Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

Nr 97

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statsbidrag till
kvälls gymnasier för vuxna; given Stockholms slott den
8 mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till betänkandet »Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet»
(SOU 1962: 5) framlägges förslag om statsbidrag till kvällsgymnasier för vuxna.
Bidrag förutsättes i första hand kunna utgå till kommun men under vissa förutsättningar
även till studieförbund som huvudman. Bidrag föreslås utgå med
79% av ett bidragsunderlag, utgörande verkliga kostnader för ersättning till
föreståndare och lärare. Som villkor för statsbidrag till kommun föreslås skola
gälla att undervisningen blir avgiftsfri. Kostnaderna för verksamheten, bortsett
från utgifter för studiehjälp, har för nästa budgetår beräknats till 760 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 97

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
mars 1963.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,

Skoglund, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Asp LING.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen för
ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, följande.

Vid anmälan i årets statsverksproposition (bil. 10, punkten 125) av anslaget
Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. anmälde jag min avsikt att föreslå
Kungl. Maj:t, att proposition angående statsbidrag till kvällsgymnasier
skulle föreläggas 1963 års riksdag och förordade, att i avvaktan härpå medel
skulle beräknas för ändamålet.

Studiesociala utredningen framlade i sitt betänkande »Vidgad vuxenutbildning
på gymnasiestadiet» (SOU 1962: 5) även förslag angående kvällsgymnasier för
vuxna. Sedan utredningens förslag i denna del remissbehandlats, har jag ansett
det böra bli föremål för proposition till årets riksdag.

Då beredningen av dessa frågor numera avslutats, anhåller jag att få närmare
redogöra för desamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 24 oktober 1959 för utredning rörande studiesociala åtgärder
på den högre utbildningens område m. m. såsom sakkunniga ledamoten av riksdagens
första kammaren Olof Palme, sekreteraren i 1955 års universitetsutredning
Håkan Berg, dåvarande ordföranden i Sveriges förenade studentkårer, filosofie
licentiaten Lennart Bodström, ledamoten av garantilånenämnden Hans
Håkansson, ordföranden i Svenska träindustriarbetarförbundet Yngve Persson,
sekreteraren i Tjänstemännens centralorganisation, numera byråchefen Per-Erik
Rönquist samt direktören i Sveriges akademikers centralorganisation Bertil
Östergren. Åt Palme uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, som antagit benämningen studiesociala utredningen, har den
8 januari 1962 avlämnat betänkandet »Vidgad vuxenutbildning på gvmnasiestadiet»
(SOU 1962:5). Betänkandet har utarbetats av en särskild delegation
inom utredningen, kallad vuxenutbildningsdelegationen. Häröver har infordrade
utlåtanden avgivits av statskontoret, riksrevisionsverket, skolöverstyrelsen efter
hörande av rektor för läroverket för vuxna och rektor för statens kompletteringsgymnasium,
överstyrelsen för yrkesutbildning efter hörande av rektorerna
för de högre tekniska läroverken i Norrköping och Härnösand samt handelsgymnasiema
i Norrköping och Sundsvall, arbetsmarknadsstyrelsen, studiehjälpsnämnden
och gymnasieutredningen. Härjämte har yttranden avgivits av
Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund, stadsfullmäktige
i Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Uppsala, Örebro och Härnösand,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges industriförbund,
Svenska byggnadsindustriförbundet, Arbetarnas bildningsförbund (ABF), Tjänstemännens
bildningsverksamhet, Studieförbundet Medborgarskolan, Folkuniversitetet,
Högerns kvinnoförbund, Svenska landsbygdens kvinnoförbund, Folkpartiets
kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund, Högerns
ungdomsförbund, Svenska landsbygdens ungdomsförbund, Sveriges socialdemokratiska
ungdomsförbund, Brevskolan, Ilermods korrespondensinstitut, Nordiska
korrespondensinstitutet samt Sveriges förenade studentkårer. Slutligen har
Östersunds stad och Norrlandsförbundet, var för sig, inkommit med skrifter.

I anslutning till betänkandet »Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestadiet»
förelädes riksdagen i fjol vissa förslag angående vidgad vuxenutbildning (prop.
107; SU 124; Rskr 293).

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

Utredningens synpunkter och förslag
Nuvarande kvällsstudiemöjligheter m. m.

Studieformer och studiemål

Inledande redogörelse

Delegationen skiljer på två typer av kvällsskolor, nämligen dels sådana där
ämnena läses parallellt, dels sådana där de studerande koncentrerar sig på några
få ämnen under ett läsår, avslutar dessa och börjar med nya ämnen följande år.
Den förra typen är den ursprungliga. Det första statliga initiativet för vuxenutbildning
på det allmänbildande gymnasiets område togs genom inrättandet
fr. o. m. budgetåret 1938/39 av statens aftonskola, vilken förlädes till Kungsholmens
läroverk i Stockholm. Den inrättades på försök för att ge »äldre elever med
utpräglad studiebegåvning och studiehåg» tillfälle att avlägga real- och studentexamina.
Samma grupp tillhör det statsunderstödda Stockholms samgymnasium.
Därjämte finns Örebro aftonskola, som har Örebro stad som huvudman och vilken
åtnjuter statsbidrag med för närvarande 20 000 kr. per år. Denna skola, som
har gymnasium och realskola, står emellertid på gränsen till den grupp där
koncentrationsundervisning förekommer. Vid ytterligare några skolor finns möjlighet
att bedriva realskolestudier.

Den undervisningsform för vuxna, som utvecklats snabbast under senare år
och inom vilken det största antalet vuxna personer bedriver studier, är de s. k.
kvällsgymnasiema. Dessa tillämpar koncentrationsundervisning. Vid en del
av dessa skolor baseras undervisningen helt på muntlig undervisning, vid andra
bedrives en kombination av muntlig undervisning och brevskolestudier.

I de gymnasiala skolorna för ungdom har lärjungarna ett klart mål utstakat,
nämligen examen. Utbildningen läggs upp med detta mål i sikte. För de vuxna
är situationen ofta en annan. Många av dem vill självfallet avlägga en fullständig
examen men åtskilliga bedriver studier för att skaffa sig studentbetyg i ett
enstaka ämne eller i en grupp ämnen. Denna studieuppläggning har väsentligt
underlättats genom omläggningen av examinationsförfarandet, som gör det möjligt
att i stort sett ämne för ämne avlägga såväl studentexamen som läroverksingenjörsexamen.

Vid vissa utbildningsanstalter för vuxna, såsom statens aftonskola, läroverken
för vuxna och fackskolorna vid de högre tekniska läroverken, har studiegången
upplagts med slutexamen som mål, vid andra däremot på sådant sätt att
eleverna kan ha ett partiellt mål i sikte, t. ex. att genom studier i ett eller ett

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 97 år 1963

par ämnen vinna befordran inom sitt yrke. Detta gäller om de olika kvällsgymnasierna
och om brevskoleundervisningen. Av en undersökning, som företagits
vid de under skolöverstyrelsens överinseende stående kvällsgymnasierna i
Stockholm, Göteborg och Uppsala, framgår emellertid att 40 % av eleverna siktar
mot fullständig studentexamen.

Allmänbildande kvällsgymnasier

För närvarande är ett 25-tal allmänbildande kvällsgymnasier verksamma.
Drygt 20 av dem har som huvudman något av de tre studieförbunden Folkuniversitetet,
Tjänstemännens bildningsverksamhet och Medborgarskolan. På vissa
platser har kommunerna engagerat sig som huvudmän. Några enstaka gymnasier
har upprättats av privatpersoner. Endast ett fåtal av gymnasierna är av den storleken
att eleverna har möjlighet att läsa in en fullständig studentexamen. I allmänhet
ordnas 2—4 ämneskurser under ett läsår. I de fall då en person siktar
fram mot en fullständig examen uppskattar man studietiden till minst 3 ä 4 år.

Fyra av gymnasierna kan sägas konstituera en grupp för sig, nämligen Folkuniversitetets
gymnasier i Stockholm, Göteborg och Uppsala samt TBV:s gymnasium
i Malmö. Dessa står enligt beslut av Kungl. Maj:t under skolöverstyrelsens
överinseende och har rätt att förrätta viss examination (särskild prövning
och prövning i avslutade ämnen).

Kvällsgymnasier i kommunal regi fanns läsåret 1961/62 i Bollnäs och Östersund.
Folkuniversitetet är huvudman för gymnasierna på följande orter: Stockholm,
Göteborg, Uppsala, Linköping, Borlänge, Västerås och Uddevalla. Tjänstemännens
bildningsverksamhet har kvällsgymnasier i Malmö, Gävle, Ystad, Jönköping,
Eskilstuna, Halmstad, Norrköping, Karlskrona, Trollhättan, Hälsingborg
och Motala. Medborgarskolan har gymnasier i Härnösand, Sundsvall och
Umeå. Gymnasiet i Karlstad drivs av en kommitté, vari ingår representanter
från de båda sistnämnda bildningsförbunden. Dessutom fanns två privata kvällsgymnasier,
Heliskolan i Stockholm och Kvällsläroverket i Göteborg. Vid samtliga
gymnasier utom det sistnämnda har elever från kompletteringsgymnasiet
placerats.

Delegationen redovisar antalet elevplatser vid de allmänbildande kvällsgymnasier,
som samverkar med statens kompletteringsgymnasium, i följande tablå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

Antal gymnasiekurser och elevplatser hösten 1960 vid med statens
kompletteringsgymnasium samverkande kväUsgymnasier.

Ort	Antal kurser	Antal elev-platser
Stockholm:
Kvällsgymnasium ...........................	40	843
Heliskolan .................................	44	703
Göteborg ...............................	23	447
Uppsala ............................................	28	412
Malmö ......................................	10
Bollnäs ..................................	18	143
Västerås ......................................	7	88
Uddevalla ..............................	3	52
Gävle .................................	4	50
Linköping ..................................	5	44
Ystad ....................................	3	30
Karlskrona .....................................	2	30
Norrköping ...................................	2	27
Karlstad ..................................	3	26
Jönköping ....................................	2	23
Borlänge ...................................	3	2°
Umeå ..............................................	2
Härnösand .................................	2	15
Sundsvall ................................	1	10
Eskilstuna .......................................	1	9
Halmstad ..............................	1	7
Summa	204	ca 3 150

Merkantila kvällsgymnasier

Inom den merkantila sektorn är ett fåtal kvällsgymnasier verksamma. Genom
handelsgymnasieexamens hittillsvarande konstruktion har enligt delegationens
uppfattning förutsättningar saknats för en expansion motsvarande den som ägt
rum inom den allmänbildande och den tekniska kvällsgymnasieutbildningen.
Vissa merkantila kvällsgymnasier, bl. a. i Jönköping, Sandviken och Västerås,
har upphört efter ett eller ett par års verksamhet. Under läsåret 1960/61 var
sådana gymnasier verksamma i Ystad, Örebro och Östersund; på den sistnämnda
orten avslutades verksamheten med utgången av vårterminen 1961. Huvudmän
för gymnasierna har varit antingen kommun (Västerås och Örebro) eller TBV
(övriga orter). Antalet studerande uppgick under läsåret 1960/61 till 84. Gymnasiet
i Örebro, som är anknutet till Örebro yrkesskola, erhåller statsbidrag som
till deltidskurs vid yrkesskola.

Tekniska kvällsgymnasier

Under de allra senaste åren har, enligt delegationen främst som en följd av
införandet av teknisk privatistexamen, inrättats ett antal kvällsgymnasier för

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

teknisk utbildning. Dessa gymnasier är av två slag, dels sådana där undervisningen
bedrivs som en kombination av muntlig undervisning och korrespondensundervisning,
dels sådana där enbart muntlig undervisning förekommer.

Den förra typen av skolor fanns läsåret 1960/61 i Malmö, Stockholm och Åtvidaberg
(Hermods) samt i Göteborg, Oskarshamn och Stockholm (NKI). Det
totala elevantalet uppgick till inemot 350. För kvällsgymnasierna i Stockholm,
Göteborg och Malmö är korrespondensinstituten huvudmän för verksamheten,
för dem i Oskarshamn och Åtvidaberg däremot respektive kommun.

Den andra typen av kvällsgymnasier har tillkommit på initiativ av TBV och
finns i Malmö och Ystad. Antalet deltagare uppgick till ca 50.

Studietiden beräknas till omkring 5 år. Den muntliga undervisningstiden varierar
mellan 4 och 8 timmar per vecka.

Statens kompletterings gymnasium

I ett år 1952 avlämnat betänkande föreslogs bl. a. startande av särskilda statliga
kompletteringsgymnasier för dem som genom skolutbildning eller självstudier
nått en sådan nivå att enbart vissa kompletterande studier behövdes
för att inträde skulle vinnas vid universitet och högskolor (SOU 1952:29). I
proposition 158 till 1953 års riksdag föreslogs inrättandet av tre sådana gymnasier;
riksdagen biföll propositionen. Kungl. Maj.-t förordnade dock den 4 juni
1954 att tills vidare endast ett kompletteringsgymnasium i Stockholm skulle inrättas.
Gymnasiets första elever kunde påbörja sina studier i januari 1955. Efter
beslut vid 1959 års riksdag intages jämväl studenter med examen på allmän
linje eller latinlinje. Företräde skall lämnas student, som ämnar komplettera i
något eller några av ämnena matematik, fysik eller kemi. Kompletteringsgymnasiet
äger rätt att ordna kurser också utanför Stockholm.

Gymnasiets elever består följaktligen av saväl studenter som icke-studenter.
De senare skall ha avlagt realexamen och ha uppnått minst 18 års ålder. Konkurrensen
mellan de inträdessökande är stor. De i kompletteringsgymnasiet intagna
eleverna utgör mellan en fjärdedel och en tredjedel av samtliga kvällsgymnasiestuderande.

I stadgan för kompletteringsgymnasiet anges att gymnasiet i första hand skall
anlita till Stockholm eller annan ort förlagda och av skolöverstyrelsen godkända
kurser (s. k. främmande kurser). I den mån sådana kurser ej står till buds eller
då eljest särskilda skäl föreligger, kan gymnasiet ordna egna kurser. I praktiken
har detta skett endast i undantagsfall. Statens kompletteringsgymnasiums elever
placeras således regelmässigt vid främmande kurser. Sadana arrangeras för närvarande
på ett 25-tal orter av bildningsorganisationer eller kommuner och utgör
vad som av delegationen benämnes kvällsgymnasier. Kompletteringsgymnasiet
bestrider kostnaderna för sina elever, dvs. kursavgifter (i princip dock för högst
5 ämnen) och prövningsavgifter (cj för slutexamen). I de fall undervisningen är
en kombination av muntlig undervisning och korrespondensundervisning kan

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

kompletteringsgymnasiet emellertid bekosta endast avgifterna för den muntliga
undervisningen, dvs. den minst kostsamma delen.

Vid kompletteringsgymnasiet skall i princip ej avläggas fullständig studentexamen.
En elev kan därför endast få sina kostnader för högst fem ämnen
bestridda av statsmedel; självfallet kan därigenom den elev, som redan före intagningen
i kompletteringsgymnasiet har avlagt godkända särskilda prövningar
i ett flertal ämnen, under sin tid som elev vid kompletteringsgymnasiet avlägga
slutexamen. Detta förekommer också i viss utsträckning. Ett avsteg från den
principiella uppläggningen av kompletteringsgymnasiet har även skett därigenom
att elever, som önskar avlägga studentexamen och har möjlighet att bedriva
studier på dagtid, placeras vid det privata Enskilda gymnasiet i Stockholm.
Denna grupp av elever får samtliga terminsavgifter bekostade av kompletteringsgymnasiet.

Under budgetåret 1962/63 får i gymnasiet intagas högst 600 icke-studenter
och 170 studenter.

För att utröna studieresultaten hos icke-studenterna vid gymnasiet har delegationen
utfört en undersökning avseende dem som under läsåret 1957/58 antogs
som elever. Av drygt 300 intagna påbörjade inemot 30 aldrig några studier. Av
de Övriga hade inemot 30 % avlagt examen eller eljest uppnått sitt studiemål,
en dryg fjärdedel utan att ha uppnått studiemålet avlagt en eller flera godkända
muntliga prövningar, medan återstoden fördelade sig jämnt på ännu aktiva
elever vid gymnasier och sådana som lämnat skolan utan att avlägga någon
godkänd prövning.

Då kvällsgymnasierna står som kursanordnare och svarar för både undervisningen
och den pedagogiska och administrativa ledningen, utgör kompletteringsgymnasiet
mera en stipendieorganisation än en självständig utbildningsorganisation.
Gymnasiet har dock därutöver spelat en roll genom att initiativtagarna
till de lokala kvällsgymnasierna inför starten och även därefter samrått
med kompletteringsgymnasiets rektor om bl. a. undervisningens uppläggning.
Skolan har också kommit att fungera som en informationscentral i frågor
rörande utbildningsvägar för vuxna.

Rekrytering

Ålder sförhållanden. Vid läroverket för vuxna och de allmänbildande kvällsgymnasierna
ligger enligt delegationen medianåldern omkring 25 år. Vid aftonskolorna
med parallellundervisning (statens aftonskola, Stockholms samgymnasiums aftonundervisning,
Örebro aftonskola) är medianåldern omkring 22 år.

För de merkantila och tekniska utbildningsområdena, vilka dock i delegationens
undersökning domineras av handelsgymnasiernas 4-åriga kurs och de tekniska
fackskolorna, angives medianåldern för de studerande i första klass höstterminen
1960 till 20 respektive 22 år. Vid det merkantila kvällsgymnasiet i
Örebro var medianåldern 23—24 år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 196S

Civilstånd. Vid de kvällsgymnasier, där elevernas civilstånd undersökts, visade
sig de gifta eleverna utgöra omkring 40 % av samtliga. Flertalet av dessa hade
försörjningsplikt mot barn.

Rekryteringsområde. De studerande vid kvällsgymnasierna har med få undantag
sin hemort inom regionen närmast gymnasieorten.

Förvärvsarbete. Delegationen konstaterar, att det övervägande antalet av
eleverna vid kvällsskolorna har förvärvsarbete vid sidan av sina studier.

Studiekostnader och studiehjälp

Av betänkandet framgår, att kostnaderna för bedrivande av kvällsstudier fram
till studentexamen eller motsvarande fackgymnasieexamen är betydande, mellan
3 000 och 5 000 kr. i runda tal.

Variationen är stor mellan olika kvällsgymnasier i detta hänseende, beroende
bl. a. på variationer i fråga om elevunderlagets storlek samt förekomsten av
ekonomiskt stöd från kommunerna. Ett ganska stort antal kommuner, där
kvällsgymnasier finns, lämnar bidrag till verksamheten, främst i form av kostnadsfritt
upplåtna lokaler.

Möjligheterna till studiehjälp är ganska begränsade. Som framgår av den
föregående redogörelsen erhåller en del av kvällsgymnasieeleverna — mellan en
tredjedel och en fjärdedel av samtliga — studiehjälp via kompletteringsgymnasiet.
Vid kompletteringsgymnasiet intagen elev kan även få räntefritt lån och
stipendium enligt studiehjälpsreglementet. Elev, som ej är intagen vid kompletteringsgymnasiet
men som studerar vid kvällsgymnasium under skolöverstyrelsens
eller överstyrelsens för yrkesutbildning tillsyn, kan få räntefritt lån men
ej stipendium. Elev vid annat kvällsgymnasium kan ej erhålla studiehjälp annat
än via kompletteringsgymnasiet. Det anförda innebär, att eleverna vid kvällsgymnasierna
i betydande utsträckning måste finansiera sina studier själva,
främst genom förvärvsarbete vid sidan av studierna.

Behovet av förbättrade studiemöjligheter

Det finns enligt delegationens mening ett mycket betydande antal människor
med goda men outnyttjade förutsättningar för gymnasieutbildning inom de
åldersgrupper, som lämnade den traditionella skolåldern, innan gymnasieexpansionen
satte in på allvar. Delegationen uttalar vidare, att den brist på utbildad
arbetskraft, som kännetecknar dagens samhälle, till icke obetydlig del torde få
hävas genom vidgad utbildning inom de åldersgrupper, som redan är ute i förvärvslivet.

Delegationen framhåller, att ehuru flera av de skäl, som talar för en skyndsam
utbyggnad av vuxenutbildningen, efter hand kan få minskad aktualitet, så
torde dock på längre sikt vuxenutbildningen få en växande betydelse. Skälen

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

härtill utvecklas av delegationen med särskild hänsyn till de principer som är
vägledande för skolreformen och arbetsmarknadspolitiken.

Enligt delegationens uppfattning blir friheten att välja utbildningsväg starkt
beskuren, om elevens beslut ter sig definitivt och oåterkalleligt. För den enskilde
måste det finnas möjligheter att genom ett förnyat val, efter grundskolan, ändra
utbildningens inriktning. Delegationen anser därför, att skolsystemet bör organiseras
på sådant sätt, att det effektivt kan fånga upp människor som, efter
kortare eller längre tid i förvärvsarbete, vill utbilda sig vidare. Vuxenutbildningen
blir därmed ett viktigt komplement till skolreformen.

Delegationen framhåller också vuxenutbildningens nära samband med den
moderna, rörliga arbetsmarknadspolitiken. Denna söker att med olika metoder
underlätta och stimulera arbetskraftens anpassning till de snabba förändringarna
i samhälle och arbetsliv. Dess syfte är att avvärja arbetslöshet men också att
främja en ekonomiskt sett effektiv användning av arbetskraften och att göra
det lättare för den enskilde att byta yrke och arbete även vid mogen ålder.

Från arbetsmarknadens synpunkt bör enligt delegationens mening tyngdpunkten
i vuxenutbildningen förläggas till områden, där det föreligger särskild brist på
arbetskraft. Bristen på ingenjörer och tekniker utgör t. ex. ett starkt motiv för
att lägga speciell vikt vid fackgymnasiala studier, tekniska aftonskolor etc.

De förslag som delegationen framlagt har till syfte att i första hand förverkliga
följande mål:

1. En väsentlig och skyndsam förstärkning av utbildningskapaciteten på
gymnasiestadiet för vuxna, särskilt en förstärkning av den merkantila och tekniska
utbildningen.

2. En jämnare geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna för vuxna,
särskilt med hänsyn till Norrland.

3. En planmässig samordning av samhällets insatser på vuxenutbildningens
område.

4. En avgiftsfri undervisning vid statsunderstödda läroanstalter för vuxenutbildning.

5. En förstärkning av samhällets insatser för studiehjälp till de vuxna eleverna.

Vill man snabbt bygga ut gymnasieutbildningen för vuxna, bör enligt delegationens
uppfattning vuxenläroverk och kvällsgymnasier komma i första hand.
Dessa slag av läroanstalter har visat sig fylla angelägna utbildningsbehov, något
som icke minst visats genom kvällsgymnasiernas snabba expansion under de
senaste åren. Båda studieformerna uppvisar goda utbildningsresultat och de
kompletterar varandra på ett utmärkt sätt. Vuxenläroverket, som bygger på en
kombination av självstudier på hemorten och koncentrerad muntlig undervisning
under vissa perioder på en centralort, vänder sig i första hand till gles -

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963 11

bygdsbefolkningen. Kvällsgymnasierna däremot betjänar i huvudsak större befolkningscentra.

Delegationen förordar därför, att utbyggnaden under de närmaste åren i första
hand koncentreras till dessa två typer av läroanstalter.

1962 års riksdags beslut om en utbyggnad av vuxenläroverket i Norrköping
och om inrättande av en ny sådan skola i Härnösand har tidigare berörts.

Förslag om statsbidrag till kvällsgymnasier

Huvudmannaskapet

Delegationen framhåller, att kommunerna i dagens läge har ansvaret för den
lokala ledningen och planeringen av utbildningsväsendet och att därför en snabb
utbyggnad och stabilisering av vuxenutbildningen torde förutsätta att kommunerna
i ökad utsträckning engageras till aktivt medansvar även för denna del av
undervisningen. Därigenom kan också möjligheterna till samordning med övriga
delar av utbildningsväsendet lätt tillvaratagas.

Redan nu har enligt delegationen flera kommuner känt ett ansvar för vuxenutbildningen
på gymnasiestadiet och lämnat verksamt stöd. I några fall har
kommunen själv tagit initiativet till startande av verksamheten. I andra fall har
kommunerna kostnadsfritt upplåtit lokaler eller uthyrt dem mot en ringa ersättning
och i icke så få kommuner har direkta anslag lämnats till gymnasierna.

Delegationen uppfattar principiellt vuxenutbildningen som en samhällsuppgift,
vilken utgör ett nödvändigt komplement till ungdomens fostran och utbildning.
Samhället — stat och kommun — bör sålunda kostnadsfritt och i erforderlig
utsträckning ställa undervisningsresurser till förfogande för vuxnas lika
väl som för ungdomens utbildning. Vuxenutbildningens organisation bör vara
en integrerande del av den samhälleliga utbildningsorganisationen i stort. I princip
bör därför vuxenutbildningens pedagogiska och administrativa ledning handhas
av samma organ, som bär ansvaret för ledningen av skolväsendet i övrigt.
Vuxenläroverk och statliga eller statsunderstödda kvällsgymnasier bör därför
enligt delegationens mening stå under de kommunala skolstyrelserna, vilka däriigenom
ges det omedelbara ansvaret även för dessa skolformers ledning och
utveckling.

Delegationen finner beträffande huvudmannaskapet för kvällsgymnasieorganisationen
två huvudalternativ att välja mellan, nämligen antingen att utforma
dessa gymnasier som statliga institutioner eller att utforma dem som
kommunala skolor med statsbidrag. Delegationen framhåller, att inrättandet av
kvällsgymnasier i mycket hög grad måste bli beroende av lokala initiativ och
att verksamheten sannolikt till en början i mycket måste anpassas till lokala
förhållanden. Delegationen fäster emellertid också uppmärksamheten på det
faktum, att nästan samtliga nu verksamma kvällsgymnasier drivs av olika bild -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

ningsorganisationer. Det är enligt delegationens mening nödvändigt, att man
tillgodogör sig de erfarenheter som dessa bildningsorganisationer samlat.

Delegationen har funnit övervägande skäl tala för alternativet kommunala
kvällsgymnasier med statsbidrag. Den föreslår emellertid att det skall stå kommun
fritt att, om så befinnes lämpligt, överlåta den direkta ledningen av kommunalt
kvällsgymnasium till exempelvis bildningsorganisation, som driver kvällsgymnasieverksamhet
inom kommunen. Förutsättningen härför skall vara, att
ansvaret för verksamheten ytterst ligger hos kommunen och dess skolstyrelse
och att ifrågavarande bildningsorganisation driver verksamheten efter de riktlinjer,
som må angivas såsom villkor för statsbidrag. Ett sådant villkor bör vara,
att avgifter icke uttages av de studerande.

Statsbidragets utformning

Under den uppbyggnadsperiod som de senaste fem å sex åren kan sägas ha
utgjort för kvällsgymnasierna har det enligt delegationens uppfattning inneburit
icke oväsentliga fördelar, att det statliga stödet utdelats via kompletteringsgymnasiet.
Utbildningsorganisationen har därigenom haft en viss elasticitet.
Urvalet av elever till kompletteringsgymnasiet har varit gott. Möjligheten till
avgiftsbefrielse genom kompletteringsgymnasiet har inneburit en stimulans för
inrättande av nya kvällsgymnasier och en smidig form för statligt stöd till den
gymnasiala vuxenutbildningen.

Starka principiella betänkligheter kan emellertid enligt delegationens mening
anföras mot att uppdela eleverna vid samma skola i avgiftsbefriade och avgiftsbetalande,
särskilt när nu verksamheten vid kvällsgymnasierna nått en betydande
omfattning och en fortsatt uppbyggnad av dessa gymnasier planeras.
Delegationen finner starka skäl tala för att eleverna vid dessa skolor, liksom på
andra områden av utbildningsväsendet, behandlas likformigt i avseende på finansieringen
av undervisningskostnaderna.

Delegationen anser således, att undervisningen vid kvällsgymnasierna, liksom
vid de tekniska gymnasiernas speciallinjer, statens aftonskola, vuxenläroverken
och vid hela det reguljära skolväsendet för ungdom, skall vara helt avgiftsfri.
Denna avgiftsfrihet bör råda vid fackgymnasier såväl som vid allmänbildande
gymnasier och den bör gälla hela studietiden fram till examen.

Dessa krav leder enligt delegationens mening till, att det statliga anslaget bör
utdelas direkt till läroanstalterna i stället för till de enskilda eleverna. Väljer
man därvid ett statsbidrag av samma konstruktion och storlek som anslaget till
daggymnasierna är förutsättningen för avgiftsfrihet en aktiv medverkan från
kommunerna, i första hand i fråga om lokalkostnaderna. Delegationen anser det
emellertid självklart, att man inte av kommunerna kan kräva större insatser
för kvällsgymnasierna än för övriga gymnasier. Inte heller kan man enligt delegationens
uppfattning utforma stödet till kvällsgymnasierna så, att någon
gymnasietyp blir sämre tillgodosedd än de andra.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

Delegationens överväganden utmynnar i att allmänbildande, teknisk och
merkantil kvällsgymnasieundervisning bör likställas i statsbidragshänseende och
att statsbidrag bör utgå med 100 % av kostnaderna för lärarlöner och fortlöpande
pensionsavgifter. Därutöver föreslås bidrag utgå till täckande av kvällsgymnasiernas
administrationskostnader, vilka av delegationen beräknas till
drygt 10 % av de totala kostnaderna, exklusive lokalkostnader. Delegationen
har vid beräkningen av administrationskostnaderna tagit hänsyn till att det vid
varje kvällsgymnasium för närvarande finnes en studierektor eller kursföreståndare,
som för sitt uppdrag erhåller visst arvode. Delegationen utgår ifrån att
sådan ledning även i framtiden kommer att erfordras. Med hänsyn till de betydelsefulla,
bl. a. studierådgivande uppgifter, som kommer att åvila kursföreståndaren,
anser delegationen kostnaderna för föreståndarens avlöning vid statsbidragsberättigat
kvällsgymnasium böra i princip bestridas med statsmedel.

Delegationen föreslår, att statsbidraget, inklusive bidrag till administrationskostnader,
bör utgå med 112 % av ett bidrag sunderlag, omfattande faktiskt utbetalade
lärarlöner enligt gällande timtaxa jämte fortlöpande pensionsavgifter.
Det framhålles, att undervisningen vid kvällsgymnasierna för närvarande ombesörjes
av timlärare och att detta förhållande torde komma att bestå under det
förestående utbyggnadsskedet.

I fråga om nyupprättade allmänbildande gymnasier gäller som regel att vederbörande
kommun under de första åren har att bestrida samtliga kostnader för
gymnasiets drift. Delegationen har övervägt, om motsvarande regler i fråga om
kvällsgymnasierna bör gälla men funnit, att strikta regler i förevarande sammanhang
vore mindre lämpliga. De flesta existerande kvällsgymnasierna har i
allmänhet verkat under flera år, ehuru med annan än kommun som huvudman.
Vissa kommuner har också givit verksamt ekonomiskt stöd till kvällsgymnasierna.
Att under sådana omständigheter kräva en ytterligare prövotid, vore,
då det gäller de stora existerande kvällsgymnasierna, föga rimligt och skulle
icke innebära en stimulans för kommunerna till ett aktivt engagemang för
vuxenutbildningens utbyggande.

I fråga om mindre eller nyupprättade kvällsgymnasier, som inte uppfyller de
av delegationen i det följande föreslagna förutsättningarna för statsbidrag, bör
det emellertid enligt delegationens mening ankomma på vederbörande kommun
att genom ekonomiska insatser minska eller onödiggöra elevavgifter och bl. a.
därigenom ge gymnasiet en sådan omfattning och stadga, att gymnasiet efter en
uppbyggnadsperiod blir berättigat till statsbidrag. För dessa kvällsgymnasier
kommer således en viss tid att förflyta från gymnasiets inrättande till dess
statsbidrag utgår.

Delegationen har vidare övervägt, huruvida särskilda elevområden bör fastställas
för de statsbidragsberättigade kommunala kvällsgymnasierna. Härigenom
skulle gymnasiekommunen få rätt att av elevområdets övriga kommuner er -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

hålla ersättning för sina kostnader för undervisning av sistnämnda kommuners
kvällsgymnasieelever. Då emellertid lokalkostnaderna för kvällsgymnasiernas
verksamhet måste bli av mycket liten omfattning, har delegationen inte funnit
tillräckliga skäl föreligga för fastställande av elevområden.

Enligt delegationens förslag skall statsbidrag inte utgå för brevskoleundervisning
utan endast för muntlig undervisning. För närvarande finns ett fåtal
kvällsgymnasier, vid vilka undervisningen bedrivs som en kombination av muntlig
undervisning och brevskoleundervisning. Dessa skolor betecknas av delegationen
såsom en mellanform mellan kvällsgymnasier och vuxenläroverk. Statsbidrag
för den muntliga undervisningen bör enligt delegationens mening kunna
utgå även till denna typ av läroanstalter. I dylikt fall bör det dock stå kommun
fritt att av eleverna uppta avgift för i undervisningen ingående brevkurser.

Förutsättningar för statsbidrag

Tillkomsten av kvällsgymnasium med statsbidrag bör enligt delegationens
mening göras avhängig av ett kommunalt initiativ. Kommunen skall således
inge ansökan om statsbidrag, varöver länsskolnämnd och vederbörande överstyrelse
skall avge yttrande. Beslut om statsbidrag till kommunalt kvällsgymnasium
bör enligt delegationens mening fattas av Kungl. Maj:t.

Ett kvällsgymnasium bör för att erhålla statsbidrag vara av en viss storlek
för att kunna erbjuda eleverna tillräcklig studieservice. Om undervisning anordnas
endast i enstaka ämnen, begränsas elevernas möjligheter att fullfölja studierna
till en fullständig examen. Som allmän regel rekommenderar delegationen,
att vid ett allmänbildande kvällsgymnasium undervisning skall anordnas samtidigt
i minst fyra olika ämnen för att gymnasiet skall erhålla statsbidrag. För
de fackgymnasiala kurserna får en bedömning av frågan om minimiantalet ämneskurser
ske från fall till fall.

Delegationen förutsätter, att Kungl. Maj:ts beslut, att ett gymnasium skall
åtnjuta statsbidrag, skall gälla tills vidare under förutsättning att gymnasiets
omfattning inte understiger en viss i varje särskilt fall fastställd minimistorlek.
Om gymnasiet något läsår underskrider denna gräns, bör statsbidrag det oaktat
kunna utgå. Beslut härom bör för enstaka år, efter framställning av kommunen,
fattas av vederbörande centrala ämbetsverk — i förekommande fall i samråd
mellan de båda verken. På skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning
skall givetvis ankomma att följa kvällsgymnasiernas utveckling.

Ett arrangemang med kvällsundervisning i endast enstaka ämnen kan enligt
delegationens mening i många fall vara lämpligt. Sådana kvällsgymnasier torde
liksom hittills upprättas av lokala initiativtagare (kommun, studieorganisation
etc.). Det framhålles dock som angeläget, att eleverna får kännedom om att
garantier ej alltid kan lämnas för att undervisning kommer att ges fram till

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

fullständig examen. Om kvällsgymnasieundervisning första gången anordnas i
begränsad omfattning och sedan visar sig framgångsrik, bör den kunna utbyggas
till den omfattning, som gör det motiverat att gymnasiet erhåller statsbidrag.
Under uppbyggnadsperioden bör enligt delegationens mening kommunen genom
ekonomiska insatser bidra till att begränsa eller eliminera elevavgifterna.

Av de uppgifter, som delegationen erhållit från olika kvällsgymnasier, framgår
att deltagareantalet i de skilda ämneskursema kan variera kraftigt, i vissa fall
understiga 10, i andra fall överstiga 30.

Delegationen har ansett sig böra uppställa vissa minimi- och maximigränser i
fråga om antalet deltagare i kvällsgymnasiekurs, för vilken statsbidrag skall
utgå. Delegationen har därvid stannat för 12 respektive 26 deltagare. I fråga
om minimiantalet överensstämmer delegationens förslag med vad som gäller för
korrespondensgymnasium, där antalet elever i intagningsklassen ej får understiga
12. Maximigränsen har valts med hänsyn till att vid läroverket för vuxna
en klass får rymma högst 26 elever. Dispens föreslås kunna lämnas av respektive
överstyrelse, varvid bör beaktas att den enskilde elevens studiegång, så långt
möjligt säkras.

Betydande fördelar från både administrativ och pedagogisk synpunkt anser
delegationen vara att vinna vid en närmare samordning av allmänbildande och
fackgymnasial kvällsundervisning. Ett kvällsgymnasium bör således helst kunna
erbjuda såväl fackgymnasiala som allmänbildande utbildningsmöjligheter. Endast
två sådana kvällsgymnasier har hittills inrättats. I framtiden bör enligt delegationens
mening sådana skolor i ökad utsträckning komma till stånd.

Ett villkor för statsbidrag till kommunalt kvällsgymnasium föreslås vara att
kommunen utan kostnader för statsverket ställer erforderliga undervisningslokaler
till kvällsgymnasiets förfogande. Befintliga skollokaler bör emellertid kunna
utnyttjas för kvällsundervisningen, varför något nybyggnadsbehov ej anses vara
att räkna med enbart för denna undervisnings skull.

Kvällsgymnasiestudiernas uppläggning m. m.

Inträdeskrav. Kvällsgymnasierna representerar en speciell studieform, till
vilken främst personer, som under flera år icke bedrivit skolmässiga studier,
söker sig. Deras tidigare erhållna skolbetyg äger ofta inte längre giltighet. Många
av de inträdessökande har vidare endast ett partiellt mål i sikte. Endast en
mindre del av vuxeneleverna avser att avlägga fullständig examen.

Av dessa skäl finner delegationen det ej vara rimligt att strikt upprätthålla de
inträdeskrav, som gäller för gymnasierna för ungdom. Det är enligt delegationens
mening av vikt, att man från kvällsgymnasieledningens sida söker göra en
bedömning av den enskilde sökandens förutsättningar för studieformen i fråga.

Kungl. Majrts proposition nr 97 år 1963

För detta ändamål bör det vid varje kvällsgymnasium finnas en intagningsnämnd
om tre personer med uppgift att bedöma de sökandes förutsättningar att
genomgå den efterfrågade utbildningen. Intagningsnämnden bör bestå av gymnasiets
studierektor eller motsvarande samt två av skolstyrelsen utsedda ledamöter,
som äger förtrogenhet med studieformen.

Vid många kvällsgymnasier tillämpas en åldersspärr. Statens kompletteringsgymnasium
intar sålunda endast elever, som har uppnått eller före utgången av
det år, under vilket studierna avses börja, uppnår 18 år. Delegationen föreslår,
att samma ålderskrav i regel skall gälla för kommunala kvällsgymnasier.

Kurs- och timplaner. Delegationen framhåller, att undervisningen vid statsbidragsberättigat
kvällsgymnasium givetvis skall följa de för gymnasiereformen
i övrigt gällande kursplanerna. Timplanerna måste utformas under hänsynstagande
till att det är fråga om undervisning av vuxna. Under de år som kvällsgymnasieverksamheten
pågått har vissa riktlinjer härför utformats vid de olika
skolorna. Genom att vissa kvällsgymnasier för närvarande står under respektive
överstyrelses inseende har också förutsättningar för en viss normering av timplanerna
skapats. Arbetet härmed torde enligt delegationen komma att fortskrida
i och med att allt fler gymnasier blir statsbidragsberättigade. Delegationen
anser det dock inte vara alldeles nödvändigt att helt enhetliga timplaner
skapas. En viss frihet måste ges åt skolledningen att göra smärre förändringar,
vilka dock bör godkännas av respektive överstyrelse.

Examination. Några av de allmänbildande kvällsskolorna — gymnasierna i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala — har tilldelats viss examinationsrätt.
De har sålunda rätt att anställa särskild prövning och tentamen i avslutade
ämnen. Örebro aftonskola, som åtnjuter statsanslag, har däremot, vad gymnasiet
beträffar, ej erhållit denna rätt. Delegationen föreslår, att frågan huruvida
statsbidragsberättigat kommunalt kvällsgymnasium skall ha examinationsrätt
bör avgöras av Kungl. Maj:t från fall till fall och fristående från statsbidragsfrågan.

Central och regional ledning

Delegationen framhåller, att ett ansvar för vuxenutbildningen även bör åvila
skolmyndigheterna inom länen och på riksplanet. Det viktigaste därvid anser
delegationen vara, att de centrala organen, genom statsbidragsgivningen och
genom den allmänna tillsyn de har att utöva, söker stimulera en tillfredsställande
geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna och en rimlig fördelning
mellan allmänbildande och fackgymnasiala utbildningslinjer. Ett inordnande av
kvällsgymnasierna i undervisningsväsendet förutsätter också vissa riktlinjer för
verksamhetens organisation och bedrivande. Vidare bedömer delegationen det
vara nödvändigt att de centrala skolinstanserna beredes möjlighet att stå till
lokala initiativtagares tjänst för information om vuxenutbildning.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

Tillsynen över allmänbildande kvällsgymnasium förutsättes ankomma på skolöverstyrelsen
och tillsynen över fackgymnasium på överstyrelsen för yrkesutbildning.
Avses ett kvällsgymnasium meddela undervisning av såväl allmänbildande
som fackgymnasial karaktär, föreslås frågan om tillsynen skola avgöras
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall.

Utbyggnaden av vuxenutbildningen kräver enligt delegationens uppfattning,
att de båda överstyrelserna erhåller resurser för att dra upp riktlinjerna för
kvällsgymnasiemas fortsatta utveckling, att följa arbetet vid de skilda läroanstalterna,
att samordna deras verksamhet samt att stå till tjänst med informationer
till kommuner eller andra, som bedriver eller planerar att inrätta kvällsgymnasium.

För dessa arbetsuppgifter förordar delegationen inrättandet av två konsulenttjänster;
i kostnadsberäkningarna har ersättning till dessa upptagits med belopp
motsvarande löneklass A 26.

Den ene befattningshavaren avses handha de frågor, som sammanhänger med
kvällsgymnasieorganisationens utveckling, främst inrättande av statsbidragsbcrättigade
gymnasier. Denne tjänsteman skulle således ha uppgifter av planerings-
och organisationskaraktär.

Den andre befattningshavaren avses handlägga undervisningsfrågor, inklusive
informations- och upplysningsverksamheten. Särskild vikt bör därvid fästas vid
de pedagogiska frågorna, som kursernas uppläggning, kursföljd, studierådgivning
m. m. Denne tjänsteman bör jämväl omhänderha kontakten med bl. a. bildningsorganisationerna,
med brevskolorna och självfallet med de statliga och statsunderstödda
läroanstalterna för vuxenutbildning.

För båda tjänsterna bör enligt delegationens mening gälla att deras innehavare
har att ansvara för såväl allmänbildande som fackgymnasial utbildning.
Kravet på samordning av vuxenutbildningen gör det synnerligen önskvärt, att
befattningshavarna kan följa utvecklingen inom samtliga gymnasieformer. Därmed
blir frågan om befattningshavarnas placering av underordnad betydelse.
Delegationen förordar, att den tjänsteman, som har att omhänderha planeringsoch
organisationsfrågorna, placeras vid skolöverstyrelsen, medan den tjänsteman,
som har att handlägga undervisningsfrågorna, placeras vid överstyrelsen
för yrkesutbildning.

Förslagens genomförande

Delegationen räknade i sitt betänkande, vilket framlades i januari 1962, med
att förslaget om statsbidrag till kvällsgymnasier skulle kunna genomföras delvis
under budgetåret 1962/63. Delegationen förklarade, att det fanns allmänbildande
kvällsgymnasier verksamma på mer än 20 platser i landet och
fackgymnasiala kvällsskolor på inemot 10 platser men att det icke torde vara
möjligt att med omedelbar verkan tilldela alla dessa statsanslag. Frågan om
statsbidrag borde enligt delegationens mening i varje enskilt fall bli föremål för

2 — Bihang till riksdagens protokoll 10G3. 1 samt. Nr 07

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

en noggrann prövning av skolmyndigheterna. Delegationen betraktade det emellertid
som angeläget, att statsbidrag i den utsträckning så vore möjligt kunde
utgå redan under budgetåret 1962/63 och försökte därför göra en bedömning
av möjligheten att införa det föreslagna statsbidraget för vissa skolor fr. o.m.
detta budgetår.

En grupp för sig bland samtliga kvällsgymnasier bildar enligt delegationens
mening de fem skolor inom den allmänbildande sektorn, som står under skolöverstyrelsens
inseende och som, med ett undantag, har viss examinationsrätt,
nämligen kvällsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Örebro.
Dessa utbildningsanstalter säges även vara dominerande i fråga om elevantalet.
Ungefär två tredjedelar av statens kompletteringsgymnasiums elevplatser beräknas
falla på de fyra förstnämnda skolorna. Delegationen ansåg, att dessa fem
skolor under budgetåret 1962/63 skulle kunna erhålla statsbidrag, försåvitt de
uppställda villkoren om huvudmannaskap, lokalupplåtelse och elevavgifter uppfylldes.

Inom den merkantila och tekniska sektorn är antalet gymnasier avsevärt
lägre. Några av dem — de tekniska korrespondensläroverken i Oskarshamn och
Åtvidaberg, det merkantila gymnasiet i Örebro — står under överstyrelsens för
yrkesutbildning inseende i och med att de har erkänts som deltidskurser vid
yrkesskola. Frågan på vilka orter statsbidragsberättigade tekniska kvällsgymnasier
bör upprättas anses vara komplicerad såtillvida som den måste bedömas
med hänsyn till förekomsten av specialkurser av tekniskt gymnasium
med aftonundervisning. Vilka skolor som skall tilldelas statsbidrag bör därför
enligt delegationens uppfattning bli föremål för ytterligare undersökning. Delegationen
har dock i kostnadsberäkningarna för budgetåret 1962/63 beräknat
medel för bidrag också till kvällsgymnasier med fackgymnasial utbildning.

Statens kompletteringsgymnasiums ställning

Delegationen framhåller, att om dess förslag genomföres, kommer statens
kompletteringsgymnasium att successivt reduceras. Förslagets genomförande
medför, att gymnasiet under de närmaste åren kommer att intaga tre olika elevkategorier,
nämligen studenter, icke-studenter, som vill bedriva dagstudier, samt
icke-studenter på gymnasieort, där kvällsgymnasium nu finns men statsbidragsberättigat
gymnasium ännu ej tillkommit.

Personer, som avlagt studentexamen men önskar komplettera matematik,
fysik eller kemi för att ägna sig åt matematisk-naturvetenskapliga studier, kan
för närvarande vinna inträde i kompletteringsgymnasiet. Delegationen har ansett,
att det inte ankommer på delegationen att bedöma denna del av kompletteringsgymnasiets
verksamhet. Delegationen förutsätter emellertid därför, att
studenter som regel ej bör intagas som elever vid statsbidragsberättigat kommunalt
kvällsgymnasium. Därest plats finnes vid sådant gymnasium, må dock

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

även student kunna intagas, dock endast under förutsättningen att statsverket
härigenom inte åsamkas några extra kostnader.

För närvarande bedriver ett 60-tal icke-studenter, inskrivna vid kompletteringsgymnasiet,
studier på dagtid vid Enskilda gymnasiet i Stockholm. Terminsavgifterna
bestrids av kompletteringsgymnasiet. Delegationen har avstått från
att närmare ingå på frågan hur statens stöd till vuxenelever, som önskar
studera på dagtid, skall utformas i framtiden. Denna fråga förutsattes bli föremål
för prövning inom gymnasieutredningen. Tills vidare bör därför kompletteringsgymnasiet
även fortsättningsvis kunna intaga sådana elever, dock ej i större
omfattning än som nu sker.

Under hänvisning till sitt förslag om att vissa kvällsgymnasier skall tilldelas
statsbidrag fr. o. m. budgetåret 1962/63 framhåller delegationen, att det vid
sådana gymnasier, som ej omedelbart tillerkänns statsbidrag, finns ett antal personer,
som, genom att de intagits som elever i kompletteringsgymnasiet, för närvarande
erhåller fri undervisning. Delegationen förordar, att kompletteringsgymnasiet
under en övergångstid av två år skall bestrida kurs- och examinationsavgifter
för de elever, som t. o. m. läsåret 1961/62 intagits som elever vid
ifrågavarande gymnasium.

Delegationen förordar även, att kompletteringsgymnasiet under samma tid
må, i den utsträckning som nu sker, kunna intaga nya elever vid redan etablerade
kvällsgymnasier utan statsbidrag. Däremot bör kompletteringsgymnasiet
som elever ej kunna antaga studerande vid kvällsgymnasier, som upprättats
efter utgången av budgetåret 1961/62.

Därest på en och samma ort ett kommunalt kvällsgymnasium med statsbidrag
skulle komma att upprättas vid sidan av ett redan existerande kvällsgymnasium,
bör enligt delegationens mening inte några nya elever av kompletteringsgymnasiet
placeras vid det icke statsbidragsberättigade gymnasiet.

Kostnadsberäkningar

Statsbidrag till kvällsgymnasier

Allmänbildande kvällsgymnasier. Därest samtliga nu existerande kvällsgymnasier,
som drives av kommun eller bildningsorganisation, skulle tillerkännas
statsbidrag enligt delegationens förslag, skulle kostnaderna härför komma att
uppgå till ca 1,3 miljoner kr. För budgetåret 1962/63 avsåg dock delegationens
förslag att bidrag skulle utgå endast till gymnasier i Stockholm, Göteborg.
Malmö, Örebro och Uppsala, därest vederbörande kommun uppfyllde de av delegationen
föreslagna villkoren i fråga om huvudmannaskap, lokalupplåtelse och
elevavgifter. Bidragsunderlaget för dessa fem kvällsgymnasier beräknades för
budgetåret 1962/63 till 714 000 kr., varför i statsbidrag skulle utgå 800 000 kr.
under detta budgetår.

Därest delegationens förslag förverkligas, föreslås anslaget till Örebro aftonskola
med 20 000 kr. per år bli reducerat med det belopp som nu beräknas för

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

gymnasiet vid skolan, enligt uppgift av skolöverstyrelsen i petita för budgetåret
1962/63 12 000 kr.

Tekniska kvällsgymnasier. Frågan om vilka tekniska kvällsgymnasier som
borde få statsbidrag fr. o. m. budgetåret 1962/63 ansåg delegationen böra bli
föremål för ytterligare undersökning. Av de nu existerande gymnasierna är det i
Malmö störst med för närvarande ca 150 elever, varför detta i första hand bedömes
böra komma i fråga för statsbidrag. För budgetåret 1962/63 beräknade
delegationen ett belopp av 100 000 kr. för bidrag till tekniska kommunala kvällsgymnasier.

Merkantila kvällsgymnasier. Inte heller i fråga om de merkantila kvällsgymnasierna
har delegationen framlagt förslag om vilka skolor som skall tilldelas
statsbidrag. Delegationen anser det emellertid kunna övervägas att medgiva
statsbidrag till gymnasiet i Örebro, till vilket redan nu utgår bidrag som för
deltidskurs vid yrkesskola, dock under förutsättning att kurserna anpassas till
kursplanerna för det 3-åriga handelsgymnasiet.

För budgetåret 1962/63 beräknade delegationen för bidrag till merkantila
kvällsgymnasier ett belopp av 75 000 kr. Samtidigt skulle medelsförbrukningen
under anslaget till kommunala yrkesskolor minska.

Kostnader för tjänster vid de båda
överstyrelserna

Kostnaderna för de båda föreslagna konsulenttjänsterna har av delegationen
beräknats efter löneklass A 26 och 1961 års löner till 62 000 kr. under budgetåret
1962/63. En viss ökning av omkostnaderna för de båda överstyrelserna förutses,
men ej av sådan omfattning, att en höjning av anslaget för budgetåret 1962/63
ansågs nödvändig.

Statens kompletteringsgymnasium

Avlöningar. Delegationen framhåller, att arbetsuppgifterna vid kompletteringsgymnasiet
kommer att reduceras, varför avlöningsanslaget bör minskas. Det
bedömes sålunda ej bli aktuellt för kompletteringsgymnasiet att ordna egna
kurser. Delegationen räknar även med en minskning av medelsbehovet för tillfällig
personal vid kompletteringsgymnasiets kansli. Sammanlagt uppkommer
enligt delegationens beräkningar en minskning av medelsbehovet för avlöningar
med 29 000 kr.

Omkostnader. Kostnaderna för kurs- och examinationsavgifter vid kompletteringsgymnasiet
påverkas också av delegationens förslag. Delegationen har utgått
från att några kursavgifter ej vidare kommer att utgå för icke-studenter i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Uppsala. Delegationen har dock antagit, att även
på dessa orter några i kompletteringsgymnasiet redan intagna elever kan fort -

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

sätta sina studier vid ej statsbidragsberättigat kvällsgymnasium. Fr. o. m. budgetåret
1964/65 beräknas kursavgifter för icke-studenter endast för personer som
bedriver studier vid Enskilda gymnasiet. Vad beträffar kursavgifter för studenter
har för budgetåret 1962/63 liksom för de följande åren i beräkningarna upptagits
de av rektor äskade beloppen.

Expensposten har av delegationen avvägts med hänsyn till elevantalet vid
gymnasiet.

Det sammanlagda medelsbehovet för omkostnader vid kompletteringsgymnasiet
beräknades av delegationen minska med 240 000 kr. budgetåret 1962/63.

Sammanfattning

I följande uppställning sammanfattas de av delegationen beräknade kostnaderna
för budgetåret 1962/63 vid genomförande av förslaget om bidrag till

kommunala kvällsgymnasier. statsbidrag till kvällsgymnasier: allmänbildande skolor ............	ökning 800 000	minskning 12 000
tekniska skolor ..................	100 000	-.
merkantila skolor ................	75 000	—
tjänster hos tillsynsmyndigheterna ...	62 000	—
statens kompletteringsgymnasium ...	—	269 000
nettokostnadsökning	756 000

Delegationen framhåller, att två tekniska kvällsgymnasier och ett merkantilt
kvällsgymnasium för närvarande erhåller statsbidrag som till deltidskurs vid
yrkesskola. Kostnaderna härför bortfaller vid genomförande av delegationens
förslag.

Studiehjälp

I proposition nr 107 år 1962 angående vidgad vuxenutbildning har i allt väsentligt
redovisning lämnats för delegationens förslag rörande förbättring av
studiehjälpen till vuxna elever, som bedriver gymnasie- eller realskolestuaier.
Vad delegationen i detta hänseende föreslog, och som våren 1962 godtogs av
Kungl. Maj:t och riksdagen, var att till vuxna gymnasie- eller realskoleelever
skulle under vissa förutsättningar utgå särskilda stipendier om högst 2 000 kr.
till gymnasieelever och högst 1 000 kr. till realskoleelever. Kretsen av stipcndicberättigade
föreslogs begränsad till dem som bedriver studier med sikte på avläggande
av studentexamen, handelsgymnasieexamen, gymnasieingenjörsexamen
eller — vid gymnasierna för vuxna — realexamen. För rätt till stipendium
föreslogs gälla att studierna skulle bedrivas vid statlig eller statsunderstödd
kommunal läroanstalt, avsedd för studier parallellt med förvärvsarbete. Stipendium
skulle icke utgå, förrän den studerande nått studiernas slutskede.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

Vad särskilt angår kvällsgymnasieelevernas ställning i studiehjälpshänseende
inhämtas av betänkandet följande.

Innebörden av begreppet »studiernas slutskede» för person, som vill uppnå
studentexamen, föreslås definierat så, att godkända prov (enligt reglerna för
privatistexamen) skall ha avlagts i samtliga ämnen utom dem, i vilka examinanden
har att undergå slutexamen. De som siktar mot en fackgymnasial examen
föreslås uppnå slutskedet, då godkända prov avlagts i samtliga ämnen utom sex.

Delegationen framhåller slutligen, att statens kompletteringsgymnasiums studerande,
av vilka det övervägande antalet bedriver studier på kvällstid, för närvarande
har tillgång till studiehjälpsnämndens lån och stipendier. De studerande
vid de statsunderstödda kommunala kvällsgymnasiema bör, enligt delegationens
mening, kunna erhålla samma förmåner som de studerande vid statens
kompletteringsgymnasium, då eljest en väsentlig försämring skulle uppkomma i
jämförelse med nuvarande förhållanden. Det bör dock icke vara möjligt att
samtidigt uppbära det föreslagna särskilda stipendiet och det stipendium, som
av studiehjälpsnämnden utdelas i samband med lån enligt studiehjälpsreglementet
§ 86. Däremot anser delegationen hinder inte böra föreligga mot att lån
utdelas för samma tidsperiod, för vilken särskilt stipendium utgår.

Den ökning av studiehjälpskostnaderna, som följer av delegationens förslag
om utbyggnad av vuxenutbildningsorganisationen och förbättring av studiehjälpen
uppskattades för budgetåret 1962/63 —■ vid genomförande av förslagen
nämnda budgetår — till omkring 200 000 kr. för de särskilda stipendierna,
25 000 kr. för övriga slag av stipendier och 100 000 kr. för lån. Av dessa belopp
torde endast en mindre del falla på kvällsgymnasiema.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

Remissyttranden

Remissinstanserna har genomgående intagit en positiv hållning såväl till delegationens
allmänna synpunkter på vuxenutbildningen som till huvuddragen av
dess konkreta förslag. I flera av yttrandena betonas att man betraktar detta
betänkande endast som en inledning till en reformperiod inom vuxenutbildningens
område.

Huvudmannaskapet för kvällsgymnasierna

Förslaget om att statsbidragsberättigat gymnasium skall ha kommun som
huvudman har tillstyrkts av statskontoret, gymnasieutredningen, stadsförbundet,
landskommunernas förbund, stadsfullmäktige i de städer som avgivit yttrande,
LO, Arbetarnas bildningsförbund, Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund,
Högerns ungdomsförbund, NKI-skolan, Sveriges förenade studentkårer
och Studieförbundet Medborgarskolan. Betydelsen av en nära samordning mellan
vuxenutbildning och övrig skolutbildning understrykes.

Flertalet av nämnda remissinstanser biträder även delegationens förslag om
rätt för kommun att överlåta den direkta ledningen av kvällsgymnasierna till,
exempelvis, en bildningsorganisation. Avvikande mening i detta hänseende uttalas
av LO och Arbetarnas bildningsförbund, som anser den kommunala skolledningen
mest lämpad att handha ledningen av denna skolform och samordna
den med övriga skolformer på ett ändamålsenligt sätt.

Skolöverstyrelsen förklarar sig dela utredningens uppfattning, att de lokala
skolstyrelserna bör känna ansvar för vuxenutbildningen i kommunen, och ifrågasätter,
om icke detta ansvar bör vara fastslaget i skollag. Detta behöver enligt
skolöverstyrelsen dock inte betyda, att skolstyrelsen måste stå som huvudman
för en kommuns kvällsundervisning. Är denna på ett betryggande och för eleverna
billigt sätt ordnad av en bildningsorganisation eller annan institution,
finns det enligt överstyrelsens mening inte anledning för kommunen att övertaga
verksamheten. Skall kommuner och ej privata organisationer få statsbidrag till
kvällsgymnasier, kommer inrättandet av ett kommunalt kvällsgymnasium att
medföra, att ett i kommunen tidigare existerande privat kvällsgymnasium med
stor sannolikhet måste nedlägga sin verksamhet, varvid kanske värdefulla erfarenheter
går till spillo.

I konsekvens med sin uppfattning i huvudmannaskapsfrågan anser överstyrelsen,
att initiativet till upprättandet av statsbidragsberättigade kvällsgymnasier
även bör kunna komma från privat håll. Därmed skulle icke följa att statsbidrag
automatiskt utginge, eftersom frågan om bidrag skulle prövas och göras
beroende av anslagsgivande myndigheters bedömning.

Kung!. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

Överstyrelsen anser, att den till kvällsgymnasierna knutna realskoleundervisningen
bör vara statsunderstödd.

Slutligen framhåller överstyrelsen, att anslag liksom hittills bör utgå till
Stockholms samgymnasiums aftonundervisning från anslaget Privatläroverk:
Bidrag till vissa privatläroverk.

I huvudsak samma uppfattning som skolöverstyrelsen framläggs av överstyrelsen
för yrkesutbildning, rektor vid statens komplettering sgymnasium, TCO,
Tjänstemännens bildning sverksamhet och Studieförbundet Folkuniversitetet.
Även NKI-skolan och Studieförbundet Medborgarskolan anser, att en möjlighet
bör hållas öppen för statsbidrag åt kvällsgymnasium med annan huvudman än
kommun.

Statsbidragets utformning

Förslaget att statsbidrag till kommunala kvällsgymnasier skall utgå med
112% av lärarlönekostnaderna tillstyrkes eller lämnas utan erinran av statskontoret,
skolöverstyrelsen, stadsfullmäktige i Göteborg, TJppsala och Örebro,
TCO, Arbetarnas bildningsförbund, Tjänstemännens bildningsverksamhet, NKIskolan
och Studieförbundet Medborgarskolan.

Stadsförbundet och Landskommunernas förbund framhåller som ett oeftergivligt
krav, att kvällsgymnasiernas kommunalisering kombineras med garantier
för att staten lämnar berörda kommuner en ersättning, som täcker de med driften
förenade kostnaderna. De i betänkandet redovisade kostnadsuppgifterna
anses inte vara av den art, att de möjliggör ett definitivt ställningstagande till
frågan vilken procentsats som statsbidraget rimligen bör fixeras vid. Förbunden
vill dock inte motsätta sig att bidraget tills vidare bestämmes till 112% av
bidragsunderlaget.

Att statsbidraget icke skall behöva föregås av ett inledningsskede då — såsom
vid vanliga allmänbildande gymnasier — något statsbidrag ej utgår, finner förbunden
självklart.

Stadsfullmäktige i Stockholm och Malmö finner sannolikt, att procentsatsen
bör höjas väsentligt, för att kommunernas administrationskostnader skall bli
täckta. Även rektor vid statens komplettering sgymnasium och Studieförbundet
Folkuniversitetet ger uttryck åt denna uppfattning. Rektor vid kompletteringsgymnasiet
uttalar i anslutning härtill följande.

Enligt min erfarenhet står och faller ett kvällsgymnasium med den insats,
som görs av studierektorn och övrig expeditionspersonal. Dessas personliga intresse
för och omsorg om eleverna spelar en avgörande roll för gymnasiets utveckling
och fortbestånd. De vuxna elevernas studiesituation är betydligt mer
komplicerad än yngre elevers och förutsätter en mycket omfattande studierådgivning.
Vikten av en sådan kan inte nog framhållas. Dessutom bör kursledningen
lägga ned stora ansträngningar på att genom broschyrer, tidningsartiklar
och personlig kontakt sprida kännedom om gymnasiet, så att verksamheten kan
vidmakthållas eller helst vidgas. Ett stort elevantal är nämligen helt naturligt

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

av betydelse för möjligheterna att erbjuda eleverna så många olika kurser, att
deras fortsatta studier kan säkras. I de fall kvällsgymnasiet har examinationsrätt,
ökas dessutom expeditionens arbete i hög grad av handläggandet av alla
ärenden i samband med prövningar. Även åtskilligt arbete, som i vanliga läroverk
utförs av lärare, kurator och vaktmästare, måste vid ett kvällsgymnasium
utföras på expeditionen. I dessa och liknande avseenden har ett omfattande och
värdefullt arbete nedlagts av olika kvällsgymnasieexpeditioner. Jag har vid
inspektionsresor kunnat konstatera, att kvällsgymnasiets personal tagits helt i
anspråk av de olika arbetsuppgifterna. Administrationen vid de olika kvällsgymnasierna
kan på intet sätt anses överdimensionerad utan måste tvärtom
byggas ut, om exempelvis fackgymnasielinjer och viss korrespondensundervisning
skulle införlivas med kvällsgymnasiernas studieplan.

Skolstyrelsen i Malmö framhåller, att behov av att tilldela annan person än
studierektorn en stor del av bestyret med studierådgivning sannolikt kommer
att yppa sig och att därför arvode till studierådgivare bör ingå i statsbidragsunderlaget
för kvällsgymnasierna.

Sveriges Industriförbund finner riktigt, att delegationen i sina beräkningar av
statsbidragsunderlaget utgått från att undervisningen skall bestridas av timarvoderade
lärare. Förbundet anser det nödvändigt, att kvällsgymnasieorganisationen
erhåller en sådan utformning, att dess omfattning snabbt och smidigt
kan förändras alltefter växlingar i elevunderlaget. Enligt förbundets mening bör
därför någon fast lärarstab icke knytas till kvällsgymnasierna utan all undervisning
bör — icke blott under utbyggnadsskedet — meddelas av timlärare.

Tjänstemännens bildning sv erksamhet anser, att staten bör stå även för materielkostnaderna
vid kvällsgymnasierna. Därigenom skulle dessa komma att åtnjuta
mer likartade ekonomiska villkor jämfört med vuxenläroverken.

LO, TCO, Högerns kvinnoförbund, Studieförbundet Folkuniversitetet, Brevskolan,
NKI-skolan och Hermods korrespondensinstitut anser, att statsbidrag
bör utgå även för kostnader för brevskoleundervisning.

Riksrevisionsverket, som framhåller det kommunala intresset av att bereda
kommunens vuxna invånare tillgång till vidgade utbildningsmöjligheter, tillstyrker,
att det för högre kommunala skolor gällande statsbidragssystemet tilllämpas
för bidragsberättigade kommunala kvällsgymnasier. Riksrevisionsverket
framhåller vidare, att därest avsikten är, att ordinarie eller extra ordinarie lärare
i läroämnen, som utöver full tjänstgöring å egen tjänst anlitas för undervisning
vid kommunalt kvällsgymnasium, skall för sistnämnda undervisning erhålla
timarvode såsom för tilläggstimmar enligt 5 § timlärarkungörelsen, bör detta för
undvikande av missförstånd komma till klart uttryck i de blivande avlöningsföreskrifterna
för ifrågavarande skolform.

Förutsättningar för statsbidrag

Vad delegationen föreslagit rörande avgiftsfrihet samt tillhandahållande av
lokaler såsom förutsättning för statsbidrag har icke föranlett några invändningar
i remissyttrandena. Dock har skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesut 3

— Dihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 97

Kungl. Maj:ts -proposition nr 97 år 1963

bildning uttalat sig för att mindre avgifter skulle kunna uttagas i vissa fall,
såsom då bildningsorganisation står som huvudman och statsbidraget ej kompletteras
med tillräckliga kommunbidrag.

Avvikande meningsyttringar har däremot framförts i fråga om delegationens
förslag om att kvällsgymnasium icke skulle vara berättigat till statsbidrag,
förrän det nått en viss storlek med avseende på antalet ämneskurser och antalet
deltagare i varje kurs.

Tillstyrkande yttranden i denna del har avgivits av statskontoret och Sveriges
förenade studentkårer.

Avvikande mening har framförts av rektor vid statens komplettering sgymnasium,
stadsfullmäktige i Stockholm, Malmö och Örebro, TCO, Arbetarnas
bildningsförbund, Tjänstemännens bildning sverksamhet, Studieförbundet Folkuniversitetet
och Studieförbundet Medborgarskolan.

Rektor vid statens komplettering sgymnasium uttalar, att med hänsyn till
svårigheten att upprätthålla vuxengymnasier av tillfredsställande omfattning i
andra än de största städerna bör statsbidrag kunna utgå även om ämneskursernas
antal är lägre än fyra och elevantalet understiger 12. Enligt rektor måste
dessa regler göras flexibla, så att de kan anpassas efter den lokala utformningen
av kvällsgymnasiet.

Stadsfullmäktige i Stockholm anser, att ett beslut från en kommuns sida om
att inrätta ett kvällsgymnasium bör underställas de statliga myndigheternas
prövning och att, därest behov härvid anses föreligga av det nya gymnasiet,
detta redan från början bör förklaras vara statsbidragsberättigat.

Stadsfullmäktige i Malmö anför bl. a. följande synpunkter på frågan om antalet
deltagare i kvällsgymnasiekurs.

De skäl, som anföres för en avgiftsfri utbildning vid kvällsgymnasiema, synes
övertygande. Den avgiftsfria undervisningen, som ju är frivillig, kan emellertid
innebära vissa problem. Sålunda är det tänkbart, att avbrytande av studierna
blir en vanligare företeelse och att därför villkoret för vidmakthållande av en
klass ej uppfylles. Med tanke härpå är det angeläget, att villkoren för bildande
av klass ej tillämpas rigoröst och att kvällsgymnasiets organisation göres tämligen
elastisk. En möjlighet till dispens måste tillskapas, och dispensgivningen
bör bli så generös, att den enskilde elevens studiegång så långt möjligt säkras.
Enligt uppgift från kvällsgymnasiet i Malmö skulle föreslagen minimigräns vid
en strikt tillämpning ha förhindrat att sju av nu pågående tolv kurser kommit
till stånd. Redan vid ett antal elever om 20—22 har vissa kurser delats av
schematekniska skäl. Det högsta lämpliga antalet elever i en kurs är i hög grad
beroende av vilket ämne som studeras. Vidare bör i detta sammanhang framhållas,
att möjligheten att snabbt nå ett studiemål befordras av ett ringa antal
deltagare i kursen i fråga. Om antalet deltagare i en kurs, som närmar sig studiemålet,
reduceras i sådan grad, att villkoret för kursens bestånd ej längre uppfylles,
synes det orätt att äventyra återstående elevers möjlighet att nå detta
mål. Villkoret för bildande av en grupp i vissa tillvalsämnen vid de allmänna
gymnasierna är minst 5 deltagare. Att för kvällsgymnasiernas del stipulera minst
12 deltagare synes orimligt, särskilt som kvällsgymnasiema kommer att ingå
som en del i den reguljära gymnasieutbildningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 är 1963

Stadsfullmäktige i Örebro tillstyrker minimiantalet 12 elever endast under
förutsättning att detta räknas på hela årskullen oberoende av linjeval samt att
en eventuell minskning av elevantalet under åren efter intagningen inte äventyrar
erhållande av fortsatt statsbidrag. Däremot förordas en viss sänkning av
maximiantalet, 26 deltagare. Den dispens från dessa regler, som delegationen
föreslår att respektive överstyrelse skall kunna lämna, bör i stället kunna lämnas
av länsskolnämnd.

TCO förordar, att statsbidrag skall kunna utgå till kommunalt kvällsgymnasium
även då detta har mindre omfattning än fyra ämneskurser med vardera
minst 12 deltagare. För att uppnå den önskvärda geografiska spridningen bör
bidragsgivningen från början inriktas på de medelstora och mindre orter, där
tillfredsställande utbildningsmöjligheter på gymnasial nivå saknas.

Arbetarnas bildningsförbund uttalar, att då det studiesociala stödet endast
utgår till elever vid statsstödda skolor, är det även ur de studerandes synpunkt
viktigt, att det statliga kursbidraget ges till samtliga kvällsgymnasier.

Tjänstemännens bildning sverksamhet befarar, att många kommuner, särskilt
de mindre, kan komma att ställa sig avvisande till kostnaderna för ett längre
uppbyggnadsskede utan säkerhet för att kvällsgymnasiet kan uppnå tillräcklig
storlek för statsbidrag; utredningens förslag kan därför i viss utsträckning verka
initiativhämmande.

Studieförbundet Folkuniversitetet framhåller, att dess kvällsgymnasier anser
sig moraliskt skyldiga att av hänsyn till eleverna driva underbemannade, ekonomiskt
icke bärkraftiga kurser. Det påpekas, att vissa kurser alltid samlar ett
relativt litet antal elever men att detta får uppvägas av andra, där tillströmningen
av elever är större.

Studieförbundet Medborgarskolan anser det böra noga övervägas, om inte
även enstaka ämneskurser kunde beviljas statligt stöd. Först då skulle enligt
förbundets mening den ifrågasatta studieservicen åt eleverna bli den bästa möjliga.
Det framhålles, att gränsen 4 ämnen i och för sig inte garanterar eleverna
någon fullständig examen.

Studiernas uppläggning m. m.

Skolöverstyrelsen ansluter sig till utredningens förslag till inträdeskrav vid
kvällsgymnasierna. Förslaget biträds också av Studieförbundet Medborgarskolan
och Tjänstemännens bildning sverksamhet.

Medborgarskolan anser dock, att dispensmöjligheter bör finnas. Studieförbundet
erinrar vidare om att kvällsgymnasierna enligt betänkandet utgör en
speciell studieform, till vilken främst personer, som under flera år icke bedrivit
skolmässiga studier, söker sig. Detta riktiga konstaterande borde, anser studieförbundet,
ha föranlett utredningen till ett resonemang inte bara kring inträdeskraven
utan också kring de faktiska inträdessvårigheterna för de vuxna eleverna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

Bristen på studievana och bristen på ämneskunskaper aktualiserar ett behov av
förberedande kurser före igångsättandet av de egentliga gymnasiestudierna.

Sveriges industriförbund finner starka skäl tala för att inträdeskraven vid
kvällsgymnasierna i görligaste mån hålles på samma nivå som vid gymnasierna
för ungdom. En uppmjukning av inträdeskraven kan enligt förbundets mening
få till följd, att klassavdelningarna i kunskapshänseende blir alltför ojämna, för
att undervisningen skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt.

Rektor vid statens kompletterings gymnasium framhåller beträffande delegationens
förslag om inrättande av en intagningsnämnd vid varje kvällsgymnasium,
att behov kan föreligga av ett dylikt organ även i andra avseenden. Vid
de större kvällsgymnasierna behöver studierektorn ett organ att samarbeta med,
när det gäller disciplin- och planeringsfrågor. Med hänsyn till svårigheten att
samla ett kvällsgymnasiums lärare till kollegier föreslås att det för nyssnämnda
ändamål vid varje större kvällsgymnasium skall finnas en nämnd bestående av
studierektorn och några erfarna lärare. Som sådan nämnd skulle eventuellt intagningsnämnden
kunna fungera, om den utökades något i förhållande till delegationens
förslag.

Skoldirektören i Stockholm uttalar, att vissa normer torde bli erforderliga för
en gränsdragning mellan å ena sidan studier, önskvärda eller nödvändiga för
bestämt yrke eller viss yrkesinriktning, och å andra sidan studier, som icke har
sådant syfte. För studier av sist antydd art bör jämväl framdeles hänvisning ske
till folkbildningsorganisationerna och brevskolorna. Det torde enligt skoldirektören
få ankomma på intagningsnämnden att i enlighet med centralt utfärdade
direktiv företaga erforderliga bedömningar i detta hänseende.

Vad delegationen anfört beträffande kvällsgymnasiernas tim- och kursplaner
har föranlett endast ett fåtal kommentarer. Stadsfullmäktige i Malmö anser det
angeläget, att, såsom delegationen föreslagit, skolledningen ges en viss frihet att
göra smärre förändringar i fastställda timplaner, bl. a. under hänsynstagande till
antalet elever i kursen.

Studieförbundet Folkuniversitetet framhåller att timplanerna vid dess kvällsgymnasier
är resultatet av en nödvändig kompromiss mellan pedagogiska och
ekonomiska synpunkter och anför vidare.

I regel har timantalet för de olika ämnena begränsats till det minsta möjliga,
eftersom eleverna hittills fått svara för hela kostnaden. I flera fall har elever
från olika linjer och grenar av ekonomiska skäl förts samman i en ämneskurs,
trots att alla pedagogiska skäl talat för en uppdelning på olika kurser. I vissa fall
har stödåtgärder måst vidtas för att hålla ihop kurser, där elevernas utgångslägen
varit mycket skiftande och deras studieförutsättningar varierat starkt.

Stor frihet måste ges den lokala skolledningen, när det gäller kurs- och timplaner.
Denna ensam har möjlighet att med någon säkerhet bedöma, vad som
med hänsyn till tillgängliga lärarkrafter och elevunderlagets sammansättning
kan betraktas som skäligt timantal för en kurs. Allmänpedagogiska skäl kan
ibland synas tala för en ökning av timantalet i vissa ämnen, men varje ökning
måste bedömas med hänsyn till de förvärvsarbetande elevernas välgrundade
önskemål att icke låsas så mycket av schemabunden undervisning, att deras
tid för hemarbete blir otillräcklig.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

Med de ändringar som följer av dess uppfattning i huvudmannaskapsfrågan
tillstyrker skolöverstyrelsen utredningens förslag om examination av kvällsgymnasieelever.
Kvällsgymnasierna bör dock enligt överstyrelsens uppfattning, efter
vederbörlig ansökan, kunna få full examinationsrätt.

Stadsfullmäktige i Örebro framhåller, att de allmänbildande kvällsgymnasierna
i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala har viss examinationsrätt men inte
rätt att anställa studentexamen (dimissionsrätt) medan Karolinska aftonskolan
i Örebro saknar bådadera. Stadsfullmäktige anser, att tidpunkten nu är
lämplig att pröva möjligheten att utöka kvällsgymnasiernas examinationsrätt
till att även gälla dimissionsrätt.

Central och regional ledning

Flertalet remissinstanser anser det viktigt, att den centrala ledningen och tillsynen
av kvällsgymnasierna tillföres goda personella resurser och tillstyrker
därför delegationens förslag om inrättande av två konsulenttjänster för detta
ändamål. I fråga om tjänsternas föreslagna placering vid skolöverstyrelsen respektive
överstyrelsen för yrkesutbildning råder däremot skilda meningar.

Statskontoret, skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning tillstyrker
den föreslagna placeringen av de båda tjänsterna.

Arbetarnas bildningsförbund och Studieförbundet Folkuniversitetet föreslår,
att de båda tjänsterna placeras vid samma ämbetsverk.

TCO uttalar, att utredningens förslag om inrättande av två konsulenttjänster
i vardera av de båda överstyrelserna för utbildningsväsendet inte garanterar en
tillräcklig samordning av verksamheten. TCO, som starkt understryker nödvändigheten
av en central ledning med goda resurser, föreslår, att till denna även
knytes ett rådgivande organ med representanter från bl. a. bildningsorganisationema.

Tjänstemännens bildningsverksamhet anser, att kvällsgymnasiernas organisation
och verksamhet förutsätter en samlad administrativ handläggning, som
under övergångstiden förslagsvis kan ske inom Statens kompletteringsgymnasiums
ram.

Rektor vid statens komplettering sgymnasium vänder sig mot förslaget, att
tjänsterna placeras i löneklass 26. För att de skall locka högt kvalificerade innehavare,
bör de enligt rektors mening ej bindas vid en särskild löneklass. Vidare
framhålles att då korrespondensundervisning i stor utsträckning ingår i vuxenutbildningen
på gymnasiestadiet, bör förslaget om inrättande av konsulenttjänster
sammanställas med brcvskoleutredningens förslag om konsulenttjänster för
handläggandet av frågor i samband med utnyttjandet av brevkurser inom skolväsendet.

NKI-skolan understryker, att det är viktigt, att åtminstone en av konsulenterna
är väl förtrogen med korrespondensundervisning och de olika studieformer
i vilka korrespondensundervisning ingår.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 97 år 1963

Riksrevisionsverket finner det icke tillräckligt styrkt, att en utvidgning av
vuxenutbildningens resurser kommer att medföra ökade arbetsuppgifter för
vederbörande överstyrelser i så stor omfattning, att behov av de föreslagna två
konsulenttjänsterna skulle uppstå. Den föreslagna löneställningen finner riksrevisionsverket
omotiverat hög i förhållande till nuvarande konsulenttjänster
hos de båda myndigheterna. Enligt verkets mening torde med inrättande av
ifrågavarande tjänster böra anstå, tills närmare erfarenhet vunnits i fråga om
arbetsbelastningen.

Förslagens genomförande

Mot delegationens förslag i vad avser genomförandet av dess förslag om
statsbidrag till kvällsgymnasier har ingen erinran uttalats utöver vad som framgått
av det föregående.

Statens kompletteringsgymnasiums ställning

Delegationens synpunkter beträffande kompletteringsgymnasiets ställning har
i flertalet remissyttranden lämnats utan kommentarer. Avvikande mening har
emellertid uttalats av skolöverstyrelsen, rektor vid statens kompletterings gymnasium
och Studieförbundet Folkuniversitetet.

Skolöverstyrelsen framhåller, att statens kompletteringsgymnasium i icke
obetydlig omfattning har kommit att fungera som ett centralt samordningsorgan
för kvällsgymnasierna. Överstyrelsen anser, att det de närmaste åren
icke blir fråga om någon avveckling av denna skola utan att den tvärtom torde
komma att fylla särskilt viktiga rådgivande och styrande funktioner.

Rektor vid statens kompletteringsgymnasium lämnar följande uppgifter rörande
kompletteringsgymnasiets hittillsvarande verksamhet.

Praktiskt taget alla kvällsgymnasier samverkar med statens kompletteringsgymnasium
och inspekteras av dess rektor, som dessutom tid efter annan kallar
dessas studierektorer till sammanträden på kompletteringsgymnasiet individuellt
eller i grupp. Vid sådana tillfällen diskuteras pedagogiska, administrativa och
ekonomiska frågor av gemensamt intresse. Bland större ärenden, som på detta
sätt behandlats gemensamt, kan nämnas utarbetande i samverkan med Folkuniversitetets
kvällsgymnasier av studieanvisningar i det allmänbildande gymnasiets
alla läsämnen liksom även en socialvetenskaplig enkät rörande de vuxnas
studiesituation. För finansieringen av den senare har erhållits bidrag från statens
råd för samhällsforskning. Kompletteringsgymnasiet ger vidare ut en broschyr,
som bl. a. innehåller upplysningar om alla med detta samverkande institutioner.
Dessutom bedriver både kompletteringsgymnasiet och kvällsgymnasierna en
mycket omfattande studierådgivningsverksamhet.

Den information, som de av studiesociala utredningen föreslagna konsulenterna
skall lämna, skall vara till hjälp för kommunerna eller andra, som driver
eller planerar att inrätta kvällsgymnasium. Beträffande den synnerligen viktiga
informationsverksamhet, som riktar sig till eleverna och allmänheten, ger inte
utredningen mycken vägledning. Hittills har kompletteringsgymnasiet bedrivit

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

en livlig studierådgivnings- och upplysningsverksamhet till tjänst för elever och
allmänheten i hela landet. Denna rådgivning har haft en omfattning, som utomstående
knappast kan göra sig en föreställning om. Om kompletteringsgymnasiets
verksamhet inskränkes eller avvecklas, uppstår svårigheter att skapa en
motsvarighet till denna studierådgivning.

Beträffande frågan om vilka elevkategorier som i fortsättningen avses skola
tagas in vid kompletteringsgymnasiet konstaterar rektor, att enligt delegationens
förslag skulle tre olika elevkategorier under de närmaste åren finnas vid kompletteringsgymnasiet,
nämligen studenter, icke-studenter, som vill bedriva dagstudier,
samt icke-studenter på gymnasieort, där kvällsgymnasium nu finns men
där statsbidragsberättigat gymnasium ännu ej tillkommit. Rektor anför vidare.

Vad den förstnämnda kategorien beträffar, förutsätter utredningen, att dessa
elever i regel ej bör hänvisas till statsbidragsberättigat kommunalt kvällsgymnasium.
Under vissa särskilda förutsättningar kan dock student hänvisas även
till sådant gymnasium. Detta förslag skulle enligt min mening alltför mycket
begränsa rektors handlingsfrihet, i all synnerhet som kompletteringsgymnasiets
stadga inte tillåter anordnandet av egna kurser enbart för studenter. Dessutom
finns för närvarande inga medel för ändamålet. Jag får därför föreslå, att inga
särskilda bestämmelser beträffande hänvisning av kompletteringsgymnasiets
studenter fastställs. Diskussionen av kompletteringsstudierna för studenter aktualiserar
följande frågor. Bör kompletteringsgymnasiet, om dess verksamhet
inte omedelbart avvecklas, endast inriktas på att erbjuda kompletteringsmöjligheter
för studenter? Bör gymnasiet få rätt att anordna egna kurser för att
garantera hög standard på undervisningen, om eventuellt inte främmande kurser
fyller måttet i kvalitativt hänseende (vilket ibland varit fallet)?

Om kompletteringsgymnasiet i Stockholm endast får sörja för — förutom
studenter — icke-studenter, som hänvisas till daggymnasium, måste gymnasiets
service gentemot dessa inskränkas, om det inte finns möjlighet att åtminstone
temporärt vid behov placera dem i aftonkurser. Jag föreslår därför, att dessa
elever även skall kunna tillfälligtvis hänvisas till kurser vid kvällsgymnasium.

Beträffande den tredje kategorien, dvs. de elever, som är intagna vid ej statsbidragsberättigade
kvällsgymnasier, föreslår utredningen, att dessa skall få
sina kurs- och examinationskostnader bekostade av kompletteringsgymnasiet
under en övergångstid av två år. Jag ansluter mig i huvudsak till detta förslag.
Då det emellertid är svårt att nu fastställa, hur lång tid som behövs för att
avveckla hela denna elevkategori, vill jag föreslå, att övergångstiden, om så
visar sig nödvändigt, kan få förlängas.

Rörande kompletteringsgymnasiets framtida ställning anför rektor slutligen
följande.

Utredningens förslag rörande kompletteringsgymnasiets ställning under de
närmaste åren gör kompletteringsgymnasiet till en ofullständig och bristfällig
institution med små möjligheter att ge tillfredsställande service. Denna konsekvens
kunde undvikas, om i stället kompletteringsgymnasiet under en övergångstid
finge fungera i full utsträckning och finge intaga ett avsevärt ökat
antal elever, till dess att samtliga till vuxenutbildningen hörande frågor penetrerats
av gymnasieutredningen eller en särskild delegation inom denna.

Frågan om kompletteringsgymnasiets framtid på lång sikt, bör ytterligare
utredas. Jag lutar dock åt den åsikten, att gymnasiet bör avvecklas och dess

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

olika uppgifter överföras på andra institutioner. I längden skulle gymnasiet
nämligen i och med utökningen av antalet vuxengymnasier troligen få en splittrad
karaktär, och det skulle bli vanskligt att hålla samman verksamheten. Jag
vill dock framhålla vikten av att de olika uppgifter, som nu ombesörjs av
kompletteringsgymnasiet — information till allmänheten, studierådgivning åt
elever, råd vid planering av kvällsgymnasier, bedömning av sökande, anordnande
av examination m. m. — övertages av därför lämpade personer och institutioner.

Sveriges förenade studentkårer framhåller att därest kompletteringsgymnasiet
successivt reduceras och studenter som regel ej skall kunna tagas in vid kvällsgymnasium
kommer studiemöjligheterna att beskäras för de studerande, som
önskar komplettera vissa ämnen, vilka icke ingått i den ursprungliga examen.
SFS framhåller, att de studenter som önskar komplettera sin studentexamen i
regel är sådana, som har för avsikt att bedriva naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
studier men som i den ursprungliga examen saknar erforderliga
förkunskaper. Mot bakgrund av det arbetsmarknadsläge som förväntas för humanister
är det synnerligen angeläget, att sådana omskolningsmöjligheter föreligger.
Av den anledningen anser SFS, att studenter bör beredas plats vid kvällsgymnasium.
SFS finner likaledes, att dessa bör åtnjuta samma studiestöd som
icke-studenter vid kvällsgymnasium.

Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund ifrågasätter, om inte man kan
gå ett steg längre än vad delegationen förordat och reducera — förutom statens
kompletteringsgymnasium — även verksamheten vid statens aftonskola. Några
bärande skäl för att vid sidan av ett kommunalt kvällsgymnasium upprätthålla
även aftonskolan liksom att ge Stockholms samgymnasium statsbidrag för dess
aftonundervisning finns inte enligt förbundets mening.

Studiehjälp till kvällsgymnasieelever

Delegationens förslag rörande studiehjälp till kvällsgymnasieelever tillstyrkes
helt eller i huvudsak av så gott som alla remissinstanser. Följande särskilda synpunkter
anföres.

Skolöverstyrelsen förutsätter att den föreslagna studiehjälpen kan utgå till
samtliga statliga eller statsunderstödda skolor vare sig de senare är kommunala
eller privata, dvs. även till elever vid Stockholms samgymnasiums aftonundervisning.

Rektor vid statens kompletteringsgymnasium föreslår, att även kvällsgymnasieelever,
som i avsikt att avlägga högre examina önskar komplettera sin tidigare
utbildning genom studium av enstaka ämnen, skall kunna åtnjuta det föreslagna
särskilda stipendiet eller lämpligt avpassad del därav.

Studiehjälp snämnden tillstyrker delegationens förslag rörande studiehjälp i
alla delar utom i ett avseende. Nämnden avstyrker bestämt delegationens förslag,
att möjlighet bör finnas att efter prövning av föreliggande särskilda om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

ständigheter utdela särskilt stipendium även tidigare under studietiden än inför
slutskedet av studierna.

Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund framhåller, att även hemarbetande
kvinnor kan behöva få ekonomisk hjälp inför examen, exempelvis för att kunna
anställa hemhjälp för tillsyn av barn under någon tid.

Studieförbundet Folkuniversitetet framhåller, att åtskilliga elever vid kvällsgymnasierna
inte avser att avlägga fullständig examen, vilket innebär att de
föreslagna villkoren för erhållande av särskilda stipendier utesluter en betydande
del av eleverna. Folkuniversitetet föreslår i stället en generell stipendiering av
samma omfattning som de natura- och statsstipendier, som för närvarande utgår
vid universiteten.

Gymnasieutredningen ifrågasätter, om icke särskilt stipendium borde kunna
utgå även till elever på treårig specialkurs av tekniskt gymnasium. Deras situation
blir i viss mån lik elever i vuxenläroverken, enär de måste ta ledigt från sitt
arbete under ca 40 veckor med därmed följande inkomstbortfall. Elever vid
vuxenläroverken beräknas behöva deltaga i muntlig undervisning i 33—35
veckor.

Svenska stadsförbundet och Svenslca landskommunernas förbund anser, att
alla möjligheter bör prövas att åstadkomma förbättrade studiesociala förhållanden
även för de korrespondensstuderande. Förbunden framhåller, att dessa ofta
tillhör en kategori, som av främst geografiska skäl ej når vare sig vuxenläroverk
eller kvällsgymnasier. De brevskolestipendier, som nu står de korrespondensstuderande
till buds, anser förbunden alltför små, enär de enbart täcker kurskostnaden.
De möjliggör däremot inte för de korrespondensläsande att i slutet
av studiearbetet ta ledigt från förvärvsarbete på samma villkor som föreslagits
för vuxenläroverkens och kvällsgymnasiernas elever. Samma uppfattning framföres
av Högerns kvinnoförbund, Folkpartiets kvinnoförbund och Hermods korrespondensinstitut.

Stadsfullmäktige i Örebro föreslår, att elever vid statsbidragsberättigat kvällsgymnasium
även skall kunna erhålla resebidrag, vars maximibelopp bör sättas
högre än för elever vid läroverk och högre kommunala skolor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

Departementschefen

Inledningsvis vill jag erinra om de principiella synpunkter på vuxenutbildningen,
som jag anförde i propositionen nr 107 till 1962 års riksdag angående
vidgad vuxenutbildning. Även de förslag, som framlägges i det följande, bör
betraktas som en etapp på vägen mot en organisation för utbildning av vuxna,
vilken i differentierade former kan tillgodose det växande behov av utbildning
som här kan förutses. Vad jag i det följande ämnar föreslå torde inte föregripa
utan väl sammanfalla med åtgärder i samma syfte, varom förslag i andra sammanhang
kan komma att framläggas.

Kvällsgymnasier har hittills upprättats på ett 30-tal orter, i flertalet fall med
ett studieförbund och i några fall med kommun som huvudman. Kvällsgymnasierna
i de största städerna har efter hand vuxit till betydande omfattning och
tillhandahåller numera kurser i alla ämnen på det allmänbildande gymnasiet.
I medelstora och mindre städer har det visat sig svårare att bygga upp en stadigvarande
kvällsgymnasieverksamhet av sådan omfattning, att eleverna kan
erbjudas ett fullständigt studieprogram. Utbyggnaden av kvällsgymnasiema
har hittills i stor utsträckning inriktats på det allmänbildande gymnasiets kurser,
medan däremot fackgymnasiala kvällskurser organiserats i ganska begränsad
omfattning. Sistnämnda förhållande torde söka sin förklaring bl. a. däri att
allmänbildande gymnasieutbildning öppnat dörren för fortsatta högre studier
på icke spärrade utbildningsvägar, att erforderliga materiella och personella
resurser lättare kunnat mobiliseras för allmänbildande gymnasieundervisning,
att kvällskurser på ett flertal orter redan funnits anordnade vid befintliga handelsgymnasier
och tekniska läroverk samt att statligt stöd endast utgått för
bedrivande av allmänbildande kvällsgymnasiestudier. Såsom delegationen framhåller
torde även utformningen av handelsgymnasieexamen haft en hämmande
effekt på intresset för denna utbildningsväg.

Statligt stöd för bedrivande av allmänbildande kvällsgymnasiestudier utgår
via statens kompletteringsgymnasium. Det sker i den formen att kompletteringsgymnasiet
årligen antager ett antal kvällsgymnasiestuderande såsom sina
elever, vilkas kurskostnader kompletteringsgymnasiet betalar, dock i högst fem
ämnen för varje elev. Med ställningen såsom elev vid statens kompletteringsgymnasium
följer vissa studiesociala förmåner, som utgår jämlikt studiehjälpsreglementet.
Avgörande för om en elev i konkurrens med andra sökande kan
vinna inträde vid kompletteringsgymnasiet är hans kunskapsmeriter och studielämplighet.

Den nämnda utformningen av det statliga stödet har haft den svagheten att
den försatt kvällsgymnasieelever i en så markant olika situation med avseende

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

på finansieringen av studiekostnaderna. Systemet har emellertid även haft vissa
fördelar. Det har kunnat komma den enskilda eleven till godo oberoende av om
han studerat vid ett stort, väl stabiliserat kvällsgymnasium eller vid ett mindre,
nystartat kvällsgymnasium, bestående av endast ett fåtal gymnasiekurser. På
grund härav och genom den samverkan som förekommit mellan kompletteringsgymnasiet
och kvällsgymnasiemas huvudmän har detta stöd inneburit en
smidigt verkande stimulans till igångsättande av gymnasiekurser på nya orter.

I åtskilliga fall har den igångsatta verksamheten kunnat stabiliseras och byggas
ut till alltjämt bestående kvällsgymnasier. I andra fall har kvällsgymnasiekurserna
byggts upp på ett ackumulerat studiebehov och har, sedan detta behov
tillgodosetts, förlorat underlag och så småningom upphört.

Vuxenutbildningsdelegationen framhåller, att en väsentlig och skyndsam utbyggnad
av vuxenutbildningen på gymnasiestadiet bör eftersträvas, särskilt i
vad gäller teknisk och merkantil utbildning. Vad delegationen härmed åsyftar
torde vara, dels att befintliga kvällsgymnasier bör vidmakthållas och vidareutvecklas,
dels att nya kvällsgymnasier omfattande även tekniska och merkantila
utbildningslinjer bör upprättas. Jag ansluter mig helt till delegationens uppfattning
härvidlag och finner det därför angeläget, att det genom statliga stödåtgärder
skapas ett starkare ekonomiskt underlag för den fortsatta utvecklingen av den
ifrågavarande utbildningsformen. Särskilt bör eftersträvas att vidga möjligheterna
till studier vid tekniska och merkantila kvällsgymnasier samt att uppnå en
jämnare geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna, framför allt med
hänsyn till Norrlands behov. Ett viktigt principiellt önskemål att beakta vid
utformningen av ett statligt stöd bör vara, att det kommer alla kvällsgymnasieelever
till del i lika mån, inte bara inom ett och samma kvällsgymnasium utan
oavsett om de studerar vid stora, väletablerade kvällsgymnasier i de större
städerna eller vid kvällsgymnasier av ringa omfattning på mindre orter.

Vid övervägandet av statsbidragsfrågan har jag funnit mig böra förorda, att
statsbidrag skall kunna utgå till kostnaderna för kvällsgymnasier enligt samma
procentsats som gäller i fråga om bidrag till högre kommunala skolor, dvs.
79 % av ett på visst sätt bestämt bidragsunderlag.

För den tekniska utformningen av det statliga stödet gäller det att finna
former, som är lämpligt avpassade såväl till de större, fast etablerade kvällsgymnasiernas
ställning och behov som till de behov, som representeras av
mindre, respektive ännu ej upprättade kvällsgymnasier, vilkas utveckling det är
önskvärt att främja.

Vad beträffar de befintliga, under nuvarande betingelser någorlunda väl konsoliderade
kvällsgymnasierna kan förutsättas, att ett statligt stöd i form av
årligt driftbidrag säkerställer verksamhetens bestånd och skapar förutsättningar
för en utvidgning av denna. Beträffande dylikt kvällsgymnasium bör det ankomma
på Kungl. Maj:t att på därom gjord ansökning fatta beslut i statsbidragsfrågan.
Det torde vara lämpligt, att dylikt beslut avser en viss tids -

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

period, vilken bör utlöpa och avlösas av en ny period vid en för alla ifrågavarande
kvällsgymnasier gemensam tidpunkt. Härigenom underlättas en återkommande,
samlad kontroll och bedömning av utvecklingen.

Möjligheten att komma i åtnjutande av ett statligt stöd blir naturligtvis av
särskilt stor betydelse, då det är fråga om att upprätta ett nytt kvällsgymnasium
liksom då det gäller att vidmakthålla och vidareutveckla en i begränsad omfattning
driven kvällsgymnasieverksamhet. Såväl huvudmännens vilja och förmåga
att starta och driva ett kvällsgymnasium som de presumtiva elevernas
benägenhet att söka sig till ett sådant gymnasium måste genom ett dylikt stöd
komma att påverkas i positiv riktning.

Viktigt är att stödet sättes in på ett tidigt stadium, eljest kan det förutsättas
att kvällsgymnasier inte kommer att upprättas på åtskilliga orter, där en sådan
åtgärd med hänsyn till hittillsvarande brist på utbildningsmöjligheter vore
särskilt angelägen. Det bör å andra sidan observeras, att man inte genom ett
statligt stöd kan skapa, vidmakthalla och utvidga ett kvällsgymnasium, om de
naturliga förutsättningarna härför är otillräckliga. Det anförda talar emot att
de här berörda kvällsgymnasierna förklaras statsbidragsberättigade i samma
ordning som de fast etablerade gymnasierna. I stället bör man eftersträva att
finna en bidragsform, som är anpassad till verksamhetens oprövade och begränsade
karaktär. Därvidlag erbjuder ett stöd i ungefär den form som hittills
lämnats via statens kompletteringsgymnasium en lämplig utgångspunkt. Det
borde sålunda ankomma på överstyrelserna att medverka vid anordnandet av
kvällsgymnasiekurser för vuxna och att, efter prövning av förutsättningarna för
verksamheten från fall till fall, medgiva bidrag till dylika kurser, uppgående till
79 % av de bidragsgrundade kostnaderna. Till skillnad från vad som för närvarande
gäller beträffande verksamheten vid kompletteringsgymnasiet borde
alltså de enskilda eleverna inte särskilt antagas såsom elever utan kurserna
borde godkännas för statsbidrag av skolöverstyrelsen och stå under dess tillsyn.
Om denna form av kvällsgymnasieverksamhet på någon ort utvecklades och
stabiliserades, borde detta efter något eller några års goda erfarenheter föranleda
ansökning till Kungl. Maj:t om upprättande av ett självständigt, statsbidragsberättigat
kvällsgymnasium.

De båda överstyrelserna bör ingående överväga denna tankegång och inkomma
med synpunkter och förslag rörande dess förverkligande.

I fråga om huvudmannaskapet har delegationen föreslagit, att endast kommun
skall kunna vara huvudman för kvällsgymnasium, till vilket statsbidrag
utgår. Samtidigt har från delegationens sida starkt understrukits, att ett samarbete
mellan studieförbund, som redan har en samlad erfarenhet av kvällsgymnasieundervisning,
bör komma till stånd, och att det direkta handhavandet
av verksamheten skall kunna överlåtas på studieförbund, förutsatt att det
formella huvudmannaskapet ligger hos kommun. Den principiella motiveringen
för delegationens inställning på denna punkt ansluter jag mig till. Liksom dele -

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 är 1963

gationen finner jag det således riktigt och angeläget, att kommunerna känner
ett ansvar för vuxenutbildning även i den ifrågavarande formen och ställer sina
resurser till förfogande för dess utveckling. Endast under denna förutsättning
torde det bli möjligt att skapa en kvällsgymnasieorganisation av erforderlig
omfattning och stabilitet. Jag finner det också mycket angeläget om än inte
oeftergivligt, att kvällsgymnasieundervisningen kan göras avgiftsfri, vilket också
det torde förutsätta ett kommunalt huvudmannaskap. Jag återkommer strax till
frågan om avgiftsfriheten.

Ehuru jag alltså delar delegationens principiella inställning i huvudmannafrågan,
finner jag det av praktiska skäl motiverat att förorda en viss modifikation
av delegationens förslag. Med hänsyn till den positiva inställning till vissa
studieförbunds insatser för kvällsgymnasieundervisningens utveckling, som delegationen
deklarerar och som jag delar, anser jag att studieförbund inte bör
utestängas från möjligheten att fungera som statsbidragsberättigad huvudman
för kvällsgymnasium. Jag tänker då på de fall, då studieförbund redan drivit
upp en verksamhet, som helt naturligt skulle bli statsbidragsberättigad enligt
delegationens förslag, därest kommun inträdde som huvudman.

Utgångspunkterna för mig, när det gäller förutsättningarna för att statsbidrag
skall kunna utgå till kostnaderna för kvällsgymnasierna är följande. Bidrag skall
i första hand utgå till kommun. Villkor för statsbidrag till kommun skall vara
att undervisningen är avgiftsfri. Statsbidrag kan endast utgå till en huvudman
på samma ort, således inte till konkurrerande gymnasier. Beslut om statsbidrag
skall fattas av Kungl. Maj:t på grundval av en kommunens framställning, som
innehåller redogörelse för kvällsgymnasieförhållandena på orten och i förekommande
fall för överläggningar och eventuella överenskommelser med studieorganisation,
som där driver kvällsgymnasium. I fall, då kommun i enlighet med
delegationens förslag avser att fungera som huvudman men överlåta den direkta
verksamheten till studieförbund, bör redogörelse lämnas för hur denna anordning
avses fungera. Liksom delegationen finner jag det värdefullt om sådan
samverkan kan komma till stånd.

Jag kommer så till det fall, då studieförbund bör kunna inträda som huvudman
och således erhålla statsbidrag. Förutsättningen härför bör enligt min mening
vara, att kommun och ett studieförbund gemensamt kommer till den uppfattningen,
att kvällsgymnasium lämpligen bör drivas av studieförbundet samt
att kommunen därvid åtager sig att ställa resurser till förfogande i sådan utsträckning,
att kvällsgymnasiet även i studieförbundets regi kan drivas utan
kostnad för eleverna eller i varje fall med låga elevavgifter. Jag räknar med
denna verksamhetsform i sådana fall, där studieförbund redan hunnit etablera
och med framgång driva ett kvällsgymnasium.

Statsbidrag bör beräknas på ett bidragsunderlag, omfattande kostnaderna för
löner till föreståndare och lärare vid kvällsgymnasium. Om det vid upprättandet
av kvällsgymnasium eller anordnandet av kurs i enstaka ämne visar sig nödvän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

digt eller med hänsyn till kostnadssynpunkter m. m. lämpligt att begränsa den
muntliga undervisningen och delvis ersätta denna med korrespondensundervisning,
bör kostnaden för korrespondensundervisningen kunna inräknas i bidragsunderlaget.
Härigenom skapas bättre förutsättningar för den synnerligen önskvärda
geografiska spridningen av studiemöjligheterna.

Vad delegationen uttalat beträffande inträdeskrav, kurs- och timplaner samt
examination ansluter jag mig i huvudsak till. Jag vill framhålla som särskilt
angeläget, att undervisningsplanerna utformas med beaktande av kvällsgymnasieelevernas
behov av studiehandledning och studierådgivning. Denna verksamhet
är av stor betydelse för studiernas inriktning, uppläggning och effektivitet.
Kvällsgymnasiernas undervisning måste även inrymma erforderlig förberedande
undervisning på förgymnasial nivå.

Vad frågan om studiehjälp beträffar vill jag erinra om att beslut rörande även
nu aktuella kategorier studerande fattades vid förra årets riksdag.

Jag biträder delegationens uttalande angående betydelsen av att de centrala
organen genom statsbidragsgivningen och sin allmänna tillsyn över verksamheten
söker stimulera en tillfredsställande geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna
och en rimlig fördelning mellan allmänbildande och fackgymnasiala
utbildningslinjer. Med hänsyn till att frågan om de båda överstyrelsernas
organisation är under omprövning, är jag emellertid ej beredd föreslå inrättande
av några nya tjänster för arbetsuppgifter sammanhängande med kvällsgymnasiernas
verksamhet. Jag förutsätter, att de båda överstyrelserna tills vidare
tillsammans med rektor för statens kompletteringsgymnasium liksom hittills
skall utöva tillsyn över denna verksamhet och i möjligaste mån främja dess fortsatta
utveckling.

Delegationen har föreslagit, att de allmänbildande kvällsgymnasierna i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Uppsala och Örebro, vilka står under skolöverstyrelsens
tillsyn, förklaras statsbidragsberättigade i en första omgång. Därjämte har föreslagits
att några tekniska respektive merkantila kvällsgymnasier samtidigt förklaras
berättigade till statsbidrag. Jag har ingen erinran häremot och förutsätter,
att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att på därom gjorda ansökningar av det
slag jag tidigare angivit pröva denna fråga.

I fråga om kompletteringsgymnasiets ställning och funktion kan jag i allt
väsentligt ansluta mig till vad delegationen anfört. Jag räknar inte med några
nämnvärda omedelbara förändringar i fråga om gymnasiets verksamhet. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att beträffande detta gymnasium utfärda
de nya bestämmelser, som visar sig behövliga för kompletteringsgymnasiets fortsatta
verksamhet. Vid övervägande av de förslag i detta hänseende, som skolöverstyrelsen
bör ingiva, bör överstyrelsen beakta vad jag nyss anfört rörande
eventuellt andra former för delar av den verksamhet som kompletteringsgymnasiet
nu bedriver.

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

Kostnaderna för statsbidrag till kvällsgymnasier för vuxna har jag i årets
statsverksproposition (bil. 10, p. 125) för budgetåret 1963/64 beräknat till
760 000 kr., vilket belopp upptagits under förslagsanslaget Bidrag till vissa
kommunala gymnasier m. m.

För kursavgifter för främmande kurser m. m. vid kompletteringsgymnasiet
har jag för nästa budgetår räknat med en kostnadsminskning av 200 000 kr.,
vilken beaktats vid beräkningen av medelsbehovet under förslagsanslaget Statliga
allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader i årets statsverksproposition (bil.

10, p. 122).

Vid bifall till av mig framlagda förslag om statsbidrag till kostnaderna för
kvällsgymnasier för vuxna torde kostnaderna härför få bestridas ur nyssnämnda
anslag till bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta att statsbidrag till kvällsgymnasier för vuxna
skall utgå i enlighet med av mig förordade grunder;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av mig angivna riktlinjer utfärda de bestämmelser
och fatta de övriga beslut, som fordras för genomförandet av
de av mig förordade åtgärderna.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Sahlin

Kungl. Maj:ts proposition nr 97 år 1963

INNEHÅLL

Sid.

Inledning................................................. 3

Utredningens synpunkter och förslag.................................. 4

Nuvarande kvällsstudiemöjligheter m. m............................ 4

Studieformer och studiemål .................................... 4

Rekrytering .................................................. 8

Studiekostnader och studiehjälp ......................... ‘....... 9

Behovet av förbättrade studiemöjligheter........................... 9

Förslag om statsbidrag till kvällsgymnasier.......................... 11

Huvudmannaskapet ....................... 11

Statsbidragets utformning...................................... 12

Förutsättningar för statsbidrag ................................. 14

Kvällsgymnasiestudiernas uppläggning m. m...................... 15

Central och regional ledning.................................... 16

Förslagens genomförande ...................................... 17

Statens kompletteringsgymnasiums ställning..................... 18

Kostnadsberäkningar .......................................... 19

Studiehjälp ...................................................... 21

Remissyttranden .................................................... 23

Huvudmannaskapet för kvällsgymnasierna....................... 23

Statsbidragets utformning...................................... 24

Förutsättningar för statsbidrag ................................. 25

Studiernas uppläggning m. m................................... 27

Central och regional ledning.................................... 29

Förslagens genomförande ...................................... 30

Statens kompletteringsgymnasiums ställning ..................... 30

Studiehjälp till kvällsgymnasieelever ............................ 32

Departementschefen ................................................. 34

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1963

630281