Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

1

Nr 56

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändring i lagen om val till riksdagen m. m.;
given Stockholms slott den 15 februari 1963.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll över justitiedepartementsärenden
vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val
till riksdagen; samt

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I syfte att erhålla en för riket enhetlig valorganisation föreslås i propositionen,
att den gällande organisationen med en valnämnd för varje valdistrikt
på landet avskaffas och ersättes av en ordning med en enda valnämnd
för varje kommun samt att magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionernas
befattning med andrakammarvalen och kommunalvalen övertages
av valnämnder. Enligt förslaget skall sålunda i varje kommun —- vare sig
fråga är om landskommun, köping eller stad — de allmänna valen förberedas
och ledas av en valnämnd, gemensam för hela kommunen. Sådan
valnämnd föreslås i propositionen erhålla samma sammansättning
som den nu för varje valdistrikt på landet inrättade valnämnden. Är kommun
indelad i flera valdistrikt, skall enligt förslaget kommunens valnämnd
för varje valdistrikt utse erforderligt antal personer att såsom valnämndens
deputerade vara valförrättare i distriktet. För Stockholms del överensstämmer
den föreslagna valorganisationen med den som för närvarande är föreskriven
för denna stad. I propositionen föreslås tillika, att länsstyrelse skall
för såväl landsbygd som städer vara sammanräkningsmyndighet vid samtliga
allmänna val. Vidare förordas, att preliminär röstsammanräkning blir
obligatorisk vid samtliga kommunalval. 1

1 Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 56

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796)
om val till riksdagen

Härigenom förordnas, dels att 90 och 90 a §§ lagen den 26 november 1920
om val till riksdagen skola upphöra att gälla, dels ock att 1, 32, 33, 35, 39, 40,
42, 43, 45, 46, 50, 53, 55 a, 57, 58, 91, 95 och 96 §§ samma lag1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

1

För valen till första kammaren indelas
riket i nitton valkretsar nämligen: 1.

Stockholms stad.

2. Stockholms län och Uppsala län.

3. Södermanlands län och Västmanlands
län.

4. Östergötlands län med Norrköpings
stad.

5. Jönköpings län.

6. Kronobergs län och Hallands län.

7. Kalmar läns norra och södra
landstingsområden samt Gotlands län.

8. Blekinge län och Kristianstads
län.

9. Malmöhus län med Malmö stad
och Hälsingborgs stad.

10. Göteborgs stad.

11. Göteborgs och Bohus län.

12. Älvsborgs län.

13. Skaraborgs län.

14. Värmlands län.

15. Örebro län.

16. Kopparbergs län.

17. Gävleborgs län med Gävle stad.

18. Västernorrlands län och Jämtlands
län.

19. Västerbottens län och Norrbottens
län. 1

(Föreslagen lydelse)

§•

För valen till första kammaren indelas
riket i nitton valkretsar nämligen: 1.

Stockholms stad.

2. Stockholms län och Uppsala län.

3. Södermanlands län och Västmanlands
län.

4. Östergötlands län med Norrköpings
stad.

5. Jönköpings län.

6. Kronobergs län och Hallands län.

7. Kalmar läns norra och södra
landstingsområden samt Gotlands län.

8. Blekinge län och Kristianstads
län.

9. Malmöhus län med Malmö stad.

10. Göteborgs stad.

11. Göteborgs och Bohus län.

12. Älvsborgs län.

13. Skaraborgs län.

14. Värmlands län.

15. Örebro län.

16. Kopparbergs län.

17. Gävleborgs län.

18. Västernorrlands län och Jämtlands
län.

19. Västerbottens län och Norrbottens
län.

1 Senaste lydelse av 32 §, se SFS 1930:180, av 35 §, se SFS 1931:185, av 90 §, se SFS 1932: 271,
av 91 §, se SFS 1940: 271, av 45 §, se SFS 1942:175, av 42 § och 46 §, se SFS 1946: 329, av 39 §, se
SFS 1946: 498, av 40 §, se SFS 1947: 202, av 90 a §, se SFS 1953:294, av 33 §, se SFS 1953: 757,
samt av 55 a §, 57 §, 58 §, 95 § och 96 §, se SFS 1962: 71.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

32

1. Förslag om indelning i valdistrikt,
som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,
må väckas genom framställning hos
Konungens befallningshavande av
den, som är boende och vid riksdagsmannaval
röstberättigad inom den
kommun eller del av kommun, om
vars delning i valdistrikt är fråga.
Ej må framställning bifallas med
mindre yttrande inhämtats från kommunalstämma
eller i stad magistrat
och stadsfullmäktige. Skall kommun
på landet delas, må delar av samma
by eller hemman ej utan synnerliga
skäl förläggas till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare
Konungens befallningshavande berättigad
och i fall, varom stadgas i
31 § 6 mom., pliktig att om indelning
i valdistrikt eller ändring i redan
skedd indelning förordna, sedan på
landet kommunalstämma och i stad
stadsfullmäktige beretts tillfälle att i
ärendet avgiva yttrande. Om ändring
i distriktsindelning vare Konungens
befallningshavande pliktig att i den
ordning nyss sagts förordna även
för det fall, att så erfordras, då kommun,
efter att tidigare hava indelats
i valdistrikt för riksdagsmannaval,
delas i valkretsar för val av kommunalfullmäktige
eller stadsfullmäktige.

Beslut angående indelning i valdistrikt
skall av Konungens befallningshavande
omedelbart kungöras och,
där det icke på anförda besvär undanröjts,
träda i tillämpning, på landet
beträffande val, som förrättas enligt
den under nästpåfoljande år upprättade
röstlängden, och i stad å tid,
som i beslutet skall angivas.

2. Över beslut,----

§•

1. Förslag om indelning i valdistrikt,
som i 31 § 3 och 7 mom. sägs,
må väckas genom framställning hos
Konungens befallningshavande av
den, som är boende och vid riksdagsmannaval
röstberättigad inom den
kommun eller del av kommun, om
vars delning i valdistrikt är fråga. Ej
må framställning bifallas med mindre
yttrande inhämtats från kommunalfullmäktige
eller i stad stadsfullmäktige.
Skall kommun på landet
delas, må delar av samma by eller
hemman ej utan synnerliga skäl förläggas
till olika valdistrikt.

Utan föregående framställning vare
Konungens befallningshavande berättigad
och i fall, varom stadgas i 31 §
6 mom., pliktig att om indelning i
valdistrikt eller ändring i redan skedd
indelning förordna, sedan på landet
kommunalfullmäktige och i stad
stadsfullmäktige beretts tillfälle att i
ärendet avgiva yttrande. Om ändring
i distriktsindelning vare Konungens
befallningshavande pliktig att i den
ordning nyss sagts förordna även för
det fall, att så erfordras, då kommun,
efter att tidigare hava indelats
i valdistrikt för riksdagsmannaval,
delas i valkretsar för val av kommunalfullmäktige
eller stadsfullmäktige.

Beslut angående indelning i valdistrikt
skall av Konungens befallningshavande
omedelbart kungöras
och, där det icke på anförda besvär
undanröjts, träda i tillämpning å tid,
som i beslutet skall angivas.

om kommunalstyrelse.

33

För varje viddistrikt å landet skall
finnas en valnämnd av fem inom distriktet
boende personer, vilka utses
för fyra år. Ordförande i denna
nämnd jämte suppleant för honom
förordnas av Konungens befallnings -

§•

För varje kommun skall finnas en
valnämnd av fem inom kommunen
boende personer, vilka utses för fyra
år. Ordförande i denna nämnd jämte
suppleant för honom förordnas av
Konungens befallningshavande före

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse)

havande före utgången av året näst
efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige
ägde rum. De fyra ledamöterna
jämte lika antal suppleanter
väljas under nyssnämnda år
å tid, då val till befattningar inom
kommunen eljest anställas. Utses ny
valnämnd under annat år än nu sagts,
skall valet avse allenast den tid, som
återstår av löpande fyraårsperiod.
Det åligger kommunalfullmäktiges
ordförande att ofördröj ligen om valet
underrätta valnämndens ordförande
samt utan lösen låta tillställa
en var av de valda ledamöterna och
suppleanterna i valnämnden ett utdrag
av protokollet, i vad dem rörer.
Om de personers namn och bostad,
som blivit till ordförande och suppleant
för honom utsedda, låter Konungens
befallningshavande i länskungörelserna
årligen meddela underrättelse.

35

Av kommunalstämma lämnat uppdrag
att vara ledamot eller suppleant
i valnämnd må ej annan avsäga sig
än ämbets- eller tjänsteman, som av
sin befattning är hindrad att uppdraget
fullgöra; den, som uppnått sextio
års ålder; samt den, vilken eljest uppgiver
hinder, som av stämman godkännes.

(Föreslagen lydelse)

utgången av året näst efter det, då
allmänna val av kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige ägde rum.
De fyra ledamöterna jämte lika antal
suppleanter väljas under nyssnämnda
år å tid, då val till befattningar
inom kommunen eljest anställas. Utses
ny valnämnd under annat år än
nu sagts, skall valet avse allenast den
tid, som återstår av löpande fyraårsperiod.
Det åligger kommunalfullmäktiges
och i stad stadsfullmäktiges
ordförande att ofördröj ligen om valet
underrätta valnämndens ordförande
samt utan lösen låta tillställa en var
av de valda ledamöterna och suppleanterna
i valnämnden ett utdrag av
protokollet, i vad dem rörer. Om de
personers namn och bostad, som blivit
till ordförande och suppleant för
honom utsedda, låter Konungens befallningshavande
i länskungörelserna
årligen meddela underrättelse.

§•

Av kommunalfullmäktige eller
stadsfullmäktige lämnat uppdrag att
vara ledamot eller suppleant i valnämnd
må ej annan avsäga sig än
ämbets- eller tjänsteman, som av sin
befattning är hindrad att uppdraget
fullgöra; den, som uppnått sextio års
ålder; samt den, vilken eljest uppgiver
hinder, som av fullmäktige godkännes.

39 §.

Senast den 30 juni skall röstlängd Senast den 30 juni skall röstlängd
vara avsänd eller avlämnad för landet vara avsänd eller avlämnad till ordtill
ordföranden i valnämnden och föranden i valnämnden.
i stad till magistraten.

Envar, som -------avskrift därav.

40 §.

Från och-------för granskning.

Där å —------valdistriktets område.

Det åligger Konungens befallningshavande
att senast den 30 juni kungöra,
på sätt i 41 § sägs, tid och ställe
för framläggandet av röstlängd. Å valnämndens
ordförande eller magistraten
ankommer att ofördröj ligen till

Det åligger Konungens befallningshavande
att senast den 30 juni kungöra,
på sätt i 41 § sägs, tid och ställe
för framläggandet av röstlängd. Å
valnämndens ordförande ankommer
att ofördröj ligen till envar i röstläng -

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 ar 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

envar i röstlängden upptagen person,
som däri icke antecknats såsom röstberättigad,
härom med allmänna posten
sända underrättelse med angivande
av den eller de omständigheter, på
grund varav han från rösträtt uteslutits.
Till dem, vilka sakna stadigt
hemvist, vare dock ej nödigt att sända
underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse,
varom i denna paragraf förmäles,
skall jämväl angivas tiden, inom vilken
anmärkning mot röstlängd för
att upptagas till prövning bör, jämlikt
42 § här nedan, vara till valnämndens
ordförande eller magistraten
inlämnad, samt tid och ställe för
prövning enligt 45 § av sålunda gjorda
anmärkningar.

42

Vill någon, vilken rösträtt enligt
längden ej tillkommer, för sig påstå
sådan rätt, eller anser någon, att annan
icke må vara däri upptagen såsom
röstberättigad, äger han att sina
anmärkningar, skriftligen avfattade
och åtföljda av de bevis han vill åberopa,
ingiva till valnämndens ordförande
eller magistraten sist den 18
juli.

Närmare föreskrifter-----

43

Har någon i rätt tid gjort anmärkning
däremot, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad,
skall härom till denne av valnämndens
ordförande eller magistraten
ofördröj ligen med allmänna posten
sändas underrättelse med angivande
av dagen för anmärkningens prövning.
Sådan underrättelse skall avfattas
enligt av Konungen fastställt
formulär.

45

Den 25 juli eller, om söndag då infaller,
nästa dag sammanträder på
landet för varje valdistrikt valnämnden
för prövning av de mot röstlängden
framställda anmärkningarna.

den upptagen person, som däri icke
antecknats såsom röstberättigad, härom
med allmänna posten sända underrättelse
med angivande av den
eller de omständigheter, på grund
varav han från rösträtt uteslutits.
Till dem, vilka sakna stadigt hemvist,
vare dock ej nödigt att sända
underrättelse.

I kungörelse samt underrättelse,
varom i denna paragraf förmäles,
skall jämväl angivas tiden, inom vilken
anmärkning mot röstlängd för
att upptagas till prövning bör, jämlikt
42 § här nedan, vara till valnämndens
ordförande inlämnad, samt
tid och ställe för prövning enligt 45 §
av sålunda gjorda anmärkningar.

§•

Vill någon, vilken rösträtt enligt
längden ej tillkommer, för sig påstå
sådan rätt, eller anser någon, att annan
icke må vara däri upptagen såsom
röstberättigad, äger han att sina
anmärkningar, skriftligen avfattade
och åtföljda av de bevis han vill
åberopa, ingiva till valnämndens ordförande
sist den 18 juli.

--av Konungen.

§•

Har någon i rätt tid gjort anmärkning
däremot, att annan i röstlängden
upptagits såsom röstberättigad, skall
härom till denne av valnämndens
ordförande ofördröjligen med allmänna
posten sändas underrättelse med
angivande av dagen för anmärkningens
prövning. Sådan underrättelse
skall avfattas enligt av Konungen
fastställt formulär.

§•

Den 25 juli eller, om söndag då
infaller, nästa dag sammanträder
valnämnden för prövning av de mot
röstlängden framställda anmärkningarna.
Sammanträdet skall bör -

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Samma lag vare i stad för magistra- ja klockan sju eftermiddagen, och
ten, dock att sammanträde, som skul- vare förhandlingarna offentliga.
le hållas å måndag, i stället äger rum
nästa dag. Sammanträdet skall börja
klockan sju eftermiddagen, och
vare förhandlingarna offentliga.

Sedan vid sammanträdet tillfälle Sedan vid sammanträdet tillfälle
lämnats till bemötande av gjorda an- lämnats till bemötande av gjorda anmärkningar
med rätt för den, mot märkningar med rätt för den, mot
vilkens rösträtt anmärkning blivit vilkens rösträtt anmärkning blivit
enligt 42 § framställd, att åberopa enligt 42 § framställd, att åberopa
jämväl omständigheter, som inträf- jämväl omständigheter, som inträffat
efter den 18 juli, skall valnämn- fat efter den 18 juli, skall valnämnden
eller magistraten över varje i be- den över varje i behörig tid framhörig
tid framställd anmärkning ställd anmärkning omedelbart eller
omedelbart eller senast dagen efter senast dagen efter slutad förhand -

slutad förhandling avkunna beslut,
som, med angivande i korthet av skä -

ling avkunna beslut, som, med angivande
i korthet av skälen därför,

len därför, tecknas å den prövade tecknas å den prövade anmärkningsanmärkningsskriften.
skriften.

I röstlängden---------beslut föranledas.

Röstlängden, sålunda rättad, un- Röstlängden, sålunda rättad, underskrives
av valnämnden eller ma- derskrives av valnämnden. Har angistraten.
Har anmärkning mot röst- märkning mot röstlängden ej inom
längden ej inom behörig tid fram- behörig tid framställts, varde intyg
ställts, varde intyg därom av val- därom av valnämndens ordförande
nämndens ordförande eller magistra- tecknat å längden.
ten tecknat å längden.

46

1. Vill någon klaga över beslut,
som i 45 § sägs, göre härom anmälan
hos valnämndens ordförande eller
magistraten genast eller sist å tredje
dagen från den dag, då beslutet avkunnades,
och ingive sina besvär till
Konungens befallningshavande sist
å tionde dagen från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordförande
eller magistraten att, då anmälan
om besvär sker, därom göra anteckning
vid beslutet å anmärkningsskriften
samt att, sedan den för anmälan
bestämda tid utlupit, ofördröj
ligen insända till Konungens befallningshavande
utdrag av röstlängden
i de delar, som angå besvär, varom
anmälan skett, ävensom handlingarna
rörande dessa besvär.

2. Avse besvären------

§•

1. Vill någon klaga över beslut,
som i 45 § sägs, göre härom anmälan
hos valnämndens ordförande genast
eller sist å tredje dagen från
den dag, då beslutet avkunnades, och
ingive sina besvär till Konungens befallningshavande
sist å tionde dagen
från sistnämnda dag.

Det åligger valnämndens ordförande
att, då anmälan om besvär sker,
därom göra anteckning vid beslutet
å anmärkningsskriften samt att, sedan
den för anmälan bestämda tid
utlupit, ofördröj ligen insända till Konungens
befallningshavande utdrag
av röstlängden i de delar, som angå
besvär, varom anmälan skett, ävensom
handlingarna rörande dessa besvär.

för delgivningen.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

50 §.

Då inkommet besvärsmål är i skick
att kunna avgöras, teckne Konungens
befallningshavande å besvärshandlingarna
sitt beslut och återsände
handlingarna till valnämndens ordförande
eller magistraten. De rättelser,
som av Konungens befallningshavandes
beslut föranledas, skola av
ordföranden eller magistraten i röstlängden
införas.

Éj må-------part återställas.

Då inkommet besvärsmål är i skick
att kunna avgöras, teckne Konungens
befallningshavande å besvärshandlingarna
sitt beslut och återsände
handlingarna till valnämndens
ordförande. De rättelser, som av Konungens
befallningshavandes beslut
föranledas, skola av ordföranden införas
i röstlängden.

53 §.

Ej må vid klagan över beslut i fråga
om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som hos valnämnden
eller magistraten varit i
laga ordning företedda.

Ej må vid klagan över beslut i
fråga om anmärkning mot röstlängd
andra bevis gälla än de, som hos
valnämnden varit i laga ordning företedda.

55 a §.

Då val i hela riket till andra kammaren
skall förrättas, skall, i den
mån icke Konungen annorledes förordnar,
för envar i röstlängden som
röstberättigad vid valet upptagen person
genom valnämndens eller magistratens
försorg upprättas röstkort,
utvisande den röstberättigades namn,
yrke eller titel, det valdistrikt den
röstberättigade tillhör, dagen för valet
samt den Konungens befallningshavande,
som skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets den
röstberättigade tillhör.

Röstkorten skola

Då annat--- ■—----erhålla

Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden eller magistraten.
Vid framställningen skall
uppgivas den röstberättigades fullständiga
namn och födelsetid samt
hemvist i den ort, där han är uppförd
i röstlängd. Där så begäres skall
röstkortet med posten tillställas den
röstberättigade. Möter för upprättande
av röstkort hinder, som icke omedelbart
kan delgivas sökanden, skall
meddelande med angivande av hindrets
art ofördröj ligen översändas till
honom.

Då val i hela riket till andra kammaren
skall förrättas, skall, i den
mån icke Konungen annorledes förordnar,
för envar i röstlängden som
röstberättigad vid valet upptagen
person genom valnämndens försorg
upprättas röstkort, utvisande den
röstberättigades namn, yrke eller titel,
det valdistrikt den röstberättigade
tillhör, dagen för valet samt den
Konungens befallningshavande, som
skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets den röstberättigade
tillhör.

de röstberättigade.

röstkort.

Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden. Vid framställningen
skall uppgivas den röstberättigades
fullständiga namn och
födelsctid samt hemvist i den ort,
där han är uppförd i röstlängd. Där
så begäres skall röstkortet med posten
tillställas den röstberättigade.
Möter för upprättande av röstkort
hinder, som icke omedelbart kan delgivas
sökanden, skall meddelande
med angivande av hindrets art ofördröjligen
översändas till honom.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Röstkort må------till efterrättelse.

Närmare föreskrifter------av Konungen.

57 §.

1. Val förrättas på landet inför val- 1. Val förrättas inför valnämnden
nämnden samt i stad, som utgör ett eller, om i kommun åro flera valdivaldistrikt,
inför magistraten och i strikt, inför valnämndens deputeraannan
stad inför magistratens de- de, varom i 91 § sägs.
puterade, varom i 91 § sägs.

Om rätt ----------i 70—75 §§.

2. Valet äger-------— inom vallokalen.

Det åligger-------avbryta förrättningen.

I vallokal----------omförmälda lista.

Valet skall------

Där å någon ort andra tider för
valets förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande
att därom på framställning av
valnämnden eller magistraten förordna,
med iakttagande att tillträde
till valet skall finnas minst två timmar
före klockan tre eftermiddagen
samt å landet minst två timmar efter
klockan fem eftermiddagen och
i stad minst två timmar efter klockan
sju eftermiddagen.

58 §.

gudstjänsten pågår.

Där å någon ort andra tider för
valets förrättande finnas mera lämpliga,
äge Konungens befallningshavande
att därom på framställning av
valnämnden förordna, med iakttagande
att tillträde till valet skall finnas
minst två timmar före klockan
tre eftermiddagen samt å landet
minst två timmar efter klockan fem
eftermiddagen och i stad minst två
timmar efter klockan sju eftermiddagen.

91

Äro i stad flera valdistrikt, skall
magistraten eller i stad utan magistrat
valnämnden för varje valdistrikt
utse tre eller flera personer
att såsom magistratens eller valnämndens
deputerade vara valförrättare
i distriktet. Av dessa förer den
främste ordet. Protokollet över valförrättningen
föres av den magistraten
eller valnämnden därtill utsett.

§• _

Äro i kommun flera valdistrikt,
skall valnämnden för varje valdistrikt
utse tre eller flera personer
att såsom valnämndens deputerade
vara valförrättare i distriktet. Valnämnden
förordnar en av dem att föra
ordet. Protokollet över valförrättningen
föres av den valnämnden därtill
utsett.

95

Valnämnden eller magistraten åligger
ombesörja, att de anordningar,
som avses i 60 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar
och för kungörande, som åligger valnämndens
ordförande eller magistrat
samt för blanketter till röstkort, skall
gäldas av kommunerna, vilka jäm -

§•

Valnämnden åligger ombesörja, att
de anordningar, som avses i 60 §, ordentligen
verkställas.

Kostnaden för dessa anordningar
och för kungörande, som åligger valnämndens
ordförande, samt för blanketter
till röstkort skall gäldas av
kommunerna, vilka jämväl hava att
tillhandahålla lämpliga vallokaler.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

väl hava att tillhandahålla lämpliga
vallokaler.

Röstmottagare å------uppdragets fullgörande.

96

Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.
Kuverten skola vara försedda
med ändamålsbeteckning enligt
av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt på
dess bekostnad tillhandahållas valnämnden
eller magistraten ävensom
röstmottagare. I 63 § omförmälda
kuvert ävensom ytterkuvert som avses
i 73 § skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i
riksdagen representerat politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert
som avses i 73 § skola i god
tid före valet finnas tillgängliga på
landet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten eller valnämnden
ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
magistraten eller valnämnden uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Nyssnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid härjämte
finnas tillgängliga å postanstalt
samt å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt fartyg,
där röstmottagning äger rum.

Det åligger — -— -—• ------

Blanketter till valsedlar ävensom
sådana ytterkuvert och omslag, som
avses i 68 § 3 inom., skola på statsverkets
bekostnad tillhandahållas
valnämnden eller magistraten.

§•

Kuvert, varom förmäles i 60, 63
och 73 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt
slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.
Kuverten skola vara försedda
med ändamålsbeteckning enligt
av Konungen fastställda formulär.
Kuverten skola tillverkas endast
genom statsverkets försorg samt på
dess bekostnad tillhandahållas valnämnden
ävensom röstmottagare. I
63 § omförmälda kuvert ävensom ytterkuvert
som avses i 73 § skola på
statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti.

I 63 § omnämnda kuvert och ytterkuvert
som avses i 73 § skola i god
tid före valet finnas tillgängliga hos
valnämnden ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka
valnämnden uppdrager att i sådant
hänseende tillhandagå väljarna.
Nyssnämnda ytterkuvert skola inom
samma tid härjämte finnas tillgängliga
å postanstalt samt å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller
svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.

— — 73 §§ sägs.

Blanketter till valsedlar ävensom
sådana ytterkuvert och omslag, som
avses i 68 § 3 mom., skola på statsverkets
bekostnad tillhandahållas
valnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

Valnämnd för den fyraårsperiod, som börjar den 1 januari 1964, skall under
år 1963 utses med tillämpning av nya lagens bestämmelser.

Uppdrag såsom ordförande, ledamot eller suppleant i valnämnd, vilket
meddelats med stöd av äldre lag och omfattar tid efter 1963 års utgång, skall
upphöra vid nya lagens ikraftträdande.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, dels att 33 § 3 mom. och 63 § kommunala vallagen
den 6 juni 1930 skola upphöra att gälla, dels ock att 3 § 4 mom., 5 §, 9 §, 19 §
1 och 2 mom., 20 § 3 mom., 22 §, 34 §, 42 §, 43 §, 44 § 5 mom., 48 § 1 mom.,
49 § 2 mom., 51 §, 56 §, 59 § och 60 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

3

4 mom. Beslut om distriktsindelning
enligt lagen om val till riksdagen
skall, där det icke på anförda
besvär undanröjts, träda i tillämpning
på landet beträffande kommunalval,
som förrättas enligt den under
nästföljande år upprättade röstlängden,
och i stad å tid, som angives
i beslutet.

5

Kommunalval förrättas för varje
valdistrikt på landet inför den valnämnd,
som enligt lagen om val till
riksdagen har att förrätta val till
riksdagens andra kammare för distriktet,
samt i stad inför magistraten
eller sådana dess deputerade,
som avses i nämnda lag.

Har länsstyrelse meddelat förordnande,
som avses i 3 § 2 mom., skall
val av municipalfullmäktige förrättas
inför valnämnden i vart och ett av de
valdistrikt vid val till riksdagens andra
kammare, vilka helt eller delvis
ingå i municipalsamhållet. Eljest
skall i municipalsamhålle, som ej
helt sammanfaller med ett eller flera

1 Senaste lydelse av 22 § 2 mom., 34 § och 43 §, se SFS 1942:177, av 9 §, so SFS 1946: 491, av
63 §, se SFS 1953: 295, av 5 § och 22 § 1 mom., se SFS 1953: 756, av 48 § 1 mom., se SFS 1959: 60,
av 19 § 2 mom., 51 § och 56 §, se SFS 1961: 606, samt av 19 § 1 mom., 20 § 3 mom., 44 § 5 mom.,
59 i och 60 §, se SFS 1962: 72.

(Föreslagen lydelse)

§•

4 mom. Beslut om distriktsindelning
enligt lagen om val till riksdagen
skall, där det icke på anförda
besvär undanröjts, träda i tillämpning
å tid, som angives i beslutet.

§•

Kommunalval förrättas inför den
valnämnd, som enligt lagen om val
till riksdagen har att förrätta val till
riksdagens andra kammare för kommunen,
eller, om i kommunen äro flera
valdistrikt, inför deputerade, som
valnämnden utser. Beträffande deputerade
som nu sagts äger 91 § lagen
om val till riksdagen motsvarande
tillämpning.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

valdistrikt vid val till andra kammaren,
val av municipalfullmäktige
förrättas inför valnämnden i det distrikt
vid val till andra kammaren,
varav municipalsamhället utgör del,
eller, där samhället ingår i flera sådana
distrikt, inför valnämnden i
det distrikt, som länsstyrelsen bestämmer.

Där valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige
ej helt sammanfaller
med valdistrikt vid val till riksdagens
andra kammare, skall val av kyrkofullmäktige
förrättas inför valnämnden
i det distrikt vid val till andra
kammaren, varav det kyrkliga valdistriktet
utgör del. Meddelar länsstyrelse
beträffande valdistrikt på landet
förordnande, som avses i 3 § 3
mom., skall länsstyrelsen tillika förordna,
inför vilken valnämnd val av
kyrkofullmäktige i det sålunda bildade
distriktet skall förrättas.

Meddelar länsstyrelse vid val av
kyrkofullmäktige förordnande, som
avses i 3 § 3 mom., skall länsstyrelsen
tillika, om det därigenom bildade
valdistriktet kommer att omfatta delar
av flera kommuner, förordna, inför
vilken valnämnd eller valnämnds
deputerade val av kyrkofullmäktige
i det sålunda bildade distriktet skall
förrättas.

9

Senast den 30 juni skall röstlängden
vara upprättad och avsänd eller
avlämnad på landet till valnämndens
ordförande och i stad till magistraten.

Envar äger —------— —

Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om röstlängds framläggande
till granskning och om kungörelse
därom, om underrättelse till person,
som i längden upptagits såsom icke
röstberättigad, om framställande av
anmärkning mot längden och om underrättelse
till den, mot vilkens rösträtt
anmärkning framställts, om
prövning av sådan anmärkning samt
om längdens justering ävensom om
klagan över valnämndens eller magistratens
beslut skall äga motsvarande
tillämpning beträffande röstlängd,
som avses i detta kapitel.

§•

Senast den 30 juni skall röstlängden
vara upprättad och avsänd eller
avlämnad till valnämndens ordförande.

—- — avskrift därav.

Vad i lagen om val till riksdagen
stadgas om röstlängds framläggande
till granskning och om kungörelse
därom, om underrättelse till person,
som i längden upptagits såsom icke
röstberättigad, om framställande av
anmärkning mot längden och om underrättelse
till den, mot vilkens rösträtt
anmärkning framställts, om
prövning av sådan anmärkning samt
om längdens justering ävensom om
klagan över valnämndens beslut skall
äga motsvarande tillämpning beträffande
röstlängd, som avses i detta kapitel.

19 §.

1 mom. Då kommunalval skall för- 1 mom. Då kommunalval skall förrättas,
skall, i den mån icke Konung- rättas, skall, i den mån icke Konungen
annorledes förordnar, för envar i en annorledes förordnar, för envar i
röstlängden som röstberättigad vid röstlängden som röstberättigad vid

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

valet upptagen person genom valnämndens
eller magistratens försorg
upprättas röstkort, utvisande den
röstberättigades namn, yrke eller titel,
det valdistrikt den röstberättiga-,
de tillhör, dagen för valet samt den
myndighet, som skall verkställa röstsammanräkning
för den valkrets den
röstberättigade tillhör. Röstkort må
upprättas gemensamt för flera kommunalval.
Är väljaren icke röstberättigad
vid samtliga valen, skall förhållandet
tydligt angivas å kortet.

Röstkorten skola —■ ------

Upprättande och
2 mom. Har röstkort
Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden eller magistraten.
Vid framställningen skall
uppgivas den röstberättigades fullständiga
namn och födelsetid samt
hemvist i den ort, där han är uppförd
i röstlängd. Där så begäres, skall röstkortet
med posten tillställas den röstberättigade.
Möter för upprättande
av röstkort hinder, som icke omedelbart
kan delgivas sökanden, skall
meddelande med angivande av hindrets
art ofördröj ligen översändas till
honom.

Röstkort må--------

valet upptagen person genom valnämndens
försorg upprättas röstkort,
utvisande den röstberättigades namn,
yrke eller titel, det valdistrikt den
röstberättigade tillhör, dagen för valet
samt den myndighet, som skall
verkställa röstsammanräkning för
den valkrets den röstberättigade tillhör.
Röstkort må upprättas gemensamt
för flera kommunalval. Är väljaren
icke röstberättigad vid samtliga
valen, skall förhållandet tydligt
angivas å kortet.
de röstberättigade,
vid valet,
erhålla röstkort.

Framställning om erhållande av
röstkort skall göras skriftligen eller
muntligen till valnämnden. Vid framställningen
skall uppgivas den röstberättigades
fullständiga namn och
födelsetid samt hemvist i den ort,
där han är uppförd i röstlängd. Där
så begäres, skall röstkortet med posten
tillställas den röstberättigade.
Möter för upprättande av röstkort
hinder, som icke omedelbart kan delgivas
sökanden, skall meddelande
med angivande av hindrets art ofördröjligen
översändas till honom.

- —- före valdagen.

20

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma föreskrivna
ordningen kungörelse sist
trettioförsta dagen före valdagen utfärdas,
i stad av magistraten samt på
landet av valnämndens ordförande.
I kungörelsen skola upptagas de uppgifter,
som angivas i 1 mom. a)—d).

§•

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige
skall valnämndens ordförande
sist trettioförsta dagen före valdagen
utfärda kungörelse i den för kyrkostämma
föreskrivna ordningen. I
kungörelsen skola upptagas de uppgifter,
som angivas i 1 mom. a)—d).

22

1 mom. Val skall -—----— — — —

Vallokal och valtider för varje valdistrikt
bestämmas i stad av magistraten
och på landet av valnämnden.
Om beslut beträffande vallokal och
valtider vid val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall underrättelse medde -

§•

— gudstjänsten pågår.

Vallokal och valtider för varje valdistrikt
bestämmas av valnämnden.
Om beslut beträffande vallokal och
valtider vid val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall underrättelse meddelas
länsstyrelsen före juli månads ut -

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse)

las länsstyrelsen före juli månads utgång
det år, då valet skall äga rum.

2 mom. Där flera val förrättas å
samma dag och inför samma valförrättare,
skola valen förrättas i samband,
så att tillfälle beredes väljare,
som äger utöva rösträtt vid flera val,
att samtidigt avgiva sina röster. Om
sammanräkning av de vid de särskilda
valen avgivna rösterna skall verkställas
av olika myndigheter, skall
särskilt exemplar av röstlängden användas
vid varje val. Förrättas samtidigt
flera än två val, skola dock i
ett och samma exemplar införas anteckningar
om utövad rösträtt vid de
val, för vilka sammanräkning skall
verkställas av samma myndighet.

(Föreslagen lydelse)
gång det år, då valet skall äga rum.

2 mom. Där flera val förrättas å
samma dag och inför samma valförrättare,
skola valen förrättas i samband,
så att tillfälle beredes väljare,
som äger utöva rösträtt vid flera val,
att samtidigt avgiva sina röster.

34 §.

1 mom. Vid val av landstingsmän,
kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige
så ock vid val av
stadsfullmäktige för stad, som ej deltager
i landsting, ävensom vid val av
kyrkofullmäktige för församling,
som består av enbart landsbygd eller
av landsbygd och stad förfares, sedan
i 33 § 2 mom. föreskrivna åtgärder
vidtagits, på följande sätt.

a) Valkuverten öppnas--

b) Befinnes därvid--

Förekommer anledning

c)

d)

e)

f)

g)

h)

Sedan
åtgärder
jande sätt
innehållet uttages
dessas antal.

- — — dessas antal.

i 33 § 2 mom. föreskrivna
vidtagits, förfares på föl -

De valsedlar,---samt antal.

De omslag, — — — å protokollet.

I protokollet---sedlar inlagts.

Förrättningen bör — — — äro obrutna.
Sedan de i a)-—f) föreskrivna
åtgärderna vidtagits samt valprotokollet
upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de
närvarande, avslutas valförrättningen.
Skall röstsammanräkningen verkställas
av annan än valförrättaren,
åligger det denne att ofördröj ligen till
den myndighet, som har att verkställa
sammanräkningen, insända dels de
förseglade omslag, som avses i detta
moment, dels valprotokollet, dels ock
röstlängden. Sker insändandet med
posten, skall försändelsen anordnas
som värdepost. Då sådant insändande

h) Sedan de i a)—f) föreskrivna
åtgärderna vidtagits samt valprotokollet
upplästs och dess riktighet bekräftats
av ordföranden och två av de
närvarande, avslutas valförrättningen.
Valförrättaren skall därefter ofördröj
ligen till den myndighet, som har
att verkställa sammanräkningen, insända
dels de förseglade omslag, som
avses i denna paragraf, dels valprotokollet,
dels ock röstlängden. Sker
insändandet med posten, skall försändelsen
anordnas som värdepost.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ej skall äga rum, skola omslagen jämte
protokollet läggas i säkert förvar.

2 mom. Vid val av stadsfullmäktige
för stad, som deltager i landsting,
samt vid val av kyrkofullmäktige för
stadsförsamling äger magistraten besluta,
att de i 1 mom. omförmälda
åtgärderna skola vidtagas.

42

Sammanräkning av de vid kommunalval
avgivna rösterna verkställes
vid val av landstingsmän

för valkrets, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd och stad,
av länsstyrelsen;

för stad, som bildar egen valkrets,
av magistraten; och

för annan stadsvalkrets av magistraten
i den folkrikaste staden;

vid val av kommunalfullmäktige
och municipalfullmåktige av länsstyrelsen; vid

val av stadsfullmäktige av
magistraten; samt
vid val av kyrkofullmäktige
för församling, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd och
stad, av länsstyrelsen, och
för stadsförsamling av magistraten.

43

Sammanräkning verkställes vid offentlig
förrättning, som ej må påbörjas
förrän å åttonde dagen efter
valdagen. Där sammanräkning verkställes
av magistrat, skall den påbörjas
senast å femtonde dagen efter valdagen
samt i annat fall ske så snart
omständigheterna medgiva det. Där
magistrat har att verkställa sammanräkning
för flera samtidigt förrättade
val, må dock sammanräkning, som
icke kan påbörjas inom sagda tid, företagas
så snart omständigheterna
medgiva det.

Dår sammanräkning verkställes av
länsstyrelse, skall om förrättningen
utfärdas kungörelse med uppgift i förekommande
fall å den ordningsföljd,

§•

Sammanräkning av de vid kommunalval
avgivna rösterna verkställes
av länsstyrelsen.

§•

Sammanräkning verkställes vid offentlig
förrättning, som skall påbörjas
så snart ske kan, dock icke förrän
å åttonde dagen efter valdagen.

Om förrättningen utfärdas kungörelse
med uppgift i förekommande
fall å den ordningsföljd, vari sammanräkningen,
därest hinder icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

15

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

vari sammanräkningen, därest hinder
icke möter, kommer att företagas för
olika val. Sådan kungörelse skall senast
sex dagar före förrättningens
början införas i en eller flera av ortens
mest spridda tidningar.

Där sammanräkning verkställes av
magistrat, skall tid och ställe för sammanräkningen
sist dagen därförut
kungöras i en eller flera av ortens
mest spridda tidningar.

Det åligger den myndighet, som
har att verkställa sammanräkningen,
att i god tid före förrättningen tillse,
att valprotokoll, röstlängd och omslag,
som avses i 33 § 3 mom. eller
34 § 1 mom., inkomma från samtliga
de valdistrikt, vilkas röster skola
sammanräknas, samt, där så ej sker,
från försumlig valförrättare infordra
vad som fattas. Myndigheten verkställer
även förberedande granskning
av nämnda handlingar. Befinnas dessa
därvid icke vara i behörigt skick,
införskaffar myndigheten, där så prövas
nödigt, på lämpligt sätt erforderliga
upplysningar rörande anledningen
härtill.

44

5 mom. De kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna
uttagas ur dessa kuvert och ur
de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte, där förfarande som avses
i 34 § 1 mom. ägt rum, de från
valförrättarna insända valsedlarna
granskas, varefter myndigheten prövar
valsedlarnas giltighet och meddelar
de beslut, vartill valsedlarna och
protokollen, med hänsyn jämväl till
enligt 43 § sista stycket inhämtade
upplysningar, må giva anledning. Hava
avgivna valsedlar icke förvarats
på föreskrivet sätt, skola de förklaras
ogilla, såframt ej skälig anledning
förekommer till antagande, att
obehörig åtgärd icke vidtagits med
valsedlarna.

möter, kommer att företagas för olika
val. Sådan kungörelse skall senast sex
dagar före förrättningens början införas
i en eller flera av ortens mest
spridda tidningar.

Det åligger länsstyrelsen att i god
tid före förrättningen tillse, att valprotokoll,
röstlängd och omslag, som
avses i 34 §, inkomma från samtliga
de valdistrikt, vilkas röster skola
sammanräknas, samt, där så ej sker,
från försumlig valförrättare infordra
vad som fattas. Länsstyrelsen
verkställer även förberedande granskning
av nämnda handlingar. Befinnas
dessa därvid icke vara i behörigt
skick, införskaffar länsstyrelsen, där
så prövas nödigt, på lämpligt sätt erforderliga
upplysningar rörande anledningen
härtill.

§•

5 mom. De kuvert, som nedlagts i
en urna, uttagas ur denna. Valsedlarna
uttagas ur dessa kuvert och ur de
från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna
jämte de från valförrättarna insända
valsedlarna granskas, varefter länsstyrelsen
prövar valsedlarnas giltighet
och meddelar de beslut, vartill
valsedlarna och protokollen, med
hänsyn jämväl till enligt 43 § sista
stycket inhämtade upplysningar, må
giva anledning. Hava avgivna valsedlar
icke förvarats på föreskrivet sätt,
skola de förklaras ogilla, såframt ej
skälig anledning förekommer till antagande,
att obehörig åtgärd icke vidtagits
med valsedlarna.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)

48

1 mom. Utses någon för samma tid
i två eller flera valkretsar till landstingsman
eller fullmäktig, skall på
honom ankomma att bestämma, i vilken
valkrets han skall anses vald. Det
åligger honom att om sitt beslut göra
skyndsam anmälan, då fråga är om
val till landstingsman, hos länsstyrelsen
och eljest hos den myndighet, som
verkställt sammanräkningen.

Då anmälan--------—

49

2 mom. Kan förrättningen icke på
en dag bringas till slut eller finnes eljest
nödigt att uppskjuta eller avbryta
densamma, skola alla valsedlar inläggas
i omslag, vilka förseglas under
minst två närvarandes sigill. Dessa
omslag jämte andra till valet hörande
handlingar skola därefter läggas i säkert
förvar; och förrättningen må ej
ånyo företagas, innan den myndighet,
som har att verkställa sammanräkningen,
inför öppna dörrar förvissat
sig, att de åsatta sigillen äro obrutna.

51

Efter röstsammanräkning för val
av landstingsmän åligger det länsstyrelsen
eller magistrat, som verkställt
sammanräkning, att översända avskrift
av protokollet över förrättningen
till landstingets expedition samt
att utan avgift skyndsamt låta tillställa
var och en landstingsman och
suppleant ett utdrag av detsamma i
vad det rör honom, gällande detta
protokollsutdrag såsom fullmakt för
den valde. Magistraten skall ock inom
tre dagar efter röstsammanräkningen
till länsstyrelsen insända utdrag av
protokollet över förrättningen, upptagande
de personers namn och boningsort,
som blivit utsedda till landstingsmän
och suppleanter, med angivande
tillika av den ordning, i vilken
de för varje särskild landstingsman
valda suppleanterna blivit utsedda.

§•

1 mom. Utses någon för samma tid
i två eller flera valkretsar till landstingsman
eller fullmäktig, skall på
honom ankomma att bestämma, i vilken
valkrets han skall anses vald.
Det åligger honom att om sitt beslut
göra skyndsam anmälan hos länsstyrelsen.

■ — fullmäktigs avgång.

§•

2 mom. Kan förrättningen icke på
en dag bringas till slut eller finnes eljest
nödigt att uppskjuta eller avbryta
densamma, skola alla valsedlar inläggas
i omslag, vilka förseglas under
minst två närvarandes sigill. Dessa
omslag jämte andra till valet hörande
handlingar skola därefter läggas i säkert
förvar; och förrättningen må ej
ånyo företagas, innan länsstyrelsen
inför öppna dörrar förvissat sig, att
de åsatta sigillen äro obrutna.

§•

Efter röstsammanräkning för val
av landstingsmän åligger det länsstyrelsen
att översända avskrift av protokollet
över förrättningen till landstingets
expedition samt att utan avgift
skyndsamt låta tillställa var och
en landstingsman och suppleant ett
utdrag av detsamma i vad det rör honom,
gällande detta protokollsutdrag
såsom fullmakt för den valde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

17

(Gällande lydelse)

Efter röstsammanräkning för val
av fullmäktige åligger det länsstyrelsen
eller magistrat, som verkställt
sammanräkning, att översända avskrift
av protokollet över förrättningen
till kommunen eller församlingen
samt att utan avgift skyndsamt låta
tillställa var och en fullmäktig ett
utdrag av förrättningsprotokollet i
vad det rör honom.

(Föreslagen lydelse)

Efter röstsammanräkning för val
av fullmäktige åligger det länsstyrelsen
att översända avskrift av protokollet
över förrättningen till kommunen
eller församlingen samt att utan
avgift skyndsamt låta tillställa var
och en fullmäktig ett utdrag av förrättningsprotokollet
i vad det rör honom.

56

Är någon missnöjd med val, må
han däröver anföra besvär hos Konungen;
och skall han, vid förlust av
talan, sist inom trettio dagar efter
den dag, då valet avslutats, ingiva
sina till Konungen ställda besvär till
länsstyrelsen, som genom kungörelse,
vilken införes i en eller flera av
ortens mest spridda tidningar, utsätter
viss kort tid, inom vilken förklaring
över besvären må avlämnas till
länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen,
om sammanräkningen verkställts av
magistrat, från denna infordrar de
avgivna valsedlarna samt övriga
handlingar rörande valet. Sedan den
för förklarings avgivande bestämda
tiden tilländagått, har länsstyrelsen
att ofördröjligen insända besvären
jämte de förklaringar, som inkommit,
ävensom protokoll över valet,
valsedlarna och övriga handlingar rörande
valet till vederbörande statsdepartement
för att i regeringsrätten
skyndsamt föredragas och avgöras.

Skiljes den--- -—-----

Vad i---—------ny

§•

Är någon missnöjd med val, må
han däröver anföra besvär hos Konungen;
och skall han, vid förlust av
talan, sist inom trettio dagar efter
den dag, då valet avslutats, ingiva
sina till Konungen ställda besvär till
länsstyrelsen, som genom kungörelse,
vilken införes i en eller flera av
ortens mest spridda tidningar, utsätter
viss kort tid, inom vilken förklaring
över besvären må avlämnas till
länsstyrelsen. Sedan den för förklarings
avgivande bestämda tiden tilländagått,
har länsstyrelsen att ofördröjligen
insända besvären jämte de
förklaringar, som inkommit, ävensom
protokoll över valet, valsedlarna och
övriga handlingar rörande valet till
vederbörande statsdepartement för
att i regeringsrätten skyndsamt föredragas
och avgöras.

- för valet,
röstsammanräkning.

59 §.

Valnämnden eller magistraten
åligger ombesörja, att de anordningar,
som avses i 26 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande eller
magistrat, ävensom utgifter för blanketter
till röstkort och för kuvert,
som avses i 26 och 29 §§, samt de i
33 § 3 mom. och 34 § / mom. om förmälda
omslagen skola gäldas vid val

Valnämnden åligger ombesörja, att
de anordningar, som avses i 26 §, ordentligen
verkställas.

Kostnaden för kungörande, som
åligger valnämndens ordförande,
ävensom utgifter för blanketter till
röstkort och för kuvert, som avses i
26 och 29 §§, samt de i 34 § omförmälda
omslagen skola gäldas vid val
av kyrkofullmäktige av församlingen

Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 56

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

(Gällande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

av kyrkofullmäktige av församlingen
och i övriga fall av kommunen, vilken
jämväl har att tillhandahålla
lämpliga vallokaler och bestrida kostnaden
för de anordningar, som avses
i 26 §.

Röstmottagare å--— — — —

och i övriga fall av kommunen, vilken
jämväl har att tillhandahålla lämpliga
vallokaler och bestrida kostnaden
för de anordningar, som avses i
26 §.

uppdragets fullgörande.

60 §.

Kuvert, varom----—---statsverkets försorg.

I 26 och---— —--—---

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som avses
i 38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden
eller magistraten. I 29 § omförmälda
kuvert samt ytterkuvert, som avses i
38 §, skola på statsverkets bekostnad
tillhandahållas jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de
slag, som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola i
god tid före varje val finnas tillgängliga
på landet hos ordförande och ledamöter
i valnämnd och i kommunalnämnd
samt i stad hos magistraten
ävensom hos de tjänstemän eller andra
personer, åt vilka magistraten uppdrager
att i sådant hänseende tillhandagå
väljarna. Sistnämnda ytterkuvert
skola inom samma tid finnas
tillgängliga även å postanstalt samt
å svensk beskickning, svenskt konsulat
eller svenskt fartyg, där röstmottagning
äger rum.

Det åligger — — — ---•----

mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 och 38 §§,
tillställas röstmottagare på statsverkets
bekostnad. Ytterkuvert, som avses
i 38 §, tillhandahållas på statsverkets
bekostnad även valnämnden.
I 29 § omförmälda kuvert samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola på
statsverkets bekostnad tillhandahållas
jämväl i riksdagen representerat
politiskt parti.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag,
som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, samt ytterkuvert,
som avses i 38 §, skola i god tid före
varje val finnas tillgängliga hos valnämnden
ävensom hos de tjänstemän
eller andra personer, åt vilka valnämnden
uppdrager att i sådant hänseende
tillhandagå väljarna. Sistnämnda
ytterkuvert skola inom samma
tid finnas tillgängliga även å postanstalt
samt å svensk beskickning,
svenskt konsulat eller svenskt fartyg,
där röstmottagning äger rum.

— 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964.

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

19

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 15 februari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga om vissa ändringar i
vallagstiftningen.

Föredraganden anför följande.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 27 maj 1955 tillkallade dåvarande
chefen för justitiedepartementet samma dag kanslidirektören S.
Waller att verkställa en teknisk översyn av bestämmelserna rörande allmänna
val. Sedermera tillkallades såsom ytterligare ledamöter av utredningen,
som antagit benämningen 1955 års valutredning, ledamoten av riksdagens
andra kammare redaktören J. Braconier, organisationschefen C. H. Brolin,
ombudsmannen S. H. E. Lundgren och förbundssekreteraren C. E. R. Moberg.
Den 25 april 1961 avgav utredningen ett betänkande (SOU 1961:20)
om vissa frågor rörande allmänna val. I betänkandet redovisades en av utredningen
företagen undersökning av möjligheterna att underlätta valdeltagandet
för en del mera speciella välj arkategorier samt dryftades bl. a. olika
frågor av valteknisk natur ävensom spörsmålet om en ändrad valnämndsorganisation
på landet. Utredningen framlade i sitt betänkande flera förslag
till reformer på valrättens område. Åtskilliga av dessa förslag har redan
blivit föremål för vederbörlig departementsbehandling och även lagts till
grund för lagstiftning (SFS 1962: 71 och 72; prop. 1962: 53; KU 1962: 9). 1
enlighet med vad valutredningen föreslagit har sålunda i syfte att underlätta
valdeltagandet den tid, varunder röstmottagning före val skall äga
rum, utsträckts till trettio dagar före valdagen och regler införts om fartygsröstning
samt sådan ändring vidtagits, att personal å sjukvårdsanstalt, där
postanstalt är inrättad, har möjlighet att å valdagen rösta å postanstalten,
även om sjukvårdsanstalten är belägen i vederbörandes hemort. Dessutom
har på grundval av valutredningens betänkande en del ändringar genomförts
i valtekniskt hänseende. Här må endast erinras om den uppmjukning
som skett i reglerna om verkan av att valsedlar icke förvarats under stadgad
försegling eller eljest på föreskrivet sätt. Den av valutredningen i betänkandet
behandlade frågan om en ändrad valnämndsorganisation på landet och
llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 56

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

de av utredningen framlagda reformförslagen i denna del har däremot
ännu icke prövats.

över sistnämnda del av valutredningens betänkande har efter remiss yttranden
avgivits av bl. a. statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet,
samtliga länsstyrelser, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas
förbund och Svenska landstingsförbundet. Därjämte har överståthållarämbetet
och länsstyrelserna överlämnat yttranden från ett nittiotal kommunala
organ.

•Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 december 1954 tillkallade dåvarande
chefen för justitiedepartementet den 5 mars 1955 såsom sakkunniga
att verkställa utredning rörande rådhusrätternas framtida ställning
samt därmed sammanhängande spörsmål landshövdingen Thorwald Bergquist,
tillika ordförande, direktören Sven-Olof Dahlman, ledamoten av riksdagens
andra kammare, häradshövdingen Nils G. Fröding, professorn Åke
Hassler, överlantmätaren Valfrid Larsson, kanslirådet numera t. f. generaldirektören
Ivar Löfqvist, borgmästaren Carl Svennegård och dåvarande ledamoten
av riksdagens andra kammare, överrevisorn E. Oskar Åkerström. Sedermera
förordnades hovrättsrådet Ingmar Lidbeck, som utsetts till sekreterare
åt de sakkunniga, att tillika vara ledamot av utredningen. De sakkunniga,
som antog namnet stadsdomstolsutredningen, slutredovisade sitt
utredningsuppdrag i ett den 12 januari 1961 avgivet betänkande, benämnt
»Underrätterna» (SOU 1961: 6). I detta betänkande upptog utredningen till
prövning även spörsmålet om en avveckling av magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna
och i samband därmed bl. a. frågan om valbestyrens
ombesörjande i städerna vid en sådan avveckling. Behandlingen av sistnämnda
fråga utmynnade i vissa principförslag till ändringar i vallagstiftningen.

Över stadsdomstolsutredningens betänkande i vad avser valbestyrens ombesörjande
i städerna har efter remiss yttranden avgivits av bl. a. kammarkollegiet,
statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet, samtliga
länsstyrelser och magistrater, uppbördsorganisationskommittén, 1955
års valutredning, Svenska stadsförbundet, Svenska landskommunernas förbund,
Föreningen Sveriges kommunalborgmästare samt Föreningen Sveriges
kommunala förvaltningsjurister. överståthållarämbetet och länsstyrelserna
har överlämnat yttranden från ett stort antal kommunala nämnder och beslutande
organ.

Erinras må i detta sammanhang att det även på ett annat område av vallagstiftningen
föreligger förslag till reformer. Det senaste resultatet av den
översyn, som 1955 års valutredning verkställer av denna lagstiftning, utgöres
av ett den 7 april 1962 avgivet betänkande rörande utlandssvenskars deltagande
i allmänna val (SOU 1962: 19). Innan frågan härom upptages till
slutlig prövning, bör emellertid viss ytterligare utredning avvaktas. Med
stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 januari 1963 har jag tillkallat en
utredningsman med uppdrag att undersöka möjligheterna att i vidgad ut -

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

sträckning upptaga utlandssvenskar i folkbokföringen och framlägga de förslag,
vartill utredningen kan ge anledning.

Jag anhåller att nu få upptaga frågan om valnämndsorganisationen på
landet och organisationen för valbestyrens ombesörjande i städerna till närmare
behandling.

Gällande bestämmelser

I lagen om val till riksdagen (ValL) och kommunala vallagen (KVL) gives
bestämmelser om vilka myndigheter som skall taga befattning med de
allmänna valen och vilka uppgifter som därvid åvilar dessa myndigheter.
Bestämmelserna härutinnan är i flera hänseenden olika för stad och landsbygd
samt för skilda slags städer.

I magistratsstäderna utom Stockholm har magistraten att vid val till
andra kammaren och vid kommunalval fullgöra en rad åligganden i fråga
om indelning i valdistrikt, granskning av röstlängd samt valförrättande.
Dessutom verkställer magistraten röstsammanräkningen vid vissa i KVL
särskilt angivna kommunalval. Sammanräkningen vid övriga kommunalval
och vid andrakammarval ankommer däremot på länsstyrelse.

I ValL är närmare bestämmelser meddelade om valkretsarnas indelning
i valdistrikt vid val till andra kammaren. Dessa bestämmelser ligger till
grund även för indelningen i valdistrikt vid val av landstingsmän och stadsfullmäktige.
Om indelningen i valdistrikt beslutar länsstyrelsen antingen
på framställning om ändrad indelning eller av eget initiativ. Framställning
om ändrad indelning må ej bifallas med mindre yttrande inhämtats från
magistrat och stadsfullmäktige (ValL 32 § 1 mom.). Om länsstyrelse utan
framställning upptager fråga om ändrad indelning, behöver däremot yttrande
inhämtas endast från fullmäktige.

När röstlängd för året upprättats av lokal skattemyndighet, skall längden
överlämnas till magistraten (ValL 39 §, KVL 9 §). Röstlängden skall därefter
under viss tid vara framlagd för granskning. På magistraten ankommer
att till envar i röstlängden upptagen person, som däri icke antecknats
såsom röstberättigad, sända underrättelse härom med angivande av skälen
til] att han uteslutits från rösträtt (ValL 40 §, KVL 9 §). Anmärkningar
mot röstlängden skall ingivas till magistraten, som har att handlägga och
pröva anmärkningarna och att i röstlängden införa de rättelser, vartill prövningen
föranleder, samt att underskriva den sålunda rättade längden (ValL
42—45 §§, KVL 9 §). Magistratens beslut över anmärkningar kan överklagas
hos länsstyrelsen, och de rättelser som föranledes av länsstyrelsens beslut
skall magistraten införa i röstlängden (ValL 46 och 50 §§, KVL 9 §).
Sedan röstlängden blivit justerad, ombesörjer magistraten vid förekommande
fall av val utfärdandet av röstkort (ValL 55 a §, KVL 19 §).

Kungörelse om val utfärdas, såvitt gäller val av kyrkofullmäktige, av
magistraten (KVL 20 § 3 mom.) men eljest av länsstyrelsen. Valet förrättas
inför magistraten eller, om staden består av flera valdistrikt, inför

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

deputerade, som magistraten utser till valförrättare (ValL 57 § 1 mom. och
91 §, KVL 5 §). Magistraten bestämmer om vallokaler och, såvitt gäller
kommunalval, om valtider och svarar även i övrigt för de yttre arrangemangen
vid valet (ValL 58, 60, 95 och 96 §§, KVL 22 § 1 mom. 26, 59 och
60 §§). I fall då magistraten själv är valförrättare, har den att leda och
övervaka röstningen och att mottaga valsedlar (ValL 57—67 §§, KVL 21—
32 §§). Sedan röstningen avslutats, skall valförrättaren upprätta protokoll,
upptagande bl. a. antalet valdeltagare och avlämnade valkuvert, samt verkställa
preliminär röstsammanräkning (ValL 68 §, KVL 33 och 34 §§); vid
stadsfullmäktigval för stad, som deltager i landsting, samt vid val av kyrkofullmäktige
för stadsförsamling beror det av magistratens beslut, huruvida
preliminär röstsammanräkning skall verkställas (KVL 34 § 2 mom.). Efter
avslutad valförrättning åligger det valförrättaren, försåvitt denne ej har att
företaga den slutliga sammanräkningen, att till sammanräkningsmyndigheten
överlämna valkuvert, valsedlar, protokoll och röstlängd (ValL 69 §,
KVL 34 § 1 mom.).

Magistraten har att verkställa den slutliga röstsammanräkningen beträffande
landstingsval i stad, som utgör egen landstingsvalkrets, ävensom beträffande
stadsfullmäktigval samt val av kyrkofullmäktige för stadsförsamling
eller kyrklig samfällighet i stad. Om vid landstingsmannaval landstingsvalkrets
består av flera städer men landsbygd ej ingår i valkretsen,
är magistraten i den folkrikaste staden sammanräkningsmyndighet för
landstingsvalkretsen (KVL 42 §). Beträffande tiden för sammanräkning,
dennas kungörande m. m. är särskilda bestämmelser meddelade (KVL 43 §).
Samma är förhållandet med underrättelser som det åligger magistraten att
lämna efter röstsammanräkning för val av landstingsmän och val av fullmäktige
(KVL 51 §). Har besvär anförts över kommunalval, skall magistraten
till länsstyrelsen överlämna valsedlarna samt övriga handlingar rörande
valet (KVL 56 §).

Magistraten i några städer har även att taga viss befattning med valen
till riksdagens första kammare. När sådant val skall äga rum i valkrets,
som omfattar ett landstingsområde jämte en eller flera städer, som ej deltager
i landsting, bestämmer länsstyrelsen tid och ställe för valet och underrättar
därom magistraten i stad, som nyss sagts. På magistraten ankommer
därefter att tillse, att stadsfullmäktige utser valmän jämte suppleanter
att deltaga i riksdagsmannavalet, varjämte magistraten har att till valet
kalla envar stadsfullmäktig, som utsetts till valinan (ValL 12 § 2 och 3
inom.). Blir stadsfullmäktig, som utsetts till valman, förhindrad att fullgöra
uppdraget skall han ofördröjligen underrätta magistraten i staden,
som då har att till deltagandet i valet inkalla vederbörande suppleant. Bestämmelser
härom har givits såväl i riksdagsordningen 6 § 7 mom. sista
stycket som i ValL 13 §.

I Stockholm och i stad utan magistrat finnes en särskild valnämnd för
fullgörande av flertalet av de åligganden beträffande andrakammarval och
kommunalval, som enligt det redan anförda ankommer på magistraten

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1963

(ValL 90 och 90 a §§ och KVL 63 §). I Stockholm består valnämnden av
fem inom staden boende personer, vilka utses för fyra år. Ordföranden och
suppleant för honom förordnas av överståthållarämbetet; de fyra ledamöterna
och suppleanter för dem väljes av stadsfullmäktige. Såsom valnämndens
kansli fungerar uppbördsverket. I stad utan magistrat består valnämnden
av kommunalborgmästaren som ordförande samt två kommunalvalda
ledamöter jämte suppleanter. Vissa av de bestämmelser, som gäller valnämnd
på landet och som beröres i det följande, gäller även valnämnden i
Stockholm och valnämnd i stad utan magistrat. I Stockholm tager valnämnden
ej vid något slags val befattning med röstsammanräkningen utan denna
verkställes av överståthållarämbetet. På ämbetet ankommer jämväl att vid
kyrkofullmäktigval bestämma huruvida preliminär röstsammanräkning skall
äga rum. Liksom magistrat verkställer valnämnd i stad utan magistrat den
slutliga röstsammanräkningen vid vissa kommunalval.

På landet ombesörjes valbestyren av valnämnder. Dessa består av fem
personer, varav ordföranden förordnas av länsstyrelsen och övriga ledamöter
utses av kommunalfullmäktige. Särskilda bestämmelser är meddelade
med avseende å mandattiden, beslutmässighet, omröstning, rätt att avsäga
sig uppdrag som ledamot eller suppleant i valnämnd samt besvär över
val av ledamot eller suppleant (ValL 33—36 §§). Dessa bestämmelser äger
motsvarande tillämpning beträffande valnämnden i Stockholm och valnämnd
i stad utan magistrat. Vissa olikheter i fråga om organisation och
arbetsuppgifter föreligger dock mellan valnämnd på landet och valnämnd
i stad. Under det att arbetsområdet för valnämnd i stad utgöres av staden
i dess helhet, oberoende av indelningen i valdistrikt, finnes på landet en
valnämnd för varje för andrakammarval bildat valdistrikt; val på landet
förrättas därför alltid inför valnämnden själv och inte såsom i stad, bestående
av flera valdistrikt, inför särskilda deputerade. Ordföranden i valnämnd
på landet fullgör flertalet av de expeditionella åligganden som i stad
formellt ankommer på magistrat eller valnämnd. Valnämnd på landet tager
ej vid något slags val befattning med den slutliga röstsammanräkningen.

Eftersom en valnämnd skall finnas för varje valdistrikt på landet är organisationen
för valbestyrens ombesörjande därstädes direkt avhängig av indelningen
i sådana distrikt. För andrakammarvalen ges närmare bestämmelser
om valkretsarnas indelning i valdistrikt (ValL 31 och 32 §§). Dessa
bestämmelser ligger även till grund för indelningen i valdistrikt vid kommunalval
och samma valnämnder, som har att taga befattning med andrakammarvalen,
har även att förrätta kommunalval. Medan valdistriktsindelningen
vid val av landstingsmän och kommunalfullmäktige helt överensstämmer
med valdistriktsindelningen vid andrakammarval kan motsvarande
indelning vid val av municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige skilja
sig från den för andrakammarvalen gällande indelningen. Vissa särbestämmelser
har nämligen givits rörande indelningen i valdistrikt vid sistnämnda
slag av kommunalval (KVL 3 § 2 och 3 mom.). För de fall där sådan skiljaktighet
föreligger har dock särskilt reglerats vilken för andrakammarval

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

inrättad valnämnd, som skall taga befattning med valet av municipalfullmäktige
eller kyrkofullmäktige i valdistrikt som bildas särskilt för sådant
val (KVL 5 § andra och tredje styckena). Anmärkas må i detta sammanhang
att när det gäller kyrkofullmäktigval länsstyrelsen, i vissa fall äger
förordna att delar av församling eller valkrets, vilka eljest skulle var för sig
bilda eget valdistrikt vid kyrkofullmäktigval, skall vid sådant val tillsammans
utgöra ett valdistrikt. Har sådant förordnande meddelats skall länsstyrelsen
tillika bestämma inför vilken valnämnd valet av kyrkofullmäktige
i det sålunda bildade valdistriktet skall förrättas.

Beträffande det allmännas kostnader för valen må nämnas att kommunerna
delvis bär dessa kostnader (ValL 95 och 96 §§ samt KVL 59 och
60 §§). Statsverket svarar för utgifter, som röstmottagare å fartyg har med
anledning av uppdragets fullgörande, ävensom för kuvert till valsedelsförsändelser
och för den till post-, konsulat- och fartygsröstningen hörande
materielen samt, såvitt gäller andrakammarval, även för andra valkuvert
och för blanketter till valsedlar och omslag. Övriga kostnader, såsom för
kungörande, vilket åligger valnämndens ordförande eller magistraten, blanketter
till röstkort, vallokaler och, i förekommande fall, ersättning till valfunktionärer
bestrides av kommunerna. Dessutom har kommunerna alt
bära kostnaderna för magistrats eller valnämnds verksamhet. Kostnaderna
för länsstyrelses befattning med valen faller på statsverket.

Valutredningens förslag

Valnämndsorganisationen på landet har av valutredningen behandlats i
ett särskilt avsnitt av utredningens den 25 april 1961 dagtecknade betänkande
(SOU 1961:20 s. 52—62).

Inledningsvis ger utredningen en översikt över den organisation, som tidigare
funnits för valbestyrens handhavande på landet och i städerna, och
de ändringar som vidtagits i denna organisation. Vidare lämnar utredningen
sammanfattningsvis en redogörelse för vissa förslag, som den år 1953 tillsatta
församlingsstyrelsekommittén framlagt i ett den 28 oktober 1958 avgivet
betänkande (SOU 1958:42) rörande ändrad tidpunkt för kyrkofullmäktigvalen,
och för vad som framkommit under remissbehandlingen av
detta betänkande. Kommitténs förslag innebar att de kyrkliga valen skulle
förläggas till samma valdag som de borgerliga kommunalvalen samt att för
genomförandet av en sådan ordning gällande bestämmelser om valförrättare
skulle ändras så att dels i samtliga städer magistraten eller valnämnden
ägde utse deputerade att vara valförrättare dels den nuvarande organisationen
med en valnämnd i varje valdistrikt å landet ersattes av en enda valnämnd
för varje kommun därstädes, varvid valnämnden hade att utse erforderligt
antal deputerade.

Valutredningen förklarar att den funnit frågan om lämpligheten av den
nuvarande valnämndsorganisationen på landet böra prövas oberoende av
huruvida tidpunkten för de kyrkliga valen ändras på sätt församlingssty -

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

relsekommittén föreslagit eller ej. Ett genomförande av vissa förslag, som
utredningen övervägt, uppges även kunna i viss mån vara beroende av
nämnda frågas lösning. Utredningen har därför ansett sig böra underkasta
frågan en förnyad granskning.

Utredningen erinrar om att landskommuner tidigare var i långt mindre
utsträckning än vad nu är fallet uppdelade i flera valdistrikt. Utvecklingen
mot en ökad valdistriktsindelning har främst varit betingad av önskemålet
att underlätta valdeltagandet. Utredningen konstaterar att mycket även vunnits
genom en sådan ökning av antalet valdistrikt. Den mera omfattande valdistriktsindelningen
har emellertid icke kunnat — med hänsyn till bestämmelsen
att en särskild valnämnd skall finnas för varje valdistrikt å
landet — äga rum utan en samtidig utökning av antalet valnämnder. I en
landskommun, där endast en valnämnd tidigare funnits, har efter kommunens
uppdelning i flera valdistrikt denna valnämnds uppgifter sålunda kommit
att fullgöras av ett flertal valnämnder. En sådan utveckling finner utredningen
icke ha varit helt ändamålsenlig, i synnerhet som vissa valförberedande
åtgärder enligt utredningens uppfattning torde vara mera lämpade
att ombesörjas centralt för hela kommunen än för varje valdistrikt för
sig. Utredningen anför härom.

Såsom exempel på sådana åtgärder må till en början nämnas anskaffande
av vallokaler, valmateriel och dylikt. I kommuner, som uppdelats i valdistrikt,
brukar detta arbete fullgöras av tjänstemän i kommunens centrala
organ. Detta förfaringssätt har visat sig innebära betydande fördelar, inte
minst ur rationaliseringssynpunkt. Helt naturligt skulle arbetet ytterligare
underlättas, om vederbörande tjänsteman regelmässigt hade att vända sig endast
till en valnämnd för erhållande av direktiv.

Vidare kan erinras om att valnämnderna handhar vissa åligganden med
avseende å röstlängderna. Den lokala skattemyndigheten upprättar röstlängd
—■ vanligtvis för varje valdistrikt — och översänder denna, då det gäller
landsbygden, till vederbörande valnämndsordförande. På denne ankommer
det sedan bl. a. att till envar i röstlängden upptagen person, som däri
icke antecknats såsom röstberättigad, sända viss underrättelse. Det åligger
även valnämnden att vid särskilt justeringssammanträde behandla mot röstlängden
gjorda anmärkningar. Uppenbarligen skulle det erforderliga expedieringsarbetet
kunna effektiviseras, om i varje kommun endast fanns en
valnämnd. Dessutom skulle större vana och säkerhet kunna erhållas vid
anmärkningsärendenas handläggning.

Även systemet med röstkort, vilket föreslagits tillämpligt jämväl med
avseende å kommunalvalen, förutsätter att valnämnden skall ombesörja det
omfattande arbetet med upprättandet och expedierandet av dylika kort.
Det praktiska utförandet av dessa uppgifter bör helt naturligt åvila ett centralt
organ. För de röstberättigade måste det även vara angeläget att i ärenden
angående sådana röstkort kunna vända sig till en för kommunen gemensam
valnämnd. Många röstberättigade torde nämligen sakna kännedom
om i vilket valdistrikt de är uppförda i röstlängden.

I de fall, då kungörelse skall utfärdas av valnämnds ordförande —■ så
t. ex. åligger det denne all kungöra val av municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige
— är det givetvis onödigt med mer än eu kungörelse för varje
kommun. I praktiken har även merendels samtliga valnämndordförande
inom en kommun i sådana fall enats om cn kungörelse. Även beträffande

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

valtiderna vid kommunalval, vilka skall bestämmas av valnämnden, finns
det ett starkt krav på enhetlighet inom i allt fall varje kommun. Valnämnderna
inom samma kommun har också regelmässigt samordnat sina beslut
i detta avseende. Det torde vara uppenbart att även här skulle det vara en
fördel, om inom varje kommun endast fanns ett beslutande organ.

Enligt vad valutredningen vidare framhåller skulle vissa av utredningen
övervägda reformer komma att för valnämnderna medföra nya arbetsuppgifter
vilka för vinnande av enhetlig rättstillämpning bör handläggas av ett
organ, i vart fall gemensamt för en och samma kommun. De reformer, som
därvid åsyftas, är enligt utredningen främst införandet av möjligheter för
här ej mantalsskrivna utlandssvenskar att utöva sin rösträtt samt särskilda
åtgärder för att underlätta valdeltagandet för sjuka, invalider och
åldringar.

Oavsett den betydelse, som en ändrad valnämndsorganisation kan ha för
vissa av valutredningen övervägda förslag, har utredningen kommit till den
uppfattningen, att väsentliga fördelar skulle vinnas om den gällande ordningen
med en valnämnd i varje valdistrikt på landet ersattes med en ordning,
enligt vilken i varje landskommun endast skulle finnas en valnämnd,
gemensam för hela kommunen. Visserligen har, framhåller utredningen,
vissa brister i den nuvarande organisationen i viss mån kunnat undanröjas
genom att valnämnderna samordnat sina åtgärder i olika hänseenden. En
sådan samverkan mellan valnämnderna i en och samma landskommun har
dock krävt särskilda arbetsinsatser och ej kunnat avse samtliga valförberedelser,
exempelvis ej prövningen av anmärkningar mot röstlängden. En
fullständig samordning av valbestyren till ett för varje landskommun gemensamt
organ framstår därför enligt valutredningens förmenande som en
under alla omständigheter ändamålsenlig reform.

Valutredningen erinrar slutligen om att valbestyren i organisatoriskt hänseende
är anordnade på ett annat sätt i städerna än på landsbygden. För
varje stad handhaves sålunda dessa bestyr av en för hela staden gemensam
myndighet. Här har utvecklingen mot en mera omfattande valdistriktsindelning
icke inneburit annan mera väsentlig förändring än att magistraten
eller valnämnden, därest staden blivit indelad i flera valdistrikt, haft att för
varje sådant distrikt utse tre eller flera personer att såsom magistratens
eller valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet. Det har i dylikt
fall dock alltjämt ankommit på den centrala myndigheten att svara för
de valförberedande åtgärderna. För valutredningen framstår det som önskvärt,
att icke alltför stora olikheter råder mellan den för stad och den för
landsbygd gällande ordningen med avseende å valbestyrens handhavande.
En ändring så att den nuvarande organisationen med en valnämnd i varje
valdistrikt å landet ersättes av en enda valnämnd för varje kommun därstädes
skulle i avsevärd mån utjämna nu rådande olikhet i detta hänseende.
Redan med hänsyn härtill finner utredningen en dylik reform vara angelägen.

Under hänvisning till det anförda föreslår valutredningen, att den nuva -

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

rande valnämndsorganisationen å landet avskaffas och att i stället den ordningen
införes, att en valnämnd skall finnas för varje
landskommun.

Rörande den närmare utformningen av de bestämmelser, varigenom den
ändrade ordningen skulle lagfästas, förklarar sig valutredningen — under
erinran om att valnämnd på landet för närvarande består av en av länsstyrelsen
förordnad ordförande jämte suppleant samt fyra kommunalvalda
ledamöter med lika många suppleanter — ha övervägt om anledning föreligger
att förorda avvikande regler beträffande sammansättningen av
den för landskommun föreslagna gemensamma valnämnden.
Utredningen anför i denna fråga.

Vad angår antalet ledamöter och suppleanter torde det väl knappast böra
komma i fråga att låta en sådan för hel landskommun avsedd valnämnd erhålla
färre ledamöter och suppleanter än vad en nu för valdistrikt å landet
inrättad valnämnd har. Däremot synes en utökning av antalet ledamöter
och suppleanter kunna ifrågasättas. Utan tvivel är det ändamålsenligt om i
valnämnd, som är gemensam för en hel landskommun, finnes representanter
från skilda delar av kommun. Särskilt framstår detta såsom önskvärt,
då det gäller större och mera vidsträckta landskommuner. Härigenom möjliggöres
nämligen att det regelmässigt, då valbestyren skall ombesörjas för
någon del av kommunen, finnes någon ledamot eller suppleant inom valnämnden,
som äger kännedom om de lokala förhållandena därstädes. Även
om det redan med ett antal av fyra ledamöter och lika många suppleanter
finnes ett visst utrymme för att låta skilda orter bli företrädda inom valnämnden,
skulle uppenbarligen en utökning av antalet ledamöter och suppleanter
göra detta i än högre grad möjligt. En sådan utökning framstår måhända
ur denna synpunkt såsom lämplig. Emellertid kan det icke anses tillfredsställande
att ansvaret för valbestyrens ombesörjande fördelas på alltför
många personer. Den med reformen avsedda koncentrationen av dessa
bestyr torde även bäst kunna tillgodoses, om valnämnden icke erhåller en
alltför stor sammansättning, något som tillika skulle kunna medföra en viss
tungroddhet vid arbetets bedrivande. Valutredningen har med hänsyn härtill
ansett sig böra föreslå, att den gemensamma valnämnd, som utredningen
funnit böra inrättas för varje landskommun, erhåller samma antal ledamöter
och suppleanter som de valnämnder, vilka nu finnes för varje valdistrikt
å landsbygden.

Bestämmelserna om länsstyrelsernas åliggande att utse ordförande i valnämnd
jämte suppleant bör enligt valutredningens förmenande bibehållas
oförändrade även om valnämndsorganisationen å landsbygden ändras på
sätt här föreslagits. Visserligen skulle, såsom församlingsstyrelsekommittén
framhållit i sitt berörda betänkande, ett slopande av dessa bestämmelser
kanske stå i överensstämmelse med utvecklingen inom kommunalstyrelsen
i övrigt. Arten av de uppgifter som åvilar valnämnderna — dessa har
ju även att handlägga betydelsefulla frågor, som gäller andrakammarvalen
—- finner valutredningen dock böra föranleda att statlig myndighet alltjämt
har inflytande på valnämndernas sammansättning genom att tillsätta ordförandena.
En sådan ordning synes även kunna befrämja en önskvärd kontakt
mellan valnämndsordförandena och länsstyrelserna i olika frågor rörande
valförberedelserna.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

I detta sammanhang erinrar valutredningen tillika om att stadsdomstolsutredningen
i sitt betänkande »Underrätterna» föreslagit, att i städerna de
valbestyr, som icke skall ankomma på länsstyrelserna, övertages av valnämnder
med samma sammansättning som de nuvarande valnämnderna
på landet.

Är landskommun indelad i flera valdistrikt finner utredningen det böra
ankomma på den för kommunen gemensamma valnämnden att — på samma
sätt som nu i stad ankommer på magistrat eller där inrättad valnämnd,
om staden är uppdelad i flera valdistrikt — för varje valdistrikt utse erforderligt
antal deputerade att vara valförrättare i distriktet. Avgörande
för rätten att utse deputerade —- vare sig det gäller landskommun
eller stad — bör enligt utredningen vara om valdistriktsindelning över huvud
taget förekommer i kommunen, även om det aktuella valet, exempelvis
ett municipalfullmäktigval, endast omfattar ett valdistrikt.

Enligt vad utredningen framhåller uttalades vid remissbehandlingen av
församlingsstyrelsekommitténs betänkande i vissa yttranden farhågor för
att med den här angivna ordningen valförrättare skulle komma att utses
mera efter partipolitiska linjer än efter kunnighet och lämplighet. För valutredningen
synes dessa farhågor dock vara överdrivna och utredningen
förmodar, att de deputerade kommer att i stor utsträckning utväljas bland
dem, som nu i egenskap av ledamöter eller suppleanter i de för valdistrikten
inrättade valnämnderna har att förrätta val inom valdistrikten. Någon
anledning föreligger därför enligt utredningen icke att såsom föreslagits i
nyssnämnda remissyttranden låta länsstyrelserna få inflytande på dessa
valförrättande organs sammansättning. De valförrättare, som har att förrätta
val i stad, då denna är indelad i flera valdistrikt, tillsättes för övrigt
utan varje medverkan av statlig myndighet. Såvitt utredningen har sig bekant
har några olägenheter härav icke gjort sig förmärkta.

När det gäller kompetensfördelningen mellan länsstyrelse
och valnämnd på landet finner valutredningen det från
likformighetssynpunkt önskvärt att valnämnderna på landet har samma
funktioner som motsvarande organ i stad. Utredningen erinrar om att en’igt
gällande bestämmelser magistraten eller valnämnd i stad — om därvid
bortses från vad som gäller för Stockholms del — vid vissa val liar att verkställa
definitiv sammanräkning av avgivna röster medan någon liknande
befogenhet icke tillkommer valnämnd på landet. Med den nuvarande ordningen
med en valnämnd i varje valdistrikt å landet har över huvud taget
förutsättningar saknats för att valnämnderna därstädes skulle kunna taga
någon som helst befattning med den slutliga röstsammanräkningen, vilken
under alla omständigheter måste verkställas valkretsvis. Ett genomförande
av en organisation med endast en valnämnd i varje landskommun skulle
enligt utredningen emellertid förändra läget och i väsentlig mån undanröja
förefintliga hinder för en utjämning av de olikheter, som i nämnt hänseende
för närvarande råder med avseende å valorganens funktioner å landet
och i stad. Vissa fördelar anser utredningen kunna vinnas om de val -

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

29

nämnder, som föreslås inrättade i landskommunerna, bleve på samma sätt
som magistrat eller valnämnd i stad sammanräkningsmyndighet vid vissa
val. Härigenom skulle det slutliga valresultatet vid dessa val kunna framläggas
betydligt tidigare än om länsstyrelsen alltjämt hade att verkställa
röstsammanräkning vid desamma. Valutredningen säger sig därför ha funnit
anledning uppmärksamma frågan, huruvida uppgifter av nu angivet
slag i något hänseende bör åläggas sådan för landskommun avsedd valnämnd.
Utredningen anför.

Magistraten och valnämnderna i städerna har i allmänhet visat sig väl
skickade för sammanräkningsproceduren. I dessa organ ingår dock vanligtvis
personer med särskilda kvalifikationer för att handha de många
gånger komplicerade uppgifter, som sammanhänger med denna procedur.
För valutredningen har det emellertid framstått såsom osäkert, om samma
kompetens kan påräknas hos de valnämnder, som enligt utredningens förslag
skall finnas i landskommunerna. Härtill kommer att stadsdomstolsutredningen
i sitt berörda betänkande föreslagit att den befattning med
röstsammanräkningen vid kommunala val, som nu ankommer på magistrat
och valnämnd i fögderistad, överflyttas på länsstyrelsen på motsvarande sätt
som skedde då valnämnden i Stockholm inrättades. Under sådana förhållanden
synes i varje fall anledning saknas att nu genomföra en ändring i motsatt
riktning beträffande valnämnderna på landet.

Valutredningens slutsats blir därför att den gällande kompetensfördelningen
mellan länsstyrelsen och valnämnd på landet icke bör påverkas av
ett genomförande av förslaget om ändrad valnämndsorganisation på landet.

För förslagets genomförande föreslår valutredningen ändringar av ValL
33 §, 57 § 1 mom. första stycket, 90 § andra stycket, 90 a §, 91 § och 96 §
andra stycket samt KVL 5 och 60 §§.

Den av valutredningen föreslagna ändringen av KVL 5 § innebär, enligt
vad utredningen särskilt framhåller (se betänkandet s. 167—168), att samtliga
i landskommun förekommande kommunalval — val av landstingsman
samt val av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige
— skall förrättas av den för kommunen gemensamma valnämnden eller,
om i kommunen finnes flera valdistrikt, av denna valnämnds deputerade.
Den ifrågavarande valnämndens kompetensområde skall sålunda för samtliga
vals vidkommande som regel omfatta hela landskommunen. Undantag
härifrån skall enligt utredningen endast förekomma vid kyrkofullmäktigval
i vissa enstaka fall. Dessa undantagsfall betingas av att församlingsgränserna
icke alltid sammanfaller med den borgerliga kommunens gränser.
En församling kan, framhåller utredningen, i vissa fall omfatta delar
av olika landskommuner. Har i dylikt fall länsstyrelse vid kyrkofullmäktigval
meddelat förordnande enligt KVL 3 § 3 mom. om att olika områden
av församlingen tillsammans skall utgöra ett valdistrikt, kan det inträffa
att det sålunda bildade valdistriktet kommer att omfatta delar av skilda
landskommuner. För att en kompetenskonflikt icke skall uppstå mellan dessa
landskommuners valnämnder i fråga om kyrkofullmäktigvalets ombesörjande
i det ifrågavarande valdistriktet, finner utredningen det vara erfor -

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1963

derligt att länsstyrelsen i samband med sitt förordnande enligt KVL 3 § 3-mom. i sådant fall förordnar inför vilken landskommuns valnämnd eller
dess deputerade kyrkofullmäktigvalet i detta valdistrikt skall förrättas. En
bestämmelse härom anser utredningen böra intagas i KVL 5 §. För municipalfullmäktigvalens
del anser utredningen däremot den föreslagna ordningen
— oavsett vilka förordnanden som må meddelas rörande valdistriktsindelningen
vid valet av municipalfullmäktige — icke erfordra några särbestämmelser
angående vem som skall förrätta municipalfullmäktigvalet
i för sådant val särskilt bildat valdistrikt. Municipalsamhälle utgör nämligen
alltid del av en enda landskommun.

När det gäller frågan om lagändringarnas ikraftträdande framhåller
valutredningen (se betänkandet s. 169) bl. a. att den funnit det mest
ändamålsenligt att genomföra den ändrade valnämndsorganisationen vid
den tidpunkt, då gällande mandatperiod för valnämndsledamöter utlöper.
Utredningen säger sig ha utgått ifrån att mandattiden för de ledamöter, som
nu tjänstgör i valnämnd för valdistrikt på landet, utlöper den 31 december
1963 och utredningen förordar därför att de berörda ändringarna i vallagstiftningen
får träda i kraft den 1 januari 1964. Vid utseende av valnämnd
under år 1963 för ny fyraårsperiod bör dock enligt utredningen ValL 33 §!
tillämpas i sin ändrade lydelse.

Stadsdomstolsutredningens förslag

I sitt betänkande har utredningen föreslagit bl. a. att städernas domstolar
förstatligas samt att magistrats- och kommunalborgmästarinstitutionerna
avvecklas. De statliga administrativa uppgifter, som dessa institutioner
alltjämt har att ombestyra, skall enligt uredningens förslag utskiftas på
olika statliga och kommunala myndigheter. Utredningen bär gått igenom
samtliga för utredningen kända författningar, i vilka magistratens och kommunalborgmästarnas
åligganden är reglerade, och för varje åliggande föreslagit
vilken myndighet som bör träda i stället för magistraten och kommunalborgmästaren.
Frågan om valbestyrens ombesörjande i städerna har av
utredningen därvid behandlats i ett särskilt avsnitt (betänkandet s. 174—
178).

I berörda avsnitt av betänkandet erinrar utredningen inledningsvis om att
kommunallagskommittén i sitt år 1952 avgivna betänkande (SOU 1952: 14)
med förslag till ny kommunallagstiftning uttalat att, om magistratens befattning
med egentliga kommunala uppgifter upphörde, valbestyren i magistratsstäder
borde, såsom redan var fallet i landsrättsstäderna, övertagas av
valnämnder och i samband därmed för hela riket i huvudsak enhetliga bestämmelser
om valförrättningsorgan antagas. Vidare påpekar utredningen
att, när valbestyren i Stockholm år 1953 överflyttades från magistraten till
en för staden inrättad valnämnd, chefen för justitiedepartementet framhöll
i ämnet (prop. 1953: 213 s. 20 ff), att han för sin del fann mycket starka
skäl tala för att en allmän reform av valförrättningsorganisationen i magi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

31

stratsstäderna skulle ansluta sig till de av kommunallagskommittén uppdragna
riktlinjerna. Samtidigt var departementschefen emellertid angelägen om
att betona, att det för Stockholms vidkommande framlagda förslaget endast
kunde betraktas som ett provisorium utan bindande verkan för en slutlig,
allmän reform.

Enligt stadsdomstolsutredningens mening bör, såsom kommunallagskommittén
förordat, avvecklingen av magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna
medföra, att dessa myndigheters åligganden i fråga om förberedande
och ledande av de allmänna valen övertages av valnämnder och att
i huvudsak enhetliga bestämmelser om valförrättningsorgan för land och
stad antages. Vid övervägande av de problem som härvidlag uppkommer
finner utredningen det kunna sättas i fråga, huruvida icke den nuvarande
ordningen på landet med en valnämnd för varje distrikt innebär en onödig
och alltför långt driven splittring i valarbetet. Om på landet såsom nu är
fallet i stad förarbetandet och ledandet av valen koncentrerades till ett organ
för varje kommun, anser utredningen det sannolikt kunna påräknas större
effektivitet och säkerhet i arbetet. Inte minst skulle dessa fördelar vinnas
genom att juridisk sakkunskap och administrativ erfarenhet i ökad omfattning
kunde tillföras valnämnderna. Emellertid kan, enligt vad utredningen
inhämtat, det pågående arbetet med en författningsreform komma att föranleda
en mera allmän översyn av bestämmelserna om valsätt och valförrättningsorgan.
I detta läge finner utredningen de nu aktuella av magistratoch
kommunalborgmästarinstitutionernas avveckling föranledda ändringarna
i vallagstiftningen böra i huvudsak anpassas till gällande bestämmelser
om valnämnds organisation och uppgifter.

I fråga om valnämndernas sammansättning förordar stadsdomstolsutredningen
generella bestämmelser, enligt vilka valnämnd skall bestå av fyra
kommunalvalda ledamöter samt en av länsstyrelsen förordnad ordförande
jämte suppleanter utsedda i samma ordning. Enligt utredningens förslag
skall valnämnd finnas på landet för varje valdistrikt men i stad för staden
i dess helhet, oberoende av indelningen i valdistrikt. Är stad delad i flera
valdistrikt, skall således valnämnden utse deputerade att vara valförrättare
i varje distrikt.

Med avseende å valnämndernas uppgifter föreslår utredningen, att den
befattning med röstsammanräkning vid kommunala val, som nu ankommer
på magistrat och på valnämnd i stad utan magistrat, överflyttas till länsstyrelsen.
På denna anser utredningen det böra ankomma att besluta, huruvida
vid val av stadsfullmäktige för stad, som deltager i landsting, samt vid val
av kyrkofullmäktige för stadsförsamling åtgärder för preliminär röstsammanräkning
skall vidtagas på sätt i KVL 34 § 1 mom. sägs.

Den fördelning av arbetsuppgifterna som för valnämnd å landet är stadgad
mellan nämnden och dess ordförande synes enligt utredningen böra
genomföras såvitt gäller valnämnd i stad.

Enligt stadsdomstolsutredningen synes dess nu berörda förslag — med
utgångspunkt från de vid tiden för betänkandets avfattande gällande val -

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

lagsbestämmelserna — föranleda ändring av ValL 33, 35, 39, 40, 42, 43, 45,
46, 50, 53, 55 a och 57 §§, 90, 91, 95 och 96 §§ samt KVL 5 och 9 §§, 20 §
3 mom., 22 § 1 mom., 34 § 2 mom., 36 § 2 inom., 42, 43, 51, 56, 59, 60 och
63 §§; ValL 90 a § kan enligt utredningen upphävas.

Stadsdomstolsutredningen föreslår vidare att de på magistraten i vissa
städer åvilande uppgifterna med avseende å förstakammarval — tillsynen
av att stadsfullmäktige utser valmän för förrättande av sådant val samt uppgiften
att kalla valmän och suppleanter — övertages av vederbörande länsstyrelse.
Förslaget härutinnan förutsätter enligt utredningen ändring av
ValL 12 § 2 och 3 mom. samt 13 §.

Stadgandet i ValL 32 § om inhämtande av magistratens yttrande vid
framställning om ändrad indelning i valdistrikt finner utredningen kunna
utgå utan att ersättare sättes i magistratens ställe.

Härjämte anmärker utredningen, att ändring påkallas av 4 § kungörelsen
den 17 juni 1938 om insändande till statistiska centralbyrån av vissa valprotokoll,
röstlängder och valstatistiska uppgifter.

Remissyttrandena

Yttrandena över valutredningens förslag

Valutredningens förslag om en ny organisation för valbestyrens ombesörjande
på landet har i princip tillstyrkts eller lämnats utan erinran i det
övervägande antalet remissyttranden. Endast ett fåtal kommunala remissinstanser
har motsatt sig förslaget.

Behovet av en ändrad v a 1 n ä m n d s o r g a n i s a t i o n på landet
understrykes i åtskilliga remissvar. Förhållandet att antalet valdistrikt
under senare år väsentligt ökat och att valarbetet härigenom kommit att
inom en och samma kommun fullgöras av flera valnämnder, finner länsstyrelsen
i Kronobergs län ha medfört en oändamålsenlig splittring i valarbetet,
vilket i sin tur bl. a. fått till följd en icke önskvärd oenhetlighet i
valtiderna inom kommunerna. Länsstyrelsen i Norrbottens län konstaterar,
att valnämnderna med den nuvarande organisationen haft svårigheter att
klara på dem ankommande arbetsuppgifter. En koncentrering av dessa uppgifter
till en gemensam valnämnd finner länsstyrelsen vara ägnad att i viss
mån eliminera rådande missförhållanden. I yttranden av några kommunala
organ uppges även att det med gällande ordning visat sig svårt att genomföra
en ändamålsenlig handläggning av de valförberedande uppgifterna.

Mot bakgrunden av de reformer, som utredningen ifrågasatt för att förbättra
vissa väljarkategoriers möjligheter till valdeltagande, finner länsstyrelsen
i Örebro län det ofrånkomligt att ändra valnämndsorganisationen
på landet i enlighet med utredningens förslag. Åtskilliga remissinstanser —
bl. a. länsstyrelsen i Kristianstads län och Svenska stadsförbundet — understryker
i sina yttranden, att tillräckliga skäl föreligger för en ändrad valnämndsorganisation
även om de nyssberörda reformerna till underlättandet
av valdeltagandet icke genomföres.

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

I flertalet remissyttranden framhålles att den föreslagna organisationen
är förenad med väsentliga fördelar. Sålunda uttalar länsstyrelsen i Västerbottens
län, att det för allmänheten, som i en eller annan angelägenhet söker
kontakt med valnämnden, måste vara en fördel att ha ett enda centralt
kommunalt organ att vända sig till och icke behöva tveka om vilken valnämnd
eller vilken person i denna som är den rätta. En gemensam valnämnd
kommer tvivelsutan att förvärva större erfarenhet och rutin i valförberedelsernas
handhavande än vad de nuvarande valnämnderna i allmänhet
har möjlighet till. Att de förberedande valbestyren med den föreslagna
ordningen kommer att handläggas med större överblick, säkerhet och rutin
betonas även av länsstyrelsen i Västmanlands län. Länsstyrelsen i Västernorrlands
län finner de olika valnämnderna åvilande uppgifterna överhuvudtaget
vara, icke minst från effektivitetssynpunkt, bäst lämpade att ombesörjas
av en enda valnämnd i kommunen. I flera yttranden från kommunala
organ framhålles, att med ett genomförande av förslaget skulle följa en
önskvärd rationalisering i fråga om kontakt med myndigheter, upphandling
och kungörande m. m.

Önskvärdheten av att icke alltför stora olikheter råder mellan den för
stad och för landsbygd gällande ordningen med avseende å valbestyrens
ombesörjande talar enligt länsstyrelsen i Örebro län för en ändring i den
angivna riktningen. Kommunalnämnden i Asarums kommun framhåller, att
en reform av valnämndsorganisationen på landet blir än mer angelägen
om kommunindelningssakkunnigas betänkande rörande principerna för en
ny kommunindelning antages.

Att den föreslagna ordningen innebär en välbehövlig förenkling av valorganisationen
framhålles av bl. a. länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen
i Kristianstads län uttalar, att förslagets genomförande skulle
medföra att antalet valnämnder inom länet nedbringades till ungefär en
fjärdedel, vilket skulle vara ägnat att betydligt underlätta kontakten med
valnämnderna. Länsstyrelsen i Kopparbergs län finner den ändrade valnämndsorganisationen
föra med sig en icke obetydlig lättnad i länsstyrelsens
arbete med valförberedelserna. Vissa fördelar ur kostnadssynpunkt torde
enligt länsstyrelsen i Gävleborgs län tillika vara förenade med förslaget.

Avstyrkande yttranden föreligger från kommunalfullmäktige i Kiviks
kommun, Skellefteå landskommun och Degerfors kommun, kommunalnämnderna
i Olands kommun, Ronneby landskommun och Hällefors köping samt
valnämnderna i Mörlunda östra valdistrikt, Ryssby norra valdistrikt och
Ryda sockens valdistrikt ävensom valnämndens ordförande i Bunkeflo första
valdistrikt.

I flera av dessa yttranden framhålles att många av de valförberedande
åtgärderna för de olika valdistrikten redan nu brukar samordnas och ombesörjas
centralt för hela kommunen och att i den mån ytterligare samordning
bör komma till stånd denna kan ske inom ramen för gällande valnämndsorganisation,
exempelvis på så sätt att samtliga valnämndsordföranden
inom kommunen bildar ett gemensamt sainarbetsorgan. Några väsentliga

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

fördelar står enligt samma yttranden icke att vinna med den föreslagna
ordningen.

I några yttranden hävdas att förslaget innebär en försämring för glesbygdskommunernas
del genom att allmänhetens möjligheter till kontakt
med valnämnderna där försämras i och med det ökade avståndet till dessa.
Valnämnden i Mörlunda östra valdistrikt framhåller i detta sammanhang
att den ändrade organisationen även för med sig att valnämndsledamöterna
i vidsträckta kommuner får långa resor till sammanträdesorten och att distributionen
av valmateriel blir besvärligare. Utredningens gjorda uttalande att
likformighet bör råda mellan stad och landsbygd med avseende å valbestyrens
handhavande föranleder kommunalnämnden i Ronneby landskommun
att erinra om att landskommunerna genom sammanslagningar kan
förväntas få en storlek, som arealmässigt är vida större än städernas.

Valnämnden i Ryssby norra valdistrikt betonar i sitt yttrande att den gemensamma
valnämnden i många fall aldrig kommer att fungera som valförrättare
och att dess ledamöter endast kommer att befatta sig med själva
valförberedelserna, ett arbete som enligt valnämnden icke förorsakar så stora
besvär, eftersom kommunala tjänstemän oftast anlitas som hjälp. Att ordförandeskapet
i en valnämnd med så begränsade funktioner skall utses av
länsstyrelse finner valnämnden onödigt. Kommunalfullmäktige i Degerfors
kommun håller det för sannolikt, att den gemensamma valnämndens deputerade
under alla omständigheter ändå kommer att fungera som permanenta
valnämnder i valdistrikten.

Utredningens förslag att antalet ledamöter och suppleanter
i den gemensamma valnämnden skall vara detsamma som
i de valnämnder, som nu finns för varje valdistrikt, biträdes i allmänhet
av remissinstanserna. Länsstyrelserna i Malmöhus och Gävleborgs län förklarar
sig sålunda helt dela de synpunkter, som utredningen framfört i
denna fråga. Länsstyrelsen i Gotlands län vill för sin del starkare än utredningen
framhålla likformighetssynpunkten. Enligt samma länsstyrelse
torde erfarenheten ge vid handen, att en utjämning så vitt möjligt bör ske
av olikheterna mellan stad och land beträffande valorganens sammansättning
och funktioner. Enligt styrelsens mening har man icke att räkna med
några olägenheter av att antalet ledamöter och suppleanter i valnämnd bestämmes
lika för stad och land, och styrelsen förordar därför att så sker.
Även valnämnden i Hedemora stad finner anledning framhålla att antalet
valnämndsledamöter bör i enhetlighetens intresse vara lika för stad och
landskommun.

Länsstyrelsen i Kalmar län anser möjlighet böra finnas att — då det
påkallas av särskilda förhållanden, t. ex. i större och vidsträckta landskommuner
— utöka antalet utöver fem ledamöter och fem suppleanter, varvid
antalet dock icke torde behöva överstiga sju ledamöter och lika många
suppleanter. Samma uppfattning kommer till uttryck i det yttrande, som
avgivits av valnämnden i Edsbruks valdistrikt.

Kommunalfullmäktige i Alvesta köping ifrågasätter huruvida icke varje

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

valdistrikt bör vara representerat med minst en ledamot i den gemensamma
valnämnden. Detta kan visserligen föranleda, att valnämnden i extrema
fall får ett mycket stort antal ledamöter, men är enligt fullmäktige ägnat
att bättre tillgodose behovet av lokalkännedom inom valnämnden. Den ifrågasatta
ordningen finner fullmäktige sannolikt medföra, att valdistriktets
representant i valnämnden blir ledare för nämndens deputerade inom valdistriktet.

När det gäller ordningen för utseende av ordförande i
den gemensamma valnämnden jämte suppleant för honom, förmärks i enstaka
yttranden från kommunala myndigheter en tveksamhet om lämpligheten
av den lösning utredningen kommit fram till. Kommunalnämnden
i Stora Kopparbergs landskommun sätter sålunda i fråga om icke tiden
får anses mogen att överlåta åt de kommunala fullmäktigförsamlingarna att
också utse ordförande i valnämnd. En sådan åtgärd finner kommunalnämnden
ligga helt i linje med övriga föreslagna förenklingar och förbättringar.
Ett upphävande av länsstyrelsernas förmynderskap i denna detalj kan enligt
kommunalnämnden icke innebära någon risk för att icke den för uppdraget
bäst lämpade personen blir utsedd, allrahelst som länsstyrelsens val
regelmässigt sker först efter kontakt med ledande kommunalmän eller kommunal
myndighet i respektive kommun. Liknande synpunkter framföres av
Örebro läns avdelning av Svenska landskommunernas förbund, kommunalnämnderna
i Olands kommun och Ronneby landskommun samt kommunalfullmäktige
i Åstorps köping.

Svenska landskommunernas förbund anser visserligen skäl tala för att
bestämmelsen om länsstyrelses åliggande att utse ordförande i valnämnd
jämte suppleant bör slopas i samband med eu omorganisation av valnämnderna
på landet, något som enligt förbundet skulle stå i överensstämmelse
med utvecklingen inom kommunalstyrelsen i övrigt. I likhet med valutredningen
finner förbundet emellertid icke blott att de uppgifter, som åvilar
valnämnderna, motiverar att statlig myndighet alltjämt har inflytande på
dessa nämnders sammansättning utan även att en sådan ordning skulle
vara ägnad att befrämja den önskvärda kontakten mellan valnämndsordförandena
och länsstyrelserna i olika frågor rörande valförberedelserna.

Länsstyrelsen i Jönköpings län finner å sin sida utvecklingen inom kommunalstyrelsen
icke kunna åberopas till stöd för att upphäva bestämmelserna
om länsstyrelsernas åliggande att utse ordföranden i valnämnd jämte
suppleant för honom. Den anpassning till reglerna i kommunallagen om
kommunens styrelse, som skett beträffande vissa kommunala nämnder och
som ligger i linje med målsättningen vid lagens tillkomst, finner länsstyrelsen
naturlig då fråga är om organ med endast kommunen som verksamhetsområde.
Valnämnderna däremot intar med hänsyn till sina bestyr med
andrakammarvalen enligt länsstyrelsen härvidlag en särställning. Det statliga
inflytandet på valnämndernas sammansättning anser länsstyrelsen
framförallt vara eu värdefull garanti för att icke obehörigt inflytande över
deras verksamhet gör sig gällande.

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1963

Även länsstyrelserna i Kronobergs och Kopparbergs län förordar, att ordförande
i den gemensamma valnämnden och hans ersättare tillsättes av
länsstyrelsen.

Skilda uppfattningar kommer i några remissyttranden till uttryck i vad
angår frågan om sättet för utseende av de deputerade, vilka då landskommun
är indelad i flera valdistrikt skall vara valförrättare i sådant
distrikt.

Länsstyrelserna i Västmanlands, Kopparbergs och Västerbottens län anser
sig böra godtaga valutredningens förslag att de deputerade i sin helhet
skall utses av valnämnden. Länsstyrelsen i Västmanlands län framhåller,
att en sådan ordning skulle medföra en önskvärd likformighet med motsvarande
organisation i städerna, och länsstyrelsen i Västerbottens län erinrar
om att den berörda ordningen visat sig ha fungerat väl där. Länsstyrelsen
i Kopparbergs län, som konstaterar att utredningens förslag innebär
en begränsning av länsstyrelsens möjligheter att övervaka valförrättarnas
lämplighet, finner icke anledning förmoda annat än att valnämnden mycket
väl skall vara skickad att utse lämpliga deputerade och anser det därför
icke behöva befaras att förslaget härutinnan kommer att medföra några
olägenheter.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län finner däremot för sin del det betänkligt,
att länsstyrelserna icke skall ha inflytande på de valförrättande organens
sammansättning i landskommunerna, och anför.

I städerna finnes god tillgång på statliga och kommunala befattningshavare,
som med sin administrativa erfarenhet är väl lämpade för ifrågavarande
uppdrag, och bland deputerade återfinnes nästan regelmässigt en sådan
befattningshavare. I landskommunerna, där tillgången på nyssnämnda
befattningshavare som regel är ytterst begränsad, kan befaras, att valförrättarna
kommer att utses efter rent partipolitiska linjer. Erfarenheterna
från nu gällande ordning visar, att de valnämndsordförande, som länsstyrelsen
förordnar efter förslag av vederbörande landsfiskal och kommunala
myndigheter, understundom visar sig mindre väl skickade att fungera som
valnämndsordförande, och länsstyrelsen har därför många gånger funnit
sig föranlåten att icke förnya ett förordnande för en sådan ordförande. Fel,
som begås av valförrättare, kan få ytterst allvarliga konsekvenser för ett
val och det är därför nödvändigt, att valförrättarna utses med stor omsorg
och att olämpliga valförrättare avlägsnas. Länsstyrelsen anser därför, att
länsstyrelserna även framgent bör få inflytande på de valförrättande organens
sammansättning i landskommunerna på så sätt, att ordföranden för
deputerade utses av länsstyrelsen.

Även länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län förordar, att länsstyrelse
skall utse ordförande för de deputerade inom varje valdistrikt. De skäl,
som föreligger att låta statlig myndighet tillsätta ordförande i den gemensamma
valnämnden, talar enligt denna remissinstans för att samma ordning
även bör gälla då fråga är om utseendet av de deputerades ordförande.

Från enstaka kommunala myndigheter ifrågasättes om icke de deputerade
bör utses av fullmäktigförsamlingen i stället för av valnämnden. Valnämnden
i Ryda sockens valdistrikt finner det olämpligt att kommunalfull -

Kungl. Maj.ts proposition nr 56 år 1963

37

mäktige betages sin rätt att utse valförrättare i de olika valdistrikten. Enligt
valnämnden i Ryssby norra valdistrikt är det större garanti för en allsidig
sammansättning av valförrättningsorganen om dess ledamöter väljes
av fullmäktige än av en liten, för hel kommun utsedd valnämnd. Kommunalnämnden
i Olands kommun håller även före att valförrättarna får en
starkare ställning om de utses av fullmäktigförsamlingen.

I några yttranden uttalas farhågor för att det icke skall vara möjligt att
få tillräckligt många personer, som är villiga och lämpliga att bli deputerade.
Valnämnden i Hova västra valdistrikt betvivlar sålunda att de som nu
är ledamöter eller suppleanter i valdistriktens valnämnder kommer att ställa
sig till förfogande såsom deputerade. Länsstyrelsen i Kopparbergs län
erinrar om att valutredningen icke uttalat sig om huruvida ledamöterna i
den gemensamma valnämnden jämväl kan vara deputerade. Då det ofta visat
sig svårt att uppbringa erforderligt antal valförrättare skulle det enligt
länsstyrelsens mening vara fördelaktigt om samma ledamöter kunde tjänstgöra
som valförrättare.

Hos några kommunala myndigheter förmärks en viss tveksamhet i fråga
om hur ansvaret skall fördelas mellan valnämnden och de deputerade. Flertalet
av dessa myndigheter utgår dock ifrån att de deputerade skall vara
ansvariga för begångna fel i samband med själva valförrättningen.

Svenska landskommunernas förbund förutsätter att kommun med stöd
av bestämmelserna i 46 § kommunallagen skall kunna bevilja de av valnämnd
utsedda deputerade ersättningar och arvoden i enlighet med den
praxis, som tillämpas beträffande ordförande och ledamöter i valnämnderna.

Utredningens uppfattning att genomförandet av en ny valnämndsorganisation
på landet icke bör föranleda någon ändrad kompetensfördelning
mellan länsstyrelse och valnämnd delas av så
gott som samtliga remissinstanser. Länsstyrelsen i Gävleborgs län uttalar,
att den i likhet med utredningen funnit det tveksamt, huruvida de nya
valnämnderna på landet i regel kan antagas erhålla nödig kompetens för
att verkställa definitiv röstsammanräkning. Rent principiellt intar styrelsen
den ståndpunkten, att all befattning med röstsammanräkning bör ankomma
på länsstyrelse, den enda myndighet, som har möjlighet att vinna verklig
förtrogenhet med sammanräkningsproceduren. Styrelsen erinrar tillika
om att den i viss utsträckning får förse andra sammanräkningsmyndigheter
med erforderlig expertis, och under sådana förhållanden anser styrelsen
det icke vara mycket vunnet med röstsammanräkningens uppdelning mellan
flera myndigheter. Länsstyrelsen i Västmanlands län betonar, att det
i allmänhet torde vara svårare på landsbygden än i städerna att i valnämnderna
inrymma personer med kvalifikationer att bemästra det ej sällan tämligen
komplicerade sammanräkningsförfarandet. Eftersom stadsdomstolsutrcdningen
föreslagit att den befattning med röstsammanräkningen vid
kommunala val, som nu ankommer på magistrat och valnämnd i fögderistad,
skall överflyttas på länsstyrelse, anser styrelsen det så mycket mindre
3 Bihang till rikadagens protokoll 1963. 1 samt. Nr so

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

böra ifrågakomma att vid samma val låta landsbygdens valnämnder fungera
som sammanräkningsmyndigheter. Liknande synpunkter framföres av länsstyrelserna
i Stockholms och Norrbottens län.

En motsatt uppfattning har kommunalnämnden i Sollentuna köping, som
finner det motiverat att låta den lokala valnämnden verkställa definitiv
röstsammanräkning vid fullmäktigval, eftersom man därigenom kan erhålla
ett snabbare sammanräkningsförfarande vid dessa val.

I vissa remissyttranden behandlas utformningen av bestä mmelserna
om den ändrade valnämndsorganisationen på landet.

Svenska stadsförbundet påpekar att bestämmelserna bör utformas så, att
de blir tillämpliga jämväl å köpingarna, vilka ju icke är landskommuner
men i det hänseende varom nu är fråga hänföres till landsbygden.

Valnämnden i Hedemora stad anser att det klart bör utsägas i 33 § lagen
om val till riksdagen att ledamöterna i valnämnd skall väljas av fullmäktige,
något som enligt valnämnden endast indirekt framgår av paragrafens
nuvarande lydelse.

Svenska landskommunernas förbund finner det kunna ifrågasättas om
icke ett genomförande av den ändrade valnämndsorganisationen nödvändiggör,
att bestämmelserna om valnämnds sammansättning, suppleants tjänstgöring,
beslutförhet och jäv m. m. kompletteras med en hänvisning till vissa
motsvarande bestämmelser i 33—42 §§ kommunallagen. Särskilt i fråga om
suppleants tjänstgöring brukar enligt förbundets erfarenhet tveksamhet ofta
uppstå i valnämnderna och den praxis, som hittills tillämpats vid inkallande
av suppleant, synes förbundet icke vara enhetlig.

Organisationen i städerna för valbestyrens ombesörjande beröres
i några yttranden över valutredningens förslag. Magistraterna i Kristianstad
och Västerås framhåller sålunda angelägenheten av att magistraterna
befrias från sin befattning med de allmänna valen. Båda dessa myndigheter
finner frågan härom böra upptas i förevarande sammanhang och
lösas på det sätt stadsdomstolsutredningen föreslagit i sitt betänkande »Underrätterna».
Även länsstyrelsen i Gävleborgs län ifrågasätter om icke tidpunkten
nu är lämplig att befria magistraterna från valbestyren och understryker
att därigenom den fördelen vinnes att valorganisationen blir likformigt
uppbyggd för hela riket.

Yttrandena över stadsdomstolsutredningens förslag

Vad stadsdomstolsutredningen föreslagit med avseende å valbestyrens
ombesörjande vid en avveckling av magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna
har i huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran
av samtliga länsstyrelser och magistrater samt det övervägande antalet
övriga remissinstanser. En mera negativ inställning till stadsdomstolsutredningens
förslag i denna del har kommit till uttryck huvudsakligen endast
i det av föreningen Sveriges kommunalborgmästare avgivna yttrandet
samt en del vid länsstyrelsernas remissvar fogade yttranden av kommuna -

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

39

la myndigheter och organ, vilka i likhet med föreningen ställt sig avvisande
till förslaget om en avveckling av kommunalborgmästarinstitutionen.

De tillstyrkande remissmyndigheterna har i sina yttranden som
regel endast summariskt behandlat stadsdomstolsutredningens här berörda
förslag avseende valbestyrens handhavande i städerna. I flera yttranden
har man nöjt sig med att helt allmänt ge sitt bifall till de av utredningen
framlagda detalj förslagen rörande magi stratsuppgif temas utskiftning på
olika statliga och kommunala myndigheter och organ. Några tillstyrkande
remissorgan har emellertid särskilt uppehållit sig vid stadsdomstolsutredningens
förslag rörande valorganisationen i städerna. Magistraten i Kristianstad
framhåller sålunda i sitt yttrande angelägenheten av att magistraternas
befattning med de allmänna valen snarast avskaffas. Stadsfullmäktige
i Örebro påpekar att magistraten, vilken endast en gång vart
fjärde år har att verkställa de ytterst komplicerade och specialiserade uppgifter
som sammanhänger med röstsammanräkning, i allmänhet torde
vara nödsakad att till sitt biträde kalla experter från länsstyrelsen. Redan
nu skulle det enligt fullmäktiges uppfattning därför vara rationellt att låta
länsstyrelsen övertaga dessa funktioner, och när magistraten försvinner
blir, framhåller fullmäktige, en sådan ändring ofrånkomlig eftersom städerna
som regel ej förfogar över annat lämpligt organ för röstsammanräkning.
Stadsfullmäktige i Jönköping betonar att de föreslagna valnämnderna i städerna
kommer att få ganska betydande arbetsuppgifter men att någon bättre
ordning än den förslaget innehåller icke torde kunna anvisas. Enligt
stadsfullmäktige i Gävle finns det icke någon anledning till erinran mot utredningsförslaget
i berörda hänseende eftersom kommunerna redan nu har
att bära en mycket stor del av kostnaderna på det lokala planet för valförrättningarna
och sakkunnigt folk för dessas genomförande torde kunna
påräknas även vid en överflyttning av valbestyren på kommunala myndigheter
och organ.

En del remissmyndigheter, bl. a. kammarkollegiet, länsstyrelserna i Kronobergs
och Västmanlands län samt 1955 års valutredning har i sina yttranden
över stadsdomstolsutredningens betänkande i denna del erinrat om
valutredningens framlagda förslag om en ändrad valnämndsorganisation
på landet. Valutredningen betonar sålunda att dess berörda förslag ligger
helt i linje med vad stadsdomstolsutredningen föreslagit. Ett genomförande
av de båda förslagen skulle, framhåller valutredningen, därför innebära att
man finge en helt likartad valnämndsorganisation för såväl stad som landsbygd.
Valutredningen erinrar även om att för Stockholms vidkommande en
organisation, motsvarande den av stadsdomstolsutredningen föreslagna,
redan blivit genomförd och, såvitt valutredningen har sig bekant, fungerat
på ett fullt tillfredsställande sätt. Valutredningen tillstyrker därför .stadsdomstolsutredningens
nu ifrågavarande förslag men anser sig böra framhålla,
alt ett genomförande av förslaget, åtminstone för vissa länsstyrelser,
kommer att medföra eu avsevärt ökad arbetsbelastning under de år kommunala
val äger rum. För att icke sammanräkningsförrättningarna skall

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

försenas synes det valutredningen erforderligt att länsstyrelserna även för
de kommunala valens del, på sätt valutredningen närmast med tanke på
andrakammarvalen föreslagit i sitt den 25 april 1961 avgivna betänkande
(SOU 1961:20 s. 160 o. f.), erhåller möjligheter till personalförstärkning,
så att de på en och samma länsstyrelse ankommande sammanräkningsförrättningarna
i viss utsträckning kan äga rum samtidigt.

Även länsstyrelserna i Hallands och Västerbottens län har i sina yttranden
gjort vissa uttalanden rörande förslaget att till länsstyrelserna överflytta
bestyret med röstsammanräkningen vid kommunala val i städerna.
Länsstyrelsen i Hallands län understryker därvid angelägenheten av att en
undersökning göres rörande länsstyrelsernas behov av personalförstärkning
i anledning av att sådana tidskrävande magistratsgöromål som exempelvis
röstsammanräkningar överlåtes på länsstyrelserna. Länsstyrelsen i
Västerbottens län framhåller att en överflyttning av vissa magistratsuppgifter
till länsstyrelsen kommer att medföra en väsentlig ökning av länsstyrelsens
arbetsbelastning. Länsstyrelsen anför:

Särskilt märkbar blir denna ifråga om röstsammanräkningen, som är en
till tiden starkt koncentrerad och för föredragande och beslutande ansvarsfylld
arbetsuppgift. Den medför redan med nuvarande omfattning av länsstyrelsens
sammanräkningsskyldighet ett åsidosättande för viss tid av annat
ordinarie arbete genom att ianspråktaga såväl flera jurister som även i
stor utsträckning biträdespersonal och kräver därjämte anställande av extra
personal. Speciellt i län med stora städer synes ett överförande av magistraternas
hittillsvarande sammanräkningsskyldighet på länsstyrelse kunna
befaras innebära en verklig olägenhet genom att en betydande del av
länsstyrelsens befattningshavare i både högre och lägre tjänsteställning under
ännu längre tid än nu är fallet blir hindrad att ägna någon tid åt andra
göromål, så att en besvärande arbetsbalans uppstår. Även den olägenhet
kan förväntas uppstå, att det kommer att dröja avsevärd tid innan röstsammanräkningen
för alla kommuner i länet är slutligt klar. Med hänsyn till
det intresse, som de politiska kommunalvalen tilldrar sig, framstår en sådan
försening av slutresultatet som icke önskvärd. Länsstyrelsen vill därför ifrågasätta,
om icke Kungl. Maj :t bör ha möjlighet att i särskilda fall förordna,
att röstsammanräkning vid kommunala val skall ankomma på annan myndighet
än länsstyrelse. Det kan förutsättas att behov av att lägga sammanräkningen
på annan myndighet än länsstyrelse skall föreligga endast i städer
av den storlek att staden har rådhusrätt, och som sammanräkningsmyndighet
skulle där lämpligen ifrågakomma rådhusrätten.

Andra länsstyrelser åter, bl. a. länsstyrelserna i Gävleborgs och Norrbottens
län, har i sina yttranden särskilt framhållit att förslaget om en överflyttning
av vissa magistratsgöromål till länsstyrelserna i huvudsak icke
ger anledning till någon erinran. Länsstyrelsen i Gävleborgs län anser att
en sådan överflyttning — om här bortses från vissa uppgifter, som icke är
av intresse i förevarande sammanhang — icke kommer att bereda något avsevärt
merarbete för länsstyrelserna.

I de yttranden, i vilka en mera negativ inställning
till förslaget kommit till uttryck, framhålles bl. a. att den

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

41

föreslagna ordningen i vart fall såvitt angår städer utan magistrat icke är
förenad med några fördelar utan snarare vissa olägenheter. Föreningen Sveriges
kommunalborgmästare konstaterar att den nuvarande anordningen i
landsrättsstäder med eu valnämnd, bestående av kommunalborgmästaren
som ordförande och två kommunalvalda ledamöter, har visat sig mycket
lämplig. Önskemålet att juridisk sakkunskap och administrativ erfarenhet
tillföres valnämnden tillgodoses enligt föreningen bäst genom att kommunalborgmästaren
bibehålies som självskriven ordförande. Den föreslagna
överflyttningen av röstsammanräkningen till länsstyrelserna torde enligt
föreningen i flertalet fall även komma att försena förrättningen vid de primärkommunala
valen eftersom länsstyrelserna i allmänhet först verkställer
röstsammanräkning för landstingsmannavalen. Skulle emellertid ändringar
genomföras av de specialförfattningar, som för närvarande reglerar magistraternas
och kommunalborgmästarnas statliga uppgifter, anser föreningen
dessa ändringar böra ges en sådan utformning, att möjlighet finnes att genom
särskilda förordnanden anförtro uppgifterna åt viss befattningshavare.
Särskilt angeläget finner föreningen det vara att bl. a. uppdraget som valnämndsordförande
i fortsättningen tilldelas kommunalborgmästaren genom
sådant särskilt förordnande. Samma uttalande gör kommunalborgmästaren
i Solna.

Stadsfullmäktige i Boden utvecklar i stort sett samma synpunkter och anför.

Beträffande städerna har det visat sig vara till fördel, att de expeditionella
valärendena handläggas av en tjänsteman, som vanligtvis hela dagarna är
tillgänglig på en expedition och omedelbart kan handlägga dylika ärenden
och detta gäller särskilt veckan före valen. Detta gäller även sedan röstlängd
sutdragen ersatts av s. k. röstkort. Det har nämligen visat sig att de
röstberättigade ofta icke anmäla att deras röstkort förkommit förrän dagarna
eller dagen före valet. En utomstående person, som enligt utredningens
förslag av länsstyrelsen förordnas som ordförande i valnämnden för
hela staden kan icke annat än undantagsvis vara tillgänglig för allmänheten
på en expedition som en kommunalborgmästare. Man kan icke fordra att
en valnämndsordförande som på dagarna måste sköta sitt arbete långt ifrån
stadshuset eller stadens centrum skall kunna vara tillgänglig för allmänheten
annan tid än på kvällarna. En valnämndsordförande i stad, som har
att ansvara för valets organiserande i flera valdistrikt med många röstberättigade
har betydligt mer krävande arbete än en valnämndsordförande på
landsbygden, som endast har hand om ett valdistrikt med ett ringa antal
röstberättigade. Utredningen har (sid. 177) kommit till det resultatet att
det beträffande valärenden föreligger skillnad mellan stad och land.

Utredningens förslag om den slutliga sammanräkningen av de kommunala
valen skulle beträffande Boden innebära, att länsstyrelsen skulle förrätta
den slutliga sammanräkningen av stadsfullmäktigevalen och kompletteringsvalen
i stället för som nu valnämnden. Valnämnden brukar förrätta
den slutliga sammanräkningen av sistnämnda val å första möjliga dag
d. v. s. å åttonde (måndag) dagen efter valet. Om länsstyrelsen, som först
förrättar sammanräkningen av landstingsmannavalen och sedan kommunalfullmäktigevalen
och enligt utredningens förslag även stadsfullmäktigevalen
i hela länet, alltså ett mycket stort valmaterial, kan det inträffa, att den

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

slutliga sammanräkningen av stadsfullmäktigevalen i Boden kommer att
äga rum 2 å 3 veckor senare än* vad nu är fallet. Utgången av dessa val
brukar alltid vara föremål för mycket stort intresse och den nu föreslagna
centraliseringen torde icke hälsas med tillfredsställelse av innevånarna i
Boden. Därtill kommer att länsstyrelsernas redan nu alltför stora arbetsbörda
kommer att öka, då de enligt utredningens förslag i motsats till nu
skola förrätta slutlig röstsammanräkning även för landstingsmannaval
och kyrkofullmäktigeval i vissa städer. Beträffande Norrbottens län gäller
detta Luleå och Kiruna. Stadsfullmäktige avstyrka utredningens förslag och
anser, att den nuvaranade ordningen bör bibehållas.

Flera andra kommunala myndigheter, som ställt sig avvisande till tanken
på en avveckling av kommunalborgmästarinstitutionen, har i sina yttranden
understrukit angelägenheten av att kommunalborgmästaren bibehålies vid
uppdraget såsom valnämndsordförande. Uttalanden i denna riktning gör
bl. a. stadsfullmäktige i Vadstena, Kungsbacka, Lidköping och Arvika, drätselkammaren
i Marstrand och föreningen Sveriges kommunala förvaltningsjurister.
Stadsfullmäktige i Karlshamn finner uppdraget som valnämndsordförande
i nuvarande fögderistäder lämpligen böra överflyttas till stadsombudsmannen,
om kommunalborgmästartjänsten indrages genom ändrad
lagstiftning. Valnämnden i Örnsköldsvik uttalar å sin sida, att en
jurist i fögderistads förvaltning bör förordnas som ordförande i stadens
valnämnd, om kommunalborgmästartjänsten indrages. Skulle kommunalborgmästarinstitutionen
bibehållas, bör enligt valnämndens mening
kommunalborgmästaren även i fortsättningen vara självskriven ordförande
i valnämnd. Kommunalborgmästaren i Tidaholm framhåller att man vid ett
genomförande av stadsdomstolsutredningens här berörda förslag har att
räkna med att uppdragen som valnämndsordförande med därmed förenade
betydande arbetsuppgifter och ansvar icke kommer att bli några eftersökta
uppdrag.

I några yttranden har vissa detaljanmärkningar gjorts.

Stadskansliet i Göteborg anser för sin del att det bör anförtros fullmäktige
att bestämma antalet kommunala ledamöter i valnämnden. Liksom
förhållandet nu är i Stockholm torde enligt kansliets mening uppbördsverket
lämpligen kunna fungera som valnämndens kansli. Om uppbördsverket
förstatligas finner stadskansliet det kunna förutsättas att valnämnden
kommer att biträdas av den lokala skattemyndigheten. Länsstyrelsen i
Västmanlands län påpekar att det icke är uteslutet att bestyret med utfärdande
av röstkort kan komma att läggas på de lokala skattemyndigheterna.

Stadsfullmäktige i Karlskrona framhåller önskvärdheten av att de deputerade,
som valnämnden har att utse i det fall staden är indelad i flera valdistrikt,
erhåller en med hänsyn till olika befolkningsgrupper m. m. så
representativ sammansättning som möjligt.

När det gäller ikraftträdandet av den föreslagna ordningen för
valbestyrens handhavande i städerna uttalar 1955 års valutredning att några
hinder icke torde föreligga mot att redan nu genomföra förslaget om en
överflyttning av dessa bestyr från magistrat- och kommunalborgmästarin -

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

stitutionerna till valnämnder med likartad sammansättning som valnämnderna
på landet. Såvitt valutredningen kunnat finna skulle vissa fördelar
vara att vinna om stadsdomstolsutredningens förslag härutinnan och valutredningens
förslag om en ändrad valnämndsorganisation på landet —
därest dessa förslag anses kunna läggas till grund för lagstiftning — genomföres
i ett sammanhang. Härigenom skulle nämligen, framhåller valutredningen,
vid lagstiftningens utformning bestämmelserna om valnämnd kunna
göras enhetliga för land och stad.

Departementschefen

Den organisation, som nu finnes för valbestyrens ombesörjande, är i
väsentliga hänseenden olikartad för städer och landsbygd. Medan på landet
organisationen är beroende av valdistriktsindelningen så att en valmyndighet,
en valnämnd, finnes för varje för andrakammarval inrättat valdistrikt,
handhaves valbestyren i stad av en för hela staden gemensam myndighet
oberoende av indelningen i valdistrikt. Denna olikhet i den organisatoriska
uppbyggnaden leder till väsentliga skillnader med avseende å de arbetsuppgifter,
som åvilar å ena sidan valmyndighet i stad och å andra sidan valnämnd
på landet. Valmyndighet i stad har sålunda att vidtaga erforderliga
valförberedelseåtgärder — exempelvis anskaffa vallokaler, valmateriel och
dylikt, fullgöra vissa åligganden vad angår röstlängderna, utfärda kungörelse
om vissa val samt expediera röstkort till röstberättigade med avseende
å samtliga förekommande valdistrikt inom staden. Är i staden flera
valdistrikt ankommer det även på stadens valmyndighet att för varje sådant
distrikt utse särskilda deputerade att vara valförrättare i distriktet.
Valnämnd på landet däremot har endast att svara för valförberedelserna
med avseende å det egna valdistriktet och valnämnden är alltid själv valförrättare
i detsamma. Även i fråga om den funktionella kompetensen i
övrigt finnes vissa skillnader mellan valnämnd på landet och valmyndighet
i stad. Så t. ex. har valmyndighet i stad — om här bortses från Stockholm
_ att vid vissa kommunalval verkställa slutlig röstsammanräkning. Någon
motsvarande uppgift åvilar däremot ej valnämnd på landet. Denna tager
över huvud taget inte vid något slags val befattning med den slutliga sammanräkningen.

Ej heller i de olika städerna är organisationen för handhavandet av valbestyren
helt överensstämmande. I skilda slags städer är det nämligen
olika myndigheter som har att svara för dessa bestyr. I magistratsstäder
utom Stockholm ankommer det på magistraten att taga befattning med de
allmänna valen. I fögderistäder och i Stockholm åvilar motsvarande uppgifter
en särskilt inrättad valnämnd. Denna valnämnd har i Stockholm en
annan sammansättning än i fögderistäder, där valnämnden består av kommunalborgmästaren
och två kommunalvalda ledamöter jämte suppleanter.
Valnämnden i Stockholm är också frikopplad från vissa uppgifter, som
åvilar valmyndighet i övriga städer. För Stockholms vidkommande verk -

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

ställes sålunda slutlig sammanräkning vid samtliga slags val av överståthållarämbetet.

Gällande organisation för bestyren med de allmänna valen har, såsom
framgått av den tidigare redogörelsen, blivit föremål för behandling av både
1955 års valutredning och stadsdomstolsutredningen, vilka från olika utgångspunkter
funnit anledning undersöka möjligheterna till ändringar av
valorganisationen. Stadsdomstolsutredningen har för sin del upptagit frågan
om valbestyrens ombesörjande i städerna mot den allmännare bakgrunden
av en av utredningen föreslagen avveckling av magistrat- och
kommunalborgmästarinstitutionerna. I berörda hänseende har stadsdomstolsutredningen
redovisat ett principförslag, som i huvudsak går ut på att
dessa båda institutioners uppgifter att förbereda och leda de allmänna valen
övertages av valnämnder. 1955 års valutredning har å sin sida vid sin
översyn av gällande vallagstiftning, där arbetet främst inriktats på att undersöka
möjligheterna till fortsatta reformer i syfte att främja och underlätta
valdeltagandet, funnit sig böra ompröva den nuvarande valnämndsorganisationen
på landet. Denna prövning har föranlett valutredningen att framlägga
förslag om att organisationen med en valnämnd för varje valdistrikt
på landet avskaffas och ersättes av en ordning med en enda valnämnd för
varje kommun därstädes, varvid, om i kommunen finnes flera valdistrikt,
den för kommunen gemensamma valnämnden får — på samma sätt som
valmyndighet i stad, där valdistriktsindelning förekommer — för varje valdistrikt
utse erforderligt antal deputerade att vara valförrättare i distriktet.
Framhållas må att även stadsdomstolsutredningen uttalat sympatier för
eu sådan ändring men i det sammanhang, i vilket den haft att upptaga frågan
om ordningen för valbestyrens ombesörjande, har den icke ansett sig
böra närmare behandla valnämndsorganisationen på landet. De båda utredningarnas
förslag kompletterar i allt väsentligt varandra så att en reform på
grundval av vad såväl valutredningen som stadsdomstolsutredningen föreslagit
skulle medföra att man finge en för hela riket enhetlig valorganisation.

Vad först valnämndsorganisationen på landet angår har otvivelaktigt
de skiljaktigheter, som nu förefinnes mellan denna och motsvarande organisation
för handhavandet av de allmänna valen i städerna, i allt högre grad
kommit att framhävas genom en ökad indelning i valdistrikt, främst betingad
av angelägenheten av att underlätta valdeltagandet. På landet har
den alltmer omfattande valdistriktsindelningen nämligen icke kunnat äga
rum utan en motsvarande utökning av antalet valnämnder, något som i sin
tur lett till att det valförberedande arbetet i allt större utsträckning där kommit
att decentraliseras. Såsom valutredningen och många remissinstanser
framhållit har denna utveckling i organisatoriskt hänseende icke varit helt
ändamålsenlig. Åtskilliga valförberedande åtgärder torde nämligen till sin
karaktär vara sådana, att de för att större effektivitet och säkerhet i arbetet
skall vinnas lämpligen bör på landet liksom nu är fallet i stad ombesörjas
centralt av ett för hela kommunen gemensamt organ. Valutredningen har
givit flera exempel på sådana åtgärder. Vid remissbehandlingen har också
från flera håll understrukits att den nuvarande valnämndsorganisationen på

45

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1963

landet medfört en icke önskvärd splittring i valarbetet och att svårigheter
härigenom uppkommit att genomföra en ändamålsenlig handläggning av
de valförberedande uppgifterna. Det har vidare framhållits att en större
koncentration av valarbetet på landet är nödvändig, därest genom fortsatta
reformer på valrättens område nya arbetsuppgifter kommer att tilldelas valorganen.
Behov synes därför föreligga av en ändring av valnämndsorganisationen
på landet, i syfte att där koncentrera förberedandet och ledandet av
de allmänna valen till ett organ för varje kommun och på så sätt undanröja
rådande väsentliga olikheter mellan landsbygdens och städernas valorganisation.
Detta är också den allmänna meningen hos det övervägande antalet
myndigheter, som yttrat sig över valutredningens betänkande i ämnet.

Då spörsmålet om en ändring av valnämndsorganisationen på landet på
detta sätt aktualiserats, kan det ifrågasättas om man icke bör till samtidig
behandling upptaga spörsmålet om en ändring av städernas valorganisation.
Valutredningen har i sitt remissyttrande över stadsdomstolsutredningens
betänkande funnit en sådan gemensam behandling av de båda spörsmålen
lämplig och samma uppfattning har kommit till uttryck i en del remissyttranden
över valutredningens ifrågavarande betänkande. Även för egen del
finner jag flera skäl tala för att valorganisationen i städerna icke bör lämnas
utanför en nu aktuell reform. Väsentliga fördelar skulle nämligen vara att
vinna om man på föreliggande område erhöll en för hela riket enhetlig ordning
för valbestyrens handhavande. För att detta resultat skall kunna uppnås
kräves jämväl ändringar av gällande valorganisation i städerna. Ett ytterligare
skäl att i förevarande sammanhang upptaga även denna organisation
till omprövning är att en avveckling av magistratinstitutionen kommer
att ske vid det förstatligande av rådhusrätterna som planeras komma till
stånd inom en nära framtid. Eftersom en utskiftning av magistratsgöromålen
under alla omständigheter sålunda torde komma att äga rum inom kort,
kan det synas lämpligt att redan nu söka få till stånd en lösning, varigenom
magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna i möjligaste mån befrias
från befattningen med valbestyren. Erinras må att för Stockholms del
en motsvarande reform redan blivit genomförd. Genom en år 1953 företagen
ändring överflyttades nämligen de Stockholms magistrat åvilande bestyren
med de allmänna valen på en valnämnd, dock att uppgiften att verkställa
röstsammanräkning vid kommunala val lades på överståthållarämbetet. I
förarbetena till denna ändring uttalades bl. a. att den endast kunde belraktas
som ett provisorium ulan bindande verkan för en slutlig och mera allmän
reform. Tiden synes nu vara inne för en sådan reform.

Vad angår omfattningen av den angivna reformen bör beaktas att magistraten
i några städer, som icke deltager i landsting, enligt bestämmelser
i riksdagsordningen (5 § 7 mom. sista stycket samt ValE 12 § 2 och 3
mom. och 13 § även har att taga viss befattning med förstakammarvalen.
Magistraten i nämnda städer har sålunda att tillse att stadsfullmäktige utser
valmän för förrättande av förstakammarval samt att till valet kalla valmän
och suppleanter. Innan frågan om eu ändring av de bestämmelser, som

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

riksdagsordningen upptar i detta avseende, blivit prövad, är det icke möjligt
att framlägga något förslag om att magistraterna skall befrias från
nyssnämnda uppgifter. Hinder synes emellertid icke möta mot att man utan
att avvakta en slutlig prövning av den berörda grundlagsfrågan redan nu till
andra organ överflyttar de magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionerna
åvilande bestyren med andrakammarvalen och kommunalvalen. De
tämligen begränsade uppgifter, som vissa magistrater har att utföra med avseende
å förstakammarvalen, har nämligen sådan karaktär att de ifrågavarande
magistraternas frikoppling från dessa uppgifter icke behöver ske i
omedelbart samband med en ändring av organisationen för de direkta valens
ombesörjande. Frågan om överflyttande av de med förstakammarvalen sammanhängande
magistratsgöromålen torde få upptagas till behandling i samband
med prövningen av erforderlig grundlagsändring.

Såsom framgår av det redan anförda finner jag starka skäl tala för att
man nu bör genomföra en ändring av såväl valnämndsorganisationen på
landet som valorganisationen i städerna i syfte att få till stånd en för hela
riket enhetlig ordning för bestyren med andrakammarvalen och kommunalvalen.
Valutredningens förslag, att i varje kommun på landet endast skall
finnas en valnämnd, gemensam för hela kommunen, samt stadsdomstolsutredningens
förslag, att magistrat- och kommunalborgmästarinstitutionernas
åligganden att förbereda och leda de allmänna valen skall överföras på
valnämnder, har tillstyrkts av det övervägande antalet remissinstanser. Även
jag anser mig kunna godtaga förslagen och en reform i här angiven riktning
synes mig därför lämpligen böra ske på grundval av vad de båda utredningarna
sålunda föreslagit. En sådan ordning bör alltså nu införas, att i varje
kommun — vare sig fråga är om landskommun, köping eller stad — förberedandet
och ledandet av de allmänna valen ombesörjes av en valnämnd,
gemensam för hela kommunen.

När det gäller de ifrågavarande valnämndernas sammansättning synes reglerna
härom böra göras enhetliga för samtliga dessa valnämnder. Valutredningens
och stadsdomstolsutredningens skilda förslag sammanfaller i
detta hänseende, i det att valnämnd i kommun på landet av valutredningen
samt valnämnd i stad av stadsdomstolsutredningen förordats erhålla en likartad
sammansättning som den nu i varje valdistrikt på landet inrättade
valnämnden. Jag har icke funnit anledning föreligga att på denna punkt
frångå utredningarnas samstämmiga förslag, som tillstyrkts eller lämnats
utan erinran av flertalet remissorgan. Valnämnd bör således bestå av fem
inom kommunen boende personer, vilka utses för fyra år. Det torde vara
lämpligt att ordföranden i denna nämnd jämte suppleant för honom förordnas
av länsstyrelsen medan de övriga fyra ledamöterna jämte lika antal
suppleanter väljes av kommunens fullmäktige, allt i motsvarande ordning
som gäller för utseende av ledamöter och suppleanter i nu inrättade
valnämnder för valdistrikt på landet. För Stockholms del överensstämmer
den här föreslagna ordningen med den nu föreskrivna, eftersom enligt bestämmelserna
i ValL 90 a § en valnämnd skall finnas inrättad för staden
med den sammansättning som här angivits.

47

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1963

De grundläggande bestämmelserna om valnämnd och om ledamöter och
suppleanter i sådan nämnd synes alltjämt böra vara upptagna i ValL 33 §.
De nuvarande bestämmelserna i sagda lagrum föreslås emellertid ändrade
i enlighet med vad här anförts, varigenom de kommer att bli generellt tilllämpliga
för såväl landsbygd som samtliga städer. ValL 90 och 90 a §§ samt
KVL 63 §, vilka upptar stadganden om valorgan i vissa städer, kan i samband
härmed upphävas. De i ValL 34—36 §§ intagna bestämmelserna rörande
bl. a. beslutmässighet, omröstning, rätt att avsäga sig uppdrag som
ledamot eller suppleant samt besvär över val av ledamot eller suppleant torde,
dock med någon mindre jämkning av 35 §, kunna göras tillämpliga på sådan
valnämnd som avses med förslaget. Någon komplettering av dessa bestämmelser
synes mig icke erforderlig.

År kommun — stad eller kommun på landet— indelad i flera valdistrikt,
kan tydligtvis val i kommunen icke förrättas inför kommunens valnämnd.
I sådant fall måste särskilda valförrättningsorgan tillsättas. De av valutredningen
och stadsdomstolsutredningen framlagda förslagen innebär, att valnämnden
i sådan kommun skall för varje valdistrikt utse erforderligt antal
personer att såsom valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet.
Några länsstyrelser har i sina yttranden över valutredningens berörda
förslag framhållit önskvärdheten av att statlig myndighet får inflytande
på dessa valförrättningsorgans sammansättning på så sätt, att ordförande
i sådant organ utses av länsstyrelse. En del kommunala myndigheter
har å sin sida ifrågasatt om icke valförrättarna i stället bör tillsättas av den
kommunala fullmäktigförsamlingen. I likhet med flertalet remissinstanser
finner jag mig emellertid kunna godtaga de båda utredningarnas förslag
om att i förekommande fall av valdistriktsindelning valförrättarna i gemen
utses av valnämnden. En motsvarande ordning gäller för övrigt redan
nu i städer, som är indelade i flera valdistrikt, och denna ordning synes,
enligt vad valutredningen uppgivit, icke ha varit förenad med några olägenheter.
Avgörande för valnämndens rätt att utse deputerade som valförrättare
bör, såsom valutredningen förutsatt, vara om valdistriktsindelning över
huvud taget förekommer i kommunen vid något allmänt val, även om det aktuella
valet endast skulle omfatta ett valdistrikt.

Den befogenhet, som nu föreligger för valmyndighet i stad att utse deputerade
såsom valförrättare i valdistrikt inom staden, är närmare reglerad
i ValL 91 §. Bestämmelserna i detta lagrum föreslås ändrade så att de blir
tillämpliga på valnämnd, som här avses. Likaså bör ändring ske av ValL
57 § 1 mom. första stycket och KVL 5 § första stycket, som upptar allmänna
bestämmelser om de organ inför vilka andrakammarval respektive kommunalval
skall förrättas.

Med den här föreslagna ordningen följer, att samtliga allmänna val inom
en kommun skall förrättas inför kommunens valnämnd eller dess deputerade.
Eftersom municipalsamhälle alltid utgör del av en landskommun, erfordras
— oavsett vilka förordnanden, som må meddelas rörande valdistriktsindelningen
vid valet av municipalfullmäktige — med denna ordning icke
några särbestämmelser angående vem som skall förrätta municipalfullmäk -

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år i963

tigval i valdistrikt, som bildas särskilt för sådant val. De nuvarande bestämmelserna
i KVL 5 § andra stycket torde därför kunna utgå. Däremot kräver
tydligtvis en reform i här angiven riktning vissa särbestämmelser om valförrättningsorgan
vid kyrkofullmäktigval för det mindre vanliga fallet, att
länsstyrelse enligt KVL 3 § 3 mom. förordnar att olika områden av församling,
vilka eljest skolat var för sig bilda eget valdistrikt, tillsammans skall
vid kyrkofullmäktigvalet utgöra ett valdistrikt, och det därvid inträffar att
det sålunda bildade distriktet kommer att omfatta delar av skilda borgerliga
kommuner. För undvikande av en kompetenskonflikt mellan dessa kommuners
valnämnder i fråga om kyrkofullmäktigvalets ombesörjande i det
ifrågavarande distriktet bör, såsom valutredningen funnit, länsstyrelse i sådant
fall jämväl ha att förordna, inför vilken kommuns valnämnd eller
dess deputerade kyrkofullmäktigvalet i detta valdistrikt skall förrättas. De
nuvarande stadgandena i KVL 5 § tredje stycket föreslås ersatta av bestämmelser
härom.

Valutredningens ståndpunkt, att införandet av en ny valnämndsorganisation
på landet icke bör föranleda ändring av den gällande kompetensfördelningen
mellan länsstyrelse och valnämnd på landet, har vunnit allmän anslutning
vid remissbehandlingen och jag finner mig också böra godtaga valutredningens
uppfattning härutinnan. Av den föreslagna ordningen följer
att valnämnderna på landet liksom hittills icke skall vid något slags val taga
befattning med den slutliga röstsammanräkningen, övervägande skäl talar
enligt mitt förmenande för att en motsvarande kompetensfördelning även bör
genomföras mellan länsstyrelse och valmyndighet i stad, då nu valorganisationen
i städerna ändras i syfte att få till stånd en för hela riket enhetlig
ordning för valbestyrens ombesörjande. Stadsdomstolsutredningens förslag,
att den befattning med röstsammanräkningen vid vissa kommunalval, som
nu ankommer på valmyndighet i andra städer än Stockholm, skall överflyttas
till länsstyrelse, finner jag mig därför i likhet med det övervägande antalet
remissinstanser böra acceptera. Såsom framhållits i en del yttranden
över stadsdomstolsutredningens betänkande kominer en sådan överflyttning
visserligen att för länsstyrelserna medföra en ökad arbetsbelastning,
då allmänna kommunalval förrättas. Särskilt i län med stora städer kan till
följd härav svårigheter måhända uppkomma för länsstyrelsen att inom rimlig
tid slutföra sammanräkningsförrättningarna vid dessa val. Dessa svårigheter
torde dock kunna bemästras, om länsstyrelserna i större utsträckning
än hittills skett utnyttjar möjligheten alt i och för sammanräkningarna vid
allmänna kommunalval anställa tillfällig personal — även kvalificerad sådan
— så att skilda sammanräkningsförrättningar kan hos vederbörande
länsstyrelse äga rum samtidigt.

Preliminär röstsammanräkning är för närvarande icke obligatorisk vid
samtliga allmänna val. Enligt de gällande bestämmelserna i KVL 34 § är
vid val av stadsfullmäktige för stad, som deltager i landsting, samt vid val
av kyrkofullmäktige för stadsförsamling eller kyrklig samfällighet i stad
frågan huruvida preliminär röstsammanräkning skall äga rum beroende på

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

beslut av stadens valmyndighet, som med nuvarande ordning jämväl liar
att verkställa slutlig röstsammanräkning vid samma val. I Stockholm ankommer
det dock på överståthållarämbetet att vid kyrkofullmäktigval meddela
beslut som nu sagts och, såsom redan nämnts, vara sammanräkningsmyndighet
vid samtliga val i staden. Stadsdomstolsutredningen har för sin
del utgått ifrån att preliminär röstsammanräkning alltjämt skall vara fakultativ
vid nyssnämnda kommunalval men föreslagit att beslutanderätten i frågan,
huruvida preliminär röstsammanräkning i dessa fall skall förekomma,
överlag överflyttas på länsstyrelse. Erinras må att i tidigare sammanhang
ifrågasatts, huruvida icke preliminär röstsammanräkning bör göras obligatorisk
vid samtliga kommunalval. I det betänkande (SOU 1941:28), som
låg till grund för poströstningssystemets införande, framfördes förslag härom.
Vederbörande departementschef (se prop. 1942:98 s. 41) ansåg sig
emellertid icke kunna godtaga förslaget. Skall såsom här nu förordats länsstyrelse
ha att verkställa slutlig sammanräkning vid samtliga kommunala
val, torde läget i avsevärd mån förändras och skäl föreligga för ett annat
bedömande av spörsmålet. Om länsstyrelserna skall på ett tillfredsställande
sätt kunna bemästra sammanräkningsbestyren torde det vara
så gott som nödvändigt att preliminär sammanräkning äger rum jämväl
vid samtliga val av stadsfullmäktige och val av kyrkofullmäktige i stadsförsamling
eller kyrklig samfällighet i stad. Något utrymme för att i nämnvärd
utsträckning ge avkall på kravet på sådan preliminär röstsammanräkning
vid dessa val kommer säkerligen icke att finnas med den föreslagna
ordningen för slutlig röstsammanräkning. Under sådana förhållanden finner
jag mig böra förorda att preliminär röstsammanräkning göres obligatorisk
vid samtliga kommunalval; förslaget i denna del synes från likformighetssynpunkt
även böra avse kyrkofullmäktigvalen i Stockholm.

Ett genomförande av vad här föreslagits angående slutlig och preliminär
röstsammanräkning vid kommunala val förutsätter upphävande av bestämmelserna
i KVL 33 § 3 mom. samt ändringar av 22 § 2 mom., 34 §, 42 §,
43 §, 44 § 5 mom., 48 § 1 mom., 49 § 2 mom., och 51 § i samma lag.

Med avseende å den valnämnd, som här förordas bli inrättad för varje
kommun på landet och för varje stad, torde samma fördelning av arbetsuppgifterna
böra genomföras som enligt vallagarnas skilda bestämmelser
gäller för den nu för varje valdistrikt på landet inrättade valnämnden.

Såsom stadsdomstolsutredningen funnit kan det gällande stadgandet i ValL
32 § om inhämtande av magistrats yttrande vid framställning om ändrad
valdistriktsindelning utgå utan att ersättas av någon bestämmelse om yttrande
från annan myndighet.

Införandet av den här förordade, för heta riket enhetliga organisationen
för valbestyrens ombesörjande kräver ett flertal ändringar i vallagarna. I
det föregående har åtskilliga sådana ändringar redan berörts och flera lagrum
uppräknats, vilka måste bringas i överensstämmelse med de framlagda
förslagen. Utöver ändringar av dessa i tidigare sammanhang berörda lagrum
föreslås för reformens genomförande justeringar och jämkningar av

50

Kungl. Maj. ts proposition nr 56 år 1963

ValL 39 §, 40 §, 42 §, 43 §, 45 §, 46 §, 50 §, 53 §, 55 a §, 58 §, 95 § och 96 §
samt KVL 3 § 4 mom., 9 §, 19 § 1 och 2 mom., 20 § 3 mom., 22 § 1 inom.,
56 §, 59 § och 60 §.

Förutom ändringar i vallagarna erfordrar reformen ändringar av vissa i
administrativ ordning utfärdade bestämmelser.

Ersättning åt personal, som av länsstyrelserna anlitas vid röstsammanräkningar,
bestrides från förslagsanslaget Vissa kostnader i anledning av allmänna
val. Om såsom här föreslagits på länsstyrelse överföres skyldighet
att verkställa slutlig röstsammanräkning vid samtliga kommunalval, uppkommer
för statsverket viss kostnadsökning. Denna torde dock inte bli av
nämnvärd betydelse.

I samband med de ändringar i vallagstiftningen, som här förordats, synes
det lämpligt att vidtaga viss redaktionell justering av ValL 1 § med hänsyn
till att från och med den 1 januari 1963 Gävle stad återinträtt i Gävleborgs
läns landstingskommun och Hälsingborgs stad i Malmöhus läns landstingskommun
(se SFS 1962: 38 och 39).

När det gäller frågan om ikraftträdandet av de föreslagna lagändringarna
bör såsom valutredningen framhållit beaktas, att mandattiden för de ledamöter,
som nu tjänstgör i valnämnd för valdistrikt på landet, utlöper den
31 december 1963. Den ändrade organisationen för valbestyrens ombesörjande
torde med fördel kunna genomföras vid utgången av nyssnämnda mandattid.
De här föreslagna ändringarna i vallagstiftningen föreslås därför i
sin helhet få träda i kraft den 1 januari 1964; dock förordas att valnämnd
för den fyraårsperiod, som börjar den 1 januari 1964, skall under år 1963
utses med tillämpning av de nya bestämmelserna. Vad angår valnämnd i
städer kan det inträffa att den nu löpande mandatperioden utgår senare än
vid utgången av 1963. Med tanke härpå bör föreskrivas att uppdrag såsom
ordförande, ledamot eller suppleant i valnämnd, vilket meddelats med stöd
av äldre lag och omfattar tid efter 1963 års utgång, skall upphöra vid de nya
bestämmelsernas ikraftträdande.

Då kommunalval ägt rum före de nya bestämmelsernas ikraftträdande
men ny röstsammanräkning skall ske efter ikraftträdandet, lärer utan vidare
vara tydligt att de nya bestämmelserna om sammanräkningsmyndighet
skall äga tillämpning. I den mån valmaterialet i sådant fall icke finnes tillgängligt
hos länsstyrelsen har denna att infordra detsamma.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till
riksdagen; samt

2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Föredraganden hemställer, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition
föreslå riksdagen att antaga nämnda lagförslag.

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 56 år 1963

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Margit Hirén

Stockholm 1963. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

630199