Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1963
1
Nr 87
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående upphävande i viss del av den vid förordningen
den 25 maj 19A1 (nr 251) om särskild varuskatt
fogade varuförteckningen; given Stockholms
slott den 8 mars 1963.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till förordning angående upphävande i viss del
av den vid förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt
fogade varuförteckningen.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att särskild varuskatt inte skall utgå på glass från
och med den 1 juli 1963. 1
1 liihang till riksdagens protokoll VJ63. 1 saml. Nr 87
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1963
Förslag
till
Förordning
angående upphävande i viss del av den vid förordningen den 25 maj 1941
(nr 251) om särskild varuskatt fogade varuförteckningen
Härigenom förordnas, att varuslaget glass skall utgå ur den vid förordningen
den 25 maj 1941 om särskild varuskatt fogade förteckningen över
varor, för vilka särskild varuskatt skall erläggas.1
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963 men skall icke äga tilllämpning
i fråga om förhållanden som hänföra sig till tiden före ikraftträdandet.
1
1 Senaste lydelse av varuförteckningen se 1962: 31.
Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1963
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 mars
1963.
Närvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund. Edenman, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om beskattningen av
glass samt anför därvid följande.
Inledning
I skrivelse den 30 mars 1962, nr 138, har riksdagen under åberopande av
bevillningsutskottets av riksdagen godkända betänkande nr 22 anhållit om
utredning och förslag till 1963 års riksdag om upphävande av den särskilda
varuskatten på gräddglass.
I anledning härav har inom finansdepartementet närmare undersökts de
skattetekniska problem som är förenade med ett partiellt slopande, på sätt
riksdagen förordat, av den nuvarande särskilda beskattningen av glass. Bl. a.
med hänsyn till att en väsentlig del av den glass, för vilken varuskatt uttages,
utgöres av gräddglass har härvid frågan om bibehållandet över huvud
av en särskild beskattning av glass ansetts böra upptagas till prövning. Jag
anhåller nu att få anmäla förevarande spörsmål till behandling och avser
till en början att redogöra för bestämmelserna på området.
Gällande bestämmelser
Den speciella beskattningen av glass regleras i förordningen den 25 maj
1941 (nr 251) om särskild varuskatt (senaste lydelse se SFS 1962: 31). Liksom
när det gäller andra enligt förordningen skattepliktiga varor utgår
skatt, då glass tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för vidare
bearbetning eller då glass införes till riket. Undantagna från skatteplikt är
dock färdigställda, för hushåll, restauranger eller matserveringar avsedda
efterrätter, som helt eller delvis består av glass.
Såsom skattefri hushållsglass skall enligt av kontrollstyrelsen utfärdade
anvisningar anses sådan glass, som säljes i särskild förpackning till konsument,
om förpackningen innehåller minst 1/3 liter och inte är uppdelad i
mindre enheter än 1/3 liter.
4
Kungl. Maj. ts proposition nr 87 år 1963
Skatten utgår med 65 procent av varans beskattningsvärde, vilket i regel
är det lägsta pris — den särskilda varuskatten ej inberäknad — som den
skattskyldige betingar sig vid försäljning av varan i större poster till återförsäljare.
Departementschefen
Glass är en samlande beteckning för ett relativt stort antal skilda varutyper,
som visserligen varierar till sammansättning och smak men ändock
får anses tämligen likartade till sin karaktär. Prissättningen är också förhållandevis
enhetlig för de olika glasstyperna. Tillverkningen sker i regel
med utgångspunkt från såväl mjölkfett som andra fettämnen, animaliska
eller vegetabiliska, men även helt fettfri glass förekommer. Gräddglass skall
enligt livsmedelsstadgan ha en fetthalt av minst 12 procent och får inte innehålla
annat fettämne än mjölkfett.
Den nu aktuella beskattningen av glass omfattar, som av det föregående
framgått, alla förekommande typer av glass. Det enda undantaget från beskattningen
gäller sådan glass som är avsedd till efterrätter i hemmen eller
på restaurangerna. Några undantag på andra grunder för särskilda typer av
glass har inte ansetts böra införas. Detta har för övrigt även understrukits
vid olika tillfällen, då riksdagen haft att behandla frågan om glassbeskattningen.
Svårigheterna att skilja mellan olika typer av glass medför framför allt
att beskattningsmyndighetens möjligheter att utöva en effektiv och rättvis
skattekontroll skulle bli mycket små, om beskattningsområdet begränsades
till vissa glasstyper medan andra lämnades obeskattade. I detta sammanhang
må nämnas att skattekontrollen för närvarande sker genom bokföringsmässig
granskning av tillverkarnas och, i förekommande fall, importörernas
inköp av råvaror, färdiga varor, emballage m. m. samt av deras försäljning
av såväl skattepliktig som skattefri glass. Denna kontroll skulle,
om beskattningen begränsades genom slopande av skatten på gräddglass, behöva
avsevärt intensifieras. För skattepliktens bestämmande måste nämligen
därvid i princip för varje särskilt fall anordnas en kontinuerlig övervakning
i form av provtagning och laboratoriemässig undersökning av varorna.
De skattskyldiga måste dessutom belastas med långt mer detaljerade
redovisningsföreskrifter än vad som nu är fallet.
Redan av det sagda framgår att ett upphävande av skatten enbart för
gräddglass inte torde kunna komma i fråga. Att begränsa det skattepliktiga
området till endast vissa delar av ett i och för sig tämligen enhetligt varusortiment
synes inte heller från mer allmänna synpunkter försvarbart. Detta
gäller i synnerhet som, efter ett slopande av skatten på gräddglass, det återstående
skattepliktiga sortimentet skulle utgöra endast en mindre del av det
nu skattebelagda området. Enligt kontrollstyrelsens uppgifter har intäkterna
av skatten på glass under åren 1960—62 genomsnittligt uppgått till omkring
16 miljoner kronor per år.
Kungl. Maj.ts proposition nr 87 år 1963
5
I avvaktan på resultatet av den samlade översyn av den indirekta beskattningen,
som ankommer på den allmänna skatteberedningen, bör visserligen
inga mer ingripande ändringar ske i den särskilda varubeskattningen. Med
hänsyn till de nyss angivna speciella omständigheterna synes mig emellertid
övervägande skäl tala för att det från riksdagen framförda önskemålet tillmötesgås
på så sätt att den särskilda beskattningen av glass helt upphäves.
Jag förordar att förordningen om särskild varuskatt ändras i enlighet härmed.
Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1963.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga ett inom departementet
upprättat förslag till förordning angående upphävande i viss del av
den vid förordningen den 25 maj 19 M (nr 251) om särskild varuskatt fogade
varuförteckningen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Lars Wettergren
Stockholm 19S3. IwLac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630367