Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

1

Nr 66

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1963/64- till bidrag till byggnadsarbeten m.m. inom
skolväsendet; given Stockholms slott den 8 februari 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas vissa undersökningar och förslag av statskontoret,
skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning rörande grunderna för
beräkning av statsbidrag till skolbyggnader. Med hänsyn bl. a. till remisskritik
och pågående utredningsarbete i annat sammanhang har de gjorda undersökningarna
nu inte ansetts böra läggas till grund för förslag om ändrade grunder
för bidrag till skolbyggnader. Undersökningsmaterialet föreslås bli överlämnat
till 1958 års skatteutjämningskommitté för beaktande i dess arbete.

Investeringsramen för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet föreslås
omfatta 350 000 000 kr., vilket beräknas medföra ett medelsbehov för nästa
budgetår av 123 000 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 21 000 000 kr.

För yrkesskolväsendet förordas en höjning av investeringsramen med
10 000 000 kr. till 80 000 000 kr. Medelsbehovet för bidrag till byggnadsarbeten
m.m. för yrkesskolor beräknas till 47 000 000 kr. Kungl. Maj:t föreslås också
erhålla bemyndigande att ur anslaget medge bidrag till byggnadsarbeten vid
vissa privata yrkesskolor.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt Nr 66

2

Kungl. Maj:ts •proposition nr 66 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
febrniari 1963.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström,
Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af
Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, frågor angående anslag för
budgetåret 1963/64 till bidrag till byggnadsarbeten m.m. inom skolväsendet och
anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan (bil. 10,
p. 153) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till
Bidrag till byggnadsarbeten m.m. inom skolväsendet för budgetåret 1963/64
beräkna ett förslagsanslag av 170 000 000 kr.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

I. Inledning

Genom beslut den 26 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret att i
samråd med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning företaga en
översyn av bestämmelserna rörande statsbidragsgivningen till provisoriska skollokaler.

På grund härav företogs under sommaren 1961 vissa undersökningar angående
relationen mellan kostnaderna för uppförande av provisoriska skollokaler och
de härför utgående statsbidragen. I anslutning till dessa undersökningar förordade
de bägge överstyrelserna en uppräkning av bidraget till provisoriska skollokaler
från 325 kr. till 390 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Statskontoret hävdade
i detta sammanhang, att en justering av statsbidragsbeloppet borde avvägas
med hänsyn till byggnadskostnadsutvecklingen för tiden den 1 januari 1957
—den 1 juli 1961. Vid en uppräkning i enlighet härmed skulle bidragsbeloppet
komma att stiga till i runt tal 370 kr. För övervägandet av en justering av ifrågavarande
statsbidragsbelopp i vidare mån än vad sålunda angivits, måste emellertid
enligt statskontorets mening mera ingående undersökningar anses påkallade,
än som kunnat komma till stånd inom den för översynen angivna tidsramen.

Vid min anmälan av anslagsfrågorna beträffande byggnadsarbeten inom det

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

allmänna skolväsendet i propositionen 1962: 54 angående reformering av den
obligatoriska skolan m. m. anslöt jag mig till uppfattningen att ytterligare undersökningar
i frågan var påkallade (s. 616). Jag framhöll därjämte att möjligheterna
till en samordning av bidragsstödet till olika slag av skolbyggnader därvid
borde uppmärksammas och att det var av stor vikt att bidragsreglerna efter
en översyn kunde få en sådan utformning, att de medförde att de tillgängliga
investeringsresurserna utnyttjades på effektivast möjliga sätt. Detta ytterligare
utredningsarbete borde utföras av statskontoret i samråd med berörda överstyrelser,
varvid även motsvarande bidragsgivning på yrkesskolväsendets område
borde beaktas. I avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete var jag
då inte beredd att förorda någon uppräkning av statsbidraget till provisoriska
skollokaler.

Statskontoret har i skrivelse den 11 oktober 1962 redovisat sina undersökningar
rörande kostnaderna för byggnader inom det allmänna skolväsendet och
yrkesskolväsendet samt framlagt förslag till ändrade bestämmelser rörande
statsbidrag till skollokaler.

I särskild skrivelse den 12 november 1962 har skolöverstyrelsen och överstyrelsen
för yrkesutbildning gemensamt, efter viss ytterligare utredning, avgivit
utlåtande i ärendet.

Över statskontorets och de båda överstyrelsernas skrivelser har yttranden avgivits
av Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund och
Svenska landstingsförbundet.

II. Nuvarande förhållanden

Statsbidrag till byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet
utgår till kommun enligt kungörelsen 1957:318 (omtryck 1962:479). För permanenta
skollokaler bestämmes bidragsunderlaget med utgångspunkt i ett
grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Ifrågavarande grundbelopp,
som hänför sig till kostnadsläget den 1 januari 1956, skall omräknas med
hänsyn till därefter inträffade kostnadsförändringar enligt byggnadsstyrelsens
byggnadskostnadsindex, vilket innebär att beloppet den 1 januari 1962 uppgick
till 1 111 kr. Omräkning skall vidare ske med hänsyn till olikheterna i byggnadskostnaderna
mellan skilda orter enligt bostadsstyrelsens ortsindex.

Av bidragsunderlaget utgår statsbidrag med procenttal, som fastställes bl. a.
med hänsyn till skatteunderlaget enligt en särskild tabell. För närvarande varierar
bidragsprocenten huvudsakligen mellan 35 och 45.

Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag med 325 kr. per kvadratmeter
nettogolvyta.

Statsbidrag kan därjämte utgå till audivisuell utrustning samt till inventarier
i skolverkstad och för undervisning i yrkesämne i årskurs 9.

1

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

Investeringsramen för byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet har
för innevarande budgetår fastställts till 350 miljoner kr., varav 270 miljoner kr.
avser permanenta och 80 miljoner kr. provisoriska skollokaler. Den nämnda
totala investeringsramen ingår som ett första led i den av skolberedningen framlagda
planen för skolbyggandets omfattning under de närmaste åren. Ifrågavarande
plan, vilken enligt beslutet angående reformeringen av den obligatoriska
skolan bör vara utgångspunkt för de årliga ställningstagandena i fråga om investeringsramar
och anslag (prop. 1962: 54, s. 565; SäU 1, s. 192; Rskr 328), upptar
ramar om 350 miljoner kr. per år under budgetåren 1962/63—1964/65 samt
325, 275 och 225 miljoner kr. per år under de tre därpå följande åren jämte
slutligen 160 respektive 105 miljoner kr. per år under budgetåren 1968/69 och
1969/70. Av arbetsmarknadsskäl har investeringsramen för 1962/63 höjts till
390 miljoner kr.

Statsbidrag till byggnadsarbeten inom yrkesskolväsendet utgår enligt
kungörelsen 1957:480 om statsbidrag till yrkesskolor. Enligt dessa bestämmelser
kan bidrag utgå till kommuner och landstingskommuner till kostnaderna
för dels anskaffande av skollokaler för yrkesskolväsendet, däri inbegripet inventarier
och inredning, dels anskaffande av den första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel till yrkesskolor, dels ock anskaffande av lokaler för elevhem
samt inventarier och inredning till dylika lokaler.

Beträffande statsbidrag till anskaffande av skollokaler gäller att bidragsunderlaget
för permanenta skollokaler bestämmes på grundval av de beräknade
kostnaderna, dock att vid nybyggnad och tillbyggnad bidragsunderlaget i allmänhet
ej må överstiga ett grundbelopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.
Detta grundbelopp skall i överensstämmelse med vad som gäller för statsbidrag
till skolbyggnader inom det allmänna skolväsendet omräknas med hänsyn
dels till byggnadskostnadernas förändring efter den 1 januari 1956 i enlighet med
vad som framgår av byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex, dels till bostadsstyrelsens
ortsindex.

För central yrkesskola med landstingskommun som huvudman bestämmes
statsbidraget till hälften av bidragsunderlaget. Efter samma grund utgår statsbidrag
för central verkstadsskola och sjömansskola, även om kommun är huvudman
för skolan. I övriga fall, då kommun är huvudman för yrkesskola, bestämmes
statsbidragets storlek i regel i förhållande till bidragsunderlaget efter procenttal,
som fastställes bl. a. med hänsyn till kommunens skatteunderlag enligt
samma grunder som gäller för det allmänna skolväsendet.

Till provisoriska skollokaler utgår statsbidrag även för yrkesskolans del med
325 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.

Statsbidraget till yrkesskolbyggnader utgår ur förslagsanslaget Bidrag till
byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor, vilket för innevarande budgetår är
beräknat med hänsyn till en investeringsram av 50 miljoner kr. för permanenta
skollokaler och 20 miljoner kr. för provisoriska skollokaler.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

5

in. Förslag till ändrade bestämmelser om
statsbidrag till skollokaler

1. Statskontoret

Statskontoret lämnar inledningsvis en redogörelse för det undersökningsmaterial,
på vilket de framlagda förslagen grundar sig. I första hand har kostnadsgranskningen
omfattat följande antal skolbyggen, till vilka statsbidrag med tilllämpning
av gällande bestämmelser på området — kungörelserna 1957:318 och
1957:480 — beviljats budgetåren 1957/58—1960/61:

Allmänna skolväsendet
Yrkesskolväsendet ...

Summa

Permanenta

byggen

Provisoriska

byggen

Summa

285

196

481

22

18

40

307

214

521

I detta sammanhang framhåller statskontoret bl. a. följande.

Då det givetvis vid en undersökning som den föreliggande är nödvändigt att
känna till huru beräknade byggnadskostnader förhållit sig till de slutgiltiga och
verkliga kostnaderna, har statskontoret bearbetat skolöverstyrelsens material i
dessa hänseenden. Överensstämmelsen mellan beräknade och verkliga byggnadskostnader
är relativt god om hänsyn tages till medeltalet för hela riket. Inom
yrkesskolväsendet föreligger centralt icke någon efterhandskännedom om byggnadskostnademas
verkliga storlek, men statskontoret utgår ifrån att även inom
yrkesskolområdet tämligen god överensstämmelse föreligger mellan beräknade
och verkliga byggnadskostnader. Statskontoret har sålunda i fråga om det allmänna
skolväsendet räknat med de verkliga byggnadskostnaderna sådana dessa
i efterhand redovisats till skolöverstyrelsen, medan ämbetsverket i fråga om
yrkesskolbyggena nödgats arbeta med enbart beräknade kostnader. Såsom ett
komplement till denna utredning har statskontoret därjämte på skolöverstyrelsens
begäran analyserat byggnadskostnaderna för de skolbyggen, till vilka statsbidrag
beviljats under budgetåren 1960/61—1961/62, varvid de beräknade byggkostnaderna
lagts till grund.

Hela det undersökta byggnadsbeståndet omspänner sålunda budgetåren
1957/58—1961/62 och fördelar sig alltså på byggnadsperioder med varierande
kostnadslägen. För att eliminera dessa olikheter och möjliggöra en ensartad behandling
av hela siffermaterialet har samtliga kostnadsuppgifter omräknats till
indexläget den 1 januari 1956, till vilket det nuvarande bidragsunderlaget för
permanenta skollokaler är anknutet. Av samma skäl har sifferuppgifterna även
gjorts geografiskt jämförbara genom att omräknas till en gemensam ortskoefficient
av 100. Vidare vill statskontoret framhålla, att de redovisade byggnadskostnaderna
per kvadratmeter nettogolvyta i enlighet med gällande författningar
innefattar jämväl kostnaderna för till nettogolvytan hörande kommunikationsoch
övriga biutrymmen.

Statskontoret tar härefter upp frågan om behovet av särskilda bidragsbestämmclser
för provisoriska skollokaler och erinrar om att syftet med den särskilda

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

bidragsgivningen till provisoriska lokaler varit att av samhällsekonomiska skäl
stimulera kommunerna att tillgodose lokalbehov av kort varaktighet med
enklare och billiga byggnader.

Statskontoret har emellertid vid sina undersökningar funnit, att endast ett
fåtal av de under senare år såsom provisoriska uppförda skollokalerna är i verklig
mening provisoriska, dvs. är avsedda att täcka ett tillfälligt behov och därför
erhållit ett förenklat utförande. I övrigt föreligger icke någon större skillnad
mellan byggnader, för vilka utgått statsbidrag enligt för provisoriska skollokaler
gällande bestämmelser jämförda med såsom permanenta betecknade skolanläggningar.
»Provisoriska» byggnader uppföres enligt statskontorets uppfattning
i realiteten med några få undantag som permanenta och av sådant material, att
flyttning av byggnaden ekonomiskt sett är omöjlig.

Till följd av svårigheten att på ett entydigt och klart sätt definiera begreppet
»provisorisk» skollokal och avgränsa detsamma gentemot s. k. permanenta skolbyggen,
har statskontoret kommit till den uppfattningen, att en översyn av
statsbidragsbestämmelsema för provisoriska skollokaler icke låter sig genomföra
utan att jämväl bidragsbestämmelserna för permanenta skolbyggen ägnas
motsvarande uppmärksamhet. Då den nuvarande uppdelningen på två i statsbidragsavseende
olika byggnadskategorier är nästan helt fiktiv, anser statskontoret
det vara en naturlig konsekvens av det faktiska läget att i fråga om
statsbidraget likställa de två grupperna.

Även vid en sådan utformning av statsbidragsbestämmelsema anser statskontoret
att det alltjämt kommer att finnas behov av byggnadsbidrag från statens
sida till skolbyggnader, som verkligen är av tillfällig karaktär och därför byggda
på ett från de permanenta skollokalerna avvikande sätt. Sådana i egentlig mening
provisoriska skollokaler ingår bland de av statskontoret undersökta provisoriska
skolorna för det allmänna skolväsendet till ett antal av 21, eller med
omkring 10 %. Av en sammanlagd kostnad för de undersökta byggnadsföretagen
av 386 miljoner kr. motsvarar dessa verkligt provisoriska byggnader endast en
kostnadssumma av ca 5 miljoner kr.

För att kunna bedöma bidragets storlek för i verklig mening provisoriska skollokaler
har statskontoret särskilt undersökt byggnadskostnaderna för de i materialet
ingående skollokalerna av detta slag och därvid funnit att medelvärdet
utgör 529 kr. per kvadratmeter.

Med hänsyn härtill föreslår statskontoret att statsbidraget bestämmes till
200 kr. per kvadratmeter. Beloppet motsvarar ca 40 % av medelvärdet eller
ungefär samma procentuella del av byggnadskostnaderna, som statsbidraget enligt
gällande författningar i genomsnitt utgör i fråga om de permanenta skollokalerna.
I likhet med vad som gäller för det nuvarande enhetsbidraget om 325
kr. per kvadratmeter för provisoriska skollokaler anser statskontoret att det nu
föreslagna bör göras oberoende av byggnadskostnadsindex och ortskoefficient.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

För att statsbidrag skall utgå med det för verkliga provisorier avsedda lägre
beloppet å 200 kr. per kvadratmeter, bör det enligt statskontorets mening vara
tillfyllest, att vederbörande tillsynsmyndighet bedömer byggnadsbehovet vara
av den karaktär, att det bör tillgodoses genom en tillfällig anordning. Någon
byggnadsteknisk definition av begreppet provisorisk byggnad anser statskontoret
ej vara erforderlig.

Statskontoret tar härefter upp frågan om enhetliga grunder för beräkning av
bidrag sunderlag et för permanenta skollokaler för det allmänna skolväsendet och
yrkesskolväsendet. För det allmänna skolväsendets del är bidragsunderlaget
fixerat till ett bestämt belopp per kvadratmeter nettogolvyta vid nybyggnad
och tillbyggnad, medan för yrkesskolornas del de beräknade kostnaderna utgör
bidragsunderlag, dock med maximering till det belopp, som direkt lägges till
grund för bidraget för allmänna skolor.

Statskontoret erinrar i detta sammanhang om att frågan om tillämpning av
den s. k. enhetsprismetoden diskuterades i samband med 1957 års bidragsreform.
För det dåvarande förelåg emellertid icke tillräckligt material, för att enhetsprismetoden
även på detta område skulle kunna göras till en ensamt tillämplig
beräkningsgrund. Statskontoret framhåller, att i detta hänseende situationen nu
är en annan och att under senare tid nya skäl framträtt, vilka synes tala för att
enhetsprismetoden borde införas även för yrkesskolornas del. En och samma
skolanläggning torde i vissa fall komma att rymma lokaler för såväl det allmänna
skolväsendets som yrkesskolans behov. En samordning även av statsbidragsbestämmelserna
för skolbyggandet synes då statskontoret bli ett rationaliseringskrav,
som svårligen kan avvisas. Statskontoret har därför kommit till
den uppfattningen att starka administrativa skäl talar för att skolbyggnadsbidraget
bör utformas lika för den allmänna skolan och för yrkesskolan.

Bidragsunderlaget per kvadratmeter nettogolvyta, vilket enligt vad som redovisats
i det föregående bör innefatta såväl permanenta som huvuddelen av hittillsvarande
provisoriska skolbyggnader och fastställas gemensamt för skollokaler
inom det allmänna skolväsendet och yrkesskolväsendet, bör enligt statskontorets
uppfattning fastställas med samma principiella utgångspunkter, som låg till
grund för det belopp som fastställdes vid 1957 års reform.

Statskontoret uttalar härom följande.

Då gällande bidragsunderlag fastställdes, låg den uppfattningen till grund att
enhetsprisets storlek borde vara så avpassat, att det gåve ett bidragsunderlag,
som motsvarade kostnaderna för en från ekonomisk synpunkt rationell skolanläggning,
vilken samtidigt tillgodosåge skäliga krav från undervisningssynpunkt.
Vid bestämmande av det kostnadsgenomsnitt som skulle ligga till grund
vid bedömning av vad som vore skälig kostnadsnivå borde man därför, ansågs
det, endast medtaga sådana byggen, som representerade en från ekonomisk syn i*.

8

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

punkt godtagbar planlösning och materialstandard. Det antogs vidare att en del
skulle stå att vinna i besparingshänseende genom byggnadstekniska och planlösningstekniska
rationaliseringsåtgärder. Med hänsyn härtill bestämdes bidragsunderlaget
respektive maximibeloppet härför till 900 kr. med prisläget den
1 januari 1956 taget som utgångspunkt, ehuru detta belopp låg ej fullt 16 %
lägre än de för vissa skolbyggen statistiskt beräknade medelkostnaderna.

Med utgångspunkt i det förut nämnda undersökningsmaterialet av sammanlagt
521 skolbyggnadsföretag, varav 40 avser yrkesskolan, har statskontoret,
efter frånräknande av de som verkligt provisoriska ansedda lokalerna, beräknat
en medelkostnad per kvadratmeter nettogolvyta av 895 kr. för det allmänna
skolväsendets del och 835 kr. för yrkesskolväsendets del.

Statskontoret framhåller, att i det material, som ligger till grund för beräkningen
för det allmänna skolväsendets del ingår å ena sidan byggen, som fördyrats
genom en alltför hög byggnadsteknisk standard, och å andra sidan byggen,
som genom gynnsamma lokala och andra förhållanden i avsevärd mån
förbilligats. Statskontoret har därför gjort en beräkning av medelkostnaden för
skolbyggnaderna, därest 10 % av antalet byggnader med den lägsta och 10 %
av antalet byggnader med den högsta kostnaden per kvadratmeter nettogolvyta
borttages. Genomsnittskostnaden för återstående lokalytor blir för undersökningsperioden
868 kr. per kvadratmeter.

I syfte att vinna kännedom om kostnadsutvecklingen på området under allra
senaste tid har statskontoret dessutom gjort en särskild undersökning på basis
av de beräknade kostnaderna för samtliga skolanläggningar — 181 permanenta
och 200 provisoriska — vartill statsbidrag inom det allmänna skolväsendet beviljats
för budgetåren 1960/61 och 1961/62.

Efter frånräknande även beträffande detta material av 10 % av antalet byggnader
med den lägsta och 10% av antalet byggnader med den högsta kostnaden
per kvadratmeter nettogolvyta samt med beaktande av att några i verklig mening
provisoriska lokaler även ingår i materialet kommer statskontoret fram till
ett belopp av 839 kr. per kvadratmeter nettogolvyta. Jämfört med den på det
större äldre materialet beräknade kostnaden av 868 kr. innebär detta således en
nedgång med ca 30 kr.

Med ledning av de gjorda beräkningarna anser statskontoret, att ett tämligen
realistiskt genomsnittsbelopp för byggnadskostnaderna vid icke-provisoriska
skolanläggningar för närvarande kan anges till 850 kr. per kvadratmeter
i 1956 års prisläge. Vid fastställandet av det framtida bidragsunderlaget anser
statskontoret vidare, att hänsyn även bör tagas till att kostnaderna för skolbyggnader
genom förbilligande byggnadsmetoder kan väntas nedgå. Med den
intensifierade forskning som pågår för att uppnå besparingar genom rationalisering
torde det enligt statskontorets uppfattning ej vara alltför optimistiskt att
räkna med en åtminstone 5-procentig nedpressning av det genomsnittliga bidragsunderlaget
för skolbyggnader, utan att den sålunda erhållna ramen bleve

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

snävare, än att de verkliga byggnadskostnaderna i genomsnitt skulle kunna
hållas inom denna. I enlighet härmed skulle bidragsunderlaget kunna bestämmas
till ett belopp något överstigande 800 kr. i 1956 års prisläge.

Efter anpassning av bidragsunderlaget till prisläget den 1 januari 1962 föreslår
statskontoret, att detsamma för permanenta skollokaler inom såväl det
allmänna skolväsendet som yrkesskolväsendet bestämmes till 1000 kr. per
kvadratmeter nettogolvyta. Detta belopp bör på sätt hittills skett anknytas till
byggnadskostnadsindex och ortsindex.

Enligt 7 § kungörelsen 1957:480 om statsbidrag till yrkesskolor må, i den
mån så prövas skäligt, till statsbidragsberättigade kostnader för anskaffande av
permanenta skollokaler hänföras även utgifter för anskaffningen av inventarier
och inredning till undervisningslokaler. Dessa utgifter inräknas i det till 900 kr.
per kvadratmeter nettogolvyta maximerade bidragsunderlaget. Statskontoret
framhåller, att något inventariebidrag ej utgår inom det allmänna skolväsendet
bortsett från bidraget till första uppsättningen inventarier för skolverkstäder
m. in., vilket bidrag ehuru av mera begränsad innebörd närmast motsvarar bidraget
till första uppsättningen stadigvarande undervisningsmateriel inom yrkesskolväsendet.
Därest enhetsprismetoden med ett till visst belopp fixerat bidragsunderlag
genomföres även beträffande yrkesskolorna, föreslår statskontoret, att
bestämmelserna om bidrag till inventarier och inredning skall slopas även för
yrkesskolornas del.

I övrigt framhåller statskontoret bl. a. att ett betydande arbete även i fortsättningen
måste nedläggas på att rationalisera lokal- och utrustningsplanerna,
särskilt inom yrkesskolans område.

Vad särskilt gäller byggnadskostnaderna för yrkesskolans del framhåller statskontoret
vidare bl. a. följande.

Då frågan om utrymmesnormerna är av utslagsgivande betydelse vid ett
statsbidragssystem, som bygger på antalet godkända kvadratmeter golvyta, har
statskontoret verkställt en särskild undersökning för att belysa, huru förhållandena
härvidlag gestaltar sig inom yrkesskolans område. Beträffande det allmänna
skolväsendet har statskontoret icke ansett en lika omfattande undersökning av
utrymmesstandarden vara påkallad, utan har härvid begränsat sig till vissa
stickprovsundersökningar. Ämbetsverkets granskning på yrkesskolområdet har
omfattat lokaler vid 10 centrala verkstadsskolor och ett 30-tal lokala yrkesskolor,
beträffande vilka Kungl. Maj:t med tillämpning av kungörelsen 1957: 480
om statsbidrag till yrkesskolor beviljat statsbidrag.

Det råder stora skiljaktigheter beträffande ytstorlekarna för respektive avdelningar
såväl olika skolor emellan som vid en jämförelse mellan lokalutrymmena
enligt statsbidragsframställningarna och enligt yrkesöverstyrelsens riktvärden.
Mot bakgrunden härav skulle kunna övervägas att för yrkesskolornas
del införa ett statsbidragssystem grundat på elevantal i stället för som hittills
på kvadratmetcrantal.

10

Kuvgl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

2. Skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

Överstyrelserna har intet att erinra mot att skolbyggnadsbidraget utformas
lika för den allmänna skolan och för yrkesskolan eller mot att i bidragshänsecnde
»provisoriska» byggnader, vilka uppföres som permanenta, sammanföres
med permanenta byggnader till en grupp, och att följaktligen som provisoriska
byggnader räknas endast de, som verkligen skall tjäna ett tillfälligt behov.

I detta sammanhang erinras om att skolöverstyrelsen tidigare fäst uppmärksamheten
på den utveckling på området som ligger till grund för sistnämnda
förslag.

Beträffande bidragets storlek för de i verklig mening provisoriska byggnaderna
anser överstyrelserna det av statskontoret föreslagna beloppet väl lågt.
Överstyrelserna anser dels att statskontoret antagligen hänfört alltför få anläggningar
till verkliga provisorier, dels att kostnaderna per kvadratmeter är något
högre än vad statskontoret beräknat eller 550 kr. Kostnaderna för demontering
och flyttning bör dessutom beaktas.

Överstyrelserna, som anser det skäligt, att statsbidraget utgör hälften av kostnaden,
finner därför, att statsbidraget för rent provisoriska byggnader bör utgå
med 300 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.

I fråga om statskontorets beräkningar av kostnaderna för permanenta skolbyggnader
har överstyrelserna vissa invändningar. Särskilt vänder sig myndigheterna
mot beräkningen av den kostnadsminskning, som enligt statskontorets
mening skulle ha inträtt.

Överstyrelserna anför i anslutning härtill bl. a. följande.

Skolöverstyrelsen har närmare undersökt materialet från budgetåren 1957/61
och har därvid för enbart permanenta byggnader funnit den verkliga kostnaden
per kvadratmeter nettogolvyta vara i genomsnitt 999, 953, 947 respektive 991 kr.
för de fyra budgetåren. En signifikansanalys visar emellertid, att differenserna
mellan de olika årens genomsnittskostnader ligger inom slumpvariationen.

En av överstyrelsen företagen uppdelning av materialet i fullständiga anläggningar
å ena sidan samt etapp- och kompletteringsbyggnader å andra har inte
heller resulterat i statistiskt sett säkra skillnader.

Utfallet av den gjorda analysen gör det sannolikt, att den av statskontoret
funna differensen ej är statistiskt säkerställd och därför ej heller i och för sig
utvisar en kostnadsminskning.

Statskontorets metod att frånräkna 10 % av antalet byggnader med den lägsta
och 10 % av antalet byggnader med den högsta kostnaden finner överstyrelserna
inte tillfredsställande, då den anses innebära, att ett stort antal små skolor men
mycket få stora skolor uteslutes från primärmaterialet.

Trots det anförda anser överstyrelserna en mindre sänkning av bidragsunderlaget
kunna övervägas och föreslår, att ett belopp av 870 kr. lägges till grund för
vidare diskussion av bidragsunderlagets storlek.

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

Rörande beräkningarna för denna bedömning av bidragsunderlagets storlek
anför överstyrelserna bl. a. följande.

Statskontoret har framräknat en beräknad medelkostnad av 846 kr. per
kvadratmeter under budgetåren 1960/62. Av skäl, som ej kan utvecklas här,
är den metod, vilken betraktar en anläggning som enhet i statistiskt hänseende,
överlägsen den av statskontoret använda metoden (där 1 kvadratmeter är enheten).
Vidare torde den medelkostnad, som beräknats enbart på fullständiga
skolanläggningar, vara säkrare än den, vilken beräknats på såväl fullständiga
anläggningar som etapp- och kompletteringsbyggen. Den verkliga medelkostnaden
för det allmänna skolväsendet var, när fullständig skolanläggning tages
som enhet, 911 kr. respektive 858 kr. för 1959/60 och 1960/61, de senaste år för
vilka uppgifter är tillgängliga. Mittpunkten mellan nämnda båda värden ligger
vid ungefär 884 kr. Enär byggnader för yrkesskolväsendet är något billigare än
byggnader för det allmänna skolväsendet, kan ett något lägre belopp vara rimligt,
förslagsvis 870 kr.

Gentemot statskontorets förslag om fem procents nedpressning av bidragsunderlaget
för att främja åtgärder, som medför ytterligare besparingar i skolbyggnadskostnaderna,
uttalar överstyrelserna att de med fortsatta rationaliseringsåtgärder
följande ytterligare besparingarna ej kan förväntas bli av den
storleksordning som hittills uppnåtts.

Rörande faktorer, som kan komma att motverka en nedgång i kostnaderna
framhåller överstyrelserna bl. a. följande.

Berättigade krav kan komma att resas på högre byggnadsstandard, exempelvis
beträffande ventilationen. Vidare kommer under de närmaste åren att byggas
proportionsvis flera högstadieskolor än hittills. I högstadieskolor ingår flera
speciallokaler än i låg- och mellanstadieskolor. Speciallokalerna är mera kostnadskrävande
än andra lokaler. Vidare måste här, som på andra byggnadsområden,
räknas med sådana fördyringar som betingas av att större allmänna
krav successivt ställes på byggnadernas ändamålsenlighet och kvalitet.

Med hänsyn till det anförda anser överstyrelserna att sänkning av bidragsunderlaget
under 870 kr. enligt prisläget den 1 januari 1956 ej bör ske.

Rörande statskontorets särskilda uttalanden om bidragsberäkningen för yrkesskolbyggen
framhåller överstyrelsen för yrkesutbildning bl. a. följande.

Statskontorets uttalande att det mot bakgrunden av de skiljaktigheter mellan
lokalutrymmena, som förekommer, skulle kunna övervägas att för yrkesskolans
del införes ett statsbidragssystem grundat på elevantal i stället för på kvadratmeterantal
är svårförståeligt. Enligt överstyrelsens för yrkesutbildning uppfattning
talar i stället de förhållanden, som föranleder variationerna och som
endast delvis är avhängigt av elevantalet, för att man bör bibehålla systemet
med ett statsbidrag i förhållande till kvadratmeterantalet. Överstyrelsen gör
alltid en noggrann prövning av vad som kan anses erforderligt, och i många fall
har förslagen fått omarbetas, därför att förslagsställarna icke iakttagit don återhållsamhet,
som överstyrelsen anser böra iakttagas.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

3. Remissyttranden

I remissyttrandena från stadsförbundet, landskommunernas förbund och
landstingsförbundet göres inga invändningar mot förslaget om enhetliga beräkningsgrunder
för bidragsunderlaget inom yrkesskolväsendet och allmänna skolväsendet.

Den föreslagna ändringen av vad som vid bidragsgivningen skall innefattas i
begreppet provisoriska lokaler möts av invändningar av de två
förstnämnda förbunden. Landskommunernas förbund kritiserar således statskontorets
sätt att i undersökningsmaterialet avgränsa de rent provisoriska byggnaderna
och uttalar i samband därmed tvekan beträffande lämpligheten att
sammanföra helpermanenta och halvpermanenta skolanläggningar med så stora
kostnadsvariationer som redovisats i undersökningsmaterialet till en kategori i
statsbidragshänseende. Förbundet anser sig dock av förenklingsskäl böra acceptera
en sådan lösning med det förbehållet att grundbeloppet icke reduceras. Man
kan enligt förbundets mening icke bortse från det faktum att ett genomförande
av statskontorets förslag om sänkt grundbelopp för halvpermanenta och helpermanenta
anläggningar kommer att verka särskilt oförmånligt för de kommuner
som av skilda anledningar nödgas uppföra enbart helpermanenta skolanläggningar.

Stadsförbundet anför liknande synpunkter och anser, att huvudparten av de
skolbyggnader, som i fortsättningen skulle hänföras till permanenta i stället för
till provisoriska byggnader näppeligen helt kan likställas med permanenta lokaler.
I denna fråga uttalar förbundet i övrigt bl. a. följande.

Att pressa ned medelkostnaden för permanenta lokaler genom att till dylika
hänföra även halvpermanenta anläggningar samt grunda ett förslag till bidragsunderlag
å denna kostnad måste innebära, att bidraget till i vart fall verkligt
permanenta byggnader blir för lågt. Gruppen permanenta skollokaler skulle
enligt styrelsens åsikt komma att, på liknande sätt som gruppen provisoriska
lokaler nu gör, i statsbidragshänseende innehålla två typer av byggnader med
avvikande kostnader per kvadratmeter. Det vore då enligt styrelsens uppfattning
realistiskt att införa skilda bidragsunderlag för de tre byggnadstyperna
— verkligt permanenta, halvpermanenta och verkligt provisoriska lokaler. På
motsvarande sätt som av statskontoret föreslagits beträffande rent provisoriska
lokaler bör överstyrelserna vid prövning av byggnad sbehovet kunna bedöma,
huruvida detta bör tillgodoses genom hel- eller halvpermanent anläggning.

I fråga om storleken av bidraget för i verklig mening
provisoriska byggnader anser samtliga tre förbund både det av
statskontoret och det av överstyrelserna föreslagna beloppet helt otillräckligt.
I samtliga remissvar erinras om att det nu gällande bidraget vid införandet år
1957 grundade sig på en medelkostnad av ca 500 kr. per kvadratmeter och att
bidraget av 325 kr. utgjorde 65 % av denna kostnad. Det framhålles att bidragsgivningen
då otvivelaktigt avsåg paviljonger av här avsett slag samt att kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963 13

nadsutvecklingen motiverar en höjning av bidraget i stället för den nu föreslagna
sänkningen.

Mot bakgrund av bl. a. dessa synpunkter uttalar landskommunernas förbund
att en uppräkning bör ske av bidragsbeloppet för bibehållande av den tidigare
rådande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Stadsförbundet uttalar — efter att ha erinrat om att enligt från Stockholm
inhämtad uppgift enbart kostnader för leverans och montering av paviljonger
av typ 1 i staden med ledning av under hand infordrade anbud i dagens läge
beräknas till över 830 kr. per kvadratmeter nettogolvyta — bl. a. följande.

Styrelsen anser den av överstyrelserna beräknade genomsnittskostnaden å
600 kr. per kvadratmeter för provisoriska lokaler i egentlig mening vara klart
otillräcklig i nuvarande kostnadsläge. Självfallet kan styrelsen ej heller acceptera
överstyrelsernas förslag om reducering av statsbidragets procentuella andel
till 50% och långt mindre den av statskontoret föreslagna reduceringen till
40 %. En sådan förskjutning i kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
till de senares nackdel motsätter sig styrelsen bestämt. Reduceringen av
den procentuella andelen skulle även innebära en väsentlig ändring i den tidigare
målsättningen för ifrågavarande bidragsgivning.

Landstingsförbundet har ingen erinran mot den av överstyrelserna beräknade
kostnaden för de i egentlig mening provisoriska lokalerna men anser, att inga
skäl talar för en reducering av den ursprungliga statsbidragsandelen av 65%.

Samtliga tre remissmyndigheter uttalar sig för anknytning av bidraget till
byggnadsstyrelsens byggnadskostnadsindex.

Beträffande bidragsunderlaget för permanenta skolbyggnader
hävdar samtliga tre förbund mycket bestämt, att detsamma
inte bör understiga nuvarande belopp av 900 kr. per kvadratmeter nettogolvyta
i 1956 års prisläge även sedan detta belopp utsträckes till att avse större delen
av de nuvarande provisoriska skolbyggnaderna. Denna ståndpunkt grundar sig
dels på kritik av den av statskontoret verkställda undersökningen av nuvarande
kostnadsläge, dels på ett tillbakavisande av tanken på en nedpressning av
bidragsunderlaget med syfte att främja kostnadsbesparande åtgärder.

I förstnämnda hänseende anför stadsförbundet bl. a. följande.

Det av statskontoret som tämligen realistiskt betecknade genomsnittsbeloppet
å 850 kr. per kvadratmeter som byggnadskostnad för icke-provisoriska anläggningar
bedömes av styrelsen vara ganska orealistiskt, enär i underlaget för beräkningen
har ingått ett antal verkligt provisoriska skolor, uteslutningen av
skolor med den högsta respektive lägsta kostnaden har givit ett missvisande
resultat och undersökningen baserad på verkliga kostnader har visat en medelkostnad
av 895 kr. Men även vid beräkningen av medelkostnaden av 895 kr.
torde ett antal rent provisoriska lokaler ha hänförts till icke-provisoriska anläggningar,
varigenom medelkostnaden nedpressats. Detsamma torde gälla den
beräknade medelkostnaden av 835 kr. för yrkesskolväsendets skolanläggningar,
enär samtliga i utredningsmaterialet ingående 18 provisoriska anläggningar har
bedömts kunna räknas till icke-provisoriska lokaler, ehuru medelkostnaden för

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

dem är blott 510 kr. per kvadratmeter alltså lägre än medelkostnaden av 529 kr.
för verkligt provisoriska lokaler inom allmänna skolväsendet.

Styrelsen ifrågasätter för övrigt tillförlitligheten av det uppgiftsmaterial som
statskontorets medelkostnadsberäkningar i fråga om såväl provisoriska som
icke-provisoriska lokaler bygger på. Kostnadsuppgifterna har av kommunerna
lämnats icke för denna utredning utan i annat sammanhang, nämligen i samband
med slutbesiktningen av byggnadsföretagen. Vid denna tidpunkt torde i
många fall den slutliga byggnadskostnaden icke ha kunnat definitivt konstateras.
Med hänsyn till att uppgifterna om de verkliga kostnaderna icke har haft betydelse
för statsbidragets storlek, kan det därjämte förmodas, att framtagandet av
uppgifterna icke alltid har skett med den noggrannhet från kommunernas sida
som en fullständig redovisning av de verkliga kostnaderna krävt.

Sammanfattningsvis uttalar förbundet beträffande de permanenta skollokalerna,
att det icke finner en sänkning av nuvarande bidragsunderlag sakligt
motiverad och därför icke kan acceptera en sådan. En reducering av bidragsunderlaget
skulle av kommunerna uppfattas som en kostnadsövervältring på
dem.

Landskommunernas förbund anför liknande synpunkter. Förbundet understryker
de båda överstyrelsernas uppfattning att besparingar i form av eventuella
rationaliseringsvinster motväges av kostnadsökningar genom behov av
ökad standard i olika avseenden. I detta sammanhang erinras också om att det
stora behovet av skolbyggnader för högstadiet med dess mera kostnadskrävande
lokalprogram talar emot statskontorets uppfattning, att byggnad skostnaderna
kan nedpressas. I övrigt anför förbundet i denna fråga bl. a. följande.

Enligt styrelsens uppfattning måste en sänkning av grundbeloppet för bidragsunderlaget
så kort tid efter systemets införande förta en del av den stimulans
som man avsett åstadkomma med systemet. Kommunerna måste ju bibringas
den uppfattningen att de eventuella resultaten av kommunernas strävanden för
ett mera ekonomiskt byggande kommer att tagas till intäkt för en ytterligare
reducering av grundbeloppet. Styrelsen måste på det bestämdaste motsätta sig
förslaget om denna snara »konfiskering» av rationaliseringsvinsterna, vilka för
övrigt enligt styrelsens mening icke alls är bevisade, i all synnerhet som förslaget
kombineras med en »diskontering» av förväntade rationaliseringsvinster.

IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1963/64

1. Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet

1960/61 ..................

1961/62 ..................

1962/63 (statsliggaren s. 191)
1963/64 (förslag) ..........

Anslag Nettoutgift

75 700 000 66 036 713

84 000 000 80 890 892

102 000 000
123 000 000

Skolöverstyrelsen har i sina i vanlig ordning ingivna anslagsäskanden för budgetåret
1963/64 beräknat att investeringsbehovet för budgetåret 1963/64 i vad

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

avser permanenta skollokaler utgör 419 miljoner kr. Med hänsyn till den av
statsmakterna på grundval av skolberedningens förslag antagna investeringsplanen
för budgetåren 1962/70 vill överstyrelsen emellertid icke ifrågasätta annat
än att investeringsramen för budgetåret 1963/64 beträffande de permanenta
skollokalerna liksom för innevarande budgetår bestämmes till 270 miljoner kr.

I fråga om medelsbehovet för en investeringsram av nämnda storlek vid tilllämpning
av nu gällande bidragsgrunder framhåller överstyrelsen bl. a. följande.

Vid beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1963/64 utgår överstyrelsen
från att, sedan statsbidrag beviljats till bygge inom investeringsramen för visst
budgetår, hälften av bidraget utanordnas under samma budgetår samt att en
fjärdedel utbetalas under det närmast följande budgetåret och den sista fjärdedelen
under det därpå följande budgetåret. Överstyrelsen räknar därför med att
anslaget för budgetåret 1963/64 huvudsakligen kommer att belastas av bidrag,
som beviljats till byggen inom investeringsramarna för budgetåren 1961/64.

Statsbidragen budgetåret 1961/62 motsvarade genomsnittligt omkring 36 %
av kvotkostnaderna. Överstyrelsen förutsätter, att detta relationstal kommer att
äga giltighet även för budgetåren 1962/63 och 1963/64.

För de ytterligare statsbidrag, som kan komma att beviljas för utförda byggnadsföretag,
räknar överstyrelsen för budgetåret 1963/64 med ett medelsbehov
av 1 miljon kr.

I detta sammanhang torde vidare böra tagas i beräkning ett belopp av 0,2
miljoner kr., avseende statsbidi-ag till byggnadsarbeten m. m. vid privata skolor
(prop. 1962: 54, s. 367 och 618).

Med hänsyn till det anförda och då de beviljade statsbidragen till byggen
inom investeringsramen för budgetåret 1961/62 uppgick till omkring 64,7 miljoner
kr. skulle medelsbehovet för budgetåret 1963/64 beträffande permanenta
skollokaler kunna beräknas till

64,7

1 36 1

1 270

i 270''i

4

100 ''

1 4

i avrundat tal 90,3 miljoner kr.

+ 1 + 0,2 =

Beträffande medelsbehovet för provisoriska skollokaler anför skolöverstyrelsen
i huvudsak följande.

Med hänsyn till vad i propositionen 1962: 54 anförts beräknar överstyrelsen,
att under budgetåret 1962/63 kommer efter beviljande av statsbidrag att igångsättas
paviljongbyggen för en kvotkostnad av 80 miljoner kr. För budgetåret
1963/64 räknar överstyrelsen med en kostnadssumma av samma storlek.

Vid beräkning av medelsbchovet för budgetåret 1963/64 utgår överstyrelsen
från oförändrade statsbidragsgrunder och räknar med att hälften av bidraget
utbetalas under det budgetår, då bidraget beviljats, och den andra hälften under
det därpå följande budgetåret. Då överstyrelsen vidare förutsätter, att de statsbidrag,
som beviljas under budgetåren 1962/63 och 1963/64, i likhet med bidragsgivningen
under budgetåret 1961/62, genomsnittligt motsvarar 36% av kvotkostnaderna,
skulle medelsbehovet för budgetåret 1963/64 kunna beräknas till

36 /SO . 80

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

Sammanlagda beloppet av de bidrag till anskaffande av permanenta och provisoriska
skollokaler, som enligt det förut anförda kan beräknas belasta anslaget
för budgetåret 1963/64, uppgår till (90,3 + 28,8=) 119,1 miljoner kr., vilket
belopp sålunda skulle utgöra medelsbehovet för sagda budgetår.

I utlåtandet över statskontorets förslag om ändrade bidragsregler har överstyrelserna
beräknat, att den totala investeringsramen på 350 miljoner kr. i fortsättningen
bör fördelas med 340 miljoner kr. på permanenta byggnader och 10
miljoner kr. på sådana byggnader, som är i verklig mening provisoriska.

2. Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor

Anslag Nettoutgift

1960/61 .................................. 40 000 000 35 950 569

1961/62 .................................. 47 700 000 39 444 234

1962/63 (statsliggaren s. 193) ............... 47 700 000

1963/64 (förslag) .......................... 47 000 000

Överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår i sina vid höstens början ingivna
anslagsäskanden, att anslaget för nästa budgetår höjes med 5 300 000 kr. till
53 000 000 kr.

I motiveringen för anslagsbehovet framhåller överstyrelsen bl. a. följande.

För budgetåret 1962/63 har räknats med en investeringsram av totalt 70
miljoner kr., varav 50 miljoner kr. för permanenta och 20 miljoner kr. för provisoriska
yrkesskolbyggnader. Redan vid ingången av budgetåret 1962/63 föreligger
statsbidragsbeslut eller statsbidragsansökningar beträffande byggnadsprojekt,
för vilka kostnaderna avsevärt överstiger hela den för budgetåret beräknade
investeringsramen. Överstyrelsen har dessutom i en mängd fall prövat
lokalbehovet för yrkesskolor och har också inneliggande framställningar om
lokalbehovsprövning, vilka kan förväntas resultera i senare statsbidragsansökningar.
Det är mycket angeläget, att investeringsramen för yrkesskolbyggnader
ökas för att föreliggande byggnadsbehov i nödig omfattning skall kunna tillgodoses.

Överstyrelsen räknar med en investeringsram för permanenta yrkesskolbyggnader
budgetåret 1963/64 av 80 miljoner kr. Differensen mellan anslag och
medelsbelastning de senare åren torde väsentligen bero på eftersläpning av
statsbidragsrekvisitionerna. En något mindre omfattning av statsbidragsgivningen
till centrala verkstadsskolor i förhållande till den beräknade är emellertid
också bidragande orsak. Medelsbehovet för budgetåret 1963/64 beräknas till
26 miljoner kr.

Överstyrelsen räknar för budgetåret 1963/64 med en oförändrad investeringsram
för provisoriska lokaler av 20 miljoner kr. Totalt kan därvid statsbidrag
enligt nuvarande regler komma att utgå med omkring 12 miljoner kr. eller med
samma belopp som beräknas för innevarande budgetår.

Överstyrelsen räknar med att medelsbehovet för anskaffning av första uppsättningen
stadigvarande undervisningsmateriel för budgetåret 1963/64 kommer
att uppgå till 15 miljoner kr.

Hela anslagsbehovet skulle alltså uppgå till (26 + 12+ 15 =) 53 miljoner kr.

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 66 år 1963

I utlåtandet över statskontorets jårslag om ändrade bidragsregler har överstyrelserna
beräknat att behovet av i verklig mening provisoriska skolbyggnader
inom yrkesskolväsendet är så begränsat att det ej finns anledning att beräkna
en särskild investeringsram för detta ändamål vid en omläggning av bidragsgivningen.

I detta sammanhang torde även få anmälas vissa framställningar om statsbidrag
till byggnadsarbeten vid enskilda yrkesskolor. Frågan om bidrag är för
dessa skolor beroende av riksdagens beslut i varje särskilt fall.

1. Drätselkammaren i Göteborg har i framställning till Kungl. Maj:t den 27
januari 1959 hemställt om statsbidrag till kostnaderna för om- och tillbyggnad
av slöjdföreningens skola i Göteborg.

Av handlingarna i ärendet framgår att skolan, som grundades i mitten av
1800-talet, ledes av en styrelse, vilken till huvudsaklig del utses av Göteborgs
stad men i vilken även finns representanter för slöjdföreningen.

Vid slöjdföreningens skola i Göteborg finns inrättad en lägre och en högre
konstindustriskola med undervisningen uppdelad på ett antal fackområden såsom
reklam med grafisk formgivning, metall, dekorativ skulptur, möbler och
inredning, textil samt keramik. Vidare finns inrättad en skola för bokindustri.
Härjämte anordnar skolan kurser för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter.
Sistnämnda kursverksamhet bedrives helt med statliga medel. Antalet
elever i heltidskurser uppgår till ca 200. Skolan bedriver även ett mycket
stort antal deltidskurser, bl. a. för utbildning i guldsmide, fotografi, reklam,
kartritning, byggnadsritning och möbelsnickeri. Elevantalet i deltidskurserna
uppgår till omkring 550.

Överstyrelsen för yrkesutbildning tillstyrkte i ett utlåtande den 30 september
1959, att statsbidrag skulle utgå till byggnadsföretaget för skolan och uttalade i
detta sammanhang bl. a. följande.

Slöjdföreningens skola i Göteborg har i över hundra år spelat en mycket viktig
roll för ungdomar, som sökt utbildning inom såväl konstindustriella som andra
yrken. Skolans nuvarande lokaler har på grund av verksamhetens tillväxt med
åren blivit trånga och otidsenliga. Det måste anses synnerligen angeläget, att
skolan snarast möjligt får tillräckliga och ändamålsenliga lokaler för sin betydelsefulla
verksamhet.

Slöjdföreningens skola i Göteborg är organisatoriskt en enskild yrkesskola även
om i realiteten Göteborgs stad svarar för skolans ekonomi.

Sedermera har överstyrelsen för yrkesutbildning den 25 oktober 1961 inkommit
till Kungl. Maj:t med anbefallt förnyat utlåtande.

Av yttrandet framgår att byggnadsarbetena påbörjats och beräknades vara
slutförda omkring årsskiftet 1961/62. Byggnadsföretaget omfattar dels ombyggnad
av befintliga lokaler, dels en tillbyggnad. Det sammanlagda bidragsunderlaget
för byggnadsarbeten och inventarier beräknar överstyrelsen till 4 210 000 kr.

Bidragsprocenten beräknar överstyrelsen, med utgångspunkt i att Göteborgs
stad de facto får anses som huvudman. Enligt erhållna uppgifter angående Göteborgs
stads ekonomiska förhållanden m. m. uppgår medeltalet skattekronor per
invånare under åren 1952—1958 efter frånräknande av de två år, som utvisade

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

det högsta och det lägsta skatteunderlaget per invånare, till 50 kr. 46 öre. Utdebiteringen
per skattekrona var år 1958 15 kr. Överstyrelsen förordar med
ledning härav att statsbidrag beräknas med 35,7 % av 4 210 000 kr. eller med
avrundat 1 500 000 kr.

2. Barnavårdsnämnden i Stockholm har hemställt om statsbidrag till anordnande
av en barnstuga vid Åsögatan i Stockholm, avsedd som undervisningsinstitution
för Södra K.F.U.K:s barnsköterskeskola.

Av handlingarna i ärendet framgår, att barnavårdsnämnden i Stockholm avser
att inom ett beslutat kulturreservat å Åsöberget anordna en barnstuga. Denna
skall omfatta ett daghem samt en lekskola med eftermiddagshem. Institutionen
har därjämte utformats att tjäna som undervisningsanstalt för en barnsköterskeskola.
Barnsköterskeskolan skall drivas av Stiftelsen Södra K.F.U.K., som samtidigt
nedlägger sin vid Folkungagatan 122 bedrivna verksamhet. Den föreliggande
framställningen avser statsbidrag för de lokaler, som tillkommit genom
av barnsköterskeskolans verksamhet betingade utökningar av bvggnadsprogrammet.

Överstyrelsen för yrkesutbildning tillstyrker, att statsbidrag utgår till byggnadskostnaderna
i den omfattning dessa kan anses belöpa sig på barnsköterskeskolan.
Av överstyrelsens yttrande i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Den omständigheten, att skolverksamheten i detta fall kommer att bedrivas
med stiftelsen Södra K.F.U.K:s barnsköterskeskola såsom huvudman bör inte
utgöra hinder för att statsbidrag till byggnadskostnaderna utgår till Stockholms
stad såsom ägare till fastigheten. Mot det föreliggande byggnadsförslaget har
överstyrelsen i vad avser användningen för barnsköterskeutbildning i huvudsak
intet att erinra.

Byggnadskostnaderna för hela byggnadsföretaget har beräknats till 1 100 000
kr. Överstyrelsen beräknar, att de överytor, som föranledes av barnsköterskeutbildningens
förläggning till byggnaden motsvarar ett bidragsunderlag av
183 000 kr. Med utgångspunkt i skatteunderlaget för Stockholms stad förordar
överstyrelsen att bidrag utgår med 35 % av bidragsunderlaget eller med avrundat
64" 000 kr.

3. Föreningen Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola har anhållit om
statsbidrag till nybyggnad av lokaler för den av föreningen bedrivna skolan vid
Valhalla vägen i Stockholm.

Av handlingarna i ärendet framgår bl. a. följande.

Föreningen bedriver sedan 1909 barnavårds- och husmodersskola samt spädbarnshem
och daghem i en äldre byggnad. Ifrågavarande byggnad, som är uppförd
av trä, innebär brandfara särskilt för spädbarnen och är numera helt nedsliten
och föråldrad med undervisningslokaler, som i relation till dagens krav är
alldeles för små samt dessutom otidsenligt utrustade. Föreningen bedriver dels
husmodersskola med praktisk barnavård med årligen i regel tre årskurser samt
två terminskurser, dels två yrkeskurser om 26 veckor för utbildning av barnsköterskor.
För närvarande kan skolan, på grund av att lokalerna är otillräckliga,
ej mottaga mer än 78 elever samtidigt. Skolan är emellertid mycket eftersökt.
Antalet inträdessökande har varit ca 600 per år. Man önskar därför riva
den gamla byggnaden och i stället på samma tomt uppföra en ny byggnad med
rymligare lokaler både för barnavårds- och husmodersskolan och för spädbarns -

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

hemmet och daghemmet. Därvid skulle antalet elever, som på samma gång kan
undervisas, ökas till ca 100 och även antalet av de på spädbarnshemmet och
daghemmet mottagna barnen ökas i motsvarande grad, vilket är en förutsättning
för skolans verksamhet.

Föreningen hemställer om statsbidrag till den del av kostnaderna för byggnadens
uppförande m. m. som kan anses vara betingad av barnavårds- och husmodersskolans
verksamhet.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har ingen erinran mot att statsbidrag utgår
och uttalar bl. a. följande.

Den på barnavårds- och husmodersskolan fallande delen av kostnaderna för
hela byggnadsföretaget beräknas till 1 400 000 kr. Till erforderlig anskaffning av
inventarier och inredning för undervisningslokaler beräknar överstyrelsen en
kostnad av 70 000 kr. Bidragsunderlaget, grundat på de beräknade kostnaderna,
kan sålunda angivas till 1 470 000 kr.

Föreningen Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola, som är skolans
huvudman, är en sammanslutning av ett 25-tal enskilda personer. Barnavårdsoch
husmodersskolan åtnjuter statsbidrag till de årliga kostnaderna som enskild
yrkesskola enligt för kommunal yrkesskola gällande grunder. Till nämnda kostnader
åtnjuter skolan dessutom bidrag från Stockholms stad och Stockholms läns
landsting. De inkomster skolan erhåller genom elevavgifter är relativt obetydliga.

Det nu aktuella byggnadsföretaget avser man finansiera dels genom upplåning
med av Stockholms stad utlovad borgen beträffande lokalerna för spädbarnshemmet
och daghemmet, dels med förväntat statsbidrag till kostnaderna för anordnande
av spädbarnshemmet och skollokalerna och dels med av föreningen
disponerade fonder, för närvarande uppgående till ca 162 000 kr., samt vidare
från olika håll i utsikt ställda donationsmedel.

Med hänsyn till den från det allmännas synpunkt värdefulla verksamhet, som
bedrives av Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola, finner överstyrelsen
det skäligt, att statsbidrag må utgå med 50 % av bidragsunderlaget, 1 470 000 kr.,
eller med 735 000 kr.

4. Sveriges köpmannaförbund och Köpmannainstitutet har anhållit om statsbidrag
till kostnaderna för uppförande av en nybyggnad i Alvik för yrkesutbildningsverksamhet
vid köpmannainstitutet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bl. a. följande.

Sveriges köpmannaförbund har sedan år 1920 bedrivit utbildningsverksamhet
för köpmän och anställda inom den svenska detaljhandeln. Undervisningen, som
i början bestod av kortare s. k. instruktionskurser för de största branscherna,
organiserades år 1937 i fasta former genom att köpmannainstitutet inrättades.
Utbildningsverksamheten vid institutet har väsentligen karaktär av vidareutbildning
för försäljningspersonal, förste män, affärsföreståndare och affärsinnehavare.
I stor utsträckning är kurserna branschspecialiserade. Genom sin karaktär
av vidareutbildning och sin specialisering kompletterar köpmannainstitutet
den utbildning, som sker i andra skolor. Eleverna rekryteras från alla delar av
landet och ger därigenom institutet formen av en riksskola för detaljhandel.

Köpmannainstitutet disponerar över tre egna centraler för sin verksamhet,
köpmannainstituten i Stockholm, Malmö och Göteborg. Undervisningen är organiserad
i tre huvudformer, i central utbildning, decentraliserad utbildning och
korrespondensundervisning. Den centrala utbildningen sker i form av längre eller

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

kortare yrkeskurser, instruktionskurser, köpmannakurser och specialkurser. Kurserna
varierar i längd och omfattar ett år, fem, fyra och två månader eller ännu
kortare tid, beroende på undervisningens målsättning och graden av specialisering.
En relativt omfattande kvälls- eller morgonundervisning bedrivs även.
Under arbetsåret 1959/60 deltog sammanlagt 3 925 personer i den centrala utbildningsverksamheten.

Vid institutet är för närvarande för den centrala och decentraliserade verksamheten
15 lärare fast anställda. Härtill kommer ca 200 speciallärare och föreläsare.
Skolan åtnjuter statsbidrag till årliga kostnader såsom enskild yrkesskola,
tillhörande grupp A.

Sedan år 1938 har köpmannainstitutet för sin centrala verksamhet i Stockholm
disponerat lärosalar och andra erforderliga lokaler i Köpmannaförbundets
fastighet, Mästersamuelsgatan 22. Trots att lokalerna i Stockholm efterhand
kunnat utvidgas, är, anföres det, utrymmet för närvarande i hög grad otillräckligt.
Undervisningens specialisering för olika branscher liksom dess anpassning
till de numera mycket snabbt växlande utbildningsbehoven kräver även
anordningar i fråga om lokaldisposition, som inte kan tillfredsställas i det nuvarande
institutet. Förbundet och institutet anser vidare den hittillsvarande lösningen
av elevernas bostadsfråga otillfredsställande och anser inrättandet av ett
bostadsintemat, kombinerat med erforderliga måltidsanordningar, såsom en mycket
angelägen åtgärd. Den för varje år allt mer markerade bristen på godtagbara
privatrum framtvingar en snar lösning av internatfrågan.

Köpmannainstitutet planerar att, sedan dess lokalfråga kunnat lösas, utvidga
och intensifiera sin utbildningsverksamhet. I syfte att förverkliga framtidsplanerna
har med förbundets medverkan ett särskilt fastighetsaktiebolag bildats
med ändamål att uppföra och förvalta en ny skolbyggnad för institutets verksamhet.
Aktiemajoriteten i detta fastighetsaktiebolag innehas av köpmannainstitutet,
som för aktieteckningen disponerat medel från två av institutet förvaltade
fonder.

För skolbyggnad jämte övriga anordningar har dispositionsrätt till en tomt
förvärvats genom att ett markområde ställts till förfogande på Barnängens
fabrikers område vid Alvik i Bromma.

Enligt det föreliggande förslaget skall nybyggnaden bestå av dels en byggnad
i delvis två och delvis tre våningsplan utan källarplan och inrymmande undervisnings-
och administrationslokaler, dels en byggnad i tre våningsplan, till en
mindre del med källarplan, och inrymmande elevhem med 34 elevrum för tillsammans
64 elever, bespisningslokaler, dagrum, sjukrum, putsrum, hobbylokaler,
pannrum m. m., dels slutligen en friliggande envåningsbyggnad inrymmande
vaktmästarebostad.

Byggnadskostnaderna anges av sökanden till totalt 3 400 000 kr., vartill kommer
550 000 kr. för inventarier och inredning.

Överstyrelsen jör yrkesutbildning framhåller i sitt utlåtande i ärendet, att
köpmannainstitutet bedriver en verksamhet, som är av största betydelse för att
tillgodose detaljhandelns behov av yrkesutbildad arbetskraft för olika områden.
Överstyrelsen anser det därför synnerligen angeläget, att förbundet beredes de
ökade och bättre resurser för bedrivandet av sin verksamhet, som realiserandet
av nu föreliggande byggnadsprojekt skulle innebära. Överstyrelsen uttalar vidare
att goda skäl föreligger för att statsbidrag utgår för ändamålet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963 21

I fråga om kostnadernas och statsbidragets storlek framhåller överstyrelsen i
huvudsak följande.

Byggnadskostnaden för undervisnings- och administrationslokaler uppgår till
2 010 000 kr. Överstyrelsen beräknar kostnaden för erforderlig anskaffning av
inventarier och inredning för undervisningslokaler till 140 000 kr. Nettogolvytan
av sådana lokaler, för vilka statsbidrag i fall som detta skulle utgå, om det gällde
en kommunal eller landstingskommunal yrkesskola, uppgår enligt överstyrelsens
beräkningar till 1 364 kvadratmeter. Ett bidragsunderlag beräknat i enlighet med
statsbidragskungörelsens 11 § 2 mom. blir då med gällande byggnadskostnadsoch
ortsindex 1 586 987 kr. Byggnadskostnaden för elevhemmet beräknas till
1 325 000 kr. Överstyrelsen beräknar på grundval av sökandens uppgifter kostnaden
för anskaffning av inventarier och inredning för elevhemmet till 320 000 kr.
Tillhopa uppgår således de beräknade kostnader, som preliminärt torde böra
läggas till grund för en beräkning av statsbidrag i detta fall till 3 232 000 kr.

Köpmannainstitutets nuvarande lokaler skall i fortsättningen tas i anspråk
av köpmannaförbundet som kontorslokaler. Med hänsyn till taxeringsvärdet för
dessa torde statsbidraget böra beräknas allenast på ett belopp av 3 000 000 kr.

Köpmannainstitutet får anses vara en riksskola. Överstyrelsen anser det därför
skäligt, att statsbidrag utgår med 50 % av det beräknade statsbidragsunderlaget.
Statsbidraget skulle sålunda utgöra 1 500 000 kr.

V. Departementschefen

I strävandena att förbättra och utbygga skolväsendet har under senare år
som ett nödvändigt led ingått en kraftig ökning av skolbyggnadsinvesteringarna.
Dessa är nu av betydelse även från samhällsekonomisk synpunkt och det framstår
som mycket angeläget, att de resurser som tages i anspråk för denna verksamhet
utnyttjas på effektivast möjliga sätt. De statliga insatserna genom
bidragsgivning och granskning av byggnadsföretagen är härvid av avgörande
betydelse och utformningen av den statliga verksamheten på området behöver
vara föremål för ständig uppmärksamhet.

I det föregående har redovisats vissa undersökningar och förslag, som närmast
föranletts av att bidragsgivningen till provisoriska skollokaler inte längre är på
riktigt sätt anpassad till den utveckling på skolbyggnadsområdet som ägt rum
under senare år.

Även i ett par andra hänseenden har behov uppkommit av undersökningar i
syfte att effektivisera de statliga insatserna på skolbyggnadsområdet. Således
har Kungl. Maj:t den 28 juni 1962 uppdragit åt statskontoret att i samråd med
centrala sjukvårdsberedningen, övriga berörda ämbetsverk samt andra intressenter
närmare utreda möjligheterna att genom ändrade former för handläggningen
av ärendena på byggnadsområdet åstadkomma cn samordning och rationalisering
från främst byggnadstekniska och byggnadsekonomiska synpunkter.
I samma beslut har, med anledning av vad särskilda utskottet uttalade i sitt av
riksdagen godkända utlåtande 1962: 1 (s. 193 och 194), uppdragits åt statskontoret
att i samråd med skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning

22

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 66 år 1963

undersöka möjligheterna att astadkomma förenklingar i den administrativa
handläggningen av skolbyggnadsärenden. Sådana ändringar i sistnämnda hänseende,
som rör decentralisering av beslutanderätten, torde vidare komma upp
till bedömning vid den förestående prövningen av frågan om skolväsendets
centrala ledning.

Jag skall inledningsvis kort sammanfatta de i det föregående redovisade utredningarna.
Utgångspunkten för dessa har varit behovet av en översyn av
bidragsgivningen till provisoriska lokaler. Såsom skolöverstyrelsen i olika sammanhang
tidigare framhållit och som nu föreliggande utredningar ytterligare
bekräftar, har utvecklingen på skolbyggnadsområdet medfört, att bidragsgivningen
till provisoriska skollokaler kommit att omfatta lokaler av visserligen
förenklad och jämförelsevis billig konstruktion men med sådant utförande att
de är avsedda att fungera som självständiga, varaktiga utrymmen för undervisningen.
I motsats till de provisoriska lokaler, som från början avsågs med den
särskilda bidragsgivningen, är dessa byggnader inte avsedda för tillfälliga behov
och inte heller möjliga att demontera. Enligt statskontorets och överstyrelsernas
uppfattning bör denna typ av skollokaler statsbidragsmässigt i fortsättningen
hänföras till kategorien permanenta skollokaler.

På grund av den ändring av bidragsgivningen som härigenom skulle ske, har
statskontoret ansett en förnyad undersökning av kostnadsförhållandena på skolbyggnadsområdet
vara erforderlig med syfte att beräkna ett efter de nya förutsättningarna
lämpligt fixerat bidragsunderlag per kvadratmeter nettogolvyta.
Härutöver har statskontoret utvidgat undersökningarna till att avse ett för det
allmänna skolväsendet och yrkesskolväsendet gemensamt bidragsunderlag för
permanenta byggnader. Slutligen har statskontoret ansett, att det på grundval
av undersökningarna erhållna bidragsunderlaget bör minskas med 5 % för att
härigenom komma att utgöra en lämplig riktpunkt för den genomsnittskostnad,
som borde vara möjlig att uppnå genom en fortsatt strävan att förbilliga byggnadsmetoderna.
Med dessa utgångspunkter föreslår statskontoret, att bidragsunderlaget
enligt prisläget den 1 januari 1956 sänkes från 900 till 810 kr. per
kvadratmeter nettogolvyta. Efter omräkning till byggnadskostnadsläget den 1
januari 1962 föreslår statskontoret, att bidragsunderlaget för permanenta byggnader
såväl inom det allmänna skolväsendet som inom yrkesskolväsendet bestämmes
till 1 000 kr. per kvadratmeter nettogolvyta.

För de i verklig mening provisoriska byggnaderna, som enligt statskontorets
bedömning endast utgör ca 10 % av de byggnader, som för närvarande betecknas
som provisoriska, bör bidrag utgå med ett från 325 till 200 kr. sänkt belopp
per kvadratmeter nettogolvyta. Enligt statskontorets bedömning utgör detta
belopp ca 40 % av kostnaderna för ifrågavarande provisoriska lokaler. Bidraget
bör enligt förslaget inte anknytas till byggnadskostnadsindex eller ortskoefficient.

Varken överstyrelserna eller kommunförbunden har i huvudsak några erinringar
mot förslaget om ändrad definition av begreppet provisoriska lokaler eller

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

principen om enhetliga grunder för bidrag till allmänna skolor och yrkesskolor.
Däremot avvisas bestämt förslagen om de belopp som bör utgöra underlag för
bidragsberäkningen. Detta sker under hänvisning till att statskontorets undersökning
inte ansetts ge en riktig uppfattning om det verkliga kostnadsläget och
med avvisande av tanken på en särskild nedpressning av bidragsunderlaget för
permanenta skolbyggnader i kostnadsbesparande syfte. De båda överstyrelserna
anser, att bidragsunderlaget för permanenta byggnader bör avvägas till 870 kr.
i 1956 års kostnadsläge. Kommunförbunden å sin sida kan inte godtaga någon
sänkning av nuvarande bidragsunderlag av 900 kr. Beträffande bidraget för
provisoriska byggnader förordar överstyrelserna ett belopp av 300 kr., medan
kommunförbunden med utgångspunkt i den ursprungliga avvägningen av detta
bidrag anser, att en väsentlig uppräkning av nuvarande belopp är påkallad.

Vid bedömningen av de av myndigheterna nu framförda olika förslagen är det
angeläget att hålla i minnet, att bakgrunden till de framlagda utredningarna
varit behovet att finna en lämpligare form för bidragsgivningen till provisoriska
skollokaler. Jag är på grundval av föreliggande utredningar inte beredd att nu
biträda förslaget om sänkning av det nuvarande bidragsunderlaget för permanenta
skollokaler som en åtgärd för att uppnå ett billigare skolbyggande. Möjligheterna
att på detta sätt främja besparingsåtgärder bedömer jag som mycket
begränsade med hänsyn till att kommunerna har att bära den övervägande delen
av skolbyggnadskostnaderna och därför redan har det största intresse av att
byggnaderna uppföres till lägsta möjliga kostnad.

Den föreslagna nedpressningen av bidragsunderlaget innebär, att statens kostnader
för skolbyggandet skulle minska och kommunernas kostnader i motsvarande
mån öka. En sådan omfördelning skulle stå i mindre god överensstämmelse
med fjolårets grundskolebeslut, vid vilket man eftersträvade att i huvudsak inte
rubba kostnadsfördelningen mellan stat och kommun. I det nu pågående skedet
i grundskolans framväxt är det angeläget att på allt sätt stimulera kommunerna
att tillgodose behovet av ändamålsenliga skollokaler. Jag finner det då ej lämpligt
att förorda ett minskat statligt stöd. Ett bättre och från samhällsekonomisk
synpunkt billigare skolbyggande bör om möjligt åstadkommas på annat sätt.

Den konsekvens i form av förbättrat statsbidrag till en betydande del av de
byggen, som hittills behandlats som provisoriska, kan naturligtvis, som myndigheterna
gjort, anföras som ett skäl för sänkning av nuvarande enhetsbelopp för
beräkning av bidragsunderlaget för permanenta skolbyggnader. Det förbättrade
bidragsstödet inom vissa delar av skolbyggnadsområdet skulle med andra ord
motvägas genom minskade bidrag till de permanenta skolbyggnaderna inom det
allmänna skolväsendet. En minskning av bidragsunderlaget på denna grund anser
jag emellertid knappast vara lämplig, då man därigenom, förutom att minska
den stimulans till billigare byggande som jag nyss nämnde, skulle försämra
bidragsgivningen till det omfattande skolbyggande som ur kostnadssynpunkt är
ogynnsamt av andra skid än hög standard.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

Av bl. a. här anförda skäl är jag nu inte beredd att förorda en sänkning av
det nuvarande bidragsunderlaget för permanenta skolbyggnader.

Beträffande bidragsgivningen till provisoriska skollokaler finner jag i likhet
med statskontoret och de båda överstyrelserna skäl i och för sig tala för en
omläggning på föreslaget sätt, så att enhetliga bidragsgrunder skulle kunna tilllämpas
för samtliga skolbyggnadsföretag, som är avsedda att tillgodose ett
stadigvarande behov av skollokaler. Särskilda bidragsregler skulle härvid komma
att tillämpas endast i sådana fall, då det vore fråga om att tillgodose behovet
av lokaler för en begränsad tid.

En sådan förändring av bidragsgivningen skulle tagen för sig i avsevärd mån
öka det statliga stödet till skolbyggandet. För det allmänna skolväsendets del
kan ökningen av statens kostnader uppskattas till omkring 8 000 000 kr. vid en
investeringsram av 350 000 000 kr. Skulle därjämte samma grunder för beräkning
av bidragsunderlaget införas för yrkesskolväsendet som för det allmänna
skolväsendet, skulle ytterligare väsentliga statliga kostnadsökningar uppkomma.

Av vad jag anfört torde framgå, att en i och för sig lämplig och önskvärd omläggning
för att erhålla ett konsekvent utformat bidragssystem knappast är
genomförbar, utan att kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna
skulle påverkas i avsevärd mån. Såsom jag tidigare i olika sammanhang erinrat
om, bl. a. i 1963 års statsverksproposition, bilagan 10, punkt 104, bör samtliga
frågor, som kan anses sammanhänga med denna kostnadsfördelning övervägas i
ett sammanhang. Utredningsarbetet i dessa frågor åvilar 1958 års skatteutjämningskommitté,
vilken i sitt utredningsarbete även överväger frågor, som gäller
bidragsgivningen till skolbyggnader. Efter samråd med chefen för finansdepartementet
finner jag mig därför böra förorda, att grunderna för statsbidrag till
skolbyggnader tills vidare bibehålies oförändrade och att det föreliggande utredningsmaterialet
överlämnas till 1958 års skatteutjämningskommitté för beaktande
i dess utredningsarbete. De incitament till rationalisering av skolbyggnadsverksamheten,
som finns i utredningsmaterialet, bör kunna tjäna som underlag
för fortsatta överväganden på hithörande område.

För budgetåret 1963/64 förordar jag för det allmänna skolväsendets del en
investeringsram av 350 000 000 kr. Investeringsramen bör på samma sätt som
innevarande budgetår fördelas med 270 000 000 kr. på permanenta och med
80 000 000 kr. på provisoriska anläggningar. Då det gäller anslagsberäkningen
för budgetåret 1963/64, anser jag mig kunna godtaga skolöverstyrelsens i anslagsäskandena
gjorda beräkning av medelsbehovet till 119 100 000 kr. Med
hänsyn till vad som i propositionen 1962:190 (s. 18) angående anslag å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1962/63 anförts rörande medelsbehovet för
en detta budgetår ianspråktagen extra investeringsram i sysselsättningsfrämjande
syfte bör dessutom under det här avsedda anslaget inräknas ett belopp av

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

3 600 000 kr. Det sammanlagda medelsbehovet för bidrag till vissa byggnadsarbeten
inom det allmänna skolväsendet kan således beräknas till avrundat
123 000 000 kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning
med 21 000 000 kr.

I detta sammanhang torde jag även något få beröra frågan om bidrag till
lokaler m. m. för fackskoloma. Enligt föreliggande planer, till vilka jag återkommer
i senare sammanhang, avses ett antal sådana skolor starta sin verksamhet
hösten 1963. Avsikten är att de första fackskolornas utrymmesbehov skall
kunna tillgodoses genom att redan befintliga lokaler utnyttjas. Därest likväl
behov av byggnadsåtgärder redan under nästa budgetår skulle uppkomma,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att medge bidrag med ianspråktagande
av medel ur anslaget till bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet. Det torde därjämte få ankomma på Kungl. Maj:t att i förekommande
fall medge bidrag ur detta anslag till första uppsättningen stadigvarande
undervisningsmateriel enligt i princip samma grunder som gäller för de kommunala
yrkesskolorna.

För yrkesskolväsendets del har för innevarande budgetår fastställts en investeringsram
av 70 000 000 kr., varav 20 000 000 kr. avser provisoriska byggnader.
För nästa budgetår har överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit en höjning
av investeringsramen för permanenta byggnader med 30 000 000 kr. För egen
del är jag beredd att tillstyrka en ökning med 10 000 000 kr., varigenom investeringsramen
för yrkesskolväsendets del skulle komma att uppgå till sammanlagt
80 000 000 kr., vilket belopp bör fördelas med 60 000 000 kr. på permanenta och
20 000 000 kr. på provisoriska yrkesskolbyggnader.

Genom den föreslagna utökningen av investeringsramen för yrkesskolbyggnader
kan medelsbehovet nästa budgetår beräknas öka med ca 2 000 000 kr. Då
anslagsbelastningen under senare år väsentligt understigit det upptagna anslaget,
torde någon uppräkning av anslaget ej nu behöva ske. Det torde — med
inräknande av ett medelsbehov av 15 000 000 kr. för stadigvarande undervisningsmateriel
— vara tillräckligt att uppföra anslaget till bidrag till byggnadsarbeten
m. m. vid yrkesskolor med ett till 47 000 000 kr. avrundat belopp.

Liksom hittills torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att företa av omständigheterna
påkallade jämkningar i fördelningen av investeringsramarna såväl
mellan det allmänna skolväsendet och yrkcsskolväsendet som mellan permanenta
och provisoriska anläggningar.

Såsom redovisats i det föregående har överstyrelsen för yrkesutbildning med
tillstyrkan till Kungl. Maj:t överlämnat ansökningar om statsbidrag till byggnadsarbeten
m.m. vid vissa enskilda yrkesskolor, nämligen slöjdföreningens
skola i Göteborg, Södra K.F.U.K:s barnsköterskeskola i Stockholm, Föreningen
Engelbrekts barnavårds- och husmodersskola i Stockholm samt köpmannainsti -

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 66 år 1963

tutet i Stockholm. Jag förordar, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande
att medge statsbidrag för dessa byggnadsföretag ur anslaget till byggnadsarbeten
m. m. vid yrkesskolor.

Under åberopande av vad jag anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till vad jag i det
föregående anfört medgiva, att statsbidrag må utgå för byggnadsarbeten
m. m. vid slöjdföreningens skola i Göteborg, Södra
K.F.U.K:s barnsköterskeskola i Stockholm, Föreningen Engelbrekts
barnavårds- och husmodersskola i Stockholm samt köpmannainstitutet
i Stockholm;

b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 123 000 000 kr.;

c) till Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor för
budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 47 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Jan Sahlin

Kungl. Maj:ts -proposition nr 66 år 1963 27

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning ...................................................... 2

II. Nuvarande förhållanden ........................................ 3

m. Förslag till ändrade bestämmelser om statsbidrag till skollokaler____ 5

1. Statskontoret ............................................... 5

2. Skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning.......... 10

3. Remissyttranden ............................................ 12

IV. Anslagsberäkningar för budgetåret 1963/64 ........................ 14

1. Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna skolväsendet 14

2. Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor.............. 16

V. Departementschefen .................................... 21