Kungl. Ma flis proposition nr 88 år 1963
1
Nr 88
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utbyggnad av
utbildnings- och forskningsorganisationen i JJmeå; given
Stockholms slott den 1 mars 1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
/ Ragnar Edenman
Propositionens huvudsakliga innehåll
På grundval av ett betänkande av 1962 års Umeåkommitté framläggs i propositionen
förslag om anordnande av matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig
utbildning och forskning i Umeå. Denna organisation förutsättes
successivt utbyggd. Två professurer — en i matematik och en i statistik —
föreslås inrättade fr. o. m. den 1 juli 1963.
Vidare föreslås att de medicinska, odontologiska, matematisk-naturvetenskapliga
och samhällsvetenskapliga utbildnings- och forskningsenheterna fr. o. m. den
1 juli 1963 gemensamt benämnes universitetet i Umeå.
Till driftkostnader för den föreslagna utbyggnaden äskas för budgetåret
1963/64 640 000 kr.
1 — Bihan g till riksdagens protokoll 1063. 1 samt. Nr SS
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1
mars 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Holmqvist, Aspling.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående utbyggnad
av utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå och anför därvid
följande.
I årets statsverksproposition, bil. 10, har Kungl. Maj:t på min hemställan
under punkten 213 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i
ämnet, för budgetåret 1963/64 beräkna
till Matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning och
forskning i Umeå ett belopp av 572 000 kr.
Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1963
3
I. Inledning
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 6 juni 1962 tillkallade chefen
för ecklesiastikdepartementet samma dag åtta sakkunniga med uppgift att verkställa
närmare utredningar och avgiva förslag angående fortsatt utbyggnad av
organisationen för högre utbildning och forskning i Umeå.
De sakkunniga,1 som antagit namnet 1962 års Umeåkommitté, har den 11
december 1962 framlagt delbetänkandet »Högre utbildning och forskning i Umeå»
(Ecklesiastikdepartementet 1962:9, stencilerat). I betänkandet föreslås, att utbyggnaden
av en matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildnings-
och forskningsorganisation i Umeå skall påbörjas budgetåret 1963/64.
Över betänkandet har yttranden avgivits av kanslern för rikets universitet
efter hörande av vederbörande universitets- och högskolemyndigheter, byggnadsstyrelsen,
länsstyrelsen i Västerbottens län efter hörande av stadsfullmäktige i
Umeå, Västerbottens läns landsting, Ingeniörsvetenskapsakademien, Sveriges
industriförbund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sveriges
förenade studentkårer (SFS) samt Svenska nationalkommittén för matematik.
1 T. f. avdelningschefen S. Moberg, ordförande, professorn L.-G. Larsson, professorn P. E. Lindahl,
byggnadsrådet Chr. Olrog, numera sparbanksinspektören M. Oredsson, professorn B. Rexed,
docenten L. Sköld och f. d. kanslerssekreteraren, kanslirådet G. Z. Topelius.
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1963
II. Högre utbildning och forskning i Umeå
A. Nuvarande organisation
Frågan om förläggning till Umeå av högre utbildning och forskning aktualiserades
under senare delen av 1940-talet. Som följd av ett beslut år 1951 tilldelas
numera Umeå stadsbibliotek det s. k. femte exemplaret av — i princip — alla
tryckta skrifter som framställs i Sverige. På denna grund har byggts upp ett
vetenskapligt bibliotek, vilket sedan ett antal år inrymmer även ett särskilt
medicinskt-odontologiskt bibliotek.
År 1953 framlade 1951 års tandläkarkommitté förslag (SOU 1953:36) om bl. a.
en odontologisk högskoleklinik förlagd till Umeå. I propositionen 1955:138 angående
ökad examination av tandläkare m. m. föreslog föredragande departementschefen,
att en till tandläkarhögskolan i Stockholm knuten odontologisk
läroanstalt skulle inrättas i Umeå fr. o. m. budgetåret 1956/57. Riksdagen godkände
detta förslag (SU 148, Rskr 326).
Vid den sålunda beslutade läroanstalten — benämnd tandläkarinstitutet i
Umeå — har fr. o. m. läsåret 1956/57 intagits 40 studerande per årsgrupp för
utbildning under tredje t. o. m. åttonde studieterminerna. Under såväl de båda
inledande som de båda avslutande terminerna har utbildningen varit anordnad
vid tandläkarhögskolan i Stockholm.
Enligt den av riksdagen godkända propositionen 1961:108 (SU 130, Rskr 328)
skall i Umeå meddelas undervisning även under tandläkarutbildningens två sista
terminer fr. o. m. läsåret 1963/64. Samtidigt skall institutet ombildas till en fullständig,
i förhållande till tandläkarhögskolan i Stockholm fristående läroanstalt
för odontologisk utbildning och forskning. Vidare skall utbildningskapaciteten i
Umeå ökas till 60 nyintagna studerande per år med början vid tredje terminens
utbildning höstterminen 1963.
Den prekliniska odontologiska utbildningen, som omfattar de två första studieterminerna,
beräknas kunna komma att meddelas i Umeå tidigast fr. o. m. läsåret
1965/66. Utöver de 40 tidigare anordnade utbildningsplatserna för umeålinjen
vid Stockholmshögskolan skall därför enligt beslut av 1962 års riksdag
(jfr propositionen 1962:1, bilagan 10) som ett provisorium fr. o. m. läsåret 1962/63
vid tandläkarhögskolan i Malmö anordnas ytterligare 20 prekliniska utbildningsplatser
per år för umeålinjen.
Till umeåinstitutet är ansluten en tandsköterskeskola vid vilken undervisningen
började höstterminen 1957. Fr. o. m. läsåret 1963/64 kommer även tandteknikerutbildning
att anordnas i Umeå i anslutning till den odontologiska läroanstalten.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
I propositionen 1963:1, bilagan 10, bär föreslagits, att för budgetåret 1963/61
erforderliga medel för den odontologiska utbildnings- och forskningsverksamheten
i Umeå samt för tandsköterske- och tandteknikerskolorna därstädes beräknas
under särskilda anslag till en tandläkarhögskola i Umeå.
I ett av 1955 års läkarutbildningsutredning utarbetat betänkande (SOU
1956: 34) diskuterades frågan om en till Norrland förlagd medicinsk läroanstalt.
Utredningsmajoriteten ansåg sig böra avstå från denna tanke. I en reservation
föreslogs emellertid, att en medicinsk högskola skulle komma till stånd i Umeå.
I propositionen 1957:91 förordade föredragande departementschefen, att en
ny medicinsk läroanstalt — avsedd för propedeutisk och klinisk undervisning —
skulle inrättas i Norrland. I valet mellan möjliga orter fann departementschefen,
att de starkaste skälen talade för läroanstaltens förläggning till Umeå.
En särskild beredning inom ecklesiastikdepartementet framlade hösten 1957
närmare utredning om en medicinsk högskola i Umeå. I propositionen 1957:188
anknöt departementschefen till beredningens utbyggnadsplan och föreslog att
den förordade högskolan skulle inrättas fr. o. m. budgetåret 1958/59. Riksdagen
beslutade i enlighet härmed (SU 179, Rskr 397).
Vid högskolan, som dimensionerades för en årlig intagning av 40 studerande,
meddelades från början enligt fastställd plan endast klinisk undervisning.
Fr. o. m. höstterminen 1962 innefattar undervisningen — likaledes enligt den
ursprungliga planen — även propedeutisk utbildning. Detta innebär, att den
medicinska undervisningen fr. o. in. tredje studieåret fram till licentiatexamen
därefter meddelas i Umeå. Den teoretiska utbildningen — under de båda första
studieåren — fullgör de studerande på andra orter.
Som en följd av riksdagens beslut 1961 och 1962 angående ökad utbildning av
läkare skall högskolans utbildningskapacitet höjas till 60 nybörjare per år i de
propedeutiska och kliniska ämnena fr. o. m. budgetåret 1964/65. Nyssnämnda
beslut innebär dessutom, att högskolan skall byggas ut till ett fullständigt medicinskt
lärosäte, omfattande även medicinsk-teoretisk undervisning för 62 studerande;
denna undervisning beräknas kunna börja under läsåret 1965/66 (jfr
propositionen 1961:108, SU 130, Rskr 328 samt propositionen 1962:104, SU 144,
Rskr 322).
Ett förslag om anordnande av socionomutbildning i Umeå framlades år 1961
av socionomutbildningskommittén. I propositionen 1962:1, bilagan 10, föreslog
chefen för ecklesiastikdepartementet, att ett socialinstitut skulle inrättas i Umeå
fr. o. m. budgetåret 1962/63. Förslaget godkändes av riksdagen (SU 73, Rskr 193).
Socialinstitutet i Umeå erhöll från början en intagningskapacitet av 70 studerande
per år. I särskild proposition till årets riksdag angående anslag för budgetåret
1963/64 till socionomutbildning har föreslagits, att antalet nybörjarplatser
fr. o. m. läsåret 1963/64 skall öka till 90 per år.
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1963
B. Vissa riktlinjer m. m. för fortsatt utbyggnad
1960 års riksdagsbeslut
Med anledning av vissa förslag i universitetsutredningens sjätte betänkande
(SOU 1959:45) framhöll chefen för ecklesiastikdepartementet i propositionen
1960:119 angående riktlinjer för utbyggande av universitet och högskolor m. m.,
att det från många synpunkter, icke minst lokaliseringspolitiska, vore lämpligt
och önskvärt, att i Umeå snarast utbyggdes en så fullständig utbildnings- och
forskningsorganisation som möjligt. I propositionen underströks, att det ej vore
nödvändigt att i Umeå bygga upp endast enheter av traditionell typ; tvärtom
skulle det vara en fördel, om man där sökte åstadkomma av vetenskapens utveckling
motiverade organisatoriska nybildningar.
Efter att ha berört frågorna om medicinsk och odontologisk utbildning och
forskning i Umeå uttalade departementschefen bl. a. följande.
Vad beträffar den av universitetsutredningen väckta frågan om matematisk -naturvetenskaplig utbildning och forskning i Umeå är det enligt min mening
lämpligt att, när det kan bli aktuellt att planera för en fullständig läkarutbildning
i Umeå, då även förbereda en därmed samordnad komplettering av utbildnings-
och forskningsorganisationen med centrala matematisk-naturvetenskapliga
ämnen.
I anslutning till frågan om upprättande av ett socialinstitut i Umeå yttrade
departementschefen i huvudsak följande.
Uppmärksamheten bör riktas även på den av utredningen väckta frågan om
en samhällsvetenskaplig utbildnings- och forskningsorganisation i Umeå. För att
få ett fullt tillfredsställande rekryteringsunderlag i fråga om lärarkrafter bör ett
socialinstitut kunna repliera på samhällsvetenskapliga ämnen. Det finns också,
såsom universitetsutredningen framhållit, ett sådant samband mellan samhällsvetenskaplig
utbildning och socionomutbildning, att för dessa två utbildningsgrenar
föreligger ett ömsesidigt intresse av att vara representerade på en och
samma ort.
I fråga om humanistisk utbildning och forskning i övrigt anförde departementschefen
följande:
Jag hyser förståelse för önskemålet i ett flertal yttranden om att humanistisk
utbildning och forskning även i övrigt bör bli företrädda i Umeå. Med hänsyn
bl. a. till vad jag tidigare i olika sammanhang anfört beträffande tillträdet till
de fria fakulteterna och det väntade utbudet av humanistiskt utbildad personal
på arbetsmarknaden är jag emellertid inte beredd att för närvarande ta upp
detta spörsmål till prövning.
1960 års riksdags särskilda utskott uttalade i sitt av nämnda riksdag godkända
utlåtande nr 1 (Rskr 327), att åtgärder borde vidtagas för att i Umeå åstadkomma
en utbildnings- och forskningsorganisation i dels centrala matematisknaturvetenskapliga
ämnen, dels samhällsvetenskapliga ämnen. Utskottet förutsatte,
att Kungl. Maj:t noga följde utvecklingen i fråga om möjligheterna att få
till stånd även humanistisk utbildning och forskning i Umeå.
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963 7
Vissa avlalsfrågor in. in.
För att möjliggöra eu fortsatt utbyggnad av utbildnings- och forskningsorganisationen
i Umeå har staten år 1962 slutit avtal med dels Västerbottens läns
landsting, dels Umeå stad. Genom förstnämnda avtal regleras det fortsatta samarbetet
mellan staten och landstinget i fråga om utbildning av läkare och tandläkare
i Umeå. Genom avtalet med staden tryggas statens innehav av mark i
Umeå (jfr propositionen 1962:104, SU 144, Rskr 322).
I det mellan staten och Umeå stad träffade avtalet om marköverlåtelse har
staden beträffande det överlåtna området åtagit sig bl. a. att på sin bekostnad
utföra dräneringsarbeten, anordna huvudavlopps- och vattenledningar m. m.
Byggnadsstyrelsen har vidare avtalat med staden, att sådana övriga försörjningsåtgärder,
som till en början är erforderliga för statens nybyggnader inom ifrågavarande
område, skall i samråd med byggnadsstyrelsen planeras och utföras av
staden i anslutning till förutnämnda åtgärder. Kungl. Maj:t har genom beslut
den 16 november 1962 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i avvaktan på en plan
över försörj ningsåtgärder utföra sådana arbeten enligt ett av styrelsen redovisat
program till en kostnad av högst 1 000 000 kr. Byggnadsstyrelsen har sedermera
för prövning överlämnat dylik plan. Medelförbrukningen budgetåren 1962/63
och 1963/64 för försörjningsåtgärder beräknas till 3 188 000 kr.
livggnadsstyrelsens utbyggnadsplan
Den 17 september 1962 har byggnadsstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat
ett enligt uppdrag den 30 juli 1959 utarbetat förslag till utbyggnadsplan för
»Umeå universitet». Förslaget har uppgjorts i samråd med organisationskommittén
för medicinska högskolan i Umeå och 1955 års universitetsutredning.
Byggnadsstyrelsen framhåller inledningsvis följande.
I utredningsuppdraget har — av naturliga skäl — icke ansetts ingå att lägga
synpunkter på det blivande lärosätets organisatoriska uppbyggnad, dess utbildningskapacitet
eller andra dimensionerande faktorer, ej heller någon detaljerad
bedömning av det exakta lokalbehovet eller överväganden av organisatorisk art
i samband med sådana bedömningar. Utredningen är i övervägande grad baserad
på en arkitektonisk bedömning av hur och i vilken utsträckning det på
grundval av träffade avtal tillgängliga markområdet — under samtidigt hänsynstagande
till de tekniska och avtalsmässiga förutsättningarna samt erfarenhetsmässigt
grundade hypoteser angående en universitetsorganisations funktion och
utvecklingslinjer — lämpligen borde bebyggas inom överskådlig tid samt efter
vilka riktlinjer en fortsatt utbyggnad därefter skulle kunna ske. Det sakunderlag
angående lärosätets framtida studentantal, som står till buds och som angivits
vara av mycket preliminär art med utsikt till betydande variationer i framtiden
både uppåt och nedåt, har dock i utredningen betraktats som en minimigräns
utöver vilken betydande kapacitetsökningar skall vara möjliga.
Den odontologiska samt den kliniska och propedeutiska medicinska utbildningen
har icke ansetts beröra utredningen i annan mån än vad som framgår av
föreliggande lokalprogram för de teoretisk-medicinska institutionerna samt vid
bedömning utav de av totala studentantalet beroende anläggningarna för gemensamt
bruk.
8
Kuvgl. Maj ds proposition nr 88 år 1963
Den av byggnadsstyrelsen som »universitetsområdet» betecknade marken är
belägen omedelbart norr och nordost om Umeå lasarett i stadens östra del och
omfattar ca 1 750 000 m2, varav ca 700 000 m2 utgör reservområde för eventuell
framtida expansion.
För byggnadsstyrelsens bedömning av lokalbehovet har vissa preliminära
antaganden rörande det framtida studentantalet i Umeå legat till grund. I följande
sammanställning redovisas styrelsens dimensionsberäkningar.
Antal stu- denter |
Antal anställda |
Netto |
Brutto |
Antal bil- platser |
|
Humanister |
|||||
Samhällsvetenskap, inklusive kulturgeo- |
|||||
grafi samt psykologi och pedagogik ... |
500 |
50 |
2 500 |
5 000 |
no |
Filosofi, historia, etnografi, språk ....... |
600 |
60 |
3 000 |
6 000 |
190 |
Socialinstitut ......................... |
300 |
30 |
1 500 |
3 000 |
95 |
Summa |
1 400 |
140 |
7 000 |
14 000 |
395 |
Naturvetare |
|||||
Naturgeografi, mineralogi, botanik, gene- |
|||||
tik, fysik, vissa tekniska ämnen ...... |
390 |
200 |
20 000 |
40 000 |
330 |
Kemi, zoologi ........................ |
150 |
90 |
10 500 |
21 000 |
60 |
Matematik ........................... |
300 |
30 |
1 500 |
3 000 |
95 |
Summa |
840 |
320 |
32 000 |
64 000 |
485 |
Medicinare |
|||||
Anatomi, histologi, med. kemi, fysiologi, |
|||||
med. fysik ......................... |
180 |
90 |
8 000 |
16 000 |
100 |
Totalt |
2 4201 |
550 |
47 000 |
94 000 |
980 |
I utbyggnadsplanen har för den inom överskådlig tid aktuella bebyggelsen
anslagits i första hand den västra delen av universitetsområdet. De för bebyggelse
lämpade öppna områdena närmast Strömbergs väg — vilken leder mot
stadens centrum — har i princip fått ge plats åt de enligt byggnadsstyrelsen
»organisatoriskt relativt statiska humanistiska institutionerna, medan de mera
expansiva teoretisk-medicinska och naturvetenskapliga ämnena inrymts inom
delområdets södra och östra delar». Beträffande områdets disposition framhåller
styrelsen i övrigt bl. a. följande.
De teoretisk-medicinska institutionerna når genom sin placering å ena sidan
relativt god kontakt med lasarettsområdet via de propedeutiska ämnenas byggnad
och å den andra med den del av de naturvetenskapliga ämnena, som inte
enligt planerna direkt sambygges med dem.
1 Härtill kommer ca 300 medicinare och ca 300 odontologer, vilkas lokalbehov i huvudsak till
godoses
inom lasarettsområdet och det propedeutiska blocket.
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
Vissa andra avsteg från gängse fakultetsgränser har vid byggnadernas gruppering
gjorts, i det att t. ex. den matematiska institutionen föreslagits förlagd i den
humanistiska gruppen. Förutom dess karaktär av icke-experimentell institution
och sålunda från byggnadsteknisk synpunkt nära släktskap med de humanistiska
ämnena, har härtill bidragit tanken att kunna utnyttja den större föreläsningssal,
som det stora elevantalet inom detta ämne kan komma att motivera, även för
annat ändamål. Föreläsningssalens närhet till lasarettet skulle — med kulvertanslutning
dit — kunna möjliggöra dess användning för större medicinska föreläsningar
med demonstrationsobjekt, för vilket ändamål ingen större sal för närvarande
finns tillgänglig eller plats kan upplåtas inom lasarettsområdet. Placeringen
kan även motiveras av den nära anknytningen mellan matematik och
vissa samhällsvetenskapliga ämnen.
Avsikten är enligt byggnadsstyrelsen, att utbyggnaden inom det västra delområdet
skall ske från söder och norrut i den takt och i den ordning som framtida
beslut om lärosätets organisatoriska utbyggnad kommer att bestämma.
Kommitténs uppdrag
I samband med tillkallandet av den förut nämnda kommittén för fortsatt utbyggnad
av organisationen för högre utbildning och forskning i Umeå (1962 års
Umeåkommitté) redovisades i en departementspromemoria vissa allmänna riktlinjer
för kommitténs arbete. Promemorian har i huvudsak följande lydelse.
En blivande universitetsbildning i Umeå behöver icke byggas upp efter
traditionellt mönster. Det synes tvärtom vara en fördel, att man söker åstadkomma
av vetenskapens utveckling motiverade organisatoriska nybildningar.
Med detta som mål har kommittén att planera uppbyggnaden av en matematisknaturvetenskaplig
och samhällsvetenskaplig utbildnings- och forskningsorganisation
i Umeå. Den första uppgiften blir att närmare utreda vilka centrala ämnen
denna organisation bör omfatta. Härvid skall prövas jämväl frågan huruvida
övre Norrlands näringsliv och övriga samhällsförhållanden kan motivera vetenskapliga
och utbildningsmässiga anordningar, som ej hittills ansetts erforderliga
vid universitet och högskolor.
Frågan om behovet av att tillskapa även en humanistisk utbildnings- och
forskningsorganisation i övrigt i Umeå bör prövas först sedan närmare klarhet
vunnits om hur stora de humanistiska fakulteterna vid övriga universitet kommer
att bli som en följd av nu pågående eller planerad utbyggnad.
Kommittén bör i sitt arbete dels upptaga frågan om den lämpliga dimensioneringen
av utbildningskapaciteten i skilda ämnen eller ämnesgrupper, dels upprätta
förslag till behövlig personalorganisation in. m., dels ock göra upp förslag
till lokalprogram för erforderliga nybyggnader och förslag till program för till
dessa byggnader hörande s. k. gemensamma anläggningar.
Lokalprogrammen bör uppgöras med tanke på att projekteringen av byggnaderna
skall resultera i största möjliga flexibilitet i fråga om utnyttjande av de
färdigställda lokalerna. Sålunda bör bl. a. eftersträvas att för flera ämnen gemensamma
utrymmen tillskapas i vidast möjliga utsträckning, exempelvis i form av
gemensamma föreläsnings-, seminarie-, lektions- och bibliotekslokaler, liksom
också gemensamma verkstadslokaler, skrivcentraler och vaktmästarutrymmen.
1* — Dihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. AV SS
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
C. Kommitténs förslag
Huvudpunkterna i förslaget
1962 års Umeåkommittés förslag, vilka redovisas i efterföljande avsnitt, innebär
i huvudsak följande.
1. Utbyggnaden av det blivande universitetets i Umeå utbildnings- och forskningsorganisation
påbörjas budgetåret 1963/64.
2. Läsåret 1963/64 anordnas undervisning i ämnena matematik och statistik,
läsåret 1964/65 jämväl i ämnena teoretisk fysik, fysik och nationalekonomi samt
läsåret 1965/66 därutöver i ämnena kemi och statskunskap.
3. Den 1 juli 1963 inrättas en professur i matematik och en professur i statistik.
4. Lokalfrågorna löses övergångsvis genom provisoriska arrangemang, i huvudsak
förhyrningar.
5. Kostnaderna — exklusive hyresersättningar — budgetåret 1963/64 har
beräknats till avrundat 572 000 kr.
Bakgrunden till förslagets utformning
Inledningsvis erinrar kommittén om sitt uppdrag att för den blivande universitetsbildningen
i Umeå söka åstadkomma av vetenskapens utveckling motiverade
organisatoriska nybildningar. Utredningsarbetet befinner sig härvidlag ännu
endast i ett inledningsskede, framhåller kommittén; undersökningar rörande vilka
ämnen och ämnesgrupper som bör ingå i organisationen har nyligen påbörjats.
I syfte främst att få speciella norrlandsbehov och -problem kartlagda har kommittén
haft överläggningar med representanter för bl. a. industrin i övre Norrland.
Kommittén konstaterar, att det från skilda håll framförts önskemål om att
undervisning i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen
snarast möjligt skall organiseras i Umeå. De senaste årens fortsatta starka ökning
av tillströmningen till våra nuvarande universitet och högskolor är ett faktum,
som enligt kommittén motiverar snara åtgärder i syfte att lätta trycket på dessa
läroanstalter. Samtidigt bör — framhåller kommittén — skapas vidgade utbildningsmöjligheter
för den utbildningssökande norrländska ungdomen. Vid kommitténs
överläggningar med företrädare för näringslivet i Norrland betonades
bl. a., att det finns ett starkt intresse för högre utbildning hos många av dem som
nu är knutna till industrierna; de har emellertid av ekonomiska eller andra skäl i
allmänhet ej kunnat söka sig till lärosätena i sydligare delar av landet. Kommittén
erinrar vidare om att bristen på lärare är särskilt markant i övre Norrland.
Det finns enligt kommitténs mening välgrundad anledning förmoda, att de som
får sin utbildning i Umeå i större utsträckning än andra kommer att söka sig
till norrlandstjänster. Kommittén understryker slutligen betydelsen av en matematisk-naturvetenskaplig
och samhällsvetenskaplig forsknings- och utbildningsorganisation
som komplement till läkar- och tandläkarutbildningen i Umeå.
Den omständigheten, att arbetet med att i en utbyggnadsplan fixera vilka
ämnen organisationen i Umeå bör omfatta endast påbörjats, får enligt kommit
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
tén icke utgöra hinder för att uppbyggnaden av denna organisation inleds i de
delar så kan ske utan att kommande förslag och beslut föregripes. Beträffande
vissa ämnen föreligger enligt kommitténs bestämda uppfattning icke någon sådan
risk. Även om avsikten är att i Umeå om möjligt skapa en forsknings- och utbildningsorganisation
av ej traditionell typ, har det för kommittén framstått som
självklart, att denna organisation under alla förhållanden måste omfatta ett
antal matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ämnen, i huvudsak
organiserade i nu gängse former.
Med denna utgångspunkt och med hänsyn till möjligheterna att provisoriskt
tillgodose lokalbehoven har kommittén valt ut de ämnen som enligt dess mening
bör ingå i den nya utbildnings- och forskningsorganisationen redan under det
första utbyggnadsskedet.
Tidsschema för utbyggnaden
Kommittén föreslår, att i ämnena matematik och statistik undervisning på
ett- och tvåbetygsnivåerna anordnas redan fr. o. m. läsåret 1963/64.
Ett genomförande av detta förslag måste enligt kommittén under kommande
budgetår följas av fortsatt utbyggnad, så att möjlighet beredes de studerande
att i Umeå avlägga fullständig examen med lämpliga ämneskombinationer. Närmast
efter matematik och statistik bör enligt kommittén ämnena fysik, teoretisk
fysik och nationalekonomi tillkomma, samtliga fr. o. m. budgetåret 1964/65, samt
därefter — fr. o. m. budgetåret 1965/66 — ämnena kemi och statskunskap.
Vid beräkningen av personal- och lokalbehov m. m. i ämnena matematik och
statistik under budgetåret 1963/64 har kommittén kalkylerat med en relativt
begränsad studenttillströmning — ca 50 ettbetygsstuderande och 30 tvåbetygsstuderande
i matematik samt ca 70 ettbetygsstuderande (50 på hösten och 20
på våren) och ca 25 tvåbetygsstuderande i statistik.
I fråga om högre lärartjänster föreslår kommittén, att fr. o. m. budgetåret
1963/64 inrättas en professur i matematik och en professur i statistik. Dessa professurer
måste — enligt kommittén — under alla förhållanden komma att ingå
i organisationen för naturvetenskap och samhällsvetenskap i Umeå.
Kommittén framhåller vidare, att det är av största betydelse, att undervisningen
från början möts med fullt förtroende från de studerandes sida. Som en
viktig förutsättning för att så skall bli fallet anger kommittén tillgång till fullgod
lärarpersonal.
Organisation och administration
Kommittén erinrar om de förslag till en provisorisk lösning av de organisatoriska
och administrativa frågorna vid medicinska högskolan och tandläkarhögskolan
i Umeå som — i avvaktan på genomförande av en allmän reform av de
akademiska lärosätenas organisation och administration — avgivits av kanslern
för rikets universitet efter framställning från organisationskommittén för medicinska
högskolan i Umeå (jfr propositionen 1963:1, bilagan 10, s. 403).
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
Umeåkommittén anser det för sin del naturligt, att medicinska högskolan och
tandläkarhögskolan den 1 juli 1963 organiseras som fakulteter i en universitetsorganisation.
Med hänsyn till den utvidgning av organisationen som följer av
ett genomförande av kommitténs förslag talar enligt kommitténs mening övervägande,
framför allt praktiska skäl för att lärosätet benämnes universitetet i
Umeå.
I avvaktan på att utbyggnaden av universitetsorganisationen i Umeå får en
sådan omfattning, att en filosofisk fakultet eller en samhällsvetenskaplig fakultet
och en matematisk-naturvetenskaplig fakultet kan upprättas och bli funktionsdugliga
har kommittén funnit sig böra förorda, att innehavarna av de föreslagna
professurerna i matematik och statistik eller de som på grund av förordnande
uppehåller dessa tjänster övergångsvis inträder som ledamöter av medicinska
fakulteten. De bör dock enligt enligt kommittén ej äga deltaga i handläggningen
av befordringsäx-enden inom medicinska fakulteten. Därjämte har kommittén
funnit det starkt motiverat, att universitetet i Uppsala tills vidare får ställning
av moderuniversitetet för den av kommittén föreslagna utbildnings- och forskningsorganisationen
i Umeå. Sålunda bör enligt kommitténs mening ärende angående
tillsättning av tjänst som professor i här föreslagna ämnen tills vidare
handläggas av vederbörande vid universitetet i Uppsala i enlighet med i universitetsstatuterna
meddelade bestämmelser. Representanter för Uppsala universitet
har vid underhandskontakt med kommittén förklarat, att detta universitet
är villigt att påtaga sig ifrågavarande uppdrag. På samma sätt har beträffande
institutionerna i Umeå vederbörande ämnesföreträdare i Uppsala förklarat sig
beredda att i mån av behov låta sina institutioner fungera som moderinstitutioner.
Förslag i fråga om det nya lärosätets ledning under provisorietiden har av
kanslern och organisationskommittén framlagts i förutnämnda skrivelser. Umeåkommittén
har inte ansett sig böra behandla denna fråga.
I fråga om det nya lärosätets administration under provisorietiden har kommittén
funnit, att den av kommittén föreslagna forsknings- och utbildningsorganisationen
bör kunna repliera på lärosätets administration utan att någon förstärkning
av den administrativa personalen behöver vidtagas.
Biblioteksfrågan
Beträffande biblioteksverksamheten konstaterar kommittén, att Umeå stad
enligt gällande avtal skall, intill dess att lokalfrågan för den medicinskt-odontologiska
biblioteksverksamheten lösts inom universitetsområdet, i sitt stadsbibliotek
kostnadsfritt upplåta vissa utrymmen för ett medicinskt-odontologiskt
bibliotek. Även socialinstitutets biblioteksfråga har tills vidare i huvudsak ordnats
genom samarbete med Umeå stadsbibliotek. Vid institutet finns ett mindre
referensbibliotek.
Till frågan om den fullständiga biblioteksorganisationen vid det blivande universitetet
avser kommittén att återkomma i ett senare betänkande. Kommittén
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
förutsätter, att den naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningen
och utbildningen under utbyggnadsperioden tills vidare skall kunna repliera på
stadsbiblioteket och det medicinskt-odontologiska biblioteket samt på socialinstitutets
referensbibliotek. Kommittén anser det emellertid vara nödvändigt,
att ett mindre, för institutionerna för matematik och statistik gemensamt kursoch
referensbibliotek anordnas inom institutionslokalerna redan under det första
läsåret.
Lokalfrågor
Byggnadsstyrelsens till Kungl. Maj:t överlämnade förslag till utbyggnadsplan
för universitetet i Umeå, vilken berörts i det föregående, redovisar en bedömning
av hur och i vilken utsträckning universitetsområdet bör bebyggas. På Umeåkommittén
ankommer att — bortsett från den medicinska och odontologiska
utbildningsorganisationen — framlägga förslag avseende arten och omfånget av
den framtida forsknings- och utbildningsorganisationen samt att göra upp förslag
till lokalprogram för erforderliga byggnader.
Kommittén har föreslagit, att uppbyggnaden av forsknings- och utbildningsorganisationen
för ämnena matematik och statistik skall påbörjas läsåret 1963/64.
Därefter bör enligt förslaget följa fysik, teoretisk fysik och nationalekonomi —
läsåret 1964/65 — samt kemi och statskunskap — läsåret 1965/66. Kommittén
framhåller, att ifrågavarande ämnens lokalbehov övergångsvis måste lösas genom
provisoriska anordningar.
I fråga om den mera långsiktiga planeringen framhåller kommittén, att utredningar
beträffande vilka ämnen som — utöver de förutnämnda — bör ingå i
organisationen pågår liksom också undersökningar avseende den lämpliga utbildningskapaciteten
vid universitetet i Umeå. Kommittén räknar med att under
loppet av år 1963 kunna till byggnadsstyrelsen överlämna lokalprogram avseende
de tre byggnadskomplex, som enligt kommitténs bedömning först bör igångsättas,
nämligen kemikomplexet, fysikkomplexet och samhällsvetarkomplexet. Därest
projekteringen av kemikomplexet slutföres inom sådan tid, att byggnadsarbetena
kan påbörjas sommaren 1965, är det möjligt — anser kommittén — att
de kemiska övningslaboratorierna kan tagas i bruk hösten 1967 och hela institutionen
hösten 1968. Under förutsättning av erforderliga investeringsanslag bör
enligt kommittén fysikkomplexet kunna stå färdigt våren 1969. Vidare har kommittén
bedömt det som realistiskt att nu räkna med att de första definitiva lokalerna
för de samhällsvetenskapliga ämnena kan uppföras till hösten 1969.
Kommittén framhåller, att tidsschemat innebär, att det dröjer relativt länge,
innan de första för unversitetsundervisning avsedda lokalerna hinner färdigställas.
Att kommittén det oaktat funnit sig kunna föreslå, att undervisnings- och
forskningsverksamhet dessförinnan organiseras, beror på de goda möjligheter att
provisoriskt tillgodose lokalbehoven, som kommittén funnit föreligga. Kommittén
understryker, att Umeå stad visat stort intresse för att medverka till att
14
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1963
lösa sådana problem som kan uppkomma i samband med organiserandet av högre
utbildning och forskning i staden.
Vad gäller ämnena matematik och statistik — grupp a — samt teoretisk fysik,
fysik, nationalekonomi och statskunskap — grupp b — uppskattar kommittén
lokalbehovet under startperioden till avrundat ca 1 900 m2 netto, nämligen för
ämnesgruppen a till 390 m2 och för ämnesgruppen b till 1 500 m2. För den första
ämnesgruppen, d. v. s. för de ämnen i vilka undervisning avses anordnad redan
fr. o. in. nästa läsår, har ett detaljerat lokalprogram utarbetats. Uppskattningen
av lokalbehovet för ämnesgrupp b är preliminär. Ifrågavarande lokalbehov om
tillsammans ca 1 900 m2 netto eller ca 2 500 m2 brutto har Umeå stad förklarat
sig beredd tillgodose på så sätt, att staden invid universitetsområdet uppför
paviljonger, vilka mot hyra upplåtes för ifrågavarande ändamål. Staden betingar
sig en hyra av åttio kr. per kvadratmeter, vilket kommittén anser fullt skäligt.
För de ca 500 m2 bruttoyta som erfordras under budgetåret 1963/64 kommer
hyreskostnaden nämnda budgetår alltså att uppgå till ca 40 000 kr.
Stadens erbjudande innebär enligt kommitténs mening en god lösning av ifrågavarande
ämnens lokalbehov under provisorietiden. Kommittén förordar, att
byggnadsstyrelsen erhåller i uppdrag att med staden träffa erforderliga hyresavtal.
Med hänsyn till värdet av »buffertlokaler» under en uppbyggnadsperiod
anser kommittén, att hyrestiden bör bestämmas till tio år.
I fråga om provisoriska lokaler för kemiämnena, i vilka ämnen undervisning
förutsatts ske fr. o. m. läsåret 1965/66, har kommittén diskuterat olika möjligheter.
Enligt gällande avtal skall landstinget inom Umeå lasarettsområde tillhandahålla
erforderliga lokaler för bl. a. utbildning och forskning i ämnena bakteriologi,
farmakologi och hygien. I vad avser bakteriologiska institutionen har planeringen
för en andra byggnadsetapp påbörjats. Kommittén uttalar, att möjlighet
torde föreligga att tidigarelägga denna etapp, varigenom dessa lokaler
skulle kunna stå färdiga till hösten 1965.
Då genom ifrågavarande etappbyggnad kemiämnenas lokalbehov övergångsvis
skulle kunna tillgodoses, har kommittén funnit denna lösning böra betraktas
som huvudalternativet. Kommittén har för avsikt att i ärendet upptaga underhandlingar
med landstinget. I andra hand bör enligt kommitténs mening prövas,
om lokaler övergångsvis kan upplåtas för kemiämnena inom anatomins och histologins
nybyggnader, vilka beräknas stå färdiga hösten 1965. Kommittén räknar
med att senare kunna presentera en fullt godtagbar — om än provisorisk — lösning
av denna lokalfråga.
Det synes kommittén uppenbart, att en faktor av stor betydelse för studenttillströmningen
och för möjligheten av att rekrytera den erforderliga personalen
är tillgången på goda bostäder. Kommittén framhåller i detta sammanhang, att
staden förklarat sig beredd tillse att ifrågavarande behov blir tillgodosedda.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
Anslagsbehov budgetåret 1963/64
Kommittén har för budgetåret 1963/64 beräknat anslagsbehovet till avlöningar
till ca 382 000 kr. Av följande sammanställning framgår kommitténs förslag till
personalorganisation för nästa budgetår.
1) Professor i matematik
2) 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete
3) Professor i statistik
4) 1 000 assistenttimmar för forskning och allmänt institutionsarbete
5) Medelsanvisning av 195 000 kr. till löner och arvoden till universitetslektorer,
assistenter m. m.
6) Två kanslibiträden i Ae 7
Som motivering för sina förslag anför kommittén i huvudsak följande.
Punkterna 1—/. Kommittén har föreslagit, att fr. o. m. budgetåret 1963/64
skall inrättas en professur i matematik och en professur i statistik. Enligt de
grunder som gäller för tilldelning av assistenttimmar för forskning och allmänt
institutionsarbete bör för vartdera av ämnena beräknas 1 000 assistenttimmar
för detta ändamål.
Punkt 5. Kommittén har för avsikt att senare inkomma med förslag till disposition
av den föreslagna medelsanvisningen för undervisningen läsåret 1963/64,
s. k. petitaplaner. Kostnaderna nämnda budgetår till löner och arvoden åt ifrågavarande
lärarkrafter har kommittén beräknat till ca 195 000 kr. Vid dessa beräkningar
har kommittén förutsatt ettbetygsundervisning höstterminen 1963 i
matematik och statistik med ett beräknat studerandeantal av omkring 50 i vartdera
ämnet. Jämväl för vårterminen har kommittén funnit sig böra planera
ettbetygsundervisning i statistik; elevantalet har uppskattats till 20. Därutöver
avses tvåbetygsundervisning i matematik och statistik bli anordnad under vårterminen.
Punkt 6. Till var och en av de båda nya institutionerna bör enligt kommittén
knytas en tjänst som kanslibiträde.
Medelsbehovet till omkostnader för nästa budgetår uppskattar kommittén till
52 000 kr. enligt följande förslag till stat.
1. Sjukvård m. m., förslagsvis..................................... 1 000
2. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis.............................. 5 000
3. Städning och rengöring, förslagsvis.............................. 6 000
4. Reseersättningar, förslagsvis.................................... 20 000
5. Telefonavgifter, förslagsvis ..................................... 10 000
6. Publikationstryck ............................................. 10 000
Summa kr. 52 000
Som motivering för beräkningarna anför kommittén bl. a., under punkten 4,
att vederbörande befattningshavare under uppbyggnadsperioden måste beredas
möjligheter att i betydande omfattning företaga tjänsteresor, samt under punkten
6, att en betydande upplysningsverksamhet är nödvändig för att bland studenter
och gymnasister sprida kännedom om de nya studiemöjligheterna i Umeå.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
Till materiel m. m. föreslår kommittén för nästa budgetår en medelsanvisning
av 8 000 kr. Vidare förordar kommittén, att 10 000 kr. anvisas för nästa budgetår
till bokinköp och bokbindning in. m.
Efter samråd med utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår
kommittén för budgetåret 1963/64 en medelsanvisning av 120 000 kr. till
inredning och utrustning av nya lokaler för undervisningsverksamheten. Det
föreslagna beloppet bör enligt kommittén få disponeras allenast för sådan inredning
och utrustning som under läsåret 1963/64 oundgängligen erfordras för att
möjliggöra undervisningen.
D. Yttranden
Kommitténs förslag har vid remissbehandlingen fått ett genomgående gynnsamt
mottagande. Remissinstanserna anser allmänt att det är ett angeläget
önskemål, att undervisning i matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
ämnen organiseras i Umeå snarast möjligt. De framlagda förslagen
bedömes kunna medföra ett betydelsefullt komplement till den högskoleutbildning,
som redan finns eller föreslagits bli förlagd till Umeå.
I flera yttranden betonas intresset av att utbildnings- och forskningsorganisationen
i Umeå snarast kommer att omfatta ytterligare vetenskapsområden utöver
dem som rymmes i det av kommittén redovisade programmet. Ett par
remissinstanser ifrågasätter lämpligheten i att den föreslagna utbyggnaden påbörjas
så snabbt som kommittén förordat. I
I fråga om det omedelbart aktuella utbyggnadsprogrammet biträder remissinstanserna
i allt väsentligt kommitténs förslag.
Lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå och lärarkollegiet vid tandläkarhö
g skolan i Stockholm påpekar att de föreslagna matematisk-naturvetenskapliga
ämnena liksom ämnet statistik har väsentlig betydelse för forskningsarbetet
inom de medicinska och odontologiska högskolorna; de nya ämnena anses
också möjliggöra en blandad medicinsk-naturvetenskaplig utbildning.
Beträffande ämnet kemi har matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala
bl. a. framhållit att det synes nödvändigt, att de fyra ämnesdelarna oorganisk
kemi, organisk kemi, fysikalisk kemi och biokemi organiseras samtidigt.
Ingeniörsvetenskapsakademien, som förutsätter att frågan om kemiämnets organisation
upptages senare, understryker vikten av att de studerande beredes
möjlighet att få den pedagogiska utbildning som fordras för filosofisk ämbetsexamen.
SACO förordar, att den matematisk-naturvetenskapliga utbildnings- och forskningsorganisationen
bygges upp med huvudsyfte att utbilda lärare. Beträffande
den samhällsvetenskapliga utbildningen anför organisationen att — om en sammanhållen
utbildning för samhällsvetare och civilekonomer ej kan organiseras —
i första hand bör anordnas civilekonomutbildning. Vidare hävdar organisationen,
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963 17
att ämnet företagsekonomi har en högre angelägenhetsgrad än ämnet statskunskap.
SFS förordar en betydligt snabbare utbyggnad än vad kommittén föreslagit
samt framhåller att utbildningsorganisationen bör inriktas på den akademiska
arbetsmarknadens bristämnen. Önskvärdheten av att undervisning kommer att
meddelas i fler ekonomiska ämnen understryks. Sålunda anser organisationen,
att det bör finnas möjlighet att i Umeå avlägga fullständig politices magisterexamen.
Utbildning bör ges i såväl företagsekonomi som den propedeutiska kursen
i juridik. Övriga ämnen som enligt SFS bör tillkomma inom den av kommittén
angivna tidsramen är numerisk analys, botanik, zoologi, kulturgeografi
och sociologi samt pedagogik.
Länsstyrelsen i Västerbottens län önskar en snabbare utbyggnadstakt. Vad
beträffar ytterligare samhällsvetenskapliga ämnen förordar länsstyrelsen i första
hand företagsekonomi, geografi och sociologi. Värdet för socialinstitutet av att
de samhällsvetenskapliga ämnena är väl företrädda vid universitetet understrykes
liksom också angelägenheten av att politices magisterexamen med olika studieinriktningar
kan avläggas.
Historisk-filosofiska sektionen i Uppsala finner att den föreslagna undervisningen
i ämnena nationalekonomi och statskunskap visserligen ger lärarkompetens
i ämnet samhällskunskap — vilket kan kombineras med det från 1963/64
förekommande ämnet matematik — men att underlag kommer att saknas för
de vanliga ämneskombinationerna historia-samhällskunskap och samhällskunskap-geografi.
Riktlinjerna för en fortsatt utbyggnad utöver umeåkommitténs program diskuteras
i ett flertal yttranden. SACO framhåller, att det — inte minst med hänsyn
till att i Umeå en ny universitetsorganisation avses bli prövad — är angeläget
att få riktlinjerna för den fortsatta utbyggnaden redovisade. Matematisknaturvetenskapliga
fakulteten i Uppsala anmärker mot att kommittén inte framlagt
några konkreta förslag till nya verksamhetsformer inom umeåorganisationen.
Lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå uttrycker förhoppning om att
den föreslagna organisationen bygges ut till mera fullständiga samhällsvetenskapliga
och matematisk-naturvetenskapliga fakulteter.
Länsstyrelsen i Västerbottens län anser, att även civilekonomutbildning bör
anordnas i Umeå samt att renodlat humanistiska ämnen bör bli företrädda
där. Historisk-filosofiska sektionen i Uppsala understryker nödvändigheten
av att förberedande åtgärder snarast vidtages för inrättande av en humanistisk
fakultet i Umeå. SFS framhåller, att utbildningen vid varje lärosäte
bör vara fullständig. Från sociala och kulturpolitiska synpunkter är det enligt
SFS angeläget, att frågan om en humanistisk fakultet i Umeå närmare prövas.
Organisationen förutsätter vidare, att den decentraliserade akademiska utbildning
som anordnas i övre Norrland samordnas med den föreslagna utbildningen i
Umeå.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
Det föreslagna snabba igångsättandet av utbildningen synes enligt universitetskanslern
komma att reducera möjligheterna att från början anordna utbildningen
på ett ändamålsenligt sätt. Kanslern anser, att dessa svårigheter kan
minskas avsevärt, om utbildningen påbörjas ett läsår senare än vad kommittén
föreslagit. I likhet med lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå förordar
kanslern, att ett sådant uppskov överväges. Lärarkollegiet anför som motivering
för sin ståndpunkt i huvudsak följande.
Det är enligt lärarkollegiets mening önskvärt, att de ordinarie lärartjänsterna
i ämne som saknar laborationsundervisning inrättas och är besatta senast ett
halvt år och i ämnen med laborationsundervisning senast ett år, innan undervisningen
skall börja. Med hänsyn till att ämnena statistik och matematik kräver
föga utrustning, accepterar lärarkollegiet emellertid att de ordinarie innehavarna
av professurer ej kommer att vara utnämnda före undervisningens början,
under förutsättning att kompetenta vikarier erhålles. Större svårigheter
anser lärarkollegiet uppstå beträffande främst ämnena kemi och fysik, vilka kräver
omfattande utrustning. Om undervisningen i dessa ämnen skall påbörjas
vid de tidpunkter, som kommittén föreslagit, anser lärarkollegiet, att förslag om
principbeslut angående professurer i de nämnda ämnena bör föreläggas riksdagen
under innevarande år. Detsamma föreslås även beträffande ämnet nationalekonomi.
Medicinska fakulteten i Uppsala framhåller, att det framstår som ett
oavvisligt krav att åtminstone ordinarie professurer och universitetslektorat tillsättes
så tidigt, att innehavarna kan genomföra väsentliga delar av planeringsoch
organisationsarbetet, innan utbildningsverksamheten börjar. Med hänsyn
härtill anser fakulteten bl. a., att en professur i fysik måste inrättas snarast möjligt
samt att en för planeringen av fysikundervisningen ansvarig stab måste finnas
tillgänglig fr. o. m. höstterminen 1963.
Den knappa tillgången på professorskompetenta matematiker utgör enligt
Nationalkommittén för matematik ett starkt skäl för att den föreslagna professuren
i matematik till att börja med ledigförklaras som förordnande på förslagsvis
fem år och att den inrättas som ordinarie först år 1968. På detta sätt skulle man
enligt nationalkommittén ha utsikter att omedelbart få sökande som — utan
att vara starkt meriterade forskare — är intresserade av uppbyggnadsarbetet.
Samtidigt skulle man undgå den instabilitet som sedvanliga vakansförordnanden
innebär.
Universitetskanslern och matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Uppsala
framhåller likaså, att man har anledning räkna med en flerårig övergångstid,
innan professuren i matematik kan besättas. Detta förhållande talar enligt kanslerns
mening för att åtminstone ett ordinarie universitetslektorat inrättas den
1 juli det år då undervisningen avses skola påbörjas. SACO understryker vikten
av att tillräckliga lärarresurser finns att tillgå redan från början.
Kommitténs förslag att medicinska högskolan och tandläkarhögskolan fr. o. m.
den 1 juli 1963 skall ombildas till fakulteter i en universitetsorganisation och att
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
<let nya lärosätet skall benämnas universitetet i Umeå har inte mött några erinringar.
Förslaget tillstyrkes uttryckligen av lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan
i Stockholm, Ingeniörsvetenskapsakademien, länsstyrelsen i Västerbottens
län och SFS.
I några yttranden berörs den av kommittén framförda tanken, att universitetet
i Uppsala skulle ges ställning övergångsvis av moderuniversitet för den föreslagna
utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå. Matematisk-naturvetenskapliga
jakidteten i TJppsala förklarar sig villig att tills vidare handlägga
ärenden angående tillsättning av tjänst som professor och laborator i av kommittén
föreslagna ämnen inom fakultetens område. Det framhålls vidare, att
fakultetens institutioner kan fungera som moderinstitutioner i den mån detta
ej innebär några störningar eller inskränkningar i den egna verksamheten. För
sin medverkan kräver fakulteten en förstärkning av sitt kansli. Den föreslagna
anordningen tillstyrks även av SACO och Ingeniörsvetenskapsakademien.
Kommitténs förslag, att den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
forsknings- och utbildningsorganisationen skall repliera på den
för de medicinska och odontologiska enheterna fr. o. m. den 1 juli 1963 gemensamma
administrationen har inte föranlett några invändningar. Lärarkollegiet
vid tandläkarhögskolan i Stockholm understryker emellertid, att den avsedda
utbyggnaden av forsknings- och utbildningsorganisationen i Umeå medför en
betydande — tidigare icke förutsatt — ökad belastning på den lokala administrationen
samt att det är ofrånkomligt att kraven på administrativ service blir
relativt större under uppbyggnadsperioden än under normala driftförhållanden.
Efter samråd med representanter för lärosätena i Umeå förordar lärarkollegiet
en förstärkning av de administrativa resurserna redan före den 1 juli 1963. Universitetskanslern,
som erinrar om att i 1963 års åttonde huvudtitel äskats en
med 100 000 kr. ökad medelsanvisning för administrativ personal, anser att ytterligare
minst 25 000 kr erfordras för förstärkning av den administrativa personalen.
Frågan om undervisningsnämnder behandlas av SFS, som anser det från flera
synpunkter motiverat, att en undervisningsnämnd inrättas för de samhällsvetenskapliga
ämnena. Denna nämnd föreslås handlägga även frågor rörande socionomutbildningen.
Ärenden som rör de matematisk-naturvetenskapliga ämnena
bör enligt SFS under det första året handläggas av medicinska fakultetens undervisningsnämnd.
Universitetskanslern berör kommitténs förslag, att medelsanvisningen av
120 000 kr. till inredning och utrustning skall få disponeras allenast för sådan
inredning och utrustning som under läsåret 1963/64 oundgängligen erfordras
för att möjliggöra undervisningens behöriga bedrivande. Kanslern finner det
ur rekryteringssynpunkt vara synnerligen angeläget, att så goda forskningsmöjlighetcr
som möjligt redan från början tillskapas i Umeå. Med hänsyn härtill
anser kanslern sig icke kunna tillstyrka den föreslagna begränsningen.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1968
Lokalfrågorna har berörts i ett flertal remissyttranden. Stadsfullmäktige i
Umeå upprepar sitt tidigare löfte att uppföra provisoriska undervisningspaviljonger
i erforderlig omfattning och att sörja för att bostäder för lärare och elever
finns tillgängliga. Staden utgår då från att utbyggnaden sker i den takt kommittén
föreslagit. Angelägenheten av att provisorietiden blir så kort som möjligt
understrykes av bl. a. länsstyrelsen i Västerbottens län, som förordar en avsevärd
forcering av byggnadsverksamheten vid universitetet samt framhåller, att
lokalplaneringen bör göras elastisk, så att undervisningen smidigt kan anpassas
efter föreliggande behov. Matematisk-n-aturvetenskapliga fakulteten i Uppsala
anser det vara orimligt att låta fysikämnet vänta fyra ä fem år på ändamålsenliga
lokaler med utrymme för forskning och högre studier. Universitetskanslern
betonar i likhet med lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå nödvändigheten
av att de provisoriska fysiklokalerna dimensioneras med hänsyn till
även forskningsbehoven. Beträffande kemiämnet anför lärarkollegiet, att många
skäl talar för att man snabbt bör planera och uppföra kemiblockets undervisningsdel.
I fråga om möjligheterna att anordna lokaler för den föreslagna utbildningsoch
forskningsorganisationen i Umeå anför byggnadsstyrelsen i huvudsak följande.
Umeå stads erbjudande att från hösten 1963 tillhandahålla paviljongbyggnader
synes vara den enda till buds stående lösningen av lokalfrågan, om undervisningen
i matematik och statistik skall kunna börja hösten 1963 och i fysik,
teoretisk fysik och nationalekonomi hösten 1964. Detsamma kan gälla även
undervisningen i statskunskap från hösten 1965.
Då paviljongerna avses bli förlagda till ett parkområde invid Berghemsskolan
ca en kilometer norr om universitetsområdets centrala delar, synes det angeläget,
att provisoriet blir så kortvarigt som möjligt och att behovet av buffertlokaler
tillgodoses inom universitetsområdet så snart detta låter sig göra. Kostnaderna
för icke flyttbar inredning bör nu begränsas till ett minimum.
Den angivna kallhyran 80 kr./m2 synes i och för sig kunna godtagas, men om
den beräknade nettoytan 390 m2 för behovet hösten 1963 icke kan avsevärt
underskridas, torde hyra behöva beräknas på en yta som överstiger av kommittén
angivna 500 m2 lägenhetsyta.
Styrelsen har övervägt på vilket sätt lokalbehovet för en snabbt växande
undervisning i Umeå lämpligen bör tillgodoses. Det har därvid synts lämpligt
dels att nybyggnader bör utgöra en del av en slutlig, permanent lösning, dels
att nybyggnader bör förläggas till sådana områden, som genom pågående och
inom kort påbörjade försörjningsåtgärder förses med vägar, ledningar osv., dels
att en ökning av projekterings- och byggnadstakten göres möjlig genom övergång
till större byggnadsenheter, dels att i övrigt permanenta byggnader provisoriskt
kan tagas i anspråk för annat ändamål än den slutliga användningen, dels också
att projekteringsarbetet bör kunna påbörjas utan färdiga lokalprogram genom
att man projekterar allmängiltiga byggnadstyper, anpassningsbara till de ändamål,
som kan komma ifråga i respektive byggnad. Med dessa förutsättningar vill
det synas, som om nu förutsebara, nödvändiga lokalbehov skall kunna vara tillgodosedda
till hösten 1966 eller senast 1967. Huruvida det på detta sätt kan
komma att visa sig möjligt att redan hösten 1965 hjälpligt kunna klara undervisningens
omedelbara behov för medicinsk kemi, naturvetenskaplig kemi och
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
statskunskap undandrager sig för närvarande styrelsens bedömande. Om emellertid
så kan bli fallet, skulle det i betänkandet angivna behovet av ytterligare
paviljongutrymme hösten 1965 bortfalla.
En av förutsättningarna för att på ovan antytt sätt kunna åstadkomma de
behövliga lokalerna är att projekteringen av en del av nybyggnaden för den naturvetenskapliga
kemien kan göras samtidigt med projekteringen för medicinsk
kemi. Tiden för projektering och byggande förlängs icke nämnvärt genom fördubblingen
av uppgiften. Genom att sedan inrikta byggandet så, att exempelvis
undervisningsdelarna färdigställes före återstoden av byggnaden, kan det bli
möjligt att dessa begränsade delar kan tagas i bruk redan hösten 1965. Den
naturvetenskapliga kemins byggnad kan — i avsaknad av detaljerat program
—■ ges en allmängiltig utformning. Den detaljerade planläggningen kan därvid
anstå till dess lokalprogram hunnit utarbetas. Enligt föreliggande planer synes
kemibyggnadens första etapp lämpligen böra omfatta ca 3 000 m2 nettogolvyta.
Skulle sedan denna yta visa sig överstiga kemins omedelbara behov kan förekommande
överskottsytor övergångsvis disponeras av andra ämnen — även
sådana som ej behöver laborationsutrymmen. I sådant fall kan planerade installationer
för laborationsändamål eventuellt ställas på framtiden.
En nybyggnad för samhällsvetare eller humanister har närmast karaktär av
kontorshus. I jämförelse med laboratoriebyggnader går det att snabbare projektera
och bygga ett samhällsvetarkomplex. De förut nämnda paviljongerna avses
tillgodose 1 600—1 900 m2 nettoyta. En ersättning för dessa och en begränsad
utökning kan fås i en byggnad med storleksordningen 2 000—4 000 in2 nettoyta.
Det förefaller styrelsen försvarbart att sikta på en första byggnad med minst
denna storlek. Kan emellertid ett större behov förutses föreligga före senare delen
av 1960-talet, bör byggnaden från början planeras i motsvarande mån större.
En sådan byggnad synes kunna tagas i bruk till hösten 1966.
För 1963/64 har styrelsen äskat medel motsvarande en förbrukning av 5,2
miljoner kr. Med förut skisserade program synes medelsförbrukningen bli ca
10—12 miljoner kr. årligen under några år. Styrelsen saknar för närvarande anledning
att tro annat än att arbetskraften i Umeå är tillräcklig för en sådan
byggnadstakt.
E. Departementschefen
Inledningsvis vill jag beröra vissa uppgifter om studentantalets utveckling.
Under det senaste decenniet har antalet studentexamina ökat i snabbare takt
än någonsin tidigare. Enligt tillgängliga prognoser kommer examinationen att
under de närmaste åren öka i ännu hastigare tempo. Under åren 1951—55
avlades i vårt land drygt 33 000 studentexamina varav ca 26 000 vid allmänna
gymnasier. Motsvarande tal för åren 1956—60 var ca 49 000 respektive ca
39 000. Med ledning av uppgifter om antalet elever i gymnasierna och om
examinationsfrekvenser m. m. har beräknats, att antalet studentexamina åren
1961—65 kommer att bli i runt tal 90 000, dvs. i det närmaste fördubblat i
förhållande till perioden 1956—60; av examina kommer drygt 72 000 att avläggas
vid allmänna gymnasier. Utvecklingen efter år 1965 är vanskligare att
förutse. Totalantalet studentexamina åren 1966—70 har emellertid uppskattats
till 120 000—125 000, varav 85 000—90 000 vid allmänna gymnasier.
22
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1963
Intresset för universitets- och högskolestudier bland de nyexaminerade studenterna
fortsätter också att växa, vilket tydligt avspeglar sig i tillströmningen
till universitet och högskolor. 1955 års universitetsutredning räknade i sitt sjätte
betänkande (SOU 1959: 45) med ca 53 000 närvarande studerande vid högre utbildningsanstalter
år 1970. Vissa i höstas redovisade statistiska sammanställningar,
»Tendenserna på akademikernas arbetsmarknad fram till mitten av 1970-talet» (SOU 1962: 55), visar emellertid på ett betydligt högre tal. Förblir intresset
för akademiska studier lika högt under återstoden av 1960-talet, som det
visat sig vara de senaste åren, kan vid nuvarande expansionstakt för gymnasierna
och oförändrade studietidsförhållanden vid universitet och högskolor totalantalet
universitets- och högskolestuderande år 1970 uppskattas till ca 85 000—90 000.
Redan tidigare har jag — med hänsyn till bl. a. att belastningen på de befintliga
filosofiska fakulteterna inom snar framtid kommer att bli utomordentligt
stark — funnit det nödvändigt att pröva frågan om förläggning till en ny
studieort av i första hand samhällsvetenskaplig och matematisk-naturvetenskaplig
utbildning och forskning. I propositionen 1960:119 angående riktlinjer för
utbyggande av universitet och högskolor m. m. förordade jag — icke minst av
lokaliseringspolitiska skäl — att en så fullständig utbildnings- och forskningsorganisation
som möjligt borde förläggas till Umeå. Jag har sedermera i juni
1962 tillkallat särskilda sakkunniga med uppgift att verkställa närmare utredningar
och avgiva förslag angående fortsatt utbyggnad av organisationen för
högre utbildning och forskning i Umeå. I enlighet med direktiven har de sakkunniga
— 1962 års Umeåkommitté — som ett första led i sitt arbete framlagt
förslag om anordnande i Umeå av högre utbildning i vissa centrala samhällsvetenskapliga
och matematisk-naturvetenskapliga ämnen.
Innan jag övergår till att behandla kommitténs utbyggnadsförslag, vill jag I
korthet erinra om den i Umeå befintliga organisationen för högre utbildning och
forskning.
I Umeå finns fr. o. m. budgetåret 1958/59 en medicinsk högskola, för närvarande
dimensionerad för en årlig intagning av 40 studerande. Fr. o. m. höstterminen
1962 innefattar utbildningen såväl propedeutisk som klinisk undervisning.
Enligt statsmakternas beslut 1961 och 1962 kommer utbildningskapaciteten vid
umeåhögskolan att höjas till 60 intagna studerande per år fr. o. m. budgetåret
1964/65 i de propedeutiska och kliniska ämnena. Nyssnämnda beslut innebär
dessutom, att högskolan skall byggas ut till ett fullständigt medicinskt lärosäte,
omfattande även medicinsk-teoretisk undervisning. Denna undervisning beräknas
kunna börja läsåret 1965/66.
Ett till tandläkarhögskolan i Stockholm knutet tandläkarinstitut upprättades
i Umeå fr. o. m. budgetåret 1956/57. Vid detta meddelas utbildning under tredje
t. o. m. åttonde studieterminerna. Utbildningskapaciteten är för närvarande 40
studerande per årsgrupp. Den odontologiska utbildningen i Umeå kommer enligt
statsmakternas beslut år 1961 att fr. o. m. budgetåret 1963/64 organiseras inom
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
ramen för en i förhållande till tandläkarhögskolan i Stockholm fristående läroanstalt.
Samtidigt ökas intagningskapaciteten i Umeå till 60 studerande. Vidare
utvidgas utbildningen där till att innefatta även de båda avslutande studieterminerna.
Den prekliniska utbildningen, som omfattar de två första studieterminerna,
kommer att kunna meddelas i Umeå först fr. o. m. läsåret 1965/66.
I detta sammanhang bör erinras om att i Umeå fr. o. m. budgetåret 1962/63
inrättats ett socialinstitut med en intagningskapacitet av för närvarande 70 elever
per år. Enligt förslag i särskild proposition till årets riksdag skall utbildningskapaciteten
vid institutet öka till 90 nyintagna per år fr. o. m. läsåret 1963/64.
Här bör även nämnas, att 1960 års lärarutbildningssakkunniga nyligen framlagt
förslag om bl. a. principbeslut angående inrättande av lärarhögskola i Umeå.
De sakkunnigas betänkande har remissbehandlats. Beredningen av ärendet är
emellertid ännu inte avslutad.
Jag övergår nu till att behandla Umeåkommitténs förslag.
Enligt sina direktiv har kommittén som huvuduppgift att planera uppbyggnaden
av en matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildnings-
och forskningsorganisation i Umeå i enlighet med de riktlinjer som uppdragits
i propositionen 1960: 119. I denna proposition framhöll jag även att jag
hyste förståelse för önskemålet om att humanistisk utbildning och forskning
också i övrigt borde bli företrädda i Umeå. Jag förklarade mig emellertid inte
vara beredd att då ta upp detta spörsmål till prövning. Riksdagen riktade ingen
erinran häremot. I direktiven för Umeåkommitténs arbete har jag uttalat, att
frågan om behovet av även en humanistisk utbildnings- och forskningsorganisation
i Umeå — utanför den samhällsvetenskapliga — bör prövas först sedan närmare
klarhet vunnits om hur stora de humanistiska fakulteterna vid övriga universitet
kommer att bli som en följd av nu pågående eller planerad utbyggnad.
Såsom framgått av min tidigare redogörelse har kommittén nu föreslagit, att
uppbyggnaden av den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
utbildnings- och forskningsorganisationen i Umeå skall påbörjas läsåret
1963/64. Kommittén förordar sålunda, att fr. o. m. nämnda läsår skall anordnas
undervisning på ett- och tvåbetygsnivåerna i ämnena matematik och statistik.
Närmast efter dessa två ämnen bör enligt kommittén tillkomma undervisning i
ämnena fysik, teoretisk fysik och nationalekonomi, beträffande samtliga ämnen
fr. o. m. budgetåret 1964/65, samt i ämnena kemi och statskunskap fr. o. m. budgetåret
1965/66.
Kommittén, som i likhet med flera av remissinstanserna understryker betydelsen
av cn matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig forskningsoch
utbildningsorganisation som komplement till läkar- och tandläkarutbildningen
i Umeå, erinrar om att avsikten är att i Umeå söka åstadkomma av
vetenskapens utveckling motiverade organisatoriska nybildningar. Hithörande
spörsmål är, anmäler kommittén, under utredning, varför kommittén i detta sammanhang
inte kunnat framlägga ett förslag till definitiv organisation och inte
24
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 88 år 1968
heller en fullständig tidsplan för uppbyggnaden. Kommittén har emellertid funnit
det självklart, att denna organisation under alla förhållanden måste omfatta
ett antal grundläggande matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
ämnen, i huvudsak organiserade i nu gängse former. Med denna utgångspunkt
och utifrån möjligheterna att provisoriskt lösa lokalbehoven har kommittén
gjort sitt nyss redovisade ämnesval.
Att de föreslagna ämnena skall ingå i organisationen i Umeå har icke ifrågasatts
av någon remissinstans. För SACO framstår det emellertid som diskutabelt
att ämnet statskunskap organiseras före ämnet företagsekonomi. Åtskilliga remissinstanser
framhåller angelägenheten av att den föreslagna organisationen
så snart som möjligt bygges ut till fullständiga matematisk-naturvetenskapliga
och samhällsvetenskapliga fakulteter. Såsom framgått av mitt referat av remissyttrandena
har också önskemål framförts om att ytterligare ämnen organiseras
redan inom den av kommittén skisserade tidsramen.
För egen del är jag inte beredd att nu uttala mig bestämt om vilka ämnen
den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och
forskningsorganisationen i Umeå bör omfatta vid full utbyggnad. Rimligtvis
måste sådana ställningstaganden anstå till dess kommittén hunnit utarbeta och
framlägga en fullständig utbyggnadsplan. Å andra sidan kan jag inte dela den
uppfattning som framskymtar i några remissyttranden, nämligen att ett ställningstagande
till det föreliggande kommittéförslaget skulle kunna innebära att
möjligheterna att i Umeå fullfölja planerna på en forsknings- och utbildningsorganisation
av icke traditionell typ skulle begränsas.
Vad beträffar det första utbyggnadsskedet synes mig kommitténs förslag, med
de utgångspunkter från vilka denna haft att arbeta, väl avvägt. Möjligheterna
att genom olika åtgärder kunna tillgodose lokalbehoven blir under ett utbyggnadsskede
ofrånkomligen en i många delar avgörande faktor. Jag har särskilt
velat framhålla detta med hänsyn till de förslag om en snabbare utbyggnad som
framkommit under remissbehandlingen. Till lokalfrågorna återkommer jag i det
följande.
Jag ansluter mig alltså till kommitténs förslag om ämnesomfattningen under
första utbyggnadsskedet, dvs. att utbyggnaden av organisationen i Umeå för
naturvetenskap och samhällsvetenskap inriktas på att de föreslagna sju
ämnena, nämligen de matematisk-naturvetenskapliga ämnena matematik, fysik,
teoretisk fysik och kemi samt de samhällsvetenskapliga ämnena statistik,
nationalekonomi och statskunskap först blir representerade. Den ordning
i vilken undervisningen i olika ämnen föreslås börja har jag funnit väl genomtänkt.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att jag självklart förutsätter att
kommittén — om så skulle visa sig lämpligt och lokalmässigt möjligt — i sin
slutliga utbyggnadsplan anser sig oförhindrad att tidigarelägga nu ej medtagna
ämnen liksom att också i övrigt föreslå omdispositioner.
Kommitténs tidsplan innebär — såsom nyss framhållits — att uppbyggnaden
av organisationen i Umeå påbörjas redan till hösten med undervisning i ämnena
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
matematik och statistik. Mot bakgrunden av vad jag inledningsvis anfört beträffande
de närmaste årens förväntade tillströmning till våra universitet och högskolor
är det enligt min mening synnerligen angeläget att alla möjligheter att snabbt
öka utbildningskapaciteten tillvaratages. Jag finner därför kommitténs tidsplan
mycket tillfredsställande och föreslår, att utbildning i ämnena matematik och
statistik organiseras redan fr. o. in. nästa läsår. Universitetskanslern har framhållit,
att ett så snabbt igångsättande kan ge upphov till svårigheter för utbildningens
ändamålsenliga anordnande, och därför ansett, att ett års uppskov borde
allvarligt övervägas. Av vad jag nyss anfört framgår, att jag inte kan biträda
kanslerns uppfattning. Under ett utbyggnadsskede är provisorier och andra svårigheter
så gott som undantagslöst ofrånkomliga. Det är emellertid min övertygelse,
att initialsvårigheterna i Umeå inte kommer att bli av sådan omfattning, att ett
uppskov är motiverat. Skulle mot förmodan uppkomma skäl för ett uppskov
med igångsättningen, bör emellertid Kungl. Maj:t sedermera äga fatta beslut
härom. Jag vill i detta sammanhang nämna att, enligt vad jag erfarit, på kommitténs
initiativ tillsatts en samarbetsdelegation med representanter för — förutom
kommittén och medicinska högskolan — Västerbottens läns landsting, Umeå
stad och Umeå studentkår. Denna delegation har bl. a. till uppgift att förbereda
mottagandet av de nya lärarna och studenterna, bl. a. genom att anskaffa bostäder.
I fråga om personalorganisationen är jag ense med kommittén om att ämnena
matematik och statistik redan från början måste vara företrädda av lärare i
professors ställning. I överensstämmelse med kommitténs förslag förordar jag
därför, att från och med budgetåret 1963/64 inrättas en professur i matematik
och en professur i statistik. Tjänsterna bör tills vidare formellt knytas till medicinska
högskolan. På grund av bristen på professorskompetenta forskare i matematik
har Nationalkommittén för matematik förordat, att den föreslagna professuren
i detta ämne ledigförklaras som förordnande på förslagsvis fem år och
att tjänsten blir ordinarie först 1968. Enligt min mening skulle en sådan konstruktion
ingalunda innebära förbättrade möjligheter att få en professur i Umeå
tillsatt. Med hänsyn till bl. a. vikten av att organisationen i Umeå från början
inte får en kvalitativt sämre utformning än vid övriga lärosäten motsätter jag
mig bestämt nationalkommitténs förslag. Nationalkommitténs i och för sig
mycket intressanta förslag synes snarare böra övervägas vid cn fortsatt utbyggnad
av institutioner med en redan etablerad basorganisation.
I enlighet med kommitténs förslag beräknar jag för var och en av professurerna
i matematik och statistik medel för dels 1 000 assistenttimmar för forskning
och allmänt institutionsarbete, dels en tjänst som kanslibiträde i Ae 7.
Till löner och arvoden åt universitetslektorer, assistenter m.m. har kommittén
äskat 195 000 kr. Mot uppskattningen av medclsbchovet har jag inte funnit
anledning till erinran. Universitetskanslern har föreslagit, att ett universitetslektorat
i matematik från början inrättas som ordinarie. SACO har understrukit
26
Kungl. May.ts proposition nr 88 år 1963
vikten av att tillräckliga lärarresurser ställs till förfogande redan från starten
och i sitt förslag gått längre än kanslern. Bl. a. har organisationen föreslagit en
docenttjänst i vart och ett av ämnena matematik och statistik. För egen del är
jag inte beredd att förorda, att de av nämnda remissinstanser föreslagna tjänsterna
inrättas redan fr. o. m. nästa budgetår. Jag biträder sålunda kommitténs förslag
på denna punkt.
I detta sammanhang får jag anmäla, att 1960 års lärarutbildningssakkunniga
föreslagit inrättande av ett universitetslektorat i pedagogik i Umeå. Innehavaren
av detta lektorat avses skola meddela undervisning för ett och två akademiska
betyg i pedagogik, förrätta tentamina i ämnet och leda den för filosofisk ämbetsexamen
obligatoriska kursen i psykologi samt pedagogikens teori och historia.
I arbetsuppgifterna bör även ingå bestridande av undervisning i pedagogik i anslutning
till den lärarutbildning inom skilda sektorer, som är förlagd till Umeå.
Jag finner den avsedda anordningen väl motiverad och tillstyrker, att ett ordinarie
universitetslektorat i pedagogik inrättas fr. o. m. den 1 juli 1963. Det bör
få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter angående de med
ifrågavarande tjänst förenade arbetsuppgifterna. Tjänsten torde tills vidare,
liksom de av mig föreslagna professurerna, böra formellt knytas till medicinska
högskolan i Umeå. Det lektorat i pedagogik som finns inrättat för yrkeslärarutbildningen
i Umeå — men som för närvarande ej är besatt — bör vid bifall till
förslaget om ett universitetslektorat i pedagogik tills vidare ej få tillsättas.
Förslag till personalorganisation närmast följande budgetår har kommittén
inte kunnat redovisa i föreliggande betänkande. Häremot har kritiska anmärkningar
framförts under remissbehandlingen. Jag är emellertid inte beredd att nu
föreslå åtgärder, som kan innebära ett föregripande av kommitténs kommande
förslag.
Kommitténs i betänkandet redovisade beräkningar av medelsbehoven för omkostnader,
materiel, bokinköp och bokbindning samt inredning och utrustning
har inte givit mig anledning till erinran.
Beträffande medelsanvisningen för bokinköp in. in. vill jag erinra om att
denna avses för anskaffningar till ett för institutionerna för matematik och statistik
gemensamt mindre kurs- och referensbibliotek. Kommitténs förmodan, att
den naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga forskningen och utbildningen
under utbyggnadsperioden tills vidare skall få repliera på stadsbiblioteket i Umeå
och det medicinskt-odontologiska biblioteket har inte föranlett någon invändning
från berörda remissinstanser.
I anledning av vad universitetskanslern anfört beträffande medelsanvisningen
till inredning och utrustning anser jag, att denna bör få utnyttjas jämväl för
anskaffning av viss forskningsutrustning.
I det följande kommer jag närmast att behandla vissa organisatoriska frågor.
I årets statsverksproposition har jag vid min anmälan av medicinska högsko -
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
lans i Umeå avlöningsanslag redovisat ett av organisationskommittén för högskolan
framfört förslag, att de medicinska och odontologiska lärosätena i Umeå
fr. o. m. den 1 juli 1963 skulle sammanslås till ett lärosäte, benämnt universitetet
i Umeå och bestående av en medicinsk och en odontologisk fakultet. Enligt universitetskanslerns
mening borde lärosätet benämnas medicinsk-odontologiska
högskolan i Umeå. Jag tog i statsverkspropositionen icke ställning till de föreliggande
förslagen.
Umeåkommittén har i sitt delbetänkande, som avlämnades i december månad
1962, framfört ett förslag av samma innebörd som organisationskommitténs.
Sedermera har universitetsutredningen i sitt sjunde betänkande, Universitetens
och högskolornas organisation och förvaltning (SOU 1963:9), föreslagit
bl. a., att medicinska högskolan i Umeå och tandläkarhögskolan där skall infogas
som fakulteter i en organisatorisk enhet, benämnd universitetet i Umeå.
Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling.
För egen del finner jag det i och för sig naturligt att medicinska högskolan i
Umeå och tandläkarhögskolan där får ställning av fakulteter i en integrerad
utbildnings- och forskningsorganisation. Jag anser mig emellertid inte nu böra
föreslå att en sådan förändring statutmässigt fastslås redan från och med den 1
juli i år. Enligt min mening bör det slutliga ställningstagandet till frågan om en
sådan omorganisation anstå till prövningen av universitetsutredningens övriga
förslag rörande universitetens och högskolornas organisation och förvaltning.
Däremot anser jag det av flera skäl lämpligt, att de medicinska, odontologiska,
matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga utbildnings- och
forskningsenheterna fr. o. m. den 1 juli 1963 gemensamt benämnes universitetet
i Umeå. Jag förordar att så sker.
De i årets statsverksproposition förordade anslagen till dels medicinska högskolan
i Umeå, dels tandläkarhögskolan i Umeå bör av tekniska skäl under
budgetåret 1963/64 behållas som separata riksstatsanslag. För nästa budgetår
bör medel till avlöningar, omkostnader, materiel m. m., bokinköp och bokbindning
m. m. samt inredning och utrustning av nya lokaler till den filosofiska utbildnings-
och forskningsorganisationen vid Umeå universitet anvisas under ett
särskilt anslag.
I anslutning härtill vill jag erinra om att jag i årets statsverksproposition
vid min anmälan av frågan om anslag till avlöningar till medicinska högskolan i
Umeå förordat, att ledningen för de medicinska och odontologiska lärosätena i
Umeå bör anförtros organisationskommittén för medicinska högskolan i Umeå,
förstärkt med representanter för odontologien. Vidare har jag framlagt förslag
beträffande gemensam administration fr. o. m. budgetåret 1963/64 för sistnämnda
högskola och tandläkarhögskolan i Umeå.
Innevarande budgetår disponerar medicinska högskolan ca 121 000 kr. och
tandläkarinstitutet i Umeå ca 48 000 kr. för avlöning av administrativ personal.
I årets statsverksproposition har föreslagits, att för nästa budgetår ytterligare
100 000 kr. anvisas för ifrågavarande ändamål.
28
Kungl. Maj:ts ■proposition nr 88 år 1963
I enlighet med vad kommittén förordat bör här avsedda gemensamma administration
betjäna även den samhällsvetenskapliga och matematisk-naturvetenskapliga
utbildnings- och forskningsorganisationen. Med anledning av vad
universitetskanslern i denna fråga anfört beräknar jag i förevarande sammanhang
för nästa budgetår ytterligare 25 000 kr. till förstärkning av den gemensamma
administrativa personalen. Härigenom skulle för detta ändamål vid universitetet
i Umeå under budgetåret 1963/64 komma att disponeras sammanlagt
294 000 kr.
Kommittén har förordat att innehavarna av de föreslagna professurerna i matematik
och statistik eller de som på grund av förordnande uppehåller dessa
tjänster övergångsvis skall inträda som ledamöter av den av kommittén förutsatta
medicinska fakulteten, dvs. det nuvarande lärarkollegiet. De skall dock
enligt förslaget ej äga deltaga i handläggningen av befordringsärenden inom
kollegiet. Jag har intet att erinra mot den avsedda anordningen. Det bör ankomma
på Kungl. Maj:t att utfärda närmare bestämmelser härom.
Ärende angående tillsättning av tjänst som professor i ämne inom den av mig
föreslagna organisationen bör tills vidare handläggas av vederbörande vid universitetet
i Uppsala i enlighet med gällande bestämmelser.
Ett speciellt problem av organisatorisk art, som icke berörts av kommittén
men som SFS tagit upp i sitt remissyttrande, utgör frågan om inrättande av
undervisningsnämnder. SFS har ansett det från flera synpunkter motiverat, att
en särskild undervisningsnämnd inrättas för de samhällsvetenskapliga ämnena.
Frågor rörande matematisk-naturvetenskapliga ämnen bör enligt SFS övergångsvis
handläggas av medicinska högskolans undervisningsnämnd. SFS har därvid
förutsatt, att representanter för såväl lärare som studerande i de naturvetenskapliga
ämnena skall äga rätt att som ledamöter av nämnden deltaga vid behandlingen
av för dessa ämnen aktuella ärenden. För egen del ansluter jag mig
till SFS:s förslag. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj:t att besluta
i hithörande frågor. Någon särskild medelsanvisning för ifrågavarande ändamål
nästa budgetår anser jag inte erforderlig.
Vad beträffar frågan om kårtillhörighet för de studerande som söker sig till
universitetet i Umeå vill jag endast framhålla, att jag i likhet med SFS förutsätter
att dessa kommer att ingå i Umeå studentkår.
Avslutningsvis vill jag behandla vissa av kommittén och remissinstanserna
berörda lokalfrågor.
Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 17 september 1962 överlämnat förslag
till utbyggnadsplan för universitetet i Umeå. Detta förslag kommer jag att
upptaga till behandling vid min anmälan senare denna dag av frågor rörande
anslag för budgetåret 1963/64 till byggnadsarbeten vid vissa universitet och
högskolor, m. m.
Vad beträffar lokaler för den av mig nu förordade verksamheten har kommittén
föreslagit provisoriska lösningar till dess att definitiva lokaler hinner färdig
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
29
ställas. Kommittén föreslår sålunda, att ett av staden lämnat erbjudande att i
paviljongbyggnader mot hyresersättning tillhandahålla lokaler för samtliga nu
ifrågavarande ämnen utom kemi accepteras. För lösningen av kemiämnenas
lokalfrågor har kommittén redovisat vissa andra möjligheter.
Vid remissbehandlingen har bl. a. framhållits angelägenheten av att provisorietiden
blir så kort som möjlig och att därför byggnadsverksamheten i Umeå bör
forceras. Byggnadsstyrelsen har i sitt yttrande redovisat en rad allmänna synpunkter
beträffande sättet på vilket lokalbehovet för en snabbt växande undervisning
i Umeå lämpligen bör tillgodoses. Därjämte har styrelsen framlagt vissa
konkreta förslag till mer definitiva lokallösningar. Jag har för avsikt att till kommittén
överlämna byggnadsstyrelsens remissyttrande för att tagas i beaktande
under kommitténs fortsatta arbete.
Beträffande lokalfrågornas lösning på kort sikt framhåller byggnadsstyrelsen
i sitt remissyttrande, att stadens erbjudande innebär för flertalet ämnen den
enda lösningen, om kommitténs tidsprogram skall kunna följas. I fråga om
statskunskap och kemiämnena anger byggnadsstyrelsen vissa alternativa lösningar,
som det torde få ankomma på i första hand kommittén att närmare
pröva.
För egen del hälsar jag med stor tillfredsställelse stadens villighet att medverka
till en snabb start för en utvidgad utbildnings- och forskningsverksamhet
i Umeå. Det bör ankomma på byggnadsstyrelsen att med staden träffa avtal
angående förhyrning av de för den matematisk-naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga
utbildningen och forskningen erforderliga lokalerna på i huvudsak
de villkor kommittén förutsatt.
Vid bifall till vad jag här föreslagit bör på riksstaten nästa budgetår uppföras
ett förslagsanslag, benämnt Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen
vid universitetet i Umeå. Jag beräknar medelsbehovet för avlöningar
under ifrågavarande anslag till 450 000 kr. En särskild avlöningsstat —
fördelad på olika poster — bör fastställas.
Vidare bör under nyssnämnda anslag uppföras en förslagsvis betecknad anslagspost
till omkostnader å 52 000 kr. samt maximerade anslagsposter till materiel
m. m., till bokinköp och bokbindning m. m. samt till inredning och utrustning
av nya lokaler å respektive 8 000 kr., 10 000 kr. och 120 000 kr. Anslaget
bör sålunda uppföras med sammanlagt 640 000 kr.
Det torde vid bifall till vad jag förordat i det föregående få ankomma på
Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder som erfordras, för att den föreslagna verksamheten
skall kunna starta fr. o. m. läsåret 1963/64.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 88 år 1963
III. Hemställan
Under åberopande av vad jag anfört och föreslagit i det föregående hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för anordnande
av matematisk-naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig utbildning
och forskning i Umeå;
II. a) medgiva, att vid medicinska högskolan i Umeå utöver
de tjänster, som i annan ordning kan komma att uppföras på
personalförteckning för högskolan, må tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1963/64 vara inrättade en tjänst som professor i
Bo 3 i matematik, en tjänst som professor i Bo 3 i statistik samt
en tjänst som universitetslektor i Ao 27 i pedagogik, samt bemyndiga
Kungl. Maj :t att vidtaga härav påkallade förändringar
i nämnda personalförteckning;
b) godkänna följande avlöningsstat under förslagsanslaget
Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen
vid universitetet i Umeå, att tillämpas tills vidare under budgetåret
1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 109 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till vissa lärare m. m., förslagsvis 177 000
b. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................ 37 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... 122 500
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................... 4 500
Summa kr. 450 000
c) till Vissa kostnader för utbildnings- och forskningsorganisationen
vid universitetet i Umeå för budgetåret 1963/64
under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 640 000
kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Inga Bäcklin
Kungl. Maj.ts •proposition nr 88 år 1963
31
INNEHÅLL
Sid.
I. Inledning ...................................................... 3
II. Högre utbildning och forskning i Umeå............................ 4
A. Nuvarande organisation...................................... 4
B. Vissa riktlinjer m. m. för fortsatt utbyggnad.................... 6
C. Kommitténs förslag ......................................... 10
D. Yttranden .................................................. 16
E. Departementschefen ......................................... 21
III. Hemställan .................................................... 30
Ivar Hrcgg.ströms Tryckeri AB • Stockholm 19G3
680404