Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

1

Nr 99

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till vissa
organisationsändringar inom överståthållarämbetets
skatteavdelning, m. m.; given Stockholms slott den
1 mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogat förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen
den 23 november 1956 (nr 623),

dels ock bifalla de förslag i övrigt om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås på grundval av en av överståthållarämbetet verkställd
utredning vissa ändringar inom skatteavdelningen vid ämbetet. Genom
de föreslagna åtgärderna kommer organisationen av skatteavdelningen att
bringas i överensstämmelse med organisationen av motsvarande avdelningar
vid länsstyrelserna. Skatteavdelningen vid överståthållarämbetet tillföres
genom förslaget de personalförstärkningar, som motsvarar vad som beslutats
för landet i övrigt av 1961 års riksdag. Förslaget innebär vidare att arbetsuppgifter,
som nu åvilar innehavare av tjänster i akademikerkarriären,
i viss utsträckning överlämnas till befattningshavare i mellangradskarriären,
vilket medför viss minskning av antalet tjänster, för vilka kräves akademisk
examen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. iVr 99

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas att 34 § 2 mom. samt 57 § 1 mom. taxeringsförordningen
den 23 november 1956 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

(Nuvarande lydelse)

34 §.

2 m o in. På ansökan —--va ra

avlämnad.

Ansökan som i första stycket avses
göres hos taxeringsintendenten i
det län, där sökanden är skattskyldig
till statlig inkomstskatt eller statlig
förmögenhetsskatt. Föreligger ej
sådan skattskyldighet för sökanden,
göres ansökningen hos taxeringsintendenten
i det län, där självdeklarationen
skall avlämnas.

Mot taxeringsintendentens----

ej föras.

57 §.

1 mom. Beslut om taxeringsrevision
meddelas av taxeringsintendenten
i länet.

Finner taxeringsintendenten — —
— det länet.

Taxeringsrevision skall — — —
av länsstyrelsen.

(Föreslagen lydelse)

34 §.

2 m o in. På ansökan---va ra

avlämnad.

Ansökan som i första stycket avses
göres hos taxeringsintendenten i
det län, där sökanden är skattskyldig
till statlig inkomstskatt eller statlig
förmögenhetsskatt. Föreligger ej
sådan skattskyldighet för sökanden,
göres ansökningen hos taxeringsintendenten
i det län, där självdeklarationen
skall avlämnas. 1 Stockholm
göres ansökningen hos taxeringsintendenten
å vederbörande taxeringskontor.

Mot taxeringsintendentens---

ej föras.

57 §.

1 mom. Beslut om taxeringsrevision
meddelas av taxeringsintendenten
i länet, dock att i Stockholm
förste taxeringsintendenten må uppdraga
åt revisionsintendenten att meddela
beslut som nu sagts.

Finner taxeringsintendenten--

— det länet.

Taxeringsrevision skall — — —
av länsstyrelsen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Knngl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars

1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om vissa organisationsändringar
inom överståthållarämbetets skatteavdelning, m. m. samt
anför därvid följande.

I. INLEDNING

Den år 1956 beslutade nya taxeringsorganisationen kom i sina huvuddrag
att ganska nära ansluta till den organisation, som sedan lång tid tillbaka
gällde vid överståthållarämbetets skatteavdelning. 1956 års taxeringsreform
innebar därför för överståthållarämbetets del inte annan ändring i
skatteavdelningens dåvarande organisation än att inom allmänna avdelningen
inrättades ett prövningsnämndens kansli. Särskilt i fråga om organisationen
i första instans kom dock taxeringsväsendet i Stockholm att i åtskilliga
hänseenden skilja sig från taxeringsväsendet i landet i övrigt. I
prop. 1956: 150 uttalades emellertid, att det syntes angeläget att i Stockholm
ernå en ordning, som helt kom att sammanfalla med den i landet för
övrigt gällande. Härför ansågs ytterligare utredning erforderlig.

Denna utredning verkställdes av särskilda sakkunniga, som i ett i maj
1958 avlämnat betänkande föreslog att man i fråga om organisationen i
första instans skulle övergå till den för landet i övrigt gällande organisationsformen.
En dylik åtgärd måste emellertid enligt de sakkunnigas mening
förbindas med vissa organisatoriska förändringar av taxeringsavdelningen
vid överståthållarämbetet. De sakkunnigas förslag redovisades för
riksdagen i prop. 1959:47.

1 propositionen föreslogs, att de sakkunnigas förslag endast delvis skulle
genomföras. Därvid framhölls, under erinran om den kritik, som i olika
avseenden riktats mot förslaget under remissbehandlingen, att det inte var
möjligt att erhålla eu säker uppfattning om personalbehovet på taxeringsavdclningen
och den lämpliga organisationen för denna och att därför en

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

ny utredning i organisationsfrågan syntes ofrånkomlig. Denna utredning
borde gå hand i hand med åtgärder inom ramen för gällande organisation.
Då överståthållarämbetet redan företagit vissa förberedande åtgärder i detta
hänseende, borde utredningsarbetet ankomma på ämbetet, som förutsattes
därvid skola anlita expertis från statens organisationsnämnd. För utredningsarbetet
syntes särskilda direktiv inte vara erforderliga men utredningen
borde syfta till att nå fram till en effektivt arbetande organisation. I samband
härmed borde organisationen av prövningsnämndens kansli överses
med ledning av vunna erfarenheter. I fråga om taxeringsavdelningens personaluppsättning
ansågs några bedömanden inte kunna göras. Under remissbehandlingen
av förslaget anförda omständigheter tydde emellertid på
att den nuvarande organisationen i vissa avseenden snarast var överdimensionerad.
Det ifrågasattes huruvida inte åtskilliga arbetsuppgifter, som nu
utfördes av akademiskt utbildad personal i lägre befattningar, med fördel
kunde överlämnas till kanslistpersonal. Utredningen borde bedrivas så
skyndsamt omständigheterna tillät.

I propositionen förordades emellertid att taxeringsassistentorganisationen
skulle införas även i Stockholm. Med hänsyn till att förutsättningar inte ansågs
föreligga för att slutligt fixera antalet taxeringsassistenter i staden,
dessas inpassning i den framtida organisationen och behovet av tjänster i
högre lönegrad än Ao 17, vilka frågor borde prövas vid nyss omnämnda
utredning, bestämdes antalet assistenter, som skulle anställas under de två
första åren räknat från och med den 1 januari 1960, till högst 15. Nyanställningar
av assistenter skulle motsvaras av indragning av tjänster inom akademikerkarriären.
Från och med den 1 juli 1962 är antalet taxeringsassistenter
20.

Förslagen i prop. 1959: 47 bifölls av riksdagen. I anledning av riksdagens
beslut har Kungl. Maj :t föreskrivit att de å skatteavdelningen ledigblivna
ordinarie eller extra ordinarie tjänsterna i högre lönegrad än A 9 inte utan
Kungl. Maj :ts medgivande får återbesättas eller uppehållas med vikarie.
Efter framställning av överståthållarämbetet har medgivanden som nyss
sagts lämnats beträffande samtliga hittills ledigblivna tjänster med undantag
för en tjänst såsom förste taxeringsinspektör i lönegraden Ao 21.

Den allmänna varuskattens införande föranledde för Stockholms vidkommande
att från och med den 1 januari 1960 inom taxeringsavdelningen
inrättades ett särskilt varuskattekontor.

I fråga om taxeringsavdelningens organisation må slutligen anmärkas
att enligt riksdagens beslut vid 1959 års höstsession fastställandet av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension
m. in. i Stockholm skall handhas av överståthållarämbetets skatteavdelning
och på taxeringsavdelningen.

Kungl. Maj :t uppdrog den 28 maj 1959 åt överståthållarämbetet att skyndsamt
verkställa den i prop. 1959: 47 förutsatta organisationsundersökningen.
Till åtlydnad härav har ämbetet den 23 november 1962, efter verkställd

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

5

undersökning, inkommit med förslag till ny organisation vid nämnda avdelning.
Över förslaget har efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten,
riksskattenämnden, riksåklagarämbetet, riksförsäkringsverket, 1961 års
storstadsutredning, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings,
Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Värmlands,
Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands samt Norrbottens län, länsstyrelsernas
utbildningsnämnd, Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges
köpmannaförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges
lantbruksförbund, Svensk industriförening, Svenska företagares riksförbund,
Svenska arbetsgivareföreningen, Tjänstemännens centralorganisation,
Statstjänstemännens riksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk,
Föreningen Sveriges taxeringsintendenter, Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer
och Föreningen Sveriges landskanslister. Sveriges lantbruksförbund
och Riksförbundet Landsbygdens folk har därvid åberopat ett av lantbrukets
skattedelegation avgivet yttrande.

II. NUVARANDE TAXERINGSORGANISATION I
STOCKHOLM

Överståthållarämbetets skatteavdelning, vars chef är skattedirektören,
är uppdelad på två underavdelningar, nämligen en taxeringsavdelning och
eu allmän avdelning varjämte till skatteavdelningen är anknutet kupongskattekontoret.

T axeringsa vdelningen

Taxeringsavdelningen, som under skattedirektörens överinseende förestås
av förste taxeringsintendenten, vilken bland annat åligger att närmast
under överståthållaren ansvara för att taxeringsarbetet ordnas och bedrives
på ett ändamålsenligt sätt, är organiserad på elva detaljer, nämligen

ett bolagstaxeringskontor för handläggning huvudsakligen av ärenden
rörande taxering av aktiebolag, föreningar och stiftelser m. fl. juridiska
personer ävensom vissa yrkesgrupper (praktiserande läkare och tandläkare
samt handelsresande);

sex lokala taxeringskontor för handläggning av ärenden angående taxering
av andra skattskyldiga än nyss nämnts, jämte en fastighetstaxeringsdelalj
för handläggning av ärenden rörande särskild fastighetstaxering och
åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet;

ett bokgranskningskontor för granskning av skattskyldigas räkenskaper
in. in.;

ett varuskattekontor för handläggning av ärenden avseende allmän varuskatt
(inrättat från och med den 1 januari 1960);

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

samt en detalj —- den s. k. ATP-expeditionen — för handhavande av arbetet
med arbetsgivaruppgifter till ledning för beräkning av underlag för
avgifter enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension jämte vissa
andra arbetsuppgifter, avseende beräkning av pensionsgrundande inkomst
(inrättad från och med den 1 januari 1961).

Inom taxeringsavdelningen finnes vidare förste taxeringsintendentens
expedition.

De lokala taxeringskontoren har vart och ett sitt territoriellt bestämda
område, medan däremot övriga detaljer har att handlägga på dem ankommande
ärenden inom hela staden. Verksamhetsområdena för de lokala taxeringskontoren
har sedan år 1961 hestämts på följande sätt:

Xorra taxeringskontoret omfattande Nikolai, Klara, Jakobs, Johannes,
Adolf Fredriks och Gustav Vasa församlingar;

Västra taxeringskontoret omfattande Matteus, Kungsholms, S:t Görans
och Essinge församlingar;

östra taxeringskontoret omfattande Engelbrekts, Hedvig Eleonora och
Oscars församlingar;

Södra taxeringskontoret omfattande Maria, Högalids, Katarina och Sofia
församlingar samt av Enskede församling stadsdelarna Östberga och Årsta;

Taxeringskontoret för Brännkyrka m. fl. församlingar omfattande Brännkyrka,
Hägerstens, Vantörs och Spånga församlingar; samt

Taxeringskontoret för Bromma m. fl. församlingar omfattande Bromma
och Västerleds församlingar, Enskede församling utom stadsdelarna östberga
och Årsta, ävensom Skarpnäcks och Farsta församlingar.

Till norra taxeringskontoret har anknutits den för riket gemensamma
taxeringsnämnden med uppgift att verkställa taxering av skattskyldiga,
vilka saknar hemortskommun i riket, m. fl. skattskyldiga.

På vart och ett av de lokala taxeringskontoren handlägges ärenden rörande
allmän fastighetstaxering inom dess verksamhetsområde.

Ettvart av de lokala taxeringskontoren och bolagstaxeringskontoret har
eu taxeringsintendent såsom chef, under det att bokgranskningskontoret
förestås av en revisionsintendent. Varuskattekontoret står under ledning
av eu biträdande taxeringsintendent, och såsom föreståndare för fastighetstaxermgsdetaljen
tjänstgör en förste taxeringsinspektör. Arbetet å ATP-expeditionen
Iedes av en förste taxeringsinspektör.

På taxeringsavdelningen tjänstgör därjämte förste taxeringsinspektörer
och förste taxeringsrevisorer, taxeringsinspektörer och taxeringsrevisorer,
amanuenser, förste taxeringsassistenter och taxeringsassistentcr, förste
kanslister och kanslister samt biträdespersonal i olika lönegrader. Vad särskilt
angår taxeringsassistenterna har — i avbidan på taxeringsassistentorganisationens
definitiva utformning i Stockholm — enligt de för skatteavdelningen
fastställda personalplanerna dylika tjänster fått tillsättas, från
och med den 1 januari 1960 till ett antal av 10, från och med den 1 januari
1961 till ett antal av 5 samt från och med den 1 juli 1962 till ett antal av 5,
sålunda för närvarande tillhopa 20.

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Enligt gällande bestämmelser fordras för behörighet till tjänst såsom
förste taxeringsintendent, taxeringsintendent, biträdande taxeringsintendent,
förste taxeringsinspektör eller taxeringsinspektör att ha avlagt antingen
juris kandidatexamen eller statsvetenskaplig-juridisk examen eller
examen vid handelshögskola. Behörighet att erhålla befattning såsom revisionsintendent,
förste taxeringsrevisor eller taxeringsrevisor tillkommer
endast den, som avlagt examen vid handelshögskola. För att erhålla tjänst
som taxeringsassistent har föreskrivits, att vederbörande skall ha undergått
den utbildning, som Kungl. Maj:t bestämmer, innebärande att vederbörande
tjänsteman skall hava genomgått en av länsstyrelsernas utbildningsnämnd
anordnad utbildningskurs för utbildning av landskanslister å landskontor.
Några kompetensvillkor för erhållande av befattning såsom förste
kanslist eller kanslist vid överståthållarämbetets skatteavdelning har icke
meddelats.

I anslutning härtill må anmärkas, att i samband med skatteavdelningens
förstatligande år 1948 särskilda övergångsbestämmelser (SFS 1947:723)
meddelades, enligt vilka generell dispens beviljades för viss i verket tidigare
anställd personal. Av de 91 befattningshavarna inom akademikerkarriären
vid taxeringsavdelningen den 1 januari 1962 innehade 44 befattningshavare
sina tjänster på grund av dylik dispens.

Vidkommande taxeringsorganisationen i första instans har tör verkställande
av taxering för inkomst och förmögenhet samt till allmän varuskatt
år 1962 inrättats 142 lokala och 48 särskilda taxeringsnämnder. En av de
lokala taxeringsnämnderna har förordnats att, utöver nämnden eljest tillkommande
göromål, såsom en för riket gemensam taxeringsnämnd handlägga
ärenden, som avses i 4 § sjätte stycket taxeringsförordningen. För den
särskilda fastighetstaxering, som skall verkställas de år allmän fastighetstaxering
icke äger rum, har staden indelats i 4 lokala taxeringsdistrikt, en
lokal taxeringsnämnd (fastighetstaxeringsnämnd) handhar taxeringsarbetet
inom varje sådant taxeringsdistrikt (fastighetstaxeringsdistrikt). Av de
förutnämnda särskilda taxeringsnämnderna har 6 utgjort bolagstaxeringsnämnder,
vilka haft till uppgift att verkställa taxering av aktiebolag. Vidare
har 2 särskilda taxeringsnämnder ombesörjt taxeringen av andra juridiska
personer än aktiebolag och oskifta dödsbon. Taxeringen av praktiserande
läkare och tandläkare samt handelsresande har handhafts av 3 under bolagstaxeringskontoret
lydande särskilda taxeringsnämnder. Följande kategorier
skattskyldiga fysiska personer har taxerats i återstående 37 särskilda
taxeringsnämnder, nämligen

a) rörelseidkare;

b) jordbrukare med bokföringsmässig redovisning;

c) skattskyldiga med inkomst av tjänst, om inkomsten härrör av verksamhet
såsom läkare, tandläkare, veterinär, advokat, yrkesrevisor, arkitekt,
konsulterande ingenjör samt bil- och traktorförsäljare eller av annan därmed
jämförlig verksamhet;

d) skattskyldiga, som gjort insättning å eller uttag från skogskonto eller
invcsteringskonto för skog;

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

e) skattskyldiga, beträffande vilka avtal med främmande makt för undvikande
av dubbelbeskattning skall tillämpas;

f) personer — i förekommande fall makar gemensamt — med en bruttoförmögenhet
av minst 500 000 kronor;

g) skattskyldiga, som icke är att hänföra till någon ovan under a)—f)
nämnd kategori, men vilkas deklarationer befinnes vara av mera invecklad
beskaffenhet; samt

h) samtaxerad make till ovan under a)—g) upptagen skattskyldig samt
hemmavarande barn under 21 år.

I de särskilda taxeringsnämnderna ävensom den för riket gemensamma
taxeringsnämnden har —- till skillnad från de lokala taxeringsnämnderna
tjänstemannataxering förekommit i den meningen, att vid taxeringsavdelningen
anställda tjänstemän fungerat i nämnderna såsom kronoombud
respektive taxeringsassistent. Personalknapphet på grund av deklarationsmaterialets
fortgående ökning har medfört, att ämbetet sedan lång tid
tillbaka dessutom måst förordna s. k. biträdande kronoombud bland utanför
ämbetet stående personer för att därmed bereda lättnad i de ordinarie
kronoombudens arbetsbörda. De biträdande kronoombuden har under vederbörande
ordinarie kronoombuds överinseende granskat dem anvisade
deklarationer och upprättat förslag till taxering beträffande dessa. Ytterligare
må framhållas, att vid taxeringsarbetet, ävenledes sedan lång tid
tillbaka, anlitats personal utom ämbetet för förberedande arbete med skönstaxering
av nyinflyttade utlänningar, som utan att vara mantalsskrivna i
Stockholm erhållit debetsedel från uppbördsverket å preliminär skatt.

T fråga om taxeringsnämndsordförandenas, kronoombudens och taxeringsassistenternas
granskningsuppgifter i första instans har under senare
år gällt följande.

Ordförande i lokal taxeringsnämnd har i regel granskat omkring 1 500
deklarationer, varjämte det ålegat honom att genomgå sådana deklarationer,
beträffande vilka kronoombudet föreslagit avvikelse, övriga deklarationer
i lokal nämnd har granskats endast av kronoombudet.

I särskild taxeringsnämnd har ordföranden — dock med undanlag för
vissa här nedan angivna nämnder — granskat i princip 500 deklarationer i
första hand och kronoombudet eller taxeringsassistenten återstående antal
deklarationer. Därefter har ordföranden genomgått de av kronoombudet
eller taxeringsassistenten i första hand behandlade deklarationerna och
sistnämnda funktionärer de av ordföranden i första hand granskade. Ordförandena
i 1 :a och 2:a taxeringsdistrikten för juridiska personer samt i
det särskilda taxeringsdistriktet för handelsresande har emellertid icke
ålagts någon skyldighet att förstahandsgranska till respektive nämnder hörande
deklarationer.

De särskilda taxeringsnämnderna åtnjuter vid taxeringsarbetet biträdeshjälp
i olika hänseenden. Det ankommer exempelvis på biträdena att i det
aktuella årets deklarationer insortera både fjolårets deklarationer och de
speciella kort (s. k. SN-kort), som dessa nämnder använder i stället för in -

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

komstlängden. De särskilda taxeringsnämnderna erhåller även biträdeshjälp
med mänga andra rutinbetonade arbetsuppgifter. I anslutning härtill
understryker ämbetet i sin utredning, att varken taxeringsassistenterna eller
kronoombuden i de särskilda taxeringsnämnderna kunnat tilldelas biträden
att vara dem behjälpliga vid deklarationsgranskningen. De lokala
och särskilda taxeringsnämndernas arbete med att anmana skattskyldiga,
som icke avlämnat deklaration, att avgiva sådan ävensom arbetet med undei
rättelser till skattskyldiga om i deklarationerna vidtagna avvikelser underlättas
avsevärt genom att distributionen av dessa skrivelser helt ombesörj
es av biträdespersonal.

Knligt den inom överståthållarämbetet upprättade statistiken, avseende
1961 års taxering i Stockholm, uppgick antalet självdeklarationer i lokala
nämnder till 488 989 och i särskilda taxeringsnämnder till 95 638. Av sistnämnda
deklarationer hade 18 994 avgivits av juridiska personer utom
oskifta dödsbon och 2 505 av skattskyldiga, hänförliga till det för riket gemensamma
distriktet. Antalet deklarationer, hänförliga till sådana särskilda
taxeringsdistrikt, som i princip skall ha taxeringsassistent såsom
taxeringsfunktionär, uppgick alltså till 74 139.

Under senare år har befattningshavare å taxeringsavdelningen förordnats
att i sin tjänst utföra på taxeringsintendent ankommande göromål i den
omfattning som närmare framgår av nedanstående tablå, avseende förhållandena
under år 1961.

Befattningshavare

Antal

Tkl

Förste taxeringsinspektör Ao 24.......

4

1

1

1

3

1

1

1

Hela året1

1/1 — 7/12

1/1 — 5/11
25/11—31/12

Hela året1

14/7 —31/12

12/9 —31/12
23/10—31/12

* * » * . . .

» » » i

» » » » .

Förste taxeringsinspektör Ao 23........

• » # » ......

Förste taxeringsinspektör Ao 21 ...

* * »»....

13

1 Tiden 1/1 — 30/6 och 14/7 — 31/12

Det törhållandet, att taxeringsavdelningens arbetsuppgifter är icke blott
till sin natur artskilda utan även i viss utsträckning av säsongmässig karaktär,
medför uppenbarligen, understryker ämbetet i sin utredning, att
avdelningens personal måste disponeras på skilda sätt under den tidsperiod,
då taxering i första instans äger rum (liden 1/3—30/6), och under
den tidsperiod, då sådan taxering cj förekommer.

Vid den allmänna varuskattens införande den 1 januari 1960 inrättades

i Stockholm — vid sidan av de redan befintliga taxeringskontoren _ ett

särskilt varuskattekontor under ledning av en biträdande taxeringsinten -

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

dent i lönegrad Ao 26 med viss avlöningsförstärkning. Förutom befattningen
som biträdande taxeringsintendent tillfördes skatteavdelningen från och
med förenämnda tidpunkt följande tjänster för varuskattens administration,
nämligen

2 förste taxeringsrevisorer i lönegrad Ao 21,

2 taxeringsrevisorer i reglerad befordringsgång,

2 kanslister i lönegrad Ao 15,

3 kanslister i reglerad befordringsgång,

2 kansliskrivare i lönegrad Ae 10,

1 kontorist i lönegrad Ae 9,

2 kanslibiträden i lönegrad Ae 7, samt

5 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Utöver ovan angivna personal skulle erforderlig extra arbetskraft få anlitas
för skrivgöromål m. m.

Enligt Kungl. brev den 3 juni 1960 till överståthållarämbetet angående
anslag till ämbetet för budgetåret 1960/61 medgav Kungl. Maj :t, att å överståthållarämbetets
skatteavdelning fick från och med den 1 januari 1961
tills vidare — som föreståndare för den personal, som skulle handha tillläggspensioneringens
administration — finnas anställd en extra förste taxeringsinspektör
i lönegraden Ag 24. De jämlikt nämnda brev i övrigt nyinrättade
tjänsterna å skatteavdelningen, avseende icke ordinarie personal,
var avsedda för tilläggspensioneringens administration och fick tillsättas
från och med sistnämnda tidpunkt. För handhavandet av arbetet med arbetsgivaruppgifter
och fastställandet av pensionsgrundande inkomst enligt
lagen om försäkring för allmän tilläggspension nyinrättades sålunda från
och med den 1 januari 1961 följande tjänster vid skatteavdelningen, nämligen -

1

förste taxeringsinspektör

lönegrad

Ag 24

1

förste kanslist

»

Ae 19

6

kansliskrivare

»

Ae 10

1

kontorist

»

Ae 9

7

kanslibiträden

»

Ae 7

8 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Genom ändring den 30 december 1960 i instruktionen för överståthållarämbetet
(SFS 1960: 739) har föreskrivits, att det skall åligga förste taxeringsintendenten
att närmast under överståthållaren ansvara för bestyret
med försäkring för allmän tilläggspension.

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963 11

Allmänna avdelningen

Allmänna avdelningen är organiserad på tre detaljer. Den största av dessa
detaljer är prövningsnämndens kansli, för vilken en mera ingående redogörelse
skall lämnas i det följande. Därjämte finnes en uppbörd sdetalj, vid
vilken tjänstgör en assessor i lönegrad Ao 27, samt den allmänna avdelningen
i övrigt (sistnämnda del motsvarar kameralsektionen exklusive prövningsnämndens
kansli på länsstyrelserna), vid vilken tjänstgör en assessor
i Ao 27, en förste byråsekreterare i Ao 23 och två förste byråsekreterare i
Ao 21.

Prövningsnämndens kansli, som fungerat sedan den 1 januari
1958, då den nya taxeringsförordningen trädde i kraft, har från nämnda
tidpunkt varit under successiv utbyggnad.

Prövningsnämndens verksamhet har, framhåller ämbetet i sin skrivelse,
varit föremål för fortlöpande statistisk undersökning. Denna utvisar en stegring
av antalet besvärsmål, vilket medfört en successivt ökad arbetsbelastning
för kansliet. Sålunda uppgick antalet handlagda mål hos prövningsnämnden
under perioden 1/7 1958—30/6 1959 (kansliets första fullständiga
verksamhetsperiod) till 14 307 men för arbetsperioden 1/7 1960—30/6 1961
till 16 228, innebärande en ökning under två år av närmare 2 000 mål.

\ erksamheten med handläggning av kammarrätts- och regeringsrättsmålen
är omfattande. Sålunda uppgick antalet besvär till kammarrätten under
förenämnda tidsperiod, 1/7 1960—30/6 1961, till 2 037.

bör närvarande har prövningsnämndens kansli följande organisatoriska
uppbyggnad.

Kansliet förestås av eu assessor, vilken för det förberedande och expeditionella
arbetet hos prövningsnämnden biträdes av eu förste kanslist såsom
arbetsledare och en kanslist såsom biträdande arbetsledare.

Inom kansliet har arbetsuppgifterna uppdelats på tre arbetsdetaljer, nämligen
expeditionen, skrivcentralen och referentdetaljen.

Expeditionen har till huvudsaklig uppgift att diarieföra besvär och framställningar
till prövningsnämnden och kammarrätten samt från Kungl. Maj :t
i emitterade besvärsmål, att vidtaga åtgärd för komplettering av besvär och
framställningar till prövningsnämnden med deklaration och längdutdrag, att
vaka över delgivningsförfarandet, att ombesörja expediering av prövningsnämndens
beslut samt kammarrättens och Kungl. Maj:ts utslag, att »slakta»
och arkivera besvärsakter efter det prövningsnämnden meddelat beslut samt
att lämna allmänheten upplysningar angående mål och ärenden. Arbetet
mom expeditionen ledes av en föreståndarinna under närmaste överinseende
av förenämnda förste kanslist.

Skrivcentralen, där arbetet ledes av eu föreståndarinna, har till uppgift att
ombesörja skrivarbetet å kansliet, vilket arbete framför allt avser utskrift
av föredragningspromemorior och prövningsnämndsprotokoll.

Den kansliet tilldelade biträdespersonalen har fördelats mellan expeditionen
och skrivcentralen.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Å referentdetaljen tjänstgörande personal -— förste taxeringsinspektörer,
taxeringsinspektörer, amanuenser och kanslister — har företrädesvis till
uppgift att genomgå målen, kontrollera att erforderlig skriftväxling mellan
parterna ägt rum samt upprätta förslag till prövningsnämndsprotokoll ävensom
— i förekommande fall — föredragningspromemorior.

Vad slutligen angår frågan om personaluppsättningen å prövningsnämndens
kansli må anmärkas, att denna fråga ännu icke slutligt reglerats. Antalet
tjänster, som tilldelades kansliet vid dess tillkomst år 1958, uppgick
till endast åtta, varav fem kvalificerade, nämligen en tjänst som assessor i
lönegrad Ao 24 (från och med den 1 juli 1962 Ao 27), en tjänst som förste
kanslist i lönegrad Ao 19, en tjänst som kanslist i lönegrad Ao 15 samt 2
tjänster som kanslist i reglerad befordringsgång. Övriga tre tjänster utgjordes
av dels en tjänst som kanslibiträde i lönegrad Ao 7, dels ock två
kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång. Personal i olika tjänsteställningar
å taxeringsavdelningen har i viss utsträckning överförts för tillfällig
tjänstgöring å prövningsnämndens kansli.

III. ÖVERSTÅTHÅLLARÄMBETETS FÖRSLAG TILL NY
ORGANISATION VID SKATTEAVDELNINGEN

De av ämbetet framlagda förslagen innebär, att personalen vid skatteavdelningen,
som enligt den för budgetåret 1962/63 fastställda personalförteckningen
— förutom skattedirektören — uppgår till 295 befattningshavare,
kommer att öka med 177 tjänstemän i olika grader till sammanlagt 472 personer.

Ämbetet framhåller alt å taxeringsavdelningen förekommande arbetsuppgifter
i viss utsträckning är av säsongmässig karaktär, vilket innebär, att en
stor del av personalen indelas till tjänstgöring på olika sätt under taxeringsperioden
och under tiden mellan taxeringsperioderna. Taxeringsassistentema
och deras biträden är sålunda under taxeringsperioden anslutna till
taxeringskontoren, medan de under icke-taxeringsperiod har att fullgöra
tjänstgöring vid revisionskontoret. Vidare måste omflyttningar av främst
biträdespersonal ofta företagas under första halvåret, bland annat för att
möta tidvis förekommande toppbelastningar å varuskattekontoret och ATPexpeditionen.
Med hänsyn till personalens rörlighet under taxeringsperioden
är det icke möjligt att för denna tid å olika detaljer exakt redovisa den
personalstyrka, som enligt ämbetets förslag skall finnas vid skatteavdelningen.
Ämbetet har därför funnit, att tiden omkring den 15 oktober, då rörligheten
regelmässigt är minst, är den mest lämpliga tiden för en sammanfattande
redovisning av all personal. I enlighet härmed redovisas personalen
i en särskild sammanställning, vilken som Bilaga 1 torde få fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende. I bilagan har samtliga taxeringsassistenter

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

13

och deras biträden upptagits i kolumn 9, revisionskontoret, medan den biträdespersonal,
som avses skola biträda kronoombuden i de särskilda taxeringsnämnderna
för taxering av aktiebolag och andra juridiska personer
samt den för riket gemensamma taxeringsnämnden, redovisats i kolumn
8, taxeringskontoren. Även för tilläggspensioneringens administration beräknad
biträdespersonal, som icke avses skola placeras å ATP-expeditionen, har
i sammanställningen upptagits i sistnämnda kolumn. Av kolumn 15 i bilagan
framgår nuvarande personaluppsättning.

Vid bedömningen av frågan om den mest ändamålsenliga organisationen
av taxeringsavdelningen vid en utbyggnad i personellt avseende bör, framhåller
ämbetet, till en början konstateras, att den å avdelningen faktiskt
tjänstgörande personalen, som under senare år uppgått till omkring 190
personer, enligt det förslag ämbetet framlägger kommer att ökas med omkring
180 befattningshavare. Personalkadern kommer således att ungefär
fördubblas.

Avdelningen kommer emellertid enligt förslaget icke att tilldelas ny personal
i olika karriärer i relation till nu gällande förhållanden inom organisationen.
I stället kommer en väsentlig ändring av personalens sammansättning
av befattningshavare, tillhöriga olika karriärer, att ske. Innebörden
av förslaget i detta hänseende är i huvudsak, att antalet kvalificerade
tjänstemän i akademikerkarriären med i princip juridisk utbildning kommer
att minska, under det att en ökning av tjänstemän i samma karriär
med civilekonomutbildning kommer att ske. Antalet befattningshavare i
kanslistkarriären kommer att i högst väsentlig mån öka, varjämte den tidigare
beslutade taxeringsassistentorganisationen slutgiltigt utbygges. Dessutom
sker en betydande ökning av biträdespersonalen.

Vid ställningstagandet till vilken organisation taxeringsavdelningen bör
få för framtiden bör, enligt ämbetet, till en början erinras, att kadern av
taxeringsassistenter och deras biträden så till vida måste bilda en rörlig
grupp, att densamma under huvuddelen av året, d. v. s. under icke-taxeringsperiod,
skall anslutas till den enhet, som har att svara för taxeringsrevisionsverksamheten,
medan gruppen under taxeringsperiod skall anslutas
till de enheter inom taxeringsavdelningen, vilka ha att ansvara för
taxeringen i första instans. Denna grupp, som inklusive biträdespersonal
kommer att bestå av mer än 100 befattningshavare, måste således redan
med hänsyn till sin storlek i betydande grad påverka organisationsfrågans
lösning.

Med hänsyn till att assistentorganisationen med dess stora antal befattningshavare
har att under olika tider av året svara för skilda arbetsuppgifter
och måste vara rörlig, är det, enligt ämbetets mening, synnerligen
angeläget, att taxeringsavdelningen i andra avseenden gives en så fast organisation
som möjligt i syfte att tillskapa nödvändig stadga.

Huvudlinjerna i nuvarande organisation, sådan den blivit utbyggd efter
den allmänna varuskattens och tilläggspensioneringens införande, synes

14

Kunql. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

därvid, framhåller ämbetet, lämpligen böra följas. Detta innebär, att det
nuvarande bokgranskningskontoret, som föreslås skola benämnas revision
s k o n t o r e t, bör behålla sin ställning men väsentligt utbyggas, varjämte
taxeringsassistenterna samt deras biträden bör tillföras kontoret under
huvuddelen av året. Någon ändring i revisionsintendentens ställning
iöreslås icke skola ske. Han skall följaktligen enligt förslaget liksom nu
vara chef för kontoret.

Vidkommande varuskattekontoret föreligger enligt ämbetet
inte heller någon anledning att nu ändra dess ställning i organisationen.
Även detta kontor skall dock enligt förslaget väsentligt utbyggas. Kontoret
bör enligt ämbetets mening liksom nu stå under omedelbar ledning av eu
biträdande taxeringsintendent.

Vad t axe ringsavdelningen i övrigt beträffar, är den, såsom
redovisats i det föregående — bortsett från ATP-expeditionen — organiserad
på sex lokala taxeringskontor och ett bolagstaxeringskontor.
Dessa enheter jämte förste taxeringsintendentens expedition och fastighetstaxeringsdetaljen
motsvarar den allmänna detaljen vid länsstyrelsernas
taxeringssektioner. Taxeringskontoren har alltsedan 1948 års omorganisation
bildat taxeringsavdelningens stomme. Genom inrättandet av prövningsnämndens
kansli den 1 januari 1958 har emellertid en del arbetsuppgifter
i samband med beredning av mål och ärenden till prövningsnämnden överflyttats
från taxeringskontoren till kansliet. Den härigenom minskade arbetsbelastningen
å taxeringskontoren har enligt ämbetets mening i viss mån
förändrat de förutsättningar, på vilka 1948 års omorganisation byggde.

Sålunda har, framhålles i ämbetets skrivelse, erfarenheterna under de senaste
åren av taxeringsavdelningens nuvarande organisation givit vid handen,
att antalet lokala taxeringskontor är för stort för att åstadkomma eu
ändamålsenlig fördelning av de till taxeringsavdelningens förfogande stående
personalresurserna och de på avdelningen i sin helhet ankommande arbetsuppgifterna.
Härigenom har administrationen av såväl de olika enheterna
inom taxeringsavdelningen som hela avdelningen försvårats. Detta
sammanhänger, betonas det, till viss del även med det förhållandet, att
deklarationsmaterialet i Stockholm på grund av stadens tillväxt kommit
att fördelas ojämnt mellan de lokala taxeringskontoren, varigenom vissa
kontor fått att svara för en betydligt större arbetsvolym än de övriga. Ämbetet
anför därefter.

Då de olika enheterna inom taxeringsavdelningen tillförts personal i förhållande
till arbetsmängden och arbetsuppgifternas svårighetsgrad, har även
personaltilldelningen blivit ojämn de lokala taxeringskontoren emellan. Sistberörda
förhållande har i sin tur fått till följd, att de mindre kontoren, särskilt
vid befattningshavares sjukdom och semester eller vid högre arbetsbelastning
än normalt, haft svårigheter att gå i land med förekommande
göromål utan att »låna» personal från andra enheter. Eftersom ett visst
minimiantal befattningshavare — både kvalificerad personal och hiträdespersonal
— ständigt måste finnas till hands på varje taxeringskontor för
handläggning av löpande arbetsuppgifter, har taxeringsavdelningens ledning
alltför mycket betungats med frågor om överförande av personal från ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

15

kontor till ett annat. Nuvarande i flera fall förhållandevis små kontorsenheter
ha även bidragit till att personal understundom icke kunnat utnyttjas
på ett rationellt sätt. Eu väsentlig synpunkt i detta sammanhang är, att
taxeringskontorens chefer i alltför hög grad fått själva lägga hand vid även
mindre betydande eller besvärliga mål och alltför litet kunnat ägna sig åt
egentliga arbetsledande uppgifter — bl. a. de viktiga spörsmålen om taxeringsprocessens
rätta bedrivande.

Redan omfattningen av de på taxeringskontoren vid överståthållarämbetet
ankommande arbetsuppgifterna gör det enligt ämbetets mening icke möjligt
att — såsom i länen — sammanföra alla göromål, som skola handläggas
inom kontoren, till en enda allmän detalj. En uppdelning på flera enheter
måste därför, framhålles det, alltjämt förefinnas. Fråga uppkommer
då, efter vilka grunder en dylik uppdelning lämpligen bör ske. Enligt ämbetets
mening bör antalet enheter så avvägas, att omfattningen av de på
varje enhet fallande arbetsuppgifterna medgiver en verkligt effektiv arbetsledning.
En given utgångspunkt anser ämbetet vara, att taxering av aktiebolag,
föreningar och stiftelser m. fl. juridiska personer handlägges inom
eu enhet — bolagstaxeringskontoret — varvid till detta kontor lämpligen
bör knytas handläggningen av taxeringen för fysiska personer, som är delägare
i fåmansbolag, och därmed jämförbara skattskyldiga. Ämbetet förutsätter,
att nyssberörda kategorier skattskyldiga vid den årliga taxeringen
sammanföres till särskilda för hela staden gemensamma taxeringsnämnder,
vilka bör sortera under nämnda kontor.

Beträffande härefter organisationen av taxeringsavdelningen, i vad avser
taxering av andra skattskyldiga än som enligt vad förut anförts enligt
förslaget avses skola hänföras till bolagstaxeringskontoret, måste, framhåller
ämbetet, med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning jämväl hälen
uppdelning ske. Olika alternativ är därvid tänkbara. 1 och för sig kan,
konstateras det i skrivelsen, en uppdelning sålunda exempelvis ske efter
funktionella linjer. Ämbetet har emellertid inte gjort någon utredning om
hur en dylik indelning lämpligen bör genomföras och vilka fördelar och
nackdelar en dylik organisation skulle innebära. I utredningen konstateras
endast följande.

Emellertid finner överståthållarämbetet, alt den i fråga om de s. k. lokala
taxeringskontoren sedan lång tid tillbaka tillämpade territoriella indelningsgrunden,
får anses vara den ur administrativ synpunkt bästa. Visserligen
bär, såsom i det föregående framhållits, den hittills gällande indelningen
för de lokala taxeringskontorens verksamhetsområden i praktiken
medfört påtagliga nackdelar, ej minst i fråga om samordning av processföringen
i sådana mål och ärenden, vilka ägt samband med varandra, men
enligt den territoriella indelningsgrunden kommit alt hänföras till skilda
kontor. Nackdelarna torde emellertid kunna väsentligen bemästras i en organisation
med färre enheter och med ökade möjligheter — tidsmässigt och
personellt — för förste taxeringsintendenten att fullgöra den honom åliggande
samordningsuppgiften. Med hänsyn härtill torde anledning saknas
att frångå omförmälda indelningsgrund, överståthållarämbetet föreslår därför,
att den territoriella indelningsgrunden alltjämt tillämpas vid den här

16

Kungl. Mcij:ts proposition nr 99 år 1963

diskuterade uppdelningen på enheter inom taxeringsavdelningen. Vid bedömandet
härav anser överståthållarämbetet, att en"så långt möjligt gående
centralisering av verksamheten inom här åsyftade del av taxeringsavdelningen
bör eftersträvas för att de i det föregående berörda nackdelarna,
som uppstå vid en indelning efter territoriella grunder, må kunna elimineras.

De alternativ för en ytterligare uppdelning, vilka enligt ämbetets bedömande
erbjuder sig, är två, nämligen en uppdelning på två eller tre enheter;
eu längre gående uppdelning finner ämbetet sålunda icke böra ifrågakomma.
Ämbetet säger sig mot varandra ha vägt de angivna alternativen
och därvid slutligen funnit, att, ehuru alternativet med två enheter i princip
är att föredraga, alternativet med tre enheter likväl av praktiska skäl
— främst arbetsvolymens storlek — bör genomföras.

I enlighet härmed förordar ämbetet en uppdelning å tre enheter, lokala
taxeringskontor, innebärande en minskning av det nuvarande antalet dylika
kontor med tre. Med utgångspunkt i en uppdelning efter dylika grunder
bör enligt ämbetets mening ärenden rörande särskild fastighetstaxering hänföras
till ett av de ifrågavarande taxeringskontoren, under det att den för
riket gemensamma nämnden och de under bolagstaxeringskontoret nu lydande
särskilda nämnderna för taxering av praktiserande läkare och tandläkare
samt handelsresande bör sortera under de båda andra kontoren.
I den mån ytterligare för hela staden gemensamma särskilda taxeringsnämnder
inrättas för vissa andra yrkeskategorier, bör även dessa nämnder anslutas
till något av berörda kontor. Ämbetet har i en tablå skisserat arbetsuppgifter
m. m. för de lokala taxeringskontoren vid en uppdelning på tre
enheter. Denna tablå torde som Bilaga 2 få fogas vid statsrådsprotokollet i
detta ärende.

Topporganisationen inom taxeringsavdelningen

Den av överståthållarämbetet föreslagna organisationen av taxeringsavdelningen
framgår av en tablå som bifogats utredningen och såsom Bilaga 3
torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. Med en på angivet sätt
organiserad taxeringsavdelning erhålles enligt ämbetets förmenande en nödvändig
stadga i organisationen, varjämte tillika taxeringskontoren gives en
sådan storlek, att de påtalade bristerna i nu gällande organisation i huvudsak
lär kunna elimineras. Ämbetet framhåller särskilt, att den föreslagna
organisationsformen med ett relativt stort antal befattningshavare på varje
taxeringskontor framdeles torde leda till väsentligt mindre täta omflyttningar
av personal mellan de olika enheterna samtidigt som bemästrande
av förekommande arbetstoppar lättare torde kunna ske.

Vid bifall till vad ämbetet sålunda föreslagit, kommer taxeringsavdelningen
alt bli organiserad på ett revisionskontor, ett bolagstaxeringskontor och
tre lokala taxeringskontor samt ett varuskattekontor, varjämte vissa med
tilläggspensioneringen sammanhängande centrala arbetsuppgifter kommer
att handläggas inom en särskild enhet, ATP-expeditionen. Såsom chef för

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

17

hela taxeringsavdelningen skall liksom nu finnas en förste taxeringsintendent.
Revisionskontoret skall förestås av en revisionsintendent, ettvart av
taxeringskontoren av eu taxeringsintendent. Varuskattekontoret och ATPexpeditionen
skall vardera förestås av en biträdande taxeringsintendent.
Att biträda revisionsintendenten med ledningen av taxeringsrevisionsverksamheten
skall finnas två biträdande revisionsintendenter. I övrigt skall,
såvitt avser högre tjänster, inrättas sju biträdande taxeringsintendenttjänster,
nämligen två å bolagstaxeringskontoret, en å vart och ett av de lokala
taxeringskontoren samt två stå till förste taxeringsintendentens förfogande.

Överståthållarämbetet övergår härefter till en närmare redogörelse för de
olika chefstjänstemännens ställning och uppgifter i den nya organisationen.
I samband därmed lämnas även motivering till de tjänster, vilkas innehavare
skall i egenskap av biträdande intendenter ha att fullgöra vissa intendentsgöromål.

Beträffande förste taxeringsintendenten erinrar ämbetet
om vad som uttalades angående dennes arbetsuppgifter vid 1948 års omorganisation.

Denne bör ha att tillse, att taxeringarna bliva likformiga de olika taxeringskontoren
emellan. För sådant ändamål bör han regelbundet hålla överläggningar
med taxeringsintendenterna om aktuella taxeringsspörsmål samt
i övrigt meddela dem råd och anvisningar i tjänsten. Taxeringsintendenterna
böra vara skyldiga att underställa honom ärenden av principiell eller eljest
viktigare beskaffenhet och han bör äga rätt att själv taga hand om ärende,
som han finner vara av större betydelse. Det skall vidare åligga förste
taxeringsintendenten tillse, att personalen å taxeringskontoren med insikt
och omsorg fullgör sina åligganden. Taxeringsintendents anmaningsrätt enligt
32 § 3 mom., 35 § 2 mom. 2 st. och 35 § 3 mom. taxeringsförordningen
skall ankomma på honom liksom taxeringsintendents åliggande enligt 92 §
nämnda förordning. Å honom bör även ankomma avgörandet, huruvida anmälan
för brott mot skattestrafflagen skall göras till allmän åklagare. Likaså
synes åt honom böra förbehållas rätt att avgöra, om från det allmännas
sida" föreligger anledning att anföra besvär över prövningsnämndens eller
kammarrättens utslag. Kammarrättens utslag måste alltså delgivas förste
taxeringsintendenten.

1 huvudsaklig överensstämmelse med vad sålunda förordats har, framhåller
ämbetet, förste taxeringsintendenten -—- som enligt gällande taxeringsförordning
har enahanda funktion som taxeringsintendenten i länet — enligt
17 § nämnda förordning att bevaka det allmännas rätt i taxeringsfrågor
samt verka för att taxeringarna bliva likformiga och rättvisa. Hans huvuduppgifter
kan — förutom rent administrativa åligganden — sägas vara
att dels ordna och övervaka taxeringen i första instans, dels ock i likformighetens
intresse samordna processföringen och leda eftergranskningen av
åsatta taxeringar.

Utöver här angivna, förste taxeringsintendenten åvilande uppgifter har
emellertid, påpekar ämbetet, enligt vad erfarenheten ej minst under de senare
åren visat, åtskilliga andra uppgifter kommit att läggas å honom. I skrivelsen
erinras om upporganiserandet av den allmänna varuskattens och till 2

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 99

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

läggspensioneringens administration ävensom — såvitt på ämbetet ankommer
-—- samordning av taxering och maskinell längdföring enligt det s. k.
ADB-systemet, som genom särskilt beslut införts för hela Stockholm vid
1962 års taxering. Dessa uppgifter har varit av den omfattning, att de jämte
bestyret med ordnandet och övervakningen av taxeringen i första instans
och handläggningen av löpande ärenden i huvudsak tagit förste taxeringsintendentens
hela tid i anspråk. Det måste enligt ämbetet antagas, att jämväl
framdeles denne kommer att få till stor del ägna sig åt särskilda uppgifter,
föranledda bl. a. av nydaningar i skilda hänseenden. I betraktande
måste också tagas, framhålles det, att han regelbundet har att deltaga i det
mycket betydande antal remisser i taxerings- och skattefrågor, som överlämnas
till ämbetet.

Såsom tidigare framhållits vidlåder enligt ämbetets mening vissa brister
nuvarande organisation i vad angår samordningen av processföringen såväl
i prövningsnämnden som i skattedomstolarna — brister som det är nödvändigt
att undanröja. Visserligen åligger det, framhåller ämbetet, förste
taxeringsintendenten att vaka över denna samordning men med hänsyn till
dennes arbetsbelastning är det icke möjligt för honom att själv utföra det
allmännas talan i samtliga mål, i vilka så i och för sig var önskligt. Endast
i undantagsfall kan så ske i mål vid prövningsnämnden, och ej heller kammarrättsmålen
kan i större utsträckning handläggas av honom. Ämbetet anser
det därför erforderligt att en kvalificerad befattningshavare i högre tjänsteställning
ställes till förste taxeringsintendentens förfogande och föreslår
att en särskild tjänst såsom biträdande taxeringsintendent inrättas med särskild
uppgift för dess innehavare att föra processen i de gemensamma mål
och ärenden, som enligt arbetsordningen och förste taxeringsintendentens
anvisningar överlämnas till honom. Det torde därjämte, framhålles i skrivelsen,
böra ankomma å denne tjänsteman att biträda förste taxeringsintendenten
med samordningsfrågor beträffande processföringen i stort och särskilt
ha sin uppmärksamhet inriktad på att processföringen de olika kontorsenheterna
emellan blir likformig.

Ämbetet anser vidare erforderligt att till förste taxeringsintendentens förfogande
ställes ytterligare en kvalificerad befattningshavare, som även bör
ges ställning såsom biträdande taxeringsintendent. Denne bör enligt ämbetet
främst ha till uppgift att enligt bestämmelse i arbetsordningen och förste
taxeringsintendentens närmare bestämmande handlägga åtalsärenden. I
den mån handhavandet av dessa ärenden så medgiver, bör han biträda förste
taxeringsintendenten med bl. a. de övervakningsuppgifter, som sammanhänger
med den intensifierade taxeringskontrollen.

Såsom nyss nämnts föreslår ämbetet, att vart och ett av de lokala taxeringskontoren
och bolagstaxeringskontoret skall stå under ledning av en
taxeringsintendent. Denne skall i den omfattning, som i arbetsordningen
för överståthållarämbetet må föreskrivas, fullgöra vad enligt skatte-
och taxeringsförfattningarna åligger taxeringsintendent beträffande ärenden,
vilka skall handläggas å kontoret. Taxeringsintendenten å lokalt taxe -

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

19

ringskontor eller å bolagstaxeringskontoret skall såsom clief för kontoret närmast
under förste taxeringsintendenten ansvara för arbetets behöriga bedrivande
inom detsamma; de bör därvid fördela arbetet mellan befattningshavarna,
övervaka och samordna förekommande arbetsuppgifter, tillse att arbetet
bedrives så att föreskrivna tidsfrister iakttages samt över huvud taget
aktivt leda verksamheten inom kontoret.

De å ifrågavarande taxeringsintendenter ankommande arbetsuppgifterna
är, framhåller ämbetet, i princip av två slag, nämligen att leda och övervaka
dels taxeringsarbetet i första instans, dels ock processföringen i mål och
ärenden till prövningsnämnden samt besvärsmål till skattedomstolarna.

Vid sidan av nu omnämnda huvuduppgifter bör det alltjämt åligga taxeringsintendenterna
att för respektive kontorsenhet ytterst svara för beräkningen
av pensionsgrundande inkomst.

I detta sammanhang beröres i skrivelsen vissa åtgärder, som vidtagits
inom ämbetet i syfte att samordna prövningsnämndsarbetet och processföringen
i taxeringsmål. Sålunda har ämbetet beträffande handläggningen av
mål, som äger samband med varandra, föreskrivit bl. a. följande.

I de fall framställningar om eftertaxering eller mål angående extraordinär
besvärsrätt beträffande en och samma skattskyldig förekomma till behandling
inom två eller flera taxeringskontor, skola ifrågavarande mål handläggas
inom ett taxeringskontor. Sålunda skall, då fråga tillika är om taxering
för det löpande året, målen behandlas inom det taxeringskontor, som
enligt gällande arbetsordning har att handlägga denna taxering, och i övriga
fall inom det taxeringskontor, som enligt arbetsordningen har att handlägga
det i tiden närmast liggande årets taxering.

I fråga om sådana mål, vilka på annat sätt än förut nämnts äga samband
med varandra och beröra två eller flera taxeringskontor, skall det åligga vederbörande
taxeringsintendenter att samråda och vid skiljaktiga meningar
underställa förste taxeringsintendenten taxeringsfrågan.

Prövningsnämndens kansli har att tillse att nu ifrågavarande mål samtidigt
företagas till avgörande i prövningsnämnden.

Om kontorsenheterna inklusive bolagstaxeringskontoret bestämmes till
fyra blir de, framhåller ämbetet, av sådan storlek, att kontoren såvitt avser
arbetsmängden kommer att motsvara taxeringssektionerna i de medelstora
länen. På grund härav och med hänsyn till de stora krav, vilka måste ställas
på cheferna för så stora enheter, synes det ämbetet naturligt, att dessa
befattningshavare, ehuru de icke i formellt avseende kan utrustas med de
befogenheter, som givits taxeringsintendenterna i länen, i lönehänseende —-liksom för närvarande — jämställes med de senare.

De arbetsuppgifter, som vid ett genomförande av ämbetets förslag kommer
att åvila taxeringsintendenterna torde, framhåller ämbetet, bli mycket
omfattande, i följd varav deras möjligheter att själva utföra talan i taxeringsmålen
blir begränsade. Processföringen i taxeringsmål måste därför i
väsentlig grad ankomma på andra befattningshavare inom taxeringskontoren.
Eftersom det vid taxeringssektionerna i de medelstora länen, vilka har
ungefär samma arbetsmängd, som de föreslagna lokala taxeringskontoren i
Stockholm kommer att få, regelmässigt finns inrättad en biträdande taxe -

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

ringsintendentstjänst, anser ämbetet, att det även å vart och ett av de lokala
taxeringskontoren i huvudstaden bör inrättas en dylik tjänst med samma
löneställning som i länen.

Å bolagstaxeringskontoret bör, med hänsyn till taxeringsmaterialets storlek
och dess svårighetsgrad samt i synnerhet till det stora antalet besvärsmål
till kammarrätten, enligt ämbetets mening inrättas två tjänster som biträdande
taxeringsintendent i förut angiven löneställning.

Vid sitt ställningstagande till det antal biträdande taxeringsintendentstjänster,
som bör inrättas, har ämbetet förutsatt, att förordnande i betydande
omfattning skall givas förste taxeringsinspektörer att utföra på taxeringsintendent
ankommande göromål.

Vad slutligen angår revisionsko ntoret erinrar ämbetet om att
denna enhet vid fullt utbyggd organisation kommer att tillföras ett mycket
stort antal befattningshavare, något som jämte omfattningen av de på kontoret
ankommande arbetsuppgifterna torde medföra stora svårigheter för
revisionsintendenten att leda och samordna revisionsverksamheten. Denne
bör därför i sina uppgifter biträdas av två välkvalificerade befattningshavare
— biträdande revisionsintendenter — vilka, enligt ämbetets mening i lönehänseende
bör jämställas med de biträdande taxeringsintendenterna å
taxeringskontoren.

Vid en omorganisation av taxeringsavdelningen enligt nu angivna huvudlinjer
har ämbetet förutsatt, att den s. k. A T P-e xpeditionen skall bestå
inom avdelningen såsom självständig enhet utan ändring av dess ställning
och arbetsuppgifter. Såsom chef för ATP-expeditionen bör enligt ämbetet
— i utbyte mot tjänsten som extra förste taxeringsinspektör i lönegraden
Ag 24 (numera Ag 25), inrättad i samband med den allmänna tilläggspensioneringens
införande — nyinrättas en tjänst såsom biträdande taxeringsintendent.

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i övrigt i första instans

På beräkningen av det erforderliga antalet heltidsanställda befattningshavare
för taxeringen i första instans i Stockholm inverkar, framhåller ämbetet,
två faktorer, nämligen dels antalet deklarationer i de taxeringsnämnder,
i vilka vid taxeringsavdelningen anställda tjänstemän skall fungera såsom
taxeringsassistent eller kronoombud, dels ock det antal deklarationer,
som varje sådan befattningshavare kan beräknas medhinna att granska under
taxeringsperioden. Enligt ämbetet kan beräknas, att framdeles inemot
BO 000 självdeklarationer kommer att hänföras till särskilda taxeringsnämnder,
i vilka taxeringsassistent principiellt skall förordnas.

Vidkommande frågan om det antal deklarationer, som varje assistent kan
hinna granska under taxeringsperioden, framhåller ämbetet, att man enligt
uttalande i prop. 1961: 100 bör räkna med ett arbetspensum av 1 200—1 600
deklarationer per assistent. Med hänsyn härtill anser ämbetet att vid fast -

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

ställandet av assistentorganisationen i Stockholm anledning saknas att frångå
det av 1956 års sakkunniga angivna antalet 1 400 deklarationer per man.
Totala antalet taxeringsassistenttjänster i Stockholm kan alltså — med utgångspunkt
i att, såsom nyss nämnts, inemot 80 000 deklarationer skall
granskas av taxeringsassistenter och att varje assistent i medeltal skall kunna
medhinna åtminstone 1 400 deklarationer — beräknas till i vart fall 55
eller samma antal, som föreslagits av taxeringskontrollutredningen.

Vad beträffar de särskilda taxeringsnämnderna för aktiebolag och andra
juridiska personer — i vilka nämnder taxeringsmaterialet under senare år
avsevärt ökat, bl. a. på grund av lagstiftningen om försäkring för allmän
tilläggspension — kan enligt ämbetet antalet deklarationer redan för de allra
närmaste åren beräknas till drygt 21 000. I dylika nämnder har i Stockholm
sedan lång tid tillbaka såsom kronoombud förordnats taxeringsinspektörer
och andra tjänstemän i akademikerkarriären, vilka haft att i tjänsten
granska huvuddelen av deklarationerna och därefter i taxeringsnämnden
föredraga desamma. 1956 års sakkunniga föreslog, påpekar ämbetet,
ingen ändring i detta avseende men uttalade, att dåvarande åliggande för
ordförandena i dessa nämnder att i första hand granska ett visst antal deklarationer
skulle upphöra. Med hänsyn till deklarationernas svårighetsgrad
räknade nämnda sakkunniga med att varje kronoombud skulle medhinna
att granska 1 200 deklarationer under taxeringsperioden. Detta antal torde
enligt ämbetets mening vara väl avvägt, varför anledning saknas att nu göra
annan beräkning. Ämbetet finner i överensstämmelse med vad 1956 års sakkunniga
uttalat, att i den framtida organisationen i Stockholm tjänstemän
vid överståthållarämbetet bör förordnas att vara kronoombud i här ifrågavarande
nämnder och att dem bör åläggas att utföra förstahandsgranskningen
av samtliga till nämnderna hörande deklarationer. Det egentliga
granskningsarbetet i de särskilda taxeringsnämnderna för aktiebolag och
andra juridiska personer bör således, enligt ämbetets förslag, i fortsättningen
i sin helhet utföras såsom tjänsteuppdrag av befattningshavare vid taxeringsavdelningen
i egenskap av kronoombud. De åsyftade befattningshavarna
bör, framhåller ämbetet, liksom hittills, vara tjänstemän i akademikerkarriären.
Om detta bifalles erfordras enligt ämbetet 18 taxeringsinspektörer
för utförande av taxeringen i förevarande nämnder.

I den för riket gemensamma taxeringsnämnden, där antalet deklarationer
under den närmaste framtiden torde komma att uppgå till omkring 2 800,
är det enligt ämbetet ofrånkomligt att förordna 2 kronoombud; även dessa
båda befattningshavare bör, framhålles det, med hänsyn till arbetsuppgifternas
svårighetsgrad vara tjänstemän i akademikerkarriären.

Vad angår de fyra taxeringsnämnderna för den särskilda fastighetstaxeringen
bör, enligt förslaget, liksom hittills en och samma befattningshavare
vid taxeringsavdelningen fungera som kronoombud däri med hänsyn till vikten
av en i möjligaste mån likformig fastighetstaxering i huvudstaden. Ämbetet
föreslår att eu tjänsteman i kanslistkarriären förordnas såsom kronoombud
i dessa taxeringsnämnder.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år i 963

Under taxeringsperioden erfordras således enligt ämbetets mening, att tillhopa
20 taxeringsinspektörer och 1 kanslist förordnas såsom kronoombud i
bolagstaxeringsnämnderna, nämnderna för andra juridiska personer, den
gemensamma taxeringsnämnden samt de särskilda fastighetstaxeringsnämnderna.
Det för taxeringen i första instans erforderliga antalet kvalificerade
befattningshavare skulle alltså enligt förslaget uppgå till sammanlagt 76,
varav 55 taxeringsassistenter, 20 taxeringsinspektörer och 1 kanslist.

Utnyttjandet av ifrågavarande befattningshavare under tiden mellan taxeringsperioderna
ävensom lönegradsplaceringen behandlas i det följande.

De lokala taxeringskontoren och bolagstaxeringskontoret

Med tillämpning av de principer, efter vilka de allmänna detaljerna vid
de större länsstyrelsernas taxeringssektioner tilldelats personal med akademisk
utbildning i samband med den år 1961 beslutade utbyggnaden av personalorganisationen
vid nämnda detaljer, skulle det på de lokala taxeringskontoren
och bolagstaxeringskontoret vid överståthållarämbetet — för beredning
av mål och ärenden till prövningsnämnden samt besvär till skaltedomstolarna
— i årsarbetskrafter räknat enligt ämbetets mening erfordras
åtminstone 20 dylika befattningshavare. Därefter anföres.

När det gäller att taga ställning till frågan om det för handläggning av
besvärsmål till prövningsnämnden och skattcdomstolarna behövliga antalet
befattningshavare, måste uppenbarligen en beräkning göras av besvärsfrekvensen
under kommande år. Till en början må då anföras, att antalet av
skattskyldiga till Stockholms stads prövningsnämnd under tiden 1/7 1960
—30/6 1961 ingivna besvär och ansökningar uppgått till sammanlagt 12 634,
varjämte vederbörande taxeringsintendenter under samma tidsperiod anfört
och fullföljt besvär i tillhopa 4 418 ärenden. I anslutning härtill bör emellertid
anmärkas, att antalet taxeringsintendentsbesvär utan tvivel skulle ha
varit betydligt större, om personaltillgången medgivit eftergranskning av deklarationsmaterialet
i önskvärd omfattning.

För kommande år måste man räkna med att frekvensen av besvär till
prövningsnämnden från såväl den enskilda som den fiskala sidan kommer
att öka i icke ringa grad. Sålunda torde besvär över taxering till allmän
varuskatt komma att öka, varjämte en i framtiden väsentligt utvidgad taxeringsrevisionsverksamhet
och en intensifierad eftergranskning även torde
medföra en betydande ökning av taxeringsintendentsbesvären. Om hur stor
ökningen kommer att bliva är det givetvis svårt att med säkerhet uttala sig;
dock torde det vara realistiskt att räkna med att antalet mål och ärenden i
prövningsnämnden inom få år överstiger 20 000. För att belysa svårigheten
att ställa en riktig prognos om besvärsfrekvensens framtida utveckling må
erinras om att det vid 1948 års omorganisation förutsattes, att årligen icke
fullt 6 000 prövningsnämndsbesvär i inkomst- och förmögenhetsskattemål
skulle komma att anföras av skattskyldiga. Redan under den nya organisationens
första år uppgick emellertid antalet av prövningsnämnden behandlade
besvärsmål till över 12 000. Vad särskilt gäller antalet besvär till överrätterna
bör understrykas, att frekvensen härvidlag, relativt sett, är väsentligt
större i Stockholm än i något av de större länen.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Bedömningen av den vid taxeringsavdelning erforderliga personalstyrkan
för utförande av här ifrågavarande arbetsuppgifter kan emellertid enligt
ämbetets förmenande icke grundas enbart på antalet besvärsmål till prövningsnämnden
och skattedomstolarna, utan särskild hänsyn torde även böra
tagas till vissa andra på grund av Stockholms struktur och storleksordning
betingade förhållanden. Härom anför ämbetet.

Sålunda torde i fråga om målens art och svårighetsgrad, som uppenbarligen
måste tillerkännas stor betydelse, Stockholm intaga en särställning. I
detta sammanhang vill ämbetet ånyo erinra om Stockholms betydelse för
skatteunderlaget i riket, varvid ämbetet i förevarande avseende särskilt vill
framhålla, att av den vid 1960 års taxering för hela riket redovisade beskattningsbara
förmögenheten 22 % belöpte å Stockholm, under det att den uträknade
förmögenhetsskatten uppgick till 26,5 % av den för hela riket totalt
uttagna skatten. Med hänsyn till progressionen vid skatteuttaget torde
det få antagas att de mål, i vilka tvist är för handen, i Sockholm äro såväl
till antal som till belopp större än i länen.

För belysning av de särskilda förhållandena i Stockholm, vilka vid uträkningen
av arbetskraftsbehovet å taxeringsavdelningen böra påverka bedömningen,
synes dessutom böra framhållas, att den bristande lokal- och
personkännedomen i taxeringsnämnderna lått till följd, att utredningen
i besvärsmålen nästan undantagslöst företagits inom taxeringsavdelningen.
Nämnda förhållande, som torde vara en typisk storstadsföreteelse, kan i
åtskilliga mål — som i länen genom remiss till taxeringsnämndens ordförande
eller kontakt med någon taxeringsnämndsledamot snabbt skulle
kunna läggas till rätta — i Stockholm medföra tidsödande utredningsarbete
för de tjänstemän, som ha att bereda målen.

Av vad ovan anförts torde framgå, att någon fullt rättvisande jämförelse
i fråga om arbetsbelastningen vid beredningen av besvärsmål till prövningsnämnden
och överrätterna icke lärer med utgångspunkt enbart i målens
antal kunna göras mellan taxeringsavdelningen vid överståthållarämbetet
och taxeringssektionerna vid de större länsstyrelserna.

Nu anförda i Stockholm rådande särskilda förhållanden torde enligt
ämbetets bedömande motivera, att ämbetet beredes möjlighet att disponera
ytterligare personal utöver tidigare angivna 20 befattningshavare. Om ämbetets
förslag i fråga om personal för taxeringen i första instans följes,
skulle ämbetet få möjlighet att under icke-taxeringsperiod för nu förevarande
uppgifter utnyttja de 20 taxeringsinspektörer, vilka skall syssla med
taxeringen i första instans beträffande aktiebolag m. fl. juridiska personer
samt taxeringen i det för riket gemensamma taxeringsdistriktet. Enligt ämbetets
mening är det nödvändigt att för utförande av ifrågavarande arbetsuppgifter
ha tillgång till personal av sådan omfattning.

Vid sin beräkning av angivna personalbehov har ämbetet utgått från alt
— såsom departementschefen i prop. 1959: 47 uttalat — överståthållarämbctels
taxcringskontor i likhet med de allmänna detaljerna vid länsstyrelsernas
taxeringssektioner tilldelas personal inom kanslistkarriären. Ämbetet
anför härom.

Dylik personal avses främst skola deltaga i beredningen av enklare besvärsmål
till prövningsnämnden samt, med hjälp av biträdespersonal, jäm -

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år J963

väl svara för den inom taxeringsavdelningen förekommande eftergranskningen
av deklarationsmaterialet. Vid beräkningen av härför behövlig kanslistpersonal
bör dock observeras, att i länen eftergranskning på grund av de
s. k. överskottsförteckningarna i stor omfattning numera torde ombesörjas
av personal hos de lokala skattemyndigheterna, där större delen av deldarationsmaterialet
förvaras. Då liksom hittills samtliga deklarationer i Stockholm
framdeles böra förvaras i anslutning till respektive taxeringskontor
synes det å överståthållarämbetets taxeringsavdelning ankommande direkta
eftergranskningsarbetet, som i fortsättningen bör bedrivas i större utsträckning
än vad som varit möjligt inom ramen för nuvarande organisation, bliva
proportionsvis mera omfattande än vid taxeringssektionerna i länen.

Med utgångspunkt i de av organisationsnämnden redovisade beräkningarna
för länen och med beaktande av nu senast framförda särskilda förhållanden
bör, enligt ämbetet, antalet kanslister i olika grader å taxeringskontoren
— utöver tidigare omförmäld för den särskilda fastighetstaxeringen
erforderlig kanslist —- upptagas till sammanlagt 16 befattningshavare.

Enligt ämbetets här framförda förslag skulle således under huvuddelen
av året stå till förfogande för tjänstgöring vid taxeringskontoren 40 befattningshavare
i akademikerkarriären, chefstjänstemännen icke inräknade,
och 17 tjänstemän i kanslistkarriären. Beträffande lönegradsplaceringen
anför ämbetet.

Vidkommande lönefrågorna må till en början anföras, att överståthållarämbetet
föreslår, att det främst för processföringen i taxeringsmål inrättas
6 tjänster som biträdande taxeringsintendent med samma löneställning
som i länen. Vad angår lönegradsplaceringen av återstående 34 befattningshavare
i akademikerkarriären anser överståthållarämbetet, att 13 böra vara
törste taxeringsinspektörer i lönegrad 23, 13 förste taxeringsinspektörer i lönegrad
21 samt de övriga 8 amanuenser i reglerad befordringsgång. Av de
töreslagna 17 kanslisttjänsterna böra 5 inrättas såsom förste kanslist i lönegrad
19, 5 i lönegrad 15 och 7 i reglerad befordringsgång. En av nämnda
iörste kanslister bör avdelas för tjänstgöring å förste taxeringsintendentens
expedition. Nu föreslagna tjänster utom de i reglerad befordringsgång
böra ordinariesättas.

Personaluppsättningen enligt ämbetets förslag liksom lönegradsplaceringen
framgår av bilaga 1.

Revisionskont oret

Antalet skattskyldiga, som i Stockholm framdeles skall taxeras i särskilda
taxeringsdistrikt för fysiska personer in. fl., beräknas av ämbetet till
inemot 80 000. Vid årsskiftet 1960/61 samt under försommaren 1961 företogs
inom skatteavdelningen undersökningar för utrönande av den närmare
sammansättningen av taxeringsmaterialet i de särskilda taxeringsnämnderna
i Stockholm. Ämbetet anför därefter.

Med ledning av vad som framkom vid dessa undersökningar kan beräknas,
att antalet till särskilda taxeringsdistrikt för fysiska personer m. fl.
häntörliga skattskyldiga, vilka normalt böra och kunna bliva föremål för
taxeringsrevision, uppgår till omkring 33 000. Taxeringskontrollutredning -

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

25

en räknade med att, i genomsnitt för hela landet, 60 % av det beräknade
antalet skattskyldiga, som skola taxeras i nu ifrågavarande taxeringsdistrikt,
borde och kunde granskas. I enlighet härmed skulle således i Stockholm
omkring 50 000 skattskyldiga böra göras till föremål för taxeringsrevision.
Den differens mellan Stockholm och landet i övrigt, som i förevarande
hänseende skulle föreligga, torde i huvudsak kunna förklaras av de
speciella förhållandena i huvudstaden.

Vad beträffar de juridiska personerna i Stockholm ansåg taxeringskontrollutredningen,
att ett antal av 7 000 vore av den art, att de borde revideras.
Detta antal motsvarade 50 % av samtliga sådana juridiska personer,
som icke vore skattskyldiga för förmögenhet. I det återstående antalet juridiska
personer inginge enligt utredningens förmenande ett flertal s. k.
»sovande» aktiebolag samt sådana bolag och juridiska personer i övrigt,
som överhuvud taget ej kunde eller behövde granskas. Även om den angivna
beräkningsgrunden i och för sig kan accepteras, synes dock en viss uppräkning
av det av taxeringskontrollutredningen angivna antalet juridiska personer,
som normalt böra ifrågakomma för taxeringsrevision, vara motiverad,
bl. a. på grund av de under år 1960 genom lagstiftningen om försäkring
för allmän tilläggspension föranledda omfattande nybildningarna a^
aktiebolag. Enligt överståthållarämbetets bedömande bör hela antalet ifrågavarande
juridiska personer i Stockholm icke sättas lägre än till 8 000.

Sammanlagt lär enligt ämbetet omkring 41 000 skattskyldiga i Stockholm
böra och kunna göras till föremål för taxeringsrevision.

Erfarenheterna av taxeringsrevisionsarbetet i Stockholm ger klara belägg
för att det icke är praktiskt genomförbart att, såsom taxeringskontrollutredningen
antagit, i Stockholm räkna med en granskningskapacitet av 75
taxeringsrevisioner per befattningshavare och år. Därefter anföres.

I detta hänseende må erinras om att departementschefen enligt uttalande
i prop. 1961: 100 ställt sig tveksam till om den av taxeringskontrollutredningen
beräknade granskningstätheten skulle kunna uppnås med den av
utredningen föreslagna utbyggnaden av organisationen. Vad särskilt gäller
Stockholm vill överståthållarämbetet starkt understryka den härvidlag uttalade
tveksamheten. Vid ett realistiskt bedömande av granskningskapaciteten
torde — även under hänsynstagande till att biträden framdeles i väsentligt
större utsträckning än hittills skola vara granskningsmännen behjälpliga
vid utförandet av taxeringsrevisioner — kunna beräknas, att i
genomsnitt högst 60 taxeringsrevisioner årligen kunna verkställas av varje
granskningsman vid skatteavdelningen; i detta arbetspensum inbegripas
både fullständiga och partiella taxeringsrevisioner.

Med utgångspunkt i nu nämnda förutsättningar och under antagande
såsom taxeringskontrollutredningen föreslagit — att i genomsnitt varje röretseidkare
bör granskas en gång vart åttonde år, skulle det enligt ämbetet
i Stockholm behövas 85 granskningsmän. Då emellertid samtliga 55 taxeringsassistcnter
under tiden mellan taxeringsperiodcrna — den effektiva
arbetstiden för revisionsverksamhet har under hänsynstagande till dessa
befattningshavare tillkommande semester ansetts utgöra cirka 7 månader
— uteslutande skall ianspråktagas för taxeringsrevision, hör nämnda antal
granskningsmän minskas med det antal årsarbetskrafter, som assistenternas
revisionsverksamhet motsvarar, eller med 82 årsarbetskrafter. Efter
dessa beräkningsgrunder skulle alltså på revisionskontoret erfordras 58

26

Knngl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

fasta granskningsmän. Med hänsyn till bl. a. Stockholms betydelse för skatteunderlaget
i riket synes man emellertid, framhåller ämbetet, böra räkna
med ytterligare 12 granskningsmän.

Beträffande lönegradsplaceringen anför ämbetet.

Förutom de 3 ledande befattningshavarna, som i princip böra vara civilekonomer,
bör personalen å revisionskontoret med hänsyn till arbetsuppgifternas
skiftande natur och svårighetsgrad enligt överståthållarämbetets mening
utgöras av 40 tjänstemän med examen från handelshögskola samt 25
befattningshavare i kanslistkarriären. Vidkommande lönegradsplaceringen
av tjänstemännen i akademikerkarriären, utöver de 3 ledande befattningshavarna,
anser överståthållarämbetet, att det sammanlagt bör finnas 33
tjänster som förste taxeringsrevisor, varav 3 i lönegrad 25, 15 i lönegrad 23
samt likaledes 15 i lönegrad 21. Återstående 7 tjänster i akademikerkarriären
böra inrättas i reglerad befordringsgång. I anslutning härtill bör dock
framhållas, att överståthållarämbetets skatteavdelning vid den allmänna varuskattens
införande den 1 januari 1960 tillförts 2 taxeringsrevisorstjänster
i reglerad befordringsgång samt att 3 av de skatteavdelningen tilldelade amanuenstjänsterna
tidigare ansetts hänförliga till bokgranskningskontoret.
Överståthållarämbetets förslag innebär alltså, att antalet taxeringsrevisorer
i reglerad befordringsgång i den nya organisationen kommer att uppgå till 7
emot för närvarande 5 befattningshavare i samma ställning, varav 3 haft
tjänstebenämningen amanuens och 2 rubricerats såsom taxeringsrevisorer.

De föreslagna kanslisttjänsterna böra liksom vid länsstyrelsernas revisionsdetaljer
placeras i olika lönegrader. Med utgångspunkt i statsmakternas
år 1961 fattade beslut angående lönegradsplacering av kanslistpersonalen
vid nämnda detaljer föreslår överståthållarämbetet, att det vid revisionskontoret
i Stockholm inrättas 9 tjänster såsom förste kanslist i lönegrad 19,
9 tjänster i lönegrad 15 och 7 tjänster i reglerad befordringsgång.

Överståthållarämbetet förutsätter slutligen, att samtliga här ovan nämnda
tjänster utom de i reglerad befordringsgång skola ordinariesättas.

När det gäller taxeringsassistenternas placering i olika lönegrader böra de
normer tillämpas, vilka för länsstyrelsernas del skola gälla från och med
budgetåret 1963/64. I enlighet härmed böra vid helt utbyggd organisation 9
tjänster som förste taxeringsassistent i lönegrad 19 inrättas i Stockholm, under
det att de övriga 46 taxeringsassistenttjänsterna böra placeras i lönegrad
17. Samtliga förste taxeringsassistent- och taxeringsassistenttjänster böra
vara ordinarie.

Personaluppsättningen vid revisionskontoret enligt ämbetets förslag liksom
även lönegradsplaceringen framgår av bilaga 1.

Biträdespersonal å taxeringsavdelnmgen utom varuskattekontoret

och ATP-detaljen

Vid bedömningen av erforderlig biträdespersonal för framtiden vid taxeringsavdelningen
synes enligt ämbetet såsom utgångspunkt böra tagas de
beräkningar, som gjorts av taxeringskontrollutredningen och statens organisationsnämnd
rörande biträdespersonalen vid länsstyrelsernas taxerings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

27

sektioner; dessa beräkningar har legat till grund för statsmakternas beslut
år 1961 beträffande personalbehovet vid taxeringssektionerna i länen. Särskild
hänsyn bör dock, framhålles i skrivelsen, tagas till att taxeringsavdelning«n
i Stockholm — i motsats till vad som gäller i länen — svarar för tilläggspensioneringens
administration. Hänsyn bör även enligt ämbetets mening
tagas till vissa speciella förhållanden i Stockholm.

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i övrigt i första instans

Till en början erinrar ämbetet om att det vid införandet av taxeringsassistentorganisationen
i länen, där assistenterna från början var placerade
enbart hos de lokala skattemyndigheterna, inrättats biträdestjänster i den
takt, att varje assistent i princip tilldelats ett biträde. Avsikten härmed har
varit, att assistenterna i största möjliga utsträckning skulle behöva syssla
endast med kvalificerade uppgifter. I Stockholm däremot har hittills vid inrättandet
av assistenttjänster några biträdestjänster icke nyinrättats. 1
Stockholm har därför icke taxeringsassistenterna, liksom ej heller kronoombuden
i de särskilda taxeringsnämnderna, haft någon biträdeshjälp vid själva
granskningsarbetet; de har dock haft viss hjälp med sorteringsarbete,
tramplocltning av deklarationer och handlingar samt expediering av avvikelser
o. dyl.

I skrivelsen erinras om att taxeringskontrollutredningen i sitt betänkande
framhållit, att behovet av biträden åt assistenterna intimt liänger samman
med hur assistentorganisationen är utformad. Nämnda utredning har ansett
möjligt att i viss mån reducera biträdespersonalen vid en sammanföring av
assistenterna till större arbetsenheter. Eftersom någon personalplan för
assistentbiträdena i länen icke blivit fastställd och frågan om den av taxeringskontrollutredningen
föreslagna reduceringen av assistentbiträden vid
sammanförande av taxeringsassistenter till större grupper skjutits på framtiden
vid 1961 års beslut rörande omorganisation i länen, föreligger enligt
ämbetet icke skäl att beträffande Sockholm nu beräkna antalet assistentbiträden
till lägre antal än ett biträde per assistent. Vid sådant förhållande
bör i Stockholm beräknas 55 assistentbiträdestjänster. Dessa tjänster bör
inrättas i olika lönegrader efter samma principer som 1961 beslutats för de
större assistentgrupperna i länen. I enlighet härmed bör de föreslagna biträdestjänsterna
fördelas på 5 kontoristtjänster i lönegrad 9, 16 kanslibiträdestjänster
i lönegrad 7 och 34 kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.

Assistenternas biträden bör, framhåller ämbetet, liksom i länen, under
icke-taxeringsperiod i princip biträda taxeringsassistenterna med taxeringsrevisionsverksamhet.

När det åter gäller att beräkna behovet av biträdespersonal åt kronoombuden
i de särskilda taxeringsnämnderna för taxering av aktiebolag och
andra juridiska personer synes det enligt ämbetet vara skäligt räkna med
att varje biträde under taxeringsperioden skall medhinna att vara 2 krono -

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

ombud behjälpliga med alla rutingöromål. Att minskning av den för ifrågavarande
kronoombud avsedda biträdespersonalen ansetts kunna göras sammanhänger
främst med att den personal, som vid taxeringen skall utföra
biträdesarbete åt kronoombuden i sistberörda nämnder, icke i samma utsträckning
som assistentbiträdena kan deltaga i den förberedande granskningen
av deklarationerna. Det bör därför, framhålles det, vara tillfyllest
att beräkna 9 biträden åt de tidigare angivna 18 kronoombuden i bolagsnämnderna
och nämnderna för andra juridiska personer. Denna biträdespersonal
bör under icke-taxeringsperiod, d. v. s. 7 månader av året, utnyttjas
för utförande av göromål, som under sagda tid förekomma å taxeringskontoren
i allmänhet.

Vidkommande behovet av biträdeshjälp åt de båda kronoombuden i den
för riket gemensamma taxeringsnämnden får det enligt ämbetet anses ofrånkomligt,
att med hänsyn till såväl mängden av till denna nämnd inkommande
kontrolluppgifter och meddelanden som omfattningen av de kontrollåtgärder
av rutinmässig karaktär, vilka måste vidtagas under taxeringsarbetet
— ett biträde erfordras åt varje kronoombud. Dessa biträden torde under
hela året böra disponeras för arbetsuppgifter sammanhörande med taxering
av sådana skattskyldiga, vilka sakna hemortskommun i riket m. fl.

Av de tillhopa 11 biträdena åt kronoombuden i de särskilda taxeringsnämnderna
för taxering av aktiebolag och andra juridiska personer samt
den för riket gemensamma taxeringsnämnden bör enligt ämbetet 5 vara
kanslibiträden i lönegrad 7 och 6 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.
Dessa 11 biträden redovisas i bilaga 1 under taxeringskontoren.

De 55 biträdestjänsterna inom taxeringsassistentorganisationen däremot
redovisas i bilaga 1 under revisionskontoret.

Taxeringskontoren och förste taxeringsintendentens expedition

I relation till storleken av den biträdespersonal, som tilldelats de allmänna
detaljerna vid taxeringssektionerna i de större länen, skulle enligt ämhetet
vid en direkt jämförelse motsvarande enheter vid överståthållarämbetets
taxeringsavdelning böra tilldelas 20 årsarbetskrafter i biträdeskarriären, huvudsakligen
för utförande av sådant biträdesarbete, som sammanhänger
med de på taxeringsintendent ankommande göromålen vid avgivande av yttranden
och yrkanden i besvärsmål samt med den övervakning och eftergranskning
av taxeringarna i första instans, som skall ske inom nämnda
detaljer. Därefter anför ämbetet.

Emellertid ha taxeringskontoren i Stockholm en rad andra uppgifter sig
tilldelade, vilka i länen omhänderhavas av den lokala skattemyndigheten
eller prövningsnämndens kansli. En direkt jämförelse i nu ifrågavarande
hänseende mellan Stockholm och de större länen blir därför icke rättvisande.
Biträdespersonalen å taxeringskontoren och fastighetstaxeringsdetaljen vid
överståthållarämbetet ha sålunda att ombesörja flera arbetsuppgifter, som
över huvud taget icke åligga de allmänna detaljerna vid länsstyrelsernas
taxeringssektioner. Detta beror delvis på att deklarations- och längdarkiven
i Stockholm sortera under taxeringsavdelningen vid överståthållarämbetet,

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

under det att i länen längdarkiven regelmässigt finnas å prövningsnämndskanslierna
och större delen av deklarationsmaterialet hos de lokala skattemyndigheterna.
Nu angivna förhållanden — vilka enligt överståthållarämbetets
bedömande icke böra ändras i den framtida organisationen — ha fått till
följd, att beträffande hos prövningsnämnden och kammarrätten anförda besvär
erforderlig komplettering med deklarationer och taxeringslängdsutdrag
utföres i Stockholm å taxeringskontoren respektive fastighetstaxeringsdetaljen,
medan denna arbetsuppgift i länen i allmänhet åvilar prövningsnämndens
kansli. Taxeringslängdernas förvaring i huvudstaden har även medfört,
att införandet i inkomst- och förmögenhetslängderna av prövningsnämndens
och mellankommunala prövningsnämndens ändringar och beslut
sker genom respektive taxeringskontors försorg. Å fastighetstaxeringsdetaljen,
där fastighetslängder och fastighetsdeklarationer förvaras, antecknas
prövningsnämndens ändringar och beslut i fastighetslängderna. I länen däremot
verkställas motsvarande noteringar å prövningsnämndskanslierna. Vidare
må framhållas, att taxeringslängdsutdrag, som icke betingas av anförda
besvär, i Stockholm utskrivas å här ifrågavarande enheter inom taxeringsavdelningen,
under det att i länen prövningsnämndens kansli eller lokal
skattemyndighet har att svara härför.

De speciella förhållandena i Stockholm är beroende av den särbestämmelse,
som för Stockholm införts i 45 § gällande taxeringskungörelse, enligt
vilken inkomstlängden och fastighetslängden skall upprättas i endast ett
exemplar, som skall förvaras hos överståthållarämbetet.

Såsom tidigare antytts avses den å taxeringskontoren vid överståthållarämbetet
placerade biträdespersonalen skola deltaga i förekommande eftergranskning
av deklarationsmaterialet. Då det direkta eftergranskningsarbetet
på grund av att deklarationsmaterialet förvaras hos ämbetet, torde bliva
mera omfattande å taxeringskontoren i Stockholm än vid taxeringssektionerna
i länen, synes enligt ämbetet hänsyn böra tagas även härtill vid beräkningen
av behovet av biträdespersonal.

Med beaktande av nu relaterade i Stockholm tillkommande arbetsuppgifter,
till vilka motsvarighet i huvudsak saknas å de allmänna detaljerna vid
länsstyrelsernas taxeringssektioner, synes enligt ämbetets uppfattning utöver
förenämnda 20 biträden ytterligare 10 sådana befattningshavare böra
beräknas. Antalet erforderliga biträden skulle alltså utgöra sammanlagt 30
årsarbetskrafter. Därifrån bör dock avräknas det antal årsarbetskrafter, som
de 9 biträdena åt kronoombuden i de särskilda taxeringsnämnderna för taxering
av aktiebolag och andra juridiska personer representera under icketaxeringsperiod,
eller 5 årsarbetskrafter. Därefter anföres.

Bortsett från den för taxeringen i första instans nödvändiga biträdespersonalen
böra sålunda taxeringskontoren, inberäknat fastighetstaxeringsdetaljen,
samt förste taxeringsintendentens expedition enligt nu nämnda beräkningsgrunder
tilldelas tillhopa 25 biträden. Av dessa böra 4 placeras såsom
kontorsskrivare i lönegrad 13, 4 såsom kontorister i lönegrad 9, 5 såsom
kanslibiträden i lönegrad 7 samt de övriga 12 såsom kontorsbiträden i
reglerad befordringsgång. Av nu ifrågavarande biträdespersonal har 1 kanslibiträde
och 1 kontorsbiträde upptagits under förste taxeringsintendentens
expedition, medan de övriga 23 biträdena redovisats i kolumnen för taxeringskontoren.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Revisionskontoret

Ämbetet erinrar om att taxeringskontrollutredningen starkt understrukit
vikten av att revisionspersonalen avlastas sådana vid taxeringsrevisioner förekommande
arbetsuppgifter, som med fördel kan utföras av biträdespersonal.
För att biträden i önskvärd utsträckning skall kunna vara de å länsstyrelsernas
revisionsdetaljer fast placerade granskningsmännen behjälpliga
vid utförandet av taxeringsrevisioner och under hänsynstagande till att det
även behövs biträdespersonal för rena skrivgöromål och annat expeditionsarbete
har taxeringskontrollutredningen funnit, att det på nämnda detaljer
erfordras ett biträde på var tredje granskningsman. Enligt denna norm, som
legat till grund för den av statsmakterna år 1961 beslutade förstärkningen
av biträdespersonalen på länsstyrelsernas revisionsdetaljer, och då 65 fasta
granskningsmän ansetts erforderliga å revisionskontoret, skulle följaktligen,
konstaterar ämbetet, 22 biträden behövas på detta kontor.

De nytillkommande, med taxeringsrevisionsarbete sysselsatta biträdena
bör, framhålles i skrivelsen, liksom i länen, utnyttjas för utförande av alla
rutingöromål vid granskningen såsom kontrollsummering, dateringskontroll,
viss verifikationsgranskning m. m. Mera rutinerade biträden torde dessutom
efter meddelade anvisningar av granskningsmännen kunna anförtros andra
mera kvalificerade arbetsuppgifter. Ämbetet tillägger.

Av ifrågavarande tjänster böra, liksom i länen, flertalet inrättas i högre
lönegrad än reglerad befordringsgång. Två av tjänsterna böra — särskilt
med hänsyn till det stora antalet assistentbiträden, som under den huvudsakliga
delen av året skola tjänstgöra vid revisionskontoret — inrättas såsom
kansliskrivartjänster. Av övriga 20 tjänster synas i enlighet med angivna
riktlinjer 4 tjänster böra inrättas såsom kontorist i lönegrad 9, 9
tjänster såsom kanslibiträde i lönegrad 7 samt 7 tjänster såsom kontor sbiträde
i reglerad befordringsgång. V

V ar uskattekontor et

Ämbetet konstaterar, att den personal, som från början tilldelats varuskattekontoret,
icke varit tillräcklig för varuskattens administration i Stockholm.
Vid varuskattens införande år 1960 nyinrättades — förutom biträdande
taxeringsintendentstjänsten och 4 taxeringsrevisorstjänster -— 5 kanslisttjänster
och 10 biträdestjänster, varav 2 kansliskrivartjänster. Ämbetet framhåller
emellertid, att nyssnämnda 4 taxeringsrevisorstjänster i princip inrättades
för att förstärka bokgranskningskontorets granskningsmöjligheter.
Den fasta personal, som avsetts skola tjänstgöra å varuskattekontoret, har
alltså upptagits till sammanlagt 16 befattningshavare. Därefter anför ämbetet.

I verkligheten har under de gångna åren ett betydligt större antal befattningshavare
tjänstgjort å kontoret. Antalet befattningshavare, som från andra
enheter inom taxeringsavdelningen kunnat omdirigeras för tjänstgöring

Kungi. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

31

å varuskattekontoret, liar från tid till annan starkt varierat, främst med
hänsyn till arbetskraftsbehovet inom de andra enheterna. Tidvis har sålunda
inemot ett fyrtiotal befattningshavare tjänstgjort å varuskattekontoret
för att möta förekommande toppbelastningar inom nämnda kontor. Under
dessa perioder ha i och för sig angelägna arbetsuppgifter, som dock bedömts
mindre viktiga, fått eftersättas inom de enheter, som avstått personal. Företagen
undersökning utvisar, att år 1961 antalet befattningshavare, omräknat
i årsarbetskrafter, som avdelats för tjänstgöring å varuskattekontoret,
uppgått till 29, varav 11 kvalificerade befattningshavare och 18 befattningshavare
i biträdeskarriären. Vid framräknandet av dessa 29 årsarbetskrafter
har hänsyn icke tagits till förekommande övertidstjänstgöring. Oaktat sålunda
varuskattekontoret alltsedan dess inrättande haft högsta prioritet vid
dispositionen av den rörliga personalen inom taxeringsavdelningen och kontoret
därigenom i första hand tilldelats den personal, som tid efter annan
kunnat friställas inom andra enheter inom taxeringsavdelningen, ha åtskilliga
arbetsuppgifter — främst den s. k. sakgranskningen av de till varuskatt
skattskyldigas deklarationer — fått i betänklig grad eftersättas, varjämte
stora eftersläpningar i det löpande arbetet uppkommit.

Vid en realistisk bedömning av frågan om hur stor personal, som är oundgängligen
nödvändig för administrationen av den allmänna varuskatten i
Stockholm, kan alltså, framhålles i skrivelsen, konstateras, att det varit
omöjligt att lösa arbetsuppgifterna inom den personalram, som tillmätts vid
skattens införande. Det är därför ofrånkomligt att nu — efter vunna erfarenheter
— inrätta det faktiskt erforderliga antalet tjänster.

Med ledning av de erfarenheter, som vunnits under åren 1961 och 1962 —
under vilka år varuskatt dels inlevererats preliminärt, dels ock slutligt taxerats
— finnes, framhåller ämbetet, i dagens läge möjligheter till en mera
slutgiltig bedömning av det erforderliga personalbehovet på längre sikt. Därvid
kan konstateras, att en väsentlig förstärkning av den kvalificerade personalen
är ofrånkomlig. Ända sedan varuskattekontorets inrättande har
taxeringsintendenten å kontoret varit tilldelad en från bokgranskningskontoret
»lånad» förste taxeringsrevisor såsom sin närmaste man. Med hänsyn
till de ökade arbetsuppgifter, som successivt tillkommit å varuskattekontoret,
bör nu en fast tjänst såsom taxeringsintendentens närmaste man inrättas
vid kontoret. Tjänsten bör, föreslår ämbetet, rubriceras såsom förste
taxeringsinspektör och inrättas i lönegrad Ao 23. Såsom tidigare redovisats
bär antalet årsarbetskrafter å varuskattekontoret nnder år 1961 uppgått till
29, varav 11 kvalificerade tjänstemän och 18 befattningshavare i biträdeskarriären.
För att arbetsuppgifterna å varuskattekontoret skall kunna lösas
på elt tillfredsställande sätt måste fast personal till ett antal av minst 30
personer tilldelas varuskattekontoret. Ämbetet fortsätter.

Därvid hör — förutom taxeringsintendenten och förutnämnde förste taxeringsinspektör
— 9 kvalificerade befattningshavare i kanslistkarriären tilldelas
kontoret. Av kanslisttjänsterna böra inrättas: 1 tjänst såsom förste
kanslist i lönegrad 19, 4 tjänster i lönegrad 15 och de övriga 4 tjänsterna i
reglerad befordringsgång. Tjänsten såsom förste kanslist och de 4 tjänsterna
i lönegrad 15 böra ordinariesättas. I enlighet med vad ovan anförts hör
alltså antalet tjänster i biträdeskarriären bestämmas till 19. Liksom för när -

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

varande böra 2 av dessa tjänster vara kansliskrivartjänster. Övriga 17 tjänster
böra utgöras av 2 kontoristtjänster i lönegrad 9, 5 kanslibiträdestjänster
i lönegrad 7 samt 10 kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång.

Anmärkas bör slutligen, att det även med en permanent personaltilldelning
i enlighet med ovanstående förslag jämväl i fortsättningen torde bliva
nödvändigt att under vissa tider på året överföra biträdespersonal från andra
enheter inom taxeringsavdelningen för att eliminera toppbelastningar
inom varuskattekontoret.

Personaluppsättningen å varuskattekontoret enligt ämbetets förslag ävensom
lönegradsplaceringen framgår av bilaga 1.

ATP-expeditionen samt tilläggspensioneringens administration i övrigt

Ämbetet erinrar om att — i samband med uppkommen fråga, huruvida
tilläggspensioneringens administration i Stockholm skulle anförtros överstäthållarämbetet
— hölls inom social- och finansdepartementen vissa överläggningar
med företrädare för ämbetets skatteavdelning. Därvid framlades
från ämbetets sida förslag om att för handhavandet av nämnda arbetsuppgifter
tillföra skatteavdelningen, förutom 1 ledande tjänsteman, inalles
42 befattningshavare av vilka 7 avsåges skola sysselsättas med arbetsgivarkontroll
o. dyl. Övriga 35 befattningshavare skulle enligt förslaget i princip
placeras på de lokala taxeringskontoren för att där handlägga de med
beräkningen av pensionsgrundande inkomst sammanhängande arbetsuppgifterna.
Överståthållarämbetet tilldelades emellertid jämlikt Kungl. brev
den 3 juni 1960 angående anslag till ämbetet för budgetåret 1960/61 endast
34 befattningshavare för bestyret med fastställandet av pensionsgrundande
inkomst och kontrollen av arbetsgivarnas avgiftsredovisning. Nämnda befattningshavare
utgjordes av dels 1 ledande tjänsteman i förste taxeringsinspektörs
tjänsteställning, dels 1 förste kanslist och dels 32 personer i
biträdeskarriären. övrigt arbetskraftsbehov avsågs skola täckas med tillfällig
personal, motsvarande omkring 10 årsarbetare i biträdeskarriären.
Kostnaden för denna tillfälliga personal har under senare år beräknats till
120 000 kronor, vilket belopp, avseende budgetåret 1962/63, senast godkänts
av statsmakterna år 1962. Ämbetet anför därefter.

Erfarenheterna av tilläggspensioneringens administration under åren
1961 och 1962 giva vid handen, att de personalberäkningar, som gjordes i
samband med tilläggspensioneringens införande, varit hållbara. Antalet årsarbetskrafter,
som från början kom att beräknas till totalt 44, för vilka medel
också anvisats, synes nu icke böra ändras. Emellertid ha uppkommit
svårigheter, att för tilläggspensioneringen anställa tillfällig arbetskraft i
biträdeskarriären till så stort antal, som motsvarar 10 årsarbetskrafter. Till
följd av att på dylikt sätt anställd personal varit ovan vid arbetsuppgifter,
som få anses relativt kvalificerade, är det ofrånkomligt att nu upptaga frågorna
om biträdespersonalens å ATP-expeditionen fördelning å fasta arbetskrafter
och tillfällig personal. Därvid bör särskilt framhållas, att den
fasta personal, som expeditionen tilldelats för arbetsgivarkontroll, upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

33

gående till 5 ä 6 biträden, blivit underdimensionerad. Arbetet med denna
kontroll, främst sakgranskning av arbetsgivaruppgifter och efterforskning
av arbetsgivare, som underlåtit att lämna uppgift, har icke kunnat bedrivas
i den omfattning, som varit önskvärd för att kontrollen skulle bliva effektiv.
Stora svårigheter ha också förelegat att i rätt tid redovisa uppgiftsmaterialet
till riksförsäkringsverket. För att komma till rätta med förhållandena
och giva arbetsgivarkontrollen mera stadga är det nödvändigt att tilldela
ATP-expeditionen flera fasta arbetskrafter, än under åren 1961 och
1962. Det synes därför erforderligt, att nyinrätta åtminstone 5 fasta biträdest
jänster för arbetsgivarkontrollen. I stället bör anslaget till extra personal
minskas från 120 000 kronor till 60 000 kronor, motsvarande ungefärliga
kostnader för 5 tillfälligt anställda årsarbetskrafter.

Totala antalet fasta biträdestjänster för tilläggspensioneringens administration
bör alltså enligt ämbetets mening för taxeringsavdelningen beräknas
till 37 mot nuvarande 32 tjänster. Ämbetet tillägger.

Beträffande frågan om lönegradsplacering av dessa tjänster bör erinras,
att vid tilläggspensioneringens införande 6 kansliskrivartjänster, 1 kontoristtjänst,
17 kanslibiträdestjänster och 8 kontorsbiträdestjänster i reglerad
befordringsgång inrättades vid skatteavdelningen. Någon ändring av antalet
kansliskrivare- och kontoristtjänster bör icke nu ske. Av övriga för
tilläggspensioneringens administration erforderliga 30 biträdestjänster böra
18 utgöras av kanslibiträdestjänster och 12 av kontorsbiträdestjänster i
reglerad befordringsgång.

Av här ifrågavarande tjänster har, i bilaga 1, 11 tjänster redovisats för
ATP-expeditionen, avseende främst arbetsgivarkontroll. Återstående 26
tjänster har upptagits under taxeringskontoren, avseende arbetet med beräkning
av pensionsgrundande inkomst.

Överståthållarämbetet anser, att — liksom beträffande tjänsterna för den
kvalificerade personalen — samtliga biträdestjänster å taxeringsavdelningen
utom de i reglerad befordringsgång bör ordinariesättas.

Prövningsnämndens kansli

Vad först angår deklarations- och längdarkiven har, framhåller ämbetet,
den för närvarande i Stockholm tillämpade ordningen att förvara dessa å
respektive taxeringskontor visat sig vara ändamålsenlig; med hänsyn till
arbetet med beräkning av pensionsgrundande inkomst inom taxeringskontoren
torde i själva verket en annan ordning för arkivens förvaring icke
vara möjlig. Ämbetet utgår därför i sitt förslag från att ifrågavarande arkiv
även för framtiden förvaras å taxeringskontoren. Den sålunda förordade
ordningen torde emellertid, framhålles det, nödvändiggöra införandet av en
särbestämmelse för Stockholms vidkommande i 53 § första stycket taxeringskungörelsen.
I nämnda författningsrum föreskrives, att vissa anteckningar
i taxeringslängden om ändringar eller tillägg i taxeringarna skall
verkställas av tjänsteman inom prövningsnämndens kansli. För här åsyf3
Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 99

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

tade ändringar och tillägg bör, framhålles i skrivelsen, såvitt angår Stockholm,
den tjänsteman inom skatteavdelningen svara, vilken överståthållarämbetet
därtill förordnar.

Ämbetet framhåller, att av landets prövningsnämndskanslier Stockholm
har den ojämförligt största arbetsbelastningen. Även i övrigt torde, fram,
håller ämbetet, de särskilda förhållandena i Stockholm böra beaktas, när
det gäller att bedöma personalbehovet å kansliet.

Vidare understryker ämbetet, att antalet av de mål hos överrätterna, som
passera prövningsnämndens kansli i Stockholm, är mycket betydande och i
proportion till antalet prövningsnämndsbesvär väsentligt mycket större än
i de största länen. Arbetet med handläggningen av alla dessa mål kräver en
betydande arbetsinsats även från expeditionspersonalens sida. Ämbetet anför.

Oaktat en successiv förstärkning av kansliets personalresurser måst ske
under senare år, har det likväl icke kunnat undvikas, att den å kansliet sysselsatta
personalen fortlöpande utnyttjas för övertidsarbete i stor utsträckning.
Kansliet får därför redan i nuläget anses vara underbemannat. Om
man vidare, såsom nyss nämnts, räknar med en ökning av besvärsfrekvensen
med omkring 25 procent, torde det vara uppenbart, att en icke oväsentlig
förstärkning av den nuvarande personalstyrkan måste ske för att kansliet
inom föreskrivna tidsfrister och på ett tillfredsställande sätt skall kunna
fullgöra sina arbetsuppgifter.

Med hänsyn till sammansättningen och svårighetsgraden av förekommande
mål bör, enligt ämbetet, antalet befattningshavare i akademikerkarriären
med juridisk eller därmed jämförlig utbildning — utöver föreståndaren
för kansliet — icke sättas lägre än till 6. Av nämnda antal befattningshavare
synas lämpligen 3 böra placeras i lönegrad 23 och lika många
i lönegrad 21. Här avsedda 6 befattningshavare bör närmast ha till uppgift
att fullgöra sekreterarskap i prövningsnämnden samt att bereda de mera
kvalificerade målen.

Vidkommande behovet av personal i kanslistkarriären framhåller ämbetet,
att den nuvarande tjänsten såsom förste kanslist och arbetsledare bör
med hänsyn till de viktiga och omfattande arbetsuppgifterna, vilka åvila
denna tjänst, omvandlas till en byråassistenttjänst i lönegrad 21. På innehavarna
av kanslisttjänst bör huvudsakligen ankomma att bereda mål av
enklare beskaffenhet. Antalet tjänster torde få avvägas med hänsyn till det
beräknade antalet dylika mål, uppgående till omkring 12 000. För att en
arbetsmängd av angiven omfattning skall kunna medhinnas torde det enligt
ämbetet vara erforderligt att inrätta 10 kanslisttjänster. Av dessa bör
1 tjänst placeras i lönegrad 19 såsom förste kanslist, 2 tjänster i lönegrad
15 såsom kanslister samt 7 tjänster inrättas i reglerad befordringsgång.

Vad härefter angår biträdespersonalen finner ämbetet angeläget att de
båda tjänster, vilkas innehavare har att förestå expeditionen respektive
skrivcentralen, ur rekryteringssynpunkt erhålla en lönegradsplacering, som
gör det möjligt för ämbetet att för dessa viktiga tjänster erhålla verkligt
goda arbetskrafter. Ämbetet anför vidare.

Knngl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

35

Överståthållarämbetet föreslår därför inrättande för ifrågavarande ändamål
av 2 tjänster såsom kansliskrivare i lönegrad 11. Vidare bör inrättas 2
tjänster såsom kontorist i lönegrad 9 för arbetet med diarieföring av prövningsnämndsmäl
och överrättsmål. Å kansliets expedition torde erfordras
8 biträden, av vilka lämpligen 2 böra vara kanslibiträden i lönegrad 7 och
återstående 6 inrättas såsom kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.
För kansliets skrivcentral slutligen synas 12 biträden vara erforderliga. Av
dessa böra lämpligen 3 inrättas såsom kanslibiträden i lönegrad 7 och återstående
9 inrättas såsom kontorsbiträden i reglerad befordringsgång.

Samtliga här nämnda tjänster med undantag av de i reglerad befordringsgång
böra ordinariesättas.

Sammanfattningsvis beräknar överståthållarämbetet i enlighet med vad
ovan anförts personalbehovet för prövningsnämndens kansli enligt följande:
1 assessor i lönegrad Ao 27, 3 förste byråsekreterare i lönegrad Ao 23, 3
förste byråsekreterare i lönegrad Ao 21, 1 byråassistent i lönegrad Ao 21, 1
förste kanslist i lönegrad Ao 19, 2 kanslister i lönegrad Ao 15, 7 kanslister i
reglerad befordringsgång, 2 kansliskrivare i lönegrad Ao 11, 2 kontorister
i lönegrad Ao 9, 5 kanslibiträden i lönegrad Ao 7 samt 15 kontorsbiträden
i reglerad befordringsgång.

Personaluppsättningen å prövningsnämndens kansli enligt ämbetets förslag
ävensom lönegradsplaceringen framgår av bilaga 1.

Kupongskattekontoret

Personalkadern vid kupongskattekontoret bär varit oförändrad alltsedan
ingången av budgetåret 1953/54. Arbetsvolymen på detta kontor har emellertid,
framhåller ämbetet, under efterföljande år väsentligt ökat, främst genom
tillkomsten av ett stort antal nya och ändrade dubbelbeskattningsavtal.
För att på ett tillfredsställande sätt kunna bemästra den härigenom starkt
ökade ansvällningen av nya arbetsuppgifter anser ämbetet nödvändigt att
nu förstärka biträdespersonalen å berörda kontor. Ämbetet föreslår därför,
att kupongskattekontoret utöver nu befintlig biträdespersonal tilldelas en
tjänst såsom kanslibiträde i lönegrad Ao 7 och en tjänst såsom kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång. Den till kupongskattekontoret för närvarande
knutna kansliskrivartjänsten i lönegrad Ag 11 bör, enligt ämbetet,
ordinariesättas.

Såsom närmaste chef för kupongskattekontoret tjänstgör en förste taxeringsinspektör
i lönegraden Ao 25. I överensstämmelse med förslag rörande
inrättandet av ett antal biträdande taxeringsintendentstjänster synes, enligt
ämbetet, jämväl den befattningshavare, vilken har att förestå kupongskattekontoret,
böra ges ställning som biträdande taxeringsintendent med
motsvarande avlöningsförmåner, överståthållarämbetet föreslår därför, att
en tjänst såsom förste taxeringsinspektör i lönegraden Ao 25 utbytes mot
en tjänst såsom biträdande taxeringsintendent i lönegrad Ao 27 med avlöningsförstärkning
av 2 760 kronor.

Personaluppsättningen vid kupongskattekontoret enligt ämbetets förslag
ävensom lönegradsplaceringen framgår av bilaga 1.

36

K un t/1. Maj.ts proposition nr 99 år 196,1

Övriga frågor

Ämbetet framhåller, att å tjänsten som förste assessor vid skatteavdelningen
kommit att vila ändrade och mera kvalificerade arbetsuppgifter, vilka
alltmera givit befattningen karaktär av en tjänst som biträdande skattedirektör.
Ämbetet anför.

För prövningsnämndsarbetets behöriga fortgång har det numera blivit
nödvändigt att företaga en uppdelning av ordförandeskapet i prövningsnämnden
mellan skattedirektören och förste assessorn, så att ungefär hälften
kommit att åvila envar av dem. Då sålunda förhållandena nödvändiggjort
ett stadigvarande alternerande av ordförande i prövningsnämnden
med lika omfattande tjänstgöring för de båda befattningshavarna, bör enligt
överståthållarämbetets mening — ej minst med hänsyn till den rättssökande
allmänheten — detta förhållande komma till uttryck även i tjänstebenämningen.
I detta sammanhang bör även understrykas, att vederbörande departementschef
i statsverkspropositionen år 1962 (Bil. 13, s. 453) uttalat, att en
avlastning av landskamrerarens arbetsbörda i vissa län finge anses vara påkallad.
Departementschefen förordade därför i anslutning till av länsstyrelserna
framförda förslag, att å landskontoret i de tre största länen inrättades
en tjänst som förste länsassessor i lönegraden Bo 1. På innehavaren av
tjänsten borde ankomma att övertaga en del av landskamrerarens arbetsuppgifter,
i första hand genom att i viss utsträckning tjänstgöra som ordförande
vid prövningsnämndens sammanträden. Vad sålunda föreslagits har
efter riksdagens godkännande genomförts från och med den 1 juli 1962.

Ämbetet anser sig nu böra föreslå, att befattningen förste assessor erhåller
benämningen biträdande skattedirektör. Vid bifall härtill kommer, framhåller
ämbetet, även den skillnad, som ligger i att förste assessorn vid överståthållarämbetets
skatteavdelning har en högre löneställning (lönegraden
Bo 1 med avlöningsförstärkning av 2 760 kronor per år) än förste länsassessorerna,
till uttryck i tjänstebenämningen. Lönemässigt innebär ämbetets
förslag i förevarande hänseende ingen ändring av den för förste assessorn
nu gällande lönegradsplaceringen.

Därest den förordade utbyggnaden av personalorganisationen vid skatteavdelningen
genomföres, kommer, framhålles i ämbetets skrivelse, arbetet
med uträkning och utbetalning av löner samt därmed sammanhängande frågor
att väsentligt öka. Ämbetet fortsätter.

Redan nu kan emellertid sägas, att biträdespersonalen på lönedetaljen
inom allmänna avdelningen är för knappt tilltagen. Med hänsyn härtill och
under beaktande av den av överståthållarämbetet föreslagna mycket betydande
utökningen av personalen vid skatteavdelningen anser ämbetet, att
två kontorsbiträdestjänster i reglerad befordringsgång, vilka avses skola tillföras
lönedetaljen, böra nyinrättas. I detta sammanhang må jämväl framhållas,
att innehavaren av den till nämnda detalj knutna befattningen som
förste kanslist har svåra och maktpåliggande arbetsuppgifter. Sistnämnda
tjänst bör därför uppflyttas till byråassistent i lönegrad Ao 21. Vidare bör
den till lönedetaljen hänförliga kontoristtjänsten på grund av de kvalificerade
arbetsuppgifter, som åvila innehavaren av denna befattning, utbytas
mot en tjänst såsom kansliskrivare i lönegrad Ao 11.

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Ämbetet framhåller, att samma motiv som de, vilka lär ha legat till grund
för statsmakternas beslut att inrätta byråassistenttjänster vid överståthållarämbetets
kansliavdelningar samt länsassistenttjänster, torde få anses föreligga
för inrättande av byråassistenttjänster vid skatteavdelningen. Med
hänsyn härtill föreslår ämbetet, att samtliga fyra tjänster såsom förste
kanslist i lönegrad 19, vilka för närvarande finnes inrättade vid skatteavdelningen,
omvandlas till byråassistenttjänster i lönegrad 21. Ifrågavarande
tjänster bör enligt ämbetet ordinariesättas.

Slutligen upptager ämbetet frågan om utbyte av en tjänst som expeditionsvakt
i lönegraden Ao 7 vid skatteavdelningen mot en befattning som förste
expeditionsvakt i lönegraden Ao 9. Ämbetet framhåller i denna fråga.

I delta hänseende må erinras, att — såsom överståthållarämbetet i sin petitaskrivelse
för budgetåret 1958/59 närmare anfört — till följd av från den
1 juli 1957 ändrade löneplaner en tidigare befattning såsom förste expeditionsvakt
i dåvarande lönegraden Ca 11 vid skatteavdelningen blev placerad
i samma lönegrad som övriga ordinarie expeditionsvakter eller i nuvarande
lönegraden Ao 7. Då det emellertid åligger innehavaren av nyssnämnda
tjänst att leda och övervaka expeditionsvakternas arbete — Aid skatteavdelningen
finnes enligt gällande personalplan en vaktmästarkår om sammanlagt
14 expeditionsvakter — bör enligt överståthållarämbetets mening nu
ifrågavarande befattningshavare, liksom före den 1 juli 1957, vara placerad
i högre lönegrad än övriga expeditionsvakter. överståthållarämbetet föreslår
därför, att ifrågakomna tjänst såsom expeditionsvakt i lönegraden Ao 7
utbytes mot en befattning som förste expeditionsvakt i lönegraden Ao 9.

Övergångsanordningar

Enligt ämbetet synes den 1 juli 1963 vara lämplig tidpunkt för genomförande
av omorganisationen av taxeringsavdelningen. Övriga föreslagna förändringar
inom skatteavdelningen torde böra ske vid samma tidpunkt. Utbyggnaden
av taxeringsavdelningen i personellt avseende kan emellertid med
hänsyn till rekryteringsläget beträffande personal i främst kanslistkarriären
och den tid, som kan beräknas åtgå för utbildning av nyanställd personal
i denna karriär, icke ske på en gång utan måste ske successivt under
ett antal år. Ämbetet anför därefter.

Vid bedömningen av frågan huru lång tid, som erfordras för denna utbyggnad,
bör först erinras om att kanslistpersonal hittills funnits vid skatteavdelningen
i starkt begränsad omfattning. Utgångsläget i Stockholm är
därför helt annat än det, som varit rådande i länen vid utbyggnaden av
taxeringsassistentorganisationen därstädes och upprustningen av länsstyrelsernas
taxeringssektioner. Erinran bör också i detta sammanhang göras
om gällande bestämmelser för utbildning av landskanslister å landskontor
och taxeringsassistenter, enligt vilka bestämmelser utbildningstiden — innefattande
såväl genomgång av utbildningskurser som praktisk tjänstgöring
- för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst eller taxeringsassistenttjänst
kan beräknas till i regel minst fyra år. överståthållarämbetet, som
förutsätter, att samma krav å utbildning för behörighet till ordinarie
kanslisttjänst vid skatteavdelningen skola uppställas som gällt för landskanslisterna
å landskontor för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst,

38

Kungl. Maj:ta proposition nr ,9.9 år 1963

kan därför icke räkna med att huvuddelen av den kader kanslistaspiranter,
som maste nyanställas i samband med omorganisationens genomförande under
budgetåret 1963/G4, kan bliva färdigutbildad tidigare än under budgetåret
1967/68. Framhållas bör emellertid, att det redan nu vid skatteavdelningen
finns ett mindre antal extra kanslister anställda utanför personalramen
i utbyte emot vakanta tjänster inom akademikerkarriären; ytterligare
dylika kanslister torde i den mån medel därför finnas tillgängliga komma
att anställas under innevarande budgetår, överståthållarämbetet hyser
därför den förhoppningen, att ett antal icke ordinarie kanslister — uppgående
till omkring 20 — skall hava påbörjat sin utbildning redan före utgången
av innevarande budgetår. Med hänsyn härtill och då den för utbildningen
föreskrivna minsta tiden, avseende praktisk tjänstgöring, på grund
av särskilda skäl torde kunna nedsättas för vissa kanslister — såsom skett
under utbyggnadsskedet vid länsstyrelserna — anser sig överståthållarämbetet
kunna räkna med att ett mindre antal kanslister skall ha vunnit behörighet
till ordinarie kanslisttjänst redan före budgetåret 1967/68.

Med hänsyn till vad nu anförts torde, enligt ämbetets mening, grundprincipen
för utbyggnaden av taxeringsavdelningen i personellt avseende böra
bli, att största möjliga antal kanslistaspiranter anställes i samband med omorganisationens
genomförande och att aspiranterna beredes tillfälle att snarast
möjligt påbörja den teoretiska utbildningen vid de föreskrivna kanslistutbildningskurserna.
Vid sådant förhållande bör under budgetåret 1963/64
samtliga de tjänster såsom kanslist i reglerad befordringsgång, som skall tillkomma,
inrättas. Därjämte bör — i likhet med vad som skett vid landskontoren
under de senaste åren — ämbetet lämnas medgivande att utöver vad
som angives i personalplanen för skatteavdelningen under budgetåret 1963
64 ha anställda ett antal extra kanslister, uppgående till åtminstone 20. Behovet
av dylika kanslister under därefter kommande budgetår torde böra
närmare angivas av ämbetet i de årliga petitaskrivelserna.

I enlighet med vad nu angivits torde, framhåller ämbetet, inrättandet av
nya ordinarie tjänster för befattningshavare i kanslistkarriären böra ske
med viss varsamhet under de första åren efter omorganisationens genomförande.
Huvuddelen av nämnda tjänster, inklusive de nya taxeringsassistenttjänsterna,
bör således inrättas under budgetåren 1966/67, 1967/68 och
1968/69, med tyngdpunkten förlagd till budgetåret 1967/68. Vid sådant förhållande
lärer, framhålles i skrivelsen, den föreslagna utbyggnaden, såvitt
avser personal i kanslistkarriären, kunna bliva helt genomförd under budgetåret
1968/69.

När det gäller tjänstemännen i akademikerkarriären torde de föreslagna
förändringarna enligt ämbetets mening kunna i huvudsak genomföras under
loppet av två budgetår med början omedelbart vid tidpunkten för den
nya organisationens ikraftträdande. Huvudlinjen synes därvid böra bli, att
samtliga förändringar, berörande taxeringsintendents-, biträdande taxeringsintendents-
samt förste taxeringsinspektörstjänsterna, genomföres från och
med den 1 juli 1963. Ämbetet tillägger.

Vid nämnda tidpunkt bör alltså indragning ske av de taxeringsintendentstjänster
och förste taxeringsinspektörstjänster, som bliva övertaliga,

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

varjämte samtliga föreslagna nya biträdande taxeringsintendentstjänster
böra inrättas. I den mån någon av de taxeringsintendentstjänster, som föreslås
till indragning, icke är vakant vid nämnda tidpunkt, bör tjänstens innehavare
då föras på övergångsstat. I de fall, innehavarna av de till indragning
föreslagna förste taxeringsinspektörstjänsterna icke utnämnas till biträdande
taxeringsintendenter eller eljest erhålla annan tjänst utan kvarbliva
i innehavda tjänster, böra tjänsternas innehavare likaså föras på övergångsstat
från och med budgetåret 1963/64.

Vidkommande frågan om indragning av taxeringsinspektörstjänsterna i
lönegrad Ao 19 samt vissa amanuenstjänster bör enligt ämbetet — med
hänsyn till det på längre sikt uppkommande behovet av personal i akademikerkarriären
— stor försiktighet iakttagas. Jämväl med hänsyn till behovet
av kronoombud i de särskilda taxeringsnämnderna under de närmaste
åren, innan taxeringsassistentorganisationen i huvudsak utbyggts, är
det angeläget för ämbetet att under en övergångstid ha tillgång till nämnda
befattningshavare såsom taxeringsfunktionärer i de särskilda taxeringsnämnderna.
På grund härav bör avvecklingen av dessa tjänster ske successivt
allteftersom taxeringsassistentorganisationen utbygges och tjänsterna
bli vakanta. Det torde få ankomma på överståthållarämbetet att i de årliga
petitaskrivelserna anmäla i vad mån successiv indragning av nämnda tjänster
lämpligen bör ske.

I detta sammanhang erinrar ämbetet om att ämbetet för budgetåret 1962/
63 medgivits att förordna 15 taxeringsinspektörer i lönegraden A 19 eller
amanuenser i reglerad befordringsgång till förste taxeringsinspektörer i lönegraden
A 21 till och med utgången av juni månad 1963. Ämbetet utgår
från att de befattningshavare, som vid sistnämnda tidpunkt innehar dylika
förordnanden, även i fortsättningen övergångsvis bibehålies vid sina förordnanden
intill dess de erhållit tjänster i lägst lönegraden 21.

När det gäller utbyggnaden av revisionskontoret med personal i akademikerkarriären
erfordras enligt ämbetet icke några särskilda övergångsanordningar.
Kontoret bör tillföras ytterligare personal i denna karriär snarast
möjligt. Med hänsyn till rekryteringsläget beträffande civilekonomer synes
dock utbyggnaden böra fördelas på två etapper. Huvuddelen av de nya tjänsterna
bör således inrättas redan under budgetåret 1963/64 och de återstående
tjänsterna under budgetåret 1964/65.

De föreslagna nya förste byråsekreterartjänsterna vid prövningsnämndems
kansli bör enligt ämbetet samtliga inrättas från och med budgetåret 1963/64.

Vidkommande tjänsterna i biträdeskarriären bör, framhåller ämbetet, redan
vid omorganisationens ikraftträdande de föreslagna nya kontorsskrivartjänsterna
inrättas. Samtidigt härmed bör de övertaliga kansliskrivartjänsterna
indragas. I övrigt bör från och med budgetåret 1963/64 nyinrättas
ett förhållandevis stort antal biträdestjänster, så att den brist på biträden,
som är rådande i nuvarande organisation, omedelbart täckes. Övriga biträdestjänster,
som skall tillkomma, bör därefter successivt inrättas under
de kommande budgetåren i nära anslutning till utbyggnaden av taxeringsassistentorganisationen
och nyinrättandet av kanslisttjänster.

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Slutligen bör, framhåller ämbetet, det föreslagna utbytet av en tjänst som
expeditionsvakt i lönegraden Ao 7 mot en befattning som förste expeditionsvakt
i lönegraden Ao 9 genomföras från och med budgetåret 1963/64.

I enlighet med nu angivna principer för utbyggnaden och förändringarna
vid skatteavdelningen har ämbetet uppgjort en sammanställning, vilken
i detalj budgetår för budgetår utvisar den föreslagna takten för inrättande
och indragning av olika tjänster. Sammanställningen torde som Bilaga 4 få
fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.

IV. STATSKONTORETS UTLÅTANDE

Överståthållarämbetets skrivelse har, innan den ingivits till Kungl. Maj :t,
överlämnats till statskontoret för samråd. Statskontorets utlåtande har bifogats
ämbetets skrivelse.

Statskontoret framhåller i sitt utlåtande att kontoret icke haft möjlighet
att ställa personal till förfogande för medverkan i organisationsundersökningen
och att kontoret icke ansett sig böra eller kunna ingå på en mer fullständig
bedömning av den föreslagna organisationen i alla dess detaljer.
Särskilt gäller detta i fråga om behovet av biträdesbefattningar samt lönegradsplaceringen
av dessa tjänster liksom också vissa andra i utredningen
aktualiserade lönegradsfrågor. Ej heller har statskontoret till närmare
granskning tagit upp de enligt utredningen avsedda anordningarna för en
övergång till den föreslagna organisationen. Ordningen härför torde nämligen,
framhåller statskontoret, icke kunna närmare bedömas och i detalj
fixeras förrän den nya organisationen beslutats.

Taxeringsorganisationen i första instans

I utredningen framlagda förslag och personalberäkningar föranleder inte
någon erinran från statskontorets sida frånsett beräkningen av personal för
taxeringsarbetet i de särskilda nämnderna för taxering av aktiebolag och
andra juridiska personer. Enligt statskontorets mening bör man räkna med
en genomsnittlig granskningskapacitet av 1 400 deklarationer per befattningshavare.
I stället för föreslagna 18 befattningshavare skulle i så fall erfordras
högst 15. Statskontoret ifrågasätter vidare huruvida uteslutande personal
med akademisk utbildning (taxeringsinspektörer) skall avses för det
här aktuella taxeringsarbetet. Statskontoret utgår från att högst 10 akademikertjänster
och 5 kanslisttjänster behövs för arbetet i fråga.

Behovet av kvalificerad personal för taxeringsarbetet i första instans synes
sålunda enligt statskontorets mening böra beräknas till inalles 73 befattningar,
därav 12 taxeringsinspektörer, 55 taxeringsassistenter samt 6 kanslister.
I utredningen har föreslagits 76 befattningar, därav 20 taxeringsinspektörer,
55 taxeringsassistenter och 1 kanslist.

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1903

41

Revisionskontoret

Statskontoret anser att man bör räkna med samma granskningskapacitet
i Stockholm som den för länen tillämpade, nämligen 75 revisioner per
granskningsman och år. För Stockholms del erfordras då primärt 68 granskningsmän
i stället för 85. Med hänsyn till de särskilda skäl som överståthållarämbetet
åberopat till grund för sin beräkning av granskningskapaciteten
— varvid statskontoret främst fäst sig vid Stockholms betydelse för
skatteunderlaget i riket — vill statskontoret emellertid inte förorda en så
väsentlig begränsning av det föreslagna antalet granskningsmän. Statskontoret
anser att det primära behovet för revisionsarbetet i Stockholm tills vidare
bör bestämmas till 75 granskningsmän (årsarbetskrafter).

I utredningen har beräknats att taxeringsassistenternas användning för
revisionsarbetet representerar ca 32 årsarbetskrafter (ca 7 månader per assistent
och år). Enligt statskontorets mening synes rimligare att räkna med
ett effektivt utnyttjande under högst 6 månader per år, vilket motsvarar 27
granskningsmän (årsarbetskrafter).

Enligt statskontoret skulle således erfordras 48 fasta granskningsmän i
stället för 53 enligt utredningen. Statskontoret tillägger.

I utredningen föreslås ytterligare 12 fasta granskningsmän — i huvudsak
med hänsyn till dels behovet att i samband med taxeringsrevision jämväl
utföra arbetsgivarkontroll i fråga om socialförsäkringsavgifterna, dels
behovet att utföra partiella taxeringsrevisioner och annan taxeringskontroll
för länsstyrelsernas räkning. I avvaktan på närmare erfarenheter rörande
behovet av arbetsgivarkontroll på socialförsäkringsområdet ävensom rörande
den organisatoriska utformningen av denna kontroll synes dock denna ökning
böra begränsas till 9 befattningshavare. Enligt statskontorets mening
torde sålunda för revisionskontoret tills vidare böra avses — förutom i utredningen
föreslagna 3 befattningar för lednings- och övervakningsarbete —
högst 57 fasta granskningsmän. Därtill kommer föreslaget antal taxeringsassistenter,
vilka organisatoriskt bör tillhöra revisionskontoret.

I fråga om den fasta granskningspersonalen synes 20 befattningar böra
vara i kanslistkarriären samt återstoden vara akademikertjänster.

Varuskattekontoret

I utredningen föreslås en ökning av den fasta personalen vid varuskattekontoret
från 16 till 30 befattningshavare.

Statskontoret framhåller, att kontoret nyligen erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag
att verkställa en översyn av varuskattens administration. Under sådant
förhållande anser sig statskontoret inte kunna tillstyrka att antalet fasta
tjänster vid förevarande varuskattekontor nu utökas. Statskontoret vill
emellertid inte motsätta sig att, i avvaktan på resultatet av nämnda översyn,
som i dagarna påbörjats, överståthållarämbetet ges möjlighet till tillfällig
förstärkning av såväl biträdespersonal som mera kvalificerad personal, i
första hand för att förhindra eftersläpning i det löpande arhetet.

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Taxeringsavdelningen i övrigt (taxeringskontoren)

I förevarande avsnitt av utredningen framlägges förslag om taxeringskontorens
personalorganisation i vad avser akademikertjänster och kanslisttjänster.
Enligt förslaget skulle erfordras 39 akademikertjänster, chefstjänstemännen
ej inräknade, samt 17 kanslisttjänster, därav 1 vid förste taxeringsintendentens
expedition. I antalet ingår de tjänster (20 akademikertjänster
och 1 kanslisttjänst) som avses skola utnyttjas under ca halva året
för taxeringsarbetet i första instans.

Arbetsuppgifterna på ifrågavarande befattningar kommer, framhåller statskontoret
— med undantag för nyssnämnt taxeringsarbete i första instans
— att till sin art nära motsvara de arbetsuppgifter, som nu inom länen fullgöres
på akademiker- och kanslisttjänsterna vid taxeringssektionernas allmänna
detalj. Statskontoret fortsätter.

Tillämpas den princip, som legat till grund för ifrågavarande personalorganisation
vid länsstyrelserna skulle — såsom omnämnts i utredningen —
för motsvarande arbete i Stockholm behövas ca 20 akademikertjänster. Dessutom
skulle behövas ca 12 kanslisttjänster. Enligt utredningen har för ifrågavarande
arbete bedömts erforderligt med ca 30 akademiker och 16 kanslister
(årsarbetskrafter). Förslaget innebär således på denna punkt en personaluppsättning,
som relativt sett icke oväsentligt överstiger länsstyrelsernas
personal för motsvarande arbetsuppgifter. Även om förevarande arbetsuppgifter
i Stockholm, såsom framhållits i utredningen, torde vara mer svårbemästrade
än i länen, är statskontoret inte övertygat att denna omständighet
utgör tillräckligt skäl för en så stor skillnad -— relativt sett — mellan
Stockholm och länen som förslaget innebär. I detta sammanhang må även
framhållas att genom de förslag, som framlagts rörande organisationen för
ifrågavarande delar av taxeringsarbetet, en viss ökad arbetseffekt synes kunna
påräknas.

Med hänsyn till vad här anförts anser statskontoret att taxeringskontorens
personalorganisation bör omfatta — förutom chefstjänstemännen -— högst
32 akademikertjänster samt 18 kanslisttjänster, därav 1 kanslist för tjänstgöring
vid förste taxeringsintendentens expedition. Häri har inberäknats de
12 akademikertjänster och 6 kanslisttjänster, vilka under ca 6 månader under
året avsetts för taxeringsarbetet i första instans.

Biträdespersonalen å taxeringsavdelningen

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i första instans

Enligt utredningen föreslås för taxeringsassistentorganisationen inalles 55
biträdestjänster. Med hänsyn till att arbetet inom denna organisation rent
lokalt kommer att vara mera koncentrerat än vad fallet är inom länen anser
statskontoret att i avvaktan på erfarenheter rörande behovet av biträdeshjälp
antalet biträdestjänster bör begränsas till högst 50.

Tjänsterna bör i likhet med assistenttjänsterna organisatoriskt tillhöra revisionskontoret.
Vad gäller antalet biträden för taxeringsarbetet i övrigt i

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

43

törsta instans synes detta antal enligt statskontoret böra begränsas till inalles
10, i stället för 11 som föreslagits i utredningen. Tjänsterna bör organisatoriskt
tillhöra vederbörande taxeringskontor.

Revisionskontoret

I utredningen har för 65 fasta granskningsmän avsetts 22 biträdestjänster.

Om antalet fasta granskningsmän enligt statskontorets förslag tills vidare
begränsas till 57 bör biträdestjänsterna bestämmas till 19. Därtill kommer
taxeringsassistenternas biträden, vilka statskontoret beräknat till högst 50.
Statskontoret tillägger.

Under den del av året, då taxering i första instans icke pågår, torde denna
personal icke helt behöva tagas i anspråk för revisionsarbete. Det synes nämligen
inte finnas anledning förutsätta, att taxeringsassistenterna vid sitt revisionsarbete
under nämnda tid av året behöver ha mer biträdeshjälp än
vad avses tillkomma annan revisionspersonal. Möjlighet bör därför föreligga
att använda detta överskott av arbetskraft, uppskattningsvis ca 200 biträdesmånader,
för tillfällig förstärkning på annat håll inom skatteavdelningen.

Topporganisationen inom taxeringsavdelningen

Statskontoret biträder det framlagda förslaget rörande avdelningens organisatoriska
indelning och delar den i utredningen redovisade uppfattningen
i fråga om principerna för arbetsfördelningen mellan de fyra taxeringskontoren.
Statskontoret tillägger.

Statskontoret vill i detta sammanhang emellertid framhålla betydelsen av
att ett nära samarbete mellan de olika taxeringskontoren kommer till stånd.
För att tillfullo kunna utnyttja fördelarna av den föreslagna reduceringen
av antalet taxeringskontor bör dessa ges en förhållandevis självständig ställning
inom organisationen. Enligt statskontorets mening synes möjligt att
därvidlag gå något längre än vad utredningen ger vid handen genom att
jämväl åtalsärenden regelmässigt handlägges vid taxeringskontoren. Vidare
bör cheferna för taxeringskontoren inom området för respektive taxeringskontors
verksamhet i princip tilläggas de befogenheter som enligt taxeringsförordningen
ankommer på taxeringsintendenten i länet. Motsvarande
bör gälla även i fråga om chefen för revisionskontoret. Att så sker synes
även påkallat för att motivera den löneställning som föreslagits för dessa
befattningshavare. Vid en dylik ordning ernås även en önskvärd lättnad i
arbetsbördan för förste taxeringsintendenten. På denne —- med biträde av
det avsedda stabsorganet —- skulle således främst ankomma, förutom sedvanliga
administrativa och organisatoriska frågor, de centrala frågorna rörande
taxeringsverksamheten, ur principiell synpunkt viktiga enskilda mål
och ärenden, samordningen av taxeringskontorens verksamhet särskilt i vad
avser processföringen i prövningsnämnd och högre instanser liksom ock
samordningen av taxeringskontorens taxeringskontroll med revisionskontorets.

Vad angår de framlagda förslagen om inrättande av ett antal tjänster
som biträdande taxeringsintendent anför statskontoret följande.

Med hänsyn till vad ovan sagts rörande åtalsärendenas handläggning synes
till förste taxeringsintendentens direkta förfogande böra avses en biträ -

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1903

dande taxeringsintendent i stället för föreslagna två. Vidare synes till en
början antalet biträdande intendenttjänster vid bolagstaxeringskontoret
böra begränsas till en. Statskontoret ställer sig även tveksamt till förslaget
att såsom chef för ATP-expeditionen skall inrättas en biträdande intendenttjänst
i utbyte mot en förste taxeringsinspektörstjänst i lönegrad 25. Några
nya mer kvalificerade arbetsuppgifter avses nämligen ej tillkomma på nämnda
befattning. I anslutning härtill må framhållas att enligt utredningen det
skall åvila chefen för vederbörande taxeringskontor att svara för beräkningen
av pensionsgrundande inkomst.

Prövningsnämndens kansli

Statskontoret delar den i utredningen uttalade uppfattningen att förvaringen
av deklarations- och längdmaterialet och vissa i anslutning därtill
förekommande göromål, såsom utskrift av längdutdrag, anteckningar om
ändringar m. m. liksom hittills varit fallet bör ankomma på taxeringsavdelningens
taxeringskontor.

I förhållande till personaluppsättningen vid länsstyrelsernas prövningsnämndskanslier
synes, framhåller statskontoret, den nuvarande personaluppsättningen
vid skatteavdelningens prövningsnämndskansli vara i stort
sett väl avvägd. Vid nuvarande besvärsfrekvens torde därför några större
förändringar i personalorganisationen ej vara påkallade. Statskontoret finner
sig kunna biträda ämbetets förslag rörande antalet juristtjänster. Statskontoret
vill ej heller motsätta sig att en kanslisttjänst inrättas samt att en
kontoristtjänst (föreståndaren för expeditionen) utbytes mot en kansliskrivartjänst.

Kupongskattekontoret

I utredningen föreslås att tjänsten såsom föreståndare för kupongskattekontoret
omvandlas från en förste taxeringsinspektörstjänst i lönegrad 25
till en biträdande taxeringsintendentstjänst i lönegrad 27. Statskontoret
ställer sig tveksamt till detta förslag, då några ökade befogenheter inte avses
skola tillkomma tjänsteinnehavaren och tjänstens ställning i övrigt inte
påverkas av de organisationsförslag som framlagts.

Förslaget att ersätta vissa förste kanslisttjänster vid skatteavdelningen
med byråassistenttjänster anser statskontoret vara en ren lönegradsfråga.

Mot statskontorets uttalande, att åtalsärendena regelmässigt bör handläggas
vid taxeringskontoren, har överståthållarämbetet gjort följande erinran.

Överståthållarämbetet anser sig i denna fråga särskilt böra framhålla angelägenheten
av att skatteåtalsärendena samordnas. En rad myndigheter ha
att i olika funktioner handlägga dessa ärenden. Redan nu ha mål rörande
brott enligt skattestrafflagen koncentrerats till en avdelning vid rådhusrätten
i Stockholm (12:e avdelningen). Utredningen i ärendena hos kriminalpolisen
sker inom en brottmålsrotel. Hos åklagarmyndigheten föreligga pla -

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

45

ner på att inom den närmaste framtiden överföra samtliga skatteåtal till eu
och samma åklagarkammare, vid vilken ärendena skola handläggas av en
grupp åklagare, särskilt insatta i beskattningsfrågor. Vid sådant förhållande
synes en samordning även vid taxeringsavdelningen vara till stor fördel.
Såsom i överståthållarämbetets förslag framhållits torde antalet åtalsärenden
under de allra närmaste åren väsentligt öka. Redan vid 1962 års taxering
ha taxeringsnämndernas ordförande för åtalsprövning anmält cirka
2 000 fall i Stockholm. Med hänsyn till ärendenas stora antal är det nödvändigt,
att — såsom nu — ärendena centralt diarieföras och registreras i ett
centralt register, placerat å förste taxeringsintendentens expedition. Ur likformighetssynpunkt
och med hänsyn till det samråd, som ständigt måste
ske mellan polisen och åklagarmyndigheten å ena sidan och företrädare för
taxeringsmyndigheten å andra sidan, föreligga starka skäl för en koncentration
av ärendena på en hand inom taxeringsavdelningen. Överståthållarämbetet
finner sålunda, att den av ämbetet föreslagna organisationsformen, när
det gäller handläggning av åtalsärenden, är den bästa.

V. REMISSYTTRANDENA

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt att den nya organisationen vid
överståthållarämbetets skatteavdelning utformas i huvudsaklig överensstämmelse
med ämbetets förslag. Den föreslagna personaluppsättningen har dock
av många ansetts i vissa hänseenden vara överdimensionerad.

Några remissinstanser är tveksamma om förslaget nu bör genomföras. Sålunda
ifrågasätter länsstyrelsen i Stockholms län om inte beslut i frågan bör
anstå till dess storstadsutredningen framlagt sitt betänkande beträffande indelningsfrågor
i Stockholms-området. Liknande synpunkter framföres av
länsstyrelsen i Skarnborgs län.

1961 års storstadsutredning framhåller att utredningen enligt sina direktiv
har att bedöma frågan om ett sammanförande av överståthållarämbetet och
länsstyrelsen i Stockholms län till en enhet. Då utredningens arbete i vad
avser Stockholms-området inte hunnit mer än just påbörjas, säger sig utredningen
nödgas avstå från detalj bedömanden och begränsa sitt utlåtande till
vissa allmänna uttalanden. Därefter anför utredningen.

Den i promemorian föreslagna organisationen torde vid en helhetsbedömning
kunna sägas innebära en förbättring av den nuvarande. Den är
också i högre grad än den nuvarande utbyggd i överensstämmelse med den
regionala taxeringsorganisationen i länen och torde icke i några väsentligare
avseenden komma att visa sig hinderlig, därest en framtida för Stockholms
stad och Stockholms län (eller delar därav) gemensam regional taxeringsenhet
skulle föreslås och beslutas.

Med hänsyn härtill vill utredningen ej motsätta sig att den föreslagna nyorganisationen
genomföres. Utredningen har härvid beaktat att det måste
bedömas som önskvärt, att skatteavdelningen, vars organisation under en
längre tid varit under omprövning, nu erhåller en fastare struktur och tillföres
de personalförstärkningar för en förbättrad taxeringskontroll, som
motsvarar vad som beslutats för landet i övrigt av 1961 års riksdag.

Utredningen har sålunda bortsett från att det med hänsyn till det kommande
utredningsarbetet i och för sig kunde ha varit önskvärt att låta om -

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

organisationen tills vidare anstå. Emellertid förutsätter utredningen att
även en ny organisation vid skatteavdelningen i olika hänseenden, bland annat
beträffande personalens storlek, måste bli föremål för översyn och anpassas
efter nya förhållanden, om en utökad regional taxeringsenhet i enlighet
med vad ovan anförts skulle föreslås och beslutas.

Sveriges akademikers centralorganisation framhåller, att frågan om organisationen
vid överståthållarämbetets skatteavdelning sedan många år varit
föremål för utredningar i olika sammanhang. Den definitiva lösningen av
frågan har gång på gång uppskjutits. Eu känsla av ovisshet har därför under
en längre tid haft möjlighet att göra sig gällande vid avdelningen. Provisorier
har skapats, personalens trygghet inför sina arbetsuppgifter och
arbetsförhållanden har rubbats och rekryteringen har hämmats, vilket allt
bidragit till att minska avdelningens möjligheter att verka med optimal effektivitet.
Det är därför enligt organisationen synnerligen angeläget, att definitivt
beslut nu fattas om den framtida organisationen. Det ämbetets förslag,
som nu föreligger, bör efter vissa justeringar kunna läggas till grund
därför.

Liknande synpunkter anföres av Statstjänstemannens riksförbund.

Flera remissinstanser anmärker på att överståthållarämbetet, utan att göra
en ingående undersökning av vilka fördelar som skulle kunna vinnas genom
en annan organisationsform, förordat en organisation som i huvudsak ansluter
sig till den nu gällande. Länsstyrelsen i Malmöhus län konstaterar att ämbetet
förordar en organisation byggd på i huvudsak territoriell indelning och
anför därefter.

Ändamålsenligheten av denna indelningsgrund kan starkt ifrågasättas.
Den tidigare utredningen gjorde det. Även i den nu föreliggande utredningen
antyds vissa olägenheter med nuvarande indelning, varför en övergång till
större lokala kontor förordas. Förslagets bibehållande av — såsom länsstyrelsen
ser saken — överdimensioneringen av personalkadern och den lokalt
bundna organisationsformen — vilken anses ge organisationen stadga
— synes aktualisera frågeställningen om vilket samband som råder mellan
dessa förhållanden och om rationaliseringar kan vinnas genom en annan
organisationsform, som tillgodoser erforderliga krav på stadga. Efter lokalfrågans
lösning borde förutsättningar föreligga för en prövning av spörsmålet,
obunden av traditionella synpunkter. Vid en sådan prövning synes
även böra beaktas, att den nuvarande indelningsgrunden anses utgöra ett
hinder för en förutsättningslös försöksverksamhet, som i dagens läge torde
vara både nödvändig och nyttig för att verksamheten skall kunna anpassas
på ett ändamålsenligt sätt till föreliggande behov. En dylik försöksverksamhet
möter icke något hinder i länsstyrelseorganisationen, där även stora
arbetsenheter under namnet taxeringssektionens allmänna detalj successivt
blir föremål för mycket genomgripande omgrupperingar i rationaliseringssyfte.
Utredningens uppgift beträffande länsstyrelserna om att arbetet
samlas på »en enda allmän detalj» är felaktig, överväganden av dylikt
slag gör att — innan klarhet skapats om dessa angelägenheter ■— det
enligt länsstyrelsens bestämda uppfattning är direkt olämpligt att i dagens
läge ånyo binda överståthållarämbetsorganisationen vid den ena eller

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

47

andra linjen i fråga om kontors- eller arbetsdetaljer, revisionsavdelningen
frånräknad. Ovissheten om möjligheterna och tidpunkten att övergå till
ett system med definitiv källskatt för ytterligare löntagargrupper gör det
än mer angeläget att tills vidare nöja sig med ett provisorium. Härför talar
också, att icke ens de för rörelsetaxeringen avgörande faktorerna ännu kan
säkert överblickas.

Länsstyrelsen säger sig vara ytterst tveksam om de framlagda förslagen
bör läggas till grund för en ny organisation av överståthållarämbetet. Då ett
starkt behov föreligger av en fullständig samordning mellan taxeringsorganisationen
i Stockholm och i de större länen hemställer länsstyrelsen att en
ny utredning igångsättes snarast möjligt inom ramen för länsstyrelseutredningen
eller helst storstadsregionsutredningen.

Enligt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län bör en förutsättningslös organisationsundersökning
av utomstående komma till stånd, därvid även de
större länsstyrelserna bör medtagas så att en allsidig belysning kan erhållas
inte bara av organisationsfrågorna vid överståthållarämbetet utan även vid
de större länsstyrelserna. Därvid bör enligt länsstyrelsen även övervägas om
inte fördelar skulle ernås genom en funktionell indelning av taxeringsavdelningen
i Stockholm, exempelvis så att ett särskilt taxeringskontor inrättas
för rörelseidkarna.

Riksskattenämnden konstaterar att ämbetet utan närmare motivering stannat
för att bibehålla en territoriell indelningsgrund och fortsätter.

Härvid har ämbetet uttalat, att en av de mera påtagliga nackdelarna med
denna indelningsgrund varit svårigheten att samordna sådana mål, som ägt
samband med varandra men enligt den territoriella indelningsgrunden kommit
att hänföras till skilda kontor. Dessa nackdelar torde enligt ämbetets
uppfattning kunna i det väsentliga bemästras i en organisation med färre
enheter och med ökade möjligheter — tidsmässigt och personellt — för förste
taxeringsintendenten att fullgöra den honom åliggande samordningsuppgiften.
Riksskattenämnden ifrågasätter, om icke — bl. a. genom att dessa besvärliga
samordningsproblem skulle elimineras — större effektivitet skulle
kunna vinnas med en funktionell uppdelning på så sätt, att mål avseende
taxering av sådana fysiska personer, som enligt bestämmelserna i 3 § taxeringskungörelsen
skola taxeras i särskild taxeringsnämnd, sammanfördes
till ett särskilt taxeringskontor, och mål avseende taxering av övriga skattskyldiga
fysiska personer till ett annat taxeringskontor. Med ett särskilt
taxeringskontor för taxering av rörelseidkare med flera fysiska personer,
torde en särskild inkomstlängd erfordras för dessa grupper av skattskyldiga.
Enligt uppgift användas sådana längder redan nu med gott resultat vid taxering
av här ifrågavarande skattskyldiga inom städerna Göteborg och Malmö,
och upprättande av sådan särskild längd lärer ej heller behöva bereda några
svårigheter i Stockholm.

Ehuru riksskattenämnden inte är övertygad om alt inte åtskilliga fördelar
skulle stå att vinna genom en funktionell uppdelning anser nämnden att man
— då erforderlig utredning om annan organisationsform inte föreligger —-får godtaga att uppdelningen av taxeringskontoren göres på det av ämbetet
föreslagna sättet.

48

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Östergötlands lön. Sveriges
grossistförbund, Sveriges köpmannaförbund och Sveriges hantverks- och
industriorganisation. Sistnämnda organisation säger sig inte vilja tillstyrka
att den av ämbetet förordade uppdelningen av rörelsetaxeringen på olika
kontor bibehålies.

Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer betonar önskvärdheten från taxeringskontrollsynpunkt
att taxeringsavdelningen utom revisionskontoret sammanhålles
under en enhetlig ledning. Behovet av åtgärder att samordna taxeringsarbetet
inom taxeringsavdelningen skulle då minska. Föreningen tilllägger.

Om någon uppdelning på olika kontor ändock erfordras, bör denna icke
ske efter geografiska grunder. I stället bör eftersträvas en indelning som möjliggör
ett sammanförande av samtliga skattskyldiga av viss kategori till ett
och samma kontor. Antalet kontor bör —■ av skäl som föreningen ovan anfört
— vara så litet som möjligt. En möjlig indelningsgrund synes vara att
sammanföra skattskyldiga, som taxeras i särskilda taxeringsdistrikt, till ett
kontor och de som taxeras i lokala distrikt till ett andra kontor. En sådan indelning
innebär betydande fördelar för arbetet med taxeringskontrollen. Den
möjliggör även en enhetlig ledning av taxeringsassistenterna under deras arbete
i första instans. Att som utredningen föreslagit, uppdela taxeringsassistenterna
på de olika kontoren under den tid arbetet pågår i taxeringsnämnderna
och sedan under övrig tid av året sammanföra dem till en grupp
under revisionsintendentens ledning, måste komma att medföra olägenheter.
Man bör vid utformningen av den framtida organisationen eftersträva en
fast och enhetlig organisation, som kan verka året om utan att alltför stora
ändringar behöva vidtagas.

Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter om man inte bör begränsa sig
till två lokala taxeringskontor, medan lantbrukets skattedelegation uttalar
sig för ett enda kontor. Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att revisionsavdelningen
bör uppdelas på två kontor. Sveriges akademikers centralorganisation
och Statstjänstemannens riksförbund föreslår att, förutom ett särskilt
kontor för bolagstaxering, inrättas fyra taxeringskontor med en uppdelning
grundad på territoriell indelning.

Från länsstyrelsernas sida framhålles allmänt att den föreslagna personaluppsättningen
vid. överståthållarämbetets skatteavdelning är överdimensionerad
i förhållande till antalet anställda på motsvarande avdelningar vid
länsstyrelserna. Uttalandet i ämbetets skrivelse att taxeringsarbetet i Stockholm
skulle vara besvärligare än i länen bestrides i regel av länsstyrelserna.
Sålunda framhåller länsstyrelsen i Malmöhus län.

I förhållande till länens tilldelning av personal för motsvarande uppgifter
skulle ett godtagande av förslaget innefatta en annan och gynnsammare
grund för personaltilldelningen i Stockholm. Utredningen förmenar, att en
sådan behandling skulle vara motiverad av Stockholms särställning. Sålunda
hävdar utredningen (s. 18) att Stockholm intar en särställning i fråga om
skattemålens art och svårighetsgrad. Något belägg för detta — auktoritativt
bestridda — påstående kan länsstyrelsen icke utfinna. Vad som i första hand
skulle motivera Stockholms särställning — och därmed personaltilldelning

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

49

efter annan grund än som tillämpas för länen — skulle enligt utredningen
vara antalet rörelseidkare, bolag och förmögenhetsskatt-taxerade ävensom
svårigheterna att utnyttja taxeringsnämndsordförandena för utredningar i
besvärsmål. Dessa argument för särbehandling av överståthållarämbetet är
inte nya. De framfördes och vann gehör vid dåvarande skatteverkets förstatligande
i slutet av 1940-talet. De betecknades emellertid som mindre tungt
vägande vid statsmakternas ovanberörda ställningstagande år 1959, vilket
torde sammanhänga med den allmänt sett påtagliga försvagning av dylik argumentation,
som föranletts av samhällsutvecklingen under senare år. Denna
samhällsutveckling har alltjämt fortgått och det förefaller troligt, att den
kommer att fortsätta i stort sett lika accentuerat som hitintills. Det är därför
man måste ställa sig tveksam till att godtaga att i Stockholm skulle finnas
— eller framdeles kunna förväntas finnas — väsentligen andra problem,
såvitt här är i fråga, än i övriga storstadsregioner. Det synes länsstyrelsen
mindre realistiskt att grunda ställningstagandet till organisationsförslaget
på den hävdade men ytterst oklara särställning som Stockholm skulle intaga
i förhållande till länen i avhandlat hänseende. Härutinnan synes mer tillförlitlig
utredning om behovet av personal i framtiden erforderlig.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län kan inte finna, att särskild tyngd
bör givas skatteunderlaget vid en mätning av arbetsmängden och fortsätter.

Visserligen påföres i huvudstaden 25 procent av den statliga inkomstskatten
i riket men ihågkommas bör att den statliga bolagsskatten i betydande
grad påverkat detta procenttal. Bolagstaxeringen torde spela en relativt liten
roll, eftersom de största bolagens taxeringar handlägges av mellankommunala
prövningsnämnden. Medräknas endast fysiska personer sjunker
Stockholms andel till cirka 20 procent. Även detta tal torde vara för högt
som mått på Stockholms relativa andel i den samlade arbetsbördan. Folkmängden
i Stockholm utgör endast It procent av folkmängden i riket. Anledning
saknas antaga, att behandlingen av deklarationsmaterialet skall behöva vara
mera arbetskrävande genomsnittligt sett i Stockholm än i rikets övriga delar.
Löntagaredeklarationerna, som genomsnittligt är de enklaste, torde i Stockholm
dominera i högre grad än i något län. Att i fråga om taxeringsmålens
genomsnittliga svårighetsgrad någon nämnvärd skillnad icke kan anses föreligga
mellan Stockholm och de större länen har också understrukits av vederbörande
departementschef i propositionen 1959: 47.

Man torde sålunda, framhåller länsstyrelsen, böra utgå från att överståthållarämbetets
taxeringsavdelning bör erhålla tilldelning av personal och
anslag efter liknande grunder som tillämpas i fråga om länsstyrelsernas
taxeringssektioner. Svårigheterna ligger i att mäta arbetsbördan på ett rättvist
sätt och då även taga hänsyn till om arbetet i de stora städerna kanske
i viss mån påkallar en särskild förstärkning i antalet arbetskrafter. I det
framlagda förslaget saknas, konstaterar länsstyrelsen, en sådan jämförande
analys med förhållandena ute i länen. Länsstyrelsen måste därför uttala
tvekan inför tanken att utan ytterligare utredningar och överväganden
genomföra det framlagda föreslaget i hela dess vidd.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Skaraborgs län.

Länsstyrelsen i Jönköpings län påpekar, att överståthållarämbetet vid
sin jämförelse med länsstyrelserna lämnat så golt som helt utan beaktande
4 l!i ha ni/ till riksdagens protokoll t samt. Sr 9!)

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

det förhållandet, att i länen med hänsyn till deras utsträckning åtskilliga
befattningshavaregruppers arbete försinkas av resor och påverkas av andra
av avstånden beroende kontaktsvårigheter. Om överståthållarämbetets personalförslag
anses böra godtagas, torde, framhålles i yttrandet, personalbehovet
för länsstyrelsernas taxeringsavdelningar böra bli föremål för förnyad
översyn.

Länsstyrelsen i Värmlands län framhåller, att enligt länsstyrelsens erfarenhet
är deklaralionsmaterialet i städerna i formellt avseende av i genomsnitt
betydligt bättre beskaffenhet än på landsbygden. Detta beror enligt
länsstyrelsen säkerligen på att det speciellt på landsbygden råder brist
på kunniga deklarationsmedhjälpare. Framför allt tynges emellertid taxeringsarbetet
på landet av det stora antalet deklarationsbilagor för jordbruk.
Granskningen av dessa bilagor är, betonar länsstyrelsen, synnerligen tidskrävande
i både första och andra instans. Länsstyrelsen tar därefter upp de
övriga skäl, som överståthållarämbetet anfört som motiv för en särställning
i förhållande till länen, och hävdar att dessa skäl saknar grund. Sammanfattningsvis
anför länsstyrelsen, att sådan skillnad mellan arbetsbelastningen
i Stockholm och i länen, som enligt överståthållarämbetet skulle finnas,
inte torde föreligga. Enligt länsstyrelsens uppfattning har ämbetets förslag
härigenom kommit att innebära en överdimensionering av taxeringsavdelningen
vid överståthållarämbetet i jämförelse med motsvarande arbetsenheter
vid länsstyrelserna.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelserna i Kristianstads och Xorrbottens
län.

Även Sveriges industriförbund, lantbrukets skattedelegation och Sveriges
köpmannaförbund anser att de normer, som enligt förslaget tillämpats
för beräkning av personaluppsättningen i Stockholm, alltför mycket avviker
från de principer som gällt vid bestämmande av motsvarande personalåtgång
vid länsstyrelserna. Det framhålles vidare i yttrandena att de förslag,
som allmänna skatteberedningen kan komma att framlägga, kan få konsekvenser
beträffande personalbehovet hos de myndigheter som sysslar med
taxeringsarbete.

Länsstyrelsen i Stockholms län instämmer i överståthållarämbetets uttalande
om att taxeringsarbetet i Stockholm är svårare än i landet i övrigt och
tillägger. I

I detta sammanhang torde även, utöver vad ämbetet anfört, böra erinras
om de särskilda förhållanden, som är avhängiga av att Stockholms stad och
omgivande kommuner i länet bildar en befolkningsenhet. Det förekommer
ofta att en skattskyldig är bosatt i länet och driver rörelse i Stockholms
stad eller vice versa. Befolkningen inom detta område är även mycket rörlig.
Även i andra avseenden (exempelvis för samtaxering av makar och sammanboende,
skrivna var för sig i länet och i staden), föreligger samröre
mellan Stockholms stad och kranskommunerna. Sagda förhållanden torde
i och för sig icke medföra särskilt svårbedömbara skattefrågor, men föranleder
tidskrävande kommunikation mellan taxerings- och uppbördsmyndigheterna
i staden och i länet. Det är givet att vad nu sagts måste beaktas

Kungl. Ulaj. ts proposition nr 99 år 1963

51

vid organisationsplaneringen. Detta har även i förslaget tagit sig uttryck
däri att antalet befattningshavare för samma arbetsuppgifter är proportionsvis
större än i länen.

En jämförelse med antalet befattningshavare vid länsstyrelserna är, framhålles
vidare i yttrandet, missvisande av den anledningen att taxeringssektionerna
vid länsstyrelserna ofta torde vara underbeinannade och nödgas
arbeta under pressande förhållanden. Ett genomförande av ämbetets förslag
skulle ställa länen i ännu ogynnsammare ställning. Emellertid kan det
enligt länsstyrelsens mening knappast finnas anledning att för den skull
motsätta sig en i och för sig påkallad omorganisation. Vid en jämförelse
mellan överståthållarämbetets skatteavdelning och länens taxeringssektioner
får man vidare inte bortse från att arbetet i taxeringsnämnderna bedrives
olika i Stockholm och i länen.

Såväl Föreningen Sveriges taxeringsintendenter som Föreningen Sveriges
taxeringsrevisorer understryker att ämbetet väsentligt överbetonat olikheterna
i taxeringsarbetet mellan Stockholm och landet i övrigt.

Även detaljutformningen av överståthållarämbetets förslag beträffande
personaluppsättningen å de olika avdelningarna, lönegradsplaceringen
m. in. har föranlett uttalanden i flera remissyttranden.

Beträffande förste taxeringsintendenten understrykes i flera
yttranden vikten av att dennes arbetsbörda lättas så att han bl. a. får erforderlig
tid för en effektiv arbetsledning. Detta kan ske dels genom att — i
enlighet med överståthållarämbetets förslag — viss personal avdelas att biträda
förste taxeringsintendenten vid fullgörandet av dennes åligganden,
dels genom att vissa förste taxeringsintendenten åvilande arbetsuppgifter
delegeras på cheferna å de olika kontoren eller på andra befattningshavare.

Överståthållarämbetets förslag att å förste taxeringsintendentens expedition
inrätta eu tjänst, vars innehavare skall ha till särskild uppgift att föra
processer i gemensam in a mål och ärenden och att i övrigt biträda
förste taxeringsintendenten med samordningsfrågor beträffande processföringen,
tillstyrkes av riksskattenämnden, länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands
och Norrbottens län, Föreningen Sveriges taxeringsintendenter,
Sveriges akademikers centralorganisation och Statstjänstemännens riksförbund.
Enligt riksskattenämnden, länsstyrelsen i Stockholms län, Föreningen
Sveriges taxeringsintendenter, Sveriges akademikers centralorganisation och
Statst jänstemännens riksförbund bör befattningshavaren i fråga inte ges
lägre tjänsteställning än vad som föreslagits för cheferna för taxeringskontoren.

Förslaget att inrätta en särskild tjänst, vars innehavare skall biträda
förste taxeringsintendenten med samordningen av skatteåtalsärend
e n a har tillstyrkts av riksåklagaren och statsåklagaren i Stockholm, länsstyrelserna
i Stockholms, Östergötlands, Göteborgs och llohus samt Norrbottens
län, Föreningen Sveriges taxeringsintendenter, Sveriges akademikers

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

centralorganisation och Statstjänstemannens riksförbund. Sistnämnda tre
remissinstanser förordar att även denne befattningshavare ges samma tjänsteställning
som föreslagits för cheferna för taxeringskontoren. Enligt kammarrättens
åsikt talar övervägande skäl för att åtalsärendena bör koncentreras
på en hand inom taxeringsavdelningen. Även riksskattenämnden delar
överståthållarämbetets uppfattning att åtalsärendena bör samlas på en hand.
Om emellertid statskontorets förslag, att åtalsmålen skall handläggas å
taxeringskontoren, genomföres, kräves, framhåller nämnden, viss ändring i
taxeringsförordningen. Nämnden anför härom.

I andra stycket 118 § taxeringsförordningen stadgas emellertid, att det
ankommer på taxeringsintendenten i länet att göra anmälan till åklagare,
därest anledning förekommer att brott, som avses i första stycket av samma
paragraf, förövats. Med »taxeringsintendenten i länet» förstås jämlikt 3 §
taxeringsförordningen i Stockholm förste taxeringsintendenten. Föreskriften
i 118 § taxeringsförordningen bör — om det ovannämnda förslaget genomföres
-— omformuleras så att anmälan kan göras av annan taxeringsintendent
än »taxeringsintendenten i länet».

Flera remissinstanser förordar, att förste taxeringsintendentens arbetsbörda
lindras genom att arbetsuppgifter, som åvilar denne, delegeras på andra
befattningshavare. Sålunda ansluter sig länsstgrelsen i Kristianstads län
till den av statskontoret uttalade uppfattningen att åtalsmålen regelmässigt
bör handläggas å taxeringskontoren. Länsstyrelsen anser det mer ändamålsenligt
— jämfört med ämbetets förslag att inrätta två befattningar som
biträdande taxeringsintendent, vilkas innehavare skall biträda förste taxeringsintendenten
med vissa besvärsmål samt med åtalsärenden — att dessa
arbetsuppgifter anförtros en biträdande taxeringsintendent, som härvid till
sin hjälp får befattningshavare i lägre tjänsteställning. Föreningen Sveriges
taxeringsintendenter och Sveriges akademikers centralorganisation anser att
— under förutsättning att den befattningshavare, som skall handlägga åtalsärenden,
inte får lägre tjänsteställning än taxeringsintendent — åtalsärendena
bör delegeras på denne. Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att det
bör undersökas om inte uppgiften att meddela anstånd med deklarations avgivande
kan tilläggas cheferna för respektive taxeringskontor.

Riksskattenämnden erinrar om att nämnden redan i sitt den 17 september
1958 avgivna yttrande över då framlagt förslag till ny organisation av överståthållarämbetets
skatteavdelning framhöll, att befogenhet att utfärda förordnande
om taxeringsrevision borde tilldelas revisionsintendenten. I tveksamma
eller viktiga fall borde samråd ske med förste taxeringsintendenten.
Nämnden tillägger.

Ett liknande förslag avseende samtliga taxeringsintendenter har framförts
i det av statskontoret avgivna yttrandet. Riksskattenämnden anser det
angeläget att förste taxeringsintendentens arbetsbörda i möjligaste mån underlättas
och biträder därför såtillvida statskontorets förslag, att delegation
av ifrågavarande befogenhet bör kunna ske till en befattningshavare och då
lämpligen till revisionsintendenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

53

Liknande synpunkter anföres av Föreningen Sveriges taxeringsrevisorer.
Även länsstgrelsen i Skaraborgs län anser att befogenheten att Törordna om
taxeringsrevision med fördel bör kunna anförtros åt revisionsintendenten
liksom att anmälan till åklagare enligt 118 § taxeringsförordningen bör få
göras av den biträdande taxeringsintendent, som föreslagits skola finnas
för samordning av åtalsärendena.

Länsstgrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands
län anser det olämpligt att beslutanderätten i åtalsärenden och andra samordnande
frågor liksom även beträffande taxeringsrevision delegeras på andra
befattningshavare.

överståthållarämbetets förslag att varje taxeringskon tor liksom
hittills skall förestås av en taxeringsintendent har tillstyrkts eller lämnats
utan erinran av remissinstanserna.

Beträffande personal med akademisk u t b i 1 d n i n g för beredning
av mål och ärenden till prövningsnämnden samt besvär till beskattningsdomstolarna
konstaterar riksskattenämnden, att ämbetet beräknat denna
personal till tjugu befattningshavare utöver chefstjänstemännen och tilllägger.

Därvid har ämbetet ansett sig ha tillämpat de principer, efter vilka de allmänna
detaljerna vid de större länsstyrelsernas taxeringssektioner tilldelats
sådan personal i samband med den av statsmakterna år 1961 beslutade utbyggnaden
av personalorganisationen vid nämnda detaljer. Enligt riksskattenämndens
mening böra dock i det ovannämnda antalet inräknas de
fyra cheferna för de föreslagna tre lokala taxeringskontoren och bolagstaxeringskontoret.
Utöver dessa taxeringsintendentstjänster skulle alltså erfordras
16 tjänster i akademikerkarriären.

Beträffande överståthållarämbetets förslag, att såsom kronoombud i vissa
taxeringsnämnder — taxeringsnämnderna för aktiebolag och andra juridiska
personer och för det för riket gemensamma taxeringsdistriktet —
skall tjänstgöra tjugu taxeringsinspektörer eller andra tjänstemän i akademikerkarriären,
framhåller riksskattenämnden följande.

Riksskattenämnden anser i likhet med statskontoret, att varje befattningshavare
bör hinna granska i genomsnitt 1 400 deklarationer även i de särskilda
nämnderna för aktiebolag och andra juridiska personer, varför endast
15 befattningshavare torde erfordras för dessa arbetsuppgifter; härtill komma
de 2 befattningshavare, som äro avsedda som kronoombud i det för riket
gemensamma taxeringsdistriktet. Riksskattenämnden finner däremot angeläget,
att befattningshavare i akademikerkarriären utses för dessa kvalificerade
granskningsuppdrag. Riksskattenämnden vill i detta sammanhang erinra
om att motsvarande arbetsuppgifter i länen nästan uteslutande utföras av
såsom taxeringsnämndsordförande förordnade personer med akademisk utbildning.
Riksskattenämnden vill därför tillstyrka överståthållarämbetets
förslag i vad angår utbildningskravet.

Beträffande kronoombudet i fastighetstaxeringsnämnderna gör riksskattenämnden
följande uttalande.

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Med hänsyn till vikten av en i möjligaste mån likformig fastighetstaxering
i huvudstaden har hittills i de fyra taxeringsnämnderna för den särskilda
fastighetstaxeringen en och samme befattningshavare fungerat såsom kronoombud.
Överståthållarämbetet anser, att detta uppdrag i fortsättningen
skall kunna utföras av en tjänsteman i kanslistkarriären. Någon motivering
till den väsentliga minskningen i kompetenskravet för denne befattningshavare
har icke lämnats i förslaget. Enligt riksskattenämndens mening synes
ifrågavarande befattning även i den nya organisationen böra innehavas av en
tjänsteman i akademikerkarriären. En mångfald stora fastigheter kommer
att bli töremål för nytaxering under de genomgripande ny- och ombyggnader,
som pågå i Stockholms centrala delar, och härvid torde det vara värdefullt,
att en kvalificerad befattningshavare finnes såsom representant för det
allmänna bl. a. vid diskussioner med fastighetsägarna om åsättande av taxeringsvärden.

Även länsstyrelsen i Västernorrlands lön. Föreningen Sveriges taxeringsintendenter,
Sveriges akademikers centralorganisation och Statstjänstemannens
riksförbund anser, att kronoombuden i taxeringsnämnderna för bolag
och föreningar, i det för riket gemensamma taxeringsdistriktet och i fastighetstaxeringsnämnderna
bör vara personer i akademikerkarriären. Länsstyrelserna
i Stockholms och Norrbottens län däremot ansluter sig till statskontorets
förslag att viss omfördelning bör ske. Länsstyrelsen i Kristianstads län
säger sig dela ämbetets uppfattning att för närvarande endast tjänstemän i
akademikerkarriären bör förordnas som kronoombud men tillägger.

Sedan den föreslagna taxeringsassistentorganisationen uppbyggts och varit
i full verksamhet några år, bör emellertid frågan om möjligheten att förordna
förste taxeringsassistenter till tjänstgöring även i nämnderna för aktiebolag
och andra juridiska personer upptagas till övervägande. Det kommer
kanhända att visa sig nödvändigt, att inrätta befordringstjänster jämväl i
21 lönegraden för taxeringsassistenterna. De assistenter, som anses kunna
befordras till sådana tjänster, böra vara kompetenta att tjänstgöra jämväl i
aktiebolagsnämnderna.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län föreslår, att de av ämbetet föreslagna 20
taxeringsinspektörstjänsterna och 1 kanslisttjänst utbytes mot förslagsvis
14 taxeringsinspektörstjänster och 7 kanslisttjänster. Länsstyrelsen anför
därefter.

Länsstyrelsen vill understryka att länsstyrelsen vid denna sin bedömning
ansett sig kunna utgå från att granskningskapaciteten per befattningshavare
i dessa nämnder endast skulle utgöra 1 200 deklarationer och detta just med
hänsyn till de föreslagna befattningshavarnas skilda kvalifikationer. Skulle
däremot endast akademiker avses för arbetet i bolags- och föreningsnämnderna
bör — såsom statskontoret anfört — granskningskapaciteten kunna
beräknas till 1 400 deklarationer per befattningshavare, vilket skulle inbespara
tre tjänster.

Även länsstyrelsen i Stockholms län anser, att man bör räkna med en
granskningskapacitet för kronoombuden av 1 400 deklarationer medan länsstyrelserna
i Örebro och Norrbottens län uttalar sig för 1 200 deklarationer.

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Statst jänstemannens riksförbund ifrågasätter om inte granskningskapaciteten
bör sättas lägre än 1 200 deklarationer.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län säger sig vara tveksam om den
för Stockholm gällande ordningen med kronoombud, som förordnas att i
tjänsten granska de juridiska personernas deklarationer, härvid ger den i
förhållande till kostnaderna bästa effekten. Länsstyrelsen tillägger.

I länen fullgöras motsvarande uppdrag på fritid och mot särskild ersättning.
Detta svstem har valts av statsmakterna med hänsyn till att härigenom
de bästa arbetskrafterna kan knytas till ifrågavarande uppgifter. Den för
Stockholm gällande ordningen torde ställa sig ganska dyrbar. Det bör vara
av intresse att få utrett och om i vad mån stockholmssystemet medför en
motsvarande ökning av effektiviteten.

Länsstyrelsen i Malmöhus län däremot anser, att det i och för sig torde
vara riktigt att ha tjänstemannataxering för dessa skattskyldiga, något som
man torde böra övergå till även i länen. Det blir, framhåller länsstyrelsen,
allt svårare att besätta ordförandeposterna i dessa distrikt, om sakkunnig
hjälp ej beredes dem i samma omfattning som i assistentdistrikten. Ur allmän
synpunkt är det ytterst angeläget, att en likartad organisation för
granskningen på taxeringsnämndsstadiet upprättas i Stockholm och i länen.
Då uppstår frågan hur denna personal skall utnyttjas, ett spörsmål som länsstyrelsen
föreställer sig ävenledes skall lösas lika för Stockholm och länen.
Länsstyrelsen fortsätter.

Här uppställer sig viss tveksamhet i fråga om utnyttjandet av denna
granskningspersonal mellan taxeringsnämndsperioderna. Utredningen synes
förutsätta, att dessa då skall överföras till taxeringskontoren. Problemet är
närbesläktat med spörsmålet om taxeringsassistenternas tjänstgöringsförhållanden.
Av effektivitetsskäl har man för de sistnämndas del valt revisionskontoret.
Från samma utgångspunkt blir slutsatsen, att »bolagsgranskarna»
efter taxeringsnämndsarbetets avslutande bör bibehållas som en enhetlig
arbetsgrupp för offensiv granskning och eftergranskning. Länsstyrelsen vill
med det sagda peka på att detta talar för en indelning efter funktionell grund
och att det kan bli svårt att genomföra önskvärda anordningar i det här avhandlade
avseendet om man låser sig för en territoriell indelningsgrund.

Riksskattenämnden framhåller att — även med de reduceringar i fråga om
akademikerpersonalen som nämnden föreslagit — personaltilldelningen hos
ämbetet medför en i förhållande till länen stark organisation. Nämnden tilllägger.

Men detta torde kunna försvaras med att de allmänna detaljerna vid länsstyrelserna
med nuvarande arbetsbörda torde vara underbemannade. Det må
emellertid framhållas, att riksskattenämnden icke är övertygad om att den
genomsnittliga svårighetsgraden av målen skulle vara väsentligt större i
Stockholm än i de största länen. Härvid bör bl. a. beaktas att i vissa län
förekomma åtskilliga mål rörande taxering av jordbrukare med komplicerade
inkomstförhållanden.

Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs län är avvägningen mellan personal i
akademikerkarriären och annan personal förmånligare än vad som i all -

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

mänhet genomförts på länsstyrelserna. Länsstyrelsen anser den föreslagna
personaluppsättningen i detta hänseende alltför kraftigt dimensionerad i
förhållande till vad som nu gäller på länsstyrelserna. Då samma principer
hör tillämpas vid personaltilldelningen å ämbetet och å länsstyrelserna, föreslår
länsstyrelsen att ställning inte nu tages till förslaget i denna del och att
ämbetet i stället tilldelas medel för anställande av tillfällig personal i oundgängligen
erforderlig omfattning. Länsstyrelsen i Norrbottens län anser den
av statskontoret föreslagna utökningen av den kvalificerade personalen i allmänna
detaljen tillräcklig.

Länsstyrelsen i Kristianstads län konstaterar, att ämbetet i sin skrivelse
utgått från att antalet besvär till prövningsnämnden kommer att öka i inte
ringa grad och anför därefter.

Några särskilt bärande skäl för uttalandet anföres emellertid icke. Den personal
som föreslagits för denna del av skatteavdelningen överstiger — såsom
statskontoret i vid utredningen fogat underhandsuttalande framhållit —
icke oväsentligt länsstyrelsernas personal för motsvarande arbetsuppgifter.
Lansstyrelsen kan liksom statskontoret icke finna att skäl framlagts för
denna skillnad i personaluppsättning.

Sveriges akademikers centralorganisation framhåller att _ även om det

är svårt att redan nu visa att utredningens förslag till personaluppsättning
av kvalificerad arbetskraft är för knappt tilltaget — det finns anledning tro
att ytterligare arbetskraft snart kommer att behövas, vilket redan erfarenheterna
från nuvarande organisation visat. Det är i så fall angeläget att
Kungl. Maj :t har möjligheter att snabbt kunna anvisa medel för förstärkning.
Organisationen tillägger.

Paralleller med länsstyrelserna är olyckliga eftersom taxeringssektionerna
dar ar underbemannade och tvingas arbeta under svåra förhållanden med
Övertid i stor omfattning. Det kan därför icke accepteras att överståthållarambetets
skatteavdelning dimensioneras med utgångspunkt från länsstvrelsernas
nuvarande förhållanden, ty under sådana omständigheter tillskapas
en organisation som redan från början är otillräcklig för att handlägga taxeringsarbetet.
Saväl den enskildes som statens intressen kräver att taxeringsarbetet
kan handlaggas på ett betryggande sätt och en förutsättning härför
ar att erforderlig personal ställes till förfogande.

Beträffande antalet biträdande taxeringsintendenter å
bolagstaxeringskontoret anför riksskattenämnden.

Utöver vad överståthållarämbetet uttalat må framhållas, att bolagstaxermgskontoret
har att avgiva yttranden över ett stort antal ansökningar till
riksskattenämnden om förhandsbesked i taxeringsfrågor. Då det är av vikt
att yttranden i dessa, merendels svårbedömbara ärenden avgivas snabbare
an hittills i allmanhet varit möjligt — och då en eftersläpning torde föreligga
J am val ifråga om svårare bolagstaxeringsmål — anser riksskattenämnden,
att tva tjänster sasom biträdande taxeringsintendent böra inrättas vid
bolagstaxeringskontoret.

Liknande synpunkter anföres av Sveriges akademikers centralorganisation
och Statstjänstemännens riksförbund.

57

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Beträffande taxeringsinspektörstjänsternas inplacering i lönegrader
föreslår riksskattenämnden, att ett visst antal — förslagsvis 3 stycken —
tjänster som förste taxeringsinspektör i lönegrad 23 utbytes mot tjänster i
lönegrad 25. Nämnden anför härom.

I fråga om tjänsternas inplacering i olika lönegrader har ämbetet bl. a.
föreslagit, att 6 tjänster placeras i lönegrad 27 med avlöningsförstärkning av
230 kr per månad, 13 tjänster i lönegrad 23 och 13 tjänster i lönegrad 21.
Månadslönerna under år 1963 utgöra för taxeringsintendent (inklusive avlöningsförstärkning
å 230 kr) 4 373 kr och för lönegraderna 27, 23 och 21 i
ortsgrupp 5 för högsta löneklass 3 978 kr (incl. 230 kr), 3 049 kr resp. 2 749
kr. Om en förste taxeringsinspektör i lönegrad 21 så småningom skulle befordras
till taxeringsintendent, skulle han enligt förslaget — räknat efter
högsta löneklassen — erhålla följande löneökningar under denna karriär;
från 21 till 23 lönegraden 300 kr, från 23 till 27 lönegraden 929 kr och från
27 lönegraden till chefslönegraden Bo 1 395 kr. Löneökningen från 23 till
27 lönegraden är enligt riksskattenämndens uppfattning alltför stor. En
mindre språngartad löneökning skulle i nu nämnda fall erhållas, om vissa
tjänster placerades i 25 lönegraden. Riksskattenämnden vill i detta sammanhang
erinra om att överståthållarämbetet föreslagit, att tre tjänster såsom
förste taxeringsrevisor skola inplaceras i denna lönegrad samt att 10 tjänster
som törste taxeringsinspektör vid skatteavdelningen för närvarande äro placerade
i lönegrad 25. Visserligen äro för närvarande inga förste taxeringsinspektörer
vid länsstyrelserna placerade i 25 lönegraden, men vid de flesta
länsstyrelserna finnas befattningar som assessor vid prövningsnämndens
kansli och biträdande taxeringsintendent å varuskattekontoret i 25 lönegraden,
till vilka befattningar förste taxeringsinspektörer i stor utsträckning ha
befordrats. Ett ytterligare skäl för att vid vart och ett av de lokala taxeringskontoren
placeras en förste taxeringsinspektör i 25 lönegraden ligger i det
förhållandet, att enligt ämbetets förslag (sid. 45—46) »förordnande i betydande
omfattning skall givas förste taxeringsinspektörer att utföra på taxeringsintendent
ankommande göromål».

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Västernorrlands län, Sveriges
akademikers centralorganisation, Statstjänstemännens riksförbund och
Föreningen Sveriges taxeringsintendenter, vilka förordar att en tjänst i lönegrad
25 inrättas på varje kontor.

Beträffande den kanslistpersonal som enligt ämbetets förslag
tilldelats taxeringsavdelningen anför riksskattenämnden följande.

Å sid. 20 i förslaget har överståthållarämbetet anfört, att i länen eftergranskning
på grund av de s. k. överskottsförteckningarna i stor omfattning
numera torde ombesörjas av personal hos de lokala skattemyndigheterna.
Denna uppgift torde knappast vara riktig annat än för vissa undantagsfall.
Det oaktat vill nämnden emellertid icke motsätta sig att taxeringsavdelningen
tilldelas kanslistpersonal i den omfattning, som föreslagits av ämbetet.

Föreningen Sveriges landskanslister anser att på taxeringsavdelningen eu
viss överflyttning av arbetsuppgifter bör kunna ske till personal ur kanslistkarriären.
Vid länsstyrelserna ombesörjes utredningsarbete i besvärsmål i
viss utsträckning av landskanslister. Så bör enligt föreningen även kunna
ske av personal med motsvarande utbildning vid ämbetet.

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Enligt Statstjänstemannens riksförbund är det angeläget att kanslistpersonalen
ytterligare förstärkes, då eftergranskningen av främst de lokala
taxeringsnämndernas arbete visat sig synnerligen betydelsefull, vilket, framhåller
förbundet, särskilt framkommit efter genomförandet av ADB-systeinet
i Stockholm, varvid enkla rättelser genom s. k. vitark inte längre kan företagas.
Beträffande biträdesper sonalen anför förbundet.

Då den nuvarande lokala indelningen torde komma att bestå, kommer vart
och ett av taxeringskontoren att alltjämt ha två expeditioner. För fullgörande
av de expeditionella arbetsuppgifterna synes den ena expeditionen på varje
taxeringskontor komma att handhas av en kontorsskrivare och den andra av
en kontorist. Dessutom skall för expeditionsgöromål finnas ett kanslibiträde
jämte högst tre kontorsbiträden. Då det inte förutsatts att det behövs någon
kansliskrivare skulle vid semester- eller sjukledighet vederbörande kontorist
komma att tjänstgöra för kontorsskrivaren, såvida inte den för ATPuppgifterna
avsedda kansliskrivaren skulle tjänstgöra vid förfall för vederbörande
kontorsskrivare. Antalet för ovannämnda arbetsuppgifter avdelade
befattningshavare synes därjämte vara otillräckligt. Vid vissa tillfällen torde
det inte vara möjligt att med ett så ringa antal tjänstemän fullgöra arbetet
utan förstärkning. Expeditionsgöromålen på de nuvarande taxeringskontoren
anses allmänt vara synnerligen omfattande. De nya taxeringskontorens
föreslagna personal synes vara beräknad helt i underkant och torde inte
komma att räcka till för de förutsatta arbetsuppgifterna. Som ett allmänt
omdöme vill SR uttala den meningen att det borde ha räknats även med
kansliskrivare på taxeringskontoren.

Liknande synpunkter anföres av Tjänstemännens centralorganisation.

Beträffande antalet t axe ringsassistenter framhåller riksskattenämnden,
att nämnden inte har något att erinra mot det av ämbetet föreslagna
antalet 55. Beträffande lönegradsplaceringen av assistenterna erinrar
nämnden om att taxeringsassistenterna i länen i viss utsträckning torde
bli befordrade till häradsskrivare, varför ett något större antal befordringstjänster
synes böra inrättas vid överståthållarämbetet.

Länsstyrelsen i Kristianstads län finner det rimligt att, innan närmare erfarenheter
vunnits, räkna med arbetslotter om 1 400—1 500 deklarationer
per taxeringsassistent. Antalet erforderliga assistenter skulle då kunna beräknas
till 50. Enligt länsstyrelsen i Skaraborgs län finns inte anledning avvika
från vad taxeringskontrollutredningen föreslagit eller 1 500 deklarationer.
Antalet assistenter bör inte beräknas högre än 50. Länsstyrelsen i Malmöhus
län konstaterar att den norm ämbetet tillämpat skulle för Malmöhus
län ge ett behov av 55 assistenter, vilket betyder 10 assistenter mer än som
beräknades vid 1956 års taxeringsreform. Länsstyrelsen tillägger.

Konsekvenserna för riksorganisationen blir sålunda betydande, om utredningens
mall fastställes. Länsstyrelsen menar, att det antalet icke heller nu
bör fastlåsas vid en bestämd siffra som gärna uppfattas som en maximisiffra,
utan att uttalandet vid 1961 års reform (prop. 100 sid. 96) om 1 200—
1 600 deklarationer per assistent bör vidhållas. Länsstyrelsen inriktar för sin
del ansträngningarna på att genom utnyttjande av arbetsledning via assistentgruppens
förste assistenter uppnå en avlastning för assistenterna beträffande

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

59

de »lättare» deklarationerna i syfte att vinna en effektivare granskningsmetodik.
Det incitament till lag- eller grupparbete, som var nerven i 1961 års
omläggning, har kanske ännu icke burit frukt, men bör tillvaratagas i största
möjliga utsträckning.

Länsstyrelserna i Östergötlands och Örebro län anser däremot att man
bör utgå från ett högsta genomsnittligt antal av 1 400 deklarationer per
assistent. Föreningen Sveriges landskanslisler anser att 1 200—1 400 deklarationer
synes vara ett skäligt antal för eu taxeringsassistent.

Beträffande antalet biträden till taxeringsassistenterna vid taxering
i första instans anser riksskattenämnden, att detta antal bör begränsas till
50. Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att antalet biträden bör begränsas
till 45. Länsstyrelserna i Kristianstads och Västernorrlands län anser att antalet
biträdestjänster bör vara lägre än ämbetet beräknat. Sistnämnda
länsstyrelse anser det tillfyllest med två biträden per tre assistenter. Länsstyrelsen
i Norrbottens län ansluter sig däremot till ämbetets förslag i fråga
om antalet biträden. Statstjänstemännens riksförbund understryker vikten
av att varje assistent erhåller ett biträde.

Beträffande revisions kontoret anser riksskattenämnden, att det
vid beräkning av antalet befattningshavare är realistiskt att räkna med i
genomsnitt högst 60 taxeringsrevisioner årligen per granskningsmän, varvid
både fullständiga och partiella taxeringsrevisioner medräknats. Nämnden
anför därefter.

I det av statskontoret avgivna yttrandet har föreslagits, att det av överståthållarämbetet
angivna antalet granskningsmän borde reduceras med 8
befattningshavare. Riksskattenämnden, som anser det angeläget att granskningskapaciteten
inom ämbetet väsentligt ökas, kan icke tillstyrka, att det
av ämbetet föreslagna antalet granskningsmän reduceras. Nämnden har därvid
beaktat bl. a. att man, trots den av ämbetet föreslagna personalökningen,
måste räkna med en väsentligt ökad granskningsintensitet för att kontroll
skall kunna utövas i avsedd omfattning.

Efter att ha lämnat vissa statistiska uppgifter angående granskningsarbetet
vid länsstyrelserna och vid ämbetet anför nämnden.

Riksskattenämnden anser vidare att rent partiella taxeringsrevisioner,
d. v. s. taxeringsrevisioner för enbart kontroll av att vissa poster bokförts
och bokförts på rätt sätt, borde utföras i större omfattning än vad som hittills
varit fallet. Riksskattenämnden är av den uppfattningen att möjligheterna
härtill komma att bli avsevärt större, när bokgranskningskontoret
får för denna typ av taxeringsrevisionen lämplig personal i form av taxeringsassistenter
och kanslister. En omläggning av taxeringsrevisionsarbetet
inom överståthållarämbetet på sätt här skisserats skulle visserligen komma
att medföra att de av granskningsmännen avgivna revisionspromemoriorna,
vilka ligga till grund för taxeringsintendenternas yttranden i målen i prövningsnämnden,
icke i samtliga fall skulle komma att innehålla så uttömmande
redogörelser för det totala räkenskapsmaterialets tillstånd, som nu

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

torde vara fallet och som enligt uppgift kräves av prövningsnämndens ledamöter,
särskilt i mål däri muntlig förhandling hålles. Detta bör emellertid
enligt riksskattenämndens uppfattning väl kompenseras av fördelarna för
det allmänna av den större granskningsintensitet, som i så fall uppnås.
Härav följer å andra sidan att man måste acceptera, att det icke blir möjligt
för vederbörande tjänstemän att vid muntlig förhandling inför prövningsnämnden
lämna upplysningar ''örande alla detaljer i granskade räkenskaper.

Även länsstyrelsen i Östergötlands län anser, att man inte bör räkna med
högre granskningskapacitet än 60 granskningar årligen per granskningsman.
Vidare framhåller länsstyrelsen, att det effektiva utnyttjandet av
taxeringsassistenterna för revisionsarbete bör beräknas till högst 6 månader
per år. Beträffande övervakningen av taxeringsassistenterna anför länsstyrelsen.

I utredningen har framhållits att taxeringsassistenterna och deras biträden
så till vida måste bilda en rörlig grupp att densamma under huvuddelen avåret,
d. v. s. under icke taxeringsperiod, skall anslutas till den enhet, som
har att svara för taxeringsrevisionsverksamheten, medan gruppen under
taxeringsperiod skall anslutas till de enheter inom taxeringsavdelningen, vilka
ha att ansvara för taxeringen i första instans. Länsstyrelsen vill i detta
sammanhang framhålla angelägenheten av att övervakningen av taxeringsassistenternas
verksamhet sker under enhetlig ledning, då i annat fall splittring
i taxeringsassistenternas arbetsförhållanden kan befaras.

Länsstyrelsen i Kristianstads län föreslår benämningen taxeringsrevisionskontor
och anser att detta kontor bör delas på två kontor. Beträffande assistenternas
arbete mellan taxeringsperioderna gör länsstyrelsen följande uttalande.

Ämbetet har räknat med att samtliga taxeringsassistenter mellan taxeringsperioderna
skola tjänstgöra vid revisionskontoret. Det är uppenbart att
samtliga taxeringsassistenter måste tjänstgöra på revisionskontoret i sådan
omfattning, att de lära sig att självständigt utföra taxeringsrevisioner. Länsstyrelsen
vill emellertid ifrågasätta om det ej vore lämpligt, att ett mindre
antal assistenter också finge sysselsättas med förberedelse av besvärsmålen
till prövningsnämnden.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att det nuvarande bokgranskningskontoret
med hänsyn till gängse terminologi i taxeringsförfaftningarna bör
benämnas taxeringsrevisionskontoret. Beträffande antalet granskningsmän
anför länsstyrelsen.

Med hänsyn till de skäl ämbetet anfört är det enligt länsstyrelsens mening
uppenbart att en strikt tillämpning av7 de grunder, som använts vid tillskapandet
av den nuvarande organisationen å länsstyrelsernas taxeringsrevisionsdetaljer,
inte är möjlig. Länsstyrelsen anser sig därför böra tillstyrka
att man vid beräkningen av behovet utgår från det av ämbetet angivna
totala antalet erforderliga granskningsmän eller 85 befattningshavare. Från
detta antal bör avdragas det antal årsarbetskrafter, som taxeringsassistenternas
revisionsverksamhet motsvarar. Detta antal bör med hänsyn till att

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

61

länsstyrelsen ovan föreslagit, att antalet taxeringsassistenter bör begränsas
till 50, och under antagande, att assistenterna effektivt utnyttjas för revisionsarbete
högst 5 månader av året (jfr SOU 1960: 36 s. 190), beräknas
till 20. Å kontoret skulle alltså erfordras 85 — 20 = 65 granskningsmän
utöver taxeringsassistenterna eller samma antal som ämbetet själv föreslagit.
Därutöver bör, såsom taxeringskontrollutredningen, ämbetet och
statskontoret föreslagit, å kontoret finnas 3 befattningshavare för ledningsoch
övervakningsuppgifter.

Statstjänstemannens riksförbund anser, att behov av ytterligare en biträdande
revision sintendent kommer att aktualiseras redan långt innan
kontoret nått sin slutgiltiga uppbyggnad. Förbundet föreslår därför, att redan
vid fastställandet av den nya organisationen beslut fattas om inrättande
av ytterligare en tjänst såsom biträdande revisionsintendent, låt vara att
det må anstå något med tillsättandet av tjänsten.

Beträffande fördelningen av granskningspersonalen på akademiker och
icke akademiker anför länsstyrelsen i Malmöhus län.

Länsstyrelsen är i nuläget närmast benägen att förorda, att proportionen
mellan akademiskt och icke akademiskt utbildade fastställes till de i de
större länen gällande normerna, som i runda tal betyder hälften/hälften för
revisionsarbete och en tredjedel/två tredjedelar för taxeringsarbete i övrigt.
Vid denna fördelning har länsstyrelsen hänfört taxeringsassistentgruppen
till »taxeringsarbete i övrigt». Med befattningshavare i icke-akademikerställning
avses då landskanslist- och taxeringsassistentkarriären. Beträffande
personalstyrkans totala omfattning ansluter sig länsstyrelsen till statskontorets
beräkningar med den reservation i fråga om ett definitivt fastställande
av antalet taxeringsassistenter efter normen 1 400 deklarationer
som tidigare omnämnts.

Föreningen Sveriges landskanslister anser att eu annan fördelning av
personalen mellan civilekonomer och personal ur kanslistkarriären bör ske.

Beträffande antalet biträdestjänster å revisionskontoret anför
länsstyrelsen i Västernorrlands län följande.

Vid beräkning av antalet biträdestjänster å revisionskontoret, 22, utgår
ämbetet ifrån att antalet fasta granskningsmän skall utgöra 65 och att ett
biträde erfordras för var tredje granskningsmän. Länsstyrelsen ifrågasätter
huruvida icke antalet biträden kan vara väl högt beräknat. Å revisionskontoret
kommer under den huvudsakliga delen av året att tjänstgöra ett stort
antal assistentbiträden med i stort sett samma arbetsuppgifter som revisionskontorets
fasta biträden. Vidare kommer där att tjänstgöra 25 tjänstemän
i kanslistkarriären. Med hänsyn härtill torde enligt länsstyrelsens uppfattning
jämväl antalet fasta biträdestjänster å revisionskontoret kunna något
nedbringas. I

I fråga om varus katte kontorets organisation anser riksskattenämnden
i likhet med statskontoret att antalet fasta tjänster inte nu bör utökas.
Nämnden tillägger.

Även riksskattenämnden anser, att antalet fasta tjänster icke nu bör utökas.
Beträffande antalet befattningshavare har ämbetet föreslagit, att minst

62

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

30 personer måtte tilldelas varuskattekontoret. Å sid. 51 i bilaga A till ämbetets
förslag har antalet i Stockholm till allmän varuskatt registrerade
skattskyldiga vid 1961 års utgång uppgivits till cirka 20 000. Enligt inom
riksskattenämnden lämnade upplysningar uppgick motsvarande antal inom
Göteborgs och Bohus län samt Malmöhus län till cirka 15 000 respektive
16 000. Vid länsstyrelserna i vartdera av dessa län tjänstgöra 15 å 16 befattningshavare
å varuskattekontoren. Det av ämbetet föreslagna antalet befattningshavare
å varuskattekontoret synes därför påfallande högt.

Riksskattenämnden finner det uppenbart, att behov föreligger av en kvalificerad
medhjälpare till den biträdande taxeringsintendent, som skall vara
chef för kontoret, och anser sålunda att en tjänst som förste taxeringsinspektör
bör inrättas härför.

Liknande synpunkter anföres av länsstyrelsen i Skarnborgs län. Länsstyrelsen
i Norrbottens län gör följande uttalande.

För att varuskattekontoret skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett tillfredsställande
sätt i överensstämmelse med gällande bestämmelser är det
alldeles uppenbart, att en betydande utökning av den fasta personalen å
kontoret erfordras. Länsstyrelsen har icke anledning tro att utredningen
överdrivit behovet av fast arbetskraft för varuskattekontoret. Det torde vara
tveksamt, om de uppgivna bristerna i varuskattekontorets verksamhet i
önskvärd grad skulle kunna elimineras genom en tillfällig förstärkning av
personalresurserna på sätt statskontoret föreslagit. Detta uttalande gäller
under förutsättning att statskontorets översyn icke leder till minskat personalbehov
för varuskattekontoret.

Den av ämbetet föreslagna personaluppsättningen å prövning snämndens
kansli har i regel inte föranlett erinringar i remissyttrandena.
Flera länsstyrelser bl. a. länsstyrelserna i Skaraborgs, Värmlands
och Norrbottens län understryker angelägenheten av att personaluppsättningen
å denna avdelning är tillräcklig. Sveriges akademikers centralorganisation
anser att utredningen föreslagit en för knapp personaluppsättning
för prövningsnämndens kansli. Organisationen anför.

Det bör nämligen noteras att chefen för prövningsnämndens kansli tvingas
i icke obetydlig omfattning fungera som ordförande i prövningsnämnden,
varvid hans arbetskraft följaktligen inte helt kan tagas i anspråk för arbetet
på prövningsnämndens kansli. Detta förhållande leder till att de övriga
tjänstemännen får övertaga en del av assessorns kontrollerande uppgifter.
Den föreslagna förstärkningen av revisionssidan kommer dessutom
med all säkerhet att medföra ett ökat antal ärenden för prövningsnämnden
av framförallt svårare karaktär, vilka oundgängligen kräver en större arbetsinsats
från juristernas sida.

I likhet med vad som ovan föreslagits beträffande löneställningen för befattningshavarna
på taxeringskontoren och med samma skäl som där anförts
föreslår SACO att en tjänst i lönegrad A 25 inrättas vid prövningsnämndens
kansli. Följande personaluppsättning föreslås sålunda: 1 assessor
i A 27, 1 assessor i A 25, 3 förste byråsekreterare i A 23 och 2 förste
byråsekreterare i A 21.

63

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Statstjänstemannens riksförbund gör följande uttalande.

På grund av arten och omfattningen av föreståndarens arbetsuppgifter
har denne måst överlåta en del av de ledande och övervakande uppgifterna
på en kvalificerad befattningshavare på kansliet. Med hänsyn härtill och
med beaktande av, att en rimlig befordringsmöjlighet skapas för kansliets
ledande personal även inom kansliet, anser SR, att en tjänst (som assessor)
i A 25 bör inrättas där.

Vidare synes av de föreslagna It tjänstemännen i kanslistkarriären antalet
ordinarie kanslister (i A 15) böra ökas till 5 mot eu lika stor minskning
av antalet kanslisltjänster i reglerad befordringsgång. Som motivering
härtill vill SR framhålla nödvändigheten av en större kader av på kansliet
fast placerad kvalificerad personal.

Rörande biträdestjänsterna finner SR angeläget framhålla, att samma skäl
som av ämbetet åberopats beträffande två tjänster som föreståndare på
kansliets expedition och skrivcentral bör motivera inrättandet av ytterligare
en kontoristtjänst, vars innehavare avses syssla med den erkänt viktiga och
ansvarsfulla uppgiften med ändringar i anledning av prövningsnämndens
beslut och paragrafering av dessa. Det kan till och med ifrågasättas om inte
denna tjänst bör inrättas som kansli skrivare.

Med hänsyn till expeditionens alltmer ökande arbetsbelastning synes vidare
angeläget att antalet biträden icke sättes lägre än 10 mot av ämbetet
föreslagna 8. Härför talar den omständigheten att expeditionen i stor utsträckning
besökes av allmänheten och belastas med talrika telefonförfrågningar.

Även skrivcentralen bör enligt SR:s mening, utöver de 12 biträden, som
föreslagits av ämbetet, ytterligare förstärkas, förslagsvis till inallas 15 biträden,
varav 9 för det egentliga skrivarbetet med prövningsnämndens stenciler
etc., 3 för ändringsarbeten (efter prövningsnämndens sammanträden)
samt 3 för handhavandet av delgivning, kontroll av mottagningsbevis etc.

Föreningen Sveriges taxeringsintendenter anser att cheferna för kupongskattekontoret
och ATP-expeditionen bör ha titeln byrådirektör eller assessor.
Beträffande kupongskatte kontoret anför Statstjänstemannens
riksförbund följande.

Vad gäller kupongskattekontoret har även kupongskattenämnden i samband
med utredningar och remisser beträffande kontorets organisation och
verksamhet framhållit önskvärdheten av och rimligheten i en förbättrad
lönegradsplacering för kontorets chef. Denna uppfattning torde få anses
väl motiverad inte blott med hänsyn till den såväl kvalitativa som kvantitativa
starka ökningen av kontorets verksamhet utan även med hänsynstagande
till att kontoret de senaste åren även tillförts nya arbetsuppgifter.
Vidare vill SR framhålla, att ämbetet sedan en tid tillbaka på grund av
omfattningen av kvalificerade arbetsuppgifter de facto placerat eu befattningshavare
som förste byråsekreterare vid kontoret. SR finner det vara
angeläget att detta förhållande, genom inrättande av eu dylik tjänst, blir
normaliserat.

Frågan om olika övergångsanordningar beröres i några yttranden.
Sålunda framhåller Statstjänstemannens riksförbund följande.

Den sedan länge väntade omorganisationen har medfört särskilda anordningar
i flera hänseenden, bl. a. flertaliga långtidsförordnanden — även för
chefstjänstemän. Med hänsyn till den anmärkningsvärt långa tid, varunder

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 är 1963

de provisoriska anordningarna kommit att bestå, vill SR ifrågasätta om inte
— den kommande nyorganisationen till trots — vissa av de aktuella chefstjänsterna
bort inrättas som extra sådana i förordnandegraden. På grund
härav anser sig SR nu böra framställa det kravet, att sådan bär avsedd
tjänsteman, som efter omorganisationen inte erhåller ordinarie tjänst i lägst
förordnandegraden, i vart fall övergångsvis, beredes kompensation för inkomstbortfallet.
Därvid bör enligt SR:s mening samma ordning kunna gälla
som ämbetet övergångsvis föreslår beträffande tjänstemän, vilka f. n. är
förordnade som förste taxeringsinspektörer i A 21.

Liknande synpunkter anföres av Sveriges akademikers centralorganisation.

I flera yttranden understrykes att den föreslagna utbyggnaden av överståthållarämbetets
skatteavdelning även kräver eu utbyggnad av u t b i 1 dnings
verksam heten i fråga om nyanställd personal. Riksskattenämnden
framhåller beträffande den verksamhet som bedrives av länsstyrelsernas
utbildningsnämnd följande.

Vissa av riksskattenämndens tjänstemän ha under de senaste åren i betydande
utsträckning medverkat i denna utbildningsverksamhet. Riksskattenämnden
har främst såsom centralt organ för taxeringskontrollen stort intresse
av att den nyanställda personalen bibringas en god utbildning och
nämnden avser därför att även framdeles på begäran ställa personal till förfogande
för utbildningsverksamheten. Vid angivna förhållanden ifrågasätter
nämnden, om icke en befattningshavare vid riksskattenämnden (chefen
för kontroll byrån) lämpligen borde vara ledamot av utbildningsnämnden.

Länsstyrelsen i Kristianstads län erinrar om att den nyanställda personalen
behöver handledning för sin praktiska utbildning och fortsätter.

Samtidigt som den föreslagna utbyggnaden av revisionskontoret pågår
uppbyggnaden av taxeringsassistentorganisationen, vilken kräver handledning
av de blivande taxeringsassistenterna. Länsstyrelsen saknar kännedom
om i vad mån erfaren personal vid skatteavdelningen kan frigöras från
andra arbetsuppgifter för att ägna sig åt handledning av nyanställd personal.
Det torde emellertid kunna ske endast i begränsad omfattning. Skall
en utbyggnad ske av revisionskontoret synes man för denna liksom för uppbyggnaden
av taxeringsassistentorganisationen böra räkna med mycket lång
tid. Innan några kanslisttjänster inrättas vid revisionskontoret bör på samma
sätt som länsstyrelsen föreslagit i fråga om taxeringsassistenterna, aspiranter
få anställas.

Föreningen Sveriges landskanslister framhåller att — för att den kvalificerade
arbetskraften rätt skall kunna utnyttjas — biträdespersonalen bör
beredas möjlighet att få samma utbildning som avses komma till stånd för
bl. a. biträdespersonalen inom taxeringsassistentorganisationen. Med sådan
utbildning skall biträdespersonalen normalt kunna användas till relativt
kvalificerade uppgifter i såväl taxerings- som ATP-arbetet. Föreningen tilllägger.

För kanslistpersonalen — med undantag av taxeringsassistenterna — finnes
icke f. n. några kompetensvillkor stadgade. För att kunna genomföra
omorganisationen på föreslaget sätt, i synnerhet med de tillägg som gjorts

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

av föreningen, är det angeläget att kanslistpersonalen också erhåller utbildning
för sina arbetsuppgifter. Föreningen får därför föreslå, att de av Kungl.
Maj :t föreskrivna kompetensvillkoren för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst
skola gälla även för ordinarie kanslisttjänster vid överståthållarämbetet.

Länsstyrelsen i Stockholms län säger sig vilja understryka överståthållarämbetets
uppfattning att som behörighetsvillkor för antagning till ordinarie
kanslist bör uppställas genomgången landskanslistkurs. Enligt länsstyrelsen
bör vidare i samband med omorganisationen av överståthållarämbetets skatteavdelning
den överensstämmelsen åvägabringas mellan överståthållarämbetet
och länsstyrelserna att — liksom vid länsstyrelserna — rekrytering till
jurist- och civilekonomtjänster sker genom länsstyrelsernas antagningsnämnd
även beträffande överståthållarämbetet.

Länsstyrelsernas utbildningsnämnd uttalar, att det från de synpunkter
nämnden har att företräda inte finns något att erinra mot att skatteavdelningens
omorganisation sker i den takt förslaget förutsätter. Vid sitt ställningstagande
i fråga om utbildningsbehovet säger sig nämnden ha utgått från
den i förslaget angivna förutsättningen, att för behörighet till ordinarie
kanslisttjänst vid ämbetets skatteavdelning skall uppställas samma krav på
utbildning, som gäller för erhållande av ordinarie landskanslisttjänst å
landskontor.

Yl. DEPARTEMENTSCHEFEN

Redan i prop. 1956: 150 med förslag till ändrad taxeringsorganisation vid
länsstyrelserna framhöll jag att undersökning borde äga rum i syfte att i
Stockholm ernå en ordning, som helt sammanföll med den för landet i
övrigt gällande. Genom beslut den 29 juni 1956 tillsattes en första utredning
i detta syfte. Resultatet av denna utredning redovisades i prop. 1959:47.
Den verkställda undersökningen hade utmynnat i ett förslag att i Stockholm
övergå till den för landet i övrigt beslutade organisationsformen och innebar
en genomgripande omorganisation och förstärkning av taxeringsavdelningen.
På grund av de erinringar som vid remissbehandlingen riktades mot
förslaget ansågs detsamma emellertid icke böra läggas till grund för en
omorganisation av ämbetets skatteavdelning. En ny utredning i organisationsfrågan
syntes därför ofrånkomlig. Jag framhöll därvid att vissa skäl
talade för att ämbetet självt ombesörjde den erforderliga nya utredningen
men jag förutsatte därvid att ämbetet anlitade expertis från organisationsnämnden
i likhet med vad som skett vid organisationsundersökningar vid
länsstyrelserna. Vad jag sålunda förordade lämnades av riksdagen utan erinran.

Den 28 maj 1959 uppdrogs åt ämbetet att skyndsamt verkställa den av
riksdagen förutsatta nya organisationsundersökningen vid ämbetets skatteavdelning
och ämbetet bär den 23 november 1962 inkommit med förslag
till ny organisation av nämnda avdelning.

5 Uihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 99

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Ämbetets förslag innebär att huvudlinjerna i nuvarande organisation, sådan
den blivit utbyggd efter den allmänna varuskattens och tilläggspensioneringens
införande, i huvudsak bibehålies. Taxeringsavdelningen förblir
således organiserad på lokala taxeringskontor samt ett bolagstaxeringskontor.
De lokala taxeringskontoren, som för närvarande är sex till antalet,
föreslås dock reducerade till tre. Det nuvarande bokgranskningskontoret, av
ämbetet benämnt revisionskontoret, bibehålies och utbygges. Även varuskattekontoret,
ATP-expeditionen, prövningsnämndens kansli samt kupongskattekontoret
kvarstår i den nya organisationen. I personellt hänseende innebär
förslaget en väsentlig utbyggnad med tyngdpunkten förlagd på taxeringsassistentorganisationen
och revisionskontoret. Vid beräkningen av personalbehovet
har ämbetet sökt följa de normer som tillämpats vid den omorganisation
som år 1961 beslöts i fråga om länsstyrelsernas taxeringsavdelningar
(prop. 1961: 100). Enligt överståthållarämbetets mening föreligger dock
beträffande taxeringsarbetet i Stockholm så speciella förhållanden, att personalbehovet
vid ämbetets skatteavdelning i vissa hänseenden är förhållandevis
större än å motsvarande avdelningar vid länsstyrelserna. Sålunda innebär
förslaget bl. a. att ämbetet tilldelas tjänster i akademikerkarriären efter
förmånligare grunder än länsstyrelserna.

Såsom framgår av den tidigare lämnade redogörelsen har ämbetet under
hand överlämnat sin utredning till statskontoret för samråd. I sitt utlåtande
framhåller statskontoret, att ämbetsverket inte haft möjlighet att ställa personal
till förfogande för medverkan i organisationsundersökningen och att
statskontoret därför inte ansett sig böra eller kunna ingå på en mer fullständig
bedömning av den föreslagna organisationen i alla dess detaljer. Statskontoret
biträder dock i allt väsentligt det framlagda förslaget rörande den
organisatoriska indelningen av skatteavdelningen och framhåller att — vad
angår taxeringsavdelningen — de avsedda fyra taxeringskontoren och revisionskontoret
bör ges en förhållandevis självständig ställning. Vad angår
skatteavdelningens personalorganisation anser dock statskontoret, som framgår
av tidigare lämnad redogörelse, främst på grundval av jämförelse med
motsvarande organisation inom länen att densamma på en de! punkter bör
vara något mindre än vad som föreslagits i utredningen.

Frågan om sammanförandet av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i
Stockholms län till en enhet är för närvarande föremål för utredning av
1961 års storstadsutredning. Vissa skäl kunde därför, som några länsstyrelser
påpekat, tala för att låta omorganisationen vid ämbetets skatteavdelning anstå
ännu en tid. Det måste emellertid, som 1961 års storstadsutredning framhåller,
bedömas som önskvärt, att skatteavdelningen, vars organisation under
en längre tid varit under omprövning, nu erhåller en fastare struktur
och tillföres de personalförstärkningar för en förbättrad taxeringskontroll,
som motsvarar vad som beslutats för landet i övrigt av 1961 års riksdag.
Det förhållandet att organisationen av skatteavdelningen bringas i överens -

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

67

stämmelse med organisationen av motsvarande avdelningar vid länsstyrelserna
och att personaltilldelningen sker efter enahanda normer bör snarast
underlätta en framtida samordning. En ny översyn av organisationen torde
dock, som 1961 års storstadsutredning framhållit, bli ofrånkomlig vid en
eventuell sammanslagning av överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Stockholms
län.

Såsom flera remissinstanser påpekat bör undersökas, vilka fördelar och
nackdelar en funktionell indelning av taxeringsavdelningen innebär. En sådan
undersökning synes lämpligen böra göras sedan 1961 års storstadsutredning
framlagt sitt förslag. Motsvarande undersökning bör därvid göras
beträffande taxeringssektionerna vid länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus
samt Malmöhus län.

Enligt min mening talar övervägande skäl för att ämbetets förslag nu
lägges till grund för omorganisation av skatteavdelningen. Det är emellertid
nödvändigt, bl. a. med hänsyn till en eventuell sammanslagning med länsstyrelsen
i Stockholms län, att organisationen så långt möjligt utformas på
samma sätt som vid länsstyrelserna. Även personaltilldelningen bör ske efter
samma normer som vid länsstyrelserna.

Efter dessa riktlinjer har en översyn av ämbetets förslag företagits. Den
personaluppsättning, som enligt den sålunda gjorda översynen bör tilldelas
ämbetets skatteavdelning, framgår av fyra sammanställningar, vilka torde
som Bilagor 5—8 få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. Vissa avvikelser
har vid översynen gjorts från ämbetets förslag och jag torde något
få kommentera de förordade ändringarna.

Den mest betydelsefulla avvikelsen från ämbetets förslag gäller antalet
tjänster i akademikerkarriären och lönegradsplaceringen av dessa tjänster.
Ämbetet framhåller, att — med tillämpning av de principer, efter vilka de
allmänna detaljerna vid de större länsstyrelsernas taxeringssektioner tilldelats
personal med akademisk utbildning i samband med den av statsmakterna
år 1961 beslutade utbyggnaden av personalorganisationen vid nämnda
detaljer — å taxeringskontoren vid ämbetet i årsarbetskrafter räknat
skulle erfordras åtminstone 19 befattningshavare med akademisk utbildning
utöver de fyra taxeringsintendenter, som skall tjänstgöra som chefer för
kontoren. Därtill kommer två befattningshavare med akademisk utbildning,
som enligt ämbetets förslag skall biträda förste taxeringsintendenten med
handläggningen av gemensamma mål och åtalsärenden. Sammanlagt skall
således enligt ämbetet finnas 21 befattningshavare med akademisk utbildning
utöver de fyra taxeringsintendenterna. Enligt ämbetets förslag skall av
dessa 21 befattningshavare sju vara biträdande taxeringsintendenter och övriga
förste taxeringsinspektörer i lönegraderna 21 och 23 samt amanuenser i
reglerad befordringsgång. Av de biträdande taxeringsintendenterna skall enligt
ämbetets förslag två tjänstgöra å bolagstaxeringskontoret, en å vartdera
av de tre lokala taxeringskontoren samt två å förste taxeringsintendentens
expedition.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Det av ämbetet sålunda beräknade antalet befattningshavare med akademisk
utbildning, 21 stycken, synes kunna godtagas. Av dessa befattningshavare
torde dock endast fem böra ha ställning som biträdande taxeringsintendent.
De övriga bör vara förste taxeringsinspektörer — varav fyra i lönegrad
A 25 och återstoden i lönegraderna A 23 och A 21 —- samt amanuenser i reglerad
befordringsgång. Beträffande fördelningen av tjänsterna torde få hänvisas
till bilagorna 5 och 7.

Såsom motivering till de förordade ändringarna i förhållande till ämbetets
förslag må framhållas, att handläggningen av de gemensamma målen enligt
min mening lämpligen bör delegeras till någon av cheferna å de lokala taxeringskontoren.
Denne får i förekommande fall samråda med förste taxeringsintendenten
och cheferna för de övriga kontoren. Detta förfarande bör
innebära en större avlastning av förste taxeringsintendentens arbetsbörda
än ämbetets förslag att placera en biträdande taxeringsintendent å dennes
expedition. Såsom bl. a. riksskattenämnden framhållit bör vidare den som
handlägger de gemensamma målen i princip inte ha lägre tjänsteställning än
cheferna å taxeringskontoren. Att utöka antalet taxeringsintendentstjänster
utöver vad ämbetet förordat anser jag inte böra ifrågakomma. Handläggningen
av åtalsärendena anser jag dock liksom ämbetet böra ske centralt
och ligga hos förste taxeringsintendenten. Genom att bibehålla fyra av
tjänsterna som förste taxeringsinspektör i lönegrad A 25 erhåller man,
som bl. a. riksskattenämnden framhållit, en jämnare befordringsgång.

Ämbetet föreslår vidare att i taxeringsnämnderna för aktiebolag och
andra juridiska personer och i den för riket gemensamma taxeringsnämnden
skall som kronoombud förordnas sammanlagt 20 befattningshavare i
taxeringsinspektörs ställning. Under icke taxeringsperiod skall även dessa
befattningshavare enligt ämbetets förslag disponeras för beredningen av besvärsmål
till prövningsnämnden och överrätterna. Ämbetet anser att de speciella
förhållandena i fråga om taxeringen i Stockholm gör att ämbetet för
detta arbete behöver disponera förhållandevis mer personal än motsvarande
avdelningar vid länsstyrelserna.

Ämbetets uttalande att taxeringsarbetet i Stockholm är svårare och mer
personalkrävande än vid länsstyrelserna har mött erinran från flertalet
länsstyrelser och även från andra remissinstanser. Redan i prop. 1959: 47
framhöll jag, att någon nämnvärd skillnad i fråga om målens genomsnittliga
svårighetsgrad inte torde föreligga mellan Stockholm och de större länen.
Vad ämbetet nu anfört har icke övertygat mig om, att ämbetet i princip bör
tilldelas förhållandevis större personal än länsstyrelserna. Jag anser mig
dock kunna tillstyrka att såsom kronoombud i den för riket gemensamma
taxeringsnämnden förordnas två befattningshavare i akademikerkarriären. I
likhet med riksskattenämnden anser jag vidare att även kronoombudet i fastighetstaxeringsnämnderna
lämpligen bör ha akademisk utbildning. Dessa
tre befattningshavare, som bör vara taxeringsinspektörer, bör ämbetet under
icke taxeringsperiod äga disponera för beredning av mål.

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Kronoombuden i taxeringsnämnderna för bolag och föreningar och andra
juridiska personer bör däremot liksom taxeringsassistenterna tillhöra revisionskontoret
och under tiden mellan taxeringsperioderna tjänstgöra å
nämnda kontor och då verkställa taxeringsrevisioner. Antalet dylika kronoombud
synes inte nu böra fastställas. I princip bör man dock räkna med
att kronoombuden skall kunna handlägga ett lika stort antal deklarationer
som taxeringsassistenterna. Inte heller synes ställning nu böra tagas till
i vilken omfattning dessa kronoombud skall vara befattningshavare i akademikerkarriären.
Under en övergångstid kommer nämligen ämbetet att ha
flera förste taxeringsinspektörer än enligt den nu förordade personaluppsättningen.
Dessa befattningshavare skall i första hand utnyttjas som kronoombud.
Definitiv ståndpunkt beträffande kronoombuden i dessa nämnder
samt i fråga om den ytterligare utbyggnad av revisionskontoret, som måste
bli följden av att personal från detta kontor utnyttjas som kronoombud,
synes därför inte nu böra tagas. Det kan bli anledning upptaga dessa frågor
till förnyad prövning i samband med den översyn av organisationen, som
måste föregå en eventuell sammanslagning av ämbetet och länsstyrelsen i
Stockholms län.

Jag vill i detta sammanhang understryka att befattningshavare å revisionskontoret
inte får tagas i anspråk för beredning av mål hos prövningsnämnd
eller överrätt eller för annan utredning i sådana ärenden än taxeringsrevision,
med mindre åt honom uppdragits att i sin tjänst utföra på
taxeringsintendent ankommande göromål. Det är emellertid angeläget att
revisionspersonalen i största möjliga utsträckning får ägna sig åt den verksamhet
för vilken den är avsedd. För bemästrande av arbetsbördan på taxeringskontoren
— och för undvikande av dubbelarbete — bör i stället delegation
av taxeringsintendentsgöromål till taxeringsinspektörerna ske i väsentligt
ökad omfattning mot för närvarande. Såsom jag framhöll i prop.
1961: 100 ligger det i sakens natur, att personalen å revisionsdetaljen inte
i samma utsträckning som personalen på taxeringsavdelningens allmänna
detalj kan ägna sig åt taxeringsintendentsuppgifter. Detta förhållande skall
emellertid inte tillmätas betydelse vid tillsättande av tjänst som taxeringsintendent.

Det av ämbetet föreslagna antalet befattningshavare i kanslistkarriären
å taxeringskontoren synes böra minskas med fyra för att erhålla överensstämmelse
med tilldelningen av dylik personal å de större länsstyrelserna.
Likaledes bör den föreslagna ökningen av biträdespersonal å kontoren minskas
med nio motsvarande det antal biträden som avsetts för kronoombuden
i taxeringsnämnderna för bolag och föreningar. Dessa biträden bör i stället
tagas från revisionskontoret. Det antal biträden, som enligt ämbetets förslag
skall tillföras detta kontor, är emellertid så stort att man bör kunna
räkna med att kontoret av denna personal tills vidare kan avstå biträden åt
k ronoombuden.

Antalet taxeringsassistenter synes böra begränsas till 50. Vidare synes man
med hänsyn till den föreslagna organisationens omfattning kunna räkna med

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

att två assistentbi träden bör kunna betjäna tre assistenter. Antalet assistentbiträden
reduceras då till 34 mot av ämbetet föreslagna 55 stycken. Det
må i detta sammanhang understrykas att assistenterna liksom deras biträden
under tiden mellan taxeringsperiodema skall tjänstgöra å revisionskontoret
och uteslutande utnyttjas för arbetet med taxeringsrevisioner. Motsvarande
gäller beträffande taxeringsassistenterna vid länsstyrelserna. I prop.
1961: 100 framhöll jag att assistenterna vid länsstyrelserna under en övergångstid
i viss utsträckning skulle få användas för eftergranskningsarbete
o. dyl. Detta bör i fortsättningen endast undantagsvis gälla. Såsom länsstyrelsen
i Östergötlands län framhållit synes det angeläget, att övervakningen av
taxeringsassistenternas verksamhet sker på sådant sätt att assistenternas
arbetsförhållanden inte splittras. Deras arbete med rörelsetaxering bör därtör
ske i nära och fortlöpande kontakt med revisionskontoret (revisionsdetaljen).

Då statskontoret för närvarande verkställer en översyn av varuskattens
administration bör, såsom statskontoret framhåller, antalet fasta tjänster
vid varuskattekontoret inte utökas. Ämbetet bör i stället beviljas medel för
anställande av extra personal i den utsträckning som befinnes erforderlig.

Föreståndarna för ATP-expeditionen och kupongskattekontoret, vilka för
närvarande är förste taxeringsinspektörer i lönegrad A 25, bör enligt ämbetet
vara biträdande taxeringsintendenter. Jag kan liksom statskontoret inte
finna det motiverat att höja lönegradsplaceringen för dessa föreståndare.
Däremot synes titeln förste taxeringsinspektör mindre lämplig och bör utbytas
mot byrådirektör.

Slutligen har det av ämbetet föreslagna antalet befattningshavare med
akademisk utbildning vid prövningsnämndens kansli reducerats med en.
Även detta har skett för att erhålla bättre överensstämmelse med förhållandena
vid länsstyrelserna. En av befattningshavarna vid kansliet föreslås
skola vara assessor i lönegrad A 25.

Beträffande tjänster, som här inte särskilt berörts, samt beträffande lönegradsplaceringarna
m. m. torde få hänvisas till bilagorna 5—8. I fråga om
biträdespersonalen förordar jag, att av mig föreslagna nyinrättade tjänster
såsom kansliskrivare i A 11 och kontorister i A 9 skall ordinariesättas med
undantag av de för den allmänna tilläggspensioneringen avsedda tjänsterna
i motsvarande lönegrader. Föreslagna nya kanslibiträdestjänster i A 7 torde
böra uppföras på extra ordinarie stat. Ämbetets förslag att förste assessorn
å skatteavdelningen skall erhålla titeln biträdande skattedirektör kan jag
inte tillstyrka.

Även i fråga om utbyggnadstakten föreslås viss ändring i förhållande till
ämbetets förslag. Av en tablå, vilken som Bilaga 9 torde få fogas vid statsrådsprotokollet
i detta ärende, framgår den utbyggnadstakt som med hänsyn
till olika förhållanden synes lämplig. Utbyggnadstakten i fråga om taxeringsassistenter
och kanslistpersonal har skett med utgångspunkt från att

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

71

bl. a. följande tjänster enligt gällande personalplan skall indragas, nämligen
9 förste taxeringsinspektörer i A 21, 13 taxeringsinspektörer i A 19 och 10
amanuenser i reglerad befordringsgång. Då vissa av dessa tjänster övergångsvis
kommer att bibehållas, får den föreslagna utbyggnadstakten modifieras
med hänsyn härtill. Det torde få ankomma på överståthållarämbetet
att i sin årliga petitaskrivelse inkomma med förslag beträffande inrättandet
av taxeringsassistent- och kanslisttjänster.

I det föregående har jag använt de beteckningar för avdelningar och
kontor, som ämbetet använt i sin skrivelse. Frågan om dessa benämningar
får emellertid prövas i samband med att instruktionen för ämbetet överses.

Såsom länsstyrelsen i Stockholms län framhållit bör rekryteringen av
personal i akademikerkarriären även beträffande ämbetet ske genom länsstyrelsernas
antagningsnämnd. Beträffande behörighet till förste kanslisttjänst
och ordinarie kanslisttjänst vid ämbetets skatteavdelning bör uppställas
samma krav på utbildning som gäller för erhållande av ordinarie
landskanslisttjänst å landskontor.

Då det är angeläget att förste taxeringsintendenten får erforderlig tid för
övervakningen, handledningen och samordningen av arbetet på den stora
taxeringsavdelningen, är det nödvändigt att vissa uppgifter, som åligger honom
i hans egenskap av taxeringsintendent i länet, överföres eller delegeras
på underlydande personal. Sålunda bör prövningen av ansökningar om anstånd
med avgivande av deklaration ankomma på cheferna för taxeringskontoren.
Vidare bör rätten att utfärda anmaning för bolag att inkomma
med uppgift enligt 41 § taxeringsförordningen för värdering av aktier liksom
rätten att besluta om taxeringsrevision delegeras å revisionsintendenten.
Det ligger i sakens natur att i tveksamma fall samråd alltid skall ske
med förste taxeringsintendenten. Vad nu sagts föranleder vissa ändringar
i taxeringsförordningen. Vad angår rätten att utfärda anmaning i fråga
om uppgift enligt 41 § taxeringsförordningen, kan denna rätt enligt gällande
bestämmelser delegeras å revisionsintendenten om åt denne uppdrages att
utföra på taxeringsintendent ankommande göromål. Då instruktionen för
ämbetet överses, bör tillses att instruktionen inte lägger hinder i vägen för
en dylik åtgärd.

Genomförandet av den av mig nu förordade omorganisationen av överståthållarämbetets
skatteavdelning innebär att ett antal tjänster kommer
att indragas. Omfattningen härav framgår av bilaga 5. Vissa övergångsanordningar
blir därför erforderliga. Ämbetet föreslår i sin skrivelse att, i den
mån innehavare av till indragning föreslagen tjänst kvarblir i denna tjänst,
tjänsten bör föras på övergångsstat. Vidare erinras i skrivelsen om att ämbetet
för budgetåret 1962/63 medgivits att förordna 15 taxeringsinspektörer
i A 19 eller amanuenser i reglerad befordringsgång till förste taxeringsinspektörer
i lönegraden A 21 t. o. m. utgången av juni månad 1963. Ämbetet
föreslår att de befattningshavare, som vid sistnämnda tidpunkt innehar dy -

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

lika förordnanden, även i fortsättningen bibehålies vid sina förordnanden
intill dess de erhållit tjänster i lägst lönegraden A 21. Ämbetets förslag att
bibehålla förordnandena i A 21 vill jag inte motsätta mig. Jag förordar vidare
att avvecklingen av till indragning föreslagna tjänster sker successivt
allteftersom tjänsterna blir vakanta. Jämväl i fråga om de övergångsanordningar
i övrigt som kan bli erforderliga torde det få ankonnna på Kungl.
Maj:t att besluta.

Ämbetet har i sin skrivelse gjort vissa beräkningar av kostnaderna för
genomförandet av organisationsförslaget. Då den personalorganisation och
den lönesättning jag i det föregående förordat i väsentliga delar avviker
från ämbetets förslag finner jag ej anledning ingå på dessa kostnadsberäkningar.

Nya kostnadsberäkningar har därför gjorts. Vid fullt utbyggd organisation
torde de ökade lönekostnaderna, efter 1963 års löneläge, kunna beräk -

nas i enlighet med följande uppställning.

Revisionskontoret ................................ 1 500 000 kronor

Taxeringsassistentorganisationen .................. 1 300 000 »

Prövningsnämndens kansli ........................ 400 000 »

3 200 000 kronor

Taxeringsavdelningen i övrigt, minskning .......... 900 000 »

2 300 000 kronor

Kostnaderna för budgetåret 1963/64 för det av mig förordade förslaget kan
inte tillförlitligen beräknas med hänsyn till svårigheten att uppskatta i vilken
omfattning och i vilken takt förslaget om indragning av vissa tjänster
kan genomföras. Kostnaderna kommer dock att ligga inom ramen för härför
beräknade medel under anslaget till överståthållarämbetets avlöningar och
omkostnader i årets statsverksproposition (bil. 13 s. 19 o. 21).

De av mig i det föregående framlagda förslagen till lönegradsplacering
m. m. för tjänster har, efter överläggningar mellan företrädare för civildepartementet
samt vederbörande personalorganisationer, godtagits av organisationerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att

A) antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till
förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november
1956 (nr 623);

B) godkänna de av mig framlagda förslagen till lönegradsplacering
av tjänster m. m.;

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

C) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för överståthållarämbetet, vilka föranledes
av de av mig framlagda förslagen; samt

D) bemyndiga Kungl. Maj :t att besluta om de övergångsanordningar
som erfordras i anledning av reformens genomförande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Lars Hummerhielm

6 Itihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 99

Personal å överståtliållarämbetets skatteavdelning enligt ämbetets förslag vid indelning till tjänstgöring

på olika detaljer per den 15 oktober

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

C

CO

tao

q

^ J_ to .3 C ;

ois s-gJ

ogg^
s® 35 5 a ä ö
£•33 „ g*
Ph s eea S o.

o g «
H » £

s 5 ® 5+j

^ g 45
A ft to^ j -

I 2-3 I,

co S ,x i>

eu •

H &

a?

isi -

HH(MH 05 03 05 rH lO CO lO CO CO CD lO

+ +

+ + + +

+

HCOHHH M05C0HtHOHCCO(MW rH Öl CD

1-t t-h tH HONCO ce -^lOrHCOiOO 00 D- CD

H T—t T—I T-H tH (—)

^ t-I05(M CO rH \d CO HD CO D- Öl

i—I i—I t—I r-1 <J5

■A AS

Esb.

Öl CO lO lO

; m s

45 ca

Ä C o S

b*T>M 2

« X -fj g••
cd g X
rHH.3 4/

i to

I 23 I

C/3 C^CO

2 i

dSf|
< b «:2

■ å —
eu 3 «

c

>2 „

.S :cd b cd
C

bo 5 2 52

ä TJ

*§ g
J 5b

o o

CQ CQ

HHHHHl>t>t>lOlOOCOMCOrHHHDt^Dl>D

MNCICICiMNNNClWMrHHrtHH

00005000000t200©0000©«*-i45<4-i05

. u

5 ''3

:© C .2

O Q In

£ H

eu

S c

•X g

ö g

ti) ® »

C cö

► ^

©h k*
CO r>

q ©

X X
cd ce

a a,

ca ca

.5.2

x x

ad cd

• t- CL

53 S
x Ed

Cd Cd
+J -Q u-i

CD 05
Jh CA
. °Cd

X Sc • m
« £> O. S

- jo ca 05

05 .q .q •3h4-‘J-»caG5 05 C5C5C5C5C5C5C5 .©

£ se

s cö

CO

:0 S

feCQ

=o 2
■^to
b

X X
o o
hh

> t- t -

CA CA

ce 5 S < 2 2

(A 4—I +J *J +J 4-1 +J

CA CA CA CA CA CA CA

tl h t. 14

to tO

fe fe

- ~ X

tO tO Cd

tO tO tO -w -w uu rm

fe fe fe fe fe Eh -<

tJD

q

x

cd

H

q 13

£§

CD CU

cd cd

il

O ^

C/3

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

it

12

13

14

15

16

T axeringsassistenler

Förste tax. ass.....

Ao 19

9

9

9

2

+ 7

Tax. ass.........

Ao 17

46

46

46

18

+ 28

Summa taxerings-

assistenter

55

55

55

20

+ 35

Kanslistpersonal

Byråassistent ....

Ao 21

1

1

i

3

1

1

4

+ 4

Förste kanslist____

Ao,Ael9

1

1

1

4

9

1

15

16

4

+ 12

Kanslist..........

Ao 15

2

1

i

4

5

9

4

18

22

6

+ 16

Kanslist..........

Af 9—

Ae 13

7

1

8

7

7

4

18

26

9

+ 17

Summa kanslistper-

sonal

11

3

2

16

1

16

25

9

1

52

68

19

+ 49

Biträdespersonal

Kontorsskrivare ..

Ao 13

4

4

4

+ 4

Kansliskrivare ....

Ao, Ae,

Ag 11

2

2

4

6

2

2

10

i

15

17

— 2

Kontorist ........

Ao, Ae 9

2

1

3

4

9

2

1

16

19

11

+ 8

Kanslibiträde ____

Ao, Ae 7

5

3

2

10

1

22

25

5

5

58

4

72

37

+ 35

Kontorsbiträde....

Af 2—

Ao 5

15

5

6

26

1

24

41

10

5

81

11

118

70

+ 48

Summa biträdes-

personal

24

9

10

43

2

60

77

19

11

169

16

228

135

+ 93

Expeditionsuakt-

personal

Materialförvaltare .

Ao 10

1

1

1

1

Förste expeditions-

vakt ..........

Ao 9

1

1

1

+ 1

Expeditionsvakt ..

Ao, Ae 7

13

13

13

14

— 1

Summa expedi-

tionsvaktpersonal

15

15

15

15

Totalsumma perso-

nal

42

13

32

87

6

119

200

30

13

368

17

472

295

+ 177

1 15 taxeringsinspektörer i lönegraden A 19 eller amanuenser i reglerad befordringsgång må vara förordnade att bestrida göromål, som ankomma
på förste taxeringsinspektör i lönegraden A 21.

Av amanuenstjänstema ha 3 tjänster ansetts hänförliga till bokgranskningskontoret.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Överståthållarämbetets förslag till indelning i 3 lokala taxeringskontor

Bilaga 2

Taxe-

rings-

kontor

Församling

Folk-

mängd

1/11

1960

Antal deklarationer, som
vid 1961 års taxering
granskats av:

Antal inkomstkort, som
vid 1961 års taxering
granskats av:

Antalet besvär
och framställ-ningar av skatt-skyldiga inkom-na till prövnings-nämnden 1/7
1960—30/6 1961

Antalet av taxe-ringsintendent
anförda besvär
och gjorda fram-ställningar 1/7
1960—30/6 1961

Antalet besvär
till kammarrät-ten 1/7 1960—
30/6 1961

Lokal

nämnd

Särskild

nämnd1

Lokal

nämnd

Särskild

nämnd1

1: a

Bromma

38 236

22 999

2 711

23 882

2 711

400

164

64

Västerleds

28 418

16 890

3 603

16 208

3 603

361

122

77

Spånga

71928

36 348

3 445

39 759

4 036

978

238

118

Matteus

36 481

26 653

3 796

21371

2 899

532

211

64

Kungsholms

23 889

16 915

2 664

14 351

2118

362

148

42

S:t Görans

40 678

29 707

3 142

25 890

2 877

549

131

92

Essinge

10 144

6 978

870

6 869

826

130

55

15

Gustav Vasa

16 008

11050

1795

9 446

1040

306

91

39

Johannes

14 264

9 760

2151

8 616

1521

332

120

41

280 046

177 300

24 177

166 392

21631

3 950

1280

552

2: a

Engelbrekts

22 737

14 685

4 062

12 892

2 853

376

163

95

Hedvig Eleonora

15 810

10 070

3 093

8 416

2 330

335

150

58

Oscars

40 293

24 923

6 207

22 351

4802

910

394

216

Nikolai

6 432

3 473

765

3 376

392

112

53

12

Det för riket ge-

mensamma tax.-

distriktet

--

—

2 505

—

2 234

84

130

25

Klara

3151

2 046

766

2 063

393

76

26

9

Jakobs

2 965

2 356

717

2160

399

109

48

15

Adolf Fredriks

10 832

7 360

1610

6 358

1033

303

115

35

Maria

17 404

11982

1380

10 893

1 no

303

121

27

Högalids

33 992

24 345

2 677

21889

2 284

545

294

61

Katarina

42 271

30 142

3 539

26 687

3 087

682

284

72

195 887

131382

27 321

117 085

20 917

3 835

1778

625

3: e

Sofia

20 264

14 466

1624

13 048

1512

273

117

33

Enskede

46 770

27 413

3 314

27 920

3 583

599

158

75

Brännkyrka

45 180

23 147

2 319

24 735

2 774

537

145

84

Hägerstens

59 622

37 055

3 365

38 261

3 672

628

201

72

Vantörs

58 267

27 727

2 820

30 746

3 445

632

153

72

Skarpnäcks

46 260

25 021

2 620

27 451

2 620

527

161

57

Farsta

56 307

25 478

2 912

28 606

2 912

584

134

58

332 670

180 307

18 974

190 767

20 518

3 780

1069

451

Hela staden

808 603

488 989

70 472

474 244

63 066

11565

4 127

1628

1 Fördelning mellan olika församlingar av antalet deklarationer och inkomstkort i respektive taxeringsnämnder har i förekommande fall skett
med ledning av antalet till de olika nämnderna hörande taxeringsdistrikten.

Anm. De i denna tablå redovisade siffrorna inkludera icke deklarationer m. m. avseende skattskyldiga, hänförliga till de 3 specialnämnderför
1 tandläkare och handelsresande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

Bilaga 3

Överståthållarämbetets förslag till topporganisation å taxeringsavdelningen

Förste tax.int.

l:a tax.kont.

2:a tax.kont.

3:e tax.kont.

Bolagstax.kont. Förste ti:s exp.

Tax.int. Tax.int.

Tax.int.

Tax.int.

Bitr. tax.- Bitr. tax.-int. int.

Bitr. tax.- 2 Bitr. tax.-int. int.

Bitr. tax.- Bitr. tax.-int. int.

Av bilaga 2 framgår vilka församlingar som omfattas
av ovanstående tre taxeringskontor. Dessutom
föreslås ärenden beträffande vissa skattskyldiga
m. m. skola uppdelas på kontoren enligt
följande.

Även läkare,
tandläkare o.
handelsresande

Även mål o.
ärenden berörande
den gemensamma

nämnden

Även särskild
fastighetstaxering -

Förutom bolag
och föreningar
skall till detta
kontor även hänföras
vissa fysiska
personer
i fåmansbolag

Gemensamma
mål

Åtalsärcn den -

ATP-exp.

Bitr. tax.-int.

Varuskatte kont.

Bitr. tax.-int.

Revisions kont.

Rcv.int.

2 Bitr. rev.-int.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Bilaga 4

Av överståthållarämbetet föreslagen utbyggnadstakt från och med

budgetåret 1963/64

Personal

Löne-

grad

Personal-plan,
gällande
för budget-året

1962/63

1963

164
+ -

1964
/ 65
+ -

1965
/ 66
+ -

1966
/ 67
+ -

1967
/ 68
+ -

1968
/ 69
+ -

S:a

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Chefstjänstemän och mera kvali-

ficerad personal

Skattedirektör..............

Bo 4

i

Förste taxeringsintendent....

Bo 3

i

Biträdande skattedirektör....

Bo 1

+ i

+

1

Förste assessor..............

Bo 1

i

- i

—

1

Taxeringsintendent..........

Bo 1

6

- 2

—

2

Taxeringsintendent..........

Be 1

1

- 1

—

1

Revisionsintendent..........

Bo 1

1

Biträdande taxeringsintendent

Ao 27

1

+ 9

+

9

Biträdande revisionsintendent

Ao 27

+ 1

+

i

+

2

Assessor....................

Ao 27

3

Förste taxeringsinspektör....

Ao''25

9

- 9

—

9

Förste taxeringsrevisor......

Ao/25

3

Förste taxeringsinspektör ....

Ag]2ö

1

- 1

—

1

Förste taxeringsinspektör----

Ao/23

14

Förste taxeringsrevisor......

Aoj23

10

+ 3

+

2

+

5

Förste byråsekreterare ......

Ao, 23

1

+ 3

+

3

Förste taxeringsinspektör....

Ao/21

13

Förste taxeringsrevisor......

Ao 21

10

+ 3

+

2

+

5

Förste byråsekreterare ......

Ao/21

2

+ 3

+

3

Taxeringsinspektör..........

Ao]19

13

*- 13

—

13

Amanuens..................

Af 17 —

Ae 19

14

i- 6

—

6

Taxeringsrevisor............

Af 17 —

Ae 19

2

+ 5

+

5

Summa

107

- 5

+

5

—

Taxeringsassistenter

Förste taxeringsassistent ....

Ao 19

2

+

1

+

1

+ 3

+

2

+

7

Taxeringsassistent ..........

Ao 17

18

+

5

+

4

+

7

+ 10

+

2

+

28

Summa

20

+

5

+

6

+

8

+ 13

+

4

+

35

Kanslistpersonal

Byråassistent ..............

Ao 21

+ 4

+

4

Förste kanslist..............

Ao, Ae 19

4

+

2

+ 5

+

5

+

12

Kanslist....................

Ao 15

6

+

4

+

4

+

4

+ 4

+

16

Kanslist....................

Af 9 —

Ae 13

9

+ 17

+

17

Summa

19

+ 21

+

4

+

4

+

6

+ 9

+

5

+

49

Bilrädespersonal

Kontorsskrivare ............

Ao 13

+ 4

+

4

Kansliskrivare..............

Ao, Ae 11

16

- 1

1

1 Avvecklas successivt allteftersom vakanser uppstå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

79

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Kansliskrivare..............

Ag 11

i

- i

_

1

Kontorist ..................

Ao, Ae 9

n

+ 4

+ 2

+ 2

+

8

Kanslibiträde ..............

Ao, Ae 7

37

+ 12

+

5

+

5

+ 5

+ 5

+

3

+

35

Kontorsbiträde..............

Af 2 —

Ao 5

70

+ 20

+

2

+

3

+ 8

+ 13

+

2

+

48

Summa

135

+ 38

+

7

+

8

+ 15

+ 20

+

5

+

93

Expeditionsvaktpersonal

Materialförvaltare ..........

Ao 10

1

Förste expeditionsvakt......

Ao 9

+ 1

+

1

Expeditionsvakt............

Ao, Ae 7

14

- 1

—

1

Summa

15

—

Totalsumma

296

+ 54

+ 21

+ 17

+ 29

+ 42

+ 14

+ 177

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Bilaga 5

Chefstjänstemän och mera kvalificerad personal vid överståthållarämbetets
skatteavdelning (enl. dep. förslag)

Personal

Lönegrad

Gällande per-sonalplan

Totalt vid full
utbyggnad

1

2

3

4

Skattedirektör................................

Bo 4

i

i

Förste taxeringsintendent......................

Bo 3

i

i

Förste assessor................................

Bo l1 2 3

i

i

Revisionsintendent............................

Bo 1»

i

i

Taxeringsintendent............................

Bo 1»

6

4

Taxeringsintendent............................

Be 1

1

—

Bitr. taxeringsintendent ......................

Ao 273

1

''6

Bitr. revisionsintendent........................

Ao 273

--

2

Assessor......................................

Ao 27

3

3

Assessor......................................

Ao 25

—

1

Byrådirektör..................................

Ao, Ae 25

—

32

Förste taxeringsinspektör......................

Ao 25

9

4

Förste taxeringsrevisor ........................

Ao 25

3

3

Förste taxeringsinspektör......................

Ag 25

1

—

Förste taxeringsinspektör......................

Ao 23

14

7

Förste taxeringsrevisor........................

Ao 23

10

20

Förste byråsekreterare ........................

Ao 23

1

4

Förste taxeringsinspektör......................

Ao 21

13

4

Förste taxeringsrevisor........................

Ao 21

10

10

Förste byråsekreterare ........................

Ao 21

2

3

Taxeringsinspektör............................

Ao 19

13

—

Amanuens....................................

Af 17—Ae 19

14

4

Taxeringsrevisor..............................

Af 17—Ae 19

2

7

Summa

107

88

1 Lokala taxeringskontoren 3, bolagstaxeringskontoret 1, varuskattekontoret 1, förste taxeringsintendentens
exp. 1.

2 ATP-expeditionen 1, kupongskattekontoret 1.

2 Avlöningsförstärkning med 2 760 kronor per år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 99 år 1963

81

Bilaga 6

Taxeringsassistenter och kanslistpersonal vid överståthållarämbetets
skatteavdelning (enl. dep. förslag)

Personal

Lönegrad

Gällande per-

Totalt vid full

sonalplan

utbyggnad

1

2

3

4

Förste taxeringsassistent ......................

Ao 19

2

9

Taxeringsassistent ............................

Ao 17

18

41

Summa taxeringsassistenter

20

50

Förste kanslist................................

Ao, Ae 19

4

18

Kanslist......................................

Ao 15

6

22

Kanslist......................................

Af 9 —Ae 13

9

21

Summa kanslistpersonal

19

61

Biträdespersonal vid överståthållarämbetets skatteavdelning
(enl. dep. förslag)

Personal

Lönegrad

Gällande per-

Totalt vid full

sonalplan

utbyggnad

1

2

3

4

Kansliskrivare................................

Ao, Ae 11

16

25(1)

Kontorist ....................................

Ao, Ae 9

11

34 (9)

Kanslibiträde ................................

Ao, Ae 7

37

63 (12)

Kontorsbiträde ..............................

Af 2 —Ao 5

70

72 (12)

Summa biträdespersonal

134

194 (34)

Siffrorna inom parentes avser taxeringsassistenternas biträden.

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Bilaga 7

Chefstjänstemän och mera kvalificerad personal vid överståthållarämbetets
skatteavdelning vid full utbyggnad (enl. dep. förslag)

Personal

JLöne-

Allmänna avd.

Taxeringsavdelningen

Kupong-

Total-

grad

skatte-

summa

Prov-

Allm. avd.

Revi-

Varu-

Taxe-

kontoret

nings-

utom

sions-

skatte-

rings-

nämndens

PN:s

kon-

kontoret

avd. i

kansli

kansli

toret

övrigt

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Skattedirektör......

Bo 4

i

Förste tax.int.......

Bo 3

1

i

Förste assessor......

Bo 1

i

i

Revisionsint.......

Bo 1

i

i

Taxeringslnt.......

Bo 1

4

4

Bitr. tax.int.......

Ao 27

1

5

6

Bitr. rev.int.........

Ao 27

2

2

Assessor............

Ao 27

i

2

3

Assessor............

Ao 25

i

1

Byrådirektör........

Ao 25

i

1

Byrådirektör........

Ae 25

*1

1

Förste tax.insp.....

Ao 25

4

4

Förste tax.rey......

Ao 25

3

3

Förste tax.insp.....

Ao 23

7

7

Förste tax.rev......

Ao 23

20

20

Förste byrås ekr.....

Ao 23

2

2

4

Förste tax.insp.....

Ao 21

4

4

Förste tax.rev......

Ao 21

10

10

Förste byråsekr.....

Ao 21

2

1

3

Amanuens..........

Af 17—

4

4

Ae 19

Taxeringsrev.......

Af 17—

7

7

Ae 19

Summa

6

6

43

1

30

i

87

1 ATP-expeditionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

83

Bilaga 8

Taxeringsassistenter, kanslist-, biträdes- o. expeditionsvaktpersonal vid
överståthållarämbetets skatteavdelning vid full utbyggnad
(enl. dep. förslag)

Personal

Löne-

grad

Allmänna

avd.

Taxeringsavdelningen

Kupong-

skatte-

kontoret

Total-

summa

Pröv-

nings-

nämndens

kansli

Allm. avd.
utom

PN:s

kansli

Revi-

sions-

kon-

toret

Varu-

skatte-

kontoret

Taxe-rings-avd. i
övrigt

1

2

3

4

5

6

7

8

9

Tax.assistenier

Förste tax.assistent..

Ao 19

9

9

Tax.assistent........

Ao 17

41

41

Summa tax. assist.

50

50

Kanslistpersonal

Förste kanslist......

Ao 19

1

2

9

6

18

Kanslist............

Ao 15

5

2

9

2

4

22

Kanslist............

Af 9—

5

1

7

4

4

21

Ae 13

Summa kanslist-

personal

11

5

25

6

*14

61

Biträdespersonal

Kansliskrivare......

A 11

2

4 (1)

2

16

i

25

Kontorist ..........

A 9

3

2

15 (9)

1

12

i

34

Kanslibiträde ......

A 7

8

6

19 (12)

5

21

4

63

Kontorsbiträde......

Af 2—

13

9

18 (12)

9

15

8

72

Ao 5

Summa biträdes-

personal

24

19

56 (34)

17

‘64

14

194

Exp. vaktpersonal

Materialförvalt.....

Ao 10

1

1

Förste exp.vakt ....

Ao 9

1

1

Exp.vakt ..........

Ao, Ae 7

13

13

Summa exp.vakt-

personal

15

15

1 1 förste kanslist samt 12 kansliskrivare i Ae 11, 4 kontorister i Ae 9, 17 kanslibiträden i Ae 7 och
4 kontorsbiträden i reglerad befordringsgång är avsedda för arbete med allmänna tilläggspensioneringen.
Siffrorna inom parentes anger taxeringsassistenternas biträden.

00

rf»-

Bilaga 9

Sammanställning över utbyggnadstakt vid överståthållarämbetets skatteavdelning från och med budgetåret

1963/64 (enl. dep. förslag)

Personal

Lönegrad

Personal-plan,
gällande
för budget-året

1962/63

1963/64

+ -

1964/65

+ -

1965/66

+ -

1966/67

+ -

1967/68

+ -

1968/69

+ -

S:a

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Chefstjänstemän och mera kvalificerad

personal

Skattedirektör......................

Bo

4

i

Förste taxeringsintendent............

Bo

3

i

Förste assessor......................

Bo

1

i

Taxeringsintendent..................

Bo

1

6

—

2

—

2

Taxeringsintendent..................

Be

1

1

—

1

—

1

Revisionsintendent..................

Bo

1

1

Biträdande taxeringsintendent ......

Ao

27

1

+

5

+

5

Biträdande revisionsintendent........

Ao

27

+

1

+ i

+

2

Assessor............................

Ao

27

3

Assessor............................

Ao

25

+

1

+

1

Byrådirektör........................

Ao

25

+

1

+

1

Byrådirektör........................

Ae

25

+

1

+

1

Förste taxeringsinspektör............

Ao

25

9

—

5

—

5

Förste taxeringsrevisor..............

Ao

25

3

Förste taxeringsinspektör............

Ag

25

1

—

1

—

i

Forste taxeringsinspektör............

Ao

23

14

—

7

—

7

Förste taxeringsrevisor..............

Ao

23

10

+

3

+ 4

+ 3

+

10

Förste byråsekreterare ..............

Ao

23

1

+

3

+

3

Förste taxeringsinspektör............

Ao

21

13

—

9

—

9

Förste taxeringsrevisor..............

Ao

21

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

2

1 3

4

5

6

7

8

9

10

Ao

21

2

+

1

+

1

Ao

19

13

—

13

—

13

Af

17-

14

—

10

—

10

Ae

19

Af

17-

2

+

3

+

2

+

6

Ae

19

Summa

107

—

32

+

7

+

5

+

i

—

19

Ao

19

2

+

1

+

1

+

2

+

2

+

i

+

7

Ao

17

18

-

1

+

3

+

3

+

7

+

6

+

5

+

23

Summa

20

+

3

+

4

+

9

+

8

+

G

+

30

Ao,

Ae

19

4

+

2

+

6

+

6

+

14

Ao

15

6

+

4

+

4

+

4

+

4

+

16

Af

9—

9

+

12

+

12

Ae

13

Summa

19

+

12

+

4

+

4

+

6

+

10

+

6

+

42

Ao,

Ae

11

10

+

6

+

1

+

1

+

1

(1)

+

9

Ao,

Ae

9

11

+

8

(1)

+

1

(1)

+

2

(2)

+

4

(3)

+

4

(2)

+

4

+

23

Ao,

Ae

7

37

+

16

(6)

+

4

(1)

+

1

(1)

+

2

(1)

+

2

(2)

+

1

(1)

+

26

Af

2—

70

—

5

+

1

(1)

+

1

(1)

+

1

(1)

+

2

(2)

+

2

(2)

+

2

Ao

5

Summa

134

4-

25

+

6

+

4

+

8

+

9

+

8

+

60

Ao

10

1

Ao

9

+

i

Ao,

Ae

7

14

—

i

Summa

15

Totalsumma

295

+

5

+

20

+

17

+

24

+

27

+

20

+

113

Förste byråsekreterare
Taxeringsinspektör
Amanuens............

Taxeringsrevisor......

Taxeringsassislenter

Förste taxeringsassistent
Taxeringsassistent .

Kanslislpersonal

Förste kanslist..

Kanslist........

Kanslist........

Biträdespersonal

Kansliskrivare ..

Kontorist ......

Kanslibiträde ..
Kontorsbiträde..

Expeditionsvaktpersonal

Materialförvaltare .....

Förste expeditionsvakt .
Expeditionsvakt.......

Oo

CJI

Siffrorna inom parentes avser taxeringsassistenternas biträden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll.......................... 1

Författningsförslag .......................................... 2

I. Inledning .............................................. 3

It. Nuvarande taxeringsorganisation i Stockholm .............. 5

Taxeringsavdelningen .................................. 5

Allmänna avdelningen.................................. 11

III. överståthållarämbetets förslag till ny organisation vid skatteavdelningen
............................................ 12

Topporganisationen inom taxeringsavdelningen .......... 16

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i övrigt i

första instans ........................................ 20

De lokala taxeringskontoren och bolagstaxeringskontoret . . 22

Revisionskontoret .................................... 24

Biträdespersonal å taxeringsavdelningen utom varuskatte kontoret

och ATP-detaljen .............................. 26

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i övrigt

i första instans ...................................... 27

Taxeringskontoren och förste taxeringsintendentens expedition
............................................ 28

Revisionskontoret .................................... 30

Varuskatteko ntoret .................................... 30

ATP-expeditionen samt tilläggspensioneringens administration
i övrigt .......................................... 32

Prövningsnämndens kansli.............................. 33

Kupongskattekontoret .................................. 35

övriga frågor.......................................... 36

övergängsanordningar .................................. 37

IV. Statskontorets utlåtande .................................. 40

Taxeringsorganisationen i första instans ................ 40

Revisionskontoret .................................... 41

Varuskattekontoret .................................... 41

Taxeringsavdelningen i övrigt (taxeringskontoren) ........ 42

Biträdespersonalen å taxeringsavdelningen .............. 42

Taxeringsassistentorganisationen samt taxeringen i första

instans ............................................ 42

Revisionskontoret .................................... 43

Topporganisationen inom taxeringsavdelningen .......... 43

Prövningsnämndens kansli .............................. 44

Kupongskattekontoret .................................. 44

V. Remissyttrandena ........................................ 45

Vi. Departementschefen ...................................... 65

Kungl. Maj:ts proposition nr 99 år 1963

87

[Bilagor

Bilaga 1. Personal å överståthållarämbetets skatteavdelning enligt
ämbetets förslag vid indelning till tjänstgöring på olika

detaljer per den 15 oktober ........................ 74

Bilaga 2. överståthållarämbetets förslag till indelning i 3 lokala

taxeringskontor .................................... 76

Bilaga 3. överståthållarämbetets förslag till topporganisation å

taxeringsavdelningen ................................ 77

Bilaga 4. Av överståthållarämbetet föreslagen utbyggnadstakt från

och med budgetåret 1963/64 ........................ 78

Bilaga 5. Chefstjänstemän och mera kvalificerad personal vid överståthållarämbetets
skatteavdelning (enl. dep. förslag) .. 80

Bilaga 6. Taxeringsassistenter och kanslistpersonal vid överståthållarämbetets
skatteavdelning (enl. dep. förslag) ........ 81

Biträdespersonal vid överståthållarämbetets skatteavdelning
(enl. dep. förslag) ............................ 81

Bilaga 7. Chefstjänstemän och mera kvalificerad personal vid
överståthållarämbetets skatteavdelning vid full utbyggnad
(enl. dep. förslag) .................................. 82

Bilaga 8. Taxeringsassistenter, kanslist-, biträdes- o. expeditionsvaktpersonal
vid överståthållarämbetets skatteavdelning
vid full utbyggnad (enl. dep. förslag) ................ 83

Bilaga 9. Sammanställning över utbyggnadstakt vid överståthållarämbetets
skatteavdelning från och med budgetåret 1963/

64 (enl. dep. förslag) ................................ 84

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630308