Kungl. Maj:ts proposition, nr 86 år 1963
1
Nr 86
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa anslag
till civilförsvaret m. in.; given Stockholms slott den
1 mars 1963.
Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Rune B. Johansson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag till riktlinjer för beräkningen av civilförsvarets
kostnader på längre sikt samt slutliga äskanden beträffande
anslag till civilförsvaret, som i årets statsverksproposition upptagits med
allenast beräknade belopp.
Enligt förslaget höjes anslagen till civilförsvaret successivt från nuvarande
72 miljoner kr. till 90 miljoner kr. för budgetåret 1963/64 och till
beräknade 94, 97 och 97 miljoner kr. för de tre därpå följande budgetåren.
Beloppen överensstämmer med ett av 1962 års försvarskommitté redovisat
kostnadsalternativ 740 miljoner kr. för genomförandet av organisationen.
Inom detta belopp kan i huvudsak civilförsvaret rustas upp materiellt och
personellt till den nivå, som avsetts i principbeslutet från år 1959.
Förslaget innebär att för nästa budgetår anvisas 41 miljoner kr. till materiel,
14,5 miljoner kr. till skyddsrum och 0,5 miljoner kr. till branddammar.
Härjämte föreslås, att bemyndiganden lämnas att utöver anslagen
lägga ut beställningar på materiel för högst 29 miljoner kr. och medge att
skyddsrums- och branddammsbyggen igångsättes för en statsbidragskostnad
av högst 6 miljoner kr. 1
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 86
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars
1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, afGeijerstam, Holmqvist, Aspling.
Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under
inrikesdepartementet föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, å driftbudgeten för budgetåret 1963/64 beräkna följande
anslag, nämligen till Anskaffning av civilförsvarsmateriel ett reservationsanslag
av 41 406 000 kr., till Bidrag till byggande av skyddsrum ett reservationsanslag
av 14 500 000 kr. samt till Bidrag till kommuner för anordnande
av branddammar för civilförsvarsändamål ett reservationsanslag av
500 000 kr.
Sedan 1962 års försvarskommitté1 i betänkande den 6 februari 1963
(SOU 1963:5) avgivit förslag om försvarskostnaderna för budgetåren
1963/67 och härvid också behandlat frågan om civilförsvarets kostnader,
anhåller jag nu att få upptaga de nämnda anslagsfrågorna till fortsatt behandling.
I samband härmed torde jag få anmäla vissa uppkomna frågor
rörande kostnaderna för dels beslutad tillbyggnad av civilförsvarets centralförråd
i Malmby och dels av försvarskommittén föreslagna förbättringar
av de värnpliktigas avlöningsförmåner m. m., vilka kostnader berör
även förmånerna för de civilförsvarspliktiga.
I. Förslag av 1962 års försvarskommitté
Huvuddragen av civilförsvarets uppgifter och organisation har fastställts
genom beslut vid 1956 och 1959 års riksdagar (propositionerna 1956: 185
och 1959: 114). Beslutet år 1956 gällde i huvudsak riktlinjerna för utrymningsplanläggningen
och för det fortsatta skyddsrumsbyggandet. År 1959
fattades beslut om en ändrad organisation i övrigt av civilförsvaret. Genom
beslutet angavs civilförsvarets uppgifter och den organisatoriska ramen 1
1 Talmannen i andra kammaren G.F.Thapper, ordf., vice talmannen i första kammaren N.I.
Johansson, ledamöterna av första kammaren A. K. Giilström och G. I. Virgin samt ledamöterna
av andra kammaren B. G. Bohman, K. E. G. Bolja, L. M. Eliasson, S. A. Mellqvist och M. D. E.
Ståhl.
Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963 3
för verksamheten. Vidare antog 1961 års riksdag riktlinjer för utbyggnaden
av befolkningsskyddsruin (1961 års statsverksproposition, XI ht, p.
180).
Beträffande kostnaderna för uppbyggnaden av organisationen uttalades
i 1959 års proposition, att de beräkningar, som 1953 års civil försvarsutredning
framlagt, i stort sett kunde tjäna som riktlinjer. Medelsbehovet angavs
till ca 76 miljoner kr. årligen under en tioårsperiod. Föredragande departementschefen
underströk emellertid, att det statsfinansiella läget måste
bli avgörande för den takt med vilken utbyggnaden kunde ske.
Frågan om civilförsvarets kostnader underställdes därefter 1960 års försvarskommitté.
Någon fullständig prövning av kostnaderna för att åstadkomma
erforderliga resurser för organisationen ansåg kommittén inte ingå
i dess uppgifter. Kommittén konstaterade emellertid, att medelsbehoven för
uppbyggnaden under de närmaste budgetåren var avsevärda. Förslag framlades
om att anslagen till civilförsvaret skulle förstärkas med omkring 20
miljoner kr. för budgetåret 1961/62 och att den ytterligare förstärkning av
anslagen som behövdes från och med budgetåret 1962/63 borde prövas i
sedvanlig ordning av Kungl. Maj:t och riksdagen.
Anslagen till civilförsvaret har för budgetåren 1961/62 och 1962/63 i riksstaten
uppförts med ca 50 resp. 72 miljoner kr.
1962 års försvarskommitté har enligt sina direktiv haft att med utgångspunkt
i de nämnda riksdagsbesluten och med hänsyn till erfarenheter och
utvecklingstendenser behandla frågan om civilförsvarets allmänna inriktning,
omfattning och kostnader för tiden efter budgetåret 1962/63.
Kostnaderna för civilförsvarets uppbyggnad under tiden den 1 juli 1963
—den 30 juni 1970 har för kommittén angivits till 845 miljoner kr. Härjämte
har för kommittén anmälts ett behov av 111 miljoner kr. för att täcka
kostnader utöver 1959 års principbeslut för beklädnad åt civilförsvarets
personal (23 milj. kr.), för skyddsmasker åt hela befolkningen (56 milj.
kr.) samt för internatutrustning in. m. för utrymmande och flyktingar (ca
32 milj. kr.). Därest uppbyggnaden skulle ske under en med tre år förkortad
uppbyggnadsperiod fram till den 1 juli 1967, vilket civil försvars styre Isen
föreslagit i en skrivelse den 29 november 1961, skulle kostnaderna uppgå
till 975 miljoner kr. i stället för nämnda belopp av 845 miljoner kr. Däri
inräknas då kostnaderna för den uppbyggda organisationens vidmakthållande
fram till år 1970.
På uppdrag av försvarskommittén har civilförsvarsstyrelsen avgivit
kompletterande förslag om civilförsvarets successiva uppbyggnad och utformning
in. m. under budgetåren 1963/70 grundat på de alternativa kostnadsramarna
740 och 495 miljoner kr. Beloppen gällde totalkostnaderna
för driftbudgeten och kapitalbudgeten och under förutsättning av ett fast
penningvärde.
Civilförsvarsstyrelsens utredningar visar, alt inom kostnadsramen 740
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963
miljoner kr. hittills planlagd civilförsvarsorganisation inte behöver reduceras.
Inom kostnadsramen 495 miljoner kr. — som uppgjorts med utgångspunkt
i oförändrat anslag för civilförsvaret — bedömer styrelsen det möjligt
att i huvudsak upprätta planerad organisation för utrymning och inkvartering.
Planlagd organisation för räddningsverksamhelen skulle däremot inte
kunna byggas upp ens till hälften. Skydd för enheter och observationsplatser
erhållas endast i de viktigaste orterna och branddammar måste till nära
80 % bli provisoriska.
Beträffande avvägningen mellan att bygga upp civilförsvarets organisation
och vidtaga andra skyddsåtgärder för allmänheten, såsom befolkningsskyddsrum
och anskaffning av skyddsmasker och dosimetrar, har styrelsen
— från allmänna bedömanden och efter studium av tidigare gjorda stadsanalyser
— kommit till den slutsatsen att, vid brist på anslag, i första hand
civilförsvarets organisation bör byggas upp. Antalet räddade människoliv
blir nämligen större, om man satsar på den livräddande civilförsvarsorganisationen
— i första hand på den förebyggande för utrymning och inkvartering
och i andra hand den för själva räddningsverksamheten — jämfört med
övriga skyddsåtgärder.
För båda alternativen gäller enligt styrelsen, att befolkningsskyddsrum i
de större städernas innerområden endast kan byggas i mycket begränsad
omfattning. Inte heller kan i någon av kostnadsramarna rymmas medel för
att skaffa radiakdosimetrar och ytterligare skyddsmasker åt allmänheten
eller internatutrustning och utrustning till flyktingar.
Inom kostnadsramen 740 miljoner kr. upptages (i 1961 års priser) 371,4
miljoner kr. för materiel (varav 23 miljoner kr. för beklädnad åt civilförsvarets
personal), 115,6 miljoner kr. för skyddsrum m. m. samt 26,3 miljoner
kr. för branddammar.
Civilförsvarsstyrelsen förutsätter, att kompensation skall erhållas för
pris- och lönestegringar, och bedömer, att mot slutet av uppbyggnadsperioden
kompensation behövs för merkostnader till följd av den tekniska utvecklingen.
Försvarskommittén understryker, att ett väl rustat civilförsvar på ett
viktigt sätt medverkar till att fylla försvarets huvuduppgift att verka fredsbevarande.
Civilförsvaret är en väsentlig del i ett allsidigt och väl avvägt
totalförsvar, av betydelse för skyddet av befolkningen i krig och för motståndsviljan.
De hittillsvarande utvecklingstendenserna beträffande militärtekniken
tyder inte på att några väsentliga ändringar bör göras i de uppgifter
och den organisatoriska ram, som statsmakterna genom besluten år
1956 och 1959 angivit för civilförsvaret. Nämnda beslut bör enligt kommittén
alltjämt ligga till grund för civilförsvarets verksamhet och uppbyggnad
samt för bedömningen av kostnaderna för att åstadkomma uppbyggnaden.
Försvarskommittén har för sin del funnit det angeläget, att sådana resurser
ställs till civilförsvarets förfogande, att 1959 års principbeslut i
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
huvudsak kau genomföras under 1960-talet. En snabbare utbyggnad, som
av civilförsvarsstyrelsen föreslagits i skrivelsen den 29 november 1961,
anses sakna såväl personella som organisatoriska förutsättningar. En väsentlig
förutsättning bedömer kommittén vara att planering och anskaffningsverksamhet
kan fotas på en av statsmakterna för en längre period angiven
kostnadsram. Härigenom bör det bli möjligt att koordinera åtgärder för
rekrytering och utbildning av personal med materielanskaffning in. in., så
att civilförsvarets successiva uppbyggnad kan ske på bästa sätt från såväl
beredskaps- som ekonomiska synpunkter. Försvar skommittén har även
ansett det angeläget, att anslagsutvecklingen under uppbyggnadsperioden
blir så jämn som möjligt och anpassas till kostnaderna på längre sikt för
det uppbyggda civilförsvarets vidmakthållande. Totalkostnaderna måste
vidare anpassas till en nivå, som vid en avvägning mot andra angelägna
behov ter sig försvarlig från statsfinansiell synpunkt.
Från dessa utgångspunkter har kommittén funnit, att civilförsvarets uppbyggnad
bör genomföras i en takt, som i huvudsak svarar mot det på kommitténs
uppdrag undersökta alternativet 740 miljoner kr. Totalkostnaderna
under uppbyggnadsperioden inger emellertid kommittén betänkligheter, och
olika vägar har därför prövats att begränsa medelsbehoven under de närmaste
budgetåren ulan att försena takten i civilförsvarets uppbyggnad.
Som en åtgärd i detta syfte har övervägts ett system med beställningsbemyndiganden
av den typ som tillämpas vid krigsmaktens materielanskaffningar.
Kommittén har funnit betydande fördelar vara förknippade med
denna form av anslagsteknik och har därför vid sitt ställningstagande till
kostnaderna för civilförsvaret utgått från att tekniken tillämpas för civilförsvarets
materielbeställningar. Vidare har förutsatts, att ett system med
investeringsbemyndiganden tillämpas för anordnande av skyddsrum och
branddammar. Enligt kommitténs mening är det därvid erforderligt, att en
ekonomisk långsiktsram fastställes för civilförsvarets materielanskaffningar
och skyddsrumsbyggande.
Kommittén uttalar sig även för att materielen till organisationen i princip
anskaffas redan i fredstid och att anskaffningen inte uppskjutes till ett tillfälle
då mobilisering skall ske.
På anförda skäl har försvarskommittén ansett sig böra föreslå, att anslagen
för civilförsvaret uppföres med 90, 94, 97 och 97 miljoner kr. (i fasta
priser) för de närmaste fyra budgetåren. Kommittén bedömer, att denna
ram skall göra det möjligt att påbörja uppbyggnaden av civilförsvaret i
huvudsaklig överensstämmelse med vad civilförsvarsstyrelsen förutsatt beträffande
utredningsalternativet 740 miljoner kr. I förhållande till styrelsens
förslag bör dock enligt kommitténs mening viss förskjutning göras till förmån
för skydd åt befolkningen.
Såsom förut nämnts har civilförsvarsstyrelsen anmält medelsbehov utöver
ramen för principbeslutet. Försvarskommittén har ansett, att de så1*
— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 86
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
lunda anmälda objekten för närvarande bör ges lägre prioritet än de som
innefattas i principbeslutet. Kommittén har därför icke beräknat medel
för dessa ytterligare ändamål.
Bland objekten, för vilka medel ej inräknats, ingår anskaffning av skyddsmasker
för hela befolkningen. Kommittén anser nämnda anskaffning vara
från skyddssynpunkt och kanske ej mindre från psykologisk synpunkt
synnerligen önskvärd. Enligt inhämtade upplysningar är emellertid de tekniska
problem, som sammanhänger med konstruktion och tillverkning av
skyddsmasker för civilbefolkningen i dess helhet, ännu ej lösta. Anledning
saknas därför att nu ta ställning till när en anskaffning bör ske. Kommittén
finner det emellertid angeläget, att utvecklings- och konstruktionsarbetet
fortsättes med sikte på att snarast skaffa underlag för ett sådant ställningstagande,
varefter statsmakterna i sedvanlig ordning förutsättningslöst bör
pröva anskaffningsfrågan. Beträffande övriga objekt utöver 1959 års principbeslut,
utrustning in. in. för internat och flyktingar, finner kommittén
det inte vara påkallat att nu ta ställning. Enligt kommitténs mening bör
åtgärder för ifrågavarande ändamål i ett skärpt läge åtminstone i huvudsak
kunna genomföras provisoriskt.
Försvarskommittén har ansett sig inte böra ta ställning till avvägningen
i detalj mellan olika utgiftsändamål eller till den turordning i vilken dessa
bör tillgodoses inom den angivna kostnadsramen. För att belysa möjligheterna
att genomföra huvuddelen av 1959 års principbeslut under 1960-talet har kommittén såsom bilaga till betänkandet låtit utarbeta ett utkast
till budgetplan för civilförsvaret. Anslagen under budgetåren 1963/70 har
därvid förutsatts inte böra överstiga 740 miljoner kr. Anslagsnivån under
perioden hålles relativt jämn och anpassas vid periodens slut till den nivå,
som bedöms sannolik efter genomförd uppbyggnad.
Kostnaderna för civilförsvaret uppdelas i grundkostnader och uppbyggnadskostnader.
Som grundkostnader, vilkas storlek antages vara relativt
oberoende av takten i civilförsvarets uppbyggnad, upptages avlöningar och
omkostnader för civilförsvarsstyrelsen, forsknings- och försöksverksamhet,
utbildning och övningar, förvaring och underhåll av materiel samt självskydd
och bidrag till frivilliga organisationer. Uppbyggnadskostnaderna utgöres
av anslag till anskaffning av materiel, till skyddsrum och hranddammar
samt medel under kapitalbudgeten. I kostnaderna är inte inräknade
kostnader för den regionala organisationen vid civilbefälhavarna och länsstyrelserna,
för närvarande ca 9,6 miljoner kr. årligen.
Grundkostnaderna per budgetår anges av civilförsvarsstyrelsen till 31,4
miljoner kr. såväl i alternativet 740 miljoner kr. som vid fullständig uppbyggnad
(845 milj. kr.). Styrelsen anser att grundkostnaderna kan upptas
med oförändrat belopp under hela perioden 1963/70. Därefter anses det bli
nödvändigt att höja anslaget till förvaring och underhåll av materiel med ca
0,6 miljoner kr. till följd av den då stora mängden telemateriel.
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
Av uppbyggnadskostnaderna är materielanskaffningen den dominerande
posten. Enligt civilförsvarsstyrelsens anslagsäskanden för budgetåret
1963/64 kostar det 413 miljoner kr. att genomföra materielplanen. I beloppet
ingår 32 miljoner kr. för internat- och flyktingutrustning. Däremot
har ej inräknats 23 miljoner kr. för beklädnad åt civilförsvarets personal
och ej heller 56 miljoner kr. för skyddsmasker åt hela befolkningen. Materielplanen
bör enligt styrelsen därför omfatta (413 + 23 + 56) 492 miljoner
kr. Härtill kommer 4,5 miljoner kr. för ersättning m. m. av viss utbildningsmateriel.
Totalsumman blir härigenom ca 497 miljoner kr.
Statsmakternas principbeslut rörande civilförsvaret år 1959 kan sägas
omfatta materielplanens 413 miljoner kr. minskad med ca 32,5 miljoner kr.
för internat- och flyktingutrustning och ökad med ca 4,5 miljoner kr. för
ersättning av viss utbildningsmateriel, d. v. s. totalt 385,5 miljoner kr.
I förslaget till budgetplan räknar försvarskommittén med kostnadsramen
364 miljoner kr. till materiel. Nämnda ram omfattar hela materielplanen
enligt 1959 års principbeslut med undantag av skyddsmasker (17,5 milj.
kr.), dosimetrar (11,5 milj. kr.) och viss del av reservmaterielen (15,5 milj.
kr.). Vidare inrymmes beklädnadsutrustning för civilförsvarets personal i
en jämfört med principbeslutet ökad omfattning (23 milj. kr.). Däremot
ingår inte medel för behov till vilka statsmakterna icke tagit ställning,
d. v. s. anskaffning av utrustning för internat och mottagningsplatser för
flyktingar (ca 32,5 miljoner kr.) och av skyddsmasker för hela befolkningen
(ca 56 miljoner kr.).
Vid beställning av materiel betalas som regel Vs i förskott i samband med
beställningen. Resterande 2/s av betalningen erlägges senast i anslutning
till leveransen. För en del materielslag kan leverans påräknas under samma
budgetår som beställning utlägges, medan det för andra materieltyper kan
ta upp till tre år innan slutleverans sker. I sistnämnda fall blir således slutbetalningen
aktuell först tre budgetår efter det beställning skett. Med tilllämpning
av det föreslagna systemet med beställningsbemyndiganden av
den typ, som användes inom krigsmakten, redovisar försvarskommittén
följande bemyndigande- och anslagsprogram för civilförsvarets materielanskaffning.
Det förutsättes att all materiel skall vara beställd före den
1 juli 1970.
63/64 |
64/65 |
65/66 |
66/67 |
67/68 |
68/69 |
69/70 |
70/71 |
71/72 |
72/73 |
S:a |
|
Beställnings- |
|||||||||||
bemyn-digande . . |
70 |
50 |
50 |
50 |
50 |
50 |
44 |
364 |
|||
Anslag..... |
40 |
44 |
46 |
44 |
43 |
42 |
39 |
33 |
25 |
8 |
364 |
Efter budgetåret 1969/70 kommer att erfordras beställningsbemyndiganden
dels för civilförsvarets vidmakthållande (omsättning och modernisering
av materiel), dels eventuellt för ej tillgodosedda behov enligt tidigare
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963
redovisning (totalt 133 miljoner kr.), dels ock för nya behov som kan uppstå
på grund av framtida utveckling. Kostnaden för civilförsvarets vidmakthållande
i vad avser omsättning och modernisering av materielen uppskattas
preliminärt till totalt ca 25 miljoner kr. per år.
Kostnaderna för att anordna skyddsrum i den omfattning, som 1959 års
principbeslut avsåg, beräknar civilförsvarsstyrelsen till totalt ca 400 miljoner
kr., varav i statsbidrag ca >218 miljoner kr. inklusive drift av skyddsrum.
När man bedömer hur stor del av sistnämnda belopp, som behöver
disponeras under de närmaste sju budgetåren, bör beaktas, att kommunerna
erhåller av det aktuella statsbidraget i förskott och återstoden när
skyddsrumsbygget är färdigställt. Om invesleringsbemyndiganden om sammanlagt
218 miljoner kr. lämnas med ungefär samma belopp varje år skulle
detta grovt bedömt medföra utbetalningar under budgetåren 1963/70 om ca
175—185 miljoner kr., medan ca 40 miljoner kr. skulle utfalla till betalning
efter budgetåret 1969/70.
I alternativet 740 miljoner kr. har civilförsvarsstyrelsen avsett 115,6 miljoner
kr. för skyddsrum. Om summan för materielanskaffning såsom ifrågasatts
i det föregående minskas något i förhållande till styrelsens förslag, blir
det möjligt att avse något ökade anslag för skyddsrumsbyggande, totalt ca
125 miljoner kr., under tiden 1963/70. Under denna förutsättning bedömer
kommittén följande investeringsprogram vara rimligt.
Investerings-bemyndigande |
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
S:a |
20,0 14,5 |
20,0 16,0 |
20,0 17,0 |
20,0 18,0 |
22,0 19,0 |
24.0 20.0 |
24,0 20,2 |
150,0 124,7 |
I detta fall kommer således 25,3 miljoner kr. i investeringsbemyndigande
att sakna täckning av betalningsanslag under perioden. Av planen för anordnande
av skyddsrum på 218 miljoner kr. skulle efter 1969/70 återstå ca
93 miljoner kr. Med en anslagstilldelning om ca 20 miljoner kr. för budgetår
skulle således anslag behöva tillföras fram till och med budgetåret 1974/75.
Civilförsvarsstyrelsen bedömer att det efter 1969/70, till vilken tidpunkt den
nuvarande planen är framförd, med stor sannolikhet blir nödvändigt att
påbörja ett om- och nybyggnadsprogram för anläggningar, som då är äldre
än 20 år. Byggnad av trafik- och skolskyddsrum anses också få fortsatt
aktualitet i framtiden. Behovet av anslag även efter uppbyggnadsperiodens
slut anges till totalt ca 20 miljoner kr./år, inklusive drift av skyddsrum.
Planerna för utbyggnad av branddammar är ännu inte färdiga. Detta kan
tala för att det totala anslagsbehovet bedömes med försiktighet. I prop.
1959: 114 beräknades 37 miljoner kr. för anordnande av branddammar. 1
1 Här har hänsyn endast tagits till civilförsvarets kostnader. Det bör observeras att av kostnaderna
för befolkningsskyddsrum ca 40 miljoner kr. kommer att belasta andra delar av
statsverket, huvudsakligen affärsverken.
9
Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1963
Omräknat i 1961 års prisläge innebär detta ca 41 miljoner kr. Hittills har
beviljats 5 miljoner kr., varför ytterligare 36 miljoner kr. erfordras för att
genomföra 1959 års principbeslut.
Det i principbeslutet förutsatta branddammsprogrammet täcker dock
inte enligt civilförsvarsstyrelsens mening behovet. För att genomföra utbyggnad
av erforderliga branddammar erfordras enligt styrelsens beräkningar
totalt 47,5 miljoner kr. Civilförsvarsstyrclsen anser dessutom, att sedan
det nuvarande branddammsprogrammet är genomfört, det med hänsyn
till ny eller förändrad tätortsbebyggelse blir aktuellt med ytterligare
branddammar. Det årliga anslagsbehovet uppskattas på grund därav till
ca 1 miljon kr. efter uppbyggnadsperiodens slut.
Med hänsyn till att behovet av branddammar inte kan bedömas med någon
säkerhet innan planerna slutligt utarbetats, har det inom kommittén
vid budgetplanens uppgörande ansetts motiverat att tills vidare räkna med
något lägre belopp för ifrågavarande ändamål under de närmaste åren. Fördelning
av medel på olika budgetår har synts kunna göras så, att man lägger
in lämpliga belopp för de olika budgetåren för att totalt sett erhålla eu
lämpligt avvägd kostnadsserie för hela civilförsvaret. Även i fråga om branddammar
synes ett något större investeringsprogram kunna påbörjas under
perioden 1963/70 än vad som erfordras i anslag.
Vad nyss sagts rörande fördelning av medel för branddammar torde enligt
budgetplanen även gälla beträffande fördelning av medel under kapitalbudgeten.
Med utgångspunkt i det anförda har följande kostnadsserie (beloppen i
Kostnader för civilförsvaret
Objekt |
63/64 |
64/65 |
65/66 |
66/67 |
67/68 |
68/69 |
69/70 |
S:a 63/70 |
70/71 |
71/72 |
72/73 |
Grundkost- nader |
31,4 |
31,4 |
31,4 |
31,4 |
31,4 |
31,4 |
31,4 |
219.8 |
32,0 |
32,0 |
32,0 |
Uppbygg-nadskost-nader |
43,0 |
44,0 |
46,0 |
44,0 |
43,0 |
42,0 |
39,0 |
1 *301,0 |
33 + 3 |
25 + 5 |
8 + 17 |
Skyddsrum |
14,5 |
16,0 |
17,0 |
18,0 |
19,0 |
20,0 |
20,2 |
3124,7 |
20,0 |
20,0 |
20,0 |
Branddam- mar .... |
0,5 |
2,0 |
2,0 |
3,0 |
3,0 |
3,0 |
4,0 |
‘17,5 |
4,0 |
4,0 |
4,0 |
Kapital-budget. . . |
0,6 |
0,6 |
0,6 |
0,6 |
0,6 |
0,6 |
0,4 |
4,0 |
|||
Summa |
90,0 |
94,0 |
97,0 |
97,0 |
97,0 |
97,0 |
95,0 |
667,0 |
92,0 |
86,0 |
81,0 |
1 Häri ingår ett engångsanslag om 3 miljoner kr. för utbildningsanordningar m. m.
2 Totalt beställningsbemyndlgande om 364 miljoner kr., varav 66 miljoner kr. saknar täckning
av anslag.
8 Totalt investeringsbemyndigande om ca 150 miljoner kr., varav ca 25 miljoner kr. saknar
täckning av anslag.
* Totalt investeringsbemyndigande om ca 22 miljoner kr., varav 4,5 miljoner kr. saknar
täckning av anslag.
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
miljoner kr.) för tioårsperioden 1963/73 bedömts vara möjlig (prisläge
andra halvåret 1961).
Kostnadsserien innebär i förhållande till innevarande års riksstat eu begynnelsehöjning
om ca 18,8 miljoner kr., d. v. s. totalt 131,6 miljoner kr.
för tiden 1963/70. Totalt blir det en höjning med 168,6 miljoner kr. för
perioden 1963/64—1969/70.
Departementschefen
Uppgifterna och huvuddragen av den nya organisationen för civilförsvaret
fastställdes genom beslut av 1959 års riksdag (proposition nr 114).
Kostnaderna för uppbyggnaden beräknades med ledning av de omfattande
utredningar, som legat till grund för omorganisationen, till omkring
680 miljoner kr., exklusive utgifterna för länsstyrelsernas civilförsvarssektioner.
Kostnaderna ansågs i princip kunna slås ut under en tioårsperiod.
Det underströks emellertid, att det statsfinansiella läget finge bli avgörande
för den takt med vilken uppbyggnaden kunde ske.
När förslagen om ny organisation för civilförsvaret förelädes riksdagen,
framhöll jag angelägenheten av att uppbyggnaden kunde ske efter en tidsplan
och en ungefärlig kostnadsplan. Jag uttalade mig för att avvägningen
av kostnaderna i sådant syfte borde upptagas till prövning i samband med
att kostnaderna för det militära försvaret omprövades. I enlighet härmed
har i uppdragen för såväl 1960 som 1962 års försvarskommittéer ingått
att även avgiva förslag avseende civilförsvaret.
Av flera skäl var det från början klart, att det omfattande arbetet med
uppbyggnaden av den nya organisationen måste bedrivas successivt. Till
en början måste framför allt resurser skapas för de centrala organens
administrations- och planeringsverksamhet samt för länsstyrelsernas egentliga
planläggningsarbete. Uppbyggnaden ansågs böra ske successivt också
såtillvida att kostnadsökningarna för bland annat materielanskaffning och
skyddsrum under de första åren av uppbyggnadstiden begränsades. I enlighet
härmed har anslagen till civilförsvaret undan för undan höjts under
de tre senaste budgetåren från 27,9 miljoner kr. för budgetåret 1960/61 till
49,2 respektive 71,6 miljoner kr. för budgetåren 1961/62 och 1962/63.
Den hittillsvarande utvecklingen har medgivit, att uppbyggnadsarbetet
planenligt kommit igång och att en god grund kunnat läggas för den vidare
materiella upprustningen av organisationen. På ett flertal områden
föreligger numera översiktsplaner utarbetade, som bättre än tidigare anger
ramarna för verksamheten och medelsbehoven för deras förverkligande.
Jag kan som exempel härpå nämna materielplan för anskaffning av utrustning
till de olika kårerna i organisationen samt utbyggnadsplaner för
allmänna skyddsrum. Även utbildningsorganisationen är numera framförd
så långt, att en årlig utbildning kan äga rum i den omfattning som
erfordras under såväl uppbyggnadstiden som på längre sikt.
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1963
Civilförsvarsstyrelsen har för 1962 års försvarskommitté angivit totalkostnaderna
för civilförsvarets uppbyggnad enligt 1959 års principbeslut
till 845 miljoner kr. för budgetåren 1963/70. Härutöver har för kommittén
redovisats ett utgiftsbehov av 111 miljoner kr. för vissa ytterligare utrustningsbehov,
som man i 1959 års principproposition inte räknat med.
Kommittén har ansett det angeläget, att 1959 års principbeslut i huvudsak
genomföres under 1960-talet och att resurser och kostnader för uppbyggnaden
anpassas härtill. Anslagsutvecklingen under uppbyggnadsperioden
bör enligt kommitténs mening bli så jämn som möjligt och utan allt för
stora hopp ansluta sig till kostnadsläget på längre sikt för det uppbyggda
civilförsvarets vidmakthållande. Totalkostnaderna måste vidare anpassas
till en nivå, som vid en avvägning mot andra angelägna behov ter sig försvarlig
från statsfinansiell synpunkt. Beträffande kostnadernas storlek har
kommittén i sina förslag utgått från en ungefärlig totalkostnad under uppbyggnadsperioden
av 740 miljoner kr. Dessa kostnaders storlek har ingett
kommittén betänkligheter. För att i viss mån kunna begränsa medelsbehoven
under de närmaste budgetåren utan att försena takten i uppbyggnaden
har kommittén förordat, att ett system med beställningsbemyndiganden införes,
som möjliggör att en del av kostnaderna täckes av anslag först under
åren närmast efter 1970.
För egen del vill jag framhålla, att civilförsvaret spelar en framträdande
roll i ett allsidigt och väl avvägt totalförsvar, vars utveckling måste ses mot
bakgrunden av vår utrikes- och försvarspolitik. Denna fråga liksom spörsmålet
om en allmän målsättning för totalförsvaret avser chefen för försvarsdepartementet
att behandla vid anmälan av proposition angående vissa
anslagsfrågor in. in. rörande det militära försvaret under budgetåret 1963/64.
Det är av stor betydelse för civilförsvarets fortsatta utveckling, att uppbyggnaden
kan fortgå efter en ekonomisk långsiktsplan. Jag utgår härvid
från att verksamheten bedrives i stort sett efter de riktlinjer och inom den
ram som fastlagts i 1959 års principbeslut. Som försvarskommittén framhållit
har ingenting framkommit under det hittillsvarande organisationsarbetet,
som tyder på att några mera betydande ändringar i organisationens
uppbyggnad är påkallade.
Jag kan instämma i försvarskommitténs uppfattning att man inte nu bör
sikta till en snabbare uppbyggnad av organisationen än den 1959 års riksdag
uttalat sig för. Personella och organisatoriska förutsättningar för en ändrad
inriktning härvidlag saknas. Jag vill här erinra om att Kungl. Maj :t redan
med hänsyn till nuvarande arbetsförhållanden vid länsstyrelsernas civilförsvarssektioner
nyligen uppdragit åt statskontoret att verkställa viss översyn
av arbetsformerna och personalbehovet vid dessa sektioner.
Beträffande de årliga kostnaderna för genomförandet av organisationen
vill jag ansluta mig till försvarskommitténs förslag om att dessa i stort
sett beräknas med utgångspunkt i det beräknade alternativet 740 miljoner
12
Kungi. Maj. ts proposition nr 86 år 1963
kr. Inom detta belopp kan i huvudsak organisationen för det allmänna civilförsvarets
verksamhet materiellt och personellt rustas upp till den nivå
som avsetts i principbeslutet från år 1959.
I det utkast till budgetplan för civilförsvaret, som försvarskommittén låtit
utarbeta för att belysa möjligheterna att genomföra uppbyggnaden, har man
räknat med att i princip hela organisationen tilldelas erforderlig beklädnadsutrustning.
Jag framhöll i denna fråga vid min anmälan av förslagen i 1959
års proposition, att det syntes klart att viss del av personalen borde förses
med tjänstedräkt men att jag för tillfället inte var beredd att förorda en anskaffningsplan
som avsåg all personal. Jag förutsatte att frågan finge prövas
ytterligare i annat sammanhang. Numera har organisationen och de
olika enheterna i denna planmässigt utformats i sina detaljer. Erfarenheter
har också vid försöks- och utbildningsverksamhet vunnits av organisationens
sätt att arbeta och av lämpligheten att förse den med tjänlig personlig
utrustning med hänsyn till uppgifternas fullgörande. Skäl finns alltså att nu
räkna med en längre gående anskaffning av beklädnadsutrustning än vad
tidigare kunnat förordas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att närmare
pröva de olika anskaffningsbehoven och att angiva riktlinjer för anskaffningens
närmare omfattning.
Försvarskommittén har i sitt betänkande redovisat vissa för kommittén
anmälda utrustningsbehov, vilka inte inrymts inom den angivna kostnadsramen.
I huvudsak rör det sig om medelsbehov utöver vad som innefattas i
1959 års principbeslut, avseende bl. a. skyddsmasker för befolkningen samt
utrustning för internat och flyktingar. Kommittén anser skyddsmasker^
ha hög angelägenhetsgrad, medan andra här nämnda objekt ges lägre prioritet
än de i principbeslutet förutsedda anskaffningsbehoven. För egen del
kan jag instämma häri men vill framhålla, att ett slutligt ställningstagande
till de nämnda anskaffningsfrågorna inte är möjligt, förrän de organisatoriskt
och tekniskt blivit ytterligare utredda. Såsom kommittén framhållit
beträffande skyddsmaskerna torde utrustningsbehoven samt medelsåtgången
för att tillgodose dessa få förutsättningslöst prövas i sedvanlig ordning framdeles
då ett fastare underlag för en sådan prövning finnes och de ekonomiska
konsekvenserna kan överblickas.
Inom den angivna kostnadsramen för uppbyggnaden har en viss avvägning
fått göras mellan att bygga upp civilförsvarets organisation och att
vidtaga andra skyddsåtgärder för allmänheten, av vilka de mest kostnadskrävande
är byggandet av befolkningsskyddsrum. Civilförsvarsstyrelsen
har från allmänna bedömanden och efter studier av tidigare gjorda stadsanalyser
kommit till slutsatsen, att civilförsvarets organisation bör byggas
upp i första hand. Huvudsakliga skälet härtill angives vara att antalet räddade
människoliv blir större, om man satsar på organisationen för utrymning
och egentlig räddningsverksamhet framför övriga skyddsåtgärder.
Bland annat har det synts angeläget att iordningställa skyddsrum för civil
-
13
Kuiujl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
försvarets enheter i den utsträckning som behövs för att organisationens
kapacitet skall kunna utnyttjas. Försvarskommittén har för sin del ansett
sig inte böra taga ställning till avvägningen i detalj mellan olika utgiftsändamål
eller till den turordning i vilken de bör tillgodoses inom kostnadsramen.
Den anser dock, att en viss förskjutning till förmån för skydd åt civilbefolkningen
bör göras. Av förslaget till budgetplan, som kommittén låtit upprätta,
framgår sålunda att ett visst ökat utrymme utöver det ursprungligen
beräknade eftersträvats för byggandet av befolkningsskyddsrum. För egen
del anser jag att frågan om avvägning mellan olika utgiftsbehov tills vidare
bör hållas öppen såtillvida att man inte nu binder sig för någon bestämd
fördelning av utgifterna för de olika slagen av skyddsrum. Med utgångspunkt
i de planer för utbyggnaden av befolkningsskyddsrum och skyddsrum
för civilförsvarets organisation, som civilförsvarsstyrelsen upprättar,
torde fortlöpande få prövas för vilka närmare bestämda ändamål de tillgängliga
medlen bäst skall användas.
Kommitténs förslag om att för civilförsvarets del införa ett system med
beställningsbemyndiganden vid anskaffning av materiel och bemyndigande
avseende bidrag till skyddsrumsbyggen på motsvarande sätt som f. n. tilllämpas
på försvarets område finner jag i allt väsentligt ändamålsenligt.
Med en sådan anordning möjliggöres under uppbyggnadstiden en jämn budgetplan
för civilförsvaret, som även går att anpassa till kostnaderna på
längre sikt för organisationens vidmakthållande. Med hänsyn härtill anser
jag mig också i princip böra godtaga kommitténs förslag, att en viss del
av kostnaderna för uppbyggnaden av organisationen förskjutes till åren
efter 1970. I vilken omfattning en förskjutning av medelsanvisningen år för
år skall ske är jag emellertid inte nu beredd att taga ställning till, utan detta
spörsmål måste framdeles bedömas med hänsyn till vid varje tidpunkt
aktuella förhållanden beträffande inaterielleveranser och statsbidragsregleringar
m. m. Jag utgår också från att storleken av de bemyndiganden, som
kommer i fråga för de olika ändamålen, för varje år kommer att prövas i
sedvanlig ordning i samband med att anslagsfrågorna för civilförsvaret
behandlas i sin helhet.
Beträffande anslagens storlek för de närmaste fyra budgetåren tillstyrker
jag försvarskommitténs förslag, att de successivt skall höjas från nuvarande
72 miljoner kr. till 90 miljoner kr. för budgetåret 1963/64 och till
94, 97 respektive 97 miljoner för de tre därefter följande budgetåren. Som
jag i det följande bar anledning att återkomma till torde också kunna förutsättas,
att bemyndiganden beträffande materiel, skyddsrum och branddammar
skall lämnas i ungefär den omfattning, som angivits i det till kommitténs
förslag fogade utkastet till budgetplan. För nästa budgetår innebär
detla ett medgivande att beställa materiel för ett belopp av totalt 70 miljoner
kr. och att igångsätta skyddsrumsbyggen motsvarande en statsbidragskoslnad
av 20 miljoner kr.
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
Vid avvägningen av de förordade årliga anslagsramarna för budgetåren
efter 1963/64 har hänsyn inte tagits till eventuella kostnadsändringar. Behov
av justeringar av rambeloppen under dessa budgetår kan därför uppstå.
Det är bl. a. med hänsyn till civilförsvarets långtidsplanering angeläget, att
sådana justeringar sker. Hur detta tekniskt skall genomföras torde få bli
föremål för närmare överväganden.
Försvarskommittén har i sitt betänkande föreslagit vissa förbättringar
av de värnpliktigas förmåner. Frågan om proposition i ämnet kommer sedermera
att anmälas av chefen för försvarsdepartementet. Då avlöningsförmånerna
åt civilförsvarspliktiga i värnpliktiga åldrar enligt beslut av
1962 års riksdag är anknutna till de värnpliktigas förmåner, bör ifrågavarande
höjning av förmånerna i tillämpliga delar gälla även dem. Sålunda
torde penningbidragen för de olika förekommande kategorierna av
personal höjas till samma belopp som för motsvarande värnpliktiga samt
utbildningspremierna höjas från nuvarande 10 kr. till 15 kr. för dag och
tjänstgöringspremierna från 5 kr. till 7 kr. 50 öre för dag. Utgifterna för
ifrågavarande höjning av penningbidrag samt utbildnings- och tjänstgöringspremier
åt civilförsvarspliktiga beräknas uppgå till i runt tal 400 000
kr. Enligt vad som föreslagits i årets statsverksproposition skall kostnader
av förevarande natur fr. o. m. nästa budgetår bestridas från ett under
elfte huvudtiteln uppfört förslagsanslag till Avlöningar till civilförsvarspliktiga
m. m. å 3 800 000 kr. För att täcka den förutsedda ökade belastningen
på nämnda anslag torde ett särskilt täckningsanslag, benämnt Ytterligare
kostnader för avlöningar till civilförsvarspliktiga m. m. böra uppföras.
I särskild proposition till årets riksdag (prop. nr 70) har vidare förslag
framlagts om höjning av nu utgående familjebidragsbelopp åt värnpliktiga
och civilförsvarspliktiga. Kostnaderna härför torde för civilförsvarets del
i huvudsak rymmas inom de medel, som under nyssnämnda anslag redan
beräknats för familjebidrag.
Jag vill slutligen i detta sammanhang också anmäla fråga om uppkommen
merkostnad för tillbyggnad av civilförsvarets centrala förråd i Malmby.
För ifrågavarande tillbyggnad beräknades under investeringsanslaget till
Uppförande av förrådsbyggnader för civilförsvaret för budgetåret 1962/63
ett belopp av 250 000 kr. På grund av bland annat viss omdisponering av
tillbyggnaden så att den i arbetsbesparande syfte bättre anpassas till förrådsverksamheten
i dess helhet beräknas kostnaderna för tillbyggnaden
nu uppgå till 375 000 kr. Med hänsyn till anförda omständigheter och angelägenheten
av att tillbyggnaden utföres så snart som möjligt torde merkostnaden
tills vidare få bestridas av tillgängliga medel under nämnda investeringsanslag
samt frågan om medelsanvisning för slutligt täckande av kostnaderna
sedermera underställas riksdagen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
att godkänna i det föregående förordade riktlinjer rörande
civilförsvarets fortsatta uppbyggnad.
II. Anslagsäskanden för budgetåret 1963/64
A. Ytterligare kostnader för avlöningar till civilförsvarspliktiga m. in.
Såsom jag förordat i det föregående bör avlöningsförmånerna för civilförsvarspliktiga
i värnpliktiga åldrar förbättras i likhet med vad som sker
för värnpliktiga och kostnaderna härför bestridas från ett för ändamålet
uppfört särskilt täckningsanslag. Kostnaderna beräknas uppgå till 400 000
kr.
Jag hemställer i enlighet härmed, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Ytterligare kostnader för avlöningar till civilförsvarspliktiga
m. m. för budgetåret 1963/64 under elfte huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 400 000 kr.
B. Anskaffning av civilförsvarsmateriel
Anslag Nettoutgift
1961/62 ....................... 17 700 000 3 344 805
1962/63 ........................ 28 200 000
1963/64 (förslag)................ 41 000 000
I årets statsverksproposition (bil. 13, punkt 76) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Anskaffning
av civilförsvarsmateriel för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag
av 41 406 000 kr.
Behållningen på det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda reservationsanslaget
till Engångsanskaffning av materiel uppgick vid utgången
av budgetåret 1961/62 till 27,4 miljoner kr. Härav var 22,2 miljoner
kr. bundna i beställningar.
Yrkanden
Civilförsvarsstyrelsen (skr. 27/8 1962) hemställer, att anslaget höjes med
55 544 000 kr.
Förslag
1. Materiel till civilförsvarets organisation........... 76 997 000
2. Utrustning till civilbefolkningen................. 5 304 000
3. Omsättning av utbildningsmateriel .............. 1 352 000
4. Omsättning och inköp av motorfordon........... 91 000
83 744 000
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
Motiv
Den materiel, som behöver anskaffas för civilförsvarets kårer, dock ej
radiomateriel, har numera med hjälp av automatisk databehandling upptagits
i en plan för civilförsvarets inaterielanskaffning. Anskaffningsbehovet
har uppdelats i 24 preferensgrupper. Till grund för planen ligger den
organisation av civilförsvaret, som i sina huvuddrag fastställts av riksdagen
(proposition 1959: 114). Till grund för beräkningarna ligger vidare den
utrustning, som de olika civilförsvarsenheterna skall ha enligt av civilförsvarsstyrelsen
fastställda utrustningslistor. Materiel i den tidigare organisationen,
som typenligt motsvarar utrustningslistorna, har i planen redovisats
som tillgång. Hänsyn har tagits till en rad faktorer, som fortlöpande
påverkar anskaffningen, såsom åldrande och lagerbeständighet hos materielen,
önskemålet att få till stånd en utjämning av materielläget mellan de
olika kårerna, behovet av prioritering i anskaffningen av hänsyn till beredskap
och anfallsriskcr, samordning av anskaffningen med organisationens
personella tillväxt o. s. v. Av planen framgår kostnaderna för dess genomförande,
räknat i 1961 års priser. Arbetet med att komplettera planen, så
att den omfattar även radiomateriel och materiel, som inte är hänförlig till
kårer, pågår.
Medelsbehovet för budgetåret 1963/64 beräknas på grundval av styrelsens
förslag att uppbyggnaden av den nya organisationen skall fullföljas
under tiden fram till den 1 juli 1967.
1. Preferensgrupperna 1 och 2 beräknas kunna i stort sett helt anskaffas
med disponibla medel. Dock föreligger en brist å 5 150 000 kr., som måste
täckas. För budgetåret 1963/64 bör medel vidare anvisas för preferensgrupperna
3—7. Kostnaderna härför blir avrundat 64 210 000 kr. Härjämte
erfordras för materiel till frivilliga flygkären 872 000 kr., för radiomateriel
3 335 000 kr., för materiel till provisoriska branddammar 480 000 kr. och
för särskilda teleanordningar 200 000 kr.
2. Under denna post beräknas 3 470 000 kr. till alarineringsmateriel,
35 000 kr. till fastighetsanslag, 1 600 000 kr. till 100 000 skyddsmasker för
befolkningen samt 199 000 kr. till kontrollkostnader m. in.
3. För omsättning av mobiliseringsmateriel, som användes under utbildning,
krävs 1 300 000 kr. samt för kontroll m. m. av sådan materiel 52 000 kr.
4. För omsättning av skolornas och förrådsverksamhetens fordon behövs
91 000 kr. Härvid förutsättes att inflytande medel från försäljning av de
fordon, som skall omsättas, får användas.
Departementschefen
I det till försvarskommitténs betänkande såsom bilaga fogade utkastet
till budgetplan anges kostnaderna för materielanskaffningen till sammanlagt
364 miljoner kr. Kommittén räknar med att under uppbyggnads
-
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
tiden fram till 1970 beställningsbemyndiganden årligen medgives för viss
del av denna anskaffning. Beträffande betalningsutfallet erinrar kommittén
om att för en del av den beställda materielen leverans kan påräknas
redan samma budgetår som beställningen sker men att för andra materielslag
betydligt längre leveranstider kan förutses. Slutbetalningen kommer
alltså för sistnämnda fall att erläggas först efter beställningsåret. Till följd
härav räknar kommittén i sina förslag till kostnadsplaner med att en del
av kostnaderna skall täckas av anslag först åren närmast efter 1970.
Den materiel, som behöver anskaffas till civilförsvarets kårer, har av
civilförsvarsstyrelsen redovisats i ett till Kungl. Maj :t ingivet förslag till
materielplan. Avsikten är att planen efter hand skall utvidgas till att omfatta
ej endast materielen till kårerna utan all ifrågakommande materiel.
Enligt förslaget fördelas anskaffningen på 24 preferensgrupper med hänsyn
till de faktorer, som inverkar på bedömningen av i vilken tidsordning
anskaffning av de olika materielslagen bör ske. Behovsberäkningarna ansluter
till de förutsättningar för uppbyggnaden av den nya organisationen,
vilka angivits i 1959 års principbeslut. Genom att moderna databehandlingsmetoder
använts för planens upprättande har en god överblick erhållits
över de olika anskaffningsbehoven, liksom över omfattningen av den
befintliga materielen. Materiellt sett avspeglas härigenom i planen fortlöpande
förändringarna i civilförsvarsorganisationens beredskap med hänsyn
till nyanskaffningarna. Ifrågavarande förslag till plan har enligt Kungl.
Maj :ts beslut lagts till grund för inköp av materiel, som sker under innevarande
budgetår.
Beträffande omfattningen av den fortsatta anskaffningen av civilförsvarsmateriel
och den takt, med vilken utbyggnaden skall ske, kan jag i
allt väsentligt biträda de av försvarskommittén gjorde beräkningarna. I enlighet
härmed och med hänsyn till den i det föregående angivna totala kostnadsramen
för civilförsvaret föreslår jag, att till anskaffning av civilförsvarsmateriel
för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag av 41 000 000
kr. Till detta anslag torde böra överföras vid utgången av innevarande budgetår
befintlig behållning å anslaget till Engångsanskaffning av materiel.
I huvudsaklig överensstämmelse med försvarskommitténs förslag tillstyrker
jag, att bemyndigande utverkas att under nästa budgetår beställa
materiel — utöver den för vars anskaffande medel anvisas — intill ett belopp
av 29 miljoner kr., att gäldas tidigast under budgetåret 1964/65. Med
anslag och beställningsbemyndiganden till ifrågavarande belopp kan den materiella
upprustningen av civilförsvarskårerna fortsättas och annan betydelsefull
utrustning för verksamheten anskaffas. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att med utgångspunkt i föreliggande förslag till materielplaner
närmare bestämma om anskaffningsverksamhetens inriktning.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
beställningar å civilförsvarsmateriel inom en kostnadsram
av 70 000 000 kr;
b) till Anskaffning av civilförsvarsmateriel för budgetåret
1963/64 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 41 000 000 kr.
C. Bidrag till byggande av skyddsrum
Anslag
1963/64 (förslag) 14 500 000
Anslaget är nytt. Under detsamma upptages huvuddelen av de utgifter,
som å riksstaten för innevarande budgetår bestrides från dels reservationsanslagen
till Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. och
Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena
och dels förslagsanslaget till Bidrag till kommuner för anordnande
av vissa trafik- och skolskyddsrum.
Behållningen å reservationsanslaget till Kostnader för anordnande av allmänna
skyddsrum m. m. uppgick vid utgången av budgetåret 1961/62 till
37,6 miljoner kr. Beträffande användningen av detta belopp har Kungl.
Maj :t i huvudsak fastställt särskilda planer eller meddelat beslut.
Yrkanden
Civilförsvarsstyrelsen (skr. 27/8 1962) hemställer, att anslaget upptages
med 11 417 000 kr. samt att investeringsbemyndigande dessutom lämnas till
skyddsrumsbyggande för en statsbidragskostnad av 31 000 000 kr.
Investeringsbemyndigande
Anslag
1. Skyddsrum för civilförsvarets organisation .. 20 000 000 6 000 000
2. Skyddsum för civilbefolkningen........... 11 000 000 5 417 000
31 000 000 11417 000
Motiv
Civilförsvarsstyrelsens äskanden grundas på förutsättningen, att uppbyggnadstiden
för civilförsvaret skall vara avslutad den 1 juli 1967 utom i
vad avser befolkningsskyddsrum.
1. Med särskild skrivelse den 13 augusti 1962 har civilförsvarsstyrelsen
ingivit förslag till plan för utbyggnad av särskilda skyddsanordningar för
vissa civilförsvarsenheter, nämligen ledningscentraler för fasta ledningsorgan,
observationsplatser för observationsgrupper och skyddsanordningar
för övriga framskjutna enheter. De totala kostnaderna enligt planen uppgår
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1963
för anordnande av ledningscentraler till 125 miljoner kr., för anordnande
av observationsplatser till 8 miljoner kr. samt för anordnande av skydd för
övriga framskjutna enheter till 30 miljoner kr. Utbyggnaden sker av kommunerna
med statsbidrag. Statens kostnader uppgår till respektive 83,4,
5,4 och 20 miljoner kr. Sammanlagt kostar således ett förverkligande av
planen (125 4- 8 + 30) 163 miljoner kr., varav statsbidrag (83,4 + 5,4 + 20)
108,8 miljoner kr.
Kostnaderna för ledningscentraler överstiger väsentligt beräkningarna av
1953 års civilförsvarsutredning, som stannade vid 50 miljoner kr. Anledningen
till de ökade kostnaderna är följande. Personalorganisationen i ledningscentralerna
är större än vad utredningen räknade med, vilket medfört
ökat behov av arbetsplatser. Av beredskapsskäl har det ansetts nödvändigt
att inrymma sovplatser för hela personalstyrkan inom respektive anläggning.
På grund härav ökas centralernas förläggningsdel. Den ökade civilförsvarsorganisationen
har också medfört ökat behov av sambandsmedel. I
kostnaderna ingår, liksom i fråga om observationsplatser och övriga skyddsanordningar,
anskaffning av radiostationer. Vidare har den fortsatta tekniska
utvecklingen medfört nya krav på kostnadskrävande tekniska anordningar
för bergiasta anläggningar. Ledningscentraler i normalskyddsrumsutförande
utförs så att de motstår ett övertryck av minst 1,0 atö mot tidigare
beräknad 0,5 atö.
För att färdigställa sex bergfasta anläggningar, till vilka medel anvisats
för utbyggnaden i en första etapp, beräknar styrelsen 4 225 000 kr. Till påbörjandet
i en första etapp av nio nya anläggningar och helt färdigställande
av ytterligare en ny anläggning i bergfast utförande beräknar styrelsen
3 450 000 kr. För om- och tillbyggnad av bergfasta ledningscentraler huvudsakligen
avseende komplettering av stötvågsskydd m. in. äskas 3 100 000 kr.
Vissa ännu ej angivna kostnader beräknas också uppkomma för stagning avradiomaster.
Till nybyggnad av ledningscentraler i normalskyddsrumsutförande erfordras
för nästa budgetår 9 225 000 kr. för i utbyggnadsplanen ingående anläggningar.
Om förslaget till förkortad uppbyggnadstid icke godtages, erfordras
ytterligare medel till provisoriska ledningscentraler.
För i planen ingående observationsplatser erfordras för budgetåret 1963/64
1 000 000 kr. Om den förkortade uppbyggnadstiden icke godtages är det av
beredskapsskäl nödvändigt att medel beviljas för anordnandet av'' provisoriska
observationsplatser.
Till skyddsanordningar för framskjutna räddnings- och brandenheter
samt ledningsgrupper i orter med mer än 30 000 invånare beräknas för
budgetåret 1963/64 5 000 000 kr.
Sammanlagt erfordras alliså i anslag och beställningsbemyndigande till
skyddsrum för civilförsvarets organisation 26 000 000 kr.
2. Civilförsvarsstyrelsen har i skrivelse den 4 juli 1962 ingivit förslag till
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963
plan för utbyggnad av befotkningsskyddsrum i de 14 största städernas innerområden.
Planen ansluter enligt styrelsen helt till det förslag som chefen
för inrikesdepartementet framlade i prop. 1961: 1, bil. 13. En utbyggnad av
befolkningsskyddsrum i enlighet med förslaget har av styrelsen kostnadsberäknats
till 230 miljoner kr., varav i statsbidrag cirka 95 miljoner kr. Om
medelsbehovet skall kunna täckas inom den tioåriga uppbyggnadstiden av
civilförsvaret erfordras i genomsnitt per år under återstående sju budgetår
.ett anslag av cirka 12,5 miljoner kr.
För nästa budgetår erfordras för nybyggnad av befolkningsskyddsrum
13 000 000 kr.
Styrelsen anser det också angeläget, att medel anvisas till komplettering
av stötvågsskyddet i två befintliga skyddsrum och beräknar härtill
1 000 000 kr.
Till bidrag till skol- och trafikskyddsrum upptages för nästa budgetår
ett medelsbehov av 1 000 000 kr.
Medelsbehovet för pågående utbyggnad av tio skyddsrum för Stockholms
spårvägar uppgår enligt styrelsens beräkningar för budgetåret 1963/64 till
1 022 000 kr.
Härjämte har AB Stockholms spårvägar anmält, att bolaget avser att
omedelbart i samband med den fortlöpande utbyggnaden av tunnelbanenätet
anordna ett trafikantskyddsrum vid Mälarhöjdens tunnelbanestation.
Två huvudsakliga förslag har framlagts och kostnadsberäknats av spårvägsbolaget,
dels ett bergskyddsrum placerat intill stationen med anslutning
såväl till perrongerna som angränsande gata genom körbar tunnelingång,
dels ett norinalskyddsruin anordnat i stationen under perrongen.
Alternativet med bergskyddsrum (alt. 1) har kostnadsberäknats till 800 000
kr., normalskyddsrumsalternativet (alt. 2) till 490 000 kr. Fredsvärdet i
alt. 1 kan beräknas motsvara 30 % av anläggningskostnaden, varför nettokostnaden
för stat och kommun tillsammans blir (800 000 — 240 000) 560 000
kr. Normalskyddsrummet i alt. 2 kan icke utnyttjas under fred på grund
av den ur förbindelsesynpunkt ofördelaktiga placeringen. Kostnadsskillnaden
mellan alternativen, 70 000 kr., är så pass ringa i jämförelse med de
fördelar ur skydds- och utnyttjandesynpunkt som bergrummet ger, att detta
alternativ enligt styrelsens mening bör förordas till utförande. Statsbidragskostnaden
blir 2A av 560 000 kr. eller 375 000 kr.
Till statsbidrag åt andra enskilda för anordnande av vissa skyddsrum
äskas för 1963/64 ett belopp av 20 000 kr.
Sammanlagt erfordras alltså i anslag och beställningsbemyndiganden
16 417 000 kr. till skyddsrum för befolkningen.
Departementschefen
Enligt civilförsvarslagen åligger det kommunerna att anordna allmänna
skyddsrum. Statsbidrag utgår i regel med två tredjedelar av kostnaderna.
21
Kungl. Maj. ts proposition nr 86 år 1963
De förslag till utbyggnad av allmänna skyddsrum, som redovisats av civilförsvarsstyrelsen,
omfattar en total byggnadsvolym av ca 400 miljoner
kr. I statsbidrag skulle härav utgå ca 218 miljoner kr. sedan hänsyn tagits
till den fredsanvändning, som går att förena med vissa av skyddsrummen.
Kostnaderna motsvarar totalt sett ungefärligen den beräkning, som på
grundval av 1953 års civilförsvarsutredning förelädes riksdagen i 1959
års principproposition. Av kostnaderna faller enligt de nämnda utbyggnadsförslagen
omkring 109 miljoner kr. på ledningscentraler och andra
skyddsanordningar för civilförsvarets personal och ca 95 miljoner kr. på
utbyggnaden av befolkningsskyddsrum. Övriga kostnader hänför sig till
bidrag till anordnandet av trafik- och skolskyddsrum samt till merkostnader
för skyddat utförande av kommunaltekniska verk.
Försvarskommittén har bedömt att, om investeringsbemyndiganden om
sammanlagt 218 miljoner kr. lämnas med ungefär samma belopp varje år
under uppbyggnadstiden fram till 1970, i anslag för samma tid skulle
behöva anvisas mellan 175—185 miljoner kr. Resten skulle med hänsyn
till tidpunkten för statsbidragens reglering utfalla till betalning först senare.
Inom kostnadsaltemativet 740 miljoner kr. har dock kommittén begränsat
anslagstilldelningen under åren fram till 1970 till ca 125 miljoner
kr. Kommittén har därför i sina förslag till kostnadsplaner inom den av
kommittén förordade kostnadsramen för budgetåren 1963/67 stannat vid
att räkna med anslag till byggande och drift av skyddsrum för totalt ca 65
miljoner kr. samt bemyndiganden härutöver till ett belopp av ca 15 miljoner
kr.
Liksom beträffande uppbyggnaden i övrigt av den nya organisationen
för civilförsvaret finner jag det synnerligen viktigt, att skyddsrumsutbyggnaden
såvitt möjligt sker efter en långsiktsplan. Grunderna för beräkning
av utbyggnadens omfattning har i allt väsentligt tidigare prövats av 1959
års riksdag samt, i vad avser principerna för anordnandet av befolkningsskyddsrum,
av 1961 års riksdag. Jag biträder försvarskommitténs förslag
att vid beräkningen av kostnaderna utgå från att utbyggnaden till största
delen skall förverkligas inom den för organisationen i övrigt angivna uppbyggnadstiden.
Vad civilförsvarsstyrelsen anfört angående byggnadsbehoven
i stort för de olika ändamålen ger mig icke anledning till erinran. Jag
förutsätter att ledningscentralerna vad gäller storlek och utförande i övrigt
anordnas så, att kostnaderna i varje särskilt fall i möjligaste mån nedbringas.
Det torde inte vara erforderligt att nu taga ställning i detalj till de
upprättade förslagen till utbyggnadsplaner för olika slag av skyddsrum.
Jag förordar emellertid att förslagen i fråga tills vidare får läggas till grund
för myndigheternas planering av verksamheten. I sådant avseende tillmäter
jag planerna ett stort värde. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i
sedvanlig ordning med utgångspunkt i de föreliggande förslagen fortlöpande
pröva för vilka ändamål anvisade medel skall användas.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 86 år 1963
Jag beräknar för nästa budgetår för bidrag till skyddsrum för civilförsvarets
personal 6 800 000 kr., till nybyggnad av befolkningsskyddsrum
4 900 000 kr., till ombyggnad av befolkningsskyddsrum 1 000 000 kr. samt
till trafik- och skolskyddsrum 1 800 000 kr. Jag förordar alltså, att till bidrag
till byggande av skyddsrum för nästa budgetår anvisas ett reservationsanslag
av 14 500 000 kr. Till detta anslag torde böra överföras vid utgången
av innevarande budgetår befintliga behållningar å reservationsanslagen till
Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum m. m. och Vissa löpande
kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena.
I överensstämmelse med vad försvarskommittén synes ha avsett, då den
föreslagit bemyndiganden utöver anslagen, föreslår jag, att bemyndigande
utverkas att under nästa budgetår medgiva statsbidrag för anordnande av
skyddsrum -— utöver vad de medel som sålunda anvisas under anslaget ger
utrymme för — för en bidragskostnad av högst 5 500 000 kr., att utbetalas
tidigast under budgetåret 1964/65.
Jag vill emellertid i detta sammanhang erinra om att enligt 42 § civilförsvarslagen
skyldighet för kommun att anordna allmänna skyddsrum ej
må göras gällande innan medel finns tillgängliga för beräknat statsbidrag.
Jag utgår från att bemyndigande av det slag som här förordats i realiteten
utgör full garanti för att statsbidrag lämnas kommun, som med stöd av bemyndigandet
anmodas att enligt gällande statsbidragsregler anordna skyddsrum.
Jag räknar också med att medelsreservationen å anslaget medgiver, att
därav kan utbetalas de förskottsmedel som kommun i förekommande fall
äger uppbära. Under sådana förhållanden torde ifrågavarande bestämmelse
rörande skyldighetens beroende av medelsanvisning inte utgöra hinder för
att det med bemyndigandet avsedda syftet skall nås, nämligen att kunna
påbörja anläggningar tidigare än vad som eljest skulle vara möjligt. Jag vill
också framhålla det lämpliga i förfaringssättet med hänsyn till att reservationsmedel
å anslaget alltid kommer att finnas på grund av att den slutliga
regleringen av statsbidrag oftast sker senare än det budgetår, för vilket
medelsanvisningen ägt rum.
Liksom beträffande användningen av anvisade anslagsmedel torde det få
ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma angående inriktningen av investeringsverksamheten
med stöd av ifrågavarande bemyndigande. Jag räknar
med att av beloppet 3 500 000 kr. faller på skyddsrum för civilförsvarets personal
och 2 000 000 kr. på befolkningsskyddsrum samt trafik- och skolskyddsrum.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att statsbidrag
må utgå för anordnande av skyddsrum inom en kostnadsram
av 20 000 000 kr;
b) till Bidrag till byggande av skyddsrum för budgetåret
1963/64 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 14 500 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition, nr 86 år 1963
23
D. Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar
för civilförsvarsändamål
Anslag Nettoutgift
1961/62 ............................ 500 000 677 949
1962/63 ............................ 500 000
1963/64 (förslag).................... 500 000
Yrkanden
Civilförsvarsstyrelsen (skr. 27/8 1962) hemställer, att anslaget upptages
med oförändrat belopp samt att investeringsbemyndigande lämnas till anordnande
av branddammar för en statsbidragskostnad av 500 000 kr.
Motiv
I styrelsens petita för budgetåret 1981/62 och 1962/63 anmäldes avsikten
att i samråd med kommunerna uppgöra en plan för utbyggnadsprogrammet
av krigsbranddammar. Ifrågavarande plan beräknas kunna bli färdig under
budgetåret 1963/64. I avvaktan härpå begränsar styrelsen även för nästa
budgetår sina anslagsäskanden för här avsett ändamål. Ett begränsat program
till en kostnad av 1 000 000 kr. i statsbidrag torde utan tvekan kunna
genomföras under nästa budgetår. Härav bör 500 000 kr. ställas till förfogande
genom investeringsbemyndigande och återstoden genom medelsanvisning.
Departementschefen
Arbetet med planeringen av brandvattenförsörjningen i krig har ännu
inte kunnat slutföras helt. I betydande utsträckning måste emellertid denna
försörjning tillgodoses genom fortsatt utbyggnad av branddammar. Civilförsvarsstyrelsen
har i nuvarande skede av planläggningen beräknat ett totalt
medelsbehov av 47,5 miljoner kr. för ändamålet, varjämte framhållits att
ytterligare medelsbehov måste förutses på grund av en allt mer ökad tätortsbebyggelse.
Försvarskommittén har med hänsyn till att utbyggnadsbehovet
inte kan bedömas med någon säkerhet, innan planerna slutligt utarbetats,
ansett sig böra för de närmaste budgetåren räkna med ett lägre
belopp än det av civilförsvarsstyrelsen redovisade. I det upprättade kostnadsexemplet
ingår sålunda för branddammar ett belopp av 17,5 miljoner kr.
under uppbyggnadstiden fram till 1970. Kommittén har härjämte, liksom
beträffande skyddsrum, förordat att bemyndiganden lämnas under perioden.
Jag ansluter mig till försvarskommitténs förslag om att i princip en ekonomisk
långsiktsplan skall gälla även för branddammsutbyggnaden. För
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 86 år 1963
nästa budgetår torde för ändamålet böra upptagas ett anslag av 500 000 kr.,
d. v. s. ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat belopp. Jag
föreslår dessutom, att bemyndigande utverkas att under nästa budgetår
medgiva, att bidrag må utgå till anordnandet av branddammar — utöver vad
de medel som anvisas under anslaget ger utrymme för — till ett belopp av
ytterligare högst 500 000 kr. Reglering av bidragen bör ske tidigast under
budgetåret 1964/65. Vad jag under anslaget till Bidrag till byggande av
skyddsrum anfört rörande den garanti för kommunernas rätt till statsbidrag,
som ett dylikt medgivande innefattar, torde äga tillämpning även
på här förevarande byggnadsåtgärder.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att bidrag må
utgå till kommuner för anordnande av branddammar för
civilförsvarsändamål inom en kostnadsram av 1 000 000 kr;
b) till Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar
för civilförsvarsändamål för budgetåret 1963/64
under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av
500 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Göran Hedelius
IDUN8 TRYCKERI, ESSELTE. STHLM «S
312261