Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Nr 63

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1963/64 till vissa byggnadsarbeten vid statens
mentalsjukhus m. mgiven Stockholms slott den 1
mars 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Aspling

Propositionens huvudsakliga innehåll

Å kapitalbudgeten beräknas under investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus m. m. en ökning av investeringsvolymen
från cirka 51 200 000 resp. 65 000 000 kr. under föregående och
innevarande budgetår till 75 000 000 kr. budgetåret 1963/64.

Sjukhuset i Falköping —- Falbygdens sjukhus — med 782 vårdplatser har
till övervägande del tagits i bruk under innevarande budgetår. Under innevarande
och nästa budgetår beräknas fyra nya sjukhus kunna beläggas,
nämligen Mellringe sjukhus i Örebro, Hälsinge sjukhus i Bollnäs samt sjukhusen
i Sala för höggradigt psykiskt efterblivna och i Katrineholm för s. k.
psykopater. Tillkomsten av dessa fyra sjukhus medför, att antalet nybyggda
platser ökar för den egentliga mentalsjukvården med 1 380 platser, för
psykiskt efterblivna med 540 platser och för psykopatvård med 245 platser.

Beträffande de befintliga mentalsjukhusen beräknas för nästa budgetår
ett investeringsbehov av cirka 47 000 000 kr., däri inberäknat medel för
uppförande av bl. a. nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning
m. m. vid Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus, en vårdenhet om 52 vårdplatser
för mentalt sjuka barn och ungdomar vid vart och ett av sistnämnda sjukhus
samt en vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna barn om 60 platser
vid Vipeholms sjukhus.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 63

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Vissa markområden vid Furunäsets sjukhus i Piteå föreslås skola försäljas
för en köpesumma av 225 000 kr.

Reservationsanslaget till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. föreslås
uppfört med 6 463 000 kr. Av sistnämnda belopp hänför sig 3 767 000 kr.
till fortsatt utrustning av de nya sjukhusen i Katrineholm, Sala och Bollnäs
samt 2 071 000 kr. till utrustning av nytillkommande eller renoverade vårdavdelningar
m. m. vid de befintliga sjukhusen. Återstående 625 000 kr. avses
för anskaffande av erforderlig utrustning för en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet
i fråga om öppen vård vid vissa mentalsjukhus.

I propositionen föreslås vidare anvisande av ett investeringsanslag om
440 000 kr. för uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid statens skoloch
yrkeshem på Salbohed.

Slutligen föreslås, att statsbidrag i form av lån skall utgå till dels Svenska
diakonissällskapet med 1 930 000 kr. för vissa om- och tillbyggnadsarbeten
vid epileptikerhemmet Erstagården i Nacka, dels ock föreningen Röingegården
u. p. a. med 75 000 kr. för vissa ombyggnadsarbeten vid epileptikerhemmet
Röingegården vid Hässleholm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 1 mars
1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,

Johansson, af Geijerstam, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför föredraganden,
statsrådet Aspling.

I årets statsverksproposition, femte huvudtiteln, punkten 97, har reservationsanslaget
till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. upptagits med
ett preliminärt beräknat belopp om 7 300 000 kr.

I samma proposition, punkten 209, har Kungl. Maj :t vidare föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till vissa byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus m. m. för budetgetåret 1963/64 beräkna
ett investeringsanslag av 58 000 000 kr.

Vidare har domänstyrelsen med skrivelse den 3 augusti 1962 framlagt
förslag om uppförande för en beräknad kostnad av 550 000 kr. av vissa
jordbruksbyggnader vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed.

Därjämte har styrelsen för Svenska diakonissällskapet i skrivelse den 16
augusti 1962 hemställt, att sällskapet måtte beviljas ett anslag av 2 200 000
kr. för om- och tillbyggnad av sällskapets epileptikerhem på den s. k. Erstagården
i Nacka.

Slutligen har styrelsen för föreningen Röingegården u. p. a. i skrivelse
den 28 november 1961 hemställt, att föreningen måtte beviljas ett anslag
av 70 140 kr. för vissa ombyggnadsarbeten vid epileptikerhemmet Röingegården.

Jag hemställer att till behandling få upptaga hithörande spörsmål ävensom
fråga om försäljning av vissa markområden vid Furunäsets sjukhus i
Piteå.

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m.m.

Framställning från mentalsjukvårdsberedningens byggnadsoch
utrustningsdelegation

Inledning

I skrivelse den 14 januari 1963 anför mentalsjnkvårdsberedningens byggnads-
och utrustningsdelegation, att det fastställda antalet vårdplatser vid

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

de egentliga statliga mentalsjukhusen den 31 december 1961 uppgick till
21 551, vilket innebär en ökning med 681 platser i jämförelse med platsantalet
vid samma tidpunkt år 1960. Sjukhusen hade under år 1961 i medeltal
21 555 inneliggande patienter, vilket alltså utgjorde en överbeläggning
med 4 patienter. Antalet anmälda exspektanter minskade från år 1960
med 105 till 759 år 1961, motsvarande ungefär 12,2 procent. Många vårdavdelningar
inom äldre byggnader har emellertid haft ett fastställt platsantal,
som icke stått i god överensstämmelse med sjukvårdens berättigade
krav. En del av dessa avdelningar har renoverats, varvid platsantalet nedgått,
medan andra inom den närmaste tiden skall utgå. För att få en mera
rättvisande bild av hur kvarblivande avdelningar lämpligen bör beläggas
har medicinalstyrelsen granskat sjukhusens ovan angivna officiella vårdplatsantal
och i icke ringa mån nedskrivit detsamma fr. o. m. den 1 januari
1963. Givetvis medför detta icke omedelbart förbättrade vårdförhållanden,
men i och med att nya sjukhus öppnas under innevarande år och
nya paviljonger vid befintliga sjukhus kan tagas i bruk torde man kunna
räkna med en viss uttunning av beläggningen på sådana avdelningar, som
f. n. är alltför hårt utnyttjade. Av medicinalstyrelsen sålunda efter nyinventering
fr. o. m. den 1 januari 1963 fastställt vårdplatsantal för egentligt
mentalt sjuka uppgår till 20 426. Antalet exspektanter per den 31 december
1962 har beräknats till 675.

Vad beträffar nya mentalsjukhus har Falbygdens sjukhus i
övervägande utsträckning tagits i bruk under föregående budgetår. Mellringe
sjukhus beräknas vara till största delen färdigbyggt och utrustat för
beläggning under år 1963. Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 76
framlagt förslag har 1962 års riksdag (rskr. 297) bemyndigat Kungl. Maj :t
att i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, som legat till grund
för det med Örebro läns landsting träffade avtalet om driften av Mellringe
sjukhus, godkänna avtal med Gävleborgs läns landsting angående dess
övertagande av driften av sjukhuset i Bollnäs. Detta sjukhus —- för vilket
benämningen »Hälsinge sjukhus» numera antagits — synes kunna till hälften
beläggas under våren 1963 och till återstoden under våren 1964. Byggnadsarbetena
vid det nya sjukhuset i Sala torde vara slutförda inom sådan
tid, att sjukhuset efter utrustning kan tagas helt i bruk under våren 1964.
Såsom föreslås i det följande bör sammanlagt 180 av sjukhusets totala
platsantal övergångsvis reserveras för höggradigt psykiskt efterblivna barn.
Mentalsjukhuset i Katrineholm beräknas vara till största delen färdigbyggt
och utrustat för beläggning under hösten 1963. I anslutning härtill anmäler
delegationen, att totalkostnaden för uppförandet av sistnämnda sjukhus,
sedan projekteringen av samtliga till sjukhuset hörande byggnadsobjekt
slutförts, nu kan beräknas till 19 700 000 kr., vilket enligt prisläget den 1
juli 1962 innebär en merkostnad i förhållande till tidigare beräknad kostnadsram
med 2 400 000 kr. Delegationen anför härom bl. a. följande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

En inom byggnadsstyrelsen verkställd utredning bär visat att ökningen
utöver tidigare kalkylerade kostnader huvudsakligen kan hänföras till två
huvudarbeten, nämligen dels samtliga arbeten med grundläggning och yttre
planering av sjukhusområdet och dels terapiverksamhetens anordnande
och lokalmässiga tillgodoseende.

Beträffande de yttre arbetena har delegationen tidigare under hand anmält,
att grundläggningsarbeten för såväl byggnader som yttre ledningar
och vägar komplicerats av ojämn markbeskaffenhet i förening med ogynnsam
väderlek under övervägande delen av den tid då arbetena utförts. Sålunda
har pålningsarbeten erfordrats till någon del under samtliga byggnader.

De i 1959 års överarbetade förslag kalkylerade yttre planerings- och anläggningsarbetena
omfattade huvudsakligen en grov beredning av markområdet,
varjämte bl. a. inhägnad skulle utföras på enklaste sätt. Avsikten
var att s. k. finplanering m. m. skulle utföras av patienterna i form av terapiarbete
efter sjukhusets beläggning. Då man inom byggnadsstyrelsen haft
dåliga erfarenheter från bl. a. ungdomsvårdsskolorna av sådant arrangemang,
anser delegationen numera, att samtliga anläggningsarbeten med
undantag för vissa objekt såsom minimigolfbanor m. in. bör utföras av entreprenör
med därtill lämpade maskinella resurser. I nu föreliggande handlingar
har vidare hänsyn tagits till de normer beträffande vägar och parkeringsplatser,
som tillämpats vid uppförandet av de nya sjukhusen i Falköping,
Örebro och Bollnäs. Efter anmodan av mentalsjukvårdsberedningen
har ökade standardkrav beträffande sjukhusområdets inhägnad och promenadgårdars
avgränsning beaktats vid projekteringen. I överensstämmelse
härmed har den mur, som uppförts runt den fasta paviljongens promenadgårdar,
erhållit en ändrad utformning (i enlighet med numera tillämpade
principer inom fångvården). Murens höjd och konstruktion kommer
därvid bättre att stå emot eventuella rymningsförsök. Den sammanlagda
kostnadsökningen på grund av ovan anförda orsaker har beräknats till
cirka 1 400 000 kr.

Verkstads- och terapilokaler avsågs i tidigare redovisade förslag få sin
definitiva utformning först sedan sjukhuset börjat beläggas och sjukhusledningen
därefter bedömt, vilken inriktning den verkstadsbetonade verksamheten
skulle få. Sedan utredning härom numera verkställts i samråd
med tillgänglig läkarexpertis, anser delegationen, att terapiverksamheten
vid beläggningen bör få erforderliga resurser för en från början aktivt insatt
terapi. I detta syfte har delegationen i samråd med experter från arbetsmarknadsstyrelsen
och fångvårdens arbetsbyrå utarbetat ett detaljerat program
i enlighet med vilket projekteringsarbetet med stor skyndsamhet bedrivits
för att verkstadsbyggnaden skall kunna stå färdig vid den planerade
beläggningen hösten 1963. Den nu föreliggande planlösningen tager sikte
på en rationell industriplanering med lokalerna disponerade för en ändamålsenlig
produktionsprocess. Arbetslokalerna har en i stort sett oförändrad
yta, motsvarande cirka 9 m2/patient. I samband med överarbetningen efter
ovan angivna riktlinjer har vissa funktioner ansetts böra tillkomma, som
totalt sett medfört en volymökning av byggnaden. Byggnaden har vidare
inventiösare utformning av erforderliga lokaler, värme-, ventilations- och
sanitetsanläggning samt elektriska installationer. Merkostnaden för verkstadsbyggnaden
och därmed sammanhängande anläggningar har uppskattats
till cirka 1 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Delegationen har för avsikt att i anslutning till höstriksdagen 1963 redovisa
förslag till uppförande av en ny vårdenhet för mentalt sjuka barn och
ungdomar vid S:t Lars’ sjukhus. Byggnadsarbetena kan planenligt påbörjas
våren 1964 och beräknas vara avslutade våren 1966. Förslag till avtal
om för ändamålet erforderligt markbyte avses skola upprättas och redovisas
i samband med framläggandet av angivna byggnadsförslag.

I samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår lämnade
delegationen en redogörelse för planeringen beträffande mentalsjukvårdens
organisation i Stockholms län och föreslog efter samråd med landstinget
i länet, att en ny mentalvårdsenhet om cirka 300 vårdplatser skulle
förläggas till Norrtälje, omedelbart nordväst om lasarettet därstädes. Efter
ytterligare samråd med landstinget i förläggningsfrågan m. m. föreslår
delegationen nu, att en ny mental- och kroppssjukvårdsenhet uppföres inom
ett område, beläget längre norrut än tidigare för ändamålet förordat område.
Delegationen och landstinget har enats om att det fortsatta utredningsarbetet
beträffande förläggningen av den nya kombinerade enheten ävensom
programmeringen av densamma skall koordineras. Delegationen har
för avsikt att i samråd med landstinget framlägga närmare förslag till förläggning
och utformning av nämnda kombinerade vårdenhet i samband
med delegationens anslagsäskanden för budgetåret 1964/65.

Utredningsarbete pågår beträffande de tidigare i princip beslutade sjukhusen
i anslutning till lasaretten i Danderyd och Nyköping samt det planerade
lasarettet i Huddinge.

Delegationen framlägger vidare efter därom med landstingen i Jönköpings
och Hallands län under år 1962 förda förhandlingar förslag om att
principbeslut fattas om uppförande av nya, lasarettsanslutna mentalsjukhus
om vardera cirka 300 vårdplatser i Värnamo resp. Varberg.

Vad angår de befintliga mentalsjukhusen har delegationen
i tidigare anslagsäskanden efter samråd med vederbörande landsting
redovisat dels en plan för den fortsatta upprustningen och utbyggnaden
av S:t Jörgens sjukhus, dels bearbetade principplaner för upprustning
och utbyggnad av Ulleråkers, S:t Sigfrids, S:ta Gertruds, Ryhovs, S:t Lars’,
Restads, Säters och Frösö sjukhus, dels ock en plan för det slutliga färdigställandet
av Mariebergs sjukhus ävensom en plan för upprustning av Sundby
sjukhus.

Delegationen erinrar om att delegationen i skrivelse den 28 september
1962 underrättat Kungl. Maj :t, att Värmlands läns landsting, som tidigare
ifrågasatt möjligheterna att upprusta vårdpaviljong M 1 vid Mariebergs
sjukhus till en ur moderna vårdsynpunkter godtagbar standard, efter överläggningar
med delegationen funnit av delegationen framlagt förslag till
ombyggnad av paviljongen i princip godtagbart.

I enlighet med av Kungl. Maj :t den 6 juni 1962 meddelat uppdrag har
delegationen vidare i samråd med landstinget i Norrbottens län företagit

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

en fortsatt bearbetning av de för 1962 års riksdag redovisade planerna för
mentalsjukvårdens organisation i Norrbottens län resp. upprustning och
utbyggnad av Furunäsets sjukhus. I anslutning därtill framlägger delegationen
i det följande förslag om förläggning av ett nytt lasarettsanslutet
mentalsjukhus om 300 platser till Gällivare.

I anslagsäskandena för innevarande budgetår har delegationen redovisat
förslag till principplan för Umedalens sjukhus. Förslaget innebar bl. a.,
att det totala vårdplatsbehovet för vuxna egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt
inom Västerbottens län samt vissa tbc-fall med hemortsrätt jämväl
inom vissa andra län skulle i sin helhet tillgodoses med cirka 800 platser,
förlagda till sjukhuset. I samband med uppgörandet av planen hade delegationen
samråd med representanter för landstinget i Västerbottens län
m. fl. om möjligheterna till annan förläggning av vårdplatserna för angivna
patientkategori. Sålunda framfördes tanken att nya mentalvårdsenheter
skulle uppföras i anslutning till dels lasarettet i Umeå — varigenom vederbörande
enhet också skulle komma att få en ur forskningssynpunkt lämplig
anknytning till den medicinska högskolan därstädes, dels lasarettet i
Skellefteå. Umedalens sjukhus skulle under angivna förutsättningar kunna
omdisponeras för annat ändamål. På vissa av landstinget angivna, i sistnämnda
anslagsäskanden redovisade skäl, vilka grundades på föreliggande
utredningsmaterial, befanns emellertid delegationens förslag icke kunna
realiseras. Med anledning därav tillstyrkte departementschefen i propositionen
1962:76, att samtliga vårdplatser för de vuxna egentligt mentalt
sjuka förlädes till Umedalens sjukhus. Däremot ansåg departementschefen
i likhet med delegationen lämpligt, att den av 1961 års riksdag i princip
beslutade barn- och ungdomsavdelningen om cirka 25 platser förlädes i anslutning
till lasarettet i Umeå.

I sitt utlåtande (nr 129) i anledning av denna proposition framhöll
emellertid statsutskottet med stöd av vissa i ärendet väckta motioner (I: 631
och 11:759), att såväl medicinska som sjukvårdsorganisatoriska och ekonomiska
synpunkter talade för att alla möjligheter till samordning av
somatisk och psykiatrisk vård tillvaratogs. På senare år utomlands och i
Sverige gjorda strävanden att förlägga mentalsjukvården till kroppssjukhus
innebar enligt utskottets mening en synnerligen önskvärd utveckling.
Med hänsyn härtill syntes frågan om organisationen av mentalsjukvården
i Västerbottens län böra ytterligare övervägas. Utskottet förordade därför med
tillstyrkande av gjorda motionsyrkanden, att Kungl. Maj :t bemyndigades
att efter ytterligare samråd med Västerbottens läns landsting vidtaga sådana
åtgärder, att erforderliga vårdenheter kunde förläggas i anslutning
till befintliga kroppssjukhus i länet.

Med anledning härav har Kungl. Maj :t genom beslut den 6 juni 1962
uppdragit åt delegationen att med beaktande av vad statsutskottet sålunda
anfört upptaga förhandlingar med Västerbottens läns landsting angående

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år i963

berörda frågor rörande mentalsjukvårdens organisation m. m. inom dess
landstingsområde.

Delegationen har med utgångspunkt från i uppdraget angivna riktlinjer
haft fortsatta överläggningar med ifrågavarande landsting under hösten
1962. Därvid har delegationen och landstinget enats om att gemensamt
verkställa en utredning om möjligheterna att förlägga enheter för vuxna
egentligt mentalt sjuka i anslutning till lasaretten i Umeå och Skellefteå.
Man skulle därvid preliminärt utgå från ett platsantal om 450 för mentalsjukhuset
i Umeå och 270 för motsvarande vårdenhet i Skellefteå. Utredningsarbetet
pågår ännu. I anslutning härtill undersöker delegationen möjligheterna
att nyttja Umedalens sjukhus för annat ändamål.

De individuella förslag till om- och nybyggnadsåtgärder, som framlägges
i det följande, ansluter i huvudsak till uppdragna riktlinjer i planerna
för resp. sjukhus och ingår därvid som led i planernas fortsatta genomförande.

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Norrtälje

Enligt den i samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår
framlagda planen för mentalsjukvårdens organisation i Stockholms län
har bl. a. för att ernå samordning mellan kroppssjukvården och mentalsjukvården
eftersträvats att åstadkomma en spridning av vårdresurserna
på flera mindre enheter i direkt anslutning till lasarett. Av länets behov
om sammanlagt ungefär 1 750 vårdplatser vid mentalsjukhus beräknas
omkring 1 050 erfordras för länets norra del (kommunerna norr om Mälaren).
För att tillgodose detta behov erfordras enligt planen utöver 360
nya platser vid Danderyds lasarett och 300—350 platser vid Ulleråkers sjukhus
ytterligare omkring 300 platser. Enligt planen skall en mentalvårdsenhet
av denna storleksordning anslutas till lasarettet i Norrtälje.

Vid samråd mellan delegationen och landstinget har utsetts olika alternativ
till förläggning av mentalsjukhuset i Norrtälje. Ett alternativ är att
sjukhuset förlägges inom den nuvarande mycket begränsade lasarettstomten,
varvid dock viss angränsande mark måste tilläggas sjukhustomten. Ett
andra alternativ innefattar en förläggning av mentalsjukhuset på andra sidan
Norrtäljeån omedelbart norr om det nuvarande lasarettet. Sistnämnda
tomtområde benämnes nedre Bryggårdsgärdet. Ett tredje alternativ är att
mentalsjukhuset förlägges till ett markområde beläget omkring 1 kilometer
från staden.

Vid bedömningen av frågan om storleken av erforderligt markområde
och lämpligt förläggningsalternativ ansågs, att det nya tomtområde, som
måste anskaffas, skulle vara av sådan storlek och beskaffenhet att man i
direkt anslutning till det nya mentalsjukhuset framdeles skulle kunna upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

föra ett nytt lasarett såsom ersättning för det befintliga. Det gamla lasarettet
skulle därefter kunna utnyttjas för t. ex. långtidsvård eller annat
vårdbehov. Markbehovet för mentalsjukhuset och ett nytt lasarett beräknas
uppgå till minst 160 000 in2, varav för mentalsjukhuset cirka 100 000 m2.

Den nuvarande lasarettstomten är icke tillräcklig för att rymma ett mentalsjukhus
än mindre jämväl ett nytt lasarett. Den angränsande tomtmark,
som eventuellt skulle vara möjlig att disponera för sjukhusändamål, är
icke heller tillräcklig för en godtagbar planlösning i fråga om nya sjukhusbyggnader.
Dessutom belastas markområdet av en befintlig industrifastighet,
som måste inlösas. Vidare är marken inom området av mycket dålig
beskaffenhet. Med hänsyn härtill måste detta förläggningsalternativ avvisas.

Det erforderliga markbehovet av minst 160 000 m2 kan ytmässigt nöjaktigt
tillgodoses inom nedre Bryggårdsgärdet. Markbeskaffenheten hos detta
tomtområde är dock delvis mycket dålig. I en utarbetad preliminär situationsplan
för området har man dock lyckats inplacera den gemensamma
anläggningen på en sådan del av området att godtagbara markförhållanden
kan anses föreligga ur byggnadsteknisk synpunkt. Detta medför emellertid
att man måste inlösa inom markområdet befintliga 10—15 fastigheter
och tomter. Råmarkspriset för tomtmarken beräknas uppgå till cirka
1 krona per in2, vartill kommer kostnader för förvärv av nämnda fastigheter.
Överslagsmässigt och delvis beroende på i vilken omfattning fastighetsinlösen
måste ske uppgår kostnaderna härför till 1 å IV2 miljon kr.
Kostnaderna för förvärv av lämplig sjukhustomt enligt detta alternativ
måste därför bedömas som onormalt höga. Utöver angivna kostnadsfaktorer
må beträffande markområdets lämplighet för sjukhusändamål nämnas,
dels att den kommande sjukhusanläggningen på denna tomt kan
komma att störas av den i det föregående berörda industrianläggningen,
dels att ifrågavarande placering medger mindre goda utbyggnadsmöjligheter
och dels att långa kulvertförbindelser måste anordnas över Norrtäljeån
mellan de båda enheterna under den övergångstid, som det gamla lasarettet
i detta fall måste användas. Jämväl detta alternativ har av anförda skäl befunnits
oförmånligt.

Markbeskaffenheten hos området enligt det tredje förläggningsalternativet
är lämplig för ändamålet. Området är vidare av sådan storleksordning,
att man vid bildandet av sjukhustomten för en kombinerad vårdenhet
icke behöver begränsa sig till ett minimibehov av mark. Ur kommunikationssynpunkt
är därjämte området välbeläget och en god anslutning kan
erhållas till befintlig och kommande huvudled. Detta alternativ erbjuder
alltså de bästa förutsättningarna för förläggning av en kombinerad mentaloch
kroppssjukvårdsenhet.

Landstinget, som i princip förklarat sig villigt att låta uppföra ett nytt
lasarett i anslutning till mentalsjukhuset, har av investeringsmässiga skäl
1 * -—Bilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 63

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

icke velat taga definitiv ställning till tidpunkten för lasarettets uppförande.
Delegationen vill i anledning därav med hänsyn till önskvärdheten av att
direkt kontakt mellan de båda enheterna skall kunna erhållas redan från
början —- oaktat landstinget angivit att det befintliga lasarettet under en
eventuell övergångstid kan nyttjas för tillgodoseende av det nya mentalsjukhusets
behov av somatisk vård — för sin del framhålla angelägenheten
av att uppförandet av de båda vårdenheterna samordnas. Under alla
förhållanden har delegationen och landstinget enats om att det fortsatta
utredningsarbetet beträffande förläggningen av den nya kombinerade enheten
ävensom programmeringen och projekteringen av densamma måste
koordineras. Delegationen har för avsikt att enligt angivna riktlinjer i samarbete
med landstinget i Stockholms län låta utarbeta förslag till förläggning
och utformning av den avsedda kombinerade vårdenheten för närmare
redovisning därav i samband med delegationens anslagsäskanden
för budgetåret 1964/65.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala
Rationaliseringsåtgärder inom panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (rskr. 182), att vissa rationaliseringsarbeten skulle vidtagas
inom sjukhusets panncentral för en i prisläget den 1 juli 1961 sammanlagd
kostnad om 730 000 kr. Arbetena omfattade bl. a. utbyte av två av centralens
fyra högtrycksångpannor mot två varmvattenpannor. De nya varmvattenpannorna
och en av de övriga två högtrycksångpannorna skulle förses med
anordningar för oljeeldning. Den återstående ångpannan skulle utgöra reserv
och bibehållas för koleldning. Vidare erfordrades vid övergång till oljeeldning
en oljecistern om cirka 500 m3. I övrigt erfordrades nya pumpar,
komplettering och ändring av expansionssystem och rörledningar m. m.
För ifrågavarande arbeten anvisades för budgetåret 1961/62 350 000 kr. och
enligt investeringsplanen för vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. m. för budgetåren 1961/62 och 1962/63 redovisades 730 000 kr. som
beräknad medelsförbrukning. Nämnda belopp motsvarar i prisläget den
1 juli 1962 755 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har under år 1962 meddelat delegationen, att anvisade
medel icke kan väntas täcka de med ifrågavarande åtgärder förenade
kostnaderna. Arbetena har med hänsyn därtill ännu icke påbörjats. Med
anledning därav har delegationen och byggnadsstyrelsen ånyo låtit företaga
en bearbetning av förslaget. Därvid har befunnits, att de totala kostnaderna
för objektet uppgår till 830 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.
Differensen mellan denna kostnadsberäkning och den tidigare kostnadsberäkningen
enligt motsvarande prisläge uppgår sålunda till (830 000 -—
755 000) 75 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

Beträffande anledningen till merkostnaderna har dels framkommit att
vissa provisoriska ledningar måste framdragas för driften av samtliga pannor
under byggnadstiden och dels befunnits i samband med infordrandet
av anbud på varmvattenpannorna att kostnaderna för dessa överstiger härför
tidigare beräknade kostnader. Ifrågavarande merkostnader har beräknats
till sammanlagt 20 000 kr.

Slutligen har kostnaderna för arvoden, administration och oförutsett med
utgångspunkt från numera tillämpade beräkningsnormer uppräknats med
55 000 kr.

Under de sistförflutna åren har en viss teknisk utveckling i fråga om
konstruktionsprinciperna för värmecentraler ägt rum. Med hänsyn härtill
har byggnadsstyrelsen ansett sig böra föreslå vissa utvidgningar av förevarande
rationaliseringsåtgärder. Sålunda bör i tidigare förslag ingående
kompressorer, avsedda att säkerställa erforderligt tryck i värmesystemet,
ersättas med en elångpanna för undvikande av korrosion. Därjämte har
befunnits, att anordningar för vattensotning av pannorna bör installeras
för att ernå bättre eldningsekonomi än vid tidigare tillämpad handsotning.
Kostnaderna härför har beräknats till 50 000 kr. Vidare bör vissa arbeten
av underhållskaraktär såsom utbyte av varmvattenberedare, utblåsningscisterner
och kondenscisterner samt reparation av anordningar för koltransport
till reservångpannan utföras i samband med de av delegationen
i övrigt föreslagna arbetena inom panncentralen. Kostnaderna för dessa
underhållsarbeten har beräknats till 80 000 kr.

De sammanlagda merkostnaderna kommer alltså att i enlighet med vad
ovan angivits utgöra (20 000 + 55 000 + 50 000 + 80 000) 205 000 kr. De totala
kostnaderna för angivna ändamål uppgår i enlighet med nämnda beräkningar
till (755 000 + 205 000) 960 000 kr.

Arbetena måste med hänsyn till panncentralens nuvarande tillstånd påbörjas
under våren 1963 och torde kunna slutföras under våren 1964. Under
förutsättning av statsmakternas bifall till angivna höjning av kostnadsramen
beräknas enligt investeringsplanen för innevarande och nästkommande
budgetår en förbrukning av 200 000 resp. 721 000 kr.

Sundby sjukhus vid Strängnäs
Renovering av vårdpaviljong K 14

Enligt den av 1962 års riksdag (rskr. 297) godkända planen för sjukhusets
upprustning skall flertalet paviljonger upprustas för att användas under
en längre övergångstid.

Av dessa vårdenheter innehåller paviljong K 14 de vårdavdelningar inom
sjukhuset, som med hänsyn till sina plantekniska och byggnadsmässiga
brister i första hand bör upprustas. Genom beslut den 11 maj 1962 har
Kungl. Maj :t uppdragit åt delegationen att utföra projektering fram t. o. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitliga kostnadsberäkningar,
av bl. a. ombyggnad av nämnda paviljong.

Paviljongen, som är uppförd i två våningar, inrymmer två avdelningar
om vardera 50 platser. Enligt upprättat förslag till ombyggnad, som sålunda
icke innefattar anordningar för ett definitivt bibehållande av paviljongen,
kommer densamma att inrymma två avdelningar om vardera 30
platser. Förslaget innebär därjämte i huvudsak att en hiss installeras och
att det interna kommunikationssystemet i övrigt ges en ändamålsenlig utformning
samt att avdelningarna förses med erforderliga bilokaler.

Kostnaderna för renoveringen har på grundval av huvudhandlingar beräknats
till 1 000 000 kr., motsvarande cirka 16 600 kr. per vårdplats. Arbetena
torde kunna påbörjas våren 1964 och vara slutförda våren 1965.
I investeringsplanen redovisas en för nästkommande budgetår beräknad
medelsförbrukning av 250 000 kr.

Anslutning till Strängnäs stads avloppsledningssystem m. m.

Genom beslut den 13 april 1962 har Kungl. Maj:t uppdragit åt delegationen
att utföra projektering fram t. o. m. färdiga bygghandlingar för omläggning
av avloppsledningar till s. k. duplikatsystem, d. v. s. med skilda
ledningar för spill- och dagvatten, samt vissa andra yttre arbeten vid Sundby
sjukhus. Uppdraget omfattar förutom omläggning av avloppssystemet
inom sjukhusområdet jämväl nedläggande av nya huvudledningar för kallvatten,
dränering av husgrunder och värmekulvertar, anordnande av undercentraler,
ombyggnad av vägar och anordnande av parkeringsplatser samt
vissa kompletteringar inom panncentralen.

Avloppsreningen inom sjukhusområdet är baserad på ett inom områdets
östra del befintligt, för låggradig rening konstruerat avloppsreningsverk.
Anläggningen är i dåligt skick och icke lämpad för en effektiv rening
av avloppsvattnet. Vidare har på grund av de dåliga grundförhållandena
vissa delar av byggnadsenheterna inom anläggningen trots grundläggning
på pålar undergått förskjutningar i marken. Jämväl tilloppsledningen
till reningsverket har på grund av markens beskaffenhet sjunkit
varigenom ledningsbrott förorsakats. Befintliga avloppsledningar inom
sjukhusområdet är mycket gamla, i viss utsträckning igensatta av växtrötter,
slam och dylikt samt i övrigt av dålig kvalitet och i många fall underdimensionerade.
Systemen för avloppsvatten och dagvatten är i stor
utsträckning icke separerade.

Betydande brister vidlåder sålunda sjukhusets nuvarande avloppssystem.
Enligt delegationens uppfattning är bristerna inom systemet av en sådan
omfattning, att genomgripande förbättringsåtgärder snarast måste vidtagas.
Vid iståndsättning eller nybyggnad kan enligt nu gällande principer
endast höggradig rening ifrågakomma. Från angivna utgångspunkt har
fyra alternativa förslag till lösning av avloppsfrågan undersökts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

A. Vid Sundby sjukhus utbygges en för sjukhusområdets eget behov
avsedd anläggning för höggradig rening av avloppsvattnet.

B. För sjukhusområdet och det sjukhuset närbelägna Tosterö kommuns
samhälle vid Abborrberget utföres en för området och vederbörande samhälle
gemensam anläggning för höggradig rening av avloppsvatten.

C. Avloppsvattnet från sjukhusområdet överföres utan föregående rening
till Strängnäs stads avloppsledningsnät för behandling i stadens anläggning
för höggradig rening av avloppsvatten.

D. Obehandlat avloppsvatten överföres gemensamt från sjukhusområdet
och Tosterö kommuns samhälle vid Abborrberget till Strängnäs stads
reningsanläggning.

Anläggningskostnaderna enligt dessa alternativ exklusive kostnaderna
för vissa anordningar beträffande avloppssystemet in. m. inom sjukhusområdet,
vilka är gemensamma för samtliga alternativ, har för statsverket
beräknats till resp. 680 000, 580 000, 480 200 och 370 700 kr. Årskostnaderna
enligt angivna alternativ har uppskattas till resp. 90 000, 70 000, 45 000
och 34 000 kr.

Av alternativen är således det under punkt D redovisade med hänsyn
till såväl anläggnings- som årskostnaderna det ekonomiskt sett mest gynnsamma.
Sjukhusets avloppsfråga bör därför lösas i enlighet med detta alternativ.
Realiserandet av förslaget innefattar följande åtgärder.

Två avskärande huvudavloppsledningar förlägges inom den centrala
resp. östra delen av området. Vissa byggnader inom detsamma anknytes
därjämte genom särskilda avloppsledningar till angivna huvudsträckningar.
Sjukhusområdets avloppsvatten avses att sammanföras inom det föreslagna
avloppsledningssystemet till en för såväl sjukhusområdets som det
till Tosterö kommun hörande samhällets spillvatten gemensam uppsamlingsplats
å området, varifrån den totala spillvattenmängden överföres från
denna genom pumpning till stadens avloppsledningsnät. För ändamålet anlägges
en pumpstation på uppsamlingsplatsen. Avloppsvattnet föres från
pumstationen via en tryckledning över strängnäsfjärden till en i anslutning
till stadens avloppssystem belägen, staden tillhörig kloakpumpstation
vid den s. k. Nabbviken. Vidare förlägges inom sjukhusområdet en central
dagvattenledning till viss del i samma schaktgrav som den centrala avloppsledningen
och i övrigt med sådan anknytning att områdets dagvatten
kan avbördas direkt från området till Mälaren.

För gemensamt överförande av obehandlat avloppsvatten från sjukhusområdet
och Tosterö kommuns samhälle vid Abborrberget till stadens avloppsreningsverk
har det ur teknisk och ekonomisk synvinkel befunnits
lämpligast att samhällets avloppsvatten ledes från samhället via eu för
ändamålet planerad tryckledning till den föreslagna huvudavloppsledningen
inom sjukhusområdets centrala del. De för områdets och samhällets
samfällda bruk aktuella delarna av det gemensamma avloppssystemet utgöres
därvid av huvudavloppsledningen, avloppspumpstationen vid platsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

för uppsamling av sjukhusets och samhällets avloppsvatten samt tryckledningen
över strängnäsfjärden.

F. n. är huvudvattenledningarna förlagda i kulvertar inom området. Relativt
stora rörelser i rörskarvarna har nödvändiggjort upprepade lagningar.
Vidare är vattenledningssystemet i stort av dålig kvalitet på grund av igensättningar,
rostangrepp m. m. och är förbrukat. I samband med genomförandet
av den föreslagna upprustningen av avloppsledningssystemet bör
därför nya huvudvattenledningar nedläggas och därvid förläggas i samma
schaktgravar som vissa avloppsledningar. I anslutning härtill måste viss
dränering och isolering av husgrunder samt dränering av kulvertar inom
sjukhusområdet företagas.

Med undantag för kostnaderna för anslutningsledningen mellan samhällets
och sjukhusområdets avloppssystem, vilka i sin helhet bestrides av
kommunen, uppgår kostnaderna för vidtagandet av samtliga föreslagna
anordningar inom sjukhusområdet beträffande duplikatsystemet, kallvattenledningar
samt dränering av husgrunder och kulvertar ävensom för nedläggandet
av tryckledningen över strängnäsfjärden till sammanlagt
1 315 000 kr. Av sistnämnda belopp är 401 500 kr. att hänföra till huvudavloppsledningen,
avloppspumpstationen samt tryckledningen mellan denna
pumpstation och kloakpumpstationen vid Nabbviken. Vid en fördelning
mellan staten och landskommunen av denna del av anläggningskostnaderna
efter förhållandet mellan beräknad spillvattenmängd från sjukhusområdet
resp. samhället skulle staten gälda 227 000 kr. och kommunen 174 500
kr. av vederbörande kostnader.

Kommunen har därjämte att vidkännas kostnader om sammanlagt 51 000
kr. för anordningarna för anslutning mellan samhällets och sjukhusområdets
avloppssystem. De sammanlagda kostnaderna för kommunen vid samgående
med statsverket för avloppsfrågans lösning uppgår alltså till
(174 500 + 51 000) 225 500 kr. Därest kommunen emellertid vidtoge egna
anordningar i sin helhet för överföring av samhällets avloppsvatten utan
föregående rening till Strängnäs stads avloppssystem, skulle kostnaderna
härför uppgå till sammanlagt 211 000 kr. Kostnaderna för kommunen
vid gemensamt överförande av dess och sjukhusområdets spillvatten till
stadens avloppssystem skulle överstiga motsvarande kostnader för kommunen
vid överförande av samhällets avloppsvatten enligt sistnämnda alternativ
med (225 500—211 000) 14 500 kr. För statsverket återigen är kostnadsläget
vid ett gemensamt avledande av sjukhusområdets och samhällets spillvatten
till stadens avloppsledningsnät väsentligt gynnsammare än vid ett
realiserande av något av de övriga tre, för statsverkets del angivna alternativen.

På nämnda grunder har man vid förhandlingar i frågan mellan representanter
för delegationen och kommunen enats om att den på kommunen
ankommande delen av förevarande kostnader begränsas till ett belopp om
högst 144 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

Den på statsverket ankommande delen av de gemensamma kostnaderna
kommer under angivna förutsättning att uppräknas till [227 000 + (174 500
—144 000) 30 500] 257 500 kr. Vid denna kostnadsfördelning blir förevarande
alternativ för avioppsfrågans lösning cirka 80 000 kr. förmånligare
för statsverket än alternativ C, vilket är det näst förmånligaste alternativet.

I sammanhanget må framhållas, att då enligt nedanstående preliminära
avtal kommunen förbinder sig att utbetala sin andel av kostnaderna vid tidpunkten
för tillkännagivande att anslutning kan ske, så måste det aktuella
anslagsäskandet innefatta jämväl det belopp, som enligt avtalet framdeles
skall gäldas av kommunen.

Den på statsverket ankommande delen av anläggningskostnaderna för
samtliga nu föreslagna anordningar inom sjukhusområdet ävensom för
nedläggande av tryckledning från avloppspumpstation inom området till
stadens kloakpumpstation vid Nabbviken kommer efter avräkning med det
belopp, som kommunen har att erlägga vid anslutningen av sitt avloppssystem,
att med utgångspunkt från vad ovan angivits uppgå till (1 315 000—
144 000) 1 171 000 kr.

Vid förhandlingar mellan delegationen och Tosterö landskommun om
villkoren för avledande av avloppsvatten från kommunens samhälle vid
Abborrberget genom Sundby sjukhusområde till Strängnäs stads avloppssystem
har ett i det följande redovisat preliminärt avtal träffats mellan delegationen
och kommunen. Den på kommunen enligt avtalet ankommande
maximala andelen av ifrågavarande kostnader har med utgångspunkt från
parternas spillvattenmängder beräknats på följande sätt. (Spillvattenmängd
har därvid bedömts identisk med vattenförbrukning).

1. Beräknad vattenförbrukning för personer inom sjukhusområdet:

Antalet personer inom sjukhusområdet beräknas till 1 000. Av dessa ut göres

600 av patienter samt 400 av personal och inom sjukhusområdet boende.
Vid en vattenförbrukning av 600 1 per patient och dygn uppgår den
totala vattenförbrukningen per dygn för angivna kategori till (600 X 600)
360 in3. Vid en vattenförbrukning av 400 1 per person och dygn för övriga
personer inom sjukhusområdet uppgår den totala vattenförbrukningen per
dygn för dessa till (400 X 400) 160 in3. Sammanlagt uppgår alltså den totala
vattenförbrukningen för personer inom sjukhusområdet till (360 + 160)
520 m3 per dygn.

2. Beräknad vattenförbrukning för personer inom kommunens samhälle
vid Abborrberget:

Antalet personer inom samhället beräknas till 1 000. Vid en vattenförbrukning
av 400 1 per person och dygn uppgår den totala vattenförbrukningen
per dygn för dessa personer till (400 X 1 000) 400 m3.

Parternas totala vattenförbrukning per dygn uppgår alltså till (520 +
400) 920 m3.

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

Avtalsförslaget lyder:

§ 1.

Kronan medgiver kommunen rätt att å sjukhusområdet nedlägga en
tryckledning, avsedd att utgå från platsen för planerad pumpstation inom
samhällets område fram till plats inom sjukhusområdet, markerad å avtalet
bifogad rörnätsplan som punkt 14 (planen upprättad av civilingenjör
Henriksons ingenjörsbyrå den 31 augusti 1962). Tryckledningen skall underhållas
av kommunen. Kommunen medgives vidare rätt att i Kronans
avloppsledningar från angivna punkt avleda spillvatten för ett antal av
1 000 personer via den å nämnda karta angivna avloppspumpstationen
(punkt 1) till Strängnäs stads kloakpumpstation vid Nabbviken.

Såsom villkor för nämnda medgivanden gäller dock att Strängnäs stad
genom avtal med kommunen förbinder sig att utan kostnader för statsverket
till stadens avloppsanläggning mottaga och rena samhällets spillvatten.

§ 2.

För under § 1 första stycket angiven anslutningsrätt skall kommunen

till Kronan erlägga en engångsavgift med belopp motsvarande av to 920 talkostnaderna

för i § 1 nämnda, av Kronan och kommunen gemensamt
nyttjade delar av avloppssystemet, dock med högst 144 000 kronor.

Vid fall att i § 1 angivet antal personer framdeles skulle överskridas, skall
förhandlingar upptagas mellan Kronan och kommunen beträffande härav
betingad uppräkning av kommunens engångsavgift.

§ 3.

Till bestridande av årskostnader för de av parterna gemensamt nyttjade
delarna av avloppssystemet erlägger kommunen till Kronan en årlig avgift,
utgörande Vs procent av engångsavgiften.

§ 4.

I § 2 nämnd engångsavgift utbetalas av kommunen till Kronan vid tidpunkt
för tillkännagivandet att anslutning kan ske av samhällets avloppsledningssystem
till sjukhusområdets ledningsnät.

I § 3 överenskommen årlig avgift erlägges i efterskott av kommunen mot
räkning, som utställes av direktionen för Sundby sjukhus.

§ 5.

Avtalet gäller under förutsättning av Kungl. Maj :ts och kommunalfullmäktiges
godkännande.

Kommunalfullmäktige i Tosterö kommun har för sin del godkänt avtalet.
Vidare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig icke ha något att
erinra mot detsamma.

Vid anslutningen av sjukhusområdets avloppssystem till Strängnäs stads
avloppsreningsverk har staten att erlägga anslutningsavgift för rätten att
nyttja dels kloakpumpstationen vid Nabbviken, dels avloppsledningen från
pumpstationen till reningsverket, dels ock reningsverket. Avgiften torde böra
beräknas efter följande grunder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

1. Kostnaden för sådana anläggningsdelar, som dimensionerats efter
den beräknade spillvattenmängden, fördelas i proportion till spillvattenmängden
från resp. intressenter.

2. Kostnaden för sådana anläggningsdelar, som dimensionerats efter
föroreningsmängden, fördelas i proportion till den ekvivalenta folkmängden
hos varje intressent.

En efter dessa grunder verkställd beräkning utvisar, att anslutningsavgiften
för statens del uppgår till 143 704 kr.

Följande preliminära avtal har träffats mellan delegationen och drätselkammaren
i Strängnäs stad angående villkoren för avledande av avloppsvatten
från Sundby sjukhusområde till stadens avloppssystem. Avtalet avser
icke det avloppsvatten, som kan komma att medgivas till avledning via
sjukhusområdets avloppssystem från Abborrbergets samhälle i Tosterö kommun
till för områdets och samhällets avloppssystem gemensam anslutningspunkt
på stadens avloppsanläggning (kloakpumpstationen vid Nabbviken).

§ I Staden

förutsätter att Kronan genomför fullständig separation av dagvatten
och spillvatten inom sjukhusområdet.

§ 2.

Staden förbinder sig att till stadens avloppsledning mottaga och rena
spillvatten från Sundby sjukhusområde för ett antal av högst 1 000 personer
(patienter och personal samt inom sjukhusområdet boende).

Kronan erlägger till staden för anslutning till avloppsanläggningen en
engångsavgift av 143 704 kronor.

§ 3.

Kronan erlägger till staden en årlig avgift, beräknad med utgångspunkt
från de av staden redovisade årskostnaderna för de delar av anläggningen,
som parterna avse att gemensamt bruka. Avgiften beräknas efter förhållandet
mellan den uppmätta vattenförbrukningen inom sjukhusområdet
och den uppmätta totala vattenförbrukningen för de till angivna delar av
anläggningen anslutna intressenterna. Staden äger rätt att kontrollera och
vid behov påfordra justering av sjukhusets vattenmätare.

§ 4.

I § 2 fastställd engångsavgift utbetalas av Kronan till staden vid den tidpunkt,
då anslutning sker av sjukhusområdets avloppssystem till stadens
ledningsnät.

I § 3 överenskommen årlig avgift erlägges i efterskott av Kronan mot räkning,
som utställes av staden.

§ 5.

Utöver ovan angivna villkor skall för anslutning gälla föreskrifterna i av
stadsfullmäktige antaget, för staden vid varje tillfälle gällande reglemente
för avloppsverket.

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

§ 6.

Avtalet gäller under förutsättning av Kungl. Maj :ts och Strängnäs stadsfullmäktiges
godkännande.

Stadsfullmäktige i Strängnäs stad har för sin del godkänt avtalet. Vidare
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig icke ha något att erinra
mot detsamma.

De beräknade investeringskostnaderna för anordnande av duplikatsystem,
framdragande av nya kall vattenledningar samt dränering av husgrunder
och kulvertar inom sjukhusområdet ävensom för avledande av obehandlat
avloppsvatten till Strängnäs stads avloppssystem enligt ovan angivna överenskommelser
uppgår sålunda med utgångspunkt från delegationens reella
anslagsbehov i angivna hänseende för nästkommande budgetår till sammanlagt
(1 315 000 + 143 704) 1 458 704 kr.

Vägarna inom sjukhusets markområde är i huvudsak utförda som grusvägar
och förstärkningslagren är icke dimensionerade för tung trafik och
bör efter erforderliga justeringar förses med varaktig beläggning enligt
numera tillämpad standard. Vidare bör parkeringsplatser anordnas, beräknade
till antalet efter sjukhusets framtida storlek.

Kostnaderna för dessa arbeten har beräknats till 575 000 kr.

Inom de närmaste åren avses vidare planenligt vissa ny- och ombyggnader
utföras vid sjukhuset. I samband därmed måste panncentralen kompletteras
med sådana anordningar, att den kan tillgodose den till följd av
angivna upprustning av sjukhuset beräknade ökningen av dess värmebehov.
Sålunda måste värmeväxlarkapaciteten för ångvärmeledning utökas,
nytt expansionskärl för värmeledningsanläggningen samt rörledningar och
armatur installeras m. m.

Kostnaderna härför, inklusive vissa byggnads- och elektriska arbeten, har
beräknats till sammanlagt 100 000 kr.

För transport av värmeledningsvatten till sjukhusets byggnader finns
endast en för hela anläggningen gemensam pump. Systemet kan endast
regleras genom radiatorventilerna, vilket omöjliggör en jämn värmefördelning
och ekonomisk skötsel av anläggningen. Till förbättring av driftsförhållandena
bör därför undercentraler anordnas för möjliggörande av automatisk
reglering av värmeledningssystemet efter rådande yttertemperatur.
För byggnaden K 14 avses undercentralen att utföras i samband med föreslagen
modernisering av byggnaden. I samband med anordnande av undercentraler
måste vissa värmeledningar i källare omdragas. Vidare bör trappvarmvattenledningar
inom vissa delar av sjukhusområdet kompletteras.
Kostnaderna för samtliga nu angivna arbeten med undantag för de till paviljong
K 14 hänförliga arbetena har beräknats till 400 000 kr.

Enligt planen för sjukhusets upprustning torde dess panncentral oaktat
genomförandet av vissa beslutade förbättringsåtgärder icke beräknas bli

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

funktionsduglig för hela den tid sjukhuset kommer att kvarbliva. Med anledning
därav har delegationen för avsikt att inom en ganska nära framtid
låta verkställa utredning om ytterligare erforderliga upprustningsåtgärder.
Ovan föreslagna åtgärder inom panncentralen kan dock genomföras utan
avvaktan på resultatet av denna utredning.

De beräknade kostnaderna för samtliga angivna arbeten uppgår alltså
till sammanlagt (1 458 704 + 575 000 + 100 000 + 400 000) 2 533 704 kr.
eller i runt tal 2 550 000 kr. Vid anslutning av Tosterö landskommuns avloppsledningsnät
till det inom Sundby sjukhusområde planerade reduceras
statsverkets kostnader till (2 550 000—144 000) 2 406 000 kr. Arbetena
torde kunna påbörjas hösten 1963 och slutföras hösten 1964. I investeringsplanen
redovisas en för nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning
av 2 000 000 kr.

Birgittas sjukhus i Vadstena
Byggnad för omklädningsrum vid idrottsplatsen

Inom sjukhusområdet finns en idrottsplan, avsedd främst för patienterna
vid sjukhuset. Det är ur vårdsynpunkt angeläget, att anläggningen utnyttjas
effektivt. För att möjliggöra detta bör invid planen uppföras en
byggnad med lokaler för omklädning och tvagning. Byggnaden föreslås
inrymma två omklädningsrum med plats för cirka 20 personer vardera
jämte tvättrum och toalettanordningar, ett mindre funktionärsrum samt
förråd för idrottsredskap.

Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre ledningar, har
på grundval av bygghandlingar beräknats till 150 000 kr. Arbetena torde
kunna utföras under nästkommande budgetår. I investeringsplanen redovisas
motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret
1963/64.

Ryhovs sjukhus i Jönköping

Elektriska arbeten

Inom sjukhuset användes för distribution av erforderlig elkraft dels
3 x 220 V och dels 380/220 V. Den högre spänningen 380/220 V har tidigare
införts för vissa installationer inom kök och panncentral samt bostadsområdet
väster om tillfartsvägen. Enligt planen för sjukhusets upprustning
avses 380/220 V bli införd som distributionsspänning jämväl inom
övriga delar av sjukhusområdet. För påbörjande av dessa arbeten beviljades
för budgetåret 1961/62 ett anslag om 30 000 kr. avseende provisoriska
åtgärder i transformatorstationen jämte huvudkablar m. m. för nämnda
spänning till paviljonger i södra sjukhusområdet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Fortsatt spänningsomläggning inom sjukhusområdet bör enligt planen
för sjukhusets upprustning härefter i huvudsak företagas för vissa byggnader
inom områdets centrala och västra delar (medicinskt centrum, samt
byggnaderna A, K 1, MK 1 och VI). Därvid kompletteras transformatorstationen
och högspänningsställverket samt installeras ett nytt lågspänningsställverk.
För ovan angivna byggnader nedlägges nya distributionskablar
jämte kablar för manöveranläggning för pumpar och fläktar. Vidare omlägges
inomhusinstallationen inom angivna byggnader.

Kostnaderna härför, inklusive grävnings- och igenfyllningsarbeten för
kablar samt vissa byggadsarbeten inom transformatorstationen, har uppskattats
till 310 000 kr.

Elektrisk kraft levereras f. n. till sjukhuset från Jönköpings elverk via
två serviser för 10 kv. Kraften inmatas till en mottagningsstation vid panncentralen.
I panncentralen finns därjämte två ångturbindrivna växelströmsgeneratorer,
utförda för 3 X 220 V förbrukningsspänning. I enlighet med vad
ovan angivits avses nämnda spänningssystem att avvecklas och omläggas till
en spänning av 380/220 V. Vid en sådan spänning kan dock generatorerna
icke nyttjas för tillgodoseende av sjukhusets behov av reservkraft vid strömavbrott.
En omändring av generatorerna till angiven spänning är icke heller
motiverad med hänsyn till det förhållandet, att ångkraft finns tillgänglig
endast under viss del av dygnet. För att sjukhusets behov av reservkraft
skall kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och för säkerställande
av en under alla förhållanden ostörd drift av väsentliga enheter
inom sjukhuset bör ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat med en generatoreffekt
av cirka 140 kVA installeras. Aggregatet uppställes i panncentralen
och anslutes till det planerade nya ställverket. Kostnaderna för
dessa arbeten uppskattas till 90 000 kr.

Utöver nu angivna för nästkommande budgetår erforderliga arbeten
skall framdeles spänningsomläggning för återstående byggnader inom norra
delen av sjukhusområdet utföras samt utbyggnad och komplettering av
ytterbelysning verkställas och därvid anpassas till nytt vägsystem enligt
planen för sjukhusets upprustning.

De sammanlagda kostnaderna för de för nästkommande budgetår erforderliga
åtgärderna uppskattas sålunda till (310 000 4- 90 000) 400 000 kr.
I investeringsplanen redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning
under budgetåret 1963/64.

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Värnamo

Enligt den i anslagsäskandena för budgetåret 1961/62 senast redovisade
planen för upprustning av Ryhovs sjukhus avses det till i runt tal 1 000
beräknade platsbehovet för egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt i Jönköpings
län bli tillgodosett med cirka 720 platser vid nämnda sjukhus och

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

med resterande platser vid ett nytt mentalsjukhus i länet. Efter samråd
med landstinget i länet föreslår delegationen, att den nya vårdenheten förlägges
till Värnamo stad på i huvudsak följande skäl.

För att ernå en ur geografisk och demografisk synvinkel önskvärd spridning
av mentalvårdsplatserna inom länet bör en andra mentalvårdsenhet
om i runt tal cirka 300 platser förläggas till ort i länets södra del. Därvid
är det enligt numera vedertagna sjukvårdsorganisatoriska principer angeläget
att möjligheterna att ansluta den nya vårdenheten till ett kroppssjulvhus
under alla förhållanden tillvaratages. Värnamo är f. n. den enda ort
inom angivna del av länet, till vilken ett s. k. delat lasarett är förlagt. Enligt
landstingets föreliggande utbyggnadsplaner för detta lasarett avses detsamma
erhålla sammanlagt cirka 300 vårdplatser, fördelade på ett flertal
specialiteter. Vid ett eventuellt samgående med mentalsjukvården kommer
sålunda platsantalet vid den kombinerade vårdenheten att uppgå till i runt
tal sammanlagt 600. Detta platsantal måste ur driftsynpunkt betecknas
som lämpligt.

Vid förhandlingar mellan representanter för delegationen och landstinget
under är 1962 angående lämplig förläggningsplats inom Värnamo för
den kombinerade enheten har bl. a. diskuterats möjligheten att med bibehållande
av lasarettet på nuvarande plats genom förvärv av mark i anslutning
till lasarettsområdet tillgodose mentalsjukhusets tomtbehov. Ett realiserande
av detta förslag skulle endast kunna ske genom förvärv av dels
mark, belägen väster om lasarettstomten och dels den s. k. Prostskogen.
Därigenom skulle emellertid betydande svårigheter uppstå vid ordnandet
av kommunikationerna mellan kroppssjukhuset och mentalsjukhuset, då
det avsedda området delas av ån Lagan och mentalsjukhuset därför i sin
helhet icke kan förläggas i direkt anslutning till kroppssj ukhuset. Med anledning
därav har ytterligare alternativ till förläggning av den kombinerade
sjukvårdsenheten undersökts. Därvid har delegationen och landstinget i
samråd funnit, att den lämpligaste platsen för förläggning av ett nytt
mental- och kroppssjukhus är det s. k. mossleområdet, beläget sydväst om
Värnamo stads tätbebyggelse. Ifrågavarande område har till såväl belägenhet
som omfattning (cirka 400 000 in2) och markförhållanden befunnits
väl motsvara de krav, som i dessa hänseenden kan ställas pa för avsett ändamål
erforderlig mark.

Med hänsyn till det anförda får delegationen hemställa, att principbeslut
fattas om förläggning till Värnamo av ett lasarettsanslutet mentalsjukhus
med ett platsantal om cirka 300. Delegationen har för avsikt att under förutsättning
av bifall till förevarande hemställan i samråd med landstinget i
Jönköpings län utarbeta förslag enligt angivna riktlinjer till förläggning och
utformning av den avsedda kombinerade vårdenheten för närmare redovisning
därav i samband med delegationens anslagsäskanden för budgetåret
1965/66.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

S:t Lars’ sjukhus i Lund
Om- och tillbyggnad av centralköket m. m.

1 den av 1961 års riksdag godkända planen för sjukhusets upprustning
angavs bl. a., att det i samband med tillkomsten av bl. a. två av 1961 års
riksdag (rskr. 182) beslutade nya vårdpaviljonger (MK 81 och MK 82) erfordrades
dels viss om- och tillbyggnad av centralkökets in- och utlämningslokaler
dels ock översyn, komplettering och modernisering av inredning och
utrustning inom köket. Angivna riksdag beslöt därjämte, att bl. a. nämnda
paviljonger skulle anslutas till centralköket genom ett nytt transportkulvertsystem.

Paviljongerna MK 81 och MK 82 beräknas vara färdigställda våren 1964.
Med hänsyn till den ökade belastning på centralköket, som redan dessa
paviljongers ianspråktagande beräknas medföra, måste enligt delegationens
uppfattning medel anvisas för vidtagandet av föreslagna åtgärder beträffande
centralköket under nästkommande budgetår. Därtill kommer
önskvärdheten av att sjukhusets centralkök snarast ges en i enlighet med
moderna krav fullt godtagbar lokal- och utrustningsmässig standard.

Genom beslut den 21 september 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt delegationen
och byggnadsstyrelsen att gemensamt utföra projektering fram
till och med färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitliga
kostnadsberäkningar, av bl. a. centralköket.

Arbetena innefattar i huvudsak vidtagandet av anordningar för dels inoch
^transport av truckdragna matvagnar, vilket i förevarande fall nöd\ändiggör
hisstransport från kul vert- till köksplan, dels ock central kantindiskning
samt inredande av ytterligare lokaler såsom kallskänk, brödrum,
omklädningsrum för personal m. m. ävensom ersättning och komplettering
av kökets kok- och stekapparater.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har på grundval av upprättade
huvudhandlingar beräknats till sammanlagt 2 900 000 kr., varav 450 000 kr.
för anordnande av ett provisoriskt kök, avsett att fungera under tiden för
om- och tillbyggnaden av centralköket, och 120 000 kr. för yttre arbeten.
Arbetena avses bli påbörjade våren 1964 och vara slutförda hösten 1965. I
investeringsplanen redovisas en för nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning
av 800 000 kr.

Vipeholms sjukhus i Lund

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras f. n. till sjukhuset från Lunds elverk i form av
3-fas växelström, 10 kV. Inmatning sker via en serviskabel till en mottagningsstation,
belägen i panncentralen. Stationen består av7 högspännings -

Kiingl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

ställverk i nio fack jämte tvä transformatorer på 100 kVA, inrymda i källarvåningen,
samt lågspänningsställverk i bottenplanet. Distributionsspänningen
är f. n. 3 X 220 V.

I anslagsäskandena för innevarande budgetår angav delegationen, att det
med hänsyn till normala belastningsökningar och det förhållandet att full
reserv ej finns vid eventuella transformatorfel vore nödvändigt att förstärka
transformatordelen inom mottagningsstationen. Erforderlig förstärkning
borde ske genom införande av ett nytt 380/220 V-svstem. För ändamålet
borde två nya transformatorer om vardera 300 kVA anskaffas och det befintliga
3 X 220 V-systemet avvecklas efter hand i samband med framtida
ombyggnader och renoveringar. Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 76
härom framlagt förslag beslöt 1962 års riksdag (rskr. 297), att 75 000 kr.
skulle anvisas för erforderliga arbeten avseende transformatorer och fördelningsställverk
för 380/220 V. Därjämte anvisades 50 000 kr. till vissa
kompletteringar av ytterbelysningssystemet.

Den befintliga serviskabeln ingår icke i ringmatningssystemet inom Lunds
stad. Kabeln har icke heller sådan dimension, att den kan ingå i av staden
planerat nytt system för ringmatning. Vid anslutning av sjukhuset till det
nya systemet erfordras två av varandra oberoende serviser. Lunds elverk
har meddelat, att två serviskablar avses skola framdragas till sjukhuset under
senare delen av år 1963. Den nuvarande kabeln kan därvid kvarligga
som reserv. Elverket kräver, att serviserna skall anslutas till mottagningsstationen
med effektfrånskiljare placerade i skilda fack. För anslutningen
erfordras förhållandevis omfattande ombyggnadsarbeten av den nuvarande
mottagningsstationen. Dessa skulle innebära vidtagandet av vissa provisoriska
anordningar inom stationen och därmed sammanhängande störningar
i sjukhusets drift.

Företagna närmare undersökningar har sålunda visat, att det för att möjliggöra
väsentligt enklare kabelanslutningar är önskvärt att anordna ett nytt
högspänningsställverk, placerat i en friliggande byggnad. I denna kan därvid
utrymme beredas för de ovannämnda nya transformatorerna. Den ena
transformatorn kopplas till eu början för 3 X 220 V och anslutes till befintlig
huvudcentral. Därigenom kan det nuvarande liögspänningsställverket
helt avvecklas och de nuvarande utrymmena för detsamma och transformatorerna
i panncentralens källarvåning friställas. Den nya transformatorbyggnaden
utföres monteringsbar med fabrikstillverkade väggar, golv och
lak m. m. av betong.

Kostnaderna för samtliga angivna arbeten, inklusive anordningar för
ytterbelysningssystemet, har i prisläget den 1 juli 1962 uppskattats till
180 000 kr. Under förutsättning av statsmakternas bifall till angivna höjning
av kostnadsramen beräknas enligt investeringsplanen för innevarande
och nästkommande budgetår en förbrukning av 50 000 resp. 130 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg
Kompletteringsåtgärder inom panncentralen

Delegationen avser att i anslutning till sina anslagsäskanden för budgetåret
1964/65 framlägga principplan för upprustning av S:ta Maria sjukhus.
Förberedande utredningsarbete i angivna syfte har fullföljts i en sådan utsträckning
att sjukhusets totala värmebehov under såväl perioden för upprustningens
genomförande som för tid efter det sjukhuset slutligt upprustats
torde i huvudsak kunna bedömas redan nu. Verkställd utredning visar
därvid, att den nuvarande pannanläggningen i och för sig har en kapacitet,
som är tillräcklig för att tillgodose ovan angivna värmebehov. Dock kan ångpannorna
enligt nu gällande normer icke lämnas utan ständig övervakning
under drift.

Emellertid har en varmvattenpanna av typ Eckrohr, installerad år 1958,
vid företagna mätningar uppvisat förhållandevis kraftiga anfrätningar.
Orsakerna till denna korrosion har icke med bestämdhet kunnat påvisas.
Med hänsyn till att övergång till en prisbilligare (cirka 20 000 kr. i årsvinst)
men mer svavelhaltig olja än den hittills nyttjade torde komma att ske
under innevarande eldningssäsong, föreligger risker för ökade korrosionsskador.
Redan de nuvarande skadorna är dock så allvarliga, att det skadade
rörpartiet bör ersättas med ett nytt under sommaren 1963. Därvid bör jämväl
sådana konstruktionsförändringar inom pannan utföras att effekten av
svavelangrepp reduceras.

Två äldre ångpannor som varit i bruk under cirka fyrtio år utgör f. n.
pannreserv dels för en cirka tio år gammal ångpanna och dels för ovan
nämnda varmvattenpanna. Reservpannorna är omoderna, starkt förslitna
och oekonomiska i drift. Tiden för uppeldningen av reservpannorna är dessutom
cirka två dygn. Av denna anledning kan pannorna icke anses utgöra
erforderlig reserv vid ett eventuellt haveri inom någon del av det övriga pannbeståndet.
Den befintliga tio år gamla ångpannan är f. n. icke anordnad för
helautomatisk drift. Kostnaderna för rationaliseringsåtgärder i angivna hänseende
är emellertid av så betydande omfattning att det med hänsyn till
nedan föreslagna dispositioner i pannreservfrågan är ekonomiskt fördelaktigare
att anskaffa en ny oljeeldad helautomatisk högtrycksångpanna i
dess ställe. Plats för denna erhålles genom att en av de nuvarande reservpannorna
utgår. Den befintliga högtrycksångpannan kan i gengäld nyttjas
som fullgod pannreserv. Därjämte behålles den återstående reservpannan
som beredskapsreserv, då pannan är inrättad för eldning med höganäskol. I
samband härmed bör vissa kompletterande åtgärder beträffande värmetekniska
kontrollinstrument m. m. vidtagas. Vidare bör panncentralens oljeförråd,
som endast rymmer 130 m3 och är otillräckligt, utökas med en
cistern om en volym av cirka 300 m3 för säkerställande av sjukhusets drift.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Kostnaderna för samtliga angivna åtgärder har beräknats till 620 000 kr.
Arbetena torde kunna utföras under nästkommande budgetår. I investeringsplanen
redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning
under budgetåret 1963/64.

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Varberg

I samband med sina anslagsäskanden för innevarande budgetår har delegationen
framhållit det vara påkallat — bl. a. med hänsyn till vårdplatsförhållandena
inom skånelänen -— att i överensstämmelse med den reviderade
generalplanen för mentalsjukvården särskilda vårdenheter tillskapas
för att tillgodose vårdbehovet inom Hallands län. Vid överläggningar därom
mellan delegationen och landstinget i Hallands län hade med utgångspunkt
från för ändamålet verkställda särskilda undersökningar angivits att länets
platsbehov för vård av egentligt mentalt sjuka tills vidare icke torde komma
att överskrida 500. I sammanhanget förutskickades, att den fortsatta
utvecklingen beträffande det totala platsbehovet kunde förväntas röna visst
inflytande av bl. a. den lasarettspsykiatriska verksamheten i länet. En fortsatt
utbyggnad av denna verksamhet framstod därför som i och för sig
angelägen. Även en utveckling av den öppna mentalsjukvården i dess olika
former kunde få viss betydelse för vårdbehovets framtida omfattning. Vid
överläggningarna hade dock befunnits, att för tillgodoseende av vårdbehovet
för egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt inom länet måste i första hand
uppföras ett och — därest vårdbehovet inom länet och vårdplatstillgången
utom länet så utvisade två för ändamålet avsedda sjukhus. Vederbörande
sjukhus borde av medicinska och vårdorganisatoriska skäl förläggas i anslutning
till större kroppssjukhus i länet.

Tomtområdena för de inom länet befintliga lasaretten är emellertid icke
av en sådan omfattning, att de medgiver uppförande av lasarettsanslutet
mentalsjukhus. Möjligheter att komplettera vederbörande områden med för
ändamålet erforderlig mark föreligger f. n. heller icke. Landstinget i Hallands
län har vid ovan nämnda samråd med delegationen uppgivit, att det
nuvarande lasarettet i Varberg, som är beläget inom den centrala stadskärnan,
icke kan bibehållas på längre sikt. Därest landstinget i enlighet med
vad som framhållits vid dessa överläggningar beslutar om uppförande i Varberg
av ett nytt s. k. delat lasarett om cirka 300 vårdplatser och försett med
ett flertal specialiteter, bör av ovan angivna skäl ett första mentalsjukhus
i länet — därest mark av erforderlig omfattning står till förfogande för en
kombinerad vårdenhet av angivet slag — inrättas med direkt anknytning till
detta lasarett. Upptagningsområdet för det nya mentalsjukhuset torde därvid
under alla omständigheter böra minst motsvara upptagningsområdena
för lasaretten i Varberg och Falkenberg. Mentalsjukhuset bör med utgångspunkt
från dels befolkningsunderlaget inom ett upptagningsområde av an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

given omfattning och dels sjukhusets inre organisation och kraven på
differentieringsmöjligheter enligt delegationens och landstingets uppfattning
omfatta högst 300 vårdplatser. Länets behov av sluten mentalsjukvård
i övrigt synes kunna tills vidare tillgodoses vid S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.
En eventuell framtida utbyggnad av länets egen sjukhusorganisation
för egentligt mentalt sjuka bör lämpligen ske genom inrättande av en vårdenhet
i så nära anslutning till centrallasarettet i Halmstad som kan bli
möjligt.

För en närmare lösning av lokaliseringsfrågan beträffande ett nytt kombinerat
mental- och kroppssjukhus i Varberg har delegationen i samråd
med såväl landstinget som Varbergs stad låtit undersöka tre alternativa
platser inom staden. Alternativen innefattar förläggning av enheten till
dels området för kustsanatoriet Apelviken (beläget på en udde vid havet
på ett avstånd av cirka 2,5 km i sydvästlig riktning från stadens centrum),
dels det s. k. brunnsbergsomrädet (beläget i ett skogsparti på ett avstånd av
cirka 2 km i nordostlig riktning från stadens centrum) och dels det s. k.
brearedsområdet (beläget i ett skogsparti på ett avstånd av cirka 2 km i
ostlig riktning från stadens centrum). Av dessa områden utgör apelviksområdet
ett i och för sig tänkbart alternativ. Vad angår brunnsbergsomrädet
är detta på grund av bl. a. dess närbelägenhet invid stadens industriområde
klart olämpligt som förläggningsplats för sjukhuset. Beträffande brearedsområdet
har Varbergs stad till en början för ifrågavarande ändamål anvisat
viss mark inom detsamma. I ärendet verkställda tekniska utredningar
har dock visat, att annan, längre norrut inom området belägen mark såväl
ur kommunikationssynpunkt som med hänsyn till de topografiska och geologiska
förutsättningarna m. m. är lämpligare för en förläggning av enheten.
Delegationen anser sålunda sistnämnda markområde i och för sig i likhet
med apelviksområdet utgöra en lämplig alternativ förläggningsplats för
ändamålet.

Vid en teknisk undersökning för en jämförande bedömning av de förläggningsmöjligheter,
som apelviksalternativet och sist angivet brearedsalternativ
erbjuder, har beaktats områdenas belägenhet i förhållande till
staden och den planerade vårdenhetens upptagningsområde ur kommunikationssynpunkt,
de framtida utbyggnadsmöjligheterna, topografiska, geologiska
och klimathygieniska förhållanden ävensom försörj ningsfrågan beträffande
vatten och avlopp samt elkraft.

Därvid har befunnits följande.

Körtrafiken till apelviksområdet belastar stadens inre kommunikationsleder,
och vägsystemet till detsamma är mindre tillfredsställande utformat.
Gång- och cykelförbindelser finns utmed havsstranden mellan området och
stadens centrum. Utbyggnadsmöjligheterna, som med hänsyn till topografiska
och klimathygieniska faktorer är begränsade att motsvara högst
25 procent av det planerade sjukhusets totalyta, torde dock vara tillräckliga
för här avsedda ändamål. Området utgöres av dels kultiverad park och

Knngl. Maj. ts proposition nr 63 ur 1963

dels ängsmarks- och bergspartier vid havet. Västra delen av området är
bevuxen med planterad barrskog. Den byggbara delen av området ligger på
en medelhöjd av 6 m över havsytan. Förutsättningarna för grundläggning
är goda. Emellertid måste beträffande bergs- och skogspartierna förhållandevis
omfattande markarbeten utföras för att anpassa området för sitt nya
ändamål. Genom nyplantering och vissa kompletterande åtgärder beträffande
befintlig skog torde godtagbart skydd mot förhärskande västliga och
sydvästliga vindar kunna erhållas. Till följd av sin belägenhet vid havet
kommer dock apelviksområdet att vara utsatt för förhållandevis hög luftfuktighet
och dimma under de meteorologiska förhållanden, som predestinerar
härför. Möjligheter finns att anordna tillräcklig försörjning beträffande
vatten och avlopp samt elektrisk kraft.

Brearedsoxnrådet kommer att få direkt anslutning till stadens framtida
huvudinfart. Vidare har området planskild gång- och cykelförbindelse med
stadens centrum. Brearedsalternativet erbjuder till följd av det fria läget i
grönområde goda expansions- och utbyggnadsmöjligheter. Området, som
består av plan ängs- och åkermark, belägen cirka 30 m över havsytan, omges
av högre terrängpartier och trädvegetation samt öppnar sig söderut mot
Träslövs läge och havet. Grundläggningsförhållandena är goda. De omgivande
terrängpartierna medger gott skydd mot förhärskande vindar och ett
betryggande avstånd från förbipasserande trafikleder kan erhållas. Möjligheter
finns att anordna försörjning beträffande vatten och avlopp samt
elektrisk kraft.

En jämförelse mellan resultaten av de ur angivna synpunkter verkställda
undersökningarna av de två sistnämnda förläggningsalternativen utvisar
följande.

Brearedsområdet får ett ur kommunikationssynpunkt gynnsammare läge
i förhållande till såväl Varbergs stad som sjukhusets upptagningsområde i
övrigt än apelviksområdet. Inom båda områdena finns möjligheter till en
framdeles eventuellt erforderlig utbyggnad av den nu planerade mentalocli
kroppssjukvårdsenheten. Dock är förutsättningarna därför gynnsammare
särskilt med hänsyn till eventuellt framtida utbyggnadsbehov inom
brearedsområdet. Såväl apelviks- som brearedsområdena har goda grundläggningsförhållanden.
Genom nvplantering av skog in. in. kan apelviksområdet
framdeles beredas ett mot förhärskande vindar godtagbart skydd
av sådan beskaffenhet, att området ur klimathygienisk synvinkel kan anses
acceptabelt i jämförelse med brearedsområdet. Enligt båda förläggningsalternativen
finns möjligheter att anordna försörjning beträffande vatten
och avlopp samt elektrisk kraft.

Vid bedömandet av vilket av angivna förläggningsalternativ, som är att
föredraga, har följande synpunkter anlagts.

En byggnadstelcnisk genomgång av byggnadsbeståndet vid Apelvikens
kustsanatorium visar att endast centralköket kan varaktigt ingå i den nya
kombinerade vårdenheten. Därjämte kan den befintliga klinikbyggnaden ur
byggnadstelcnisk synvinkel efter omdisponering helt tagas i anspråk för
bostadsändamål. Övriga byggnader vid Apelviken kan bl. a. på grund av
dålig ljudisolering, otillfredsställande utrymningsvägar, ur brandskyddssynpunkter
numera ej godtagbara konstruktioner och installationer samt
helt förslitna sanitära och elektriska anordningar jämte helt otillräckliga
biutrymmen endast övergångsvis användas för visst sjukhusändamål. Även
dessa senare byggnader bcdömes emellertid icke kunna utnyttjas ulan stora
investeringar för nämnda ändamål under längre tid än 8 till 10 år d. v. s.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

den tid, som åtgår, innan den planerade mental- och kroppssjukvårdsenheten
beräknas kunna tagas i anspråk. Då den nya kombinerade vårdenheten
skulle komma att ligga på ett avstånd av endast cirka 50 m från de befintliga
sjukhusbyggnaderna, bedömer delegationen det vara förenat med stora
svårigheter att bedriva sjukvård i de sistnämnda byggnaderna under tiden
för uppförandet av den nya enheten.

Överslagsvis gjorda beräkningar visar, att värdet av det befintliga köket
i Apelviken i förhållande till kostnaderna för uppförande av ett nytt kök kan
uppskattas till cirka 1 milj. kr. Kostnaderna för anordnande av vattenförsörjningen,
spill- och dagvattenledningar m. in. vid Apelviken överstiger
motsvarande kostnader beträffande brearedsområdet med cirka 400 000 kr.
På nuvarande utredningsstadium bar vidare befunnits, att kostnaderna
enligt de båda alternativen för uppförandet av den egentliga sjukhusanläggningen
är lika stora. Under hand bär uppgivits, att kostnaderna enligt brearedsalternativet
för av staden ägd mark uppskattats till 3 kr. per m2 och för
privatägd mark, som därjämte erfordras för förevarande sjukhusändamål,
till cirka 5 kr. per m2. Med utgångspunkt från dessa värden beräknas för
ändamålet erforderligt markområde inom Brearedsmossen (cirka 30 ha)
kunna förvärvas för ett sammanlagt pris av cirka 1 200 000 kr. Apelviksområdet
jämte därå befintliga byggnader är åsatt ett taxeringsvärde av
sammanlagt 4 150 000 kr. Den av Varbergs stad ägda mark, som vid en
eventuell förläggning av angivna mental- och kroppssjukvårdsenhet till
apelviksområdet erfordras för utökning av nämnda område (cirka 5,6 ha),
torde kunna förvärvas för ett pris av cirka 170 000 kr.

Mot bakgrunden av det anförda och med hänsyn främst till resultatet av
den byggnadstekniska inventeringen av byggnadsbeståndet inom Apelvikens
område och till att utbyggnadsmöjligheterna är väsentligt större enligt
brearedsalternativet än enligt apelviksalternativet har delegationen och
landstinget i Hallands län m. fl. -säd fortsatt samråd under hösten 1962
enats om att det för förläggning av den nya kombinerade enheten lämpligaste
området utgöres av den norra delen av brearedsområdet.

Efter samråd därom med representanter för medicinalstyrelsen, landstinget
i Hallands län och Varbergs stad har av chefen för inrikesdepartementet
med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 17 januari 1962 tillkallad
särskild sakkunnig med uppgift att förutsättningslöst utreda frågan
om den framtida användningen av kustsanatoriet Apelviken meddelat delegationen
att, därest apelviksområdet icke kommer att tagas i anspråk för
förläggning av en kombinerad mental- och kroppssjukvårdsenhet, det med
hänsyn främst till områdets belägenhet icke torde möta några svårigheter
att vid en eventuell försäljning av området erhålla en köpeskilling, som
täcker den nuvarande ägarens skulder och därjämte ger överskott.

Med anledning av vad ovan angivits får delegationen hemställa, att principbeslut
fattas om förläggning till Varberg (norra delen av brearedsområdet)
av ett lasarettsanslutet mentalsjukhus med ett platsantal om högst
300. Delegationen har för avsikt att under förusättning av bifall till förevarande
hemställan i samråd med landstinget i Hallands län utarbeta förslag
enligt angivna riktlinjer till förläggning och utformning av den avsedda

Kungi. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

kombinerade vårdenheten för närmare redovisning därav i samband med
delegationens anslagsäsltanden för budgetåret 1964/65.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg
Iordningställande av viss del av sjukhusområdet

Etapp II i planen för sjukhusets upprustning och utbyggnad (lokaler för
rörelse-, arbets- och sysselsättningsterapi samt driftsverkstäder, garage och
förråd ävensom vårdpaviljong MK 4) beräknas vara fullföljd under nästkommande
budgetår. I de för nämnda etapp beviljade anslagen ingår medel
för bl. a. grovplanering, återfyllning och planteringsarbeten inom områdena
närmast intill byggnaderna. Även dessa arbeten väntas vara avslutade under
nästa budgetår.

Emellertid erfordras vissa ytterligare åtgärder för slutligt iordningställande
av denna del av sjukhusområdet. Sålunda måste en i nordsydlig riktning
gående ekonomiväg med tillhörande parkeringsplatser utföras. Samtidigt
därmed måste även en parkeringsplats, avsedd att placeras vid sjukhusets
huvudentré, anläggas. Därjämte måste utförda planteringsarbeten
sammanfogas till en enhetligt utformad parkanläggning. Härför erfordras
vissa planterings- och parkanläggningsarbeten inom ifrågavarande delar
av sjukhusområdet. Slutligen måste ytterbelysningen kompletteras.

Kostnaderna för samtliga ifrågavarande arbeten har uppskattats till
450 000 kr. Arbetena avses bli påbörjade hösten 1963 och vara slutförda
hösten 1964. I investeringsplanen redovisas en för nästkommande budgetår
beräknad medelsförbrukning av 350 000 kr.

Förvärv av viss ecklesiastik mark

I skrivelse den 14 februari 1956 angående uppförande av nytt sjukhus
för höggradigt psykiskt efterblivna och inrättande av barnavdelningar för
sådana har mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
i fråga om vården av de höggradigt psykiskt efterblivna barnen,
med beaktande av vad departementschefen anfört i saken i prop. 1955: 123,
till övervägande upptagit frågan, hur denna vård lämpligen borde organiseras
efter de av departementschefen uppdragna riktlinjerna. Delegationen
föreslog i samband därmed bl. a., att på grundval av beräknat platsbehov
sistnämnda klientel borde fördelas på fyra upptagningsområden,
motsvarande i stort sett resp. södra, västra, mellersta och norra delen av
landet och att den för västra området avsedda barnavdelningen skulle förläggas
till S:t Jörgens sjukhus.

I betänkande angående reviderad generalplan för mentalsjukvården föreslog
delegationen vidare, att särskilda platser skulle inrättas inom mentalsjukvårdens
ram, där psykiskt sjuka barn från hela landet kunde emottagas.

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

I betänkandet SOU 1957:40 har mentalsjukvårdsdelegationen redovisat
en undersökning av platsbehovet för såväl barn som ungdomar upp till 21
ars ålder med psykiska sjukdomar och rekommenderat utbyggandet av en
viss sjukhusorganisation för detta klientel om sammanlagt 300 vårdplatser.
Dessa borde fördelas på fem till sex institutioner, av vilka fem borde förläggas
till universitetsstäderna. Med utgångspunkt härifrån föreslog mentalsjukvårdsdelegationen
bl. a., att en av angivna vårdenheter skulle förläggas
till Göteborg.

Mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation har
med redovisande av i huvudsak angivna synpunkter i samband med sina
anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 ansett sig i princip kunna biträda
bl. a. nämnda förslag och därvid förordat förläggning av en enhet för mentalt
sjuka barn och ungdomar till Göteborg med ett beräknat platsantal
om 50. Med bifall till av Kungl. Maj :t därom framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (prop. nr 66; rskr. 182) att i enlighet med av delegationen angivna
riktlinjer för den framtida organisationen av ifrågavarande vårdform
i princip tillstyrka, att en enhet av angivet slag och omfattning förlädes till
Göteborg.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. 1961: 186 föreslagna riktlinjer för
en omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet har
1961 års riksdag bl. a. i princip godkänt förläggning av en rättspsykiatrisk
klinik till Göteborg.

Vid en förläggning av en eller flera av angivna enheter till S:t Jörgens
sjukhus erfordras med hänsyn till brist inom sjukhusområdet på för ifrågavarande
ändamål lämplig mark att området kompletteras genom förvärv
av intilliggande mark. Enligt delegationens uppfattning finns lämpligt
markområde för ändamålet i anslutning till sjukhusområdets östra gräns.
Ifrågavarande markområde omfattar dels en dalgång, som löper jämväl
inom den nuvarande östra delen av sjukhusområdet, och dels en höjdsträckning
invid dalgången. Vid ett förvärv av angivet område kommer sålunda
sjukhuset att kunna disponera dalgången i dess helhet som reservmark
för sjukvårdsändamål. Då det till förvärv avsedda området bildar en
i förhållande till sjukhusområdets östra gräns inskjutande kilformig ägofigur,
är det jämväl ur fastighetsbildningssynpunkt angeläget, att sjukhusområdet
erhåller en naturlig avgränsning i öster.

Därtill kommer det förhållandet, att det till förvärv avsedda områdets
relativa närhet till tätbebyggt storstadsområde i och för sig — därest föreslaget
förvärv av området icke kommer till stånd — innebär risker för exploatering
för annat ändamål än sjukvård. Det måste med beaktande härav
sålunda bedömas vara mycket angeläget, att sjukhusområdet i sin helhet
får en avgränsning, som är ägnad att trygga bedrivandet därstädes av en effektiv
mentalsjukvård.

Det område, som sålunda bör förvärvas, utgöres delvis av ecklesiastik

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

mark, medan övrig del av området befinner sig i privat ägo. Härvid bör till
en början den del av ifrågavarande markområde förvärvas, som är av ecklesiastik
natur. Sistnämnda område om cirka 5,0100 ha utgör del av ett till
prästbostället stadsägan nr 13484 i Backa församling i Göteborgs stad hörande
område. För angivna ändamål har under förutsättning att erforderliga
medel anvisas — följande preliminära avtal träffats mellan medicinalstyrelsen
och stiftsnämnden i Göteborg.

Köpekontrakt

Genom beslut den 14 december 1962 har Kungl. Maj :t medgivit att ett till
prästbostället stadsägan nr 13484 i Backa församling i Göteborg hörande
område, vilket å en av byråingenjören vid stadsingenjörskontoret i Göteborg
Walter Andersson år 1956 upprättad karta över del av nämnda stadsäga
upptagits inom röda begränsningslinjer med en areal av omkring 5,0100
hektar, finge å vissa villkor försäljas till S:t Jörgens sjukhus i Göteborg för
Kungl. Maj :t och Kronan för en köpeskilling av etthundratrettiofemtusen
(135 000) kronor.

På grund härav träffas, med stöd av bestämmelserna i Kungl. kungörelsen
den 20 januari 1939 (nr 33) och under förutsättning, att erforderliga medel
anvisas, följande avtal:

1) Stiftsnämnden i Göteborg försäljer ifrågavarande område om cirka
5,0100 hektar, med den mindre jämkning av områdets gränser och areal,
som vid blivande avstyckningsförrättning kan bliva erforderlig, i befintligt
skick till Kungl. Maj :t och Kronan, nedan kallad köparen.

2) Köpeskillingen utgör etthundratrettiofemtusen (135 000) kronor.

3) Köpeskillingen skall kontant gäldas till kyrkonämnden i Göteborg senast
den 1 augusti 1963.

4) Området får tillträdas den 1 augusti 1963, dock må tillträde ej äga
rum, innan köpeskillingen blivit till fullo gulden.

5) Köparen bestrider ensam ej mindre kostnaderna för områdets behöriga
avstyckning än även lagfarts- och övriga med köpet förenade utgifter
ävensom alla å tiden från och med tillträdesdagen å området belöpande
skatter och onera.

6) Med området skall ej följa rätt till delaktighet i område, som vid lantmäteriförrättning
avsatts för gemensamt ändamål, i äga som eljest är samfälld
för stamfastigheten och annan fastighet, eller i särskilda rättigheter
och förmåner, som tillkomma stamfastigheten.

7) Områdets ägare skall, där så påfordras, utan stamfastighetens betungande
hålla laggillt stängsel i gränsen mot stamfastigheten.

8) Sedan köparen med kvitto av kyrkonämnden i Göteborg styrkt, att
köpeskillingen rätteligen erlagts, kommer köpebrev att utfärdas av stiftsnämnden.

9) Detta kontrakt är upprättat i två exemplar, vilka underskrivas av både
stiftsnämnden och köparen.

I investeringsplanen redovisas 135 000 kr. som beräknad mcdelsförbrukning
under budgetåret 1963/64.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Restads sjukhus i Vänersborg

Elektriska arbeten

I sjukhusets panncentral finns ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat
med en generatoreffekt av 130 kVA och utfört för 3-fas växelström 380/220 V.
Aggregatet är anslutet till panncentralens huvudfördelningscentral och i
första hand avsett för tillgodoseende av panncentralens behov av elektrisk
kraft vid eventuellt strömavbrott. Utmatning av reservkraft till andra betydelsefulla
belastningsobjekt är f. n. knappast möjlig, därest icke omfattande
och tidskrävande manuella ingrepp företages i det befintliga nätet. Det är
emellertid nödvändigt att kunna förse såväl vattenverket som paviljongerna
med reservkraft. För sistnämnda ändamål utföres sektioneringar i samband
med om- och nybyggnader.

Utöver nu angivna, för nästkommande budgetår erforderliga åtgärder,
skall framdeles i samband med realiserandet av planen för sjukhusets upprustning
mottagningsstation anordnas i planerad nybyggnad för centralkök,
distributionssystemet för lågspänning kompletteras, manöveranläggning
för fläktar och pumpar anordnas i panncentralen samt ytterbelysning
kompletteras.

Kostnaderna för de för nästkommande budgetår erforderliga åtgärderna,
inklusive grävnings- och igenfyllningsarbeten för kablar, har uppskattats
till 40 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande belopp som beräknad
medelsförbrukning under budgetåret 1963/64.

Sjukhuset i Sala för vård av höggradigt psykiskt efterblivna

Förslag om vård vid sjukhuset av vissa psykiskt efterblivna barn under viss
övergångstid

I enlighet med av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1957 och 1959 års
riksdagar, att ett sjukhus med 540 platser för vård av höggradigt psykiskt
efterblivna skulle uppföras i Sala. Sjukhuset beräknas kunna tagas i bruk
under år 1964.

Enligt av medicinalstyrelsen under hösten 1962 företagna inventeringar
finns vid kommunala och enskilda plananstalter 1 090 psykiskt efterblivna
patienter, beträffande vilka § 4 i lagen den 4 juni 1954 om undervisning och
vård av vissa psykiskt efterblivna är tillämplig. Av angivna antal är 495 under
sexton år. Å riksanstalter vårdade psykiskt efterblivna tillhörande samma
patientgrupper uppskattas av medicinalstyrelsen till cirka 100. Av dessa
beräknas nära hälften vara under sexton år.

I fråga om vården av höggradigt psykiskt efterblivna barn har delegationen
i skrivelse till Kungl. Maj :t den 14 februari 1956 med beaktande
av vad departementschefen anfört i prop. 1955: 123 behandlat frågan, hur

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

denna vård lämpligen borde organiseras. Delegationen föreslog därvid
bl. a., att nämnda klientel borde fördelas på fyra upptagningsområden, motsvarande
i stort sett resp. södra, västra, mellersta och norra delen av landet.
De enheter, som enligt delegationens beräkningar erfordrades för att
täcka angivna vårdbehov, borde enligt delegationen förläggas i anslutning
till vissa statliga mentalsjukhus. Chefen för inrikesdepartementet anförde
i sammanhanget (prop. 1957: 103) bl. a., att vårdavdelningar för höggradigt
psykiskt efterblivna barn icke borde anordnas vid det ovan angivna nya
sjukhuset i Sala utan såsom även delegationen förutsatt förläggas till andra
sjukhus.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 93 framlagt förslag beslöt 1960
års riksdag (rskr. 208), att vid Vipeholms sjukhus i Lund skulle uppföras
en enhet om 60 vårdplatser för angivna patientkategori. Denna enhet beräknas
kunna tagas i bruk under år 1963. Ifrågavarande platser torde emellertid
i huvudsak komma att beläggas med barn, som f. n. vårdas på andra avdelningar
inom sjukhuset.

Förslag om uppförande av ytterligare enheter för höggradigt psykiskt
efterblivna barn i anslutning till statliga mentalsjukhus har av investeringsoch
vissa planmässiga skäl ännu icke kunnat framläggas. Under en förhållandevis
lång övergångstid torde följaktligen endast ett ytterst begränsat
antal vårdplatser vid statliga mentalsjukhus kunna disponeras av de vid
förenämnda plan- och riksanstalter vårdade psykiskt efterblivna barnen.
De vid nämnda anstalter vårdade barnen utgör en väsentlig andel av det
därstädes omhändertagna totala patientmaterialet. Med hänsyn härtill synes
det delegationen skäligt, att det vid det nya sjukhuset i Sala disponibla
platsantalet övergångsvis fördelas i rimliga proportioner mellan barn- resp.
vuxenklientel. Då en sådan lösning icke torde medföra några olägenheter
föreslår delegationen, att högst 180 vårdplatser (fördelade på två paviljonger
om vardera 90 platser) räknat från tidpunkten för sjukhusets ianspråktagande
nyttjas för vård av höggradigt psykiskt efterblivna barn, till
dess vårdbehovet för dessa kan kontinuerligt tillgodoses inom särskilda, i
anslutning till statliga mentalsjukhus uppförda enheter.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras f. n. till Salberga sjukhus från Sala elverk vid
en spänning av 3,3 kV. Kraften nedtransformeras till 3 X 220 V distributionsspänning
i en av sjukhuset ägd transformatorstation, belägen vid obduktionsbyggnaden.
Kraftbehovet motsvarar f. n. totalt cirka 115 kW. I samband
med att de nya sjukhusanläggningarna för höggradigt psykiskt efterblivna
tages i bruk, kommer panncentralen samt köket vid Salberga sjukhus
att utgå. Belastningen kommer härvid att minska till uppskattningsvis
omkring 75 kW.

2-—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 63

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

För det nya sjukhuset uppföres ny transformatorstation, avsedd att mottaga
elektrisk ström om 20 kV från elverket. I stationen sker nedtransformering
till 380/220 V förbrukningsspänning.

Ur teknisk och ekonomisk synpunkt bör kraftköpet för såväl nya som
gamla sjukhuset samordnas i form av ett gemensamt abonnemang i nya
transformatorstationen, vilket kommer att innebära en årlig vinst om
cirka 4 000 kr.

De befintliga byggnaderna inom gamla sjukhusområdet bör sålunda överkopplas
för matning från nya transformatorstationen med lågspänd kraft
om 380/220 V. Erforderliga arbeten härför omfattar i huvudsak framdragande
av nya kablar, som anslutes till befintligt kabelnät.

Kostnaderna för angivna arbeten, inklusive grävnings- och igenfyllningsarbeten
för kablar, har uppskattats till 40 000 kr. I investeringsplanen redovisas
motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret
1963/64.

Säters sjukhus
Bidrag till anläggande av avloppsreningsverk

Avloppsreningen inom sjukhusområdet är f. n. baserad på ett inom områdets
östra del befintligt avloppsreningsverk för höggradig rening med lågbelastad
biologisk bädd. Anläggningen, som byggdes åren 1935—36, är i
mindre gott skick och kan därför icke längre effektivt rena avloppsvattnet.
Sålunda är anordningarna för försedimentering, slambehandling och avbördande
av slamtorkbäddens dränagevatten otillfredsställande utformade ur
såväl teknisk som hygienisk synvinkel. Anordningar för klorering av avloppsvattnet
saknas och den befintliga träöverbyggnaden på den biologiska
bädden måste ersättas. Slutligen måste vid temporär avstängning av någon
del av den låggradiga anläggningen avloppsvattnet ledas helt obehandlat
via en förbigångsledning till recipienten för sjukhusområdet. Den nuvarande
recipienten för såväl sjukhusområdets som stadens avloppsvatten,
sjön Ljustern, utnyttjas som vattentäkt för sjukhuset samt för rekreation
och bad. Därjämte finns bilväg och vissa campingplatser anordnade runt
sjön. Sjön avbördas genom Ljusterån, som rinner genom staden och den ur
turistsynpunkt starkt frekventerade Säterdalen.

Med hänsyn till de betydande brister, som sålunda vidlåder sjukhusets
avloppssystem, måste åtgärder snarast vidtagas för att en effektivare rening
av sjukhusområdets avloppsvatten skall kunna möjliggöras. För ändamålet
har tre alternativa förslag undersökts nämligen:

1. Vid sjukhuset befintligt reningsverk ombygges för en effektiv höggradig
rening av avloppsvattnet från sjukhusområdet.

2. Vid sjukhuset anlägges ett nytt verk för höggradig rening av sjukhusområdets
avloppsvatten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

3. Avloppsvattnet från sjukhusområdet överföres utan föregående rening
till en av Säters stad för gemensamt nyttjande av staden, Säters Väveri AB
och sjukhuset planerad anläggning för höggradig rening av avloppsvatten.

Kostnaderna för en ombyggnad av den inom sjukhusområdet befintliga
reningsanläggningen har uppskattats till 550 000 kr. Utöver dessa kostnader
kommer årliga kostnader för anläggningens drift och underhåll, uppskattade
till cirka 27 000 kr.

Kostnaderna för en helt ny anläggning inom sjukhusområdet för höggradig
rening av avloppsvatten från detsamma har likaledes uppskattats till
550 000 kr. De årliga kostnaderna för drift och underhåll av en ny anläggning
har uppskattats till cirka 26 000 kr.

Vid en anslutning av sjukhusområdets avloppsvattensystem till den av
Säters stad för färdigställande år 1964 planerade reningsanläggningen, för
vilken den totala anläggningskostnaden uppskattats till 2 030 000 kr., kommer
statens andel av dessa kostnader att efter nedan angivna beräkningsgrunder
uppgå till högst 495 000 kr. Därtill kommer statens andel av årliga
avgifter för drift och underhåll av avloppsanläggningen. Med utgångspunkt
från viss för tiden 1964—85 beräknad minskning i antalet patienter, personal
och boende inom sjukhusområdet ävensom viss under motsvarande tid
antagen ökning av stadens folkmängd, torde statens andel av dessa avgifter
uppskattningsvis komma att nedgå från 31 500 kr. år 1964 till 24 000
och 20 000 kr. år 1970 resp. år 1985.

En kapitalisering vid en räntefot av fem procent för angivna tid av de på
statsverket ankommande drift- och underhållskostnaderna enligt de föreliggande
alternativen motsvarar i nuvärde resp. 340 000, 325 000 och
300 000 kr.

En jämförelse ur kostnadssynpunkt mellan angivna alternativ ger således
med ledning av ifrågavarande uppskattningar vid handen, att ett överförande
av obehandlat avloppsvatten från sjukhusområdet till stadens avloppsreningssystem
med hänsyn till såväl anläggningskostnaderna som
kostnaderna på längre sikt för drift och underhåll erbjuder den för statsverket
gynnsammaste lösningen av avloppsfrågan.

Vid bedömning av vilket förslag, som är att föredraga, bör jämväl i hög
grad de allmänna vattenhygieniska intressena tillmätas stor betydelse. Det
av staden planerade avloppsreningsverket avses bliva förlagt på sådan plats
(vid Ljusterån) att förutom Ljustern jämväl nämnda vattendrag inom
den del av Säterdalen, som nyttjas för rekreation, frilägges från avloppsutsläpp.
Vid ett realiserande av det alternativ, som innefattar ett samgående
mellan statsverket, staden och vederbörande industri vid lösningen av parternas
avloppsfrågor, kan allmänna krav av vattenhygienisk natur tillgodoses
med avseende på såväl önskvärdheten av ett gemensamt avloppsutsläpp
för angivna parter som angelägenheten av att angivna delar av vattensystemet
icke belastas med spillvatten.

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

Med hänsyn till de fördelar, som således är att vinna genom ett samgående
med bl. a. Säters stad vid lösningen av sjukhusets avloppsfråga, finner
delegationen, att sjukhusområdet bör anslutas till stadens avloppssystem.
Beräkningen av förenämnda engångsavgift är grundad på följande
fördelning mellan intressenterna av de med företaget förknippade totalkostnaderna.

1. Kostnaden för sådana anläggningsdelar, som dimensioneras efter den
beräknade spillvattenmängden, fördelas i proportion till spillvattenmängden
från resp. intressenter.

2. Kostnaden för sådana delar av anläggningen, som dimensioneras efter
föroreningsmängden, fördelas i proportion till den ekvivalenta folkmängden
hos varje intressent.

Vid förhandlingar med Säters stad om villkoren för nämnda anslutning
har staden förklarat sig icke vilja slutföra projektering av anläggningen,
förrän statsverket genom avtal bekräftat sin medverkan i utförandet av densamma.
Följande preliminära avtal har träffats mellan delegationen och
drätselkammaren.

§ I Staden

medgiver Kronan rätt att avleda spillvatten från Säters sjukhusområde
intill år 1970 för ett antal av högst 1 870 personer och för tid därefter
för ett antal av högst 1 350 personer (patienter och personal samt
inom sjukhusområdet boende) via dels visst av staden planerat och dels
visst inom staden befintligt avloppssystem till av staden planerat avloppsreningsverk.
Den huvudsakliga utformningen och omfattningen av denna
avloppsanläggning redovisas i av Ingenjörsbyrån Viak den 12 juli 1956
och den 20 augusti 1962 avgivna förslag.

Kronan erlägger till staden för anslutning till avloppsanläggningen en
engångsavgift, som motsvarar 25 procent av den totala anläggningskostnaden,
dock högst fyrahundranittiofemtusen (495 000) kronor.

§ 2.

Staden ansvarar för anläggningens drift och underhåll.

Kronan erlägger till staden en årlig avgift motsvarande Kronans andel
av de av staden redovisade totalkostnaderna för angivna ändamål.

Avgiften beräknas efter förhållandet mellan den uppmätta vattenförbrukningen
inom Säters sjukhusområde och den totala uppmätta vattenförbrukningen
för de till stadens avloppsreningsverk anslutna intressenterna. Staden
äger rätt att kontrollera och vid behov påfordra justering av sjukhusets
vattenmätare.

§ 3.

Av i § 1 omförmäld engångsavgift utbetalas till staden 200 000 kronor
vid tidpunkten för byggnadsarbetenas påbörjande samt 150 000 kronor då
vederbörande byggnadsentreprenör erhållit rätt att uppbära ett belopp
motsvarande 75 % av entreprenadsumman. Återstoden av engångsavgiften
erlägges vid den tidpunkt, då sjukhusområdets avloppssystem anslutes till
stadens ledningsnät.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

I § 2 överenskommen årlig avgift erlägges i efterskott av Kronan mot
räkning, som utställes av staden.

§ 4.

Utöver ovan angivna villkor skall för anslutning gälla föreskrifterna i av
stadsfullmäktige för staden godkänt avloppsreglemente.

§ 5.

Därest statsbidrag beviljas för anläggningens utförande skall engångsavgiften
reduceras med hänsyn härtill.

§ 6.

Avtalet gäller under förutsättning av Kungl. Maj :ts och stadsfullmäktiges
godkännande.

Stadsfullmäktige i Säters stad har för sin del godkänt avtalet. Vidare har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som förklarat sig icke ha något att erinra
mot detsamma, i samråd med statens vatteninspektion framhållit, att det
alternativ för avloppsfrågans lösning, som innebär utförandet av en gemensam
avloppsanläggning för staden, sjukhuset och angivna industri avgjort
är att föredraga dels med hänsyn till de stora fördelarna ur vattenvardssynpunkt,
som ernås genom ett friläggande av sjön Ljustern från avloppsutsläpp,
och dels ur driftsekonomisk synvinkel.

Anslutningen av sjukhusområdet till stadens ledningsnät kan ske vid anläggningens
färdigställande. I investeringsplanen redovisas 495 000 kr.
som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1963/64.

Frösö sjukhus vid Östersund
Omläggning av avloppssystemet

Enligt den av 1961 års riksdag (rskr. 182) antagna planen för upprustning
av sjukhuset förutsättes, att avloppsledningarna inom sjukhusområdet
utföres enligt s. k. duplikatsystem, d. v. s. med skilda ledningar för spilloch
dagvatten. Planen innebär vidare, att spillvattenledningarna framdrages
och sammanföres så, att de kan anslutas antingen till ett framtida kommunalt
reningsverk eller till ett sjukhusets eget reningsverk.

Genom beslut den 13 april 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt delegationen
att utföra projektering fram t. o. m. färdiga bygghandlingar av omläggning
till duplikatsystem av avloppsledningar vid sjukhuset.

Delegationens förslag till omläggning av sjukhusområdets avloppssystem
innebär i huvudsak att nya ledningar framdrages för uppsamling av enbart
spillvatten från på området befintliga byggnader och för ledande av detsamma
till en gemensam uppsamlingsplats vid sjukhusområdets nordöstra
gräns. Befintliga avloppsledningar i sjukhusområdet skall i fortsättningen
nyttjas för bortledande av dagvatten och grunddränage.

Kurigl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Avloppsvatten från vissa delar av Frösö köpings områden väster om sjukhusområdet
ledes f. n. genom sjukhusområdet. Köpingen har utfäst sig att
vidtaga anordningar för bortledande av detta avloppsvatten medelst ett särskilt
ledningssystem utanför sjukhusområdets gränser. Avloppssystemet
inom sjukhusområdet avses genom vidtagandet av föreslagna åtgärder bli
så utformat, att det planenligt kan anslutas antingen till ett eventuellt framtida
reningsverk för sjukhusets eget behov eller till Frösö köpings avloppssystem.
Köpingens avloppssystem torde inom en förhållandevis nära framtid
bli anslutet till ett för köpingen och Östersunds stad planerat gemensamt
reningsverk. I avvaktan därpå har köpingen utfäst sig att via sitt avloppssystem
utan särskild kostnad för statsverket fr. o. m. tidpunkten för
anslutning av nytt avloppssystem inom sjukhusområdet till köpingen mottaga
och avleda avloppsvatten från området. Härmed tillgodoses det ur
vattenhygienisk synpunkt angelägna önskemålet om ett gemensamt bortledande
av områdets och köpingens avloppsvatten.

Ifrågavarande arbeten inom sjukhusområdet, för vilka kostnaderna beräknats
till 600 000 kr., torde kunna utföras under nästkommande budgetår.
I investeringsplanen redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning
under budgetåret 1963/64.

Umedalens sjukhus vid Umeå

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras f. n. till sjukhuset från Umeå stads elverk via
en kabelservis om 3 x 10 mm2 för 10 kV. Därjämte finns en kabelförbindelse
för matning av reservkraft från kraftleverantörens friledning till en
i panncentralen befintlig elångpanna. Besvärande driftsavbrott i det ordinarie
servissystemet har förekommit. Avbrotten har trots förefintligheten av
två serviser för inmatning av elektrisk kraft till sjukhuset varit relativt långvariga.
Anledningen därtill är att stadens elverk måste låta utföra manuella
omkopplingar i nätet, innan pannkraftservisen kan inkopplas. Elverket har
nyligen principiellt medgivit, att inkoppling av nämnda servis må utföras av
personal vid sjukhuset under vissa förutsättningar. Elverket kan dock ej
lämna full garanti för möjlighet till matning med reservkraft via pannkraftservisen
vid störningar i det ordinarie systemet.

För att sjukhusets behov av reservkraft skall kunna tillgodoses på ett
tillfredsställande sätt och för säkerställande av en under alla förhållanden
ostörd drift av väsentliga enheter inom sjukhuset bör ett dieselmotordrivet
reservkraftaggregat med en generatoreffekt av cirka 140 k VA framdeles installeras
i panncentralen.

Den nuvarande huvudserviskabelns belastningsförmåga torde komma att
uppnås inom de närmaste åren. Installation av ny serviskabel måste med
hänsyn därtill ske i god tid dessförinnan. Enligt förhandlingar med elver -

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

ket skall ny kabel av större kapacitet än den nuvarande utföras samt anslutas
till Umeå stads transformatorstation vid den s. k. Backens skola.
Kabellängden blir cirka 1 400 m.

Utöver nu angivna för nästkommande budgetår erforderliga åtgärder skall
framdeles — förutom installation av tidigare nämnt reservkraftaggregat —
mottagningsstation i panncentralen, inklusive manöveranläggningar för
fläktar och pumpar, ombyggas i samband med rationaliseringsarbeten inom
värmedistributionssystemet samt erforderliga utbyggnader och anläggningar
av distributionssystemen för såväl hög- som lågspänning samt komplettering
och utbyggnad av ytterbelysning utföras och anpassas till framtida
plan för upprustning av sjukhuset. Kostnaderna för de för nästkommande
budgetår erforderliga åtgärderna, inklusive grävnings- och igenfyllningsarbeten
samt anslutningar, har uppskattats till 90 000 kr. I investeringsplanen
redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under
budgetåret 1963/64.

Mentalsjukvårdens organisation i Norrbottens län

I samband med anslagsäskandena för innevarande budgetår redovisade
delegationen med utgångspunkt från ett beräknat behov av omkring 1 000
platser för egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt inom Norrbottens län
de principiella riktlinjer, enligt vilka vården inom länet skulle kunna organiseras
för detta klientel. Därvid utgick delegationen från att omkring 750
platser skulle kunna utvinnas genom ombyggnad och omdisposition av befintliga
vårdpaviljonger vid Furunäsets sjukhus. Övriga i runt tal 250
platser skulle lämpligen kunna ingå i en med kroppssjukhus kombinerad
mentalvårdsenhet. Delegationen anförde i förevarande sammanhang, att
det förelåg starka skäl för att man vid planläggningen på längre sikt av länets
vårdorganisation sökte ernå en spridning av vårdplatserna, och att
man därvid tillvaratog möjligheterna att till ett av kroppssjukhusen ansluta
en mentalvårdsenhet, där detta kunde anses vara mest ändamålsenligt
och ekonomiskt. Förutom den i mentalsjukvårdsdelegationens betänkande
redovisade möjligheten till förläggning av en kombinerad enhet av
angivet slag till Kalix fanns enligt delegationens uppfattning andra tänkbara
alternativa förläggningsplatser för denna enhet såsom Kiruna, Gällivare
eller Boden.

Vad delegationen sålunda föreslagit vann statsmakternas bifall (prop.
nr 76; rskr. 297). Chefen för inrikesdepartementet anförde i nämnda proposition,
att landstinget i Norrbottens län för sin del ansett önskvärt, att
ifrågavarande 250 platser koncentrerades i anslutning till Furunäsets sjukhus
och i första hand förlädes vid landstingets vårdhem i öjebyn. En sådan
organisation skulle emellertid innebära en lösning av vårdorganisationen,
som ginge i rakt motsatt riktning mot de principer — d. v. s. i möj -

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

ligaste mån mindre och lasarettsanslutna enheter — som varit grundläggande
vid ställningstagande under senare år till motsvarande organisationsfrågor.
Departementschefen erinrade därvid om mentalsjukvårdsdelegationens
förslag till förläggning av en lasarettsansluten enhet i Kalix samt angav
i likhet med delegationen såsom alternativa förläggningsplatser för en
sådan enhet Boden men också Gällivare och Kiruna, d. v. s. i de inre delarna
av länet. Med utgångspunkt härifrån och då en koncentration till länets
sydöstra del av samtliga vårdresurser beträffande såväl egentligt mentalt
sjuka som lättskötta torde medföra avsevärda olägenheter ur flera synpunkter,
ansåg departementschefen starka skäl tala för att den ytterligare
vårdenhet om (1 000 — 750) 250 platser som erfordrades förlädes till annan
plats i länet och i anslutning till ett lasarett. Departementschefen framhöll
slutligen, att något ställningstagande till frågan om placeringen av
denna andra vårdenhet emellertid icke då syntes påkallat. Det borde ankomma
på delegationen att med utgångspunkt från i propositionen angivna
riktlinjer och efter fortsatt samråd med landstinget framlägga förslag till
lösning av denna del av organisationsfrågan.

Vid samråd med landstinget i denna fråga under år 1962 har landstinget
angivit, att anledningen till landstingets förenämnda förslag vore en strävan
att samla vårdenheterna för egentligt mentalt sjuka till Furunäsets sjukhus
och öjebyns vårdhem. Tanken hade varit, att sjukhusets uppgifter därvid
kunde helt koncentreras på intensivvård och vårdhemmet fungera i stort
sett som ett sekundärsjukhus. Mot den av departementschefen förordade
lösningen av organisationsfrågan att i anslutning till ett lasarett på annan
ort i länet inrätta ytterligare ett mentalsjukhus hade landstinget emellertid
icke någon erinran. Det nuvarande samarbetet mellan Furunäsets sjukhus
och öjebyns vårdhem, som syftade till en koordination av vårdarbetet för
mentalt sjuka, borde dock få fortsätta och fullföljas.

I samband med en fortsatt teknisk bearbetning av den i anslagsäskandena
för budgetåret 1962/63 redovisade principplanen för Furunäsets sjukhus
har numera befunnits, att sjukhusets platsantal under den närmaste 15—20-årsperioden kommer att nedgå till cirka 630 platser. Resterande platsbehov
för egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt inom länet måste följaktligen
tillgodoses genom nybyggnad. Av skäl, som anförts i det föregående bör för
ändamålet erforderliga vårdplatser förläggas i form av lasarettsanslutet
mentalsjukhus på annan plats i länet än inom dess sydöstra del. I enlighet
med vad som anföres i det följande bör ett nytt sjukhus erhålla ett platsantal
av cirka 300.

Efter samråd med landstinget under år 1962 angående lämplig förläggningsplats
för en lasarettsansluten mentalvårdsenhet inom länet vill delegationen
med beaktande av såväl de lokala som de regionala förutsättningarna
för sjukhusets placering på någon av de förut nämnda fyra orterna anföra
följande.

Kungl. Maj: Is proposition nr i i.‘i är 19<>,''i

Någon möjlighet att ansluta ett mentalsjukhus till det i Kiruna befintliga
lasarettet finns icke på grund av det disponibla markområdets med
hänsyn till omgivande bostadsbebyggelse begränsade storlek. Från stadens
sida har därjämte anförts, att Kiruna stad med hänsyn bl. a. till sitt ur
kommunikationssynpunkt jämförelsevis perifera läge knappast kan göra
anspråk på sjukhusets förläggande till staden. Den vid lasarettet under
några år bedrivna psykiatriska klinikverksamheten har emellertid givit
mycket goda erfarenheter. Det är enligt stadens uppfattning angeläget, att
denna verksamhet blir ytterligare utvecklad både personellt och lokalmässigt.

Markområdet för centrallasarettet i Boden, som tidigare begränsats av
en järnvägslinje, har numera utvidgats med ett område på andra sidan
järnvägen. En kulvertförbindelse under järnvägen är under utförande.
Detta område, som i sin tur begränsas av en landsvägsförbindelse med staden,
kan icke rymma ett mentalsjukhus av planerad storlek. För ändamålet
har anvisats ytterligare ett markområde, tillhörigt Kronan, med gräns
mot angivna landsväg. Det för ett kombinerat sjukhus disponibla markområdet
skulle sålunda genomkorsas av dels en järnvägsförbindelse och
dels en allmän trafikerad landsväg. Förutsättningar har icke befunnits
föreligga att byggnadsmässigt utnyttja detta område så att en godtagbar anslutning
av mentalsjukhuset med lasarettet kan ernås.

Lasarettsområdet i Gällivare omfattar ungefär 60 000 in2. Ett i anslutning
till detta område beläget sjukhem för psykiskt efterblivna skall nedläggas
och klientelet omplaceras. Vårdhemmets tomt jämte markområde
i omedelbar anslutning därtill med en areal om tillhopa cirka 62 000 m2 kan
upplåtas för ett mentalsjukhus och sammanläggas med lasarettstomten. För
ett kombinerat sjukhus skulle sålunda kunna disponeras omkring 122 000 m2.
Detta område, där markförhållandena är goda, begränsas på ena sidan av
ett mindre vattendrag (Vassare älv), över vilket broförbindelse kan anordnas
till ett eventuellt erforderligt större fritidsområde. På motstående
sida gränsar området till allmänna landsvägen mot kustbygden. En förutsättning
för att det angivna området skall kunna användas för kombinerat
kropps- och mentalsjukvårdsändamål är att ett av de lokala myndigheterna
förordat, av vägförvaltningen i Norrbottens län upprättat förslag till flyttning
av landsvägen mot kustbygden förverkligas.

I Kalix har ett markområde om ungefär 20 ha i omedelbar anslutning till
lasarettets område av kommunen reserverats för ett mentalsjukhus — i
mentalsjukvårdsdelegationens betänkande föreslaget att omfatta 400 platser.
Markområdet, som är välbeläget inom samhället, har befunnits väl lämpat
för avsett ändamål och även i övrigt synes goda byggnadsmässiga förutsättningar
föreligga för en nära samordning av ett mental- och kroppssjukhus.

I Kiruna eller Boden synes sålunda med hänsyn till vad ovan angivits
beträffande rådande tomtförhållanden m. in. eu nöjaktig nära anslutning
av ett mentalsjukhus till de befintliga lasaretten icke kunna åstadkommas.
Mot en förläggning av sjukhuset till någon av dessa platser talar även andra
skäl, bl. a. befolkningsgeografiska och kommunikationstekniska.

Vid en jämförelse mellan gällivare- och kalixalternativen får förutsättningarna
ur tomtsynpunkt att ernå eu god samordning mellan ett mentaloch
ett kroppssjukhus anses likvärdiga.

För ett mentalsjukhus i Gällivare har som lämpligt upptagningsområde
av landstinget föreslagits Kiruna stad samt kommunerna Gällivare, Karesuando,
Junosuando, Pajaln, Korpilombolo, Tärendö och Jokkmokk. Områ2*
lliliam/ till riksdagens protokoll 19

Kunt/I. Mnj. ts proposition nr 63 ar 1963

dets folkmängd uppgick år 1960 till 81 484 invånare och kommer enligt avlandstinget
verkställd befolkningsprognos att under följande 5-årsperioder
öka till resp. 85 850, 90 300 och 94 350.

Enligt landstingets platsbehovsundersökning år 1961 uppgick antalet
egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt inom dessa kommuner till 300
(=3,67 promille av befolkningsunderlaget). Av dessa var 232 intagna på
Furunäsets sjukhus, medan 26 vårdades på kronikerhem och 42 på ålderdomshem.

Som upptagningsområde för ett mentalsjukhus i Kalix har föreslagits
Haparanda stad samt kommunerna Hietaniemi, Junosuando, Karesuando,
Karl Gustav, Korpiloinbolo, Nederkalix, Nedertorneå, Pajala, Råneå, Tärendö,
Töre, Över-Kalix och övertorneå jämte vissa delar av Gällivare kommun.
Folkmängden inom området uppgår f. n. till 79 000, varav 8 000 är
att hänföra till Gällivare kommun. Befolkningsprognosen visar emellertid
ett sjunkande invånarantal inom större delen av detta område. Om Gällivares
andel förutsättes oförändrad, beräknas sålunda folkmängden ha
minskat till 75 850 år 1965 och till 74 300 år 1970 och därefter förete en
mindre ökning till 74 850 år 1975.

Antalet egentligt mentalt sjuka inom sistnämnda ifrågasatta upptagningsområde
kan med ledning av landstingets undersökningar beräknas till
350, motsvarande 4,42 promille av befolkningsunderlaget. Därvid inräknas
30 procent av de i Gällivare kommun hemmahörande i befolkningsunderlaget.
Av nämnda antal sjuka var 312 intagna på Furunäsets sjukhus, 5
vårdades på kronikerhem och 33 på ålderdomshem.

En bedömning av länets lämpliga indelning i upptagningsområden för
två mentalsjukhus bör i enlighet med vad ovan angivits grundas på de
framförda förslagen om ett sjukhus på sistnämnda två alternativa orter.
Upptagningsområdet för ett sjukhus i Gällivare får anses väl avvägt med
hänsyn till länets såväl nuvarande som framtida befolkningsgeografiska
struktur och ur kommunikationssynpunkt. I området för ett nordligaste
sjukhus i landet ingår samtliga de kommuner i länets norra del, som har
sina naturliga kommunikationsförbindelser med Gällivare. Denna orts läge
i knutpunkten av inlandsbanan och riksgränsbanan gör den lätt tillgänglig
tågledes från områdets största kommuner. Även vägnätet med bussförbindelser
inom området har till största delen sin samlingspunkt i Gällivare
och områdets norra och östra kommuner har goda kommunikationsmöjligheter
med dessa förbindelser.

Ävenledes torde återstoden av länet komma att utgöra ett ur dessa synpunkter
lämpligt avgränsat upptagningsområde för Furunäsets sjukhus.
På detta sjukhus kommer sålunda att repliera dels samtliga kommuner
i kustlandet, dels ock de kommuner i inlandet, vilkas kommunikationer
och förbindelser i övrigt huvudsakligast leder mot huvudorterna vid kusten.

Befolkningsgeografiskt och kommunikationsmässigt företer upptagningsområdet
för ett mentalsjukhus i Kalix däremot betydande nackdelar i jämförelse
med gällivarealternativet. Kommunikationsmöjligheterna med Kalix
från de norra kommunerna är väsentligt sämre. Länets största inlandskommuner
— Kiruna, Gällivare och Jokkmokk med tillhopa omkring
66 000 invånare — skulle vidare med undantag för viss del av Gällivare
kommun enligt detta alternativ ingå i upptagningsområdet för Furunäsets
sjukhus i Piteå, medan kommunikationsnätet för huvuddelen av dessa:
kommuner leder mot Gällivare. En placering av ett nytt mentalsjukhus i
Kalix på endast omkring 13 mils avstånd från det i länet förut befintliga

Knnyl. Maj.ts proposition nr ti ii år li)G3

sjukhuset kan icke heller nöjaktigt tillgodose en sådan spridning av vårdenheterna,
som i detta fall måste anses önskvärd med tanke på de betydande
avstånden inom länet. Därjämte förtjänar uppmärksammas, att en
delning av Gällivare kommun på upptagningsområden för två sjukhus innebär
vissa olägenheter ur sjukvårdsadministrativ synpunkt.

Även ur befolkningsmässig synpunkt företer de båda alternativen stora
skiljaktigheter. Folkmängden inom upptagningsområdet för ett mentalsjukhus
i Gällivare får i huvudsak anses utgöra ett lämpligt underlag för ett
sjukhus av ifrågasatt storlek. Av landstinget verkställd befolkningsprognos
för länet utvisar en ökning under en femtonårsperiod med omkring 30 000
invånare, varav 9 000 eller ungefär en tredjedel hänför sig till kommunerna
inom detta upptagningsområde. Den fördelning på de båda mentalsjukhusen
i länet med en resp. två tredjedelar av det ökade sjukvårdsbehovet
till följd av befolkningsökningen, som detta innebär, synes lämplig. Eu
förläggning av sjukhuset till Kalix med ovan angivet upptagningsområde
skulle enligt befolkningsprognosen däremot ge sjukhuset ett sjunkande
befolkningsunderlag. Därigenom skulle Furunäsets sjukhus komma att ensamt
svara för tillgodoseendet av hela det i proportion till befolkningsökningen
i länet ökade vårdbehovet för egentligt mentalt sjuka.

Av prognosen framgår vidare, att man vid sidan av ökningen av länets
totala folkmängd räknar med en viss omfördelning av befolkningen, som
innebär en stark förflyttning mot gruvområdena i länet. För länsdelen utanför
kustområdet beräknas den största folkökningen sålunda för Kiruna och
Gällivare kommuner (omkring 12 700 under perioden).

Av väsentlig betydelse i sammanhanget är också att Gällivare lasarett har
tillgång till och enligt föreliggande beslut skall utbyggas med ett flertal
specialiteter, som icke är eller beräknas bli representerade vid lasarettet i
Kalix. Lasarettet i Gällivare har sålunda f. n. 244 platser, fördelade på medicinsk
klinik med avdelning för långvarigt kroppssjuka, kirurgisk klinik
jämte barnbördsavdelning, medicinsk barnklinik samt ögonklinik. Dessutom
finns röntgen- och anestesiavdelningar. Härutöver planeras en utbyggnad
om ett 100-tal platser för öron-, näs- och halsavdelning, ortopedisk
avdelning, gynekologavdelning och en geriatrisk avdelning. Även en
psykiatrisk klinik har planerats. Lasarettet blir efter realiserandet av dessa
planer det mest specialiserade kroppssjukhuset av de två i länets inland befintliga
sjukhusen.

löjligheterna till ett omedelbart och nära samarbete med kroppssjukvårdens
olika specialiteter kommer uppenbarligen att ha betydande fördelar
för en till lasarettet anknuten mentalvårdsenhet. Den planerade utbyggnaden
av lasarettet i Gällivare bör dessutom ge bättre förutsättningar för
en nära och effektiv samordning med en ny mentalvårdsenhet än vad som
är möjligt vid anslutning till eu redan utformad sjukvårdsanläggning.

Vid Norrbottens läns landstings lagtima möte under hösten 1902 har
landstinget för sin del angivit Gällivare som lämpligaste placeringsort för
det nya mentalsjukhuset.

Med hänsyn till vad sålunda anförts beträffande lämplig förläggningsort
för nytt lasarettsanslutet mentalsjukhus i Norrbottens län får delegationen
i likhet med landstinget föreslå, att det nya sjukhuset förlägges i anslutning
till lasarettet i Gällivare. Skulle det föreslagna upptagningsområ -

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år li>63

dets platsbehov framdeles väsentligt överstiga det nya sjukhusets avsedda
platsantal, får sjukhusets storlek anpassas därefter.

Furunäsets sjukhus vid Piteå

Plan för upprustning

I anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 framlade delegationen förslag
till principplan för upprustning och utbyggnad av Furunäsets sjukhus,
vilket vann statsmakternas bifall (prop. nr 76; rskr. 297). Med utgångspunkt
i huvudsak från då uppdragna riktlinjer har delegationen företagit
en fortsatt bearbetning av principplanen och framlägger följande förslag
till om- och nybyggnadsåtgärder m. in.

Vårdpaviljonger. Kärnan inom det befintliga sjukhuset utgöres av en
under 1890-talet i sluten fyrkant uppförd byggnad, vari 18 vårdavdelningar
med cirka 500 vårdplatser, medicinskt centrum, sjukhuskontor, samlingssal
och kyrksal samt centralkök är inrymda. Övriga vårdavdelningar inom
sjukhuset är förlagda till tre under senare tid uppförda byggnader nämligen
M 45 med tre avdelningar om vardera 32 platser och uppförd år 1949,
K 50 med två avdelningar om vardera 48 platser och uppförd år 1956 samt
MK 1 med tre avdelningar om vardera 30 platser och uppförd år 1959. A\
de tre paviljongerna är endast MK 1 fullt modern. Därjämte finns en äldre
s. k. kolonipaviljong, vilken på längre sikt lämpligen bör utgå.

Det s. k. huvudblocket har under ett flertal perioder varit föremål för
upprustning. Sålunda genomfördes senast en genomgripande renovering
och tillbyggnad av detsamma mellan åren 1949 och 1953. I 1962 års prisläge
motsvarar kostnaderna för nämnda arbeten cirka 15 000 kr. per vårdplats.

De i samband med uppgörandet av principplanen för sjukhuset verkställda
inventeringarna har sedermera kompletterats med en närmare byggnadsteknisk
undersökning av bl. a. huvudblocket. Därvid har framkommit,
att byggnaden ur byggnadsteknisk synvinkel är i förhållandevis gott skick.
Dock innehåller densamma bjälklag av trä mellan vårdavdelningarna —
en med hänsyn till numera skärpta brandskyddsbestämmelser icke godtagbar
konstruktion. Vårdavdelningarna saknar bilokaler av godtagbar
standard, och de sanitära anordningarna motsvarar icke moderna vårdkrav.
Vårdavdelningarnas planlösning medger icke heller sådan ombyggnad, att
dessa krav kan godtagbart uppfyllas. Slutligen företer anordningarna för
värmeförsörjning stora brister.

Delegationen har undersökt ett par alternativa förslag för huvudblockets
upprustning. Enligt båda förslagen har möjligheterna att bereda plats för
erforderliga bilokaler genom reducering av antalet vårdplatser undersökts.
Därjämte har delegationen i det ena alternativet undersökt möjligheterna
att reducera antalet vårdavdelningar genom en inbördes omdisponering av
desamma för att därigenom få platsantal och organisation i överensstämmelse
med moderna vårdkrav. En upprustning efter sistnämnda riktlinjer
bedömes dock innebära förhållandevis stora kostnader. Överslagsmässigt
kan dessa uppskattas till omkring 23 000 kr. per vårdplats. De under åren
1949—1953 utförda installationsarbetena avseende ventilations- och sanitetsanordningar
skulle därvid i stor utsträckning icke heller kunna utnyttjas.
Vidare kan den ur brandteknisk synpunkt otillfredsställande bjälk -

Kung!. Maj.ts proposition nr 63 ur 1963

flagskonstruktionen icke ersättas till rimliga kostnader. På anförda skäl
anser delegationen det icke lämpligt, att investeringar av större omfattning
enligt detta alternativ företages för ombyggnad av vårdavdelningarna inom
huvudblocket. Enligt det andra alternativet för huvudblockets upprustning
bör endast normala underhållsåtgärder vidtagas, varvid plats för erforderliga
bilokaler kan utvinnas genom begränsning av platsantalet. Därvid
kommer vissa vårdavdelningar att fa nuvarande platsantal reducerat i
relativt stor utsträckning, översyn av anordningarna för värmedistribution
måste därjämte vidtagas.

De utrymmen inom huvudblocket, som f. n. utnyttjas för medicinskt
centrum och sjukhuskontor, bör i enlighet med vad i principplanen angivits
efter ombyggnad delvis tillföras vardavdelningarna. Resterande del av anoivna
utrymmen kan under en övergångstid disponeras för elevundervisning.
Denna undervisning bedrives f. n. i vissa verkstads- och förrådsbyggnader,
som skall rivas. _

Det totala platsantalet inom huvudblocket kommer till följd av har föreslagen
platsreducering att — oaktat vårdavdelningarna tillföres viss del
av för medicinskt centrum och sjukhuskontor nu disponerade utrymmen
nedgå till cirka 400.

Den återstående tid, under vilken vårdplatserna kan med normala underhållsåtgärder
bibehållas i nuvarande skick, är avhängig av funktionsdugligheten
hos de under åren 1949—1953 utförda installationerna för ventilation
och sanitet. Denna tidrymd torde kunna beräknas till ytterligare

femton å tjugo år. _ ..

Patientrummen inom vårdpaviljongerna M 45 och K 50 bör forses med
tvättställ och klädskåp. Därigenom kan sexpatientrum endast disponeras
för fyra sängplatser och tvåpatientrum för en sängplats. Angivna åtgärder
inom paviljongerna medför en reducering av antalet vårdplatser med cirka
55.

Efter genomförandet av föreslagna åtgärder mom paviljongerna M 45
och K 50 kommer sjukhuset att erhålla ett definitivt platsantal om sammanlagt
227, varav 90 i paviljong MK 1, 69 i paviljong M 45 och 68 i paviljong
K 50. Under en övergångstid kommer i enlighet med vad ovan angivits
att finnas minst (400 + 227) i runt tal 630 platser vid sjukhuset. Kolonipaviljongen
kan med ett fyrtiotal platser nyttjas för evakueringsändamål
under upprustningstiden.

För att resterande platsbehov för egentligt mentalt sjuka inom länet skall
kunna tillgodoses bör platsantalet vid det föreslagna nya mentalsjukhuset
i Gällivare uppgå till cirka 300.

Resterande behov av definitiva vårdplatser för angivna patientkategori
bör vad beträffar det framtida upptagningsområdet för Furunäsets sjukhus
enligt delegationens mening tillgodoses genom nybyggnad vid detta
sjukhus. Efter övervägande av möjligheterna att förlägga hela eller delar
av sjukhuset för egentligt mentalt sjuka i anslutning till lasarettet i Piteå
har delegationen funnit detta icke realiserbart på grund av bristande marktillgång
därstädes.

Behandling slokal er, expeditioner och kontor m. in. Dessa lokaler, som i
enlighet med vad ovan angivits f. n. i sin helhet är inrymda i huvudblocket,
befinner sig i förhållandevis gott skick men är otillräckliga för sitt ändamål.
Med hänsyn härtill och till önskvärdheten av att bereda ökat utrymme
åt bl. a. de i huvudblocket belägna vårdavdelningarna bör såväl behand -

Kung!. Maj.ts proposition nr ti.''! dr 196:)

lingslokaler som expeditioner och kontor förläggas till en ny byggnad. För
lämplig lokalisering av behandlingscentrum bör följande förhållanden beaktas.

Nuvarande huvudinfartsväg till sjukhuset, som tillika utgör bostadsgata i
Piteå stad, leder f. n. via hela området för vårdpaviljongerna fram till befintligt
medicinskt centrum. Vägen nyttjas därjämte delvis som genomfartsväg
till Munksunds samhälle. I samband med kommunal exploatering av bostadsområden
omedelbart öster om sjukhusområdet planeras emellertid en
ny huvudled mellan Piteå stad och Munksunds samhälle. Därvid kan en
ny huvudinfart till sjukhuset anordnas inom nordöstra delen av sjukhusområdet.
Under angivna förutsättning finner delegationen det lämpligt, att
nybyggnader för såväl förevarande behandlingscentrum som i det följande
föreslaget ekonomicentrum grupperas invid en i anslutning till den nya
huvudinfarten anordnad trafikplats med tillhörande parkeringsytor. Därigenom
undvikes genomfartstrafik inom området för vårdpaviljongerna.

Den nya byggnaden för medicinskt centrum och administration hör jämte
vissa andra i det följande angivna byggnader omfattas av en första utbvggnadsetapp.

Lokaler för rörelse-, arbets- och sysselsättningsterapi och samlingssal
ni. m. En nybyggnad, inrymmande samlingssal och lokaler för socioterapeutisk
verksamhet såsom ersättning för motsvarande lokalbestånd inom
|huvudblocket, bör uppföras invid den nya byggnaden för behandlingscentrum
och hänföras till den första byggnadsetappen.

Lokalbehovet för arbets- och sysselsättningsterapi avses under ett senare
skede av sjukhusets upprustning i huvudsak bli tillgodosett genom uppförande
av nya byggnader i den centrala delen av sjukhusområdet. Ny gymnastiksal
förlägges i nybyggnad invid idrottsplatsen. Nybyggnaderna föroch
utformas pa sadant sätt, att de medgiver anordnande av en central
gata, som leder till området för fritidsändamål vid älvbrinken.

Övergångsvis kan befintliga lokaler inom souterrängvåningarna i vårdpaviljongerna
M 45, K 50 och MI\ 1 utnyttjas för sist angivna verksamheter.

Kök och förråd m. m. Sjukhusets centralkök, beläget inom huvudblocket,
blev under åren 1949—1953 föremål för förhållandevis omfattande upprustningsåtgärder.
Även om till följd därav några väsentligare upprustningsåtgärder
icke påkallas för kökets del under de närmaste åren, torde avsaknaden
av dels central förrådsorganisation och dels möjligheter att anordna
rangerutryminen inom köket för täckta mattransporter till vårdavdelningarna
ge anledning till övervägande att i en senare etapp av sjukhusets upprustning
uppföra en för köks- och förrådsändamål gemensam byggnad, ansluten
till sjukhusets planerade kulvertsystem. Byggnaden bör i enlighet
med vad som angivits i det föregående därvid lämpligen förläggas inom sjukhusonirådets
nordöstra del för att det centrala vårdområdet skall kunna
friställas från tunga materieltransporter.

Under nuvarande beläggningsförhållanden torde det enligt verkställda
utredningar vara ekonomiskt gynnsamt att bibehålla centralköket vid ångdrift.
Vid reducering av platsantalet bör övergång till elektrisk drift axköket
övervägas.

I den nya byggnaden bör förlägges jämväl personalmatsalar, garage samt
verkstadslokaler för sjukhusets drift.

Den i anslutning till den befintliga pannrumsbyggnaden belägna bygg -

Kungl. Maj. ts proposition nr C>3 är

nadeu för driftverkstäder och tvättbytesförråd kan, med hänsyn till att den
under senare tid varit föremål för upprustning, övergångsvis användas
för sitt nuvarande ändamål. Sedan definitiva lokaler anordnats för ändamålet,
kan byggnaden helt disponeras för de verkstadsbetonade grenarna av
den terapeutiska verksamheten.

Panncentral och ledningssystem in. m. Befintlig panncentral är såsom
angivits i principplanen i stort behov av genomgripande upprustning, ä\en
om utbyte numera verkställts av de två i principplanen omförmälda tubångpannorna.
En fullständig genomgång och modernisering a\ sjukhusets
hela distributionssystem för värme och varmvatten är jämväl nödvändig.

Mot bakgrunden av i principplanen föreslagna nybyggnadsåtgärder har
delegationen låtit undersöka vilka anordningar, som lämpligen bör vidtagas
för säkerställande av sjukhusets framtida värmeförsörjning. Enligt ett härom
väckt förslag borde såväl befintlig panncentral som värmesystemets
huvudledningar bli föremål för en genomgripande upprustning. Närmare
utredning visar emellertid, att ett realiserande av detta förslag beträffande
panncentralen icke skulle inedföra en i förhallande till kostnaderna rationell
utformning av panncentralen. Därjämte skulle pancentralens läge inom den
centrala delen av sjukhusområdet enligt detta alternativ jämväl fortsättningsvis
nödvändiggöra tung trafik genom området för vårdpaviljongerna.

Med hänsyn till vad ovan angivits finner delegationen det mindre lämpligt
att alltför omfattande investeringar företages inom den nuvarande panncentralen.
Med utgångspunkt härifrån har delegationen ansett sig böra
framlägga alternativa förslag dels för en begränsad tid och dels för värmeförsörj
ningsfrågans lösning på längre sikt. Erforderliga åtgärder för eu
övergångstid är beroende av frågan om angproduktionens bibehållande. Därom
verkställda utredningar har såsom angivits i det föregående visat, att
det vid nuvarande platsantal inom sjukhuset torde vara ekonomiskt fördelaktigt
att tillsvidare bibehålla produktionen av högtrycksånga, avsedd
för drift av centralkökets apparatur. Den förordade reduceringen av sjukhusets
platsantal torde dock medföra, att elektrifiering av centralkökets
apparatur framdeles kan bli fördelaktig. Med anledning härav bör endast
normala underhållsåtgärder vidtagas för ett övergångsvis bibehållande av
ånganläggningen.

Det ökade värmebehov, som i planen angivna nybyggnader kommer att
medföra redan i planens första etapp, bör i enlighet med vad ovan angivits
icke tillgodoses genom upprustning av den befintliga centralen. Delegationen
föreslår i stället, att en ny panncentral, uteslutande anordnad för varmvattenproduktion,
uppföres i den första etappen av sjukhusets upprustning.
Den nya enheten bör därvid i likhet med den föreslagna nya byggnaden för
centralkök in. in. förläggas till sjukhusområdets nordöstra del. Därigenom
får sjukhuset ett ur kommunikations- och driftsynpunkt välbeläget och
rationellt anordnat ekonomicentrum. Till den nya panncentralen flyttas
den år 1959 i den befintliga centralen installerade varmvattenpannan. I
centralen bör vidare utrymme beredas för varmvattenpannor för elektrisk
uppvärmning. Tillräckliga cisternutrymmen anordnas för att möjliggöra
Oljeleveranser till sjukhuset sjöledes. Utrymme för rangering av fasta
bränslen anordnas inom och utom panncentralen.

Vad beträffar sjukhusets distributionssystem för värme och varmvatten
förlägges erforderliga nya huvudledningar i föreslagna nya transportkulvertar
och anslutes till befintliga huvudledningar och undercentraler.

Kanyl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Vatten och avlopp. Huvudledningar för kallvatten framdrages från Piteå
stads och Piteå landskommuns servisledningar till den nya panncentralen.
Mellan panncentralen och övriga byggnader inom sjukhusområdet nedlägges,
i den mån så erfordras, ledningar för angivet ändamål.

Avloppssystemet, som f. n. är helt otillfredsställande, utbygges successivt
till ett duplikatsystem, d. v. s. med skilda ledningar för spill- och dagvatten.
Dagvattnet ledes därvid till utlopp i inre Pitfjärden. Spillvattnet ledes
med självfall till en pumpstation inom sjukhusområdet. Utloppsledningen
från pumpstationen kan sedermera anslutas till kommunalt reningsverk.

Elektriska installationer. Sjukhusets elkraft levereras från statens vattenfallsverk
i form av högspänd ström. Genomförandet av den ovan föreslagna
planen för sjukhusets upprustning kräver en däremot svarande
komplettering och anpassning av elektriska installationer. Sålunda bör en
ny mottagningsstation anordnas i samband med nybyggnad av panncentral.
I den befintliga panncentralen installeras ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat
för att säkerställa en ostörd drift vid sjukhuset. Aggregatet överflyttas
sedermera till den nya centralen.

Transportkulvertar. Av sjukhusets byggnader är det stora huvudblocket
•samt den senast uppförda vårdpaviljongen (MK 1) förbundna genom
transportkulvert. Till detta kulvertsystem bör i samband med uppförandet
av nytt medicinskt centrum förutom denna byggnad anknytas vårdpaviljongerna
M 45 och Iv 50 samt den nuvarande byggnaden för tvättbytesförråd
in. in. Till systemet kan planerat ekonomicentrum jämte övriga i planen
föreslagna nybyggnader sedermera direkt anslutas. I nämnda transportkulvertar
förlägges ovan angivna nya huvudledningar för värme och
varmvatten. I samband med de omfattande grävningsarbetena för nytt duplikatsystem
och huvudledningar för kallvatten kan nya transportkulvertar
utföras i samma schakt.

Vagsystem. Sjukhusets vägar, som är i stor utsträckning pennanentbelagda,
bör anpassas till den nya huvudinfarten och föreslagna nybyggnader.

Kostnader. Kostnaderna för föreslagna om- och nybyggnadsåtgärder, inklusive
de beräknade upprustningsåtgärder, som måste vidtagas för en
övergångsperiod, har preliminärt uppskattats till cirka 34 000 000 kr. Därest
framdeles vårdavdelningarna inom huvudblocket ersättes genom nybyggnad
tillkommer ytterligare kostnader, som preliminärt kan uppskattas
till storleksordningen 16 000 000 kr.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras f. n. till sjukhuset från Norrbottens kraftverk
via en enda serviskabel för 10 kV. Någon möjlighet till matning genom
annan servis kan f. n. ej beredas. Vidare är befintligt ångturbinaggregat
med en generatoreffekt om 50 kVA otillräckligt för att alstra reservkraft i
erforderlig omfattning och avsett att utgå i samband med planerade ändringar
i sjukhusets värmeförsörjningssystem.

Elkraftförsörjningen inom sjukhuset är sålunda helt avhängig av an -

Knngl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

givna serviskabel. Avbrott i densamma förorsakar därför allvarliga störningar
i sjukhusets drift.

För att sjukhusets behov av reservkraft skall kunna tillgodoses på ett tillfredsställande
sätt och för säkerställande av en under alla förhållanden
ostörd drift av väsentliga enheter inom sjukhuset bör ett dieselmotordrivet
reservkraftaggregat med en generatoreffekt av cirka 140 kVA installeras.
Aggregatet uppställes till en början i nuvarande panncentralen och kan
sedermera utan större kostnader överflyttas till framtida ny mottagningsstation.

Utöver nu nämnda för nästkommande budgetår erforderliga arbeten skall
framdeles vidtagas i planen för sjukhusets upprustning angivna åtgärder.
Därjämte kommer delegationen att i anslutning till realiserandet av viss
planerad bostadsproduktion i sjukhusets närhet låta undersöka möjligheterna
till framdragning av ytterligare en servisledning.

Kostnaderna för de för nästkommande budgetår erforderliga åtgärderna
har uppskattats till 100 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande
belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1963/64.

Föredraganden

Den sedan några år tillbaka pågående intensiva upprustningen och utbyggnaden
av mentalsjukvården har medfört såväl en utomordentligt angelägen
standardhöjning beträffande det befintliga byggnadsbeståndet vid de äldre
mentalsjukhusen som ett betydande tillskott av nybyggda vårdplatser.
Nettotillskottet av nybyggda vårdplatser — en del äldre platser har efter
hand kunnat utgå ur organisationen — har medfört en ökning av det godkända
platsantalet från 20 923 år 1955 för samtliga mentalsjukhus (19 085
för den s. k. egentliga mentalsjukvården) till 23 368 år 1961 (21 551), en
ökning sålunda med 2 445 platser. Större delen av denna ökning eller 1 582
platser hänför sig till de båda nya sjukhusen i Karlskrona och Falköping,
Gullberna och Falbygdens sjukhus. Samtidigt med denna väsentliga nettoökning
av antalet vårdplatser har emellertid medelbeläggningen vid mentalsjukhusen
under samma tid visat en nedgång från 23 765 (21 873) till
23 361 (21 555).

Detta har medfört, att den tidigare mycket besvärande överbeläggningen
— år 1955 i genomsnitt för samtliga mentalsjukhus 14 (15) procent av det
godkända platsantalet — totalt sett upphört. Härvid måste emellertid beaktas,
att en närmare analys av beläggningssiffrorna för år 1961 utvisar en
överbeläggning med 1 232 patienter men en underbcläggning med 1 239
patienter — däri inräknat 616 platser vid Falbygdens sjukhus, vilka då
ännu ej hunnit beläggas. Åtskilliga av sjukhusen har sålunda fortfarande
en icke obetydlig överbeläggning, vid några sjukhus mer än 15 procent. An -

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

talet exspektanter till sjukhusen har under åren 1955—1961 minskat från
1 935 (1 517) till 1 032 (759).

Vid bedömningen av de förbättringar beträffande platstillskott och överbeläggning,
som sålunda inträtt under senare år, måste jämväl beaktas att
det godkända platsantalet ingalunda i och för sig ens tillnärmelsevis motsvarat
nuvarande anspråk på önskvärda eller ens godtagbara beläggnings1''örhållanden.
Medicinalstyrelsen har därför granskat förenämnda vårdplatsantal
vid de egentliga mentalsjukhusen och därefter med verkan
fr. o. m. den 1 januari 1963 minskat detsamma från 21 551 till 20 426 eller
med 1 125 platser. Framhållas bör dock att denna minskning icke kan medföra
någon förbättring i vårdförhållandena förrän nya sjukhus eller nya
vårdplatser till motsvarande antal kan tagas i bruk. Tills vidare innebär sålunda
den vidtagna reduceringen endast en motsvarande ökning av överbeläggningen
vid sjukhusen. I detta sammanhang bör understrykas att i det
godkända platsantalet ingår ett mycket stort antal platser som antingen
måste upprustas eller successivt utgå ur organisationen.

För att få en uppfattning om vårdbehov och vårdplatsbehov i framtiden
såsom grundval för den fortsatta upprustningen och utbyggnaden av mentalsjukvården
har under senare år verkställts flera undersökningar. Sålunda
vill jag bl. a. erinra om de uppskattningar av det totala vårdbehovet, som
redovisas i mentalsjukvårdsdelegationens år 1958 avlämnade huvudbetänkande.
Enligt dessa beräkningar skulle sammanlagt för de olika vårdformerna
omkring 5 å 6 promille vara i behov av sluten vård. Vårdsplatsbehovet
inom den s. k. egentliga mentalsjukvården skulle enligt delegationens
beräkningar uppgå till i genomsnitt 4 promille av befolkningen. För
detta ändamål skulle sålunda — bortsett från de tre största städerna —
erfordras i runt tal 24 000 vårdplatser. Som jämförelse vill jag erinra om
att enligt de beräkningar, som redovisades i samband med framläggandet
av 1956 års s. k. reviderade generalplan, motsvarande vårdplatsbehov åren
1965 och 1970 med hänsyn tagen till inträffande förskjutningar i ålderssammansättningen
uppskattades till i runda tal drygt 22 000 resp. knappt
23 000. Av sistnämnda antal, som motsvarar 3,9 promille av dåvarande befolkningsunderlag,
bedömdes 1 800 vara akuta fall och sålunda icke mindre
än 21 000 kroniskt sjuka. Omkring 31 procent av antalet patienter beräknades
vara över 65 år.

Såsom en komplettering till nu angivna beräkningar av vårdplatsbehovet
och för att få ett om möjligt säkrare underlag vid bedömningen av det vårdplatsbehov
som bör ligga till grund för principplanerna och för upprustningen
av de särskilda mentalsjukhusen, har inom mentalsjukvårdsberedningen
under åren 1960 och 1962 verkställts inventeringar av samtliga patienter
vid mentalsjukhusen med fördelning efter hemortslän. De härvid erhållna
promillesiffrorna för vårdplatsbehovet har visat stora variationer eller
från omkring 2,5 promille i Stockholms och Södermanlands län till omkring

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

5 å 6 promille i Kronobergs, Gotlands och Blekinge län. Totala antalet patienter
vid de egentliga mentalsjukhusen uppgick nämnda båda år till omkring
21 700 resp. 21 400, motsvarande cirka 3,72 respektive 3,67 promille
av den reviderade generalplanens befolkningsunderlag.

Nu redovisade undersökningar uppvisar sålunda relativt betydande skillnader
i fråga om vårdplatsbehovet inte bara de olika metoderna emellan
utan också och framförallt mellan olika sjukvårdsområden inbördes. Då
tendensen beträffande variationer i fråga om vårdplatsbehovet mellan de
särskilda sjukvårdsområdena är i stort sett densamma i de olika undersökningarna,
torde skillnaderna i första hand vara att hänföra till olika sjuklighetsfrekvens
inom olika befolkningsområden. En genomgående tendens
har vidare varit, att det faktiskt manifesterade vårdbehov som inventeringarna
utvisat närmast tyder på ett lägre totalt vårdbehov än tidigare undersökningar.
Även om man beaktar såväl den begränsning, som därvid trots förekommande
överbeläggning givetvis föreligger i antalet tillgängliga vårdplatser,
som inventeringarnas karaktär av stickprovsundersökningar torde
därför förut angivna slutsatser vara berättigade.

Ytterligare undersökningar rörande vårdbehov och vårdplatsbehov pågår
sedan en tid tillbaka. Framför allt för att söka få en mera ingående uppfattning
om de moderna behandlingsmetoderna, den ökande patientomsättningens
och klientelförändringens inverkan på vårdtider och platsbehov
har sålunda inom metalsjukvårdsberedningen genomförts vissa undersökningar
av vårdbehovet och dess förändringar inom några sj ukvårdsområråden.
Resultaten av dessa undersökningar torde kunna redovisas under
innevarande år.

Redan de olika resultat som hittills erhållits ger emellertid anledning att
bedöma vårdplatsbehovet med en viss försiktighet. I samma riktning talar
också de skäl som föranlett mentalsjukvårdsberedningens förenämnda undersökningar,
nämligen den hittillsvarande gynnsamma utvecklingen av
behandlingsresultaten vid sjukhusen, den därav följande snabbt stegrade
patientomsättningen och klientelförändringen mot en större andel fall med
lindrigare sjukdomsbilder och mera kortvarigt vårdbehov ävensom den utökning
av den öppna vården som kan beräknas komma till stånd.

Beträffande den ökande patientomsättningen vid sjukhusen vill jag framhålla,
att denna — räknat efter antalet intagna med nytt journalnummer i
procent av medelbeläggningen — under 1950-talet mer än fördubblats och
år 1961 uppgick till i genomsnitt 96 procent vid primärsjukhusen. Till helt
övervägande delen hänför sig denna utveckling till de senaste åren. Sålunda
ökade omsättningen från 57 procent år 1955 till nämnda 96 procent år 1961,
d. v. s. med omkring 80 procent. Räknat per läkartjänst har omsättningen
under sistnämnda tid — samtidigt med eu cirka 45-procentig ökning av antalet
läkartjänster — ökat från 78 till 88 eller med cirka 13 procent.

I fråga om den öppna vården vill jag erinra om att på grundval av för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 03 år 1963

slag från mentalsjukvårdsberedningen vid 19G2 års riksdag fattats beslut
om viss försöksverksamhet med öppen vård vid mentalsjukhusen. Enligt
beslutet skall delvis efter mönster från kroppssjukvården och de psykiatriska
lasarettsavdelningarna anordnas bl. a. dels öppna mottagningar vid
mentalsjukhusen, dels dagsjukhusvård såväl inom befintliga avdelningar
som vid särskilt för ändamålet upplåtna avdelningar, dels s. k. skyddade
verkstäder för att underlätta övergången till en normal arbetsmiljö. Beredningen
har därvid framhållit, att hittills vunna erfarenheter ger vid handen,
att vissa psykiskt sjuka icke torde behöva vård på sjukhus, om andra för
dem lämpligare vårdformer står till buds. Vidare kan tiden för sjukhusvistelsen
i en hel del fall förkortas och återintagning i viss omfattning undvikas
för den händelse tillräckliga resurser står till förfogande i öppen och
halvöppen vård samt för rehabiliteringsverksamhet. Den öppna vården har
ej satts i system på samma sätt vid mentalsjukhusen som vid kroppssjlikhusen.
De förut åberopade terapeutiska framstegen inom mentalsjukvården
gör det emellertid möjligt att vårda ännu flera utanför sjukhusen. Denna
utveckling ställer större anspråk på den öppna vårdens resurser. Allt flera
patienter skrivs ut förbättrade men icke fullt återställda och kräver därför
en kontinuerlig tillsyn. Även mot bakgrunden av det stora latenta vårdbehov
inom psykiatrin, som i olika sammanhang kunnat konstateras, framstår
det som angeläget att den öppna mentalsjukvården ytterligare utvecklas
och differentieras. En till en början försöksvis organiserad öppenvårdverksamhet
i olika former bör kunna ge riktlinjer härför. Med hänsyn härtill
och då en försöksverksamhet i viss mån även bör kunna ge underlag för
en bedömning av hur en utbyggd öppen vård kan tänkas påverka behovet av
slutna vårdplatser, har jag i årets statsverksproposition ansett mig böra
förorda en fortsatt och utvidgad försöksverksamhet i angivet syfte.

1 motsatt riktning mot nu redovisade på vårdplatsbehovet gynnsamt inverkande
faktorer talar emellertid å andra sidan den samtidigt snabbt pågående
förskjutningen i befolkningens och därmed i ännu högre grad i
patientklientelets sammansättning mot en allt större andel åldringar. Såsom
förut redovisats beräknades i den reviderade generalplanen antalet åldringar
komma att uppgå till omkring en tredjedel av patienterna.

Mot bakgrunden av det anförda och med hänsyn till svårigheterna över
huvud taget att på längre sikt verkställa en realistisk bedömning av vårdplatsbehovet
är det synnerligen angeläget att söka ge sjukhusorganisationen
en så elastisk utformning som möjligt. För alt åstadkomma den elasticitet
i organisationen, som sålunda i avbidan på ytterligare erfarenheter i skilda
hänseenden måste anses erforderlig, har planläggningsarbetet beträffande
de äldre befintliga mentalsjukhusen sedan flera år tillbaka inriktats på att
åstadkomma enheter uppbyggda efter en s. k. flerskiktsprincip. Jag kan
därför helt ansluta mig till av byggnadsdelegationen följda riktlinjer som
beträffande ifrågavarande sjukhus innebär, att den mera genomgripande

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

upprustningen av sjukhusen begränsas till det antal vårdplatser in. in. som
vederbörande sjukhus kan beräknas få i en framtida vårdorganisation.
Denna upprustning måste dessutom av flera skäl med nödvändighet komma
att utsträckas över en mycket lång tidsperiod, varför goda möjligheter finns
att anpassa densamma efter den kommande utvecklingen. Jag vill emellertid
i detta sammanhang framhålla att åtskilliga av de äldre sjukhusen både
i fråga om byggnader och inventarier alltjämt har en standard som icke ens
på ganska kort sikt kan accepteras. Det är därför utan tvekan nödvändigt,
att också övriga delar av dessa sjukhus blir föremål för upprustning med
sikte på fortsatt användning under den längre eller kortare övergångstid,
som kan beräknas erforderlig, innan nya sjukhus eller eljest nya vårdplatser
hunnit färdigställas eller platserna kan utgå ur organisationen. Den
sedan några år inom byggnadsdelegationen pågående planeringen går sålunda
ut på dels att genom om- och nybyggnader tillskapa ett antal moderna
effektiva vårdplatser, dels att genom begränsade iståndsättningsåtgärder
för en övergångsperiod upprusta sjukhusen i övrigt. Vid de upprustade
sjukhusen kommer med dessa utgångspunkter att finnas olika skikt, nämligen
dels nybyggda vårdplatser, dels upprustade vårdplatser med en standard
likvärdig med nya, dels för en längre övergångstid upprustade vårdplatser,
dels för en kortare övergångsperiod upprustade vårdplatser, dels
ock vårdplatser, som snarast möjligt bör utgå men som tills vidare måste bibehållas
i avbidan på tillkomsten av nya sjukhus och paviljonger eller som
evakueringsplatser.

Också beträffande de nya mentalsjukhusen kan jag ansluta mig till de
riktlinjer, som varit grundläggande för de senaste årens planering inom
byggnadsdelegationen. Den närmare anknytning till kroppssj ukvården som
därvid eftersträvats har i vissa fall redan medfört och kommer i fortsättningen
i ökad utsträckning att leda fram till en vårdorganisation med fleia
och mindre, lasarettsanslutna enheter. Målet har därvid varit att så nära
som möjligt och helst genom en direkt byggnadsmässig anslutning till befintliga
eller nya lasarett samordna kroppssjukvård och mentalsjukvård
samt mentalsjukvård och lasarettspsykiatrisk vård inbördes. Avsikten med
de nya sjukhusen är sålunda icke att tillskapa möjligheter att i sluten våld
mottaga flera patienter utan att i erforderlig utsträckning ersätta omoderna
vårdplatser med sjukvårdsorganisatoriskt och materiellt tillfredsställande
vårdmöjligheter. Jag vill i detta sammanhang framhålla att — även om
viss osäkerhet kan råda beträffande möjligheterna att åtminstone under de
närmaste åren tillföra mentalsjukvården erforderligt antal läkare — detta
icke får hindra att åtminstone i materiellt hänseende tillfredsställande
vårdförhållanden tillskapas inom detta område.

Även om stora ansträngningar redan gjorts — framför allt under senare
år — för att åstadkomma bättre förhållanden inom mentalsjukvården, återstår
ännu mycket innan denna vårdgren kan uppnå eu både materiell och

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

personell standard som motsvarar den moderna kroppssjukvårdens. Det är
därför utomordentligt angeläget, att den påbörjade upprustningen av mentalsjukvården
kan fullföljas och om möjligt intensifieras.

Av de nya mentalsjukhus, som enligt nu gällande planer skall komma
till stånd, har två färdigställts och tagits i bruk -— nämligen Gullberna sjukhus
med 800 och Falbygdens med 782 vårdplatser. Ytterligare fyra sjukhus
kommer under det närmaste året att tagas i bruk, nämligen Mellringe sjukhus
i Örebro, Hälsinge sjukhus i Bollnäs samt sjukhusen i Sala för höggradigt
psykiskt efterblivna och i Katrineholm för s. k. psykopater. Tillkomsten
av sistnämnda fyra sjukhus medför ett sammanlagt tillskott av
närmare 2 200 nybyggda vårdplatser, varav 540 för psykiskt efterblivna,
245 för psykopater och återstående knappt 1 400 för egentlig mentalsjukvård.
Tillkomsten av de nya sjukhusen i Sala och Katrineholm utgör betydelsefulla
steg på vägen mot en bättre differentiering av patientklientelet.
Ett ytterligare viktigt steg i samma riktning innebär 1961 års riksdags
principbeslut om inrättande av särskilda vårdenheter för mentalt sjuka barn
och ungdomar. Medel för uppförande av de båda första av dessa enheter vid
IJlleråkers och S:t Lars sjukhus äskas för nästa budgetår.

Delegationens förslag till byggnadsarbeten förutsätter en medelsförbrukning
för innevarande och nästa budgetår om cirka 67 700 000 resp. 80 400 000
kr. Då reservationen den 80 juni 1968 uppskattas till omkring 13 200 000
kr. erfordras sålunda enligt delegationens förslag för nästa budgetår en
medelsanvisning om i runt tal 67 200 000 kr. De av delegationen beträffande
de särskilda mentalsjukhusen löreslagna byggnadsåtgärderna m. m. redovisas
i en härvid såsom bilaga fogad investeringsplan.

Vad först angår de nya mentalsjukhusen vill jag erinra om
att 1962 års riksdag godtagit plan för mentalsjukvårdens organisation i
Stockholms län, enligt vilken av ett sammanlagt behov om 1 750 vårdplatser
1 050 skulle erfordras för norra länsdelen. Detta behov skulle tillgodoses
genom 360 nya platser vid Danderyds lasarett, 300 vid Ulleråkers
sjukhus och omkring 300 i anslutning till lasarettet i Norrtälje. Enligt av
bvggnadsdelegationen och landstinget i samråd verkställd utredning har
det emellertid icke visat sig lämpligt att förlägga ett mentalsjukhus inom
eller i anslutning till det nuvarande lasarettsområdet i Norrtälje. Jag anser
mig därför böra godtaga delegationens förslag om förläggning av sjukhuset
till ett område omkring en kilometer från stadens centrum i direkt anslutning
till ett av landstinget i princip beslutat nytt lasarett. Då emellertid
landstinget ännu icke kunnat taga definitiv ställning till tidpunkten för
uppförande av ett nytt lasarett och byggnadsprogrammet ännu icke i sedvanlig
ordning prövats, vill jag framhålla att jag — med hänsyn till de olägenheter
av skilda slag som eljest kan beräknas uppkomma för såväl det nuvarande
lasarettet som mentalsjukhuset — är beredd förorda, att medel anvisas
för uppförande av det nya sjukhuset endast om det nya lasarettet

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

samtidigt påbörjas. Frågan om den närmare storleken av det nya mentalsjukhuset
torde böra bedömas med utgångspunkt från den beräknade folkmängden
inom det blivande upptagningsområdet och sjukvårdsbehovet där.

Byggnadsarbetena vid psykopatsjukhuset i Katrineholm med 245 platser
beräknas till största delen vara avslutade och utrustningsarbetet slutfört
under hösten 1963. Den av delegationen föreslagna höjningen av kostnadsramen
från 17 300 000 till 19 700 000 kr. anser jag mig på av delegationen
anförda skäl kunna godtaga.

Å andra sidan kan kostnaderna för Falbygdens sjukhus, vilka tidigare
reducerats från 31 000 000 till 28 000 000 kr., nu beräknas minska ytterligare
till 27 000 000 kr.

Fn ligt gällande plan för mentalsjukvården i Jönköpings län skall Ryhovs
sjukhus omfatta cirka 700 vårdplatser och återstående del av det till 1 000
beräknade platsbehovet tillgodoses vid ett nytt mentalsjukhus i länet. Beträffande
det av delegationen i samråd med landstinget framlagda förslaget
om uppförande av ett mentalsjukhus i direkt anslutning till ett av landstinget
beslutat nytt lasarett i Värnamo bör utredningsarbetet fortsätta med upprättande
av byggnadsprogram, vilket sedermera i vanlig ordning får underställas
Kungl. Maj :ts prövning.

För att tillgodose det till omkring 500 platser beräknade vårdplatsbehovet
i Hallands län har efter samråd med landstinget föreslagits att i första
hand uppföres ett och — därest utvecklingen av vårdbehovet inom länet
och platstillgången utom länet, d. v. s. i första hand på S:ta Maria sjukhus,
så utvisar — ytterligare ett mentalsjukhus. Någon möjlighet att direkt
lasarettsansluta ett mentalsjukhus föreligger f. n. icke på annan plats än i
Varberg. Med hänsyn härtill och då landstinget i år beslutat uppföra ett nytt
s. k. delat lasarett därstädes vill jag tillstyrka, att utredningsarbetet fortsättes
och byggnadsprogram i vanlig ordning redovisas med sikte på uppförande
av ett lasarettsanslutet mentalsjukhus om högst 300 platser inom
norra delen av det s. k. brearedsområdet i staden.

Mellringe sjukhus beräknas till största delen vara färdigbyggt och utrustningsarbetet
avslutat i sådan tid att sjukhuset kan beläggas med omkring
400 platser i år och återstoden, 320 platser, våren 1964.

De 540 vårdplatserna vid det nya sjukhuset i Sala för höggradigt psykiskt
efterblivna torde kunna helt tagas i anspråk under våren 1964. Med hänsyn
till vad delegationen anfört om föreliggande stora vårdbehov för hithörande
barnklientel anser jag mig böra förorda att högst 180 platser övergångsvis
disponeras för ändamålet. Jag törutsätter därvid, att sådana differentieringsmöjligheter
föreligger att vården kan ske utan olägenhet för vare sig
barnen eller övriga patienter.

Hälsinge sjukhus i Bollnäs med 660 platser beräknas kunna till hälften
beläggas under våren 1963 och till återstående del under våren 1964.

Vad härefter angår byggnadsåtgärder vid de befintliga mental -

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

sjukhusen m. m. vill jag först anmäla, att enighet numera nåtts mellan
delegationen och Värmlands läns landsting om att upprusta vårdpaviljong
M 1 vid Mariebergs sjukhus i huvudsaklig överensstämmelse med
för 1962 års riksdag redovisat förslag.

Frågan om organisationen av mentalsjukvården i Västerbottens län och
den framtida användningen av Umedalens sjukhus är f. n. föremål för utredning
i samråd med landstinget och med beaktande av de synpunkter som
framfördes vid 1962 års riksdag. Förslag i ämnet torde kunna underställas
nästa års riksdag.

Också organisationen av mentalsjukvården i Norrbottens län har varit
föremål för fortsatt bearbetning i anslutning till vad som anfördes vid 1962
ars riksdagsbehandling av denna fråga. Platsantalet vid Furunäsets sjukhus
har därvid ansetts höra begränsas till omkring 630 och återstående del av
det till cirka 1 000 beräknade platsbehovet tillgodoses vid ett nvtt mentalsjukhus
om cirka 300 platser.

Beträllande Furunäsets sjukhus har kostnaderna för upprustningen vid
ett vårdplatsantal om 630 preliminärt uppskattats till 34 000 000 kr. eller, om
vårdplatserna i huvudblocket senare ersättes med nvbyggda platser,
,<() 000 000 kr. mot i föregående års anslagsäskanden redovisade sammanlagt
38 000 000 kr. för ett sjukhus om 750 vårdplatser. Platskostnaden för
en upprustning av sjukhuset blir sålunda mycket hög. Med hänsyn främst
härtill anser jag mig böra förorda ytterligare utredning och förnyade överläggningar
i frågan med landstinget. Det nya mentalsjukhuset har av delegationen
och landstinget föreslagits skola förläggas i direkt anslutning till lasarettet
i Gällivare. Förslaget synes ur såväl befolkningsgeografiska och sjukvårdsorganisatoriska
som andra synpunkter innebära den bästa lösningen av
denna förläggningsfråga. För egen del har jag därför intet att erinra mot
att delegationen och landstinget i samråd fortsätter utredningsarbetet efter
dessa riktlinjer. Byggnadsprogram för det nya sjukhuset bör sedermera i
vanlig ordning underställas Kungl. Maj :ts prövning.

Kostnaderna för uppförande av byggnad för omklädningsrum m. m. vid
Birgittas sjukhus och överläkarbostad vid Restads sjukhus synes väl höga,
Jag förordar att möjligheterna att begränsa kostnaderna närmare överväges

Också kostnaden för den föreslagna ombyggnaden av köket vid S:t Lars’
sjukhus, innefattande jämväl uppförande av provisoriskt kök under ombyggnadstiden
för en kostnad av 450 000 kr., synes väl hög. Möjligheterna
att åstadkomma besparingar bör därför ytterligare övervägas och förslaget
e\entuellt överarbetas. Det torde därefter få ankomma på Kungl. Maj :t att
taga ställning till den slutliga utformningen av byggnadsobjektet.

Kostnaderna för eu ny barnavdelning vid S:t Lars’ sjukhus har av delegationen
preliminärt uppskattats till 5 500 000 kr. Även om — som delegationen
framhållit — huvudhandlingar ännu icke upprättats och förslag i ämnet
därför beräknas kunna underställas riksdagen tidigast hösten 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

vill jag dock framhålla, att en kostnad av angiven storleksordning icke kan
accepteras. Jag vill därför redan nu understryka angelägenheten av att anläggningen
utformas så att kostnaderna väsentligt reduceras.

Mot de av delegationen föreslagna avtalen rörande anslutning till avloppsreningsverk
av Sundby och Säters sjukhus samt om förvärv av viss
mark till S:t Jörgens sjukhus har jag intet att erinra.

Inte heller delegationens förslag till byggnadsåtgärder i övrigt har i och
för sig föranlett någon erinran från min sida. Beträffande vägarbeten m. m.
vid Sundby sjukhus bör dock eftersträvas vissa begränsningar och en del av
arbetena eventuellt utgöra en sysselsättningsreserv.

För senast förflutna budgetår uppgick nettoutgifterna för byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus till omkring 51 200 000 kr. I propositionen
till 1962 års riksdag om anslag för ifrågavarande ändamål angavs investeringsramen
för innevarande budgetår till 65 000 000 kr. Med hänsyn till såväl
konjunkturläget som angelägenheten av att fortsätta upprustningen av
mentalsjukvården vill jag förorda att investeringsramen för nästa budgetår
ökas med 10 000 000 kr. till 75 000 000 kr. Då reservationen vid utgången av
innevarande budgetår kan uppskattas till omkring 16 000 000 kr. erfordras
sålunda för nästa budgetår en medelsanvisning om i runt tal 60 000 000 kr.
De byggnadsobjekt, som icke kan inrymmas inom den nu föreslagna investeringsramen,
torde böra uppföras på allmän beredskapsstat för nästa
budgetår. Samtidigt vill jag framhålla, att byggnadsverksamheten på några
platser under nästa budgetår kan beräknas nå en sådan omfattning att vissa
begränsningar kan visa sig önskvärda. Jag förutsätter därvid, att en samordning
sker mellan byggnadsarbetena inom mentalsjukvården och andra byggnadsföretag
på platsen.

II. Utrustning av nya mentalsjukhus m.m.

Mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation framlägger
i skrivelse den 14 januari 1963 förslag till utrustning av dels nya
mentalsjukhus dels nyuppförda och renoverade byggnader vid befintliga
mentalsj likhus.

Delegationen anför i huvudsak följande.

Utrustning av nya mentalsjukhus

Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater. I avvaktan på slutförandet
av pågående utrustningsförslag har för innevarande budgetår anvisats
1 000 000 kr. Det numera inom delegationen uppgjorda utrustningsförslaget
omfattar totalt 2 687 000 kr. Beloppet fördelar sig på följande
sätt: administration och medicinskt centrum 515 800 kr., vårdavdelningar -

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

na 663 500 kr., centralköket 91 600 kr., panncentralen 15 200 kr., gymnastik-
och samlingssal 78 400 kr., övrigt 222 500 kr. samt verkstadshuset
1 100 000 kr.

Förslaget till utrustning i verkstadshuset har upprättats av expert inom
fångvårdens arbetsdrift och har granskats av experter inom överstyrelsen
för yrkesutbildning. Utrustningen omfattar bl. a. maskiner för industriell
drift inom grenarna mekanisk industri, snickeriindustri samt konfektion.
Därtill kommer utrustning för två särskilda utbildningsverkstäder för
mekanisk industri och snickeri samt för vissa lokaler för allmän terapi.

För inköp av sådana maskiner och verktyg m. in. som kan nyttjas oberoende
av en efter hand specialiserad inriktning av produktionen, erfordras
820 000 kr. Inriktningen i detalj av produktionen i övrigt kan bestämmas
först i samband med att personal för driften inom verkstadshuset tillsatts
och erforderliga kontakter kunnat etableras med avnämare. Med hänsyn
härtill kan den exakta omfattningen och beskaffenheten av för den framtida
driften erforderliga verktygsuppsättningar och maskiner för denna
del av produktionen på nuvarande stadium icke med bestämdhet angivas.
Anskaffningen av sistnämnda utrustning, preliminärt kostnadsberäknad
till 250 000 kr., torde böra anstå tills produktionsinriktningen kan närmare
preciseras. Totalkostnaderna för angivna ändamål inklusive merkostnader
för allmän varuskatt uppgår enligt hittillsvarande beräkningar sålunda
till (820 000 + 250 000) 1 070 000 kr. Med hänsyn till svårigheterna
att f. n. fastställa totalkostnaderna i sin helhet bör beloppet avrundas till
1 100 000 kr.

Delegationen föreslår att för slutförandet av utrustningen vid ifrågavarande
sjukhus anvisas (2 687 000 — 1 000 000) 1 687 000 kr.

Sjukhuset i Sala för vård av höggradigt psgkiskt efterblivna. För påbörjande
av utrustning beträffande sjukhuset har för budgetåret 1962/63 anvisats
ett belopp av 1 300 000 kr. Utrustningsförslag för sjukhuset i dess
helhet är ännu icke slutligt utarbetat. Vid en preliminär beräkning avkostnaderna
har beaktats, att sjukhusets planläggning i vissa avseenden
skiljer sig från de egentliga mentalsjukhusens, enär för vissa ändamål reserverade
lokaler vid Salberga sjukhus jämväl kan nyttjas för tillgodoseende
av motsvarande lokalbehov vid det nya sjukhuset. Sålunda ingår t. ex.
icke arbetsterapibyggnad eller samlingssal i det nya byggnadsbeståndet.
Tillsvidare torde dock utöver redan anvisade 1 300 000 kr. ett belopp av
1 100 000 kr. böra anvisas för nästkommande budgetår.

Hälsinge sjukhus i Bollnäs. För budgetåren 1960/63 har hittills anvisats
sammanlagt 2 734 000 kr. för utrustning av sjukhuset.

Det inom delegationen uppgjorda utrustningsförslaget för sjukhuset i sin
helhet omfattar totalt 3 666 600 kr. Beloppet fördelar sig på följande sätt:
administration och medicinskt centrum 794 000 kr., vårdavdelningarna
1 900 000 kr., centralförråd och panncentral 109 200 kr., rörelseterapi m. m.
41 300 kr., arbetsterapi 213 100 kr., centralkök 181 000 kr., samlingssal
111 000 kr. samt övrigt 317 000 kr.

Under det aktuella upphandlingsarbetet har totalbeloppet enligt angivna
förslag reducerats med 34 700 kr. Å andra sidan tillkommer tidigare icke
medräknade kostnader om 81 800 kr. för utrustning av 57 bostäder i Bollnäs
stad, avsedda att stadigvarande disponeras av personal vid sjukhuset.
De totala utrustningskostnaderna beräknas därför uppgå till (3 666 600 —

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

34 700 +81 800) 3 713 700 kr. Under nästkommande budgetår erfordras
sålunda ytterligare (3 713 700 - 2 734 000) 980 000 kr.

För utrustning av nya sjukhus uppgår medelsbehovet enligt
nämnda beräkningar sålunda till (1 687 000 + 1 100 000 + 980 000)
3 767 000 kr.

Utrustning av nyuppförda och renoverade byggnader vid befintliga

mentalsjukhus

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm. För utrustning av vårdavdelningarna
Kv 6 och 8 med sammanlagt 46 vårdplatser har för innevarande budgetår
preliminärt anvisats 50 000 kr. Efter granskning av ett av direktionen
uppgjort utrustningsförslag å 65 000 kr. föreslår delegationen detta belopp
som kostnadsram för utrustningen. För nästkommande budgetår bör följaktligen
ytterligare (65 000 — 50 000) 15 000 kr. anvisas.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala. För utrustning av paviljongerna M 11 och
K 14 med efter verkställd renovering 186 vårdplatser har för innevarande
budgetår i avvaktan på granskning av ett av direktionen för sjukhuset
framlagt utrustningsförslag å 280 000 kr. anvisats ett belopp av 200 000 kr.
Efter granskning av förslaget finner delegationen, att för ändamålet erfordras
totalt 231 000 kr. Ytterligare (231 000 - 200 000) 31 000 kr. bör sålunda
anvisas. Renoveringsarbetena pågår och beräknas vara avslutade under
nästa budgetår.

Kungl. Maj :t har genom beslut den 12 januari 1962 medgivit att vissa ombyggnadsarbeten
må utföras inom byggnaderna A 1 och A 10. Direktionen
har i anslutning därtill framlagt ett utrustningsförslag å 55 900 kr. för
möblering av nya expeditionslokaler. Delegationen föreslår efter granskning
av förslaget, att 46 800 kr. anvisas för ändamålet.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i proposition nr 86/1958 framlagt förslag
har 1958 års riksdag beslutat, att vid sjukhuset skall uppföras byggnader
för centralkök och matsal samt rörelseterapi. Byggnaderna är under uppförande
och beräknas vara färdigställda i början av år 1964.

För utrustning av det nya centralköket (E 72) har direktionen framlagt
ett förslag å 352 000 kr. Efter granskning av detsamma föreslår delegationen,
att 180 900 kr. anvisas för ändamålet. Reduceringen av det av direktionen
föreslagna beloppet beror bl. a. på att en kantindiskmaskin å 42 000
kr. avförts från förslaget, enär diskmaskiner enligt byggnadsstyrelsens
normer för gränsdragning mellan byggnads- och ulrustningsobjekt belastar
byggnadsanslag. Vidare har föreslaget belopp för anskaffande av 51 värmevagnar
reducerats med 74 000 kr., enär delegationen beräknat att endast
14 sådana kan lagas i bruk under de närmaste åren. Förutom vissa andra
justeringar har utrustningsförslaget även reducerats med 28 000 kr., avsedda
att täcka eventuella prisstegringar.

Kostnaderna för utrustning av byggnaden för matsalar och rörelseterapi
(E 73) utgör enligt direktionens utrustningsförslag totalt 118 000 kr. Efter
granskning av förslaget föreslår delegationen att 77 900 kr. anvisas för ändamålet.
Även detta förslag har — jämte andra justeringar — reducerats
med för eventuella prisstegringar upplaget belopp, 10 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Vid sjukhuset pågår arbeten för renovering av paviljong K 16 vid södra
delen av sjukhuset. Paviljongen kommer efter renoveringen att inrymma
70 vårdplatser men övergångsvis beläggas med 94 patienter. I samband
med renoveringen bör den mycket gamla och förslitna utrustningen förnyas
och kompletteras. Direktionen har framlagt ett utrustningsförslag å
113 400 kr. Efter granskning föreslår delegationen att 83 000 kr. anvisas
för ändamålet.

För utrustning vid Ulleråkers sjukhus torde således sammanlagt (31 000
+ 46 800 + 180 900 + 77 900 + 83 000) 419 600 kr. böra anvisas.

Birgittas sjukhus i Vadstena. Delegationen föreslår att en byggnad inrymmande
två omklädningsrum, ett mindre funktionärsrum samt förråd
för idrottsredskap uppföres invid idrottsplatsen. Byggnaden beräknas kunna
uppföras under nästa budgetår. Direktionen har beräknat kostnaderna
för inventarieanskaffning för byggnaden till 3 500 kr. Delegationen föreslår
efter granskning av förslaget att beloppet anvisas.

Ryhovs sjukhus i Jönköping. 1961 års riksdag har beslutat (prop. nr
66/1961) att en ny vårdpaviljong med benämning MK 3 skall uppföras vid
sjukhuset. Paviljongen är planerad för 210 vårdplatser och beräknas vara
färdigbyggd sommaren 1964. Vidare beslöt 1961 års riksdag, att vårdpaviljong
M 3 skulle renoveras. Paviljongen kommer efter renovering att inrymma
156 vårdplatser. Dessa byggnadsarbeten beräknas vara slutförda
hösten 1964.

Något utrustningsförslag har ännu icke framlagts för de båda paviljongerna.
Delegationen föreslår att för ändamålet preliminärt anvisas sammanlagt
300 000 kr., varav 200 000 kr. för paviljong MK 3 och 100 000 kr.
för paviljong M 3.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. 1960 års riksdag har beslutat (prop.
nr 93/1960) att en vårdpaviljong MK 1 — inrymmande sex avdelningar om
sammanlagt 179 vårdplatser — skall uppföras vid sjukhuset. Arbetena beräknas
vara avslutade under första halvåret 1964. Efter granskning avsjukhusets
utrustningsförslag om 352 000 kr. föreslår delegationen, att
310 000 kr. anvisas för ändamålet.

I samband med genomförandet av renovering av paviljongerna K 33, 17 N
och Ö samt 19 N och Ö med sammanlagt 177 vårdplatser har för utrustning
av desamma för budgetåret 1962/63 preliminärt anvisats 130 000 kr. Efter
granskning av sjukhusets utrustningsförslag, huvudsakligen innefattande
komplettering av möbleringen, om sammanlagt 159 400 kr. exklusive belopp
motsvarande höjning från och med den 1 januari 1962 av allmän varuskatt
föreslår delegationen med godkännande av förslaget i övrigt att
beloppet med hänsyn till angiven skatt uppräknas till sammanlagt 162 700
kr. Sålunda erfordras ytterligare (162 700 — 130 000) 32 700 kr.

1961 års riksdag har beslutat (prop. nr 66/1961) att vårdpaviljong M 32
vid sjukhuset skall ombyggas. Paviljongen kommer att inrymma två avdelningar
med sammanlagt 52 vårdplatser. I samband med ombyggnaden bör
paviljongen förses med tidsenliga möbler in. m. För ändamålet har sjukhuset
framlagt ett utrustningsförslag om 65 600 kr. Efter granskning föreslår
delegationen att 59 500 kr. anvisas.

För utrustning vid S:ta Gertruds sjukhus erfordras sålunda sammanlagt
(310 000 + 32 700 + 59 500) 402 200 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

S:t Lars’ sjukhus i Lund. 1961 års riksdag har beslutat (prop. nr 66/1961)
att två vårdpaviljonger, MK 81 och MK 82, skall uppföras vid sjukhuset.
Paviljongerna är planerade för sammanlagt 120 vårdplatser och beräknas
vara färdigbyggda sommaren 1964. Något utrustningsförslag har ännu
icke framlagts. Delegationen föreslår att för påbörjandet av utrustningen
preliminärt anvisas 200 000 kr.

Vipeholms sjukhus i Lund. I avvaktan på förslag från sjukhusdirektionen
beträffande utrustning av vårdenhet för höggradigt psyiviskt efterblivna
barn om 60 platser har för budgetåret 1962/63 preliminärt anvisats
ett belopp av 200 000 kr. Efter granskning av ett av sjukhusdirektionen
sedermera avgivet utrustningsförslag om sammanlagt 223 800 kr. föreslår
delegationen, att 182 000 kr. anvisas för ändamålet eller 18 000 kr. mindre
än det preliminärt anvisade beloppet.

Den av 1962 års riksdag beslutade (prop. nr 76/1962) byggnaden för
arbets- och sysselsättningsterapi beräknas bliva färdigställd under nästa
budgetår. Direktionen har framlagt ett utrustningsförslag å 95 300 kr. Delegationen
föreslår efter granskning av förslaget att 88 000 kr. anvisas.

För utrustning vid Vipeholms sjukhus torde sålunda (88 000 — 18 000/
70 000 kr. böra anvisas.

Restads sjukhus i Vänersborg. 1961 års riksdag har beslutat (prop. nr
66/1961), att vårdpaviljong M5 skall renoveras. Arbetena beräknas vara
slutförda i början av år 1963. För modernisering och komplettering av utrustningen
i denna paviljong, avsedd för 98 vårdplatser, bar direktionen
framlagt ett utrustningsförslag å 182 000 kr. Efter granskning av förslaget
har delegationen funnit, att 154 400 kr. bör anvisas.

För ändamålet kan tills vidare disponeras tillgängliga medel för utrustning
av de nybyggda paviljongerna M 15 och K 16. Av de för budgetåret
1961/62 anvisade ^medlen för utrustning av dessa paviljonger (604 400 kr.)
är nämligen 155 000 kr. reserverade för komplettering av klädbeståndet,
sängkläder m. m. vid övergång till tvättning i centraltvätt. Då vederbörande
centraltvättanstalt icke beräknas kunna tagas i bruk förrän hösten
1963, är de i samband med anstaltens ianspråktagande erforderliga åtgärderna
beträffande förenämnda utrustning inom sjukhuset icke aktuella under
innevarande budgetår. Direktionen för sjukhuset har därjämte anmält,
att nya beräkningar visat, att det tidigare angivna medelsbeho\et kan reduceras
till 100 000 kr.

Planer för ombyggnad av ett familjebostadshus, B 4, till 16 bostadsrum
för en och två personer är under utarbetande. Byggnadsarbetena avses skola
påbörjas våren 1963 och vara slutförda nästa budgetår. Direktionen har
framlagt ett förslag till utrustning av rummen å 30 800 kr. Efter granskning
och viss justering av förslaget föreslår delegationen att 30 900 kr. anvisas
för ändamålet.

För utrustning vid Restads sjukhus erfordras sålunda (154 400 - o5 000
+ 30 900) 130 300 kr.

Kältshagens sjukhus i Vänersborg. Vid sjukhuset pagår sedan några
år renoveringsarbeten, som avses kontinuerligt skola omfatta samtliga
vårdavdelningar. I samband härmed har utrustningen inom vissa, redan
färdigställda avdelningar moderniserats och förbättrats. Sålunda beviljades
av 1960 års riksdag 120 000 kr. för utrustning av vårdavdelningarna

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

C 5, C 1, B 4, B 6, A 4 och A 6 inom paviljongerna Ml, M 2 och Iv 1. Ytterligare
tio vårdavdelningar med efter renoveringen 386 vårdplatser inom
paviljongerna M 1 och K 2 är för närvarande föremål för renoveringsarbeten,
nämligen B 1, B 2, B 3, B 5, B 7, C 2, C 3, C 4, C 6 och G 7. För utrustning
av dessa har direktionen framlagt ett utrustningsförslag å 260 000 kr. Efter
granskning av förslaget har delegationen funnit att 200 000 kr. är erforderliga
för ändamålet. Detta belopp bör reduceras med 15 000 kr., motsvarande
av medicinalstyrelsen för påbörjande av utrustning av sistnämnda
paviljonger beviljade medel. För utrustning av paviljongerna förelår delegationen
således alt (200 000 - 15 000) 185 000 kr. anvisas.

Falbygdens sjukhus i Falköping. Genom beslut den 22 september 1962
har Kungl. Maj :t bemyndigat medicinalstyrelsen att av stiftelsen Falköpings
hyresbostäder förhyra 81 enrumslägenheter för uthyrning till elever och
vikarier vid sjukhuset. Det har därvid förutsatts, att statsverket skall bestrida
kostnaderna för utrustning av bostäderna. Enligt av delegationen
upprättat utrustningsförslag uppgår kostnaderna för angivna ändamål till
130 000 kr. Byggnadsarbetena beräknas vara avslutade hösten 1963.

Delegationen föreslår med anledning härav, att nämnda belopp anvisas.

1 ästra Marks sjukhus i Örebro. I samband med vissa ombyggnadsarbeten
i administrationsbyggnaden har tre enkelrum och två dubbletter för personal
renoverats. I anslutning därtill har under innevarande budgetår för
möblering av dessa rumsenheter anvisats ett preliminärt belopp av 7 000
kr. Efter granskning av direktionens utrustningsförslag i nämnda hänseende
å 10 000 kr., föreslår delegationen, att ytterligare 2 500 kr. anvisas för
ändamålet.

Byggnadshandlingar är under utarbetande för vissa ytterligare arbeten
inom administrationsbyggnaden, innebärande att expeditionslokalerna skall
utökas från 6 till 13 rum. Arbetena beräknas vara avslutade i början av
nästa budgetår. Direktionen har framlagt elt förslag till utrustning av de
nja expeditioneina å 22 000 kr., även innefattande viss förbättring av telefonkommunikationerna.
Delegationen föreslår efter granskning att beloppet
anvisas.

Sjukhusets gymnastikhus har renoverats och delvis ombyggts. Därvid
bär bl. a. en särskild för sjukgymnastik och fysikalisk behandling avsedd
avdelning anordnats. Efter granskning av ett av sjukhusdirektionen framlagt
förslag om 7 678 kr. för utrustning av de för angivna verksamheter avsedda
lokalerna föreslår delegationen i huvudsaklig överensstämmelse med
direktionens iörslag, att ett belopp av 7 600 kr. anvisas för ändamålet.

För utrustning vid Västra Marks sjukhus erfordras sålunda (2 500 +
22 000 + 7 600) 32 100 kr.

Säters sjukhus i Säter. Vårdpaviljongerna M 16 C, M 16 D, M 18 A och
M 20, som i enlighet med planen för sjukhusets upprustning skall bibehållas
under ett flertal år, är föremål för vissa renoveringsarbeten. Antalet
vårdplatser efter renoveringen uppgår till 119. Arbetena avses skola
fortlöpande pågå under innevarande och nästa budgetår. Direktionen föreslår,
att huvuddelen av den gamla utrustningen, som är försliten och omodern,
i anslutning till renoveringen av byggnaderna utbytes mot ny utrustning.
För ändamålet har direktionen överlämnat ett utrustningsförslag
å tillhopa 81 000 kr. Delegationen föreslår efter granskning och viss justering
av förslaget att 80 000 kr. anvisas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Genom beslut den 13 april 1962 har Kungl. Maj :t bemyndigat medicinalstyrelsen
att förhyra 36 enkelrum av stiftelsen Säterhem. Då rummen tillhandahålles
omöblerade förutsättes, att dessa möbleras på statsverkets bekostnad.
Rummen blir disponibla omkring den 1 juni 1963. Direktionen har
överlämnat ett utrustningsförslag i angivna hänseende å 70 000 kr. Delegationen
föreslår efter granskning av förslaget att 56 000 kr. anvisas.

För utrustning vid Säters sjukhus torde sålunda (80 000 + 56 000) 136 000
kr. böra anvisas.

Sekundäravdelningen i Pärlby. Vid sekundäravdelningen i Pärlby har
inom byggnaden MG en ny vårdavdelning för 12 patienter inrättats. Efter
granskning av ett av direktionen för Säters sjukhus uppgjort förslag till
utrustning av avdelningen på 15 800 kr. föreslår delegationen, att — för
ernående av samma standard som motsvarande rumsenheter vid de nya
sjukhusen — ett belopp av 17 100 kr. anvisas för ändamålet.

Frösö sjukhus i Östersund. 1961 års riksdag har beslutat (prop. nr
66/1961), att en ny panncentral skall uppföras vid sjukhuset. Arbetena beräknas
vara slutförda våren 1964. I anslutning därtill erfordras viss utrustning
av de nya lokalerna. Något utrustningsförslag har ännu icke framlagts,
men sjukhusdirektionen har preliminärt beräknat kostnaderna till
35 000 kr. Delegationen föreslår att för ändamålet tillsvidare 30 000 kr.
anvisas.

För utrustning av ny uppförda och renoverade byggnader
vid befintliga sjukhus uppgår medelsbehovet sålunda
till (15 000 + 419 600 + 3 500 + 300 000 + 402 200 + 200 000 + 70 000 +
130 300 + 185 000 + 130 000 + 32 100 + 136 000 + 17 100 + 30 000) 2 070 800
kr.

Det totala medelsbehovet för nästa budgetår för utrustning av
dels nya mentalsjukhus dels ny uppförda och renoverade byggnader vid befintliga
sjukhus skulle i enlighet härmed uppgå till (3 767 000 + 2 070 800)
avrundat 5 838 000 kr.

Föredraganden

För utrustning av nya statliga mentalsjukhus samt nyuppförda och renoverade
byggnader vid befintliga sjukhus har menlalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation anmält ett medelsbehov av
5 838 000 kr. Av detta belopp hänför sig 3 767 000 kr. till utrustning av nya
sjukhus — sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater, sjukhuset i
Sala för vård av höggradigt psykiskt efterblivna samt Hälsinge sjukhus i
Bollnäs — och 2 071 000 kr. till utrustning vid befintliga sjukhus m. m.
Beträffande nya sjukhus har utrustningsförslag upprättats av delegationen.
För de befintliga sjukhusen har utrustningsförslag upprättats av vederbörande
sjukhusdirektion och därefter granskats av delegationen. I nå -

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

got enstaka fall har emellertid utrustningsförslag ännu icke kunnat upprättas.
Med hänsyn till den beräknade tidpunkten för byggnadsarbetenas
färdigställande anser jag mig dock böra tillstyrka, att för ändamålet anvisas
av delegationen preliminärt äskade belopp. Jag förutsätter därvid, att medlen
disponeras först sedan utrustningsförslag upprättats och därefter granskats
av delegationen. Även delegationens beräkning av medelsbehovet i övrigt
anser jag mig kunna godtaga.

I detta sammanhang vill jag erinra om att under innevarande budgetår
öppen vård-verksamhet påbörjats på försök vid vissa mentalsjukhus. Verksamheten
har utformats delvis efter mönster från kroppssjukvården och de
psykiatriska lasarettsavdelningarna. I årets statsverksproposition (bil. 7,
p. 94) har efter framställning av mentalsjukvårdsberedningen framlagts
förslag till fortsatt försöksverksamhet ifråga om sådan öppen vård. Kostnaderna
för anskaffande av härför erforderlig utrustning kan beräknas
till omkring 625 000 kr., vilket belopp bör upptagas under nu förevarande
anslag. Därtill kommer kostnader för dels iordningställande av lokaler
för en verkstad å 25 000 kr. och tre verkstäder å 50 000 kr. eller tillhopa
175 000 kr., dels förhyrande av platser vid skyddade verkstäder om 234 000
kr., beräknade efter 780 platsmånader å 300 kr. Ifrågavarande kostnader
synes böra bestridas från staten för statens allmänna fastighetsfond respektive
mentalsjukhusens omkostnadsanslag.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå till (5 838 000 +
625 000) 6 463 000 kr. Anslaget, som för innevarande budgetår uppförts
med 7 300 000 kr., bör sålunda för nästa budgetår nedräknas med 837 000
kr.

III. Försäljning av vissa markområden vid Furunäsets

sjukhus

Förslag och yttrande

Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 25 september 1962 hemställt, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att försälja nedannämnda markområden
av den Kungl. Maj :t och kronan tillhöriga fastigheten Pitholm 681 —
tidigare betecknad Pitholm 252 — inom Piteå socken av Norrbottens län,
nämligen till Piteå landskommun för en köpeskilling av 205 000 kr., dels
det område om cirka 43,5 hektar av det s. k. Huvudskiftet som är beläget
öster om allmänna vägen Piteå—Munksund, dels den vid Ängesträsket belägna
delen av Söräng&skiftet om cirka 2,6 hektar, dels ock resterande del
av det s. k. Torpskiftet om cirka 3,7 hektar, ävensom till hemmansägaren

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Nils Sundén, för en köpeskilling av 20 000 kr., ett till dennes fastighet Pitholm
1923 angränsande område om cirka 28 hektar utgörande del av fastighetens
skogsskifte å Pitholmsheden med undantag av närmast havet belägna
område om cirka 6 hektar; allt på de villkor i övrigt, som framgår
av upprättade förslag till köpekontrakt.

Medicinalstyrelsen har därvid upplyst, att områdena disponeras för Furunäsets
sjukhus vid Piteå. Den i försäljningen ingående delen av Huvudskiftet
skall disponeras för bostadsbebyggelse, medan Torpskiftet enligt
kommunens mening torde vara lämpligt för småindustri. Sjukhusdirektionen
tillstyrker, att områdena försäljes. I ärendet har yttranden avgivits
till medicinalstyrelsen av kammarkollegiet och mentalsjukvårdsberedningen
samt till Furunäsets sjukhus av länsstyrelsen i Norrbottens län och
Norrbottens kraftverk.

I fråga om de föreslagna försäljningsprisen —- 205 000 respektive 20 000
kr. -—- anför styrelsen följande.

Värdering av samtliga aktuella områden — inkluderande ny värdering av
den resterande delen av Torpskiftet — har utförts av jägmästaren J. Olausson.
Varken länsstyrelsen i Norrbottens län eller kammarkollegiet har någon
invändning mot Olaussons värdering med för dels del av Huvudskiftet
182 000 kr. (markvärde 119 700 kr. och skogsvärde 62 800 kr.), Sörängsskiftet
500 kr. (skogsvärde) och resten av Torpskiftet 22 000 kr. (markvärde
11 000 kr. och skogsvärde 10 900 kr.), eller tillhopa cirka 205 000
kr., dels det till Sundéns fastighet gränsande området 20 000 kr.

Såväl Piteå landskommun som Sundén är villiga erlägga ifrågavarande
belopp.

Det mellan medicinalstyrelsen och kommunen preliminärt upprättade
köpekontraktet är av följande lydelse.

Köpekontrakt

Kungl. Maj :t och Kronan genom Medicinalstyrelsen upplåter och försäljer
härmed under förutsättning av Riksdagens godkännande och på
nedanstående villkor till Piteå landskommun tre markområden från fastigheten
Pitholm 681 (tidigare registerbetecknad 252) inom Piteå socken av
Norrbottens län utgörande dels det område om c:a 43,5 ha av det s. k. Huvudskiftet
och som är beläget öster om allmänna vägen Piteå—Munksund,
dels den vid Ängesträsket belägna Kungl. Maj:t och Kronan tillhöriga delen
av det s. k. Sörängsskiftet om c:a 2,6 ha, dels ock resterande del av
det s. k. Torpskiftet om c:a 3,7 ha.

Köpeskillingen utgör Tvåhundrafemtusen kronor (205 000) enligt nedanstående
specifikation och skall erläggas kontant så snart köpet blivit definitivt,
varefter områdena får tillträdas av köparen.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 63

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963
Specifikation

	Värde	Summa kronor
Mark	Skog
119 700 11 100	62 800 500 10 900	182 500 500 22 000

3,7 » rest av Torpskiftet..................
	130 800	74 200	205 000

Avstycknings- och lagfartskostnader erlägges av köparen.

Vidare skall beträffande det förstnämnda området gälla följande:

1. Rätt förbehålles Kungl. Maj:t och Kronan såsom ägare av Pitholm 681
att för all framtid bibehålla till Furunäsets sjukhus hörande å markområdet
belägna högreservoar med tillhörande ledningar, vilka anläggningar
ej ingå i försäljningen, samt att för framtida underhåll beträda området
med begagnande av inom detta befintliga vägar.

2. Köparen förbinder sig att i överensstämmelse med punkten 6 i mellan
Medicinalstyrelsen och köparen den 14 oktober 1953 träffat avtal på
sin bekostnad och utan dröjsmål utföra för vattenleverans till Furunäsets
sjukhus erforderlig automatik i sin å området belägna mätkammare och
vidtaga åtgärder för sjukhusets vattenförsörjning, därest sjukhuset framdeles
önskar köpa vatten av kommunen. Erforderlig vattenleverans skall
kunna ske inom ett år efter det sjukhuset gjort anhållan därom till kommunen.

3. Köparen såsom ägare av den försålda fastigheten medgiver Vattenfallsstyrelsen
för Kungl. Maj :t och Kronan såsom ägare av strömfallsfastigheten
Sörfors 8: 10 i Umeå socken, Västerbottens län, rätt att dels kostnadsfritt
för all framtid bibehålla över den försålda fastigheten framdragen
starkströmsledning och kabel dels ock för Vattenfallsstyrelsens personal
erhålla obehindrat tillträde till det försålda området för ledningens och
kabelns tillsyn och underhåll samt reparation av desamma, därvid möjligen
uppkommande skada skall av Vattenfallsstyrelsen ersättas. Till säkerhet
för nämnda upplåtelse må inteckning meddelas i den försålda fastigheten.
Innan sådan inteckning meddelats, är ägaren av den försålda fastigheten
skyldig att vid överlåtelse av fastigheten eller del därav alltid göra
förbehåll om beståndandet härav och förbinda ny ägare att vid överlåtelse
även göra enahanda förbehåll.

4. Genom avtal den 26 augusti 1955 upplåten rätt för Piteå stad att framdraga
högspänningsledning i rågången mellan området och fastigheterna
Pitholm 267, 223, 2232, 2237, 2238 förbehålles.

5. Köparen förbinder sig att medverka till att såväl den i försäljningen
ingående delen av huvudskiftet som sjukhusets kvarvarande område snarast
stadsplanelägges, varvid skall iakttagas att försäljningsområdet disponeras
för bostadsbebyggelse — till övervägande del egnahem och i viss
utsträckning hyreshus — att byggnadsrätten på sjukhusets kvarvarande
område icke inskränkes samt att ett skyddsområde behålles mellan sjukhusområdet
och bostadsbebyggelsen, vilket skyddsområde i sin helhet skall
utläggas inom försäljningsområdet.

6. Efter tillbörlig tid för markförvärv och planläggning skall exploatering
av det under punkt 5 avsedda försäljningsområdet påbörjas. Vid varje

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

första försäljning eller upplåtelse av tomt eller bostadslägenhet inom området
skola befattningshavare vid sjukhuset äga förhandsrätt.

Utöver vad som angivits beträffande viss säkerhet under punkt 3 må,
till säkerhet för de under punkterna 1 och 4 nämnda upplåtelserna inteckning
meddelas i det försålda området. Innan sådan inteckning meddelats,
är ägaren av det försålda området skyldig att vid överlåtelse av området
eller del därav alltid göra förbehåll om beståndandet härav och förbinda
ny ägare att vid överlåtelse även göra enahanda förbehåll.

Det mellan medicinalstyrelsen och Sundén preliminärt upprättade köpekontraktet
är av följande lydelse.

Köpekontrakt

Kungl. Maj :t och Kronan genom Medicinalstyrelsen upplåter och försäljer
härmed under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande till hemmansägare
Nils Sundén å Pitholm i Piteå landskommun ett till Sundéns
fastighet Pitholm 1923 angränsande område om c:a 28 ha av fastigheten 681
(tidigare registerbetecknad 252), hospitalshemmanet, inom Piteå socken av
Norrbottens län och som utgör resterande del av hemmanets skogsskifte
å Pitholmsheden med undantag av närmast havet belägna c:a 6 ha.

Köpeskillingen utgör TJUGOTUSEN (20 000) kronor och skall erläggas
kontant så snart köpet blivit definitivt, varefter området får tillträdas av
köparen.

Avstycknings- och lagfartskostnader erlägges av köparen.

Bostadsstijrelsen har i infordrat remissyttrande förklarat sig icke ha
något att erinra mot det överenskomna markpriset avseende den mark,
som skall försäljas till Piteå landskommun.

Föredraganden

De till försäljning ifrågasatta områdena förvaltas av medicinalstyrelsen
för Furunäsets sjukhus vid Piteå. Styrelsen och sjukhusdirektionen har
uppgivit, att områdena ej är erforderliga för sjukhusets drift eller framtida
verksamhet och har ej heller i övrigt haft något att erinra mot försäljningarna
eller de föreslagna försäljningsprisen. Även övriga i ärendet
hörda myndigheter — bostadsstyrelsen, kammarkollegiet, länsstyrelsen i
Norrbottens län, mentalsjukvårdsberedningen och Norrbottens kraftverk
— har lämnat försäljningarna utan erinran. Med hänsyn härtill och då jag
för egen del anser mig kunna godtaga såväl de överenskomna köpeskillingarna
som försäljningsvillkoren i övrigt, vill jag tillstyrka, att ifrågavarande
områden får försäljas.

3* —Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 63

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

IV. Uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid statens
skol- och yrkeshem på Salbobed
Förslag

Sedan statens skol- och yrkeshem på Salbohed härjats av brand den 25
september 1961, varvid ladugårdsbyggnad och traktorgarage förstördes, uppdrog
Kungl. Maj:t genom beslut den 27 oktober 1961 åt domänstyrelsen
att —- efter erforderligt samråd med styrelsen för hemmet samt mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation -— utföra projektering
fram t. o. m. fullständiga byggnadsliandlingar samt verkställa
kostnadsberäkning för ersättningslokaler för de nedbrunna jordbruksbyggnaderna.
Domänstyrelsen har med skrivelse den 3 augusti 1962 framlagt
förslag till nya jordbruksbyggnader vid hemmet. Förslaget innefattar dels
nybyggnad av lösdriftsladugård för mjölkkor och ungdjur med erforderliga
utrymmen för foder, strö och gödsel jämte mjölkningsavdelning m. m.,
svinstall för avelssvin och gödsvin samt spannmålslagerhus med tork, dels
ock inrättande av maskinhall och traktorgarage på den nedbrunna ladugårdens
grund. Svinstallet har därvid utformats som öppet stall för gödsvin
och isolerat stall för suggor. För projekteringen har domänstyrelsen anlitat
Landsbygdens byggnadsförening LBF u. p. a.

Anläggningskostnaderna beräknas till 475 000 kr. Detta belopp fördelar
sig med 210 000 kr. på lösdriftsladugård, 110 000 kr. på svinstall, 100 000
kr. på spannmålslagerhus, 25 000 kr. på maskinhall och 30 000 kr. på gårdsverkstad
och personalutrymmen. Till nämnda belopp om 475 000 kr. kommer
emellertid omkring 75 000 kr. för vissa vatten- och avloppsledningar
samt elektrisk distributionsledning från transformator, åskledareanläggning,
maskinell utrustning för gödselhantering in. m. Kostnader för gödselvagntank,
byggnadskontroll och byggherrens centraladministration har icke
medtagits. Styrelsen framhåller vidare, att hemmet enligt uppgift lär med
egen arbetskraft kunna utföra vissa yttre arbeten såsom anslutningsvägar
och hägnader.

Yttranden

Lantbruksstyrelsen ifrågasätter, om en anläggning av ifrågavarande slag
är den lämpliga för ett skolhem av Salboheds typ. Vid en sådan skola
torde arbetskraftssituationen inte lägga hinder i vägen för uppförande av
ladugård för uppbundna djur. Ur statens synpunkt torde ett sådant alternativ
enligt styrelsens mening i varje fall ej ställa sig kostsammare än det nu
föreliggande. Styrelsen finner dock, utöver vad ovan sagts, icke anledning
till några erinringar beträffande utformningen av lösdriftsstallet och övriga
byggnader med undantag för svinstallet. I fråga om svinstallet vill

Kurigl. Maj:ts proposition nr 63 är 1963

lantbruksstyrelsen hänvisa till ett av styrelsens byggnadskontor avgivet
utlåtande, vari anföres följande.

Antalet gödsvin, som inryms i stallet, har ej angivits. Om man utgår
från att de angivna 28 suggorna producerar 16 grisar per sugga och år med
2,2 kullar per år erfordras cirka 200 platser för gödsvin. Detta synes stallet
kunna inrymma.

Den beräknade kostnaden utgör 110 000 kr. Med tillägg för projektering
och kontroll av 10 procent blir kostnaden 121 000 kr. I jämförelse med ett
värmeisolerat och rationellt utformat svinhus synes den angivna kostnaden
vara hög. Observeras bör att foderutrymmen ej ingår i den angivna kostnaden.

Förslaget innebär en mycket hård bundenhet i fråga om utfodring och
utgödsling. Sålunda kan man inte, om det skulle visa sig förmånligt, övergå
till våtutfodring eller till helautomatisk utgödsling med skrapor eller
spolning, vilket kräver värmeisolerat utrymme.

Med hänsyn till att denna typ av öppet gödsvinstall endast prövats under
två år på ett ställe här i landet och att några entydiga resultat från denna
anläggning ännu ej föreligger, synes det tveksamt att med statliga medel
bygga ytterligare en liknande anläggning.

I princip har byggnadskontoret inget att erinra mot suggstallets utformning.
Beträffande detaljutformningen synes däremot den bärande konstruktionen
kunna utföras billigare. Vidare är utformningen av fönstren otillfredsställande
med hänsyn till värmeisolering och kondensvatten.

Lantbruksstyrelsen är därför tveksam, huruvida det kan anses befogat
att bygga en experimentanläggning vid en institution av denna karaktär.
Fullgoda skäl förefanns för att bygga ett motsvarande svinstall vid Sala
lantmannaskola, där djurförsök kunnat upptagas i samråd med försöksinstitutioner
på husdj ursskötselns område och där observationerna kan
göras av sakkunnig lärarpersonal. Dessa förutsättningar är icke vid handen
i föreliggande fall.

Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader tillråder, att såväl
nötkreaturs- som svinstall av traditionell typ utföres. Forskningsanstalten
finner detta så mycket mera motiverat som kostnaden för ett sådant stall
kommer att understiga de för de föreslagna djurstallarna beräknade kostnaderna.
Mot de framlagda förslagen till övriga ekonomibyggnader har
forskningsanstalten intet att erinra. Beträffande nötkreaturs- och svinstallen
anför forskningsanstalten vidare följande.

Nötkreatursstallet är utformat som lösdriftsstall med helöppen ligghall
och icke övertäckt rastgård för såväl kor som ungdjur. I anslutning till
lösdriftsstallet finns mjölkningsanläggning, ensilagesilo med urlastare och
skruvfoderbord samt gödselbrunn för uppsamling av spillning i flytande
form.

Enligt den angivna kostnadsberäkningen torde byggnadskostnaden per
nötkreatursenhet bli relativt hög och t. o. in. högre än vad motsvarande
anläggning skulle kosta för konventionell typ av nötkreatursstall.

När det gäller lösdriftsstallar synes erfarenheten alltmer tyda på, att en
överbyggd rastgård är lämplig i anslutning till ligghallen. Om rastgården,

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

liksom den öppna ligghallen, skyddas mot snöinblåsning, kan ligghallen utan
tvekan vara öppen. Kostnadsberäkningar utförda såväl inom lantbruksstyrelsens
byggnadssektion som vid forskningsanstalten visar, att man bygger
ett sådant lösdriftsstal! billigare per nötkreatursenhet än den i det
aktuella fallet presenterade stalltypen. Den övertäckta rastgården hindrar
regnvatten att falla på rastgårdsgolvet och underlättar väsentligt djurens
renhållning. Även ströåtgången, som i lösdriftsstall av denna typ är en besvärande
fråga, minskar genom en sådan åtgärd.

Forskningsanstalten har i sin verksamhet på detta område funnit, att
man såväl i Europa som USA vid projektering av djurstallar alltmer börjat
taga hänsyn till risken för radioaktivt nedfall. Gör man detta, måste
man antingen ha djuren bundna i ladugård av konventionell typ eller i
varje fall ha övertäckt rastgård åt djuren.

Beträffande svinstallet så har suggstallet värmeisolerade väggar och
tak, medan golvet är oisolerat. En isolering av golv i dylika suggstall är
avgjort att rekommendera. När det gäller inredningen i suggstallet, så har
boxarna utformats enligt det system, som framför allt användes i Norge.
I Sverige har ett annat system vid jämförelse med andra dylika utformats
av forskningsanstalten. I gödselgången har lagts spaltgolv och utgödslingen
är ämnad att ske enligt svämningsmetoden. Det är risk för att de smala
springorna mellan planken ger anledning till att gödseln hänger upp sig
och den svaga beläggning av grisar, som det blir fråga om här, möjliggör
ingen nämnvärd nertrampning av gödseln. Genom att relativt litet gödsel
och urin produceras kommer rätt lång tid att förflyta mellan varje
svämning med påföljande ökad sedimenteringsrisk och ökat arbete med
renhållningen. Det är knappast någon anledning att i ett sådant stall kosta
på en dylik dyrbar anordning, när det rör sig om så litet gödsel.

Gödsvinstallet är utformat som ett kallstall med ena långsidan av huset
helöppen. De försök som pågår med liknande stalltyper och som inte
är avslutade för vårt lands vidkommande tyder på att denna stalltyp inte
är lämplig för uppfödning av baconsvin, särskilt med hänsyn till rådande
foderpriser. Kostnaderna för gödsvinstallet, inklusive det värmeisolerade
suggstallet, överstiger kostnaderna för ett stall av konventionell typ. De
totala byggnadskostnaderna för svinavdelningen, inklusive byggmästarens
administrationskostnader och vinst, beräknas till cirka 126 000 kr. Motsvarande
kostnader för ett värmeisolerat svinstall med bättre arbetsförhållanden
torde inte överstiga 100 000 kr. Därtill kommer att det föreslagna
svinstallet är mera svårskött, särskilt vintertid, än en konventionell typ
av svinstall.

Både nötkreatursskötseln och svinskötseln kräver i djurstallar av den
föreslagna typen större omtänksamhet och påpasslighet än i djurstallar av
konventionell typ. I lösdriftsstall för nötkreatur är kontrollen av bl. a. djurens
hälsotillstånd in. in. svårare att utföra än i ett uppbundet stallsystem.
Under normala förhållanden går detta att genomföra ändå, men frågan är,
om man har någon anledning att riskera att djurskötseln blir mindre god ur
dessa synpunkter i det speciella fall det här gäller.

Landsbygdens byggnadsförening LBF u. p. a., som under hand beretts tillfälle
att yttra sig med anledning av vad lantbruksstyrelsen och statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader anfört, finner det märkligt, att forskningsanstalten
velat tillråda uppförande av såväl nötkreaturs- som svinstall

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

av traditionell typ. Detta innebär enligt LBF :s mening, att man rekommenderar
att lämna tekniska landvinningar och återgå till ett system,
som av ekonomiska och tekniska skäl inte längre kan komma i fråga. Salbohed
bör bebyggas för lika effektiva och därmed ekonomiska driftsmetoder
som varje annat jordbruk, där man av investerade medel kräver fullgod
ränta. Vad eleverna beträffar anser LBF det även för detta klientel
böra gälla att i möjligaste mån skapa tillfälle till meningsfullt arbete, så
att eleverna när de kommer ut i förvärvslivet — i den mån det är möjligt —
kan sköta enklare göromål i effektiva jordbruk.

Beträffande de framförda sakanmärkningarna anför LBF i huvudsak
följande.

Byggnadskostnader. LBF:s kostnadsberäkningar grundar sig på erfarenhetstal
och är utförda av van byggnadskalkylator. Forskningsanstaltens kostnadsberäkningar
och särskilt dess nuvarande åsikt att konventionellt nötkreatursstall
skulle kunna byggas lika billigt eller billigare än motsvarande
lösdriftsanläggning förtjänar föga tilltro. Om det är möjligt att bygga i
egen regi med lantbyggmästare eller liknande, är det naturligtvis möjligt att
mer eller mindre sänka byggnadskostnaderna, men lika mycket vare sig
man bygger på ena eller andra sättet. Det bör dock observeras, att lösdriftsanläggningen
vid Salbohed är planerad för även för lösdrift hög arbetseffektivitet,
vilket naturligtvis i viss mån fördyrar anläggningen. Detta
gäller i första hand den helmekaniserade ensilagehanteringen.

Byggnadernas utformning. Det nötkreatursstall av lösdriftstyp med överbyggd
»rastgård», som forskningsanstalten pläderar för, är i praktiskt
lantbruk ett passerat stadium. Denna typ torde bil dyrare att bygga än
en modern öppen lösdriftsanläggning och är dessutom ineffektivare i drift
och den torde inte minska utan snarare öka ströförbrukningen. Vad det
radioaktiva nedfallet beträffar — om man överhuvudtaget skall ta med
denna sak i diskussionen — räcker det att skydda foderlagerplatserna.
Foderupplagen är lika skyddade i bägge fallen. I praktiken förekommer
mycket få lösdriftsanläggningar av den typ forskningsanstalten rekommenderar
— LBF planerade den sista år 1958. Sedan dess har LBF, bortsett från
några s. k. spaltgolvsladugårdar, uteslutande projekterat öppna lösdriftsanläggningar.
Erfarenheterna av dessa anläggningar är klart överlägsna
erfarenheterna av anläggningar med övertäckt rastgård.

Vad beträffar svinstallet anser LBF de av forskningsanstalten utformade
suggboxarna av olika skäl icke vara lämpliga. De norska boxarna är utan
tvekan bättre. Det är dock möjligt, att det i Sverige nyligen uppmärksammade
s. k. Protekta-stallet kan medföra en ytterligare förbättring. Omplanering
av suggstallet för denna typ av smågrisuppfödning bör övervägas.
Vad svämutgödslingen beträffar är detta inte någon dyrbar anordning. Spaltgolvet
i suggstallet är i första hand till för att uppnå effektiv dränering av
boxarna.

Forskningsanstaltens uppfattning att öppna gödsvinstall inte skulle vara
lämpliga för uppfödning av baconsvin kan LBF icke dela. Även forskningsanstaltens
uppgift all kostnaderna för gödsvinstallet, inklusive suggstallet,
skulle överstiga kostnaderna för stall av konventionell typ anser LBF vara
orealistisk.

Del bör emellertid nämnas, alt kostnaderna för gödsvinstallet kan sänkas
4* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 63

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

därest — och detta torde vara lämpligt — aluminiuminredningen slopas och
ersättes med trä och masonitinredning.

Resultaten från öppna gödsvinsanläggningar härrör visserligen i Sverige
från en ganska kort tidsrymd men har gett tillräckligt entydiga resultat
för att rekommenderas. Det är alltså inte frågan om någon experimentanläggning
utom om bebyggelse för en driftsform som ekonomiskt väl
hävdar sig gentemot andra metoder för gödsvinsuppfödning.

Enligt forskningsanstalten skulle såväl nötkreatursskötseln som svinskötseln
i de föreslagna djurstallarna kräva större omtänksamhet och påpasslighet
än i djurstallar av konventionell typ. Synpunkten är inte helt
oriktig men bör i stället uttryckas så att driftsmetoderna i dessa stalltyper
liksom i modernt jordbruk överhuvudtaget kräver större intresse av sina
utövare. Arbetet är intressantare bl. a. därför att det är lättsammare, mera
hygieniskt och roligare. Kontrollen av djurens hälsotillstånd blir i en öppen
lösdriftsanläggning enklare och lättare att utföra än i en konventionell
båsladugård med bundna djur. Det är just sådana arbetsfaktorer, som man
med hänsyn till det speciella elevklientelet bör beakta. Dessutom måste
man här liksom vid all annan produktion försöka hålla takten i utvecklingen
och inte investera pengar i driftsanläggningar, utformade för förgångna
driftsmetoder.

Styrelsen för statens skol- och yrkeshem på Salhohed — som i anledningav
i ärendet föreliggande yttranden anmodats avgiva utlåtande samt framlägga
förslag till personalorganisation för de alternativa lösningar som ifrågasatts
— förordar det förslag till ersättningsbyggnader för jordbruket, som
utarbetats av LBF. Dock bör enligt styrelsens mening förslaget till svinstall
omarbetas, varvid bör undersökas, om s. k. Protektastall kan vara
lämpligt för ändamålet. Beträffande personalbehovet anser styrelsen, att
konventionella stallar medför större personalbehov än vad som är fallet
vid en anläggning av lösdriftstyp.

Styrelsen anför bl. a. följande.

Styrelsen har varit representerad i projekteringsarbetet beträffande ifrågavarande
byggnader och bar skaffat sig ingående kännedom om de alternativa
lösningar, som står till buds. Beträffande statens forskningsanstalts
för lantmannabyggnader utlåtande, ansluter sig styrelsen helt till de synpunkter
LBF anfört i sitt bemötande. Forskningsanstalten inskränker sig
till att förmoda, att bvggnadskostnaden för lösdriftsstall måste bli dyrbarare,
men anför inga beräkningsgrunder. Styrelsen fäster därför större avseende
vid LBF:s kostnadsberäkningar, som är klart redovisade.

Lantbruksstyrelsens utlåtande synes positivt till det utvecklingsarbete
som nu sker i fråga om jordbrukets ekonomibyggnader, ehuru det är präglat
av en viss försiktighet. Då emellertid lantbruksstyrelsen inte synes beredd
att förorda byggande av ett öppet svinstall, vill styrelsen tillstyrka en
omarbetning av detta förslag. Härvid bör även undersökas, om de erfarenheter,
som vunnits beträffande de s. k. Protektastallen, motiverar en
omarbetning av förslaget till suggstall.

Beträffande personalorganisationen utgår styrelsen från följande fakta.
Jordbruket omfattar cirka 90 ha. Huvudsakligen kommer höstvete, grovfoder
och foderspannmål att odlas. Foderspannmålsskörden kan beräknas
till minst 130 ton. Större delen härav har tidigare försålts. Med hänsyn till

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

skolans sysselsättningskrav samt den omsättningsökning, som erfordras
för att förbättra jordbrukets driftsekonomiska resultat, förutsättes, att hela
foderspannmålsskörden omsättes i djurstallarna. En man kan — om byggnaderna
får en ändamålsenlig utformning — medhinna de rutinmässiga
arbetena i stallarna. För utearbetena samt tillfälligt arbete i stallarna avses
två man. Ensilage- och spannmålsskörden m. m. kan då verkställas »flytande».
Om semestrarna uttages under sommarhalvåret förutsättes, att
vikarier i viss omfattning behöver anställas. Under vinterhalvåret torde jordbruket
kunna åtaga sig visst huggningsarbete samt körning för domänverket.

Utöver nämnda tre befattningshavare, som normalt skulle erfordras för
jordbrukets skötsel, räknar styrelsen med att ytterligare en man erfordras
för elevernas handledande i jordbruket. Samtliga i jordbruket verksamma
befattningshavare skall givetvis handleda eleverna, men den tidsförlust som
härigenom uppstår kompenseras av denna fjärde befattningshavare. Förslaget
innebär således inte någon förändring av den personalstyrka, som nu
sysselsättes i jordbruket. Med nya och ändamålsenliga byggnader beräknas
emellertid omsättningen bli omkring tre gånger så stor som den var före
branden. Genom den föreslagna personalorganisationen kan avbytare erhållas
under stallpersonalens fridagar. Konventionella stallar skulle antingen
öka personalbehovet eller minska omsättningen. Därjämte skulle
vissa svårigheter kunna uppstå under stallpersonalens fridagar.

Styrelsen beräknar sålunda personalorganisationen vid jordbruksdriften
till fyra befattningshavare, nämligen en jordbruksföreståndare, en ladugårdsförman
samt två jordbruksarbetare.

Elevernas deltagande i jordbruksarbetet och då huvudsakligen i djurskötseln
motiveras endast av terapi- och utbildningsskäl. Jordbruket skall
inte vara beroende av deras medverkan.

Tills eu utbyggnad av skolans verkstäder ägt rum förutsättes, att åtta
elever sysselsättes i jordbruket, därefter fem elever.

Föredraganden

Först vill jag erinra om att Salbohedshemmets jordbruksdrift nyligen
varit föremål för särskild utredning. Resultatet av denna utredning redovisades
i prop. 1961: 72 med förslag till organisation för undervisning och vård
av barn med komplicerad utvecklingshämning m. m. Av utredningen framgick
bl. a., att deltagande i jordbruksarbetet vid Salbohed visat sig ha ett
välgörande och lugnande inflytande på eleverna. Det ansågs därför ur såväl
läkepedagogisk som terapeutisk synpunkt angeläget, att jordbruket
även i fortsättningen stod till hemmets förfogande och drevs i dess regi. Jordbruksdriften
borde enligt utredningen liksom hittills inriktas på produktion
av bröd- och foderspannmål. En utökning av svinskötseln vid hemmet
ansågs vidare vara lämplig. I anslutning härtill föreslogs hl. a. upprustning
och utvidgning av svinhuset samt uppförande av en spannmålstork med
siloanläggning jämte lagringsfickor för spannmål samt eu garage- och
verkstadsbyggnad. Föredragande departementschefen framhöll i denna del,
att det borde ankomma på hemmets styrelse och skolöverstyrelsen att taga

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

ställning till de i utredningen framlagda förslagen och avgiva i anledning
därav erforderliga framställningar.

Sedan hemmets ladugård och traktorgarage m. m. förstörts genom en
den 25 september 1961 inträffad brand har domänstyrelsen enligt Kungl.
Maj :ts uppdrag inkommit med förslag till uppförande av nya byggnader för
lösdriftsladugård, svinstall, spannmålslagerhus med tork samt maskinhall
och traktorgarage.

Vid remissbehandlingen har delade meningar framförts om domänstyrelsens
förslag till lösdriftsladugård och svinstall. I fråga om lösdriftsladugården
för nötkreatur har lantbruksstyrelsen och statens forskningsanstalt
för lantmannabyggnader bl. a. framhållit, att kostnaderna för uppförande
av en traditionellt utformad ladugård för uppbundna djur skulle bli lägre
än för den föreslagna lösdriftsladugården. Därjämte har forskningsanstalten
framfört vissa tekniska invändningar mot förslaget i denna del. Å andra
sidan har Landsbygdens byggnadsförening LBF u. p. a., som utfört projekteringen
av de föreslagna nya jordbruksbyggnaderna, framfört motsatt
uppfattning beträffande kostnaderna för dessa alternativa lösningar. Mot
förslaget till svinstall och då främst det föreslagna öppna gödsvinstallet har
lantbruksstyrelsen och forskningsanstalten för lantmannabyggnader riktat
stark kritik. Med hänsyn till de skiljaktiga meningar, som sålunda föreligger
i dessa frågor, har jag ansett det angeläget att införskaffa ytterligare uppgifter
från andra försöksinstitutioner m. m. inom jordbrukets område.
Därvid har framkommit, att lösdriftsladugårdar i regel kan uppföras till
lägre kostnad per nötkreatursenhet än båsladugårdar. Vidare medför båsladugården,
som är mera komplicerad med exempelvis värmeisolerade
väggar och innertak, bl. a. högre reparations- och underhållskostnader än
en lösdriftsladugård. Med hänsyn härtill samt då en lösdriftsladugård vid
ett hem av Salboheds typ snarast synes vara att föredraga framför en ladugård
för uppbundna djur, anser jag mig böra tillstyrka domänstyrelsens förslag
till lösdriftsladugård. Däremot kan jag inte tillstyrka, att ett svinstall
av föreslagen typ uppföres vid Salbohedshemmet. Öppna gödsvinsstall torde
ännu vara alltför ofullständigt utprovade. Jag förordar därför, att förslaget
till svinstall omarbetas i sistnämnda hänseende.

Domänstyrelsens förslag till uppförande av övriga jordbruksbyggnader
m. m. vid Salbohedshemmet vill jag i likhet med remissmyndigheterna tillstyrka.

I enlighet härmed och då jag anser mig kunna godtaga de framlagda
kostnadsberäkningarna, föreslår jag, att för budgetåret 1963/64 måtte anvisas
ett belopp av (475 000 + 75 000 — 110 000) 440 000 kr. för uppförande
av vissa jordbruksbyggnader vid statens skol- och yrkeshem på Salbohed.

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

V. Lån till Svenska diakonissällskapet för vissa
byggnadsarbeten

Inledning

Svenska diakonissällskapet, som är huvudman för Diakonissanstalten i
Stockholm, driver på sin egendom Erstagården (Nacka 1: 161) i Nacka
stad ett till diakonissanstalten knutet arbetshem för kvinnliga epileptiker.
I den plan för utbyggnad av epileptikervården, som medicinalstyrelsens delegation
för epileptikerfrågor framlade år 1955 (SOU 1955:52), upptogs
Erstagården såsom epileptikerhem (arbetshem) för kvinnor samt föreslogs,
att hemmet skulle utbyggas från nuvarande 29 till 60 vårdplatser. Detta
förslag redovisades i prop. 1957:84 angående vissa anslag till epileptikervården
för budgetåret 1957/58 m. m.

I skrivelse den 15 juli 1960 hemställde Svenska diakonissällskapet med
överlämnande av ritningar med beskrivning och kostnadsberäkningar, att
frågan om Erstagårdens utbyggnad som arbetshem för 60 kvinnliga epileptiker
måtte snarast återupptagas till behandling. Sällskapet framhöll,
att behov av utbyggnad av vårdresurserna i fråga om epileptikervården förelåg
inom stockholmsområdet, samt föreslog, att en nybyggnad med 40 vårdplatser
skulle uppföras vid Erstagården i samband med viss ombyggnad av
den nuvarande huvudbyggnaden. Genom en minskning av platsantalet i huvudbyggnaden
till 20 vårdplatser skulle den rådande trångboddheten kunna
minskas. De sammanlagda byggnadskostnaderna beräknades till 1 800 000
kronor.

över diakonissällskapets framställning avgavs efter remiss yttranden av
medicinalstyrelsen, statskontoret, centrala sjukvårdsberedningen, byggnadsstyrelsen
och 1957 års epileptikerutredning. Därvid framhöll medicinalstyrelsen
och epileptikerutredningen angelägenheten av att den föreslagna
utbyggnaden av Erstagården kom till stånd med hänsyn till den föreliggande
bristen på vårdplatser för kvinnliga epileptiker inom stockholmsområdet.
Även statskontoret ansåg goda skäl föreligga för ett tillmötesgående
av framställningen. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrkte framlagda
ritningsförslag med vissa smärre erinringar. Byggnadsstyrelsen ansåg för
sin del, att programmet för de till verksamheten hörande bilokalerna borde
bli föremål för översyn.

Genom beslut den 30 juni 1961 beviljade Kungl. Maj :t sällskapet lån
med ett belopp av högst 200 000 kr. från det under fonden för förlag till
statsverket anvisade investeringsanslaget till vissa projekteringskostnader
för att —- med iakttagande av vissa i en till beslutet fogad promeroria
angivna riktlinjer samt med beaktande av vad centrala sjukvårdsberedningen
och byggnadsstyrelsen anfört i remissyttrandena — utföra projekte -

Kungl. 3Iaj:ts proposition nr 63 år 1963

ring fram t. o. m. färdigställande av huvudhandlingar, inklusive verkställande
av kostnadsberäkning, beträffande ifrågavarande om- och nybyggnad
vid Erstagården i Nacka.

Förslag

Sedan huvudhandlingar för om- och nybyggnad vid Erstagården färdigställts
har Svenska diakonissällskapet i skrivelse den 16 augusti 1962 hemställt
dels att projekteringen måtte få fullföljas fram t. o. in. fullständiga
bygghandlingar, dels att sällskapet måtte beviljas ett räntefritt 30-årigt
amorteringslån om 2 200 000 kr. samt det belopp därutöver, som motsvarar
under byggnadstiden inträdda prishöjningar. Som grund för beräkningen
av medelsbehovet anför sällskapet följande.

Kostnadsberäkningen, som avser prisläget den 1 juli 1962, slutar på en
summa av 1 975 000 kr. Däri ingår, frånsett ett belopp av 42 000 kr. för
rivningsarbeten och byggnadsarbeten i samband med inkoppling av värme
i befintlig byggnad samt allmän höjning av beloppet, ej de ändringsarbeten
som torde bli nödvändiga beträffande sistnämnda byggnad. Det synes svårt
att f. n. avgöra vad som bör utföras och kostnaden härför. Ett belopp av
70 000 kr. torde emellertid kunna beräknas åtgå.

Vidare bör bland kostnaderna för det nya hemmet beräknas ett belopp
för räntor och försäkringar under byggnadstiden. Detta belopp synes böra
upptagas till 100 000 kr.

Erfarenheten utvisar, alt vid ett företag som det ifrågavarande helt oförutsedda
utgifter uppstår. Då denna synpunkt i viss mån redan tillgodosetts
i kostnadsberäkningen, synes ytterligare blott en, tillika såsom utjämningsbelopp
tjänande, summa av 55 000 kr. böra upptagas.

Yttrande

Byggnadsstyrelsen, som verkställt en detalj kostnadsberäkning av förslaget
till ny vårdbyggnad vid Erstagården, finner totalkostnaden för dessa arbeten
kunna beräknas till 1 925 000 kr., inklusive vissa utrustningskostnader
om tillhopa 68 000 kr., vilka enligt styrelsens mening dock icke bör
belasta bvggnadsanslaget.

Föredraganden

Det av Svenska diakonissällskapet drivna arbetshemmet Erstagården i
Nacka för kvinnliga epileptiker omfattar 29 vårdplatser. Med hänsyn bl. a. till
den föreliggande bristen inom stockholmsområdet på vårdplatser för kvinnliga
epileptiker anser jag angeläget, att den av diakonissällskapet föreslagna
om- och nybyggnaden vid Erstagården snarast utföres. Erstagården kommer
därefter att omfatta 60 vårdplatser, varav 20 platser i den nuvarande
huvudbyggnaden och 40 platser i den föreslagna nya vård- och behand -

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

lingsbyggnaden. Förslaget innebär vidare, att Erstagården konnner att
förses med bättre utrymmen för arbetssalar och bilokaler av skilda slag. Jag
anser mig därför kunna tillstyrka, att ifrågavarande byggnadsobjekt utföres
i huvudsaklig överensstämmelse med nu föreliggande huvudhandlingai,
som upprättats med beaktande av vid remissbehandlingen framförda sj n
punkter.

Vid bedömningen av medelsbehovet för den föreslagna om- och nybyggnaden
anser jag mig böra utgå från byggnadsstyrelsens detalj kostnadsberäkning.
Byggnadsstyrelsen har sålunda beräknat totalkostnaden för
uppförandet av den föreslagna nya vårdbyggnaden och i anslutning därtill
erforderliga arbeten till 1 925 000 kr. Detta belopp bör dock nedräknas med
68 000 kr., motsvarande vissa utrustningskostnader, som enligt byggnadsstyrelsens
normer icke bör belasta byggnadsanslag. Å andra sidan bör i enlighet
med diakonissällskapets framställning beräknas ett belopp av 70 000
kr. för vissa ombyggnadsarbeten inom den nuvarande huvudbyggnaden. Det
sammanlagda medelsbehovet skulle sålunda uppgå till (1 925 000 68 000 +

70 000) i runt tal 1 930 000 kr. Jag föreslår, att Svenska diakonissällskapet
beviljas ett räntefritt 30-årigt amorteringslån om 1 930 000 kr. för ifrågavarande
ändamål. Såsom villkor för lånet torde böra gälla bl. a. att sällskapet
ställer säkerhet, som av Kungl. Maj :t godkännes, samt att lånet
skall till den del det icke amorterats återbetalas, om verksamheten nedlägges
eller icke upprätthålles på tillfredsställande sätt. De lånemedel, som
sällskapet enligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1961 uppburit för bestridande
av de med projekteringsarbetet förenade kostnaderna skall återbetalas
till statsverket.

VI. Lån till föreningen Röingegården u.p.a. för vissa
ombyggnadsarbeten

Förslag

I skrivelse den 28 november 1961 har styrelsen för föreningen Röingegården
u. p. a. hemställt om bidrag av statsmedel med ett belopp av 70 140
kr. för utförande av vissa ombyggnadsarbeten vid epileptikerhemmet Röingegården.
Styrelsen anför härom bl. a. följande.

Det begärda lånet är avsett att täcka kostnaderna för ombyggnad och
upprustning av annexbyggnadens övre våning, anordnande av ett snyggningsoch
vilorum för utom anstalten boende kvinnlig personal samt upprustning
av en f. n. provisorisk lokal för arbetsterapi, belägen på vinden ovanför samlingssalen
och kontoret. .

I annexbyggnaden är 26 patienter förlagda, varav 16 på den övre våningen.
På denna våning finns även en lägenhet om två rum och kök.

Patientrummen i den undre våningen är i gott skick, men i den övie
våningen är inredningen i samma skick, som när föreningen för tretton åi

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

sedan övertog Röingegården. Värmeelementen är placerade vid innerväggarna
och tvättställen i korridoren. Badrum för patienterna saknas och toaletterna
är trånga, dåligt ventilerade och utrustade med trägolv, provisoriskt
belagda med gummimatta. I tre av patientrummen måste beläggningen minskas
med vardera en plats för att rimliga krav på trevnad och ändamålsenlighet
skall kunna uppfyllas. Dessa tre platser skulle kunna erhållas genom
ombyggnad av nyssnämnda lägenhet. Här skulle även tillfredsställande
tvätt- och toalettutrymmen för den övre avdelningens patienter kunna beredas.

Större delen av Röingegårdens kvinnliga personal bor nu i Hässleholm
eller på den omgivande landsbygden och färdas till och från arbetet på cykel,
moped eller, i undantagsfall, med egen bil. Samtliga har behov av att vid
arbetets början och slut byta kläder, tvätta sig och, i synnerhet vad det gäller
köks- och tvättpersonal, duscha eller bada. Dessutom behövs ett rum,
där den kvinnliga personalen kan vila under sina raster och lediga timmar.
Ovanfor tvättavdelningen finns ett utrymme, som lämpar sig att inreda till
vilo- och snyggningsrum för den kvinnliga personalen.

Sedan flera år har vid Röingegården funnits mycket goda lokaler för
vävning och arbetsterapi. Genom att allt fler patienter kunnat sysselsättas i
dessa lokaler, har utrymmet för var och en blivit tämligen begränsat. Antalet
patienter med anpassningssvårigheter och övriga lynnesegenheter har ökat
och möjligheterna att sysselsätta dem i lämpligt grävnings- och planeringsarbete
har minskat. Härigenom har dessa patienter tidvis varit mycket svårskötta
och såväl under arbetet som under fritid ständigt kommit i konflikt
med sina kamrater. Styrelsen avser att på vindsutrymmet ovanför samlingssalen
och kontoret inreda verkstäder för snickeri, skomakeri, bokbinderi och
renovering av möbler.

Yttranden

Byggnadsstyrelsen har i princip intet att erinra mot förslaget. Garderoben
vid foten av den vända trappan i verkstadsbyggnadens bottenplan bör dock
uteslutas för att passagen till och från trappan skall underlättas. De beräknade
byggnadskostnaderna finner styrelsen väl låga och uppskattar de
föreslagna ändringsarbetena till 125 000 kr.

Centrala sjukvårdsberedningen finner de föreslagna åtgärderna väl motiverade,
speciellt de som syftar till en förbättring av patientförläggningen i
annexbyggnaden.

Beredningen anför vidare bl. a. följande.

Beredningen har underhand infordrat uppgift om hur man avser att
fördela patienterna på de olika rummen i annexbyggnadens övervåning efter
ombyggnaden. Därvid har det visat sig, att man har för avsikt att utnyttja
sju av rummen som tvåpatientrum och två som enpatientrum. Enligt beledningens
mening bör det intill trappan belägna hörnrummet, vilket avses
tor två patienter, med hänsyn till form och storlek ej beläggas med mer än
en patient. Hörnrummet på motsatta gaveln, f. d. vardagsrummet, kan däremot
beläggas med tre patienter i stället för två under förutsättning att garderobsdörren
flyttas så, att en säng rynimes mellan dörren och ytterväggen.
Om dessa synpunkter beaktas kan övervåningen godtagas för det beräknade
antalet patienter (16).

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Mot ändringsförslagen beträffande de övriga byggnaderna har beredningen
intet att erinra. De uppgivna byggnadskostnaderna förefaller beredningen
rimliga.

Beredningen förutsätter, att av länsbrandinspektören i ärendet anförda
synpunkter kommer att beaktas.

Medicinalstyrelsen tillstyrker de framlagda ombyggnadsförslagen och understryker
särskilt behovet av upprustning i fråga om annexbyggnadens övre
våning.

Föredraganden

Det av föreningen Röingegården u. p. a. drivna epileptikerhemmet Röingegården
omfattar 65 vårdplatser för manliga vuxna patienter. Lån av statsmedel
har vid flera tidigare tillfällen — senast vid 1957 års riksdag — beviljats
för byggnadsarbeten vid Röingegården. De av styrelsen för föreningen
nu föreslagna ombyggnadsarbetena innebär främst en modernisering av vissa
patientrum samt anordnande av terapiverkstäder och andra bilokaler. Mot
styrelsens ombyggnadsförslag har jag i huvudsak intet att erinra. Jag förutsätter
dock, att av byggnadsstyrelsen och centrala sjukvårdsberedningen
framförda synpunkter beaktas.

Föreningens styrelse har beräknat medelsbehovet för utförande av ifrågavarande
arbeten till 70 140 kr. Byggnadsstyrelsen har ansett detta belopp
väl lågt och för sin del uppskattat byggnadskostnaderna till 125 000 kr.
Enligt vad jag inhämtat från föreningsstyrelsen torde medelsbehovet nu
kunna beräknas till 75 000 kr. med hänsyn till inträffade kostnadsökningar.
Därvid har föreningen bl. a. räknat med att liksom hittills i viss mån använda
patientarbetskraft. Med hänsyn härtill och då jag finner angeläget
att den föreslagna upprustningen av Röingegården snarast kommer till stånd,
tillstyrker jag, att föreningen erhåller understöd av statsmedel i form av ett
räntefritt stående lån om 75 000 kr. för ändamålet. Såsom villkor för lånet
torde böra gälla, att föreningen i egenskap av ägare till hemmet ställer säkerhet,
som av Kungl. Maj :t godkännes, samt att lånet återbetalas, om verksamheten
nedlägges eller icke upprätthålles på ett tillfredsställande sätt.

VII. Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna de i det föregående angivna riktlinjerna för
byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.;

II. bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal med

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

a) Tosterö kommun om villkoren för avledande av avloppsvatten
från kommunen genom Sundby sjukhusområde till
Strängnäs stads avloppssystem,

b) Strängnäs stad angående villkoren för avledande av
spillvatten från Sundby sjukhusområde till ett av staden
planerat avloppsreningsverk,

c) Säters stad angående anslutning av avloppssystemet
inom Säters sjukhusområde till ett av staden planerat avloppsreningsverk
;

III. medgiva, att i det föregående angivna områden vid
Furunäsets sjukhus må på de villkor, som angivits i förut
redovisade köpekontrakt, försäljas för en sammanlagd köpeskilling
av 225 000 kr.;

IV. till Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. m. under statens allmänna fastighetsfond, socialdepartementet,
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 60 000 000 kr.;

V. till Utrustning av nya mentalsjukhus m. m. för budgetåret
1963/64 under femte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 6 463 000 kr.;

VI. till Uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid statens
skol- och yrkeshem på Salbohed under statens allmänna
fastighetsfond, socialdepartementet, för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 440 000 kr.;

VII. till Lån till Svenska diakonissällskapet under fonden
för låneunderstöd, socialdepartementet, för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 1 930 000 kr.;

VIII. till Lån till föreningen Röingegården u. p. a. under
fonden för låneunderstöd, socialdepartementet, för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 75 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ingemar Lindberg

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

Bilaga

Investeringsplan för vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. budgetåren 1962/63

och 1963/64.1

(1 000 kr.)

			Medelsförbrukning
Sjukhus/Byggnadsföretag	oeraKnau kos in au	faktisk t. o. m. 30.6.62	beräknad för
	1.7.1961	1.7.1962	1962/63	1963/64
1	2	3	4	5	6
I. Företag påbörjade före 1. 7. 1962 Slutredovisade: A. Byggnadsstyrelsen...............			11 512
B. Medicinalstyrelsen................	—	—	349
Psykiatriska sjukhuset Renovering av vårdavdelningar (medstn.)........................	1 397	1 412	1 136	76	200
Renovering och utvidgning av lokaler för medicinskt centrum m. m. (medstn.)........................	703	721	154	567	—
Ulleråkers sjukhus Anslutning av vissa byggnader till pann-centralen.........................	135	135	130	5
Upprustning av tvättanläggningen ....	130	130	125	5	—
Uppförande av byggnader för central-kök och rörelseterapi..............	4 600	4 735	218	1 800	2 000
Renovering av panncentralen........	75	75	74	1	—
Vissa yttre arbeten.................	400	410	327	83	—
Upprustning av vårdpaviljongerna Mil och K14, byggnadsstyrelsen...	250	260	12	248	400
d:o , medicinalstyrelsen...	780	800	—	400
Elektriska arbeten..................	420	420	417	3
Sundby sjukhus			1 480	170
Om- och tillbyggnad av centralköket . .	1 650	1 650	—
Utbyggnad av vattenreningsverket....	275	275	260	15	—
Rationaliseringsarbeten m. m. inom panncentralen....................	425	425	283	100	42
Elektriska arbeten..................	35	35	—	35
S:ta Annas sjukhus				160
Ombyggnad av administration m. m. ..	170	170	10	—
Elektriska arbeten (medstn.)..........	86	86	15	45
Sjukhuset i Katrineholm					4 500
Sjukhusets uppförande..............	17 000	19 700	6 809	4 500
Västra Ny sjukhus			525	5
Uppförande av ny verkstadsbyggnad ..	575	575	—
Uppförande av personalbostäder......	290	290	262	28	—

1 Upprättad av mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation.

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

1	1 2	3	4	5	1 6
Birgittas sjukhus Installation av oljeeldning i panncentra-len ..............................	230	230	215	15
Uppförande av vårdpaviljongerna M5, K5 och K6......................	4 900	4 850	4 593	257
Rationaliseringsarbeten m. m. Inom sjukhusets panncentral............	385	385	328	57
Uppförande av byggnader för dels ar-betsterapi, dels samlingssal med loka-ler för servering och försäljning m. m. och dels rörelseterapi..............	2 835	2 775	2 633	142
Vissa iståndsättningsåtgärder inom gam-la mansavdelningen (medstn.)......	617	625	393	232	—
Ryhovs sjukhus Rationaliseringsarbeten m.m. inom sjuk-husets panncentral................	705	705	230	475
Upprustning av vårdpaviljongerna M4 och K3..........................	3 185	3 185	2 158	900	127
Viss ombyggnad av administrations-byggnaden.......................	75	75	3	72
Elektriska arbeten (244 + 30)........	274	274	202	72	—
S:t Sigfrids sjukhus Uppförande av panncentral jämte kol-gård och verkstäder...............	1 800	1 800	1 744	56
Installation av ny transformator i sam-band med ombyggnad av »Kampa-gården» ..........................	25	25	25
Uppförande av bostäder för överläkare och intendent....................	325	325	315	10
Anslutning av sjukhusets avlopp till Växjö stads ledningsnät...........	45	45	39	6
Installation av oljeeldning i gamla pann-centralen .........................	87	87	59	28
Elektriska arbeten..................	217	205	205	—	—
S:ta Gertruds sjukhus Uppförande av panncentral..........	390	390	339	51
Uppförande av vårdpaviljongerna M63 och Kl..........................	2 300	2 300	2 232	68
Råvattenförsörjning.................	842	842	804	38	—
Anslutning av vissa vårdpaviljonger till sjukhusets centrala värme- och varm-vattensystem .....................	790	790	664	126
Ombyggnad av vårdpaviljong K3.....	460	460	387	73	—
Uppförande av vårdpaviljong MK1. . .	5 075	5 100	440	2 500	2 160
Anordnande av provisoriska undercent-raler.............................	205	205	103	102
Upprustning av vårdpaviljong K33. . . .	885	885	234	651	—
Renovering av sju vårdavdelningar (medstn.)........................	1 529	1 545	1 015	530
Elektriska arbeten..................	249	249	234	15	—
S:t Olofs sjukhus Uppförande av byggnad för arbetsterapi	950	930	839	91
Uppförande av vårdpaviljong........	1 500	1 500	1 488	12	—
Ombyggnad av lokaler för centralkök och tvätt........................	400	400	308	92
Utökning av panncentral............	310	310	284	26	—
Permanentning av vägar m. m.......	no	no	81	29	—
Elektriska arbeten..................	80	80	1	79	—

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

1	2	3	4	5	6
Gullberna sjukhus
Sjukhusets uppförande..............	32 300	32 300	32 296	4	—
S:t Lars’ sjukhus
Modernisering av personalbostäder ....	985	985	912	73	—
Ombyggnad av vårdpaviljong 45......	1 700	1 700	1 573	127	—
Ombyggnad av vårdpaviljong 42......	1 475	1 475	1 465	10	—
Uppförande av byggnad för arbetsterapi	1 625	1 600	1 475	125	—
Ombyggnad av paviljong M47........	1 900	1 850	1 745	105	—
Renovering av vårdpaviljong K44.....	2 165	2 200	738	1 300	162
Renovering av vårdpaviljong M9.....	1 135	1 155	75	900	180
Rationaliseringsarbeten inom panncen-
trålen............................	515	515	27	400	88
Elektriska arbeten..................	149	149	145	4	—
S:ta Maria sjukhus
Ombyggnad av administrationsbyggna-
den..............................	1 285	1 285	1 161	124	—
Uppförande av nybyggnad för arbets-
terapi............................	1 500	1 425	1 291	134	—
Uppförande av byggnad för försäljnings-
kiosk och serveringslokal...........	105	105	100	5	—
Utbyte av pannor i sjukhusets pann-
central...........................	1 005	1 005	945	60	—
Elektriska arbeten (643 + 75).......	718	718	651	67	—
Vipeholms sjukhus
Uppförande av vårdenhet för höggradigt
psykiskt efterblivna barn..........	2 200	2 300	693	1 300	307
S:t Jörgens sjukhus
Uppförande av vårdpaviljong nr 1.....	2 900	2 900	2 840	60	—
Uppförande av vårdpaviljongerna M4
och K4..........................	3 570	3 570	3 304	266	—
Uppförande av bostadshus för över-
läkare och intendent..............	360	360	351	9	—
Utbyggnad av centralköket m. m......	780	780	714	66	—
Uppförande av vattentorn m. m.......	810	600	485	115	—
Uppförande av nya byggnader för ad-
ministration och medicinskt centrum	2 560	2 460	2 228	232	—
Uppförande av samlingssal m. m......	800	800	624	176	—
Elektriska arbeten..................	140	140	116	24	—
Uppförande av vårdpaviljong MK3 m.m.	3 600	3 600	2 347	1 253	—
Anläggande av ny infartsväg m. m.....	200	200	134	66	—
Uppförande av vårdpaviljong MK4. . . .	4 020	4 020	121	2 400	1 100
Restads sjukhus
Uppförande av bostadshus för gift per-
sonal............................	760	760	747	13	—
Uppförande av bostadshus för ogift per-
sonal............................	330	330	323	7	—
Omläggning av yttre vatten- och av-
loppslcdningar samt anordnande av
reningsverk......................	2 100	2 100	2 066	34	—
Uppförande av vårdpaviljongerna M4
och KO..........................	2 640	2 640	2 599	41	—
Ombyggnad av vårdpaviljong M10 . ...	1 650	1 655	1 607	48	—
Förbättring av sjukhusets värmeför-
sörjning..........................	475	475	370	105	—
Uppförande av vårdpaviljongerna M15
och K16.........................	5 790	5 790	5 451	339	—

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

1	2	3	4	5	6
Restads sjukhus Rationaliseringsarbeten inom panncen-tralen............................	275	280	222	58
Renovering av vårdpaviljong M5......	1 750	1 800	683	1 117	—
Elektriska arbeten..................	85	85	47	38	—
Källshagens sjukhus
Installation av oljeeldning m. m......	20	20	10	10	—
Rationaliseringsarbeten inom panncen-tralen m. m.......................	275	290	266	24
Renovering av vissa vårdavdelningar, etapp I (medstn.).................	582	590	544	46	_
Renovering av vissa vårdavdelningar, etapp II (medstn.)................	748	770	. ..	400	370
Ombyggnad av sjukhusets gymnastik-salsbyggnad (medstn.).............	303	304	294	10	—
Falbygdens sjukhus
Sjukhusets uppförande..............	28 000	27 000	24 838	1 300	862
Anläggning för smittrening av avlopps-vatten ...........................	105	135	13	122	—
Mariebergs sjukhus Om- och tillbyggnad av administrations-byggnaden.......................	1 000	1 000	968	32
Uppförande av vårdpaviljong K73 (58)	1 825	1 825	1 819	6	—
Vissa yttre arbeten..................	315	315	299	16	—
Uppförande av byggnad för samlingssal m. m.............................	1 215	1 225	1 161	64
Elektriska arbeten..................	128	90	90	—	—
Mellringe sjukhus
Sjukhusets uppförande..............	35 000	35 000	20 547	7 000	7 000
Västra Marks sjukhus
Elektriska arbeten (medstn.).........	130	130	115	15	—
Sjukhuset i Sala
Sjukhusets uppförande..............	27 000	27 000	7 263	8 000	8 000
Anläggning för smittrening av avlopps-vatten ...........................	105	105	6	99	—
Säters sjukhus
Utökning av panncentralen m. m.....	425	420	366	54	—
Uppförande av samlingssal..........	650	650	616	34	—
Reparation av värmeledningskulvertar m. m.............................	245	255	1
Uppförande av byggnad för servering och försäljning...................	140	140	34	106
Uppförande av vårdpaviljongerna MK2 och MK3........................	4 500	4 500	417	2 300	1 783
Vissa yttre arbeten.................	900	900	31	300	569
Renovering av vårdpaviljongerna M30 och K31.........................	2 080	2 080	1 706	374
Utbyggnad och förbättring av värme-ledningssystemet m. m.............	795	795	355	240	200
Upprustning av panncentralen.......	730	730	323	407	—
Elektriska arbeten..................	30	30	20	10	—
Sekundäravd. i Pärlby
Elektriska arbeten (medstn.).........	21	22	3	19	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

2 1	3	4	5 1	6
34 000	34 000	14 350	8000	8000
650	650	540	70	40
235	235	230	5	—
137	137	129	8	—
155	250	1	100	149
917	928	890	38	-
150	150	121	29	_
1 850	1 900	58	1 000	700
59	59	59	—
185	185	178	7	_
30	30	25	5	—
145	145	142	3	—
860	870	559	11	—
180	172	172	—
2 165	2 165	2 079	86	-
285	285	202	83	—
40	40	36	4	—
350	350	330	20	—
251	251	251	—	—
297 444	299 226	201 821	56 758	38 939
730	960	139	200	721
135	140	—	100	40
85	85	—	85	—
115	140	6	134	—
150	155	—	100	55
5 920	6 100	105	1 800	4 195
3 200	3 295	—	500	2 000
80	85	—	85	—

Hälsinge sjukhus
Sjukhusets uppförande

Sidsjöns sjukhus
Upprustning av sjukhusets värme- och

varmvattensystem..............

Anordnande av kolgård...........

Elektriska arbeten................

Elektriska arbeten (hissar).........

Gådeå sjukhus
Upprustning av vårdavdelningarna K3
och K4 jämte vissa utvändiga förbättringsarbeten
(medstn.).......

Frösö sjukhus

Upprustning av panncentralen .
Uppförande av ny panncentral.
Elektriska arbeten............

Umedalens sjukhus

Anordnande av kloreringsanläggning.
Omläggning av vissa värmeledningar .
Utökning av verkstadsbyggnaden och

uppförande av garage...........

Vissa rationaliseringsarbeten inom sjukhusets
panncentral m. m.........

Elektriska arbeten................

Furunäsets sjukhus
Uppförande av vårdpaviljong MK1.

Upprustning av panncentralen.....

Anordnande av dagvattenavlopp från

vissa byggnader...............

Vissa yttre arbeten..............

Elektriska arbeten...............

Summa I

II. Företag avsedda att påbörjas 1962/63

Ulleråkers sjukhus
Rationaliseringsåtgärder inom pann

centralen......................

Elektriska arbeten...............

Sundby sjukhus
Elektriska arbeten.

Sjukhuset i Katrineholm
Anläggning för smittrening av avlopps
vatten........................

Birgittas sjukhus
Elektriska arbeten.

Ryhovs sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong MK3 .
Renovering av vårdpaviljong M3. .
Modernisering av centralköket . . . .

1 Projekteringskostnad.

Kungl. Maj. ts proposition nr 63 år 1963

1	1 2	1 3	4	1 5	6
S:ta Gertruds sjukhus Renovering av vårdpaviljong M32 ....	1 095	1 280	7	500	600
Uppförande av byggnad för fritids-centrum...................	250	260		100	160
S:t Lars’ sjukhus Uppförande av vårdpaviljongerna MK81 och MK82..................	3 500	3 605		1 200	1 800
Vissa gemensamma yttre arbeten......	2 300	2 370	_	900	1 000
Elektriska arbeten..................	25	25	—	25
Vipeholms sjukhus Uppförande av byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi...............	1 400	1 440		300	1 100
Rationaliseringsåtgärder inom pann-centralen m. m...............	810	835		100	500
Permanentning av vägar...........	250	260	.	160	100
Elektriska arbeten..................	125	180	—	50	130
S:ta Maria sjukhus Permanentning av vägar.........	310	320	_	200	120
S:t Jörgens sjukhus Uppförande av byggnad för arbets- och rörelseterapi...............	4 620	4 760	52	500	2 500
Rationaliseringsåtgärder inom pann-centralen m. m.................	360	370	270	100
Komplettering av vattenledningssyste-met ...................	270	280		100	180
Iordningställande av viss del av sjuk-husparken m. m...............	100	105		55	50
Uppförande av bostäder för elever och vikarier...............	1 300	1 340		340	1 000
Elektriska arbeten................	105	no	—	no
Källshagens sjukhus Elektriska arbeten..............	210	215	_	175	40
Mariebergs sjukhus Upprustning av vårdpaviljong Ml____	3 600	3 710	_	500	1 800
Mellringe sjukhus Anläggning för smittrening av avlopps-vatten ...............	115	140	11	129
Säters sjukhus Upprustning av kök och tvättbytes-förråd................	370	380		50	330
Sekundäravd. i Pärlby Anslutning till kommunens vattenled-ningssystem (medstn.).............	150	155		155
Hälsinge sjukhus Anläggning för smittrening av avlopps-vatten ................	120	140	13	127
Sidsjöns sjukhus Rationaliseringsåtgärder inom panncen-tralen................	410	420		100	320

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

1	2	3	4	5	6
Sidsjöns sjukhus Förbättringsåtgärder beträffande varm-vattenf örsör j ningen................	225	230		100	130
Uppförande av serveringslokal samt byggnad för omklädningsrum vid idrottsplatsen (medstn.)...........	320	330		100	230
Summa II	32 755	34 220	233	9 350	19 201
III. Företag avsedda att påbörjas 1963/64 Ulleråkers sjukhus Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning, etapp I, samt vissa vårdavdelningar MK75...	14 000	14 420		‘500	2 000
Vårdenhet för mentalt sjuka barn och ungdomar........................	4 600	4 740	_	‘200	1 000
Vissa gemensamma yttre arbeten.....	2 300	2 370	—	1100	1 000
Vattenförsörjning...................	—	275	15	—	260
Sundby sjukhus Renovering av vårdpaviljong K14.....		1 000			250
Uppförande av byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi...............	2 200	2 265	_	*100	1 000
Anslutning till Strängnäs stads avlopps-ledningssystem m. m...............	—	2 550	—	—	2 000
Birgittas sjukhus Byggnad för omklädningsrum vid idrottsplatsen....................	_	150	_	_	150
Västra Ny sjukhus Åtgärder för rening av färskvatten ....	170	200	—	—	200
Ryhovs sjukhus Elektriska arbeten..................	—	400	—	—	400
S:ta Gertruds sjukhus Vattenförsörjning...................	—	285	13	—	272
S:t Lars’ sjukhus Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning samt vissa vårdavdelningar, MK1.............	12 400	12 770		*500	6 000
Vårdenhet för mentalt sjuka barn och ungdomar.......................	_	25 5 00	_	_	1 500
Om- och tillbyggnad av centralköket m. m.............................	_	2 900	_	_	800
Vattenförsörjning...................	—	75	13	—	62
S:ta Maria sjukhus Kompletteringsåtgärder inom panncen-tralen............................		620	_	_	620
S:t Jörgens sjukhus Iordningställande av viss del av sjuk-husområdet ......................		450			350
Förvärv av viss ecklesiastik mark.....	—	135	—	—	135

Proj ekteringskostnad.

Uppskattad kostnad enär huvudhandlingar ännu ej upprättats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963

1	2	3	4	5	6
Restads sjukhus
Vattenförsörjning...................	—	275	19	—	256
Uppförande av nytt medicinskt centrum	3 200	3 300	—	noo	1 500
Uppförande av bostad åt överläkare. ..	200	205	—	—	205
Elektriska arbeten..................	—	40	—	—	40
Sjukhuset i Sala
Elektriska arbeten..................	—	40	—	—	40
Säters sjukhus Bidrag till anläggande av avloppsre-ningsverk ........................	_	495			495
Sidsjöns sjukhus
Elektriska arbeten..................	105	105	—	—	105
Frösö sjukhus
Uppförande av vårdpaviljong MK13 ...	4 000	4 120	—	''150	900
Omläggning av avloppssystemet......	—	600	—	—	600
Umedalens sjukhus
Elektriska arbeten..................	—	90	—	—	90
Furunäsets sjukhus
Elektriska arbeten..................	—	100	—	—	100
Summa III	43 175	60 475	60	1 650	22 330
IV. För närvarande ej aktuella företag Sundby sjukhus Ombyggnad av administration och me-dicinskt centrum..................	560		54	»20
Summa IV	560	—	54	20	—
Summa I—IV	373 934	393 921	202 168	67 778	80 470

Pro j ekteringskostnad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 63 år 1963 89

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.......... 3

Framställning Irån mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation.
............................ 3

Inledning.............................. 3

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Norrtälje............... 8

Ulleråkers sjukhus i Uppsala...................... 10

Rationaliseringsåtgärder inom panncentralen.............. 10

Sundby sjukhus vid Strängnäs..................... 11

Renovering av vårdpaviljong K14.................. 11

Anslutning till Strängnäs stads avloppsledningssystem m. m........ 12

Birgittas sjukhus i Vadstena...................... 19

Byggnad för omklädningsrum vid idrottsplatsen............ 19

Ryhovs sjukhus i Jönköping...................... 19

Elektriska arbeten......................... 19

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Värnamo............... 20

S:t Lars’ sjukhus i Lund........................ 22

Om- och tillbyggnad av centralköket m. m............... 22

Vipeholms sjukhus i Lund....................... 22

Elektriska arbeten......................... 22

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.................... 24

Kompletteringsåtgärder inom panncentralen.............. 24

Uppförande av nytt mentalsjukhus i Varberg............... 25

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg...................... 29

Iordningställande av viss del av sjukhusområdet............ 29

Förvärv av viss ecklesiastik mark................... 29

Restads sjukhus i Vänersborg...................... 32

Elektriska arbeten......................... 32

Sjukhuset i Sala för värd av höggradigt psykiskt efterblivna......... 32

Förslag om vård vid sjukhuset av vissa psykiskt efterblivna barn under viss

övergångstid........................... 32

Elektriska arbeten......................... 33

Säters sjukhus............................ 34

Bidrag till anläggande av avloppsreningsverk............. 34

Frösö sjukhus vid Östersund...................... 37

Omläggning av avloppssystemet................... 37

Umedalens sjukhus vid Umeå...................... 38

Elektriska arbeten......................... 38

Kungl. Maj.ts proposition nr 63 år 1963

Sid.

Mentalsjukvårdens organisation i Norrbottens län............. 39

Furunäsets sjukhus vid Piteå...................... 44

Plan för upprustning........................ 44

Elektriska arbeten......................... 48

Föredraganden............................ 49

II. Utrustning av nya mentalsjukhus m.m................ 57

Utrustning av nya mentalsjukhus.................. 58

Utrustning av nyuppförda och renoverade byggnader vid befintliga mentalsjukhus
........................... 59

Föredraganden........... ................. 63

III. Försäljning av vissa markområden vid Furunäsets sjukhus....... 64

Förslag och yttrande....................... 64

Föredraganden............................ 67

IV. Uppförande av vissa jordbruksbyggnader vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed............................ 68

Förslag............................. 68

Yttranden............................ 68

Föredraganden............ ................ 73

V. Lån till Svenska diakonissällskapet för vissa byggnadsarbeten...... 75

Inledning............................ 75

Förslag............................. 76

Yttrande............................ 76

Föredraganden.......................... 76

VI. Lån till föreningen Röingegården u.p.a. för vissa ombyggnadsarbeten. . 77

Förslag............................. 77

Yttranden............................ 78

Föredraganden............................ 79

VII. Hemställan........................... 79

Bilaga................................ 81

IDUNS TRYCKERI, ESSELTE, STHLM 63
312259