Biträdande sekreterare:
Hörngren, S., konsulent;
Sagnert, S. E., t. f. länsassessor (fr. o. m. den 10 februari 1962);
Stening, F. B., kammarrättsfiskal (fr. o. m. den 5 oktober 1962).
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7IV; tel.
20 95 29 (sekr.), 21 66 80 och 20 96 83 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 35.
Kommittén har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 3 sammanträden.
Därjämte har kommitténs arbetsutskott hållit ett flertal sammanträden.
Kommittén beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
17. Utredningen om universitetens egendomsförvaltning (1960: I 31;
1961: I 23; 1962: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958 med
uppdrag att verkställa utredning rörande universitetens egendomsförvaltning
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 13 mars 1958):
Hörjel, N. J., statssekreterare, ordförande;
Bohman, H. Å., kammarråd;
Lindblad, S. J. H., bankdirektör;
Resare, B. C. M., t. f. byråchef;
Welinder, P. E. C., professor.
Expert:
Uhlin, K.-E., byråchef.
Sekreterare:
Jacobsson, A. T., byrådirektör.
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 11 (Fack), Stockholm 2- tel
23 77 20 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 37.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit fyra
sammanträden. Vidare har sammanträden ägt rum med mindre delegationer
inom kommittén samt med representanter för byggnadsstyrelsen och
andra statliga kommittéer.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete i början av 1963.
191
I Fis 18 Riksdagsberättelsen år 1963
18. Skatteutredningen angående ackumulerad inkomst m. m. (1960: I 32;
1961: 1 24; 1962: I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 oktober 1958 för
alt verkställa en översyn av bestämmelserna om särskild skatteberäkning för
ackumulerad inkomst och rörande den skatterättsliga behandlingen av koncernbidragen
(se Post- och Inrikes tidn. den 29 oktober 1958):
Lundell, S. V., lagbyråchef, ordförande;
Bergqvist, E. G., direktör;
af Klercker, E. B., T:son, jur. dr.
Sekreterare:
Sandström, C. O., regeringsrättssekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1719);
rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 39.
Under tiden november 1961—oktober 1962 har utredningen haft fem
sammanträden.
Utredningen har den 31 oktober 1961 avlämnat ett betänkande med förslag
till ändrade bestämmelser om ackumulerad inkomst (SOU 1961: 56).
Därmed har utredningen, redovisat den ena delen av sitt uppdrag. Den andra
delen, som gäller den skatterättsliga behandlingen av koncernbidragen, avser
utredningen att om möjligt redovisa under förra hälften av 1963.
19. Uppbördsorganisationskommittén (1960: I 34; 1961: I 25; 1962: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 oktober 1958 för
att verkställa utredning och framlägga förslag rörande eventuell omorganisation
inom folkbokförings- och uppbördsväsendet och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 6 november 1958):
Edström, K. S., landskamrerare, ordförande;
Bruno, G. F., avdelningschef;
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
von Otter, S. F., kammarrättsråd, tillika huvudsekreterare;
Pernelid, W. Å. E., t. f. byråchef.
Experter:
Berg, K. G. H:son, t. f. biträdande taxeringsintendent (fr. o. m. den 17 juli
1962);
Dahlsten, G. O. L., komminister, kyrkobokföringsinspektör;
Dryselius, S. V. A:son, landskamrerare;
Edsfeldt, L. H., förste revisor;
Hallman, E. R., byrådirektör;
Heimer, G., härad sskrivare;
Landerholm, C. T., häradsskrivare (t. o. m. den 16 juli 1962);
Lindström, A. H., byrådirektör;
Swedlund, G. R., arkivråd;
Thorson, T. A. R., byråchef;
192
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 20
Wallner, H., byråchef;
Widstam, T. O., byråchef;
Winnermark, A. E., kronokamrerare.
Biträdande sekreterare:
Berg, K. G. H:son, t. f. biträdande taxeringsintendent (t. o. m. den 16 juli
1962);
Roos, G., länsassessor (fr. o. in. den 17 juli 1962);
Thulin, N. G. M., kammarrättsfiskal.
Lokal: Skattehuset, Götgatan 76 (Box 4036), Stockholm 4; tel. växel 24 15 00
(ankn. expedition 1939; liuvudsekr. 1940, även dir. 43 56 25).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 Fi 41.
Kommittén, som genom Kungl. Maj:ts beslut den 15 september 1961 anbefallts
att utarbeta förslag till automatisk databehandling inom folkbokförings-
och uppbördsväsendet, i huvudsak enligt det av kommittén i dess
principbetänkande (SOU 1961:4) skisserade länssystemet, har avgivit betänkandet
»Automatisk databehandling inom folkbokförings- och uppbördsväsendet,
del II, datamaskiner hos länsstyrelserna» (SOU 1962: 18).
Inom sekretariatet har såsom heltidsarbetande för kommitténs räkning
varit sysselsatta bland andra huvudsekreteraren och tre av experterna samt
tidvis mera regelbundet även kommitténs ordförande och ytterligare eu
ledamot. Sammanträden med kommitténs ledamöter har hållits genomsnittligt
en gång i månaden. Härvid har alltid några experter och vid två
tillfällen samtliga experter varit närvarande.
Med kommittén för maskinell databehandling har överläggningar ägt rum
vid ett flertal tillfällen. Kommittén har avgivit yttranden över framställningar
och betänkanden, bland andra det av särskild utredningsman avgivna
betänkandet angående stämpel- och expeditionsavgifter (SOU 1961:
37) och det av kommittén för maskinell databehandling avgivna betänkandet
»Automatisk databehandling» (SOU 1962: 32). Med stöd av särskilt bemyndigande
har kommitténs ledamöter och två experter företagit en resa
till Amerikas förenta stater för att studera verksamheten med datamaskiner
inom folkbokförings- och uppbördsväsendet samt taga del av vunna
erfarenheter avseende systemuppläggning och organisation m. in.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
20. Uppdrag att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den
28 juni 1956 mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund
om fortsatt samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag (1960: I 35;
1961: I 26; 1962: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 januari 1959 för
att bevaka statens intressen vid tillämpningen av avtalet den 28 juni 1956
mellan staten och Trafikaktiebolaget Grängesberg-Oxelösund om fortsatt
samarbete i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag:
von Sydow, G., statssekreterare.
7 liihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
lUkHdaKsberättelscn
193
I Fi: 20
Riksdagsberättelsen år 1963
Expert:
Henckel, T. G., aukt. revisor.
Sekreterare:
Sltiöld, L. O. R., byråchef.
Lokal: Kommunikationsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00,
rikssamt. växel 23 62 00.
21. Dubbelbeskattningssakkunniga (1960: I 38; 1961: I 29; 1962: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande beskattningen av utomlands bosatta personer
för härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av
tjänst ävensom vissa med internationell dubbelbeskattning sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1959):
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Dryselius, S. V. A:son, landskamrerare;
Eckersten, I. E., byråchef;
Hultqvist, L. G., förste taxeringsintendent.
Expert:
Brodén, S. E., kammarrättsfiskal.
Sekreterare:
Pehrson, H., förste taxeringsinspektör.
Lokal: Regeringsrätten; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (ordf.), 22 25 20 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 38.
Genom beslut den 12 oktober 1962 har Kungl. Maj:t givit de sakkunniga
i uppdrag att verkställa erforderlig utredning rörande beskattningsförhållanden
för svenska experter vid deltagande i biståndsverksamheten i utvecklingsländerna
m. in. och inkomma med de förslag, vartill utredningen
kan giva anledning.
De sakkunniga har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 28
sammanträden.
De sakkunniga har avgivit yttrande dels den 5 september 1962 över 1958
års näringsrättssakkunniges betänkande rörande den allmänna näringslagstittningen
(SOU 1962: 15), dels den 11 september 1962 över ett inom Nordiska
rådet väckt tilläggsförslag om multilaterala dubbelbeskattningsavtal
(Sak D 83 Tilläggsförslag).
De sakkunniga beräknas avsluta sitt ursprungliga uppdrag omkring årsskiftet
1962/63. Den återstående delen av uppdraget beräknas bli slutfört
under första hälften av år 1963.
22. Lönebeskattningsutredningen (1960: I 40; 1961: I 31; 1962: I 23)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att verkställa
en översyn av bestämmelserna om beskattning av inkomst av tjänst
(se Post- och Inrikes tidn. den 8 september 1959):
194
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 24
Wigert, A. G. A., f. d. landskamrerare, ordförande;
Björklund, K. E. A., kammarrättsråd och divisionsordförande;
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef.
Expert:
Steneborn, H. A., förste länsassessor (fr. o. m. den 16 januari 1962).
Sekreterare:
Lindquist, L. N. C., kammarrättsfiskal (t. o. m. den 12 juli 1962);
Axelsson, P. A. H., häradsskrivare (fr. o. m. den 13 augusti 1962).
Lokal: Länsstyrelsen i Uppsala län, Drottninggatan 7, Uppsala; tel. 018/
23 361.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 40.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 13 sammanträden.
Utredningen har såsom en första etapp av sitt arbete den 22 oktober 1962
avgivit betänkande, benämnt »Beskattning av traktamenten m. m.» (SOU
1962:47).
Arbetet avseende återstående delar av utredningsuppdraget beräknas fortgå
under år 1963.
23. Uppbördsutredningen (1960: I 41; 1961: I 32; 1962: I 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
verkställa utredning av vissa uppbördsfrågor (se Post- och Inrikes tidn. den
10 september 1959):
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef, ordförande;
Ehnbom, E. B. A., byråchef;
Lindqvist, R. L. A., landskamrerare;
Åhström, G. O., länsassessor.
Expert:
Öberg, B. A., rådman.
Sekreterare:
Linde, P. G. A. G., uppbördsintendent.
Lokal: Stockholms stads uppbördsverk, Götgatan 76 (sekr.); tel. lokalsamt.
växel 24 15 00, rikssamt. växel 24 18 00.
Direktiven för utredningen, se 1960: I Fi 41.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 19 sammanträden.
Utredningen har avgivit yttrande den 15 december 1961 över lagberedningens
förslag till vissa partiella reformer på utsökningsrättens område (Utsökningsrätt
I).
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
24. SPA-utredningen (1960: I 43; 1961: I 34; 1962: I 26)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande nytt finansieringssystem för SPA-pensionering
-
195
I Fi: 24 Riksdagsberättelsen år 1963
en och vissa därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 15 juli 1959):
Ericson, F. C. W., generaldirektör, ordförande;
Aldestam, A. N„ byråchef;
Dahlman, S.-O., direktör;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Oredsson, S. M., sparbanksinspektör;
Tengroth, K.-E., direktör;
Thorsell, Y. N., lönesekreterare.
Experter:
Kalén, O. H., f. d. byrådirektör;
Kjellén, T. B., direktör;
Nilsson, P.-O. V., sekreterare;
Palm, R. A., lönesekreterare;
Törngren, C. E. G:son, direktör.
Sekreterare:
Renström, K.-E., byråchef.
Lokal: Statens pensionsanstalt, Box 5033, Sturegatan 24, Stockholm 5; tel.
lokal samt. växel 67 07 75 (ankn. 12), rikssamt. växel 61 Öl 46.
Direktiven för utredningen, se 1959: I Fi 43.
Utredningen har under tiden den 15 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 14 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras omkring årsskiftet 1962/63.
25. Värdesäkringskommittén (1960: I 44; 1961: I 35; 1962: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 september 1959 för
att verkställa utredning rörande värdesäkring av fordringar och därmed sammanhängande
problem (se Post- och Inrikes tidn. den 6 oktober 1959):
Eckerberg, P. A., landshövding, ordförande;
Arvidsson, G. N. A., professor;
Callans, N. P. A., bankdirektör;
Edsman, K. O., bankdirektör;
Eriksson, G. E., kassör;
Feldt, K.-O., t. f. budgetsekreterare, tillika sekreterare (fr. o. m. den 12 oktober
1962);
Hallnäs, S. J. A., förste ombudsman;
Johansson, A. E. M., taxeringsintendent;
Lindström, G., direktör;
Månsson, K. G., bankdirektör;
Odhnoff, E. W., direktör;
Rehn, L. G., fil. lic., avdelningschef (t. o. m. den 12 oktober 1962);
Ringström, K. G., riksgäldsdirektör;
Throne-Holst, H., direktör;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Åstrand, B. H., direktör.
196
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
I Fi: 26
Experter:
Bystedt, R. R., taxeringsintendent;
Hansson, K. B. G., direktör;
Larsson, T. K. L., direktör;
Nylén, J. A. S., bankdirektör;
Rodhe, K., professor;
Steneborn, H. A., förste länsassessor;
Tornberg, B. E., bankdirektör;
Welinder, P. E. C., professor;
Åström, A. M., bankombudsman.
Biträdande sekreterare:
Sohlman, R. V. A., förste kanslisekreterare;
Ståhl, I. O. L., laborator.
Lokal: Finansdepartementet, Storkyrkobrinken 14; tel. lokalsamt. växel
22 45 00, rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren Feldt ankn. 1729, biträdande
sekreteraren Sohlman ankn. 1385); tel. 63 15 00 (biträdande sekreteraren
Ståhl).
Direktiven för utredningen, se 1960:1 Fi 44.
Kommittén har under tiden december 1961—november 1962 hållit fem
sammanträden. Därutöver har särskilda arbetsgrupper inom kommittén hållit
ett flertal sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första delen av år 1963.
26. Allmänna skatteberedningen (1961: I 36; 1962: I 28)
Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 maj 1960 (se Post- och Inrikes
tidn. den 15 och 16 juni 1960) tillkallades sakkunniga (allmänna
skatteberedningen) med uppdrag att verkställa, dels en allmän översyn av
beskattningssystemet (skattesystemutredningen), dels utredning av frågan
om den framtida utformningen av företagsbeskattningen (företagsskatteutredningen).
Skattesystemutredningen:
Hedborg, G. T., kammarrättspresident, ordförande;
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm.;
Gustafson, S. H., bankkamrer, led. av II kamm.;
Meidner, R. A., fil. dr;
Nilstein, A. H., fil. lic., förste sekreterare;
Oscarsson, S., lantbrukare;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Welinder, P. E. C., professor;
Åqvist, N. E. M., rättsavdelningschef;
östman, F. O., kanslichef;
Jungefors, S. L. S., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare.
Företagsskatteutredningen:
Hedborg, G. T., kammarrättspresident, ordförande;
197
I Fi: 26
Riksdag sb erätt elsen dr 1963
Crabo, S. G., direktör;
Ekström, T. A., fil. kand.;
Kristersson, H., fil. dr;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Lyberg, B., direktör (fr. o. m. den 11 april 1962);
Nilsson, B. A. O., direktör;
Ohlin, P. H., direktör (t. o. m. den 10 april 1962);
Samuelsson, K. O., docent;
Svensson, S. R., direktör;
östergren, A. B., direktör;
Jungefors, S. L. S., hovrättsråd, tillika huvudsekreterare.
Experter åt allmänna skatteberedningen:
Bergqvist, E. G., direktör;
Dahmén, E. V. H., professor (t. o. m. den 19 februari 1962);
Eckersten, I. E., byråchef;
Edlund, C. B., byrådirektör;
Faxén, K.-O., docent (fr. o. in. den 20 februari 1962);
Fosselius, L.-E., direktör;
Fridolin, H. R., byråchef;
Helmers, D., docent;
Järdler, S. A., direktör;
Lindqvist, R. L. A., landskamrerare (fr. o. in. den 14 september 1962);
Lundberg, E. F., professor (t. o. m. den 19 februari 1962);
Reuterswärd, E. A. P., lagbyråchef;
Västhagen, N. E. B., professor;
Åberg, C.-J., fil. lic., avdelningsdirektör.
Biträdande sekreterare åt allmänna skatteberedningen:
Reenstierna, U. A. M., kammarrättsassessor;
Rosén, J.-E. A., förste länsnotarie.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiven för utredningarna, se 1961: I Fi 36.
Allmänna skatteberedningen har under tiden november 1961—-oktober
1962 hållit sex plenarsammanträden. I betydande omfattning har beredningens
arbete bedrivits inom särskilda arbetsgrupper med uppgift att närmare
undersöka speciella områden. Antalet sådana gruppsammanträden
har under den angivna tiden uppgått till omkring 50. Därjämte har överläggningar
med enskilda experter samt representanter för olika myndigheter
ägt rum.
Utredningsarbetet har samtidigt avsett skilda delar av skatteberedningens
vidsträckta ämnesområde och det har bedrivits med i första hand den målsättningen,
att förutsättningar skall tillskapas för ett ställningstagande i de
grundläggande avvägningsfrågorna: fördelningen å direkt skatt, indirekt
skatt och socialavgifter ävensom fördelningen av dessa bördor mellan fysiska
och juridiska personer.
198
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 27
Utredningsarbetet har även åsyftat att belysa tänkbara utformningar avreglerna
för de skilda delarna av beskattnings- och avgiftsområdet. Betydande
uppmärksamhet har sålunda ägnats frågan om socialförsäkringarnas
finansiering. För detta ändamål har utarbetats promemorior, vari alternativa
förslag närmare belysts. I avseende å företagsbeskattningen har utförts omfattande
statistiska undersökningar rörande nettovinstbeskattningens verkningar.
Vidare har undersökningar av delvis statistisk natur företagits i syfte
att belysa verkningarna av olika former av bruttobeskattning. Bearbetningen
av undersökningsresultaten pågår. Olika former av en generellt utformad
indirekt beskattning har varit föremål för uppmärksamhet, därvid
den antagliga utvecklingen inom andra europeiska länder beaktats. Till beredningen
har vidare knutits expertis med uppdrag att undersöka förutsättningarna
för genomförandet av s. k. definitiv källskatt för vissa grupper
av skattskyldiga. Jämväl andra delar av beskattningsområdet har ägnats
uppmärksamhet.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1963.
27. Organisationskommittén för den statliga centrala rationaliserings- och
revisionsverksamheten (1961: I 38; 1962: I 29)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
närmare utreda och avgiva förslag rörande de åtgärder som erfordras med
anledning av riksdagens beslut om inrättande från och med den 1 juli
1961 av de nya rationaliserings- och revisionsverken, statskontoret och
riksrevisionsverket (se Post- och Inrikes tidn. den 5 juli 1960):
Lindmark, A. L. G., avdelningschef, ordförande (t. o. m. den 28 juni 1962);
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör, ordförande (fr. o. m. den 29 juni 1962);
Granström, S. E., överintendent;
Renlund, R. G., generaldirektör;
Tammelin, P. A. V., överdirektör (t. o. m. den 28 juni 1962);
Wetterblad, R. I. T., t. f. avdelningschef (t. o. m. den 28 juni 1962).
Expert:
Kull, B., byråchef (fr. o. m. den 14 september 1962).
Sekreterare:
Lindberg, N. O., t. f. kansliråd;
Näsholm, B., byråchef;
Rudhe, R. S., byråchef.
Lokal: Finansdepartementet; tel. Iokalsamt. växel 22 45 00 (sekr. ankn.
1363), rikssamt. växel 23 62 00.
Kommittén har under september och oktober 1962 hållit fem sammanträden.
Av kommitténs uppdrag återstår att avge förslag i frågan om handläggningen
av vissa fondärenden in. m. Sådant förslag beräknas komma att avlämnas
under januari 1963.
199
I Fis 28
Riksdagsberättelsen år 1963
28. 1961 års fastighetstaxeringsutredning (1962: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa översyn av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastighetstaxering,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 6 april 1961):
Svensson, S. V., landskamrerare, ordförande;
Andersson, A. S., föreståndare;
Broström, R. T., taxeringsintendent.
Sekreterare:
Egardt, K., länsassessor.
Lokal: Länsstyrelsen, Halmstad; tel. 183 20.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 32.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit ett sammanträde.
De uppgifter, som under år 1961 infordrats från samtliga länsstyrelser,
har varit föremål för fortsatt bearbetning. Olika förslag till förenkling
av taxeringsförfarandet har tagits upp till behandling.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete, såvitt avser själva förfarandet
vid allmän fastighetstaxering, under våren 1963.
29. Konsumtionskreditutredningen (1962: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 mars 1961 för att
utreda vissa spörsmål rörande konsumtionskrediter (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 mars 1961):
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande;
Brodén, E. B., sekreterare;
Dahlström, G. E., fil. lic.;
Engström, Stina, civilekonom (t. o. m. den 25 januari 1962);
Gillberg, K. E., direktör;
Höglund, R., bankdirektör;
Lindstedt, A., kommerseråd;
Löfberg, B. A. F., statssekreterare;
Rosenquist, B. F., direktör;
Thedin, N., direktör;
Wallberg, Ursula, forskningssekreterare (fr. o. m. den 26 januari 1962).
Expert:
Edstrand, K.-I., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Hellström, L. T., kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (sekr. ankn.
1365), rikssamt. växel 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 33.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 14 sammanträden.
Vid dessa sammanträden har bl. a. tillgängligt statistiskt material diskuterats,
och »hearings» har hållits med ekonomisk expertis, representanter
200
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 30
för olika detaljhandelsbranscher, företag, kreditinrättningar och offentliga
institutioner. För den allmänna kartläggningen av området gav specialbearbetningar
av socialstyrelsens undersökning »Hushållens konsumtion 1958»
samt av konjunkturinstitutets sparundersökningar 1957 och 1958
punkter, men det bedömdes vara väsentligt att erhålla ett säkrare och mer
omfattande faktaunderlag. I skrivelse den 12 oktober 1961 till chefen för finansdepartementet
anhöll därför utredningen om tillstånd att utföra statistisk
undersökning bland hushållen avseende konsumtionskrediterna. I beslut
den 3 januari 1962 erhölls tillstånd att utföra provundersökning, och den 28
juni erhölls tillstånd att utföra huvudundersökningen. Uppdraget anförtroddes
statistiska centralbyråns utredningsinstitut. Insamlandet av uppgifterna
genomfördes med tillfredsställande resultat under första halvåret 1962, och
omkring årsskiftet 1962/63 beräknas redovisningen av resultaten föreligga.
En arbetsgrupp inom utredningen har under motsvarande tid hållit ett
tiotal sammanträden som främst ägnats uppläggningen av den nämnda
intervjuundersökningen.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
30. 1961 års nykterhetslagkommitté (1962: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för
att verkställa utredning angående frågan om alkoholreklamen och angående
de tekniska förutsättningarna för registrering av rusdrycksinköp (se
Post- och Inrikes tidn. den 8 november 1961):
Walberg, S. S., regeringsråd, ordförande;
Bergendal, G. F., direktör;
Erbacke, K. G., direktör;
Hillbo, A. O., byråchef;
Holmquist, B. G., rättsavdelningschef.
Expert:
Arfwedson, R. E. J., direktör (fr. o. m. den 6 april 1962).
Sekreterare:
Linder, L. E. G., ombudsman.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00 (sekr. 22 95 80).
Direktiven för kommittén, se 1962: I Fi 36.
Kommittén har under tiden december 1961—november 1962 hållit 37
sammanträden.
Kommittén har den 22 februari 1962 avlämnat ett delbetänkande, benämnt
»Skärpta regler för rusdrycksinköp» (SOU 1962: 13). Därmed har kommittén
redovisat den ena delen av sitt uppdrag. När det gäller den andra
delen, som avser reklamen för alkoholhaltiga drycker, har under hösten
1962 bl. a. gjorts en större intervjuundersökning.
Kommittén avser att avsluta sitt arbete i slutet av år 1963.
7-f llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
RikHdagHberättelHen
201
I Fi: 31
Riksdagsberättelsen år 1963
31. Koncentrationsutredningen (1962: I 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att verkställa utredning rörande ägandeförhållandena och maktkoncentrationen
inom det privata näringslivet (se Post- och Inrikes tidn. den 18 december
1961):
Arvidsson, G. N. A., professor, ordförande;
Faxén, K.-O., docent;
Lindberger, L., byråchef;
Hagnell, H., fil. lic.;
Edgren, G., sekreterare (t. o. m. den 5 oktober 1962);
Tidefelt, J. S., ombudsman (fr. o. m. den 6 oktober 1962).
Expert:
Lindgren, J. G., universitetslektor.
Sekreterare:
Feldt, K.-O., t. f. budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Hagström, A. G., pol. mag.
Lokal: Finansdepartementets kommittélokaler, Storkyrkobrinken 7; tel.
20 65 73 (sekr.); 20 40 37 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Fi 37.
Utredningen har under tiden den 10 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit fem sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
32. Affärsverksutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 med
uppdrag att verkställa utredning rörande riktlinjerna för affärsverkens
pris- och taxepolitik (se Post- och Inrikes tidn. den 16 januari 1962):
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande;
Blennow, O. I., disponent;
Sjöberg, E. A., ekonomidirektör;
Thilert, C. R., byråchef;
öhrström, K. L., byråchef.
Expert:
Säfström, S. O., byråchef.
Sekreterare:
Fornstad, B. F., civilekonom;
Swarting, S. E. V., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Sjönander, B. J., förste kanslisekreterare.
Lokal: Finansdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt. växel
23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 29
december 1961):
202
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 32
Den ekonomiska målsättning som ligger till grund för flertalet affärverks prisoch
taxesättning innebär, att affärsverket med sina intäkter skall täcka sina
kostnader inklusive avskrivningar och därutöver lämna ett överskott motsvarande
förräntning av det på respektive affärsverksfond bokförda statskapitalet.
På denna kostnadstäckningsprincip grundas exempelvis statens järnvägars, televerkets
och vattenfallsverkets taxor liksom prissättningen för försvarets fabriksverks
produkter. I den mån internationella förhållanden ej lägger hinder i vägen
skall kostnadstäckningsprincipen även tillämpas vid luftfartsverkets taxesättning.
För domänverkets del är prissättningen på skogsprodukter i så hög grad beroende
av bl. a. det internationella marknadsläget, att det inte befunnits ändamålsenligt
att lägga en ekonomisk målsättning av denna art till grund för prispolitiken.
Vad slutligen gäller postbefordringsavgifterna intager de en särställning i
egenskap av bevillning. Vägledande vid avvägningen av postverkets avgifter synes
dock ha varit att verksamheten skall täcka sina kostnader och ge en normal
förräntning av det nedlagda kapitalet jämte en viss säkerhetsmarginal.
Med undantag för huvuddelen av postavgifterna, som fastställs av riksdagen,
tillkommer befogenheterna beträffande pris- och taxesättningen Kungl. Maj:t eller
i vissa fall verken själva. Sålunda fastställs de taxor som svarar för huvudparten
av statens järnvägars, televerkets och luftfartsverkets inkomster av Kungl. Maj:t.
Vattenfallsverket, domänverket och försvarets fabriksverk åtnjuter däremot vidsträckt
handlingsfrihet med avseende på sin pris- och taxepolitik.
De avskrivningssatser som skall tillämpas av de olika verken vid avsättningar
till värdeminskningskonton för anläggningstillgångar fastställs av Kungl. Maj:t.
De för olika objektgrupper bestämda avskrivningssatserna avpassas därvid så
att i möjligaste mån en tillgångs förbrukningstid och avskrivningstid sammanfaller.
Till grund för avskrivningarna ligger för luftfartsverket och försvarets
fabriksverk tillgångarnas historiska anskaffningsvärden. För vattenfallsverket
har tidigare avskrivningarna grundats på de historiska anskaffningsvärdena. Under
senare år har dock vissa extra avskrivningar, motiverade av det förändrade
penningvärdet, medgivits och fr. o. m. 1960 tillämpar verket avskrivningar på
återanskaffningsvärdet. För övriga kommunikationsverk övergick man redan
fr. o. m. budgetåret 1951/52 till att till grund för avskrivningarna lägga tillgångarnas
beräknade återanskaffningsvärden. För domänverket slutligen gäller
med avseende på avskrivningarna speciella förhållanden.
De förslag om den ekonomiska målsättningens utformning för affärsverken som
framlagts av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna (SOU 1960:
32) ansluter i huvudsak till de nu gällande principerna. Enligt utredningen bör
sålunda kommunikationsverkens prissättning utgå från full kostnadstäckning inberäknat
normal förräntning i genomsnitt under längre tidsperioder av det på
respektive affärsverksfond bokförda statskapitalet samt tillräckliga avskrivningar
av anläggningstillgångarna. Avskrivningarna föreslås grundade på anläggningstillgångarnas
återanskaffningsvärden och avskrivningssatserna anses liksom hittills
böra fastställas av Kungl. Maj:t. Statsmakternas inflytande i övrigt på kommunikationsverkens
taxepolitik bör enligt utredningens mening inskränkas till
de allmänna principerna för taxesättningen. Inom den av statsmakterna uppdragna
allmänna ramen anses kommunikationsverken sålunda böra äga befogenheter
att själva fastställa sina taxor. Några inskränkningar i domänverkets och
försvarets fabriksverks nuvarande handlingsfrihet i fråga om prissättningen har
inte aktualiserats av utredningen.
Med hänsyn till ansvarsfördelningen mellan statsmakterna och affärsverken anser
utredningen det vara av värde, att de ekonomiska konsekvenserna av icke
lönsamma rörelsegrenar öppet redovisas.
Bland annat i samband med remissbehandlingen av förslaget till reformering
203
I Fi: 32
Riksdagsberättelsen dr 1963
av de nuvarande statliga företagsformerna har kritik riktats mot målsättningen
för affärsverkens pris- och taxesättning. Den av utredningen förordade kostnadstäckningsprincipen
har sålunda av vissa remissinstanser betecknats såsom alltför
oklar för att kunna läggas till grund för affärsverkens ekonomiska handlande.
Detta förhållande skulle givetvis bli än mer framträdande om — såsom utredningen
föreslagit — statsmakternas inflytande på affärsverkens taxepolitik skulle
inskränkas till de allmänna principerna och verken skulle få ökade befogenheter
att inom en uppdragen allmän ram själva fastställa sina taxor.
Att sådana allmänna uttryck som »normal förräntning» icke är entydiga och
föga ändamålsenliga att ligga till grund för kostnadsberäkningar framgår redan
därav att skiljaktiga uttolkningar av de nu gällande allmänna förräntningsnormerna
gjorts för olika affärsverk. Målsättningen för den statliga kraftverksrörelsen
om en »tillfredsställande förräntning» av det investerade kapitalet har exempelvis
tolkats så, att den i princip skall tillämpas som om verket haft samma
förutsättningar i fråga om finansiering och skattebelastning som enskilda företag
i branschen. Taxorna har därvid primärt bestämts med hänsyn till kravet på förräntning
av det senast investerade kapitalet. Det betyder i det aktuella läget, att
kostnadsförhållandena för det krafttillskott, som beräknas tillkomma fram till
mitten av GO-talet, blir avgörande för taxesättningen under denna period.
För statens järnvägars del åter har en annan uttolkning av förräntningskravet
gjorts i samband med att ståndpunkt togs till 1948 års järnvägstaxekommittés
förslag. Enligt statsmakternas beslut bör förräntningen av statskapitalet i statens
järnvägar beräknas efter den räntefot, till vilken förräntningskravet för statens
investeringar i allmänhet bestämts, dvs. f. n. 4 3/4 procent.
Någon uttrycklig föreskrift om vilken räntesats som skall tillämpas vid beräkningen
av investerade lånemedel i televerkets anläggningar finns f. n. inte. Telestyrelsen
har dock i sitt remissyttrande över företagsformsutredningen framhållit,
att det inte kan anses obefogat att statsmakterna utöver förräntning av
investerade lånemedel också erhåller viss vinst av telerörelsen.
För försvarets fabriksverk har Kungl. Maj:t fastställt förräntningskravet, och
räntenivån har sedan verkets tillkomst utgjort 3,6 procent. Fabriksverket bär
hittills erlagt förlagsränta i avsedd omfattning. För senare budgetår har verket
därutöver inlevererat ett visst överskott. Det bör dock observeras att fabriksverkets
avskrivningar baseras på tillgångarnas historiska anskaffningsvärde.
Även för luftfartsverket och domänverket försvåras en bedömning av förräntningen
därav att avskrivningarna inte grundas på anläggningstillgångarnas återanskaffningsvärden.
Liksom för fabriksverket baseras avskrivningarna för luftfartsverkets
del på de historiska anskaffningsvärdena och för domänverket tilllämpas
från övriga affärsverk helt avvikande avskrivningsprinciper; kostnaderna
för maskiner och anläggningar avskrivs exempelvis omedelbart.
Såsom ett mått på förräntningen av de skilda affärsverkens investeringar brukar
vanligtvis överskotten, efter avdrag för avskrivningar, uttryckas i procent av
det i medeltal disponerade kapitalet. Detta kapital upptages därvid med de bokförda
värdena. Förräntningsprocenten för samtliga affärsverk —• mätt på detta
sätt —■ uppgick i genomsnitt under första hälften av 1950-talet till över 5 procent.
För budgetåren 1955/56—1960/61 var motsvarande procenttal drygt 4 procent.
Även för de skilda affärsverken — med undantag för televerket — har gällt, att
de uppvisat en lägre förräntningsprocent under senare hälften av 50-talet än
under den första hälften. Under högkonjunkturåret 1960/61 har emellertid förräntningen
för flera av affärsverken förbättrats.
Samtidigt som den genomsnittliga förräntningsprocenten för samtliga affärsverk
varit lägre under den senare än den första hälften av 50-talet, har det motsatta
förhållandet gällt beträffande statens räntekostnader. Den effektiva medel
-
204
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet
I Fi: 32
räntefoten å den fonderade statsskulden har exempelvis stigit med ca 0,9 procentenhet
från budgetåret 1950/51 till budgetåret 1960/01. Under senare hälften av
50-talet har genom denna utveckling en relativ försämring av statens avkastning
på det investerade kapitalet i affärsverken inträtt. Den genomsnittliga förräntningsprocenten
har härigenom under senare hälften av 50-talet kommit att sammanfalla
med statens normalränta. Under budgetåren 1950/51—1954/55 översteg
den däremot normalräntan med drygt en procent.
Det förhållandet att förräntningsprocenten, trots avkastningens relativa försämring,
likväl nått upp till normalräntans nivå behöver dock inte betyda att förräntningen
varit tillfredsställande. För det första baseras nämligen såsom
framhållits i det föregående — vissa affärsverks avskrivningar på de historiska
anskaffningsvärdena och inte på återanskaffningsvärdena. Vidare har förräntningsprocenten
framräknats genom att över- eller underskotten satts i relation
till de bokförda värdena av det disponerade kapitalet, vilka icke korrigerats för
prisförändringar. Prisstegringar medför därför att en högre förräntning redovisas
än som skulle ha förelegat vid oförändrad prisnivå.
Även i andra avseenden kan ifrågasättas ifall inte förräntningsprocenten för
affärsverken borde korrigeras för att den skall kunna läggas till grund för en
»rättvisande resultatbedömning». För att en mera affärsmässig förräntningsnorm
för det investerade kapitalet skulle vara uppfylld erfordras bl. a., att avkastningen
utöver ränta även innefattade ett kompensationsbelopp för den skattebefrielse som
affärsverken åtnjuter. Affärsverkens verksamhet är vidare av den naturen att
det kunde vara motiverat att räkna med en marginal för täckning av det företagsekonomiska
risktagandet.
Att den ekonomiska målsättningen för affärsverken är oklart utformad och
kommit att uttolkas på skilda sätt för de olika affärsverken är delvis historiskt
betingat. Verksamheten som bedrevs av flera av affärsverken kännetecknades sålunda,
när de allmänna ekonomiska målsättningarna för dessa verk ursprungligen
utformades, av monopolistiska förhållanden. Idag är läget ett annat. På
transportväsendets område har sålunda konkurrensen alltmer skärpts, främst genom
bilismens utveckling och för postverket har ett konkurrensläge uppkommit
bl. a. genom olika former av lokal postdistribution. Den ursprungliga monopolsituationen
för flera av affärsverken har härigenom successivt förvandlats i en
konkurrenssituation. Härmed har också behovet av klart utformade och rätt avvägda
ekonomiska målsättningar för affärsverken blivit allt mer framträdande.
För att främja en riktig fördelning av de samhällsekonomiska resurserna fordras
sålunda att det allmänna förräntningskravet för affärsverken utformas på ett sådant
sätt att bättre överensstämmelse erhålles med vad som gäller för motsvarande
verksamhetsgrenar inom den privata sektorn.
Såsom skäl gentemot en mera affärsmässig målsättning för affärsverkens prisoch
taxepolitik brukar anföras, att verken i större utsträckning än jämförbara
enskilda företag liar att i sin verksamhet beakta näringspolitiska, försvarspolitiska,
sociala och andra samhälleliga hänsyn. Mot bakgrund av den utpräglat allmännyttiga
verksamhet som affärsverken har att utöva, skulle enligt dessa tankegångar
den pris- och taxepolitik som tillämpas inom motsvarande verksamhetsgrenar
inom den enskilda sektorn inte fullt ut kunna tillämpas av affärsverken.
I samma mån som krav reses på att skilda företagsformer skall tävla på så
lika villkor som möjligt aktualiseras emellertid en revidering av den ekonomiska
målsättningen för affärsverken. Detta innebär att förräntningskravet för affärsverken
bör anpassas till de normer som gäller för motsvarande verksamhetsgrenar
inom den enskilda sektorn. 1 den mån affärsverken åläggs andra än rent
affärsmässiga uppgifter bör i konsekvens med denna princip förräntningskravet
utformas under beaktande härav eller särskild ersättning utgå till affärsverken.
Att en mera affärsmässig bedömning läggs till grund för affärsverkens verk -
205
I Fi: 32
Riksdagsberättelsen år 1963
samhet har förordats av flera remissinstanser i deras yttranden över företagsformsutredningen.
Med hänsyn till de svårigheter som kan föreligga att utarbeta
kalkyler som visar resultatet av olika rörelsegrenar, har därvid även förordats,
att dessa problem blir föremål för en närmare utredning.
Såsom framgått av det föregående talar ett flertal skäl för att en utredning om
den ekonomiska målsättningen för affärsverkens pris- och taxesättning nu kommer
till stånd. Det bör ankomma på utredningen, att bl. a. analysera utvecklingen
av den faktiska förräntningen för affärsverken mot bakgrund av de uttolkningar
av förräntningskraven som gjorts av statsmakterna. I samband härmed bör också
undersökas orsakerna till avkastningens relativa försämring under senare år.
Mot bakgrund av det material som vid dessa undersökningar framkommer och
under beaktande av vad som anförts i det föregående bör utredningen utforma
förslag till riktlinjer för affärsverkens pris- och taxesättning. Utgångspunkten härvid
bör vara, att affärsverken ges tillfälle att arbeta under former som innebär
sund ekonomi och tillfredsställande räntabilitet. För affärsverk som arbetar i en
utpräglad konkurrenssituation, kan det vara ändamålsenligt att inte enbart beakta
ett förräntningskrav som anpassas till det totalt disponerade kapitalet. Utformningen
av riktlinjerna för pris- och taxesättningen bör i sådana fall bestämmas
även av den önskvärda avkastningen på den marginella framtida produktionen.
Härigenom torde ansträngningarna att hålla nere kostnaderna stimuleras och en
riktig investeringsavvägning befrämjas.
Med hänsyn till att affärsverken i sin verksamhet har att beakta näringspolitiska,
försvarspolitiska, sociala och andra samhälleliga hänsyn kan givetvis frågan
om avvikelser från den generellt uppställda förräntningsprincipen komma att
aktualiseras. Det bör ankomma på utredningen att närmare pröva lämpligheten
av sådana avvikelser och utarbeta förslag till lösningar som trots förutnämnda
hänsynstagande möjliggör tillfredsställande driftresultat och ekonomisk uppläggning
av den affärsmässiga verksamheten.
I detta sammanhang torde också böra erinras om att riksräkenskapsverket i
yttranden över bl. a. företagsformsutredningen framhållit, att nuvarande föreskrifter
rörande kommunikationsverkens avskrivningar är föråldrade och i behov
av en översyn. I 1961 års statsverksproposition har också förordats en översyn
av affärsverkens avskrivningsnormer liksom av redovisningsprinciperna över
huvud taget. Det synes ändamålsenligt, att denna översyn företagits i anslutning
till ifrågavarande utredning, eftersom frågan om avskrivningsnormerna är av väsentlig
betydelse vid utformningen av riktlinjerna för affärsverkens pris- och
taxepolitik.
Utredningens arbete bör i princip omfatta den ekonomiska målsättningen för
samtliga affärsverk. Med hänsyn till det utredningsarbete som f. n. bedrivs eller
framdeles kan komma att aktualiseras bör utredningen härvid givetvis samråda
med andra utredningar som har att behandla likartade problemställningar. Utredningen
bör också beakta de förslag till förräntningsnormer m. m. för statens
järnvägar och luftfartsverket som redovisats i delbetänkande av 1953 års trafikutredning
(SOU 1961:23) respektive av skandinaviska flygtaxekommittén.
Utredningen har under tiden januari—november 1962 hållit sju sammanträden.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1963.
33. Statens skogsföretag sutredning
Tillkallade enligt Kungi. Maj :ts bemyndigande den 2 februari 1962 för att
verkställa en översyn av organisationen av statens skogsförvaltande och
206
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fil 33
skogsindustriella verksamhet in. in. (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari
1962):
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kainm.;
Severin, E. J., direktör.
Experter:
Höjer, E. W., generaldirektör;
Rynell, J. O. S., direktör;
Olhammar, G. F. N., f. d. direktör (fr. o. m. den 12 oktober 1962).
Sekreterare:
Christell, B. U. E., civilekonom.
Biträdande sekreterare:
Magnusson, Alice H. C., t.f. budgetsekreterare (t. o. m. den 5 oktober 1962);
Stensson, J.-T., amanuens (fr. o. m. den 6 oktober 1962).
Lokal: Försvarsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00; rikssamt.
växel 23 62 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 2
februari 1962):
Huvuddelen av statens skogar förvaltas av domänverket, som är organiserat som
ett affärsdrivande verk. Statens skogsindustriella verksamhet bedrives däremot
i aktiebolagsform, av Aktiebolaget Statens skogindustrier (ASSI). Före år 1957
var ASSI dotterföretag till domänverket. Numera är bolaget direkt underställt
Kungl. Maj :t. En viss samordning av de båda företagens verksamhet förekommer
även f. n., uttryckt bl. a. däri att domänverkets ledning är representerad i bolagets
styrelse och att ett långfristigt avtal om virkesleveranser träffats mellan de
båda företagen.
Frågan om sambandet mellan domänverket och ASSI har inte uttryckligen tagits
upp till behandling av 1953 års utredning rörande de statliga företagsformerna.
I fråga om organisationsformen för statens affärsdrivande verksamhet anför
utredningen i sitt slutbetänkande (SOU 1960:32) rent allmänt, att bolagsformen
bör väljas vid industriell och teknisk drift, där affärsverksamheten skall drivas
på i stort sett samma villkor som i det enskilda näringslivet och i konkurrens med
detta. Affärsverksformen lämpar sig bäst för en verksamhet, där de samhällsbetonade
aspekterna är betydande. För sin del har företagsformsutredningen inte funnit
skäl att föreslå att affärsverksformen skall frångås i vad avser domänverket.
Utredningen finner visserligen att verkets särställning i förhållande till andra
verk kunde motivera, att verksamheten lämpligast borde bedrivas i bolagsform.
Men å andra sidan har domänverket att i högre grad än andra skogsägare bevaka
samhälleliga intressen. Däremot har utredningen förordat, att vissa administrativa
uppgifter antingen borde avlastas från verket eller bibehållas mot kostnadsersättning.
De uppgifter vars hänförlighet till domänverket sålunda borde prövas
gäller förvaltningen av vissa bergverks- och boställsskogar, de jämtländska renbetesfjällens
skogar och nationalparkerna, tillsynen av jakten och jaktvården i riket
samt liandhavandet av undervisningen vid statens skogsskolor.
Domänstyrelsen, som i sitt yttrande över företagsformsutredningens nämnda
betänkande framhåller den samhälleliga betydelse som statens skogsinnehav har,
finner det tveksamt om aktiebolagsformen skulle vara lämplig för verket. Den nuvarande
förvaltningsformen sådan den f. n. fungerar är dock enligt styrelsens bedömande
i vissa avseenden onödigt betungande och försvårar stundom bedrivandet
av en ekonomiskt framsynt politik. Styrelsen har också berört frågan om sambandet
mellan verket och ASSI. Styrelsen anför därvidlag bl. a., att, såvitt nu
207
I Fi: 33
Riksdagsberättelsen år 1963
kan bedömas, torde domänverket för sin del, åtminstone för den närmaste framtiden,
knappast ha något ekonomiskt intresse av att sammanföras med bolaget.
Emellertid torde, enligt styrelsens uppfattning, en nära samverkan mellan det
skogsbruk och den skogsindustri som befinner sig i samma ägares hand vara naturlig
för att inte säga nödvändig. Sedan ASSI skilts från domänverket är samordningen
av de båda statliga företagen på dessa områden enligt styrelsens mening
knappast tillfredsställande. ASSI har i sitt yttrande över betänkandet bl. a.
framhållit önskvärdheten av att de båda företagen hänfördes till samma departement.
Till skillnad från vissa andra affärsdrivande verk innehar domänverket varken
någon formell eller faktisk monopolställning på sitt område. I fråga om prisbildningen
på skogsbrukets produkter är verkets ställning att jämföra med övriga
skogsägares. De ledande enskilda skogsföretagen i vårt land, de mellansvenska
bruksföretagen och de norrländska skogsindustriföretagen, är dock till skillnad
från förhållandet inom den statliga sektorn integrerade företag, där skogsbruk
och skogsindustriell verksamhet drives i kombination. Dessa företag är alla organiserade
i aktiebolagsform. Integrationen och bolagsformen torde beträffande
dessa företag allmänt anses ekonomiskt välmotiverad. Även vid en jämförelse med
övriga affärsverk ur personalorganisatorisk synpunkt intager domänverket en särställning
i det att omkring 80 procent av personalen är anställd efter kollektivavtal.
Denna siffra överstiger vida motsvarande relationstal för övriga verk.
ASSI:s verksamhet har, särskilt efter år 1950, expanderat mycket starkt. Sedan
företaget skilts från domänverket har ett betydande nytt kapital genom riksdagens
beslut tillförts bolaget. Enligt förslag i propositionen nr 35 till årets riksdag
angående teckning av aktier i Aktiebolaget Statens skogsindustrier, m. m., kommer
bolagets eget kapital att ytterligare väsentligt ökas. Kapitaltillskotten har
möjliggjort och avser att möjliggöra en kraftig utbyggnad och rationalisering av
företaget. Utbyggnaden av produktionsapparaten, som till stor del avser nyinvesteringar
i övre Norrland, har även haft starka arbetsmarknadspolitiska motiv. Flera
förhållanden, inte minst de berörda sociala motiven för utbyggnaden i övre
Norrland, har medfört att företagets räntabilitet inte är tillfredsställande. Som
chefen för handelsdepartementet anfört i förenämnda proposition kan dock lönsamhetskravet
självfallet inte få eftersättas i längden.
Vad som anförts i det föregående ger en anvisning om att det kan vara befogat
att överväga ändrad företagsform för statens skogsförvaltande verksamhet och
samordning av denna verksamhet och den skogsindustriella. önskemålet om möjligast
lika arbetsbetingelser för den statliga affärsdriften och den enskilda samt
erfarenheterna från den sistnämnda sektorn talar närmast för att domänverket
borde organiseras i aktiebolagsform. Vad beträffar sambandet mellan verket och
ASSI framstår det som mera motiverat med någon form av fastare samordning
allt efter som statsmakterna starkare kommer att hävda de affärsmässiga synpunkterna
på bolagets fortsatta utbyggnad.
Den i årets statsverksproposition (bilaga 2, punkt 7) förutskickade utredningen
om en ombildning av domänverket och en samordning med ASSI bör nu komma
till stånd. Ehuru — som anförts i det föregående — skäl talar för att domänverket
organiseras som aktiebolag, bör utredningen icke vara bunden i fråga om
organisationsformen annat än vad målsättningen av en ökad grad av affärsmässighet
påkallar. Det bör också stå utredningen fritt att pröva olika former för
samordningen av den skogsförvaltande och skogsindustriella verksamheten, såsom
t. ex. en fusion av de båda företagen eller en organisation bestående av två självständiga
företag samordnade genom ett gemensamt förvaltningsbolag.
Utredningen bör söka framlägga ett så utarbetat förslag att detsamma — utan
nämnvärda kompletterande undersökningar — skall kunna läggas till grund för
208
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 34
ett sammanfattande beslut av statsmakterna. Detta innebär bl. a., att utredningen
bör fixera huvudorganisation och arbetsuppgifter för denna sektor av den statliga
verksamheten och eventuellt helt eller delvis avskilja domänverkets nuvarande
administrativa uppgifter vid sidan av affärsdriften. Förslag rörande överföring
av huvudmannaskapet för statens skogsskolor till skogsstyrelsen prövas
dock redan inom jordbruksdepartementet. Även förhållandet mellan den statliga
skogsförvaltningens affärsmässiga intressen och allmänhetens fritidsintresse av
skog och mark kan kräva en reglering. Jag vill erinra om att chefen för jordbruksdepartementet
i propositionen nr 39 till årets riksdag angående vissa frågor berörande
domänverket behandlat denna fråga och därvid förordat en viss insats
från verkets sida för att befrämja natur- och fritidsverksamheten å kronans skogar.
Vissa legala förhållanden kan vidare behöva prövas. Om skogsförvaltningen
sålunda befinnes böra drivas i aktiebolagsform, kan företagets rätt att köpa och
sälja mark behöva regleras. Härför torde en särlagstiftning erfordras, om inte
äganderätten till marken anses böra ligga kvar hos staten, varvid bolaget skulle
arrendera densamma. Beträffande förvaltningen av sådan kronomark, som redovisas
å domänfonden men för vars utnyttjande särskilda regler gäller, t. ex. viss
kronoöverloppsmark, nationalparker och till andra myndigheter upplåten mark,
torde erfordras särskilda överväganden vid en ändrad företagsform för domänverket.
Utredningen bör slutligen beakta de problem som ur den fast anställda
personalens synpunkt kan komma att uppstå vid en omorganisation av domänverket
och föreslå de övergångsanordningar som kan komma att visa sig påkallade.
Utredningsarbetet synes lämpligen böra bedrivas av två särskilda utredningsmän
med biträde av expertis och sekreterarpersonal m. m. Då utredningen om
universitetens egendomsförvaltning jämlikt sina direktiv har att behandla frågan
om den lämpligaste organisationen för förvaltningen av de jordbruks- och skogsfastigheter
som f. n. förvaltas av Uppsala och Lunds universitet och därvid bör
pröva om en samförvaltning med domänfastigheterna kan innebära en rationellare
förvaltning än den nuvarande, bör utredningsmännen samråda med denna utredning.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 24 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
34. Utredningen om metrologiska enheter
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa översyn av gällande lagstiftning rörande metrologiska enheter
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1962):
Lännergren, E. B., lagman, ordförande;
Edstrand, K.-I., byrådirektör;
Åhström, N. Å. A., revisionssekreterare.
Experter:
Laurell, K. F., byrådirektör;
Rudberg, E. G., professor (fr. o. m. den 10 november 1962).
Sekreterare:
Hanson, J. M., t. f. byrådirektör.
Lokal: Storkyrkobrinken 7, 2 tr.; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00.
209
I Fi: 34 Riksdag sberättelsen år 1963
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
Den svenska lagstiftningen om mått och vikt innehåller i första hand regler
om de olika enheter som skall gälla vid mätning och vägning (s. k. metrologiska
enheter) ävensom definitioner av dessa enheter. Grundenheterna är för längd metern
och för vikt kilogrammet. Härledda enheter har fastställts för yta och volym.
Grundläggande för kontrollen av mätnings- och vägningsredskap är de hos
mynt- och justeringsverket förvarade s. k. riksnormalerna för metern och kilogrammet.
Till bestämmelserna om enhetssystemet ansluter sig särskilda stadganden
om justeringsplikt för bl. a. de mätnings- och vägningsredskap som användes
inom den allmänna handeln.
Det gällande svenska enhetssystemet har utformats i enlighet med internationella
överenskommelser till vilka Sverige anslutit sig. De definitioner av grundenheterna
— metern och kilogrammet -— som lämnas i lagen om mått och vikt
motsvarar sålunda de internationella definitioner, vilka fastställts vid allmänna
konferenser för mått och vikt. De svenska riksnormalerna är kopior av särskilda
för alla anslutna länder gemensamma normaler som förvaras hos den internationella
byrån för mått och vikt i Sévres.
Sedan lång tid tillbaka har genom byrån för mått och vikt bedrivits ett omfattande
arbete i syfte att utvidga det internationella enhetssystemet till att gälla
också andra grundläggande enheter än de som avser längd och vikt. Jämsides härmed
har man även sökt nå fram till en mer exakt bestämning av meterenheten än
den hittills använda. Som ett resultat av dessa strävanden har man numera —
under svensk medverkan — nått enighet om ett system som förutom enheterna
för längd och vikt omfattar enheter för tid, elektrisk ström, temperatur och ljusstyrka.
Samtidigt har en på nyare vetenskapliga rön grundad definition av metern
antagits.
Med anledning av de överenskommelser som sålunda träffats har mynt- och
justeringsverket — vår centrala myndighet på det metrologiska området — hemställt
om utredning av de härigenom för svensk del aktualiserade frågorna. Ämbetsverkets
framställning avser dels frågan om de tillägg och ändringar i lagstiftningen
om mått och vikt, vilka föranledes av de nya internationella överenskommelserna,
och dels spörsmålet om den framtida utformningen av statens insatser
på det metrologiska området. Vid remissbehandling av framställningen har berörda
myndigheter liksom olika institutioner och organisationer inom vetenskap och
näringsliv uttalat sig för att de av mynt- och justeringsverket upptagna frågorna
blir föremål för utredning.
De internationella överenskommelserna om ett reformerat och utvidgat enhetssystem
har i främsta rummet tillkommit för att tillgodose den moderna vetenskapens
och teknikens krav på enhetliga och exakta bestämningar av de viktigaste
grundenheterna. För svensk forskning och industri är det naturligen ett angeläget
önskemål att vi håller internationell standard på det mätningstekniska området.
Delade meningar synes inte heller råda om att man inom en snar framtid
måste taga ställning till frågan om en anpassning efter de nu på det internationella
planet vidtagna åtgärderna. Ett sådant ställningstagande synes emellertid,
såsom mynt- och justeringsverket också framhållit, inte kunna ske utan ingående
prövning. Jag tillstyrker sålunda ämbetsverkets förslag att hithörande frågor närmare
utredes.
Såsom framgått av det tidigare anförda innefattar det föreliggande problemkomplexet
dels frågan om viss teknisk revision av lagstiftningen om mått och vikt
och dels spörsmålet om utformningen av den framtida verksamheten på det metrologiska
området. I vad avser lagstiftningen om mått och vikt gäller det i första
hand att anpassa gällande författningsbestämmelser efter den nya metoden för be
-
210
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 34
stämning av metern och alt pröva frågan om en utvidgning av den författningsmässiga
regleringen till att också omfatta de nya enheterna. I anslutning härtill
bör emellertid även undersökas huruvida det skulle vara ändamålsenligt att författningsmässigt
särskilja de bestämmelser som avser de metrologiska enheterna
från föreskrifterna om justering av mätnings- och vägningsredskap.
I den mån utredningen finner sig böra framlägga förslag om nya riksnormaler
torde frågan angående den framtida metrologiska verksamheten i övrigt även böra
närmare undersökas. Härvid uppställer sig till en början frågan huruvida handhavandet
av riksnormalerna i fortsättningen bör ankomma på mynt- och justeringsverkel
eller om uppgifterna som central metrologisk myndighet bör överföras
till annat organ. Även andra alternativ bör emellertid prövas. Jag vill här endast
peka på möjligheterna att anförtro den mätningstekniska kontrollen åt skilda,
på de olika ämnesområdena specialiserade tekniska eller vetenskapliga institutioner
eller att utforma den framtida verksamheten på basis av ett samarbete
mellan statliga och privata organ.
Utredningen bör självfallet vid sina ställningstaganden beakta även kostnadsfaktorn.
Hänsyn bör också tagas till behovet av forsknings- och utvecklingsarbete
inom metrologins område. Utredningsarbetet bör bedrivas under samråd med de
olika statliga och privata institutioner, som har erfarenhet på området eller eljest
är berörda av hithörande spörsmål.
Den nu förordade utredningen angående de metrologiska enheterna och vad
därmed äger samband kan komma att aktualisera även andra frågor, som berör
området för lagstiftningen om mått och vikt, främst det principiella spörsmålet
om i vilken utsträckning kontroll från det allmännas sida är erforderlig på området
och den närmare utformningen av sådan kontroll. Därmed kan också uppställa
sig frågan om en mera allmän översyn av denna numera i åtskilliga avseenden
otidsenliga lagstiftning. I den mån utredningen finner detta påkallat bör
den även ingå på närmare prövning i nu nämnda hänseenden och framlägga
härav betingade förslag. Vid sina överväganden bör utredningen inte vara bunden
av några på förhand uppdragna riktlinjer.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 tillkallade jag en särskild
utredningsman med uppdrag att verkställa utredning rörande vissa ändringar
i lagstiftningen om mått och vikt, m. m. Utredningsmannen har under år
1961 avgivit ett betänkande angående frågan om åtgärder mot missbruk av polletter
i automater avsedda för mynt. Utredningsuppdraget i övrigt avser de bestämmelser,
som lagen om mått och vikt innehåller om skyldighet för handeln att
tillhandahålla justerade mätnings- och vägningsredskap för kundernas kontroll
av saluförda varor. Under arbetet härmed har utredningen, enligt vad jag inhämtat,
fått anledning att från principiella utgångspunkter uppmärksamma frågan angående
omfattningen och utformningen av lagstiftningens kontrollföreskrifter över
huvud taget.
Med hänsyn till det föreliggande nära sambandet mellan de båda utredningarnas
arbetsuppgifter synes det ändamålsenligt att den nya utredningen övertager
vad som återstår av den hittillsvarande utredningens uppdrag. Den nya utredningen
bör emellertid så snart det låter sig göra slutföra det tidigare uppdraget
till den del detta kan behandlas fristående utan att mera grundläggande principer
i lagstiftningen om mått och vikt samtidigt omprövas.
Utredningen har under tiden september—oktober 1962 hållit fyra sammanträden.
Utredningen beräknas fortgå under år 19(33.
211
I Fi: 35
Riksdagsberättelsen år 1963
35. Kreditinstitut ut redningen
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 15 augusti 1962 för att
verkställa en översyn av gränsdragningen mellan olika kreditinstituts verksamhetsområden
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1962):
Dahlström, L. E. R., direktör, ordförande;
Gallans, N. P. A., bankdirektör;
Hanström, T. V., bankinspektör;
Lindencrona, A., direktör;
Lönnqvist, S. E. V., postbankschef;
Nilsson, S.-E., lagbyråchef;
Svenson, S. G., direktör;
Thunholm, L.-E., bankdirektör;
Torén, L. E. H:son, överinspektör;
Åstrand, B. H., direktör.
Sekreterare;
Lindahl, K. O. R., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Sanell, P. Å., t.f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 11; tel. växel 23 77 20 (sekr.).
Direktiv (anförande av statsrådet Sträng till statsrådsprotokollet den 15
augusti 1962):
Lagstiftningen rörande kreditväsendet undergick en grundlig modernisering genom
tillkomsten av banklagen och sparbankslagen år 1955 samt lagen om jordbrukskasserörelsen
år 1956. Genom dessa lagar får huvuddragen av de berörda kreditinstitutens
struktur och verksamhetsformer anses ha blivit bestämda för avsevärd tid
framåt.
Frågan om gränsdragningen mellan de olika kreditinstitutens verksamhetsområden
behandlades inte närmare under det utredningsarbete, som föregick tillkomsten
av de gällande lagarna rörande kreditinstituten. Under remissbehandlingen uttalades
emellertid från skilda håll, att utvecklingen inom kreditväsendet skapat förutsättningar
för en friare konkurrens mellan de olika kreditinstituten och att lagstiftningen
inte borde konservera historiskt betingade gränser mellan institutens
verksamhetsområden. Vid utformningen av de nya lagarna togs inte ståndpunkt till
denna gränsdragningsfråga. I de propositioner till riksdagen, vari förslagen till de
olika lagarna framlades (prop. 1955: 3 s. 114, 1955: 151 s. 54 och 1956: 122 s. 41),
förutskickades emellertid, att spörsmålen rörande gränsdragningen mellan de olika
kreditinstituten senare skulle bli föremål för särskild utredning. Bankoutskottet
underströk vid sin behandling av lagförslagen (uti. 1955: 5 s. 104, 1955: 19 s. 90
och 1956: 26 s. 79) intresset av att en sådan utredning kom till stånd.
Även i senare sammanhang har frågan om en utredning angående gränsdragningen
mellan de olika kreditinstituten varit aktuell. Sålunda har frågan berörts
av kreditmarknadsutredningen (SOU 1960: 16 s. 82) i samband med övervägandena
rörande olika metoder för att nå en mera långfristig placering av affärsbankernas
resurser. Utredningen fann, att vissa ändringar i den grundläggande lagstiftningen
för kreditinstitutens verksamhet kunde övervägas i detta sammanhang. Härigenom
skulle emellertid enligt kreditmarknadsutredningens mening den aviserade gränsdragningsutredningen
föregripas, och bl. a. därför avstod kreditmarknadsutredningen
från att föreslå några mera omfattande förändringar i banklagstiftningen.
Senast har i samband med ett den 25 maj 1962 till lagrådet remitterat förslag till
212
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 35
ändringar i banklagstiftningen berörts vissa frågor angående gränsdragningen mellan
kreditinstituten.
Även om tillkomsten av den nuvarande banklagstiftningen inte i stort innebar någon
förändring av de olika kreditinstitutens verksamhetsformer, medförde den
dock ett visst närmande mellan instituten i detta hänseende. Sålunda medgavs sparbank
rätt att mottaga inlåning på checkräkning. Tillskapandet av en s. k. fri sektor
utan individuell insättningsmaximering innebar en väsentlig utvidgning av sparbankernas
möjligheter att låna in större belopp från en och samme insättare. På
utlåningssidan skedde bland annat den ändringen, att sparbank tilläts bevilja kredit
i checkräkning till mindre belopp. Samtidigt infördes i banklagen regler, enligt
vilka affärsbank medgavs att liksom sparbank i viss utsträckning bevilja tidsbundna
lån.
Den senare utvecklingen synes ha medfört en fortgående minskning av de faktiska
skillnaderna mellan de olika kreditinstituten i fråga om deras verksamhetsinriktning.
Detta förhållande är särskilt framträdande på inlåningssidan. Varje typ
av kreditinstitut erbjuder sålunda numera allmänheten ett rikt differentierat räkningssystem
med i stort sett likartade villkor i de skilda kreditinstituten. Medan
sparbankerna öppnat checkräkning och efter tillkomsten av den fria sektorn kunnat
i viss utsträckning vända sig till större insättningskunder än tidigare, har affärsbankernas
inlåning kommit att mera än förut inriktas på långfristiga och högre
förräntade räkningar av samma typ som tidigare ansetts karakteristisk för sparbank.
Kreditinstitutens konkurrens om sparmedlen torde sålunda ha skärpts. Med
de antydda förändringarna på inlåningssidan får antagas följa tendenser till motsvarande
utjämning av skillnaderna på utlåningssidan.
Även om likheten mellan kreditinstituten i deras praktiska verksamhet ökat, kvarstår
dock väsentliga skillnader mellan instituten i fråga om de lagregler, som gäller
för deras rörelse. Utvecklingen har nu gjort det angeläget att genomföra den
prövning av frågorna rörande gränsdragningen mellan kreditinstituten, som förutskickades
redan vid tillkomsten av de gällande lagarna på området. De erfarenheter
från tillämpningen av dessa lagar, som fordras för en översyn av gränsdragningsproblemen,
får numera anses föreligga. Jag vill därför förorda, att en utredning
med uppdrag att verkställa en sådan översyn tillsättes.
Den förordade utredningen bör ha till uppgift att verkställa en förutsättningslös
avvägning av de olika kreditinstitutens inbördes ställning och funktion på kreditmarknaden.
Mot bakgrund av sitt bedömande i detta hänseende bör utredningen
pröva i vad mån olika regler angående de skilda kreditinstitutens verksamhet fortfarande
är motiverade och framlägga av denna prövning betingade förslag till lagändringar.
Utredningen bör således verkställa en samlad översyn av de bestämmelser
för kreditinstitutens rörelse, som är av betydelse för gränsdragningen mellan
institutens verksamhetsområden. Däremot bör utredningen inte ingå på spörsmål
rörande kreditinstitutens verksamhet i övrigt eller rörande institutens inre
struktur i vidare mån än som kan direkt föranledas av uppgiften att pröva denna
gränsdragning och den längre fram berörda frågan om filialverksamheten.
Bland de frågor, som utredningen sålunda bör pröva, märks till en början spörsmålet
om utformningen av kreditinstitutens inlåningsrätt. Såväl för affärsbanker
och centralkassor som för sparbanker gäller nu principen att vederbörande kreditinstituts
eget kapital skall stå i viss relation till inlåningen. Reglerna härom, vilka är
betingade av önskemålet att ge insättarna skälig trygghet mot förlust av insatta medel,
är emellertid inte enhetligt utformade för de olika kreditinstituten. Utredningen
bör mot bakgrunden av sina allmänna överväganden undersöka möjligheterna
att förenkla och, eventuellt, förenhetliga dessa regler.
I detta sammanhang må även nämnas den speciella frågan om förlagsupplåningens
ställning. Den slutliga bedömningen av denna fråga uppsköts nämligen vid till
-
213
I Fi: 35
Riksdagsberättelsen år 1963
komsten av de nuvarande banklagarna i väntan på övervägandena om gemensamma
regler angående de skilda kreditinstitutens inlåningsrätt.
I gällande lagstiftning finns för de olika kreditinstituten skilda begränsningar i
rätten att mottaga insättningar från en och samma person. Medan individuella insättningsmaxima
i affärsbankerna och centralkassorna gäller endast för sparkasseräkning
och därmed likartad räkning, gäller i sparbank ett sådant maximum i princip
för all insättning. Såsom jag tidigare nämnt, innebär den nuvarande sparbankslagen
dock en viss uppmjukning i detta hänseende, då den inom en s. k. fri sektor
medger insättningar utan individuella begränsningar. Fortfarande föreligger dock
här en väsentlig skillnad mellan affärsbanker och centralkassor å ena sidan samt
sparbanker å andra sidan. En individuell insättningsmaximering finns även i postsparbanken,
där den gäller för all insättning. Vid tillkomsten av banklagen och
sparbankslagen rådde delade meningar om lämpligheten av individuella insättningsbegränsningar.
Regler härom behölls emellertid i väntan på utredningen om kreditinstitutens
gränsdragningsproblem. Enligt det tidigare omnämnda, till lagrådet remitterade
lagförslaget kommer i avvaktan på resultatet av den nu förordade utredningen
att ske vissa lättnader i de här ifrågavarande insättningsbegränsningarna.
Frågan huruvida dessa begränsningar skall bestå och hur de i sådant fall skall vara
utformade bör ankomma på utredningen att pröva. I denna prövning bör ingå frågan
huruvida särskilda regler om sparbankernas rätt att mottaga medel på checkräkning
fortfarande är motiverade.
I samband med den sistnämnda frågan bör uppmärksammas spörsmålet rörande
sparbankernas rätt att bevilja checkräkningskredit.
Vad gäller utlåningsreglerna må här i övrigt endast nämnas frågan om kreditinstitutens
rätt till s. k. bunden långivning. I detta hänseende gäller för närvarande
mycket restriktiva regler, särskilt för affärsbankernas del. Från bankhåll har under
senare tid hävdats, att dessa regler inte motsvarar kreditmarknadens behov och
bankväsendets nuvarande betingelser. Frågan härom, vilken berörts i samband med
det tidigare omnämnda, till lagrådet remitterade lagförslaget, torde lämpligen böra
prövas av utredningen.
Även frågan om de olika kreditinstitutens rätt att bedriva filialrörelse och behovet
av offentlig kontroll i detta hänseende samt reglerna för sådan kontroll bör bli
föremål för prövning.
Det hittills anförda har främst tagit sikte på affärsbankerna, centralkassorna för
jordbrukskredit och sparbankerna. I den mån skäl därtill visar sig föreligga bör utredningen
emellertid vara oförhindrad att ingå på motsvarande prövning beträffande
andra kreditinstitut. I detta sammanhang vill jag ange några speciella problem,
som bör prövas av utredningen.
Postbanken med dess båda verksamhetsgrenar, postsparbanken och postgirorörelsen,
har undergått en kraftig utveckling och därigenom kommit att intaga en
framträdande plats inom kreditväsendet. De grundläggande bestämmelserna om ändamålet
med postbankens verksamhet kvarstår emellertid oförändrade sedan tillkomsten
av de gällande författningarna angående postsparbanken år 1922 och postgirorörelsen
år 1924. Med hänsyn till postbankens utveckling framstår det som motiverat
att i detta sammanhang ompröva ändamålsbestämmelserna för dess verksamhet.
Utredningen bör därför söka fastställa målsättningen för postbanken i
stort och i detta syfte klarlägga dess ställning och uppgifter i relation till övriga
kreditinstitut. I den mån utredningens bedömande i detta hänseende ger anledning
därtill bör utredningen även pröva behovet av ändringar i postbankens verksamhetsformer.
Den har därvid att beakta det arbete, som bedrives av den år 1956 tillkallade
postutredningen.
I samband med de ändringar i lagen om försäkringsrörelse, som beslöts av 1961
års riksdag, aktualiserades frågan om livförsäkringsbolagens rätt att driva kapital
-
214
Kommittéer och sakkunniga: Finansdepartementet I Fi: 35
förvaltningsrörelse. Enligt den uppfattning som uttalades av föredragande departementschefen
i prop. 1961:171, vari förslag till de nämnda lagändringarna framlades,
kan begreppet livförsäkringsrörelse innefatta förvaltning och förräntning av
förfallna livförsäkringsbelopp. Efter de vidtagna lagändringarna kan försäkringsbolag,
när särskilda skäl är därtill, medges rätt att driva annan rörelse än försäkringsrörelse.
Departementschefen fann emellertid, enligt vad han förklarade i propositionen,
svårt att i förväg göra mera bestämda uttalanden om vad som — utöver
förvaltning och förräntning av förfallna livförsäkringsbelopp — borde kunna tillåtas
i fråga om sparfrämjande verksamhet av livförsäkringsbolagen. Enligt departementschefens
mening borde till en början endast kapitalförsäkringsrörelse i samband
med försäkring komma i fråga, medan spörsmålet om en mera långtgående
utvidgning av den sparfrämjande verksamheten, innebärande rätt att driva kapitalförvaltningsrörelse
utan samband med försäkring, borde avgöras i ett större sammanhang.
Den här förordade utredningen bör lämpligen ges uppdraget att förutsättningslöst
pröva i vilken utsträckning livförsäkringsbolagen skall tillåtas att ägna
sig åt kapitalförvaltningsrörelse.
Utredningen torde i sitt arbete icke kunna undgå att taga hänsyn till de skatteregler,
som gäller för kreditinstituten, och till de skattemässiga konsekvenserna av
utredningens förslag. I detta sammanhang må erinras om det förslag, som på sin tid
framlades av jordbrukskassebeskattningsutredningen i dess den 12 december 1944
avgivna betänkande (stencilerat) angående begränsning av skattskyldigheten för
jordbrukets kreditkassor m. m., samt det av 1948 års sparbankssakkunniga den 23
november 1954 avgivna betänkandet (stencilerat) med utredning rörande sparbanks
rätt att i skattehänseende göra avdrag för fondavsättning. Det bör emellertid
inte ankomma på utredningen att framlägga preciserade förslag i skattefrågorna,
utan dessa frågor torde få upptagas till närmare behandling i annat sammanhang.
Utredningen har intill den 1 november 1962 hållit ett sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
215
IE: 1
Riksdagsberättelsen år 1963
Ecklesiastikdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1962
1. Musikledamtredningen (1961: I 38; 1962: I 30)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1960 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av lärare och handledare för det
fria och frivilliga musikbildningsarbetet m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 maj 1960):
Johansson, A. H., professor, ordförande;
Franzén, B. K. V., lärare vid musikhögskolan;
Malmgren, B. A., studieombudsman.
Experter:
Gabrielsson, I., musikinspektör;
Wallin, N. L., rektor.
Sekreterare:
Holmström, L-G., länsskolpsykolog.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 38.
Utredningen har under tiden den 1 december—den 31 oktober 1962 hållit
21 sammanträden.
Utredningen har i november 1962 avgivit sitt betänkande (SOU 1962: 51).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Socionomutbildningskommittén (1961:1 43; 1962:1 35)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa utredning rörande socionomutbildningens uppgifter, innehåll och
organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1960):
Andersson, Thure G., landshövding, f. d. riksdagsman, ordförande;
Lannemyr, Märta S., socialinspektör;
Lindblom, P., rektor;
Linnér, H. R. G., kanslichef;
Petersson, O. H. E., kansliråd;
Schärman, O., sekreterare.
Experter:
Almqvist, Margareta, lektor;
Hjelmqvist, I. K. R., kommunaldirektör;
Westerståhl, H. J., professor.
Sekreterare:
Mundebo, K. A. I., biträdande lektor.
Biträdande sekreterare:
Fenger, S. O. S., förste byråsekreterare.
216
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 5
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 43.
Kommittén har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 11 sammanträden om sammanlagt 18 dagar.
Kommittén har den 21 september 1962 avgivit sitt betänkande »Socionomutbildningen»
(SOU 1962:43).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Sakkunniga för utredning rörande textil- och konfektionsindustriens ut
bildningsbehov
(1962:1 40)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1960 för
att verkställa en översyn av textil- och konfektionsindustriens utbildningsbehov
(se Post- och Inrikes tidn. den 9 januari 1961):
Gårdstedt, H. B., skolinspektör, ordförande;
Kaby, N. A., byråchef;
Riidhmer, E. G. L., överingenjör.
Expert:
Holmberg, K. G. I., direktör.
Sekreterare:
Stetler, E. F„ byrådirektör.
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober
1962 hållit 13 sammanträden.
Dessutom har företrädare för vissa textil- och konfektionsindustrien närstående
verksamhetsgrenar deltagit i en av de sakkunniga den 20 juni 1962
anordnad hearing.
De sakkunniga har i december 1962 avgivit sitt betänkande (stencilerat,
1962: 3).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning rörande vidareutbildning vid tekniska högskolan i Stockholm
av universitetskemister m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 april 1962 för att
verkställa en utredning rörande vidareutbildning vid tekniska högskolan i
Stockholm av universitetskemister m m:
Woxén, R, professor, rektor.
Utredningsmannen har den 27 oktober 1962 avlämnat sitt betänkande
i ämnet (stencilerat, 1962:4).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
5. Chalmerska byggnadskommittén (1960: I 14; 1961: I 9; 1962: I 6)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 14 augusti 1936, den 15 juni
1937 och den 18 november 1938 för handhavande av de byggnadsföretag vid
Chalmers tekniska högskola, som Kungl. Maj :t kunde komma att uppdraga
åt kommittén (instruktion den 18 november 1938):
217
IE: 5
Riksdagsberättelsen år 1963
Larson, E. G., direktör, ordförande;
Asplund, S. O., professor;
Friberger, E. G., f. d. länsarkitekt;
Hössjer, K. G. N., professor, f. d. rektor, kassaförvaltare;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor.
Sekreterare:
Nordwall, K. E., byrådirektör.
Lokal: Chalmers tekniska högskola, Storgatan 43, Göteborg; tel. 031—
11 63 19.
Under tiden den 1 november 1961—31 oktober 1962 har förekommande
ärenden behandlats under hand.
Kommitténs uppdrag är i huvudsak slutfört.
6. Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté (1960: I 15; 1961: I
10; 1962:I 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts beslut den 12 augusti 1944:
Woxén, R., professor, rektor, ordförande;
Ahrbom, N. O., professor;
Alexanderson, K. E., häradshövding, led. av I kamm.;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm.;
Österberg, D. V., professor.
Arkitekt:
Henriksson, G. A., professor.
Sekreterare och kassaförvaltare:
Swedenborg, J. E., byrådirektör.
Lokaler: Tekniska högskolan; tel. växel 23 65 20 till sekreteraren och kassaförvaltaren;
20 84 12, 20 85 12 till arkitektkontoret.
Direktiven för kommittén, se 1945: I E 30 och 1947: I E 21; instruktion
den 29 juni 1946.
Under året har nybyggnaden för avdelningen för teknisk fysik (kurslaboratorier
m. m.) uppförts. I nybyggnaden har lokaler för de lägre årskursernas
undervisning i matematik (provisoriska lokaler) samt lokaler för undervisningen
i fysik tagits i bruk. Vidare har under året påbörjats uppförandet
av nybyggnad av kurslaboratorier för kemi, tillbyggnad för institutionen
för elektronik samt nybyggnad av personalmatsal.
Projekteringen av ny generalplan har färdigställts och i samband med
riksdagspetita för budgetåret 1963/64 har byggnadskommittén till Kungl.
Maj :t för godkännande ingivit ett förslag till »generalplan för utbyggnad
1960—70 av Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm» (augusti 1962).
På kommitténs arkitektkontor har under året varit anställda sex arkitekter,
en ritare samt ett kanslibiträde.
Under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962 har kommittén
hållit 5 sammanträden.
218
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdeparlementet I E: 8
7. 1953 års lärarinneutbildningskommitté (1960: I 16; 1961: 111; 1962: I 8)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1953 och
den 9 december 1960 för att verkställa dels fortsatt utredning rörande organisationen
av lärarinneutbildningen på det husliga området och därmed
sammanhängande utbildnings- och lokalfrågor dels ock utredning rörande
åtgärder för forskning och högre utbildning på näringslärans område samt
därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 23 november
1953):
Öhman, G. B., överdirektör, ordförande;
Blix, F. G., professor;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Brunius, F. E., professor;
Holmvall, Karin M., rektor;
Lindegren, K. N. A., fil. lic., tillika sekreterare;
Malmros, H., professor;
Torbrink, Tekla J. L., fru, led. av II kamm.
Experter:
Ernest-Börestam, Eva, ombudsman;
Hemgård, Birgit K., rektor;
Johanson, Anna-Stina, rektor;
Wretlind, A., professor (fr. o. m. den 1 november 1962).
Biträdande sekreterare:
Wernlund, Brita K., t.f. förste byråsekretare.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191; tel. 67 93 00.
Direktiven för utredningen, se 1954: I E 35. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag
se 1955:1 E 31, 1956: I E 27 och 1961: I E 11.
Under år 1962 har kommittén fortsatt bearbetningen av det i föregående
års berättelse angivna projektet rörande åtgärder för forskning och högre
utbildning på näringslärans område. Därvid har kommittén under våren
1962 fortsatt och avslutat sina hearings med representanter för berörda intressenter.
Ett utkast till betänkande har uppgjorts av ordföranden och biträdande
sekreteraren och bearbetas inom kommitténs arbetsutskott.
Kommittén beräknar kunna slutföra sitt arbete under första halvåret
1963.
8. Odontologiska förliandlingssakkunniga (1960: I 17; 1961: I 12; 1962: I 9)
Ursprungligen tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 juni
1955 för att på statens vägnar upptaga vissa förhandlingar i samband med
utbyggnad av tandläkarutbildningen. Genom beslut den 31 januari 1958 erhöll
de sakkunniga dessutom i uppdrag att verkställa utredning rörande bl. a.
tandsjukvården vid tandläkarhögskolorna. Kungl. Maj :t har vidare genom
beslut den 9 oktober 1958 föreskrivit, att handlingarna i ett ärende berörande
centraltandpolikliniken vid Södersjukhuset i Stockholm skall överlämnas
219
LE 8
Riksdagsberättelsen år 1963
till de sakkunniga. Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 mars 1958
har antalet sakkunniga utökats från ursprungligen fem till sex.
Sakkunniga: å.
Lindskog, A. G., borgmästare, ordförande;
Fors, S. R., byråchef;
Karlén, G. H., överdirektör;
Sellman, S. P. H., professor, rektor;
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare;
Westin, G. E. N., professor emeritus.
Experter:
Kihlman, K. H., byråingenjör;
Markén, K.-E., avdelningstandläkare.
Sekreterare:
Witting, N.-O., e. byråchef.
Biträdande sekreterare:
Marcusson, T. M. I., förste revisor.
Lokal: Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, Box 2095,
Stockholm 2; tel. 11 85 54 (Witting).
Direktiven för de sakkunnigas ursprungliga uppdrag, se 1956: I E 36. Jfr
vidare bl. a. 1961: I E 12 och riksdagens skrivelse 1957: 249.
De åt de sakkunniga hittills givna uppdragen slutfördes — med undantag
av vissa specialuppdrag, bl. a. viss fråga berörande centraltandpolikliniken
vid Södersjukhuset i Stockholm — under år 1961. De sakkunniga har under
år 1962 ej behövt sammanträda.
9. 1955 års universitetsutredning (1960:1 19; 1961:1 14; 1962:1 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1955 för att
verkställa utredning och avgiva förslag angående universitetens och högskolornas
uppgifter och behov (se Post- och Inrikes tidn. den 15 juli 1955):
Segerstedt, T., professor, rektor, ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef;
Olson, O. Hjalmar, direktör;
Svennilson, S. I., professor.
Experter:
Hagström, F. A. G., byrådirektör;
Rudberg, E. G., professor;
Rydén, J. E., sekreterare (fr. o. m. den 24 maj 1962).
Sekreterare:
Berg, C. G. H., fil. lic.
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr., Stockholm 2; tel. 20 97 64 (sekreteraren)
och 20 67 82 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1956:1 E 38.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 16 sammanträden.
220
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 11
Utredningen beräknar att avlämna sitt slutbetänkande vid årsskiftet
1962/63. Därefter återstår visst avvecklingsarbete.
10. 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala ledning och viss
lärarutbildning (1960:1 20; 1961:1 15, 1962:1 11)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1955 för
att verkställa en förutsättningslös utredning av frågan om den centrala
ledningen av hela yrkesutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1955):
Näsström, E. E., kommunaldirektör, led. av I kamm., ordförande;
Beskow, B., undervisningsråd;
Eskilsson, C. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Forssell, E. E., yrkesskoldirektör;
Johnsson, J. H., lantbrukare, led. av II kamm.;
Vinge, Margit S. C., byrådirektör, f. d. riksdagsledamot;
öhman, G. B., överdirektör.
Experter:
Askeberg, S. H. J., byråchef;
Hessler, J. T. H., byrådirektör;
Lilja, E. A., rektor;
Lindman, P., kanslichef;
Molander, H., förste assistent;
Sjöstedt, C.-E., f. d. undervisningsråd;
Åhlén, K., rektor.
Sekreterare:
Lindegren, K. N. A., fil. lic.
Lokal: Riksdagshuset; tel. växel 22 46 00 ankn. 73 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1956: I E 39. Beträffande ytterligare utredningsuppdrag,
se 1957:I E 30 och 1958:I E 26.
De sakkunniga har under tiden den 1 december 1961—den 31 oktober
1962 hållit 19 sammanträden.
De sakkunniga har den 3 juli 1962 avlämnat sitt huvudbetänkande rörande
skolväsendets centrala ledning (SOU 1962: 28). De sakkunnigas tredje
betänkande, rörande bland annat pedagogisk utbildning av lärare i jordbrukets
och skogsbrukets yrkesämnen samt facklig och pedagogisk fortbildning
av lärare i yrkesämnen för industri, hantverk handel, jordbruk och skogsbruk,
kommer att avlämnas i början av år 1963.
11. Utrustningskommittén för Göteborgs universitet
(1960:I 22; 1961:I 16; 1962:I 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 april 1956 för att
handhava frågor om utrustning av nybyggnaderna för medicinska fakulteten
vid universitetet i Göteborg och de övriga frågor om utrustning vid universitetet,
som chefen för ecklesiastikdepartementet bestämmer:
221
IE: 11
Riksdagsberättelsen år 1963
Arén, T. S., kanslichef, ordförande;
Broman, T., professor;
Fors, S. R., byråchef;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Kihlman, K. H., byråingenjör;
Malmgren, B. R., professor;
Olsson, O. G. A., professor;
Teorell, E. T. A., professor;
Ä.gren, K. G., professor.
Sekreterare:
Hilding, B. B. I., kapten.
Lokal: Göteborgs örlogsvarv, Göteborg 41; tel. 031—29 20 00 (växel).
Kommitténs uppdrag avsåg från början frågor om utrustning av nybyggnader
för institutionerna för anatomi, histologi, medicinsk kemi, farmakologi
och fysiologi samt nybyggnad för administration och bibliotek. Uppdraget
har sedermera genom departementschefens beslut den 5 november
1956 och den 20 maj 1957 utvidgats till att omfatta jämväl frågorna om utrustning
dels av nytillkommande lokaler för institutionerna för bakteriologi
och klinisk bakteriologi, dels ock av undervisnings- och forskningslokaler
för följande kliniker inom Sahlgrenska sjukhusets i Göteborg då under
uppförande varande centralkomplex, nämligen medicinska kliniken I, medicinska
kliniken II, kirurgiska kliniken I, kirurgiska kliniken II, röntgendiagnostiska
kliniken och neurologiska kliniken. Vidare har Kungl. Maj :t
genom beslut den 26 april 1957, den 15 maj 1959, den 27 maj 1960 och den
16 juni 1961 uppdragit åt kommittén att handha anskaffningen av viss inredning
och utrustning för kliniskt-fysiologiska laboratoriet, kliniskt-kemiska
laboratoriet, pediatriska kliniken, hudkliniken, kvinnokliniken I och vissa
föreläsningssalar vid nämnda sjukhus samt till lokaler för ämnet hygien.
Kommittén har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
sammanträtt en dag. Därjämte har hållits ett flertal sammanträden med
kommitténs arbetsutskott.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under år 1963.
12. 1957 års utredning angående konstfackskolan
(1960: I 25; 1961:1 17; 1962: I 13)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 januari 1957 för att
utreda frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna
för konstfackskolan och därmed sammanhängande spörsmål, med
uppdrag tillika att å statens vägnar upptaga förhandlingar med Stockholms
stad om de ändringar av ifrågavarande avtal, vartill utredningen kan giva
anledning:
öhman, G. B., överdirektör.
222
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I y
Sekreterare:
Larsson, B. A. F., förste byråsekreterare.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191, Stockholm
27; tel. växel 67 93 00.
De pågående förhandlingarna med staden beräknas kunna avslutas i början
av år 1963.
13. Farmaceututbildning skommittén (1960; I 30; 1961: I 21; 1962: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 juni 1957 för utredning
av frågan om utökning av farmaceutiska institutets utbildningskapacitet
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 12
juli 1957);
Söderlundh, S., apotekare, f. d. medicinalråd, ordförande;
Bjugge, P., arkitekt SAR;
Lönngren, D. R., apotekare, tillika sekreterare;
Ohlsson, C. E., professor emeritus;
Poppius, H. D., t. f. byråchef.
Experter:
Isaksson, D., direktör;
Rexed, B. A., professor;
Sandell, E., professor;
Schill, L. G., laborator.
Biträdande sekreterare:
Wennström, K. G., med. lic. (fr. o. m. den 1 september 1962);
Virdebrant B. C.-E., budgetsekreterare (t. o. m. den 31 augusti 1962).
Lokal: Farmaceutiska institutet; tel. växel 34 90 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 45.
Kommitténs arbete har under året främst bedrivits genom särskilda arbetsgrupper.
Därjämte har hållits 6 plenarsammanträden.,
Större delen av kommitténs blivande betänkande föreligger i manuskript.
Vissa undersökningar främst rörande lokaliserings- och byggnadsfrågorna
återstår.
Kommitténs arbete kommer att avslutas under första halvåret 1963.
14. Utredning rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. m.
(1960: I 30; 1961:1 21; 1962:I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att utreda
vissa medicinska utbildningsfrågor m. m.:
Rexed, B. A., professor.
Experter (för utredning rörande blandad medicinsk och annan utbildning)
:
Johnels, J. A. G., professor;
Lindahl, P. E. E. A., professor;
Magnéli, P. A., professor;
Reichard, P. A., professor;
223
IE: 14
Riksdagsberättelsen år 1963
Ström, G. O. F., professor.
Sekreterare:
Wennström, K. G., med lic.
Lokal: Anatomiska institutionen vid universitetet i Uppsala; tel. 018—
312 49 (sekr. 018—209 60).
Utredningen har under arbetsåret biträtt departementet vid beredningen
av olika medicinska utbildningsfrågor.
Utredningen har till ecklesiastikdepartementet inlämnat följande skrivelser
i särskilda utbildningsfrågor:
den 20 februari 1962 med synpunkter i frågan om inrättande av tjänster
gemensamma för medicin och odontologi,
den 20 februari 1962 med synpunkter i frågan om flyttning av medicine
studeranden från ett lärosäte till ett annat inför det propedeutiska året,
den 18 augusti 1962 med bl. a. uppgifter om den medicinska examinationsfrekvensen.
Utredningen fortsätter sitt arbete bl. a. med frågan om de medicinska läroanstalternas
utbildningskapacitet. Såväl ordföranden som sekreteraren ingår
i en av Kungl. Maj :t den 23 september 1960 tillsatt departementsberedning
av vissa frågor rörande ökad läkarutbildning (läkarutbildningsberedningen).
Utredningen har enligt Kungl. Maj :ts beslut den 2 juni 1961 med anledning
av riksdagens skrivelse 1961:328 rörande ökad utbildning av läkare
och tandläkare m. m. erhållit uppdraget att biträda med utredning rörande
blandad medicinsk och annan utbildning. I detta syfte inlämnades i skrivelse
den 29 januari 1962 (stencilerad) utredning rörande förutsättningarna
att i Umeå samordna den medicinska utbildnings- och forskningsorganisationen
med en framtida utbildnings- och forskningsorganisation i centrala
matematisk-naturvetenskapliga ämnen.
Inom ramen för sitt uppdrag rörande blandad medicinsk och annan utbildning
har utredningen vidare upptagit till behandling bl. a. logopedutbildningen
och förslag om försöksvis igångsättande av kurser i medicinska
ämnen till filosofie kandidatexamen vid Uppsala universitet. Utredningen
har i november 1962 avgivit förslag till åtgärder i nämnda utbildningsspörsmål.
Utredningen har under verksamhetsåret avgivit yttranden över Mentalsjukvårdens
Enkät bland medicine kandidater och vissa yngre läkare i avsikt
att utröna i vilken omfattning dessa kan förväntas komma att välja psykiaterbanan,
samt utredningens rörande utbildning av värnpliktiga läkare
m. m. betänkande »Läkaren i totalförsvaret» (SOU 1961: 63).
15. Organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå
(1960:I 31; 1961:1 22; 1962:I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 november 1957
för att — i enlighet med riktlinjer, som förordats av chefen för ecklesiastikdepartementet
i propositionen nr 188 till 1957 års riksdag — fortsätta
224
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 16
med detaljplaneringen m. m. av den medicinska högskolan i Umeå:
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare, ordförande;
Blix, F. G., professor;
Dahlqvist, O. R. F., landstingsman;
Fors, S. R., byråchef;
Heimer, G., landstingsdirektör;
Herberts, G. E., professor (t. o. m. den 26 januari 1962);
Huggert, E. A. F., professor;
Larsson, Lars-Gunnar, professor (fr. o. m. den 27 januari 1962);
Lundgren, P. G., fältläkare;
Olrog, O. Chr., t. f. byggnadsråd;
Terner, N. J., med. lic.;
Törnblom, N. F., professor;
Westin, G. E. N., professor emeritus.
Experter:
Hollunger, E. G., professor;
Högberg, G., sjukhusdirektör;
Lysell, E. G. S. L., professor, föreståndare;
Löfström, G., professor;
Roempke, S. O., biträdande länsarkitekt.
Sekreterare:
Selander, H. E. B., t. f. byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Sverne, J. E„ förste byråsekreterare (med uppgift att vara sekreterare i
den av kommittén tillsatta nämnden för frågor rörande tandläkarutbildningen).
Lokal: Ålidbacken 15 D, Umeå 2; tel. Umeå 18050.
Organisationskommittén har under tiden den 1 november 1961—den 31
oktober 1962 hållit 5 plenarsammanträden.
Organisationskommitténs arbete kommer att pågå i första hand t. o. m.
den 30 juni 1963.
16. Utredning rörande dispositionen av donationshemman och andra lönetillgångar
vid de allmänna läroverken (1960:1 32; 1961:1 23; 1962:1 17).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 november 1957 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av donationshemman och
andra lönetillgångar vid de allmänna läroverken samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1957):
Uhlin, K.-E., byråchef.
Sekreterare:
Reuterswärd, G. F. P., t. f. advokatfiskal.
Lokal: Justitiekanslersämbetet; tel. 10 29 89 (den sakkunnige), kammarkollegiet;
tel. 23 45 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1958: I E 50.
8 liihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml.
Rlkadagsberättelsen
225
IE: 16
Riksdagsberättelsen år 1963
Sedan utredningsuppdraget såvitt rör Visingsö skolegodsfond slutförts
genom ett år 1959 avgivet betänkande, har utredningen ägnat sig åt de
egentliga lönedonationerna vid de allmänna läroverken.
Vid den översyn av de statliga avlöningsförfattningarna som för närvarande
verkställes av löneförfattningsberedningen torde även komma att
uppmärksammas spörsmålet om statliga befattningshavares rätt att i och
för sin tjänst uppbära förmåner och donationer. Med hänsyn till nämnda
frågas betydelse för förevarande utredning kommer utredningens förslag
icke att redovisas förrän resultatet av den ifrågavarande översynen framlagts.
Under tiden har utredningsarbete pågått så att förslag skall kunna
framläggas snarast möjligt efter det att klarhet vunnits i nämnda fråga.
17. 1958 års utredning kyrka—stat (1960: I 33; 1961: I 24; 1962:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 januari 1958 för
att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen
av förhållandet mellan staten och den svenska kyrkan (se Postoch
Inrikes tidn. den 30 januari 1958):
Tammelin, N. E., justitieråd, ordförande (fr. o. m. den 1 december 1962);
Wieslander, I. L., f. d. hovrättspresident, ordförande (kvarstår som ordförande
beträffande slutförandet av vissa ärenden);
Bolin, A. B., internationell direktör i LO;
Engström, K. Olof N., rektor;
Josefson, P. L. R., biskop;
Zetterberg, K. Å. H., pastor primarius, led. av II kamm.
Experter:
Hedelius, F. E. O., f. d. kammarrättsråd;
Heldtander, T., kyrkoadjunkt;
Ivarsson, E. Henrik, församlingssekreterare i svenska kyrkans diakonistyrelse;
Palmqvist,
P. O. A., docent;
von Otter, S. F., kammarrättsråd;
Rodhe, Sten, lektor;
Silén, S. F. P., biskop;
Sjöberg, E. K. T., rektor;
Swedberg, B. G. R., pastor, sekreterare i frikyrkliga samarbetskommittén;
Waller, S. M., docent;
Åberg, E. V. R., kammarråd.
Huvudsekreterare:
Lindelöw, K.-G., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Andersson, Hans B., tingsdomare;
Lindahl, J.-M., t. f. förste kanslisekreterare (vissa sekreterargöromål);
Lindh, J. E., hovrättsassessor (fr. o. m. den 13 augusti 1962);
Petri, C. A. H., hovrättsfiskal (t. o. m. den 12 augusti 1962).
226
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 18
Lokal: Svartmangatan 9, 2 tr., Stockholm 2; tel. 21 59 27 (ordf.), 21 56 13
(sekr.), 21 43 54 och 21 56 24 (bitr. sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1959:1 E 44.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—30 oktober 1962
sammanträtt 41 dagar, varjämte ordföranden och sekreterarna haft ett
flertal sammanträden med utredningens experter.
Ett forskningsteam under ledning av docenten Berndt G. E. Gustafsson
har undersökt möjligheter och metoder att klarlägga religionens betydelse
som samhällsfaktor. Resultatet av detta arbete framlägges i ett betänkande
i början av år 1963.
Vissa undersökningar rörande svenska kyrkans och övriga trossamfunds
omfattning och verksamhet har slutförts. Redogörelse för dessa undersökningar
och resultaten därav framlägges jämväl i ett betänkande i början av
år 1963.
Utredningsarbetet kommer att pågå under hela år 1963.
18. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Göteborg
(1960:I 34; 1961:1 25; 1962:I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 mars 1958 för att
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Göteborgs stad och andra
vederbörande angående dels nytt avtal rörande den medicinska undervisningen
i Göteborg, dels vissa andra i bemyndigandet särskilt angivna frågor,
dels ock de övriga frågor, som av departementschefen hänskjutes till
de sakkunniga för handläggning:
Wulff, K. E., generaldirektör, ordförande;
Ingelmark, B.-E., professor;
Rydback, A. V. L., expeditionschef.
Sekreterare:
Jansson, Sture E., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., e. o. byråsekreterare.
Lokaler: Bank- och fondinspektionen; tel. 24 21 20 (ordföranden); Stora
Nygatan 14; tel. 10 54 72 (sekreteraren).
Kommissionen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober
1962 hållit 12 sammanträden.
Samtliga de i bemyndigandet särskilt angivna uppdragen hade den 1 november
1961 slutförts. Den 1 november 1961 kvarstod följande efter den
7 mars 1958 åt kommissionen särskilt givna uppdrag:
den 30 december 1959 att upptaga förhandlingar med Göteborgs stad i
fråga om anordnande vid lämplig tidpunkt av lokaler för odontologisk utbildning
i Göteborg;
den 5 maj 1961 dels att — med beaktande av vad chefen för inrikesdepartementet
därom anfört i propositionen 1960: 159 med förslag till riktlinjer
för regionsjukvårdens utbyggande m. m. — upptaga förhandlingar
227
I E: 18
Riksdagsberättelsen år 1963
med Göteborgs stad och övriga vederbörande i fråga om avveckling av nuvarande
statsbidrag till driften av centralanstalten för radioterapi vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg, dels att — med beaktande av vad chefen fpr
ecklesiastikdepartementet i propositionen 1961: 108 angående ökad utbildning
av läkare och tandläkare m. m. anfört i frågan — upptaga förhandlingar
med Göteborgs stad om träffande av de överenskommelser, som må erfordras
vid ett genomförande av ifrågasatt ökning av den årliga intagningen
i de propedeutiska och kliniska ämnena till 160 studerande vid den medicinska
fakulteten i Göteborg;
samt den 7 september 1961 att upptaga överläggningar med Göteborgs
stad angående villkoren för placering av en professur i psykiatri vid LiUhagens
sjukhus och därmed sammanhängande frågor.
Den 5 juli 1962 har Kungl. Maj:t till kommissionen överlämnat en från
nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande ingiven framställning
rörande iordningställande av lokaler och anskaffning av utrustning för en
reumatologisk avdelning vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, för vidtagande
av de åtgärder, vartill kommissionen må finna anledning.
° Förhandlingar pågår om den ifrågasatta ökningen av den årliga intagningen
av medicine studerande samt om den reumatologiska avdelningen.
Beträffande professuren i psykiatri har förhandlingar upptagits, men dessa
är för närvarande vilande. Viss utredning har utförts i ärendet om centralanstalten
för radioterapi. I fråga om den odontologiska utbildningen i Göteborg
avvaktas resultatet av en särskild expertutredning.
Kommissionen beräknas under år 1963 slutföra de ovan angivna uppdrag,
som kvarstod den 31 oktober 1962.
19. Samnordiska utredningen rörande utbildning av teknisk personal
(1960:1 36; 1961:1 26; 1962:1 20)
Enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1958 har svenska representanter
tillkallats såsom ledamöter i den av Nordiska rådet vid dess femte
session rekommenderade gemensamma nordiska utredningen rörande samarbete
i fråga om utbildning av teknisk personal. Utredningsuppdraget har
inom nordiska kulturkommissionen fördelats på två organ, av vilka i stort
sett det ena skulle behandla den tekniska utbildningen på högskolestadiet
och det andra övrig teknisk utbildning.
1. Samnordiska utredningen rörande teknisk utbildning på högskolestadiet
Tillkallade svenska representanter enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30
juni 1958:
Lindén, A., direktör;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor;
Woxén, R., professor, rektor.
Lokal: Tekniska högskolan i Stockholm; tel. 23 65 20 (Woxén).
228
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet 1 E; 21
Utredningen har i oktober 1962 avlämnat sitt andra delbetänkande — avseende
mandatets punkt B — vilket ingivits till Nordiska kulturkommissionen.
Uppdraget under 1. är därmed slutfört.
2. Samnordiska utredningen rörande utbildning och fortbildning
ao teknisk personal
''•''< Tillkallad svensk representant enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni
1958: • ''"c: • .. .. . . • ''
öhman, G. B., överdirektör.
Sekreterare: . • .. .
Waril, E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare: - .
'' Bager, Kerstin, förste byråsekreteraré.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191, tel. växel
-67 9300. : : ''..... - -'' - - ,-i.-■
Under 1962 har utredningen fortsatt den sammanställning och särskilda
kartläggning, som omrtämndes i förra årets berättelse. Under året har ord•
föranden och sekreterarna utarbetat ett förslag till utredningens slutbetänkande.
Utredningen torde kunna slutföra sitt arbete med detta uppdrag under
första halvåret 1963. • -
20. Sakkunnig för översyn av förslag till bihang till kyrkohandboken
(1960: I 37; 1961: I 27; 1962: I 21)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 28, begärda
:översynen av föreliggande förslag till bihang till kyrkohandboken:
Murray, G. R. O., kyrkoherde.
Lokal: Kammakargatan 30, Stockholm C, tel. 21 36 63.
Arbetet beräknas komma att slutföras under år 1963.
'' . ’ . • . • '' , . .
21. Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt aftonsångsritual
(1960:I 38; 1961:I 28; 1962:I 22)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa den av kyrkomötet i skrivelse den 1 oktober 1957, nr 27, begärda
ytterligare bearbetningen av föreliggande förslag till alternativt aftonsångsritual
:
Lindquist, G. D., biskop.
Experter (fr. o. m. den 1 januari 1963):
Andrén, Å., professor;
Askmark, K. F. R., biskop; . . . •
Edwall, P. A. R., kyrkoherde.
Lokal: östrabo, Växjö; tel. 0470-128 14.
Sedan utredningsarbetet på grund av den sakkunniges övriga arbetsupp -
229
I E: 22 Riksdagsberättelsen år 1963
gifter måst ligga nere 1961 och 1962 kommer det att återupptagas och slutföras
under år 1963.
22. Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi m. m.
(1960:1 39; 1961: I 29; 1962: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning rörande de svenska utlandsförsamlingarnas ekonomi
och deras behov av bidrag till församlingsverksamheten:
Morén, O. A., stiftssekreterare.
Expert:
Tingström, A. L., förste stiftsnotarie.
Lokal: Domkapitlet i Uppsala; tel. 018-304 62 (den sakkunnige), 018-434 08
(experten).
Den sakkunnige har under tiden december 1961—oktober 1962 hållit 5
sammanträden med experten.
Till 1958 års utredning kyrka—stat har lämnats en redogörelse om de
svenska utlandsförsamlingarna samt vidare för nämnda utrednings räkning
sammanställts vissa statistiska och ekonomiska uppgifter rörande församlingarna.
Från byggnadsstyrelsen avvaktas begärd byggnadsteknisk utredning rörande
församlingarnas byggnadsbestånd. Enligt vad som inhämtats torde
dessa byggnadsstyrelsens uppgifter kunna emotses vid sådan tidpunkt, att
betänkande kan avgivas före utgången av första kvartalet 1963.
23. Utredningen rörande naturhistoriska riksmuseet m. m.
(riksmuseiutredningen) (1960: I 41; 1961:1 30; 1962:1 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 22 maj 1959 med
uppdrag att inom ecklesiastikdepartementet biträda med utredning rörande
naturhistoriska riksmuseets och vissa andra institutioners framtida ställning
till universitetet i Stockholm jämte därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 28 maj 1959):
Thomson, A. N., f. d. universitetskansler, ordförande;
Andersson, M. A. J., chefredaktör, led. av I kamm.;
Arén, T. S., kanslichef;
Blidfors, T. E. J., övningsskollärare, led. av II kamm.
Experter:
Linnman, N. H. T., intendent (fr. o. m. den 23 februari 1962);
Poppius, H. D., t. f. byråchef.
Sekreterare:
Johansson, E. Allan, t. f. budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Konnander, B. A. W., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Direktiven för utredningen, se 1960:1 E 41.
230
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 25
Utredningen har under tiden den 16 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 8 sammanträden.
Utredningen har den 10 november 1962 avgivit betänkandet »Naturhistoriska
riksmuseets framtida ställning och organisation (stencilerat, 1962: 2).
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under år 1963.
24. Utredning rörande operaverksamheten (1960:1 43; 1961:1 32;
1962:I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1959 för att
verkställa utredning rörande kungl. teaterns ekonomi och därmed sammanhängande
förhållanden (se Post- och Inrikes tidn. den 6 juli 1959):
Söderlund, S. Y., justitieråd.
Experter:
Engländer, R., fil. dr;
Grauers, R., reklamchef;
Hansson, N. L., byrådirektör;
Hähnel, F., redaktör;
Pergament, M., tonsättare;
Wallner, B., fil. lic.;
Wärneryd, K.-E., docent.
Sekreterare:
Lindenbaum, G. M., byrådirektör.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 43.
Utredningen har den 28 juni 1961 avlämnat ett första betänkande angående
»Kungl. teatern. Verksamhet och ekonomi» (SOU 1961:28).
Återstående utredningsarbete, som bl. a. rör frågan om operahusets förvaltning
samt möjligheterna att genom tekniska anordningar rationalisera
verksamheten vid kungl. teatern, har icke kunnat slutföras under år 1962.
Arbetet kommer att fortgå och beräknas kunna avslutas under år 1963.
25. Utredning rörande den för svar smedicinska forskningen (1960:1 45;
1961:1 33; 1962:I 26)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
utreda den försvarsmedicinska forskningen:
Rexed, B. A., professor.
Experter:
Clemedsson, C.-J., professor;
Engström, A. V., professor;
Fehrm, E. M., generaldirektör;
Hesselblad, G., arméöverläkare;
Schmidt, T., överste;
Ström, G. O. F., professor;
Troell, L., marinöverläkare:
Uvnäs, B., professor.
231
I E: 25
Riksdagsberättelsen år 1963
Sekreterare:
Blomquist, B. E. L., förste marinläkare.
Biträdande sekreterare:
Bergsten, JL G., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Garantilånenämnden, Storkyrkobrinken 7, Box 2075, Stockholm 2;
tel. 20 33 09.
Direktiven för utredningen, se 1960: I E 45. ''
Utredningen har under tiden den 1 december 1961—den 31 oktober 1962
hållit 10 sammanträden.
Utredningen har den 2 augusti 1962 avlämnat betänkandet »Försvarsmedicinsk
forskning i totalförsvaret» (SOU 1962 : 34). I ett särskilt betänkande
kommer utredningen att pröva den försvarsmedicinska forskningens
krigsorganisation, vilken är avhängig av fredsorganisationens slutliga utformning.
Förslag i nämnda hänseende beräknas kunna framläggas våren
1964.
26. Studiesociala utredningen (1960:1 46; 1961:1 34; 1962:1 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för
att verkställa en översyn av de studiesociala åtgärderna på den högre utbildningens
område (se Post- och Inrikes tidn. den 28 oktober 1959):
Palme, S. O. J., byråchef, led. av I kamm., ordförande;
Berg, C. G, H., fil. lic.;
Bodström, T. L., fil. lic.;
Håkansson, Hans E. V., fil lic.;
Persson, E. Yngve, förbundsordförande;
Rönquist, P.*E„ byråchef;
Östergren, A. B., direktör.
Experter:
Landgren, H. B., lektor (t. o. m. den 8 januari 1962);
Lundin, K. G., lektor (t. o. m. den 8 januari 1962);
Ruin, O. K., docent (fr. o. m. den 1 september 1962);
Sandell, A. E. H., rektor (t. o. m. den 8 januari 1962);
Sandgren, C. L., t. f. undervisningsråd (t. o. m. den 8 januari 1962);
Stetler, E. F., byrådirektör (t. o. m. den 8 januari 1962);
Ståhl, I. O. L., laborator (fr. o. m. den 1 mars 1962);
Wallberg, K. Hj. S., byrådirektör;
Waril, E., byrådirektör (t. o. m. den 8 januari 1962).
Sekreterare:
Ruin, O. K., docent (t. o. m. den 31 augusti 1962);
Wentz, N. O., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 1 september 1962).
Biträdande sekreterare:
Larsson, Ulf O., fil. lic.
Lokal: Skeppsbron 5, Malmö (sekreteraren); Storkyrkobrinken 7 n. b.,
Stockholm (biträdande sekreteraren); tel. växel lokalsamt. 22 45 00, riks
■
T: t. T".. ’*''■{''i "
232
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 28
samt. 23 62 00 (ordföranden), 040-142 50 (sekreteraren), 11 42 19 (biträdande
sekreteraren), 11 42 17 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1960:1 E 46.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 12 sammanträden.
Utredningen överlämnade den 30 januari 1962 ett av dess särskilda vuxenutbildningsdelegation
utarbetat betänkande om Vidgad vuxenutbildning på
gymnasiestadiet (SOU 1962: 5).
Utredningens förslag i fråga om finansieringen av högre studier beräknas
föreligga under sommaren 1963.
27. 1960 års blindvårdsutredning (1961:1 36; 1962:1 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 februari 1960 för
att verkställa utredning rörande anpassnings- och yrkesundervisning för
vuxna synskadade jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Bergh, E. A., byråchef, ordförande;
Granström, K. O., docent, överläkare;
Hedkvist, C. H., direktör;
Hedlén, B. R., socialdirektör;
Tegström, A. R„ rektor.
Expert:
Andersson, Bo G., biträdande överläkare.
Sekreterare:
Thorell, R., konsulent (biträdande sekreterare t. o. m. den 19 november 1962,
sekreterare fr. o. m. den 20 november 1962);
Wallin, N. Å., förste byråsekreterare (t. o. m. den 19 november 1962).
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Lindhagensgatan 74—76, Stockholm K.;
tel. växel lokalsamt. 54 05 20, rikssamt. 54 05 80.
Utredningen har under tiden den 1 januari—den 1 oktober 1962 hållit 6
sammanträden.
Utredningen beräknas vara avslutad under senare delen av 1963.
28. Utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm m. m.
(1961: I 37; 1962: I 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 mars 1960 för att
verkställa utredning rörande Skeppsholms församling i Stockholm in. in.
(Se Post- och Inrikes tidn. den 7 mars 1960):
Ericsson, K. G. V., lagbyråchef.
Expert:
Olsson, S. G., byråchef.
Sekreterare:
Ericson, L. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (utredningsmannen), växel 23 45 60 (sekreteraren).
8f Hihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
ItiksdaKsberättelsen
233
IE: 28
Riksdagsberättelsen år 1963
Direktiven för utredningen, se 1961:1 E 37.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 10 sammanträden, varvid bl. a. samråd skett med ärkebiskopen och
chefen för marinen samt överläggningar ägt rum med representanter för
församlingar, som beröres av utredningens arbete.
Utredningen har efter remiss avgivit yttrande till fortifikationsförvaltningen
i ärende rörande prästgården på Skeppsholmen.
Efter samråd mellan chefen för marinen och utredningen har genom marinstabens
försorg gjorts en enkät bland militär personal, som beröres av
organisationsfrågor inom utredningens ram. Svaren skola föreligga i december
1962 och avses vara bearbetade i början av år 1963.
Utredningsarbetet beräknas kunna avslutas under år 1963.
29. 1960 års arbetsterapeututredning (1961: I 39; 1962: I 31)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 april 1960 för att
verkställa utredning rörande utbildningen av sysselsättnings- och arbetsterapeuter
(se Post- och Inrikes tidn. den 2 juni 1960):
Sönnerlind, A. S., byråchef, ordförande;
Degerman, Kerstin, arbetsterapeut;
Friberg, A. A., förste inspektör;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Åmark, C. E., överläkare.
Experter:
Bjerner, B. E., överläkare;
Ekholm, K. W., rektor;
Hult, L. H. F. W., professor (t. o. m. den 12 februari 1962);
Inghe, P. G., professor (fr. o. m. den 26 mars 1962);
Sjöström, A. B., förste aktuarie (fr. o. m. den 26 mars 1962);
Åkerblad, B. I., överläkare.
Sekreterare:
Ribbing, E. M., t. f. budgetsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 39.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
sammanträtt 9 dagar.
Utredningen har den 2 november 1962 avlämnat betänkandet »Utbildning
av arbetsterapeuter» (SOU 1962: 50).
Utredningens arbete kommer att fortgå under år 1963.
30. Organisationskommittén för teknisk högskola i Lund
(1961: I 40; 1962: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående anordnande av
234
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 31
högre teknisk utbildning och forskning i Lund (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 juni 1960):
Olson, O. Hjalmar, direktör, ordförande;
von Friesen, S., professor;
Gralén, N. G. J., professor;
Gustafson, Torsten V., professor;
Laudon, A., disponent;
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
af Malmborg, R., byggnadsråd;
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef;
Pleijel, Å. V. C., professor;
Woxén, R., professor, rektor.
Experter:
Bergendal, G. S., docent;
Björkbom, C. A. P., överbibliotekarie;
Brohult, S. F. A., professor (fr. o. m. den 8 januari 1962);
Flinck, K.-E., direktör (fr. o. m. den 8 januari 1962);
Fronaeus, S. A., professor (fr. o. m. den 8 januari 1962);
Gierow, K. A., överbibliotekarie;
Glimstedt, E. G., professor;
Larsson, Erik L., professor;
Lindqvist, J. C. S., biblioteksråd;
Paulsson, Inga, bibliotekarie;
Ramqvist, Ingrid, bibliotekarie;
Stelling, P. O., professor;
Tigerschiöld, K. E. H., förste bibliotekarie (fr. o. m. den 13 november 1962);
Ulfsparre, S., direktör (fr. o. m. den 8 januari 1962).
Sekreterare:
Ingvar, L. O. A. H., byrådirektör.
Lokal: Tekniska högskolan i Lund; Sölvegatan 14, Lund 7, tel. 0412-271 00.
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad promemoria rörande högre teknisk
utbildning och forskning i Lund: se 1961: I E 40.
Kommittén har under tiden den 1 november 1961—den 30 oktober 1962
hållit 4 plenarsammanträden. Därutöver har organisationskommitténs arbetsutskott
samt subkommittén för avdelningen för kemi sammanträtt ett
flertal gånger.
Organisationskommitténs arbete kommer att pågå under år 1963.
31. Naturvetenskapliga samordningskommittén i Göteborg
(1961: I 41; 1962: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att dels
verkställa närmare utredningar och avgiva förslag angående successiv utbyggnad
av den matematisk-naturvetenskapliga forskningen och utbildning
-
235
IE: 31
Riksdagsberättelsen år 1963
en i Göteborg, dels ock leda samordningen av viss utbildnings- och forskningsverksamhet
vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1960):
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef, ordförande;
Bergström, K. S. D., professor;
Frisk, J. I. Hj., professor;
Hörstadius, S. O., professor;
Larsson, Sixten, generaldirektör;
Lindmark, A. L. G., avdelningschef;
Lönnroth, N. E. M., professor;
Rönnmark, L. C. A., professor, rektor;
Sjönander, B. J., förste kanslisekreterare, fr. o. m. den 9 juni 1962 ersättare
för Lindmark vid förfall för denne;
Svartholm, N. F. V., professor;
Waldau, G. O. O., t. f. budgetsekreterare, t. o. m. den 8 juni 1962 ersättare för
Lindmark vid förfall för denne.
Experter:
Fehrm, E. M., generaldirektör (t. o. m. den 13 november 1962);
Ganelius, T. Hj., professor;
Gralén, N. G. J., professor (t. o. m. den 13 november 1962);
MacDowall, S. G. H., byråchef (t. o. m. den 13 november 1962);
Molin, Bj. A., fil. mag.;
Olsson, K. E. Esbjörn, teknolog.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Hugoson, M.-Å., civilingenjör (t. o. m. 30 september 1962).
Lokal: Svartmangatan 9; postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2; tel. 20 87 69 och 20 67 82 (kansli).
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande fogad
promemoria rörande matematisk-naturvetenskaplig samt högre teknisk utbildning
och forskning i Göteborg, se 1961:1 E 41, dels en sedermera till
kommittén överlämnad, den 23 januari 1961 dagtecknad departementspromemoria
rörande Chalmers tekniska högskolas utbyggnad, se 1962: I E 33.
Kommittén har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 2 plenarsammanträden. Under samma tid har organisationsgruppen
för Chalmers tekniska högskola hållit 11 protokollförda sammanträden.
Kommittén har under år 1962 — beträffande tidigare avgivna förslag hänvisas
till 1962 års riksdagsberättelse: I E 33 — dels till chefen för ecklesiastikdepartementet
överlämnat inom organisationsgruppen för Chalmers tekniska
högskola sammanställt material rörande beräkningen av behovet av
undervisningstjänster vid de tekniska högskolorna, dels till byggnadsstyrelsen
överlämnat inom organisationsgruppen utarbetade lokalprogram för
Chalmers tekniska högskolas avdelning för skeppsbyggnad, för ämnena fy
-
236
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 33
sik, reaktorfysik, kärnkemi och regleringsteknik samt för högskolans avdelning
för arkitektur. I och med utarbetandet av sistnämnda förslag har
organisationsgruppen för Chalmers tekniska högskola fullgjort sitt uppdrag.
Kommittén har i allt väsentligt avslutat sitt arbete.
32. Kommittén för nqa utbildninqsväqar vid de filosofiska fakulteterna
(1961:1 42; 1962:I 34)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 juni 1960 för att
verkställa närmare utredningar och successivt avgiva förslag angående anordnande
av nya former för utbildning helt eller delvis inom filosofisk fakultet
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1960):
Segerstedt, T., professor, rektor, ordförande;
Haldén, J. O. F., direktör;
Hambraeus, G. A., civilingenjör;
Håkansson, H., ombudsman;
Högström, A., fil. kand.;
Karlström, H. Å., t. f. byrådirektör;
Rönquist, P.-E., byråchef;
Zachrisson, B., rektor.
Sekreterare:
Beite, R. Ann-Mari, fil. mag.
Lokal: Svartmangatan 9; tel. 20 98 93.
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 42.
Kommittén har under tiden den 1 november 1961-—den 31 oktober 1962
hållit fyra sammanträden.
Kommittén har under året prövat olika möjligheter till nya utbildningsvägar
vid de filosofiska fakulteterna. I sitt yttrande till riksdagens allmänna
beredningsutskott över motionerna I: 34 och II: 66 samt I: 346 angående
utbildning för olika yrkesgrupper verksamma inom teater, film, radio och
television har kommittén redogjort för vissa preliminära överläggningar om
sådan högre utbildning inom dessa områden som närmast berör kommittén.
Kommittén har också haft överläggningar rörande utbildning av olika yrkesgrupper
med personalvårdande uppgifter, såsom yrkesvägledare, personaladministratörer
och utbildningsledare.
Vidare har kommittén sainrått med Ingeniörsvetenskapsakademien om
utbildning av dokumentalister, varom förslag överlämnats till ecklesiastikdepartementet
den 20 juni 1962.
Utredningsarbetet beräknas pågå under år 1963.
33. Gymnasieutredningen (1961: I 44; 1962: I 36)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
verkställa utredning rörande den gymnasiala utbildningens uppgifter, innehåll
och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 13 juli 1960):
Rosén, N. G. K. G., generaldirektör, ordförande;
237
IEs 33
Riksdagsberättelsen år 1963
Andersson, Torsten, redaktör, led. av I kamm.;
Berg, C. G. H., fil. lic. (fr. o. m. den 16 oktober 1962);
Haldén, J. O. F., direktör;
Helén, N. G., docent, led. av II kamm. (t. o. m. den 15 oktober 1962);
Hulthén, L., professor;
Hultin, M. G., avdelningschef;
Magnusson, T. A. S., lektor;
Palme, S. O. J., byråchef, led. av I kamm.;
Sandgren, C. L., avdelningschef, tillika huvudsekreterare;
Vestin, F. E. Margareta, konsulent;
öhman, G. B., överdirektör.
Experter:
Adlerborn, O., ämneslärare;
Ager, Ruth M., byråchef (fr. o. m. den 15 januari 1962);
Agdur, N. B., professor;
Ahlberg, C. A., musikdirektör (fr. o. m. den 1 juni 1962);
Alfort, A. M., direktör;
Allebeck, S. S., intendent (fr. o. m. den 15 mars 1962);
Almberger, K. E., rektor (fr. o. m. den 15 augusti 1962);
Alvemark, T. G. R., rektor (fr. o. m. den 1 november 1962);
Ander, E. G. N., läroverksadjunkt;
Andersson, E. R., ämneslärare (fr. o. m. den 10 september 1962);
Anderson, G. V., rektor;
Ängsmark, G., fil. kand.;
Anrup, N. E., rektor;
Arpi, G., professor;
Aschan, Ingegerd V. R., läroverksadjunkt (fr. o. m. den 1 juni 1962);
Assarsson, A. A., skoldirektör;
Bager, S. E. O., civilingenjör;
Bentzel, R. H., professor (fr. o. m. den 15 maj 1962);
Berg, C. G. H., fil. lic. (fr. o. m. den 6 juni t. o. m. den 15 oktober 1962);
Berggren, N. L. E., adjunkt (fr. o. m. den 15 mars 1962);
Bergsman, E. B., överingenjör (fr. o. m. den 20 oktober 1962);
Bergsten, I. Kajs G., musikdirektör (fr. o. m. den 1 juni 1962);
Bergström, E. G., rektor (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Bjellerup, L., lektor (fr. o. m. den 2 juli 1962);
Björkquist, Margit, rektor;
Borén, L. B., lektor;
Borg, L. F., överingenjör (fr. o. m. den 25 maj t. o. m. den 24 augusti 1962);
Borg, L. G., professor (fr. o. m. den 15 juni 1962);
Boström, N. E. I. F., lektor (fr. o. m. den 16 juli 1962);
Broms jo, B., lektor;
Bäcklund, B., lektor (fr. o. m. den 1 oktober 1962);
Böre, C. O. H., rådman;
Carlberg, B. A., professor;
238
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 33
Carlberg, E. R., t. f. professor (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Dahlin, A. R., lektor (fr. o. m. den 15 augusti 1962);
Dahllöf, U., t. f. undervisningsråd;
Danielsson, A., fil. lic. (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Duvhammar, P. B. O., adjunkt (fr. o. m. den 20 oktober 1962);
Ekelund, Marianne, gymnastikdirektör (fr. o. m. den 1 juni 1962);
Ekerman, S. A. L., riksdagsstenograf;
Ekman, A. G., professor;
Ekström, Evy E. M., ämneslärare;
Ellegård, H. A., professor (fr. o. m. den 15 juni 1962);
Engström, E. H., lektor (fr. o. m. den 17 september 1962);
Ericson, N. A. F., lektor (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Forsberg, S. B., rektor;
Fries, N. T. E., professor;
Garland, S.-O., lektor;
Gerhard, I., docent;
Glad, S. T., lektor;
Gouiedo, L. H., byrådirektör;
Grunewald, G. V., lektor;
Gustafsson, C.-E. H., adjunkt;
Hammarström, Ingrid L., docent;
Hansson, N. G. T., lektor;
Hedström, B. F., lektor (fr. o. m. den 17 september 1962);
Henriksson, A., direktör (fr. o. m. den 15 augusti 1962);
Henriksson, G. A., professor (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Henry sson, S., laborator;
Hermansson, H. V., rektor;
Hessler, J. T. H., byrådirektör;
Holmberg, B., rektor;
Holmberg, K. E. G., lektor (fr. o. m. den 15 mars 1962);
Hubendick, P. E., byrådirektör;
Husén, T., professor;
Hybinette, Anna-Greta, direktör;
Håstad, G. M. J., lektor;
Härnqvist, K., professor;
Högberg, J. P., rektor (fr. o. m. den 1 juni 1962);
Höistad, G. R., rektor (fr. o. m. den 15 mars 1962);
Hörnström, E. J., lektor;
Jacobson, B. A., t. f. undervisningsråd (fr. o. m. den 15 augusti 1962);
Jacobsson, G. F. A., preceptor;
Jergling, A. G., lektor (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Johansson, ö., fil. lic. (fr. o. m. den 6 juni 1962);
Junel, K. B., avdelningschef;
Ivaby, N. A., t. f. byråchef (fr. o. m. den 6 oktober 1962);
Karling, S. I., professor;
239
IE: 33
Riksdagsberättelsen år 1963
Kastman, M. Margareta, rektor;
Lager, Brita, instruktionssköterska;
Larsson, H., direktör (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Lauritzen, B., fil. lic.;
Lindbäck, A., docent (fr. o. m. den 6 juni 1962);
Linderoth, K. A., personalchef;
Lindgren-Fridell, Marita, intendent;
Ljung, B.-O., assistent (fr. o. m. den 15 augusti 1962);
Ljunglöf, S. G., lektor (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Lundberg, B. K. O., generaldirektör;
Lundgren, N., med. doktor;
Lundman, Ulla-Britta, lektor;
Lundqvist, N. L., direktör;
Luthman, G. F., direktör;
Lägnert, F., lektor;
Lövgren, E. T. C., lektor;
Löfkvist, H.-E., överingenjör;
Magnusson, D. N., docent;
Maler, B. J., docent;
Malm, K. S:son, lektor (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Malmström, S., civilingenjör;
Meijer, H. A. B., rektor (fr. o. m. den 6 oktober 1962);
Melander, E. A. M., lektor;
Melin, B. J. G., lektor (fr. o. m. den 15 mars 1962);
Moll, O. G., byrådirektör (fr. o. m. den 15 augusti 1962);
Mueller, J. P., hovrättsassessor (fr. o. m. den 15 oktober 1962);
Munck af Rosenschöld, J. R., teknisk direktör (fr. o. m. den 25 maj 1962)
Mundebo, K. A. I., lektor;
Månsson, N. K. I., direktör (fr. o. m. den 25 maj 1962) ;
Mörtstedt, S.-E., lektor;
Naeslund, J. S., lektor;
Neymark, N. G. E., byråchef;
Nilsson, J. V. E., lektor;
Nordell, E. H., rektor;
Nordin, G. E., byrådirektör;
Norinder, Y. H. T., professor (fr. o. m. den 15 augusti 1962);
Olderin, G. O., byrådirektör;
Ohlson, B. O., lektor;
Palmer, E. G. L., teckningslärare (fr. o. m. den 1 juni 1962);
Persson, E. V., civilingenjör (fr. o. m. den 25 augusti 1962);
Perlmann, H. P., docent;
Quensel, C.-E., professor;
Rankloo, G. H. J., lektor (fr. o. m. den 15 augusti 1962);
Rosenblad, F. G., professor (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Råde, P. J. L., universitetslektor;
240
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 34
Rånby, B. G., professor (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Sandberg, E. O., rektor (fr. o. m. den 1 oktober 1962);
Sjöberg, A. B. G. J., rektor;
Sjöberg, E. K. T., rektor;
Sjöblom, N., civilekonom;
Sternerup, E. H., lektor;
Stetler, E. F., byrådirektör;
Storm, C. O., adjunkt;
Särlvik, N. G. B., konsulent;
Thorburn, T. W., professor (fr. o. m. den 25 maj 1962);
Thorén, I. K. A., lektor;
Thyberg, Stina, t. f. byråchef;
Ulne, J. O., byråchef;
Wahrby, H., konsulent (fr. o. m. den 1 juni 1962);
Wallberg, K. Hj. S., byråchef;
Wallerius, O., forskningsingenjör;
Waril, E., byrådirektör;
Wedberg, A. E. O., professor;
Wernlund, Brita K., förste byråsekreterare;
Westerlund, G., professor;
Westöö, C. J. R., lektor;
Wickbom, T. A., rektor;
Wickström, B. G., ekon. lic.;
Wildeman, N. C. E., kammarrättsråd;
Wirdenius, H. O., docent;
Vrethammar, K. H., t. f. byråchef;
Wärnfeldt, A. O., direktör;
Åstrand, S., f. d. rektor;
Åstrand, P. O., t. f. professor;
österberg, L., civilingenjör;
östlundh, H.-E., lektor.
Biträdande sekreterare:
Lidvall, S. J., byrådirektör.
Lokal: Stora Nygatan 14, tel. 10 53 83 (Sandgren), 10 53 59 (Lidvall) och
10 54 16 (kansli); (postadress ecklesiastikdepartementet, Fack, Stockholm
2).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 44.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 11 sammanträden med tillhopa 28 sammanträdesdagar. Därutöver
har vissa expertgrupper sammanträtt ett flertal gånger.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under 1963.
34. 1960 års lärarutbildningssakkunniga (1961:1 45; 1962:1 37)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 30 september 1960,
den 6 juni och den 12 juli 1962 med uppdrag att utreda dels ämnes- och
241
IE: 34
Riksdagsberättelsen år 1963
klasslärarutbildningens organisation m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den
14 oktober 1960), dels ock lärarutbildningens mål och innehåll m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 juni 1962):
Karleby, O., generaldirektör, ordförande;
Arvidson, E. S. Å., rektor, led. av II kamm.;
Hoppe, E. G., professor (fr. o. m. den 15 juni 1962);
Husén, T., professor (fr. o. m. den 15 juni 1962);
Junel, K. B., avdelningschef (fr. o. m. den 15 juni 1962);
Källquist, K. G. E., rektor;
Lunde, Ingrid M., ombudsman (fr. o. m. den 15 juni 1962);
Marklund, O. S. A., t. f. undervisningsråd, tillika huvudsekreterare (fr. o. m.
den 12 juli 1962);
Svensson, K. O. Börje, rektor;
Sävhagen, Ruth I., universitetslektor (fr. o. m. den 15 juni 1962);
Sönnerlind, A. S., byråchef.
Experter:
Bengtson, Sture Ch., rektor;
Blix, E., lektor (fr. o. m. den 8 november 1962);
Elgqvist, Inga, sekreterare (fr. o. m. den 8 november 1962);
Hilding, S. H., lektor;
Lindahl, A. R. A., rektor;
Norman, H. T., rektor;
Rosander, G., adjunkt;
Sandgren, C. L., avdelningschef;
Stenquist, E. G., rektor;
Ullstad, B. E., t. f. undervisningsråd.
Sekreterare:
Wittrock, C.-H. V. T., lektor.
Biträdande sekreterare:
Hedberg, Gunvor E. M., förste byråsekreterare.
Lokal: Svartmangatan 9, 4 tr., Stockholm 2; tel. 11 80 02 (Marklund),
10 53 54 (Wittrock), 21 17 76 (Hedberg) och 10 01 88 (kansli).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 45.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet
den 6 juni 1962):
1957 års skolberedning har i sitt huvudbetänkande (SOU 1961:30, s. 449 ff.)
behandlat vissa frågor rörande de olika lärarkategoriernas utbildning och användning
men därvid förutsatt, att de ytterligare utredes av lärarutbildningssakkunniga
innan en slutlig lösning kan presenteras. Dessa frågor, som inte omfattas
av de sakkunnigas ursprungliga direktiv, gäller dels tanken på en gemensam
lärarutbildning för årskurserna 1—6, dels den komplettering av den reguljära
klasslärarutbildningen med utbildning i engelska, som fordras med hänsyn till
att engelska skall vara obligatoriskt ämne på grundskolans mellanstadium, dels
ock spörsmålet om en ny typ av lärartjänst, omfattande undervisning i såväl läroämnen
som övningsämne. I dessa hänseenden torde, utöver vad skolberedningen
242
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 34
anfört, ytterligare direktiv inte behöva ges för lärarutbildningssakkunniga, åt
vilka nämnda utredningsfrågor nu bör anförtros. I den mån lönemässiga spörsmål
skulle komma att aktualiseras i samband med utredningsuppdraget i denna
del, bör de sakkunniga dock inte framlägga konkreta förslag i sådana frågor, som
bör bli föremål för förhandlingar med vederbörande personalorganisationer.
När det nu gäller att med de sakkunnigas hittillsvarande utredningsuppdrag,
vilket alltså är av övervägande organisatorisk karaktär, förena uppgiften att —
utöver vad jag här i det föregående föreslagit — anpassa även ämneslärarutbildningens
inre uppläggning och dess ämnesmässiga innehåll till de ändrade förutsättningar
som följer av grundskolans genomförande, bör de sakkunniga, som jag
redan antytt, börja med att göra en analys av de mål, som man mot bakgrunden
av grundskolans målsättning och behov bör ställa upp för lärarutbildningen. Redan
med hänsyn till att kåren av lärare i läroämnen på grundskolans högstadium
kommer att omfatta mer än 12 000 befattningshavare, är det nämligen — såsom
också särskilda utskottet vid 1962 års riksdag understrukit (SäU 1 s. 184 f.) —
nödvändigt att utbildningen av dessa utformas och bedrives primärt utifrån målsättningen
för och fordringarna inom det arbetsfält där de såsom färdigutbildade
sedermera skall verka.
De ämnesteoretiska och de praktisk-pedagogiska inslagen i lärarutbildningen
bör så långt möjligt integreras. Dessa i nuläget skilda huvuddelar och deras olika
moment bör alltså sammanfogas till en så homogen utbildningsgång, som de praktiska
omständigheterna medger. Detta gäller såväl innehållsmässigt som beträffande
de former, varunder utbildningen bedrives. Förutom att utbildningen bör
läggas upp med grundskolans målsättning och behov som utgångspunkt och att
därmed bör följa ett avgörande inflytande från skolmyndigheternas sida i fråga
om lärarutbildningens målsättning och innehåll, fordras således en intim samverkan
mellan dem, som har att svara för och meddela utbildningen i dess skilda
delmoment. Bl. a. bör undersökas i vilken omfattning det kan vara ändamålsenligt
att på ett tidigt stadium i utbildningsgången lägga in andra nödvändiga inslag
än de ämnesteoretiska och i vilken större utsträckning än för närvarande
utbildningsmoment av såväl teoretisk som praktisk natur kan omhänderhas av
samma lärarutbildningspersonal.
Det är vidare angeläget att med hänsyn till vad jag förut anfört om behovet
av en bredare lärarkompetens på grundskolans högstadium pröva frågan om en
mera adekvat utformad examen för lärare i läroämnen än den nuvarande ämbetsexamen.
Dels bör de enskilda teoretiska ämnena i examen anpassas till ämnesuppsättningen
och de skilda ämnenas innehåll och inbördes avgränsning på högstadiet,
dels bör examen omfatta om möjligt samtliga utbildningsmoment, alltså
inte blott de ämnesteoretiska, dels bör examenskombinationerna utformas så att
lärarna erhåller en så bred ämnesbehörighet som möjligt. Detta torde bl. a. —
såsom särskilda utskottet påpekat i förutnämnda utlåtande — förutsätta en omprövning
av den tid, som kan avdelas för varje ämne, vilket vid en för skolans
ändamål upplagd utbildning enligt utskottets mening torde kunna genomföras
med bibehållen eller i vissa avseenden t. o. m. höjd kunskapsstandard för läraren.
.lag vill för egen del understryka vikten av att denna omprövning sker utan bindning
vid de betygsnivåer och betygskombinationer, som gäller för den nuvarande
ämbetsexamen, och att den i stället helt grundas på en saklig prövning utifrån
grundskolans behov och en även i samhällsekonomiskt avseende realistisk bedömning
av den lämpliga utbildningstiden. Samtidigt vill jag understryka — och del
giiller allmänt för det utredningsuppdrag som nu förestår -— att en ny utbildningsgång
med klar inriktning på läraryrket inte fördenskull får utformas så att
242
IE: 34
Riksdagsberättelsen år 1963
dess konstruktion begränsar rekryteringsunderlaget för lärarutbildningen eller eljest
verkar mindre attraktiv vid de ungas val av högre utbildning. Tvärtom är
ju ett av syftena med en reform av lärarutbildningen, att denna skall utformas
på ett mer rekryteringsfrämjande sätt.
För egen del anser jag det av praktiska skäl motiverat, att de sakkunniga i
första hand prövar förutsättningarna för att organisatoriskt knyta samman den
ämnesteoretiska och den praktisk-pedagogiska utbildningen till en organisk helhet
inom ramen av de resurser, som representeras av de filosofiska fakulteterna
och en i erforderlig omfattning utbyggd lärarhögskoleorganisation. Jag menar
alltså, att man bl. a. med hänsyn till vikten av att så snart som möjligt åstadkomma
den avsedda reformeringen av lärarutbildningen helst bör undvika att
söka tillskapa sådana nya och omfattande utbildningsenheter, som skulle fordras
om man valde att förlägga den ifrågavarande lärarutbildningen helt utanför universiteten,
utan i stället så långt möjligt bygga på förändringar av redan etablerade
utbildningsresurser. Även rekryteringsskäl talar för det här angivna förstahandsalternativet.
För att detta skall kunna genomföras fordras dock, att vissa
förutsättningar klart kan uppfyllas på ett med hänsyn till grundskolans behov
tillfredsställande sätt. Sålunda måste bl. a. genom särskilda studieplaner åstadkommas
»lärarutbildningslinjer» i erforderlig omfattning och med nödvändiga
avvikelser från utbildningsorganisationen i övrigt vid de filosofiska fakulteterna.
Vidare måste en mycket intim och fortlöpande samverkan ordnas mellan lärarhögskola
och universitet, bl. a. genom ett betydande sambruk av lärarresurserna.
I vilka former en dylik samverkan på ett effektivt sätt kan ordnas, bör de
sakkunniga närmare överväga. Jag vill här erinra om att i diskussionen framkastats
tanken på en »pedagogisk fakultet», där företrädare såväl för de teoretiska
ämnena som för den praktisk-pedagogiska utbildningen och för skolmyndigheterna
skulle ingå. Som ett annat alternativ, som bör prövas, kan tänkas den anordningen,
att lärarkandidaterna är studerande vid lärarhögskola, som är huvudansvarig
för utbildningen men kan lägga ut den ämnesteoretiska utbildningen till
universiteten.
Skulle det vid de sakkunnigas utredning av det nu berörda problemet visa sig,
att tillfredsställande förutsättningar saknas för en konstruktiv samverkan på det
sätt jag här antytt, har de sakkunniga att välja andra lösningar, som kan tillgodose
grundskolans lärarbehov och som på ett förnuftigt sätt kan inpassas i systemet
av högre utbildning. Därvid bör givetvis även utredas vilka förändringar i universitetens
resurser, som skulle behöva vidtagas som en följd av att de inte längre
skulle ombesörja den hittillsvarande ämnesteoretiska delen av lärarutbildningen.
Enligt riksdagens beslut i anledning av propositionen 1962:54 bör vidareutbildade
folkskollärare även i fortsättningen ingå som en reguljär del av högstadiets
lärarkår. Den reform av utbildningen av lärare i läroämnen på grundskolans
högstadium, som jag här uttalat mig för, måste givetvis komma att beröra
även utformningen av lämpliga vägar för klasslärare att genom kompletterande
utbildning förvärva behörighet för arbetsuppgifter på högstadiet. Vad jag anfört
exempelvis om angelägenheten av en bredare ämnesbehörighet gäller sålunda också
den nu ifrågavarande lärarkategorien. De sakkunniga bör alltså även behandla
hithörande problem och framlägga de förslag till nya lösningar, som de finner
nödvändiga med hänsyn till grundskolans behov.
I detta sammanhang vill jag vidare förorda, att de sakkunniga i det fortsatta
arbetet även tar ställning till hur man i mera definitiva former för lärarutbildningsändamål
bör utnyttja och eventuellt bygga ut den decentraliserade akademiska
utbildning, varom riksdagen fattat beslut i anledning av propositionen
1962:54.
244
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 35
Mot bakgrunden av de i det föregående angivna synpunkterna är det därjämte
angeläget att de sakkunniga beaktar vikten av lämpligt avpassade anordningar för
fortbildning av i tjänst varande lärare och överväger hur erforderliga fortbildnings-
och tilläggskurser bör tillhandahållas dessa lärare inom ramen för den utbildningsorganisation
som de sakkunniga föreslår.
Jag har i detta anförande hittills uppehållit mig vid lärarutbildningsfrågor,
som aktualiserats genom reformen av den obligatoriska skolan. Framför allt i anknytning
till en omläggning av utbildningen av lärare i läroämnen på grundskolans
högstadium torde det från här relevanta synpunkter bli nödvändigt att
också pröva frågan om utbildningen av lärare i läroämnen på det gymnasiala
stadiet. Åtskilliga lärare kommer ju även i fortsättningen att ha sin tjänstgöring
förlagd till båda stadierna, varför konkreta anknytningspunkter ingalunda kommer
att saknas. Utformningen av utbildningssystemet på gymnasienivån i vid
bemärkelse behandlas för närvarande av gymnasieutredningen. Det är angeläget,
att lärarutbildningssakkunniga närmare informerar sig om arbetets fortgång inom
gymnasieutredningen och alt de båda utredningarna, så snart gymnasieutredningen
kan precisera målsättningen för de gymnasiala skolformer, som kommer
att omfattas av dess blivande förslag, i samverkan utarbetar närmare förslag
i lärarutbildningsfrågan; jag vill erinra om att en särskild lärarutbildningsdelegation
nyligen tillsatts inom gymnasieutredningen. Skulle ytterligare utredningsdirektiv
fordras, sedan klarhet vunnits om de gymnasiala skolformernas lärarutbildningsbehov
mot bakgrunden av en preciserad målsättning för dem, bör de
båda utredningarna göra framställning därom.
Jag är väl medveten om att jag i detta anförande endast kunnat beröra de väsentligaste
av de frågor, inför vilka lärarutbildningssakkunniga kommer att ställas
på grund av utredningsuppdragets utvidgning. I de många detaljer, som aktualiseras
under arbetets gång, bör utredningen, om det inte gäller spörsmål av
sådan betydelse att ytterligare direktiv bör inhämtas, ha fria händer att föreslå
vad som finnes bäst förenligt med de principiella synpunkter, som i det föregående
anförts. De sakkunniga bör vara oförhindrade att, om så prövas lämpligt,
successivt framlägga förslag i avgränsade frågor, liksom även preliminära förslag
om åtgärder att försöksvis praktiskt prövas innan slutligt avgörande sker.
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober
1962 hållit 15 sammanträden om tillhopa 19 dagar. Därutöver har vissa arbetsgrupper
sammanträtt ett flertal gånger.
De sakkunniga har gemensamt med arbetsmarknadsstyrelsen den 15
februari 1962 avgivit betänkandet Lärare i läroämnen. Behov och tillgång
under 1960-talet (Arbetsmarknadsstyrelsens skriftserie Arbetsinforination
S 1/1962). De sakkunniga har den 12 maj 1962 avgivit betänkandet »Klasslärarbehovet
samt examinationsbehovet av folk- och småskollärare» (stencilerat,
1962: 1). I en den 13 november 1961 dagtecknad skrivelse har de
sakkunniga framlagt förslag om en ökning av antalet förberedande lärarkurser.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
35. Kyrkoberedskapsutredningen (1961:1 46; 1962:1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 oktober 1960 för att
verkställa utredning rörande svenska kyrkans och de frikyrkliga samfundens
själavårdande verksamhet under krig in. in.:
245
IE: 35
Riksdagsberättelsen år 1963
Rosenblad, U. S., byråchef.
Experter:
Råberger, E. N., kontraktsprost;
Swedberg, B. G. R., pastor;
Terstad, I. G. A., civilförsvarsdirektör;
Åkerhielm, H. G„ frih., komminister, fältprost.
Sekreterare:
Kamph, B. C. J., överstelöjtnant.
Lokal: Försvarsstaben, tel. växel lokalsamt. 67 95 20, rikssamt. 67 96 20.
Utredningen har under 1962 till och med den 31 oktober 1962 8 gånger
sammanträtt med experterna. Under året har färdigställts sammanställningar
av svenska kyrkans, frikyrkosamfundens, kyrkliga kommunens verksamhet,
organisation och uppgifter. Särskilda undersökningar har genomförts
ifråga om omhändertagande av döda under krig. Frågor rörande kyrkoberedskap
m. m. har prövats vid övningar i regional instans samt behandlats
under ett flertal konferenser med olika domkapitel och samfund. Försöksverksamhet
har påbörjats inom ett stift.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under huvuddelen av år 1963.
36. 1960 års ecklesiastika boställsutredning (1961: I 47; 1962:1 39)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande förvaltningen av ecklesiastika löneboställen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 december 1960):
Persson, I., landshövding, ordförande;
Gynnerstedt, T. K. V., stiftssekreterare (tillika sekreterare t. o. m. den 19
november 1962);
Lindström, H. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Pettersson, G., jordbruksinstruktör, led. av I kamm.;
Turesson, B., distriktslantmätare, led. av II kamm.
Experter:
Ericsson, K. G. V., lagbyråchef;
Norberg, R. E., kansliråd (fr. o. m. den 8 februari 1962);
Wigren, B. G., stiftsjägmästare.
Sekreterare:
Göransson, C. G. N., t. f. budgetsekreterare (bitr. sekreterare fr. o. m. den 1
april 1962, sekreterare fr. o. m. den 20 november 1962).
Lokal: Ecklesiastikdepartementet, Stockholm 2; tel. växel lokalsamt.
22 45 00; rikssamt. 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I E 47.
Utredningen har under år 1962 hållit 2 sammanträden. Härjämte har ett
antal överläggningar hållits med en särskild arbetsgrupp inom utredningen.
Under året har material insamlats för en katalogisering av det ecklesiastika
fastighetsbeståndet. I samband med igångsättandet av denna inventering
kallade utredningen samtliga stiftsjägmästare till överläggningar i
246
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 38
Stockholm. Utredningen har i november 1962 avlämnat en promemoria med
förslag till vissa ändringar i ecklesiastik boställsordning (stencilerat,
1962:7).
Vidare har under året företrädare för utredningen hållit samråd med 1958
års utredning kyrka—stat samt med arrendelagsutredningen.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
37. Utredning rörande sjukgymnastutbildningen (1962:1 41)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 februari 1961 för att
verkställa utredning rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed
sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 22 mars 1961):
Sjöstrand, O. T., professor, ordförande;
Expert:
Sjöström, Å. B., förste aktuarie.
Lokal: Kliniskt fysiologiska avdelningen, karolinska sjukhuset; tel. växel
lokalsamt. 34 05 00, rikssamt. 34 06 50, anknytning 149.
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 41.
Genom beslut den 18 maj 1962 utvidgade Kungl. Maj :t utredningsuppdraget
att jämväl beakta en vid 1962 års riksdag i motionerna I: 241 och II: 296
väckt fråga om massör- och sjukgymnastutbildning för blinda och synskadade.
Den sakkunnige har den 31 oktober 1962 avgivit betänkande med utredning
och förslag rörande ökad utbildning av sjukgymnaster och därmed sammanhängande
spörsmål (stencilerat, 1962: 6). Den sakkunnige avser att i ett
särskilt betänkande redovisa resultatet av sina överväganden rörande frågan
om utbildning av blinda och synsvaga till massörer och sjukgymnaster. Denna
del av utredningen beräknas vara avslutad till den 1 januari 1964.
38. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Umeå (1962:1 42)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 april 1961 för att
på statens vägnar upptaga förhandlingar med Västerbottens läns landsting
och övriga vederbörande angående frågor, som äger samband med anordnande
i Umeå av utökad och fullständig läkar- och tandläkarutbildning:
Rydback, A. V. L., expeditionschef, ordförande;
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef;
Oredsson, S. M., sparbanksinspektör.
Experter:
Larsson, Lars-Gunnar, professor;
Lysell, E. G. S. L., professor.
Sekreterare:
Jansson, Sture E., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., e. o. byråsekreterare.
Lokal: Stora Nygatan 14; tel. 10 54 72 (sekreteraren).
247
IE: 38
Riksdagsberättelsen år 1963
Kommissionen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober
1962 hållit 20 sammanträden.
Kungl. Maj:t har den 2 juni 1961 åt kommissionen ytterligare uppdragit
att övertaga och fullfölja de genom Kungl. Maj :ts beslut den 20 maj och den
30 december 1960 åt 1959 års statliga kommission för förhandlingar om medicinsk
undervisning i Lund och Malmö givna uppdragen att å statens vägnar
upptaga förhandlingar med Västerbottens läns landsting angående dels
fördelningen mellan staten och landstinget av kostnaderna för uppförande
av en planerad tillbyggnad till radioterapeutiska kliniken vid lasarettet i
Umeå, dels ock av organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå
i skrivelse den 31 oktober 1960 förordad utökning av lokalerna för obduktionsundervisning
vid högskolan.
Med skrivelse den 22 februari 1962 har kommissionen för Kungl. Maj :ts
prövning överlämnat dels ett den 6 februari 1962 med delegerade för Umeå
stad slutet avtal om överlåtelse av mark i Umeå, m. m., dels ett den 7 februari
1962 med delegerade för Västerbottens läns landsting träffat avtal om
utbildning av läkare och tandläkare i Umeå, m. m., jämte överenskommelse
enligt 8 § sistnämnda avtal.
Samtliga kommissionen hittills givna uppdrag har därmed slutförts.
39. Skoladministrativa utredningen (1962: I 43)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 april 1961 för att
verkställa utredning rörande vissa skoladministrativa spörsmål (se Postoch
Inrikes tidn. den 10 maj 1961):
Eliasson, Th., skoldirektör, ordförande;
Anrup, N. E., rektor;
Karlin, B. G., civilekonom.
Sekreterare:
Almefelt, P. V., fil. mag.
Biträdande sekreterare:
Nylund, K. B., fil. mag. (t. o. m. den 31 december 1962).
Lokal: Svartmangatan 9, 3 tr.; tel. 10 04 33 (sekr.), 10 04 85 (bitr. sekr.);
ordf. tel. 82 00 00 (skolstyrelsens kansli, Solna).
Direktiven för utredningen, se 1962: I E 43.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 27 sammanträden.
Utredningen har den 20 november 1962 avlämnat »Förslag till förbättring
av läroverksrektorernas arbetssituation» (steneilerat, 1962: 5).
Utredningsarbetet beräknas komma att avslutas under år 1963.
40. Utredning rörande blind- och dövskoleväsendets utbildningsmål och
organisation (1962: I 44)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 24 november 1961
för att verkställa utredning rörande blind- och dövskoleväsendets utbild
-
248
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 41
ningsmål och organisation (se Post- och Inrikes tidn. den 11 december
1961):
Lundström, Karin E., undervisningsråd, ordförande;
Göransson, C. G. N., t.f. budgetsekreterare;
Olsson, Gunnel, folkskollärare, led. av II kamm.
Experter (fr. o. m. den 9 april 1962):
Barr, B., docent;
Cullbrand, G., dövlärare;
Gissler, T., rektor;
Lundberg, E., rektor;
Söderkvist, S., dövundervisningskonsulent;
Zommarin, H., rektor.
Sekreterare:
Bengtson, Sture Ch., rektor.
Lokal: Svartmangatan 9, Stockholm 2; tel. 10 73 37.
Direktiven för utredningen, se 1962:1 E 44.
Utredningen har under tiden den 1 december 1961—den 31 oktober 1962
hållit 17 sammanträden. Härjämte har ett antal överläggningar hållits med
experter och representanter för blind- och dövskoleväsendet.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
41. Antikvarieutredningen.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 med
uppdrag att verkställa utredning rörande riksantikvarieämbetets och statens
historiska museums arbetsuppgifter och organisation samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 26 februari 1962):
Hjern, B. K. L., regeringsråd, ordförande;
Alemyr, S. R., rektor, led. av II kamm.;
Regnéll, C. G., bankdirektör, led. av II kamm.
Experter:
Selling, C. G. A., riksantikvarie;
Thordeman, B. J. N., f. d. riksantikvarie.
Sekreterare:
Högner, K. E., byrådirektör.
Lokal: Riksantikvarieämbetet, tel. 67 00 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
29 december 1961):
De nuvarande formerna för verksamheten vid riksantikvarieämbetet och statens
historiska museum, vilka beslutades av statsmakterna år 1938, innebär att dessa
två institutioner tillsammans bildar ett statligt ämbetsverk, som i vissa avseenden
är anknutet till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien.
Kulturminnesvården möter numera ett växande antal uppgifter. Den i våra dagar
i ökat tempo fortskridande exploateringen av nya områden för industriella anläggningar,
bostadsbyggande och vägbyggande samt de därmed förbundna befolk
-
249
IE: 41
Riksdags berättelsen år 1963
ningsomflyttningarna utgör en av de strukturförändringar i samhället, som påverkat
detta arbetsfält. Denna förändring —- som till följd av de tekniska hjälpmedlens
utveckling numera ofta sker mycket hastigt — innebär bl. a. att en växande
mängd av lämningar från gångna epoker kommer i dagen. Strukturomvandlingen
innebär också att utvecklingsskeden bryts eller kulturområden försvinner. I båda
fallen ökar de från allmänt samhälleliga synpunkter väsentliga kraven på de funktioner
som avser bevarande och vård av minnen från äldre tiders kulturutveckling.
Den starkt expanderande byggnadsverksamheten och den härav betingade nya
lagstiftningen ställer ständigt ökade anspråk på de kulturminnesvårdande organens
aktivitet. Framförallt gäller detta givetvis den centrala statsmyndigheten för
forn- och kulturminnesvården. Riksantikvarieämbetet har sålunda under de två
senaste decennierna haft att med en i stort sett oförändrad organisation möta en
allt mer tyngande arbetsbelastning. Bland centrala arbetsuppgifter, som påverkas
av den bär berörda samhällsutvecklingen, vill jag först nämna den kulturhistoriska
undersökningsverksamhet, som riksantikvarieämbetet utför i samband med
vattenregleringar och kraftverksbyggen på uppdrag av statliga och kommunala
myndigheter eller av enskilda. Förutom arkeologiska rekognosceringar och utgrävningar
har undersökningarna omfattat utredningar rörande den äldre folkkulturen,
bebyggelsen och kulturlandskapet. På grund av den omfattande utbyggnaden
av vattenkrafttillgångarna i landet har denna arbetsuppgift fått en omfattning,
som tidigare icke kunnat förutses. För verksamheten finns anställda dels en vetenskapligt
utbildad arbetsledare, dels ett tjugutal arkeologer, fotografer och biträden.
Kostnaderna bestrids av vederbörande intressenter, men akademien har
hittills i stor utsträckning och med ofta betydande belopp av enskilda fondmedel
förskotterat medel till löpande utgifter.
Fn annan verksamhetsgren, vars organisation kräver uppmärksamhet, är fornminnesinventeringen.
Även denna uppgift har tillkommit så sent att den ej kunde
beaktas vid den senaste omorganisationen av ämbetsverket. Inventeringens nuvarande
stora omfattning sammanhänger ytterst med 1937 års riksdagsbeslut om
en ny ekonomisk karta, på vilken fornlämningarna redovisas.
Byggnadsminnesvården är självfallet en synnerligen viktig verksamhetsgren inom
kulturminnesvården. Även i detta avseende har ämbetsverkets uppgifter förändrats,
genom bl. a. den nyligen tillkomna byggnadsminneslagen. De centrala
uppgifterna i fråga om byggnadsminnesvården åligger för närvarande två myndigheter,
byggnadsstyrelsen och riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet har
inom byggnadsminnesvården betydande uppgifter, vilka ombesörjes utan byggnadsstyrelsens
hörande. Handläggningen av de på byggnadsstyrelsen ankommande
ärendena fordrar dessutom i ett stort antal fall samråd med riksantikvarieämbetet.
1960 års byggnadsstyrelseutredning har i ett i höst framlagt betänkande
utgått från att styrelsen skall behålla sina nuvarande uppgifter inom byggnadsminnesvården.
Utredningen har emellertid inte gjort någon avvägning av fördelningen
av arbetsuppgifterna mellan de bägge ämbetsverken och ej heller tagit
ställning till frågan om det framtida samarbetet. Jag har velat fästa uppmärksamheten
härpå, då det syns angeläget att såväl en klarare gränsdragning mellan de
bägge ämbetsverkens kompetensområden som fastare normer för det framtida
samarbetet åstadkommes.
Redan mot bakgrunden av det här anförda syns mig en översyn av riksantikvarieämbetets
och statens historiska museums arbetsuppgifter och organisation
motiverad. En sådan översyn bör enligt min mening anförtros en särskild sakkunnigutredning.
Utredningen bör utgå från att några mer väsentliga ändringar
beträffande verksamhetens art ej bör komma till stånd. De sakkunniga bör på
grundval av en analys av arbetsuppgifternas karaktär och omfattning söka ange
en ändamålsenlig dimensionering av personalen. Under senare år har riksan
-
250
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 41
tikvarieämbetet kommit att alltmer taga befattning med även naturvårdande uppgifter.
En sådan utveckling är naturlig, då kulturminnesvården ofta är intimt
förbunden med kulturlandskapets vård. Dessa nya uppgifter kan komma att föranleda
särskilda anordningar. Jag erinrar härvid om att frågan om naturvårdens
framtida organisation sedan drygt ett år tillbaka utredes av en särskild utredningsman.
De båda utredningarna bör därför samråda med varandra.
De aspekter på ämbetets arbetsuppgifter, som jag i det föregående berört, aktualiserar
två huvudfrågor av organisatorisk art, nämligen dels frågan om det
framtida förhållandet mellan akademien och ämbetsverket, dels frågan om ämbetsverkets
inre organisation.
Det huvudmannaskap för ämbetsverket, som utövas genom akademien in pleno,
har under senare år blivit av huvudsakligen formell natur. Hos akademien torde
endast kvarstå viss plikt att låta inventera samlingarna. Akademiens förvaltningsutskott
har fortfarande praktiska uppgifter inom de områden, med vilka utskottet
instruktionsenligt har att syssla. Det finns dock ehligt min uppfattning anledning
att antaga, att förvaltningsutskottets ställning i fråga om ämbetsverket —
vilken i och för sig kan sägas representera en föråldrad administrativ ordning
— skulle kunna ersättas av en mera adekvat arbetsform. Angivna omständigheter
anser jag närmast tala för att akademiens framtida direkta befattning med ämbetsverkets
angelägenheter upphör och att därför frågan om en sådan förändring
noggrant prövas av de sakkunniga. Därvid bör självfallet också riksantikvariens
ställning som självskriven sekreterare i akademien och skyldigheten för
ämbetsverkets tjänstemän att biträda riksantikvarien även i hans åligganden som
akademiens sekreterare bli föremål för granskning. I anslutning härtill bör utredningen
också överväga vissa andra spörsmål, som äger samband med akademiens
nuvarande huvudmannaskap, nämligen sådana som förvaltningen av statsoch
fondmedel samt förvaltningen av å ena sidan akademiens enskilda egendomar
och å andra sidan ämbetets statliga fastigheter. Härvid bör särskilt beaktas,
att betydande donationer ständigt tillföres akademien, vilka kommer landets kulturminnesvård
till godo. Dessutom bör särskild hänsyn tagas till att akademiens
enskilda egendomar till stor del är fornminnen eller byggnadsminnen.
Det bör vidare vara angeläget för utredningen att framlägga förslag i fråga
om ämbetsverkets ställning i förhållande till sådana större och delvis långt
avancerade forskningsföretag som »Sveriges kyrkor» och »Runverket». Dessa
bedrivs för närvarande av akademien men är samtidigt knutna till ämbetsverkets
verksamhetsområden. I detta sammanhang bör även medelhavsmuseets ställning >
förhållande till akademien och ämbetsverket beaktas.
Frågan om ämbetsverkets organisation blir, såvitt gäller den framtida utformningen
av verksstyrelsen, naturligtvis i första hand beroende av hur spörsmålet
om akademiens huvudmannaskap för ämbetsverket löses. Beträffande den inre
organisationen av ämbetsverket i övrigt vill jag — under erinran om att detta
för närvarande är uppdelat på elva sidoordnade avdelningar, direkt underställda
verkschefen —- understryka vikten av att utredningen överväger olika alternativ
syftande till en koncentration av verksamheten till färre enheter.
Fn viktig fråga för utredningen bör vara att finna sådana organisatoriska former
och anordningar, att ämbetsverkets ställning såsom en institution även för
forskning, undervisning och allmänt bildningsarbete på kulturminnesvårdens område
utvecklas. Bl. a. torde på denna punkt komma i fråga att undersöka formerna
för samarbetet med universitetet i Stockholm. Jag vill här erinra om att särskilda
medel är upptagna på akademiens omkostnadsstat för driften av ett laboratorium
för radioaktiv datering, d. v. s. bestämning av vissa föremåls ålder genom mätning
av radioaktiv strålning. Laboratoriets utrymmen iir förlagda till lokaler för
Sveriges geologiska undersökning och sålunda i omedelbar närhet av de blivande
I E: 41
Riksdagsberättelsen år 1963
anläggningarna för universitetet. Kanslern för rikets universitet här i särskild
framställning tillstyrkt anvisande av medel till universitetet för en avsedd sämdrift
av ifrågavarande laboratorium. Det synes lämpligt att frågan om laboratoriets
ställning och hithörande spörsmål prövas av den nu förordade sakkunnigutredningen.
De sakkunniga bör vara oförhindrade att till prövning upptaga andra under
utredningsarbetets gång uppkommande frågor, som sammanhänger med utredningen
av ämbetsverkets arbetsuppgifter och organisation.
I de sakkunnigas förslag bör ingå kostnadsberäkningar, som klart åskådliggör
de ekonomiska konsekvenserna av ifrågasatta förändringar. Det är angeläget att
möjligheterna att successivt genomföra sådana förändringar beaktas, varför kostnadsberäkningarna
bör inrymma alternativa kalkyler, avseende ett genomförande
av förslagen etappvis.
Utredningen har under tiden den 1 mars—den 31 oktober 1962 hållit 8
sammanträden under tillhopa 13 sammanträdesdagar. Därjämte har ordföranden,
experterna och sekreteraren regelbundet sammanträffat för överläggningar
rörande skilda utredningsspörsmål. I anledning av remiss från
Kungl. Maj:t har utredningen avgivit yttranden dels den 3 oktober 1962 över
1960 års byggnadsstyrelseutrednings betänkande angående byggnadsstyrelsens
arbetsuppgifter och personalorganisation (SOU 1962: 37), och dels den
31 oktober 1962 över 1960 års naturvårdsutrednings betänkande angående
naturen och samhället (SOU 1962: 36).
Utredningen beräknas pågå hela år 1963.
42. Frescatikommittén
Programkommittén för Stockholms universitets blivande anläggningar i
Frescati, tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 januari 1962:
Moberg, S. T., t.f. avdelningschef, ordförande;
Arén, T. S., kanslichef;
Linnman, M. O. J., t.f. byggnadsråd;
Nial, S. H., professor, rektor;
ödeen, S. A. E., f. d. generaldirektör.
Experter:
Boalt, H. G. R., professor (fr. o. m. den 10 december 1962);
Dagerholm, K. F. E., universitetslektor (fr. o. m. den 19 november 1962);
Lindberger, ö., professor (fr. o. m. den 10 december 1962);
Nygren, J. B., byråsekreterare (fr. o. m. den 19 november 1962);
Odelberg, C. V. W., överbibliotekarie (fr. o. m. den 19 november 1962);
Tham, C. G. W., fil. stud. (fr. o. m den 19 november 1962);
Wallberg, K. Hj. S., byråchef (fr. o. m. den 1 februari 1962).
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör.
Lokal: Svartmangatan 9; postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2; tel. 20 87 69 och 20 67 82 (kansli).
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en in -
252
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 42
om ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande
fogad promemoria rörande programkommitté för Stockholms universitets
blivande anläggningar i Frescati. Efter en redogörelse för bakgrunden till
tillkallandet av kommittén anföres i promemorian:
6. En programkommitté för universitetsanläggningen i Frescati bör i stort sett ha
följande uppgifter:
a) att göra upp förslag till turordning för uppförandet på Frescati-området av
nya institutioner,
b) att successivt upprätta förslag till lokalprogram för de institutioner som skall
uppföras på området,
c) att successivt upprätta förslag till program för de gemensamma anläggningar,
som bör åstadkommas på området,
d) att upprätta förslag till hur de anläggningar, som blir frigjorda i innerstaden,
skall disponeras i den mån de avses skola utnyttjas av Stockholms universitet,
e) att eljest yttra sig rörande lokalfrågor för Stockholms universitet, som uppkommer
under utflyttningsperioden samt
f) att handlägga de övriga uppgifter som chefen för ecklesiastikdepartementet
kan komma att uppdraga åt kommittén.
7. Som allmänna utgångspunkter för kommitténs arbete bör gälla de uppgifter
rörande universitetets omfattning, studerandeantal och dess fördelning på fakulteter
m. in., vilka finns redovisade i det program för arkitekttävlingen, som
godkändes av Kungl. Maj:t den 29 januari 1960. Med hänsyn till de förändringar,
främst i fråga om studerandeantalet, som därefter kan ha inträffat eller
förutses komma att inträffa eller bedömes såsom önskvärda, bör kommittén
dock i lämplig omfattning kunna avvika från de allmänna förutsättningar som
återfinns i nämnda program för arkitekttävlingen.
8. Av kommittén uppgjorda förslag till lokalprogram (motsvarande) bör överlämnas
successivt till byggnadsstyrelsen. Lokalprogram, som i mer betydande grad
kan sägas avvika från förutsättningarna i programmet för arkitekttävlingen,
bör dock av kommittén underställas Kungl. Maj:t för godkännande.
Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 6 juni 1962 föreskrivit, att
utarbetande av förslag till lokalprogram för universitetets anläggningar i
Frescati skall ske med utgångspunkt i följande antal studerande år 1970,
nämligen vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten cirka 4 000, vid humanistiska
fakulteten — exklusive institutet för engelskspråkiga studenter
och socialinstitutet — cirka 9 000 och vid juridiska fakulteten cirka 2 000,
allt avseende antalet deltagande i undervisningen på 1-, 2-, 3- och 4-betygsstadierna.
Med skrivelse den 5 juli 1962 har kommittén till byggnadsstyrelsen överlämnat
lokalprogram för universitetets nya kemiinstitution på Frescatiområdet.
Kommittén har under tiden till och med den 31 oktober 1962 hållit 16
protokollförda sammanträden.
Kommitténs arbete kommer att fortgå under år 1963.
I E: 43
Kiksdagsberättelsen år 1963
43. Fackskoleutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 februari 1962 för
att verkställa en översyn av föreliggande förslag till läroplaner för fackskolor
och prövning av vissa därmed sammanhängande spörsmål:
Sjöstedt, C.-E., f. d. undervisningsråd, ordförande;
Ekblom, K. Rangel M., rektor;
Elfman, N.-O., rektor;
Eriksson, Sven-Erik, rektor, tillika sekreterare;
Linnér, Birgitta, jur. kand.;
Mörtstedt, S.-E., lektor;
Rudvall, G., rektor;
Stetler, E. F., byrådirektör;
Thulin, Y., rektor;
Östlundh, H., lektor.
Expert:
Nilsson, Tore R., rektor (fr. o. m. den 22 november 1962).
Lokal: Svartmangatan 9, Stockholm 2; tel 10 73 32.
Direktiv: Enligt P.M. av den 11 maj 1962 med vissa riktlinjer för översyn
av förslag till läroplaner för fackskolor m. m. hänvisas till prop. 1962:54
och lämnas därutöver följande mer utförliga riktlinjer för de sakkunnigas
arbete.
»Arbetet med läroplansförslaget m. m. bör ej utvidgas till en egentlig nybearbetning.
Det bör begränsas till en översyn i anslutning till de principer som varit
vägledande för skolberedningen vid dess framläggande av förslaget om fackskolorganisalionen
samt departementschefens uttalanden i propositionen 1962:54.
Trots denna begränsning kommer arbetet att innefatta åtskilliga svåra avvägningsproblem.
Införandet av ytterligare en skolform på stadiet ovanför den obligatoriska skolan
har från skilda håll betraktats som en angelägen komplettering av de studiealternativ
som hittills huvudsakligen erbjudits inom gymnasier och yrkesskolor.
Även om den kraftigt ökande gymnasierekryteringen i och för sig är en glädjande
företeelse, står det samtidigt klart att nya studievägar vid sidan av de traditionella
gymnasierna i många fall bättre kan tillgodose ungdomarnas behov av
och intresse för fortsatt utbildning. Den gymnasieavlänkande effekt, som fackskolorganisationen
avsetts få, framstår därför som angelägen inte bara från kvantitativa
synpunkter. Tillkomsten av fackskolorna medför emellertid, såsom belysts
inte minst vid remissbehandlingen av skolberedningens förslag, nya problem när
det gäller deras avgränsning mot och samordning med parallella skolformer, såväl
gymnasier som yrkesskolor, problem som det är nödvändigt att grundligt penetrera.
På den obligatoriska skolans åldersstadium står man nu inför att definitivt
överge parallellskolesystemet med dess nackdelar och svårigheter. Det är då,
mot bakgrunden av gjorda erfarenheter, av stor vikt att på det här aktuella högre
stadiet söka undvika sådana negativa verkningar, som kännetecknat det tidigare
parallellskolesystemet. En lösning av dessa problem liksom ett realiserande av
den nyss berörda avlänkningen från gymnasiet beror i hög grad på utformningen
av intagningsbestämmelserna för de olika skolformerna och möjligheterna till
övergång från en skolform till en annan, öppnande av övergångsmöjliglieter i
tillräcklig omfattning förutsätter i sin tur en viss samordning mellan läroplanerna
för berörda skolformer.
254
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 43
1 det förestående arbetet kan sålunda fackskolefrågan redan av här antydda
skäl inte ses isolerad utan uppgiften måste i olika hänseenden beröra relationerna
mellan å ena sidan de nya fackskolorna och å andra sidan vissa befintliga skolformer,
nämligen gymnasier och yrkesskolor samt även folkhögskolan.
Fackskolornas avgränsning mot gymnasierna framstår som en primär fråga i
de sakkunnigas arbete, övergång från fackskola till gymnasium synes visserligen
böra tillhöra undantagen men bör dock för elever, som först vid en senare tidpunkt
blir studiemedvetna, kunna ske utan alltför stor svårighet och tidsförlust
Fackskolan bör således utformas så, att det klart framgår att dess elever har studiemöjligheter
öppna åt olika håll. Möjligheten att efter genomgången fackskola
och eventuellt erforderlig komplettering fortsätta studierna vid gymnasiet även
på andra bildningsvägar än dem som svarar mot den genomgångna fackskolan
måste därför ägnas uppmärksamhet av de sakkunniga. På motsvarande sätt bör
givetvis också möjligheter öppnas till övergång i motsatt riktning, från gymnasium
till fackskola.
Fackskolornas inverkan på vissa delar av yrkesutbildningsväsendet måste likaså
uppmärksamt beaktas. Vissa yrkesskolor torde, såsom skolberedningen för sin
del förutskickat beträffande en del tekniska skolor, med fördel kunna avlösas av
de kommande fackskolorna. Även andra typer av skolor och kurser inom yrkesskolväsendet,
som mer eller mindre motsvarar de nya fackskolorna, kan i detta
sammanhang behöva uppmärksammas; särskilt torde detta gälla beträffande viss
merkantil utbildning. De sakkunniga bör vidare såsom tidigare berörts vidga sin
behandling av fackskolorganisationens relation till yrkesskolorna till att avse även
frågan om vilka åtgärder som kan vidtagas för att underlätta elevers övergång
från fackskola till yrkesskola liksom övergång i motsatt riktning.
De sakkunniga bör även beakta vad som anföres i propositionen 1962:54 (s.
348 ff.) om förhållandet mellan fackskolorganisationen och folkhögskolan samt
därvid uppmärksamma huruvida — utan eftersättande av något väsentligt i syftet
med fackskolorganisationen — särskilda åtgärder kan och bör företagas för att
åstadkomma en god balans mellan de två skolformerna. Även om, såsom påvisas
i propositionen, folkhögskolan och de två fackskolor, som har det närmaste släktskapet
med denna, primärt riktar sig till skilda ålderskategorier, måste här också
beaktas att fackskolorna är avsedda att mottaga inte uteslutande ungdom, som
just lämnat den obligatoriska skolan, utan också äldre, som mognat till insikt om
värdet av fortsatt allmän eller specialiserad utbildning.
Vissa utgångspunkter för arbetet med fackskolornas närmare utformning ger
det förhållandet, att fackskolorna avses i viss mån ersätta den utbildning som
hittills givits av å ena sidan den kommunala flickskolan och den praktiska realskolan,
å andra sidan de kommunala tekniska skolorna och vissa andra därmed
jämförliga .skolor och utbildningsvägar hörande till yrkesskolväsendet. Vissa av
dessa utbildningsvägar är jämförelsevis starkt specialiserade och skiljer sig därför
principiellt från den uppbyggnad som fackskolorganisationen bör erhålla. Karakteristiskt
för samtliga fackskolor bör i enlighet med skolberedningens intentioner
vara, att de ger en bred grundutbildning med ganska stora inslag av allmän
utbildning samt att specialiseringen så långt det är möjligt och lämpligt bör hållas
tillbaka. Inom den del av läroplanen, som ägnas åt för linjerna karakteristiska
ämnen, far sedan skillnaderna i fråga om linjernas inriktning komma till uttryck.
Någon tvekan om att den tekniska och den merkantila fackskolan därvid primärt
skall syfta mot ett bestämt, för direkt inträde i näringslivet inriktat utbildningsmål
kan inte råda. önskvärt är också, som flera remissinstanser framhållit, att den
soeial-ekonomiska fackskolan får eu mer utpräglad yrkesinriktning än vad den i
skolberedningens förslag måhända erhållit. Uppenbart är vidare att den humanistiska
skolan — bibehållen som cn helt självständig utbildning eller inarbetad
IE: 43
Riksdagsberättelsen år 1963
mer eller mindre integrerande i den social-ekonomiska fackskolan — kommer att
bli den minst yrkesinriktande. För ett realiserande av en utbildningsväg, sådan
som den humanistiska skolan avsetts bli, talar bl. a. det förhållandet, att yrkesmognaden
hos åtskilliga unga människor inträffar relativt sent och att det för
dessa elevers del kan finnas behov av en icke specialiserad allmän utbildningsväg,
eventuellt med möjlighet till inriktning mot ett estetiskt specialområde. Angeläget
är därvid att utbildningen utformas så, att den i lika hög grad vänder sig till pojkar
som till flickor och att möjligheterna till övergång till en social-ekonomisk
studieväg underlättas. Skulle de sakkunniga vid sina överväganden finna, att den
humanistiska och den social-ekonomiska fackskolan bör förenas till en enda fackskola,
innefattande flera utbildningsgrenar, synes denna av det nyss anförda skälet
böra benämnas social-ekonomisk eller kanske endast social fackskola.
Det ibland framförda önskemålet om möjligheter till lokalt betonade speciallinjer
av fackskolor kan knappast anses förenligt med den grundläggande synen
på fackskolornas uppläggning, nämligen att fackskolorna skall ge en så långt möjligt
bred grundutbildning samt att specialiseringen skall hållas tillbaka så långt
som det med hänsyn till syftet med utbildningen är möjligt. För att ytterligare
understryka denna principiella uppfattning bör här framhållas, att det snarare
finns anledning överväga, om inte den av skolberedningen redan föreslagna differentieringen
av utbildningen inom de skilda fackskolorna kan minskas. Sålunda
kunde måhända med fördel, som i några remissyttranden framhållits, den kamerala
linjen och korrespondentlinjen inom den merkantila fackskolan sammanslås
till en kontorslinje. Fn begränsning av specialiseringen bör inte hindra att ungdomen
genom fackskolorganisationen, såsom avsikten är, beredes rikare möjligheter
till en intressebetonad utbildning.
Läroplanerna för de skilda fackskolorna synes böra till disposition och utformning
göras så likartade som möjligt. Härigenom skulle man bl. a. främja möjligheten
att genom samläsning i gemensamma ämnen kunna ordna fackskolutbildning
på skilda vägar även på orter där elevunderlaget inte är så stort att det medger
upprättande av skilda fackskolor.
I samband med spörsmålen kring i första hand den social-ekonomiska fackskolan
kan här erinras om vissa i andra sammanhang framlagda förslag om dels livsinedelsteknisk,
dels hemekonomisk gymnasieutbildning liksom även om utbildning
på gymnasial nivå för ungdom som önskar förbereda sig för kommande ungdomsledaruppgifter.
Gymnasieutredningen framhåller också i sitt remissyttrande över
skolberedningens Betänkande^ att utbildningen för vårdnadsuppgifter och husliga
uppgifter inte blivit tillräckligt beaktad av beredningen i dess förslag till
fackskolutbildning. Vid behandlingen av skolberedningens fackskoleförslag har
vidare från flera håll framförts varierande önskemål om att inom den social-ekonomiska
fackskolan eller på annat sätt inom fackskolorganisationen skulle anordnas
utbildning av hemekonomisk, hushållsteknisk eller konsumtionsekonomisk
inriktning, förslag som möjligen kunde syfta till att genom fackskolutbildning ersätta
nu befintliga tvååriga husmodersskolor inom yrkesskolans ram. Skulle dessa
önskemål tillgodoses, måste den social-ekonomiska fackskolan uppenbarligen göras
mer specialinriktad på husliga och vårdande yrkesuppgifter.
Huruvida dessa i fråga om utbildningens differentiering jämförelsevis långtgående
önskemål låter sig förena med den här angivna principiella synen på fackskolornas
uppläggning kan inte avgöras utan ingående överväganden, som bör
ankomma på de sakkunniga. Härvid kan dét måhända visa sig möjligt att inom
i första hand den social-ekonomiska fackskolans ram i någon utsträckning tillgodose
det behov som prövas föreligga av hemekonomisk, hushållsteknisk eller
konsumtionsekonomisk utbildning med hjälp av tillvalsämnen eller på annat liknande
sätt. Under alla förhållanden torde på det åldersstadium det här normalt
256
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 43
gäller en organisatorisk specialisering av utbildningen på någon dylik utbildningsväg
böra övervägas endast om mycket starka skäl motiverar detta. Däremot talar
flera skiil för att undervisning i konsumentfrågor borde i mindre eller större omfattning
förekomma på de flesta fackskolorna — möjligen med undantag av den
tekniska — som en del av den allmänna undervisningen.
Till de frågor utöver läroplansöversynen som de sakkunniga skall ägna uppmärksamhet
hör i första hand den redan tidigare berörda närmare utformningen
av bestämmelser i fråga om intagning av elever m. in. Skolberedningen har endast
i förbigående uppehållit sig vid denna fråga men dock uttalat, att enligt dess mening
fackskolan bör vända sig såväl till elever, som direkt efter grundskolan vill
fortsätta sin utbildning, som till äldre elever, vilka efter ett eller flera år av yrkesarbete
vill skaffa sig vidgad teoretisk utbildning — ett spörsmål som i viss
mån redan berörts ovan. Under en ganska avsevärd övergångstid torde man böra
räkna med att elever med tämligen varierande tidigare skolunderbyggnad kan
komma att söka sig till fackskolorna.
Önskvärt är vidare att man försöker undvika en alltför strikt utformning av
villkoren för inträde i de skilda fackskolorna. Det överensstämmer tvärtom bättre
med modern syn på skola och utbildning att utbildningssökande, som först vid
en senare tidpunkt önskar skaffa sig fortsatt utbildning, på allt sätt erhåller samhällets
stöd i denna sin strävan.
Speciellt intresse tilldrar sig frågan om krav på praktik för inträde vid de olika
fackskolorna, praktikens omfattning och art m. m. Även om de sakkunniga bör
kunna jämförelsevis obundna pröva denna fråga, bör dock här uppmärksammas
att, i den män krav på praktik anses nödvändigt, en alltför lång föregående praktik
medför att fackskolan förlorar en betydande del av sin gymnasieavledande
effekt. Ett eventuellt krav på förpraktik synes därför inte böra ställas högre än
vad som är oundgängligen nödvändigt för att eleverna med gott utbyte skall kunna
följa den tillämnade undervisningen. Motsvarande synpunkter bör beaktas vid
övervägande av lämpligheten av s. k. växelutbildning. Erhåller den i växelutbildningen
ingående praktiken god styrning från den skola eleven tillhör, minskas i
betydande grad de olägenheter som kan vara förbundna med densamma. I detta
sammanhang synes även böra övervägas om inte föregående utbildning vid verkstadsskola
bör få tillgodoräknas som praktik för inträde i teknisk fackskola.
I fråga om intagning i fackskola bör vidare särskilt uppmärksammas skolberedningens
uttalande, att det inte bör förutsättas att viss fackskola skall eller måste
rekryteras från motsvarande linje i grundskolans årskurs 9. Det skulle uppenbarligen
strida mot syftet med grundskolan, om elever och målsmän bibringades den
uppfattningen, att övergång t. ex. till teknisk fackskola måste ske från linje 9 t.
Övergång till nämnda fackskola liksom till varje annan bör tvärtom vara lika naturlig
från var och en av linjerna i nionde årskursen, varvid dock övergång från
någon av de praktiska linjerna vanligen torde få förberedas med hjälp av det
kompletteringsinstitut vid fackskolorna, som skolberedningen speciellt i vad avser
den tekniska fackskolan har uttalat sig för och som det bör åligga de sakkunniga
att närmare överväga.
Andra frågor av vikt vid det närmare utformandet av de nya fackskolorna är
de som rör undervisningens anordnande, inspektion, betygsättning, flyttning, formerna
för studiernas avslutande och den kompetens utbildningen skall ge. De sakkunniga
bör ägna dessa frågor den uppmärksamhet, som fordras för att fackskolorna
redan från början skall kunna bedriva sitt arbete med den fasthet i formerna,
som främjar ett lyckosamt genomförande av organisationen.
Såväl i skolberedningens betänkande som i propositionen 1962:54 har frågor
om lärare och övriga befattningshavare vid fackskolorna delvis berörts. Det bör
ankomma på de sakkunniga att framlägga de ytterligare förslag i förevarande av
il
llihang till riksdagens protokoll 196.4. 1 samt. 257
Kiksdagsberättelsen
I E: 43
Riksdagsberättelsen år 1963
seenden som kan fordras. Härvid bör även beaktas frågor om personal vid skolformer
som är avsedda att avvecklas: kommunala flickskolor, praktiska realskolor
in. fl.
1 propositionen 1962:54 har föreslagits att fackskolor skall få upprättas försöksvis
tidigast från och med höstterminen 1963, varpå organisationen mer allmänt
bör få börja genomföras omkring 1965. Även i fråga om genomförandetakten
liksom organisationens omfattning har vissa riktlinjer presenterats för 1962
års riksdag. Vissa synpunkter på de lokala organisationsformerna finns vidare
framförda i skolberedningens betänkande, synpunkter vilka bör kunna i det väsentligaste
vara riktgivande för den lokala uppbyggnaden av fackskolor. I detta
sammanhang bör också erinras om att en särskild arbetsgrupp mellan skolöverstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning för närvarande handlägger frågor
rörande planeringen för bl. a. fackskolorganisationens utbyggnad. De nu tillkallade
sakkunniga behöver därför inte beakta hithörande planeringsfrågor på annat
sätt än genom kontakt i erforderlig omfattning med nyssnämnda planeringsorgan.
Den föreslagna fackskolorganisationen blir delvis en nyskapelse inom svenskt
skolväsen. Den bör på olika punkter kunna omgestaltas, allteftersom erfarenheter
vinnes av dess verksamhet. Detta förhållande medför också, att de sakkunniga i
vissa avseenden — närmast i fråga om läroplanernas innehåll och utformning i
pedagogiskt och metodiskt hänseende — kan arbeta mer förutsättningslöst än vad
som eljest vore fallet. De sakkunniga bör därför kunna överväga och föreslå radikala
och okonventionella lösningar, som för främjande av syftet med skolformen
kan befinnas lämpliga och önskvärda att pröva. Med hänsyn inte minst till den
framtida allmänna skolutvecklingen kan det vara önskvärt, att man på det högre
åldersstadium, för vilket dessa skolor är avsett, får pröva pedagogiska nyheter,
som i andra skolformer endast svårligen kan komma till utförande. Det torde
kunna förutsättas, att det starka intresset för fortsatt utbildning kommer att leda
många elever till fackskolan. Det kan därför ifrågasättas, om det är behövligt att
för alla elever strikt hålla på närvaro vid schemabundna timmar och att för dem
över huvud taget arbeta med lektionstimmar i vedertagen mening; betingläsning,
föreläsningar och seminariemässig undervisning är arbetsformer som bör kunna
prövas för sådana elever.
Av det föregående har framgått, att fackskolorganisationen inte kan betraktas
isolerad. I flera avseenden ingriper den i såväl gymnasiets som yrkesskolans uppgifter.
De sakkunniga måste beakta detta och hålla kontakt med de för dessa skolformer
ansvariga centrala myndigheterna liksom också samarbeta med gymnasieutredningen
i de delar denna beröres av de sakkunnigas arbete. Särskilt torde
detta bli nödvändigt i fråga om bestämmelser om intagning vid och övergång
mellan olika skolformer samt vid utformningen av läroplanen.
De sakkunniga bör vid sitt arbete självfallet närmare ta del av och i lämplig
omfattning beakta det remissmaterial, som inkommit i anslutning till behandlingen
av skolberedningens betänkanden.
För att, såsom planerats, fackskolor i begränsad omfattning skall kunna starta
redan läsåret 1963/64 fordras, att vissa närmare förslag rörande fackskoleorganisationen
framlägges i proposition till 1963 års vårriksdag. Detta innebär med hänsyn
till erforderlig remissbehandling och handläggning i berörda departement, att
de sakkunnigas arbete bör bedrivas så, att deras förslag åtminstone i vissa delar
föreligger under hösten 1962. I viss mån torde sålunda förslagen komma att få
framläggas i etapper.»
Utredningen har under tiden den 11 maj 1962—den 31 oktober hållit 6
sammanträden i Stockholm samt ett flertal gruppsammanträden.
258
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 44
Utredningen har den 12 november 1962 avlämnat ett förslag till försöksverksamhetens
allmänna omfattning läsåret 1963—64.
Utredningen beräknar kunna slutföra sitt arbete under sommaren 1963.
44. Rymdkommittén
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att utreda
frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation och
därmed sammanhängande spörsmål:
Cederwall, G. F. E., landshövding, ordförande;
Alfvén, H. O. G., professor;
Brising, L. H., direktör;
Funke, G. W., sekreterare i statens råd för atomforskning;
Hulthén, L., professor;
Jacobaeus, A. C., direktör;
Lindblad, B., professor;
Sterky, H. K. A., generaldirektör.
Expert:
Fremlin, R. N. G., t. f. byrådirektör.
Sekreterare:
Brunberg, E. Å. A., docent.
Lokal: Wenner-Gren Center, Sveavägen 166, 16 tr.; tel. 22 59 80.
Direktiv:1 Kommittén bör utreda vilken organisatorisk form för ledningen
av den svenska rymdforskningen — exempelvis anknytning till ett eller
flera befintliga forskningsråd eller upprättande av ett särskilt forskningsråd
— som från skilda synpunkter kan bedömas vara den lämpligaste. 1
samband därmed bör även prövas frågan om ändamålsenliga former för
samordning av den svenska forskningen med verksamheten inom ESRO och
andra internationella organ på rymdforskningens område, exempelvis inom
Förenta Nationerna. Kommittén bör vidare presentera åtminstone en skiss
över den svenska rymdforskningens mera långsiktiga utveckling samt redovisa
alternativa uppskattningar av kostnaderna för denna. Kommitténs förslag
på skilda punkter bör utformas med hänsynstagande även till de självklara
intressen, som den svenska industrien har i förevarande hänseende.
Därjämte har kommittén till uppgift att tills vidare disponera och fördela
det av riksdagen för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget
Rymdforskning å 1 006 000 kronor samt omhänderha därmed förenade
angelägenheter av karaktär att eljest ankomma på statligt forskningsråd.
Kommittén har under 1962 fördelat större delen av de anvisade medlen
på olika forskningsprojekt.
Kommitténs utredningsuppdrag har påbörjats vid interna överläggningar.
Utredningen beräknas kunna slutföras under budgetåret 1963/64.
1 (prop. 1962: 85 sid. 31.)
259
I E: 45
Riksdagsberättelsen år 1963
45. Konsertbyråutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 med uppdrag
att verkställa utredning angående inrättande av en statlig konsertbyrå
och därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 7
juni 1962):
Nordmark, H. A., direktör, ordförande;
Halm, G. A., kapellmästare, tillika sekreterare;
Malmgren, B. A., studieombudsman;
Poppius, H. D., t. f. byråchef;
Tegen, M., docent.
Experter:
Forsström, E. G. A., sekreterare;
Ljungman, K. S. B., professor.
Lokal: Svartmangatan 9, 4 tr., Stockholm 2; tel. 21 17 74.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
11 maj 1962):
Flera samverkande omständigheter försvårar en utveckling av musiklivet i den
riktningen att så många människor som möjligt i tillräcklig utsträckning får uppleva
musik, förmedlad direkt av högt kvalificerade tonkonstnärer. Några av dessa
omständigheter är iögonenfallande. Den snabba utvecklingen av tekniska media —
främst grammofon, radio och television — har i och för sig givit musiklivet enastående
breddningsmöjligheter men samtidigt skapat en olycklig dominans för den
indirekta upplevelsen. Kommersialiseringen av musikproduktionen i dess skiftande
led — delvis just betingad av den tekniska utvecklingen och i viss mån en sida
av denna — är en annan omständighet, särskilt allvarlig därför att den i så hög
grad berör ungdomen och i så stor utsträckning ger spelrum för andra intressen
än de konstnärliga och estetiskt fostrande. Ett tredje förhållande, som naturligtvis
berör musiklivets utveckling inom ett flertal områden, är den starka befolkningsströmmen
från landsbygd till tätorter. Till de anförda omständigheterna vill jag
i detta sammanhang naturligtvis lägga den faktor, som i förarbetena tillmätts så
stor betydelse — även denna faktor i och för sig en sida av musiklivets kommersialisering
nämligen det förhållandet att tonkonstnärernas kontakter med publiken
för närvarande på ett från allmän kulturell synpunkt helt otillfredsställande
sätt förmedlas av institutioner med huvudsakligen ekonomiska intressen.
Det är uppenbart att den av mig avsedda sakkunnigutredningen inte kan, i varje
fall inte i ett sammanhang, angripa hela det här antydda problemkomplexet med
dess många aspekter. Vissa av de drag jag nu pekat på tangerar frågor, som delvis
prövats eller bör prövas i andra sammanhang. Jag vill här endast erinra om de
riktlinjer rörande grundskolans estetiska fostran, som angivits i den för riksdagen
nyligen framlagda propositionen om grundskolan (prop. 1962:54).
Det synes mig i hög grad sannolikt, att en ändamålsenligt konstruerad statlig
konsertbyrå med en därtill knuten rikskonsertorganisation bör kunna utgöra ett
verksamt redskap för det centrala syftet, nämligen musiklivets allsidiga utveckling
i vårt land på samma gång som den otvivelaktigt bör kunna rationalisera konsertverksamheten
och förmedlingen av tonkonstnärer till konsertarrangörernaarbetsgivarna.
Jag vill i detta sammanhang understryka, att utredningsarbetet bör
bedrivas med utgångspunkt också i de motiveringar för det av riksdagen i fjol godkända
handlingsprogrammet på kulturområdet, som jag redovisat i propositionen
1961: 56 (s. 20—22).
260
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 45
Beträffande den tänkta konsertbyråns uppgifter vill jag här endast konstatera,
att dessa i första hand bör vara arrangerande av konserter, förmedling av tonkonstnärer
samt rådgivande och planläggande verksamhet på konsertområdet. Det
bör ankomma på de sakkunniga att närmare penetrera hithörande spörsmål och
framlägga erforderliga konkreta förslag. Vad gäller förmedlingsverksamheten får
jag erinra om att arbetsmarknadsstyrelsen tillsatt en kommitté, kallad artistförmedlingsutredningen,
som delvis berör problem av den art som de sakkunniga nu
bör lösa. Det bör ankomma på de sakkunniga att under arbetets gång i berörda
frågor samråda med arbetsmarknadsstyrelsen.
I fråga om konsertbyråns verksamhet i övrigt vill jag tillägga, att den bör förutsättas
ske i nära samarbete med bl. a. organisationerna inom det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet. Jag får också erinra om att vissa regionala organisationer
—- exempelvis de s. k. musikringarna — på musikens område numera vuxit
fram, avsedda att samordna turnéverksamhet m. m. Självfallet bör en blivande
konsertbyrå och dess rikskonsertorganisation samverka med och stödja sådana
institutioner.
Musikutredningen byggde sina förslag på vissa statistiska undersökningar, som
i dag inte längre är aktuella. För att en blivande rikskonsertorganisation skall kunna
basera sin verksamhet på en tillfredsställande grund bör de sakkunniga därför
utföra kompletterande undersökningar rörande förutsättningar i olika hänseenden
för verksamhetens inriktning och utveckling. Bl. a. bör undersökas antalet
disponibla tonkonstnärer och deras repertoarer, musikintresset och den musikaliska
aktiviteten på ett lämpligt antal representativa orter av olika karaktär och
storlek samt antalet godtagbara konsertlokaler i landet. Sistnämnda inventering
bör lämpligen innefatta en undersökning av konsertlokalernas instrument, akustiska
förhållanden m. in. Utredningsarbetet i här berörda frågor bör även avse en
planläggning av konkreta vägar att på kortare och längre sikt höja musikbildningen
och bredda publikunderlaget. Vad jag här åsyftar är bl. a. sättet att starta
publikorganisationer och metoderna för att bygga upp en verksamhet med konsertserier
för i första hand skolor och folkhögskolor.
Om möjligt bör de sakkunniga i sitt arbete även undersöka vilka anordningar
som från svensk sida bör vidtagas för att påskynda utvecklingen av ett nordiskt
konsertområde, önskemål om ett intensifierat nordiskt samarbete på detta fält har
framförts av bl. a. det nu arbetande samarbetsorganet, Nordiskt solistråd för utövande
tonkonstnärer.
En viktig uppgift för de sakkunniga bör vara att ange formen för den avsedda
statliga konsertbyråverksamheten och rikskonsertorganisationen samt därmed
sammanhängande finansieringsprinciper. Jag vill erinra om att musikutredningen
närmast tänkte sig aktiebolagsformen med dess i vissa hänseenden större möjligheter
till frihet med avseende på skilda dispositioner. I en skrivelse till mig
den 10 april i år har företrädare för Musikaliska akademien, för Samverkande
bildningsförbundens kommitté för musikalisk folkbildning och för Svenska tonkonstnärsförbundet
också funnit att aktiebolagsformen bäst motsvarade de uppställda
kraven på den önskade verksamheten.
För egen del är jag inte övertygad om att aktiebolagsformen är den närmast
tänkbara verksamhetsramen. Det bör enligt min uppfattning övervägas, om inte
exempelvis stiftelseformen skulle kunna utgöra en adekvat form för eu statlig
verksamhet av denna art.
I anslutning till prövningen av frågan om verksamhetens struktur och organisation
bör de sakkunniga vara oförhindrade att upptaga överläggningar med befintliga
företag inom förevarande område om villkoren för ett statligt övertagande
helt eller delvis av ifrågavarande verksamhet.
Beträffande finansieringsfrågorna vill jag endast framhålla, att verksamheten - -
261
IE: 45
Riksdagsberättelsen år 1963
även utifrån den motivering som riksdagens beslut om utredning kan sägas basera
sig på — får betraktas som en samhällelig insats på kulturlivets område och följaktligen
måste förutsättas fordra tillskott av statsmedel. Själva tonkonstnärförmedlingen
skall givetvis vara helt avgiftsfri; huruvida och i vad mån vissa sidor av
konsertbyråns och organisationens verksamhet i övrigt kan göras självfinansierande
eller lämna skälig vinst bör närmare undersökas av de sakkunniga.
De sakkunniga bör genom noggranna kostnadskalkyler söka belysa konsekvenserna
av de statliga åtaganden, som jag här förutsatt.
Utredningen har under tiden den 11 maj—den 31 oktober 1962 hållit 8
sammanträden. Därutöver har experter och olika arbetsgrupper sammanträtt
ett flertal gånger.
Utredningen har i december 1962 avgivit sitt betänkande del I »Rikskonserter»
(stencilerat, 1962:8).
Utredningsarbetet beräknas komma att avslutas under år 1964.
46. 1962 års Umeåkommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
verkställa utredning rörande fortsatt utbyggnad av organisationen för högre
utbildning och forskning i Umeå (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juni
1962):
Moberg, S. T., t. f. avdelningschef, ordförande;
Larsson, Lars-Gunnar, professor;
Lindahl, P. E. E. A., professor;
Olrog, O. Ch., byggnadsråd;
Oredsson, S. M., byråchef;
Rexed, B. A., professor;
Sköld, L. G., rektor;
Topelius, G. Z., kansliråd, f. d. kanslerssekreterare.
Experter:
Brohult, S. F. A., professor (fr. o. m. den 19 november 1962);
Hyrenius, J., professor (fr. o. m. den 22 oktober 1962);
Härnqvist, K., professor (fr. o. m. den 22 oktober 1962);
Liining, K. G. T. G:son, professor (fr. o. in. den 22 oktober 1962);
Ottosson, J.-O., docent (fr. o. m. den 22 oktober 1962).
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör (fr. o. in. den 10 september 1962).
Lokal: Svartmangatan 9; postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2; tel. 20 87 69 och 20 67 82 (kansli).
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en inom
ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande
fogad promemoria rörande en kommitté för fortsatt utbyggnad av organisationen
för högre utbildning och forskning i Umeå. Efter en redogörelse för
vad som uttalats i frågan i propositionen 1960: 119 (Rskr 327) m. m. anföres
i promemorian;
262
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E. 47
En blivande universitetsbildning i Umeå behöver, såsom framhållits redan i
propositionen 1960:119, icke byggas upp efter traditionellt mönster utan det synes
tvärtom vara en fördel, att man söker åstadkomma av vetenskapens utveckling
motiverade organisatoriska nybildningar. I detta sammanhang må erinras om att
utredningen rörande vissa medicinska utbildningsfrågor m. m. f. n. utreder frågan
om blandad medicinsk och annan utbildning. I sammanhanget förtjänas aven namnas,
att i Norge nyligen tillsatts en statlig kommitté med uppgift att utreda frågan
om upprättande av ett universitet i Trondheim. I vissa uttalanden, som legat till
grund för tillsättningen av nämnda kommitté, heter det bl. a., att det blivande
universitetet i Trondheim icke behöver följa det traditionella mönstret i fråga
om organisation och innehåll. Den svenska kommittén bör ta kontakt med den
norska kommittén för ett ömsesidigt utbyte av erfarenheter och uppslag och för
den samverkan i övrigt på utredningsplanet, som kan visa sig lämplig. Motsvarande
kontakter bör vidare tas med vederbörande finska myndigheter beträffande
eventuell samverkan med universitetet i Uleåborg.
Huvuduppgiften för den här förordade kommittén bör vara att planera uppbyggnaden
av en matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildningsoch
forskningsorganisation i Umeå. Därvid bör den första uppgiften bli att närmare
utreda vilka centrala ämnen som bör representeras i Umeå. Härvid bör prövas
jämväl frågan huruvida Övre Norrlands näringsliv och övriga samhällsförhållanden
kan motivera vetenskapliga och utbildningsmässiga anordningar, som ej
hittills ansetts erforderliga vid universitet och högskolor.
Frågan om behovet av att tillskapa även en humanistisk utbildnings- och forskningsorganisation
i övrigt i Umeå bör prövas först sedan närmare klarhet
om hur stora de humanistiska fakulteterna vid övriga universitet kommer att bli
som en följd av nu pågående eller planerad utbyggnad.
Kommittén bör i sitt arbete dels upptaga frågan om den lämpliga dimensioneringen
av utbildningskapaciteten i skilda ämnen eller ämnesgrupper, dels upprätta
förslag till behövlig personalorganisation m. m., dels ock göra upp förslag
till lokalprogram för erforderliga nybyggnader och förslag till program för till
dessa byggnader hörande s. k. gemensamma anläggningar.
Lokalprogrammen bör uppgöras med tanke på att projektering av byggnader
skall resultera i största möjliga flexibilitet i fråga om utnyttjande av de färdigställda
lokalerna. Sålunda bör bl. a. eftersträvas att för flera ämnen gemensamma utrymmen
tillskapas i vidast möjliga utsträckning, exempelvis i form av gemensamma
föreläsnings-, seminarie-, lektions- och bibliotekslokaler, liksom också gemensamma
verkstadslokaler, skrivcentraler och vaktmästarutrymmen.
Kommittén bör arbeta med största möjliga skyndsamhet samt successivt avge
förslag till chefen för ecklesiastikdepartementet.
Kommittén har under tiden till och med den 31 oktober 1962 hållit 2 protokollförda
sammanträden.
Kommitténs arbete beräknas fortsätta under år 1963.
47. Programkommittén för Uppsala humanistiska fakultet
Programkommitté för nybyggnader för den humanistiska fakulteten i
Uppsala, tillkallad enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1962):
Larsson, Sixten, generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 24 september
1962);
Smith, A. Å., avdelningschef, ordförande (fr. o. m. den 25 september 1962);
263
I E: 47
Riksdagsberåttelsen år 1963
Backelin, M. V., fil. lic.;
Häggqvist, E. H., byrådirektör;
Segerstedt, T., professor;
Sohlman, R. W. A. R:son, förste kanslisekreterare.
Expert:
Bylund, O. A. T., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör;
Lindquist, B. R. L., förste byråsekreterare.
Lokal: Svartmangatan 9; postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2; tel. 20 87 69 (Hagbergh), 20 62 93 (Lindquist) och 20 67 82
(kansli).
Vid uppdragets fullgörande har kommittén att beakta innehållet i en
inom ecklesiastikdepartementet upprättad, till förutnämnda bemyndigande
fogad promemoria rörande programkommittéer för nybyggnader för de
humanistiska fakulteterna i Uppsala och Göteborg:
I. Humanistiska fakulteten i Uppsala
Genom beslut den 28 november 1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att verkställa utredning rörande den fortsatta byggnadsverksamheten vid bl. a.
universitetet i Uppsala samt till Kungl. Maj:t avgiva förslag till ny generalplan
för byggnadsverksamheten vid nämnda universitet. Detta arbete har enligt vad
byggnadsstyrelsen meddelat framskridit så långt, att en närmare planering av
byggnadsverksamheten är aktuell. En sådan planering bör nu påbörjas för den
humanistiska fakulteten. Det synes lämpligt att programarbetet rörande lokalbehovet
vid förevarande fakultet anförtros åt en särskild kommitté med representanter
för ecklesiastik- och finansdepartementen, byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet
och universitetet i Uppsala. Programkommittén bör ha till uppgift
att dels göra upp förslag till turordning för uppförande av nya institutionsbyggnader,
dels upprätta förslag till lokalprogram för ifrågavarande nybyggnader
och förslag till program för till dessa nybyggnader hörande s. k. gemensamma
anläggningar, dels upprätta förslag till hur de institutionsbyggnader, som friställes
genom förevarande nybyggnation, skall disponeras i fortsättningen, dels
ock handlägga de övriga byggnadsfrågor rörande den humanistiska fakulteten
som chefen för ecklesiastikdepartementet kan komma att uppdraga åt kommittén.
il. Humanistiska fakulteten i Göteborg
Med skrivelse den 31 augusti 1957 redovisade byggnadsstyrelsen förslag till
generalplan för nybyggnader för den filosofiska fakulteten vid universitetet i
Göteborg. Enligt ett mellan staten och Göteborgs stad träffat avtal, vilket godkänts
av Kungl. Maj :t den 7 april 1961, har staden till staten överlåtit ett område
med en areal av cirka 26 400 kvm inom stadsdelarna Lorensberg och Johanneberg.
Därigenom har förutsättningar skapats för uppförande av nybyggnader
lör universitetets humanistiska fakultet. F. n. är en nybyggnad för nämnda fakultet
under projektering. Denna nybyggnad avses skola tills vidare disponeras
för språkvetenskapliga institutioner. Vidare pågår arbetet med uppgörande av
byggnadsprogram för ytterligare en nybyggnad, vilken avses skola omfatta under''isnings-
och bibliotekslokaler. Det synes lämpligt att arbetet med uppgörande
av lokalprogram för den fortsatta nybyggnationen för den humanistiska fakulteten
anförtros en särskild kommitté med representanter för ecklesiastik- och finansdepartementen,
byggnadsstyrelsen, universitetskanslersämbetet och universi
-
264
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 48
tetet i Göteborg. Ifrågavarande programkommitté bör ha till uppgift att dels göra
upp förslag till turordning för uppförande av nya institutionsbyggnader, dels
upprätta förslag till lokalprogram för ifrågavarande nybyggnader och förslag till
program för till dessa nybyggnader hörande s. k. gemensamma anläggningar,
dels upprätta förslag till hur de institutionsbyggnader, som friställes genom förevarande
nybyggnation, skall disponeras i fortsättningen, dels ock handlägga de
övriga byggnadsfrågor rörande den humanistiska fakulteten och därtill angränsande
utbildningslinjer, som chefen för ecklesiastikdepartementet kan komma att
uppdraga åt kommittén.
111. Gemensamma frågor
Såsom allmän utgångspunkt för kommittéernas arbete bör gälla de rekommendationer
rörande studerandeantalet vid de humanistiska fakulteterna, som redovisats
i 1955 års universitetsutrednings betänkande »Universitet och högskolor i
1960-talets samhälle» (SOU 1959:45) och som godtagits av statsmakterna (prop.
1960:119, sä. u. 1, rdskr. 327). Med hänsyn till de förändringar, som därefter
kan ha inträffat eller förutses komma att inträffa eller bedömes såsom önskvärda,
bör dock kommittéerna i lämplig omfattning kunna avvika från rekommendationerna
vid uppgörande av förslag till lokalprogram. Om kommittéernas beräkningar
av studerandeantalet skulle avvika i mer betydande grad från universitetsutredningens
rekommendationer, bör kommittéerna — innan lokalprogram slutligt
utarbetas — anmäla frågan för departementschefen för erhållande av ytterligare
direktiv.
Lokalprogrammen bör uppgöras med tanke på att projektering och byggande
skall resultera i största möjliga flexibilitet i fråga om utnyttjandet av de färdigställda
lokalutrymmena. Sålunda bör bl. a. eftersträvas att för flera ämnen gemensamma
utrymmen tillskapas i vidast möjliga utsträckning, exempelvis i form
av gemensamma föreläsnings-, seminarie-, lektions- och bibliotekslokaler, skrivcentraler
samt vaktmästarutrymmen.
Av kommittéerna uppgjorda lokalprogram (motsvarande) bör överlämnas successivt
till byggnadsstyrelsen. Denna har därefter att i samråd med kommittéerna
uppgöra byggnadsprogram. Härvid bör beaktas möjligheterna till sådana utformningar
av programmen att byggnadskostnaderna kan hållas nere.
Kommittén har påbörjat sitt arbete, som beräknas fortgå under år 1963.
48. Programkommittén för Göteborgs humanistiska fakultet
Programkommitté för nybyggnader för den humanistiska fakulteten i
Göteborg, tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 (se
Post- och Inrikes tidn. den 20 juni 1962):
Larsson, Sixten, generaldirektör, ordförande (t. o. m. den 24 september
1962);
Smith, A. Å., avdelningschef, ordförande (fr. o. m. den 25 september 1962);
Attman, L. A., professor;
Bruno, C.-A., byrådirektör;
Johansson, E. Allan, t.f. budgetsekreterare;
Sjönander, B. J., förste kanslisekreterare.
Expert:
Bylund, O. A. T., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Hagbergh, G. G. E., byrådirektör;
9f llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
ItikadaKsberättelsen
265
I E: 48
Riksdagsberättelsen år 1963
Lindquist, B. R. L., förste byråsekreterare.
Lokal: Svartmangatan 9; postadress Ecklesiastikdepartementet, Fack,
Stockholm 2; tel. 20 87 69 (Hagbergh), 20 62 93 (Lindquist) och 20 67 82
(kansli).
Direktiv för kommittén, se 1963: I E 47.
Kommittén har påbörjat sitt arbete, som beräknas fortgå under år 1963.
49. Studiehjälpsutredningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
verkställa utredning rörande studiehjälpen vid gymnasier, yrkesskolor m. fl.
läroanstalter (se Post- och Inrikes tidn. den 2 juli 1962):
Palme, S. O. J., byråchef, led. av I kamm., ordförande;
Sjönander, B. J., förste kanslisekreterare;
Wernberg, N. A. G., rektor;
Åström, L.-Å. E., avdelningschef.
Expert:
Peterson, Lars E., sekreterare.
Sekreterare:
Larsson, Ulf O., fil. lic.
Lokal: Storkyrkobrinken 7 n. b., Stockholm; tel. växel lokalsamt. 22 45 00,
rikssamt. 23 62 00 (ordföranden), 11 42 19 (sekreteraren), 11 42 17 (kansli).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
28 juni 1962):
Den betydande expansionen på utbildningens område är ett uttryck för ett
starkt växande behov av skolad arbetskraft men också för att medborgarna valt att
ta ut en ökad del av standardstegringen i form av bättre och längre utbildning. Den
institutionella utbyggnaden av utbildningsväsendet har gjort det möjligt för en
allt större andel av varje årskull ungdomar att erhålla praktisk eller teoretisk utbildning
utöver grundskolan. Samtidigt har samhället på skilda vägar sökt skapa
tillfredsställande ekonomiska förutsättningar för den enskilde att tillgodogöra
sig de förbättrade utbildningsresurserna. Statens insatser för studiehjälp, som
budgetåret 1948/49 uppgick till omkring 15 miljoner kronor, kan för innevarande
budgetår uppskattas till det tiodubbla.
Under senare år har i förevarande hänseenden väsentliga förbättringar skett
för de studerande vid universitet och högskolor. Vid 1960 års riksdag fattades beslut
om att 47 procent av varje inskrivningsårgång — mot tidigare 26 procent —
skulle erhålla naturastipendium. I kretsen av stipendieberättigade utbildningsvägar
infogades därvid även skolorna för högre konstnärlig utbildning. 1961 års
riksdag genomförde en generell avskrivning av 25 procent av kapitalskulder på
studielån med statlig kreditgaranti samt på lån från statens lånefond för universitetsstudier
och allmänna studielånefonden ävensom på lån för studier från
värnpliktslånefonden. I oktober 1959 tillkallade jag med Kungl. Maj:ts bemyndigande
en utredning för att verkställa översyn av studiesociala åtgärder på den
högre utbildningens område m. m. (studiesociala utredningen).
Studiehjälpen vid gymnasier, yrkesskolor och andra läroanstalter på motsvarande
åldersstadium har icke förbättrats i lika snabb takt. Från skilda håll har
frågan om en översyn av denna studiehjälp aktualiserats. Sålunda har studie
-
266
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 49
hjälpsnämnden vid skilda tillfällen hos Kungl. Maj:t påpekat behovet av en allmän
översyn av allmänna studiehjälpsreglementet, vilken nämnden anser nödvändig
både på grund av värde- och andra förändringar under senare år och
med hänsyn till studiesociala utredningens samband med vissa av riktlinjerna i
studiehjälpsreglementet. Vidare har årets riksdag (SU 143, Rskr 321) förordat
att en utredning för ifrågavarande ändamål tillsättes. Slutligen har Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund i en skrivelse i mars 1961 — kompletterad i
maj detta år — med hänvisning till den reella försämring av utgående studiestöd
som ägt rum för vissa skolformer, bl. a. yrkesskolorna, likaså påyrkat tillsättande
av särskilda sakkunniga för ändamålet.
Samhällets åtgärder på det studiesociala området har som ett väsentligt syfte
att underlätta tillströmningen till högre utbildningsanstalter för ungdomar, som
av ekonomiska, geografiska och sociala skäl kan befaras ha svårigheter att fortsätta
sin utbildning efter den obligatoriska skolan. Glädjande nog har det under
efterkrigstiden skett en avsevärd breddning i rekryteringen till högre studier.
Likväl måste andra faktorer än enbart intresse och förutsättningar fortfarande
antas spela en väsentlig roll för ungdomens val i utbildningshänseende. De ekonomiska
faktorerna har naturligtvis en betydande inverkan. Därpå tyder bl. a.
det förhållandet att för närvarande endast cirka en femtedel av eleverna inom
gymnasieorganisationen och cirka 15 procent av de studerande vid universitet och
högskolor rekryteras från arbetarhem. Det torde finnas anledning att vid en
ökning av de statliga insatserna för att åstadkomma en vidgad rekrytering från
de samhällsgrupper, som i detta hänseende är representerade i relativt ringa
grad, fästa ökad uppmärksamhet vid gymnasiestadiet. Visserligen torde ett förbättrat
stöd på högskolenivå verka i rekryteringsfrämjande riktning genom att
till gymnasier attrahera ungdomar, som annars skulle ha valt att gå ut i förvärvslivet,
men det finns starka skäl att anta att en större effekt uppnås, om
hjälpen sätts in i ett tidigare stadium.
De studiesociala frågorna har även uppmärksammats från familjepolitiska
synpunkter. Allt fler ungdomar fortsätter sin utbildning i 16—19-årsåldern. För
familjerna innebär detta en påtagligt ökad ekonomisk belastning, särskilt som eu
rad förmåner såväl inom socialpolitiken som inom beskattningens område upphör
att gälla, när det yngsta barnet fyllt 16 år. Vid en förstärkning av samhällets
familjepolitiska åtgärder synes en utbyggnad av studiehjälpen böra bli föremål
för speciellt intresse.
Med hänsyn till den förbättring av studiesociala åtgärderna på högskolestadiet
som ägt rum under senare år och inför den ytterligare förstärkning, som kan
komma att aktualiseras av den studiesociala utredningen, synes det vidare angeläget
att åstadkomma en viss balans mellan dessa former och de förmåner, som
kommer ungdom på lägre åldersstadier och andra utbildningsvägar till del.
Den studiesociala utredningen behandlar i första hand åtgärderna på den
högre utbildningens område. Den skall, enligt sina direktiv, i princip inte gå in
på studiesociala åtgärder för de grupper, som omfattas av allmänna studiehjälpsreglementet.
Med hänsyn härtill och till att studiehjälpen endast i vissa avseenden
torde falla inom ramen för socialpolitiska kommitténs arbete synes en översyn
av studiehjälpen på här berörda åldersstadium böra anförtros åt särskilda
sakkunniga. Dessa bör under utredningsarbetets gång hålla nära kontakt med
såväl studiesociala utredningen som socialpolitiska kommittén och gymnasieutredningen.
De sakkunniga bör — i samråd med studiesociala utredningen — särskilt
uppmärksamma avgränsningen mellan studiesociala åtgärder för olika kategorier
av studerande.
•lag vill sålunda förorda, att en skyndsam utredning kommer till stånd rörande
de studiesociala förmånerna för studerande vid gymnasier, yrkesskolor, folkhögskolor
och dylika utbildningsanstalter.
267
IE: 49
Riksdagsberättelsen år 1963
Vid en sådan översyn torde den nuvarande studiehjälpens huvudsakliga utformning
kunna ligga till grund för ett framtida system. Bidragsformerna bör
emellertid, med beaktande av ovan anförda synpunkter, förstärkas och avvägas
på lämpligt sätt till varandra och i förhållande till ett framtida studiesocialt
system på den högre utbildningens område. Utredningsmännen bör vidare pröva
bl. a. i vad mån det är rationellt att behålla samtliga slag av studiestöd som nu
förekommer. Till de frågor, som jag anser böra upptagas till behandling, hör även
spörsmålet om avveckling av de behovsprövade stipendierna i grundskolan (jfr
prop. 1962:54, s. 445).
1 fråga om utredningsuppdragets avgränsning förutsättes, att utredningen uppmärksammar
tillkomsten av de s. k. fackskolorna samt utformar sina förslag under
hänsynstagande till att de även kommer att gälla för studerande vid bl. a.
vissa skolor inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde, såsom lantmanna-,
lanthushålls- och lantbruksskolor.
Utredningen har fram till den 31 oktober haft 3 sammanträden. Ett betänkande
avses skola framläggas under sommaren 1963.
50. Utredning av det statliga stödet till ungdomsverksamheten
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1962 för att
utreda frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamheten (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 augusti 1962):
Ward, K. K. B., chefredaktör, ordförande;
Gustafsson, Anna-Greta, ungdomsintendent;
Hellberg, K.-E., förbundssekreterare;
Mattsson, R. N. G., gymnastikdirektör;
Ohlsson, Nils Lennart, förbundskonsulent.
Sekreterare:
Johansson, Inge G., studierektor.
Biträdande sekreterare:
Romanus, N. S. R., e. o. förste byråsekreterare.
Lokal: Ecklesiastikdepartementet; tel. växel lokalsamt. 22 45 00, rikssamt.
23 62 00 (sekreteraren och biträdande sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den 28
juni 1962):
1960 års folkbildningsutredning har framlagt undersökningsmaterial och översiktligt
summerat erfarenheterna hittills av det statliga stödet till ungdomsverksamheten
och 1960 års ungdomsupplysningsutredning har redovisat material om
opinionsbildningen i det moderna samhället och i anslutning därtill givit en analys
av ungdoms- och folkbildningsorganisationernas roll för en positiv ungdomsfostran.
Det av de nämnda utredningarna på detta område påbörjade arbetet bör
nu föras vidare av en ny utredning. Denna bör, mot bakgrunden av en precisering
av vad man från samhällets sida kan anse sig äga vänta som resultat av statligt
stöd till olika ungdomsaktiviteter, klargöra i vad mån den med nuvarande statsbidragsstöd
till ungdomsarbetet avsedda effekten ernåtts eller synes ha utsikter
att uppnås. Detta bör utredningen betrakta som en första huvudfråga.
Som delproblem i fråga om fritidsverksamheten kan som exempel
anges frågan om fritidsgruppverksamhetens betydelse som kontaktskapare mellan
föreningsanslutna och utanför föreningarna stående ungdomar, dess effekt
268
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 50
som aktivitetsfrämjare inom föreningarna och bland icke föreningsanslutna. Frågor
som dessa och andra liknande bör utredningen genom undersökningar och
studier söka besvara.
Till de kvalitativa aspekterna på fritidsverksamheten, som bör uppmärksammas
av utredningen, hör frågan om attitydpåverkan genom deltagande i fritidsgruppverksamheten.
Denna är av grundläggande betydelse för belysningen av
fostran inom fritidsgruppens ram.
Ledarna inom fritidsgruppverksamheten torde spela en viktig roll inte bara för
uppläggningen av arbetet utan också för attitydpåverkan och fostran i övrigt. Deras
roll därvidlag bör belysas genom en undersökning av deras kvalifikationer för
sin uppgift.
Ekonomiseringen av fritidsgruppverksamheten bör ägnas uppmärksamhet och
om så befinnes lämpligt studeras även på lokalplanet.
Beträffande fritidsgruppverksamheten bör slutligen framhållas, att statsbidraget
till denna fått en utformning, som smidigt låtit sig anpassa till olika verksamhetsformer.
Villkorsbestämmelserna torde dock kunna medföra en viss risk för att organisationerna
påverkas i sitt val av arbetsmetoder. En sådan påverkan kan utgöra
hinder för organisationernas fria utveckling och för deras strävan att finna
nya vägar för att förverkliga olika målsättningar. Utredningen bör undersöka,
huruvida problem av bär antydd art föreligger och eventuellt föreslå därav betingade
åtgärder.
Den utveckling som ägt rum, såväl i fråga om verksamhetens fördelning på
olika ämnesområden som på olika huvudmän, torde särskilt böra uppmärksammas
av utredningen med hänsyn till om detta inneburit att vissa verksamhetsformer
och organisationer speciellt gynnats av det nuvarande stödets utformning
medan andra haft svårare att tillgodogöra sig det. Frågan huruvida skäl alltjämt
föreligger att stödja den med Sveriges riksidrottsförbund som huvudman bedrivna
verksambeten över anslaget till ungdomens fritidsverksamhet, bör således uppmärksammas
liksom spörsmålen om avgränsningen mellan den av studieförbunden
bedrivna studieverksamheten å den ena sidan och fritidsgruppverksamheten
å den andra. Av speciellt intresse är därjämte att få belyst betydelsen av bidragsgivningen
till den kommunalt bedrivna fritidsverksamheten och denna verksamhets
förhållande till föreningslivets uppgifter och strävanden. Möjligheterna till
samverkan och samordning av åtgärder från kommunernas och organisationernas
sida bör diskuteras och övervägas liksom frågan, huruvida andra än de nuvarande
huvudmännen för den statsunderstödda verksamheten bör få möjligheter att utnyttja
det statliga stödet.
Beträffande ungdom sledarutbildningen är det angeläget att få närmare
belyst kursernas uppläggning med hänsyn till ämnesval och pedagogisk inriktning.
En differentiering av materialet bör ske, så att skillnader mellan kurser
inom olika organisationer och mellan centrala och regionala kurser kan komma
till uttryck.
I fråga om undersökningar rörande ungdomsledarutbildningen bör vidare gälla,
att de inriktas på att analysera verkan av olika former av ledarutbildning. Därvid
bör såvitt möjligt studeras inte endast den effekt, som utbildningen har på deltagarna
själva utan också på den fritidsgruppverksamhet, som kan ställas i samband
med ledarutbildningen. En viktig aspekt på denna utbildning är frågan i hur
hög grad de utbildade utnyttjas i fortsatt ungdomsarbete och för vilka arbetsuppgifter.
Dessa och de övriga undersökningar, som i sammanhanget kan fordras,
bör utmynna i ett ställningstagande till frågan, om de nuvarande formerna för
det statliga stödet till ungdomsledarutbildningen och de organisatoriska former,
i vilka denna bedrives, är ändamålsenliga och tillgodoser föreliggande behov av
269
I E: 50
Riksdagsberättelsen är 1963
ungdomsledare. Det har diskuterats om ledarutbildningen bör vara längre och mera
grundlig eller specialinriktad, frågor som utredningen bör ta upp liksom möjligheterna
att utnyttja folkhögskolornas resurser för ledarutbildning. Det genom
tidigare utredningar insamlade materialet till belysning av kostnaderna för ungdomsledarutbildningen
bör kompletteras genom ytterligare undersökningar.
Den med statsstöd bedrivna instruktörsverksamheten bör kartläggas
efter riktlinjer, motsvarande dem som angivits för fritidsgruppverksamhet
och ledarutbildning.
Men ungdomsarbetet måste också i dess nuvarande och framtida utformning
ställas i relation till samhällsutvecklingen i övrigt. En andra huvuduppgift för
utredningen blir därför att försöka klarlägga, i hur hög grad ungdomsarbetet organisatoriskt
och innehållsmässigt kunnat anpassas till de nya förhållandena, samt
belysa vilka behov, som för framtiden måste fyllas. Undersökningarna rörande
detta huvudavsnitt bör således utmynna i en bedömning av samhällsutvecklingens
betydelse i fråga om samhälleliga stödåtgärder för ungdomsverksamheten. Därvid
bör klargöras, vad som försvårar respektive underlättar ugndomsarbetet i det moderna
samhället. I det sammanhanget måste kommunernas roll när det gäller fritidsförhållandena
för barn och ungdom särskilt beaktas.
Samlingslokalfrågan är — som tidigare påpekats — inte minst i tätorterna ett
besvärligt praktiskt problem, likaså frågan om fritidslokaler samt fritidsområden
i övrigt för ungdom. Utredningen bör taga ställning till vilka åtgärder, som bör
vidtagas för att förbättra lokaltillgången. En annan viktig fråga, som likaså bör
beaktas i anslutning till grundskolans tillkomst, är möjligheterna att få till stånd
ett bättre samspel mellan skolan och föreningslivet.
Det kan slutligen föreligga behov av undersökningar av mera speciell art för
att få den nödvändiga bakgrunden till ett ställningstagande i frågan om det statliga
stödet till ungdomsverksamheten. Sådana undersökningar bör utredningen vara
oförhindrad att genomföra.
Utredningen bör givetvis inte i något avseende vara bunden till nuvarande stödformer.
Vid övervägandet av dessa bör prövas om inte olika bidragsformer fordras
för å ena sidan organisationer med inriktning på medlemmar i yngre åldrar
och å andra sidan organisationer, soin väsentligen rekryterar sina medlemmar i
åldrarna 15—18 år och däröver. De statliga stödåtgärderna synes böra utformas
främst med hänsyn till den sistnämnda typen av organisationer.
Vid utformningen av förslagen bör beaktas, att deras förverkligande inte får
leda till institutionalisering eller nivellering av föreningslivet. Som fundamentalt
framstår nämligen, även från samhällets synpunkt, att ungdomens organisationer
inte endast slår vakt om sin särskilda ideologiska profil utan också fritt utvecklas
på grundval av en egen inneboende dynamik. Ett statsstöd, så utformat att möjligheterna
att komma i åtnjutande därav på något sätt kan påverka en organisations
handlande eller utveckling, bör således inte accepteras. Bl. a. bör frågan om
administrationsbidrag till ungdomsorganisationer vägas mot denna principuppfattning.
Det ifrågavarande utredningsuppdraget bör också omfatta den särskilda frågan
om bidrag in. m. till klubbverksamheten bland ungdomen på landsbygden, vilken
bör behandlas med utgångspunkt i ett av jordbruksupplysningskommittén i ämnet
avgivet betänkande (SOU 1961:59).
I anslutning till sina förslag — som också bör inrymma ställningstagande till
utformningen av administrationen av bidragsgivningen och tillsynen av verksamheten
— bör utredningen framlägga beräkningar av kostnaderna för förslagens
genomförande. Om så visar sig lämpligt bör utredningen redovisa sina resultat
och förslag successivt.
270
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E. 51
Utredningen bör under sitt arbete hålla fortlöpande kontakt med statens ungdomsråd.
Utredningen har påbörjat sitt arbete.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1963 eller 1964.
51. Utredning rörande den psykotekniska verksamhetens organisation
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 november 1962 för
att verkställa utredning av den psykotekniska verksamhetens organisation
och vissa därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 november 1962):
Gei jer, J. L„ jur. doktor, led. av I kamm., ordförande;
Ekman, A. G., professor;
Jerdenius, K. E., byråchef;
Lahnhagen, R., direktör;
Neymark, N. G. E., byråchef.
Direktiv (anförande av statsrådet Edenman till statsrådsprotokollet den
2 november 1962:
Med psykoteknisk verksamhet avses vanligen tillämpning av psykologiska forskningsresultat
och undersökningsmetoder på praktiska problem, särskilt inom arbetslivet.
Hit hör sålunda psykologiska anlags- och personlighetsundersökningar i
samband med yrkesvägledning och urval av personal. Till denna verksamhet räknas
även forskning och rådgivning rörande lämpligheten från psykologiska synpunkter
av olika arbetsmetoder, arbetsredskap och arbetsbetingelser samt forskning
rörande psykologiska faktorer bakom trafik- och arbetsolycksfall m. m.
Däremot brukar psykologiens tillämpning på utbildnings- och uppfostringsfrågor
betecknas som pedagogisk-psykologisk verksamhet och dess tillämpning i samband
med psykiska missanpassnings- och sjukdomstillstånd som klinisk-psykologisk
verksamhet. Gränserna mot dessa områden är emellertid, när det gäller de
psykologiska arbetsuppgifternas art, ej alltid så markerade och uppdelningen
mer eller mindre konventionell.
Frågan om den psykotekniska verksamhetens organisation behandlades redan
av 1940 års skolutredning i dess betänkande »Ungdomens vägledning till utbildning
och yrke» (SOU 1945:43). Utredningen tänkte sig en organisation med
institut, knutna till universitet och högskolor, som skulle tillgodose behovet för
den yrkesvägledande verksamheten av fortlöpande kontakt med psykologisk forskning
och utbildning, samt en successiv uppbyggnad av smärre psykotekniska avdelningar
vid yrkesvägledningens länscentraler.
Psykologutredningen redovisade tio år senare i sitt betänkande »Psykologisk
utbildning och forskning» (SOU 1955:11) behoven av arbetspsykologisk forskning
och utbildning samt psykoteknisk konsultationsverksamliet. Utredningen
framlade organisationsförslag, som innebar i första hand en upprustning av de
dåmera upprättade psykotekniska instituten vid Stockholms och Göteborgs högskolor
och i andra hand upprättande av nya sådana institut i Uppsala och Lund
samt i Norrland, förslagsvis i Umeå. Instituten borde vara fristående statliga institut
med nära anknytning till den akademiska forskningen och undervisningen.
På uppdrag av rektorsämbetet vid universitetet i Stockholm verkställde särskilda
utredningsmän år 1960 en undersökning rörande den framtida organisationen
av det till universitetet knutna psykotekniska institutet. Utredningsmännen
271
IE: 51
Riksdagsberättelsen år 1!)63
ansåg, att forskning och utbildning borde kunna hållas i sär från konsultationsverksamheten
och att den senare borde anknytas till den myndighet, som har att
svara för den offentliga yrkesvägledningen. Direktionen för psykotekniska institutet
i Stockholm fann med anledning av denna undersökning, att organisationsfrågan
krävde en mera allsidig utredning. I skrivelse den 15 september 1960
anhöll det större konsistoriet vid universitetet i Stockholm hos universitetskanslern,
att denne måtte hos Kungl. Maj:t begära en utredning av frågan om institutets
ställning. — Det större konsistoriet vid universitetet i Göteborg bär i skrivelse
den 19 september 1960 till Kungl. Maj:t understrukit angelägenheten av att
psykotekniska institutet i Göteborg får en fast organisation och ekonomiskt stöd
för de delar av verksamheten, som ej kan finansieras genom avgifter.
Universitetskanslern har tillstyrkt en allsidig och förutsättningslös utredning
av de bägge institutens ställning. I utlåtande över universitetens och kanslerns
tramställningar har arbetsmarknadsstyrelsen förordat en utökning av institutens
kapacitet i sådan form, att en bättre geografisk spridning åstadkommes, samt
understrukit behovet av en utredning.
Den begärda utredningen rörande de psykotekniska institutens framtida ställning,
arbetsuppgifter, organisation och finansiering bör nu komma till stånd. En
sådan utredning bör ske genom särskilda sakkunniga. De sakkunniga bör emellertid
inte begränsa utredningsarbetet till att avse endast de nuvarande instituten
utan bör söka överblicka även övriga verksamhetsformer inom det arbetspsykologiska
området och ställa olika organisationsmöjligheter i relation till vad som
kan konstateras beträffande beliovssidan.
Genom att de psykotekniska instituten hittills varit i viss mån organisatoriskt
anknutna till universiteten i Stockholm och Göteborg har den psykotekniska
verksamheten i Sverige redan från början haft en betydelsefull förbindelse med
ilen psykologiska forskningen och utbildningen. För den psykotekniska verksamheten
har denna förbindelse inneburit gynnsamma betingelser såvitt gäller
både metodfrågor och rekrytering av psykologiskt skolade medarbetare. Den organisatoriska
anknytningen har otvivelaktigt varit av betydelse även för den
akademiska forskningen och undervisningen. Den psykotekniska verksamheten
bär givit incitament och material till vetenskapliga undersökningar, och dess
olika praktiska moment har varit en värdefull tillgång, när det gällt att ge exempelvis
blivande arbetspsykologer lämplig praktik.
Det bör ankomma på utredningen att närmare klargöra, hur man i dagens läge
och med hänsyn till den väntade utvecklingen på det arbetspsykologiska området
bäst skall kunna tillgodose behovet av ett organiserat samarbete mellan forskningen,
utbildningen och den tillämpade psykotekniska verksamheten. Därvid bör
utredningen bl.a. beakta de förslag beträffande psykologernas praktiska utbildning,
som professor Kjell Härnqvist fått universitetskanslerns uppdrag att utforma.
Samhällets behov av psykoteknisk verksamhet gör sig allt starkare gällande.
Härtill bidrar åtskilliga omständigheter. Jag vill särskilt nämna den kraftiga ökningen
av antalet ungdomar som önskar en kvalificerad fackutbildning, den vidgade
insikten om betydelsen av ett förnuftigt yrkesval, det växande intresset för
fortbildning, omskolning och andra former av vuxenutbildning samt slutligen den
väsentligt ökade förståelsen för problem som rör personer, vilka på grund av
fysiskt eller psykiskt arbetshinder eller social belastning har särskilda svårigheter
att erhålla eller behålla ett förvärvsarbete. Behovet av psykoteknisk service i
samband med yrkesvägledning och arbetsvärd har emellertid endast delvis kunnat
tillgodoses genom de nämnda två institutens försorg. För att öka möjligheterna
har arbetsmarknadsstyrelsen under de senaste åren etablerat samarbete med de
arbetspsykologiska institutioner, som Personaladministrativa rådet efter hand upprättat
i Malmö, Västerås, Umeå och Stockholm. Möjligheterna att få den hjälp,
272
Kommittéer och sakkunniga: Ecklesiastikdepartementet I E: 51
som yrkesvägledning och arbetsvärd behöver från psykologiskt håll, är dock fortfarande
alltför begränsade. Enligt vad som inhämtats från arbetsmarknadsstyrelsen
kan för närvarande endast ca 3 % av samtliga arbetsvårdsfall och mindre än
1 % av samtliga yrkesvägledningsfall beredas möjlighet till psykoteknisk anlagsundersökning.
Utredningen bör därför studera behovet av och förutsättningarna
för en utökning av den psykotekniska verksamheten. Därvid bör även andra organisationsformer
än universitetsanknutna institut övervägas. Det synes också angeläget
att kravet på bättre geografisk spridning av den psykotekniska serviceverksamheten
så långt möjligt tillgodoses. Möjligheten att inrätta psykotekniska filialavdelningar
på vissa håll bör ägnas särskild uppmärksamhet. I detta sammanhang
bör de sakkunniga lämpligen överväga vad som i organisatoriskt avseende kan
göras för att få till stånd ett rationellt samarbete mellan dem som bedriver psykologisk
konsultationsverksamhet och dem som svarar för yrkesvägledning, arbetsvärd
(även inom anstaltssektorn) och liknande verksamhet. Också när det gäller
den konsultativa serviceverksamhetens organisation bör utredningen beakta frågan
om samarbetet med de akademiska läroanstalterna för att tillgodose den psykologiska
forskningens och utbildningens behov.
Ett viktigt spörsmål för de sakkunniga gäller finansieringen av den psykotekniska
verksamheten. Under anslagen till Stockholms universitet: Avlöningar och
Stockholms universitet: Materiel m. m. utgår nu statsbidrag till psykotekniska institutet
i Stockholm. Bidraget, som avser kostnader i samband med utbildning
och forskning, täcker huvudsakligen arvoden åt institutets föreståndare, en forskningspsykolog
och en kontorist. Psykotekniska institutet i Göteborg har hittills
icke åtnjutit något motsvarande stöd. En framställning härom föreligger. Den
psykotekniska konsultationsverksamheten finansieras helt genom de medel, som
klientavgifterna representerar. Dessa betalas i flertalet fall av arbetsmarknadsverket
och andra statliga uppdragsgivare; den psykotekniska konsultationsverksamheten
finansieras sålunda till stor del av statsmedel. Det bör ankomma på
utredningen att verkställa de undersökningar som fordras för en klarare bedömning
av hithörande frågor. Olika alternativ till lösning av finansieringsproblemet
bör övervägas. Härvid bör beaktas, att nuvarande finansieringssystem anses ha
betydande fördelar. Å andra sidan är det tänkbart, att nya organisationsformer
också kan öppna möjligheter för ett mera rationellt finansieringssystem.
De sakkunniga har påbörjat sitt arbete.
273
I Jo: 1
Riksdagsberättelsen år 1963
J ordbruksdepar tementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1962
1. 1960 års naturvårdsutredning (1961: I 29; 1962: I 26)
Tillkallad såsom utredningsman jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 14 oktober 1960 för att verkställa utredning angående naturskyddslagstiftningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober
1960):
Lundgren, J. B., generaldirektör.
Experter:
Borg, E. L., länsarkitekt;
Delin, L. A., revisionssekreterare;
Ebeling, F. H., överjägmästare;
Esping, L.-E., intendent;
Hall, G. V., överdirektör;
Ivvarby, N. R., överlantmätare;
Lassinantti, J. R., förste kriminalassistent, led. av II kamm.;
Norrby, J. V., planeringsdirektör;
Sehlin, H., fil. mag., verkst. direktör;
Sjörs, H. M., professor;
Westin, G. A. E., landsantikvarie.
Sekreterare:
Jonsson, K. E. M., lantmätare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I Jo 29 och 1962: I Jo 26.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 5 större
sammanträden om sammanlagt 11 dagar.
Utredningen har den 21 augusti 1962 avgivit betänkande »Naturen och
samhället» (SOU 1962:36).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. 1961 års jordbrukstekniska utredning (1962: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1960
för att verkställa utredning rörande statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader
och jordbrukstekniska institutet (se Post- och Inrikes tidn.
den 9 januari 1961):
Fallenius, B. A., landshövding, ordförande;
Hjelm, K. G. L., professor;
Janson, S., agronom.
Sekreterare:
Olsson, R. I., fil. lic.
274
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 5
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 27.
Utredningen har i september 1962 avlämnat betänkande (SOU 1962:45).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Utredning angående statens hingstdepå och stuteri i Flyinge m. m.
(1962: I 28)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1960 för
att, med beaktande av inträffade förändringar i berörda civila verksamhetsgrenar
och önskvärdheten av att begränsa statens utgifter i förhållande
därtill, verkställa översyn av statens hingstdepå och stuteri i Flyinge
samt att överväga möjligheterna att även efter den 1 juli 1962 utnyttja
anläggningarna i Strömsholm för civila hästintressen (se Post- och Inrikes
tidn. den 21 januari 1961):
Jerdenius, K. E., byråchef, ordförande;
Lindencrona, P. A. H., överste;
Westerlind, O., direktör.
Expert:
Westerström, K. G. A., major.
Sekreterare:
Ovegård, L. O., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 28.
Utredningen har under 1962 hållit 9 sammanträden.
Utredningen har den 29 oktober 1962 avlämnat »Betänkande med förslag
angående verksamheten vid statens hingstdepå och stuteri i Flyinge»
(stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Utredning angående översyn av de administrativa bestämmelserna för
arealtillägg (1962: I 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juli 1961 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande förenkling av de administrativa
bestämmelserna för arealtillägg (se Post- och Inrikes tidn. den 13
juni 1961):
Grönlund, C.-E., byråchef.
Sekreterare:
Dahlqvist. S. O., förste byråsekreterare.
Utredningen har den 2 mars 1962 avgivit förslag i ämnet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. Arbetsgruppen för beredning av vissa frågor i anledning av ombildning
av statens reproduktionsanstalt till statligt aktiebolag (1962: I 33)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1961 för
alt verkställa vissa undersökningar i anledning av ombildningen av statens
reproduktionsanstalt till statligt aktiebolag, in. in. (se Post- och Inrikes
tidn. den 18 juli 1961):
275
I Jo: 5
Riksdagsberättelsen år 1963
Ericsson, J. A., direktör, led. av I kamm., ordförande;
Eriksson, G. L., t. f. expeditionschef;
Nilsson, B., sekreterare;
Widén, K. A. I., budgetsekreterare;
öjborn, L. E., generaldirektör, vice ordförande.
Expert:
Sundquist, E. B., överingenjör.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 33.
Arbetsgruppen har under tiden den 1 januari—den 30 juni 1962 hållit
ett flertal sammanträden. Statens reproduktionsanstalt har den 1 juli
1962 ombildats till Svenska Reproduktions Aktiebolaget.
Arbetsgruppens uppdrag är därmed slutfört.
6. Utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog (1961: I 15; 1962: I 15)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1957 för att
verkställa utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog (se Post- och
Inrikes tidn. den 16 juli 1957):
Nilsson, O. F., lantbrukare, fil. lic., led. av I kamm.
Direktiven för utredningen, se 1958: I Jo 26.
Utredningsuppdraget har av Kungl. Maj:t genom beslut den 16 november
1962 överflyttats till utredningen rörande den fortsatta statliga bidrags-,
låne- och kreditgarantigivningen till produktionsbefrämjande åtgärder till
förmån för det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande
spörsmål.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
7. 1949 års jaktutredning (1961:1 8; 1962:1 12)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 januari 1949 för
att verkställa utredning angående obligatorisk ansvarighetsförsäkring för
jägare, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 1 februari 1949):
dels såsom utredningsman:
Bouveng, G. A., f. d. överdirektör;
dels såsom sakkunniga att på kallelse av utredningsmannen överlägga med
honom samt i övrigt biträda vid utredningen:
Andersson, N. A., småbrukare, led. av II kamm.;
Bennet, O., friherre, godsägare;
Larsson, H., skogsinspektör, led. av II kamm.;
Näslund, P. J., häradsdomare, f. d. riksdagsman;
Sköldin, P. A., förbundsordförande, led. av II kamm.;
Wennmark, J. T. D., f. d. byråchef;
Wikström, C., direktör.
Sekreterare:
Hamilton, H. P., greve, forstmästare.
276
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 8
Lokal: Utredningsmannen: Brantstigen 5, Bromma; tel. 25 45 60. Sekreteraren:
Svenska jägareförbundet, östermalmsgatan 39, Stockholm ö; tel.
växel 23 26 85.
Direktiven för utredningen, se 1950: I Jo 26.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 hållit 2 sammanträden.
Till utredningen har även under år 1962 överlämnats ärenden, berörande
olika delar av jaktlagstiftningen. Under redovisningstiden har följande ämnesgrupper
slutbehandlats:
1. Utlåtande, innefattande överarbetning av ett av utredningen år 1953 avgivet
betänkande angående ansvarighetsförsäkring för jägare,
2. Betänkande med förslag beträffande 23 § lagen om rätt till jakt m. m.
(stencilerat).
Utredningsarbetet fortsätter.
8. Vattenvårdskommittén (1961:1 9; 1962:1 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 januari 1953 för att
verkställa utredning om åtgärder till motverkande av förorening av sjöar
och vattendrag (se Post- och Inrikes tidn. den 17 februari 1953):
Schirén, G. U., vattenrättsdomare, ordförande;
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Andersson, T. C., direktör;
Bengtson, T. S., chefredaktör, led. av I kamm.;
Laurell, G., laborator;
von Seth, T. G. A., greve, godsägare, led. av II kamm.;
Svensson, O., distriktsingenjör;
Vallin, S. A., fil. lic., f. d. överinspektör;
Äqvist, E. G., direktör, f. d. riksdagsman.
Experter:
Thunmark, S. G., professor;
Persson, J. L., biträdande vattenrättsdomare;
Goldschmidt, H. A., byrådirektör;
Hannerz, D. G. L., laborator;
Lindell, B. G., civilingenjör, fil. lic.;
Vasseur, E. J. E., byrådirektör.
Sekreterare:
Andersson, S. G. V., överinspektör (se ovan).
Lokal: Statens vatteninspektion, Drottningholm (sekreteraren) • tel. växel
72 04 64, 72 04 74.
Direktiven för utredningen, se 1954: I Jo 20.
Kommittén har den 1 december 1954 avgivit betänkande med förslag
angående organisations- och lagstiftningsfrågor m. m. (SOU 1955:6), den
1 mars 1958 angående vattenvårdens centrala och lokala organisation (stencilerat),
den 9 december 1960 angående skydd för vattenförsörjningen (SOU
277
I Jo: 8
Riksdagsberättelsen år 1963
1960: 38) och den 23 februari 1962 angående tillsyn över radioaktiv vattenförorening.
Utredningsarbetet fortsätter med en förnyad översyn av vattenvårdens
organisation och i samband därmed frågan om anordnande av vattenvårdsförbund
för tillsyn av särskilda vattendrag eller vattenområden
samt frågan om forskning inom vattenvården.
9. 1956 års matpotatisiitredning (1961: I 11; 1962: I 14)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 december 1955 för
att verkställa utredning rörande åtgärder för förbättring av försörjningen
med matpotatis av tillfredsställande kvalitet (se Post- och Inrikes tidn. den
4 januari 1956):
Magnusson, R. A. H., generaldirektör, ordförande:
Carbell, E. E. E., e. o. byråchef, led. av II kamm.;
Engström, I. Stina, civilekonom, fru;
Hejneman, Y. L., direktör;
Lindskog, C. P. F., direktör;
Nergelius, E. S., direktör;
Wixell, N., direktör.
Experter:
Emilsson, P. M. B., fil. dr;
Gustafsson, N. H., byråchef;
Larsson, E. L., avdelningschef;
Månsson, N. Ch., direktör;
Rosenqvist, K. Å. T., disponent.
Sekreterare:
Ericsson, S. K. J., agronom.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 16; tel. växel 22 55 60, rikssamt.
22 57 60 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1957: I Jo 15.
Inom utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållits
4 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under budgetåret 1962/63.
'' Is'' y i • ■ > : '' | :;
10. Veterinärhögskoleutredningen (1961: I 16; 1962: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 februari 1958 för
att verkställa utredning rörande forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan
och veterinärinrättningen i Skara (se Post- och Inrikes tidn.
den 20 februari 1958) samt rörande verksamheten vid och organisationen
av statens veterinärmedicinska anstalt i den utsträckning denna verksamhet
berör forskningen och undervisningen vid veterinärhögskolan och veterinärinrättningen
i Skara:
Wikström, H. J., generaldirektör, ordförande;
Kvarnbäck, J. S., rektor;
278
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jos 11
Lagerlöf, N. P., professor emeritus, f. d. rektor;
Wilhelmson, J. F., fältveterinär.
Experter:
Hansen, H.-J., professor;
Schmiterlöw, C. G., professor, rektor (fr. o. m. 8 oktober 1962).
Sekreterare:
Dahlström, B. E., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Danielsson, A., byrådirektör.
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Stockholm 8; tel. växel 52 06 20 samt
51 78 64 (Dahlström).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 26 samt 1961: I Jo 16.
Utredningen har under tiden december 1961—oktober 1962 hållit 21 plenarsammanträden.
Studiebesök har avlagts vid veterinärinrättningen i
Skara.
Utredningen har den 27 juni 1962 avgivit betänkande angående veterinärmedicinsk
forskning och undervisning, del I, (SOU 1962: 33). Betänkandet
behandlar bl. a. den veterinärmedicinska verksamhetens betydelse,
förslag om gemensam styrelse för veterinärhögskolan och statens veterinärmedicinska
anstalt samt beträffande organisationen av den virologiska
forskningen och undervisningen m. in. Återstående utredningsarbete, i huvudsak
avseende upprustningsbehovet inom övriga delar av det veterinärmedicinska
forskningsområdet samt veterinärutbildningens framtida ordnande,
beräknas vara slutfört under år 1963.
11. Trädgårdsnäringsutredningen (1961: I 17; 1962: I 17)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 april 1958 för att
verkställa en allsidig utredning rörande trädgårdsnäringens problem (se
Post- och Inrikes tidn. den 26 april 1958):
Widell, C. G., generaldirektör, ordförande;
Hansson, N. G., lantbrukare, led. av II kamm.;
Löfqvist, Thyra C., fru, led. av II kamm.;
Nilsson, J. O., fruktodlare, led. av II kamm.;
Olsson, K. H., överdirektör;
Rimås, K. S. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Svedberg, A. L., småbrukare, led. av I kamm.;
Thorselius, U. T., byråchef.
Experter:
Langdal, H., avdelningschef;
Norrgren, U., redaktör;
Nyström, H., direktör;
Svensson, N. A., direktör;
Zetterberg, G. O., f. d. byråchef (avliden i september 1962).
279
I Jo: 11
Riksdag sberättelsen år 1963
Sekreterare:
Säkk, K., fil. lic.
Lokal: Svartmangatan 9 n. b., Stockholm C; tel. 21 02 47 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 hållit 11
plenarsammanträden. Utredningen har i november 1960 avlämnat förslag
angående statlig lånegaranti för anordnande av auktionslokaler för trädgårdsprodukter,
m. m., i december 1961 förslag angående utformningen av
yrkesundervisningen på trädgårdsområdet (SOU 1962: 2) och förslag angående
utformningen av trädgårdsnäringens rationaliseringsstöd samt i november
1962 förslag om visst stöd till förädlingsverksamheten på trädgårdsområdet
och förslag angående statliga garantier för förvärvs- och driftslån
på trädgårdsområdet.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
12. 1958 års jordlagsutredning (1961: I 18; 1962 I 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 maj 1958 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande jordförvärvs-, bolagsförbuds-
och uppsiktslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn. den 21 maj
1958):
Nilsson, G. V., landshövding, ordförande;
Ribbing, A. F., häradshövding, tillika huvudsekreterare (t. o. m. 11 januari
1962);
Nilsson, E. Hj., f. d. förman, led. av I kamm.;
Johansson, A. E., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Sundin, S. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Hseggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Oscarsson, S., lantbrukare;
Persson, E. Y., förbundsordförande;
Jonzon, S.-G. B., hovrättsråd (fr. o. m. 12 januari 1962).
Experter:
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
öjborn, L. E., generaldirektör;
Wallner, H., byråchef (att jämlikt beslut den 30 juni 1960 på kallelse av
utredningen inträda vid förfall för öjborn).
Sekreterare:
Sköld, T., lantbruksdirektör.
Lokal: Lantbruksnämnden, Stockholm 16; tel. 23 39 20 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 30.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 icke hållit
något sammanträde.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
280
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 14
13. Emåutredningen (1961: I 20; 1962: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 september 1959 för
att verkställa utredning rörande vissa problem, vilka uppkommer som följdverkningar
av större torrläggningsföretag (se Post- och Inrikes Tidn. den
20 oktober 1959):
Osvald, K. H., professor emeritus, led. av I kamm.
Experter:
Andersson, S. G. V., överinspektör;
Hägglund, J. M., f. d. byråchef;
Rödén, J. O. G., byrådirektör;
Thunmark, S. G., professor.
Sekreterare:
Hägglund, J. M., f. d. byråchef (se ovan).
Biträdande sekreterare:
Rödén, J. O. G., byrådirektör (se ovan).
Lokal: Vattenfallsstyrelsen, Box 39, Vällingby; tel. växel 87 00 00 (biträdande
sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se kungl. brev till statskontoret den 25 september
1959.
Utredningsmannen, som hållit ett flertal överläggningar med de enskilda
experterna, har hemställt om befrielse från uppdraget.
Arbetet med utredningens slutrapport beräknas bli färdigt under första
halvåret 1963.
14. Gruvskogsutredningen (1961: I 22; 1962: I 20)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 oktober 1959 för
att verkställa utredning rörande ändring i nuvarande ordning med upplåten
nyttjanderätt till de s. k. gruvskogarna m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 13 november 1959):
Digman, H. M., justitieråd.
Experter:
Alarik, A. L:son, disponent;
Arkling, F., ombudsman, jur. kand.;
Edling, N. P. J., kammarråd;
Hagberg, A. E., professor;
Nyström, E. A. R., byråchef;
Rudberg, H., disponent;
Sahlin, B. I., kommerseråd.
Lokal: Högsta domstolen; tel. växel 23 67 20 (Digman).
Direktiven för utredningen, se 1959: I Jo 29.
Utredningen har under tiden december 1961-—november 1962 hållit ett
sammanträde in pleno. Värderingsarbeten har pågått under hela året.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1963.
281
I Jo: 14
Riksdagsberåttelsen år 1963
15. Arrendelagsutredningen (1961: I 23; 1962: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 december 1959 för
att verkställa översyn av och avgiva förslag rörande arrendelagstiftningen
och därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 14
december 1959):
Widegren, B. G., borgmästare, ordförande;
Hamilton, H. J. F.-A., friherre, led. av II kamm.;
Jonsson, J. S., skogsarbetare, led. av II kamm. (avliden 31 juli 1962);
Jönsson, G. V., förbundssekreterare;
Larsson, L. T., lantbrukare, led. av I kamm.;
Mossberger, E. G. V., ombudsman, led. av I kamm. (fr. o. m. 11 september
1962);
Pettersson, G., jordbruksinstruktör, led. av I kamm.;
öhrström, A., forstmästare.
Sekreterare :
Bäärnhielm, G. M., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Axelsson, S. A., lantmätare.
Lokal: Lagberedningen, Stora Nygatan 2, Stockholm; tel. 23 66 60 eller
26 89 00 (Bäärnhielm); 22 78 50 (Axelsson).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Jo 23.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 13 sammanträden.
För studier av arrendeförhållanden har utredningen företagit
tre resor om sammanlagt åtta dagar. Resorna har berört Skåne, Halland,
Småland, Östergötland och Närke.
Efter remiss har utredningen avgivit utlåtande dels till Kungl. Maj :t över
domänstyrelsens skrivelse den 4 december 1961 angående försäljning av
kronoegendom i vissa fall, dels till statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
över 1958 års jordlagsutrednings betänkande Förslag till jordförvärvslag
m. m. (SOU 1961: 49).
Utredningsarbetet beräknas pågå hela år 1963.
16. Utredningen rörande ny förläggningsort för statens centrala frökontrollanstalt
och för statens växtskyddsanstalt samt därmed sammanhängande
frågor (1961: I 25; 1962: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 mars 1960 för att
\erkställa utredning rörande ny förläggningsort för statens centrala frökontrollanstalt
och för statens växtskyddsanstalt samt därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 15 april 1960):
Björck, K. A. W., f. d. generaldirektör, ordförande;
von Horn, K. R. L. R., överintendent;
Osvald, K. H., professor emeritus, led. av I kamm.
Experter:
Ekelund, S. F. A., agr. dr., t. f. professor;
Zachrison, S. J. G., direktör.
282
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 17
Sekreterare:
Hiort, H. A., förste byråsekreterare.
Lokal: Sibyllegatan 75, Stockholm ö; tel. 60 74 38 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1961: I Jo 25.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 16 plenarsammanträden.
I V. P. M. den 14 mars 1962 (stencilerad) har utredningen
redovisat resultatet av verkställd undersökning rörande lämpligheten av ett
antal orter som förläggningsort för statens centrala frökontrollanstalt och
statens växtskyddsanstalt. Vidare har utredningen den 5 oktober 1962 avgivit
förslag rörande dessa institutioners filialer i Röbäcksdalen.
Utredningen beräknas fortgå under återstoden av budgetåret 1962/63.
17. 1960 års jordbruksutredning (1961: I 26; 1962: I 23;
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 maj 1960 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande riktlinjerna för den framtida
jordbrukspolitiken m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 7 juni 1960):
Nordlander, M. I. C.-H., bankdirektör, ordförande (t. o. m. 31 december
1961);
Netzén, K. G., landshövding, ordförande (fr. o. in. 1 januari 1962);
Bengtsson, T. B., advokat;
Edblom, F., förbundsordförande;
Eriksson, S., förbundsordförande;
Haeggblom, E. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hansson, N. G., lantbrukare, led av II kamm.;
Holmström, S. J. R., direktör;
Håkanson, J. H. V., direktör;
Jansson, E., förbundsordförande;
Johansson, F. L. H., överdirektör;
Johansson, J. A., förbundsordförande;
Juréen, L. J. F., byråchef, tillika huvudsekreterare;
Kragh, B., professor (fr. o. m. 17 april 1962);
Lindskog, C. P. F., direktör;
Odhner, C.-E. T., agr. lic.;
Persson, E. Y., förbundsordförande;
Persson, S. G. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Svennilson, S. I., professor, (t. o. m. 17 april 1962);
Svensson, W., agronom, led. av II kamm.;
Söderberg, K., direktör;
Wahlfisk, K.-O., byråchef;
Wetterhall, H. C. B., överdirektör;
Zachrison, S. J. G., direktör;
Åstrand, B. H., direktör;
öjborn, L. E., generaldirektör.
283
I Jo: 17
Riksdagsberättelsen år 1963
Experter:
Andrén, T., civil jägmästare (fr. o. m. 11 april 1962);
Andersson, K. O., direktör;
Andersson, K. Å., lantbruksdirektör;
Bentzel, R., professor, (fr. o. m. 11 april 1962);
Berg, S. G:son, sparbanksdirektör;
Bergendahl, G., länsarbetsdirektör, (fr. o. m. 11 april 1962);
Bergentz, S., överlantmätare, (fr. o. m. 11 april 1962);
Blix, F. G., professor (fr. o. m. 11 april 1962);
Brangmo, W., direktörsassistent;
Ernest-Börestam, Eva, fil. kand., ombudsman;
Ericson, F. L., byråchef;
Fried, T. K.-A., major;
Grabö, P. E., direktör;
De Geer, C., (fr. o. m. 11 april 1962);
Grönlund, C.-E., byråchef;
Gulbrandsen, O., docent, (fr. o. m. 11 april 1962);
Hagander, J. H. byrådirektör;
Hjalmarsson, B. A. S., lantbruksdirektör, (fr. o. in. 11 april 1962);
Hjelm, K. G. L., professor;
Hjorth, R., byråchef;
Holm, P., fil. lic.;
lsacson, B., lantbrukare, led. av I kamm., (fr. o. m. 11 april 1962);
Kristensson, B., direktörsassistent;
Larson, S. E., byråchef (fr. o. m. 11 april 1962);
Lindberger, L., byråchef;
Lindskog, J. L., bitr. överlantmätare, (fr. o. m. 11 april 1962);
Medin, K. H., byråchef;
Neymark, Marit, förste intendent, (fr. o. m. 11 april 1962);
Nilsson, O., agronom, (fr. o. m. 11 april 1962);
Olsson, K. H., överdirektör;
Park, C. E., revisor;
Renborg, U., agr. lic.;
Sambergs, Å., avdelningschef;
Sjöborg, N. E., direktör;
Sundberg, U., professor, (fr. o. m. 11 april 1962);
Svensson, N. A., direktör;
Wallberg, U., forskningsassistent;
Wieslander, M., lantbruksdirektör.
Biträdande sekreterare:
Lindén, H. G., agronom;
Lindström, I. A., agronom;
Swedborg, E. H., direktör.
Lokal: Statens jordbruksnämnd, Stockholm 16 (sekreteraren); tel. växel
22 55 60, rikssamt. växel 22 57 60.
284
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 19
Direktiven för utredningen, se 1961: I Jo 26.
Utredningen har intill den 1 november 1962 hållit 4 plenarsammanträden.
Härjämte har ett stort antal sammanträden hållits av inom utredningen tillsatta
arbetsgrupper, av vilka några avslutat sitt arbete under året. Utredningen
har vidare avgivit remisser beträffande olika frågor, som överlämnats
till utredningen för dess överväganden.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
18. 1960 års Svalövsutredning (1961: I 27; 1962: I 24)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1960 för att verkställa
utredning och avgiva förslag angående ekonomiska och organisatoriskttekniska
spörsmål vid Sveriges utsädesförening, Svalöv, i anslutning till ett
eventuellt införande av ett nytt system för stöd åt växtförädlingen i landet
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 12 juli 1960):
Thorselius, U. T., byråchef.
Expert:
Lindén, H. G., byråagronom.
Sekreterare:
Hiort, H. A., förste byråsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Johansson, S. E., kanslisekreterare (fr. o. m. 3 januari 1962).
Lokal: Sibyllegatan 75, Stockholm ö, tel. 60 74 38 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1960: I Jo 27.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 22 sammanträden.
Utredningen har den 6 oktober 1962 avgivit skrivelse med vissa förslag
rörande dispositionen och redovisningen av Sveriges utsädesförenings bidrag
ur växtförädlingsfonden för tiden intill den 1 oktober 1963.
Utredningen har därjämte avgivit yttranden över ett flertal till utredningen
remitterade ärenden.
Utredningen beräknas avsluta sitt arbete i början av 1963.
19. Renbetesmarksutredningen (1961: I 28; 1962: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 oktober 1960 för att
verkställa inventering av för renskötseln tillgängliga betesmarker, m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 27 oktober 1960):
Tottie, A. V. R., landshövding.
Experter:
Steen, E. V., docent, statsagronom;
Tuuri, O. 0:son, renägare;
285
I Jo: 19
Riksdagsberättelsen år 1963
Wikman, L. Å., överinspektör.
Sekreterare:
Ejdemo, B. E. H., konsulent.
Lokal: Länsstyrelsen, Östersund; tel. Östersund växel 176 60 (utredningsmannen),
22 582 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 25.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 hållit 5
sammanträden och företagit en studieresa till Fulufjäll. De biologiska fältundersökningarna
har avslutats.
Utredningen beräknar slutföra sitt uppdrag under första halvåret 1963.
20. Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jordbrukare i Norrbottens
läns lappmarker (1962: I 29)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om avgiftsfri fiskerätt för
jordbrukare i Norrbottens läns lappmarker (se Post- och Inrikes tidn. den
18 mars 1961):
Killander, F. W. K., f. d. lagman.
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 29.
Utredningsarbetet beräknas pågå under hela år 1963.
21. 1961 års kronhjortsutredning (1962: I 31)
Tillkallad såsom sakkunnig enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 26
maj 1961 för utredning rörande reservat för kronhjortar m. m. (se Postoch
Inrikes tidn. den 16 juni 1961):
Hulterström, A. N. O., landssekreterare.
Experter:
Dahl, A. E., professor;
Eriksson, S. T. V., t. f. länsjägmästare;
Schunnesson, P. H., hovrättsråd.
Sekreterare:
Lennbo, A. A., assessor.
Lokal: Rådhuset, Malmö; tel. växel 76 300 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I Jo 31.
Utredningen, som under året föranstaltat om inventering av kronhjortsbeståndet
i Skåne samt om värdering av kronhjortens skadegörelse därstädes,
har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 9 sammanträden,
varav ett innefattat samråd med representanter för domänstyrelsen
och tre avsett överläggningar med berörda intressenter på skilda orter.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under 1963.
286
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 23
22. Utredning om försvarets kartförsörjning (1962: 1 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1961 för att
utreda vissa samordningsfrågor beträffande den militära kartförsörjningen
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 18 juli 1961):
Sjölin, N. A., distriktslantmätare.
Experter:
Davidson, R. D. L., lantmätare;
Gustafsson, L. B., kapten, t. f. byrådirektör.
Lokal: Rikets allmänna kartverk, Stockholm 8; tel växel 52 06 20.
Direktiven för utredningen, se 1962:1 Jo 32.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit sammanträden,
överläggningar och samrådskontakter under tillhopa 70 dagar.
Utredningen har under året avgivit betänkanden den 29 januari med förslag
till minskning av antalet editioner av den ekonomiska kartan (stencilerat)
och den 15 maj med förslag angående dels tillgodoseende av vissa
krigskartebehov, dels organisation och arbetsuppgifter vid kartverkets militärbyrå
(stencilerat, hemligt).
Utredningen avser att omkring årsskiftet 1962/63 avgiva betänkande med
förslag rörande samordningen i fredstid av den civila och den militära kartförsörjningen
och att därmed slutföra sitt uppdrag.
23, Utredning rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 16 februari 1962 för att
verkställa utredning rörande organisationen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8 mars 1962):
Wikström, H. J., generaldirektör.
Experter:
Johnels, J. A. G., professor;
Lindroth, A. A., fiskeribiolog;
Sahlin, S., byråchef.
Sekreterare:
Lundblad, B. O., t.f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Jordbruksdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn.
1561), rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet den
16 februari 1962):
Fiskeristyrelsen har sitt säte i Göteborg. Sötvattenslaboratoriet är förlagt till Lovön
intill Stockholm och havsfiskelaboratoriet till Lysekil. Sistnämnda laboratoriums
hydrografiska avdelning är emellertid stationerad i Göteborg och på Stora Bornö.
Organen för fiskeristyrelsens undersöknings- och försöksverksamhet är sålunda
starkt splittrade i lokalhänseende både sinsemellan och i förhållande till styrelsen
i övrigt. Denna splittring försvårar givetvis de instruktionscnliga kontakterna i administrativa
och kamerala ärenden och är inte heller ägnad att smidigt ge den
287
I Jo: 23
Riksdagsberättelsen år 1963
administrativa delen av styrelsen tillgång till den vetenskapliga personalens erfarenheter
i för administrationen aktuella frågor. Den spridda förläggningen minskar
också möjligheterna för styrelsens chef att kontinuerligt hålla sig underrättad om
arbetet vid laboratorierna och att aktivt ta del i förberedelserna för olika undersökningar.
Uppdelningen av undersöknings- och försöksverksamheten på lokalt skilda institutioner
bär en historisk bakgrund. Några bärande skäl av praktisk eller vetenskaplig
karaktär för en sådan uppdelning synes numera inte föreligga. Både sötvattens-
och havsfiskelaboratoriet sysslar med i huvudsak samma problemställningar,
även om undersökningsobjekten — fiskarterna, fisknäringen, miljön m. m. — är
olika. Den likartade karaktären av verksamheten vid de båda laboratorierna kommer
för övrigt att för framtiden ytterligare markeras, sedan de fiskeribiologiska
undersökningarna i samband med vattenregleringsföretag överförts från sötvattenslaboratoriet
till fiskeriintendentsorganisationen i enlighet med en av Kungl. Maj:t
tidigare denna dag på mitt förslag avlåten proposition till riksdagen angående omorganisation
av de fiskesakkunniga organen i vattenmål, m. m.
Att sammanföra de sakkunniga på fiskeriforskningens område till ett laboratorium
synes redan med hänsyn till vad som sålunda anförts få betraktas som rationellt.
Härtill kommer bland annat att vid en samförläggning såväl bibiliotek, laboratorieutrustning
och andra materiella resurser som de medel, som i övrigt kan ställas
till förfogande för dessa ändamål, synes kunna utnyttjas bättre än för närvarande.
Starka skäl talar därför enligt min mening för att frågan om en sammanslagning
av sötvattens- och havsfiskelaboratorierna görs till föremål för särskild utredning-
... ... ...
Jag utgår från att fiskeristyrelsens administrativa enheter även i fortsättningen
skall vara förlagda till Göteborg, där även havsfiskelaboratoriets hydrografiska avdelning
redan är placerad. I anslutning till vad som tidigare antytts beträffande behovet
av smidigare kontakter mellan personalen vid dessa enheter och forskningspersonalen
samt med hänsyn till önskvärdheten av att i övrigt nå största möjliga rationaliseringseffekt
synes utredningen i första hand böra inriktas på att söka förlägga
ett sammanfört laboratorium i nära anslutning till styrelsens huvuddel i Göteborg.
Det torde i sammanhanget böra erinras om att Göteborgs universitet för närvarande
byggs ut med en naturvetenskaplig fakultet, som redan inrymmer ämnena
botanik och zoologi. Frågan om samarbetet med denna del av den akademiska
grundforskningen på området synes böra uppmärksammas.
Utöver erforderliga närmare undersökningar beträffande förläggningsfrågan bör
organisationen av ett sammanslaget laboratorium övervägas. Därvid bör även frågor
om ändring i undersöknings- och försöksverksamhetens arbetsuppgifter kunna
upptas till behandling. Likaså bör även vissa andra organisatoriska spörsmål kunna
prövas. Jag vill härvid främst peka på sådana problem berörande fiskeristyrelsens
administrativa enheter, som kan uppstå i samband med omorganisationen
av laboratorieverksamheten.
Utöver nu nämnda spörsmål torde vid utredningen vissa andra frågor böra uppmärksammas.
De nuvarande laboratorierna har från början tillkommit genom donationer.
Den verksamhet staten åtagit sig vid mottagandet av donationerna bör
givetvis fortsättas vid ett blivande fiskerilaboratorium i minst nuvarande omfattning.
Under sådana förhållanden torde inte någon invändning kunna resas mot att
de nuvarande lokalerna används för andra näraliggande ändamål. Sötvattenslaboratoriets
lokaler synes sålunda i huvudsak böra disponeras för den ursprungligen
från laboratoriet härrörande verksamhet, som numera med vidgad målsättning bedrivs
av statens vatteninspektion. Havsfiskelaboratoriets lokaler torde i viss mindre
utsträckning kunna behöva disponeras som fältstationer för fiskeristyrelsens
forskningsverksamhet men kan också tänkas behövliga som marinbiologiska stationer
för den vid universiteten bedrivna forskningen.
288
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 24
Vidare bör uppmärksammas, att en del av den vid sötvattenslaboratoriet bedrivna
forskningsverksamheten för närvarande finansieras med medel, som upptas av
vattenregleringsföretagen för att täcka kostnaderna för fiskeundersökningar i vattenmål.
Frågan om hur denna forskning med fortsatt finansiering från regleringsföretagen
i framtiden skall anordnas, bör närmare utredas.
Utredningen bör anförtros åt en särskilt tillkallad utredningsman.
Utredningsmannen har under tiden mars—november 1962 haft ett flertal
överläggningar med bl. a. fiskeristyrelsens chef och byråchefer samt föreståndarna
för styrelsens havsfiske- och sötvattenslaboratorier. Besök vid
styrelsen och laboratorierna har företagits. Ett sammanträde med experterna
har hållits.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
24. Syneförrättningssakkunniga
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 februari 1962 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande metodiken vid syneförrättningar
enligt 7 kap. vattenlagen samt utbildningen av personal för fullgörande
av uppgifter som rör sådana förrättningar, m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 1 mars 1962):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef, ordförande-,
Andersson, S. S., laborator;
Hjalmarsson, B. A. S., lantbruksdirektör;
Kindblom, A. L., lantbruksingenjör;
Persson, J. L., vattenrättsdomare;
Widén, K. A. I., budgetsekreterare.
Lokal: Biblioteksgatan 9, 3 tr., Stockholm C; tel. 63 11 70 (ordföranden).
Direktiven (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet
den 16 februari 1962):
I ett den 10 november 1961 av styrelsen för lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök
överlämnat betänkande angående åtgärder för att förebygga skördeskador
har angivits, att de svåra skador, som under senare år med riklig nederbörd
drabbat jordbruket, till betydande del berott på att åkerjordens dränering ej varit
tillfredsställande ordnad. I betänkandet har med anledning härav förordats åtgärder
av olika slag för att främja bättre dränering av jordarna. I sammahanget har
föreslagits, att särskild utredning bör ske rörande förrättningsmetodiken vid syneförrättningar
enligt 7 kap. vattenlagen.
Enligt 10 kap. 32 § vattenlagen skall till handläggande av syneförrättning, som
avses i 7 kap. denna lag, förordnas statens lantbruksingenjör eller annan, efter
vad särskilt stadgas, därtill behörig tjänsteman eller annan person som av Kungl.
Maj:t förklarats behörig att hålla sådan förrättning. Genom beslut av 1960 års riksdag
(prop. 96; JoU 22; rskr. 304) minskades antalet lantbruksingenjörsbefattningar
i lantbruksorganisationen till sju. Sedermera har Kungl. Maj:t i beslut den 26
Maj :t 1961 medgivit, att intagningen av studerande vid studieriktningen för utbildning
till lantbruksingenjör inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad vid tekniska
högskolan i Stockholm tills vidare må inställas. I skrivelser den 19 april och
den 27 september 1961 har lantbruksstyrelsen berört behovet av personal för syne
10
Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. 289
Itiksdagsberättelsen
I Jo: 24
Riksdag sberättelsen år 1963
förrättningar enligt 7 kap. vattenlagen och ansett det vara angeläget att frågorna
om utbildning och rekrytering av personal för handläggning av rättsligt och vattenbyggnadstekniskt
komplicerade torrläggningsföretag tas under övervägande liksom
metodiken vid syneförrättning. I anslutning härtill har styrelsen föreslagit ändring
av de med stöd av 10 kap. 32 § vattenlagen utfärdade bestämmelserna om behörighet
att handlägga sådana syneförrättningar i syfte att ernå ytterligare delegering
av förrättningsuppgifterna. Kungl. Maj:t har därefter på min föredragning den
1 december 1961 utfärdat kungörelse (nr 589) i ämnet. Den sålunda vidtagna åtgärden
anser jag böra betraktas som en tillfällig lösning i avvaktan på resultatet av
särskild utredning.
De av lantbrukshögskolan och lantbruksstyrelsen berörda spörsmålen bör enligt
min mening bli föremål för utredning genom särskilda sakkunniga. Den metodik,
som tillämpas vid syneförrättningar enligt 7 kap. vattenlagen, synes ej vara helt
tidsenlig. Det är önskvärt att förrättningarna kan utföras enklare, snabbare och billigare.
Det torde vara möjligt att påskynda förrättningsförfarandet genom att utnyttja
tekniska hjälpmedel av olika slag, exempelvis fotogrammetriska metoder och
databehandlingsmaskiner. I förrättningsmetodiken bör ingå kalkyler rörande räntabiliteten
i jordbruksekonomiskt hänseende av de avsedda åtgärderna. Därest de
sakkunniga finner resultaten av sina undersökningar beträffande metodiken även
böra föranleda jämkningar i vattenlagen och dess tillämpningsföreskrifter, bör de
framlägga förslag härom.
De sakkunniga bör vidare utreda det framtida behovet av personal, som skall
kunna — i förbindelse med andra göromål eller såsom enda sysselsättning — fullgöra
uppgifter, som rör syneförrättning enligt 7 kap. vattenlagen eller annan därmed
sammanhängande verksamhet. Detta bör ske med utgångspunkt från de av
1959 års riksdag (prop. 148; JoU 30; rskr. 284) angivna riktlinjerna för jordbrukets
fortsatta rationalisering såvitt de avser dikningsverksamheten och i anslutning
till övervägandena rörande förrättningsmetodiken. Behovet av personal med olika
kompetens bör avvägas även mot bakgrunden av svårighetsgraden i de förrättningar
som kan väntas förekomma. I anknytning härtill bör de sakkunniga utarbeta
förslag till hur utbildningen av här avsedd personal av olika kategorier lämpligen
bör ordnas. Härvid torde böra övervägas möjligheterna att samordna denna
utbildning med undervisningen för personal med likartade arbetsuppgifter. De sakkunniga
bör slutligen till översyn ta upp gällande bestämmelser om särskild ersättning
till syneförrättare och gode män.
I utredningsarbetet bör beaktas de synpunkter, som redovisats i lantbrukshögskolans
förenämnda betänkande och i remissyttrandena över detta och som berör
de sakkunnigas uppdrag. Vidare bör de taga del av det material, som framkommit
vid Emåutredningens undersökningar samt vid en av lantbrukshögskolan utförd
särskild utredning angående organogena jordar. I erforderlig utsträckning bör samråd
ske med vattenvårdskommittén.
Utredningen har under tiden t. o. m. oktober 1962 hållit sammanträden
under 7 dagar, delvis i samband med studieresor i Uppland och Skåne.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
25. 1962 års fältförsöksutredning
Tillkallade enligt Kungl. Maj ;ts bemyndigande den 6 april 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om lämpligaste organisationsform
för hushållningssällskapens medverkan i lantbrukshögskolans
290
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 26
fältförsöksverksamhet, m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 9 april 1962):
Sjövall, K., byrådirektör, ordförande;
Allzén, B. M., byrådirektör;
Gustafsson, N. H., byråchef;
Hagsand, E. G., stats agronom;
Petersson, S. G. W., försöksintendent.
Sekreterare:
Grönlund, G. B. H., Förste revisor.
Lokal: Riksrevisionsverket, Stockholm 2; tel. växel 23 77 20 (ordföranden
och sekreteraren).
Direktiven (kungl. brev den 6 april 1962):
att tillkalla fem sakkunniga för att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga
om lämpligaste organisationsform för hushållningssällskapens medverkan i lantbrukshögskolans
fältförsöksverksamhet, m. m. samt i fråga om ramavtal och säravtal
samt taxa för sådan medverkan.
Utredningen har under tiden april—oktober 1962 hållit 2 plenarsammanträden
och dessutom sammanträtt i anslutning till studiebesök vid hushållningssällskap
och statliga försöksgårdar. Vidare har fältförsöksverksamheten
vid hushållningssällskapen i Hallands och Uppsala län samt vid
statens försöksgård Ugerup och försöksstation Törsta varit föremål för
tidskrivning genom utredningens försorg.
Utredningsarbetet beräknas fortsätta under år 1963.
26. Utredning rörande den statliga bidrags-, låne- och kreditgarantigivningen
till produktionsfrämjande åtgärder till förmån för det enskilda skogsbruket
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 4 maj 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande den fortsatta statliga bidrags-,
låne- och kreditgarantigivningen till produktionsf rämjande åtgärder
till förmån för det enskilda skogsbruket samt därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 15 maj 1962):
Wikström, H. J., generaldirektör, ordförande;
Danell, C. A., skogsdirektör;
Persson, S. G. F., lantarbetare, led. av II kamm.;
Resare, B. C. M., t. f. byråchef;
Sköld, P. I., överjägmästare;
Turesson, B., dislriktslantmätare, led. av II kamm.;
Winroth, C. E. E., f. d. förbundsordförande.
Experter:
Landahl, O. S. H., lantbruksdirektör;
Lindskog, J. L., bitr. överlantmätare;
Olsson, E. A. J., länsjägmästare.
Sekreterare:
Göransson, T. Å. J., byrådirektör.
291
I Jo: 26 Riksdagsberättelsen år 1963
Lokal: Skogsstyrelsen, Vasagatan 36, Stockholm C; tel. 23 36 60 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet
den 4 maj 1962):
1961 års riksdag har i skrivelse den 29 maj 1961 (nr 325), hemställt om översyn
av vissa statsbidragsbestämmelser på det skogliga området.
Sedan länge har staten lämnat det enskilda skogsbruket stöd genom bidrag och
lån för att utföra sådana produktionsfrämjande åtgärder som skogsodling och
andra återväxtåtgärder, röjning, skogsdikning samt skogsväg- och flottledsbyggnad.
Bidragsgivningen från riksstatsanslag sker för närvarande med anlitande av
Statens skogsförbättringsanslag samt anslagen Vägbyggnader å skogar i enskild
ägo och Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland m. m. För budgetåret
1961/62 har under dessa anslag anvisats sammanlagt 16 300 000 kronor. Under de
senaste åren har omfattande skogsvårdsarbeten och skogsvägbyggnader utförts
som beredskapsarbeten med medel från femte huvudtitelns sysselsättningsanslag.
Budgetåret 1960/61 utgjorde statens kostnader för sådana arbeten cirka 6 000 000
kronor. Under de tidigare anvisade anslagen Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda
och statliga skogar, m. m. samt Flottledsbyggnader m. m. å skogar i enskild ägo
finns outnyttjad behållning.
Sedan statens skogslånefond avvecklats den 1 juli 1961 kvarstår två utlåningsfonder
till stöd för produktionsfrämjande åtgärder inom det enskilda skogsbruket.
Den ena är skogsväglånefonden, ur vilken lån utgår för vägbyggnader å
skog som står under skogsvårdsstyrelses uppsikt. Fondkapitalet uppgår för närvarande
till något mer än '' 000 000 kronor. Den andra fonden är lånefonden för
insamling av skogsfrö, vars kapital uppgår till 2 000 000 kronor. Från och med
budgetåret 1960/61 har därjämte införts ett system med statlig lånegaranti för
att främja produktionen av skogsfrö och skogsplantor. Sådan garanti må beviljas
för kredit som enskild jordbrukare eller skogsägare upptager på allmänna marknaden
för investering i skogsplantskola. Garantiramen är för budgetåret 1961/62
fastställd till 1 000 000 kronor.
Den av 1961 års riksdag åsyftade utredningen bör nu komma till stånd. Utredningsarbetet
bör omfatta en teknisk översyn av grunderna för hela den statliga
bidrags-, låne- och kreditgarantigivningen till produktionsfrämjande åtgärder till
förmån för det enskilda skogsbruket. Utredningen bör i första hand utarbeta förslag
till stödregler med tillämpning av de nya, allmänna riktlinjerna för den statliga
och statsunderstödda verksamheten på det skogliga området som riksdagen i
skilda sammanhang godkänt under de senaste åren. överhuvud bör eftersträvas
att göra stödformerna och grunderna i övrigt fullt tidsenliga med hänsyn till den
ekonomiska och tekniska utvecklingens alltmer framträdande krav på en intensivare
rationaliseringstakt inom skogsbruket. I sammanhanget bör uppmärksammas
de normer för statens stöd till jordbrukets rationalisering som gäller enligt
beslut av 1959 års riksdag. Möjligheterna att genom ändrad utformning av de
statliga stödreglerna påverka strukturrationaliseringen i fråga om skogliga fastigheter
bör prövas av utredningen. Angelägenheten av att skoglig samverkan mellan
flera fastighetsägare underlättas — vilket understrukits av bland annat 1959
års riksdag — bör samtidigt beaktas. Stort avseende bör fästas vid möjligheterna
att främja ytterligare rationalisering av olika arbetsmoment i skogsarbetet samt
vid behovet av utveckling mot stabilare förhållanden för de i skogsbrukets sysselsatta.
Vid den närmare utformningen av stödreglerna bör beaktas att det i fråga om
292
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 27
vissa åtgärder, exempelvis skogsvägprojekt, är angeläget ur allmän synpunkt att
det tillses att de påbörjas och avslutas inom viss tid efter det att beslut om stödgivningen
fattats. Utredningen bör därför överväga vilka villkor i detta hänseende
som lämpligen bör uppställas. I anslutning härtill bör utredningen till
prövning upptaga den av 1962 års riksdag i skrivelse den 23 februari 1962 (nr 73)
berörda frågan huruvida stöd till skogsvägbyggnad bör förbindas med villkor att
allmänheten skall äga trafikera vägen. Likaså bör utredningen beakta spörsmålet
om förskott i fråga om statsbidrag till mera kostnadskrävande åtgärder samt undersöka
lämpligheten av att kunna bevilja statligt stöd till olika etapper av skogsvägföretag.
Utredningen bör vidare ingå på prövning av anslagstekniska frågor som sammanhänger
med stödgivningen till olika skogliga åtgärder. Sålunda bör bland
annat övervägas lämpligheten av att fastställa årliga ramar för bidragsgivning till
skilda åtgärder. I anslutning härtill bör undersökas möjligheten av att bedöma
medelsanspråken beträffande stöd till skogsvägbyggnad genom på regionala vägplaner
grundade flerårsprogram för utbyggnad av skogsvägnät. Storleken av ifrågavarande
bidragsanslag bör emellertid utredningen ej behandla.
I anslutning till vid övervägandena framkomna förslag till stödregler bör utredningen
utarbeta och framlägga utkast till så långt möjligt gemensam författningstext.
Utredningen bör vara oförhindrad att framlägga delbetänkanden och att
upptaga till behandling frågor som hänger samman med förut berörda ämnen.
Skogsbrukets samband med jordbruket bland annat i fråga om inkomstbildning,
fastighetsindelning och rationaliseringsgrad är spörsmål som 1960 års jordbruksutredning
berör i sitt arbete. Därför bör samråd ske med sistnämnda utredning.
Vidare bör utredningen i erforderlig utsträckning samråda med arbetsmarknadsutredningen.
Utredningen har under tiden fram till och med oktober 1962 hållit ett
plenarsammanträde. Utredningens ordförande och sekreterare har vidare i
studiesyfte deltagit i en av skogsstyrelsen anordnad exkursionsresa i Västerbottens
län.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1963.
27. Utredning rörande mejeriundervisning, m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande undervisning, forskning
och försök på mejeriområdet samt därmed sammanhängande frågor (se
Post- och Inrikes tidn. den 25 juni 1962):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef, ordförande;
Ekman, J., agr. lic.;
Granlund, K. Å., ombudsman;
Simberg, S., mejeriföreståndare;
Thomé, K. E. G., professor;
Woxén, R., rektor.
Sekreterare:
Skarin, E. Å., förste kanslisekreterare.
Lokal: Ordföranden: Biblioteksgatan 9, 3 tr., Stockholm C; tel. 63 11 70
Sekreteraren: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssami
växel 23 62 00.
293
I Jo: 27 Riksdagsberättelsen år 1963
Direktiven (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet
den 25 maj 1962):
Förslag rörande omfattningen och organisationen av den lägre mejeriundervisningen
vid Alnarpsinstitutet avgavs år 1959 av en särskilt tillkallad utredningsman.
Enligt detta förslag skulle de båda nuvarande parallellkurserna vid mejeriskolan
sammanslås till en kurs med i huvudsak teoretisk undervisning, medan
den praktiska utbildningen skulle förläggas till mejerier ute i landet. Vidare
skulle specialkurser inrättas för blivande mejeridriftsledare, ostmästare, smörmästare
och mjölkmästare. Utredningsmannen framhöll dock, att frågan om den
lägre mejeriundervisningen inte borde ses isolerad från övrig mejeriutbildning utan
lämpligen övervägas i samband med utformningen av mejeriundervisningen i dess
helhet.
Jordbrukshögskoleutredningen behandlade i sitt betänkande (SOU 1960: 2) även
organisationen av högre utbildning, forskning och försök på mejerinäringens område.
Denna utredning föreslog bland annat, att utbildningen av mejeriingenjörer
skulle samordnas med övrig högre livsmedelsteknisk utbildning och förläggas till
teknisk högskola. Den särskilda forskning på mejeriområdet, som erfordras även
efter en sådan omläggning av den högre utbildningen, borde enligt utredningen
ordnas genom samverkan mellan staten och mejeriindustrin i form av ett halvstatligt
mejeriforskningsinstitut. Dessa frågor ansågs emellertid böra bli föremål
för särskilda utredningar. I propositionen 1961:69 uttalade dåvarande departementschefen
sin anslutning till utredningens uppfattning om särskild utredning.
Uttalandet föranledde ingen erinran från riksdagens sida.
Jag förordar, att de utredningar rörande forskning, försök och högre undervisning
på mejeriområdet, som min företrädare i ämbetet sålunda uttalat sig för, nu
kommer till stånd. Utredningarna torde böra uppdras åt en kommitté. Denna bör
även ompröva behov och utformning av lägre mejeriundervisning för olika personalkategorier
alltifrån mejeridriftsledare till mejeriarbetare ävensom behovet
av att bibehålla ett särskilt statligt mejeri för denna verksamhet.
Kommittén bör i samarbete med arbetsmarknadsstyrelsen i görligaste mån kartlägga
det framtida arbetskraftsbehovet på olika utbildningsnivåer såväl inom själva
mejeriområdet som inom ett vidare livsmedelstekniskt område, med vilket utbildningen
delvis kan vara gemensam för de mejeristuderande. I fråga om den
lägre mejeriutbildningen torde även böra undersökas, huruvida denna helt eller
delvis kan infogas i en bredare livsmedelsteknisk utbildning eller anordnas i mejeriindustrins
egen regi. I övrigt anser jag särskilda direktiv för kommittén inte
erforderliga.
Kommittén bör arbeta i nära kontakt med den av statskontoret bedrivna utredningen
rörande organisationen av de olika verksamheterna vid Alnarpsinstitutet.
Utredningen har till och med oktober 1962 hållit sammanträde under 4
dagar.
Utredningen har den 23 oktober 1962 efter remiss avgivit utlåtande över
en av statskontoret upprättad promemoria nr 1 angående organisationen av
de olika verksamheterna vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut,
m. in.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
294
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 29
28. Utredning rörande inriktningen, omfattningen och lokaliseringen au
trädgårdsundervisningen i Norrland (Söråkersutredningen)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
verkställa en översyn av inriktningen, omfattningen och lokaliseringen av
trädgårdsundervisningen i Norrland (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juni
1962):
Ericsson, G., byråchef.
Sekreterare:
Persson, I. A., hortonom.
Lokal: Lantbruksstyrelsen, Stockholm 2; tel. växel 23 46 20.
Direktiven (kungl. brev den 25 maj 1962):
att _ med beaktande av vad i proposition 1962: 99 anförts i ämnet — verkställa
utredning rörande inriktningen, omfattningen och lokaliseringen av trädgårdsundervisningen
i Norrland---
Utredningen har under tiden 25 maj—oktober 1962 låtit utarbeta sammanfattningar
av tidigare utredningar och åtgärder i ärendet.
Berörda myndigheters åsikter i frågan har inhämtats.
Resa har företagits till Norrland.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under våren 1963.
29. Skogsbrukets yrkesutbildning skommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 för att
verkställa utredning och avgiva förslag rörande yrkesutbildningen på skogsbrukets
område samt därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes
tidn. den 2 november 1962):
Lane, S., expeditionschef, ordförande;
Hansson, N. B., länsjägmästare, led. av I kamm.;
Hermansson, II. E., lantbrukare, led. av I kamm.;
Nilsson, E. H., förman, led. av I kamm.;
Persson, K. O., skogsarbetare, led. av II kamm.;
Stiernstedt, L. V. J., lantbrukare, led. av II kamm.
Experter:
Eliasson, P. E., agr. lic.;
Enander, G. M., jägmästare;
Falk, E. G. R., avdelningsdirektör.
Sekreterare:
Lindegren, K. N. A., fil. lic.
Lokal: Riksdagshuset, tel. 22 46 00 (växel), anknytn. 73 (sekreteraren).
Direktiven (anförande av statsrådet Hermansson till statsrådsprotokollet
den 6 juni 1962):
295
I Jo: 29
Riksdagsberättclsen år 1963
I proposition nr 115 till årets riksdag har framlagts vissa riktlinjer och förslag
i syfte alt ytterligare förbättra och utbygga yrkesutbildningen på skogsbrukets
område. Härvid behandlades bland annat av skogsstyrelsen i särskilt betänkande
redovisade överväganden i anledning av Kungl. Maj:ts uppdrag att undersöka dels
förutsättningarna för att anknyta kompletteringskurserna för inträde till statens
skogsskolor till den undervisning, som bedrivs vid skogsbruksskolorna, dels möjligheterna
att med den skogliga grundutbildningen samordna förmansutbildning
och med denna i sin tur den utbildning, som bör erfordras för inträde till skogsskolor
och statens skogsmästarskola. I betänkandet föreslogs att kompletteringskurserna
skulle infogas i skogsskolorna, varvid undervisningstidens längd vid
dessa skolor skulle ökas till femton månader. I anledning av dessa förslag anförde
chefen för jordbruksdepartementet vid anmälan av propositionen bland annat följande.
»Enligt min mening måste förslaget att inordna kompletteringskurserna i skogsskoleundervisningen
bedömas mot bakgrunden av möjligheterna att inpassa denna
undervisning i en rationellt utformad utbildningsgång för den skogliga yrkesutbildningen
i dess helhet. Jag anser det därför vara erforderligt att — innan
slutlig ställning tas till förslaget — ytterligare överväganden sker om ej en annan
utbildningsgång för yrkesutbildningen på skogsbrukets område kan vara lämplig.
Utgångspunkten för en sådan utbildningsgång bör därvid vara grundskolan. Ehuru
tiden för skogsundervisningen avses bli betydligt kortare i grundskolans yrkesförberedande
linje 9skog än i första årskursen i skogsbruksskola, torde den i stort
sett böra jämställas därmed. Nämnda första årskurs, där lägsta ålder är 16 år och
som nu omfattar 41 veckor, synes liksom linjen 9skog böra vara det första ledet
i en dylik utbildningsgång och betraktas som grundläggande yrkeskurs. Ett andra
led i denna torde närmast böra anknyta till den nuvarande andra årskursen vid
skogsbruksskola. För inträde bör fordras genomgången grundläggande yrkeskurs.
Inträdesåldern torde böra vara lägst 17 år. I utbildningsledet synes böra ingå dels
en allmän linje, dels i likhet med vad nu finns inom andra årskursen linjer som
är specialinriktade på exempelvis maskinteknik, skogshushållning eller hästkörning.
Undervisningen, inberäknat praktikskeden, bör för samtliga linjer rymmas
inom en kurstid av 42 veckor. Det tredje ledet i utbildningsgången skulle då vara
en skogsskoleundervisning med en längd av cirka elva månader. Elev som under
något av de närmast föregående åren genomgått allmän linje i det andra utbildningsskedet
bör direkt kunna vinna inträde. Detta torde möjliggöra en i förhållande
till vad som gäller för skogsskola till 18 år sänkt minimiålder för inträdet.
Den praktik, som ingår i de första och andra utbildningsleden skulle då kunna
anses tillräcklig. Ett sista led i den skisserade utbildningsgången bör vara utbildningen
vid skogsmästarskolan. Elev, som genomgått det närmast föregående utbildningsledet,
bör utan särskild prövning kunna antas vid skogsmästarskolan.
Vidare bör undersökas möjligheten att vid sidan av den skisserade utbildningsgången
skapa förutsättningar för yrkesverksamma med längre praktik att genomgå
utbildningskurser, som ger förmanskompetens eller kompetens motsvarande
den som vinns vid nuvarande skogsskoleundervisning. Förmanskursen bör vara
av samma längd som den allmänna linjen i andra ledet i utbildningsgången. Genomgången
sådan kurs bör jämte specialtest berättiga till inträde i det utbildningsled,
som motsvarar nuvarande skogsskoleundervisning. De, som inhämtat förmansutbildning
eller motsvarande och som förvärvat längre praktik, bör genom specialkurs
beredas tillfälle nå samma kompetens som den, vilken genomgått det
tredje utbildningsledet. Specialkurs skulle likaledes kunna ersätta särskild preparandkurs
för inträde i skogsmästarskolan. Inträde i specialkursen bör ske efter
urvalstest. Det torde böra förutsättas att elev genom exempelvis korrespondensstu
-
296
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 29
dier inhämtat vissa teoretiska förkunskaper. Med hänsyn härtill och till den långa
praktiktiden synes specialkursen ej böra omfatta mer än ungefär sex månader.
Givetvis bör fortbildningskurser av olika slag anordnas i erforderlig utsträckning.
Bland annat bör beaktas behovet av skoglig yrkesundervisning för personer
som genomgått utbildningskurser vid lantbrukets yrkesskolor.
De fortsatta övervägandena och undersökningarna bör bedrivas så skyndsamt
som omständigheterna medger. Arbetet härmed synes mig böra uppdras åt en särskild
parlamentarisk utredning. Denna bör också uppta till fortsatt prövning de
i betänkandet och i andra sammanhang framförda förslagen rörande utbildning
av personal för uppgifter motsvarande dem som nu handhas av skogsskoleutbildad
personal.»
Även beträffande frågan om lokaliseringen av skogsbrukets yrkesskolor uttalade
chefen för jordbruksdepartementet vid anmälan av propositionen nr 115 sig för
att ytterligare undersökningar borde komma till stånd och anförde därvid.
»För att få en fast grund för fortsatta överväganden rörande denna fråga bör
närmare bedömning ske av det totala behovet av skoglig yrkesutbildning inom
olika nivåer. Med utgångspunkt härifrån och det förut skisserade utbildningssystemet
bör undersökning ske rörande förutsättningarna för att åstadkomma ändamålsenligare
utbildningsenheter. Målsättningen bör i första hand vara att koncentrera
undervisningen till större anläggningar —- med minst cirka 60 elever - -för såväl högre som lägre skoglig yrkesutbildning. I andra hand bör eftersträvas
samförläggning med lantbrukets yrkesskola eller annan yrkesskola. Givetvis måste
tillgången till lämplig övningsskog tillmätas avgörande betydelse. Detta synes dock
inte böra utgöra hinder för att förlägga skogsbrukets yrkesskola i eller invid tätort,
där möjligheter att förhyra rum för elever utanför skolorna bör kunna utnyttjas.
De fortsatta övervägandena i här berörda fråga bör enligt min mening ankomma
på den förut nämnda särskilda utredningen. Denna bör även pröva om behov
föreligger av att i fortsättningen disponera Gammelkroppa skogsskola i den av
skogsstyrelsen ledda utbildningen.»
I propositionen uttalades härjämte att det borde ingå i uppgifterna för utredningen
att skyndsamt undersöka lämplig förläggningsort för den centrala maskintekniska
skola, som förordats. Beträffande andra frågor, som borde bli föremål
för övervägande, anförde chefen för jordbruksdepartementet följande.
»I samband med de fortsatta undersökningarna rörande utformningen av yrkesutbildningen
på skogsbrukets område bör även övervägas förutsättningarna för
att sammanföra medelsanvisningen till avlöningar, omkostnader och utrustning
vid samtliga utbildningsenheter under en anslagsgrupp. Vidare bör undersökas
om ej medel till byggnads- och underhållsarbeten vid skolanläggningar efter gängse
normer bör anvisas på kapitalbudgeten. I övrigt synes böra prövas att införa
samma budgettekniska regler som för anslagen till yrkesutbildning under åttonde
huvudtiteln för att därigenom möjliggöra en anpassning efter det stigande utbildningsbehovet.
I anslutning härtill bör undersökas hur de skogliga yrkesskolarnas
inkomster från kommuner och yrkesskolor med lantbruksundervisning bör redovisas
och disponeras. I fråga om lärarpersonalens anställningsvillkor och tjänstgöringsförhållanden
bör i huvudsak kunna tillämpas vad som gäller för sådan personal
vid lantbrukets yrkesskolor.»
Jordbruksutskottet har i sitt utlåtande 1962: 16 förklarat sig i allt väsentligt
kunna ansluta sig till de i det föregående återgivna uttalandena i propositionen.
I anledning av motionsvis gjorda yrkanden om att det allmänna skolväsendet och
skogsarbetarkårer skall vara representerade i skogsskolornas lokalstyrelser har
utskottet förutsatt att utredningen rörande skogsbrukets yrkesutbildning kommer
att vid sina överväganden beröra jämväl denna fråga. Vidare har utskottet funnit
10f Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. 297
Riksdags berättelsen
I Jo: 29
Riksdagsberättelsen år 1963
lämpligt att utredningen prövar frågan om att vid skogsmästarskolan inrätta en
undervisningsnämnd av sådant slag som i proposition 1962: 103 förordats vid
lantbruksavdelningen i Alnarp. Mot vad utskottet anfört har riksdagen inte haft
någon erinran.
För de i det föregående åsyftade utredningsarbetena bör särskilda sakkunniga
tillkallas. De sakkunniga bör till utgångspunkt för sina överväganden ta angivna
uttalanden i propositionen 1962: 115 och i jordbruksutskottets utlåtande 1962:
16. Utredningen bör vara oförhindrad att, i den mån så befinnes vara lämpligt,
framlägga delbetänkanden och att uppta till behandling frågor som hänger samman
med förut berörda ämnen.
Intill den 1 november 1962 har kommittén hållit 3 sammanträden. Kommittén
har i skrivelser till departementschefen den 22 oktober 1962 tillstyrkt
inrättande av vissa skogsbruksskolor.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under 1963.
30. Utredning om organisationen av den tillämpade forskningen på husdjursförädlingens
område och därmed sammanhängande frågor
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 november 1962 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande organisationen av den
tillämpade forskningen på husdjursförädlingens område och därmed sammanhängande
frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 20 november 1962):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef, ordförande;
Andersson, D., lantbrukare;
Hansson, A., t.f. professor;
Hjelm, L., professor;
Olsson, B., direktör.
Lokal: Biblioteksgatan 9, 3 tr., Stockholm C; tel. 63 11 70 (ordföranden).
Direktiven (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet
den 2 november 1962):
Institutet för husdjursförädling, som tillkom år 1928 genom donation, har alltsedan
år 1936 haft sin verksamhet förlagd till egendomen Wiad, cirka fyra mil
söder om Stockholm. Då institutet år 1950 övertogs av staten, anknöts det organisatoriskt
till den husdjursgenetiska institutionen vid lantbrukshögskolan. I samband
med högskolans omorganisation från och med den 1 juli 1962 har verksamheten
gjorts programbunden och institutet inordnats som en försöksavdelning
under institutionen för husdjursförädling.
Jordbrukshögskoleutredningen framhöll i sitt betänkande (SOU 1960:2), att
en allsidig och rationell försöksverksamhet på husdjursförädlingens område till
inte oväsentlig del måste baseras på eller bedrivas i anslutning till det praktiska
avelsarbetet och att djurägarna själva genom sina organisationer därför borde beredas
tillfälle att aktivt medverka även vid planläggningen och dirigeringen av
verksamheten. Den lämpligaste organisationsformen för en samverkan härvidlag
mellan staten och jordbruket ansåg utredningen vara ett halvstatligt institut. Som
villkor för en dylik samverkan hade jordbrukets föreningsrörelse emellertid vid
kontakter med utredningen uppställt, bland annat, att den för sina bidrag till in
-
298
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 31
stitutet skulle medges skatteavdrag på enahanda sätt, som tillkommer företag inom
industri och näringsliv för sådana bidrag. Utredningen förordade, att spörsmålet
om ett halv st ätligt institut för avelsforskning skulle utredas i annat sammanhang
när skattefrågan var avgjord. I propositionen 1961:69 anslöt sig min företrädare
i ämbetet till jordbrukshögskoleutredningens förslag om en särskild utredning och
framhöll, att spörsmålet om försöksavdelningens vid Wiad framtida förläggning
och förhållande till lantbrukshögskolan borde upptas till särskild prövning, oavsett
om skattefrågan löstes eller ej.
Sedan jordbrukshögskoleutredningen framlade sitt betänkande har Svenska mejeriernas
riksförening och Svensk husdjursskötsel, ekonomisk förening, igångsatt
viss försöksverksamhet med syfte att effektivisera mjölkboskapskontrollen, bland
annat så att vid kontrollen erhållna data skall kunna bättre utnyttjas i avelsarbetet.
Bidrag till denna verksamhet utgår efter beslut av 1961 års riksdag (prop.
183; JoU 39; rskr. 372) av interna jordbruksregleringsmedel.
Vid behandlingen av frågan om anslag för budgetåret 1962/63 till byggnadsarbeten
m. m. vid vissa för lantbrukshögskolans försöksverksamhet disponerade
jordbruksegendomar har riksdagens jordbruksutskott (utlåtande 1962: 14) uttalat,
att det är angeläget — bland annat för att undvika felinvesteringar — att den
aviserade utredningen om att inrätta ett halvstatligt institut för kött- och mjölkproduktion
snarast kommer till stånd.
Jag förordar att antydda problem kring husdjursförädlingen nu blir föremål för
utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga.
De sakkunnigas uppdrag bör omfatta den tillämpade forskningen på husdjursförädlingens
område och i första hand avse organisationen och förläggningen av
den verksamhet, som nu bedrivs vid Wiad. Denna verksamhet bör naturligen
knyta an till såväl forskningen på institutionen för liusdjursförädling vid lantbrukshögskolan
som det prakiska avelsarbetet i jordbrukets egen regi. Det är angeläget
att utredningen finner en form även för finansiell samverkan mellan staten
och intresseorganisationerna på detta område. Några överväganden i den tidigare
berörda skattefrågan bör däremot inte ankomma på utredningen. I övrigt
anser jag särskilda direktiv för utredningen inte erforderliga.
31. Utredning rörande skyddet av växtförädlings produkter och därmed sammanhängande
frågor
Tillkallade jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november 1962 för
att verkställa utredning rörande skyddet av växtförädlingsprodukter och
därmed sammanhängande frågor (se Post- och Inrikes tidn. den 5 december
1962):
Nordenstam, B. A., landshövding, ordförande;
Esbo, H. V. O., professor;
Hesser, S. C. E. T., lagbyråchef;
Tedin, K. O., professor;
Tryggveson, F., direktör;
Uggla, C. A., byråchef.
Experter:
Blom, M., direktör;
Loftenius, K. A. V., direktör;
Thorselius, U. T., hyråchef;
Weibull, G., konsul.
299
I Jo: 31
Riksdagsberättclsen år 1963
Sekreterare:
Mejegård, O. S. W., hovrättsråd.
Direktiven (anförande av statsrådet Holmqvist till statsrådsprotokollet
den 9 november 1962):
Genom beslut av 1961 års riksdag har i Sverige införts ett nytt system för stöd
åt växtförädlingen (prop. 92; JoU 23; rskr. 210). Systemet innebär, att omsättningen
i handeln av utsäde beläggs med en avgift (växtförädlingsavgift). Avgiftsmedlen
används för statsbidrag till växtförädlarna. Varje förädlares bidrag skall
i huvudsak motsvara de avgifter, som influtit för hans sorter. Även utländska förädlare
kan — under förutsättning av likabehandling från vederbörande lands
sida — erhålla bidrag via svenska representanter.
Den 2 december 1961 undertecknades en internationell konvention för skydd
av växtförädlingsprodukter av Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Förbundsrepubliken
Tyskland efter en konferens, vari även Sverige, Danmark, Spanien,
Storbritannien och Österrike deltagit. Genom konventionen tillförsäkras växtförädlare
i de anslutna länderna för sina produkter ett internationellt skydd av
privaträttslig karaktär. Av de länder som deltog i konferensen torde i varje fall
Nederländerna, Förbundsrepubliken Tyskland och Danmark ha infört ett skyddssystem
av sådan typ som avses i konventionen. Det svenska systemet, som är av
offentligrättslig karaktär, synes däremot falla utanför konventionens ram. I Storbritannien
framlades år 1960 förslag beträffande lagstiftning för privaträttsligt
skydd av växtförädlingsprodukter.
I sitt förslag om införande av det svenska systemet anförde dåvarande chefen
för jordbruksdepartementet följande beträffande förslagets förhållande till det
då pågående konventionsarbetet.
Förslagets syfte är att åstadkomma ett system, enligt vilket landets växtförädling
utan uppskov kan förses med avsevärt förstärkta resurser. Huruvida och i
vilka hänseenden ett dylikt system framdeles kan behöva ändras med hänsyn till
en blivande konvention på området, blir givetvis beroende på de fortsatta internationella
överläggningarna. Även om sedermera skulle uppkomma ett läge, där
man har att inom landet tillämpa ett skyddssystem av immaterialrättslig typ, kommer
ett kompletterande finansieringssystem — exempelvis sådant som det föreslagna
interna — att under en ganska avsevärd övergångstid fylla ett för den
svenska växtodlingen angeläget behov. En blivande konvention kommer nämligen
av allt att döma i princip endast att avse sortnyheter, som framvinns efter
det konvenlionen trätt i tillämpning. Sagda övergångstid har av styrelsen för statens
centrala frökontrollanstalt beräknats till 10—15 år räknat från konventionens
ikraftträdande. Det kan vidare förtjäna omnämnas, att skydd enligt huvudbestämmelserna
i konventionsutkastet på förädlarhåll anses bli svårt att erhålla
i fråga om den stora massan av korsbefruktande växtslag, vilket sammanhänger
med dessa växtslags relativt sett variabla karaktär och därav följande vanskligheter
att bland annat åstadkomma en klar beskrivning av sorternas särskiljande
egenskaper.
Jag vill mot bakgrunden av vad nu sagts förorda att en utredning genom särskilt
tillkallade sakkunniga verkställs rörande den för svenska förhållanden lämpligaste
utformningen av ett skyddssystem, som kan möjliggöra för vårt land att
tillträda konventionen.
Utredningen torde i första hand böra granska möjligheterna att — med erforderliga
jämkningar — i sak bibehålla det nuvarande svenska systemet beträffande
största möjliga antal växtslag samt konsekvenserna i skilda avseenden härav.
Därest utredningen finner påkallat att även överväga andra skyddssystem, bör
de ekonomiska verkningarna av de övervägda systemen analyseras. Det är angeläget
att klarlägga hur man — för det fall förädlaren anses böra erhålla en mer
300
Kommittéer och sakkunniga: Jordbruksdepartementet I Jo: 31
eller mindre vidsträckt ensamrätt till framvunna sorter — praktiskt skall kunna
förhindra missbruk av ensamrätten till förfång för berörda näringar. Vidare bör
de administrativa spörsmål, som är förenade med övervägda system, ingående
belysas och förslag lämnas på vilket sätt administrationskostnaderna skall täckas.
I redovisningen av utredningens resultat bör ingå erforderliga författningsförslag.
301
I H: 1
Riksdagsberåttelsen år 1963
Handelsdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1962
1. Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av gällande bestämmelser
om tillsyn å fartyg m. m. (1960: I 8; 1961: I 9; 1962: I 10)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 januari 1956 med
uppdrag att verkställa översyn av gällande bestämmelser om tillsyn å fartyg
samt inkomma med de förslag, vartill översynen må giva anledning (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1956):
Borg, B. L., sjöfartsråd;
Olsén, E. G. B., byråchef.
Expert:
Almquist, E. C. H., överinspektör.
Sekreterare:
Melin, G. L., byrådirektör.
Särskilda direktiv har ej meddelats.
De sakkunniga har under tiden den 1 november 1961—den 27 februari 1962
hållit 24 sammanträden. Kontakter har under nämnda tid tagits med representanter
för ett stort antal organisationer och kommittéer.
Utredningen har den 8 mars 1962 avgivit betänkande angående säkerheten
å fartyg (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. VS A-beredningen (1960: I 13; 1961: I 12; 1962: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1957 för
att inom handelsdepartementet biträda vid handläggningen av ärenden rörande
utformningen och genomförandet av en aktion i Amerikas förenta
stater i syfte att främja förbindelserna mellan detta land och Sverige (se
Post- och Inrikes tidn. den 23 januari 1958):
Danielsen, N., f. d. disponent, ordförande;
Vinell, K. T., envoyé (ersättare för Danielsen);
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Sundfeldt, S.-A., byråchef;
Wickberg, A. W., direktör.
Sekreterare:
Senning, C. O., tjf. byråchef.
Direktiven för beredningen, se 1959: I H 14.
Beredningen har under tiden december 1961—februari 1962 hållit 3 sammanträden.
Efter förslag av beredningen har under samma tid anvisats
320 000 kronor av statsmedel till täckande av kostnaderna för olika kon
-
302
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 4
kreta åtgärder inom ramen för aktionen. De till beredningens förfogande
stående medlen var därigenom förbrukade.
Beredningens uppgift är därmed slutförd.
3. 1958 års nåringsrättssakkunnige (1960: I 17; 1961: I 14; 1962: I 14)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1958 med uppdrag
att på grundval av näringsrättsutredningens år 1957 avgivna betänkande
utarbeta förslag till ny näringsrättslagstiftning (se Post- och Inrikes
tidn. den 25 juni 1958):
Petrén, G. O. E., justitieråd.
Expert:
Jönsson, L. I., rådman.
Sekreterare:
Mannerfelt, N. O. G., hovrättsassessor.
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 18.
Utredningsmannen har den 12 april 1962 avgivit betänkande, benämnt
»Den allmänna näringslagstiftningen» (SOU 1962: 15).
Uppdraget är därmed slutfört.
4. Idrottsutredningen (1960: I 20; 1961: I 17; 1962: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 7 november 1958 för
att verkställa utredning och avgiva förslag rörande vissa organisatoriska
frågor på idrottens och friluftslivets område (se Post- och Inrikes tidn. den
10 november 1958):
Apelqvist, K. A. S., direktör, ordförande;
Bergérus, K. H. E., direktör;
Karlsson, H. G. B., borgarråd;
Lindenbaum, G. M., byrådirektör;
Tobé, E. I., överlantmätare, led. av II kamm.
Sekreterare:
Sandberg, A. B., budgetsekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 22.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 juli 1962 hållit
7 sammanträden.
I skrivelse den 21 maj 1962 till chefen för handelsdepartementet har utredningen
anmält, att det icke varit möjligt för utredningen att fullgöra
sitt uppdrag i enlighet med de i utredningsdirektiven angivna riktlinjerna
samt hemställt om att bli befriad från sitt uppdrag. Samtidigt har överlämnats
en särskild skrivelse, i vilken utredningens ordförande, med instämmande
av ledamöterna Bergérus och Karlsson, framfört vissa synpunkter
på idrottens och friluftslivets organisatoriska och ekonomiska problem.
I skrivelse den 23 maj 1962 till chefen för handelsdepartementet har utredningens
ledamot Lindenbaum avgivit förslag rörande former för sam
-
303
I H:4
Riksdagsberättelsen år 1963
arbete mellan Sveriges Riksidrottsförbund och Svenska Korporationsidrottsförbundet.
Till förslaget har ledamoten Tobé anslutit sig.
Chefen för handelsdepartementet har den 18 juni 1962 förordnat, att utredningens
arbete skall anses avslutat med utgången av juli månad 1962.
5. 1961 års oljelagringskommitté (1962: I 21)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 7 april 1961 för att
efter överläggningar med oljebranschen och övriga berörda grenar av näringslivet
framlägga förslag rörande den efter utgången av år 1962 fortsatta
lagringen av oljeprodukter (se Post- och Inrikes tidn. den 21 juni
1961):
Swärd, S. B. M., generaldirektör, ordförande;
Betts, P. H., direktör;
Carlsson, A. R., direktör;
Danielson, N.-G. F., byråchef;
Englund, K. G. Ä., byråchef;
Lindberg, N. O., t. f. kansliråd;
Lönnegårdh, A. H., direktör;
Wijkander, K. E. T., bruksdisponent.
Experter:
Davidsson, D. E. W., byrådirektör;
Hahn, E. G., byrådirektör (fr. o. m. den 2 februari 1962);
Lundmark, N. A. J., byrådirektör;
Pantzerhielm, S.-W., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 april 1962);
Ähström, N. Å. A., revisionssekreterare.
Sekreterare:
Lindvall, K. T., direktörsassistent.
Direktiven för utredningen, se 1962: 1 H 21.
Kommittén har under tiden november 1961—augusti 1962 hållit 17 plenarsammanträden
och 40 underkommittésammanträden.
Kommittén har den 11 maj 1962 avgivit ett hemligstämplat betänkande
benämnt »Beredskapslagring av olja 1963—1969». Betänkandet har med
vissa jämkningar och uteslutningar den 29 augusti 1962 utkommit i en
offentlig tryckt upplaga (SOU 1962:40).
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Utredning rörande nytt avtal angående bidrag till verksamheten vid
Svenska träforskningsinstitutet (1962: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för
att verkställa utredning rörande nytt avtal angående bidrag till verksamheten
vid Svenska träforskningsinstitutet, med befogenhet att med vederbörande
enskilda intressenter ingå i förhandlingar och — under förbehåll
för Kungl. Maj:ts godkännande — träffa dylikt avtal (se Post- och Inrikes
tidn. den 24 oktober 1961):
304
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I Hs 7
Wikström, H. J., generaldirektör.
Experter:
Blomqvist, O. R., t. f. byråchef;
Resare, B. C. M., budgetsekreterare;
Rörs, A. J. I., budgetsekreterare.
Sekreterare:
Foghelin, T. T. M., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1962: I H 23.
Utredningen har under tiden den 14 oktober 1961—den 8 februari 1962
hållit 8 sammanträden.
Utredningen har den 8 februari 1962 avgivit betänkande rörande avtal
om driften av Svenska träforskningsinstitutet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
7. Svenska kommittén för nordiska patent (1960: I 6; 1961: I 7; 1962: I 9)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 januari 1955 —
i anslutning till Nordiska rådets rekommendation nr 29/1954 — för att
deltaga i arbetet på fortsatt utredning rörande frågan om nordiska patent
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 januari 1955):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande;
Reiland, L. A. G., byråchef;
Settergren, G. C. A., direktör;
von Zweigbergk, Å. C., generaldirektör.
Expert:
Borggård, G. R., expeditionschef.
Biträde:
Lidgard, C. S. H., förste sekreterare (t. o. m. den 30 juni 1962).
Sekreterare:
Lewin, S., byrådirektör.
Lokal: Patent- och registreringsverket; tel. växel 22 55 40 (sekreteraren)..
Direktiven för kommittén, se 1956: I H 25.
Kommittén har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 5 sammanträden samt ett möte med motsvarande danska, finska och
norska kommittéer.
De danska, finska, norska och svenska kommittéerna för nordiska patent
har den 15 mars 1962 avgivit ett gemensamt preliminärt betänkande,
benämnt Preliminser betenkning angående nordisk patentlovgivning (tryckt
i Oslo), som remitterats till berörda myndigheter och organisationer för yttrande.
Remissvaren har numera inkommit och en överarbetning av förslaget
pågår med ledning av dessa. Härvid har de sakkunniga även att beakta ett
för EEC utarbetat, i oktober i år offentliggjort utkast till en europeisk patentkonvention,
vilken föranleder viss omarbetning av förslaget.
305
I H: 7
Riksdag sberättelsen år 1963
De sakkunniga beräknar att under senare hälften av år 1963, dock icke
tidigare än den 1 oktober, kunna framlägga ett betänkande med förslag till
nordisk patentlagstiftning, innefattande ett system med nordiska patentansökningar.
8. Statens företrädare vid förhandlingar om båttrafiken i Stockholms
skärgård (1960: I 10; 1961: I 10; 1962: I 11)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26 oktober 1956 för
att deltaga i förhandlingar med Stockholms stad och Stockholms läns
landsting rörande frågan hur båttrafiken i Stockholms skärgård bör ordnas
(se Post- och Inrikes tidn. den 7 november 1956):
Morting, I. R. M., förrådsdirektör.
Expert:
Berggren, E. G. C., byråchef.
Lokal: Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen; tel. lokalsamt. växel 22 96 60,
rikssamt. växel 22 98 60.
Statlig medlem i ett enligt avtal den 17 februari och den 21 april 1961
med Waxholms nya ångfartygs aktiebolag inrättat trafikutskott, utsedd
med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 september 1959:
Morting, I. R. M., förrådsdirektör (jfr ovan).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Den 27 mars 1961 har utredning med förslag till trafikens ordnande i
viss del av Stockholms norra skärgård efter den 30 september 1964 överlämnats
till Kungl. Maj :t. Kontakter har tagits med olika kommuner och
företag för förberedande av avtal om trafik efter nämnda tidpunkt.
Förhandlingarna väntas vara avslutade under år 1963.
9. 1957 års bemanningsutredning (1960: I 11; 1961: I 11; 1962: I 12)
Utredningen, som utgör en fortsättning av den enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 30 november 1956 tillkallade utredningen om översyn av
sjöarbetstidslagen (se Post- och Inrikes tidn. den 30 januari 1957), tillkallades
enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 6 december 1957 för att
utreda frågan om bemanningen på fartyg och därmed sammanhängande
spörsmål:
Utredningsman:
Ekblom, O., f. d. landshövding.
Experter:
Forssblad, D., direktör, sjökapten;
Grenander, N., direktör, jur. dr;
Hartvig, P. Å., kansliråd;
Karlbjörn, H. S., ombudsman;
Linderstam, B. A. Hj., ombudsman, sjöingenjör:
Lycke, H., direktör, sjöingenjör;
306
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 10
Steen, G. A., hovrättsråd (fr. o. m. den 22 augusti t. o. m. den 31 oktober
1962);
Strömberg, A. E„ rektor;
Thore, J. S., förbundsordförande;
Tufvasson, K. E., ombudsman, sjökapten;
Wikström, K. J., ombudsman;
öbrink, J. H., byrådirektör, sjökapten.
Sekreterare:
Petterson, S. H., tingsdomare (t. o. m. den 2 maj 1962);
Rune, Ch. L., hovrättsassessor (fr. o. m. den 3 maj 1962), Stenkullavägen 6,
Stockholm K; tel. 51 90 40.
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Utredningsmannen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit
8 sammanträden med alla eller en del av experterna.
Utredningsmannen har avgivit remissyttranden dels den 1 mars 1962
över förslag till förbättringar av utländsk sjömans förmåner enligt sjömanslagen,
dels den 28 september 1962 över betänkande angående säkerheten å
fartyg i vad betänkandet avser förslag till bestämmelser om bemanningen
å svenska fartyg (jfr I H: 1).
Utredningen beräknas fortsätta under år 1963, i första hand till dess
statsmakterna tagit ställning till nyssnämnda förslag till bemanningsbestämmelser.
Arbetet med det till befälsbemanningen hörande spörsmålet
om rätt att för erhållande av behörighetsbevis enligt befälskungörelsen tillgodoräkna
sig militär utbildning beräknas bli slutfört under år 1963.
10. Patentverksutredningen 1958 (1960: I 19; 1961: I 16; 1962: I 15)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juli 1958 för att
verkställa utredning angående arbetsförhållandena inom vissa delar av
patent- och registreringsverket (se Post- och Inrikes tidn. den 31 juli
1958):
Falk, M. C., avdelningschef, ordförande (t. o. m. den 31 oktober 1962);
Thuresson, E. O., kansliråd, ordförande (fr. o. m. den 1 november 1962);
Hcsselström, O. B., byrådirektör (fr. o. m. den 1 november 1962);
Tornborg, C. G. F., byrådirektör.
Experter:
Lundberg, B. I., byråchef (fr. o. m. den 1 november 1962);
Oredsson, P. T. G., byråchef.
Sekreterare:
Lundberg, B. I., byråchef (t. o. m. den 31 oktober 1962);
van der Heeg, N., kanslisekreterare (fr. o. in. den 1 november 1962).
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1505),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1959: I H 20.
Utredningen bar under tiden december 1961—november 1962 hållit 10 sammanträden.
307
I H: 10
Riksdag sberättelsen år 1963
Utredningen har den 18 april 1962 avgivit betänkande om kansliarbetet
vid patentanmälningsavdelningarna (stencilerat).
Utredningen avser att under 1963 slutföra arbetet med återstående utredningsuppgifter,
avseende patent- och registreringsverkets publiceringsmetoder.
11. Utredning för översyn av normalpappersförordningen m. m.
(1960: I 23; 1961:1 19; 1962:I 17)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 september 1959 med
uppdrag att verkställa översyn av normalpappersförordningen m. m. (se
Post- och Inrikes tidn. den 19 oktober 1959):
Ericsson, Y. A. R., kanslichef.
Experter:
Nilsson, T. R., rektor;
Perla, G., avdelningschef (fr. o. m. den 14 februari 1962);
Swedlund, G. R., arkivråd.
Lokal: Biblioteksgatan 9, 3 tr.; tel. 63 11 70.
Direktiven för utredningen, se 1960: I H 23.
Utredningen har under tiden den 1 december 1961—den 30 november
1962 hållit 15 sammanträden.
Utredningen har den 20 januari 1962 avgivit ett förslag angående användning
av kulpennor för allmänna handlingar m. m. samt den 29 oktober
1962, efter remiss, utlåtande över viss ansökan om dispens från normalpappersförordningen
såvitt gäller fotografiskt papper av utländskt ursprung.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat i början av år 1963.
12. Svenska delegationen i nordiska ekonomiska samarbetsutskottet
(1961:1 21; 1962:1 18)
Utsedda enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 19 februari 1960 att såsom
ombud för Sverige deltaga i arbetet inom ett nordiskt ekonomiskt samarbetsutskott
(se Post- och Inrikes tidn. den 24 februari 1960):
önnesjö, K. E. A., direktör, f. d. statssekreterare, ordförande (t. o. m. den
14 maj 1962);
von Sydow, G., statssekreterare, ordförande (fr. o. m. den 15 maj 1962);
de Besche, H. W. A., biträdande kabinettssekreterare;
Kalderén, L. G., byråchef (t. o. m. den 21 september 1962);
Wickman, H. K., statssekreterare (fr. o. m. den 22 september 1962).
Suppleanter:
Englund, K. G. Å., byråchef;
von Sydow, E., utrikesråd;
Wennersten, P. G., kommerseråd.
Experter:
Bergström, S., byråchef;
Branting, J. E. M., direktör;
308
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 13
Croneborg, K. O. R., förste kanslisekreterare;
Eriksson, B. A., kommerseråd;
Joge, S. F., vice riksbankschef;
Klackenberg, S. L., budgetsekreterare (fr. o. m. den 14 oktober 1962);
Krantz, Å. A., byråchef;
Larson, S. E., byråchef;
Leuf, N. B., förste kanslisekreterare;
Lundström, H. O., byråchef;
Marklund, K. L., tullöverkontrollör;
Roos, G. E., revisor (fr. o. m. den 22 juni 1962);
Zander, Å. G. V., direktör.
Huvudsekreterare:
Leuf, N. B., förste kanslisekreterare.
Biträdande sekreterare:
Marklund, K. L., tullöverkontrollör.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1941),
rikssamt. växel 23 62 00 (huvudsekreteraren).
Direktiven för delegationen, se 1961: I H 21.
Nordiska ekonomiska samarbetsutskottet har under tiden december 1961
—november 1962 hållit 4 sammanträden, varjämte utskottets sekretariat
hållit 2 sammanträden. Samarbetsutskottets svenska delegation har under
samma tid haft 4 sammanträden. Under 1962 har 4 specialutskott med särskilda
sekretariat varit verksamma.
13. Malmutredningen för Norrbotten (1961: I 23; 1962: I 19)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
verkställa utredning av frågor, som äger samband med en inventering av
Norrbottens naturtillgångar (se Post- och Inrikes tidn. den 25 juli 1960):
Näslund, H. M. E., landshövding, ordförande;
Klackenberg, O. H., regeringsråd;
Kristensson, F., professor;
Lindbergson, K. A., överdirektör.
Experter:
Delin, L. A., revisionssekreterare (fr. o. m. den 1 september t. o. m. den 31
december 1962);
Dyrssen, G. P. T., hovrättsassessor;
Frietsch, O. R., statsgeolog (fr. o. m. den 16 januari 1962);
Sahlin, B. I., kommerseråd (fr. o. m. den 24 februari 1962).
Sekreterare:
Jonason, S. Å. H., kammarrättsråd (t. o. in. den 28 februari 1962);
Freden, E., direktör (fr. o. m. den 1 mars 1962; biträdande sekreterare
t. o. m. den 28 februari 1962).
Lokal: Norrlandsfonden, Smedjegatan 17, Luleå; tel. 222 30.
Direktiven för utredningen, se 1960: I H 23.
309
I H: 13 Riksdagsberättelsen år 1963
Utredningen har under tiden januari—oktober 1962 hållit 10 sammanträden.
Utredningen beräknas slutföra sitt arbete under år 1963.
14. Metallforskning skommittén (1961:1 24; 1962:1 20)
Tillkallade enligt Ivungl. Maj :ts bemyndigande den 11 november 1960 för
att verkställa utredning rörande den fortsatta verksamheten vid Metallografiska
institutet och vissa därmed sammanhängande frågor, avseende
bl. a. verkstadsindustriens behov av centralt bedriven forskning (se Postoch
Inrikes tidn. den 21 november 1960 och den 1 mars 1962):
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör, ordförande;
Lundberg, S. G. J., avdelningschef;
Simonsson, H. L., överdirektör.
Experter:
Andersson, A. O., t. f. professor (fr. o. m. den 1 september 1962);
Bergsman, B., överingenjör (fr. o. m. den 6 juni 1962);
Trägårdh, K. S. R., överingenjör (fr. o. m. den 6 juni 1962).
Sekreterare:
Foghelin, T. T. M., byrådirektör.
Lokal: Statskontoret, Birgerjarlstorg 10; tel. 22 08 60 (sekreteraren).
Direktiven för kommittén, se 1961: I H 24.
Kommittén har den 20 oktober 1961 avgivit delbetänkande (stencilerat)
om verksamheten vid Metallografiska institutet. Kommittén har därefter
med skrivelse den 26 januari 1962 överlämnat förslag till avtal angående
driften vid metallforskningsinstitutet under tiden den 1 juli 1962—den 30
juni 1967. Kommittén har samtidigt överlämnat förslag till nya stadgar för
institutet.
Tilläggsdirektiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet
den 16 februari 1962):
Med korrosion avses den förstörande verkan, som luft, vatten och vissa andra
ämnen utövar på metaller. Det vanligaste exemplet på dylik förstöring är rost. De
ekonomiska förlusterna genom korrosion är mycket stora — de uppskattas för vårt
land till cirka sexhundra milj. kronor om året.
Undervisning, forskning och upplysning om korrosion och korrosionsskydd bedrivs
i Sverige på flera håll. Främst sker det genom Ingenjörsvetenskapsakademiens
korrosionsnämnd. I dess arbete deltager ett stort antal experter, representerande
myndigheter, institutioner och privata företag med intressen i korrosionsfrågor.
Nämnden bedriver egna undersökningar med omfattande prov på olika stationer
och deltar även i det arbete, som genom European Federation of Corrosion äger
rum på det internationella planet. Vid Metallografiska institutet bedrivs sedan
länge forskning på korrosionsområdet, närmast med metallfysikalisk bakgrund.
Statens provningsanstalt behandlar inom ramen för sin beställningsverksamhet i
viss utsträckning frågor om korrosionsskador. Vid Tekniska högskolan i Stockholm
har från och med innevarande budgetår inrättats en professur i teknisk elektrokemi
och korrosionslära. Vid många industrier slutligen bedrivs forskning rörande korrosion
och korrosionsskydd.
Det görs alltså en hel del på detta område. Insatserna anses likväl otillräckliga.
310
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 14
Från fackhåll reses framför allt krav på förbättrad information i frågor om korrosionsskydd
och på tillskapande av ett korrosionsforskningscentrum. Frågan om
intensifiering av åtgärderna mot korrosion har också varit föremål för riksdagens
prövning. I anledning av motioner till 1961 års riksdag föreslog allmänna beredningsutskottet
i sitt utlåtande nr 25 tillsättande av en utredning om behovet av
effektiv information och rådgivning samt ökad forskning och undervisning på korrosionsområdet.
Som motiv pekade utskottet särskilt på de stora ekonomiska värden,
vilka här står på spel. Riksdagen biföll vad utskottet föreslagit (Rskr. nr 794).
Korrosionsproblem har under senare år tilldragit sig ökad uppmärksamhet. Bakom
ligger inte bara de stora värdeförlusterna och förekommande olycksrisker vid
materialförstöring. Den för närvarande otillfredsställande kunskapen om inträdande
korrosionsangrepp och deras omfattning verkar även hämmande på den tekniska
utvecklingen och på utbyggnad av den tekniska industrien. Exempelvis är
många problem inom atomenergiverksamheten beroende av om vissa korrosionssvårigheter
kan bemästras, över huvud taget måste räknas med att de inom produktion
och konsumtion successivt ökade kraven på hållfasthet och andra prestanda
hos materialen även reser krav på ökade insatser i fråga om forskning, utbildning
och information på materialförstöringsområdet. önskemålen om förstärkning
av de personella och materiella resurserna för bearbetning av korrosionsprohlemen
får därför anses vara väl grundade.
Vad gäller behovet av förbättrade utbildningsmöjligheter — som torde vara huvudvillkoret
för varje effektivt utvecklingsarbete på detta område — har numera på
högskolestadiet särskilda förutsättningar skapats genom tillkomsten den 1 juli 1961
vid Tekniska högskolan i Stockholm av en professur i teknisk elektrokemi och korrosionslära.
Givetvis kommer inom denna professur att rymmas forskning inom
korrosionsområdet.
Rörande den vid Metallografiska institutet bedrivna korrosionsforskningen må
erinras, att omfattningen av institutets hela verksamhet efter den 1 juli 1962 — när
nu gällande avtal om statsbidrag till institutsdriften upphör — nyligen har varit
föremål för utredning av särskilda sakkunniga, metallforskningskommittén. Kommittén
har i sitt arbete ägnat uppmärksamhet åt även frågan om utbyggnad av institutets
arbete på korrosionsområdet. Det heter därom i betänkandet — som bl. a.
föreslår höjning av institutets kostnadsram med 400 000 kronor för år under en
flerårsperiod — att kommittén förutsätter, att de korrosionsproblem, för vilkas lösning
krävs metallfysikalisk expertis och utrustning, blir föremål för fortsatt och
intensifierad forskning. Om kommitténs förslag vinner statsmakternas bifall — avsikten
är att frågan skall underställas 1962 års riksdag — kommer sålunda på detta
område en utökning att ske av korrosionsforskningen i landet.
Men de nu nämnda åtgärderna innefattar inte en samlad lösning av föreliggande
problem. Kvar står bl. a. hela spörsmålet om åstadkommande av en effektiv samordning
av alla de till korrosionskomplexet hörande frågorna. Hur den samordningen
lämpligen bör organiseras är svårt att bedöma. En lösning — måhända den
som ligger närmast till hands — är att samordningen anförtros åt Ingeniörsvetenskapsakademiens
korrosionsnämnd, som redan utför ett mycket värdefullt arbete
på upplysnings- och rådgivningssidan och i viss utsträckning även bedriver forskning
i egen regi. Men även andra vägar är tänkbara och bör undersökas vid den
allsidiga utredning av korrosionsproblemen, som riksdagen har föreslagit och som
jag anser nu böra komma till stånd.
För att vinna en tillfredsställande lösning av samordningsfrågan och effektiviscring
över huvud taget av arbetet på hithörande område torde förutsättas att ökade
resurser tillföres verksamheten. Det bör ankomma på utredningen att bedöma
storleken av erforderligt medelstillskott. Med hänsyn till de omfattande ekonomiska
intressen, som industrien har att bevaka på korrosionsområdet, förutsätter jag cmel
-
311
I H: 14 Riksdagsberättelsen år 1963
lertid att en betydande del av ökningen bidragsvägen ställs till förfogande av näringslivet.
Utredningen torde lämpligen böra ombesörjas av den sittande metallforskningskommittén,
till vars förfogande därvid bör stå erforderlig ytterligare ekonomisk
och teknisk expertis i korrosionsfrågor. I fråga om finansieringen av den utökade
verksamheten torde utredningen böra ta upp diskussioner och förhandlingar med
de berörda industrierna, dock utan befogenheter för utredningen på detta stadium
att teckna bindande överenskommelser. Innan korrosionsproblemen närmare behandlas
bör kommittén slutföra pågående utredning om inrättande av ett branschforskningsinstitut
för tillgodoseende av verkstadsindustriens behov av centralt bedriven
forskning.
Kommittén har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 18 sammanträden, omfattande tillsammans 22 sammanträdesdagar.
Kommittén har med skrivelse den 26 januari 1962 till Kungl. Maj :t överlämnat
ett under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande slutet avtal av
den 24 januari 1962 mellan staten och Stiftelsen Svensk järn- och metallforskning
angående driften av Institutet för metallforskning (Metallografiska
institutet).
Utredningsarbetet kommer att fortgå under år 1963.
15. Kvarntorpskommissionen (1962: I 22)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 juni 1961 med
uppgift att verkställa det utrednings- och planeringsarbete samt vidtaga
de åtgärder i övrigt, som föranledes av oljeskifferutredningens förslag rörande
Svenska skifferoljeaktiebolagets verksamhet (se Post- och Inrikes
tidn. den 5 juli 1961):
önnesjö, K. E. A., direktör, f. d. statssekreterare, ordförande;
Hjalmarson, H. H., direktör;
Lundberg, K. F. V., förbundsordförande;
Pilo, C.-W., direktör;
Rehnberg, K. B., byråchef (fr. o. m. den 1 december 1962);
Sännås, B. R., generaldirektör (t. o. m. den 30 november 1962);
Thilert, C. R., byråchef;
Thuresson, E. O., kansliråd;
Tunhammar, E. W., direktör;
Werner, E., landssekreterare.
Experter:
Hansson, N. L., byrådirektör (fr. o. m. den 1 januari 1962);
Löwbeer, T., lagbyråchef (fr. o. m. den 2 februari 1962).
Sekreterare:
Dahlkvist, H. V., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1668),
rikssamt. växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1962: I H 22.
Kommissionen har under tiden november 1961—november 1962 hållit
5 sammanträden.
312
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 17
Kommissionen har till chefen för handelsdepartementet den 10 mars
1962 anmält en mellan skifferoljebolaget och Svenska Esso AB under medverkan
av kommissionen träffad preliminär överenskommelse om överlåtelse
till sistnämnda bolag av distributions- och försäljningsrörelsen för
gasol. Kommissionen har vidare i skrivelse till departementschefen den 18
december 1962 framlagt vissa synpunkter på riktlinjerna för den fortsatta
verksamheten i Kvarntorp.
Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete under år 1963.
16. Sakkunniga med uppdrag att verkställa översättning av
Romfördraget, m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juli 1962 med
uppdrag att verkställa översättning av Romfördraget jämte dettas följdförfattningar,
m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 augusti 1962):
Löwbeer, T., lagbyråchef, ordförande;
Lundström, H. O., byråchef;
Olsson, H.-O., förste sekreterare;
Senning, C. O., tjf. byråchef.
Sekreterare:
Wrangmark, S. B., pol. mag., civ.ekon.
Lokal: Kommerskollegium, Birgerjarlstorg 5; tel. växel 22 36 00, ankn.
156 (sekreteraren).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
De sakkunniga har intill den 1 november 1962 hållit 5 sammanträden.
De sakkunniga arbetar för närvarande med översättningen av Romfördraget
och avser att i ett andra skede inrikta sin verksamhet på CECA-fördraget,
Euratomfördraget och viktigare tillämpningsföreskrifter till de tre
huvudfördragen.
Arbetet beräknas pågå under hela år 1963.
17. Sakkunniga för utredning angående företagareföreningarnas organisation
och verksamhet
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 23 november 1962 för
att verkställa utredning angående företagareföreningarnas organisation och
verksamhet (se Post- och Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Ringström, K. G., riksgäldsdirektör, ordförande;
Andersson, T. (i Brämhult), led. av I kamin.;
Eklöf, K. G. A., bankokommissarie;
Stefanson, R. S. S., led. av I kamm.;
Söderberg, S. T. It., led. av I kamm.
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 23
november 1962):
Det råder allmän enighet i vårt land om angelägenheten av att det allmänna
på olika sätt befrämjar hantverkets och småindustrins utveckling. Behovet av åtgärder
i sådant syfte har under de senaste åren blivit alltmer påtagligt. Särskilt
313
I H: 17
Riksdag sberättelsen år 1963
bär de problem krävt uppmärksamhet, som sammanhänger med de mindre företagens
kapitalförsörjning. Statsmakterna har också i olika hänseenden skapat förutsättningar
för en förbättrad kapitaltillförsel. Sålunda har de av kommerskollegium
i samverkan med företagareföreningarna handhavda garantiramarna för
lån till hantverks- och industriföretag m. m. utvidgats samt successivt ökade avsättningar
gjorts till statens hantverks- och industrilånefond, från vilken företagareföreningarna
väsentligen erhåller sina kreditmedel. Det kan vidare nämnas,
att Aktiebolaget Industrikredit, vars verksamhet är inriktad på primärkrediter
till mindre och medelstora företag, fått ökade utlåningsmöjligheter samtidigt som
det kompletterats med ett särskilt institut för sekundärkrediter, nämligen Aktiebolaget
Företagskredit. — Det allmännas insatser har emellertid icke inskränkt
sig till kreditområdet. Genom de årliga administrationsbidrag, som staten i likhet
med landstingen utbetalar till företagareföreningarna, har man sålunda bl. a.
velat möjliggöra för föreningarna att genom en rådgivande och konsulterande
verksamhet aktivt stödja företagen i deras strävanden att rationalisera, utveckla
och anpassa sin produktion och försäljning efter marknadens krav.
Av det föregående framgår, att de statliga insatserna till förmån för hantverk
och småindustri i olika hänseenden anknutits till företagareföreningarna. Dessa,
som numera finns i landets samtliga län, är fristående ekonomiska föreningar,
vilkas administration finansieras dels med de förenämnda administrationsbidragen
från staten och landstingen, dels med egna inkomster i forin av konsuitationsavgifter,
ränteinkomster etc. Verksamheten innefattar förutom kreditgivning och
kreditförmedling också rådgivande och konsulterande uppgifter. I arbetet ingår
vidare att medverka till lokaliseringspolitiskt betingad nyetablering av företag på
därför lämpliga orter i länen.
Genom utbyggnaden av det statliga kreditstödet till hantverket och småindustrin
har behov av en förstärkning av de administrativa och personella resurserna
inom föreningarna aktualiserats. Ökat utrymme har sålunda inom dessa
fått ägnas arbetet med dels den egna kreditgivningen med medel, som lånats upp
från hantverks- och industrilånefonden, dels beredningen av lånegarantiärenden.
I propositionen nr 124 till årets riksdag angående tillskapande av Aktiebolaget
Företagskredit m. m. förutskickades också med hänsyn till föreningarnas växande
låneuppgifter, att deras organisation och verksamhet skulle bli föremål för översyn
genom en särskild utredning. Denna borde även till närmare prövning upptaga
vad 1900 års företagskreditutredning i sitt betänkande anfört om önskvärdheten
av ett visst risktagande från föreningarnas egen sida som förutsättning för
en mer väsentligt utvidgad med statsmedel finansierad utlåningsverksamhet. —
Det må i sammanhanget konstateras, att föreningarna för närvarande är mycket
olika rustade att möta de anspråk, som ställes på dem. över huvud torde gälla,
att det inom ramen för en mera begränsad personalorganisation varom här är
fråga är förenat med svårigheter att både bedriva en effektiv upplysnings- och
rådgivningsverksamhet av företrädesvis teknisk natur samt handlägga låneärenden.
I och med att låneverksamheten intager en alltmer framträdande plats i arbetet
gör sig därför ett behov gällande att komplettera den övervägande tekniska
personal, som finns inom föreningarna, med ekonomisk och kommersiell sakkunskap
för bedömningen av kreditfrågorna.
En översyn av företagareföreningarnas arbetsförhållanden torde naturligen även
böra innefatta deras rådgivande verksamhet. Denna är delvis av allmänt informerande
art, delvis innefattar den en mera ingående konsultationsservice i främst
tekniska men även ekonomiska, organisatoriska och andra frågor. Det finns anledning
räkna med att verksamheten i de former och i den utsträckning den hittills
kunnat bedrivas inneburit ett gott stöd åt hantverks- och småindustriföretagen
i deras utvecklingssträvanden. Anspråken på rådgivnings- och konsultations
-
314
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 18
service växer emellertid i takt med att företagen genom den allt snabbare tekniska
utvecklingen och de successivt ändrade marknadsförutsättningarna ser sig
nödsakade att genomföra rationaliseringar och omställningar.
Som redan antytts skall föreningarna i sin verksamhet även ägna uppmärksamhet
åt de lokaliseringspolitiska frågorna, vilket kräver särskilda insatser i utrednings-
och konlaktarbete. Hur föreningarnas uppgifter härvidlag i fortsättningen
lämpligen skall handhas är ett spörsmål, som det närmast ankommer på den pågående
utredningen om näringslivets lokalisering att behandla i samband med
övervägandena av den framtida regionala organisationen av det lokaliseringspolitiska
arbetet. Vid en översyn av föreningarnas arbetsförhållanden är det därför
nödvändigt att hålla ett fortlöpande samråd med nämnda utredning.
Då jag nu förordar, att en utredning genom särskilda sakkunniga verkställes
angående företagareföreningarnas organisation, blir uppgiften i första hand att
bestämma dels den närmare arten och omfattningen av den kreditberedande och
rådgivande verksamheten, dels inom vilken organisatorisk ram, med vilken personal
och på vad sätt denna verksamhet skall bedrivas.
I fråga om kreditverksamheten bestämmes de administrativa behoven väsentligen
av kreditstödets totala omfattning och av de grunder, efter vilka kreditresurserna
fördelas mellan olika delar av landet. En naturlig utgångspunkt för de sakkunniga
blir därvid storleken och fördelningen av den kreditvolym, som för närvarande
förmedlas under medverkan av föreningarna. De sakkunniga är dock
oförhindrade att närmare överväga och vid organisationens utformning beakta
hur behovet av kreditstöd kan komma att utvecklas under olika betingelser.
Det bör vara en strävan att förenkla och effektivisera föreningarnas verksamhet
genom lämplig samverkan med andra institutioner och sammanslutningar. I
låneverksamheten synes sålunda ett samarbete med det statliga och enskilda bankväsendet
vara till fördel. Vad angår upplysnings- och rådgivningsverksamheten
kan ifrågasättas om icke en viss avlastning är möjlig genom att föreningarna i
ökad omfattning anlitar den service på detta område, som exempelvis statens
hantverksinstitut samt Sveriges hantverks- och industriorganisation tillhandahåller.
Beträffande hantverksinstitutet förutsättes därvid, att ett vidgat samarbete
skall kunna komma till stånd utan att därav föranleds anspråk på statsmedel till
ytterligare organisatorisk och personell utbyggnad av institutet.
Frågan hur kostnadstäckningen för föreningarnas totala administration på längre
sikt lämpligen bör fördelas på egna inkomster i form av räntevinster, konsultationsavgifter
etc. och på direkta administrationsbidrag från stat och landsting
bör närmare behandlas av utredningen. I samband därmed torde även böra övervägas
i vad mån det är möjligt och lämpligt att — på sätt 1960 års företagskreditutredning
förordat — införa en ordning innebärande att föreningarna i sin långivning
står viss egen risk. — Ur statens synpunkt skulle det vara värdefullt, om
en fast beräkningsgrund för det statliga administrationsbidraget kunde skapas
genom exempelvis en anknytning av detta till en bestämd minimiorganisation för
föreningarna.
18. Utredning rörande frågan om utformningen an det statliga stödet till de
svenska handelskamrarna i utlandet in. m.
Tillkallad enligt Kungi. Maj:ts bemyndigande den 7 december 19G2 med
uppdrag alt såsom sakkunnig utreda frågan om utformningen av det statliga
stödet till de svenska handelskamrarna i utlandet m. in. (se Post- och
Inrikes tidn. den 17 december 1962):
Ternström, O. A., byråchef.
815
I H: 18
Riksdagsberättelsen år 1963
Sekreterare:
Stensson, J.-Th., amanuens.
Lokal: Handelsdepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00, rikssamt.
växel 23 62 00 (sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Lange till statsrådsprotokollet den 7 december
1962):
De svenska handelskainrarna i utlandet utgör en betydelsefull del av vårt lands
kommersiella utlandsrepresentation och fyller en viktig uppgift, när det gäller
att främja handeln mellan Sverige och andra länder. T växande utsträckning har
handelskamrarna kunnat erbjuda service åt svenska exportföretag, som för sin
utlandsverksamhet behöver aktuella upplysningar rörande avsättningsförhållanden,
tullar, importbestämmelser o. s. v. på olika marknader. Det har också ankommit
på kamrarna att genom bistånd till svenska utställningar och liknande
exportfrämjande evenemang, genom publicistisk verksamhet och personligt kontaktarbete
bidraga till att skapa och befästa ett intresse för svenska varor. För
att helt allmänt sprida kännedom om Sverige och svenska förhållanden spelar
kamrarnas publicitetsverksamhet en roll. I handelskamrarna har under årens
lopp byggts upp en fond av värdefulla erfarenheter på detta område. Kamrarna
har tillika kommit att utgöra betydelsefulla stödjepunkter för de lokala svenska
affärskolonierna i verksamhetsländerna.
Finansieringen av handelskamrarnas verksamhet är i princip baserad på bidrag
från näringslivet. Vid sidan härav utgår emellertid till flertalet handelskamrar
betydande statsbidrag, som i flera fall överstiger inkomsterna genom medlemsavgifter.
I en den 6 oktober 1961 dagtecknad promemoria framhöll den s. k.
exportstödsberedningen, att den samverkan i arbetet på att främja den svenska
utrikeshandeln på det kommersiella planet, som i handelskamrarnas form kunnat
etableras mellan staten, svensk industri och handel samt svenska affärskolonier i
olika delar av världen, är av väsentligt värde. Beredningen förordade, att staten
skulle lämna fortsatt stöd i ungefär hittillsvarande omfattning till handelskamrarna.
Så har även skett. För budgetåret 1962/63 anvisades under X ht ett anslag
om 745 000 kronor såsom bidrag till svenska handelskamrarna i utlandet.
Den betydelse, som handelskamrarna har för den allmänna svenska upplysningsverksamheten
utomlands, synes mig utgöra ytterligare en väsentlig motivering
för att även fortsättningsvis allmänna medel bör utgå såsom stöd till kamrarna.
I detta sammanhang vill jag emellertid erinra om att målsättningen för
handelskamrarnas publicistiska verksamhet enligt exportstödsberedningen icke
alltid preciserats i den utsträckning, som kunde vara önskvärd. Exportstödsberedningen
ansåg, att mer borde kunna göras för att stödja de olika tidskrifterna
och föreslog att detta borde ske inom ramen för en förutsedd samordning av upplysningsverksamheten
utomlands.
Handelskamrarnas publicistiska verksamhet utgör emellertid icke någon isolerad
sektor av kamrarnas arbete. Frågan om stöd till denna kan därför icke med
fördel skiljas från det vidare spörsmålet om statens stöd till handelskamrarna
över huvud. Verksamhetens expansion och en i åtskilliga länder snabbt stigande
kostnadsnivå har ställt allt större anspråk på handelskamrarnas ekonomi. Det
har icke alltid varit möjligt att möta dessa kostnadshöjningar genom bidragsökningar
från allmänt och enskilt håll. Möjligheterna att förstärka handelskamrarnas
ekonomiska underlag genom större tillskott från medlemmarna bedömes av
kamrarna själva såsom starkt begränsade. Detta har lett till att kamrarnas anspråk
på statsbidrag stegrats. De senaste årens utveckling har lett till en ökad andel
statsfinansiering i handelskamrarnas ekonomi.
I detta läge synes det lämpligt att närmare utreda frågorna rörande formerna
316
Kommittéer och sakkunniga: Handelsdepartementet I H: 18
för och omfattningen av statens stöd till de svenska handelskamrarna utomlands.
En dylik utredning bör syfta till att klargöra huruvida statsbidragen i fortsättnngen
kan utformas till att avse en viss avgränsad sektor av kamrarnas verksamhet
eller anknytas till bestämda typer av fasta kostnader, exempelvis på adruinistrationssidan.
Sveriges allmänna exportförening har nyligen inom ramen för
sin organisation upprättat ett särskilt kansli, avsett att tjäna som central stödjepunkt
i Sverige för handelskamrarna. Det bör inom utredningen övervägas, om
denna form av samordning, som redan visat sig värdefull, kan föranleda ett längre
gående gemensamt utnyttjande av de organisatoriska resurserna i Sverige och
därigenom leda till rationalisering och ökad effektivitet icke minst i vad avser
kamrarnas publicistiska verksamhet. Arbetsfördelningen mellan handelskamrarna
och eventuella andra på verksamhetsorten befintliga svenska organ, statliga
eller statsunderstödda, bör även ägnas uppmärksamhet i sammanhanget.
För en dylik utredning synes det lämpligt att tillkalla en särskild sakkunnig,
som efter samråd med den särskilde rådgivaren i frågor rörande svensk upplysningsverksamhet
i utlandet samt med berörda näringsorganisationer bör lägga
fram förslag till den framtida utformningen av det statliga stödet till de svenska
handelskamrarna i utlandet.
317
I In: 1
Riksdag sberättelsen år 1963
Inrikesdepartementet
A. Kommittéer som avslutat sill verksamhet under 1962
1. Kommittén för översyn av hälso- och sjukvården i riket (ÖHS-kommittén)
(1960:1 21; 1961:1 15; 1962:1 18)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 april 1954 för att
verkställa översyn av hälso- och sjukvården i riket med särskild hänsyn
till den öppna vården (se Post- och Inrikes tidn. den 17 maj 1954):
Sterner, R. M. E., generaldirektör, ordförande;
Engström, S. O. L., ekonomidirektör;
von Friesen, O. B., med. lic., led. av II kamm.;
Inghe, P. G., professor;
Johansson, E. O., med. doktor, l:e underläkare vid Södersjukhuset;
Karlsson, Eva O., folkskollärarinna, led. av II kamm.;
Nilsson, L. G., landstingsdirektör;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kamm.;
Thorsson, Inga, förbundsordförande;
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd.
Experter:
Hakeman, Elin, landstingsassistent;
Sandestedt, J. B. E., byrådirektör.
Sekreterare:
Adin, B. H., t. f. assessor.
Direktiven för kommittén se 1955: I In 46 och 1959: I In 23.
Kommittén har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 7 sammanträden.
Kommittén har i december 1962 avgivit betänkande angående sjukhus och
öppen vård (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredning av frågan om utbildning av distriktssköterskebarnmorskor
m. m. (1960:1 25; 1961:1 18; 1962:1 21)
Kungl. Maj:t har den 30 juni 1955 uppdragit åt medicinalstyrelsen att i
samråd med styrelsen för statens institut för folkhälsan och styrelsen för
barnmorskeläroanstalten i Göteborg samt med beaktande av vad föredragande
departementschefen anfört i prop. nr 129/1955 (s. 25—26) utreda
möjligheterna att — utan att eftersätta kravet på erforderlig kompetens för
innehav av kombinerade distriktssköterske- och barnmorsketjänster —
förkorta utbildningstiden för distriktssköterskebarnmorskorna.
318
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 3
Såsom experter för att biträda med utredningsarbetet har tillkallats:
von Hofsten, S. E. C., landstingsdirektör;
Lundgren, Karin M., rektor för statens sjuksköterskeskola i Norrköping;
Lundkvist, Brita S., biträdande första distriktssköterska.
Sekreterare:
Linde, Marianne, t. f. förste byråsekreterare.
Utredningsarbetet omfattade ursprungligen även annan fråga, i vilken
betänkande avgivits i augusti 1957.
Vidare har Kungl. Maj:t den 20 mars 1959 uppdragit åt medicinalstyrelsen
att verkställa översyn av distriktssköterskeutbildningen.
Såsom experter att biträda med utredningsarbetet i denna del har tillkallats:
Liljekrantz,
Birgitta, första distriktssköterska;
Lundin, G. T. W., länsläkare.
Utredningen har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 3 sammanträden.
Utredningen har i november 1962 avgivit betänkande angående översyn
av distriktssköterskeutbildningen m. m. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. Götaålvskommittén (1960: I 30; 1961: I 22; 1962: I 23)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 juni 1957 för att
verkställa utredning av vissa genom rasriskerna i Götaälvdalen aktualiserade
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1957):
Lemne, M. H., landshövding; ordförande;
Andersson, T. A., kommunalkamrerare;
Bodén, S. J., ingenjör;
Eriksson, G. L., t. f. expeditionschef;
Hanson, G. H., civilingenjör, led. av I kamm.;
Larsson, A. P., kommunalkamrerare;
Lidgren, K. F., överingenjör;
Nilsson, K. V. T., teknisk direktör;
Trued, S. T., direktör.
Expert:
Lindskog, K. G., avdelningschef.
Sekreterare:
Paulsson, Ä. M., förste länssassessor.
Direktiven för kommittén, se 1958: I In 48.
Kommittén har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 6 sammanträden.
Kommittén har den 6 september 1962 avgivit betänkande angående rasriskerna
i Götaälvdalen (SOU 1962: 48).
Uppdraget är därmed slutfört.
319
I In: 4 Riksdagsberättelsen år 1963
4. Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén för utredning av frågan
om gemensam nordisk arbetsmarknad för läkare och tandläkare
(1960:1 31; 1961:1 23; 1962:1 24)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 att för
Sverige deltaga i en internordisk kommitté för att utreda frågan om gemensam
nordisk arbetsmarknad för läkare och tandläkare:
Persson, C. J. G., statssekreterare, ordförande;
Osvald, O. K., medicinalråd;
Rahm, A. H. B., byråchef.
Experter:
Gröndal, H. O. F., landstingsdirektör;
Oldmark, I., verkställande direktör i Sveriges tandläkarförbund.
Sekreterare:
Tengwall, J. O., t. f. byrådirektör.
Under tiden 1 december 1961—30 november 1962 har den internordiska
kommittén hållit 1 sammanträde, varjämte de sakkunniga för Sverige sammanträtt
2 gånger.
Utredningen har den 7 maj 1962 avgivit betänkande om nordisk arbetsmarknad
för tandläkare (Nordisk utredningsserie 1962:6).
Uppdraget är därmed slutfört.
5. 1957 års polisutredning (1960:1 35; 1961:1 26; 1962:1 26)
Tillkallade den 29 november 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande
den 25 oktober 1957 för att verkställa utredning av frågan om huvudmannaskapet
för polisväsendet m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 4 december
1957):
Hedlund, G., jur. doktor, f. d. generaldirektör, led. av II kamm., ordförande;
Dahlman, S.-O., direktör i svenska stadsförbundet;
Höfde, H. A., polismästare;
Lindström, E. G. J., landsfogde;
Oredsson, S. M., byråchef;
Pettersson, A. G., skyddskonsulent, led. av I kamm.;
Rundberg, J., förste poliskonstapel, förbundsordförande;
Rylander, A. O. E., landshövding, f. d. riksdagsman;
Svensson, S. A., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Tengroth, K.-E., direktör i svenska landskommunernas förbund;
Åkesson, N. O., landssekreterare.
Experter:
Djurberg, L. G. H., byråchef;
Waesterberg, L. B., landsfiskal.
Sekreterare:
Vinberg, E. T., byråchef.
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 56.
320
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 8
Utredningen har den 26 juni 1961 avgivit betänkande, kallat »Huvudmannaskapet
för polisväsendet m. m.» (SOU 1961:34).
Genom beslut den 30 mars 1962 har Kungl. Maj:t förordnat, att ifrågavarande
utredningsuppdrag icke skall vidare fullföljas.
Uppdraget är därmed slutfört.
6. Förberedande undersökning rörande medicinalstyrelsens organisation och
arbetsuppgifter m. m. (1960: I 53; 1961: I 38; 1962: I 30)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 9 oktober 1959 för att
verkställa en förberedande undersökning rörande medicinalstyrelsens organisation
och arbetsuppgifter samt därmed sammanhängande frågor:
Wihlborg, H. H., byråchef.
Utredningsmannen har den 24 september 1962 avgivit utlåtande över
medicinalstyrelsens skrivelse den 1 juni 1962 angående åtgärder för att
sammanföra den nuvarande tudelade rättspsykiatriska organisationen till
en gemensam organisation. Utredningsmannen har med skrivelse den 8 oktober
1962 överlämnat utredningsmaterialet.
Uppdraget är därmed slutfört.
7. CSB-utredningen (1961:1 41; 1962: I 31)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 mars 1960 för att
utreda centrala sjukvårdsberedningens arbetsuppgifter och organisation
m. m. (Se Post- och Inrikes tidn. den 26 mars 1960):
Anneli, E. G., överdirektör, ordförande;
Henrikson, E. L., landstingsdirektör;
Wictorson, K.-E. A., sjukhusdirektör.
Experter:
Högberg, G., sjukhusdirektör;
Johnsson, Inga, H. L., sekreterare;
Molander, M. E., arkitekt;
Wilander, M. O., överläkare.
Sekreterare:
Lindholm, E. E. K.-A., t. f. förste kanslisekreterare.
Direktiven för utredningen, se 1961: I In 41.
Utredningen, som under tiden 31 oktober 1961—29 juni 1962 hållit 12
sammanträden, har den 16 juli 1962 avgivit betänkande, kallat »Utbildning
av sjukvårdsadministratörer» (SOU 1962: 38).
Uppdraget är därmed slutfört.
8. Polislärarutredningen (1961: I 43; 1962: I 33)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 1 april 1960 för att
verkställa en översyn av lärarnas tjänstgöringsförhållanden vid statens polisskola
jämte därmed sammanhängande förhållanden (se Post- och Inrikes
tidn. den 27 april 1960):
Vestlund, A. G., folkliögskoleinspektör.
It Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml.
RiksdaKsberättelsen
321
I In: 8
Riksdag sberättelsen år 1963
Sekreterare:
Wångstedt, K. J. E., byrådirektör.
Direktiven för utredningen, se 1961:1 In 43.
Den 21 juni 1961 avgavs en promemoria med förslag till vissa ändringar
i tjänstgöringsförhållandena för de heltidsanställda lärarna vid statens polisskola.
I samband därmed anmäldes att en bedömning av övriga i direktiven
omförmälda spörsmål och ett slutförande av utredningsuppdraget
borde anstå till dess en mer allmän översyn av polisskolans verksamhet
kommer till stånd och därvid samordnas med eller inordnas i nämnda översyn.
Med stöd av Kungl. Maj:ts den 29 december 1961 givna bemyndigande
har chefen för inrikesdepartementet den 13 februari 1961 tillkallat sakkunniga
för att verkställa översyn av polisutbildningen m. m. — 1962 års polisutbildningskommitté
— och därvid överfört de för polislärarutredningen
återstående utredningsuppgifterna på kommittén.
Uppdraget är därmed slutfört.
9. Utredning rörande tillverkningen av BCG-vaccin m. m. (1962: I 40)
Tillkallad genom Kungl. Maj :ts beslut den 21 april 1961 för att verkställa
utredning rörande vilka åtgärder som må erfordras för att vidmakthålla
tillverkningen inom riket av BCG-vaccin samt att, om ett överförande av
tillverkningen i statlig regi finnes böra förordas, avgiva förslag beträffande
organisationen och de ekonomiska förutsättningarna härför:
Holmqvist, S. E., byråchef.
Utredningen har i november 1962 avlämnat preliminär promemoria angående
organisationen av BCG-vaccintillverkningen m. m. (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
10. 1961 års samarbetsgrupp för främjande av rationaliseringsåtgårder
inom sjukvården m. m. (1962: I 41)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 med
uppgift att dels överväga och hos vederbörande huvudmän avgiva förslag
till sådana åtgärder inom sjukvården, som kunna antagas vara ägnade att
motverka den rådande bristen på vårdpersonal, dels ock åvägabringa en rationell
samordning av eventuellt erforderliga stängningar av vårdavdelningar
vid sjukhusen i riket under sommaren 1962:
Rydback, A. V. L., expeditionschef, ordförande;
Andersson, K. E. H., kanslidirektör;
Carlsten, C. A., professor;
Grönwall, A. J. T., professor;
Karlén, G. H., överdirektör;
Lindvall, H., kommunalråd;
Sandberg, H. A. S., landstingsdirektör;
von Zweigbergk, J. O., medicinalråd.
Representanter för personalorganisationer:
Binett, P. E., förbundssekreterare;
322
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 11
Zetterström-Lagerwall, Gerd, direktör;
Göransson, J. A., överläkare (fr. o. m. den 9 februari 1962).
Experter:
Gunnarsson, N G. A., byråchef (fr. o. m. den 1 mars 1962);
Royen, S. N. H., organisationsdirektör (fr. o. m. den 29 november 1961).
Sekreterare:
Thorsell, Y. N., sekreterare (fr. o. in. den 1 mars 1962).
Biträdande sekreterare:
Andersson, L. E., kanslisekreterare (fr. o. m. den 12 juni 1962).
Intill den 1 december 1962 har samarbetsgruppen hållit 9 sammanträden.
Vidare har samarbetsgruppen under året avgivit 6 rapporter, den 5 februari
n:ris 1 och 2 angående inrättande av expeditionsbiträdestjänster inom
vårdavdelningar m. m. resp. samordning av sommarstängningen, den 22 maj
n:ris 3 och 4 angående allmänna synpunkter på sjukvårdsorganisationen
resp. utnyttjande av stängda vårdavdelningar eller vårdavdelningar som riskerar
att stängas på grund av brist på vårdpersonal m. m„ den 30 maj nr 5
angående sjukvårdsresurserna sommaren 1962 samt den 9 november angående
centraliserad och samordnad hemsjukvård.
Genom beslut den 9 november 1962 har Kungl. Maj :t förordnat att fr. o. m.
den 1 december 1962 skall vid centrala sjukvårdsberedningens sida inrättas
ett råd för sjukhusdriftens rationalisering, ävensom meddelat vissa bestämmelser
för rådet att gälla tills vidare.
Med anledning av Kungl. Maj :ts förenämnda beslut har chefen för inrikesdepartementet
samma dag beslutat dels att 1961 års samarbetsgrupp för
främjande av rationaliseringsåtgärder inom sjukvården m. m. skall upphöra
med sin verksamhet fr. o. m. den 1 december 1962, dels ock att de åt
ledamöterna, personalrepresentanterna, experterna och sekreterarna i samarbetsgruppen
givna uppdragen fr. o. m. nämnda dag skola upphöra att
gälla.
Uppdraget är därmed slutfört.
11. Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande statens brandskola
(1962: I 46)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts beslut den 29 november 1961 för att inom
inrikesdepartementet biträda med utredning rörande de i brandlagsrevisionens
betänkande »Reviderad brandlagstiftning» (SOU 1960: 34) och remissyttrandena
däröver upptagna utbildningsfrågorna samt framlägga förslag
till erforderliga utbildningsbestämmelser med angivande av personal och lokalbehov:
Hultqvist,
S. E. H., rektor vid statens brandskola.
Expert:
Källner, C.-G., hovrättsfiskal (fr. o. m. den 19 februari 1962).
Utredningen har dels den 14 mars 1962 avgivit promemoria angående utbildningen
vid statens brandskola med förslag angående utbildningsordningar
i skolans olika klasser och kurser, utbildningsverksamhetens omfatt
-
323
I In : 11
Riksdagsberättelsen år 1963
ning, personalstat och lokalprogram (stencilerad), dels den 4 juli 1962 avgivit
promemoria med förslag till stadga för statens brandskola (stencilerad).
Uppdraget är därmed slutfört.
12. 1962 års utredning om Serafimerlasarettet
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 för
utredning av vissa byggnads- och utrustningsfrågor vid Serafimerlasarettet:
Lindh, T. B. E., byråchef.
Experter:
Biörck, K. G. W., professor;
Thorp, J.-H., t. f. byråchef;
Vogt, V., byrådirektör.
Rietz-ödeen, Ann Mari, fru (fr. o. in. den 2 mars 1962).
Särskilda direktiv har ej lämnats.
Chefen för inrikesdepartementet har med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande
den 29 december 1961 uppdragit åt utredningsmannen att i samarbete
med företrädare för Stockholms stad verkställa utredning och framlägga
förslag rörande erforderliga om- och tillbyggnadsarbeten samt nödvändig
utrustningsanskaffning vid Serafimerlasarettet för iordningställandet för annan
lasarettets verksamhet av de lokaler, som friställas vid överflyttningen
till karolinska sjukhuset av lasarettets neurologiska och neurokirurgiska
kliniker, ävensom övriga byggnads- och utrustningsåtgärder vid lasarettet,
som oundgängligen måste vidtagas för att sjukvård, undervisning och forskning
skall kunna därstädes godtagbart bedrivas intill dess nya undervisningslokaler
vid S:t Görans sjukhus senast före utgången av år 1976 kunna
tagas i bruk.
överläggningar har under utredningsarbetets gång fortlöpande ägt rum
med berörda klinikchefer och övriga ämnesföreträdare. De förslag till åtgärder
utredningsmannen avser att framlägga är f. n. föremål för bearbetning
ur kostnadssynpunkt.
Utredningsmannen har i december 1962 avgivit betänkande med förslag
till om- och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid
lasarettet (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
13. Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets
utbyggande m. m. (1960: I 16; 1961: I 12; 1962: I 15)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndiganden den 26 maj 1939, den 10
november 1944, den 7 september 1945 och den 11 december 1953:
Lingman, J., landshövding, ordförande (avliden den 5 oktober 1962);
324
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I Int 14
Rydback, A. V. L., expeditionschef, ordförande (ordförande fr. o. m. den 19
oktober 1962);
Friberg, S. A., professor, rektor för karolinska institutet;
Larsson, E. A., jur. doktor;
Oredsson, S. M., byråchef (fr. o. m. den 11 maj 1962).
Experter:
Biörck, K. G. W., professor;
Karlén, G. H., överdirektör.
Sekreterare:
Svedberg, J., t. f. budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Stenfors, B. I. L., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00
(sekreteraren).
Kommissionens av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall meddelade uppdrag
avser numera i första hand förhandlingar rörande dels karolinska sjukhusets
utbyggande och därmed sammanhängande frågor, dels ock den medicinska
utbildningen i Stockholm.
Kommissionen har under tiden december 1961—oktober 1962 hållit 8 sammanträden.
14. Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande
(1960:I 17; 1961:1 13; 1962: I 16)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts beslut den 24 september 1943, den 30
september 1949, den 30 december 1953, den 16 december 1955, den 14 februari
1958 och den 9 januari 1959:
Birke, G. E., med. doktor, led. av I kamm., ordförande;
Dahlberg, G., f. d. överdirektör;
Hellerström, S. C. A., professor;
Kugelberg, E. K. H., professor;
af Malmborg, R„ byggnadsråd;
Pehrson, C. G., sjukvårdsdirektör;
Sjögren, N. T., f. d. byråchef;
Thapper, G. F., metallarbetare, talman i II kamm. (t. o. m. den 23 november
1962).
Sekreterare:
Ekbom, C. A. H., f. d. andre kanslisekreterare (t. o. m. den 24 november
1962).
Jeppsson, J. T., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 1 oktober 1962).
Byggnadskontrollant:
Hagskog, E. H., byggnadsingenjör.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 41 57, 33 99 17.
Direktiven för kommittén, se 1944: I E 24.
Under år 1962 har arbetena med nervklinikerna i huvudsak slutförts.
325
I In: 14
Riksdagsberättelsen år 1963
Om- och tillbyggnad av värmeanläggningen samt utbyggnad av köksanläggningen
och telefonväxeln har påbörjats.
Projekteringsarbetet har under året varit inriktat på ombyggnad av kliniskt
fysiologiska centrallaboratoriet, tillbyggnad för allergologilaboratoriet,
ombyggnad av radiumhemmet, nybyggnad för en högvoltstation i anslutning
till radiumhemmet samt nybyggnad för personalbostäder. Beträffande
fysiologiska centrallaboratoriet och allergologilaboratoriet har projekteringsarbetet
fortskridit så långt, att byggnadsarbetena beräknas kunna
igångsättas i början på 1963.
Kommittén har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 4 sammanträden
in pleno, varjämte arbetsutskottet sammanträtt vid ett flertal
tillfällen.
15. Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande
(1960: I 18; 1961: I 14; 1962:I 17)
Tillsatt av Kungl. Maj :t den 30 juni 1952.
Av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter:
Rydback, A. V. L., expeditionschef, ordförande;
Boman, K. E. R., lantbrukare, led. av I kamm.;
Grönwall, A. J. T., professor, styresman för akademiska sjukhuset i Uppsala;
Löfberg,
J.-H., akademiräntmästare.
Av Uppsala läns landstings förvaltningsutskott utsedda ledamöter:
Carlsson, A. G. A., ombudsman (fr. o. m. den 16 april 1962);
Elmroth, A. E., f. d. landstingsman;
Hedén, T., ombudsman (avliden den 17 februari 1962);
Jacobsson, E. E., hemmansägare, f. d. riksdagsman;
Åberg, I. L., landstingsdirektör.
Experter:
Aare, S. Th. B., byrådirektör;
Fors, S. R., byråchef;
Pehrson, C. G., sjukvårdsdirektör;
Rexed, B. A., professor;
Roempke, S. O., bitr. länsarkitekt;
Skoog, T. G., professor;
Ström, G. O. F., professor;
Tynelius, E. G. A., intendent;
Vahlquist, B. C., professor.
Chef för kommitténs kansli:
Norén, L. G.
Sekreterare:
Nygren, G. I., t. f. förste kanslisekreterare.
Adresser:
Kansli: Slottsgränd 1, Uppsala, tel. 018/170 83, 404 03, 426 61, 392 00,
393 91.
326
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 16
Ordförande: Inrikesdepartementets kommittélokaler, Hornsgatan 15,
Stockholm So, tel. 22 29 60.
Sekreterare: Inrikesdepartementet, Stockholm 2, tel. lokalsamt. 22 45 00,
rikssamt. 010/23 62 00.
Kommittén har under tiden 1 november 1961—31 oktober 1962 hållit 8
sammanträden, varjämte arbetsutskottet sammanträtt 25 gånger.
Instruktion för kommittén är utfärdad av Kungl. Maj :t den 30 januari
1953 (ändrad 10 oktober 1957). Kungl. Maj :t har genom beslut den 10
april 1959 förordnat, att kommitténs uppdrag skall omfatta jämväl utrustningsfrågor
i samband med akademiska sjukhusets utbyggande. Vidare
har Kungl. Maj :t genom beslut den 29 september 1961 uppdragit åt kommittén
att utföra projektering av nybyggnad för Uppsala sjuksköterskehems
sjuksköterskeskola.
Kommittén har under året fortsatt arbetet med genomförandet av sjukhusets
utbyggande enligt av Kungl. Maj :t den 28 juli 1958 godkänt förslag
till reviderad generalplan. Sålunda har under år 1962 färdigställts nybyggnader
för medicinsk klinik, provisorisk neurokirurgisk klinik samt centralkök
med personalrestaurang. Vidare har utförts vissa förberedande arbeten
samt ombyggnad inom kvinnoklinikens vindsvåning. Därjämte har påbörjats
uppförande av en första del av den s. k. centrallängan inrymmande
vissa behandlings- och diagnostikavdelningar, medicinsk poliklinik, laboratorier
m. m. — och ett elevbostadshus med 246 elevrum för den nya sjuksköterskeskolan
samt ombyggnad inom gamla medicinkliniken för anordnande
av provisoriska lokaler för dermatologisk klinik och ögonklinik ävensom
viss ombyggnad inom kvinnokliniken för att möjliggöra denna byggnads
anslutning till den under uppförande varande centrallängan.
Det under innevarande år bedrivna projekteringsarbetet har omfattat —
utöver flertalet av ovannämnda byggnadsobjekt — bl. a. a) om- och tillbyggnad
av öronkliniken för att bereda lokaler för bl. a. en radioterapeutisk
klinik, b) nybyggnad för en infektionsklinik, c) ombyggnad inom kirurgbyggnaden,
d) ombyggnad av psykiatriska kliniken samt e) nybyggnader
för en andra etapp av den nya sjuksköterskeskolan. Därjämte har
under året omfattande organisationsundersökningar genomförts vid sjukhuset.
16. Sinnessjuklagstiftningskommittén (1960:1 22; 1961:1 16; 1962:1 19)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 4 juni 1954 för att
verkställa utredning av vissa rättssäkerhetsfrågor inom sinnessjukvården
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
21 juni 1954):
Bexelius, T. A., justitieombudsman, ordförande i nedan angiven sakkunnigkommitté.
Sekreterare:
Nordqvist, H. V. H., hovrättsråd.
327
I In: 16
Riksdagsberättelsen år 1963
Expert:
Holmberg, N. E. G., hovrättsassessor, tillika biträdande sekreterare.
Lokal, Rosenbad 2V; tel. 11 80 38 (biträdande sekreteraren).
Direktiven för utredningen, se 1955: I In 48.
Kungl. Maj :t har den 27 juni 1957 uppdragit åt utredningen att, i samband
med utredningens tidigare erhållna uppdrag, verkställa en fullständig
översyn av sinnessjuklagstiftningen och i anslutning därtill utfärdade
föreskrifter (se Post- och Inrikes tidn. den 26 juli 1957).
Med stöd av bemyndigande samma dag tillkallade ytterligare sakkunniga:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Gustafsson, G. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hamrin, R. Y., chefredaktör, led. av II kamm.;
Magnusson, E. O. B., hemmansägare, led. av II kamm.;
Nordqvist, H. V. H., se ovan, vice ordförande;
Österman, E. G. E., överläkare f. d. riksdagsman;
Åmark, C. E., överläkare.
Tilläggsdirektiv för utredningen, se 1958: I In 27.
Kommittén har under tiden december 1961—oktober 1962 sammanträtt
4 dagar, varjämte kommitténs arbetsutskott hållit 4 sammanträden.
Arbetet med färdigställande av lagtext och motiv pågår.
Kommittén beräknar att kunna avgiva betänkande under första halvåret
1963.
17. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté (1960: I 24; 1961: I 17;
1962: I 20)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 mars 1955 för att
handhava de frågor om utrustning av nytillkommande kliniker och institutioner
vid karolinska sjukhuset, som hänskjutas till kommittén för handläggning:
Aare,
S. Th. B., byråchef, ordförande;
Birke, G. E., med. doktor, led. av I kamm.;
Edwall, E. H. A., kamrerare;
Johansson, O. F., sjukhusintendent;
Olauson, J. E., f. d. intendent (t. o. m. den 31 december 1962).
Experter:
Dahlström, Greta, första föreståndarinna;
Ericsson, H. M., laborator.
Sekreterare:
Jeppsson, J. T., förste kanslisekreterare.
Lokal: Karolinska sjukhuset; tel. 33 23 66, 33 36 94 eller växel 34 05 00.
Arbetet med utrustning av forskningslaboratoriet vid den thoraxkirurgiska
kliniken är i det närmaste slutfört. Upphandling av utrustning för
vissa ännu ej öppnade avdelningar på thoraxklinikerna pågår.
Upphandling av utrustning för personalbostäderna, bakteriologiska och
328
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 19
kemiska centrallaboratorierna, blodgivarcentralen, alkoholkliniken, institutionen
för teoretisk alkoholforskning samt neurologiska och neurokirurgiska
klinikerna med undantag för vissa laboratorielokaler har fortskridit enligt
uppgjord plan. Beträffande personalbostäderna återstår endast vissa
däri inrymda undervisningslokaler att utrusta.
Förslag till inventarieutrustning i samband med utökning och upprustning
av fysiologiska centrallaboratoriet har överlämnats den 29 januari 1962.
Upphandlingsarbetet har därjämte påbörjats.
Arbetet med upprättande av utrustningsförslag för allergilaboratoriet, vissa
laboratorielokaler i neurokirurgiska kliniken och första etappens omoch
tillbyggnad av radiumhemmet pågår.
Kommittén har under tiden november 1961—oktober 1962 hållit 15 sammanträden,
varjämte kommitténs arbetsutskott sammanträtt vid åtskilliga
tillfällen.
18. Utredningen om den framtida verksamheten vid Norrbackainstitutet
(1960: I 28; 1961: I 21; 1962: I 22)
Tillkallade den 28 januari 1957 enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29
juni 1956 för att utreda frågan om förläggande till Norrbackainstitutet av
viss medicinsk rehabiliteringsverksamhet m. m. (se Post- och Inrikes tidn.
den 6 september 1956):
Montell, J. E. O., överdirektör, ordförande;
Andersson, N. S. E., docent;
Butler, P., överläkare;
Niisson, K. A., kamrer;
Parenius, M. P., avdelningschef.
Expert:
Bergh, E. A., byråchef.
Sekreterare:
Lingren, G. W., byrådirektör.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen; tel. 54 05 20.
Direktiven för utredningen, se 1958: I In 45.
Utredningen har under liden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
icke hållit något sammanträde.
Utredningens arbete har tillsvidare vilat på grund av att utredningen funnit
ställningstagande i fråga om lämpligaste disposition av Norrbackainstitutets
tomt och byggnader icke böra ske förrän en ny generalplan för karolinska
sjukhusets utbyggnad framlagts. Enligt vad utredningen erfarit beräknas
detta komma att ske under första halvåret 1963.
19. 1957 års epileptikerutredning (1960: I 32; 1961: I 24; 1962: I 25)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 juni 1957 för att
verkställa utredning om Margarethahemmets framtida ställning inom epileplikervården
och inrättande av en epileptikeranstalt i Norrland samt härav
111 Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
ItikHdagBberättclscn
329
I In: 19
Riksdagsberättelsen år 1963
föranledda frågor rörande vårdbehovet för epileptiker och dess tillgodoseende
ävensom därmed sammanhängande spörsmål:
öhman, G. B., överdirektör.
Expert:
Herrlin, A. K.-M., medicinalrådsassistent.
Sekreterare:
Vrethammar, K. H., t. f. byråchef.
Lokal: överstyrelsen för yrkesutbildning, Valhallavägen 191, tel. 67 93 00.
Under år 1962 har utredningen bl. a. behandlat frågor rörande planeringen
och utformningen av epileptikeranstalter i Stor-Stockholm och Norrland.
Vidare har utretts behovet av en speciell vårdform för svårskötta epileptiska
barn. Kompletterande undersökningar av förekomsten av epilepsi har genomtörts.
Ett utkast till det blivande betänkandet har färdigställts.
Utredningen beräknas kunna vara slutförd den 1 juli 1963.
20. Kommunalrättskommittén (1960: I 43; 1961: I 30; 1962: I 27)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1959 för
utredning av frågor om ersättning till kommunala förtroendemän, pensioner
åt kommunala och landstingskommunala förtroendemän, överförande av
kommunal törvaltning på särskilda rättssubjekt, kommuns skyldighet att
underställa statlig myndighet vissa beslut och kommunernas övertagande av
uPP§iDer, som tillkommit civilförsvaret (se Post- och Inrikes tidn. den 12
februari 1959) samt — jämlikt tilläggsdirektiv — av frågor om underställningsfri
lånerätt för kommunalförbund, om finansiering av kommuns utgifter
för dess befattning med avfall och sopor, om kommunalt stöd åt studerande
från utvecklingsländerna och om de med införandet av en enhetlig
kommuntyp sammanhängande problemen:
Bergquist, T. E. N., landshövding, ordförande;
Anderson, C. A., direktör; led. av I kamm.;
Aronsson, H. S., direktör (fr. o. m. den 30 maj 1962 för frågorna om en enhetlig
kommuntyp);
Carlsson, C. W., direktör, led. av II kamm.;
Dahlman, S.-O., förbundsdirektör (fr. o. m. den 30 maj 1962 för frågorna
om en enhetlig kommuntyp);
Gustafsson, N.-E., led. av I kamm.;
Jardler, S. A., förbundsdirektör (fr. o. m. den 30 maj 1962 för frågorna om
en enhetlig kommuntyp);
Mannerskantz, A. F., kapten, f. d. riksdagsman;
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, led. av II kamm.
Experter:
Järdler, S. A., förbundsdirektör (se ovan, fr. o. m. den 3 september 1962);
Kaijser, F. J., preceptor;
Larnstedt, A. O. G., kansliråd;
Romson, R., förste sekreterare i Svenska stadsförbundet.
330
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 21
Sekreterare:
Borglund, E. A., hovrättsassessor.
Biträdande sekreterare:
Ekner, T., stadsnotarie.
Lokal: Ormstigen 4, Partilie; tel. 031-44 19 29 (sekreteraren).
Direktiven för utredningen, (se 1960: I In 43 och 1961: I In 30). Ytterligare
utredningsuppdrag har tillagts kommittén genom departementschefsskrivelser
den 18 november 1960 (kommunalförbundens lånerätt), den 10 november
1961 (avgifter för kommunens befattning med avfall och sopor), den 12 januari
1962 (stöd åt studerande från utvecklingsländerna) samt den 18 maj
1962 (frågor om enhetlig kommuntyp).
Utredningen har under tiden januari—oktober 1962 sammanträtt tillhopa
6 dagar.
Kommittén har avgivit betänkandena Ersättning för kommunala förtroendeuppdrag
(SOU 1961: 54) -— innefattande jämväl frågorna om pensioner
—, Kommunal beredskap (SOU 1962: 7) och Kommunalt stöd åt studerande
från utvecklingsländerna (SOU 1962: 21).
Arbete har, förutom åt de delar av utredningsuppdraget som redovisats i
under året avgivna betänkanden, ägnats frågorna om kommunalförbundens
lånerätt. Lånerättsfrågorna har slutförts och betänkande därom räknas kunna
överlämnas omkring årsskiftet 1962—1963. Arbetet med frågorna om finansiering
av befattningen med sopor och avfall har påbörjats och torde
kunna redovisas i betänkande under de första månaderna 1963. Visst arbete
har igångsatts beträffande frågan om företagsformerna, om vilka betänkande
kan komma att avgivas tidigast i slutet av 1963.
Utredningsarbetet kommer att fortgå under 1963.
21. Mentalsjukvårdsberedningen (1960:1 49; 1961:1 35; 1962:1 28)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 för att
inom inrikesdepartementet biträda vid handläggningen av frågorna om
mentalsjukvårdens utbyggande och upprustning jämte därmed sammanhängande
spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den 16 juli 1959):
Persson, C. J. G., statssekreterare, ordförande;
Andrée, T. E., landstingsman, f. d. riksdagsman;
Birke, G. E., med. doktor, led. av I kamm.;
Brunnberg, H. A., professor;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Engel, A. G. W., generaldirektör;
Fahlander, V. M. J„ generaltulldirektör;
Ljungberg, E. G. L., docent, medicinalråd (suppl. för Engel).
Experter:
Brolinson, J. E. A., byråchef (fr. o. m. den 1 oktober 1962);
Frey, T. S:son, professor, överläkare;
Gerle, B. O., docent, överläkare;
331
I In: 21
Riksdagsberättelsen år 1963
Larsson, T. K. L., försäkringsdirektör, med. doktor;
Österman, E. G. E., överläkare;
Wretmark, G. E., docent, lasarettsläkare;
Åmark, C. E., docent, överläkare.
Tillkallade experter att biträda vid fullgörande av Kungl. Maj :ts uppdrag
den 2 februari 1961 åt beredningen att verkställa en översyn av 1954 års lag
om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna jämte därmed sammanhängande
spörsmål:
Bengtsson, G. T. E., ombudsman, led. av II kamm.;
Forssman, H. A., professor, överläkare (fr. o. m. den 20 oktober 1961);
Grunewald, K. R., överinspektör för vården av psykiskt efterblivna;
Wessman, O. L. S., särskolinspektör;
Granath, Iv.-E., barnavårdsdirektör;
Larsson, J. M. I. A., rektor;
Nordfors, G. M., rektor (suppl. för Larsson).
Tillkallad expert att biträda vid en av beredningen enligt Kungl. Maj :ts
medgivande den 30 mars 1962 föranstaltad klinisk inventering av psykiskt
abnorma patienter vid mentalsjukhus och vårdanstalter:
Eriksson, E. K., överläkare.
Huvudsekreterare:
Brolinson, J. E. A., byråchef (t. o. m. den 30 september 1962).
Lokal: Sveavägen 13—15; tel. 24 32 30 (växel), 11 78 95 (sekreteraren).
Beredningen har under tiden januari—december 1962 hållit fem sammanträden.
Rapport över beredningens enkät bland medicine kandidater och vissa
yngre läkare för att utröna, i vilken omfattning dessa kan förväntas komma
att välja psykiaterbanan, har avlämnats den 1 februari 1962 (stencilerad).
Arbetet med översynen av 1954 års lag har inletts med en omprövning
av grunderna för det mellan staten och landstingen delade huvudmannaskapet
för undervisning och vård av psykiskt efterblivna. Beredningen har
den 24 maj 1962 avgivit principförslag om enhetligt huvudmannaskap för
denna vårdgren (stencilerad promemoria). Lagöversynen i övrigt fortgår
och kommer att redovisas i ett senare delförslag.
Beredningen har vidare i en i december 1962 avgiven promemoria (stencilerad)
uppdragit vissa principiella riktlinjer för den framtida organisatoriska
planläggningen av vården av psykiskt abnorma patienter, de s. k. psykopaterna.
Den av beredningen genom särskild expertgrupp upptagna undersökningen
med statistisk bearbetning av patientmaterialet för att belysa de moderna
behandlingsmetodernas återverkan på platsbehovet inom olika vårdformer
och på samordningen dessa emellan har i det närmare slutförts. Resultaten
av undersökningen kommer att redovisas under år 1963.
Vissa av beredningens expertgrupp för den öppna vården framförda förslag
till försöksverksamhet med vidgad öppen vård vid mentalsjukhusen
332
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In: Zl
och en industriellt betonad inriktning av sjukhusens arbetsterapeutiska
verksamhet kommer att påbörjas under innevarande år. Ytterligare förslag
för en aktivisering och effektivisering av dessa vårdformer har utarbetats
för nästkommande budgetår.
Beredningen har i samråd med landstingen i Kristianstads och Västmanlands
län föranstaltat om en gemensam patientinventering att tjäna som
underlag för en bedömning av vårdbehovet i olika former för psykiskt sjuka
inom respektive landstingsområden. Resultaten av inventeringarna beräknas
föreligga under år 1963.
a) Byggnads- och utrustningsdelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts ovan angivna bemyndigande för att biträda
beredningen vid handläggning av byggnads- och utrustningsfrågor:
Birke, G. E., med. doktor, led. av I kamm., ordförande;
Brunnberg, H. A., professor;
Lindh, T. B. E., byråchef;
Ljungberg, E. G. L., docent, medicinalråd;
Lundquist, G. A. R., docent, överläkare;
Söderqvist, B. O. A., byråchef;
Enmark, A., förbundsordförande.
Experter:
Aare, S. Th. B., byråchef;
Björck, P. B. T., med. doktor;
Brolinson, J. E. A., byråchef (fr. o. m. den 1 oktober 1962);
Bunner, T. Ä. G., byggnadsråd;
Hedvall, Rut, instruktionssköterska (fr. o. m. den 1 april 1962);
Lagervall, A. G., byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1962);
Lauritzen, F. K., byggnadschef;
Lindberg, U. G., byrådirektör (fr. o. m. den 1 oktober 1962);
Marknäs, N. S. V., avdelningsdirektör;
Mårdh, G. A., byggnadsråd;
Sjunnesson, N. S., sjukhusintendent;
Strandlund, K. B., byrådirektör.
Huvudsekreterare:
Brolinson, J. E. A., byråchef (t. o. m. den 30 september 1962).
Sekreterare:
Frithiof, L.-A., t.f. förste kanslisekreterare;
Wadenstein, L. H., byråintendent.
Hos delegationen anställda:
Björkdahl, K. S., assistent (fr. o. m. den 17 september t. o. m. den 31 december
1962);
Karlsson, E. O. A., assistent;
Lagervall, A. G., byrådirektör (t. o. m. den 30 juni 1962);
Lindberg, U. G., byrådirektör (t. o. m. den 30 juni 1962);
Nordin, E. L., ingenjör (t. o. m. den 30 juni 1962).
333
I In: 21
Riksdagsberättelsen dr 1963
Lokal: Sveavägen 13—15; tel. 23 32 30 (vävel), 11 78 95 (sekreteraren).
Genom beslut den 26 januari 1962 har Kungl. Maj:t för genomförande av
det rättspsykiatriska undersökningsväsendets nya organisation uppdragit åt
medicinalstyrelsen och mentalsjukvårdsberedningen att — med beaktande
av de utav riksdagen (första lagutskottets utlåtande nr 49, rskr. 398/62)
antagna riktlinjerna för en omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet
— verkställa utredning och till Kungl. Maj :t inkomma med
förslag i vissa hänseenden. Enligt förenämnda beslut borde beredningen närmare
utreda den lokala förläggningen av kliniker och undersökningsstationer
samt utarbeta byggnads- och utrustningsprogram för den nya organisationen.
Det skulle därvid — utöver vad i detta avseende tidigare föreskrivits
i fråga om alla beredningens uppdrag — åligga beredningen att samråda
med fångvårdsstyrelsen och fångvårdens byggnadskommitté i de ärenden,
som dessa myndigheter tidigare handlagt, samt i förekommande fall med
de organ och utredningar, vilka bereda förslag tillhörande det medicinska
forsknings- och undervisningsväsendet.
Genom beslut den 6 juni 1962 har Kungl. Maj:t uppdragit åt mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation att med beaktande
av vad föredragande departementschefen och statsutskottet anfört i proposition
nr 76/1962 respektive utlåtande nr 129 dels upptaga förhandlingar
med Värmlands och Västerbottens läns landsting angående i sagda proposition
och utlåtande berörda frågor rörande mentalsjukvårdens organisation
m. m. inom dessa landstingsområden, dels ock i övrigt framlägga förslag
till fortsatt upprustning av mentalsjukvården.
Under tiden januari—december 1962 har delegationen hållit 17 sammanträden,
förberedda av delegationens arbetsutskott, varjämte olika expertdelegationer
hållit ett flertal sammanträden.
b) Personaldelegationen
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts ovan angivna bemyndigande för att biträda
beredningen vid utredning rörande personalorganisationen vid statens
mentalsjukhus jämte därmed sammanhängande spörsmål:
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör, ordförande;
Emers, Jane, I. J., byråinspektör;
Enmark, A., förbundsordförande;
Persson, S. B., sjukhusdirektör;
Söderqvist, B. O. A., byråchef;
Åmark, C. E., docent, överläkare.
Experter:
Franzén, Margareta, kurator;
Israel, J., docent;
Olsson, Gertrud, instruktionssköterska;
Royen, S. N. H., organisationsdirektör (fr. o. in. den 6 september 1962);
Zetterström-Lagervall, Gerd, direktör.
Sekreterare:
334
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 22
Fägring, R. S., byrådirektör.
Lokal: Sveavägen 24—26; tel. 24 32 30 och 21 99 52.
Personaldelegationen har under tiden 1 november 1961—31 oktober 1962
hållit 22 sammanträden. Under december 1962 har delegationen avgivit sitt
första betänkande, avseende organisationsundersökningar, som delegationen
genomfört vid vissa mentalsjukhus. Delegationens slutbetänkande om personalorganisationens
utformning vid mentalsjukhusen kommer att avgivas
under år 1963.
Delegationen har företagit studieresor till Dikemarks sjukhus, Asker,
Norge, och till det kombinerade kropps- och mentalsjukhuset i Glostrup,
Danmark.
22. Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund och Malmö
(1960:152; 1961:1 37; 1962:129)
Tillkallade den 1 oktober 1959 enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den
30 juni samma år för att på statens vägnar dels upptaga förhandlingar
med Malmöhus läns landsting angående en avtalsenlig reglering av statens
bidrag till kostnaderna för ny- och ombyggnads- samt ändrings- och förbättringsarbeten
och i samband därmed stående utrustning ävensom till
driften av sådana kliniker, institutioner och övriga inrättningar vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund, vilka nyttjas eller avses skola nyttjas
för medicinsk undervisning och forskning, dels upptaga förhandlingar
med Malmö stad angående fördelningen mellan staten och staden av kostnaderna
för anordnandet av en socialmedicinsk avdelning vid Malmö allmänna
sjukhus, dels ock i övrigt förhandla med landstinget och staden
angående sådana frågor, som äger samband med den medicinska undervisningens
och forskningens anordnande i Lund och Malmö:
Wulff, K. E., generaldirektör, ordförande;
Rydback, A. V. L., expeditionschef;
Waldenström, J. G., professor.
Sekreterare:
Jansson, S. E., budgetsekreterare.
Biträdande sekreterare:
Risberg, S. A., byråsekreterare.
Lokaler: Bank- och fondinspektionen; tel. 24 21 20 (ordföranden); ecklesiastikdepartementets
kommittélokaler, Stora Nygatan 14; tel. 10 54 72
(sekreteraren).
Kommissionen har under tiden den 1 november 1961—31 oktober 1962 hållit
22 sammanträden.
Av de i bemyndigandet särskilt angivna uppdragen kvarstod den 1 november
1961 allt, som rörde förhandlingar med landstinget.
Därutöver kvarstod den 1 november 1961 följande efter den 1 oktober
1959 lämnade uppdrag:
den 13 maj 1960 att upptaga förhandlingar med Malmöhus läns lands -
335
I In: 22
Riksdag sberättelsen år 1963
ting och Malmö stad angående frågan huruvida staten eller vederbörande
sjukvårdshuvudmän slutligen bör svara för vissa evalveringsersättningar;
den 3 juni 1960 att upptaga förhandlingar med Malmöhus läns landsting
om fördelningen mellan staten och landstinget av anläggningskostnaderna
för en nybyggnad för barn- och ungdomspsykiatrisk klinik i Lund;
den 5 maj 1961 att — med beaktande av vad chefen för inrikesdepartementet
därom anfört i propositionen 1960: 159 med förslag till riktlinjer
för regionsjukvårdens utbyggande m. m. — upptaga förhandlingar med
Malmöhus läns landsting och övriga vederbörande om dels inordnande av
den psykiatriska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
i landstingets sjukhusorganisation jämte därmed sammanhängande statsbidragsfrågor,
dels ock avveckling av nuvarande statsbidrag till driften av
centralanstalten för radioterapi och av en neurokirurgisk avdelning vid lasarettet
i Lund ävensom att — med beaktande av vad chefen för ecklesiastikdepartementet
i propositionen 1961: 108 angående ökad utbildning av läkare
och tandläkare m. m. anfört i frågan — upptaga förhandlingar med
Malmö stad om träffande av de överenskommelser, som må erfordras vid
ett genomförande av ifrågasatt ökning av den årliga intagningen i de propedeutiska
och kliniska ämnena till 160 studerande vid den medicinska fakulteten
i Lund.
Med underdånig skrivelse den 17 februari 1962 har kommissionen för
Kungl. Maj :ts prövning överlämnat följande den 31 januari 1962 med delegerade
för Malmöhus läns landsting ingångna avtal:
1. Avtal angående lasarettet i Lund.
2. Avtal om de psykiatriska och barnpsykiatriska klinikerna i Lund.
3. Avtal angående seminarietomten i Lund.
Kommissionen beräknas under år 1963 slutföra de ovan angivna uppdrag,
som kvarstod den 31 oktober 1962, nämligen förhandlingar med Malmöhus
läns landsting om avveckling av driftsbidrag till centralanstalten för
radioterapi, i vilket ämne viss utredning utförts, samt med Malmö stad om
evalveringsersättningar och om den ifrågasatta ökningen av den årliga
intagningen av medicine studerande, rörande vilka frågor förhandlingar pågår.
23. Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning (1961: I 42; 1962: I 32)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 april 1960 för att
verkställa översyn av statsbidragssystemet på kroppssjukvårdens område
jämte därmed sammanhängande spörsmål (se Post- och Inrikes tidn. den
8 april 1960):
Olsson, S. O. B., generaldirektör, ordförande;
Björkquist, E. G. A., överdirektör;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Lindberg, N. O., byråchef;
Olerud, E. H., sekreterare;
336
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 25
Söderqvist, B. O. A., byråchef.
Sekreterare:
Esseen, J. Å. B., direktörsassistent.
Lokal: Hallands läns landstings kansli, Stationsgatan 48 A, Halmstad;
tel. 243 00 (sekr.).
Direktiven för utredningen, se 1961: I In 42.
Utredningen har under tiden den 1 december 1961—30 november 1962
hållit 5 sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas bliva slutfört under år 1963.
24. Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning (1961: I 44; 1962: I 34).
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 för att
inom departementet biträda med viss beredskapsplanläggning:
Persson, C. J. G., statssekreterare.
Experter:
Hellner, E. M., lagbyråchef, tillika sekreterare;
Högsell, S.-O. G., kansliråd;
Nordenskjöld, D., överstelöjtnant;
Sundh, P. A., överstelöjtnant;
Swanstein, S. N. S., avdelningschef;
Wannerberg, N. G., kapten.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. 22 45 00, ankn. 1846 (Hellner).
Arbetet beräknas fortgå under 1963.
25. 1960 års försöksdjursutredning (1961: I 45; 1962: I 35)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 oktober 1960 för att
— med beaktande av vad i riksdagens år 1959 församlade revisorers berättelse
uttalats rörande inköp av djur för vetenskapliga försök m. m. ävensom
vad i remissutlåtanden häröver och i statsutskottets utlåtande nr 128/1960,
punkten 30, anförts — i samråd med berörda myndigheter verkställa utredning
rörande möjligheterna att samordna och rationalisera anskaffandet av
djur för vetenskapliga försök m. m. till statliga institutioner jämte därmed
sammanhängande spörsmål:
Björkman, K. G., överdirektör.
Expert:
Kull, K.-E., konsulent.
Sekreterare:
Ödmann, J. C. J. W., förste kanslisekreterare (fr. o. m. den 16 mars 1962).
Lokal: Veterinärstyrelsen; tel. 23 59 35.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
bl. a. deltagit i 3 sammanträden med utredningen inom byggnadsstyrelsen
angående lokaler för den djurexperimentella verksamheten vid universiteten
och de medicinska högskolorna.
Utredningsarbetet beräknas vara slutfört före den 1 april 1963.
337
I In: 26 Riksdagsberättelsen år 1963
26. Utredning om ersättning till polisman för kroppsskada, som åsamkats
honom vid tjänsteutövning m. m. (1962: I 36)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1961 för att
verkställa utredning angående ersättning till polisman för kroppsskada, som
åsamkats honom vid tjänsteutövning:
Jönsson, L. I., rådman.
Expert:
Lindell, M., ombudsman.
Sekreterare:
Wallcn, A. O. A., hovrättsassessor.
Lokal: Storkyrkobrinken 14; tel. 22 45 00 (sekreteraren).
Utredningen har genom enkäter undersökt bl. a. frekvensen av vissa person-
och egendomsskador inom poliskåren under femårsperioden 1956—
1960. Utkast till betänkande har utarbetats och är under övervägande.
Utredningsuppdraget beräknas vara slutfört under första halvåret 1963.
27. Sakkunniga i nordisk expertgrupp för undersökning av förutsättningarna
för anslutning till konventionen om persontrafik mellan Europarådets medlemsstater
m. m. (1962: I 37)
Tillkallade av Kungl. Maj:t den 21 april 1961 för att såsom svenska ledamöter
ingå i en nordisk expertgrupp med uppgift att kartlägga och undersöka
de problem som uppkommer i utlänningskontrollhänseende vid en anslutning
till konventionen den 13 december 1957 om bestämmelser för persontrafik
mellan Europarådets medlemsstater samt att utreda de tekniska
och praktiska problemen vid en nordisk anslutning till ILO-konventionen nr
108 angående nationella identitetshandlingar för sjömän:
Andermark, N. A., polisintendent;
Bundsen, S. E. F., byråchef;
Hellner, E. M., lagbyråchef.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. 22 45 00, ankn. 1846 (Hellner).
Den nordiska expertgruppen, för vars arbete Norge är koordinerande
land, har under tiden den 1 december 1961—den 30 november 1962 hållit
1 sammanträde, varjämte de svenska ledamöterna i gruppen under samma
tid har hållit 2 sammanträden. En studiedelegation ur gruppen har vid ett
studiebesök i Västtyskland och Holland under tiden den 22—den 27 januari
1962 tagit del av erfarenheterna i dessa länder av tillämpningen av konventionen
om persontrafik.
Expertgruppen har den 9 mars 1962 avgivit delbetänkande rörande spörsmålen
vid en anslutning till konventionen om persontrafik.
Uppdraget i övrigt beräknas komma att slutföras i början av 1963.
28. Länsförvaltningsutredningen (1962: 1 38)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 april 1961 för att
verkställa utredning av frågan om länsförvaltningens organisation m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 14 juni 1961):
338
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 30
Natt och Dag, Å. S., generaldirektör, ordförande;
Cassel, L. D., lantbrukare, led. av II kamm.;
Fröjd, S. A., kansliråd;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av II kamm.;
Lundell, S. V., lagbyråchef;
Mellqvist, S. A., förste kontorist, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.;
Sy hvan, Å. H:son, landssekreterare;
Sännås, B. R., generaldirektör.
Experter:
Godlund, S. A. I., professor (fr. o. m. den 18 maj 1962);
Hägerstrand, S. T. E., professor (fr. o. m. den 18 maj 1962).
Sekreterare:
Svanström, B. E. G., förste länsassessor.
Biträdande sekreterare:
Forss, K. J. R., länsassessor (t. o. m. 31 januari 1962);
Kjellman, F. H., förste länsnotarie (fr. o. m. 29 september 1962).
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60.
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 38.
Utredningen har under tiden december 1961—november 1962 hållit 9 sammanträden.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1963.
29. Kommittén för behandling av frågan om utbildning av viss sjukvårds
personal
(1962: I 39)
Kungl. Maj :t har den 30 juni 1961 uppdragit åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samråd
med vederbörande kommunförbund snarast möjligt anordna utbildning för
eller i förekommande fall utöka befintlig utbildning för laboratoriepersonal,
röntgenpersonal och annan sjukvårdspersonal, som kan avlasta eller ersätta
personal med sjuksköterskeutbildning.
Ämbetsverken har för uppdragets fullföljande tillsatt en samarbetskommitté
till vilken också tillfälliga experter knutits.
Sekreterare:
Strandberg, Margit, förste byråsekreterare.
Lokal: Arbetsmarknadsstyrelsen, Stockholm; tel. 54 05 20.
Kommitténs arbete beräknas till större delen kunna slutföras under 1963.
30. Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande administrationen av
akademiska sjukhuset i Uppsala och Ulleråkers sjukhus m. m. (1962: I 42)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för
utredning av vissa frågor rörande administrationen av akademiska sjukhuset
i Uppsala och Ulleråkers sjukhus m. m.:
Rydback, A. V. L., expeditionschef.
339
I In: 30
Riksdagsberättelsen år 1963
Experter:
Norén, L. G., kanslichef (fr. o. m. den 1 juni 1962);
Persson, S. B., sjukhusdirektör (fr. o. m. den 1 mars 1962).
Sekreterare:
Nygren, G. I., t. f. förste kanslisekreterare (fr. o. in. den 17 mars 1962).
Lokal: Inrikesdepartementets kommittélokaler, Hornsgatan 15, Stockholm
So; tel. 22 29 60 (den sakkunnige) och lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00
(sekreteraren).
Den sakkunnige har under tiden 17 mars—31 oktober 1962 hållit 12 sammanträden
med bl. a. representanter för medicinska fakulteten i Uppsala
och de berörda sjukhusen samt Uppsala läns landsting. Det hittills bedrivna
utredningsarbetet har främst omfattat en kartläggning av nuvarande organisation
och arbetsmetoder inom den allmänna och tekniska administrationen
vid de båda sjukhusen såsom underlag för utarbetande av principförslag
till framtida organisationsform.
Utredningens arbete beräknas bli slutfört under år 1963.
31. Sakkunnig för översyn av epidemilagen m. m. (1962: I 43)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att verkställa översyn av lagstiftningen om smittsamma sjukdomar jämte
därmed sammanhängande spörsmål:
Rahm, A. H. B., byråchef.
Experter:
Dahlström, G., docent;
Ehinger, A., länsläkare;
Hellerström, S. C. A., professor;
Ström, J., docent;
Tottie, M., med. lic.;
Zetterberg, B. I., professor.
Sekreterare:
Tengwall, J. O., byrådirektör.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Direktiven för utredningen, se 1962: I In 43.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
32. Sakkunnig för utredning av frågan om den framtida användningen av
kustsanatoriet Apelviken m. m. (1962: I 44)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 10 november 1961 för
att förutsättningslöst utreda frågan om den framtida användningen av kustsanatoriet
Apelviken m. m. samt framlägga förslag i ämnet:
Anneli, E. G., överdirektör.
Experter:
Almqvist, C. G., vicekonsul;
Johansson, O. E., förvaltningsutskottsordförande;
340
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 33
Lindskog, A. G., borgmästare;
Nilsson, G. E., led. av II kamm.;
Nilsson, N. R., drätselkammarordförande.
Lokal: Erik Dahlbergsgatan 58, Stockholm No; tel. 61 07 02.
Direktiv: Den sakkunnige skall förutsättningslöst utreda frågan om Apelviken
samt framlägga förslag i ämnet.
Utredningen har under tiden den 22 januari—den 31 oktober 1962 hållit
7 sammanträden. Mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation,
landstingets förvaltningsutskott och utredningen har gemensamt
beslutat en teknisk utredning om lämpligheten av att till sanatoriets
område förlägga ett kombinerat kropps- och mentalsjukhus för omkring 600
patienter. Denna utredning pågår.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
33. 1961 års storstadsutredning (1962:1 In :45)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för att
inom inrikesdepartementet biträda med utredning av vissa indelningsfrågor
i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Malmöhus län m. m. och framlägga
härav betingade förslag (se Post- och Inrikes tidn. den 13 november 1961):
Olsson, K. J., f. d. landshövding och riksdagsman.
Experter:
Bosaeus, B. W. N., byrådirektör;
Dahlgren, I. J. G., direktör;
Dahlman, S.-O., direktör;
Edström, K. S., landskamrerare (fr. o. m. den 26 september 1962);
Fröjd, S. A., kansliråd;
Godlund, S. A. I., professor;
Järdler, S. A., direktör;
Lindencrona, F. V. K., byråchef (fr. o. m. den 20 juni 1962);
Sylwan, Å. H:son, landssekreterare;
Sännås, B. R., generaldirektör;
Tornborg, C. G. F., byrådirektör (fr. o. m. den 26 september 1962);
Widmark, G. F. S., kanslidirektör (fr. o. m. den 26 september 1962);
Representanter för berörda städer och landsting:
Agrenius, G. B., borgarråd;
Aronsson, S. A., direktör;
Frank, P. W., borgarråd;
Garpe, D. A. J., borgarråd;
Mehr, H. L., borgarråd;
Birke, G. E., med. doktor, led. av I kamm.;
Eliasson, N. J. L., kommunalnämndsordförande;
Sköldin, P. A., f. d. metallarbetare, led. av II kamm.;
Söderquist, M., landstingsordförande, led. av I kamm.;
Welin, G., kommunalnämndsordförande;
341
I In: 33
Riksdag sberättelsen år 1963
Berggren, A. T., direktör;
Hjörne, H. E., chefredaktör;
Johannesson, C. R., direktör;
Steen, J., arkitekt;
Thorburn, B., direktör;
Bjerrek, B., disponent;
Runfors, G. H., rektor;
Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Larsson, H., bostadsinspektör;
Adamsson. E. S. J., expeditör, led. av II kamm.;
Hiilphers, T., kommunalråd;
Jacobsson, G., direktör, led. av I kamm.;
Johansson, S. A., f. d. förbundsordförande;
Lindvall, H., kommunalråd;
Anderberg, H. R., landstingsordförande, f. d. riksdagsman;
Andrée, T., landstingsman, f. d. riksdagman;
Hansson, S. F., lantbrukare, led. av It kamm.;
Jönsson, H., ombudsman;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman.
Sekreterare:
Sundelius, O. R. S., länsassessor.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm C; tel. 22 59 60.
Direktiven för utredningen, se 1962 I In: 45.
Utredningsarbetet har under tiden november 1961-—oktober 1962 främst avsett
med Göteborgs- och Malmöområdena sammanhängande frågor. Sex
sammanträden med experterna har hållits, varjämte vid flera olika tillfällen
överläggningar hållits med representanter för berörda primärkommuner och
landsting.
Utredningen beräknar att i ovan angivna frågor avgiva ett delbetänkande
omkring årsskiftet 1962/63.
Beträffande Stockholms-området beräknas utredningsarbetet fortgå under
1963.
34. Utredning av möjligheterna till förbättrad övervakning av sjötrafiken
m. m. (1962:1 47/
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 oktober 1961 för att
utreda frågan om möjligheterna att åstadkomma en förbättrad övervakning
i fråga om efterlevnaden av sjötrafikens regler och bestämmelserna angående
vattenförorening från fartyg m. m.:
Ros, A. K. E., underståthållare.
Sekreterare:
Heden, P. A. G., förste byråinspektör.
Lokal: överståthållarämbetet; tel. 22 70 80.
342
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 37
Utredningen har den 16 februari 1962 avgivit förslag rörande prov tills
vidare under år 1962 med biträde av kustbevakningspersonal vid sjötrafikövervakning
inom Stockholms län (stencilerat). Sedan dylika prov genomförts
enligt en Kungl. Maj :ts kungörelse den 27 april 1962 (nr 135), över
väger utredningen erfarenheterna av proven.
Utredningen beräknas fortgå under år 1963.
35. Sakkunnig för utredning av laboratorieavdelningens vid statens kriminaltekniska
anstalt organisation och arbetsuppgifter m. m. (1962: I 48)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 november 1961 för
att utreda laboratorieavdelningens vid statens kriminaltekniska anstalt organisation
och arbetsuppgifter samt därmed sammanhängande frågor:
Girell, B. H., t. f. expeditionschef.
Sekreterare:
Alpsten, A. B., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Den sakkunnige har under året studerat olika alternativ till lösning av
avdelningens organisation. Därvid har möjligheterna att knyta avdelningen
till redan bestående institutioner särskilt beaktats. F. n. införskaffas i samarbete
med polisberedningen uppgifter från landets samtliga polisdistrikt
för att giva underlag för en bedömning av de arbetsuppgifter som efter
förstatligandet av polisväsendet kan komma att ankomma på motsvarigheten
till den nuvarande laboratorieavdelningen vid kriminaltekniska anstalten.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under första halvåret 1963.
36. Utredning angående exekutionsavgift
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 1 december 1961 för att verkställa
utredning rörande frågan om införande av en schablonmässigt beräknad
exekutionsavgift:
Ehnbom, E. B. A., byråchef.
Experter:
Ahlenius, S. R., landsfiskal;
Beck-Friis, J. O., förste stadsfogde.
Sekreterare:
Widmark, P. S. V., kammarrättsfiskal.
Lokal: Storkyrkobrinken 13; tel. 20 19 04.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
1 december 1961):
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
37. Sakkunniga för utredning om utformningen av utlänningskontrollen
jämte därmed sammanhängande frågor (utlänningsutredningen)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 december 1961 för
att verkställa översyn av utlänningslagstiftningen (se Post- och Inrikes tidn
den 4 januari 1962):
343
I In: 37
Riksdagsberiittelsen år 1963
Lännergren, E. B., lagman, ordförande;
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Hedin, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Hellner, E. M., lagbyråchef;
Nilsson, J.-I. N., lantbrukare, led. av II kamm.;
Segerstedt Wiberg, Ingrid, journalist, led. av I kamm.
Sekreterare:
Tjernberg, H., hovrättsfiskal.
Lokal: Karduansmakaregatan 8 A, Stockholm 1; tel. 24 55 00/350.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
1 december 1961):
___Emellertid synes det föreligga ett visst utrymme för vägledande normer
även inom detta f. n. helt åt rättstillämpningen överlämnade fält. Sambandet
mellan uppehållstillstånd och arbetstillstånd för utlänning som saknar möjlighet att
försörja sig annorledes än genom arbetsanställning synes sålunda vara en fråga,
i vilken vissa objektiva regler torde kunna utformas. Härmed aktualiseras också
de vittgående problem, som i fråga om den generella utlänningskontrollen uppkommer
vid en eventuell svensk associering till Rom-fördraget den 25 mars 1957
om upprättandet av den europeiska ekonomiska gemenskapen. Detta fördrag upptager
bestämmelser om fri rörlighet för arbetskraften. Det innehåller vidare bestämmelser
om etableringsrätt och om rätt att utföra tjänster för medlemsstats
rättssubjekt på annan stats område. Det förutses emellertid i fördraget att särskilda
begränsningar i arbetskraftens rörlighet kan påkallas av hänsyn till allmän
ordning, allmän säkerhet och folkhälsan. För sådana regler skall fördragets nu
nämnda bestämmelser icke utgöra hinder. Oavsett i vilken utsträckning fördragets
bestämmelser för medlemsstaterna kan bli tillämpliga för Sverige vid en
associering synes det erforderligt att närmare undersöka behovet av föreskrifter
i syfte att tillgodose de nämnda intressena vid en ökad rörlighet över gränserna.
Den svenska hjälpen till underutvecklade länder tar sig i allt större utsträckning
uttryck i utbildning här av teknisk, administrativ, medicinsk och annan personal
från dessa länder. Utbildningen, som stundom följes av eller kombineras
med någon tids praktisk verksamhet här i riket, förutsätter givetvis att den studerandes
möjligheter att uppehålla sig i landet är tryggade. Frånvaron av generella
regler för meddelande av uppehållstillstånd medför emellertid en osäkerhet
härvidlag som står i stark motsättning till de studerandes berättigade önskemål att
kunna på förhand bedöma huruvida uppehållstillstånd kommer att meddelas i den
utsträckning att studietiden här blir meningsfull. På detta område synes behov
föreligga av normer för meddelande av uppehållstillstånd, helst som antalet stipendiater
kan väntas komma att öka starkt. Det synes böra utredas hur dylika normer
bör utformas. Det bör härvid beaktas att i fråga om denna kategori utlänningar
uppehållstillstånden icke har någon nämnvärd betydelse för avvägningen
av immigrationen med hänsyn till allmänna intressen såsom sysselsättning, föisörjning
etc.
Vid den utredning om behovet av generella regler för tillståndsgivningen, som
jag enligt det anförda anser böra komma till stånd, bör givetvis den praxis, som
utvecklat sig inom ramen för hittills gällande bestämmelser, kartläggas och bedömas.
I den mån denna undersökning av praxis ger anledning därtill bör förslag
framläggas om generella direktiv för tillståndsgivningen även i sådana hänseenden
som icke sammanhänger med marknadsfrågorna eller utlänningars studier x
Sverige.
Om möjligheterna minskas att genom vägran att ge uppehållstillstånd formå en
344
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 37
icke önskvärd utlänning att lämna landet, kan det komma i fråga att utvidga tilllämpningsområdet
för de i utlänningslagen reglerade instituten för avlägsnande av
utlänning, som diskvalificerat sig för fortsatt vistelse här. Utredningen bör vara
oförhindrad att föreslå de lagändringar, som en sådan ordning förutsätter. Härvid
bör även ägnas uppmärksamhet åt intresset av att den svenska utlänningslagstiftningen
i sina grunddrag ansluter sig till vad som gäller i motsvarande hänseenden
i den europeiska gemenskapens stater. Det starka intresset av att bevara och
om möjligt även vidare utveckla den redan långt framförda nordiska gemenskapen
i fråga om utlänningars ställning och vid utlänningskontrollen får emellertid
icke förbises.
Det oroliga världspolitiska läget och de politiska förhållandena överhuvud taget
i åtskilliga främmande länder medför att problemen kring flyktingarnas ställning
alltjämt tilldrar sig stor uppmärksamhet. Sedan 1945 har vårt land mottagit omkring
53 400 flyktingar, av vilka omkring 11 000 anlänt illegalt. I utlänningslagen
stadgas att politisk flykting ej utan synnerliga skäl skall vägras fristad i riket, då
han är i behov därav, och lagen utvecklar närmare vad som skall förstås med
politisk flykting. Den svenska utlänningslagstiftningens bestämmelser om asyl undergick
en förhållandevis omfattande omarbetning i samband med deras överförande
till den nya utlänningslagen. Det torde med hänsyn till dessa bestämmelsers
stora betydelse för den enskilde, som påstår sig vara politisk flykting, vara påkallat
att i detta sammanhang undersöka hur den nya regleringen utfallit i praktiken.
Jämväl i övrigt bör uppmärksamhet ägnas frågan hur lagens tillämpning utfallit
och utredningen bör vara oförhindrad att framlägga de förslag till ändringar,
som den finner påkallade. Vid hithörande överväganden bör jämväl uppmärksammas
de synpunkter som framförts av utredningen om administrativa frihetsberövanden
i dess betänkande SOU 1960: 19.
Även om den svenska utlänningslagstiftningen till sin allmänna uppbyggnad
grundar sig på internationellt vedertagna principer, torde det oftast vara svårt
för utlänningar, icke minst med hänsyn till språket, att få klart för sig sina rättigheter
och skyldigheter enligt utlänningsförfattningarna. Svårigheterna härvidlag
medför otvivelaktigt risk för rättsförluster. Det synes därför vara av värde om
man införde någon form av hjälp åt utlänningar med råd och anvisningar även
i andra fall än då biträde kan förordnas enligt nu gällande bestämmelser. Det
torde böra ankomma på utredningen att närmare undersöka behovet av utvidgad
rättshjälp och, om sådant behov anses föreligga, framlägga förslag hur hjälpen
bör utformas.
I den mån utredningen finner särskilt angeläget behov föreligga av författningsändring
eller kompletterande bestämmelser i viss fråga bör utredningen framlägga
delförslag härutinnan.
Utredningens förslag bör åtföljas av förslag till lagtext eller annan författningstext.
Slutligen bör utredningen med beaktande av sina ställningstaganden i fråga om
de materiella bestämmelsernas utformning överväga och avge förslag om hur den
s. k. inre utlänningskontrollen bör anordnas för att leda till god effekt i de hänseenden,
där den är angelägen, utan att samtidigt medföra omfattande och kostnadskrävande
kontrollarbete på områden av underordnad betydelse. Det bör härvid
beaktas att vidgade möjligheter till central ledning av kontrollen torde uppkomma
om föreliggande förslag om polisväsendets förstatligande realiseras. I anslutning
härtill bör utredningen upptaga frågan om den lämpligaste organisationen
på längre sikt av den centrala utlänningsmyndigheten med hänsyn till såväl
dess kontrollerande som dess tillstflndsgivande funktion.
Utredningsarbetet bör bedrivas under hänsynstagande till den nordiska pass -
345
I In: 37
Riksdagsberättelsen år 1963
kontrollöverenskommelsen av den 12 juli 1957 och de förutsättningar i fråga om
en likartad nordisk utlänningspolitik, på vilka denna vilar. I erforderlig utsträckning
bör kontakt tagas med vederbörande myndigheter i de övriga nordiska länderna.
■—---
Utredningen har under tiden den 17 januari 1962—den 31 oktober 1962
hållit 21 sammanträden och den 4 oktober 1962 avgivit yttrande över 1958
Ars näringsrättssakkunniges betänkande »Den allmänna näringslagstiftningen».
Utredningen har för avsikt att avgiva ett delbetänkande omkring årsskiftet
1962/63.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
38. 1962 års polisutbildningskommitté
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 december 1961 för
att verkställa en översyn av polisutbildningen m. m. (se Post- och Inrikes
tidn. den 8 februari 1962):
Andersson, T. G., landshövding, ordförande;
Finnberg, K. V. B., polismästare;
Biörklund, E. G. G. W., rektor;
Vestlund, A. G., folkhögskoleinspektör;
Wendin, S. E. W., sekreterare.
Sekreterare:
Wångstedt, K. J. E., byrådirektör (fr. o. m. den 26 mars 1962).
Lokal: Polisväsendets organisationsnämnd, Storkyrkobrinken 13, Stockholm
C; tel. 11 80 12.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
29 december 1961):
Möjligheterna att få till stånd en mera effektiv polisverksamhet är i väsentlig
grad beroende på vad som kan göras för att öka den enskilde polismannens duglighet
och intresse för tjänsten. Det är ur denna synpunkt av största vikt, att man
sörjer för en tillfredsställande utbildning av polismännen. Otillräckliga kunskaper
försvårar tjänsteutövningen och är ägnade att ge upphov till passivitet och vantrivsel.
Betydelsen av goda kunskaper understrykes också av det förhållandet, att
polismannen på grund av tjänstens natur ofta inte ges något rådrum för att närmare
undersöka hur han bör förfara eller för att inhämta råd eller anvisning om
hur han i en viss situation skall handla. Kunskaperna måste därför vara väl inpräntade.
Det bör i detta sammanhang också framhållas, att de författningar, vilkas
efterlevnad polismännen har att vaka över, tid efter annan förändras till sitt
innehåll. Detta gäller i särskilt hög grad de bestämmelser, som reglerar polisens
trafikövervakande verksamhet. Polismännens kunskaper måste av denna anledning
ständigt hållas aktuella.
Jag vill nu förorda att en utredning kommer till stånd för en översyn av polisutbildningen.
Utredningen bör i första hand upptaga till behandling de förslag och
synpunkter i utbildningsfrågor, som framkommit under de senaste årens utredningsarbete
på polisväsendets område. Huvuduppgiften blir därvid att närmare
granska behovet av utbildning i polisverksamheten och pröva undervisningens
innehåll och omfattning samt framlägga därav betingade förslag. Beträffande rekrytering
och grundläggande utbildning av polispersonal bör dock någon ändring
346
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 38
ej ske i den ordning, som gäller från och med den 1 januari 1962. Icke heller i övrigt
bör så väsentliga ändringar ifrågakomma att grunddragen i den nuvarande
undervisningsorganisationen rubbas. Vid översynen bör särskilt uppmärksammas
följande förhållanden.
Som en allmän anmärkning mot den nuvarande utbildningen i statens polisskola
har gjorts gällande att man i vissa ämnen meddelar relativt omfattande undervisning
i frågor, som har underordnad betydelse för polismännens verksamhet, medan
däremot ur polisiär synpunkt väsentliga kunskapsområden ges en mera summarisk
behandling. Anmärkningar av detta slag har särskilt gällt undervisningen
i polischefsklassen. Utredningen bör därför undersöka, huruvida kunskapsmomenten
i skilda ämnen givits en med hänsyn till det praktiska behovet ändamålsenlig
avvägning för den grupp av polismän, som undervisningen avser.
Vidare har framhållits, att undervisningen i polisskolan är alltför teoretiskt inriktad.
— ---Utredningen bör närmare undersöka, i vilken omfattning och på
vad sätt undervisningen lämpligen bör ges den praktiska inriktning, som sålunda
förordats.
I olika sammanhang har uppmärksamheten därjämte fästs på kunskapsbehov,
som hittills icke alls eller endast i ringa grad blivit tillgodosedda.---Även
dessa frågor bör upptagas av nu ifrågavarande utredning.
I sitt betänkande om polisens brottsbekämpande verksamhet har polisverksam
hetsutredningen
upptagit vissa spörsmål rörande patrulleringstjänsten.---
I anslutning därtill diskuterar utredningen frågan om hur polismännen skall kunna
hållas underrättade om de förhållanden, som uppenbaras. Utredningen har vidare
utförligt redogjort för de bevakningsmetoder som under olika förhållanden
kan komma ifråga för att förhindra och uppdaga egendomsbrott. Enligt utredningens
mening bör polisen i större utsträckning än vad som nu är fallet vara verksam
för att lämna allmänheten råd och upplysningar om vad den har att iakttaga
för att skydda sig mot brott. Även i flera andra hänseenden anser utredningen
det angeläget, att polisen vidgar och intensifierar sin brottsbekämpande verksamhet.
—--- Undervisning i de frågor, som här avses, bör ingå som betydelsefulla
moment i polisskoleutbildningen.
Polisverksamhetsutredningen har vidare framhållit, att rytteriet är ett oersättligt
hjälpmedel vid vissa betydelsefulla och normalt återkommande bevakningsuppgifter.
Utredningen förordar vidare ett ökat och mera rationellt utnyttjande av hundar
i polistjänsten.---Även dessa frågor bör upptagas av utredningen.
En betydelsefull utbildningsfråga behandlas i det betänkande angående motorfordonsutbildning
för polismän, besiktningsmän och körskolepersonal, som i juli
1960 framlagts av organisationskommittén för trafiksäkerhet. Enligt kommitténs
förslag skall polispersonalens behov av motorfordonsutbildning tillgodoses dels
genom centrala kurser under militär ledning vid arméns motorskola i Strängnäs
och dels genom lokala kurser under länsstyrelsernas ledning.---Med hän
syn
till den kritik som riktats mot förslaget och då utformningen av ett utbildningsprogram
i hög grad är beroende på statsmakternas ställningstagande till 1957
års utrednings förslag om huvudmannaskapet för polisväsendet, anser jag frågan
om polisens motorfordonsutbildning böra upptagas till förnyat övervägande i förevarande
sammanhang. Givetvis bör frågan om samordning med den militära motorfordonsutbildningen
därvid beaktas.
Trivselutredningen har framhållit att egentlig polispersonal bör beredas möjlighet
att vinna befordran till sådana polischefs- och polisintendentsbefattningar, som
är att anse som renodlade drifts- och personalledarbcfattningar. Den av mig nu
förordade utredningen bör — med utgångspunkt från den organisation för ett
statligt polisväsende som kan komma att beslutas av statsmakterna — undersöka,
vilken kompletterande utbildning, som bör uppställas som kompetenskrav för sådan
befordran och hur utbildningen lämpligen bör anordnas.
347
I In: 38
Riksdagsberättelsen år 1963
Bland polispersonalen råder på många håll missnöje ifråga om sättet för uttagning
av elever till polisskolans högre klasser. Vissa förslag till riktlinjer för uttagningen
har lagts fram av trivselutredningen. Frågan bör nu övervägas med beaktande
av de förslag om den högre polisutbildningen som den blivande utredningen
kan komma att lägga fram. Utredningen bör därvid med förtur behandla den i
statsutskottets utlåtande 1960: 11, punkt 150, berörda frågan om uttagning av elever
till kommissarieklassen.
I de förut omnämnda betänkandena och remissyttrandena redovisas åtskilliga
andra förslag och synpunkter, som utredningen bör upptaga till närmare behandling.
Sålunda har bl. a. framförts önskemål om att polismännen bibringas för polistjänsten
anpassade kunskaper i främmande språk, att korrespondensundervisning
i polisiära ämnen anordnas av polisskolan, att filmer, bildband och andra
hjälpmedel i undervisningen kommer till användning i större utsträckning än vad
som för närvarande sker och att en undersökning kommer till stånd för att utröna
om behovet av lämpliga läroböcker är tillgodosett.
Utredningen bör överväga, huruvida det finns anledning att i fråga om de kvinnliga
polismännen ge polisskoleundervisningen delvis annat innehåll med hänsyn
till de särskilda uppgifter, som vanligen anförtros denna personal.
Det har påtalats, att personer, som förordnats att tjänstgöra som ordningsvakter,
ofta saknar de kunskaper, som erfordras för att de på ett tillfredsställande sätt
skall kunna fullgöra sina uppgifter. Frågan om ordningsvakternas utbildning har
aktualiserats bl. a. i två skrivelser till inrikesdepartementet, den ena från folkets
husföreningarnas riksförbund med begäran om statsbidrag till anordnande av
kurser för ordningsvakter och den andra från svenska musikerförbundet med hemställan,
att informationskurser måtte anordnas för ordningsvakter. Jag finner det
lämpligt, att utredningen undersöker det utbildningsbehov, varom här är fråga,
och — därest behov av utbildning anses föreligga — framlägger förslag om hur
det bör tillgodoses.
Utöver vad nu anförts kan åtskilliga andra spörsmål angående utbildning av polismän
och därmed sammanhängande frågor vara att beakta, och utredningen bör
givetvis vara oförhindrad att efter eget bedömande upptaga sådana frågor till behandling.
—
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 april 1960 har jag tillkallat en
särskild sakkunnig för att verkställa översyn av lärarnas tjänstgöringsförhållanden
vid statens polisskola jämte därmed sammanhängande förhållanden. Sedan
den sakkunnige avgivit en promemoria med förslag till vissa förändringar i tjänstgöringsförhållandena
för de heltidsanställda lärarna vid statens polisskola har han
anmält att en bedömning av övriga i direktiven omförmälda spörsmål och ett slutförande
av utredningsuppdraget bör anstå till dess en mer allmän översyn av polisskolans
verksamhet kommer till stånd och därvid antingen samordnas med eller
inordnas i nämnda översyn. Det synes mig med hänsyn till vad sålunda anförts
lämpligt att de återstående utredningsuppgifter, som ankommer på den sakkunnige
övertagas av den av mig nu förordade utredningen.
Utredningen har fram till den 30 november 1962 hållit fyra (4) sammanträden.
Arbetet kommer att fortgå under år 1963.
39. Utredning av vissa frågor rörande yrkesmedicinens organisation in. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 29 december 1961 för
att utreda vård- och konsultationsbehovet inom landet för sjukdomstillstånd
348
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 40
med yrkesmedicinsk prägel samt det behov av yrkesmedicinska sjukhusenheter,
som kan föreligga på riks-, region- eller länsplanet jämte organisationen
av sådana enheter:
Westling, O. J., generaldirektör.
Experter:
Björkman, S., professor;
Forssman, S. P. M., professor;
Flyboo, T., ombudsman (avliden den 29 juli 1962);
Lindgren, S. Ä., med. doktor;
Wedler, R., byråchef.
Lokal: Yrkesmedicinska centralen vid karolinska sjukhuset; tel. 34 05 00,
ankn. 172 (Lindgren).
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
29 december 1961):
I sitt betänkande »Regionsjukvården» (SOU 1958: 26) har regionvårdsutredningen
i frågan om den yrkesmedicinska organisationen i riket uttalat bl. a., att
yrkesmedicinen med dess behov av intim kontakt med omgivningshygienens målsmän,
arbetsplatserna och industriläkarna icke kunde centraliseras till regionplanet
utan att den linje vore den riktiga, som utvecklingen redan anvisat, nämligen
eu anknytning till ett centrallasarett med för verksamheten nödvändiga serviceorgan.
Utredningen förordade därför, att yrkesmedicinen i princip bleve tillgodosedd
på länsplanet.
I propositionen 1960: 159 anslöt sig föredragande departementschefen till utredningens
uppfattning. Den omständigheten, att bristen på för ändamålet utbildad
personal endast kunde medge en successiv utbyggnad av yrkesmedicinska avdelningar
vid lasaretten borde i princip ej inverka på denna målsättning. Yrkesmedicinska
avdelningar kunde emellertid till en början väntas bli inrättade endast
vid de större sjukhusen och en form av regionalisering kunde därför övergångsvis
övervägas.
I skrivelse den 1 juni 1961 har direktionen för karolinska sjukhuset framhållit,
ott erfarenheterna från verksamheten vid yrkesmedicinska centralen vid karolinska
sjukhuset gåve stöd för uppfattningen att man till en början borde söka tillskapa
ett fåtal, allsidigt och väl utrustade yrkesmedicinska avdelningar på regionplanet
för att därefter, om behov därav förelåge, organisera dylika avdelningar jämväl
på länsplanet, att tillgängligt siffermaterial icke tilläte någon säker bedömning
av behovet av yrkesmedicinska konsultations- och vårdmöjligheter samt att ett
genom utredning i hithörande frågor erhållet underlag jämväl utgjorde förutsättning
för ett slutligt ställningstagande till yrkesmedicinska centralens vid karolinska
sjukhuset framtida arbetsuppgifter och organisation. Direktionen har med hänsyn
härtill hemställt om utredning av frågan om behovet inom landet av yrkesmedicinska
sjukhusenheter och deras organisation.
Intill den 1 november 1962 har utredningen hållit 3 sammanträden.
Utredningen beräknas bli slutförd under första halvåret 1963.
40. Utredning rörande landstingens organisation och verksamhetsformer
( Landstingsutredningen)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 februari 1962 för utredning
rörande landstingens organisation och verksamhetsformer (se Postoch
Inrikes tidn. den 1 mars 1962):
349
I In: 40
Riksdagsberättelsen år 1963
Bergquist, T. E. N., landshövding, ordförande;
Arfvidsson, A. I., kammarråd;
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Nilsson, N. Y., lantbrukare, led. av I kamm.;
Olsson, E. W., lantbrukare, led. av I kamm.;
Johansson, H. K., fil. doktor, led. av II kamm.;
Tobé, E. I., överlantmätare, led. av II kamm.
Expert:
Lindencrona, F. V. K., byråchef (fr. o. m. den 26 april 1962).
Sekreterare:
Thulin, S. G., direktörsassistent, jur. kand. (fr. o. m. den 26 april 1962).
Lokal: Heimdalsgatan 4 a, Linköping; tel. 24 313 (riktnr 013).
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
9 februari 1962):
När landstingsorganisationen utformades genom 1862 års förordning om landsting
var detta en betydelsefull nyhet på kommunallagstiftningens område. Det
fanns inte såsom i fråga om de samtidigt utfärdade förordningarna om kommunalstyrelse
på landet och i stad någon gammal tradition att bygga på. Tillkomsten av
landstingen innebar att det kommunala systemet byggdes ut med ett nytt led.
Landstingens uppgift angavs helt allmänt vara att rådslå och besluta om angelägenheter,
som var gemensamma för landstingsområdet. De ämnesområden, som
nämndes särskilt som föremål för verksamheten, avsågs inte begränsa landstingens
kompetens. Under förarbetena uttalades, att landstingen borde vara mäktiga en
stark utveckling och att de alltmer skulle öka föremålen för sin verksamhet.
Landstingen har i hög grad visat sig äga den utvecklingskraft som förutspåddes.
Till de uppgifter landstingen redan i begynnelseskedet tog på sig har efter hand
kommit nya, påkallade av utvecklingens växande krav på ingripanden från det
allmännas sida. I betydande mån har till expansionen av landstingens verksamhet
bidragit att staten lagt stora och viktiga uppgifter på landstingen. Verksamheten
har redan från början varit koncentrerad till hälso- och sjukvårdens område.
Sålunda har landstingen sedan sin tillkomst ombesörjt lasarettsvård och verksamhetsområdet
har successivt utbyggts med bl. a. tuberkulossjukvård, epidemisjukvård,
vård av långvarigt kroppssjuka, undervisning och vård av psykiskt efterblivna,
barnmorskeväsende, distriktsvård, förebyggande mödra- och barnavård, dispensärvård,
folktandvård och psykisk barna- och ungdomsvård. På senaste tid har
vidare beslutats att provinsialläkarväsendet skall överflyttas på landstingen, och
en motsvarande huvudmannaskapsreform på mentalsjukvårdens område torde kunna
emotses i en nära framtid. På undervisningens område har landstingen gjort
stora insatser t. ex. i fråga om folkhögskolor och yrkesutbildningen. En del landsting
bedriver upplysningsverksamhet inom jordbruksnäringen och understöd lämnas
för landsbygdens elektrifiering. Inom socialvården ingår barnhemsverksamhet,
arbetsträning för partiellt arbetsföra m. m. i landstingens uppgifter. Även på andra
områden bedriver landstingen betydelsefull verksamhet.
Som jag nyss sagt har landstingens verksamhet ständigt ökat i omfattning. Särskilt
markant har ökningen varit under 1950-talet. Så steg landstingens samlade
bruttoutgifter från 1950 till 1958 från 458 miljoner kronor till 1 300 miljoner kronor
eller omräknat i fasta priser med ungefär 92 procent. Den största utgiftsposten
har givetvis varit hälso- och sjukvården, som varje år tagit cirka 85 procent av
bruttoutgifterna. Investeringarnas andel i bruttoutgifterna steg under samma tid
från i runt tal 10 till omkring 18 procent. Man torde få antaga att denna hastiga
350
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet Un; 40
expansion inom landstingens hittillsvarande verksamhetsområden kommer att
fortsätta under 1960-talet. Därtill kommer den väsentliga utvidgningen av landstingens
uppgifter som blir en följd om mentalsjukvården överflyttas på landstingen.
Landstingsförordningens reglering av landstingens organisation och verksamhetsformer
innehöll i stort sett bestämmelser endast om den beslutande församlingens
sammansättning och sammanträden samt om ingivande av förslag till landstinget
och om hur beslut skulle fattas. I övrigt överlämnades åt landstingen att
själva besluta om organisationen och verksamhetsformerna. Föreskrifter härom
skulle landstinget ge i ett reglemente. Efter hand som vissa enhetliga verksamhetsformer
utbildats inom landstingen har dessa i vissa fall stadfästs genom lagstiftning.
Förvaltningsutskottet, som redan tidigt inrättats av åtskilliga landsting
och i början av 1900-talet reglerats i landstingsförordningen såsom ett fakultativt
organ, blev sålunda genom 1924 års lag om landsting ett obligatoriskt organ. 1940
stadfästes det i praxis redan utbildade förvaltningsorganet för hälso- och sjukvården.
Införandet av den nu gällande landstingslagen den 14 maj 1954 innebar alt
landstingslagstiftningen anpassades till övrig kommunallagstiftning men medförde
inga genomgripande ändringar i landstingens organisation och verksamhetsformer.
Den i det närmaste 100 år gamla landstingsorganisationen har sålunda i väsentliga
stycken förblivit i huvudsak oförändrad.
Under förarbetena till 1954 års landstingslag uttalades, att det torde vara en allmän
uppfattning att den reglering landstingens organisation och arbetssätt fått i
stort sett visat sig vara tillfredsställande och att lagstiftningen då alltjämt på det
hela taget erbjöd ändamålsenliga former för verksamheten. Det är naturligt att
bedömningen härav i dag kan vara en annan med hänsyn till den utveckling som
skett det senaste årtiondet och de nya uppgifter som nu väntar landstingen. Kritik
mot landstingens nuvarande organisation och verksamhetsformer har inte heller
saknats. Vad man framför allt funnit otillfredsställande har varit de praktiska
svårigheterna för landstingsmännen att på några få dagar före det lagtima landstingsmötet
sätta sig in i den mångfald ärenden — ofta flera hundra — i vilka landstinget
skall fatta beslut under den vecka mötet i allmänhet varar. Från denna synpunkt
har det ansetts önskvärt att landstingsmännen får tillfälle att mera kontinuerligt
än nu följa förvaltningen på de skilda verksamhetsområdena. Man har framhållit
att t. ex. flera möten årligen — ett på våren och ett på hösten eller ett varje
kvartal — skulle öppna sådan möjlighet och därigenom förtaga intrycket att landstingets
avgöranden i realiteten fattas av det fåtal landstingsmän, som genom ledamotskap
av förvaltningsutskottet är tillräckligt insatta i ärendena. Till stöd för sådana
uttalanden har vidare åberopats formerna för den beredning som sker under
landstingsmötena av särskilt tillsatta utskott. För denna beredning disponeras
endast kort tid, eftersom ärendena skall hinna avgöras under landstingsmötet.
På grund härav saknar också utskottsledamöterna ofta möjlighet att tränga in i
ärendena, särskilt då fråga är om fastställande av den alltmer invecklade utgiftsoch
inkomststaten. Man har menat att det folkvalda beslutande organet, landstinget,
på detta sätt fått allt mindre möjlighet att träffa de reella avgörandena.
För egen del anser jag denna kritik vara i vissa avseenden befogad, särskilt som
landstingens verksamhet i fortsättningen blir än mer omfattande än hittills. I
första hand måste man enligt min mening se till att landstingets beslut i landstingskommunens
angelägenheter inte sjunker ned till en ren formalitet. Det är
hiir givetvis av stor betydelse att landstingsmännen får tillfälle att mer fortlöpande
än nu behandla och debattera uppkommande frågor. Så kan t. ex. flera landstingsmöten
hållas varje år, något som redan prövats inom en del landstingskommuner.
Dika angeläget synes det emellertid vara att landstingets särskilda utskott
351
I In: 40
Riksdagsberättelsen år 1963
för beredning får större möjligheter än f. n. att grundligt sätta sig in i och överväga
ärendena. I sistnämnda hänseende skulle det kunna vara lämpligt, att de särskilda
utskotten tillsattes å sådan tid att de före landstingsmötet kunde få informationer
om de ärenden som skall upptagas vid mötet. Andra frågor som förtjänar
att övervägas i detta sammanhang är, vilka möjligheter som finns att avlasta förvaltningsutskottet
vissa uppgifter samt i vilken omfattning det skulle kunna vara
lämpligt att inom landstinget använda sig av heltidstjänstgörande förtroendemän,
motsvarande exempelvis borgarråden i Stockholm. Landstingskansliernas organisation
och verksamhet synes däremot böra lämnas oreglerade.
Förebilder för en ändrad organisation och ändrade arbetsformer inom landstingen
saknas inte. Såväl kommunallagarna som riksdagsordningen erbjuder alternativ
till nuvarande bestämmelser i dessa hänseenden. Även andra alternativ bör kunna
komma ifråga, men man torde i första hand böra söka komma till rätta med problemen
utan att införa helt nya, oprövade former.
Med utgångspunkt i det anförda bör enligt min mening utredas i vilken utsträckning
ändrad organisation och ändrade arbetsformer för landstingskommunernas
beslutande, förvaltande och verkställande organ är påkallade. Jag förordar att en
sådan utredning nu kommer till stånd. I den mån gällande bestämmelser i angivna
hänseenden finnes otillfredsställande bör utredningen omfatta en undersökning
av vilka ändringar i nuvarande bestämmelser på området som bör ske för att organisationen
och arbetssättet skall få en så ändamålsenlig och enkel utformning som
möjligt. Utredningen bör utmynna i förslag till erforderliga lagstiftningsåtgärder.
Någon detaljreglering bör ej ske utan landstingen bör liksom hittills kunna närmare
utforma sin verksamhet efter eget bedömande.
Redan den expansion av landstingens uppgifter som f. n. kan överblickas utgör
som nämnts tillräckligt skäl för en översyn av landstingens organisation och arbetsformer.
Det torde emellertid inte vara otänkbart att en reform i dessa hänseenden
kan sätta landstingen i stånd att åtaga sig än flera arbetsuppgifter. Gällande
regler om landstingens kompetens hindrar inte att landstingen på eget initiativ
söker nya föremål för sin verksamhet. I vilken omfattning nya uppgifter framdelas
bör åläggas landstingen är inte enbart en fråga om huruvida landstingen med
hänsyn till organisation och arbetssätt kan handha uppgifterna, men de överväganden,
som är påkallade ur andra synvinklar, synes böra göras i samband med översyn
av bestämmelserna ifråga om varje ämnesområde för sig. Den utredning jag
nu förordat bör därför inte taga upp frågan, vilka konkreta nya uppgifter som
landstingen efter en organisatorisk reform bör kunna åläggas. Däremot bör det
ingå i utredningsuppdraget att söka utforma organisationen och verksamhetsformerna
så att landstingen blir i stånd att handha ytterligare uppgifter.
Utredningen har under tiden 21 maj—31 oktober 1962 hållit 3 sammaniräden.
Vidare har utredningen den 17 och 18 oktober 1963 företagit studieresa
till Örebro resp. Uppsala för att studera förvaltningsutskottens och andra
verkställande organs arbetsformer m. m.
Uppgifter har inhämtats beträffande landstingens resp. förvaltningsutskottens
hos landstingen arbetsordningar resp. reglementen m. m. Vidare ha
uppgifter inhämtats beträffande handläggning av ärenden i landstingen
in. in., beträffande heltidstjänstgörande förtroendemän i vissa städer och
landsting samt beträffande vissa detaljfrågor i landstingslagen m. m.
Utredningen beräknar slutföra sitt arbete under första halvåret 1963.
352
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 41
41. 1962 års utredning angående sjuksköterskeutbildningen
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1962 för översyn
av sjuksköterskeutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål
(se Post- och Inrikes tidn. den 12 april 1962).
Rydback, A. V. L., expeditionschef, ordförande;
Ilinett, E., förbundssekreterare;
Biörck, K. G. W., professor;
Gröndal, H. O. F., landstingsdirektör;
Kärrlander, E. H„ led. av II kamm.;
Zetterström-Lagerwall, Gerd, direktör;
Lundgren, Karin M., rektor.
Experter:
Andrell, B. Maria (Majsa) K., förste byråinspektör;
Eländer, K. O., sekreterare;
Forslund, K. E., konsulent;
Johnsson, Inga H. L., sekreterare;
Israel, J., universitetslektor.
Sekreterare:
Björinder, K. E. H., skolsekreterare.
Lokal: Hornsgatan 15, Stockholm SO; tel. 22 29 60 (ordföranden och sekreteraren).
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
30 mars 1962):
Den grundläggande utbildningen för sjuksköterskor var senast föremål för en
mer allmän översyn under 1940-talet, då 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen
framlade ett betänkande i ämnet (SOU 1948: 17). I anslutning till där
framlagda förslag har sjuksköterskeskolornas kursplaner successivt omlagts. Utbildningen
har också förkortats och uppgår numera i allmänhet till omkring 36
månader.
Under 1950-talet har emellertid de snabba framstegen på medicinens område
i hög grad förändrat sjukvårdsarbetet. Denna utveckling har givetvis i stor utsträckning
påverkat sjuksköterskornas arbetsuppgifter. Redan detta aktualiserar
behovet av en översyn av sjuksköterskeutbildningen.
Jag vill även erinra om att den kraftiga, alltjämt pågående utbyggnaden av landets
hälso- och sjukvård medför ett starkt ökat behov av sjuksköterskor och annan
sjukvårdspersonal, vilket torde vara den kanske främsta anledningen till att det
sedan länge råder brist på sjuksköterskor. För att bemästra denna bristsituation
har man bl. a. ökat utbildningskapaciteten vid befintliga sjuksköterskeskolor och
även inrättat nya skolor. Senast har nya skolor tillkommit i Malmö och Hälsingborg.
Under innevarande år öppnas en skola i Lidköping, och förslag har nyligen
förelagts riksdagen om att inrätta en ny statlig skola i Norrköping.
Åtgärder har därjämte vidtagits för att utbilda personal, som kan övertaga arbetsuppgifter,
vilka hittills åvilat sjuksköterskeutbildad arbetskraft. 1 detta syfte
uppdrog Kungl. Maj:t den 30 juni 1961 åt medicinalstyrelsen, arbetsmarknadsstyrelsen
och överstyrelsen för yrkesutbildning att i samråd med vederbörande kommunförbund
anordna utbildning för eller i förekommande fall utöka befintlig utbildning
för laboratoriepersonal, röntgenpersonal och annan personal, som kan
avlasta eller ersätta personal med sjuksköterskeutbildning. Som ett resultat av
12 liihnng till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
It iksclaRH be rätt elsen
353
I In: 41
Riksdagsberättclsen år 1963
detta uppdrag kommer laborantskolornas utbildningskapacitet att mångdubblas redan
under innevarande år. Vidare har i början av detta år vid flera yrkesskolor
försöksvis påbörjats en tvåårig utbildning av operations-, röntgen- och radioterapiassistenter,
varigenom sjukhusen kommer att tillföras helt nya typer av befattningshavare.
Samtidigt har undersökts möjligheterna att överföra vissa av sjuksköterskornas
arbetsuppgifter på undersköterskor. Med skrivelse den 2 november 1961 har sålunda
utredningen angående vissa sjuksköterskornas och undersköterskornas arbetsuppgifter
in. m. överlämnat betänkande om arbetsuppgifter och utbildning för
viss sjukvårdspersonal (SOU 1962:4). I betänkandet föreslås bl. a. en omfördelning
av arbetsuppgifterna för sjuksköterskor, undersköterskor och sjukvårdsbiträden
samt en härav föranledd omläggning av utbildningen för undersköterskor och
sjukvårdsbiträden. Nämnda utredning har vidare övervägt möjligheterna att låta
särskilt dugliga undersköterskor erhålla sjuksköterskekompetens men har av olika
skäl ej framlagt några förslag i ämnet. Utredningen fann emellertid värdefullt om
möjligheter skapades till avancemang från sjukvårdsbiträdestjänster icke endast
till undersköterskebefattningar utan även till sjuksköterskeyrket. Utbildningsgången
vid sjuksköterskeskola borde därför utformas på sådant sätt att av utredningen
föreslagen utbildning för sjukvårdsbiträden och undersköterskor kunde tillgodoräknas
och sjuksköterskeutbildningen för dessa elever därigenom avkortas.
Tillkomsten av förenämnda nya personalkategorier, som på vissa specialområden
avses skola ersätta sjuksköterskor, samt överföringen av vissa av sjuksköterskornas
uppgifter på undersköterskor och sjukvårdsbiträden kommer givetvis
också att förändra sjuksköterskornas arbetsuppgifter och påverka deras ställning
i sjukvårdsorganisationen.
Såväl nu anförda som förut angivna skäl talar sålunda för en omprövning av
sjuksköterskeutbildningen. Jag förordar därför, att frågan om sjuksköterskeutbildningens
innehåll och omfattning nu upptages till utredning. Med hänsyn till de
förändringar i sjuksköterskans ställning och arbetsuppgifter, som redan inträtt
eller i enlighet med vad tidigare berörts kan väntas inträda, bör därvid i första
hand sjuksköterskeutbildningens målsättning omprövas och skolornas kursplaner
anpassas därefter. Härvid bör jämväl beaktas den förbättring av den grundläggande
allmänutbildningen, som följer med det successiva genomförandet av grundskolan
och med olika påbyggnader på denna och som bör möjliggöra bl. a. en viss
sovring i de nuvarande kursplanerna för sjuksköterskeutbildningen. I likhet med
utredningen angående sjuksköterskornas och undersköterskornas arbetsuppgifter
vill jag i detta sammanhang också betona önskvärdheten av att undervisningen i
arbetsledning och administration ges större utrymme. Vidare bör övervägas möjligheterna
att genom en intensifiering eller omläggning av utbildningen göra densamma
mindre tidskrävande.
Beträffande den praktiska delen av utbildningen vill jag i likhet med riksdagens
revisorer (1961 års berättelse, § 34) erinra om att denna under senare år delvis
ändrat karaktär. Det tidigare tillämpade s. k. lärlingssystemet, enligt vilket eleverna
nästan uteslutande betraktades som arbetskraft på de olika avdelningarna har
under senare år börjat frångås. Utredningen bör närmare överväga huruvida lärlingssystemet
bör avskaffas. Därvid bör uppmärksammas bl. a. de konsekvenser i
ekonomiskt hänseende som detta kan få inte minst för de privata sjuksköterskeskolor,
vilkas drift till väsentlig del finansieras av ersättningar för den arbetsinsats,
som göres av sjuksköterskeeleverna. Med nu berörda spörsmål sammanhänger
också frågan om elevernas förmåner, vilka f. n. varierar vid olika sjuksköterskeskolor.
Förslag till såvitt möjligt enhetlig lösning av hithörande spörsmål bör
framläggas.
Det kan här nämnas att lärlingssystemet förutsatts försöksvis ej skola tillämpas
354
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 41
vid den nya statliga sjuksköterskeskolan i Norrköping. Erfarenheterna i såväl nu
angivna som andra hänseenden från den nya Norrköpingsskolan och den där bedrivna
försöksverksamheten bör successivt studeras. Utredningen bör även_i en
lighet
med vad som förutsattes vid förhandlingarna om skolans inrättande — överväga
de förändringar i utbildningsplanen för skolan, som med ledning av gjorda
erfarenheter eller eljest kan befinnas lämpliga.
I detta sammanhang vill jag framhålla, att såväl kursplanerna för den nu försöksvis
påbörjade utbildningen av operationsassistenter m. fl. som de föreslagna
undervisningsplanerna för undersköterskor och sjukvårdsbiträden förutsätter att
eleverna erhåller praktisk utbildning vid sjukhusen. Jämväl mot bakgrunden av
dessa ökade krav på utbildningsplatser vid sjukhusen synes angeläget att sjuksköterskornas
praktiska utbildning omprövas i syfte att genom ett bättre utnyttjande
av utbildningstiden möjliggöra en förkortning av densamma. Även de samordningsproblem
som uppkommer på grund av att så många olika personalgrupper
skall få sin praktiska utbildning vid sjukhusen kräver uppmärksamhet.
Utredningen bör vidare beakta angelägenheten av att samordna den grundläggande
sjuksköterskeutbildningen med den specialutbildning, som sker vid barnmorskeläroanstalterna
och centralskolan för specialutbildning av barnsjuksköterskor.
En revision av sjuksköterskeutbildningen torde också få betydelse för den
vidareutbildning av sjuksköterskor, som äger rum vid statens distriktssköterskeskola
och vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor. Beträffande
distriktssköterskeutbildningen bör samråd äga rum med medicinalstyrelsen, som
fått i uppdrag dels genom beslut den 30 juni 1955 att bl. a. utreda möjligheterna att
förkorta utbildningstiden för distriktssköterskebarnmorskorna, dels genom beslut
den 20 mars 1959 att i samråd med styrelsen för statens institut för folkhälsan
verkställa översyn av distriktssköterskeutbildningen. Samråd bör vidare äga rum
med mentalsjukvårdsberedningens personaldelegation, i första hand beträffande
den högre utbildning av mentalsjukvårdspersonal, som f. n. är förlagd till sjuksköterskeskolorna.
Slutligen bör erinras om att i två likalydande motioner vid 1958 års B-riksdag
(I:B 78 resp. II: B 100) hemställdes, att riksdagen måtte anhålla om utredning
rörande sjuksköterskeskolornas inordnande i det reguljära yrkesskoleväsendet, så
alt skolorna erhölle statsbidrag enligt för centrala yrkesskolor gällande bestämmelser.
Statsutskottet (uti. B 76) fann skäl föreligga för att det i motionerna berörda
spörsmålet gjordes till föremål för en allsidig och förutsättningslös utredning,
vilken syntes utskottet böra lämpligen anförtros 1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens
centrala ledning. Utskottet hemställde därför, att riksdagen måtte i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder i av utskottet
angivet avseende. Utskottets hemställan bifölls av riksdagen (rskr. B 111).
Frågan om statsbidrag till landstingens sjuksköterskeskolor samt om sjuksköterskeskolornas
inordnande under överstyrelsen för yrkesutbildning har även varit föiemål
för motionsyrkanden vid 1962 års riksdagen (I: 218 och II: 266 resp. II: 30).
Med hänsyn såväl till vad riksdagen anfört som till det ifrågasatta slopandet av
lärlingssystemet bör utredningen också upptaga frågan om statsbidrag till sjuksköterskeutbildningen
till prövning. I samband därmed bör övervägas huruvida
tillsynen över utbildningen alltjämt bör ankomma på medicinalstyrelsen eller överflyttas
till annan myndighet.
Utredningen bör anförtros särskilt tillkallade sakkunniga. De sakkunniga bör
samråda med berörda myndigheter, och erforderlig expertis bör ställas till deras
förfogande.
I detta sammanhang vill jag erinra om att Svensk sjuksköterskeförening påbörjat
en undersökning i syfte att närmare analysera sjuksköterskans ställning som
arbetsledare och administratör samt därav föreliggande behov av utbildning inom
355
I In: 41
Riksdagsberättelsen år 1963
dessa områden. Undersökningen har planlagts av en särskild arbetsgrupp, i vilken
ingår bl. a. forskare inom det sociologiska och psykologiska området från Stockholms
och Uppsala universitet. Då undersökningen torde kunna bli av stort värde
för den av mig förordade utredningen, är det önskvärt att de sakkunniga beredes
tillfälle att medverka i fullföljandet av undersökningen. Detta torde förutsätta, att
staten i väsentlig grad bidrager till kostnaderna för undersökningen.
Intill den 1 november 1962 har utredningen hållit 3 sammanträden, varjämte
studiebesök gjorts vid tre sjukslcöterskeskolor samt vid statens distriktssköterskeskola.
Den i direktiven omförmälda intervjuundersökningen
har påbörjats.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1963.
42. Utredning rörande organisationen av kropps- och mentalsjukvården i
Östergötlands län m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 mars 1962 för att
utreda organisationen av kropps- och mentalsjukvården i Östergötlands
län m. m. och framlägga härav betingade förslag:
Persson, C. J. G., statssekreterare.
Representanter för Östergötlands läns landsting:
Eskilsson, C. E„ lantbrukare, led. av I kamm.;
Gröndal, H. O. F., landstingsdirektör;
Thapper, G. F., metallarbetare, talman i II kamm.
Representanter för Norrköpings stad:
Jarméus, T. M. N., kommunalråd;
Larsson, G., kommunalråd;
Levander, S. G., hypoteksdirektör.
Expert:
Villner, S. V., taxeringsintendent (fr. o. m. den 3 sept. 1962).
Sekreterare:
Fröjd, S. A., kansliråd.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Utredningsarbetet beräknas kunna slutföras under år 1963.
43. Sakkunnig för ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestäm
melser
för apoteksinnehavare och apoteksanställda m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 11 maj 1962 för att
verkställa ytterligare utredning av frågan om nya pensionsbestämmelser
för apoteksinnehavare och apoteksanställda samt därmed sammanhängande
spörsmål:
Ekblom, O., f. d. landshövding.
Experter:
Eklund, S., direktör;
Gunnar sson, N. G. A., byråchef;
Kalén, O., f. d. byrådirektör;
356
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 44
Tiby, K. I., budgetsekreterare;
Wester, S., apotekare;
Åkerlund, Mimmi, ombudsman;
Östensson, M., ombudsman.
Sekreterare:
Regen, G., kanslisekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00
tsekr.).
Utredningsmannen har den 20 september 1962 avgivit förslag till lösning
av apotekspensioneringen att gälla provisoriskt under utredningsarbetet.
Utredningsmannen har under tiden juni—oktober 1962 hållit 11 sammanträden
med experter.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under år 1963.
44. Polisberedningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 maj 1962 att såsom
en särskild beredning inom inrikesdepartementet biträda vid det ytterligare
utrednings-, planläggnings- och författningsarbete som krävs för
förstatligandet och omorganisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
(se Post- och Inrikes tidn. den 10 juni 1962):
Persson, C. J. G., statssekreterare, ordförande;
Enhörning, H. A., landsfogde;
Frykholm, N. O., stadsfogde;
Lindell, K. J., generaldirektör;
Lindroth, K. J. H., byråchef;
Rundberg, J., förbundsordförande;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent;
Wsesterberg, L. B., landsfiskal.
Rådgivande nämnd:
Elmgren, B. F., rektor, led. av I kamm.;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Hedin, C. E., lantbrukare, led. av II kamm.;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Ståhl, M. D. E., redaktör, led. av II kamm.
Experter:
Sektion I (för utformningen av den lokala polisorganisationen m. m.)
Djurberg, L. G. H., kanslichef, sektionsordförande;
Jirstam, B. H. L., byråchef;
Lund, B., poliskommissarie;
Wästberg, H. S. O., landsfogdeassistent.
Sektion II (för utformningen av den regionala och centrala polisorganisationen
m. in.)
Persson, C. J. G., statssekreterare, sektionsordförande;
Blomberg, R. L. H., förste länsnotarie;
357
I In: 44
Riksdagsberättelsen år 1963
Finnberg, K. V. B., polismästare;
Sterner, R. Y. M„ byråchef.
Sektion III (för utformningen av den lokala och regionala åklagarorganisationen
m. in.)
Herrlin, S. G. S., byråchef, sektionsordförcinde;
Börjesson, M. R„ t. f. byråchef;
Olsson, K. G., biträdande landsfogde;
Lindberg, K. A., landsfiskal.
Sektion IV (för organisationen av exekutionsverksamheten)
Frykholm, N. O., stadsfogde, sektionsordförande;
Cederstrand, J. E., stadsfogde;
Grönhagen, N. O., exekutor;
Holmberg, P.-E., förste stadsfogde;
Lindberg, K. A., landsfiskal.
Sektion V (för lagstiftningsfrågor, personal-, löne- och pensionsfrågor,
in. m.)
Nordlund, S. F., rättsavdelningschef, sektionsordfärande;
Berggren, G. R., hovrättsassessor;
Tiby, K. I., budgetsekreterare;
Wilhelmsson, F. U., budgetsekreterare.
Särskilda experter:
Löhr, A., avdelningsdirektör;
Radhe, S. A., kanslichef;
Vinde, P., förste kanslisekreterare.
Sekreterare:
Alpsten, A. B., t. f. förste kanslisekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamt. 22 45 00, rikssamt. 23 62 00.
Tel. till ordförandena i de olika sektionerna:
Sektion I 21 02 39; sektion II 22 45 00; sektion III 23 66 60; sektion IV
019/12 40 50; sektion V 22 45 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
25 maj 1962):
I den nyligen framlagda propositionen 1962: 148, vars behandling uppskjutits
till riksdagens höstsession, har föreslagits, att polis-, åklagar- och exekutionsväsendet
förstatligas den 1 januari 1965 och i samband därmed genomgripande omorganiseras.
I propositionen anges endast huvudprinciperna för den nya organisationen.
Innan reformerna kan genomföras krävs därför ett omfattande utrednings- och
planläggningsarbete avseende främst den närmare utformningen av verksamhetsgrenarna.
Såsom framhållits i propositionen ernås en rationell och tidsvinnande
ordning för detta arbete om samtliga olösta frågor behandlas av ett enda beredningsorgan.
Dessa frågor är både omfattande och svårlösta. Med hänsyn till den
begränsade tid som står till förfogande för behandlingen av dessa förordar jag att
en sådan beredning tillkallas redan nu. I den mån riksdagens prövning av propositionen
ger anledning därtill torde direktiven för beredningen få kompletteras.
Av de frågor beredningen skall behandla vill jag här särskilt nämna följande.
1957 års polisutredning har i sitt betänkande redovisat ett preliminärt och mera
skissartat förslag till polisdistriktsindelning. Detta förslag skall beredningen i sam
-
35S
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet 1 In: 44
råd med länsstyrelserna överarbeta enligt de riktlinjer för indelningen som kommer
att fastställas. Av grundläggande betydelse är härvid att hänsyn tages till de
planer för indelningen av länen i kommunblock, som länsstyrelserna under den
närmaste tiden skall upprätta. Beredningen bör av denna anledning inte ta slutlig
ställning i frågan om polisdistriktsindelningen förrän klarhet vunnits om dessa
planers utformning. Samråd bör vidare äga rum med domstolskommittén i syfte
att såvitt möjligt ernå en samordning av polisdistriktsindelningen och den blivande
domkretsindelningen. Beredningen bör också inom ramen för den allmänna
målsättningen för indelningen beakta bl. a. de synpunkter på indelningsfrågan som
förts fram under remissbehandlingen av polisutredningens förslag.
Personalstater skall i samråd med länsstyrelserna upprättas för var och en av
de lokala poliskårerna, varvid de tjänster för polismän och befattningshavare i
kontorskarriären, vilka tilldelats de nuvarande statspolisavdelningarna, i princip
proportionellt efter beräknat behov skall fördelas på de olika distrikten. På satt
närmare angivits i propositionen skall dock undantag göras beträffande tjänster för
polismän med vissa särskilda utredningsuppgifter och polismän med uppgifter avseende
trafikövervakning. Beträffande de polisstyrkor, varom här är fråga, har beredningen
bl. a. att bedöma vilken storlek de skall ha och till vilken eller vilka
poliskårer en sådan styrka skall knytas. I distrikt där behov kan anses föreligga
av särskild verksamhet av det slag som nu bedrives av den s. k. jaktpolisen, skall
tillses att polisstyrkan avpassas så, att personal kan helt eller delvis avdelas för sadana
uppgifter. Beredningen skall också ägna uppmärksamhet åt biträdesorganisationens
utformning, varvid särskilt bör beaktas frågan om lämpligheten att inrätta
gemensamt kansli för polis- och åklagarverksamheten.
Beredningen har vidare att ta ställning till åtskilliga andra spörsmål som agei
samband med strävandena att få till stånd en ändamålsenlig organisation av polisverksamheten
i distrikten, bl. a. med hänsyn till att poliskårerna enligt propositionen
skall organiseras efter verksamhetens grundelement, nämligen yttre verksamhet
och utredningsverksamhet. Beredningen har därvid att särskilt beakta att polisutbildad
personal icke sysselsättes med uppgifter, som lämpligen kan ankomma pa
personal inom kontorskarriären.
I propositionen anges grunderna för personalens fördelning inom distrikten. En
väsentlig uppgift för beredningen blir att för vart och ett av distrikten ta ställning
till vilken fördelning av personalen, som med hänsyn till förhållandena i varje
.särskilt distrikt är den mest ändamålsenliga. I enlighet med vad som uttalats i propositionen
bör bl. a. beaktas att centraliseringen inte drives längre än vad som
betingas av kravet på ökad slagkraft hos polisorganisationen. I detta hänseende
kräver de mycket vidsträckta polisdistrikten särskild uppmärksamhet.
I fråga om den regionala polisorganisationen föreslås i propositionen att länspolischefen
erhåller ställning som tjänsteman i länsstyrelsen men med full självständighet
i fråga om den operativa ledningen. Beredningen bör här närmare överväga,
vilka ärenden länspolischefen skall handlägga i länsstyrelsen och i vilken
omfattning han skall handla på eget ansvar. Vidare bör beredningen överväga,
vilka organisatoriska förändringar länspolischefens inordnande i länsstyrelsen
kräver och vilken arbetskraft, som bör ställas till hans förfogande. Samråd i nu
nämnda hänseenden bör ske med länsförvaltningsutredningen. Beredningen bör
också överväga, vilka särregler för den regionala organisationen, som kan vara
erforderliga för Stockholm, Göteborg och Malmö.
1 propositionen lämnas en redogörelse för de huvuduppgifter och befogenheter
som skall ges åt rikspolisstyrelsen. Med ledning av de i propositionen gjorda uttalandena
härom bör beredningen utarbeta förslag, i vilket i detalj anges styrelsens
arbets- och kompetensområde. Beredningen har därvid att överväga bl. a. huruvida
till styrelsen bör hänföras viss utlänningskontroll. På grundval av de sålunda pre
-
I In: 44
Riksdagsberättelsen år 1963
ciserade arbetsuppgifterna bör beredningen framlägga förslag i fråga om styrelsens
organisation samt ordningen för ärendenas handläggning inom styrelsen.
Även förslag till personalstat bör upprättas. Förslag skall vidare läggas fram angående
anknytningen till Stockholms poliskår av specialutbildad polispersonal som
skall stå till rikspolisstyrelsens förfogande.
Beträffande polisens utrustning med bilar och andra tekniska hjälpmedel bör
det ankomma på beredningen att föreslå åtgärder i syfte att ernå en jämn standard
och enhetlig utrustning. I detta sammanhang bör beredningen även upptaga
frågan om organisationen av polisväsendets förbindelsetjänst.
Beträffande den framtida organisationen av åklagar- och exekutionsverksamheten
innehåller propositionen endast de allmänna riktlinjer efter vilka dessa verksamhetsgrenar
skall vara uppbyggda. Ett stort antal frågor kvarstår olösta. En närmare
undersökning måste ske i fråga om verksamhetsområdenas omfattning, befattningshavarnas
stationering, uppgifternas fördelning mellan personalen, personalorganisationens
uppbyggnad o. s. v. Vad åklagarorganisationen beträffar bör
särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan om fördelningen av åklagaruppgifter mellan
personal med olika kompetens. Vid bedömandet härav bör beaktas det förslag
till brottsbalk, som genom proposition förelagts årets riksdag. En annan betydelsefull
fråga blir att klarlägga vilka arbetsuppgifter länsåklagarna bör ha, särskilt
om distriktsåklagarna anses kunna övertaga uppgifter som nu ankommer på statsåklagare.
Behovet av ambulerande åklagare bör närmare utredas. Vidare skall beaktas
spörsmålet vilken myndighet, som skall handha de administrativa uppgifterna
såvitt avser den lokala och regionala åklagarorganisationen. Frågan om exekutionsväsendets
organisation är beroende av vilka slags organ som är önskvärda
för det exekutiva förfarandet och hur arbetsuppgifterna lämpligen bör fördelas
mellan dem. Dessa spörsmål skall upptagas till behandling av lagberedningen redan
på nuvarande stadium av dess verksamhet, varför polisberedningens arbete
bör bedrivas i nära kontakt med lagberedningen. Samråd bör även ske med uppbördsutredningen
i frågor som gäller indrivning av restförd skatt. Även med domstolskommittén
bör samråd ske i dessa delar.
Flera överväganden aktualiseras också av de förslag som framlagts i propositionen
om hur de ekonomiska förhållandena mellan staten och kommunerna skall
regleras. Beredningen har därvid bl. a. att närmare undersöka vem som bör bestämma
storleken av de bidrag, som kommunerna enligt propositionen skall utge.
En betydelsefull uppgift för beredningen blir att inventera lokalbeståndet för de
tre verksamhetsgrenarna och att ange det lokalbehov, som uppkommer i samband
med omorganisationen. I fråga om de byggnader, som kommunerna planerar att
uppföra, bör beredningen lämna anvisningar beträffande byggnadernas lokalisering
och dimensionering. Det torde böra ankomma på byggnadsstyrelsen att handlägga
frågor, som gäller inlösen, förhyrning och förvaltning av lokaler. Det är därför
nödvändigt att arbetet med lokalfrågorna bedrives i samråd med styrelsen.
I samband med organisationen av verksamhetsgrenarna inställer sig spörsmålet
om kompetenskraven för bl. a. distriktsåklagare, kronofogdar och annan exekutionspersonal,
polismästare samt polisintendenter. Dessa frågor bör upptagas till
prövning av beredningen. Vid övervägandena om kompetenskraven bör beredningen
även utreda behovet av utbildning för de skilda befattningshavarna, varvid uppmärksamhet
bör ägnas möjligheterna att t. ex. genom kompletterande utbildning
bereda utrymme för viss övergång mellan verksamhetsgrenarna såväl på chefsplanet
som eljest. Samråd bör därvid ske med 1962 års polisutbildningskommitté. En
viktig fråga i detta sammanhang är vidare behovet av övergångsbestämmelser för
personal, som skaffat sig kompetens för tjänster för vilka strängare kompetenskrav
anses erforderliga.
Beredningen måste också taga ställning till en rad personalfrågor avseende polis-,
360
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 44
åklagar- och exekutionsväsendet. Jag vill i detta sammanhang erinra om vikten av
att personalplaneringsarbetet skyndsamt påbörjas, varvid uppmärksamhet måste
ägnas bl. a. åt tjänstetillsättnings- och stationeringsfrågor. Med spörsmålet om arbets-
och personalorganisationens utformning äger frågan om de kommunala befattningshavarnas
övergång till statstjänst nära samband. Denna fråga inrymmer
ett flertal problem som måste utredas före omorganisationen.
Mellan polis- och åklagarväsendet samt stads- och häradshäktesorganisationen
råder ett nära organisatoriskt samband. Med anledning därav har i propositionen
förordats närmare överväganden rörande vem som i fortsättningen bör bära ansvaret
för förvaring av häktade. Även dessa överväganden bör göras inom beredningen.
Åt beredningen bör också uppdragas att utforma förslag till den författningsreglering
som krävs för den framtida organisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet.
Jag vill här erinra om att hela den centrala lagstiftningen om polisväsendet
måste bli föremål för översyn. Vidare bör polismyndighetslagen ändras
så, att delegation av polismyndighetsuppgifter kan ske i större omfattning än nu.
I länsstyrelseinstruktionen skall länspolischefens ställning regleras. Instruktion
skall utfärdas för rikspolisstyrelsen. Lagstiftning krävs beträffande kommunbidragen,
o. s. v.
I propositionen föreslås att civilförsvarets ordnings- och bevakningsuppgifter
skall överföras till polisorganisationen. Innan så kan ske måste dock närmare utredas
bl. a. på vilken rättslig grund personal skall kunna tagas i anspråk för att
åstadkomma den nödvändiga förstärkningen av polisorganisationen vid beredskaps-
eller krigsförhållanden samt vilka förändringar i polisorganisationen som
måste ske i samband med att uppgifterna överföres till polisen.
Utöver vad nu anförts kommer åtskilliga andra spörsmål att aktualiseras. Det
bör ankomma på beredningen att upptaga alla sådana frågor, som har direkt samband
med förstatligandet och omorganisationen av polis-, åklagar- och exekutionsväsendet,
samt lägga fram detaljerade förslag till reglering av de skilda frågorna.
Bland ledamöterna i beredningen, vilka bör vara högst åtta, bör ingå företrädare
för polis-, åklagar- och exekutionsväsendet. De frågor som utredningen har att behandla
berör i hög grad förhållandet till allmänheten. Med hänsyn därtill och till
frågornas karaktär i övrigt bör de sakkunniga vid sin sida ha en rådgivande
nämnd med vilken de fortlöpande kan hålla överläggningar i frågor av större vikt.
Nämnden bör ha parlamentarisk förankring. Till beredningen bör knytas experter,
som inom skilda sektioner utarbetar preliminära förslag att föreläggas de sakkunniga.
Beredningens verksamhet måste, som jag redan framhållit, bedrivas i
nära samarbete med myndigheter och utredningar som beröres av beredningens
reformarbete. Vidare bör beredningen hålla fortlöpande kontakt med vederbörande
departement och efter hand presentera sina förslag till lösningar, främst i frågor
av betydelse för det fortsatta utredningsarbetet. Arbetet inom beredningen
måste fortskrida i sådan takt att förslag till slutliga ställningstaganden i de frågor,
som kräver riksdagens medverkan, kan föreläggas 1964 års riksdag. Beredningens
förslag bör åtföljas av kostnadsberäkningar utvisande såväl engångskostnader i samband
med själva förstatligandet som årliga driftkostnader för var och en av verksamhetsgrenarna.
Beredningen har intill den 1 november 1961 hållit 4 sammanträden. Därjämte
har de skilda sektionerna hållit ett flertal sammanträden.
Utredningsarbetet beräknas fortgå under 1963.
12f fh7tang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
KikHdagsberättdBen
361
I In: 45 Riksdagsberättelsen år 1963
45. Arbetsgruppen för överläggningar om frågor rörande den kommunala
demokratien
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 25 maj 1962 för att
med departementschefen överlägga om frågor rörande den kommunala demokratien:
Representanter
för svenska stadsförbundet:
Aronsson, H. S., direktör;
Dahlman, S.-O., förbundsdirektör;
Malmgren, N. J. V., ombudsman;
Mehr, H. L., borgarråd;
Sterne, G. E. V., disponent;
Wärenstam, T. G., huvudredaktör.
Representanter för svenska landskommunernas förbund:
Anderberg, H. R., f. d. stationsmästare, f. d. riksdagsman;
Järdler, S. A., förbundsdirektör;
Larsson, G. K. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Nilsson, G. E., godsägare, led. av II kamm.;
Persson, N., lantbrukare, f. d. riksdagsman;
Wiklund, O. W., sågverksarbetare, led. av II kamm.
Representanter för svenska landstingsförbundet:
Dahlgren, I. J. G., förbundsdirektör;
Mannerskantz, A. F., kapten, f. d. riksdagsman;
Thapper, G. F., metallarbetare, talman i II kamm.
Fröjd, S. A., kansliråd, tillika sekreterare;
Larsson, E. Å., jur. doktor;
Nordlund, S. F., rättsavdelningschef;
Persson, C. J. G., statssekreterare.
Lokal: Inrikesdepartementet; tel. lokalsamtal 22 45 00, rikssamtal
23 62 00.
Arbetsgruppen, som under tiden juni—oktober 1962 hållit två sammanträden,
beräknas fortsätta sin verksamhet under år 1963.
46. Utredning om butikstängningslagstiftningen
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 18 maj och den 6
juni 1962 för utredning rörande butikstängningslagstiftningen (se Postoch
Inrikes tidn. den 8 juni 1962);
Ryman, S.-H. G., byråchef, ordförande;
Brotaeus, T., direktör;
Magnusson, E., förbundsordförande;
Persson, K.-E., disponent;
Enskog, C.-G. B., ingenjör, led. av II kamm.;
Gunne, A. Kristina M., fru, led. av II kamm.;
Hörnlund, Gördis K., fru, led. av II kamm.;
Svensson, G. L., lantbrukare, led. av II kamm.
362
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 46
Sekreterare:
Olson, O. L., t.f. förste byråsekreterare.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm; tel. 22 59 60 (ordf.).
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
18 maj 1962):
Sedan lång tid har i vårt land funnits lagstiftning, som reglerat affärstiden. Den
första lagen i ämnet tillkom 1909. Den efterträddes av 1919 års lag om begränsning
av tiden för idkande av handel och viss annan rörelse. Sistnämnda lag efterföljdes
av 1939, 1942 och 1945 års butikstängningslagar, som alla var tidsbegränsade till
tre år. Därefter tillkom den alltjämt gällande, icke tidsbegränsade butikstängningslagen
den 21 juli 1948, som i vissa hänseenden ändrats 1956 och 1957.
Gällande butikstängningslag har liksom tidigare lagar på detta område karaktären
av ramlagstiftning. I lagen anges de tider på dygnet då butiker får hållas öppna
eller då annan försäljning får förekomma, den s. k. vanliga affärstiden. Däremot
föreligger inte skyldighet för affärsidkare att betjäna allmänheten under de
sålunda angivna tiderna. I princip är lagen tillämplig på all detaljhandel. Vissa
former av detaljhandel är dock undantagna. Så är fallet med bl. a. viss försäljning
i samband med ordnad restaurang-, kafé- eller konditorirörelse samt försäljning
av bensin och motoroljor. Kommun äger med vissa begränsningar besluta om inskränkning
av den vanliga affärstiden eller om affärstidens förläggning helt eller
delvis till andra tider än de i lagen angivna, blott affärstiden för vecka räknad ej
överstiger den i lagen bestämda affärstiden. Sådana kommunala beslut skall i regel
gälla generellt för hela kommunen. Lagen ger även möjlighet att för enskilda
fall medge att butik hålles öppen eller att försäljning eljest sker efter den generellt
bestämda affärstidens slut. Ansökan om sådant medgivande skall i allmänhet
prövas av länsstyrelsen. I medgivandet skall en specifikation ske av de slag av varor
som får säljas.
Syftet med butikstängningslagstiftningen var ursprungligen att få till stånd en
reglering av arbetstiden för de inom handeln anställda. Sedan denna fråga 1942
blivit reglerad genom en arbetstidslag för detaljhandeln framträdde andra sociala
synpunkter och näringspolitiska intressen, som motiverade att en butikstängningslagstiftning
bibehölls. Främst åberopades angelägenheten av att bereda butiksinnehavarna
skälig fritid och att åstadkomma i stort sett likartade konkurrensförhållanden
mellan olika detaljhandelsföretag.
I skilda sammanhang har satts ifråga om de skäl som efter 1942 ansetts motivera
en reglering av förhållandena inom detaljhandeln är tillräckliga för en särlagstiftning
på området. Redan vid remissbehandlingen av det förslag som ledde till 1948
års proposition om införande av en permanent butikstängningslag gjordes sålunda
från en del håll gällande, att önskemålen om såväl skälig fritid för butiksinnehavarna
som likartade konkurrensförhållanden inom detaljhandeln kunde tillgodoses
av näringsidkarna själva genom överenskommelser. Man pekade bl. a. på att
den tid som var tillåten för öppethållande ofta inte helt utnyttjades. Så hade exempelvis
affärstiden på lördagar inskränkts genom överenskommelser mellan näringsidkarnas
organisationer, och överenskommelserna påstods undantagslöst iakttagas
också av affärsidkare som inte hade några anställda. Även om lagstiftningen
kunde ha en viss uppgift att fylla för att hindra osund konkurrens, ansågs det dock
kunna diskuteras om det fanns anledning skydda mot dylik konkurrens genom en
butikstängningslag, som innebar reglering av ett flertal förhållanden med svåra
gränsdragningar och som därför måste innehålla en mängd detaljbestämmelser.
Synpunkter liknande de nu återgivna fördes även fram i samband med 1956
års ändringar i butikstängningslagen, då bl. a. tobakshandeln och försäljningen
från automatapparat liberaliserades. Min företrädare i ämbetet uttalade i anslut
-
363
I In: 46
Riksdagsberåttelsen år 1963
ning till dessa synpunkter (prop. 1956: 162) att de skäl som lagstiftningen i ämnet
numera vilar på torde ha i viss mån förlorat i betydelse men att frågan, i vilken
utsträckning det kunde anses motiverat att bibehålla en lagstiftning av denna karaktär,
lämpligen borde prövas i ett större sammanhang. Departementschefen erinrade
vidare om att särskilda sakkunniga 1954 fått i uppdrag att i samband med
utredning om arbetstidens längd och förläggning i syfte att uppnå en allmän förkortning
av den lagstadgade arbetstiden även undersöka om inte tiden var inne
för en mindre stel butikstängningslagstiftning, som gjorde det möjligt att tillgodose
såväl arbetstagarnas önskemål som allmänhetens rimbga krav på betjäning. De
sakkunniga, som 1956 lade fram resultatet av sin utredning (SOU 1956:20), fann
emellertid med hänsyn till det svaga sambandet mellan butikstängningslagen och
arbetstidslagstiftningen det inte nödvändigt att gå in på spörsmålet, huruvida regler
för affärstiden inom detaljhandeln kunde anses erforderliga eller bur sådana
regler borde utformas.
På grundval av de sakkunnigas utredningsresultat beslutades 1957 en successiv
förkortning av arbetstiden från 48 till 45 timmar i veckan. Denna arbetstidsförkortning,
som är helt genomförd fr. o. m. 1960, har i stor utsträckning tillgodoförts
andra än butiksanställda i form av fria lördagar under längre eller kortare
tider av året. Man torde kunna antaga att en allmän femdagarsvecka kommer att
genomföras inom en ej alltför avlägsen framtid.
Även i övrigt har en genomgripande utveckling ägt rum som berört detaljhandeln.
Bl. a. må nämnas den strukturrationalisering, som medfört varuhusens tillväxt
i antal och storlek samt det i allt större utsträckning tillämpade systemet med
självbetjäning. Nya metoder för förpackning av livsmedel och den omständigheten
att det blivit allt vanligare att enskilda hushåll har tillgång till kylskåp och i
viss utsträckning även djupfrysningsanordningar har skapat ökade möjligheter för
den enskilde att utan särskilda anordningar lagra varor. Detta har i sin tur medfört
större benägenhet hos allmänheten att i fråga om livsmedel göra stora inköp
vid få tillfällen. Den tekniska utvecklingen beträffande automatapparater har öppnat
allt större möjligheter för automathandeln. Jag vill också peka på att ökad
konsumentupplysning särskilt i fråga om mer varaktiga konsumtionsvaror, såsom
möbler och textilier, torde ha viss betydelse för frågan om butikernas affärstid.
Med hänsyn till vad jag nu anfört vill jag förorda att butiksstängningslagstiftningen
göres till föremål för utredning av särskilda sakkunniga. Utredningen bör
vara förutsättningslös. Om de sakkunniga finner en reglering på området vara erforderlig
även framdeles bör den dock under alla förhållanden få en mera generell
karaktär än den nuvarande. Sålunda bör en detaljreglering med sikte exempelvis
på försäljning av särskilda varuslag inte utan tvingande skäl bibehållas.
Det synes vidare nödvändigt att undersöka huruvida den tillståndsgivning, som
kan komma att anses ofrånkomlig, ytterligare kan decentraliseras.
Utredningarbetet bär påbörjats.
47. Utredningen om medicinalväsendets centraladministration
( MC A-utredningen)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 14 september 1962 för
att verkställa utredning angående organisationen och arbetsuppgifterna för
medicinalstyrelsen och till styrelsen knutna organ (se Post- och Inrikes tidn.
den 5 oktober 1962):
Nyström, P. I., landshövding, ordförande-,
364
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 47
Enge], A. G. W-, generaldirektör;
Sterner, R. M. E., generaldirektör;
Rexed, B. A., professor;
Sandberg, H. A. S., landstingsdirektör;
Wihlborg, H. H., byråchef, tillika sekreterare.
Biträdande sekreterare:
Holmsten, R. G., förste byråsekreterare.
Lokal: Medicinalstyrelsen; tel. 22 67 00.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
14 september 1962):
Medicinalstyrelsen, som snart är ett 300-årigt ämbetsverk, har två gånger under
1900-talet varit föremål för större omorganisation. Senast efter förslag av medicinalstyrelseutredningen
i dess betänkande angående den centrala organisationen
av det civila medicinal- och veterinärväsendet (SOU 1946: 20) beslöts vid 1947
års riksdag (prop. 1947:67; SU 87; Rskr 245), att medicinalstyrelsen skulle befrias
från den centrala ledningen av veterinärväsendet, för vilken tillskapades en
särskild veterinärstyrelse. Vidare utökades antalet byråer från sju till nio och inrättades
en administrativ överdirektörsbefattning m. m., varjämte betydelsefulla
förstärkningar och ändringar av organisationen i övrigt genomfördes.
Därefter beslutades vid 1953 års riksdag (prop. 1953:159; SU 142; Rskr 279),
ätt medicinalstyrelsens krigsplanläggningsuppgifter beträffande den allmänt civila
hälso- och sjukvården helt skulle överflyttas till en (nyorganiserad) medicinalstyrelsens
sjukvårdsberedskapsnämnd.
Enligt beslut av 1954 års riksdag (prop. 1954: 128; SU 107; Rskr. 256) upphörde
medicinalstyrelsens ställning som chefsmyndighet för statens bakteriologiska
laboratorium och laboratoriet ställdes under ledning av en särskild styrelse.
Medicinalstyrelsens huvuduppgifter är enligt gällande instruktion (SFS 1959:40;
ändr. 1962:11 och 318) följande.
Den utomordentligt kraftiga utvecklingen på så gott som alla områden av hälsooch
sjukvården under tiden från 1947 har medfört en fortgående ansvällning av medicinalstyrelsens
arbetsuppgifter. Siffermässigt belyses detta bl. a. av att antalet inkomna
ärenden, frånsett rapporter och räkningar, stigit från cirka 40 000 år 1947
till omkring 58 000 år 1960. Vidare har 1958 års besparingsutredning i sitt betänkande
om besparingar inom statsverksamheten (SOU 1959; 28) påpekat, att statsverkets
nettoutgifter under anslagen till medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
ökat från 205,7 milj. kronor för budgetåret 1950/51 till 493,8 milj. kronor för
budgetåret 1959/60 och förutsågs skola ytterligare öka. Denna expansion har medfört
att arbetsbelastningen för styrelsen, trots de förstärkningar av organisationen
som successivt skett, endast med svårighet bemästras.
Besparingsutredningen anförde, att enligt dess mening kraven på medicinalstyrelsens
kapacitet icke borde ses enbart mot bakgrunden av styrelsens ansvar för
de statliga insatserna inom hälso- och sjukvården. Därjämte påverkade styrelsen
i högre eller lägre grad användningen av de avsevärt större belopp, som från
kommunala och andra huvudmäns sida användes för hälso- och sjukvården. Den
förutsebara ökningen av den statliga medelsanvisningen på medicinalstyrelsens
område gav mot bakgrunden av det redan hårt pressade arbetsläget inom styrelsen
anledning att överväga möjligheterna till omprövning i olika hänseenden av
denna administrations uppbyggnad och arbetsuppgifter.
Besparingsutredningen anförde vidare, att styrelsen jämte därtill knutna labo -
365
I In: 47
Riksdagsberättelsen år 1963
ratorier, nämnder och råd organisatoriskt sett företedde en relativt komplicerad
bild, varför jämväl med hänsyn härtill en granskning av medicinalstyrelsens organisation
och arbetsuppgifter vore påkallad.
Beträffande arbetsuppgifterna påpekade utredningen, att det borde systematiskt
undersökas i vad mån de kunde decentraliseras till bl. a. huvudmännen för hälsooch
sjukvården. De inträdda ändringarna i fråga om huvudmännens administrativa
kapacitet borde föranleda en omprövning av arbetsuppgifternas fördelning
mellan dem och styrelsen.
Det borde även särskilt prövas i vad mån systemet att till styrelsen knyta läkare,
tandläkare och apotekare för både administrativa och fackliga uppgifter borde bibehållas
i oförändrad omfattning och det borde därvid övervägas, huruvida icke
utvecklingen gått därhän, att dessa fackmän, i än högre grad än vad 1947 års organisation
innebar, borde frigöras från administrativa uppgifter.
Med hänvisning till nu nämnda förhållanden föreslog besparingsutredningen,
att medicinalstyrelsens arbetsuppgifter och organisation snarast gjordes till föremål
för en förutsättningslös omprövning. Med anledning av detta förslag bemyndigade
Kungl. Maj:t genom beslut den 9 oktober 1959 chefen för inrikesdepartementet
att tillkalla en sakkunnig för att verkställa en förberedande undersökning
rörande medicinalstyrelsens organisation och arbetsuppgifter samt därmed sammanhängande
frågor. Såsom sakkunnig tillkallades genom beslut samma dag numera
byråchefen H. Wihlborg.
Den sakkunnige har under sommaren 1962 successivt redovisat sin förberedande
undersökning i form av särskilda promemorior beträffande medicinalstyrelsens
olika byråer, vari redogjorts för organisation, arbetsuppgifter och ordning för
handläggningen av ärendena. Åtskilliga förenklingar och en viss decentralisering
i ärendenas handläggning inom styrelsen har under hand genomförts i samband
med den sakkunniges genomgång av byråernas arbete. Vidare har den sakkunnige
verkställt en särskild undersökning rörande hela taxations- och urvalsgranskningen
av apoteksräkningar inom medicinalstyrelsen samt i denna fråga framfört vissa
synpunkter och förslag. I en sammanfattande promemoria har den sakkunnige påvisat
en rad brister i styrelsens nuvarande organisation och antytt olika möjligheter
till organisatoriska förändringar i syfte att avlasta styrelsen tyngande arbetsuppgifter
samt effektivisera och rationalisera handläggningen av skilda grupper
av medicinalärenden.
Mot bakgrunden av här återgivna förhållanden finner jag angeläget att nu igångsätta
en allsidig översyn av arbetsuppgifterna och organisationen för medicinalstyrelsen
och till styrelsen anknutna organ. Den vid den förberedande undersökningen
utförda kartläggningen av styrelsens funktioner synes vara väl ägnad att
läggas till grund för den utredning som sålunda bör komma till stånd.
Utredningen bör i första hand undersöka vilka arbetsuppgifter som med hänsyn
till hälso- och sjukvårdens nuvarande eller förutsebara framtida organisation
bör ankomma på det statliga centrala medicinalorganet. Uppmärksammas bör i
detta sammanhang att en avlastning från medicinalstyrelsen av arbetsuppgifter
kan förväntas genom den beslutade överflyttningen av huvudmannaskapet för provinsialläkarorganisationen
till landstingen och en planerad motsvarande reform
beträffande den statliga mentalsjukvården. Ett genomförande av de förslag, som
kroppssjukvårdens statsbidragsutredning kommer att framlägga, torde medföra
ytterligare lättnad i styrelsens arbetsbörda. Å andra sidan torde hälso- och sjukvårdens
fortsatta utveckling komma att ställa så stora krav på central ledning och
tillsyn från medicinalstyrelsens sida att det bör eftersträvas att avlasta styrelsien
alla sådana arbetsuppgifter, som med fördel kan decentraliseras till underlydande
statliga eller kommunala organ eller överflyttas till andra statliga förvaltningsmyndigheter
o. dyl.
Utredningen bör vidare pröva i vad mån till styrelsen kan överflyttas beslutan -
366
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 47
derätten i ärenden, som f. n. ankommer på Kungl. Maj:t att avgöra, där detta kan
vara rationellt med hänsyn till styrelsens ställning som det ledande medicinalorganet.
Av den förberedande utredningen framgår att en mera koncentrerad inriktning
av verksamheten på medicinalstyrelsens uppgifter, som den ledande och kontrollerande
högsta fackliga instansen på medicinalväsendets område skulle kunna åvägabringas,
om styrelsen befriades från ärenden, som kräver medicinsk bedömning
i det enskilda fallet, specialitetsärenden och uppgifterna som chefsmyndighet
för vissa laboratorier m. m. Dessa spörsmål bör av utredningen ägnas särskild
uppmärksamhet. I den mån det administrativa sambandet mellan styrelsen och de
nämnder och institutioner som f. n. är mer eller mindre fast organisatoriskt anknutna
till styrelsen anses böra förändras eller upphöra skall utredningen självfallet
pröva och avge förslag hur den administrativa ledningen av ifrågavarande
institutioner skall organiseras och hur de arbetsuppgifter dessa organ fullgör skall
utföras i framtiden. Däremot bör den inre fackmässiga organisationen av de institutioner,
för vilka medicinalstyrelsen f. n. är chefsmyndighet eller vilka har en
mera perifer anknytning till styrelsen, i princip inte omfattas av utredningen. I detta
sammanhang må erinras om att vid den förberedande undersökningen framförts
tanken att till ett vetenskapligt högt kvalificerat centralt organ med viss administrativ
kapacitet, en statsmedicinsk anstalt, överföra de ärenden, som handläggas
av de rättsmedicinska, rättspsykiatriska och socia,lpsykiatriska nämnderna ävensom
andra ärenden, som kräver medicinsk bedömning i det enskilda fallet. Frågan om
att på dylikt sätt under ett särskilt organ sammanföra vissa typer av ärenden, som
nu handlägges av medicinalstyrelsen eller olika styrelsen underställda nämnder eller
institutioner, bör närmare övervägas av utredningen. Härvid bör också uppmärksammas
det förslag om inrättande av ett rättsläkarråd, som framfördes av
strafflagberedningen i dess betänkande angående strafflagens tillräknelighetsbestämmelser
(SOU 1942: 59) och senast behandlades i det av särskilt tillkallade sakkunniga
avgivna betänkandet om det rättspsykiatriska undersökningsväsendets organisation
(SOU 1959:20). Om något sådant organ vid sidan av det centrala medicinalorganet
befinnes böra inrättas bör dess ställning i förhållande till medicinalstyrelsen
noggrant preciseras, varvid bör övervägas om styrelsen skall ha allmän
direktivrätt över detsamma och om det även skall utgöra remissinstans för
styrelsen.
En avlastning från medicinalstyrelsen av vissa ärendegrupper skulle giva styrelsen
större möjligheter att ägna sig åt planeringsarbete för den civila hälso- och
sjukvården för fred och krig. 1958 års besparingsutredning har berört vikten av
en rationell planering med hänsyn till de stora kostnaderna för sjukvården. En
omprövning av formerna för styrelsens planeringsverksamhet beträffande fredssjukvården
liksom av medicinalstatistikens organisation är med hänsyn härtill
angelägen.
I fråga om den civila krigssjukvården må erinras om att 1959 års utredning rörande
utbildning av värnpliktiga läkare in. in. i betänkandet om läkaren i totalförsvaret
(SOU 1961: 63) och 1960 års försvarsledningsutredning i betänkandet om
totalförsvarets högsta ledning (SOU 1961:66) behandlat frågan om ett centralt
ledningsorgan för den civila krigssjukvården. Detta spörsmål har sedermera också
upptagits av försvarsmedicinska forskningsutredningen i dess betänkande angående
försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret (SOU 1962:34).
1959 års utredning rörande utbildning av värnpliktiga läkare har föreslagit, att
ett sådant ledningsorgan kommer till stånd för den av utredningen föreslagna särskilda
utbildningen av läkare avsedda för den civila krigssjukvården och därutöver
för frågor rörande krigsplanläggning, taktik, forskning och utveckling, börslaget
innebär att medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall uppgå i
medicinalstyrelsen med väsentligt förstärkt organisation. Dessa frågor bör av den
I In: 47
Riksdagsberättelsen år 1963
nu föreslagna utredningen upptagas till förutsättningslöst bedömande. Utgångspunkten
för utredningens överväganden bör dock vara att ett ledningsorgan måste
finnas för den civila krigssjukvården. Då anordnandet av civil krigssjukvårdsutbildning
måste tillerkännas hög prioritet kan det bli erforderligt för utredningen
att föreslå provisoriska åtgärder, såvitt avser ledningen av denna utbildning, i
syfte att utbildningen snabbt skall kunna igångsättas. I dessa frågor samt i frågor
som rör samordningen mellan den civila och den militära försvarssjukvården bör
utredningen samråda med den av chefen för försvarsdepartementet tillkallade utredningen
för översyn av försvarssjukvårdens ledning m. m.
På grundval av de arbetsuppgifter som utredningen finner böra ankomma på
medicinalstyrelsen har utredningen att framlägga förslag till organisation för medicinalstyrelsen
och de nämnder samt rådgivande eller andra organ som föreslås
vara direkt knutna till styrelsen. Härvid skall eftersträvas att åstadkomma en rationell
organisation såväl av styrelsens ledning och handläggningen av ärenden
rörande det civila medicinalväsendet i riket som för samarbete och samordning
med de kommunala sjukvårdshuvudmännen.
När det gäller medicinalstyrelsens ledning har vid den förberedande undersökningen
bl. a. konstaterats, att generaldirektören och överdirektören är i trängande
behov av avlastning. För att generaldirektören skall kunna ägna sig mera
odelat åt den centrala ledningen och planeringen av hälso- och sjukvården måste
han i stor utsträckning avlastas från löpande ärenden och organisationen av medicinalstyrelsens
ledning i motsvarande mån förstärkas. Utredningen skall pröva
hur en sådan förstärkning med bibehållande av önskvärda krav på enhetlighet i
ledningen bäst skall förverkligas. I detta sammanhang må erinras om det redan
i samband med 1947 års omorganisation diskuterade förslaget att inrätta en medicinsk
överdirektörstjänst hos styrelsen, varigenom generaldirektören skulle kunna
avlastas befattningen med flertalet löpande ärenden, som nu avgöres av honom.
Olika möjligheter att avlasta även den administrativa överdirektören mindre
kvalificerade arbetsuppgifter bör prövas. I detta syfte kan övervägas att såsom
framkastas vid den förberedande undersökningen omvandla överdirektörsavdelningen
till en kanslibyrå med en särskild byråchef, vilken tillika är överdirektörens
ställföreträdare.
Personalorganisationen och personalrekryteringen vid medicinalstyrelsen bör
ägnas stor uppmärksamhet. Lämpligheten av det nuvarande systemet med heltidsanstallda
läkare och andra fackmän som byråchefer kan ifrågasättas. Utredningen
bor överväga huruvida icke en övergång till en byråorganisation med administrativa
tjänsteman som chefer och med ett större antal högt kvalificerade fackmän
som föredragande i ärenden, som kräver medicinsk eller annan fackutbildning,
skulle skapa ökade möjligheter att tillgodose kraven på både administrativt sakkunnig
handläggning av ärendena och en på egna aktuella erfarenheter från utvecklingen
inom verksamhetsområdets olika delar grundad facklig bedömning av
de medicinska frågorna. Här berörda och andra personalorganisatoriska frågor
bör av utredningen upptagas till förutsättningslös prövning.
Uppkommande lokal- och utrustningsfrågor bör jämväl prövas.
Utredningen torde böra ske genom särskilt tillkallade sakkunniga inom inrikesdepartementet.
Utredningens verksamhet bör bedrivas i nära samarbete med medicinalstyrelsen
och övriga berörda myndigheter och utredningar på området
ävensom med vederbörande personal- och andra organisationer.
Åtgärder till förenklingar i handläggningen av ärenden torde i vissa fall kunna
genomföras under utredningens gång och i direkt samarbete med medicinalstyrelsen.
Intill den 1 december 1962 har kommittén hållit 1 sammanträde.
Kommitténs arbete beräknas fortgå under år 1963.
368
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet I In: 48
48. Sakkunniga för utredning av frågan om huvudmannaskapet för riksanstalter
för cp-barn och därmed sammanhängande spörsmål samt organisationen
av högstadieundervisningen för i första hand rörelsehindrade elever
m. m.
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 16 november 1962 för
att utreda dels frågan om huvudmannaskapet för riksanstalten för cp-barn
och därmed sammanhängande spörsmål, dels ock organisationen av högstadieundervisningen
för i första hand svårt rörelsehindrade elever samt de
spörsmål beträffande skolverksamheten vid vanföreanstalterna och Eugeniahemmet,
som i övrigt må föranledas av den nya grundskolans genomförande:
Anneli,
E. G., överdirektör;
Sundmark, B. W., byrådirektör.
Lokal: Slottsbacken 6, Stockholm; tel. 22 59 60.
Direktiv (anförande av statsrådet Johansson till statsrådsprotokollet den
16 november 1962):
I prop. 1961:170 framlades för riksdagen förslag till riktlinjer för organisationen
av vården och undervisningen av barn och ungdom med cerebral pares m. m.
Till grund för propositionen låg ett av 1958 års cp-utredning utarbetat betänkande
(SOU 1960:14) och däröver avgivna remissyttranden. Enligt de i propositionen
angivna riktlinjerna skall undervisningen för barn, som till följd av sitt handikapp
ej kunna gå i vanliga skolor, på grundskolans låg- och mellanstadium förläggas
till specialskolor, inrättade länsvis eller i samarbete mellan flera huvudmän.
Beträffande högstadieundervisningen anförde föredragande departementschefen
följande: »Utredningen har för sin del föreslagit, att sådan undervisning
bör förläggas till en högstadieskola på riksplanet samt att antalet platser vid denna
skola bestämmes till 90. Förslaget har i denna del blivit föremål för stark
kritik från vissa remissmyndigheters sida, och man har därvid dels framhållit
att platsantalet är för litet för att kunna täcka behovet och dels påyrkat en decentralisering
av högstadieundervisningen. För egen del vill jag understryka angelägenheten
av att cp-barn och på annat sätt svårt handikappade barn beredes
samma möjligheter som friska barn att komma i åtnjutande av nioårig skolutbildning.
Anledning synes härvid ej föreligga att beträffande de handikappade barnen
draga en gräns mellan de intellektuellt bättre lottade barnen och barn i behov
av hjälpklassundervisning. Det är också önskvärt att de handikappade eleverna
får möjlighet att fullfölja sin skolgång vid en och samma skola. Med hänsyn
till de små enheter, som cp-skolorna på länsplanet kommer att utgöra, måste
emellertid frågan i vilken utsträckning en sammanhängande nioårig skolgång bör
organiseras på detta plan ytterligare övervägas.» I sammanhanget erinrade departementschefen
om att Kungl. Maj:t bifallit en av styrelsen för Norrbackainstitutet
gjord framställning om att vid institutet anordna ett enhetsskolans högstadium
fr. o. m. höstterminen 1961, varigenom vunnes en provisorisk lösning av högstadiefrågan
i avbidan på en utredning rörande frågan om högstadieundervisningons
anordnande för handikappade ungdomar av olika kategorier.
1 samma proposition föreslogs vidare en för hela landet gemensam riksanstalt
för omhändertagande av i första hand svårt rörelsehindrade cp-barn med komplicerade
lyten. Möjligheten att för riksanstaltens barn inrätta högstadieundervisning
borde ytterligare övervägas vid den närmare planeringen av anstalten.
Genom beslut den 23 februari 1962 har Kungl. Maj:t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att i samråd med medicinalstyrelsen och skolöverstyrelsen samt med beak
-
.''S69
I In: 49
Riksdagsberättelsen år 1963
tande av vad föredragande departementschefen anfört i propositionen utreda frågan
om förläggning av riksanstalten samt utarbeta byggnadsprogram för en sådan
anstalt.
Utredningens arbete beräknas fortgå under år 1963.
49. Utredning rörande frågan om Göteborgs stads samgående med Göteborgs
och Bohus läns landsting m. m.
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 9 november och den 7
december 1962 för utredning av frågan om Göteborgs stads samgående med
Göteborgs och Bohus läns landsting m. m.:
Persson, C. J. G., statssekreterare.
Representanter för staden:
Hjörne, H. E., chefredaktör;
Berggren, A. T., direktör;
Johannesson, E., direktör;
Steen, J., arkitekt;
Adolfsson, G., redaktör.
Representanter för landstinget:
Runfors, G. H., rektor;
Staxäng, E. V., lantbrukare, led. av II kamm.;
Bjerrek, B., disponent;
Andersson, E., kamrer;
Gustafsson, M. G., ombudsman, led. av II kamm.
Sekreterare:
Lindencrona, F. V. K., byråchef.
Utredningen beräknas pågå under år 1963.
370
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
ICi: 2
Civildepartementet
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under 1962
1. Utredningen angående grunderna för en prisgeografisk undersökning
(1960: I 11; 1961: I 9; 1962: I 6)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 27 februari 1959 med
uppdrag att verkställa utredning angående grunderna för en prisgeografisk
undersökning (se Post- och Inrikes tidn. den 3 mars 1959):
Fahlander, V. M. J.f generaltulldirektör.
Experter:
Aldestam, N. A., byråchef;
Broman, M. L., byrådirektör;
von Grothusen, C.-J. C., avdelningsdirektör (fr. o. m. den 16 februari 1962);
Öberg, C. E. F., förste aktuarie.
Sekreterare:
Lönnqvist, Ä. S. G., byråchef.
Biträdande sekreterare:
Forsström, K.-E., förste byråsekreterare (fr. o. m. den 29 december 1961);
Larsson, Ä., aktuarie;
Raud, J., förste aktuarie (fr. o. m. den 29 december 1961).
Direktiven för utredningen, se 1960: I C 11.
Utredningen har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962
hållit 16 sammanträden.
Utredningen har den 17 juli 1962 avgivit betänkandet Ortsprisindex (SOU
1962:39).
Uppdraget är därmed slutfört.
2. Utredningen angående den statliga personalpensioneringens ordnande i
organisatoriskt hänseende (1962: I 10)
Tillkallad enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 20 januari 1961 för
att utreda frågan om den statliga personalpensioneringens ordnande i organisatoriskt
hänseende (se Post- och Inrikes tidn. den 21 januari 1961):
Swartling, A. E. V., generaldirektör.
Experter:
Bruno, G. F., avdelningschef;
Sundberg, P. E. A., byrådirektör;
Elmbrant, S. A. L., byrådirektör (fr. o. m. den 22 maj 1962).
Direktiven för utredningen, se 1962: I C 10.
Under tiden den 1 november 1961—den 31 augusti 1962 har hållits 15
371
ICi: 2
Riksdag sberättelsen år 1963
sammanträden med experterna. I utredningsarbetet har också såsom representanter
för delegationen för pensionsutbetalning deltagit byråchefen
H. G. Jämbrink, byrådirektören G. S. V. Elftman, förste byråsekreteraren
E. O. A. Bengtsson och byråsekreteraren L. G. Ruuth.
Utredningen har den 31 augusti 1962 avgivit betänkande, benämnt »Den
statliga personalpensioneringens organisation m. m.» (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
3. 1961 års prästreseutredning (1962: I 12)
Förordnad enligt Kungl. Maj:ts beslut den 17 mars 1961 att såsom sakkunnig
verkställa översyn av gällande bestämmelser angående resekostnadsersättning
och traktamente in. m. åt präster och icke-prästvigda tjänstebiträden
åt församlingspräster samt att — i den ordning som av chefen för civildepartementet
i samråd med chefen för ecklesiastikdepartementet sedermera
beslutas — inkomma med de förslag, som må föranledas av översynen:
Norberg, R. E., kansliråd.
Experter:
Cavalli, P. A. H., förste byråsekreterare;
Klefbom, K. H. N., stiftssekreterare.
Utredningen har den 18 januari 1962 avgivit betänkande med förslag till
prästresereglemente m. m. (stencilerat).
Uppdraget är därmed slutfört.
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid ingången av 1963
4. Löneförfattningsberedningen (1960: I 5; 1961: I 4; 1962: 1 4)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 21 september 1956
för att inom civildepartementet verkställa översyn av de statliga avlöningsförfattningarna
(se Post- och Inrikes tidn. den 26 september 1956):
Johnsson, B. E., generaldirektör, ordförande;
Andersson, Ebon M. I., f. d. bibliotekarie, led. av I kamm.;
Broomé, J. T. A., byråchef;
Gustafsson, H. L., metallarbetare, led. av II kamm.;
Oredsson, H. E., f. d. överdirektör;
Sundelin, G. V., lantbrukare, talman i I kamm.;
Svensson, P. G. A., lantbrukare, led. av II kam.
Experter: ''
Aldestam, N. A., byråchef;
Edgardh, C. H. H., avdelningschef.
Sekreterare:
Ståhlberg, E. Å., byrådirektör.
Biträdande sekreterare:
Wistrand, A. W. H., förste byråsekreterare.
372
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Ci: 5
Lokal: Riksrevisionsverket, Birger Jarls torg 12, Stockholm C; tel. 23 77 20
(sekr.).
Direktiven för beredningen, se 1957: I C 11.
Beredningens arbetsutskott har under tiden den 1 november 1961—den 31
oktober 1962 sammanträtt ett 60-tal gånger.
Beredningens arbete beräknas kunna slutföras under första halvåret 1963.
5. Delegationen för pensionsutbetalning (1960: I 9; 1961: I 7, 1962: I 5)
Tillsatt genom beslut den 30 december 1958 (se Post- och Inrikes tidn.
den 16 januari 1959):
Ledamöter:
Swartling, A. E. V., generaldirektör, ordförande;
Sjönell, I. Marianne, byråchef, vice ordförande;
Järnbrink, H. G., byråchef;
Lindgren, A. S. V., byråchef;
Tiby, K. I., budgetsekreterare.
Experter:
Bengtsson, E. O. A., förste byråsekreterare;
Hagström, Kerstin M., förste aktuarie;
Ruuth, L. G., byråsekreterare;
Sporzén, T., tf. förste byråsekreterare.
Sekreterare:
Elftman, G. S. V., byrådirektör.
Lokal: Styrmansgatan 26, Stockholm ö; tel. 63 15 60.
Direktiven för delegationen, se 1960: I C 9.
Delegationen har, utöver det löpande arbetet med pensionsutbetalningarna,
under år 1962 bland annat även planlagt arbetet inom sin arbetsgrupp
för samordningen fr. o. m. den 1 januari 1963 med allmän pension och för
en i viss mån ändrad aviseringsrutin rörande socialförsäkringsförmåner
närmast till följd av inrättandet av de allmänna försäkringskassorna.
Delegationen har under tiden den 1 december 1961—den 30 november
1962 hållit 20 sammanträden.
Delegationen har haft kontakt med representanter från socialförsäkrings-,
personalpensions- och skatteområdena, med kommittén för maskinell databehandling
samt i övrigt med riksförsäkringsverket, byggnadsstyrelsen, statistiska
centralbyrån, försvarets civilförvaltning och de myndigheter, som
beviljar personalpension.
Såsom framgår av det betänkande, som avgivits av utredningen angående
den statliga personalpensioneringens organisation m. m., föreslås att delegationen
för pensionsutbetalning och dess arbetsgrupp skall ingå såsom
en särskild utbetalningsbyrå inom ett föreslaget »statens personalpensionsverk».
Om detta förslag vinner statsmakternas bifall, beräknas delegationen
för pensionsutbetalning därför komma att upphöra med sin verksamhet i
samband med att nämnda verk inrättas.
373
I Ci: 6
Riksdagsberättelsen år 1963
6. Yrkeslärarberedningen (1961: I 10; 1962: 1 7)
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 med
uppdrag att inom civildepartementet biträda med övervägande av vissa lönespörsmål
m. m. beträffande yrkeslärare och därmed likartade lärarkategorier
(se Post- och Inrikes tidn. den 20 juli 1960):
Cars, G. F. O., regeringsråd, ordförande (t. o. m. den 26 juni 1962);
Wetterblad, R. I. T:son, avdelningschef, ordförande (fr. o. m. den 27 juni
1962);
Fritzdorf, K. B., lönedirektör;
Gräslund, L. O., direktör;
Hallin, G. E., krigsråd;
Romberg, N. W. A., lönedirektör;
Söderqvist, B. O. A., byråchef;
Sönnerlind, A. S., byråchef;
Tengroth, K.-E., direktör;
Thorselius, U. T., byråchef;
Öhman, G. B., överdirektör.
Sekreterare:
Sandberg, A. B., budgetsekreterare.
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1006);
rikssamt. växel 23 62 00 (sekr.).
Yrkeslärarberedningen har under tiden den 1 november 1961—den 31
oktober 1962 hållit 8 sammanträden.
På grundval av en av beredningen gjord översyn har överenskommelse
träffats med statstjänstemännens huvudorganisationer om vissa förbättringar
av löne- och anställningsvillkoren för yrkeslärare och andra lärarkategorier
vid vissa skolor och anstalter (prop. 1962: 169, s. 18).
Beredningens arbete beräknas fortgå under år 1963.
7. Representanter för statsverket i den s. k. läkarförhandlingsdelegationen
(1961: I 11; 1962: I 8)
Förordnade genom Kungl. Maj:ts beslut den 4 november 1960 såsom representanter
för statsverket i den s. k. läkarförhandlingsdelegationen:
Johnsson, B. E., generaldirektör;
Rydback, A. V. L., expeditionschef.
Expert:
Karlén, G. H., överdirektör.
Sekreterare:
Persson, S. B., sjukhusdirektör (t. o. m. den 20 september 1962);
Uggla, K. L., budgetsekreterare (fr. o. m. den 21 september 1962).
Lokal: Civildepartementet; tel. lokalsamt. växel 22 45 00 (ankn. 1376);
rikssamt. växel 23 62 00.
Delegationens ursprungliga uppdrag, se 1961: I C 11.
Sedan Sveriges läkarförbund uppsagt det den 27 mars 1961 träffade av -
374
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet
I Ci: 9
talet beträffande överenskommelse om anställningsvillkoren för hos huvudmännen
anställda sjukhusläkare m. fl., har Kungl. Maj:t genom beslut den
21 september 1962 uppdragit åt Johnsson och Rydback att ingå som representanter
för statsverket i läkarförhandlingsdelegationen vid förhandlingar
med Sveriges läkarförbund rörande nytt avtal om anställningsvillkoren för
ifrågavarande läkare ävensom vid behandlingen av därmed sammanhängande
frågor.
Delegationens arbete beräknas fortgå under år 1963.
8. Utredningen angående dispositionen av vissa av statliga myndigheter förvaltade
under stödsfonder m. m. (1961: I 12; 1962: I 9)
Tillkallad enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 25 november 1960 för
att verkställa utredning rörande dispositionen av vissa av statliga myndigheter
förvaltade understödsfonder m. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 8
december 1960):
Ericsson, S. J. G., kansliråd.
Lokal: Västra Trädgårdsgatan 4, 2 tr., Stockholm C; tel. 21 72 44.
Direktiven för utredningen, se 1961: I C 12.
Utredningsarbetet, som under år 1962 bestått i undersökningar rörande
hittills tillämpade grunder för dispositionen av ifrågavarande understödsfonder
och överväganden i fråga om fondernas framtida disposition, beräknas
kunna slutföras under första halvåret 1963.
9. Nämnden för viss utbildning vid centrala verk m. m. (1962: I 11)
Tillsatt enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 2 februari 1961 för att
planlägga och handha utbildningen av kanslister vid centrala verk m. m.
(se Post- och Inrikes tidn. den 11 februari 1961):
Ledamöter:
Klackenberg, O. H., regeringsråd, ordförande;
Ahldin, K. E. H., förbundssekreterare;
Löfqvist, I., t. f. generaldirektör (t. o. m. den 30 juni 1962);
Fjellander, N. E. B., kansliråd (fr. o. m. den 1 juli 1962);
Melin, O. A., byråchef (fr. o. m. den 30 augusti 1962), såvitt angår utbildning
av personal vid fångvårds- m. fl. anstalter;
Wildeman, N. C. E., försäkringsdomare;
östergren, A. B., direktör (fr. o. m. den 8 december 1961), såvitt angår amanuensutbildning
;
östlund, J. O., förste ombudsman.
Expert:
Särlvik, N. G. B., konsulent (fr. o. m. den 1 oktober 1962).
Sekreterare:
Ström, K. F., byrådirektör.
Lokal: Civildepartementet; tel. 10 70 17.
Direktiven, se 1962: I C 11.
375
I Qs 9 Riksdagsberåttelsen år 1963
Nämnden har under tiden den 1 november 1961—den 31 oktober 1962 hållit
11 sammanträden.
Jämlikt Kungl. Maj :ts nedan angivna bemyndiganden har nämnden anordnat
följande kurser för kanslister:
Kungl. Maj:ts beslut |
Kursen avsedd främst för |
Tid 1962 |
Antal deltagare |
15 december 1961 |
Kanslister i allmänt adminis-trativ tjänst |
2/4—8/6 |
25 |
19 januari 1962 |
Kanslister vid den statliga |
15/2—15/6 |
25 |
28 juni 1962 |
Kanslister vid arbetsmark-nadsstyrelsen |
27/8—5/12 |
25 |
28 juni 1962 |
Kanslister för de statistik-producerande verken |
3/9—15/12 |
25 |
1 anslutning till olika av personalutbildningsberedningen framlagda förslag
har nämnden vidare på Kungl. Maj :ts uppdrag ombesörjt försöksverksamhet
på utbildningsområdet, omfattande följande kurser:
Kungl. Maj:ts beslut |
Kursens art |
Tid |
Antal deltagare |
15 december 1961 |
10 introduktionskurser för |
1 vecka |
c:a 30 vardera |
1 december 1961 |
2 introduktionskurser i prak- |
2 resp. |
15 resp. 20 |
2 augusti 1962 |
tisk förvaltning för amanu-enspersonal |
2l/s veckor |
|
28 juni 1962 |
Grundutbildning för vårdar-och vaktpersonal vid anstal-ter inom fångvård, ungdoms-vård och nykterhetsvård |
10 veckor |
30 |
Försöksverksamheten med introduktionsutbildning för kontorsbiträden
har inom nämnden organiserats och letts av ledamoten av personalutbildningsberedningen
Inga Ålsäter. Vid amanuenskursema har kanslirådet
Erik Norberg och vid för sökskursen för vårdar- och vaktpersonalen fångvårdsdirektören
Gunnar Marnell varit kursledare.
Kostnaderna för kurser varom Kungl. Maj:t beslutat den 28 juni 1962
och senare har bestritts från civildepartementets reservationsanslag till viss
utbildningsverksamhet.
Nämnden har till riksdagens allmänna beredningsutskott avgivit utlåtande
över motion nr 418 i andra kammaren.
Nämndens arbete beräknas fortgå under 1963.
376
Kommittéer och sakkunniga: Civildepartementet I Cis 10
10. Personalutbildningsberedningen (1962: I 13)
Tillkallade enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 5 maj 1961 med uppdrag
att verkställa översyn av den av staten bedrivna personalutbildningen
in. m. (se Post- och Inrikes tidn. den 29 maj 1961):
Klackenberg, O. H., regeringsråd, ordförande;
Ahldin, Iv. E. H., förbundssekreterare;
Bystedt, K. Britt-Marie, sekreterare;
Lundeberg, C. N. S., avdelningsdirektör;
Lundgren, J. B., generaldirektör;
Melin, O. A., byråchef;
Tammelin, P. A. V., överdirektör;
Wildeman, N. C. E., försäkringsdomare;
Älsäter, Inga M., överpostexpeditör;
Östergren, A. B., direktör.
Experter:
Bolin, L. A., byråchef;
Eklund, K. A., byrådirektör (fr. o. m. den 24 november 1961);
Fjellander, N. E. B., kansliråd (fr. o. m. den 24 november 1961);
Karleby, O., generaldirektör (fr. o. m. den 24 november 1961);
Lundkvist, K. E. I., förste byråsekreterare;
Marnell, K. G., fångvårdsdirektör (fr. o. m. den 17 augusti 1962);
Olhans, A., förbundssekreterare;
Rigbäck, B. G., direktör (fr. o. m. den 17 augusti 1962);
Sköld, L. G., rektor (fr. o. m. den 24 november 1961).
Sekreterare:
Ström, K. F., byrådirektör.
Lokal: Civildepartementet; tel. 10 70 17.
Direktiv: se 1962: I C 13.
Personalutbildningsberedningen har under tiden den 1 november 1961—
den 31 oktober 1962 hållit 7 sammanträden och företagit två studieresor
till ett antal vårdanstalter.
Den år 1961 tillsatta arbetsgruppen med uppdrag att utreda frågan om
gemensam utbildning för vårdar- och vaktpersonal vid anstalter inom fångvård,
ungdomsvård och nykterhetsvård har till behandling upptagit frågan
om gemensam utbildning för assistentpersonalen vid nämnda anstalter och
för nämnda ändamål utökats med experterna Marnell och Rigbäck. Arbetsgruppen
har hållit 10 sammanträden och ledamöter av gruppen har
besökt ett flertal anstalter.
Beredningen har jämväl tillsatt en arbetsgrupp för den högre förvaltningsutbildningen.
Gruppen består av, förutom ordföranden, ledamöterna
Tammelin, Wildeman och östergren samt de ovan nämnda experterna
bjellander, Karleby och Sköld. Arbetsgruppen har hållit 5 sammanträden
och företagit en studieresa till svenska arbetsgivarföreningens skola i Yxtaholm.
377
I Ci: 10
Riksdag sberättelsen år 1963
Inom beredningen har vidare tillsatts en arbetsgrupp, bestående av ledamöterna
Bystedt, Lundeberg och Ålsäter samt den ovan nämnda experten
Eklund, med uppdrag att utreda frågor rörande gemensam service in. in.
på den statliga personalutbildningens område. Arbetsgruppen har hållit 5
sammanträden.
Personalutbildningsberedningen har under tiden den 1 november 1961—
den 31 oktober 1962 hos chefen för civildepartementet i olika framställningar
föreslagit försöksvis anordnande av tio introduktionskurser för nyanställda
biträden för skriv- och kontorsgöromål (17 november 1961); försöksvis
anordnande av en kurs för gemensam utbildning av vårdar- och
vaktpersonal vid fångvårdsanstalter, ungdomsvårdsskolor och vårdanstalter
för alkoholmissbrukare (18 juni 1962) samt försöksvis anordnande av en
introduktionskurs för amanuenser (motsvarande) inom statsförvaltningen
(22 juli 1962). Kungl. Maj :t har bifallit nämnda framställningar och i samband
med anvisande av medel till de föreslagna kurserna bemyndigat nämnden
för viss utbildning vid centrala verk m. m. att ombesörja försöksverksamheten.
Personalutbildningsberedningen har avgivit yttranden rörande inom gymnasieutredningen
utarbetat förslag till förvaltningsteknisk linje vid 3-årigt
handelsgymnasium, angående fångvårdsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret
1963/64 till utbildningsverksamhet och betänkande av CSB-utredningen
med förslag till utbildning av sjukhusadministratörer.
Beredningens arbete beräknas fortgå jämväl under år 1963.
378
De centrala krisorganen: Handelsdepartementet
II H: 1
II. De centrala krisorganen
Handelsdepartementet
1. Statens handelslicensnämnd (1960, 1961, 1962: II 1)
Instruktion utfärdad den 31 maj 1957 (SFS nr 351).
Ledamöter:
Malmfors, N. A. E., generaldirektör, ordförande och chef;
Kollberg, G. N., direktör, led. av II kamm., vice ordförande;
Gillberg, J. A. E., direktör;
Kull, J. I., direktör;
Kördel, E. R., direktör;
Nilsson, Å., förbundsordförande.
Kanslichef:
Ericsson, Y. A. R., byråchef.
Byråchef:
von Oelreich, C.-E. Hj., byrådirektör.
Befattningshavare med lön motsvarande A 24 eller A 23:
Henriksson, K. I., tullkontrollör;
Lundmark, N. A. J., byrådirektör;
Reuterskiöld, B. H. C., förste byråsekreterare;
Seth, B. G., byrådirektör.
Expert med tjänstgöring hos handelslicensnämnden:
Frenne, N. G. H., f. d. direktör.
Nämnden har upphört med utgången av juni 1962, varvid dess verksamhet
överflyttats till kommerskollegium samt, så vitt angår bränsleärenden,
överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.
379
II In: 1
Riksdag sberättelsen år 1963
Inrikesdepartementet
1. Statens utlänningskommission (1960, 1961, 1962: II 1)
Tillsatt av Kungl. Maj:t den 22 juni 1944. Instruktion utfärdad den 28
november 1958 (SFS nr 593).
Ledamöter:
Hagelin, N. P., byråchef, ordförande och chef ;
Wiman, O., byråchef, vice ordförande;
Ahlberg, Iris, intendent;
Andersson, T., redaktör, led. av I kamm.;
Casparsson, K. R., fd. landshövding;
Grudemark, E. A. F., överstelöjtnant;
Holmbäck, Å. E. V., professor emeritus;
Montell, J. E. O., överdirektör;
Petrén, B. A. S., ambassadör;
Thulin, G. Å. L., statspolisintendent.
För ledamöterna finnes sju ersättare förordnade.
Kommissionens kansli är organiserat på tre byråer, benämnda första byrån,
andra byrån och tredje byrån (kanslibyrån). På första byrån handlägges
ärenden angående medborgare eller förutvarande medborgare i Danmark,
Finland, Island, Norge, Estland, Lettland, Liatuen, Sovjetunionen,
Tyskland och Österrike ävensom ärenden angående artister oavsett nationalitet.
På andra byrån handlägges ärenden angående övriga utlänningar.
Tredje byrån handlägger ärenden angående kommissionens personal, administration
och ekonomi samt ärenden angående gränskontroll och teknisk
utlänningskontroll, besvarar remisser av allmän natur samt omhänderhar
den officiella utlänningsstatistiken.
Chefer
för första byrån: Stränge, B. M. G., byråchef;
för andra byrån: Wiman, O., byråchef;
för tredje byrån: Hagelin, N. P., byråchef, tjänstledig (se ovan); Bundsen,
S. E. F., t. f. byråchef.
Lokal: Birger Jarls torg 5, Stockholm 2; (växel) 23 31 20.
Stockholms slott den 3 januari 1963.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
380
BILAGA
Riksdagsberättelsen år 1963
KOMMITTÉ -
J ustitiedepartementet
1 |
2 | 3 |
4 |
5 |
6 1 7 |
|||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter t. o. m. |
Vt 1961- |
-«/. 1962 |
|||
1961 |
1962 |
1963 |
Arvoden Leda- möter |
Sekr., |
|||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
|||||||
1962 |
|||||||
1956 års eftervårdsutredning................... |
21 |
17 |
1 |
329 |
766 |
7 065 |
5 467 |
Atomskadeutredningen......................... |
32 |
27 |
2 |
138 |
932 |
3 000 |
16 625 |
Utredningen för översyn av nedre justitierevisionens |
|||||||
arbetsorganisation........................... |
38 |
32 |
3 |
6 |
880 |
2 600 |
1295 |
Utredning om hovrätternas domförhet........... |
42 |
36 |
4 |
3 |
052 |
875 |
1680 |
Utredning om en avveckling av rekognitionsavgif- |
|||||||
terna till Danviks hospital.................... |
45 |
39 |
5 |
2 |
363 |
1025 |
975 |
Utredning av frågan om radions juridiska ansva- |
|||||||
righet...................................... |
46 |
40 |
6 |
18 |
109 |
4 680 |
994 |
Summa kr. |
499 |
102 |
19 245 |
27 036 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
|||||||
ingången av 1963 |
|||||||
Besvärssakkunniga............................ |
7 |
6 |
7 |
389 077 |
4 370 |
10 547 |
|
Firmautredningen samt Utredningen om illojal kon- |
|||||||
kurrens (tidigare Varumärkes- och firmautred- |
|||||||
ningen)1.................................... |
8,9 |
7,8 |
8,9 |
593 |
406 |
32 975 |
28 542 |
Svenska representanter hos Förenta Nationerna |
|||||||
och hos Europarådet i frågor ang. förebyggande |
|||||||
av brott och behandling av brottslingar....... |
12 |
9 |
10 |
— |
— |
— |
|
Dj ursky ddsutredningen2........................ |
13 |
10 |
11 |
47 |
275 |
1775 |
2130 |
1954 års fastighetsbildningskommitté3............ |
14 |
11 |
12 |
671 |
546 |
4 700 |
21978 |
Utredningen om administrativa frihetsberövanden4 |
15 |
12 |
13 |
401 |
312 |
3150 |
11 |
Författningsutredningen....................... |
16 |
13 |
14 |
637 |
027 |
29 026 |
20 609 |
Utredning ang. pensionsstiftelsernas civilrättsliga |
|||||||
ställning................................... |
18 |
14 |
15 |
239 |
777 |
11 715 |
15 656 |
1955 års valutredning5......................... |
19 |
15 |
16 |
95 |
537 |
6 200 |
5 453 |
Utredning rörande specialstraffrätten............ |
20 |
16 |
17 |
118 |
144 |
1 no |
595 |
Utredning för översyn av brottsregistreringen..... |
22 |
18 |
18 |
97 |
719 |
400 |
1824 |
Fångvårdens byggnadskommitté*................ |
23 |
19 |
19 |
— |
_ |
— |
|
1956 års klientelundersökning rörande ungdoms- |
|||||||
brottslingar................................. |
24 |
20 |
20 |
325 |
171 |
3 900 |
89 988 |
Utredningen ang. försöksverksamhet mot ungdoms- |
|||||||
brottsligheten............................... |
25 |
21 |
21 |
64 |
285 |
3 965 |
9 684 |
Familjerättskommittén........................ |
26 |
22 |
22 |
176 |
101 |
10 160 |
10 419 |
382
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
KOSTNADER
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
U |
15 |
16 |
Beräknad 14 och 15) |
||||||||
1962 |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga utgifter (trycknings- |
Summa |
Verk- ställda utgifter V? »/» |
Beräk-nade |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
kuslUadei, hyror, skriv-materialier |
||||
565 |
21 469 |
578 |
2 576 |
5 896 8 264 |
43 616 |
— |
- |
373 382 |
_ |
9 781 |
661 |
236 |
43 |
3 938 |
5 268 |
800 |
16 886 |
— |
— |
395 |
— |
37 |
2 432 |
— |
— |
4 795 |
34 335 |
— |
— |
182 |
— |
40191 |
5 616 |
— |
63 916 |
34 900 |
50 685 |
1634 |
3161 |
14 240 |
150 901 |
10 884 |
800 |
661 687 |
34 558 |
_ |
_ |
_ |
49 475 |
17 826 |
10 000 |
466 378 |
|
— |
72 996 |
6 166 |
11 170 |
85 |
151 934-j |
19 409 |
10 000 9 000 |
} 803 865 |
1325 |
80 943 42 444 |
3 077 1 344 |
5 823 |
1970 151 23 065 |
5 875 5 858 |
2 032 |
1700 2 300 |
56 882 |
413 |
41048 57 |
774 1753 322 |
1053 615 550 680 |
5 693 7 608 |
76 352 2 943 3 283 |
30 680 |
17 000 |
363 809 |
— |
69158 |
797 |
598 |
25 915 |
190 356 |
59 884 |
25 700 |
601 in |
— |
14 779 |
2 867 3 586 |
4 037 |
1 991 |
37 323 |
15 989 17111 |
8 000 |
117 597 |
383
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
2 |
3 |
t |
5 |
6 |
7 |
Utredning ang. bekantgörande av folkrättens regler |
28 |
2,3 |
23 |
|||
Sjölagskommittén............................. |
29 |
24 |
24 |
161 953 |
6 750 |
3 030 |
Mönsterskyddsutredningen..................... |
30 |
25 |
25 |
156126 |
10 180 |
6 989 |
Utredning om översyn av bestämmelserna i 28 § re-geringsformen om svenskt medborgarskap såsom |
31 |
26 |
26 |
4 051 |
||
Översyn av lagen om rätten till arbetstagares upp-finningar ................................... |
33 |
28 |
27 |
27 205 |
6 675 |
4167 |
1959 års förlagsinteckningskommitté............. |
35 |
29 |
28 |
46 859 |
5 390 |
6 290 |
Utredning ang. fångvårdsanstalternas behov av till-synspersonal................................ |
36 |
30 |
29 |
71956 |
920 |
1260 |
Utredningen ang. vissa skadeståndsrättsliga frågor |
37 |
31 |
30 |
7 267 |
4 200 |
5 662 |
Utredningen om samnordisk översyn av aktiebo-lagslagstiftningen............................ |
39 |
33 |
31 |
15 439 |
1500 |
2 750 |
Utredningen ang. reglerna om godtrosförvärv av lös |
40 |
34 |
32 |
10 163 |
1440 |
2115 |
Utredning ang. upplysning till militära myndigheter |
41 |
35 |
33 |
1470 |
_ |
|
Offentlighetskommittén........................ |
43 |
37 |
34 |
33 863 |
3 000 |
4 883 |
Sakkunniga för genomgång och bearbetning av |
44 |
38 |
35 |
1600 |
4126 |
17 975 |
Utredning ang. fraktavtalet vid internationell gods-befordran å väg............................. |
47 |
41 |
36 |
400 |
_ |
|
Utredning av frågan om verkställighet av utländsk |
48 |
42 |
37 |
_ |
2 208 |
|
Expropriationsutredningen ..................... |
49 |
43 |
38 |
16 366 |
3 310 |
5 089 |
1961 års utredning om medborgarskapslagstiftningen |
— |
44 |
39 |
— |
— |
— |
Domstolskommittén........................... |
— |
45 |
40 |
2 011 |
2 600 |
5 720 |
Trafikmålskommittén.......................... |
— |
46 |
41 |
3 361 |
3 710 |
5 914 |
Svenska sakkunniga i finsk-svenska gränsälvskom-mittén..................................... |
47 |
42 |
972 |
|||
Jordabalksutredningen......................... |
— |
48 |
43 |
— |
4 525 |
3 525 |
Utredning ang. rikets vapen och flagga m. m...... |
— |
— |
44 |
— |
— |
— |
Militärstraffsakkunniga........................ |
— |
— |
45 |
— |
2 775 |
— |
Bostadsrättskommittén........................ |
— |
— |
46 |
— |
1475 |
1025 |
Förvaltningsdomstolskommittén................ |
— |
— |
47 |
— |
— |
— |
Etableringsutredningen........................ |
— |
— |
48 |
— |
— |
— |
Utredning om rättegångshj älp.................. |
— |
— |
49 |
— |
— |
— |
Utredningen ang. vattenlagens torrläggningsbe-stämmelser................................. |
50 |
_ |
_ |
|||
Sakkunniga rörande lagstiftning om köp av lös |
_ |
51 |
_ |
_ |
||
Sakkunniga rörande lagstiftning om kommission, |
_ |
52 |
_ |
_ |
||
Sakkunniga rörande lagstiftning om skiljedom .. .. |
— |
— |
53 |
— |
— |
— |
Sakkunniga för utarbetande av handledning för |
54 |
|||||
1962 års släktnamnskommitté................... |
— |
— |
55 |
— |
— |
— |
Utredning för översyn av bokföringslagen........ |
— |
— |
56 |
— |
— |
— |
Kommitté för förberedande av Förenta Nationernas |
57 |
|||||
Sakkunniga för deltagande i nordiskt samarbetsut-skott rörande den nordiska rättsgemenskapen ... |
— |
— |
58 |
— |
— |
— |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Utredning av frågan om formerna för den informa-tion som rätten i vissa fall skall lämna juryn i |
10 |
1 |
4 414 597 |
177 892 450 |
297 010 150 |
384
CO DO
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
8 |
9 | 10 |
11 |
19 |
13 |
14 |
is |
16 |
|
— |
19 261 |
3 900 |
3124 |
4 227 |
40 292 |
17 791 |
20 000 |
240 036 |
1355 |
43 326 |
10 815 |
4 843 |
636 |
78 144 |
25 729 |
13 000 |
272 999 |
— |
— |
12 |
— |
— |
12 |
1650 |
2 000 |
7 713 |
_ |
_ |
_ |
149 |
43 |
11034 |
5 263 |
_. |
43 502 |
— |
38191 |
2 783 |
— |
18 |
52 672 |
16 528 |
10 000 |
126 059 |
— |
— |
— |
— |
1846 |
4 026 |
930 |
1000 |
77 912 |
— |
17 728 |
— |
— |
1536 |
29 126 |
21 294 |
7 300 |
64 987 |
— |
22199 |
1295 |
1524 |
— |
29 268 |
10 945 |
8 750 |
64 402 |
— |
— |
81 |
66 |
85 |
3 787 |
4 890 |
— |
18 840 |
9 750 |
_ |
_ |
_ |
_ |
11 220 |
_ |
_ |
11220 |
— |
28 492 |
2 054 |
1129 |
235 |
39 793 |
21 490 |
8 000 |
103 146 |
3 526 |
582 |
— |
— |
— |
26 209 |
8 745 |
3 500 |
40 054 |
— |
1018 |
— |
— |
46 |
1464 |
3 893 |
700 |
6 057 |
2 620 |
3136 |
_ |
_ |
_ |
7 964 |
_ |
_ |
7 964 |
— |
35 854 |
— |
3 789 |
83 |
48125 |
20 104 |
14 500 |
99 095 |
— |
— |
225 |
764 |
— |
989 |
404 |
1100 |
2 493 |
2 787 |
35143 |
6 484 |
7 842 |
1659 |
62 235 |
48 939 |
18 000 |
131185 |
2183 |
34 745 |
84 |
4 370 |
166 |
51172 |
21 789 |
10 000 |
86 322 |
. |
_ |
1167 |
374 |
114 |
2 627 |
4 080 |
_ |
6 707 |
22 812 |
8 973 |
— |
658 |
251 |
40 744 |
37 751 |
21 700 |
100 195 |
f- fr- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
500 |
500 |
13 461 |
— |
— |
— |
— |
16 236 |
9 290 |
— |
25 526 |
— |
7 885 |
311 |
217 |
— |
10 913 |
11985 |
10 000 |
32 898 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
14 795 |
13 000 |
27 795 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9 376 |
21500 |
30 876 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1272 |
3 000 |
4 272 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
200 |
400 |
600 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1850 |
1850 |
_ |
||||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
4 000 |
4 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
— |
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
60 232 |
710 322 |
60 220 |
63 368 |
78 270 |
1 447 314 |
627 953 |
345 500 |
6 835 364 |
600 |
600 |
13 Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. 385
Riksdagsbcrättelsen
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1951 års rättegångskommitté................... |
ii |
2 |
461 577 |
4 090 |
869 |
|
Hyreslagskommittén........................... Summa kr. |
27 |
4 |
140 216 601 793 |
4 235 8 775 |
1019 |
|
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1961/62 |
||||||
Kommittélokaler.............................. |
2 164 |
|||||
Kontaktman för nordiskt lagsamarbete.......... |
_ |
_ |
_ |
_ |
1500 |
|
Organisationskommittén för 1962 års FN-semina- |
||||||
rium rörande administrativt rättsskydd........ |
_ |
_ |
_ |
_ |
260 |
150 |
Översyn av möjligheterna till utgallring av hand- |
||||||
lingar hos de allmänna domstolarna........... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 820 |
Experter för biträde vid arbete med förberedan-de av revision av Bern-konventionen för skydd |
||||||
av litterära och konstnärliga verk............. |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
150 |
Nordiska straffrättskommittén.................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
150 |
_ |
C. J. Påhlmans bokbinderi..................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Professor I. Agge.............................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
|
Överdirektören E. G. Anneli7................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
30 622 |
_ |
Rådmannen G. A. Arnström.................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
300 |
_ |
Hovrättsassessorn L. Brundin................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
700 |
_ |
Hovrättsassessorn M. Bäärnhielm............... |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 730 |
_ |
Tingssekreteraren M. Calais..................... |
— |
— |
— |
_ |
400 |
_ |
Revisionssekreteraren Sara Falk................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
500 |
_ |
Assessorn J. Gehlin............................ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1000 |
_ |
Assessorn R. Greve............................ |
_ |
_ |
_ |
_ |
17 392 |
_ |
Hovrättsassessorn I. Gullnäs.................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
300 |
_ |
Skyddskonsulenten B. Nyblom.................. |
— |
— |
— |
— |
911 |
— |
Socialsekreteraren E. Rimmerfors............... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
480 |
Lagmannen B. Sandström...................... |
— |
— |
— |
_ |
300 |
|
Hovrättspresidenten K. Sidenbladh.............. |
— |
— |
— |
— |
_ |
— |
Kyrkoherden D. Svenungsson................... |
— |
— |
— |
— |
— |
480 |
Hovrättsfiskalen S. 0. S. Vängby............... |
— |
— |
— |
— |
4 500 |
— |
Hovrättsassessorn ö. Wetterberg................ |
— |
— |
— |
_ |
350 |
— |
Avdelningschefen B. Wieslander................. |
— |
— |
— |
— |
300 |
— |
Vattenrättsrådet G. Zickerman.................. |
_ |
_ |
_ |
_ |
250 |
_ |
Assessorn N. G. Örtegren....................... Summa kr. |
375 62 840 |
6 244 |
1 Kostnaderna bestrides från andra och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
3 Kostnaderna bestrides från andra, nionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från ett vart av anslagen.
3 Kostnaderna bestrides från andra och nionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
* Kostnaderna bestrides från andra, femte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med en
tredjedel från ett vart av anslagen.
3 Kostnaderna bestrides från andra och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften från
vartdera anslaget.
6 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
7 Kostnaderna bestrides till viss del från elfte huvudtitelns kommittéanslag.
386
Kommittékostnader: Justitiedepartementet
477 277
158 419
686296
15 700
18 203
13 483
34 508
13 536
17 664
15 500
30 622
17 448
11 826
30 669
25 335
126 591
16 168
35 015
387
Riksdag sberättelsen år 1963
Utrikesdepartementet
1 |
2 1 |
3 1 |
4 1 |
« |
6 | 7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
V» 1961- |
-“/. 1962 |
||||
1961 |
1962 |
1963 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid Nordiska Samfärdselkommittén................. |
5 |
5 |
1 |
29 552 |
4 500 |
|
Utredning rörande den administrativa organisatio-nen vid utrikesdepartementet m. m............ |
6 |
6 |
2 |
100 075 |
6 500 |
8 298 |
Kansliutredningen............................. |
7 |
7 |
3 |
7 886 |
— |
_ |
Utrikesförvaltningens lönenämnd, utlandslöneöver-synen ...................................... |
9 |
8 |
4 |
32 438 |
5115 |
43 223 |
Beredningen för internationella biståndsfrågor (U-beredningen)............................... |
9 |
5 |
18 903 |
20 980 |
85 469 |
|
UD-utredningen............................... |
— |
10 |
6 |
— |
7 085 |
13 023 |
Baslinjeutredningen........................... |
— |
— |
7 |
— |
1760 |
180 |
Utredningen rörande frågan om statsmöblering av |
8 |
300 |
720 |
|||
Summa kronor |
188 854 |
41 740 |
155 413 |
388
Kommittékostnader: Utrikesdepartementet
8 |
a | to | u |
12 | 13 |
14 |
14 |
16 |
|||
Beräknad |
||||||||
Vt-*1/., |
1962 |
kostnad 14 och 15) |
||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga |
Summa |
Verk- ställda utgifter Vj—*Vl» |
Beräk- nade utgifter V..-''1/» |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
2 730 |
1497 |
8 727 |
1843 |
4 000 |
44122 |
|||
— |
23 874 |
— |
— |
124 |
38 796 |
14 081 |
8 000 |
160 952 |
— |
— |
14 968 |
6 648 |
249 |
70 203 |
19174 |
7 500 |
129 315 |
125 1177 |
1654 |
6 373 |
550 649 |
22 887 39 |
138 038 2 926 |
24177 |
20000 3000 3 000 |
201118 46034 7 096 |
_ |
— |
— |
_ |
— |
1120 |
5100 |
2 500 |
8 720 |
1 302 |
25 528 |
25 479 |
9 344 |
24 218 |
283124 |
86 565 |
48 000 |
606 543 |
389
Riksdagsberåttelsen år 1963
Försvarsdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
1 6 |
7 |
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
nummer i |
||||||
berättelsen |
t. o. m. |
V» 1961- |
-J0/. 1962 |
|||
*•'', 1961 |
||||||
1961 |
1962 |
1963 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
||||||
gången av 19631 |
||||||
1954 års utredning angående vissa personalkårer |
||||||
inom försvaret.............................. |
9 |
9 |
1 |
189 780 |
7 670 |
12 675 |
1954 års värnpliktsavlöningsutredning........... |
8 |
8 |
2 |
61 247 |
4 675 |
4 275 |
1956 års försvarsförvaltningssakkunniga.......... |
10 |
10 |
3 |
72 716 |
12 025 |
7 725 |
Organisationsnämnden för militärmusiken........ |
12 |
11 |
4 |
122 106 |
7105 |
10 980 |
Kommandoexpeditionsutredningen.............. |
13 |
12 |
5 |
4 269 |
675 |
225 |
Försvarets fiskeskyddsutredning ................ |
14 |
13 |
6 |
49 761 |
5 835 |
10 025 |
Försvarets personaldelegation................... |
16 |
14 |
7 |
39154 |
1260 |
— |
Utredningen rörande den framtida användningen av |
||||||
Skeppsholmen m. m......................... |
18 |
15 |
8 |
6 075 |
1710 |
6 735 |
1959 års besparingsutredning för försvaret........ |
19 |
16 |
9 |
138 792 |
10 500 |
12 935 |
1960 års försvarsledningsutredning.............. |
21 |
17 |
10 |
85 211 |
17 545 |
21046 |
1960 års befälsstatsdelegation................... |
22 |
18 |
11 |
67 704 |
— |
14 010 |
1960 års värnpliktsutredning.................... |
23 |
19 |
12 |
18 079 |
6 505 |
40 620 |
1960 års intendenturförvaltningsutredning........ |
24 |
20 |
13 |
41 375 |
5 825 |
12 540 |
Utredningen rörande redovisningen av försvarets be- |
||||||
fästningar.................................. |
25 |
21 |
14 |
50 |
2 475 |
— |
Försvarets lärarutredning...................... |
— |
22 |
15 |
11605 |
15 070 |
735 |
Soldathemsutredningen........................ |
— |
23 |
16 |
— |
2 475 |
3105 |
1962 års försvarskommitté...................... |
— |
24 |
17 |
— |
17 250 |
19 335 |
Försvarets fastighetsförvaltningsutredning........ |
— |
— |
18 |
— |
180 |
660 |
Utredningen rörande fältflygares och flygnavigatö- |
||||||
rers anställningsförhållanden m. m............. |
— |
— |
19 |
— |
— |
— |
1962 års försvarssjukvårdsutredning............. |
— |
— |
20 |
— |
3 715 |
1725 |
Militära arbetstidsdelegationen.................. |
— |
— |
21 |
— |
1280 |
795 |
Intendenturförvaltningsdelegationen............. |
— |
— |
22 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
718 144 |
116 105 |
167 471 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 19621 |
||||||
1954 års utredning rörande totalförsvarets personal- |
||||||
behov ...................................... |
7 |
1 |
— |
104 908 |
10100 |
4 215 |
1956 års flygbullerutredning.................... |
11 |
2 |
— |
158 947 |
5 780 |
3 570 |
Försvarets personalvårdsutredning.............. |
15 |
3 |
— |
28 318 |
2130 |
4 050 |
Utredningen rörande utbildning av värnpliktiga lä- |
||||||
kare m. m.................................. |
17 |
4 |
— |
42 654 |
3180 |
13 350 |
1960 års försvarsupplysningsutredning........... |
20 |
5 |
— |
13 473 |
— |
— |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget.
390
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 1 |
9 I 10 |
U | |
12 1 |
13 I |
14 | 15 |
16 |
||
Beräknad |
||||||||
l/,—''“/i, 1962 |
kostnad |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1962 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. ■ |
trycknings- |
utgifter |
utgifter »/„—»/„ |
14 och 15) |
|||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
tiyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
454 |
32 712 |
1140 |
273 |
1120 |
56 044 |
12 598 |
8 000 |
266 422 |
_ |
8 950 |
69 |
5 000 |
75 266 |
||||
294 |
20 044 |
3 060 |
3 000 |
98 820 |
||||
645 |
12 |
2 087 |
20 829 |
4 978 |
3 500 |
151 413 |
||
_ |
900 |
— |
— |
5169 |
||||
97 |
4 367 |
935 |
555 |
21 814 |
5 770 |
6 000 |
83 345 |
|
— |
— |
1260 |
675 |
— |
41089 |
|||
75 |
7 000 |
15 520 |
1181 |
1600 |
24 376 |
|||
63 543 |
333 |
1193 |
1118 |
89 622 |
32 501 |
11000 |
271 915 |
|
34 412 |
2 637 |
6 342 |
11053 |
93 035 |
20 798 |
20 000 |
219 044 |
|
28 086 |
32 348 |
2 201 |
7 032 |
1340 |
85 017 |
32 175 |
11000 |
195 896 |
37 234 |
2154 |
29 335 |
1804 |
117 652 |
47 380 |
13 600 |
196 711 |
|
39 947 |
12 360 |
488 |
1756 |
72 916 |
12 149 |
8 000 |
134 440 |
|
18 4G9 |
_ |
20 944 |
12 576 |
4 000 |
37 570 |
|||
43 129 |
2 657 |
_ |
93 |
61684 |
26 950 |
15 000 |
115 239 |
|
270 |
346 |
3 |
6199 |
1701 |
7 000 |
14 900 |
||
2 806 |
2 508 |
379 |
42 278 |
47 189 |
15 000 |
104 467 |
||
— |
— |
840 |
2 595 |
1300 |
4 735 |
|||
— |
— |
— |
— |
134 |
5 574 |
16 082 |
11500 |
33156 |
5 407 |
7 482 |
17 450 |
10 500 |
35 432 |
||||
_ |
_ |
— |
— |
— |
14 415 |
27 300 |
41 715 |
|
129 631 |
185 401 |
18145 |
48 191 |
27 616 |
692 560 |
299694 |
174 300 |
1884 698 |
539 |
4 514 |
2 484 |
16 857 |
38 709 |
143 617 |
|||
_ |
13 537 |
22 887 |
— |
— |
181 834 |
|||
— |
— |
— |
— |
577 |
6 757 |
— |
— |
35 075 |
1312 |
9 779 |
2 468 |
22 953 |
53 042 |
— |
— |
95 696 |
|
— |
— |
3 238 |
3 238 |
— |
— |
16 711 |
391
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
1 2 |
1 3 |
1 4 |
1 3 |
1 « |
1 ^ |
Försvarets underhållsutredning................. Utredningen om prövning av behovet av verkstads-utrymmen m. m. inom det under bvggnad varande |
— |
6 |
— |
— |
10 200 |
7 875 |
örlogsvarvet å Muskö m. m................. Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1961/62 Av överbefälhavaren tillsatt arbetsgrupp med upp-gift att utarbeta förslag till riktlinjer för försvarets |
7 |
348 300 |
1500 32 890 |
33 060 |
||
framtida utveckling.......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
392
Kommittékostnader: Försvarsdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 | |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
— |
- |
— |
7 431 |
25 506 |
— |
— |
25 506 |
— |
— |
1401 |
— |
_ |
2 901 |
— |
— |
2 901 |
1851 |
9 779 |
5915 |
4 952 |
64 593 |
153 040 |
501 340 |
||
18 835 |
I3f Ilihang till riksdagens protokoll 196S. 1
RikgdagHberätteUen
samt.
393
Riksdagsberättelsen år 1963
Socialdepartementet
1 |
2 | 3 |
4 |
5 |
6 | 7 |
||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
Vr 1961—»"/. 1962 |
|||||
1961 |
1962 |
1963 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1962 |
||||||
Laboratorieutredningen........................ |
9 |
7 |
1 |
80 549 |
660 |
4 785 |
Socialberedskapskommittén..................... |
20 |
14 |
2 |
39110 |
14 730 |
8100 |
1960 års semesterkommitté..................... |
24 |
17 |
3 |
1695 |
1905 |
4 830 |
Utredning rörande förenkling av metoden för gene- |
||||||
rell hyreshöjning............................ |
— |
19 |
4 |
— |
3 315 |
— |
Summa kr. |
121354 |
20 610 |
17 715 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1963 |
||||||
Barnanstaltsutredningen....................... |
10 |
8 |
5 |
no 705 |
14 745 |
5 028 |
Socialpolitiska kommittén...................... |
11 |
9 |
6 |
271 504 |
18 550 |
27 053 |
1959 års undersökning av arbetstidsförkortningens |
||||||
verkningar................................. |
13 |
10 |
7 |
112 742 |
1840 |
32 808 |
Statens ungdomsråd........................... |
16 |
7 |
8 |
24 898 |
7 715 |
12 524 |
Bostadsbyggnadsutredningen................... |
17 |
12 |
9 |
211381 |
3 230 |
25 418 |
Kommittén för näringslivets lokalisering......... |
19 |
13 |
10 |
77 031 |
7 435 |
57 969 |
Arbetsmarknadsutredningen.................... |
21 |
15 |
11 |
55 273 |
13 895 |
13 023 |
1960 års arbetslöshetsförsäkringsutredning....... |
22 |
16 |
12 |
25 827 |
6 690 |
14 665 |
Socialvårdskonsulentutredningen................ |
— |
18 |
13 |
1680 |
3125 |
1545 |
Kommittén för behandlingsforskning vid ungdoms- |
||||||
vårdsskolorna.............................. |
— |
20 |
14 |
— |
4 410 |
8 790 |
1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård |
||||||
utom skola av ungdomsvårdsskoleelever....... |
— |
21 |
15 |
— |
3 790 |
3 285 |
Yrkesskadeutredningen........................ |
— |
22 |
16 |
— |
8 875 |
4 792 |
1961 års sjukförsäkringsutredning............... |
— |
— |
17 |
— |
2 770 |
12 508 |
Centrala rehabiliteringsberedningen (CRB)....... |
— |
— |
18 |
— |
15 |
543 |
Bostadsförbättringsutredningen................. |
— |
— |
19 |
— |
— |
— |
Socialstyrelseutredningen....................... |
— |
— |
20 |
— |
— |
— |
Utredning angående hembiträdeslagstiftningen .... |
— |
— |
21 |
— |
— |
— |
Familjeberedningen............................ |
— |
— |
22 |
— |
— |
— |
Frikyrkolokalsutredningen...................... |
— |
— |
23 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
891 041 |
9" 085 |
219 951 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
||||||
gången av 1962 |
||||||
1957 års studentbostadsutredning............... |
— |
— |
— |
88199 |
1560 |
8 278 |
Nykterhetsvårdsutredningen................... |
8 |
1 |
— |
490 236 |
9 230 |
27 216 |
1958 års socialförsäkringskommitté.............. |
12 |
2 |
— |
342 904 |
2 035 |
157 |
394
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 | 9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
Beräknad |
||||||||
Vt-''1/» |
1962 |
kostnad |
||||||
t. o. m. "/» |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1962 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
Vt-''1/» |
V»-''1/» |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
11788 |
144 |
133 |
17 510 |
9100 |
6 250 |
113 409 |
||
— |
35106 |
400 |
619 |
582 |
59 537 |
12 746 |
12 000 |
123 393 |
471 |
23 475 |
1312 |
971 |
300 |
33 264 |
20 568 |
14 000 |
69527 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 316 |
643 |
— |
3 958 |
471 |
70 369 |
1712 |
1734 |
1015 |
113 626 |
43 057 |
32 250 |
310287 |
64 480 |
8 205 |
2 062 |
5 271 |
99 791 |
33 455 |
26 800 |
270 751 |
|
1268 |
50 062 |
1643 |
973 |
35 724 |
135 273 |
96 280 |
54 000 |
557 057 |
_ |
_ |
_ |
_ |
43 272 |
77 920 |
17186 |
7 300 |
215 148 |
7169 |
1313 |
5 489 |
1 746 |
952 |
36 908 |
9 884 |
5 000 |
76 690 |
933 |
80 747 |
2 811 |
759 |
31 294 |
145 192 |
57 426 |
64 500 |
478 499 |
— |
50 638 |
3 708 |
3 419 |
17 949 |
141 118 |
60 535 |
48 900 |
327 584 |
— |
88 033 |
408 |
5 009 |
974 |
121 342 |
51 977 |
31 700 |
260 292 |
— |
31 223 |
3 315 |
1307 |
545 |
57 745 |
25 781 |
10100 |
119 453 |
1688 |
— |
— |
323 |
— |
6 681 |
4 810 |
15 010 |
28 181 |
— |
43 948 |
2 520 |
7 373 |
291 |
67 332 |
29113 |
14 900 |
111345 |
_ |
16 019 |
378 |
695 |
37 |
24 204 |
14140 |
12 750 |
51094 |
47 478 |
20 748 |
— |
— |
832 |
82 725 |
38 741 |
24 300 |
145 766 |
— |
3 459 |
— |
201 |
336 |
19 274 |
25 725 |
30100 |
75 099 |
— |
11406 |
912 |
— |
77 |
12 953 |
38 817 |
31100 |
82 870 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
873 |
2 000 |
2 873 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
300 |
300 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
6 643 |
46 600 |
53 243 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1 100 |
1100 |
58 536 |
462 076 |
29 389 |
23 867 |
137 654 |
1 028 468 |
511 386 |
428 460 |
2 859 345 |
9 923 |
19 761 |
107 960 |
||||||
1043 |
19 808 |
2 638 |
— |
17 293 |
77 228 |
240 |
— |
567 705 |
— |
29 |
— |
— |
24 650 |
26 871 |
— |
— |
369 775 |
395
Riksdag sberättelsen år 1963
1 |
2 |
3 |
4 |
5 1 |
6 |
7 |
Utredning om pensionsstyrelsens frivilliga försäk-ring ....................................... |
14 |
3 |
72 480 |
4 500 |
8 390 |
|
Utredning om s. k. beroende uppdragstagare...... |
15 |
4 |
— |
101 915 |
2 000 |
6 949 |
Bostadspolitiska organisationskommittén......... |
18 |
5 |
— |
67 861 |
675 |
267 |
Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1961/62 Utredningar rörande skogstillgångarna i Jämtlands län och grundför-utsättningarna för ett vidgat industriellt ut-nyttjande av dessa........................ |
1163 595 |
20 000 |
51257 818 |
|||
skogsförläggningslagen m. m.................. |
— |
— |
— |
— |
_ |
|
arbetsdriften vid erkända och enskilda vårdan-stalter för alkoholmissbrukare.............. |
||||||
Ersättningar till Arbetsmarknadsstyrelsen..................... |
||||||
Iduns tryckeriaktiebolag..................... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Klichéanstalten Draken...................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Statistiska centralbyrån...................... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
1523 |
Summa kr. |
— |
— |
2 341 |
1 Kostnaderna bestrides från femte, sjunde och åttonde huvudtitlarnas kommittéanslag med
en tredjedel från vartdera anslaget.
396
Kommittékostnader: Socialdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
H |
15 |
16 |
479 |
13 369 |
85 849 |
||||||
3 680 |
9 779 |
927 |
1345 |
9 890 |
34 570 |
— |
— |
136 485 |
— |
— |
— |
— |
4 839 |
5 781 |
— |
— |
73 642 |
4 723 |
29 616 |
3 565 |
1345 |
67 074 |
177 580 |
240 |
1341 416 |
|
48 619 |
49437 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
28 000 |
28 000 |
— |
— |
— |
— |
1292 |
— |
— |
— |
1292 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
*150000 |
‘150000 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
— |
19116 |
19116 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
825 |
825 |
-» |
■ —: |
— |
— |
— |
— |
— |
3 000 |
3 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
49 791 |
51314 |
— |
— |
— |
— |
1292 |
— |
— |
299 351 |
302984 |
— |
— |
— |
397
Riksdagsberättelsen år 1963
Kommunikationsdepartementet
1 |
2 |
1 3 |
1 4 |
5 |
| 6 | 7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
•/» 1961- |
1962 |
|||
1961 |
1962 |
1963 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer gom avslutat sin verksamhet un-der 1962 |
||||||
Postutredningen 19561 ......................... |
6 |
11 |
1 |
346 317 |
12 960 |
13 755 |
Sakkunnig för utredning rörande behovet av rö-relsemedel inom de statliga kommunikationsver- |
||||||
ken........................................ |
12 |
16 |
2 |
11710 |
5 500 |
900 |
Utredningen rörande statens geotekniska institut .. |
16 |
19 |
3 |
2150 |
875 |
4 014 |
1960 års byggnadsstyrelseutredning.............. |
21 |
23 |
4 |
20 752 |
3 600 |
8 261 |
1960 års utredning angående kontrollbesiktning av |
||||||
bilar m. m.................................. |
23 |
24 |
5 |
9122 |
11415 |
9171 |
Svenska ledamöterna av en skandinavisk kommitté |
||||||
för utredning angående ^organisation av SAS1 . Summa kr. |
30 |
6 |
390 051 |
34 350 |
36101 |
|
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
1951 års byggnadsutredning.................... |
2 |
7 |
7 |
209 092 |
_ |
_ |
1953 års trafikutredning....................... |
3 |
8 |
8 |
746 553 |
6 915 |
20148 |
Statens byggnadsbesparingsutredning9........... |
4 |
9 |
9 |
746 576 |
— |
12 021 |
Svenska öresundsdelegationen1.................. |
5 |
10 |
10 |
1059 477 |
7 780 |
24 425 |
Vägmarksersättningskommittén1................ |
7 |
12 |
11 |
116112 |
5 790 |
2 625 |
Markdelegationen............................. |
8 |
13 |
12 |
66 048 |
_ |
19 873 |
1957 års trafiknykterhetskommitté.............. |
9 |
14 |
13 |
71 649 |
2 975 |
5 984 |
Märstadelegationen............................ |
10 |
15 |
14 |
23 974 |
4 530 |
3 645 |
1959 års flygutredning......................... |
13 |
17 |
15 |
23 997 |
2 560 |
2 666 |
1960 års radioutredning1....................... |
15 |
18 |
16 |
54 361 |
5 390 |
53 600 |
1960 års vägsakkunniga........................ |
18 |
20 |
17 |
26 900 |
15 795 |
5 630 |
Parkeringskommittén.......................... |
19 |
21 |
18 |
44 931 |
7 420 |
7 848 |
El-lagstiftningsutredningen..................... |
20 |
22 |
19 |
3 632 |
2 330 |
5 535 |
Svenska ledamöterna av Nordisk vägtrafikkom- |
||||||
mitté...................................... |
24 |
25 |
20 |
1953 |
1080 |
4 395 |
1961 års trafiksäkerhetskommitté............... |
— |
26 |
21 |
1350 |
5 345 |
27 588 |
Kanaltrafikutredningen........................ |
— |
27 |
22 |
6 595 |
31117 |
|
Centrala civila transportkommittén.............. |
— |
28 |
23 |
— |
16 820 |
4 065 |
Bilskrotningsutredningen....................... |
— |
29 |
24 |
_ |
1500 |
1577 |
Färdskrivarutredningen........................ |
— |
31 |
25 |
_ |
1245 |
1140 |
Svenske ledamoten jäv en skandinavisk juristkom-mitté för undersökning rörande SAS’ engagement |
||||||
med vissa luftfartsföretag.................... |
— |
32 |
26 |
— |
— |
3 457 |
398
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 1 |
9 1 10 |
U 1 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
|
Beräknad |
||||||||
V,—*1/.. 1962 |
kostnad 1962 (s:a av |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kolt 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m |
. m. |
[trycknings- |
utgifter */j—n/io |
utgifter Vu-*1/.. |
14 och 15) |
||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
172 |
70794 |
3866 |
508 |
715 |
102 770 |
40142 |
34 000 |
523229 |
6 400 |
4 600 |
_ |
22 710 |
|||||
603 |
1196 |
_ |
6 688 |
9 062 |
— |
17 900 |
||
— |
28 677 |
842 |
1025 |
6 703 |
49108 |
5 236 |
— |
75 096 |
-- |
— |
148 |
216 |
600 |
21 550 |
13 868 |
— |
44 540 |
_ |
8 705 |
— |
29 |
8 734 |
— |
— |
8 734 |
|
172 |
99 471 |
14164 |
2 945 |
8 047 |
195 250 |
72 908 |
84 000 |
692 209 |
209 092 |
||||||||
166 128 |
2 229 |
405 |
38 303 |
234129 |
56 749 |
15 000 |
1 052 431 |
|
20 004 |
6138 |
38163 |
734 |
150 |
785 623 |
|||
11 727 |
1529 |
10 957 |
71 808 |
118 226 |
26 387 |
30 000 |
1 233 090 |
|
1895 |
5 823 |
16 133 |
10 500 |
5 000 |
147 745 |
|||
402 |
20 275 |
2 250 |
10 000 |
98 373 |
||||
27 874 |
541 |
1970 |
127 |
39 471 |
16 550 |
11700 |
139 370 |
|
_ |
8175 |
900 |
— |
33 049 |
||||
955 |
_ |
6180 |
1337 |
2 000 |
33 514 |
|||
27 757 |
8 643 |
12 274 |
2148 |
109 812 |
33 558 |
22 000 |
219 731 |
|
31 614 |
497 |
4 033 |
57 569 |
22 922 |
10 000 |
117 391 |
||
60 107 |
5 618 |
3 012 |
469 |
84 473 |
25 870 |
13 000 |
168 274 |
|
— |
31 763 |
1624 |
3 972 |
— |
45 223 |
18 192 |
11000 |
78 047 |
4 165 |
574 |
1347 |
2 213 |
109 |
13 883 |
11065 |
11000 |
37 901 |
24 938 |
46 682 |
104 553 |
22 274 |
18 000 |
146 177 |
|||
10 637 |
1126 |
2 956 |
2 813 |
55 244 |
31 557 |
15 900 |
102 701 |
|
22 013 |
3 812 |
626 |
4 051 |
51387 |
24 555 |
16 000 |
91 942 |
|
426 |
369 |
200 |
4 072 |
1376 |
6 400 |
10 848 |
||
— |
— |
2 385 |
1120 |
1000 |
4 505 |
|||
18 123 |
302 |
293 |
381 |
22 557 |
19 579 |
11600 |
53 636 |
399
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
1 6 |
7 |
Utredning angående organisationen av bokförings- |
||||||
arbetet m. m. inom byggnadsstyrelsen......... Utredning av vissa rättsliga spörsmål m. m. ifråga |
— |
— |
27 |
— |
— |
— |
om radioanläggning och rundradioverksamhet1 . . |
_ |
28 |
||||
1962 års fritidsutredning....... |
29 |
|||||
Bilförarutredningen......... |
30 |
|||||
Säffle kanalutredning.......... Summa kr. C. Kommitté som avslutat sin verksamhet före in-gången av 1962 |
31 |
3 19S 605 |
94 070 |
237139 |
||
Sakkunnig för utredning av kostnaderna vid över- |
||||||
gång till högertrafik..................... D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1961/62 |
22 |
5 |
4 413 |
3 675 |
3 345 |
|
Revisionssekreteraren J. I. Lekman . |
3 000 |
|||||
T.f. generaldirektören I. Löfqvist......... |
||||||
Byråchefen K. L. Öhrström............ |
1200 4 200 |
|||||
Kommunikationsdepartementets expenser........ Summa kr. |
'' |
— |
— |
1 Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
* Kostnaderna bestrides frän andra, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde och elfte huvudtitlamas
kommittéanslag med en sjundedel från vartdera anslaget.
400
Kommittékostnader: Kommunikationsdepartementet
8 |
» |
10 |
n |
1 12 |
1 I» |
1 H |
1 15 |
16 |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
1500 |
1500 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
2 682 |
_ |
2 682 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 500 |
3 500 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1500 |
1500 |
4165 |
443 259 |
29 649 |
40 942 |
183 487 |
1 031 910 |
330157 |
215 150 |
4 772 623 |
— |
5 428 |
— |
— |
3 461 |
15 909 |
4 010 |
— |
40 241 |
3 000 |
3 000 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3 000 |
— |
3 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
1200 |
— |
— |
1200 |
— |
— |
— |
— |
11629 |
11629 |
— |
818 |
12 447 |
— |
— |
— |
— |
11629 |
15 829 |
3 000 |
818 |
19 647 |
401
Riksdagsberättelsen år 1963
Finansdepartementet
1 1 2 |
3 i |
4 |
ä 1 |
6 | 7 |
||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
•/, 1961- |
-"/, 1962 |
||||
1961 |
1962 |
1963 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet 1955 års stadsutredning..................... |
14 |
10 |
1 |
244 014 |
6 390 |
7 080 |
Utredningen angående redogöraransvaret in. m. |
15 |
11 |
2 |
213 039 |
5 835 |
6 038 |
Kommittén lör maskinell databehandling ..... |
17 |
12 |
3 |
398 683 |
9 525 |
25 250 |
Uppdrag att utarbeta en översikt över utländsk |
19 |
13 |
4 |
180105 |
4 890 |
|
1959 års långtidsutredning.................. |
27 |
21 |
5 |
142 296 |
12 415 |
18 651 |
Utredning rörande vissa ändringar i lagstift-ningen om mått och vikt, m. m............ |
33 |
25 |
6 |
13 255 |
900 |
2 025 |
Valutakommittén........................... |
39 |
30 |
7 |
6 923 |
1980 |
4 740 |
1961 års utredning angående översyn av vissa |
_ |
31 |
8 |
15 450 |
4 935 |
5 050 |
Investeringsfondsutredningen................. |
— |
34 |
9 |
— |
9 745 |
3 465 |
Bostadslåneutredningen..................... |
— |
35 |
10 |
— |
9 910 |
10 886 |
Utredningen rörande frågan om pensioneringen |
11 |
|||||
Summa kr. B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid Skattelagssakkunniga....................... |
11 |
8 |
12 |
1213 765 858 828 |
66 525 6 500 |
83185 5 289 |
1953 års skatteflyktskommitté............... |
13 |
9 |
13 |
184 775 |
4 730 |
3180 |
Lokaliseringsutredningen rörande statlig verk-samhet .................................. |
20 |
14 |
14 |
352 608 |
11500 |
39127 |
Fastighetssakkunniga av år 1957 .............. |
21 |
15 |
15 |
53 759 |
— |
26 275 |
1958 års skatteutjämningskommitté.......... |
22 |
16 |
16 |
401 837 |
6165 |
|
Utredningen om universitetens egendomsförvalt-ning..................................... |
23 |
17 |
17 |
20 640 |
2 055 |
4185 |
Skatteutredningen angående ackumulerad in-komst m. m.............................. |
24 |
18 |
18 |
51 326 |
3 525 |
2 055 |
Uppbördsorganisationskommittén1............ |
25 |
19 |
19 |
909 761 |
— |
— |
Uppdrag att bevaka statens intressen vid till-lämpningen av avtalet den 28 juni 1956 mellan |
26 |
20 |
20 |
4140 |
2 250 |
|
Dubbelbeskattningssakkunniga............... |
29 |
22 |
21 |
60 453 |
8 455 |
6 798 |
402
Kommittékostnader: Finansdepartementet
* |
9 |
JO |
ll |
12 |
13 |
H |
IS |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
Vt-*1/.. |
1962 |
kostnad |
||||||
Övriga |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1962 (s:a av |
|||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- kostnader, |
utgifter |
utgifter |
14 och 16) |
|||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
817 |
30 481 |
214 |
1 145 |
13 513 |
59 640 |
10 |
303 664 |
|
— |
35 274 |
— |
— |
45 |
47 192 |
14 324 |
6500 |
281055 |
1664 |
75 002 |
— |
— |
7 597 |
119 038 |
35 393 |
— |
553 114 |
46 782 |
_ |
_ |
_ |
1985 |
53 657 |
18 642 |
10 000 |
262 404 |
2 624 |
70 427 |
822 |
532 |
62 272 |
167 743 |
16 046 |
— |
326 085 |
— |
— |
481 |
1138 |
_ |
4 544 |
_ |
_ |
17 799 |
— |
— |
701 |
— |
— |
7 421 |
7130 |
5 700 |
27174 |
— |
28194 |
— |
_ |
180 |
38 359 |
12 077 |
65 886 |
|
— |
22 632 |
— |
— |
— |
35 842 |
8 543 |
_ |
44 385 |
777 |
23 366 |
21 |
44 960 |
11542 |
— |
56 502 |
||
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
9 733 |
9 733 |
|
52 664 |
285 376 |
2 218 |
2 815 |
85 613 |
578 396 |
123 707 |
31933 |
1947 801 |
17 401 |
7 050 |
3 232 |
1593 |
41065 |
24 529 |
6 200 |
930 622 |
|
— |
26 230 |
— |
— |
— |
34140 |
15 879 |
3 500 |
238 294 |
— |
75 671 |
716 |
351 |
4 630 |
131 995 |
35 614 |
10 000 |
530 217 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
53 759 |
3 060 |
133 712 |
4 362 |
12 787 |
872 |
187 233 |
85 682 |
30 000 |
704 752 |
— |
15 650 |
178 |
28 |
— |
22 096 |
3 940 |
2 000 |
48 676 |
— |
19 374 |
— |
— |
6 060 |
31 014 |
12 924 |
9 900 |
105 164 |
706 569 |
381 781 |
150 000 |
2 148 in |
|||||
2 250 |
6 390 |
|||||||
762 |
32 811 |
4 582 |
— |
1353 |
54 761 |
20 454 |
12 000 |
147 668 |
403
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Lönebeskattningsutredningen................. |
31 |
23 |
22 |
54 700 |
6 360 |
5192 |
Uppbördsutredningen....................... |
32 |
24 |
23 |
41 050 |
6 350 |
5 970 |
SPA-utredningen........................... |
34 |
26 |
24 |
215 497 |
3150 |
17 755 |
Värdesäkringskommittén.................... |
35 |
27 |
25 |
141 592 |
6 455 |
43 263 |
Allmänna skatteberedningen................. |
36 |
28 |
26 |
177 972 |
26 365 |
31 914 |
Organisationskommittén för den statliga centrala |
< . *5* |
|||||
rationaliserings- och revisionsverksamheten . . |
38 |
29 |
27 |
34 883 |
— |
* - |
1961 års fastighetstaxeringsutredning......... |
— |
32 |
28 |
— |
— |
B —- |
Konsumtionskreditutredningen............... |
— |
33 |
29 |
2 670 |
7 410 |
8 430 |
1961 års nykterhetslagkommitté............. |
— |
36 |
30 |
— |
11120 |
3 660 |
Koncentrationsutredningen.................... |
— |
37 |
31 |
— |
3 500 |
3 750 |
Affärsverksutredningen...................... |
— |
— |
32 |
— |
— |
5 250 |
Statens skogsföretagsutredning............... |
— |
— |
33 |
— |
— |
1 605 |
Utredningen om metrologiska enheter........ |
— |
— |
34 |
— |
— |
— |
— |
— |
35 |
— |
— |
•- |
|
Summa kr. |
8 566 491 |
112 640 |
215 948 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
före ingången av 1962 |
||||||
Utredning angående översyn av lösen- och |
||||||
stämpelförordningarna..................... |
12 |
1 |
— |
231 962 |
— |
— |
Stabiliseringsutredningen.................... |
16 |
2 |
— |
371381 |
— |
7 931 |
1959 års utskänkningsutredning.............. |
30 |
5 |
— |
46 601 |
3 520 |
994 |
1960 års företagskreditutredning............. |
37 |
6 |
— |
17 236 |
4 080 |
10 717 |
1961 års utredning angående tillsynen över |
||||||
sparbankerna............................. |
— |
7 |
— |
20 846 |
3 480 |
4 242 |
Summa kr. |
688 026 |
11080 |
23 884 |
|||
D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1961 /62 |
||||||
bestridda kostnader för sakkunniga biträden |
||||||
inom departementet m. m. |
||||||
Utredningsrådet............................ |
_ |
_ |
_ |
3 885 |
1260 |
— |
Kommittélokaler........................... |
— |
— |
— |
13 511 |
— |
410 |
Klichéanstalten Draken AB................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Statssekreteraren B. A. F. Löfberg........... |
— |
— |
— |
— |
— |
1725 |
AB Svenska Telegrambyrån................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Statssekreteraren H. K. Wickman........... |
— |
— |
— |
— |
1500 |
— |
Avdelningschefen N. E. M. Åqvist........... |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
Riksbankschefen P. V. Åsbrink.............. |
— |
— |
— |
— |
900 |
— |
Byråchefen T. V. Hanström................. |
— |
— |
— |
— |
1000 |
— |
Byrådirektören M. Birgit Warholm.......... |
— |
— |
— |
— |
750 |
— |
Nu — reklam.............................. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ingenjören E. Stenmark.................... |
— |
— |
— |
— |
65 |
— |
Grafiska AB KÅPE........................ |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Iduns Tryckeri AB......................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Finansdepartementets expensmedel........... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Kerstin Lindskog........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
3109 |
Marianne Tellvin........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
4 378 |
Summa kr. |
17 396 |
6 375 |
9 622 |
Angående utbetald ersättning till arbetsmarknadsstyrelsen (k. brev 30/6 1960) se redogörelsen
för socialdepartementet.
1 Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget.
404
Kommittékostnader: Finansdepartementet
8 1 |
9 1 |
10 | |
11 1 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
140 |
16 073 |
1672 |
417 |
29 854 |
8 734 |
6 200 |
99 488 |
|
34 372 |
2109 |
— |
46 |
48 847 |
15 939 |
10 500 |
116 336 |
|
119 |
_ |
— |
2 622 |
23 646 |
3183 |
28 000 |
270 326 |
|
59 558 |
4 232 |
6 210 |
707 |
120 425 |
41 208 |
19 000 |
322 225 |
|
37 614 |
78 352 |
1588 |
11837 |
7 808 |
194478 |
74 980 |
60 000 |
507 430 |
_ |
_ |
_ |
2 450 |
5 000 |
42 333 |
|||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
214 |
4 300 |
4 514 |
1184 |
_ |
2 760 |
— |
85 000 |
104 784 |
8 336 |
5 500 |
121 290 |
_ |
2 342 |
556 |
4 989 |
22 667 |
3 855 |
3 000 |
29 522 |
|
5 968 |
18 666 |
1627 |
135 |
100 |
33 746 |
48139 |
29 000 |
110 885 |
10 680 |
59 |
— |
— |
15 989 |
13 092 |
6 000 |
35 081 |
|
_ |
18 104 |
_ |
— |
— |
19 709 |
23 889 |
10 700 |
54 298 |
_ |
_ |
— |
— |
7 087 |
8 800 |
15 887 |
||
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5 700 |
5 700 |
66 248 |
546 303 |
29 459 |
33 914 |
114187 |
1825 268 |
831909 |
425 300 |
6 648 968 |
11078 |
11078 |
243 040 |
||||||
_ |
_ |
_ |
— |
23 788 |
31719 |
— |
— |
403100 |
_ |
3 244 |
— |
— |
15 359 |
23117 |
— |
— |
69 718 |
— |
1602 |
2 056 |
— |
12 125 |
30 580 |
— |
— |
47 816 |
26 232 |
11140 |
419 |
366 |
5 648 |
51 527 |
— |
— |
72 373 |
26 232 |
15 986 |
2 475 |
366 |
67 998 |
148 021 |
836 047 |
||
1260 |
5145 |
|||||||
_ |
_ |
_ |
— |
32 151 |
32 561 |
9114 |
— |
55186 |
_ |
- ■ |
_ |
— |
157 |
157 |
— |
— |
157 |
_ |
_ |
— |
— |
— |
1725 |
— |
— |
1725 |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 000 |
2 000 |
— |
— |
2 000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1500 |
— |
— |
1500 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
900 |
— |
— |
900 |
_ |
_ |
_ |
— |
_ |
900 |
— |
— |
900 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
1000 |
— |
— |
1000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
— |
750 |
— |
— |
750 |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 000 |
2 000 |
— |
— |
2 000 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
65 |
— |
— |
65 |
_ |
_ |
_ |
_ |
53 |
53 |
— |
— |
53 |
_ |
_ |
_ |
— |
— |
— |
7 210 |
— |
7 210 |
_ |
_ |
_ |
_ |
55 |
55 |
— |
— |
55 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
3109 |
2 707 |
— |
5 816 |
— |
— |
— |
— |
— |
4 378 |
653 |
— |
5 031 |
— |
— |
— |
— |
36 416 |
52 413 |
19 684 |
— |
89 493 |
405
Riksdagsberättelsen år 1963
Ecklesiastikdepartementet
1 |
2 |
3 |
i |
5 |
6 1 |
7 |
||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||||
t. o. m. |
Vt 1961- |
1962 |
||||||
1961 |
1962 |
1963 |
Arvoden Leda- möter |
Sekr., |
||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||||
1962 ■ |
||||||||
Musikledarutredningen......................... |
35 |
30 |
1 |
14 |
969 |
4130 |
11 |
089 |
Socionomutbildningskommittén................. |
43 |
35 |
2 |
39 |
338 |
4 470 |
9 |
543 |
Sakkunniga för utredning rörande textil- och kon- |
||||||||
fektionsindustriens utbildningsbehov........... |
— |
40 |
3 |
2 |
140 |
2 425 |
2 |
089 |
Utredning rörande vidareutbildning vid tekniska |
||||||||
högskolan av universitetskemister m. m........ |
— |
— |
4 |
— |
— |
— |
||
Summa kr. |
56 447 |
11025 |
22 |
721 |
||||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid in- |
||||||||
gången av 19621 |
||||||||
Ghalmerska byggnadskommittén2................ |
9 |
6 |
5 |
— |
_ |
_ |
||
Tekniska högskolans i Stockholm byggnadskom- |
||||||||
mitté2...................................... |
10 |
7 |
6 |
— |
— |
— |
||
1953 års lärarinneutbildningskommitté........... |
11 |
8 |
7 |
195 |
102 |
6 420 |
6 |
610 |
Odontologiska förhandlingssakkunniga........... |
12 |
9 |
8 |
228 |
121 |
7 555 |
5 |
610 |
1955 års universitetsutredning.................. |
14 |
10 |
9 |
539 033 |
3 270 |
2 |
627 |
|
1955 års sakkunniga för yrkesutbildningens centrala |
||||||||
ledning och viss lärarutbildning............... |
15 |
11 |
10 |
434 |
539 |
12 040 |
29 |
145 |
Utrustningskommittén för Göteborgs universitet . . |
16 |
12 |
11 |
97 |
240 |
4 845 |
10 |
595 |
1957 års utredning angående konstfackskolan..... |
17 |
13 |
12 |
7 |
132 |
375 |
450 |
|
Farmaceututbildningskommittén................ |
20 |
14 |
13 |
45 |
626 |
7 315 |
14 |
648 |
Utredning rörande vissa medicinska utbildnings- |
||||||||
frågor...................................... |
21 |
15 |
14 |
13 |
071 |
900 |
— |
|
Organisationskommittén för medicinska högskolan i |
||||||||
Umeå3..................................... |
22 |
16 |
15 |
— |
— |
— |
||
Utredning rörande dispositionen av donationshem- |
||||||||
man och andra lönetillgångar vid de allmänna |
||||||||
läroverken.................................. |
23 |
17 |
16 |
8 |
175 |
— |
450 |
|
1958 års utredning kyrka—stat................. |
24 |
18 |
17 |
277 |
609 |
18 950 |
57 |
049 |
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild- |
||||||||
ning i Göteborg............................. |
25 |
19 |
18 |
92 |
030 |
990 |
10 |
239 |
Samnordiska utredningen rörande utbildning av tek- |
||||||||
nisk personal............................... |
26 |
20 |
19 |
32 |
102 |
3175 |
1 |
830 |
Sakkunnig för översyn av förslag till bihang till |
||||||||
kyrkohandboken* ........................... |
27 |
21 |
20 |
— |
— |
450 |
||
Sakkunnig för översyn av förslag till alternativt |
||||||||
aftonsångsritual*............................ |
28 |
22 |
21 |
— |
— |
— |
||
Utredning rörande de svenska utlandsförsamlingar- |
||||||||
nas ekonomi m. m.*......................... |
29 |
23 |
22 |
20 |
156 |
— |
570 |
406
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 |
9 |
10 |
n |
12 |
1 13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad total- |
||||||||
v,-*1/.. |
1962 |
kostnad |
||||||
Ersättning för |
Resekostnadser- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1962 (s:a av |
||
mistade avlö- |
sättningar och |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
traktamenten |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
‘/a-*/» |
|||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
5 308 |
2 542 |
2 930 |
643 |
26 642 |
11070 |
14 500 |
67 181 |
|
— |
23 874 |
9 340 |
6 658 |
4 043 |
57 928 |
27 279 |
— |
124 545 |
— |
— |
4 338 |
513 |
355 |
9 720 |
6 280 |
2 500 |
20 640 |
— |
29182 |
16 220 |
10101 |
5 041 |
94 290 |
44 629 |
17 000 |
212 366 |
— |
— |
5 081 |
842 |
600 |
19 553 |
3 622 |
3 200 |
221 477 |
491 |
— |
1413 |
— |
6 420 |
21489 |
— |
— |
249 610 |
104 |
32 355 |
475 |
— |
5 623 |
44 454 |
20 658 |
15 000 |
619 145 |
858 |
81 722 |
545 |
221 |
474 |
125 005 |
57 678 |
10000 |
627 222 |
— |
— |
598 |
335 |
1631 |
18 004 |
2 572 |
6 000 |
123 816 |
— |
— |
— |
— |
— |
825 |
575 |
1500 |
10 032 |
— |
— |
— |
— |
101 |
22 064 |
1870 |
1500 |
71 060 |
— |
137 |
— |
— |
— |
1037 |
61 |
1000 |
15169 |
450 |
800 |
9 425 |
||||||
4 734 |
116 004 |
10 787 |
9 713 |
51183 |
268 420 |
59 048 |
29 500 |
634 677 |
184 |
38 328 |
959 |
593 |
1801 |
53 094 |
22 482 |
10 000 |
177 606 |
MW |
||||||||
— |
— |
1 620 |
634 |
501 |
7 760 |
2 325 |
3 300 |
45 487 |
— |
1 691 |
— |
— |
— |
2141 |
— |
— |
2141 |
_ |
1011 |
_ |
315 |
_ |
1896 |
_ |
1000 |
23 052 |
407
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 1 |
7 |
Utredning rörande naturhistoriska riksmuseet m. m. |
30 |
24 |
23 |
42 493 |
4 650 |
8110 |
Utredningen rörande operaverksamheten......... |
32 |
25 |
24 |
38 887 |
3 050 |
9195 |
Utredning rörande den försvarsmedicinska forsk-ningen ..................................... |
33 |
26 |
25 |
59 686 |
7 675 |
7 828 |
Studiesociala utredningen...................... |
34 |
27 |
26 |
69 471 |
5165 |
13 785 |
1960 års blindvårdsutredning................... |
36 |
28 |
27 |
8 311 |
2 625 |
3 405 |
Utredning rörande Skeppsholms församling i Stock-holm m. m.5................................ |
37 |
29 |
28 |
5 028 |
885 |
2190 |
1960 års arbetsterapeututredning................ |
39 |
31 |
29 |
11 824 |
5 470 |
8 960 |
Organisationskommittén för teknisk högskola i |
40 |
32 |
30 |
90 090 |
8 565 |
13 365 |
Naturvetenskapliga samordningskommittén i Göte-borg ....................................... |
41 |
33 |
31 |
92 651 |
11055 |
25 478 |
Kommittén för nya utbildningsvägar vid de filoso-fiska fakulteterna........................... |
42 |
34 |
32 |
43 993 |
7 050 |
3 817 |
Gymnasieutredningen.......................... |
44 |
36 |
33 |
152 875 |
19 412 |
178 726 |
1960 års lärarutbildningssakkunniga............. |
45 |
37 |
34 |
69 640 |
15 380 |
54 493 |
Kyrkoberedskapsutredningen7................... |
46 |
38 |
35 |
3 340 |
— |
14 675 |
1960 års ecklesiastika boställsutredning8.......... |
47 |
39 |
36 |
5 867 |
825 |
4 075 |
Utredning rörande sjukgymnastutbildningen...... |
— |
41 |
37 |
— |
5 640 |
855 |
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild-ning i Umeå................................ |
_ |
42 |
38 |
_ |
7 600 |
9 083 |
Skoladministrativa utredningen................. |
— |
43 |
39 |
— |
5 555 |
5 697 |
Utredning rörande blind- och dövskoleväsendets ut-bildningsmål och organisation................ |
_ |
44 |
40 |
_ |
1625 |
681 |
Antikvarieutredningen......................... |
— |
— |
41 |
— |
1800 |
1477 |
Frescatikommittén............................ |
— |
— |
42 |
— |
900 |
690 |
Fackskoleutredningen.......................... |
— |
— |
43 |
— |
— |
— |
Rymdkommittén.............................. |
— |
— |
44 |
— |
1000 |
810 |
Konsertbyråutredningen....................... |
— |
— |
45 |
— |
— |
— |
1962 års Umeåkommitté....................... |
— |
— |
46 |
— |
— |
— |
Programkommittén för Uppsala humanistiska fa-kultet ..................................... |
47 |
|||||
Programkommittén för Göteborgs humanistiska fa-kultet ...................................... |
48 |
|||||
Studiehjälpsutredningen........................ |
— |
— |
49 |
— |
— |
— |
Utredning av det statliga stödet till ungdomsverk-samheten .................................. |
50 |
|||||
Utredning rörande den psykotekniska verksamhe-tens organisation............................ |
— |
— |
51 |
— |
— |
— |
Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sill verksamhet före in-gången av 1961'' Slöjdlärarutredningen.......................... |
13 |
1 |
2 684 092 105 205 |
181 762 1500 |
507 668 2 279 |
|
1957 års skolberedning......................... |
18 |
2 |
— |
1143 552 |
10 695 |
44 885 |
1957 års brevskoleutredning.................... |
19 |
3 |
— |
159 166 |
1825 |
6 002 |
Examensutredningen.......................... |
31 |
4 |
— |
42 157 |
2 010 |
1263 |
1960 års folkbildningsutredning................. |
35 |
5 |
— |
64 617 |
6 505 |
4 858 |
Summa kr. D. Under budgetåret 1961 /62 bestridda kostnader för Kommittélokaler.............................. |
1514 697 |
22 535 |
59 287 6 339 |
|||
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté...... |
— |
— |
— |
— |
2 205 |
765 |
översyn av gällande bestämmelser rörande tillrädet |
2 370 |
|||||
Utrustningsnämnden för universitet och högskolor |
6 975 |
36 703 |
||||
Byggnadskommittén för nordisk biennalpaviljong i |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
408
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 |
9 |
1 10 |
11 |
12 |
1 13 |
1 14 |
1 15 |
16 |
9 546 |
2 262 |
494 |
976 |
26 038 |
5 524 |
3 000 |
77055 |
|
— |
— |
— |
— |
15 446 |
27 691 |
— |
— |
66 578 |
— |
— |
994 |
2 500 |
2 990 |
21987 |
22 472 |
10000 |
114 145 |
— |
61 263 |
3 770 |
7 081 |
10 875 |
101 939 |
34 720 |
12 000 |
218 130 |
— |
— |
877 |
205 |
200 |
7 312 |
264 |
2 000 |
17 887 |
— |
153 |
— |
176 |
_ |
3 404 |
2 220 |
2 000 |
12 652 |
625 |
4116 |
4 299 |
2 913 |
397 |
26 780 |
13 307 |
16 000 |
67 911 |
— |
— |
3 297 |
6 661 |
4 578 |
36 466 |
— |
— |
126 556 |
— |
70 889 |
10931 |
10 449 |
5 250 |
134 052 |
12 767 |
4 000 |
243 470 |
— |
19 338 |
446 |
509 |
4 413 |
35 573 |
7 420 |
6 000 |
92 986 |
5151 |
281166 |
13 504 |
60 450 |
65 573 |
623 982 |
200 582 |
133 000 |
1110 439 |
14 296 |
109 716 |
13 365 |
16 060 |
35 307 |
258 617 |
95 940 |
78 000 |
502 197 |
— |
— |
— |
542 |
563 |
15 780 |
5 516 |
3 300 |
27 936 |
1317 |
16 061 |
— |
3 732 |
2 872 |
28 882 |
23 598 |
8 500 |
66 847 |
— |
— |
1131 |
— |
— |
7 626 |
1004 |
700 |
9 330 |
16 532 |
5 821 |
4 670 |
3 638 |
1005 |
48 349 |
85 |
_ |
48 434 |
— |
— |
965 |
3 664 |
888 |
16 769 |
8416 |
3700 |
28 885 |
— |
4 264 |
339 |
258 |
249 |
7 416 |
6 800 |
14 200 |
28 416 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 277 |
7 833 |
5 000 |
16110 |
— |
3 939 |
— |
— |
42 |
5 571 |
23 573 |
12 000 |
41144 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
20100 |
26 000 |
46 100 |
563 |
2 090 |
930 |
3 269 |
1455 |
10117 |
— |
20 000 |
30117 |
— |
— |
— |
— |
44 |
44 |
19 883 |
10 900 |
30 827 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
949 |
8 000 |
8 949 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
5000 |
5 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
6 500 |
6 500 |
-- |
— |
— |
— |
— |
— |
216 |
12 000 |
12 216 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1000 |
1000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
44 855 |
859 610 |
83 258 |
135 254 |
221457 |
2 033 864 |
684 080 |
485 600 |
5 887 636 |
66 |
1600 |
3 623 |
9 068 |
114 273 |
||||
— |
9 586 |
5 643 |
9 581 |
179 668 |
260 058 |
_ |
_ |
1 403 610 |
— |
6 439 |
— |
4152 |
7 044 |
25 462 |
282 |
_ |
184 910 |
— |
921 |
1948 |
— |
8 001 |
14 143 |
_ |
_ |
56 300 |
353 |
1376 |
1555 |
102 |
14 079 |
28 828 |
— |
— |
93 445 |
419 |
18 322 |
10 746 |
13 835 |
212 415 |
337 559 |
282 |
— |
1852 538 |
13 890 |
20 229 |
|||||||
— |
— |
— |
— |
— |
2 970 |
— |
— |
— |
— |
— |
710 |
— |
— |
3 080 |
— |
— |
— |
— |
101 461 |
2 275 |
10 058 |
5111 |
162 583 |
_ |
_ |
_ |
t*. |
||||||||
— |
— |
- |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
409
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Kommittén för civilingenjörsutbildning i Uppsala . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
system med förhandsanmälningar för olika ämnen |
||||||
undervisningen från och med läsåret 1961/62 ... |
— |
— |
— |
— |
||
betet med utformningen av grundskolans läro-plan ....................................... |
__ |
— |
— |
— |
— |
— |
Iduns Tryckeri AB (SOU 1962: 16).............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden . |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Regeringsrådet H. J. Dillner*................... |
— |
— |
— |
— |
7 800 |
— |
Förste expeditionsvakten S. Malmberg........... |
— |
— |
— |
— |
1800 |
— |
Professor R. Woxén........................... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Summa kr. |
— |
21150 |
43 807 |
Ang. statens byggnadsbesparingsutredning, se redogörelsen till kommunikationsdepartementet.
Ang. 1955 års provinsteaterutredning, se redogörelsen till handelsdepartementet.
1 Kostnaderna bestrides av kommittéanslaget i den mån ej annat angives i följande noter.
2 Kostnaderna bestrides av andra medel än kommittéanslaget. Kommittén redovisas utan
kostnadsuppgifter, enär den handhar uteslutande verkställighetsåtgärder.
3 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 5 juni 1959 bestrides kostnaderna från och med budgetåret
1959/60 av andra medel än kommittéanslaget.
4 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 28 juli 1958 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
5 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 4 mars 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott ur
kyrkofonden.
• Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 juni 1961 bestrides kostnaderna från och med budgetåret
1961/62 av andra medel än kommittéanslaget.
7 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 oktobei 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
8 Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 25 november 1960 skall kostnaderna gäldas medelst förskott
ur kyrkofonden.
• Kostnaderna bestrides från åttonde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
410
Kommittékostnader: Ecklesiastikdepartementet
8 |
9 |
JO |
il |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
52 876 |
— |
— |
— |
52 876 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
84 000 |
84 000 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
513 |
513 |
|||||
— |
— |
— |
— |
217 |
217 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
818 |
818 |
— |
— |
— |
63 202 |
— |
— |
— |
— |
71002 1800 276 |
— |
— |
— |
— |
— |
276 |
— |
— |
— |
— |
— |
|
63 202 |
154 337 |
3 261 |
10 571 |
104 036 |
400 364 |
— |
— |
— |
411
Riksdagsberättelsen år 1963
J ordbruksdepariementet
1 |
2 |
3 |
4 |
5 | 6 | |
7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
ben 1961 |
ittels 1962 |
en 1963 |
t. o. m. |
V, 1961- Arvoden Leda- möter |
1962 Sekr., |
|
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1960 års naturvårdsutredning................... |
29 |
26 |
1 |
15 722 |
5 475 |
15 885 |
1961 års jordbrukstekniska utredning............ |
— |
27 |
2 |
5 535 |
3 760 |
5 797 |
Utredning ang. statens hingstdepå och stuteri i |
||||||
Flyinge m. m............................... |
— |
28 |
3 |
3198 |
119 |
4100 |
Utredning ang. översyn av de administrativa be- |
||||||
stämmelserna för arealtillägg................. |
— |
30 |
4 |
— |
300 |
525 |
Arbetsgruppen för beredning av vissa frågor i an-ledning av ombildning av statens reproduktions- |
||||||
anstalt till statligt aktiebolag................. |
— |
33 |
5 |
— |
2160 |
900 |
Utredning av vissa spörsmål vid belåning av skog . Summa kr. |
15 |
15 |
6 |
24 455 |
11814 |
27 207 |
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
1949 års jaktutredning......................... |
8 |
12 |
7 |
115 518 |
11 225 |
1587 |
Vattenvårdskommittén........................ |
9 |
13 |
8 |
137 968 |
7175 |
8 575 |
1956 års matpotatisutredning................... |
11 |
14 |
9 |
99 610 |
— |
5 265 |
Veterinärhögskoleutredningen................... |
16 |
16 |
10 |
116 600 |
11 075 |
12 697 |
Trädgårdsnäringsutredningen................... |
17 |
17 |
11 |
77 703 |
16 775 |
19 345 |
1958 års jordlagsutredning...................... |
18 |
18 |
12 |
97 165 |
1420 |
1926 |
Emåutredningen.............................. |
20 |
19 |
13 |
16 968 |
— |
10 426 |
Gruvskogsutredningen......................... |
22 |
20 |
14 |
1350 |
7 900 |
908 |
Arrendelagsutredningen........................ |
23 |
21 |
15 |
79 613 |
10 510 |
7 649 |
Utredning rörande ny förläggningsort för statens |
||||||
frågor ..................................... |
25 |
22 |
16 |
13 353 |
4 090 |
4 640 |
1960 års jordbruksutredning.................... |
26 |
23 |
17 |
133 187 |
31050 |
112 642 |
1960 års Svalövsutredning...................... |
27 |
24 |
18 |
21 416 |
4 800 |
7 367 |
Renbetesmarksutredningen..................... Utredning i fråga om avgiftsfri fiskerätt för jord- |
28 |
25 |
19 |
28 647 |
1650 |
8 220 |
brukare i Norrbottens läns lappmarker......... |
— |
29 |
20 |
— |
— |
|
1961 års kronhjortsutredning................... |
— |
31 |
21 |
— |
500 |
1200 |
Utredning om försvarets kartförsörjning......... Utredning rörande organisationen av fiskeristyrel- |
— |
32 |
22 |
— |
4 785 |
7 585 ■4 |
sens laboratorieverksamhet, m. m.............. |
— |
— |
23 |
— |
— |
900 |
Syneförrättningssakkunniga.................... |
— |
— |
24 |
— |
— |
— |
1962 års fältförsöksutredning................... |
— |
— |
25 |
— |
2130 |
8 561 |
Utredning rörande den statliga bidrags-, låne- och |
||||||
åtgärder till förmån för det enskilda skogsbruket |
— |
— |
26 |
— |
— |
— |
412
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 |
» |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad |
||||||||
total- |
||||||||
Vt—*1/» |
1962 |
kostnad |
||||||
t. o. m. “/„ |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1962 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
7r—"/i. |
7u—*7i» |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
13 778 |
44 020 |
636 |
7 514 |
220 |
87 528 |
43 429 |
1000 |
147 679 |
— |
4 320 |
4 398 |
1948 |
503 |
20 726 |
21162 |
— |
47 423 |
— |
— |
969 |
326 |
— |
5 514 |
1657 |
6 300 |
16 669 |
— |
— |
— |
— |
— |
825 |
— |
— |
825 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 060 |
8 825 |
— |
11885 |
13 778 |
48340 |
6 003 |
9 788 |
723 |
117 653 |
76 073 |
7 300 |
224481 |
3171 |
310 |
5 822 |
22115 |
9 562 |
3 500 |
150 695 |
||
280 |
— |
1586 |
2158 |
859 |
20 633 |
3 883 |
3 000 |
165 484 |
— |
— |
— |
— |
— |
5 265 |
4 790 |
— |
109 665 |
3 055 |
39 001 |
2 098 |
861 |
1512 |
70 299 |
34 599 |
12 000 |
233 498 |
575 |
32 868 |
6 257 |
6 807 |
3 562 |
86189 |
20 740 |
7 000 |
191 632 |
284 |
1612 |
1 139 |
29 |
10 042 |
16 452 |
— |
3 500 |
117117 |
— |
43 824 |
1278 |
7 263 |
10 321 |
73112 |
75 |
2 000 |
92155 |
— |
— |
632 |
811 |
861 |
11112 |
1025 |
— |
13 487 |
1087 |
40 504 |
2 549 |
2 703 |
1528 |
66 530 |
21966 |
11500 |
179 609 |
15 208 |
2 328 |
1072 |
696 |
28 034 |
2 358 |
6 000 |
49 745 |
|
— |
126 960 |
4 296 |
17 211 |
31131 |
323 290 |
127 034 |
110 000 |
693 511 |
— |
24 804 |
4 876 |
6 812 |
128 |
48 787 |
29 301 |
1000 |
100 504 |
— |
26 566 |
3165 |
26 077 |
4 698 |
70 376 |
17 294 |
12 000 |
128 317 |
— |
z |
— |
3 585 |
20 |
5 305 |
4 591 |
15 000 |
24 896 |
— |
4 431 |
— |
236 |
— |
17 037 |
— |
3 000 |
20 037 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
900 |
3 843 |
1500 |
6 243 |
— |
— |
176 |
— |
— |
176 |
4 754 |
1000 |
5 930 |
647 |
1509 |
800 |
— |
13 647 |
26 373 |
4 000 |
44 020 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8 252 |
10 000 |
18 262 |
413
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
2 | 3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|
Utredning rörande mejeriundervisning, m. m...... Utredning rörande inriktningen, omfattningen och |
— |
— |
27 |
— |
— |
— |
land (Söråkersutredningen)................... |
— |
— |
28 |
— |
— |
— |
Skogsbrukets yrkesutbildningskommitté......... Utredning om organisationen av den tillämpade |
29 |
840 |
||||
därmed sammanhängande frågor.............. Utredning rörande skyddet av växtförädlingspro- |
— |
— |
30 |
— |
— |
— |
dukter och därmed sammanhängande frågor .... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Utredning rörande den vid lantbrukshögskolan och |
31 |
939 098 |
115 085 |
220 333 |
||
jektivitet................................... |
5 |
— |
— |
50152 |
— |
— |
1955 års lantbruksundervisningskommitté........ |
10 |
1 |
— |
163 413 |
— |
260 |
Jordbruksupplysningskommittén................ Utredning rörande organisationen av de fiskesak- |
13 |
3 |
— |
101 614 |
4 465 |
3 983 |
kunniga organen i vattenmål m. m............. |
21 |
6 |
— |
16 525 |
— |
412 |
1960 års lappfondsutredning.................... |
24 |
7 |
— |
9 681 |
300 |
150 |
Skördestatistiska kommittén................... |
31 |
9 |
— |
13 084 |
1975 |
— |
1961 års karttrycksdelegation.................. Utredning av frågan om förläggningen av trädgårds-och husdjursförsöksstationerna i norra försöks- |
10 |
8 800 |
12 185 |
|||
distriktet .................................. Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1961/62 Ersättning för vissa utredningsuppdrag: |
11 |
354 469 |
2 010 17 550 |
1800 18 790 |
||
Byråchefen H. Gustafsson.................... |
— |
— |
— |
— |
525 |
— |
Agronomen C. Petersson..................... |
— |
— |
— |
— |
7 400 |
— |
Lappfogden H. Ritzén....................... |
— |
— |
— |
— |
3 500 |
— |
Kanslichefen Y. Eriksson.................... Lantmäteristyrelsen (utredning rörande vissa över-gångsproblem i samband med föreslagen ombild-ning av statens reproduktionsanstalt till aktie- |
||||||
bolag)..................................... |
— |
— |
— |
2 340 |
— |
— |
Naturvårdsdelegationen........................ Statens veterinärmedicinska anstalt (utredning av |
5 350 |
1625 |
2 640 |
|||
samma fisksjukdomar)....................... Skogsstyrelsen (utredning rörande kvalitetskontroll |
— |
— |
— |
6 876 |
— |
30 |
av skogsfrö och skogsplantor)................. Lantbrukshögskolan (utredning rörande de åtgärder |
3 423 |
|||||
skador) .................................... Utredning rörande de med fast redskap bedrivna |
5 690 |
5 955 |
||||
i Blekinge län.............................. Lantbruksstyrelsen (utredning rörande skogsvärde- |
— |
— |
— |
— |
1350 |
— |
ring vid fastighetsrationalisering).............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Jordbruksdepartementets kommittélokaler....... Summa kr. |
23 679 |
14 400 |
8 625 |
1 Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
414
Kommittékostnader: Jordbruksdepartementet
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1302 |
3 000 |
4 302 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
8 999 |
6 000 |
14 999 |
|
4 607 |
154 |
5 601 |
4 486 |
10 000 |
20 087 |
|||
5 281 |
356 425 |
35 060 |
81 342 |
71334 |
884 860 |
335 227 |
225 000 |
2 384185 |
29 |
29 |
50181 |
||||||
— |
— |
— |
— |
215 |
475 |
— |
— |
. 163 888 |
— |
— |
5165 |
712 |
7 393 |
21 718 |
— |
— |
123 332 |
— |
— |
100 |
_ |
678 |
1190 |
_ |
_ |
17 715 |
— |
— |
— |
118 |
517 |
1085 |
— |
_ |
10 766 |
— |
— |
253 |
— |
— |
2 228 |
— |
— |
15 312 |
— |
1036 |
— |
6 618 |
300 |
28 939 |
— |
— |
28 939 |
— |
— |
1435 |
620 |
805 |
6 670 |
_ |
_ |
6 670 |
1036 |
6 953 |
8068 |
9 937 |
62 334 |
416 803 |
|||
695 |
1220 |
1220 |
||||||
34 014 |
— |
— |
— |
— |
41414 |
1852 |
— |
43 266 |
— |
— |
— |
— |
— |
3 500 |
— |
— |
3 500 |
18 940 |
18 940 |
|||||||
8 300 |
8 300 |
10 640 |
||||||
— |
8 848 |
997 |
1198 |
>—193 |
15115 |
1472 |
— |
21937 |
— |
129 |
— |
642 |
— |
801 |
— |
— |
7 677 |
— |
— |
— |
— |
585 |
585 |
— |
— |
4 008 |
— |
18 986 |
— |
2 649 |
— |
27 590 |
— |
— |
33 280 |
— |
— |
— |
— |
— |
1350 |
234 |
— |
1584 |
— |
— |
— |
— |
10 000 |
10 000 |
_ |
_ |
10 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
126 |
— |
126 |
34 014 |
27 963 |
1692 |
4 489 |
18 692 |
109 875 |
22 624 |
— |
156 178 |
415
Riksdagsberättelsen år 1963
Handelsdepartementet
1I 2 I 3 | 4 1 5 | 6 | 7
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
V, 1961- |
1962 |
||||
1961 |
1962 |
1963 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1962» |
||||||
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översyn av |
||||||
gällande bestämmelser om tillsyn å fartyg m. m. |
9 |
10 |
1 |
67 431 |
1545 |
14 084 |
USA-beredningen............................. |
12 |
13 |
2 |
25 738 |
1500 |
2 500 |
1958 års näringsrättssakkunnige................. |
14 |
14 |
3 |
104 527 |
4 950 |
3 510 |
Idrottsutredningen............................ |
17 |
16 |
4 |
16010 |
3 680 |
1244 |
1961 års oljelagringskommitté................... |
— |
21 |
5 |
— |
21145 |
14 608 |
Utredning rörande nytt avtal angående bidrag till |
||||||
verksamheten vid Svenska träforskningsinstitutet |
— |
23 |
6 |
— |
2 200 |
2 460 |
Summa kr. |
213 706 |
35 020 |
38 406 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet vid |
||||||
ingången av 1963» |
||||||
Svenska kommittén för nordiska patent*......... |
7 |
9 |
7 |
— |
— |
— |
Statens företrädare vid förhandlingar om båttrafiken |
||||||
i Stockholms skärgård....................... |
10 |
11 |
8 |
— |
— |
— |
1957 års bemanningsutredning.................. |
11 |
12 |
9 |
66 325 |
— |
— |
Patentverksutredningen 1958 ................... |
16 |
15 |
10 |
99 189 |
2 385 |
5 220 |
Utredning för översyn av normalpappersförord- |
||||||
ningen m. m................................ |
19 |
17 |
11 |
29 607 |
17 004 |
2 515 |
Svenska delegationen i nordiska ekonomiska sam- |
||||||
arbetsutskottet*............................. |
21 |
18 |
12 |
— |
— |
— |
Malmutredningen för Norrbotten................ |
23 |
19 |
13 |
6 967 |
5 770 |
7 095 |
Metallforskningskommittén..................... |
24 |
20 |
14 |
— |
5 845 |
3 240 |
Kvarntorpskommissionen...................... |
— |
22 |
15 |
— |
6 920 |
3 695 |
Sakkunniga med uppdrag att verkställa översätt- |
||||||
ning av Romfördraget, m. m.................. |
— |
— |
16 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
202 088 |
37 924 |
21 765 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före |
||||||
ingången av 1962» |
||||||
1955 års provinsteaterutredning3................ |
8 |
1 |
— |
69 586 |
860 |
2 871 |
Utredning rörande riksnämndens för ekonomisk för- |
||||||
svarsberedskap verksamhet och organisation .... |
2 |
— |
— |
32 573 |
— |
— |
Oljeskiff erutredningen......................... |
13 |
2 |
— |
58 377 |
— |
60 800 |
Beredningen rörande åtgärder till stöd för den |
||||||
svenska exporten på det kommersiella området . . |
18 |
4 |
— |
6 290 |
3190 |
1050 |
416
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
8|_9| 10 | 11 | 12|_13| 14 | 15| 16
Beräknad total- |
||||||||
1962 |
kostnad |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1962 (s:a av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
Vt-”/» |
Va-*/» |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materiel |
||||
o. bitr. |
o. bitr. |
m. m.) |
||||||
12 693 |
56 980 |
23 |
7 335 |
92 660 |
160 091 |
|||
— |
— |
1070 |
— |
— |
5 070 |
— |
— |
30 808 |
— |
23 233 |
— |
— |
10 370 |
42 063 |
403 |
— |
146 993 |
— |
— |
537 |
43 |
— |
5 504 |
— |
6 000 |
27 514 |
— |
— |
7 625 |
1731 |
2 314 |
47 423 |
9 466 |
— |
56 889 |
— |
— |
— |
— |
1071 |
5 731 |
— |
— |
5 731 |
12 693 |
80 213 |
9 232 |
1797 |
21090 |
198451 |
9 869 |
6 000 |
428 026 |
_ |
_ |
___ |
_ |
_ |
62 254 |
25 582 |
17 000 |
104 836 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
495 |
600 |
1095 |
— |
— |
— |
159 |
— |
159 |
485 |
1000 |
67 969 |
— |
26 077 |
— |
— |
— |
33 682 |
— |
— |
132 871 |
— |
— |
— |
— |
— |
19 519 |
— |
1000 |
50126 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
82 820 |
35 429 |
20 000 |
138 249 |
— |
— |
3141 |
2 320 |
2 092 |
20 418 |
8 590 |
6 500 |
42 475 |
1187 |
376 |
1439 |
743 |
1086 |
13 916 |
5 226 |
6000 |
25 142 |
— |
— |
786 |
575 |
— |
11976 |
— |
5 500 |
17 476 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
9335 |
7 000 |
16335 |
1187 |
26453 |
5 366 |
3 797 |
3178 |
244 744 |
85142 |
64 600 |
596 574 |
_ |
_ |
501 |
418 |
2 570 |
7 220 |
_ |
_ |
76 806 |
___ |
_ |
_ |
_ |
16 |
16 |
__ |
_ |
32 689 |
— |
— |
— |
— |
11471 |
72 271 |
106 |
— |
130 764 |
— |
— |
— |
— |
736 |
4 976 |
— |
— |
11266 |
14 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
Rlkadaffsberätteiaen
417
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
2 |
3 |
1 4 |
5 |
6 |
7 |
Utredning rörande statens handelslicensnämnds av- |
||||||
veckling m. m............................... |
— |
7 |
— |
675 |
2 400 |
1905 |
Utredning rörande förbättring av utländsk sjömans |
||||||
förmåner enligt sjömanslagen................. |
— |
8 |
— |
— |
1150 |
— |
Summa kr. |
167 501 |
7 600 |
66 626 |
|||
D. Av kommittéanslaget under badgetåret 1961/62 |
||||||
bestridda kostnader för sakkunniga biträden |
||||||
inom departementet m. m.1 |
||||||
Ersättning till nordiska kommittén för konsument- |
||||||
frågor*..................................... |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Ersättning till nordiska kontaktorganet för atom- |
||||||
energifrågor*................................ |
— |
— |
— |
_ |
_ |
__ |
Nordiska kommittéer rörande hälsotjänst för sjöfolk* |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Ersättning till Svenska Turisthotellens Riksförbund |
— |
_ |
_ |
_ |
__ |
|
Ersättning till kommerskollegium............... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Ersättning till statens järnvägar................ |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
Expeditionschefen G. Borggård................. |
— |
— |
— |
— |
1800 |
_ |
Hovrättsrådet P. E. Furst...................... |
— |
_ |
_ |
_ |
3 240 |
|
Förste expeditionsvakten S. Sellgren............. |
— |
— |
— |
_ |
780 |
_ |
Skrivbiträden m. m............................ |
_ |
_ |
_ |
_ |
7 849 |
|
Kommittéexpenser............................ |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Summa kr. |
— |
5 820 |
7 849 |
'' Kostnaderna bestrides från tionde huvudtitelns kommittéanslag i den mån ej annat framgår
av följande noter.
* Kostnaderna bestrides med andra medel än kommittéanslaget.
s Kostnaderna bestrides från åttonde och tionde huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
418
Kommittékostnader: Handelsdepartementet
9 |
10 |
u |
12 |
13 |
|
_ |
_ |
_. |
_ |
398 |
4 703 |
— |
— |
213 |
— |
507 |
1870 |
714 |
418 |
15 698 |
91056 |
||
3 298 |
|||||
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
2111 |
— |
— |
— |
— |
— |
3167 |
— |
— |
— |
— |
2 500 |
2 500 |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
1556 |
1556 |
— |
— |
— |
— |
— |
1800 |
28 477 |
— |
— |
— |
— |
31 717 |
_ |
_ |
___ |
. . |
_ |
|
— |
— |
— |
— |
13 795 |
13 795 |
28477 |
— |
— |
— |
19 851 |
70 573 |
14
15
16
106
5378
1870
258663
41»
Riksdagsberättelsen år 1963
Inrikesdepartementet
1 |
2 | 3 | 4 |
5 | 6 |
T |
|||
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
berättelsen |
t. o. m. |
‘/t 1961- |
-*•/, 1962 |
|||
*»/, 1961 |
||||||
1961 |
1962 |
1963 |
Arvoden |
|||
Leda- |
Sekr., |
|||||
möter |
experter |
|||||
m. fl. |
||||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet |
||||||
under 19621 |
||||||
Kommittén för översyn av hälso- och sjuk- |
||||||
vården i riket (ÖHS-kommittén)............ |
15 |
18 |
1 |
626 208 |
5 685 |
5 653 |
Utredning av frågan om utbildning av distrikts- |
||||||
sköterskebarnmorskor m. m................ |
18 |
21 |
2 |
— |
— |
768 |
Götaälvskommittén......................... |
22 |
23 |
3 |
22 542 |
2 400 |
2 790 |
Sakkunniga för Sverige i nordiska kommittén |
||||||
för utredning av frågan om gemensam nordisk |
||||||
arbetsmarknad för läkare och tandläkare .. . |
23 |
24 |
4 |
27 703 |
2 360 |
3132 |
1957 års polisutredning..................... |
26 |
26 |
5 |
258 910 |
7 980 |
1365 |
Förberedande undersökning rörande medicinal- |
||||||
styrelsens organisation och arbetsuppgifter |
||||||
m. m.................................... |
38 |
30 |
6 |
18 210 |
4 050 |
6194 |
CSB-utredningen........................... |
41 |
31 |
7 |
8 047 |
1305 |
6 575 |
Polislärarutredningen........................ |
43 |
33 |
8 |
3 540 |
— |
147 |
Utredning rörande tillverkning av BCG-vaccin |
||||||
m. m.................................... |
— |
40 |
9 |
— |
2 000 |
— |
1961 års samarbetsgrupp för främjande av ratio- |
||||||
naliseringsåtgärder inom sjukvården m. m. . . |
— |
41 |
10 |
— |
4 365 |
3 060 |
Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande |
||||||
statens brandskola........................ |
— |
46 |
11 |
— |
1950 |
585 |
1962 års utredning om Serafimerlasarettet . .. |
— |
— |
12 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
965160 |
32 095 |
30 269 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet |
||||||
vid ingången av 19631 |
||||||
Kommissionen för förhandlingar rörande karo- |
||||||
linska sjukhusets utbyggande m. m........ |
12 |
15 |
13 |
86 093 |
4 255 |
3 015 |
Kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta |
||||||
utbyggande*.............................. |
13 |
16 |
14 |
— |
— |
— |
Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala |
||||||
utbyggande*.............................. |
14 |
17 |
15 |
— |
— |
— |
Sinnessjuklagstiftningskommittén............. |
16 |
19 |
16 |
211 496 |
5170 |
10 242 |
Karolinska sjukhusets utrustningskommitté * .. |
17 |
20 |
17 |
— |
— |
— |
Utredningen om den framtida verksamheten vid |
||||||
Norrbackainstitutet....................... |
21 |
22 |
18 |
49 167 |
— |
— |
1957 års epileptikerutredning................ |
24 |
25 |
19 |
10 989 |
1000 |
945 |
Kommunalrättskommittén................... |
30 |
27 |
20 |
100 778 |
5190 |
8 644 |
Mentalsjukvårdsberedningen*................. |
35 |
28 |
21 |
— |
— |
— |
Kommissionen för förhandlingar om högre utbild- |
||||||
ning i Lund och Malmö.................... |
37 |
29 |
22 |
91990 |
19 410 |
622 |
Kroppssjukvårdens statsbidragsutredning...... |
42 |
32 |
23 |
42 025 |
2 695 |
5 214 |
Sakkunnig för viss beredskapsplanläggning..... |
44 |
34 |
24 |
1944 |
700 |
2 610 |
420
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 | 9 |
10 |
11 |
12 |
13 | M |
15 |
16 |
||
Beräknad |
||||||||
V,-*1/.. |
1962 |
kostnad |
||||||
t. o. m. |
||||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta- |
Övriga |
Summa |
Verk- |
Beräk- |
1962 (sta av |
||
mistade avlö- |
mentsersätt- |
utgifter |
ställda |
nade |
kol. 5, 13, |
|||
ningsförmåner |
ningar m. m. |
(trycknings- |
utgifter |
utgifter |
14 och 15) |
|||
kostnader, |
Vr-*1/.. |
7a—"/u |
||||||
Leda- |
Sekr., |
Leda- |
Sekr., |
hyror, skriv- |
||||
möter |
experter |
möter |
experter |
materialier |
||||
m. fl. |
m. fl. |
m. m.) |
||||||
87 |
37124 |
1341 |
369 |
871 |
Öl 123 |
20 507 |
697 838 |
|
_ |
2 709 |
_ |
3 626 |
12 |
7116 |
917 |
825 |
8 858 |
— |
17 989 |
1478 |
1619 |
91 |
26 367 |
1219 |
500 |
50 628 |
1482 |
2 415 |
47 |
9 437 |
353 |
37 493 |
|||
135 |
3 936 |
2 036 |
— |
14 845 |
30 298 |
— |
• ~T |
289208 |
39 |
250 |
10533 |
6 207 |
500 |
35 450 |
|||
— |
349 |
2 310 |
2 270 |
865 |
13 676 |
7 232 |
— |
28 955 |
— |
— |
- |
— |
— |
147 |
— |
— |
3 687 |
35 837 |
— |
251 |
— |
487 |
38576 |
13 683 |
— |
52 259 |
18146 |
4 368 |
2 660 |
3274 |
— |
35 874 |
1130 |
12 000 |
49004 |
_ |
_ |
_ |
218 |
502 |
3 256 |
4 334 |
_ |
7 590 |
— |
20 490 |
— |
— |
583 |
21074 |
15 536 |
54.500 |
91110 |
54 205 |
86965 |
11597 |
13 791 |
18 553 |
247 477 |
71118 |
68325 |
1352 080 |
— |
— |
690 |
— |
340 |
8 300 |
582 |
5 270 |
100 245 |
6134 |
56606 |
1445 |
— |
937 |
80536 |
24 982 |
14 000 |
331013 |
121 |
121 |
49 288 |
||||||
— |
— |
— |
— |
— |
1945 |
— |
2 800 |
15 734 |
— |
35 911 |
1995 |
3175 |
13 490 |
68 408 |
22 273 |
14 000 |
205 459 |
712 |
1838 |
744 |
778 |
24 105 |
11944 |
3 000 |
131 039 |
|
— |
3 437 |
— |
1310 |
594 |
13 250 |
3 488 |
3 000 |
61 763 |
— |
— |
425 |
831 |
0 _ |
4 566 |
3 734 |
3 600 |
13 744 |
421
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
1960 års försöksdjursutredning............... Utredning om ersättning till polisman för kropps-skada, som åsamkats honom vid tjänsteutöv- |
45 |
35 |
25 |
255 |
450 |
840 |
ning m. m................................ Sakkunniga i nordisk expertgrupp för undersök-ning av förutsättningarna för anslutning till |
36 |
26 |
405 |
1440 |
||
rådets medlemsstater m. m................. |
— |
37 |
27 |
— |
1500 |
— |
Länsförvaltningsutredningen................. Kommittén för behandling av frågan om utbild- |
— |
38 |
28 |
150 694 |
11795 |
4 427 |
ning av viss sjukvårdspersonal............. Sakkunnig för utredning av vissa frågor rörande |
39 |
29 |
6 831 |
|||
Uppsala och Ulleråkers sjukhus m. m....... |
— |
42 |
30 |
— |
1150 |
735 |
Sakkunnig för översyn av epidemilagen m. m. |
43 |
31 |
2 400 |
1072 |
||
m. m.................................... |
— |
44 |
32 |
— |
— |
330 |
1961 års storstadsutredning.................. Utredning av möjligheterna till förbättrad över- |
— |
45 |
33 |
— |
2 375 |
5 910 |
vakning av sjötrafiken m. m................ Sakkunnig. för utredning av laboratorieavdel-ningens vid statens kriminaltekniska anstalt |
47 |
34 |
||||
organisation och arbetsuppgifter m. m....... |
— |
48 |
35 |
— |
255 |
360 |
Utredning angående exekutionsavgift......... Sakkunniga för utredning om utformningen av |
36 |
|||||
hängande frågor (utlänningsutredningen) .... |
— |
— |
37 |
— |
6 380 |
2 370 |
1962 års polisutbildningskommitté............ Utredning av vissa frågor rörande yrkesmedici- |
— |
— |
38 |
— |
— |
— |
nens organisation m. m.................... Utredning rörande landstingens organisation och |
— |
— |
39 |
— |
— |
1410 |
verksamhetsformer (landstingsutredningen) .. |
— |
— |
40 |
— |
— |
532 |
ningen................................... Utredning rörande organisationen av kropps- och |
— |
— |
41 |
— |
— |
— |
mentalsjukvården i Östergötlands län m. m. |
42 |
|||||
innehavare och apoteksanställda m. m...... |
— |
— |
43 |
— |
— |
— |
Polisberedningen............................ Arbetsgruppen för överläggningar om frågor |
— |
— |
44 |
— |
— |
— |
rörande den kommunala demokratien...... |
— |
— |
45 |
— |
— |
• - |
Utredning om butikstängningslagstiftningen . . . |
— |
— |
46 |
— |
— |
— |
nistration (MCA-utredningen).............. Sakkunniga för utredning av frågan om huvud-mannaskapet för riksanstalter för cp-barn och |
47 |
|||||
första hand rörelsehindrade elever m. m..... Utredning rörande frågan om Göteborgs stads |
48 |
|||||
landsting m. m........................... Summa kr. C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före Utredningen av frågan om erforderliga säker-hetsföreskrifter vid motortävlingar och upp- |
49 |
745 836 |
64 725 |
57 549 |
||
visningar med motorfordon*................ |
19 |
1 |
— |
6 999 |
2 325 |
1438 |
Polisverksamhetsutredningen................. |
20 |
2 |
— |
391374 |
— |
700 |
Giftstadgeutredningen....................... |
25 |
3 |
— |
52 598 |
3 345 |
31 695 |
422
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
g |
9 |
10 |
11 1 |
12 |
13 | |
u |
16 | |
i« |
282 |
— |
296 |
— |
— |
1868 |
1455 |
1500 |
5078 |
— |
— |
— |
— |
— |
1440 |
1350 |
500 |
3 695 |
7 807 |
9 307 |
9 307 |
||||||
58371 |
25310 |
3165 |
7 298 |
225 |
110 592 |
54118 |
23200 |
338 604 |
— |
5 991 |
1766 |
2 242 |
854 |
17 685 |
3 579 |
400 |
21664 |
8594 |
74 |
137 |
22 890 |
33 580 |
23 497 |
10000 |
67 077 |
|
3135 |
— |
— |
547 |
47 |
7 203 |
4117 |
900 |
12 220 |
516 |
846 |
457 |
1500 |
2 803 |
||||
16 938 |
2 800 |
10534 |
82 |
38 639 |
29 733 |
14 000 |
82 372 |
|
615 |
1500 |
2115 |
||||||
— |
— |
— |
— |
-. |
-*. |
.Jäv — |
8 000 |
8 000 |
16 080 |
401 |
10 |
25241 |
13859 |
12 000 |
51100 |
||
— |
— |
264 |
— |
— |
264 |
13034 |
9500 |
22 798 |
— |
5 638 |
— |
— |
22 |
7 071 |
16 916 |
10000 |
33 987 |
— |
— |
374 |
177 |
— |
1083 |
2 432 |
3 000 |
6 515 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
38 371 |
25000 |
63371 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
840 |
500 |
1340 |
— |
— |
— |
— |
— |
142 |
8 500 |
8 642 |
|
— |
— |
— |
— |
— |
— |
38 073 |
100000 |
138 073 |
_ |
- |
_ |
_ |
_ |
_ |
1799 |
1440 |
3 239 |
— |
— |
— |
— |
— |
—■ |
18 352 |
10 700 |
29052 |
77.228 |
165 911 |
23 977 |
26 995 |
40 269 |
456 664 |
329 127 |
287 71» |
1819 337 |
285 |
4 048 |
11047 |
||||||
— |
— |
_ |
713 |
237 |
1660 |
— |
— |
393 024 |
— |
— |
— |
— |
15 186 |
60 226 |
— |
— |
102 824 |
423
Riksdagsberättelsen år 1963
1 |
1 2 |
3 |
4 |
1 « |
1 « |
7 |
1959 års länsindelningsutredning............. Utredning av vissa sjuksköterskornas och under- |
29 |
6 |
— |
150 694 |
570 |
|
sköterskornas arbetsuppgifter.............. |
37 |
10 |
— |
13 034 |
5 020 |
9 465 |
Utredning om den inre utlänningskontrollen .. . |
10 |
— |
— |
11 530 |
700 |
|
niahemmets skolor och skolhem m. m....... Utredning av frågan om Gävle stads återinträde |
40 |
12 |
— |
35 620 |
— |
|
i Gävleborgs landsting m. m................ Sakkunniga för deltagande i en utredning rörande |
36 |
11 |
“ |
30113 |
3150 |
5 082 |
materielprövning......................... Utredning rörande frågan om bestridande av |
39 |
13 |
4143 |
2 700 |
— |
|
polisskola................................ 1961 års delegation för ett nytt undervisnings- |
27 |
4 |
— |
336 |
45 |
— |
sjukhus i Stor-Stockholm.................. Sakkunnig för följande av frågan angående box- |
— |
14 |
— |
7 079 |
6 330 |
5 217 |
ningssportens skadeverkningar m. m.4....... Utredning av frågan om ägande- och dispositions-rätten till den mark, som ingår i norra lasa- |
31 |
7 |
10 485 |
2 025 |
||
rettsområdet i Lund...................... Summa kr. D. Av kommittéanslaget under budgetåret 1961 /62 Rådet för frågor rörande det skandinaviska |
33 |
9 |
703 520 |
34100 |
200 |
|
undervisningssjukhuset i Korea............. |
— |
— |
— |
171 |
200 |
_ |
Statens signalskyddsnämnd m. m............. |
— |
— |
— |
6 699 |
10 640 |
_ |
Nämnd för undervisningssjukhusens utbyggande |
— |
— |
— |
87 079 |
8160 |
10]629 |
m. m.................................... Medicinalstyrelsens nämnd för specialistbehörig- |
— |
— |
— |
915 |
5 730 |
930 |
het m. m................................. |
— |
— |
— |
399 |
2 565 |
_ |
Centrala regionsjukvårdsnämnden............ Utredning rörande inrättande av ytterligare en |
— |
— |
— |
— |
210 |
420 |
statlig sjuksköterskeskola.................. Överläggningar med Norrköpings stad rörande |
1095 |
70 |
||||
skeskola m. m............................ översyn av blankettbeståndet inom medicinal- |
— |
— |
— |
— |
750 |
802 |
väsendets område........................ Experter åt utrustningsnämnden för universitet |
410 |
525 |
||||
karolinska sjukhuset...................... Kommissionen för förhandlingar om högre |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
utbildning i Göteborg..................... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
Kommittélokaler........................... |
_ |
_ |
__ |
|||
Överdirektören E. Anneli ................... |
___ |
_ |
. |
_ |
||
Stockholms tygstation...................... |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
Apotekaren Kerstin Jönsson................. |
— |
_ |
_ |
_ |
5 000 |
|
Byråchefen K.-E. Uhlin................. |
— |
_ |
_ |
_ |
400 |
_ |
Fru Hillevi Toll............................ |
_ |
_ |
_ |
_ |
30 |
|
F. d. byrådirektören O. H. Kalén . , |
_ |
_ |
_ |
_ |
1900 |
_ |
Emil Kihlströms Tryckeri AB............... |
— |
— |
— |
_ |
_ |
|
Troedsson, S............................... |
_ |
_ |
_ |
_ |
2 000 |
|
Löwcrantz, B............................... Ersättning till utredningsmän i indelningsärenden |
_ |
_ |
_ |
_ |
183 |
|
— |
— |
— |
_ |
412 |
3 712 |
|
Byggnadsrådet R. af Malmborg.............. |
— |
— |
— |
— |
6 000 |
|
Sjukhusintendenten G. Råby................ |
— |
_ |
_ |
_ |
7 000 |
_ |
Byråchefen S. H. Ryman................... |
— |
— |
— |
— |
5 025 |
— |
424
Kommittékostnader: Inrikesdepartementet
8 |
1 » |
10 |
11 |
12 |
1 13 |
U |
! « |
1 i# |
— |
— |
361 |
— |
1086 |
2 017 |
— |
152;711 |
|
— |
2 864 |
3387 |
584 |
16 857 |
38179 |
__ |
51213 |
|
— |
— |
— |
— |
50 |
760 |
— |
— |
12280 |
— |
— |
— |
— |
20 |
20 |
— |
— |
35 640 |
— |
— |
250 |
70 |
925 |
9478 |
— |
— |
39591 |
— |
— |
2 660 |
— |
— |
5 360 |
— |
— |
9 503 |
— |
— |
— |
— |
— |
45 |
— |
— |
381 |
— |
2 038 |
— |
— |
2 845 |
16 430 |
— |
— |
23 509 |
2100 |
— |
— |
718 |
6 762 |
22 090 |
— |
— |
22 090 |
— |
— |
— |
— |
— |
200 |
— |
_ |
200 |
2100 |
4902 |
6658 |
2 085 |
44 253 |
150493 |
854013 |
||
200 |
371 |
|||||||
— |
— |
713 |
— |
— |
11353 |
315 |
— |
18367 |
— |
85182 |
3 600 |
12 816 |
8816 |
129 205 |
49 320 |
— |
265 604 |
— |
— |
— |
— |
— |
6 660 |
— |
— |
7 575 |
— |
— |
607 |
— |
_ |
3172 |
720 |
_ |
4 291 |
— |
— |
— |
— |
— |
630 |
315 |
— |
945 |
— |
— |
1754 |
— |
— |
2 919 |
554 |
— |
3 473 |
— |
— |
193 |
189 |
108 |
2 043 |
— |
— |
2 043 |
— |
— |
— |
— |
— |
525 |
— |
— |
935 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
287 |
— |
287 |
— |
— |
— |
— |
— |
_ |
290 |
_ |
290 |
— |
— |
— |
— |
18 429 |
18 429 |
1853 |
— |
20 282 |
— |
— |
— |
— |
24 000 |
24 000 |
41000 |
— |
65 000 |
— |
— |
— |
— |
520 |
520 |
— |
— |
520 |
— |
— |
— |
— |
— |
5 000 |
— |
— |
5 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
400 30 1900 |
— |
— |
400 30 1900 |
— |
— |
— |
_ |
_ |
_ |
_ |
||
— |
— |
— |
— |
1563 |
1563 |
— |
— |
1563 |
— |
— |
— |
— |
— |
2 000 |
— |
— |
2 000 |
— |
— |
— |
— |
— |
183 |
— |
— |
183 |
— |
673 |
— |
— |
492 |
5 290 |
‘961 |
— |
4 329 |
3 524 |
— |
220 |
— |
— |
9 744 |
2000 |
_ |
11744 |
34 575 |
— |
— |
— |
— |
41 775 |
14184 |
— |
55 959 |
44 397 |
— |
— |
— |
— |
49 422 |
9 472 |
— |
58 894 |
425
Riksdagsberåttelsen år 1963
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Aktuarien J. Elmdahl...................... |
500 |
|||||
Byråchefen F. V. K. Lindencrona........... |
— |
— |
— |
— |
46 452 |
— |
Linnéa Hagbergh........................... |
— |
-i |
— |
— |
— |
662 |
Expeditionsvakten G. Tannenberg............ Summa kr. |
95673 |
104477 |
17 725 |
1 Kostnaderna bestrides från kommittéanslaget i den mån ej annat angives.
1 Kostnaderna bestrides ej från kommittéanslaget utan med andra medel.
s Kostnaderna bestrides från sjätte och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
4 Kostnaderna bestrides från tionde och elfte huvudtitlarnas kommittéanslag med hälften
från vartdera anslaget.
• Utföres som minusbelopp på grund av återleverering.
426
Kommittéer och sakkunniga: Inrikesdepartementet
8 |
9 |
10 |
il |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
_ |
_ |
500 |
500 |
|||||
3 968 |
— |
— |
— |
— |
50 420 |
16 820 |
— |
67 240 |
— |
— |
— |
— |
— |
662 |
— |
•. — |
662 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
1472 |
— |
1472 |
86464 |
85 866 |
7 087 |
13005 |
53 928 |
368 543 |
137 641 |
— |
601857 |
427
Riksdagsberättelsen år 1963
Civildepartementet
1 |
2 |
3 |
* |
6 1 |
7 |
|
Kommitténs benämning |
Kommitténs |
Utgifter |
||||
t. o. m. |
Vt 1961- |
1962 |
||||
1961 |
1962 |
1963 |
Arvoden |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
A. Kommittéer som avslutat sin verksamhet under |
||||||
1962 |
||||||
Utredningen angäende grunderna för en prisgeogra- |
||||||
fisk undersökning............................ |
9 |
6 |
1 |
55 456 |
— |
6 870 |
Utredningen angående den statliga personalpensione- |
||||||
ringens ordnande i organisatoriskt hänseende . . . |
— |
10 |
2 |
1775 |
900 |
1440 |
1961 års prästreseutredning.................... |
— |
12 |
3 |
— |
— |
— |
Summa kr. |
57 231 |
900 |
8 310 |
|||
B. Kommittéer som fortsätter sin verksamhet under |
||||||
1963 |
||||||
Löneförfattningsberedningen.................... |
4 |
4 |
4 |
312 690 |
6 960 |
11615 |
Delegationen för pensionsutbetalning............ |
7 |
5 |
5 |
175 324 |
1610 |
6 015 |
Yrkeslärarberedningen......................... |
10 |
7 |
6 |
14 806 |
2135 |
4190 |
Representanter för statsverket i den s. k. läkarför- |
||||||
handlingsdelegationen........................ |
11 |
8 |
7 |
9 260 |
1500 |
3 540 |
Utredningen angående dispositionen av vissa av stat- |
||||||
liga myndigheter förvaltade understödsfonder |
||||||
m. m....................................... |
12 |
9 |
8 |
28 225 |
4 890 |
— |
Nämnden för viss utbildning vid centrala verk m. m. |
— |
11 |
9 |
19 501 |
2115 |
72 754 |
Personalutbildningsberedningen................. |
— |
13 |
10 |
1975 |
12 325 |
6 435 |
Summa kr. |
561 781 |
31535 |
104 549 |
|||
C. Kommittéer som avslutat sin verksamhet före in- |
||||||
gången av 1962 |
||||||
1959 års maskinklassificeringsgrupp............. |
8 |
3 |
— |
63407 |
— |
294 |
Summa kr. |
63407 |
— |
294 |
|||
D. Under budgetåret 1961/62 bestridda kostnader för |
||||||
sakkunniga biträden m. m. |
||||||
Civildepartementets kommittélokaler............ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
399 |
Byråingenjören K. G. S. Grtlting................ |
— |
— |
— |
— |
540 |
— |
Regeringsrådet O. H. Klackenberg.............. |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
Byrådirektören K. F. Ström.................... |
— |
— |
— |
— |
— |
|
Summa kr. |
— |
540 |
399 |
428
Kommittékostnader: Civildepartementet
8 |
9 |
1 i» |
1 il |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
Beräknad 14 och 15) |
||||||||
Vr-»7«. |
1962 |
|||||||
Ersättning för |
Rese- och trakta-mentsersätt-ningar m. m. |
Övriga |
Summa |
Verk- ställda utgifter V*-*/» |
Beräk- nade utgifter Vu |
|||
Leda- möter |
Sekr., |
Leda- möter |
Sekr., |
|||||
833 |
855 |
8558 |
11725 |
75 739 |
||||
_ |
3 656 |
_ |
_ |
254 |
5 996 |
9 556 |
_ |
17 327 |
4 489 |
“““ |
855 |
254 |
14 808 |
21281 |
93 320 |
||
21748 |
60025 |
1929 951 |
1707 1162 135 |
1103 1854 |
105 087 9 265 |
25 464 |
12 000 5 000 |
455 241 31 701 |
— |
— |
— |
— |
— |
5040 |
375 |
— |
14675 |
44 562 63 708 |
1010 |
369 4 987 |
1772 1329 |
16005 205 |
49452 |
17 512 |
8 800 |
103 989 |
130 018 |
126 283 |
8 236 |
6105 |
19 167 |
425 893 |
130 888 |
95 600 |
1214162 |
294 |
63 701 |
|||||||
'' |
“ |
294 |
“ |
“ |
63 701 |
|||
— |
— |
— |
— |
33 |
432 540 |
370 1 040 |
— |
— |
: |
— |
33 |
972 |
1036 2 446 |
— |
— |
429
Betänkande!! utkomna från trycket under år 1962
Statens offentliga utredningar 1962
Kronologisk förteckning
1. Skogstillgångarna i Jämtlands lån. Idun. 100 s. +
1 utvikskarta. S.
2. Yrkesutbildningen på trädgård sområdet. Statens
Reproduktlonsanstalt. 71 s. Jo.
3. Totalförsvarets personalfrågor. Beckman. 305 s.
Fö.
4. Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal.
Beckman. 165 s. I.
5. Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestudiet.
Kihlström. 116 s. E.
6. Statsbidrag till enskild väghållning, m. m. Idun.
92 s. K.
7. Kommunal beredskap. Idun. 198 s. I.
8. Finansplan för budgetåret 1962/63 samt Preliminär
nationalbudget för år 1962. Marcus. XXIII + 61 s.
Fi.
9. Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i
förhållande till staten. Kihlström. 259 s. Fi.
10. Svensk ekonomi 1960—1965. Idun. 220 s. Fi.
11. Svensk ekonomi 1960—1965. Bilagor 1—5. Idun.
296 s. Fi.
12. Aspekter på utvecklingsbiståndet. Tdun. 268 s. U.
13. Skärpta regler för rusdrycksinköp. Idun. 125 s. Fi.
14. Atomansvarighet II. Idun. 205 s. Ju.
15. Den allmänna näringslagstiftningen. Idun. 212 s. H.
16. Korrespondensundervisningen inom skolväsendet.
Tryckeribolaget Värmlands Folkblad, Karlstad. 141
17. Arbetstidsförkortningens omfattning och utläggning.
Idun. 141 s. S.
18. Automatisk databehandling inom folkbokföring»-och uppbördsväsendet. Del II. Idun. 87 s. Fi.
19. Utlandssvenskars deltagande i allmänna val. Idun.
50 s. Ju.
20. Nedre justitierevisionens arbetsorganisation. Idun.
84 s. Ju.
21. Kommunalt stöd åt studerande från utvecklingsländerna.
Kihlström. 35 s. I.
22. Samhällsfarlig asocialitet. Idun. 232 s. I.
23. Försvarets tandvård. Idun. 100 s. Fö.
24. Expropriation för sanering av historiskt eller kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. Marcus. 45 s. Ju.
25. Reviderad nationalbudget för år 1962. Marcus. IV
+ 52 s. Fi.
26. Avgiftsbelagda trafikanläggningar. Idun. 70 s. K.
27. Radions juridiska ansvar. Idun. 131 s. Ju.
28. Skolväsendets centrala ledning. Idun. 408 s. E.
29. Säkerhetsinspektion av motorfordon och släpvagnar.
Kilström. 101 s. K.
30. Arbetstidsreglering för militär personal och civilmilitär.
Idun. 82 s. Fö.
31. Stadshypoteks- och bostadskreditinstitutionema.
Norstedt A Söner. 153 s. Fi.
32. Automatisk databehandling. Kihlström. 311 s. Fi.
33. Veterinärmedicinsk forskning och undervisning.
Del I. Statens Reproduktionsanstalt. 168 s. Jo.
34. Förs vars medicin sk forskning i totalförsvaret. Idun.
191 s. + 1 utviksblad. E.
35. Svensk trafikpolitik III. Idun. 108 s. K.
36. Naturen och samhället. Statens Reproduktionsanstalt.
440 s. Jo.
37. Byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och personalorganisation.
Idun. 115 s. K.
38. Utbildning av sjukvårdsadministratörer. Idun. 112
s. I.
39. Ortsprisindex. Idun. 132 s. C.
40. Beredskapslagring av olja 1963—1969. Idun. 136 s.
H.
41. Mål och medel i stabiliseringspolitiken—Remissyttranden.
Norstedt A Söner. 270 s. Fi.
42. Avdrag för representationskostnader, m. m. Kihlström.
112 s. Fi.
43. Socionomutbildningen. Idun. 197 s. E.
44. Ny semesterlag. Kihlström. 254 s. S.
45. Jordbrukstekniska institutet och statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader. Kihlström.
174. s. Jo.
46. Vägväsendets distriktsorganisation. Idun. 137 s. +
1 utvikskarta. K.
47. Beskattning av traktamenten m. m. Idun. 112 s.
Fi.
48. Rasriskema i Götaälvdalen. Kihlström. 160 s. + 4
s. ill. + 10 utviksblad. I.
49. Bevakning, avskrivning och eftergift av kronans
fordringar. Norstedt A Söner. 127 s. Fi.
50. Utbildning av arbetsterapeuter. FUeggström. 199 s.
E.
51. Lärare och handledare för det fria och frivilliga musikbildningsarbetet.
Norstedt A Söner. 280 s. E.
52. Postverkets organisation. Idun. 290 s. K.
53. Öresundsförbindelsen. Del I. Utredningar och
förslag. Idun. 211 s. K.
54. Öresundsförbindelsen. Del II. Ritningar. Idun.
4 s.+21 utviksblad. K.
55. Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad
fram till mitten av 1970-talet. Ilceggström. 171
s. E.
56. Förmåner i frivilligt instruktörsarbete inom
krigsmakten. Idun. 70 s. Fö.
57. Förbättrad utbildning för vårdpersonal vid
bamanstalter. Kihlström. 99 s. S.
58. Social beredskap. Idun. 262 s. S.
59. Internationella skattefrågor. Norstedt & Söner.
239 s. Fi.
Anm. Om särskild tryckort ej angives, år tryckorten Stockholm.
Statens offentliga utredningar 1962
Systematisk förteckning
(Siffrorna inom klaminer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)
Justitiedepartementet
Atoinansvarighet II. [ 14]
Utlandssvenskars deltagande 1 allmänna val. [19]
Nedre iustitierevisionens arbetsorganisation. [20]
Expropriation för sanering av historiskt eller kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. [24]
Radions Juridiska ansvar. [27]
Utrikesdepartementet
Aspekter på utvecklingsbiståndet. [12]
Förs varsdepartemen te t
Totalförsvarets personalfrågor. [3]
Försvarets tandvård. [23]
Arbetstidsreglering för militär personal och civilmilitär.
(30!
Förmåner i frivilligt instruktörsarbete inom krigsmakten.
[56]
Socialdepartementet
Skogstillgångarna i Jämtlands län. [1]
Arbetstidsförkortningens omfattning och utläggning. [17]
Ny semesterlag. (44]
Förbättrad utbildning för vårdpersonal vid bamanstalter.
[57]
Social beredskap. [58]
Kommunikationsdepartementet
Statsbidrag till enskild väghållning, m. m. [6]
Avgiftsbelagda trafikanläggningar. [26]
Säkerhetsinspektion av motorfordon och släpvagnar. [29]
Svensk trafikpolitik III. [35]
Bvggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och personalorganisation.
[37]
Vögväsendets distriktsorganisation. [46]
Postverkets organisation. [52]
Svenska och Danska öresundsdelegationerna. 1. Öresundsförbindelsen.
Del I. Utredningar och förslag. [53] 2.
Öresundsförbindelsen. Del II. Ritningar. [54]
Finansdepartementet
Finansplan för budgetåret 1962/ 63 samt Preliminär
nationalbudget för år 1962. [8]
Städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande
till staten. (91
1959 års långtidsutredning. 1. Svensk ekonomi 1960—1965.
[10] 2. Svensk ekonomi 1960—1965. Bilagor 1—5. [11]
Skärpta regler för rusdryckslnköp. (13]
Automatisk databehandling inom folkbokförings- och uppbördsväsendet.
Del II. [18]
Reviderad nationalbudget för år 1962. [25]
Stadshypoteks- och bostadskredltlnstitutlonema. [31]
Automatisk databehandling. [32]
Mål och medel i stabiliseringspolitiken — Remissyttranden.
[41]
Avdrag för representationskostnader, m. m. [42]
Beskattning av traktamenten m. m. [47]
Bevakning, avskrivning och eftergift av kronans fordringar.
[49]
Internationella skattefrågor [59]
Ecklesiastikdepartementet
Vidgad vuxenutbildning på gyranasiestadiet. [5]
Korrespondensundervisningen inom skolväsendet. [16]
Skolväsendets centrala ledning. [28]
Försvarsmedicinsk forskning i totalförsvaret. [34]
Socionomutbildningen. [43]
Utbildning av arbetsterapeuter. [50]
Lärare och handledare för det fria och frivilliga musikbildningsarbetet.
[51]
Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till
mitten av 1970-talet. [55]
J ordbruksdepartementet
Yrkesutbildningen på trädgårdsområdet. [2]
Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. [33]
Naturen och samhället. [36]
Jord bruks tekniska institutet och statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader. [45]
Handelsdepartementet
Den allmänna näringslagstiftningen. [45]
Beredskapslagring av olja 1963—1969. [40]
Inrikesdepartementet
Arbetsuppgifter och utbildning för viss sjukvårdspersonal.
[4]
Kommunalrättskommittén. 2. Kommunal beredskap. [7]
3. Kommunalt stöd åt studerande från utvecklingsländerna.
[21]
Samhällsfarlig asocialitet. [221
Utbildning av sjukvårdsadministratörer. [38]
Rasriskerna i Götaälvdalen. [48]
Civildepartementet
Ortsprisindex. [39]
Stencilerade betänkande!!
avgivna under 1962 av
i riksdagsberättelsen redovisade kommittéer och sakkunniga
(Inom klämmer anges det nummer i riksdagsberättelsen, varunder vederbörande kommitté eller sakkunnig redovisas)
J ustitiedepartement e t
1. Betänkande angående arbetsanskaffning åt kriminalvårdens
klientel [1]
2. Promemoria med förslag till lag om förbud mot sämjedelning
av fast egendom [12]
3. Utredning och förslag om en avveckling av rekognitionsavgifterna
till Danviks hospital [5]
Utrikesdepartementet
1. Promemoria angående utländskänstemännens re"
presentationskostnader [4]
2. Promemoria angående utländskänstemännens telefonkostnader
[4]
3. Promemoria med förslag till reglering av vissa kostnader
för bilresor m. m. [4]
Försvarsdepartementet
1. Förslag rörande hjälpåtgärder för de värnpliktigas
anhöriga under krig m. m. [2]
2. översvn av marinförvaltningens organisation m. m.
[3]
3. Betänkande med förslag till organisation av fortifikationsförvaltningen
[3]
4. Försvarets personaldelegations arbetsredogörelse [7]
Socialdepartementet
1. Förslag till förhöjning av äldre yrkesskadelivräntor
m. m. [16]
2. Betänkande med förslag till lag om krigshjälp [2]
3. Promemoria med förslag om ändringar i ungdomsvårdsskolestadgan
m. m. [15]
4. Promemoria rörande förenkling av metoden för
generell hyreshöjning m. m. [4]
5. Förslag till föreskrifter angående förebyggande av
olycksfall och ohälsa vid laboratoriearbete [1]
Kommunikationsdepartementet
1. Promemoria angående de statliga kommunikationsverkens
behov av rörelsemedel [2]
2. Betänkande rörande statens geotekniska instituts
arbetsuppgifter och organisation [3]
3. Betänkande rörande ^organisation av SAS [6]
4. Redogörelse för järnvägstrafikens hittillsvarande utveckling
[8]
5. Betänkande rörande Sveriges Radios deltagande i
den till utlandet riktade upplysningsverksamheten
[16]
6. Betänkande med förslag till vissa ändringar i vägtrafikförordningen
rörande parkering och annan uppställning
av fordon m. m. [18]
7. Promemoria angående organisationen för en central
civil transportregleringsmyndighet i krig [23]
Finansdepartementet
1. Primäruppgifter rörande investeringar och arbetskraftsbehov
m. m. under 1960-talet [5]
2. Promemoria med förslag till ändringar i 1955 års
förordning för konjunkturutjämning [9]
3. Betänkande med förslag till ändrade bestämmelser
angående beskattning av sjuk-, olycksfalls-och skadeförsäkringsrörelse
[8]
4. Betänkande med förslag till lösning av frågan rörande
pensioneringen genom Enskilda Jämvägames Pensionskassa
(EJP) efter införandet av den allmänna
tilläggspensioneringen [11]
5. Promemoria med förslag till ändringar i valutaförfattningarna
[7]
6. Betänkande med förslag om nya grunder för den
statliga personalpensioneringen av vissa icke-statliga
grupper[24]
Ecklesiasd kdepartementet
1. Betänkande angående klasslärarbehovet samt examinationsbehovet
av folk- och småskollärare [34]
2. Betänkande angående naturhistoriska riksmuseets
framtida ställning och organisation [23]
3. Betänkande angående utbildningen av textil- och
konfektionstekniker m. m. [3]
4. Betänkande angående vidareutbildning vid tekniska
högskolan av universitetskemister [4]
5. Betänkande angående förbättring av läroverksrektoremas
arbetssituation [39]
6. Betänkande angående ökad utbildning av sjukgymnaster
och därmed sammanhängande spörsmål [37]
7. Promemoria angående vissa ändringar i ecklesiastik
boställsordning m. m. [36]
8. Betänkande angående vissa åtgärder rörande en rikskonsertverksamhet
[45]
J o r dbruks departementet
1. Betänkande med förslag till minskning av antalet
editioner av den ekonomiska kartan [22]
2. Betänkande angående tillsyn över radioaktiv vattenförorening
[8]
3. Promemoria med förslag till vissa förenklingar av de
administrativa bestämmelserna för arealtillägg [4]
4. Promemoria med förslag rörande ny lokalisering av
statens centrala frökontrollanstalt och statens växtskyddsanstalt
[16]
5. Betänkande med förslag angående dels tillgodoseende
av vissa krigskartebehov, dels organisation
och arbetsuppgifter vid kartverkets militärbyrå
(hemligt) [22]
6. Betänkande med förslag angående verksamheten vid
statens hingstdepå och stuteri i Flyinge [3]
7. Betänkande med förslag beträffande 23 § lagen om
rätt till jakt m. m. [7]
Handelsdepartementet
1. Betänkande rörande avtal om driften av Svenska
träforskningsinstitutet [6]
2. Betänkande angående säkerheten å fartyg [1]
3. Förslag angående användning av kulpennor för allmänna
handlingar m. m. [11]
4. Betänkande angående kansliarbetet vid patentanmälningsavdelningarna
[10]
5. Betänkande angående beredskapslagring av olja
1963—1969 (hemligt) [5]
432
Inrikesdepartementet
1 Rapport över mentalsjukvårdsberedningens enkät
* bland medicine kandidater och vissa yngre läkare för
att utröna i vilken omfattning dessa kan forvantas
komma att välja psykiaterbanan [21]
2 Promemoria med principförslag om enhetligt huvud
mannaskap
för undervisningen och vården av psykiskt
efterblivna [21] . , . ..
3. Betänkande med förslag till vissa prov med kustbe
vakningspersonal
såsom övervakare av efterlevnaden
av sjötrafikens regler m. m. [34] .... ,
4. Promemoria angående utbildningen vid statens brand
5.
Promemoria^ med förslag till stadga för statens
brandskola [11]
6. Promemoria angående översyn av distriktssköterskeutbildningen
m. m. [2]
7. Betänkande med förslag till om- och tillbyggnader
samt upprustnings- och utrustningsåtgarder vid
lasarettet [12] . , rn
8. Betänkande angående sjukhus och öppen vård [1]
Civildepartementet
1 Betänkande angående reseersättning åt präster och
icke-prästvigda tjänstebiträden åt församlingspras
2.
Betänkande^ angående den statliga personalpensioneringens
organisation m. m. [2]
15 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt.
Riksdagaberättelsen
433
Nordisk Udredningsserie (NU) 1962
1. Helsetjeneste för so färende
2. Nordiskt samarbete inom radio och television
3. Vattenkraften i Torne och Kalix älvar
4. Nordisk bogmarked
5. Sommartid
6. Nordisk arbetsmarknad för tandläkare
7. Beretning om materiale om udviklingslandene
8. Nordiska rådets verksamhet 1952—1961
9. Nordiska sjömäns sociala rättigheter
10. Nordisk statistisk årsbok 1962
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan
......... I In 15, |
17, In |
21 |
|
Adamsson, E. S. J. |
(II)....... I |
33 |
|
Adin, B. H....... |
.......... I |
In |
1 |
Adlerborn, O..... |
.......... I |
E |
33 |
Adner, N. G...... |
.......... I |
Fi |
1 |
Adolfson, B..... |
.......... I |
S |
1 |
Adolfsson, G..... |
.......... I |
In |
49 |
Afrell, L. U...... |
.......... I |
Ju |
43 |
Agdur, N. B..... |
.......... I |
E |
33 |
Ager, Ruth M. ... |
.......... I |
E |
33 |
Agerberg, N...... |
.......... I |
K |
7 |
Agner, K........ |
.......... I |
S |
1 |
Agrenius, G. B. . . |
.......... I |
In |
33 |
Agvald, S. R..... |
.......... I |
Ju |
41 |
Ahlberg, C. A. ... |
.......... I |
E |
33 |
Ahlberg, G. F. J. . |
.......... I K |
7, |
14 |
Ahlberg, Iris..... |
.......... II |
In |
1 |
Ahlborg, B. O. ... |
.......... I |
Fö |
20 |
Ahldin, K. E. H. . |
........ I Fi 14, Ci 9, |
10 |
|
Ahlenius, S. R. ... |
.......... I |
In |
36 |
Ahlgren, N....... |
.......... I K |
18, |
21 |
Ahlklo, S. E. H. .. |
.......... I |
Fö |
13 |
Ahlkvist, K. E. (I) |
.......... I Ju |
13, |
14 |
Ahlm, A. B...... |
.......... I |
Fö |
13 |
Ahlqvist, B...... |
.......... I |
S |
11 |
Ahlström, O...... |
.......... I |
K |
18 |
Ahnsjö, S. O. R. . |
.......... I |
Ju |
20 |
Ahrbom, N. O. ... |
.......... I K |
4, E |
6 |
Alarik, A. L:son . . |
.......... I |
Jo |
14 |
Albinsson, N. G. . |
.......... I |
S |
22 |
Aldestam, N. A. .. |
. . I Fö 2, 21, Fi 24, |
Ci 1 |
, 4 |
Alemyr, S. R. (II) |
.......... I K 13 |
E |
41 |
Aler, B. A. A..... |
.......... I |
Ju |
2 |
Alexanderson, K. |
(I)...... I Ju 13, t |
6 |
|
Alfort, A. M...... |
.......... I |
E |
33 |
Alfvén, H. O. G. . |
.......... I |
E |
44 |
Allebeck, S. S. ... |
.......... I |
E |
33 |
Allzén, B. M..... |
.......... I |
Jo |
25 |
Almberger, K. E. . |
.......... I |
E |
33 |
Almefelt, P. V. ... |
.......... I |
E |
99 |
Almgren, C. E. Å. |
.......... I |
Fö |
17 |
Almgren, N. H. . . |
.......... I |
K |
14 |
Almquist, E. C. H. |
.......... I |
ii |
1 |
Almqvist, C. G. . . |
.......... I |
In |
32 |
Almqvist, G. C. G. |
.......... I |
Fö |
18 |
Almqvist, Margareta......... I |
E |
2 |
|
Almqvist, T. A. V. |
.......... I |
Fl |
6 |
Alpsten, A. B..... |
.......... I In |
35, |
44 |
Alvemark, T. G. R. |
.......... I |
E |
33 |
Amilon, C. O...... |
.......... I |
Ju |
57 |
Ander, E. G. N. . .. |
.......... I |
E |
33 |
Anderberg, H. R............. I In 33, 45
Andermark, N. A............ I In 27
Anderson, C. A. (I).......... I U 5, In 20
Anderson, G. V.............. I E 33
Andersson, A. E............. I Fö 15
Andersson, A. G. B. (I)...... I Ju 19, 40
Andersson, A. O............. I H 14
Andersson, A. S............. I Fi 28
Andersson, B................ I Ju 11
Andersson, Bo G............. I E 27
Andersson, B. J............. I K 21
Andersson, D................ I Jo 30
Andersson, E................ I In 49
Andersson, Ebon M. I. (I) .... I Ci 4
Andersson, E. H............. I Fö 22
Andersson, E. R............. I E 33
Andersson, G. I. (II)......... I Ju 47
Andersson, Hans B.......... I E 17
Andersson, Harry........... IS 8
Andersson, H. E............. I Ju 19
Andersson, Ingrid........... IS 8
Andersson, J. G. D........... IS 12
Andersson, K. E. H.......... I In 10
Andersson, K. O............ I Ju 28, Jo 17
Andersson, K. T............. I Fö 21
Andersson, K. Å............. I Jo 17
Andersson, L. E............. I In 10
Andersson, M. A. (II)........ I U 5
Andersson, M. A. J. (I)..... I K 18, E 23
Andersson, N. A. (II)........ I Jo 7
Andersson, N. S. E........... I In 18
Andersson, O. A............. I K 11
Andersson, R. A............. I Ju 19
Andersson, S................ I Fö 21
Andersson, S. G. V........... I Jo 8, 13
Andersson, S. S.............. I Jo 24
Andersson, T. (I) IS 10, K 18, Fi 14, E 33, H 17,
In 33; II In 1
Andersson, T. A............. I In 3
Andersson, T. C........... I Ju 36, Jo 8
Andersson, T. G............. I E 2, In 38
Andreasson, G. O. (II)....... K 1
Andrée, T. E................ I In 21, 33
Andrell, B. Maria (Majsa) K... I In 41
Andrén, A. G................ I Fö 21
Andrén, Ingrid.............. IS 8
Andrén, T.................. I Jo 17
Andrén, Å................... I E 21
Anger, P. I. V............... I U 3
Angert, S.-E. A.............. I Ju 27
Ängsmark, G................ I E 33
Ankarloo, J. U.............. I Ju 40
Anneli, E. G............I S 18, In 7, 32, 48
435
Riksdagsberättelsen år 1963
Anneli, E. H................ I Fi 9,
Anrup, N. E................ I E 33,
Antonsson, J. M. (II)........ I K
Apelqvist, K. A. S........... I S 18, H
Appelgren, L. G. S........... I K
Arén, T. S.................. I E 11, 23,
Arfvidsson, A. I............. I In
Arfwedson, R. E. J.......... I Fi
Arkling, F.................. I Jo
Arnell, N. G................. I Fö
Arpi, G..................... I S 10, E
Aronsson, H. S.............. I In 20,
Aronsson, S. A.............. I In
Arrhenius, K. G. H.......... I K
Arvidson, E. S. Å. (II)....... I E
Arvidsson, E................ IS
Arvidsson, G. N. A........... I Fi 25,
Aschan, Ingegerd V. R....... I E
Askeberg, S. H. J............ I E
Askmark, K. F. R. .......... I E
Asp, P. E. (II).............. I K
Aspelin, L. B. E............. I Ju
Asplund, S. O............... I E
Assarsson, A. A.............. I E
Attman, L. A............... I E
Aurén, N. E. J.............. I K 7,
Axelson, N. E. A............ I Ju
Axelsson, P. A. H............ I Fi
Axelsson, S. A............... I Jo
B.
Baarsen, F.................. I Fi
Backelin, M. V.............. I E
Backman, G. B.............. I K 18,
Bager, Kerstin.............. I E
Bager, S. E. O............... I E
Bagger-Sjöbäck, B........... I S 7, 8,
Balk-Möller, S. C. E.......... I Ju
Baltzar, S. E................ I K
Barr, B..................... I E
Beck-Friis, J. O............. I In
Beckman, N. A. T........... I Ju
Beckman, R. G.............. I Fi
Beckman, Sigrid............ I Ju
Beckman, S.-W. O........... IS
Beite, R. Ann-Mari.......... I E
Bendz, E................... I S 8, Fi
Bengtson. Sture Ch.......... I E 34,
Bengtson, T. S. (I).......... I S 6, Jo
Bengtsson, E. O. A.......... I Ci
Bengtsson, G. T. E. (II)...... I In
Bengtsson, H. V. (II)........ I K
Bengtsson, S. B. I. (II)....... I S 6,
Bengtsson, T. B............. I Jo
Bennet, O.................. I Jo
Bentzel, R. H.......I S 22, Fi 5, E 33, Jo
Berg, C. G. H............... I E 9, 26,
Berg, F. L. V............... 1 K
Berg, K. G. H:son........... I Fi
Berg, S. G:son.............. I Jo
Berg, V..................... IS
Bergdahl, C. E.............. I Fö
Bergelin, S.-E. S......... I Fö 12, 17, K
Bergendahl, G............... I Jo
Bergendal, G. F............. I Fi
Bergendal, G. S.............. I E
Bergentz, S............. |
I |
Jo |
17 |
Berger, O. A............ |
I K 1 |
, 3 |
|
Bergérus, K. H. E........ |
I |
H |
4 |
Berggren, A. T.......... |
I In |
33, |
49 |
Berggren, E. C. G........ |
I |
H |
8 |
Berggren, G. R.......... |
I |
In |
44 |
Berggren, N. L. E....... |
I |
E |
33 |
Bergh, E. A.............. |
. I Ju 1, E 27, |
In |
18 |
Bergh, K. R............. |
I Ju |
19, |
40 |
Bergius, E. V........... |
I |
Ju |
31 |
Berglin, C.-G............. |
____ I |
Ju |
13 |
Berglund, H. J........... |
____ I |
K |
18 |
Berglund, S. F........... |
I |
Fö |
8 |
Bergman, N. G........... |
I |
Ju |
55 |
Bergquist, T. E. N....... |
I Ju 19, In |
20, |
40 |
Bergqvist, E. G......... |
I Ju 28, Fi |
18, |
26 |
Bergqvist, H. A.......... |
I |
Ju |
9 |
Bergsman, E. B.......... |
.. . . I E 33, |
H |
14 |
Bergsten, I. Kajs G....... |
____ I |
E |
33 |
Bergsten, N. G........... |
I |
E |
25 |
Bergsten, P. G........... |
____ I |
Ju |
20 |
Bergström, E. G......... |
I |
E |
33 |
Bergström, I............ |
I |
Ju |
42 |
Bergström, K. S. D....... |
I E |
9, |
31 |
Bergström, O............. |
____ I |
S |
11 |
Bergström, S............. |
I |
H |
12 |
Bergström, S. B:son...... |
. . .. I Ju 6, |
K |
28 |
Bertman, H.............. |
I Fö |
8, |
18 |
de Besche, H. W. A....... |
. . . . I U 6, |
H |
12 |
Beskow, B............... |
1 |
E |
10 |
Beskow, B. G............ |
____ I |
Ju |
2 |
Betts, P. H.............. |
I |
H |
5 |
Bexelius, E. G............ |
____ I |
S |
14 |
Bexelius, T. A............ |
. . . . I H 7, |
In |
16 |
Binett, P. E.............. |
I In |
10, |
41 |
Birke, G. E. (I)......... |
I In 14, 17, |
21, |
33 |
Biörck, K. G. W......... |
I In 12, |
13, |
41 |
Biörklund, E. G. G. W. . . , |
I |
In |
38 |
Bjellerup, L.............. |
I |
E |
33 |
Bjerner, B. E............ |
I |
E |
29 |
Bjerrek, B............... |
I In |
33, |
49 |
Bjugge, P................ |
____ I |
E |
13 |
Bjule, R. E. I............ |
I |
Fö |
12 |
Björck, K. A. W.......... |
, . . . I Fi 1, |
Jo |
16 |
Björck, P. B. T........... |
I |
In |
21 |
Björinder, K. E. H........ |
I |
In |
41 |
Björkbom, C. A. P....... |
I |
E |
30 |
Björkdahl, K. S......... |
I |
In |
21 |
Björklund, K. E. A...... |
I |
Fi |
22 |
Björkman, B. E. T:son ... |
I |
K |
15 |
Björkman, F. (II)....... |
I |
S |
11 |
Björkman, K. G.......... |
I |
In |
25 |
Björkman, S............ |
I |
In |
39 |
Björkquist, E. G. A....... |
I |
In |
23 |
Björkquist, Margit....... |
I |
E |
33 |
Björling, J. E........... |
I |
Ju |
6 |
Björne, F. H............ |
I |
Fi |
12 |
Blennow, O. I........... |
I |
Fi |
32 |
Blidfors, T. E. J. (II)_____ |
. . I K 23, |
E |
23 |
Blix, E................. |
I |
E |
34 |
Blix, F. G.............. |
. . I E 7, 15, |
Jo |
17 |
Blom, M................ |
I |
Jo |
31 |
Blomberg, R. A......... |
. . . . I Ju 20, |
S |
14 |
Blomberg, R. L. H....... |
I |
In |
44 |
Blomdahl, S............. |
____ 1 |
s |
16 |
Blomquist, B. E. L...... |
I |
E |
25 |
Blomqvist, N. G......... |
I |
Ju |
46 |
13
39
17
4
5
42
40
30
14
21
33
45
33
12
34
8
31
33
10
21
8
21
5
33
48
18
13
22
15
4
47
31
19
33
13
43
23
40
36
57
5
22
12
32
1
40
8
5
21
17
12
17
7
17
33
18
19
17
8
21
23
17
30
30
436
Personregister
Boalt, H. C. R.......... |
I E |
Bodén, S. J............. |
I In |
Bodin, E. V. S.......... |
IS |
Bodström, T. L.......... |
I E |
Boheman, E. C:son (I) ... |
. . . . I U 6, K |
Bohman, B. G. (II)...... |
____ I Ju 47, Fö |
Bohman, H. Å.......... |
I Fi 1, |
Boija, K. E. G. (II)...... |
____ I Fö 1, |
Bolin, A. B............. |
I Ju 15, 31, E |
Bolin, L. A............. |
|
Boman, K. E. R. (I)..... |
. . . . I E 7, In |
Borén, L. B............. |
I E |
Borg, B. L.............. |
I H |
Borg, E. L.............. |
I Ju 12, K 7, Jo |
Borg, L. F.............. |
I E |
Borg, L. G.............. |
I E |
Borggård, G. R.......... |
I Ju 34, |
Borglund, E. A.......... |
____ I K 1, In |
Borgquist, F............ |
____ I Fö 2, 11, |
Borgström, C............ |
____ I Ju |
Bornedal, Barbro........ |
IS |
Bosaeus, B. W. N........ |
____ I K 7, In |
Bostorp, H. B........... |
I Fö |
Boström, N. E. I. F...... |
I E |
Bothén, Kerstin......... |
____ I Fi |
Bothén, P. R............ |
I U |
Bouveng, G. A.......... |
____ I Jo |
Braconier, J. (II)........ |
____ I Ju |
Brandt, E. H. (II)....... |
IS |
Brandt, H. B. D......... |
. . .. I Ju |
Brandt, Kristina........ |
____ I Ju |
Brangmo, W............ |
I Jo |
Brantberger, P. G........ |
____ I Fö |
Branting, J. E. M........ |
I H |
Brant-Lundin, C. L. W. S. |
I Fö 12, |
Bratt, L................ |
IS |
Bratt, L. O............. |
____ I Fö 10, |
Breitholtz, C............ |
IS |
Brising, L. H............ |
I E |
Brissman, B. H.......... |
____ I Fi |
Brodd, K. A............ |
. . I K 1, 16, Fi |
Brodén, E. B............ |
____ I Fi |
Brodén, S. E........... |
I Fi |
Brohult, S. F. A......... |
____ I E 30, |
Brolin, C. H............. |
I Ju |
Brolinson, J. E. A....... |
____ I In |
Broman, M. L........... |
I Ci |
Broman, T.............. |
____ 1 E |
Bromsjö, B............. |
____ I E |
Broomé, B. P........... |
____ I K |
Broomé, J. T. A......... |
I Ci |
Broström, R. T.......... |
____ I Fi |
Brotaeus, T............. |
____ I In |
Brunberg, E. Å. A....... |
I E |
Brundin, G. G........... |
____ I Ju |
Brundin, S. A. T......... |
____ l Ju 40, |
Brunius, F. E........... |
1 E |
Brunnberg, E. A......... |
____ I K |
Brunnberg, H. A........ |
1 In |
Bruno, C.-A............. |
I E |
Bruno, G. F............. |
. I Fi 3, 19, Ci |
Brytting, O. E.......... |
.. . . I Ju |
Bundsen, S. E. F........ |
I In 27; II In |
Bunner, T. Å. G......... |
. . . . I Ju 19, In |
Burcgrcn, T............. |
. . . . I S 10, K |
Burén, C.-D. E.......... |
I K |
af Burén, H................. I Fö 11
Butler, P................... I In 18
Bylund, O. A. T............. I E 47, 48
Bystedt, K. Britt-Marie...... I Ci 10
Bystedt, R. R............... I Fi 25
Byström, A. S. T............ I Fi 1
Bååw, H]................... I Ju 24
Backlund, B................ I E 33
Bäckstrand, K. G. M......... I K 24
Bäärnhielm, G. M............ I Jo 15
Böre, C. O. H............... I E 33
Börjesson, M. R............. I In 44
C.
Callans, N. P. A........... I Fi 10, 25, 35
Canarp, C. S. T.............. I Fi 5
Carbell, E. E. E. (II)........ I Jo 9
Cardelius, E. C. F............ I Fi 3
Carlberg, B. A............... I E 33
Carlberg, E. R............... I E 33
Carle, B.................... I K 19
Carlson, S. L................ I U 5
Carlsson, A. G. A............ I In 15
Carlsson, A. R............... I H 5
Carlsson, C. E. (I)........... I Fi 16
Carlsson, C. W. (II).......... I In 20
Carlsson, Gunnel............ IS 22
Carlsson, G. A. V............ IS 19
Carlsson, I.................. I K 29
Carlsson Mared, H. S......... I Ju 12
Carlsson, N. G............... I Ju 20, 21
Carlstein, R. (II)............ IS 8
Carlsten, C. A............... I In 10
Carlsten, C. J............... I K 23
Cars, G. F. O................ I U 6, Ci 6
Casparsson, K. R. . II In 1
Cassel, L. D. (II)........ I U 1, 6, In 28
Castemark, E. O............. I Fö 18
Cavalli, P. A. H............. I Ci 3
Cederstrand, J. E............ I In 44
Cederwall, G. F. E.......I Fi 5, 29, 32, E 44
Cervin, U. A................ I Ju 15
Christell, B. U. E............ I Fö 9, Fi 33
Christianson, G. A....... I Fö 8, 13, 14, 22
Clemedsson, C.-J............. I E 25
Conradi, E. G. F............. I Ju 2
Cosmo, C.-J. O.............. I Ju 41
Crabo, S. G................. I Fi 26
Croneborg, K. O. R.......... I H 12
Cullbrand, G................ I E 40
Curman, H.................. I Ju 21
Curtman, C. W.............. I U 5, Fö 1
D.
Dagborn, O. H.............. I Fi 10
Dagerholm, K. F. E.......... I E 42
Dahl, A. E.................. I Jo 21
Dahlberg, B. C. I............ I Fö 17
Dahlberg, G................. I In 14
Dahlberg, S................. IS 9
Dahlberg, S. A. R............ I K 4
Dahlén, P. O. R............. I Ju 14
Dahlerus, B. H.............. I K 24
Dahlerus, B. J............... I U 8
Dahlgren, I. J. G......I In 21, 23, 33, 40, 45
6
42
3
1
26
6
17
17
17
17
10
15
33
1
1
33
33
47
20
12
31
22
33
1
33
10
3
7
16
5
40
20
17
18
12
21
3
20
24
44
1
14
29
21
46
16
21
1
11
33
25
4
28
46
44
2
53
7
23
21
48
2
29
1
21
7
30
437
Riksdag sberättelsen år 1963
Dahlin, A. R....... |
I |
E |
33 |
||||
Dahlin, P. G. A..... |
I |
Ju |
12 |
||||
Dahikvist, H. V. ... |
1 |
H |
15 |
||||
Dahllöf, U......... |
I |
E |
33 |
||||
Dahlman, S.-O..... |
I |
Fi 24, |
In 5, |
20, |
33, |
45 |
|
Dahlqvist, 0. R. F. . |
I |
E |
15 |
||||
Dahlqvist, S. O..... |
I |
Jo |
4 |
||||
Dahlsten, G. O. L. .. |
I |
Fi |
19 |
||||
Dahlström, B. E. ... |
I |
Jo |
10 |
||||
Dahlström, G...... |
I |
In |
31 |
||||
Dahlström, Greta ... |
I |
In |
17 |
||||
Dahlström, G. E. ... |
I |
Fi |
29 |
||||
Dahlström, L. E. R. |
I |
Fi |
35 |
||||
Dahlström, Å. V. ... |
I |
Fi |
3 |
||||
Dahmén, E. V. H. .. |
I |
Fi |
26 |
||||
Dalén, Ingrid K. ... |
I |
S |
9 |
||||
Dalenius.^T. E..... |
I |
Ju |
1 |
||||
Danelius, H. C. Y. .. |
I |
Ju |
17 |
||||
Danell, C. A........ |
I |
Jo |
26 |
||||
Danielsen, N........ |
I Fi 7, |
H |
2 |
||||
Danielson, N.-G. F. . |
I |
H |
5 |
||||
Danielsson, A....... |
I |
Ju |
11, |
Jo |
10 |
||
Danielsson, A....... |
I |
E |
33 |
||||
Danielsson, G....... |
I |
Fi |
5 |
||||
Davidson, R. D. L. . . |
I |
Jo |
22 |
||||
Davidsson, D. E. W. |
I |
H |
5 |
||||
De Geer, C.......... |
I |
Jo |
17 |
||||
Degerman, Kerstin . . |
I |
E |
29 |
||||
Delin, L. A......... |
I Jo |
1, |
H |
13 |
|||
Dennemark, S....... |
I |
Ju |
37 |
||||
Deshayes, B. A...... |
I |
Fö |
15 |
||||
Digman, H. M....... |
I |
Jo |
14 |
||||
Dillén, B. O......... |
I K |
8, |
15, |
23 |
|||
Djurberg, L. G. H. . . |
i |
K 1 |
In |
5, |
44 |
||
Dopping, S. P. O. . . . |
I |
Fi |
3 |
||||
Dryselius, S. V. Atson |
I |
Fi |
19, |
21 |
|||
Duvhammar, P. B. 0. |
I |
E |
33 |
||||
Dyrssen, G. P. T. ... |
I Ju |
50, |
H |
13 |
|||
E. |
|||||||
Ebeling, F. H....... |
I |
Jo |
1 |
||||
Eberstein, G. A...... |
I |
Ju |
8 |
||||
Eckerberg, E. L..... |
I |
Fi |
2 |
||||
Eckerberg, P. A..... |
. I |
S |
11, |
Fi |
14, |
25 |
|
Eckersten, I. E...... |
. I |
Fi 7, |
9, |
21, |
26 |
||
Edblom, F.......... |
I |
Jo |
17 |
||||
Edelstam, E. A...... |
I |
U |
1, |
K |
6 |
||
Edenberg, W........ |
I Fö 1 |
7 |
|||||
Edgardh, C. H. H. ... |
I |
Ci |
4 |
||||
Edgren, G.......... |
I |
Fi |
31 |
||||
Edling, M........... |
I |
S |
24 |
||||
Edling, N. P. J...... |
I Fi |
1, |
Jo |
14 |
|||
Edling, S. Å........ |
I |
Ju |
27 |
||||
Edlund, C. B........ |
I |
Fi |
16, |
26 |
|||
Edsfeldt, L. H....... |
I |
Fi |
19 |
||||
Edsman, K. O....... |
I |
Fi |
25 |
||||
Edstrand, K.-I...... |
. I |
Ju |
18, |
Fi |
29, |
34 |
|
Edström, G. (I)..... |
I |
S |
17 |
||||
Edström, K. S....... |
I |
Fi |
19, |
In |
33 |
||
Edwall, E. H. A. . . |
I |
In |
17 |
||||
Edwall, P. A. R..... |
1 |
E |
21 |
||||
Eeg-Olofsson, A. O. G. |
I |
S |
23 |
||||
Eek, H............. |
I |
Ju |
37, |
54 |
|||
Egardt, K.......... |
I |
Fi |
28 |
||||
Egedahl, N. Hj...... |
I |
K |
20, |
23 |
|||
Ehinger, A.......... |
I |
In |
31 |
Ehnbom, E. B. A. ... |
... I |
Fi |
2, |
23, |
In |
36 |
Eichs, S. M......... |
I |
K |
29 |
|||
Ejdemo, B. E. H..... |
I |
Jo |
19 |
|||
Ekberg, K. G....... |
I |
K |
5 |
|||
Ekblom, K. Rangel M. |
I |
E |
43 |
|||
Ekblom, N. A. A. ... |
I |
S |
13 |
|||
Ekblom, O.......... |
I H 9, |
In |
43 |
|||
Ekbom, C. A. H..... |
I |
In |
14 |
|||
Ekdahl, L. L. G. . |
I |
U 3 |
, 8 |
|||
Ekdahl, 0. G......... |
I S |
19, |
Fi |
14 |
||
Ekdahl, S. V. B. . |
I |
K |
27 |
|||
Ekelund, Marianne . . |
I |
E |
33 |
|||
Ekelund, S. F. A. . |
I |
Jo |
16 |
|||
Ekelöf, P. 0......... |
I |
Ju |
40 |
|||
Ekendahl, Sigrid H. E. |
(II) • |
I |
s |
18 |
||
Ekerman, S. A. L..... |
I |
E |
33 |
|||
Ekholm, K. W....... |
I |
E |
29 |
|||
Eklund, E. G........ |
I |
Fi |
12 |
|||
Eklund, E. P. G...... |
I Fi |
8, |
16 |
|||
Eklund, K. A....... |
I |
Ci |
10 |
|||
Eklund, S............ |
I |
In |
43 |
|||
Eklöf, K. G. A....... |
I |
H |
17 |
|||
Ekman, A. G......... |
____ I |
Ju |
11 |
E |
33, |
51 |
Ekman, C. G......... |
I |
Ju |
30 |
|||
Ekman, J............ |
I |
Jo |
27 |
|||
Ekman, S. G......... |
I |
Fi |
13 |
|||
Ekner, T............ |
I |
In |
20 |
|||
Ekström, A....... |
I |
Ju |
15 |
|||
Ekström, Evy E. M. . . |
I |
E |
33 |
|||
Ekström, T. A........ |
I |
Fi |
26 |
|||
Eländer, K. O....... |
I |
In |
41 |
|||
Elf, G. A............ |
I |
s |
12 |
|||
Elfman, N.-O........ |
I |
E |
43 |
|||
Elftman, G. S. V...... |
I |
Ci |
5 |
|||
Elfving, 0. G. C...... |
I |
K |
30 |
|||
Elgqvist, Inga....... |
I |
E |
34 |
|||
Eliasson, L. M. (II) . . . |
I |
Fö |
17 |
|||
Eliasson, N. J. L..... |
I |
K |
14, |
In |
33 |
|
Eliasson, P. E........ |
I |
Jo |
29 |
|||
Eliasson, Th......... |
I |
E |
39 |
|||
Ellegård, H. A....... |
I |
E |
33 |
|||
Elliot, K. E.......... |
. . . I |
Ju |
4, |
40, |
K |
19 |
Ellmén, S.-E. G...... |
I |
K |
19 |
|||
Elmbrant, S. A. L. . |
I |
Ci |
2 |
|||
Elmén, Brita D. (II) . . |
I |
Ju |
1 |
|||
Elmgren, A.......... |
I |
s |
23 |
|||
Elmgren, B. F. (I) . . I |
Ju 34, |
j 6 |
In |
16, |
37, |
44 |
Elmhorn, Kerstin . . . . |
I |
Ju |
20 |
|||
Elmroth, A. E........ |
I |
In |
15 |
|||
Elofsson, A. F........ |
I |
K |
12 |
|||
Elsin, P. E........... |
I |
Ju |
54 |
|||
Elwing, C. M......... |
I |
Ju |
41 |
|||
Emers, Jane I. J...... |
I |
In |
21 |
|||
Emilsson, P. M. B. . |
I |
Jo |
9 |
|||
Enander, G. M....... |
I |
Jo |
29 |
|||
Engdahl, N. P. E..... |
I |
K |
3 |
|||
Engel, A. G. W....... |
I |
In |
21. |
47 |
||
Engfors, B. G. 0...... |
I |
Fö |
9 |
|||
Englund, Ingegerd____ |
I |
S |
21 |
|||
Englund, K. G. Å..... |
I H |
5, |
12 |
|||
Engländer, R......... |
I |
E |
24 |
|||
Engqvist, C. 0....... |
Ju |
4, |
40 |
|||
Engström, A. Y...... |
I Fö |
20, |
E |
25 |
||
Engström, E. H...... |
I |
E |
33 |
|||
Engström, G. T....... |
I |
S |
20 |
|||
Engström, K. Olof N. . |
I |
E |
17 |
|||
Engström, M......... |
I |
S |
16 |
438
Personregister
Engström, Stina....... |
. I S 8, Fi 29, |
Jo |
9 |
Fenger, S. O. S......... |
..... I E 2 |
Engström, S. 0. L..... |
...... I |
In |
1 |
Fernlund, S. F......... |
..... I Fö 21 |
Enhörning, H. A....... |
...... I |
In |
44 |
Finnberg, K. V. B...... |
..... I In 38, 44 |
Enmark, A............ |
..... I |
In |
21 |
Fjelkner, A. W......... |
..... I Ju 28, 43 |
Enocson, J. G. R...... |
..... I |
K |
29 |
Fjellander, N. E. B..... |
.... I Fö 3, Ci 9, 10 |
Enskog, C.-G. B. (II) . . |
..... I |
In |
46 |
Flinck, K.-E........... |
..... I E 30 |
Erbacke, K. G......... |
...... I |
Fi |
30 |
Flodström, A. I........ |
|
I |
K |
29 |
..... I In 39 |
||
Erici, B. H............ |
...... I |
s |
12 |
Fockstédt, S........... |
..... I U 5 |
Erichson, B.-L........ |
...... I |
Fö |
9 |
Fogelklou, E. L. E...... |
..... I Ju 43 |
Ericson, F. C. W....... |
...... I |
Fi |
24 |
Foghelin, T. T. M....... |
..... I H 6, 14 |
Ericson, F. L.......... |
..... I Fi 12, |
Jo |
17 |
Folke, U. I............. |
..... I Fö 21 |
Ericson, Gerhard...... |
...... I |
S |
8 |
Fornander, J. N.-U..... |
..... I Ju 19 |
Ericson, L. G.......... |
...... I |
E |
28 |
Fornstad, B. F......... |
..... I Fi 32 |
Ericson, N. A. F....... |
...... I |
E |
33 |
Fors, S. R............ |
I E 8, 11, 15, In 15 |
Ericsson, C.-H......... |
...... I Ju |
1, |
19 |
Forsberg, S. B.......... |
..... I E 33 |
Ericsson, G........... |
...... I |
Jo |
28 |
Forshell, P. O. V....... |
..... I U 4 |
Ericsson, G. M........ |
...... I |
Ju |
15 |
Forslund, E. B......... |
..... IS 6 |
Ericsson, H. M........ |
...... I |
In |
17 |
Forslund, K. E......... |
..... I In 41 |
Ericsson, J. A. (I)..... |
. I Fi 26, 33, |
Jo |
5 |
Forss, K. J. R.......... |
..... I In 28 |
Ericsson, K. G. V...... |
..... I E |
28, |
36 |
Forssblad, D........... |
..... I H 9 |
Ericsson. S. J. G....... |
...... I |
Ci |
8 |
Forssell, E. E.......... |
..... I E 10 |
Ericsson, S. K. J...... |
...... I |
Jo |
9 |
Forssell, E. G. B........ |
..... I Ju 1 |
Ericsson, Y. A. R. .. I |
Jo 24, 27, 30, |
H |
ii; |
Forssman, H. A........ |
..... I In 21 |
II |
H |
i |
Forssman, S. P. M...... |
..... I S 18, In 39 |
|
I |
s |
8 |
..... IS 8 |
||
Eriksson, B. A........ |
...... I |
H |
12 |
Forsström, A. AV. C. . . . |
..... I Fö 6 |
Eriksson, E. K........ |
...... I |
In |
21 |
Forsström, E. G. A..... |
..... I E 45 |
Eriksson, G. A. V...... |
...... I |
Ju 49 |
Forsström, K.-E....... |
..... I Ci 1 |
|
Eriksson, G. E........ |
.... I Fö 9, |
Fi |
25 |
Forstadius, E. L. AV. ... |
..... I Ju 30 |
Eriksson, G. E. S...... |
...... I |
S |
9 |
Fosselius, L.-E........ |
..... I Ju 28, Fi 26 |
Eriksson, G. L....... I |
Ju 34, Jo 5, |
In |
3 |
Frank, B. S........... |
|
Eriksson, G. T......... |
. .. I Ju 1, 10, |
19, |
57 |
Frank, P. W.......... |
..... I In 33 |
Eriksson, J. E. (I)..... |
...... I |
Fi |
16 |
Franklin, F........... |
..... IS 8 |
Eriksson, Nancy M. (II) |
...... I |
S |
5 |
Franzén, B. K. V...... |
..... I E 1 |
Eriksson, S........... |
...... I |
Jo |
17 |
Franzén, Margareta .... |
..... I In 21 |
Eriksson, S.-E......... |
...... I |
E |
43 |
Franzén, N. O......... |
..... I K 16 |
Eriksson, S. T. V...... |
I |
Jo |
21 |
Franzén, N. P......... |
..... I Fö 13 |
Eriksson-Öst, 0. V..... |
...... I |
K |
27 |
Fredén, E............. |
..... I H 13 |
Erlander, S. B......... |
...... I |
K |
21 |
Fredlund, L. S........ |
|
Erlander, T. F. (II) ... . |
...... I |
U |
5 |
Fredriksson, G. B...... |
..... I Ju 21 |
Ernest-Börestam, Eva . |
...... I E 7, |
Jo |
17 |
Fremlin, R. N. G...... |
..... I E 44 |
Ernulf, M............. |
...... I |
Ju 22 |
Frenne, N. G. H....... |
..... II H 1 |
|
Esbo, H. V. 0......... |
...... I |
Jo |
31 |
Frey, T. S:son........ |
..... I In 21 |
Eskilsson, C. E. (I)..... |
I K 16, E 10, |
In |
42 |
Friberg, A. A.......... |
..... I E 29 |
Esping, E. B.......... |
...... I |
K |
19 |
Friberg, H. C.......... |
|
Esping, L.-E.......... |
...... 1 |
Jo |
1 |
Friberg, S. A.......... |
|
Esseen, J. Å. B........ |
..... I |
In |
23 |
Friberger, E. G......... |
|
Ewerlöf, Elsa H. E..... |
...... I |
K |
13 |
Fridh, K. G........... |
|
Fridolin, H. R......... |
..... I Fi 26 |
||||
Fried, T. K.-A......... |
..... I Jo 17 |
||||
P. |
Fries, N. T. E......... |
..... I E 33 |
|||
Fagerholm, P. 0....... |
...... I |
U |
7 |
von Friesen, 0. B. (II) . |
..... I In 1 |
Fägring, R. S......... |
...... 1 |
In |
21 |
von Friesen, S......... |
..... I E 30 |
Fahlander, T. I........ |
...... I |
K |
19 |
Frietsch, O. R......... |
..... I H 13 |
Fahlander, V. M. J..... |
. . I U 2, In 21, |
Ci |
1 |
Frisk, J. I. Hj......... |
..... I E 31 |
Falk, E. G. R......... |
...... I |
Jo |
29 |
Frithiof, L.-A......... |
..... I In 21 |
Falk, G. A............ |
...... I |
K |
i 4 |
Frithiofson, K. A. F. ... |
..... I Fö 10 |
Falk, H. A............ |
...... I |
U |
8 |
Fritzdorf, K. B........ |
..... I Ci 6 |
Falk, M. C............ |
...... I |
II |
10 |
Fronaeus, S. A........ |
..... 1 E 30 |
Falkenmark, P. A...... |
...... I |
K |
25 |
Frykholm, A. Y...... |
...... IU 5 |
Fallenius, B. A........ |
2 |
Frykholm, N. O...... |
...... I In 44 |
||
Fastbom, E. L........ |
...... 1 |
Fi |
5 |
Fröding, N. G. O. (II) .. |
|
Faxén, K.-O.......... |
. . I S 7, Fi |
26, |
31 |
Fröjd, S. A........... |
. I In 28, 33, 42, 45 |
Fehrm, E. M.......... |
...... [ E |
2:''., |
31 |
Funke, G. AV.......... |
...... I E 44 |
von Feilitzen, S........ |
...... I Ju |
15, |
40 |
Fälldin, N. O. T. (II) . . |
...... I S 12, K 29 |
Fcldt, K.-O........... |
...... I Fi |
25, |
31 |
Fällman, K. E......... |
...... I Fö 21 |
439
Riksdag sberättelsen år 1963
G. |
Gustafsson, G. Å............ |
I |
Fi |
7 |
|||
Gustafsson, H. L. (II) I U 4, K 5, In 44, |
Ci |
4 |
|||||
Gabrielson, L............ |
____ I |
Ju |
31 |
Gustafsson, J. A. T. (II)...... |
I |
Fi |
14 |
Gabrielsson, I........... |
I |
E |
1 |
Gustafsson, L. B............. |
I |
Jo |
22 |
Gamstedt, E. V.......... |
____ I |
Ju |
40 |
Gustafsson, M. G. (II) ... . I Fö 2, |
16, |
In |
49 |
Ganelius, T. Hj.......... |
I |
E |
31 |
Gustafsson, N.-E. (I)......... |
I |
In |
20 |
Garff, K. A............. |
I |
K |
4 |
Gustafsson, N. H............ I Jo |
9, |
25 |
|
Garland, S.-O........... |
I |
E |
33 |
Gustavsson, B. T. (I)........ |
I |
Fö 12 |
|
Garpe, D. A. J.......... |
I Ju 38, K 14 |
In |
33 |
Gustavsson, J. O............ |
I |
K |
21 |
Gehlin, J. H. M.......... |
____ I |
Ju |
55 |
Gustavsson, R. (II).......... |
I |
S |
11 |
Geijer, E. E. K. R....... |
____ I |
Fl |
13 |
Gyllenram, K. Å. G.......... |
I |
Fö 11 |
|
Geijer, J. L. (I). I Ju 27, 31, 46, S 3, 24, |
E |
51 |
Gyllensvärd, K. J. G......... |
I |
Ju |
12 |
|
Gerhard, I.............. |
____ I |
E |
33 |
Gyllenswärd, C. E........... |
I |
Fö 20 |
|
Gerle, B. 0............. |
.... I Ju 20, |
In |
21 |
Gynnerstedt, T. K. V........ |
I |
E |
36 |
Gierow, K. A............ |
I |
E |
30 |
Gårdstedt, H. B............. |
I |
E |
3 |
Gihl, K. I. T. N......... |
I |
U |
7 |
Göransson, C. G. N.......... I |
E |
36, |
40 |
Gillberg, J. A. E......... |
____ II |
H |
1 |
Göransson, H. P............. |
I |
Ju |
10 |
Gillberg, K. E........... |
.... I Ju 9, |
Fi |
29 |
Göransson, J. A............. |
I |
In |
10 |
Gillström, A. K. (I)...... |
I Fö |
10, |
17 |
Göransson, T. Å. J........... |
I |
Jo |
26 |
Girell, B. H............. |
____ I |
In |
35 |
||||
Gissler, T............... |
____ I |
E |
40 |
||||
Glad, S. T.............. |
I |
E |
33 |
||||
Glimstedt, E. G......... |
____ I |
E |
30 |
H. |
|||
Glimstedt, G............ |
____ I |
Ju |
8 |
||||
Godlund, S. A. I......... |
I K 22, In |
28, |
33 |
Haeggblom, E. E. (II)....... I |
Jo |
12, |
17 |
Goldschmidt, H. A....... |
I |
Jo |
8 |
Hagander, J. H.............. 1 K |
23, |
Jo |
17 |
Gottfridsson, E. H. R. ... |
____ I |
U |
7 |
Hagardt, S. A. O............ |
I |
K |
20 |
Gouiedo, L. H........... |
____ I |
E |
33 |
Hagberg, A. E............... I Fi |
15, |
Jo |
14 |
Grabö, P. E............. |
____ I |
Jo |
17 |
Hagberg, E. R. (I)........... |
I |
Fi |
14 |
Grafström, E. 0. H...... |
____ I |
K |
8 |
Hagberg, L................. |
I |
Ju |
24 |
Grahn, F. T............. |
I |
K |
8 |
Hagbergh, C. E.............. |
I |
Ju 24 |
|
Gralén, N. G. J.......... |
____ I E |
30, |
31 |
Hagbergh, G. G. E____I E 31, 42, |
46, |
47, |
48 |
Granath, K.-E........... |
I S 5, 8, 22, |
In |
21 |
Hagelin, N. P............... |
II |
In |
1 |
Granlund, K. Å......... |
____ I |
Jo |
27 |
Hagnell, H.................. |
I |
Fi |
31 |
Granström, K. 0........ |
____ I |
E |
27 |
Hagsand, E. G.............. |
I |
Jo |
25 |
Granström, S. E......... |
I |
Fi |
27 |
Hagskog, E. H.............. |
I |
In |
14 |
Grauers, R.............. |
I |
E |
24 |
Hagström, A. G............. |
I |
Fi |
31 |
Grebäck, E. H. (II)...... |
____ I |
Ju |
38 |
Hagström, E................ |
I |
S |
1 |
Green, P. A. B.......... |
____ I |
Fö |
21 |
Hagström, F. A. G........... |
I |
E |
9 |
Grenander, N........... |
. . . . I Ju 24, H |
9 |
Hagström, Kerstin M......... |
I |
Ci |
5 |
|
Groth, G. S............. |
I |
Ju |
1 |
Hahn, E. G................. |
I |
H |
5 |
von Grothusen, C.-J. C. . . |
____ I |
Ci |
1 |
Hahn, G. A................. |
I |
E |
45 |
Grudemark, E. A. F...... |
____ II |
In |
1 |
Hahr, E. O................. |
I |
Ju |
15 |
Grundin, I. W........... |
I |
Ju |
27 |
Hakeman, Elin.............. |
I |
In |
1 |
Grunewald, G. V......... |
I |
E |
33 |
Haldén, J. O. F............. 1 |
E |
32, |
33 |
Grunewald, K. R........ |
I S 14, 15, |
In |
21 |
Hall, G. V.................. I K 18, |
Jo |
1 |
|
Griibb, E. 0............ |
____ I |
u |
3 |
Hall-Mikaelsson, Barbro...... |
I |
Ju |
19 |
Gråby, L............... |
I |
s |
8 |
Hallén, H. M................ |
I |
Ju |
14 |
Gräslund, L. 0.......... |
I |
Ci |
6 |
Hallerbv, N. E.............. |
I |
S 5, 8 |
|
Grönberg, Ann-Margret . . |
____ I |
S |
1 |
Hallgren, L. O............... |
1 |
Fö |
18 |
Grönberg, A. R. A....... |
I |
Ju |
29 |
Hallin, G. E......... I Fö 4, 9, 15, |
21, |
Ci |
6 |
Gröndal, H. 0. F........ |
... I In 4, |
41, |
42 |
Hallman, E. R.............. |
I |
Fi |
19 |
Grönhagen, N. O........ |
____ I |
In |
44 |
Hallnäs, S. J. A............. |
I |
Fi |
25 |
Grönlund, C. E.......... |
I Jo |
4, |
17 |
Hallström, H. G. F.......... |
I |
S |
6 |
Grönlund, G. B. H....... |
____ I |
Jo |
25 |
Hambraeus, G. A............ |
I |
E |
32 |
Grönwall, A. J. T........ |
I In |
10, |
15 |
Hamdahl, B. O.............. |
I |
Ju |
15 |
Gudmundsson, N. H..... |
I |
K |
10 |
Hamilton, H. J. F.-A. (II) ... . |
I |
Jo |
15 |
Gulbrandsen, O. G....... |
I |
Jo |
17 |
Hamilton, H. P.............. |
I |
Jo |
7 |
Gullnäs, S. I............ |
I |
U |
7 |
Hammarström, Ingrid L...... |
I |
E |
33 |
Gunnarsson, N. G. A..... |
I In |
10, |
43 |
Hamrin, M. T. P. (II)........ |
I |
Ju |
12 |
Gunne, A. Kristina M. (II) |
I |
In |
46 |
Hamrin, R. Y. (II).......... |
I |
In |
16 |
Gustafson, S. H. (II)..... |
I |
Fi |
26 |
Hamrin-Thorell, Ruth (I)..... |
I |
Ju 22 |
|
Gustafson, Torsten V..... |
I |
E |
30 |
Hannerz, D. G. L............ |
I |
Jo |
8 |
Gustafsson, Anna-Greta .. |
I |
E |
50 |
Hansen, B.................. |
I |
S |
7 |
Gustafsson, C.-E. H...... |
I |
E |
33 |
Hansen, H.-J................ |
I |
Jo |
10 |
Gustafsson, G. E. (II) .... |
... I S 23, |
In |
16 |
Hanson, G. H. (I)........... |
I |
In |
3 |
Gustafsson, G. H. (II)____ |
I |
K |
7 |
Hanson, J. M............... |
I |
Fi |
34 |
440
Personregister
Hanson, P.-O. (I)...... |
..... I Fö 19 |
Herner, S. G.......... |
I Ju 42 |
|
Hansson, A........... |
..... I Jo 30 |
Hemgård, Birgit K. . . . |
1 E 7 |
|
Hansson, G. H. (I) .... |
..... I Ju 38 |
Hernmarck, A. G. M. .. |
...... I |
Ju 38, 43 |
Hansson, K. B. G...... |
......I Fi 25 |
Hernroth, U. N....... |
I K 18 |
|
Hansson, N. B. (I)..... |
..... I Jo 29 |
Herolf, F. O. R........ |
I Fö 13 |
|
Hansson, N. G. (II) .... |
..... I Jo 11, 17 |
Herrlin, A. K.-M....... |
...... |
I In 19 |
Hansson, N. G. T...... |
..... I E 33 |
Herrlin, S. G. S........ |
I In 44 |
|
Hansson, N. L......... |
..... I E 24, H 15 |
Hesselblad, F. E....... |
I Fö 18 |
|
Hansson, S. F. (II) .... |
..... I In 28, 33 |
Hesselblad, G......... |
I E 25 |
|
Hanström, C. G. L. P. .. |
...... I Fö 4 |
Hesselström, O. B..... |
...... |
I H 10 |
Hanström, T. V....... |
..... I K 1, Fi 35 |
Hesser, S. C. E. T...... |
...... I Ju 22, Jo 31 |
|
Hartvig, P. Å......... |
..... I H2,9 |
Hessler, H............ |
I Ju 32 |
|
Halsserot, Brita....... |
...... I S 8, 22 |
Hessler, J. T. H....... |
...... I |
E 10, 33 |
Hasselrot, S. B........ |
...... I Fö 20 |
Heuman, C. H. M...... |
...... I |
Ju 18, 46 |
Hedberg, Gunvor E. M. |
...... I E 34 |
Hilding, B. B. I....... |
I E 11 |
|
Hedborg, G. T.......... |
...... I Fi 26 |
Hilding, S. H.......... |
I E 34 |
|
Hedelius, F. E. 0...... |
...... I E 17 |
Hiljding, S. G. O...... |
I Ju 55 |
|
Hedén, C.-O........... |
...... I Fö 21 |
Hillbo, A. O........... |
I Fi 30 |
|
Heden, P. A. G........ |
...... I In 34 |
Hiort, H. A........... |
...... I |
Jo 16, 18 |
Hedén, T............. |
...... I In 15 |
Hirsch, G............. |
I S 18 |
|
Hedfeldt, N. E........ |
...... I Ju 8, 9 |
Hjalmarson, H. H..... |
I H 15 |
|
Hedin, C. E. (II)...... |
...... I In 37, 44 |
Hjalmarsson, B. A. S. .. |
...... I |
Jo 17, 24 |
Hedkvist, C. H........ |
...... I E 27 |
Hjalmarsson, S. O. R. . |
I K 23 |
|
Hedlén, B. R.......... |
...... I E 27 |
Hjelm, K. G. L........ |
i K 11, Jo |
2, 17, 30 |
Hedlund, E. Å........ |
...... I Fi 14 |
Hjelmqvist, I. K. R. ... |
I E 2 |
|
Hedlund, G. (II)...... |
...... I In 5 |
Hjelmqwist, K.-G. H. .. |
I S 2 |
|
Hedlund, Y........... |
...... IS 11 |
Hjern, B. K. L........ |
____ I Ju |
16, E 41 |
Hedström, A.......... |
...... I Ju 12 |
Hjort, K. G. M........ |
...... |
I K 10 |
Hedström, B. F....... |
...... I E 33 |
Hjorth, R............. |
I Jo 17 |
|
Hedström, B. L. G. O. . |
...... I K 24 |
Hjorth, T............. |
I S 17 |
|
Hedström, L. E....... |
...... I U 7 |
Hjöme, H. E.......... |
...... I |
In 33, 49 |
Hedvall, Rut......... |
...... I In 21 |
von Hofsten, Greta---- |
I S 11 |
|
van der Heeg, N....... |
...... I H 10 |
von Hofsten, S. E. C. .. |
I In 2 |
|
Heffler, G............. |
...... IS 10 |
Hofvander-Insulander, I |
. L.... |
I Fö 14 |
Heffler, H............ |
...... IS 8 |
Hollunger, E. G....... |
I E 15 |
|
von Heideken, P. G..... |
..... I Ju 50 |
Holm, J. L............ |
I S 9 |
|
Heimburger, H. A..... |
...... I K 16 |
Holm, K. E........... |
I S 2 |
|
Heimer, Gunnar....... |
I E 15 |
Holm, N. E.......... |
I U 7 |
|
Heimer, Gösta........ |
...... I Fi 19 |
Holm, P.............. |
I Jo 17 |
|
Hejneman, Y. L....... |
...... I Jo 9 |
Holmberg, B.......... |
I E 33 |
|
Heldtander, T......... |
...... I E 17 |
Holmberg, C. V........ |
I Ju 57 |
|
Helén, N. G. (II)...... |
......I K 16, E 33 |
Holmberg, E. G....... |
...... I |
Ju 34, 54 |
Hellberg, K.-E........ |
...... I S 8, E 50 |
Holmberg, G.......... |
IS 8 |
|
Hellberg, 0. A. 0:son . . |
...... I Ju 20 |
Holmberg, K. E. G. . . . |
I E 33 |
|
Helleberg, N.......... |
...... I Fi 3 |
Holmberg, K. G. I. ... |
I E 3 |
|
Hellerström, S. C. A. ... |
...... I In 14, 31 |
Holmberg, N. E. G. ... |
I In 16 |
|
Hellner, E. M......... |
I S 2, In 24, 27, 37 |
Holmberg, P.-E...... |
I In 44 |
|
Hellner, J. E.......... |
I Ju 22, 30, 51, 52 |
Holmberg, P. H. A. ... |
...... |
I S 7 |
Hellners, K. V........ |
...... I Ju 22, 53 |
Holmberg, Y......... |
I K 18 |
|
Hellström, G. N. H. . . . |
...... I U 8 |
Holmbäck, Å. E. V. . . |
II In 1 |
|
Hellström, L. T........ |
...... I Fi 29 |
Holmgren, H. K. H. . . |
I Ju 47 |
|
Hellström-Olsson, Rosa |
...... IS 8 |
Holmgren, J. F....... |
I Fö 9 |
|
Helmers, D........... |
. . . I Ju 15, Fi 26 |
Holmquist, B. G...... |
.. I K 2C |
, Fi 7, 30 |
Henckel, T. G......... |
...... I Fi 20 |
Holmqvist, E. B. (I) . |
I Fi 16 |
|
Henkow, K. G. I...... |
...... I Ju 4, 40 |
Holmqvist, S. E...... |
I In 9 |
|
Henning, C. H. H...... |
...... I Fö 5 |
Holmstedt, G. F...... |
I S 6 |
|
Henrikson, C, T....... |
...... I K 18, 29 |
Holmsten, R. G...... |
I In 47 |
|
Henrikson, E. L....... |
...... I In 7 |
Holmström, E. W..... |
I Fö 8 |
|
Henriksson, A......... |
...... I E 33 |
Holmström, L.-G..... |
I E 1 |
|
Henriksson, G. A...... |
...... I E 6, 33 |
Holmström, S. J. R. .. |
...... I Fi 5, Jo 17 |
|
Henriksson, K. I....... |
...... II H 1 |
Holmvall, Karin M. ... |
I E 7 |
|
Henrysson, S.......... |
...... I E 33 |
Hoppc, E. G......... |
I E 34 |
|
Herberts, G. E........ |
...... 1 E 15 |
von Horn, K. R. L. R. |
I Jo 16 |
|
Hermanson, E. W..... |
...... I Ju 47 |
Hubendick, P. E...... |
I E 33 |
|
Hermansson, H. E. (I) . |
...... I Jo 29 |
Huggert, E. A. F..... |
■ I E 15 |
|
Hermansson, H. V..... |
...... I E 33 |
Hugoson, M.-Å....... |
I E 31 |
|
Hermansson, N. T..... |
...... I U 5 |
Hult, B. V........... |
I Ju 1, 18 |
|
\öj[ |
samt. |
441 |
Rlksdagsberätteliien
Riksdagsberättelsen år 1963
Hult, L. H. F. W............ I E 29
Hult, N. E. J............... I U 7
Hulterström, A. N. O........ I Jo 21
Hulthén, L.................. 1 E 33, 44
Hultln, E. Å................ I Fö 15
Hultln, G. V................ I K 1
Hultln, M. G................ I E 33
Hultqvist, L. G. ............. I Fi 21
Hultqvist, S. E. H........... I In 11
Hultström, L. A. I........... I S 16, 18
Husén, T........... I Ju 20, S 8, E 33, 34
Huss, K. J. L............... I Ju 15
Hiilphers, T................. I In 33
Hyblnette, Anna-Greta....... I E 33
Hydén, S. O............ I Ju 15, S 6, 16
Hygstedt, T................ I Ju 50
Hyrenius, J................. I E 46
Håkansson, H............... I E 32
Håkansson, H. E. V.......... I K 8, E 26
Håkansson, J. H. V.......... I Jo 17
Håstad, G. M. J............. I E 33
Hägerstrand, S. T. E......... I In 28
Hägglund, J. M.............. I Jo 13
Häggqvlst, E. H............. I E 47
Hähnel, F.................. I E 24
Härnqvist, K................ I E 33, 46
Härnqvlst, Margareta........ I Ju 9
Hävermark, K. G. J:son...... I Fl 3
Höfde, H. A................ I In 5
Högberg, G................. I E 15, In 7
Högberg, J. P............... I E 33
Högemark, K............... IS 8
Höglund, O. A.............. I Ju 22
Höglund, R................. I Fi 29
Högner, K. E............... I E 41
Högsell, S.-O. G............. I In 24
Högström, A................ I E 32
Högström, G................ I Fö 6
Höijer, G................... I Fö 18
Höistad, G. R............... I E 33
Höjer, E. W................ 1 Fi 33
Höjer, T. Signe............. IU 5
Hökmark, A. G.............. I Fö 10
Hölcke, O. K. L............. I K 22
Hörjel, N. J............... I K 8, 10, Fi 17
Hömgren, S................. I Fl 16
Hörnlund, Gördis K. (II)..... I In 46
Hörnquist, K. I. E........... I Fö 12
Hömström, E. J............. I E 33
Hörstadius, S. O............. I E 31
Hössjer, K. G. N............ I E 5
I.
Ingelmark, B. E............. I E 18
Inghe, P. G. .. ............. I E 29, In 1
Ingvar, L. O. A. H........... I E 30
Insulander, E. I............. I Fö 3
Isacson, B. (I)............... I Jo 17
Isaksson, D................. I E 13
Isberg, A................... IS 22
Israel, J.................... 1 In 21, 41
Ivarsson, E. Henrik......... IE 17
Ivarsson Huss, M............ IS 1
Iveroth, C. A................ I U 5
J.
Jacobaeus, A. C............. I E 44
Jacobaeus, C................ I Ju 27
Jacobson, B. A.............. I E 33
Jacobsson, A. T............. I Fi 17
Jacobsson, Carl............. IS 11
Jacobsson, E. E............. I In 15
Jacobsson, G. (I).......... I Ju 8, 9, In 33
Jacobsson, G. F. A........... I E 33
Jacobsson, P. (I).......... I Ju 45, K 17
Jagander, J.-E.............. I Ju 46
Janson, S................... I Jo 2
Jansson, B. F. (II).......... I Ju 12
Jansson, E.................. I Jo 17
Jansson, S. E........... I E 18, 38, In 22
Jansson, T. M.............. I K 14
Jardal, C. J.-G.............. I Fö 15
Jarder, J. O................. I K 10, 22
Jarméus, T. M. N............ I In 42
Jeppsson, J. T............... I In 14, 17
Jerdenius, K. E____I Fö 1, Fi 24, E 51, Jo 3
Jergling, A. G............... I E 33
Jirstam, B. H. L............. I In 44
Joge, S. F.................. I Fi 7, H 12
Johannesson, C. R........... I In 33
Johannesson, E.............. I In 49
Johannesson, E. G. V........ I K 7
Johannesson, I. V............ IS 14
Johannesson, S. G........... I Fö 20
Johanson, Anna-Stina........ I E 7
Johanson, R................ I K 4, 9
Johansson, Alf.............. IS 9
Johansson, A. E............. I Jo 12
Johansson, A. E. M..........I Ju 56, Fi 25
Johansson, A. H............. I E 1
Johansson, Erland........... IS 8
Johansson, E. Allan......... I E 23, 48
Johansson, E. O............. I In 1
Johansson, F. L. H.......... I Jo 12, 17
Johansson, G. R. (II)........ I Ju 47, S 3
Johansson, H. K. (II)........ I In 40
Johansson, Inge G........... I E 50
Johansson, J. A............. I Jo 17
Johansson, J. H............. I K 11, 12
Johansson, K. B. M. (I)...... I Ju 38, S 11
Johansson, K. G............. I Fö 4
Johansson, N. I. (I).......... I U 6, Fö 17
Johansson, N. R. (II)........ I K 17
Johansson, O. E............. I In 32
Johansson, O. F............. I In 17
Johansson, R. I............. IS 9
Johansson, S. A............. I K 9
Johansson, S. A............. I In 33
Johansson, S. E............. I Jo 18
Johansson, S.-E............. I Ju 15
Johansson, ö................ I E 33
Johnels, J. A. G............. I E 14, Jo 23
Johnsson, B. E.............. I Ci4, 7
Johnsson, Inga H. L......... I In 7, 41
Johnsson, J. H. (II)......... I E 10
Johnsson, N. O.............. I Ju 19
Jonason, S. Å. H............ I H 13
Jonasson, G................. IS 24
Jonsson, G.................. I Ju 20
Jonsson, G. D. V............ I FI 8
Jonsson, J. S. (II)........... I S 6, Jo 15
442
Personregister
Jonsson, K. E. M............ I Jo
Jonsson, K. I. .............. I K
Jonzon, S.-G. B............. I Jo
Josefson, P. L. R............ I E
Jnnaeus, H. A. G............ IS
Junel, K. B................. I E 33,
Jungefors, S. L. S............ I Fi
Juréen, L. J. F.............. I Fi 5, Jo
Jägerskiöld, S. A. F.......... I Ju
Järdler, S. A........I Fi 16, 26, In 20, 33,
Järmark, B. L............... I K
Järnbrink, H. G............. I Ci
Jönsson, G.................. IS
Jönsson, G. V............... I Jo
Jönsson, H. ................. I In
Jönsson, Ingeborg........... IS
Jönsson, L. I................ I H 3, In
K.
Kaby, N. A................. I E 3,
Kahlin, T. H. G............. IS
XVitlJöCi y i''. J................ X IX X, XXI
Kaijser, R. G. S. (I)...... I U 5, S 5,
Kaiderén, K. G.............. I Ju
Kalderén, L. G............ I K 11, H
Kallerdal, B. U.............. I K
Kamph, B. C. J............. I E
Karén, H. V................ I Fö
Karlbjörn, H. S............. I H
Karleby, O. ..... I Fö 22, K 21, E 34, Ci
Karlén, G. H........ I E 8, In 10, 13, Ci
Karlgren, G. Hj. T........... I Ju 51,
Karlin, B. G................ I E
Karling, S. I................ I E
Karlsson, E. L.............. IS
Karlsson, E. O. A............ I In
Karlsson, Eva O. (II) _____... I In
Karlsson, F. G. (I)........... I Ju
Karlsson, Georg............. IS
Karlsson, G. F.............. IS
Karlsson, H. G. B........... I H
Karlström, H. Å............. I E
Karlström, K. F............. I Ju
Karsberg, Å. L.............. I K
Kastman, M. Margareta ...... I E
Kihlbom, N................. I Ju
Kihlgren, R. W. \V:son....... I Ju
Kihlman, K. H.............. I E 8,
Kilander, B. I............... I Ju
Killander, F. W. K.......... I Jo
Kindblom, A. L............. I Jo
Kinell, E................... I Ju
Kirstein, L.................. I Ju
Kjellén, T. B................ I Fi
Kjellin, B. T. M.......... I Ju 10, 21,
Kjellman, F. H.............. I In
Klackenberg, O. H....... I H 13, Ci 9,
Klackenberg, S. L........... I H
Kleberg, J. L. M............. I Ju
Kleen, E. W. E.............. I U
Klefbom, K. H. N........... I Ci
al Klercker, E. B. T:son...... I Fi
Kling, E. H.................. I Ju
Klingberg, R. G. J........... I K
al Klintberg, R. H. F.....i.. I K 22
Knutsson-Hall, T. K......... I Fö 15
Kollberg, G. N. (II)........ I K 8, II H 1
Kolm, C. R................. I K 10
Kolmodin, K. R............. I Fö 10
Konnander, B. A. V.......... I E 23
Kragh, B................... I Jo 17
Kragh, B.R. V.............. I Fi5,7
Krantz, A. A.............. I K 23, H 12
Kristensson, Astrid M. (II) ... I Ju 40
Kristensson, A. Y. S.....,... I Ju 41
Kristensson, B.............. I Jo 17
Kristensson, F............. I H 13
Kristersson, H............... I Fi 26
Kromnow, E. Å............. I Ju 34
Kulander, H. E.............. I K 10
Kugelberg, E. K. H.......... I In 14
Kull, B..................... I Fi 27
Kull, J. I................... II H 1
Kull, K.-E.................. I In 25
Kullberg, O. G.............. I K 25
Kvarby, N. R............... I K 29, Jo 1
Kvarnbäck, J. S............. I Jo 10
Kyling, F................... IS 8
Källenius, S. I. R. (II)....... I Ju 46, S 10
Källner, C.-G................ I In 11
Källquist, K. G. E........... I E 34
Kärrlander, E. H. (II)....... I In 41
Köhler, N. G................. I Ju 8, 9, 31
Kördel, E. R................ II H 1
Körlof, A. H. V........ I Ju 12, 38, K 7, 17
L.
Lager, Brita................ IE 33
Lagerlöf, N. P.............. I Jo 10
Lagervall, A. G.............. I In 21
Lagheim, L. E............... I Ju 1
Lahnhagen, R............... I E 51
Landahl, O. S. H............ I Jo 26
Landberg, Maj-Lis........... IS 22
Landerholm, C. T............ I Fi 19
Landgren, H. B.............. I E 26
Landh, L. V.....„■........... I Ju 38
Lane, S.............. I Jo 29
Langdal, FL................ I Jo 11
Lange, N. G. (I)............. I U 5
Lannefjord, S. E. U.......... I U 4, 8
Lannemyr, Märta S.......... I E 2
Larnstedt, A. O. G........... I S 2, In 20
Larson, E. G................ I E 5
Larson, S. E................ I Jo 17, H 12
Larsson, A. E............... I Ju 12
Larsson, A. P.............. I In 3
Larsson, Bror A. F........... I E 12
Larsson, C.-O............... I Fö 12, 21
Larsson, E. (II)............. I Ju 40, K 13
Larsson, E. L............... . I Jo 9
Larsson, Erik L..........;... . I E 30
Larsson, E. Å.........,..... I In 13, 45
Larsson, F. G............... I Ju 12, K 11
Larsson, G.................. I In 42
Larsson, G. K. V. (II)........ I In 44, 45
Larsson, H. (II)............. I K 16, Jo 7
Larsson, H.................. I E 33
Larsson, H. .•................ I In 33
1
29
12
17
19
34
26
17
23
45
21
5
22
15
33
21
26
33
10
20
17
2
12
43
30
35
4
9
10
7
52
39
33
9
21
1
12
22
10
4
32
19
19
33
2
39
11
40
20
24
20
20
24
34
28
10
12
16
4
3
18
57
3
Riksdagsberättelsen år 1963
Larsson, J. M. I. A........... I In 21
Larsson, L. E. (I)............ I S 3
Larsson, L.-G............... I E 15, 38, 46
Larsson, L. T. (I)............ I Jo 15
Larsson, N. H. C............ I K 19
Larsson, R.................. I Ju 11
Larsson, Sixten I Fö 8, K 7, 12, E 31, 47, 48
Larsson, S. O................ I Ju 21
Larsson, T. K. L.......I Ju 22, Fi 25, In 21
Larsson, Ulf O. ............. I E 26, 49
Larsson, Ulla............... I Ju 21
Larsson, Å.................. I Ci 1
Lassinantti, I. R. (II)........ I Jo 1
Laudon, A.................. I E 30
Laurell, G.................. I Jo 8
Laurell, K. F................ I Fl 6, 34
Lauritzen, R................ I E 33
Lauritzen, F. K............. I In 21
Leffler, J................... I Ju 25
Lehander, B. A,............. I Fö 21
Lejbrant, K. T.............. I Fö 19
Lemmel, C. F. R............. I Fö 7
Lemne, M. H................ I In 3
Lennbo, A. Å. . ............. I Jo 21
Leo, P. G. ..,............... I Ju 46
Leuf, N. B.................. I H 12
Levander, S. G.............. I In 42
Levin, H. S. (II)............. I Ju 12, K 30
Levlnson, Margit R.......... I U 5
Lewin, S...........-........ I H 7
Lidgard, G. S. H.........I Ju 26, U 7, H 7
Lidgren, K. F............... I In 3
Lidvall, S. J................. I E 33
Lignell, K.................. I K 15
Lilja, E. A.................. I E 10
Liljegren, Märta............. IS 11
Liljekrantz, Birgitta......... I In 2
Lind, E..................... IS 8
Lindahl, A. R. A............ I E 34
Lindahl, J.-M............... I E 17
Lindahl, K. O. R............ I Fi 35
Lindahl, P. E. E. A.......... I E 14, 46
Lindberg, E. G.............. I Ju 19
Lindberg, K. A. ............. I In 44
Lindberg, N. O........ I Fi 27, H 5, In 23
Lindberg, U. G.............. I In 21
Lindberger, L............. I Fi 31, Jo 17
Lindberger, Ö............... I E 42
Lindbergson, K. A........... I H 13
Lindblad, A. G. V........... IU 8
Lindblad, B................. I E 44
Lindblad, I................. I K 16
Lindblad, R. A.............. I K 24
Lindblad, S. J. H............ I Fi 17
Lindblom, P................ I E 2
Lindbäck, A................ I E 33
Linde, A. T................. I S 23, Fi 14
Linde, Marianne............. I In 2
Linde, P. G. A. G............ I Ju 16, Fi 23
Lindegren, K. N. A....... I E 7, 10, Jo 29
Lindell, B. G...............- • • I Jo 8
Lindell, K. J................ I In 44
Lindell, M.................. I In 26
Lindelöw, K.-G.............. I E 17
Lindén, A................... I E 19
Lindén, H. G................ I Jo 17, 18
Linden, K. G............. I Fö 5, 7, Fi 3
Lindén, S...........
Lindenbaum, G. M. ..
Lindencrona, A......
Lindencrona, F. V. K.
Lindencrona, G......
Lindencrona, P. A. H.
Linder, L. E. G......
Linderoth, K. A.....
Linderstam, B. A. Hj.
Lindgren, A. S. V. ...
Lindgren-Fridell, Marit
Lindgren, J. G. ...
Lindgren, S. Å. ...
Lindh, J. E.......
Lindh, T. B. E. ...
Lindh, Ä. H......
Lindholm, E. E. K.-A.
Lindholm, G........
Lindman, P.........
Lindmark, A. L. G.
Lindmark, C. E. W. E
Lindquist, B. R. L.
Lindquist, G. D.....
Lindquist, L. N. C.
Lindquist, N. G.....
Lindqvist, A........
Lindqvist, J. C. S. ...
Lindqvist, N. V.....
Lindqvist, R. H.....
Lindqvist, R. L. A. ..
Lindroth, A. A......
Lindroth, K. J. H. . .
Lindskog, A. G......
Lindskog, C. P. F. ...
Lindskog, G. U. B. ..
Lindskog, J. L......
Lindskog, K. G......
Lindstedt, A........
Lindstedt, A. V......
Lindstrand, E. L.....
Lindström, A. H.....
Lindström, E. G. J.
Lindström, G........
Lindström, H. B. (II)
Lindström, I........
Lindström, Ulla G. (I)
Lindvall, H.........
Lindvall, K. E......
Lindvall, K. T.......
Lindwall, K. Å......
Lindwall, U. L. A. ...
Lindå, E. A.........
Lingman, J.........
Lingren, G. W.......
Linnér, Birgitta.....
Linnér, H. R. G.....
Linnman, M. O. J. ...
Linnman N. H. T. .. .
Lithner, K. O.......
Ljung, B.-O.........
Ljungberg, Blenda (I)
Ljungberg, E. G. L. .
Ljungdahl, K.-G.....
Ljunggren, G. A. C.
Ljunggren, L. R. H. .
Ljunglöf, S. G.......
Ljungman, K. S. B. .
I K
is’i
Fi
Ju
* |
- 3 |
12 |
24, |
H |
4 |
I |
Fi |
35 |
33, |
40, |
49 |
I |
Ju |
24 |
I |
Jo |
3 |
I |
Fi |
30 |
I |
E |
33 |
I |
H |
9 |
i 3, |
Ci |
5 |
I |
E |
33 |
I |
Fi |
31 |
I |
In |
39 |
I |
E |
17 |
In |
12, |
21 |
I |
Ju |
38 |
I |
In |
7 |
I |
Fi |
12 |
I |
E |
10 |
'', E |
30, |
31 |
I |
Fö |
1 |
; e |
47, |
48 |
i |
E |
21 |
i |
Fi |
22 |
i |
Fi |
8 |
i |
S |
8 |
i |
E |
30 |
i |
K |
14 |
i |
K |
7 |
Fi |
23, |
26 |
I |
Jo |
23 |
I |
In |
44 |
; 8, |
In |
32 |
I Jo |
9, |
17 |
I |
S |
14 |
Jo |
17, |
26 |
I |
In |
3 |
24, |
Fi |
29 |
I |
Fö |
1 |
I |
Ju |
41 |
I |
Fi |
19 |
I |
In |
5 |
11, |
Fi |
25 |
I |
E |
36 |
I |
Jo |
17 |
r 5, |
S |
22 |
In |
10, |
33 |
I |
Fi |
3 |
I |
H |
5 |
I |
Fö |
18 |
I |
S |
12 |
I |
Fi |
7 |
I |
In |
13 |
I |
In |
18 |
I |
E |
43 |
I |
E |
2 |
I |
E |
42 |
I |
E |
23 |
I |
Ju |
21 |
I |
E |
33 |
I |
Ju |
21 |
I |
In |
21 |
I |
K |
1 |
I |
S |
1 |
I |
Fö |
12 |
I |
E |
33 |
25, |
E |
45 |
444
Personregister
Loftenius, K. A. V....... |
I Jo 31 |
Lögdberg, B. Å, A........ |
I Ju 28 |
||
I Ju 31, K 18 |
1 In 44 |
||||
JK 31 |
Lönnegårdh,A. H....... |
I H 5 |
|||
Lothigius, C.-AV.......... |
I Fi 16 |
Lönngren, D. R......... |
I E 13 |
||
Lovén, B................. |
I Fö 18 |
Lönnqvist, S. E. V. ...... |
I K 1, |
2, Fi 35 |
|
Lund, B................ |
I In 44 |
Lönnqvist, Å. S. G. .....:. . |
I Ci 1 |
||
Lund, R................. |
I S 8 |
Lönnroth, N. E. M. ........ |
I E 31 |
||
... I U 6, K 6 |
Lövegren, Marianne..... |
L Ju 20 |
|||
Lundberg, B. I. .......... |
..... I H 10 |
Lövgren, E. T. C........ |
I E 33 |
||
I E 33 |
Löwbeer, T............. |
i |
H 15, 16 |
||
I E 40 |
Löwdin, Inga........... |
I K 29 |
|||
I Fi 26 |
Löwenhielm, F. A........ |
I Fö 10 |
|||
Lundberg, Kerstin —..... |
I S 22 |
.. . ■ fr |
|||
Lundberg, I\. A. 0........ |
I Fö 9 |
M. |
|||
Lundberg, K. F. V....... |
I H 15 |
||||
Lundberg, K. U. G....... |
I Fö 20 |
MacDowall, S. G. H. ..... |
I E 31 |
||
Lundberg, N. R. W...... |
... I Ju 7, Fö 6 |
Magnander, E. E. A. ------ |
I U 2 |
||
Lundberg, S. G. J........ |
I Ju 48, U 6, H 14 |
Magnéli. P. A........... |
. . . . |
I E 14 |
|
Lundberg, Willy-Maria ... |
I S 9 |
Magnusson, Alice H. C. . . . |
I Fi 33 |
||
Lundbläd, B. 0.......... |
I Jo 23 |
Magnusson, D. N........ |
I E 33 |
||
Lunde, Ingrid, M. . ...... |
I E 34 |
Magnusson, E........... |
I In 46 |
||
Lundeberg, C. N. S...... |
I Ci 10 |
Magnusson, E. I....... ... |
I Ju 45 |
||
Lundell, S. V. . I Ju 15, 48 |
Fi 9, 18, 26, In 28 |
Magnusson, E. O. B. (II) . |
I In 16 |
||
Lundgren, Ann-Margret . . |
I S 18 |
Magnusson, R. A. H..... |
. . . . , |
I Jo 9 |
|
Lundgren, J. B.......... |
I K 29, Jo 1, Ci 10 |
Magnusson, R. E........ |
I Ju 12 |
||
Lundgren, Karin M...... |
I In 2, 41 |
Magnusson, T. A. S...... |
I E 33 |
||
Lundgren, N............. |
I E 33 |
Maler, B. J............. |
I E 33 |
||
Lundgren, P. G.......... |
I E 15 |
Malm, E. .:............. |
I S 17 |
||
Lundgren, R............ |
IS 8 |
Malm, K. S:son......... |
I E 33 |
||
Lundgren, S. H. E....... |
I Ju 16 |
Malmberg, O. E......... |
I S 12 |
||
Lundin, B.............. |
I S 11 |
af Malmborg, N. M....... |
.. i |
Fö |
15, K 3 |
Lundin, G. T. W......... |
I In 2 |
af Malmborg, R....... 1 |
E 6, |
il |
30, In . 14 |
Lundin, K. G........... |
I E 26 |
Malmfors, N. A. E....... |
, . . . |
II H 1 |
|
Lundkvist, Brita S....... |
I In 2 |
Malmgren, B. A......... |
I E 1, 45 |
||
Lundkvist, K. E. I....... |
____ I Ci 10 |
Malmgren, B. R......... |
I E 11 |
||
Lundkvist, K. S. (II)---- |
..... I Ju 45 |
Malmgren, N. J. V....... |
I In 45 |
||
Lundman, Ulla-Britta---- |
I E 33 |
Malmquist, S. G......... |
I Ju 20 |
||
Lundmark, N. A. J...... |
.. I H 5; II H 1 |
Malmros, H...........-.. |
I E 7 |
||
Lundquist, G. A. R...... |
I In 21 |
Malmström, C. G........ |
I K 1 |
||
Lundqvist, C. M......... |
- I Ju 41 |
Malmström, P. F. Å...... |
I Ju. 22 |
||
Lundqvist, N. L......... |
......I E 33 |
Malmström, S........... |
I E 33 |
||
Lundström, G. C. M...... |
...... I Fö 19 |
Mangård, N............. |
I K 26 |
||
Lundström, H. O........ |
I U 5, H 12, 16 |
Mannerfelt, N. O. G...... |
I H 3 |
||
Lundström, Karin....... |
I E 40 |
Mannerskantz, A. F...... |
i |
In 20, 45 |
|
Lundström, N. B. (I) .... |
. . I Ju 38, K 21 |
Marcus, S............... |
. . 1 |
Ju |
45, Fö 20 |
Lundström, N. G. Å..... |
____ I S 19, Fi 10 |
Marcusson, T. M. I....... |
.... |
I E 8 |
|
Lundvall, B. G. G....... |
I Fö 17 |
Markén, K.-E.......... |
I E 8 |
||
Lundvik, C. U. V........ |
____ I Ju 19 |
Marklund, K. L. ....... |
I H 12 |
||
Luthman, G. F.......... |
____ I E 33 |
Marklund, O. S. A....... |
I E 34 |
||
Liining, K. G. T......... |
____ I E 46 |
Markman, Kiddi C...... |
I Ju 8 |
||
Lyberg, B.............. |
I Fi 26 |
Marknäs, N. S. V....... |
I In 21 |
||
Lybcrg, F............... |
. . I Ju 40, Fö 3 |
Marnell, K. G.......... |
. i |
Ju |
19, Ci 10 |
Lycke, H............... |
..... I H 9 |
Martinsson, B. N. O. (II) |
1 |
Ju 47, 49 |
|
Lysell, E. G. S. L........ |
____ I E 15, 38 |
Mattson, Lisa (I)....... |
I K 16 |
||
Lägnert, F.............. |
____ I E 33 |
Mattson, O. R.......... |
IS» 15'' |
||
Lännergren, E. B........ |
I Fi 6, 34, In 37 |
Mattsson, R. N. G..... |
I s |
8, E 50 |
|
Löfberg, B. A. F......... |
..... I Fi 10, 29 |
Mattsson, S. F. I. H..... |
I Ju 20 |
||
Löfberg, J.-H........... |
____ I In 15 |
Medin, K. H........... |
I Jo 17 |
||
Löfgren, N. S. J......... |
____ I Ju 25, K 1 |
Mehr, H. L............ |
I Ju 57, |
In 33, 45 |
|
Löfgren, Å. S........... |
I Ju 56 |
Meidner, R. A.......... |
I Fi 5, 26 |
||
Lofqvist, H.-E.......... |
I F. 33 |
Meijer, H. A. B......... |
I E 33 |
||
Löfqvist, I........ I Fi |
1, 27, H 14, Ci 9 |
Mejegård, O. S. W...... |
I Jo 31 |
||
Lölqvist, Thyra (II)..... |
____ I Jo 11 |
Melander, E. A. M...... |
I E 33 |
||
Löfroth, J. G. (II)....... |
____ I Ju 12 |
fielén, O. F. R......... |
I Ju 1 |
||
Löfstedt, G............. |
____ I Ju 15 |
Melin, B. .1. G.......... |
..... |
. . |
I E 33 |
Löfstedt, T. E........... |
I Ju 14 |
Melin, G. L. . ......... |
I H 1 |
||
Löfström, G............. |
I E 15 |
Melin, O. A............. |
I Ci 9, 10 |
445
Riksdagsberåttelsen år 1963
Mellqvist, S. A. (II). . I Ju 1, Fö 17, K 16,
In 28
Michanek, E. N.............. I U 5, S 6
Michanek, G. D.............. IS 5
Moberg, C. E. R............. I Ju 16
Moberg, S. T. ... I E 9, 30, 31, 38, 42, 46
Mogård, E. P. B............. I Ju 27
Molander, H................ I E 10
Molander, M. E.............. I In 7
Holde, F. B................. I Ju 55
Molin, B. A................. I E 31
Molin, R.................... IS 8
Moll, O. G.................. I E 33
Mollstedt, S. R. B........... I Ju 28
Montan, K. J. A............. IS 18
Montell, J. E. O... I K 23, 24, In 18; II In 1
Morath, B. A................ I K 30
Morén, O. A................. I E 22
Morting, I. R. M............. I H 8
Mossberger, E. G. V.......... I Jo 15
Mueller, J. P................ I E 33
Munck af Rosenschöld, J. R. . I E 33
Mundebo, K. A. I............ I S 8, E 2, 33
Munktell, A. H. (II)......... I Ju 14, 21
Murray, G. R. O............. I E 20
Myrsten, J. L............... I Ju 58
Minsson, H................. I K 19
Månsson, K. G.............. I Fi 10, 25
Minsson, N. C............... I Jo 9
Månsson, N. K. I............ I E 33
Mårdh, G. A................ I K 12, In 21
Mårtensson, I................ IS 8
Möller, Y. A. (I)............. I Ju 21
Mörtstedt, S.-E.............. I E 33, 43
tf.
Naeslund, J. S.......... |
I |
E |
33 |
||
Natt och Dag, Å. S..... |
I |
In |
28 |
||
Nelander, E. M. (II)____ |
I |
Ju |
40 |
||
Nergelius, E. S.......... |
I |
Jo |
9 |
||
Netzén, K. G........... |
I |
Jo |
17 |
||
Neumiiller, J. F. C...... |
I |
Fö |
13 |
||
Neymark, Marit........ |
I |
Jo |
17 |
||
Neymark, N. G. E...... |
I E |
33, |
51 |
||
Nial, S. H............. |
i |
Ju |
31, |
E |
42 |
Nihlfors, F. U.......... |
I |
S |
3 |
||
Nilson, E. R........... |
I |
Fi |
12 |
||
Nilsson, B............. |
I |
Jo |
5 |
||
Nilsson, B. A. O........ |
I |
Fi |
26 |
||
Nilsson, C. E........... |
I Ju 27. |
Fi |
2 |
||
Nilsson, E............. |
I |
K |
10 |
||
Nilsson, Elna C. V...... |
I |
S |
12 |
||
Nilsson, E. Hj. (I)..... |
I Fi |
14 |
Jo |
12, |
29 |
Nilsson, G. E. (II)....... |
I In |
32, |
45 |
||
Nilsson, G. V............ |
I |
Fi |
16, |
Jo |
12 |
Nilsson, Harald......... |
I |
S |
16 |
||
Nilsson, Hj. (I).......... |
I |
S |
10 |
||
Nilsson, J. H............ |
I |
U 8, |
Fö |
3 |
|
Nilsson, J.-I. N. (II)..... |
I |
In |
37 |
||
Nilsson, J. O. (II)....... |
I |
Jo |
11 |
||
Nilsson, J. V. E...... |
I |
E |
33 |
||
Nilsson, K. A........... |
I |
In |
18 |
||
Nilsson, K. V. T......... |
I Ju 42. |
In |
3 |
||
Nilsson, L. G............ |
i s |
5, |
2 29, |
In |
1 |
Nilsson, Margret............ I Ju 21, S 8
Nilsson, N. R............... I In 32
Nilsson, N. Y. (I)............ I In 40
Nilsson, O.................. I Jo 17
Nilsson, O. F. (I)............ I Jo 6
Nilsson, P.-O. V............. I Fi 24
Nilsson, S.-E. S..............I Ju 43, Fi 35
Nilsson, Tore R.............. I E 43, H 11
Nilsson, Å.................. II H 1
Nilstein, A. H............. I S 6, 7, Fi 26
Nissback, N. E.............. I U 2
Nissen, L. S. Veronifca....... IS 20
Nitare, J. G. H.............. i Fi 9
Norberg, E. A............... I K 5
Norberg, R. E............. I E 36, Ci 3
Nordell, E. H................ I E 33
Nordenskiöld, E. O. E........ I U 5, S 11
Nordenskjöld, D............. I In 24
Nordenson, J. W............ I (J 5
Nordenson, U. K............ I Ju 2, 30
Nordenstam, B. A............ I Jo 31
Nordfors, G. M.............. I In 21
Nordin, E. L................ I In 21
Nordin, G. E................ [ E 33
Nordlander, M. I. C.-H.......I Ju 48, Jo 17
Nordlund, S. F.............. I In 44, 45
Nordmark, H. A............. I E 45
Nordqvist, H. V. H...... I Ju 13, In 16
Nordström, C. G.............I Ju 36, K 21
Nordström, K. A............ I Fö 20
Nordström, T............... I Ju 28
Nordwall, K. E.............. I E 5
Norén, L. G................. I In 15, 30
Norgren, C. A............... I Fi 12
Norinder, Y. H. T........... I E 33
Norman, H. T............... I E 34
Norrbom, N. C.-E............ I K 29
Norrby, J. V................ I Jo 1
Norrgren, U................. 1 Jo 11
Norrman, Å. S.............. I Fö 13, 22
Nyberg, J. O. (II)........... I Jo 40
Nyblom, K. B............... I Ju 1
Nygren, G. I................ I In 15, 30
Nygren, J. B................ I E 42
Nyhage, H. B............... IS 6
Nylén, J. A. S................ I Fi 25
Nylund, K. B............... I E 39
Nyman, E. O................ I Ju 13, 39
Nyman, K. G............... I Fö 16
Nyman, Linnea............. IS 22
Nyquist, F................ I Ju 46, S 4
Nyström, E. A. R............ I Jo 14
Nyström, E. P. S............ I Fö 2
Nyström, H................. I Jo It
Nyström, P. I............... I In 47
Näsholm, B................. I Fi 27
Näslund, H. M. E............ I S 10, H 13
Näslund, P. J............... 1 Jo 7
Näslund, Y................. I U 2
Näsström, E. E. (I).......... 1 E 6, 10
O.
Odelberg, C. V. W............ I E 42
Odén, C. Å.................. I K 23, 25
Odhner, C.-E. T. .. I Ju 48, U 5, K 8, Jö 17
Personregister
Odhnoff, E. W.............. I Fl 25
von Oelrelch, C.-E. Hj........ II H 1
Ogner, S. V................. I Fö 4
Ohlin, B. (II)............... IS 11
Ohlin, P. H............... I Ju 28, Fi 26
Ohlson, B. O................ I E 33
Ohlsson, G. E............... I E 13
Ohlsson, N. L............... I E 50
Ohlsson, O. E. M. (I)........ I Ju 12
Olauson, J. E............... I In 17
Olderin, G. O................ I E 33
Oldmark, I...............I .. I In 4
Olerud, E. H................ I In 23
Olhammar, G. F. N.......... I Fi 33
Olhans, A................... I Ci 10
Olivecrona, K. H. K......... I Ju 43
Olivecrona, S. L. U.......... I Fö 21
Olofsson, G................. IS 17
Olrog, O. Chr................ I E 15, 46
Olsén, E. G. B............... I H 1
Olsgren, L.................. I Ju 40
Olson, G.................... I Ju 28
Olson, O. Hjalmar........... I E 9, 30
Olson, O. L................. I In 46
Olsson, B................... I Jo 30
Olsson, B. K................ IS 18
Olsson, C. I................. I Ju 19
Olsson, E. A. J.............. I Jo 26
Olsson, E. W. (1)............ I In 40
Olsson, Gertrud............. I In 21
Olsson, Gunnel (II).......... I S 11, E 40
Olsson, H.-O................ I H 16
Olsson, K.-A. T.............. I U 3
Olsson, K. E. Esbjörn........ I E 31
Olsson, K. G.............. I Ju 18, In 44
Olsson, K. H................ I Jo 11, 17
Olsson, K. J................ I In 33
Olsson, O. E................ IS 9
Olsson, O. G. A.............. I E 11
Olsson, R. I................. I K 22, Jo 2
Olsson, S. G................. I E 28
Olsson, S. O. B...... I S 9, Fi 14, In 23
Oredsson, H. E.............. I Cl 4
Oredsson, P. T. G............ I H 10
Oredsson, S. M... I U 6, Fö 17, Fi 24, E 38, 46,
In 5, 13
Ormegard, C. O.............. I K 13
Oscarsson, S................ I Fi 26, Jo 12
Österman, E. G. E........... I In 16, 21
Osvald, K. H. (I)............ I Jo 13, 16
Osvald, O. K................ I S 17, In 4
von Otter, S. F..... I Ju 16, Fi 3, 19, E 17
Ottosson, J.-O............... I E 46
Oveg&rd, L. O............... I Jo 3
P.
Palm, R. A................. I Fi 24
Palm, T.................... I Fö 9
Palme, S. O. J. (I)....... I E 26, 33, 49
Palmér, E. G. L............. I E 33
Palmqvlst, P. O. A........... I E 17
Palmstiema, N. F............ I Fö 17
Pantzerhielm, S.-W.......... IH 5
Parcnius, M. P.............. I In 18
Park, C. E.................. I Jo 17
Paulsson, Inga........
Paulsson, A. B........
Paulsson, Å. M........
Pehrson, G. G.........
Pehrson, G. T.........
Pehrson, H...........
Pehrsson, W. P........
Perenius, E...........
Pergament, M.........
Perla, G..............
Perlman, H. P.........
Pernelid, V. Å. E...........
Pers, A. Y...............
Perslow, G. A............
Persson-BIegvad, Britt-Mari
Persson, B. E............
Persson, C. J. G... I In 4, 21
Persson, E. V............
Persson, E. Yngve........
Persson, F. J. H. (I)......
Persson, I................
Persson, I. A.............
Persson, J. L............
Persson, K.-E............
Persson, K. O. (II).......
Persson, N............. I
Persson, R. O. E.............
Persson, R. V. (I)........
Persson, S...............
Persson, S. B. ... I Fö 2, I
Persson, S. B. W.........
Persson, S. G. F. (II).....
Persson, T. I.............
Persson, Yngve..........
Peterson, Lars E..........
Petersson, O. H. E........
Petersson, S. G. W........
Petrelius, H. G...........
Petrén, B. A. S...........
Petrén, B. E. G..........
Petrén, G. O. E...........
Petri, C. A. H............
Petri, C. I...............
Petri, F. A...............
Petterson, S. H...........
Pettersson, A. G. (I).....
Pettersson, A. P..........
Pettersson, E. G. A.......
Pettersson, G. (I).......... I
Pettersson, Harald (I) .
Pettersson, L. S.......
Pihlgren, K. A. M.....
Pilo, C.-W............
Pineus, K.............
Pleijel, A. V. C........
Pocell, K.............
Poppius, H. D.........
Prawitz, G. H.........
Przybyszewski Westrup, Z. S.
Puke, G. G. M...............
P&lsson, P. O.............. I Ju 19,
I |
E |
30 |
||
1 |
[ Fö |
1, |
22 |
|
I |
In |
3 |
||
I |
In |
14, |
15 |
|
i |
Ju |
11 |
||
i |
Fi |
21 |
||
: Ju |
2, |
27, |
31, |
43 |
I |
8 |
17 |
||
I |
E |
24 |
||
I |
H |
11 |
||
I |
E |
33 |
||
I Fi |
3, |
19 |
||
I |
Ju |
34 |
||
I |
Fö |
18 |
||
I |
Ju |
21 |
||
« |
I |
Fö |
18 |
|
.24, |
,42, |
44, |
45, |
49 |
I |
E |
33 |
||
I E |
26, |
Jo |
12, |
17 |
I |
U |
1 |
||
I |
E |
36 |
||
I |
Jo |
28 |
||
I K |
11, |
, Jo |
8, |
24 |
I |
In |
46 |
||
I |
Jo |
29 |
||
Fi |
16, |
In |
33, |
45 |
i |
Ju |
1 |
||
i |
K |
8 |
||
i |
K |
30 |
||
, In |
21, |
30, |
Cl |
7 |
I |
K |
16 |
||
I |
Jo |
17, |
26 |
|
I |
S |
14 |
||
I |
s |
17 |
||
I Fi |
16, |
E |
49 |
|
. . . |
I S |
11, |
E |
2 |
I |
Jo |
25 |
||
I |
Fö |
21 |
||
I Ju 57 |
; ii |
In |
1 |
|
1 |
Ju |
7, |
26, |
47 |
I |
H |
3 |
||
I |
E |
17 |
||
I |
K |
15 |
||
I |
K |
23 |
||
I |
H |
9 |
||
I S |
8, |
13, |
In |
5 |
I |
K |
7 |
||
I |
Ju |
19 |
||
. I |
E |
36, |
Jo |
15 |
I |
S |
17 |
||
I |
Fi |
14 |
||
I |
Ju |
48 |
||
I |
H |
15 |
||
I |
Ju |
24 |
||
I |
E |
30 |
||
I |
Ju |
35 |
||
I E |
13, |
23, |
45 |
|
I |
Ju |
12 |
||
S. |
I |
u |
4 |
|
I |
Fö |
6 |
||
. I |
Ju |
19, |
K |
8 |
Q.
Quensel, C.-E.
I E 33
447
Riksdagsberättelsen år 1963
B.
Rabenius, S. G. . . |
I |
Ju |
5 |
||
Radhe, S. A...... |
I |
In |
44 |
||
Rahm, A. H. B. .. |
I In 4, |
31 |
|||
Rainer, A. 0..... |
I Ju |
48, |
58 |
||
Ramfalk, C. W. .. |
I |
Ju |
20 |
||
Ramqvist, Ingrid . |
I |
E |
30 |
||
Rankloo, G. H. J. |
I |
E |
33 |
||
Raud, J......... |
I |
Ci |
1 |
||
Reenstierna, U. A. |
M. |
I |
Fi |
26 |
|
Regen, G........ |
I |
In |
43 |
||
Regnéll, C. G. (II) |
I |
E |
41 |
||
Rehn, L. G...... |
.... I |
S 10, 11, |
Fi |
25 |
|
Rehnberg, B..... |
I s |
11, |
22 |
||
Rehnberg, K. B. . |
I |
H |
15 |
||
Reichard, P. A. . . |
I |
E |
14 |
||
Reiland, L. A. G. . |
I |
H |
7 |
||
Reini, S. Å. O. ... |
...... |
I |
K |
10 |
|
Renberg, H. V. . . |
I |
Fö |
12 |
||
Renborg, U...... |
I |
Jo |
17 |
||
Rengby, S. F. N. . |
1 |
Ju |
18 |
||
Renlund, R. G. . . |
. I K 12, |
Fi |
27 |
||
Renström-Ingenäs, |
N. |
H. Lena |
|||
(II)............ |
I |
Ju |
25 |
||
Renström, K.-E. . |
I |
Fi |
24 |
||
Resare, A. C. R. .. |
I Fö 1, 3 |
5, |
17 |
||
Resare, B. C. M. . . |
. . . |
. I Fl |
17, Jo 26, |
H |
6 |
Reuterskiöld, B. H |
C. |
II |
H |
1 |
|
Reuterswärd, E. A. |
P. |
I Ju 47, |
49, Fi 22, |
23, |
26 |
Reuterswärd, G. F. |
P. |
I |
E |
16 |
|
Rexed, B. A. I Fö |
20 |
E 11, |
13, 14, 25, |
46, |
|
In |
15, |
47 |
|||
Ribbing, A. F. ... |
i |
Jo |
12 |
||
Ribbing, E. M. ... |
i |
E |
29 |
||
Rickard, A. B. O. . |
I K 22, |
23, |
31 |
||
Rietz-ödeen, Ann Mari..... |
I K 9, |
In |
12 |
||
Rigbäck, B. G. ... |
I |
Ci |
10 |
||
Rimmerfors, A. E. |
II) |
I U 5, |
S |
6 |
|
Rimås, K. S. E. . . |
I |
Jo |
11 |
||
Ringborg, C. J. . . . |
I |
Fö |
5 |
||
Ringdén, H.-F..... |
I |
Ju |
3 |
||
Ringius, G........ |
I |
Ju |
19 |
||
Ringström, K. G. . |
.. .. I |
Fi 5, 25, |
H |
17 |
|
Rinman, 0. A. F. . |
I |
Ju |
19 |
||
Risberg, S. A...... |
. I E |
18, 38, |
In |
22 |
|
Rodhe, K......... |
I |
Fi |
25 |
||
Rodhe, S......... |
I |
E |
17 |
||
Roempke, S. O. ... |
• .• • |
I E 15, |
In |
15 |
|
Romanus, H. A. R. |
I |
Ju |
27 |
||
Romanus, N. S. R. |
I |
E |
50 |
||
Romberg, N. W. A. |
I |
Ci |
6 |
||
Romson, R....... |
In |
20 |
|||
Roos, G.......... |
I |
Fi |
19 |
||
Roos, G. E........ |
I |
H |
12 |
||
Ros, A. K. E...... |
I |
In |
34 |
||
Rosander, G...... |
I |
E |
34 |
||
Rosén, Göta...... |
I S |
8, |
15 |
||
Rosén, J.-E. A. . . . |
I |
Fi |
26 |
||
Rosén, N. G. K. G. |
.. i |
E |
33 |
||
Rosenblad, F. G. .. |
I |
E |
33 |
||
Rosenblad, U. S. .. |
I |
Fö 2, |
4, 7, 16, |
E |
35 |
Rosenquist, B. F. . |
. . |
I Ju 28, |
Fi |
29 |
|
Rosenqvist, K. Å. 1 |
...... |
I |
Jo |
9 |
|
Roth, N. E....... |
I |
S |
12 |
||
Royen, S. N. H. ... |
I In |
10, |
21 |
||
Rudberg, E. G. ... |
I Fi 34, |
E |
9 |
Rudberg, H................. I Jo 14
Rudhe, R. S................. I Fi 27
Rudholm, S. J. G............. I Ju 14
Rudstedt, K. G.............. I Ju 19
Rudvall, G.................. I E 43
Ruin, O. K................. I E 26
Rundberg, J................ • I In 5, 44
Rune, C. L.................. I Ju 24, H 9
Rune, I. F..............,;... IS 3
Runesten, S.-O. J............ I K 17
Runfors, G. H............... I In 33, 49
Ruuth, L. G................. I Ci 5
Riidhmer, E. G. L. .......... I E 3
Rydback, A. V. L. I E 38, In 10, 13, 15, 22,
30, 41, Ci 7
Rydberg, H. A. L............... I K 21, 25
Ryde, E. T. W............... I K 16
Rydén, J. E................. I E 9
Rydin, B. C. K. A........... I Ju 15
Rylander, A. O. E.......I Ju 26, K 13, In 5
Ryman, S.-H. G......... I Ju 34, 54, In 46
Rynell, J. O. S.............. I Fi 33
Råberger, E. N................ I E 35
Rådberg, J. T............... I K 22
Råde, P. J. L............... I E 33
Rånby, B. G................ I E 33
Rödén, J. O. G.............. I Jo 13
Rönnmark, L. C. A.......... I E 5, 19, 31
Rönquist, P.-E.............. I E 26, 32
Rörs, A. J. I................ I K 4, H 6
S.
Sagnert, S. E............... I Fi 12, 16
Sahlin, B. I................. I Jo 14, H 13
Sahlin, B. S................... I K 18
Sahlin, S.................... I U 7, Jo 23
Sambergs, Å................ I Jo 17
Samuelsson, G. Y............. I S .2, 16, 21
Samuelsson, K. O............ I S 6, Fi 26
Sandberg, A. B.............. I H 4, Ci • 6
Sandberg, A. G.............. I K 27
Sandberg, E. A. .............. I Ju 30
Sandberg, E. O.............. I E 33
Sandberg, H. A. S. . ......... I In 10, 47
Sandegren, E. O. E.......... I Ju 8
Sandehult, Inga............. IS 8
Sandelin, H................. I Ju 43
Sandell, A. E. H............. I E 26
Sandell, E.................. I E 13
Sandell, G. E................ I Ju 16
Sandell, Viola H. M. (II)....... I S 3, 21
Sandels, Stina K............ . IS 5
Sander, T. A. O............. I Ju 12
Sandestedt, J. B. E.......... I In 1
Sandgren, C. L........... I E 26, 33, 34
Sandler, R. J. (I)............ I Ju 14
Sandström, B. G. T.......... I Ju 40
Sandström, C. O............. I Fi 9, 18
Sanell, P. Å................. I Fi 35
Sarman, A. H. ........... I K 2
Schildt, E. E................ I Fö 20
Schill, L. G................. I E 13
Schirén, G. U.........I Ju 42, K 11, Jo 8
Schmidt, F................. . I Ju J5
Schmidt, T.................. I E 25
Schmiterlöw, C. G........... I Jo 10
448
Personregister
Schunnesson, P. H........... I Jo
Schyl-Sekund, Gertrud S...... I S
Schärman, O................ IE
Schött, L. E. (1)............ IS
Segerstedt, T................ I E .9, 32,
Segerstedt Wiberg, Ingrid (I). . .. I In
Segerström, Ingrid........... IS
Sehlin, H................... I K 29, Jo
Sehlstedt, O. A............ I Ju 14, Fö
Selander, H. E. B............ I E
Sellin, F. I.................. I Fö
Selling, C. G. A.............. I E
Sellman, S. P. H............. I E
Senning, C. O................ I H 2,
Serenander, E. F. B.......... I Ju
Seth, B. G.................. II H
von Seth, T. G. A. (II)....... I K 17, Jo
Settergren, E. H............. I Ju
Settergren, Gitte............ I Ju
Settergren, G. C. A......... I H
Severin, E. J.......... I S 9, I< 4, Fi 10,
Sidenbladh, K. J. E.......... I Ju
Sidenvall, J. G.............. I K
Silén, S. F. P................. I E
Sillverberg, K. J. A.......... I Fö
Simberg, S.................. I Jo
Simonsson, H. L............. I H
Simonsson, N. V............. I Fo
Sjunnesson, N. S............. I In
Sjöberg, A. B. G. J.......... I E
Sjöberg, E. A............... I K 8, Fi
Sjöberg, E. K. T............. I E 17,
Sjöblom, N................. I E
Sjöborg, N. E............... I Jo
Sjögren, N. T............... I In
Sjöholm, S. J. E...........,. i Ju 28,
Sjölin, N. A................. I Jo
Sjönander, B. J........I Fi 32, E 31, 48,
Sjönell, I. Marianne.......... I Fi 1, Ci
Sjörs, H. M................. I Jo
Sjöstedt, C.-E............... I E 10,
Sjöstrand, O. T.............. I E
Sjöström, Å. B.............. I E 29,
Sjövall, Elisabet (II)......... I S 6,
Sjövall, K.................. I Jo
Skantz, Anna-Greta (II)...... IS
Skarin, E. Å................ I Jo
Skawonius, S. E............. I Ju
Skeppstedt, S. H............ I Fö 4,
Skiöld, E. R................. I Fö
Skiöld, L. O. R.............. I K 30, Fi
Skoglund, B. H.............. I Fi
Skoog, T. G................. I In
Sköld, E. T................. I Fi
Sköld, L.................... I Ju
Sköld, L. G................. I E 46, Ci
Sköld, N. G................. I Fö
Sköld, P. I.................. I Jo
Sköld, T. . . ................. I Jo
Sköldin, P. A. (II)........... 1 Jo 7, In
Smedlcr, J.-E. G............. I Fö
Smith, A. A............... I K 4, E 47,
Snellman, U. H.............. I U
Sohlman, R. W. A. R:son .... I Fi 25, E
Sparrman, B. L.............. I K
Sporzén, T.................. I Ci
Stangenberg, E. G........... I Ju
Stangenberg, Harriet S, T..... I'' Ju 3, 4, 40
Starland, K. A. H........... IS 1
Staxäng, E. V. (II).......... I In 33, 49
Steen, E. V................. I Jo 19
Steen, G- A................. I H 9
Steen, j.....:............... I In 33, 49
Stefanson, R. S. (I).......... I S 10, H 17
Stelling, P. O................ I E 30
Stenberg, N.................. I S 8
Stendahl, G. A.............. IS 16
Steneborn, H. A..... I S 6, 12, Fi 22, 25
Stenfors, B. I. L............. I In 13
Stening, F. B................ I Fi 8, 16
Stenius, J.-E. E............. I Fi 16
Stenquist, E. G.............. I E 34
Stensson, J.-T............... I Fi 33, H 18
Sterky, H. K. A............. I E 44
Sterne, G. E. V.............. I S 8, In 45
Sterner, E. G. E............. I Ju 25
Stemer, R. M. E............. I In 1, 47
Sterner, R. Y. M............. I In 44
Stemerup, E. H............. I E 33
Stetler, E. F............. I E 3, 26, 33, 43
Stiemstedt, L. V. J. (II)..... I Jo 29
Stjernquist, N. Nilsson....... I Ju 14, 34
Stoltz, A. W................ I K 20, 21
Storm, C. O................. I E 33
Strand, A. W. (I)............ I K 10
Strandberg, Margit . . ........ I In 29
Strandlund, K. B............ I In 21
Stränge, B. M. G............ II In 1
Stroh, O. ..;................ I U 5
Sträng, G. G. E. (I)............ IU 5
Ström, G. O. F.......... I E 14, 25, In 15
Ström, I...................... IS .8
Ström, J.................... I In 31
Ström, K. F. ................ I Ci 9,10
Ström, Turid............... > . IS 8
Strömberg, A. E............. ,, I .H . 9
Strömberg, S. J. M........... I Fi 7, 13
Strömholm, S............... I Ju 32
Ståhl, I. O. L............... I Fi 25, E 26
Ståhl, M. D. E. (II)...... I Fö 17, In 28, 44
Ståhlberg, E. Å.............. , I Cl.. 4
Ståhle, C. I................. I Ju 55
Sundberg, E. D.............. I Fi 16
Sundberg, P. B.............. I Fi 16
Sundberg, P. E. A........... I Ci 2
Sundberg, T. H.............. IS 19
Sundberg, U. . I Jo 17
Sundelin, G. V. (I) ... I Fö 2, Ci 4
Sundelius, O. R. S........... I In 33
Sundén, O. R............... I Fi 5
Sundfeldt, S.-A.............. 1 H 2
Sundh, P. A................. I In 24
Sundin, S. E. (I)............ I Fi 26, Jo 12
Sundmark, B. W............ I S 18, In 48
Sundquist, E. B............. I Jo 5
Sunesson, A. L.............. I Fi 14
Svahn, Iba................. I Ju 20
Svanberg, S.-E.............. I K 14''
Svanström, B. E. G.......... I In 28
Svartholm, N. F. V.......... 1 E 31
Svedberg, A. L. (I).......... I Jo 11
Svedberg, E. D. (I).......... I Ju 22, 40
Svedberg, J................. I In 13
Svcngren, G.-O.............. IK 11
21
5
2
23
47
37
8
1
8
15
18
41
8
16
19
1
8
41
20
7
33
36
22
17
7
27
14
10
21
33
32
33
33
17
14
43
22
49
5
1
43
37
36
15
25
17
27
25
11
18
20
16
15
15
14
10
17
26
12
33
12
48
3
47
14
5
40
449-
Riksdagsberåttelsen dr 1963
Svennilson, S. I........ |
.. I Fi 5, E 9, Jo |
17 |
Tengwail, J. O..... |
I In 4, |
||
Svenson, S. G......... |
...... I S 6, |
19 |
Teorell, E. T. A. ... |
I E |
||
Svenson, S. G......... |
...... I Fl |
35 |
Terner, N. J....... |
I E |
||
Svensson, B. Å. G..... |
...... IS |
9 |
Ternström, O. A. ... |
. . I U 6, H |
||
Svensson, E. (II)...... |
...... IS |
23 |
Terstad, I. G. A. ... |
I E |
||
Svensson, G. L. (II) . . . |
...... I Ju 40, In |
48 |
Tham, C. G. W..... |
I E |
||
Svensson, K. O. Börje . |
...... I E |
34 |
Thapper, G. F. (II) . |
i |
Fö |
17, In 14, 42, |
Svensson, N. A........ |
...... I Jo 11, |
17 |
Thedin, N......... |
I Fl |
||
Svensson, N. E........ |
...... I Fö |
6 |
Thelin, Gertrud .... |
IS |
||
Svensson, O........... |
...... I Jo |
8 |
Thllert, C. R....... |
I S 6 |
11, Fi 32, H |
|
Svensson, P. G. A. (II) . |
. I Fö 10, In 1, Ci |
4 |
Thomé, K. E. G. ... |
I Jo |
||
Svensson, P. Th....... |
...... I Fö |
6 |
Thomson, A. N..... |
I E |
||
Svensson, S. A........ |
...... I In |
5 |
Thorbum, B<...... |
I In |
||
Svensson, S. R........ |
...... I Fi |
26 |
Thorbum, T. W. ... |
I S 10, E |
||
Svensson, S. V........ |
...... I Fl |
28 |
Thordeman, B. J. N. |
I E |
||
Svensson, W. (II)...... |
...... I Jo |
17 |
Thore, J. S......... |
. . I Ju 24, H |
||
Sveri, K.............. |
14 |
Thorell, A......... |
I Ju |
|||
Sveme, J. E.......... |
...... I E |
15 |
Thorell, R......... |
I E |
||
Sveme, T. E.......... |
...... IS |
20 |
Thorén, I. K. A. ... |
I E |
||
Svärd, N. G. (I)....... |
...... I Fö 10 |
Thornstedt, H. G. .. |
I Ju |
|||
Swanstein, S. N. S..... |
I Fö 10, Fi 14, In |
24 |
Thorp, J.-H........ |
I In |
||
Swarén, Ulla .......... |
...... IS |
17 |
Thorselius, U. T. ... |
I |
Jo |
11, 18, 31, Ci |
Swarting, S. E. V...... |
...... I Fi |
32 |
Thorsell, Y. N...... |
. . I Fi 24, In |
||
Swartling, A. E. V..... |
...... I Ci 2 |
, 5 |
Thorson, G. A...... |
I K |
||
Swedberg, B. G. R..... |
...... I E 17, |
35 |
Thorson, T. A. R. . . |
I Fi 3, |
||
Swedborg, E. H....... |
...... I Jo |
17 |
Thorsson, Inga..... |
I In |
||
Swedenborg, J. E...... |
...... I E |
6 |
Throne-Holst, H. .. . |
I Fi |
||
Swedlund, G. R....... |
...... I Fi 19. H |
11 |
Thrysin, E......... |
IS |
||
Swärd, S. B. M....... |
...... I H |
5 |
Thulin, C. I........ |
I K |
||
von Sydow, E......... |
...... I H |
12 |
Thulin, G. Å. L..... |
. I |
In 44, II In |
|
von Sydow, E. G...... |
...... I Ju 18 |
Thulin, N. G. M. ... |
I Fi |
|||
von Sydow, G. I Ju 36, |
K 6, 20, Fi 20, H |
12 |
Thulin, S. G........ |
I In |
||
Sylwan, Å. H:son..... |
...... I In 18, |
33 |
Thulin, Y.......... |
I E |
||
Synnergren, S. G. E. ... |
...... I Fö 12 |
Thunholm, L.-E. .. . |
I U 5, Fi 25, |
|||
Säfström, S. O......... |
...... I K 3, Fi |
32 |
Thunmark, S. G. ... |
I Jo 8, |
||
Säkk, K.............. |
...... I Jo |
11 |
Thurén, G. C. O. ... |
I Ju |
||
Sännås, B. R. . I K 7, Fi 9, 14, H 15, In 28, |
33 |
Thuresson, E. O..... |
I H 10, |
|||
Särlvik, N. G. B....... |
...... I E 33, Ci |
9 |
Thyberg, Stina...... |
I E |
||
Sävhagen, Ruth I...... |
...... I E |
34 |
Thyreen, E......... |
|||
Söderberg, G.......... |
...... I Fö |
2 |
Thyresson, G........ |
I Ju 33, |
||
Söderberg, H. 0. E. ... |
...... I K |
23 |
Tiby, K. I.......... |
I Ju 40, In 43, 44, Ci |
||
Söderberg, J.......... |
...... I Ju |
9 |
Tldefelt, J. S........ |
I Fi |
||
Söderberg, K.......... |
17 |
Tigerschiöld, K. E. H. . . |
I E |
|||
Söderberg, S. T. R. (I) .. |
...... I H |
17 |
Tilländer, T......... |
I Ju |
||
Söderkvist, S.......... |
...... I E |
40 |
Tilly, N. U. S....... |
I Fö |
||
Söderling, B........... |
...... IS |
22 |
Tingström, A. L..... |
I E |
||
Söderlund, S. Y....... |
...... I E |
24 |
Tjemberg, H........ |
I In |
||
Söderlundh, S......... |
...... I E |
13 |
Tobé, E. I. (II)..... |
I K 7, H 4, In |
||
Söderquist, M. (I)..... |
...... I In |
33 |
Topelius, G. Z....... |
. . I E 8, 15, |
||
Söderqvist, B. Ö. A. ... |
. I In 21, 23, Ci |
6 |
Torbrink, Tekla J. L. |
(II) ■. |
I E |
|
Söderström, O. A. V. . . |
..... I K |
15 |
Torell, A. S......... |
I K |
||
Sönnerlind, A. S....... |
. I E 29, 34, Ci |
6 |
Torén, L. E. H:son . . |
I Fi |
||
Sörenson, S........... |
...... I K |
14 |
Tornberg, B. E...... |
I Fi |
||
Tornberg, E. A. G. . . |
I K |
|||||
Tornborg, C. G. F. ... |
. I H 10, In |
|||||
T. |
Tottie, A. V. R...... |
I Ju 5, Jo |
||||
Tottie, M........... |
I In |
|||||
Tammelin, N. E....... |
...... I E |
17 |
Traung, Brita....... |
I Ju |
||
Tammelin, P. A. V. I Ju 4, 19, 40, K 4, Fi |
27, |
Troell, L............ |
. I Fö 20, E |
|||
Ci |
10 |
af Trolle, U......... |
I Ju |
|||
Tapper, K.-H......... |
..... IS |
8 |
Trued, S. T......... |
I In |
||
Tedin, K. O........... |
..... 1 Jo |
31 |
Tryggveson, F....... |
I Jo |
||
Tegen, M............. |
..... I E |
45 |
Träff, S. O.......... |
I K |
||
Tegström, A. R........ |
..... I E |
27 |
Trägårdh, K. S. R. . . |
I H |
||
Telestam, G. L........ |
..... I K |
1 |
Tufvasson, K. E..... |
I H |
||
Tengelin, S............ |
..... I Ju |
9 |
Tunhammar, E. W. .. |
I H |
||
Tengroth, K.-E........ |
I Fi 24, In 5, Ci |
6 |
Turesson, B. (II) . . . . |
I K |
29, E 36, Jo |
31
11
15
18
35
42
45
29
1
15
27
23
33
33
41
9
36
27
33
17
12
6
10
30
19
1
25
1
10
1
19
40
43
35
13
19
15
33
12
45
5
31
30
12
6
22
37
40
46
7
22
35
25
20
33
19
31
19
25
9
3
31
18
14
9
15
26
450
Personregister
Tuuri, 0. 0:son......... |
.... I Jo |
19 |
■Wallberg, Ursula...... |
. I Fi 29, Jo 17 |
|
Tynelius, E. G. A........ |
I In |
15 |
Wallén, A. 0. A....... |
. I S 3, In 26 |
|
Tynelius, S. G. A......... |
I K |
18 |
Wallén, G. B.......... |
I Fö 1, 10 |
|
Tägmark, A............. |
IS |
15 |
Wallenberg, I. 0....... |
I Ju 56 |
|
Tånneryd, S. A. S........ |
I K 5, |
10 |
Wallentheim, Annie E. E |
• (I) |
I Ju 21, S 5 |
Tännérus, L. A.......... |
I Fö |
2 |
Waller, E. A.......... |
I K 22 |
|
Tömblom, N. F......... |
I E |
15 |
Waller, S. M.......... |
I E 17 |
|
Tömgren, C. E. G:son____ |
1 Fi |
24 |
Waller, S. S. J......... |
I Ju 8, 16 |
|
Törnqvist, G............ |
IS |
10 |
Wallerius, O........... |
I E 33 |
|
Wallin, B.............. |
I Fö 1 |
||||
XJ |
Wallin, Eivor.......... |
I Ju 22 |
|||
Wallin, N. L........... |
I E 1 |
||||
Ubbe, S................ |
I Fi |
3 |
Wallin, N. A........... |
I E 27 |
|
Uggla, C. A....... I Ju |
8, 9, 25, 55, Jo 31 |
Wallmark, I. G......... |
I S 1 |
||
Uggla, K.-L............. |
I Ci |
7 |
Wrallner, B............. |
I E 24 |
|
Uhlin, K.-E............. |
.. I Fi 17, E |
16 |
Wallner, H............ |
I Ju 12, Fi 19, Jo 12 |
|
Ulfsparre, S............. |
I E |
30 |
Wannerberg, N. G...... |
I In 24 |
|
Ullstad, B. E............ |
I E |
34 |
Wannfors, É. G......... |
I Ju 12 |
|
Ullsten, 0.............. |
.... I S 8, K |
29 |
Ward, K. K. B......... |
I E 50 |
|
Ulne, J. O.............. |
I E |
33 |
Waril, E............... |
I E 19, 26, 33 |
|
Upmark, E. G. J........ |
I K |
10 |
Wase, K............... |
I S 17 |
|
Urwitz, S. A............ |
I Fö 20 |
Wedberg, A. E. O....... |
I E 33 |
||
Uvnäs, B............... |
I E |
25 |
Wedén, S. M. (II)...... |
I Fö 10 |
|
Wedin, N. J............ |
I S 8 |
||||
v |
Wedler, R............. |
I In 39 |
|||
Weibull, G............. |
I Jo 31 |
||||
Vahlberg, G. E........ I |
Ju 1, K 17, Fi |
14 |
Weidhagen, Birgit...... |
I S 1 |
|
Vahlquist, B. C.......... |
I In |
15 |
Weidstam, Ä........... |
I Ju 36 |
|
Vallin, S. A............. |
I Jo |
8 |
Wrelamson, L. T........ |
I Ju 37 |
|
Vasseur, E. J. E......... |
I Jo |
8 |
Welin, G............... |
I In 33 |
|
Velander, F. E. H....... |
I Fi |
3 |
Welinder, P. E. C...... |
I K |
8, Fi 17, 25, 26 |
Vestin, F. E. Margareta .. |
I E |
33 |
Wendin, S. E. W....... |
I In 38 |
|
Vestlnnd, A. G.......... |
I In 8, |
38 |
Weimberg, H........... |
l Ju 9 |
|
Victor, J. G. ........... |
I Fl |
10 |
Wennergren, C. B. 0. . . . |
.... |
I Ju 7 |
Vilhelmsson, E. E........ |
IS |
3 |
Wennerhorn, K. O. L. . . |
I K 10 |
|
Villner, S. V............ |
.... I Fi 1, In |
42 |
Wennersten, P. G....... |
I H 12 |
|
Vinberg, E. T........... |
.... I K 13, In |
5 |
Wenninark, J. T. D..... |
I Jo 7 |
|
Vlnde, P................ |
I In |
44 |
Wennström, K. G....... |
I E 13, 14 |
|
Vinell, K. T............. |
.... I U 6, H |
2 |
Wentz, N. O........... |
I S 16, E 26 |
|
Vinge, Margit S. C....... |
I E |
10 |
Wemberg, N. A. G...... |
I E 49 |
|
Virdebrant, B. C.-E...... |
I E |
13 |
Werner, E............. |
I H 15 |
|
Virdesten, S. G.......... |
---- I Fö 19 |
Werner, G............. |
I S 16 |
||
Virgin, F.-I. C........... |
I Ju 45 |
Werner, U. C. L........ |
I Fö 6 |
||
Virgin, G. I. (I)......... |
... I Fö 17, S |
3 |
W’ernlund, Brita K...... |
I E 7, 33 |
|
Vogt, V................ |
I In |
12 |
Wemstedt, L. G. L..... |
I Fö 2 |
|
Vrethammar, K. H...... |
... I E 33, In |
19 |
Wersén, D............. |
I Ju 37 |
|
Västhagen, N. E. B...... |
I Fi |
26 |
Weslien, P.-A.......... |
I Ju 30 |
|
Wessman, O. L. S....... |
e . . , |
I In 21 |
|||
Wester, S.............. |
I In 43 |
||||
Westerberg, 0. H....... |
I Fi 3 |
||||
Wadén, I. P. J.......... |
34 |
Westergren, K.-I....... |
I Fi 10 |
||
Wadenholm, B. B. T..... |
I Fö 18 |
Westerlind, E. A........ |
I K 14, Fi 10 |
||
Wadenstein, L. H........ |
I In |
21 |
Westerlind, N. P........ |
I Ju 43 |
|
Waesterbcrg, L. B....... |
1 In 5, |
44 |
Westerlind, O.......... |
I Jo 3 |
|
Wahlberg, A............ |
I Ju |
15 |
Westerlund, G.......... |
I E 33 |
|
Wahlberg, C.-G.......... |
I Fö |
1 |
Westerström, K. G. A. . . |
I Jo 3 |
|
Wahlberg, E. C. A....... |
I Ju |
1 |
Westerstähl, H. J....... |
I Ju 14, E 2 |
|
Wahlbäck, J. M......... |
... I Ju 39, S |
23 |
Westin, G. A. E........ |
I Jo 1 |
|
Wahlfisk, K.-O.......... |
I Jo |
17 |
Westin, G. E. N........ |
I E 8, 15 |
|
Wahlund, S. G. W. (II) . . |
I Ju |
14 |
Westin, J. O........... |
. . . , |
I Ju 35 |
Wahrbv, H............. |
I E |
33 |
Westling, O. .1.......... |
I In 39 |
|
Walberg, S. S........... |
I Fi 21, |
30 |
Westling, P. W. N...... |
I K 18 |
|
Waldau, G. O. O......... |
I E |
31 |
Westman, E. G......... |
1 Ju 12, 38 |
|
Waldenström, J. G....... |
I In |
22 |
Westöö, C. J. R........ |
I E 33 |
|
Walin, A. G............. |
I Ju 22, |
30 |
Wetterberg, S. A. ö..... |
I Ju 17 |
|
Wallander, J. H......... |
I Fl |
5 |
Wetterblad, H. I. T:son . |
I K |
4, Fi 27, ö 6 |
Wallberg, K. Hj. S....... |
... I E 26, 33 |
42 |
Wetterhall, H. C. B..... |
. I Ju 12, Jo 12, 17 |
451
Riksdagsberättelsen år 1963
Wetterlund, S. C. G. |
......... I Ju 2 |
Zander, Å. G. V............ . |
I H |
12 |
Wiberg, N.. O. A. . .. |
.......... I Fö 21 |
Zetterberg, B. I............. |
I In |
31 |
Wickberg, Å. W. ... |
......... I H 2 |
Zetterberg, G. O............. |
I Jo |
11 |
Wickbom, T. A..... |
........... I E 33 |
Zetterberg, K. Å. H. (II)..... |
I E |
17 |
Wickman, H. K. ... |
......... I H 12 |
Zetterström-Lagerwall, Gerd, I |
In 10, 21, |
41 |
Wickström, B. G. . . |
......... I E 33 |
Zommarin, H............... |
I E |
40 |
Wictorson, K.-E. A. |
.......... I In 7 |
von Zweigbergk, J. O........ |
I In |
10 |
Widegren, B. G..... |
......... I Jo 15 |
von Zweigbergk, Å. C. I Ju 8, |
25, 55, H |
''7 |
Widell, C. G........ |
......... I Jo 11 |
|||
Widén, K. A. I..... |
......... I Jo 5, 24 |
|||
Widmark, G. F. S. . |
......... I In 33 |
|||
Widnjark, P. S. V. . |
......... I Fi 2, In 36 |
Å. |
||
Widstam, T. O..... |
......... I Fi 19 |
|||
Wieslander, I. L. ... |
......... I E 17 |
Åberg, B. . . ,............... |
I Fö 20 |
|
Wieslander-Kristensen, Anna. . I U 5 |
Åberg, C.-J................. |
I Fi |
26 |
|
Wieslander, M...... |
......... I Jo 17 |
Åberg, E. V. R.............. |
I E |
17 |
Wigert, A. G. A. . . . |
......... I Fi 22 |
Åberg, I. L................. |
I In |
15 |
Wigren, B. G....... |
.......... I E 36 |
Åberg, S. T................. |
I U |
4 |
Wihlborg, H. H. . . . |
..... I Ju 29, In 6, 47 |
Åberg, Y................... |
I S |
7 |
Wiik, R E |
T Fö 13 |
Åbjörnsson, C. V............ |
I Fi |
7 |
Wijkander, K. E. T. |
......... I H 5 |
Ågren, K. G................ |
I E |
11 |
Wijkman, E. G. B. . |
......... I Fö 3 |
Åhberg, B. E. B............. |
I Ju |
8 |
Wijnbladh, C. M. E. |
....... I Ju 3, 11, 44 |
Åhlén, K................... |
I E |
10 |
Wiklander, B. V. . . |
......... I Fö 4 |
Åhmansson, C. E............ |
I Ju 24 |
|
Wiklund, H. O. E. . |
......... I Ju 40 |
Åhrberg, H.-H. H........... |
I K |
24 |
Wiklund, O. W. (II) |
. . I Ju 38, S 2, Fi 16, |
Åhslund, B. A. A............ |
I Fi |
14 |
In 20, 45 |
Åhström, G. 0. ............. |
I Fi |
23 |
(II)
I E
Wiklund, S. A. D.
Wiklund, T.....
Wikman, L. A. ..
Wikström, C.
Wikström, C. T. .
Wikström, H. J.......I Jo 10, 23, 26, H
Wikström, K. J.
Wilander, M. O. ...
Wilandh, Katarina
Wildeman, N. C. E.
Wilhelmson, J. F..........,
Wilhelmsson, A. E..........
Wilhelmsson, F. U..........
Wiman, O.................
Winnermark, A. E..........
Winroth, C. E. E...........
Winther, O. W. G..........
Wirdenius, H. O............
Wistrand, A. W. H.........
Witting, N.-O..............
Wittrock, C.-H. V. T........
Wixell, N..................
Wollin, C. I. Hj. E..........
Woxén, R........ I E 4, 6, 19, 30, Jo 27
Wrangmark, S. B............ I H 16
Wretlind, A.................. I E 7
Wretmark, G. E.............. I In 21
Wrigstad, P................. I Ju 14
Wulff, K. E................. I E 18, In 22
I Ju 21
I S 8
I Jo 19
I Jo 7
IFi 2
6
I H 9
I In 7
I S 22
33, Ci 9, 10
I Jo 10
I Ju 43
I In 44
II In 1
I Fi 19
I Jo 26
I S 5
I E
I Ci
1 E
I E
I Jo
I U
Wångstedt, K. J. E.
Wärenstam, T. G......
Wämeryd, K.-E.......
Wärnfeldt, A. O.......
Wärnsund, S. E.......
Wästberg, H. S. O.....
Zaehrison, S. J. G.
Zachrisson, B, . . .
I In 8, 38
I In 45
I E 24
I E 33
I Fö 13
I In 44
I K 11, Jo 16, 17
I E 32
Åhström, N. A. A..
I Ju 48, Fi 6, 34, H 5
E 29
Åkerblad, B. I.............. I S 18,
Åkerhielm, H. G............. I E 35
Åkerlund, Mimmi.....,_____ I In 43
Åkerman, F. M.............. I Ju 30, S 8
Åkerman, R. O. R........... I Fi 14
Åkesson, N. O............... I Ju 7, In 5
Ålsäter, Inga M............. I Ci 10
Ålund, J. E................. I Fö 18
Åman, O. V. ................. I U 5, K 16
Åmark, C. E...... I Ju 19, E 29, In 16, 21
Åqvist, E. G................ I Jo 8
Aqvist, N. E. M............. I Fi 26
Åsberg, L. E................ I S 5
Åselius, K. Hj....... I K 8
Åstrand, B. H........... I Fi 25, 35, Jo 17
Åstrand, P. O................ I E 33
Åstrand, S.................. I E 33
Åström, A. M....... I Fi 25
Åström, C. S.............. I Fö 17
Åström, L.-Å. E....... I Ju 57, S 6, E 49
A.
Älmeby, H. V. B.
Öberg, B. A.......
Öberg, C. E. F. ...
öbrink, J. H......
ödeen, S. A. E. ...
Ödmann, J. C. J. W
öhman, F. G. H.
I Fö 9
I Fi 23
I Ci i
I H 9
I K 9, E 42
I In 25
I K 26
Öhman, G. B. . . I E 7, 10, 12, 19, 33, In 19,
Ci 6
452
Personregister
Öhm, J. B.........
Öhrström, A.......
Öhrström, K. L.....
öjbom, L. E.......
Önnesjö, K. E. A....
östensson, M.......
öster, M. N........
........ I K 5, 15
........ I Jo 15
..... I K 14, 16, Fi 32
.. I Ju 12, Jo 5, 12, 17
I Ju 48, U 6, H 12, 15
........ I In 43
........ I K 8
Österberg, D. V. . .
Österberg, L......
östergren, A. B.
östlund, H.......
Östlund, J. O.....
östlundh, H.-E. ...
östman, F. O.....
......... I E 6
......... I E 33
. I Fl 26, E 26, Q 9, 10
......... IS 8
......... I Cl 9
......... I E 33, 43
......... I Fi 26
.Vw
453
Riksdagsberättelsen år 1963
Sakregister till kommittéer och sakkunniga samt
centrala krisorgan
A.
Ackumulerad imkomst: skatteutredn.
ang.......................... I Fi: 18
Administrativ rättskipning. Se FÖrvattningdomstolskommittén
Administrativa /rihetsberövanden ... I Ju: 13
Affärsverksutredningen: riktlinjerna
för pris- och taxepolitik........ I Fi: 32
Aftonsängsritual. Se Kyrkan.
Akademiska sjukhuset i Uppsala:
kommittén för dess utbyggande I In: 15
— utredn. rör. administrationen av I In: 30
Aktiebolagslagstiftning............ I Ju: 31
Allmänna val. Se Valutredning.
Antikvarieutredningen............ I E: 41
Apelviken: framtida användningen
av kustsanatoriet.............. I In: 32
Apotekspersonal. Se Farmaceututbildningskommittén.
Pension.
Arbelslöshetsförsåkringsutredning:
1960 års...................... IS: 12
Arbetsmarknadsutredningen........ I S: 11
Arbetstagare: rätten till arbetstagares
uppfinningar............... I Ju: 27
Arbetsterapeututredning: 1960 års... I E: 29
Arbetstid: 1959 års undersökning av
arbetstidsförkortningens verkningar
...................... IS: 7
Se även Militära arbetstidsdelegationen.
Arealtillägg: administrativa bestämmelser
för.................... I Jo: 4
Arrendelagsutredningen........... I Jo: 15
Associering. Se Etableringsutredningen,
Nordiskt samarbete och
Romfördraget.
Alomskadeutredningen............ I Ju: 2
Avbetalningshandeln: utländsk lagstiftning
ang. konjunkturpolitisk
reglering av................... I Fi: 4
B.
Barnanstaltsulredningen.......... IS: 5
Baslinjeutredningen: baslinjerna för
territorialvattnets beräkning utmed
den svenska kusten....... I U: 7
Befälsstatsdelegation: 1960 års..... I Fö: 11
Befästningar. Se Försvaret.
Bemanningsutredning: 1957 års____ I H: 9
Beredskapsplanläggning...........
Besvärssakkunniga...............
Bilar: kontrollbesiktning av......
Bilförarutredningen..............
Bilskrotningsutredningen..........
Biltrafik. Se Trafik.
Blind- och dövskoleväsendet: utbildningsmål
och organisation......
Blindvårdsutredning: 1960 års.....
Bokföring: översyn av bokföringslagen
........................
Se även Byggnadsstyrelsen.
Bostadsbyggnadsulredningen........
Bostadsförbättringsutredningen.....
Bostadsförmedlingen: organisation
och principer..................
Bostadslåneutredningen...........
Bostadsrättskommittén............
Brott och behandling av brottslingar:
— svenska representanter hos
Förenta Nationerna och Europarådet
i frågor om..............
— kommitté för förberedande av
Förenta Nationernas kongress i
Stockholm år 1965 ang. förhindrande
av......................
Brottsregistreringen...............
Butikstängningslagstiftningen......
Byggnadsbespuringsutredningen ....
Byggnadskommitté. Se Chalmerska
byggnadskommittén och Tekniska
högskolans i Stockholm buqgnadskommitté.
Byggnads- och markfrågor: delegation
för förhandlingar med Stockholms
stad rör.................
Byggnadsstyrelsen: 1960 års byggnadsstyrelseutredning
..........
— organisationen av bokföringsar
betet
m. m....................
Byggnadsutredning: 1951 års......
Båttrafiken i Stockholms skärgård. . .
C.
Centrala rehabiliteringsutredningen
(CRB).......................
Centrala verk: nämnden för viss utbildning
......................
Chalmerska byggnadskommittén ....
I In: 24
I Ju: 7
I K: 5
I K: 30
I K: 24
I E: 40
I E: 27
I Ju: 56
I S: 9
I S: 19
I S: 24
I Fi: 10
I Ju: 46
I Ju: 10
I Ju: 57
I Ju: 18
I In: 46
I K: 9
I K 12
I K: 4
I K: 27
I K: 7
I H: 8
I S: 18
I Ci: 9
I E: 5
464
Sakregister
Chalmers tekniska högskola. Se Naturvetenskapliga
samordningskommittén
i Göteborg.
Civilförsvaret: utredn. rör. krigsmaktens
och civilförsvarets fortsatta
utveckling............... 1 Fö: 17
Cp-barn: huvudmannaskapet för
riksanstalter för............... I In: 48
CSB-utredningen................ 1 In: 7
D.
Danviks hospital: avveckling av re
kognitionsavgifterna.
.......... I Ju: 5
Databehandling: maskinell........ I Fi: 3
Djur för vetenskapliga försök...... I In: 25
Djurskyddsutredningen........... I Ju: 11
Dom. Se V erkställighet av utländks dom.
Domstolskommittén............... I Ju: 40
Donationshemman: utredn. rör. dispositionen
av donationshemman
m. m. vid de allm. läroverken ... I E: 16
Dubbelbeskattningssakkunniga..... I Fi: 21
Dövskotor. Se Blind- och dövskoleväsendet.
E.
Ecklesiastika lönebostållen. Se Kyr -
kan.
Efiervårdsutredning: 1956 års...... I Ju: 1
Ekonomiskt samarbete. Se Nordiskt
samarbete; jfr även Associering.
El-lagsliftningsutredningen........ I K: 19
Emåutredningen................. I Jo: 13
Enskilda Järnvägarnes pensionskassa.
Se Pension.
Epidemitagen................... I In: 31
Epileptikerutredningen: 1957 års ... I In: 19
Etableringsutredningen........... I Ju: 48
Europarådet: förutsättningarna för
anslutning till konventionen om
persontrafik mellan Europarådets
medlemsstater................ I In: 27
Exekutionsavgift: utredn. om...... I In: 36
Expropriationsmäl............... I Ju: 35
Expropriationsutredningen........ I Ju: 38
F.
Fackskoleutredningen............. I E: 43
Famitjeberedningen.............. IS: 22
Familjeråltskommittén............ I Ju: 22
Farmaceututbildningskommittén .... I E: 13
Fartyg. Se Tillsyn å fartyg.
Fastighelsbitdningskommitté: 1954
års.......................... I Ju: 12
Fastighetstaxeringssakkunniga..... I Fi: 15
Fastighelstaxeringsutredning: 1961
års.......................... I Fi: 28
Filosofiska fakulteterna, Kommittén
för nya utbildningsvägar vid de. Se
Universiteten.
Firmautredningen................ 1 Ju: 8
Fiske: försvarets flskeskyddsutred
ning.
........................ I Fö: 6
— utredn. om avgiftsfri fiskerätt för
jordbrukare i Norrbottens läns
lappmarker................... I Jo: 20
Fiskeristyrelsen: organisation av dess
laboratorieverksamhet ......... I Jo: 23
Flagga. Se Rikets vapen och flagga.
Flygnavigatörer. Se Försvaret.
Flygutredning: 1959 års.......... I K: 15
Folkrätt: bekantgörande av folkrättens
regler för krig............. I Ju: 23
Forskningsberedningen............ I Ju: 59
Frescatikommitttn................ 1 E: 42
Fri rättegång. Se Rättegängshjälp.
Frihetsberövanden. Se Administrativa
frihetsberövanden.
Frikyrkolokalsutredningen......... IS: 23
Fritidsutredning: 1962 års........ I K: 29
Fångvård: anstalternas förseende
med personal................. I Ju: 29
— fångvårdens byggnadskommitté. I Ju: 19
Fältflygare. Se Försvaret.
Fältförsöksutredning: 1962 års..... I Jo: 25
Färdskrivareutredningen.......... I K: 25
Förenta Nationerna. Se Brott och behandling
av brottslingar.
Företagareföreningar: organisation
och verksamhet............... I H: 17
Författningsutredningen........... I Ju: 14
Förlagsinteckningskommitti: 1959 års I Ju: 28
Förorening av vatten. Se Vattenvårdskommittén.
Förvaltningsdomstolskommittin ..... I Ju: 47
Försvaret: 1959 års besparingsutredning.
........................ I Fö: 9
— fiskeskyddsutredning.......... I Fö: 6
— fältflygares och flygnavigatörers
anställningsförhållanden........ I Fö: 19
— försvarets fastighetsförvaltnings
utredning.
.................... I Fö: 18
— 1960 års försvarsledningsutred
ning.
........................ I Fö: 10
— 1962 års försvarssjukvårdsut
redning.
..................... I Fö: 20
— intendenturförvaltningsdelega
tionen.
....................... I Fö: 22
— lärarutredning............... I Fö: 15
— militära arbetstidsdelegationen . I Fö: 21
— militärstraffsakkunniga____.... I Ju: 45
— personaldelegation............ I Fö: 7
— 1954 års utredn. betr. vissa personalkårer
inom............... I Fö: 1
— utredn. rör. krigsmaktens och civilförsvarets
fortsatta utveckling I Fö: 17
— utredn. rör. organisation av ett
intendenturförvaltningsverk .... I Fö: 13
—- utredn. rör. redovisning av försvarets
befästningar........... I Fö: 14
Se även Kartor, Kommandoexpeditionsutredningen,
Militära myndigheter,
Militärmusik, Värnpliktsutredning.
Försvarsförvaltningssakkunniga:
1956 års...................... I Fö: 3
Försvarsmedicinsk forskning....... I E: 25
Försäkring. Se Skadeförsäkringsrörelse.
Försöksdjursulredning: 1960 års. ... 1 In: 25
Förvallningsdomstolskommittén..... I Ju: 47
Förvaltningsförfarandet i ärenden
rörande enskild rätt. Se Besvärssakkunniga.
455
Riksdag sberättelsen år 1963
G.
Godsbefordran.............. I Ju: 36
Godtrosförvärv....... I Ju: 32
Gruvskogsutredningen............. I Jo: 14
Grängesberg-OxelÖsund, Trafikaktiebolaget.
Se Luossavaara-Kiirunavara
Aktiebolag.
Gränsälvskommittén: finsk-svenska . I Ju: 42
Gymnasieutredningen....... I E: 33
Götaälvskommitlén............... I In: 3
Göteborg. Se Läkarutbildning.
Göteborgs- och Bohus län: indelningsfrågor
........................ I In: 33
Göteborgs humanistiska fakultet. Se
Universiteten.
Göteborgs stad. Se Landsting.
Göteborgs universitet: utrustnings
koramitté.
......... I E: 11
H.
Handelsagentur. Se Kommission,
handelsagentur och handelsresande.
Handelskamrarna: det statliga stödet
till de svenska handelskamrarna
i utlandet............... I H: 18
Handelslicensnåmnd, statens...... II H: 1
Handelsresande. Se kommission,
handelsagentur och handelsresande.
Handikappade: organisationen av
högstadieundervisningen för rörelsehindrade
elever............ I In: 48
Se även Blind- och dövskolevåsendet,
Blindvårdsutredning, Centrala rehabiliteringsutredningen.
Hembiträdeslagstiftning........... IS: 21
Hovrätterna: utredn. om domförhet I Ju: 4
Husdjursförädling................ I Jo: 30
Hushållningssällskap. Se Fältförsöksulredning.
Hyreshöjning: utredn. rör. metoden
för........................... IS: 4
Hälsovård. Se Sjukvård.
Hörselskadade. Se Blind- och dövskoleväsendet.
I.
Identitetshandlingar. Se Europarådet.
Idrottsutredningen................ I H: 4
Illojal konkurrens................ I Ju: 9
ILO. Se Europarådet
Inkomstbeskattning. Se Lönebeskatt
-
ningsutredningen.
Intendenturförvaltningsdelegationen . I Fö: 22
Intendenturförvaltningsutredning:
1960 års...................... I Fö: 13
Internationell godsbefordran. Se Godsbefordran.
Internationella biståndsfrägor...... I U: 5
Investeringsfondsutredningen....... I Fi: 9
J.
Jaktutredning: 1949 års ........... I Jo: 7
Jordabalksutredningen............ I Ju: 43
Jordbrukstekniska utredningen: 1961
års.......................... I Jo: 2
Jordbruksutredning: 1960 års...... I Jo: 17
Jordlagsutredning: 1958 års....... I Jo: 12
Justitierevisionen. Se Nedre fustitierevisionen.
K.
Kanal: kanaltrafikutredningen .... I K: 22
—■ Säffle kanalutredning......... I K: 31
Kanslistutbildning. Se Centrala verk.
Karolinska sjukhuset:
— kommissionen för förhandlingar
rör. karolinska sjukhusets utbyg
-
gande....... I In: 13
— kommittén för karolinska sjukhusets
fortsatta utbyggande .... I In: 14
— utrustningskommitté för....... I In: 17
Kartor: utredn. rör. den militära
kartförsörjningen.............. I Jo: 22
Klientelundersökning rör. ungdomsbrottslingar:
1956 års........... I Ju: 20
Kommandoexpeditionsutredningen .. I Fö: 5
Kommission, handelsagentur och handelsresande:
sakkunniga rör. lagstiftning
om.................. I Ju: 52
Kommunala demokratien: arbetsgrupp
för överläggningar om .... I In: 45
Kommunalrättskommittén......... I In: 20
Kommunikationsverken: utredn. rör.
behov av rörelsemedel.......... I K: 2
Kommunindelning. Se Göteborgs och
Bohus län, Malmöhus län, Stockholms
län.
Koncentrationsutredningen........ I Fi: 31
Koncernbidrag. Se Ackumulerad inkomst.
Konfektionsindustrien. Se Textil- och
konfektionsinduslrien.
Konserlbyråulredningen........... I E: 45
Konstfackskolan................. I E: 12
Konsumtionskreditutredningen..... I Fi: 29
Kontrollbesiktning av bilar m. m. ... I K: 5
Konventionen om persontrafik mellan
Europarådets medlemsstater...... I In: 27
Kreditinstitututredningen.......... I Fi: 35
Kriminalvård. Se Brott och behandling
av brottslingar, Efteroärdsutredning,
Fångvård.
Kriminologi. Se Brott och behandling
av brottslingar.
Kronhjortsutredningen: 1961 års ... I Jo: 21
Kroppssjukvårdens statsb idrags utredning
......................... I In: 23
Kustsanatoriet Apelviken.......... I In: 32
Kvarntorpskommissionen.......... I H: 15
Kyrkan: ang. aftonsångsritual..... I E: 21
— ang. bihang till kyrkohandboken I E: 20
-— kyrkoberedskapsutredningen ... I E: 35
— Skeppsholms församling...... I E: 28
—• 1958 års utredn. kyrka—stat ... I E: 17
— 1960 års ecklesiastika boställsut
redning.
..................... I E: 36
—• utlandsförsamlingarnas ekonomi I E: 22
Köp av lös egendom: sakkunniga rör.
lagstiftning om................ I Ju: 51
456
Sakregister
L.
Laboratorieutredningen............ IS: 1
Landstingen: Göteborgs stads samgående
med Göteborgs och Bohus
läns landsting................. I In: 49
— organisation och verksamhetsformer
....................... I In: 40
Lantbrukshögskolan. Se Fältförsöksutredning.
L. K. A. B. Se Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag.
Lokaliseringsutredningen rör. statlig
verksamhet.................... I Fi: 14
Lund. Se Medicinsk undervisning i
Lund och Malmö.
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebo -
lag: samarbete med Trafikaktiebolaget
Grängesberg-Oxelösund . I Fi: 20
Långtidsutredning: 1959 års....... I Fi: 5
Läkare: Se Nordiskt samarbete.
Läkarförhandlingsdelegationen..... I Ci: 7
Läkarutbildning:
— kommission för förhandlingar om
högre utbildning i Umeå........ I E: 38
— kommission för förhandlingar om
högre utbildning i Göteborg..... I E: 18
Länsförvaltningsutredningen....... I In: 28
Lärarinneutbildningskommittén:
1953 års...................... I E: 7
Lärarutbildningssakkunniga: 1960
års.......................... I E: 34
Läroverk. Se Donationshemman.
Lönebeskattningsutredningen....... I Fi: 22
Löneförfattningsberedningen....... I Ci: 4
Lös egendom. Se Köp av lös egendom.
M.
Malmutredningen för Norrbotten ... I H: 13
Malmö. Se Medicinsk undervisning
i Lund och Malmö samt Odontologiska
förhandlingssakkunniga.
Malmöhus län: indelningsfrågor ... I In: 33
Markdelegationen................ I K: 12
Maskinell databehandling. Se Databehandling.
Matpolatisutredning: 1956 års..... I Jo: 9
MC A-utredningen................ I In: 47
Medborgarskap: utredn. ang. svenskt
medborgarskap såsom villkor för
statstjänst.................... I Ju: 26
Medborgarskapslagstiftningen: 1961
års utredning om översyn av ... . I Ju: 39
Medicinalstyrelsen: organisation och
arbetsuppgifter................ I In: 6
Medicinalväsendets centraladminist
ration.
....................... I In: 47
Medicinsk undervisning i Lund och
Malmö....................... I In: 22
Medicinska högskolan i Umeå: organisationskommittén
för......... I E: 15
Medicinska utbildningsfrågor...... I E: 14
Mejeriundervisning.............. I Jo: 27
Mentalsjukvård. Se Sjukvård.
Mentalsjukvårdsberedningen....... I In: 21
Melallforskningskommittén......... I H: 14
Metrologiska enheter.............. I Fi: 34
Militära arbetstidsdelegationen..... I Fö: 21
Militära myndigheter............. I Ju: 33
Militärmusik.................... I Fö: 4
Militärstraffsakkunniga........... I Ju: 45
Musikledarutredningen........... I E: 1
Mått och vikt:. Se Metrologiska enheter.
Märstadelegalionen............... I K: 14
Mönsterskyddsutredningen......... I Ju: 25
N.
Namn. Se släktnamnskommitté.
Naturhistoriska riksmuseet: utredn.
rör........................... I E: 23
Naturvårdsutredning: 1960 års..... I Jo: 1
Naturvetenskapliga samordningskommittén
i Göteborg............... I E: 31
Nedre justitierevisionen: översyn av
arbetsorganisationen........... I Ju: 3
Nordiska patent. Se Nordiskt samarbete.
Nordiskt samarbete: nordiska ekonomiska
samarbetsutskottet ____ I H: 12
— nordiska patent m. m......... I H: 7
— gemensam nordisk arbetsmarknad
för läkare och tandläkare ... I In: 4
— nordisk vägtrafikkommitté..... I K: 20
— nordiskt samarbetsutskott rör.
den nordiska rättsgemenskapen . I Ju: 58
— samnordisk översyn av aktiebo
lagslagstiftningen.
............. I Ju: 31
Se även Samfärdsel och Teknisk personal.
Normalpappersförordningen: översyn
av........................... I H: 11
Norrbackainstitulet: verksamheten
vid.......................... I In: 18
Norrbotten. Se Malmutredningen.
Nykterhet. Se Trafik.
Nykterhetslagskommitté 1961 års. ... I Fi: 30
Näringslivet: lokaliseringen av..... IS: 10
— utredn. rör. ägandeförhållandena
och maktkoncentrationen inom . . I Fi: 31
Näringsrätt. Se Etableringsutredningen.
Näringsrättssakkunniga: 1958 års . . I H: 3
O.
Odontologiska förhandlingssakkunniga
......................... I E: 8
Offentlighetskommittén............ I Ju: 34
Oijelagringskommitté: 1961 års..... I H: 5
Operaverksamheten............... I E: 24
Organisationsnämnden för militärmusiken
...................... I Fö: 4
P.
Parkeringskommittén............. I K: 18
Patent. Se Nordiskt samarbete.
Patentverksutredningen........... I H: 10
457
Riksdagsberättelsen år 1963
Pension: delegationen för pensionsutbetalning
................... I Ci: 5
— den statliga personalpensione
ringens
ordnande i organisatoriskt
hänseende.................... I Ci: 2
— pensionering genom Enskilda
Järnvägarnes pensionskassa .... I Fi: It
— pensionsbestämmelser för apoteksinnehavare
och apoteksan
ställda.
...................... I In: 43
— SPA-utredningen............. I Fi: 24
Pensionsstiftelsernas civilrättsliga
ställning...................... I Ju: 15
Personalutbildningsberedningen .... I Ci: 10
Polislärarutredningen............. I In: 8
Polisväsendet: 1957 års polisutredning
......................... I In: 5
— ersättning till polisman för
kroppsskada.................. I In: 26
-— 1962 års polisutbildningskom
mitté.
....................... I In: 38
— polisberedningen............. I In: 44
Postutredningen 1956 ............. I K: 1
Potatis. Se Matpotatisutredningen.
Prisgeografisk undersökning....... I Ci: 1
Privata näringslivet. Se Koncentra
tionsutredningen.
Prästreseutredning: 1961 års....... I Ci: 3
Psykotekniska verksamhetens organisation
........................ I E: 51
R.
Radioanläggning och rundradioverk -
samhet: vissa rättsliga spörsmål . I K: 28
Radions juridiska ansvarighet...... I Ju: 6
Radioutredning: 1960 års......... I K: 16
Rationaliserings- och revisionsverksamhet
....................... I Fi: 27
Redogöraransvaret: utredn. ang..... I Fi: 2
Regeringsformen :ö\ersyn av bestämmelserna
i § 28................ I Ju: 26
Regeringsrätten. Se Förvaltningsdomstolskommittén.
Rehabilitering. Se Centrala rehabiliteringsutredningen.
Rekognitionsavgifter. Se Danviks hospital.
Renbetesmarksutredningen......... I Jo: 19
Rikets vapen och flagga........... I Ju: 44
Riksantikvarieämbetet. Se Antikvarieutredningen.
Riksmuseiutredningen............ I E: 23
Romfördraget: översättning av..... I H: 16
Rymdkommittén................. I E: 44
Råttegångshjälp.................. I Ju: 49
S.
Samarbete. Se Nordiskt samarbete.
Samfärdsel: nordiska samfärdsel
kommittén
................... I U: 1
Sanatorier. Se Kustsanatoriet Apelviken.
SAS:
— utredn. ang. reorganisation av .. I K: 6
— undersökn. rör. engagement med
vissa luftfartsföretag........... I K: 26
Sekretess. Se Offentlighetskommittén
samt Tryckfrihets- och sekretesslagstiftningen.
Semesterkommitté: 1960 års........ IS: 3
Serafimerlasaretlet............... I In: 12
Sinnessjukvärd. Se Sjukvård.
Sjukförsäkringsutredning: 1961 års . IS: 17
Sjukgymnastutbildningen.......... I E: 37
Sjuksköterskor:
— utredn. om utbildning av di
striktssköterskebarnmorskor
.... I In: 2
— 1962 års utredn. ang. sjukskö
terskeutbildningen.
............ I In: 41
Sjukvård: översyn av hälso- och
sjukvården i riket (ÖHS-kommittén).
...................... I In: 1
— 1961 års samarbetsgrupp för
främjande av rationaliseringsåt
gärder
inom sjukvården........ I In: 10
— vissa rättssäkerhetsfrågor inom
sinnessjukvården (sinnessjuklagstiftningskommittén).
.......... I In: 16
—■ mentalsjukvårdsberedningen ... I In: 21
— organisationen av kropps- och
mentalsjukvården i Östergötlands
län.......................... I In: 42
— 1962 års försvarssjukvårdsutred
ning.
........................ I Fö: 20
Se även Kustsanatoriet Apelviken,
Kroppssjukvårdens statsb i dragsutredning.
Sjukvårdsberedningen, centrala. Se
CSB-utredn ingen.
Sjukvårdspersonal: utbildning av . . I In: 29
Sjöarbetstidslagen. Se Bemanningsutredningen.
Sjölagskommittén................ I Ju: 24
Sjömän. Se Europarådet.
Sjötrafiken: övervakning av....... I In: 34
Skadeförsäkringsrörelse: översyn av
beskattningsregler för.......... I F''i: 8
Skadestånd: utredn. ang. vissa ska
deståndsrättsliga
frågor........ I Ju: 30
Skatteberedningen, allmänna....... I Fi: 26
Skatteflyktskommittén: 1953 års .... I Fi: 13
Skattelagssakkunniga............. I Fi: 12
Skatteutjämningskommitté: 1958 års I Fi: 16
Skatteutredning. Se Ackumulerad in
-
komst, Dubbetbeskattningssakkunniga,
Lönebeskatmingsutredningen.
Skeppsholmen: utredn. rör. användningen
....................... I Fö: 8
Skeppsholms församling........... I E: 28
Skiljedom: sakkunniga rör. lagstiftning
om...................... I Ju: 53
Skog: vissa spörsmål vid belåning av I Jo: 6
— den statliga bidrags-, låne- och
kreditgarantigivningen till förmån
för det enskilda skogsbruket I Jo: 26
-— skogsbrukets yrkesutbildnings
-
kommitté..................... I Jo: 29
—- statens skogsföretagsutredning . I Fi: 33
Skoladministrativa utredningen..... I E: 39
Skärgårdsfrågor. Se Båttrafiken.
Släktnamnskommitté: 1962 års..... I Ju: 55
Socialberedskapskommittén........ IS: 2
Socialpolitiska kommittén......... IS: 6
458
Sakregister
Socialstyrelseutredningen.......... IS: 20
Socialvårdskonsulentutredningen .... IS: 13
Socionomutbildningskommittén..... I E: 2
Soldathemsoerksamheten: utredn. rör.
statligt stöd.................. I Fö: 16
SPA-utredningen................ I Fi: 24
Specialstraffrätten: utredn. om..... I Ju: 17
Stadsulredning: 1955 års rör. städernas
särskilda skyldigheter och rättigheter
i förh. till staten....... I Fi: 1
Statens brandskola............... I In: 11
Statens centrala frökontrollanstalt och
statens Däxlskyddsanslalt........ I Jo: 16
Statens geotekniska institut: arbetsuppgifter
och organisation...... I K: 3
Statens handeislicensnämnd........ II H: 1
Statens hingstdepå och stuteri iFly
inge.
......................... I Jo: 3
Statens historiska museum. Se Antikvarieutredningen.
Statens kriminaltekniska anstalt .... I In: 35
Statens reproduktionsanstalt....... I Jo: 5
Statens Skogsföretagsutredning..... I Fi: 33
Statens ungdomsråd.............. IS: 8
Statens uttänningskommission...... II In: 1
Stat-kyrka. Se Kyrka-stat.
Statsdeparlementen. Se Kommandoexpeditions
utredningen.
Statsförvaltningen. Se Centrala verk.
Personalutbildningsberedningen.
Statsmöblering. Se Utrikesförvaltningen.
Statstjänst. Se Medborgarskap.
Stockholms län: indelningsfrågor ... I In: 33
Stockholms stad. Se Byggnads- och
markfrågor.
Slorstadsutredning: 1961 års....... I In: 33
Straff- och disciplinmedel mot krigsmän.
Se Militårslraffsakkunniga.
Straffregister. Se Brotlsregistrering,
Militära myndigheter
Studiehjälpsutredningen........... I E: 49
Studiesociala utredningen......... I E: 26
Svalövsutredning: 1960 års........ I Jo: 18
Svenska träforskningsinstitulet..... I H: 6
Syneförrättningssakkunniga........ I Jo: 24
Sysselsättningsterapeuter. Se Arbetsterapeututredning.
Säffle kanalutredning............. I K: 31
Söråkersutredningen.............. I Jo: 28
T.
Tandläkare. Se Nordiskt samarbete.
Tandläkarutbildning. Se Läkarutbildning.
Tandvård. Se Odontologiska jörhandlingssakkunniga.
Teknisk högskola i Lund: organisa -
tionskommitté ................ I E: 30
Tekniska högskolan i Stockholm: vidareutbildning
av universitetske
mister
m. m.................. I E: 4
-— byggnadskommitté ............ I E: 6
Teknisk personal: samnordisk utbildning
av................... I E: 19
Territorialvatten. Se Baslinjeutredningen.
Textil- och konfektions industrien: utredn.
rör. utbildningsbehovet .... I E: 3
Tillsyn å fartyg.................. I H: 1
Torrläggning av mark: utredn. ang.
vattenlagens torrläggningsbestäm
melser.
...................... I Ju: 50
Torrläggningsföretag. Se Emåutredningen.
Trafik:
Bilförarutrcdningen............... I K: 30
—- 1953 års trafikutredning....... I K: 8
— 1957 års trafiknykterhetskom
mitté.
....................... I K: 13
— 1961 års trafiksäkerhetskommit
té.
.......................... I K: 21
— trafikmålskommittén.......... I Ju: 41
Trafikaktiebolaget Grängesberg—
Oxelösund. Se Luossavaara—Kiirunavaara
aktiebolag.
Trafiksäkerhet. Se Bilar, Bilskrot
-
ningsutredningen.
Transportkommittén: centrala civila I K: 23
Tryckfrihets- och sekretesslagstiftningen:
handledning för tillämpning
av...................... I Ju: 54
Trädgårdsnäringsulredningen...... I Jo: 11
Trädgårdsundervisning: inriktningen,
omfattningen och lokaliseringen
av undervisningen i Norrland
(Söråkersutredningen)..... I Jo: 28
Träforskningsinstitutet............ I H: 6
Tuberkulossjukvård. Se Kustsanatoriet
Apelviken.
U.
U-beredningen................... I U: 5
Ulleråkers sjukhus .administrationen
av........................... I In: 30
Umeå: kommission för förhandlingar
om högre utbildning........... I E: 38
Se även Medicinska högskolan i
Umeå.
Umeäkommitté: 1962 års.......... I E: 46
Understödsfonder................ I Ci: 8
Undervisning. Se Centrala verk, Läkarutbildning,
Mejeriundervisning,
Polisväsendet, Sjuksköterskor, Skog,
Trädgårdsundervisning och Universiteten.
Undervisning, medicinsk, i Lund och
Malmö....................... I In: 22
Ungdomsbrottslighet: utredn. ang.
försöksverksamhet............. I Ju: 21
Se även Klientelundersökning rör.
ungdomsbrottslingar.
Ungdomsråd, statens............. IS: 8
Ungdomsverksamheten: statligt stöd
åt........................... I E: 50
Ungdomsvårdsskoleelever: 1961 års
utredn. om effektivare åtgärder
för vård utom skola av......... IS: 15
Ungdomsvårdsskolorna: kommittén
för bchandlingsforskning....... IS: 14
459
Riksdag sberättelsen år 1963
Universiteten: Frescatikommittén .. I E: 42
— förhandlingskommission i Göteborg
......................... I E: 18
—- kommittén för nya utbildningsvägar
vid de filosofiska fakulteterna
........................ I E: 32
— programkommitté för Uppsala
humanistiska fakultet.......... I E: 47
— programkommitté för Göteborgs
humanistiska fakultet.......... I E: 48
— 1962 års Umeåkommitté...... I E: 46
— 1955 års universitetsutredning.. I E: 9
— utredn. om egendomsförvaltning I Fi: 17
— utredn. rör. vidareutbildning vid
tekniska högskolan i Stockholm
av universitetskemister m. m. ... I E: 4
Se även Göteborgs universitet, Naturvetenskapliga
samordningskommittén
i Göteborg.
Universitetssjukhusen. Se Akademiska
sjukhuset i Uppsala, Karolinska
sjukhuset.
Uppbördsorganisationskommittén ... I Fi: 19
Uppbördsutredningen............. I Fi: 23
Uppfinningar. Se Arbetstagare.
Upphovsrätt. Se Mönsterskyddsutredningen.
Uppsala humanistiska fakultet. Se
Universiteten.
US A-beredningen................ I H: 2
Utbildning. Se Undervisning.
Utlandsförsamlingarnas ekonomi ... I E: 22
Utländsk dom. Se Verkställighet av
utländsk dom.
Utlänningskommission: statens .... II In: 1
Utlänningskontrollen: utformningen
av (utlänningsutredningen)..... I In: 37
Utrikesdepartementet: kansliutredningen
....................... I U: 3
Utrikesförvaltningen: statsmöblering
av bostäder utomlands......... I U: 8
— utredn. rör. adm. organisation.. I U: 2
UD-utredningen................. I U: 6
Utrikesförvaltningens lönenåmnd ... I U: 4
Utrustningskommitté. Se Göteborgs
universitet och Karolinska sjukhuset.
Utvecklingshjälp. Se U-beredningen.
V.
Vaccin: tillverkning av BCG- ......... I In: 9
Valutakommittén................. I Fi: 7
Valutredning: 1955 års........... I Ju: 16
Vattenlagens torrläggningsbestämmel
ser.
......................... I Ju: 50
Vattenvårdskommittén............ I Jo: 8
Verkställighet av utländsk dom .... I Ju: 37
Veterinärer. Se Kontrollslakterier.
Veterinärhögskoleutredningen ...... I Jo: 10
Vikt. Se Metrologiska enheter, Mått
och vikt.
Vägmarksersättningskommittén..... I K: 11
Vägsakkunniga: 1960 års......... I K: 17
Vägtrafik. Se Godsbefordran.
Vägtrafiklagstiftning............. I K: 20
Vårdesäkringskommittén.......... I Fi: 25
V ärnpliktsavlöningsutredning: 1954
års.......................... I Fö: 2
V ärnpliktsutredning: 1960 års..... I Fö: 12
Växtförådlingsprodukter........... I Jo: 31
Y.
Yrkeslårarberedningen ......... I C: 6
Yrkesmedicinens organisation...... I In: 39
Yrkesskadeuiredningen............ I S: 16
Yrkesutbildning. Se Skog, Trädgårdsundervisning.
Yrkesutbildningens centrala ledning . I E: 10
Ä.
Äktenskapslagstiftning. Se Familjeråttskommittén.
Ö.
ÖHS-kommittén................. I In: 1
öresundsdelegationen: svenska..... I K: 10
Östergötlands län. Se Sjukvård.
460
Innehållsförteckning
Sid.
Allmän berättelse.................................................... 1
överenskommelser med främmande makter m. m. under tiden december 1961
— november 1962 .................................................. 4
Redogörelse för de av exportkreditnämnden å statens vägnar meddelade
garantierna........................................................ 10
Under år 1962 beviljade bidrag från lotterimedelsfonden.................. 12
Under år 1962 beviljade bidrag ur behållningen av de särskilda lotterier som
anordnats till förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål.... 14
Under år 1962 beviljade bidrag ur fonden för idrottens främjande............ 15
Under år 1962 beviljade bidrag ur fonden för friluftslivets främjande ........ 16
Utbetalningar för skilda ändamål från handels- och sjöfartsfonden under budgetåret
1961/62 ...................................................... 18
Under budgetåret 1961/62 gjorda anvisningar ur jakt vårdsfonden............ 19
Under budgetåret 1961/62 beviljade bidrag ur statens lappfond.............. 19
Under budgetåret 1961/62 beviljade understöd ur allmänna arvsfonden........ 19
Kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan .................... 21
I. Kommittéer och sakkunniga:
Justitiedepartementet (Ju) ...................................... 21
Utrikesdepartementet (U)........................................ 90
Försvarsdepartementet (Fö)...................................... 96
Socialdepartementet (S).......................................... 117
Kommunikationsdepartementet (K)................................ 144
Finansdepartementet (Fi)........................................ 183
Ecklesiastikdepartementet (E).................................... 216
Jordbruksdepartementet (Jo) .................................... 274
Handelsdepartementet (H) ...................................... 302
Inrikesdepartementet (In)........................................ 318
Civildepartementet (Ci).......................................... 371
II. De centrala krisorganen:
Handelsdepartementet .......................................... 379
Inrikesdepartementet............................................ 380
Uppgift å kostnader för kommittéer och sakkunniga .................... 382
Betänkanden utkomna från trycket under 1962.......................... 430
Stencilerade betänkanden avlämnade under 1962.......................... 432
Nordisk Udredningsserie................................................ 434
Personregister till kommittéer och sakkunniga samt centrala krisorgan .... 435
Sakregister * * » » > » » .... 454