Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Nr 43

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
kreditaktiebolag, m. m.; given Stockholms slott den
8 februari 1963.

Under åberopande av bilagda, i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om kreditaktiebolag;

2) lag angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)
om försäkringsrörelse;

3) förordning om ändrad lydelse av 12 § reglementet den 28 maj 1959
(nr 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr
265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att gällande lag om hypoteksaktiebolag ersättes
med en lag om kreditaktiebolag av i huvudsak samma innehåll som den nuvarande
lagen men med ett annorlunda bestämt tillämpningsområde. Den
nya lagstiftningen är närmast föranledd av att ett antal aktiebolag för
långfristig kreditgivning tillkommit, vilka anskaffar medel för utlåningen
genom obligationer eller liknande förskrivningar men inte faller under lagen
om hypoteksaktiebolag.

Lagen om kreditaktiebolag är avsedd att träda i kraft den 1 juli 1963.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 43

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Förslag

till

Lag

om kreditaktiebolag

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

I fråga om aktiebolag, som har till ändamål att driva lånerörelse och att
genom utgivande av obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda
förskrivningar upplåna för verksamheten erforderliga medel men i
vars verksamhet bankrörelse icke ingår (kreditaktiebolag), skall gälla vad
angående aktiebolag i allmänhet är föreskrivet i den mån ej annat följer
av vad nedan stadgas.

2 §•

Göres för registrering av kreditaktiebolag ansökan om godkännande av
stiftelsehandlingar efter vad i lagen om aktiebolag är stadgat och finner registreringsmyndigheten
hinder icke möta mot godkännande av handlingarna,
skall den med eget yttrande underställa Konungen förslaget till bolagsordning.
Konungen prövar, om förslaget överensstämmer med lag och författning
så ock om och i vad mån med hänsyn till omfattningen och beskaffenheten
av bolagets rörelse särskilda föreskrifter i bolagsordningen må erfordras.
Vid godkännande av förslag till bolagsordning äger Konungen föreskriva,
att bolaget ej utan särskilt medgivande av Konungen må driva verksamheten
längre än viss tid.

Vad i första stycket stadgas skall i tillämpliga delar gälla jämväl vid ansökan
om registrering av ändring i bolagsordning, varigenom tidigare registrerat
aktiebolag blir att anse som kreditaktiebolag.

Bolagsordning för kreditaktiebolag må ej ändras utan Konungens godkännande.

3 §.

Har Konungen iföreskrivit att kreditaktiebolag ej må utan särskilt medgivande
driva sin verksamhet längre än viss tid och fortsätter bolaget verksamheten
efter utgången av denna tid, äger Konungen förordna, att bolaget
skall träda i likvidation. Driver kreditaktiebolag eljest sin verksamhet i
strid mot lag eller författning eller bestämmelse i bolagsordningen, äger
Konungen förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga åtgärd för rättelses
vinnande. Vidtages ej åtgärd som nu sagts inom den bestämda tiden, äger
Konungen förbjuda, att bolagets verksamhet fortsättes, och förordna, att
bolaget skall träda i likvidation.

Har Konungen meddelat förordnande att kreditaktiebolag skall träda i

Kungl. Maj. ts proposition nr i3 år 1963

likvidation, utser Konungen tillika en eller flera likvidatorer att verkställa
likvidationen. Med avseende å denna skall så anses som hade förordnandet
meddelats av rätten. Likvidator äger av bolaget uppbära arvode till belopp
som bestämmes av Konungen.

4 §•

Konungen äger medgiva kreditaktiebolag undantag, helt eller delvis, från
vad i lag stadgas rörande skyldighet för aktiebolag att verkställa avsättning
av vinstmedel med hänsyn till förhållandet mellan bolagets skulder och
summan av aktiekapital, reservfond och skuldregleringsfond.

5 §•

Kreditaktiebolag skall stå under tillsyn av bankinspektionen såframt ej
Konungen, om så från allmän och enskild synpunkt finnes utan olägenhet
kunna ske, medgiver befrielse därifrån. Sådant medgivande lämnas för viss
tid eller tills vidare.

Ledamot av eller befattningshavare hos bankinspektionen må ej vara ledamot
i styrelsen för eller anställd hos kreditaktiebolag. Ej heller må ledamot
av eller befattningshavare hos bankinspektionen vara aktieägare i
sådant bolag.

Med avseende å tillsynen skall gälla vad nedan stadgas i 6—14 §§.

6 §.

Bankinspektionen skall övervaka att bolaget i sin verksamhet ställer sig
till efterrättelse de lagar och andra författningar, som hava avseende å kreditaktiebolag,
ävensom den för bolaget gällande bolagsordningen samt de
föreskrifter, som med stöd av stadgande i lag eller bolagsordning meddelats
av bolagsstämma eller styrelse.

Det åligger inspektionen att jämväl i övrigt med uppmärksamhet följa
bolagets verksamhet i den mån så erfordras för kännedom om de förhållanden,
som kunna inverka på bolagets säkerhet.

Inspektionen är icke på grund av vad här föreskrivits pliktig att övervaka
iakttagandet av bestämmelser, som avse enskild aktieägares rättigheter eller
skyldigheter i förhållande till bolaget eller till annan aktieägare eller som
angå bolagets inre angelägenheter.

Inspektionen äger, där så finnes erforderligt, förordna en revisor att med
övriga revisorer deltaga i granskningen av styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning samt bolagets räkenskaper. Inspektionen äger när som
helst återkalla förordnande som här avses och i stället utse ny revisor.

7 §•

Har styrelse, verkställande direktör eller bolagsstämma fattat beslut, som
står i strid mot lag eller bolagsordning, må bankinspektionen förbjuda verkställighet
av beslutet. Inspektionen må ock förelägga styrelsen eller verkställande
direktören att, om beslut som nyss sagts gått i verkställighet, göra rättelse
där så kan ske samt alt fullgöra vad styrelsen eller verkställande direktören
åligger enligt lag eller bolagsordning. Sådant föreläggande må dock
icke, utom vad angår innehållet av vinst- och förlusträkning eller balansräkning,
av inspektionen meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter, vilkas
överträdande är belagt med straff.

Ändå att avvikelse från lag eller bolagsordning icke skett, äger inspektionen
meddela de erinringar i fråga om bolagets verksamhet, som inspektionen
kan finna påkallade.

■fl llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 43

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Där inspektionen så finner erforderligt, må inspektionen meddela närmare
föreskrifter om sättet för förande av bolagets räkenskaper, om förvaring
av värdehandlingar och om inventering av dessa.

8 §•

Bankinspektionen äger sammankalla bolagets styrelse, när sådant prövas
nödigt. Har styrelsen icke efterkommit av inspektionen framställd begäran
om utfärdande av kallelse till extra bolagsstämma, må kallelse utfärdas av
inspektionen.

Den som enligt av Konungen meddelade bestämmelser har befogenhet att
företräda inspektionen äger närvara vid bolagsstämma eller av inspektionen
utlyst styrelsesammanträde och deltaga i överläggningarna.

9 §.

Bolagets styrelse och verkställande direktör åligger:

att när som helst för den befattningshavare hos bankinspektionen, som
enligt av Konungen meddelade bestämmelser har att i sådant avseende företräda
inspektionen, hålla bolagets kassa och övriga tillgångar samt böcker,
räkenskaper och andra handlingar tillgängliga för granskning;

att å tider, som inspektionen bestämmer, och enligt av inspektionen fastställda
formulär upprätta och till inspektionen insända översikter, utvisande
bolagets tillgångar och skulder, ävensom uppgift om villkoren för lån
som bolaget upptager och utlämnar;

att, så snart det kan ske, till inspektionen insända i avskrift styrelsens och
verkställande direktörens förvaltningsberättelse jämte vinst- och förlusträkning
samt balansräkning, revisionsberättelsen med tillhörande handlingar
ävensom protokoll över förhandlingarna vid ordinarie bolagsstämman;

att jämväl i övrigt meddela inspektionen eller sådan befattningshavare
därstädes, som ovan sagts, alla de upplysningar rörande bolaget, som av
dem äskas; samt

att, där inspektionen finner anledning till antagande att bolaget gjort sådana
förluster att tio procent av aktiekapitalet förlorats, på inspektionens
anmodan ofördröj ligen låta upprätta bokslut och kalla revisorerna att granska
detta.

10 §.

Träder bolaget i likvidation, äger bankinspektionen förordna ombud, som
har att närvara vid likvidatorernas sammanträden med rätt att yttra sig till
protokollet samt att i övrigt övervaka likvidationen.

Likvidatorerna skola bereda ombudet tillfälle att när som lielst inventera
bolagets kassa och övriga tillgångar samt granska bolagets böcker, räkenskaper
och andra handlingar; och må av ombudet begärd upplysning angående
förvaltningen ej av likvidatorerna förvägras.

Inspektionen äger under bolagets likvidation i avseende å likvidatorer
och bolagsstämma enahanda befogenhet som, innan bolaget trätt i likvidation,
enligt denna lag tillkommer inspektionen beträffande styrelse, verkställande
direktör och bolagsstämma.

11 §.

Bankinspektionen äger förelägga vite vid meddelande av föreskrift eller
förbud enligt denna lag.

12 §.

Talan mot bankinspektionens beslut enligt denna lag föres hos Konungen
genom besvär. Inspektionens beslut skall lända till efterrättelse utan hinder
av att talan däremot föres, om ej Konungen annorlunda förordnar.

Kungl. Maj:ts proposition nr i3 år 1963

13 §.

Styrelseledamot, likvidator eller befattningshavare hos bolaget, vilken
uppsåtligen eller av grov vårdslöshet till bankinspektionen eller den befattningshavare
hos inspektionen som företräder denna meddelar oriktig eller
vilseledande uppgift angående omständighet varom det ålegat honom att
lämna upplysning, straffes med dagsböter eller fängelse.

14 §.

Till bestridande av kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet
skall varje kreditaktiebolag, som omfattas av tillsynen, årligen erlägga bidrag
efter visst, för bolagen lika förhållande till sammanlagda beloppet av
bolagets egna fonder och skulder vid utgången av nästföregående kalenderår,
dock icke över tre tusendels procent. Närmare föreskrifter om fastställande
och erläggande av bidrag meddelas av Konungen.

Det åligger bolaget jämväl att till revisor och ombud som förordnats enligt
6 eller 10 § utgiva ersättning med belopp som inspektionen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1963 och skall äga tillämpning jämväl
i fall där sådan ansökan som avses i 2 § gjorts dessförinnan men godkännande
av stiftelsehandlingar eller registrering av ändring i bolagsordning
ännu icke skett.

Genom den nya lagen upphäves lagen den 14 juni 1946 (nr 313) om hypoteksaktiebolag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)

om försäkringsrörelse

Härigenom förordnas, att 274 § lagen den 17 juni 1948 om försäkringsrörelse1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

274 §.

Vid envar tidpunkt skall ett belopp
motsvarande försäkringsfonden
för livförsäkringar vara redovisat i
följande slag av värdehandlingar:

1. obligationer eller — — — av
staten;

2. obligationer utfärdade av Sveriges
allmänna hypoteksbank, konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan
eller Svenska skeppshypotekskassan
eller av hypoteksaktiebolag, som enligt
vad därom finnes stadgat står
under tillsyn av bank- och fondinspektionen; 3.

av riksbanken —--kunna

medgivas.

Utan hinder---i aktier.

Med försäkringsfond — — —- återförsäkringsgivares
ansvarighet.

(Föreslagen lydelse)

274 §.

Vid envar tidpunkt skall ett belopp
motsvarande försäkringsfonden
för livförsäkringar vara redovisat i
följande slag av värdehandlingar:

1. obligationer eller — — — av
staten;

2. obligationer utfärdade av Sveriges
allmänna hypoteksbank, konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
Svenska bostadskreditkassan
eller Svenska skeppshypotekskassan
eller av kreditaktiebolag, som enligt
vad därom finnes stadgat står under
tillsyn av bankinspektionen;

3. av riksbanken--— kunna

medgivas.

Utan hinder---i aktier.

Med försäkringsfond---åter försäkringsgivares

ansvarighet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1963.

1 Senaste lydelse se SFS 1961: 610.

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 12 § reglementet den 28 maj 1959 (nr 293)
angående allmänna pensionsfondens förvaltning

Härigenom förordnas, att 12 § reglementet den 28 maj 1959 angående
allmänna pensionsfondens förvaltning skall erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives.

(Gällande lydelse)

12 §.

Fondstyrelse må placera de under
styrelsens förvaltning stående medlen 1.

i obligationer utfärdade av staten,
kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, Sveriges allmänna
hypoteksbank, Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan
eller av hypoteksaktiebolag,
som enligt vad därom finnes stadgat
står under tillsyn av bank- och
fondinspektionen;

2. i obligationer---om åter lån.

I den---eller postgirokonto ret.

(Föreslagen lydelse)

12 §.

Fondstyrelse må placera de under
styrelsens förvaltning stående medlen 1.

i obligationer utfärdade av staten,
kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan
eller av kreditaktiebolag,
som enligt vad därom finnes stadgat
står under tillsyn av bankinspektionen; 2.

i obligationer---om åter lån.

I den —--eller postgirokonto ret.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 13

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr 265) angående
förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder

Härigenom förordnas, att 9 § reglementet den 26 maj 1961 angående för -

valtningen av riksförsäkringsverkets
på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

9 §.

Fondfullmäktige må placera fondmedel 1.

i obligationer utfärdade av staten,
kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypot
kskassan eller av hypoteksaktiebolag,
som enligt vad därom finnes
stadgat står under tillsyn av bankoch
fondinspektionen;

2. i obligationer---under 7.

omförmäles.

Placeras medel---kunnat be tingas.

fonder skall erhålla ändrad lydelse
(Föreslagen lydelse)

9 §•

Fondfullmäktige må placera fondmedel 1.

i obligationer utfärdade av staten,
kommun eller därmed jämförlig
samfällighet, Sveriges allmänna hypoteksbank,
Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa, Svenska bostadskreditkassan,
Svenska skeppshypotekskassan
eller av kreditaktiebolag,
som enligt vad därom finnes stadgat
står under tillsyn av bankinspektionen; 2.

i obligationer---under 7.

omförmäles.

Placeras medel--— kunnat be tingas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 januari 1963.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om lagstiftning angående
kreditaktiebolag m. m. och anför därvid följande.

I. Inledning

Lagen den 14 juni 1946 om hypoteksaktiebolag innehåller bestämmelser
om aktiebolag, som bär till ändamål att idka belåning av fast egendom eller
tomträtt men i vars verksamhet bankrörelse inte ingår. I princip gäller
aktiebolagslagens föreskrifter även för sådant aktiebolag. Lagen om hypoteksaktiebolag
innehåller emellertid vissa särregler om bl. a. godkännande
av bolagsordning, tillsyn över bolags verksamhet och bidrag till täckande
av kostnaden för sådan tillsyn.

I ett utlåtande den 12 februari 1962 framlade bank- och fondinspektionen,
numera bankinspektionen, förslag till lagstiftning rörande aktiebolag, som
utan att idka bankrörelse har till ändamål att driva lånerörelse och att upplåna
de för verksamheten erforderliga medlen genom utgivande av obligationer
eller andra förskrivningar avsedda för den allmänna rörelsen. Inspektionens
förslag innebär att gällande lag om hypoteksaktiebolag ersättes med
en lag om kreditaktiebolag, huvudsakligen utformad efter förebild av den
nuvarande lagen men med ett delvis annorlunda bestämt tillämpningsområde.

över inspektionens förslag har efter remiss yttranden avgivits av dåvarande
sparbanksinspektionen samt av försäkringsinspektionen, kominerskollegium,
patent- och registreringsverket, fullmäktige i riksbanken och
riksgäldskontoret, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,
Sveriges jordbrukskasseförbund, Sparbankernas bank aktiebolag, Jordbrukets
bank, Sveriges industriförbund, Göteborgs intecknings garanti aktiebolag,
Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag, Sparbankernas inteckningsaktiebolag,
Sparbankernas fastighetskreditaktiebolag, Aktiebolaget Stockholms
tomträttskassa, Svensk fastighetskredit aktiebolag, Aktiebolaget In -

Kungl. Maj. ts proposition nr 43 år 1963

dustrikredit, Svensk fartygskredit aktiebolag samt Aktiebolaget Volvofinans.
Kommerskollegium har vid sitt utlåtande fogat yttranden från Stockholms
och Skånes handelskamrar, handelskamrarna i Göteborg och Gävle samt
Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare.

Remissinstanserna har i huvudsak godtagit förslaget. Vissa erinringar har
dock gjorts bl. a. i fråga om tillämpningsområdet för den föreslagna lagen.

Jag anhåller nu att få taga upp detta ärende till närmare behandling.

II. Historik

För bankaktiebolag och vissa andra aktiebolag, som har till ändamål att
driva lånerörelse, gäller sedan länge i vårt land särskilda lagx-egler. Det gemensamma
syftet med dessa regler har varit att bereda det allmänna möjlighet
till viss kontroll över bolagens verksamhet. Bankaktiebolagens ställning
regleras numera genom lagen den 31 mars 1955 (nr 183) om bankrörelse,
medan aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av fast egendom
eller tomträtt utan att driva bankrörelse, faller under lagen den 14 juni
1946 (nr 313) om hypoteksaktiebolag.

Som äldsta föregångare till gällande lag om hypoteksaktiebolag'' kan anses
lagen den 27 maj 1898 (nr £9 s. 1) innefattande särskilda bestämmelser om
vissa aktiebolag, som driva lånerörelse. I lagen meddelades föreskrift om
skyldighet för sådana aktiebolag — utom bankaktiebolag — att söka Kungl.
Maj :ts stadfästelse av bolagsordningen. Eftersom bankaktiebolagen redan
var underkastade sådan skyldighet, kom efter 1898 års lag alla aktiebolag
med ändamål att driva lånerörelse att lyda under lagstiftning byggd på
sanktionssystem.

Lagen den 22 juni 1911 (nr 53 s. 2) om vissa aktiebolag, som driva lånerörelse,
ersatte 1898 års lag. 1911 års lag var främst föranledd av att en ny
aktiebolagslag antagits föregående år. Den fick emellertid sådan avfattning,
att den blev tillämplig endast på aktiebolag som uteslutande hade till ändamål
att idka fastighetsbelåning eller pantlånerörelse.

Aktiebolag, som vid sidan av fastighetsbelåning eller pantlånerörelse drev
annan rörelse, kom sålunda att falla utanför tillämpningsområdet för 1911
års lag. Eftersom denna ordning ansågs otillfredsställande, vidtogs genom
lag den 4 april 1930 (nr 60) den ändringen, att ordet »uteslutande» utgick
ur bestämningen av tillämpningsområdet. Samtidigt vidgades detta att omfatta
även aktiebolag, som idkade belåning av tomträtt. Mot banklagen avgränsades
tillämpningsområdet genom ett stadgande att bolagen hänfördes
under lagen endast om bankrörelse inte ingick i deras verksamhet.

Tillkomsten av lagen den 14 juni 1946 (nr 313) om hypoteksaktiebolag,
vilken ersatte 1911 års lag, berodde till en del på att en ny aktiebolagslag
antogs år 1944. Den nya aktiebolagslagen innehöll nämligen skärpta bestämmelser
i åtskilliga avseenden, exempelvis i fråga om bildande av aktiebolag
och fondering av vinstmedel. Härav föranleddes vissa ändringar i annan

Knngl. Maj.ts proposition nr t3 år 1963

associationslagstiftning, däribland den här ifrågavarande. Samtidigt liade
emellertid även från andra utgångspunkter aktualiserats ändringar i 1911
års lag. Sålunda föreslogs i en av särskild utredningsman framlagd promemoria
rörande behovet av statlig tillsyn över aktiebolag, som har till ändamål
att bedriva fastighetsbelåning, och över därmed likartade bolag bestämmelser,
enligt vilka sådana bolag skulle kunna ställas under tillsyn av bankoch
fondinspektionen. Lagen om hypoteksaktiebolag, vilken inte avser pantlånebolagen
men i övrigt har samma tillämpningsområde som den äldre lagen,
trädde i kraft den 1 juli 1946. Två stadganden, som hade intimt samband
med den nya aktiebolagslagstiftningen, blev dock gällande först samtidigt
med denna, d. v. s. från och med den 1 januari 1948.

III. 1946 års lag om hypoteksaktiebolag

Tillämpningsområdet för lagen om hypoteksaktiebolag är i 1 §
bestämt så, att lagen gäller endast för aktiebolag som har till ändamål att
idka belåning av fast egendom eller tomträtt men i vars verksamhet bankrörelse
inte ingår, de s. k. hypoteksaktiebolagen. Pantlånebolagen, vilka som
tidigare nämnts hänfördes under 1911 års lag, är således inte längre underkastade
denna speciella bolagsreglering. De omfattas i stället numera av lagen
den 29 december 1949 (nr 722) om pantlånerörelse.

I lagen ges först bolags rättsliga bestämmelser för hypoteksaktiebolag.

I 1 § fastslås att de regler, som gäller för aktiebolag i allmänhet, skall
tillämpas även på hypoteksaktiebolag i den mån annat ej följer av de särskilda
bestämmelserna i lagen.

Det första undantaget från de allmänna reglerna återfinnes i 2 § första
stycket och innebär att den sedan gammalt gällande ordningen, enligt vilken
bolagsordningen skall prövas av Kungl. Maj :t, anpassats efter den allmänna
aktiebolagslagens system för bolagsbildning. Detta system förutsätter
att stiftelsehandlingarna, inklusive förslag till bolagsordning, granskas
av registreringsmyndigheten redan innan aktieteckning verkställes och aktietecknarna
på konstituerande bolagsstämma beslutar om antagande av
förslaget till bolagsordning och om bildande av aktiebolaget. Registreringsmyndigheten,
d. v. s. patent- och registreringsverket, har emellertid ansetts
inte böra bifalla en ansökan om godkännande av stiftelsehandlingarna, förrän
Kungl. Maj:t prövat förslaget till bolagsordning från de synpunkter
som avses med lagen om hypoteksaktiebolag. Därför stadgas i 2 § första
stycket att registreringsmyndigheten, innan godkännande meddelas, skalJ
med eget yttrande underställa förslaget till bolagsordning Kungl. Maj :ts
prövning. Denna skall avse bolagsordningens överensstämmelse med lag och
författning samt frågan huruvida dessutom, med hänsyn till omfattningen
och beskaffenheten av bolagets verksamhet, särskilda föreskrifter bör intagas
i bolagsordningen. Vid godkännande av förslag till bolagsordning ägei

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

Kungl. Maj:t föreskriva, att bolaget inte utan särskilt medgivande av Kungi.
Maj :t får driva verksamheten längre än viss tid. Sådan föreskrift har regelmässigt
givits för en tidrymd av tio år.

I 2 § andra stycket stadgas att bolagsordning, som godkänts av Kungl.
Maj :t, inte får ändras utan att Kungl. Maj :ts godkännande av ändringen
erhållits.

Följande paragraf — 3 § — innehåller i första stycket regler, som ger
möjlighet att i vissa situationer framtvinga upplösning av hypoteksaktiebolag.
Om Kungl. Maj:t föi-eskrivit att sådant bolag inte får utan särskilt
medgivande driva verksamheten längre än viss tid men bolaget fortsätter
verksamheten efter utgången av denna tid, kan sålunda Kungl. Maj :t förordna,
att bolaget skall träda i likvidation. Om hypoteksaktiebolag annars
driver sin verksamhet i strid mot lag eller författning eller bestämmelse i
bolagsordningen, kan Kungl. Maj:t förelägga bolaget att inom viss tid vidtaga
åtgärder till rättelse. Efterkommes inte sådant förordnande, kan Kungl.
Maj:t förbjuda bolaget att fortsätta verksamheten och förordna, att bolaget
skall träda i likvidation.

Vid förordnande om likvidation skall Kungl. Maj:t enligt 3 § andra stycket
utse en eller flera likvidatorer att verkställa likvidationen. Beträffande
denna skall gälla detsamma som om likvidation förordnats av domstol.
Likvidator har rätt till arvode av bolaget med belopp som bestämmes av
Kungl. Maj :t.

Följande paragraf — 4 § — behandlar frågan om tillämpningen av den
allmänna aktiebolagslagens konsolideringsregler på hypoteksaktiebolag. Enligt
71 § aktiebolagslagen skall årlig avsättning till reservfond med minst
tio procent av årsvinsten äga rum, till dess reservfonden uppgår till tjugu
procent av aktiekapitalet. I 72 § aktiebolagslagen har vidare föreskrivits, att
samma årliga avsättning till reservfonden eller till en s. k. skuldregleringsfond
skall fortsätta i bolag med viss relativt stark skuldsättning. För sådana
bolag gäller även vissa restriktioner i rätten att utdela vinst. Hypoteksaktiebolagslagen
innehåller i 4 § en dispensregel, som innebär att Kungl. Maj: t
kan medge hypoteksaktiebolag undantag, helt eller delvis, från bestämmelserna
i 72 § aktiebolagslagen. Ett uppsamlande av stort eget kapital för
ifrågavarande bolag har nämligen antagits kunna leda till en fördyring av
verksamheten, vilket när denna fullföljer ett allmännyttigt syfte ansetts böra
undvikas. Bolagsordningarna innehåller genomgående särskilda bestämmelser
om begränsning av bolagens upplåningsrätt, och denna form för kontroll
av rörelsens omslutning bedömdes vid lagens tillkomst som i regel mera
ändamålsenlig för de då bestående hypoteksaktiebolagen än aktiebolagslagens
regler. I

I och med lagens 5 § börjar föreskrifterna om det allmännas tillsyn
över hypoteksaktiebolagen. Det första stadgandet innehåller huvudregeln,
varigenom dessa bolag i princip underkastas tillsyn av bankinspektionen.
Härtill är knuten en dispensregel, enligt vilken Kungl. Maj:t, om så

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

från allmän och enskild synpunkt finnes utan olägenhet kunna ske, kan
medge befrielse från tillsyn.

Frågan vilka bolag som borde omfattas av tillsynen bedömdes under lagens
förarbeten på något skiftande sätt. Förespråkare fanns sålunda för i
huvudsak två skilda uppfattningar. Enligt den ena uppfattningen borde
tillsynen vara i princip obligatorisk för alla hypoteksaktiebolag. Enligt den
andra uppfattningen borde tillsynen inskränkas till sådana bolag, som enligt
bolagsordningen har rätt att låna upp medel mot obligationer. I den departementspromemoria,
vari förslag framlades till den nuvarande lagen, påpekades,
att det främsta skälet till att man genom 1898 års lag införde skyldighet
för bolag, som bedrev fastighetsbelåningsrörelse, att söka stadfästelse
av bolagsordning var bolagens rätt att utge obligationer. I promemorian
framhölls emellertid vidare, att hypoteksaktiebolagen i allmänhet drev sådan
verksamhet att tillsyn över dem var motiverad oberoende av om de
skaffade erforderliga medel för sin rörelse genom utgivande av obligationer
eller andra förskrivningar. Departementschefen uttalade i propositionen, att
bolag med obligationsutgivningsrätt visserligen främst åsyftades med den
föreslagna tillsynen, men delade likväl den uppfattning, som kommit till uttryck
i promemorian, och föreslog sålunda principiellt tillsyn för alla hypoteksaktiebolag.
Samtidigt intogs emellertid, såsom nämnts i det föregående,
en dispensregel, som ger Kungl. Maj :t möjlighet att undanta hypoteksaktiebolag
från tillsyn.

De närmare bestämmelserna om den offentliga tillsynen finns i 6—14 §§.
De har utformats på i stort sett samma sätt som motsvarande regler i lagen
den 22 juni 1911 om bankrörelse (230 a o. följ. §§). Dessa regler har utan
större sakliga ändringar överförts till den nu gällande banklagen av år 195ö
(147 o. följ. §§).

Enligt 6 §, vilken närmast motsvarar 147 och 149 §§ i gällande banklag,
skall bankinspektionen övervaka, att hypoteksaktiebolagen i sin verksamhet
ställer sig till efterrättelse tillämpliga lagar och andra författningar
liksom gällande bolagsordningar och föreskrifter som bolagsstämma eller
styrelse meddelat med stöd av lag eller bolagsordning. Inspektionen behöver
emellertid inte övervaka att sådana bestämmelser iakttas, som avser enskild
delägares rättigheter eller skyldigheter i förhållande till bolaget eller till
annan delägare eller som angår ett bolags inre angelägenheter. Även i andra
hänseenden än de nu angivna skall inspektionen, såvitt angår förhållanden
som kan inverka på bolagets säkerhet, följa dess verksamhet med uppmärksamhet.
Om det anses erforderligt, kan inspektionen utse en revisor att tillsammans
med övriga revisorer granska styrelsens förvaltning och bolagets
räkenskaper.

Ett stadgande i 7 § ger bankinspektionen befogenhet att förbjuda verkställighet
av styrelse- eller bolagsstämmobeslut, som strider mot lag eller
bolagsordning. Vidare kan inspektionen, om sådant beslut verkställts, förelägga
styrelsen att göra rättelse och att fullgöra sin skyldighet enligt lag
eller bolagsordning. Sådant föreläggande får dock, med visst undantag, inte

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

meddelas i fråga om i lag givna föreskrifter, vilkas överträdande är belagt
med straff. Vidare stadgas i 7 § att inspektionen kan meddela erinringar
i fråga om ett bolags verksamhet, även om avvikelse från lag eller bolagsordning
inte skett. Slutligen berättigas inspektionen att meddela närmare
föreskrifter om sättet för förande av räkenskaper, förvaring av värdehandlingar
och inventering av dessa. Reglerna i 7 § motsvaras i allt väsentligt
av bestämmelser i 151 och 153—154 §§ banklagen.

Enligt 8 §, som motsvarar 150 § banklagen, äger inspektionen sammankalla
bolagsstyrelse. Om styrelsen inte efterkommit begäran av inspektionen
om utfärdande av kallelse till extra bolagsstämma, kan inspektionen även
utfärda sådan kallelse. Representant för inspektionen har rätt att närvara
vid bolagsstämma eller vid styrelsesammanträde, som utlysts av inspektionen,
och har även rätt att deltaga i överläggningarna.

Bolagsledningens skyldigheter i fråga om den offentliga tillsynen sammanfattas
i 9 §. Enligt denna åligger det styrelsen att hålla kassa och övriga
tillgångar samt räkenskapshandlingar tillgängliga för granskning av inspektionen,
att på tider som inspektionen bestämmer upprätta och till inspektionen
insända översikter över bolagets tillgångar och skulder jämte
om villkoren för bolagets in- och utlåning, att även i övrigt meddela
inspektionen alla begärda upplysningar, att till inspektionen insända
de årliga redovisnings- och revisionshandlingarna samt att, där inspektionen
tinner anledning till antagande att bolaget gjort sådan förlust att tio procent
av aktiekapitalet förlorats, på anmodan av inspektionen ofördröj ligen
upprätta bokslut och kalla revisorerna till granskning av detta. Stadgandena
har sin motsvarighet i 152 § banklagen.

I 10 § har upptagits bestämmelser om inspektionens befogenheter vid
likvidation av bolag och om likvidatorernas skyldigheter. Inspektionen äger
törordna ombud att närvara vid likvidatorernas sammanträden och att övervaka
likvidationen. Motsvarande regler för bankaktiebolag finns i 158 §
banklagen.

Inspektionen äger enligt 11 § vid meddelande av föreskrift eller förbud
enligt lagen förelägga vite och fälla till sådant vite. Enligt 157 § banklagen
kan inspektionen i motsvarande fall förelägga bankaktiebolag vite, däremot
inte fälla till vite.

Enligt 12 §, som i banklagen motsvaras av 175 § första stycket, får klagan
över beslut, som inspektionen meddelar på grund av lagen, föras hos
Kungl. Maj :t inom den tid som är stadgad för överklagande av förvaltande
myndigheters och ämbetsverks beslut, i förevarande fall tre veckor. Om
Kungl. Maj :t ej annorlunda förordnar, går beslutet dock i verkställighet utan
hinder av förd klagan.

I 13 § stadgas straff med dagsböter eller fängelse för styrelseledamot,
likvidator eller befattningshavare hos bolaget, som uppsåtligen eller av grov
vårdslöshet lämnar vissa oriktiga uppgifter i förhållande till bankinspektionen.
Enligt 14 § tillfaller ådömda böter och viten kronan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Till bestridande av kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet
är varje hypoteksaktiebolag, som står under inspektionens
tillsyn, enligt den avslutande paragrafen i lagen, 15 §, skyldigt att
årligen erlägga visst bidrag. Detta skall enligt samma lagrum bestämmas
till högst två tusendels procent av sammanlagda beloppet av bolagets egna
fonder och skulder vid utgången av det närmast föregående kalenderåret.

Närmare föreskrifter om fastställande och erläggande av bidrag meddelas
enligt 15 § av Kungl. Maj:t. Gällande föreskrifter i detta ämne finns i
kungörelsen den 19 februari 1954 (nr 26) angående vissa hypoteksaktiebolags
bidrag till bestridande av kostnaden för bank- och fondinspektionen.
Enligt denna författning skall hypoteksaktiebolag, som står under statlig
tillsyn, årligen i förskott för det löpande året erlägga bidrag till inspektionens
tillsynsverksamhet, motsvarande aderton tiotusendels procent av sammanlagda
beloppet av bolagets egna fonder och skulder vid utgången av nästföregående
kalenderår.

IV. Av lagstiftningen berörda aktiebolag

De aktiebolag, som för närvarande omfattas av lagen om hypoteksaktiebolag,
är till antalet tio. Av dessa har emellertid fyra med stöd av 5 § befriats
från tillsyn.

De sex bolag, som sålunda nu står under tillsyn enligt lagen, är Göteborgs
intecknings garanti aktiebolag, Hälsingborgs intecknings garanti aktiebolag,
Sparbankernas inteckningsaktiebolag, .Sparbankernas fastighetskreditaktiebolag,
Svenska intecknings garantiaktiebolaget och Svensk fastighetskredit
aktiebolag. Dessa bolag har alla till ändamål att idka fastighetsbelåning på
grundval av i den allmänna rörelsen utgivna obligationer eller andra förskrivningar.

Fyra hypoteksaktiebolag har, som nämnts, genom dispens undantagits
från tillsyn enligt lagen. Dessa bolag är Aktiebolaget Stockholms tomträttskassa,
Aktiebolaget Göteborgs tomträttskassa, Skånska brands inteckningsaktiebolag
och Svenska hypotekskreditaktiebolaget. Tomträttskassorna upptager
uteslutande lån mot borgen tecknad av respektive stad. De båda övriga
bolagen vänder sig inte till allmänheten för upptagande av lån.

På senare år har tillkommit ett antal aktiebolag för långfristig kreditgivning
inom skilda områden av näringslivet. Denna kreditgivning sker visserligen
i viss utsträckning mot säkerhet i fast egendom eller tomträtt, men bolagen
har inte enligt sina bolagsordningar till ändamål att idka belåning av
sådan egendom.

Flera av de nu avsedda kreditinstituten har tillkommit under statlig medverkan.
Detta är fallet med Aktiebolaget Industrikredit, Aktiebolaget Företagskredit
och Aktiebolaget Svensk exportkredit. Äldst av dessa bolag är Aktiebolaget
Industrikredit, som tillkom redan år 1934 men omorganiserades år
1960. Delta bolag har enligt sin nuvarande bolagsordning till ändamål dels

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

att medverka vid finansieringen företrädesvis av mindre och medelstora näringsföretag
här i riket genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig
karaktär, dels att genom egen upplåning anskaffa medel för finansieringsverksamheten.
Aktiebolaget Företagskredit, som tillkommit år 1962,
har samma ändamål som Aktiebolaget Industrikredit men avses i allmänhet
fungera som sekundärlångivare i fall där Aktiebolaget Industrikredit meddelar
primärlån. Aktiebolaget Svensk exportkredit, slutligen, som likaledes
tillkommit år 1962, har till ändamål dels att medverka vid finansieringen avsvensk
export av varor eller tjänster genom utlämnande av lån, dels att genom
egen upplåning anskaffa medel för finansieringsverksamheten.

De tre nu nämnda aktiebolagen är i huvudsak uppbyggda på samma sätt.
Varje bolag förfogar sålunda över ett aktiekapital, som ägs till hälften avstaten
och till hälften av affärsbankerna. Bolagen får enligt sina bolagsordningar
lämna lån endast mot betryggande säkerhet. I fråga om Aktiebolaget
Industrikredit och Aktiebolaget Företagskredit skall säkerheten utgöras avpanträtt
till fast eller lös egendom eller fordringsrätt jämväl mot annan än
låntagaren. Verksamheten finansieras genom obligationsupplåning och genom
reverslån hos större kapitalplacerare. I bolagsordningarna, som fastställts
av Kungl. Maj:t och inte kan ändras utan Kungl. Maj:ts godkännande,
har intagits bestämmelser om skyldighet för vederbörande bolag att underkasta
sig viss tillsyn av bankinspektionen.

Under år 1962 har även tillkommit Kommunkredit aktiebolag. Detta bolag
har enligt bolagsordningen till ändamål att lämna och förmedla lån dels
till kommuner, kommunalförbund och andra kommunala samfälligheter,
dels mot borgen av sådan samfällighet till juridisk person, vari samfälligheten
äger bestämmande inflytande, samt att upplåna för verksamheten erforderliga
medel. Aktierna i detta bolag ägs av Sparbankernas bank aktiebolag
men torde komma att delvis förvärv-as av Svenska landskommunernas
förbund, Svenska landstingsförbundet och Svenska stadsförbundet. Verksamheten
skall finansieras främst genom obligationsupplåning och upptagande
av reverslån. I bolagsordningen finns bestämmelse om skyldighet för bolaget
att underkasta sig tillsyn av bankinspektionen.

Genom samverkan mellan affärsbankerna tillkom redan år 1953 Svensk
fartvgskredit aktiebolag. Detta bolag har enligt sin bolagsordning till ändamål
att lämna lån mot säkerhet av inteckning i svenskägda maskindrivna
fartyg samt att för anskaffande av medel till sådan långivning upptaga lån
på marknaden. Även detta bolag är — enligt villkor för bankernas tillstånd
att inneha aktier i bolaget — underställt tillsyn av bankinspektionen. V,

V, Bankinspektionens framställning

I utlåtande den 12 februari 1962 över eu framställning av Sparbankernas
bank om medgivande att teckna och äga aktier i Kommunkredit aktiebolag
föreslog bank- och fondinspektionen, numera bankinspektionen, såsom in -

Kungl. Maj.ts proposition nr t3 år 1963

ledningsvis nämnts att tillämpningsområdet för lagen om hypoteksaktiebolag
skulle utsträckas till att omfatta alla bolag, som i likhet med det ifrågavarande
kreditinstitutet har till ändamål att bedriva lånerörelse och att genom
utgivande av obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda
förskrivningar upplåna för verksamheten erforderliga medel men som
inte driver bankrörelse. I förslaget åsattes de bolag, som skulle omfattas
av den sålunda utvidgade lagstiftningen, den sammanfattande benämningen
kreditaktiebolag.

Inspektionen, som tillstyrkt det av Sparbankernas bank begärda tillståndet
under förutsättning att bolagsordningen erhöll visst närmare angivet innehåll,
framhöll därvid, att Kommunkredit aktiebolag i likhet med vad som
gäller för vissa andra nybildade kreditinstitut, vilka anskaffar för utlåningsrörelsen
erforderligt kapital genom upplåning hos allmänheten, avsågs skola
stå under tillsyn av inspektionen. Bestämmelse härom hade även upptagits
i förslaget till bolagsordning.

I detta sammanhang framförde inspektionen sitt nyss återgivna förslag
till lagstiftning om kreditaktiebolag. Som motivering härför anförde inspektionen.

Av principiella skäl och då nya liknande bolag är under bildande och ytterligare
andra kan tillkomma, vill inspektionen väcka frågan, om icke den
kontroll, som i dessa fall anses erforderlig från det allmännas sida, borde
regleras genom lagstiftning och med bestämmelserna i 1946 års lag om hypoteksaktiebolag
som förebild. Anledningen till att hypoteksbolagen ställts
under offentlig kontroll har ju varit främst, att de anskaffar för rörelsen
erforderligt kapital just på det sätt som avses för Kommunkredit aktiebolag
och de andra här ovan åsyftade bolagen. Så vitt inspektionen förstår
finns samma behov av kontroll från det allmännas sida i alla de bär angivna
fallen och kontrollen bör lämpligen utövas efter samma linjer.

Inspektionen har vid sitt utlåtande fogat ett av inspektionen utarbetat
förslag till lag om kreditaktiebolag. Den väsentliga skillnaden mellan detta
förslag och den gällande lagen om hypoteksaktiebolag hänför sig till bestämningen
av lagens tillämpningsområde. I fråga om de bolagsrättsliga
reglerna överensstämmer förslaget däremot i sak helt med den nuvarande
lagen. I bestämmelserna om tillsynen föreslås endast mindre ändringar.

Tillämpningsområdet för den föreslagna lagen framgår av 1 §.
Enligt denna skall i fråga om »aktiebolag, som har till ändamål att driva lånerörelse
och att genom utgivande av obligationer eller andra för den allmänna
rörelsen avsedda förskrivningar upplåna för verksamheten erforderliga
medel men i vars verksamhet bankrörelse icke ingår (kreditaktiebolag)»,
gälla vad angående aktiebolag i allmänhet är föreskrivet, i den mån ej
annat följer av övriga bestämmelser i lagen.

Förslagets bolagsrättsliga bestämmelser i 2—4 §§ är likalydande
med motsvarande stadganden i lagen om hypoteksaktiebolag med
det undantaget, att ordet »hypoteksaktiebolag» utbytts mot ordet »kreditaktiebolag».

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Beträffande det allmännas tillsyn innehåller förslaget i 11 §
en bestämmelse om att inspektionen äger förelägga vite vid meddelande av
föreskrift eller förbud enligt lagen. I förhållande till gällande lag om hypoteksaktiebolag
innebär förslaget i denna del att inspektionen inte, såsom
nu, får möjlighet att fälla till vite. Inspektionen hänvisar härvidlag till
157 § i gällande banklag och de överväganden som legat bakom detta stadgande.
1911 års banklag gav tillsynsmyndigheten rätt att utdöma förelagda
viten. Denna befogenhet avskaffades vid tillkomsten av gällande banklag,
närmast på förslag av lagrådet som vid behandling av departementsförslaget
i ämnet (se prop. 1955: 3 s. 318) uttalade att rättssäkerhetsskäl fick anses
tala för att endast domstol borde äga rätt att utdöma förelagda viten.

Den nuvarande 14 § i lagen om hypoteksaktiebolag, enligt vilken utdömda
böter och viten tillfaller kronan, har av inspektionen bedömts som överflödig
och utgår därför enligt förslaget. Under förarbetena till nuvarande
banklag, vilken ej heller upptager någon sådan bestämmelse, framhölls
(prop. 1955: 3 s. 235), att böter och offentligrättsliga viten numera — enligt
lagen den 20 april 1951 med vissa bestämmelser om böter och viten —
utan särskild föreskrift tillfaller kronan, om annat ej är stadgat.

Även i detta avsnitt har ordet »hypoteksaktiebolag» i förekommande fall
utbytts mot ordet »kreditaktiebolag».

14 § i förslaget motsvarar i huvudsak 15 § i nuvarande lag om hypoteksaktiebolag
och reglerar sålunda skyldigheten för kreditaktiebolagen att bidraga
till kostnaden för bankinspektionens tillsynsverksamhet.
Inspektionen framhåller, att Svensk fartygskredit aktiebolag
och Aktiebolaget Industrikredit enligt särskilda, av Kungl. Maj :t meddelade
föreskrifter bidrager med två tusendels procent av fonder och skulder.
Inspektionen menar, att enhetliga bidragsregler bör gälla för samtliga
kreditaktiebolag som står under tillsyn. Enligt förslag till ny bidragskungörelse,
som inspektionen samtidigt framlägger, bör storleken av bidraget nu
lämpligen generellt bestämmas till två tusendels procent. För att man skall
få viss marginal bör samtidigt, framhåller inspektionen, bidragets maximum
i 14 § av den föreslagna lagen om kreditaktiebolag fastställas till tre tusendels
procent av de egna fonderna och skulderna. I övrigt innebär förslaget
till sistnämnda lagrum i förhållande till 15 § hypoteksaktiebolagslagen endast
den skillnaden, att ordet »hypoteksaktiebolag» även här utbytts mot ordet
»kreditaktiebolag». VI.

VI. Remissyttrandena

Såsom jag inledningsvis nämnt, har bankinspektionens förslag till lagstiftning
om kreditaktiebolag i huvudsak vunnit remissinstansernas bifall.
Försäkringsinspektionen, kommerskollegium, patent- och registreringsverket,
fullmäktige i riksbanken, Svenska bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen,
Sparbankernas bank aktiebolag, Jordbrukets bank, Sveriges indu -

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

striförbund, Göteborgs intecknings garanti aktiebolag, Hälsingborgs intecknings
garanti aktiebolag, Sparbankernas inteckningsakiiebolag, Sparbankernas
fastighetskredit aktiebolag, Aktiebolaget Stockholms tomträttskassa,
Svensk fastighetskredit aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit samt Svensk
fartygskredit aktiebolag har sålunda samtliga tillstyrkt förslaget eller lämnat
detta utan erinran.

I fråga om tillämpningsområdet för den föreslagna lagen har
ett par remissinstanser gjort vissa erinringar.

Sparbanksinspektionen, som inte fann anledning till erinran mot förslaget
i övrigt, anförde sålunda i sitt yttrande i denna del, att den nya lagen
inte enbart givits en vidare tillämpning än den gamla utan samtidigt även,
utan motivering, i visst avseende inskränkts i förhållande till vad som nu
gäller. Sparbanksinspektionen erinrade därvid om att lagen om hypoteksaktiebolag
omfattar alla aktiebolag, som har till ändamål att idka belåning av
fast egendom eller tomträtt men i vars verksamhet bankrörelse inte ingår
(hypoteksaktiebolag), medan den föreslagna nya lagen skulle avse, förutom
andra, endast sådana hypoteksaktiebolag som äger utge obligationer eller
andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar.

Sparbanksinspektionen fortsatte.

Såvitt sparbanksinspektionen kunnat finna rådde vid tillkomsten av 1946
års lag icke delade meningar därom, att lagen skulle omfatta alla aktiebolag,
som då betecknades som hypoteksaktiebolag. Däremot ifrågasattes från ett
par håll, att den statliga tillsyn som i princip föreslagits skola införas icke
borde avse andra hypoteksaktiebolag än sådana som hade rätt utgiva obligationer.
Denna tanke avvisades emellertid av departementschefen i proposition
1946: 109, där å sidan 26 uttalades: »Det är riktigt, att sådana bolag
främst åsyftas med kontrollen. Behov kan dock uppkomma att införa tillsyn
över hypoteksbolag som icke utgiva obligationer. Jag anser därför övervägande
skäl tala för att godtaga den i promemorian förordade principen,
som upptagits under 5 § i förslaget».

Det inskränkande stadgande som vid sagda tillfälle ifrågasattes skola inflyta
i 5 § i lagen har genom alt nu medtagas i 1 § i föreliggande förslag till
ny lag fått den större uteslutningseffekt, som påpekats ovan. Sparbanksinspektionen
ställer sig mycket tvekande till om det kan vara lämpligt att utan
vidare åstadkomma i varje fall denna längre gående verkan.

Det synes i och för sig vara uppenbart, att den föreslagna lagen icke bör
omfatta alla aktiebolag, som driva lånerörelse. Det torde finnas en del aktiebolag,
t. ex. inom vissa branschorganisationer, som driva en sådan rörelse
av den begränsade omfattning, att rörelsen icke synes vara i behov av
att i lag närmare regleras. Vad beträffar andra låneinstitut i aktiebolags
form än hypoteksaktiebolag och vilkas rörelse icke omfattas av banklagstiftning
synes det därför även enligt sparbanksinspektionens mening vara
lämpligt, att de föras under den föreslagna nya lagens tillämpningsområde
endast i den mån de falla inom den i 1 § förslaget givna definitionen. För
undvikande av den uteslutningseffekt varom ovan ordats torde emellertid
därvid definitionen å kreditaktiebolag i 1 § böra specificeras alt avse dels
alla hypoteksaktiebolag enligt nuvarande definition och dels andra aktiebolag
definierade som i förslaget. Någon ändring av 5 § torde i samband därmed
icke erfordras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Fullmäktige i riksgäldskontoret har i sitt remissyttrande sagt sig i princip
inte ha något att erinra mot att alla bolag av i förslaget angiven art ställs
under tillsyn av bankinspektionen. Enligt fullmäktige kan det emellertid från
andra synpunkter ifrågasättas, om det lagtekniskt sett är lämpligt att sammanföra
skilda slag av kreditinstitut med olika ändamål och lånestruktur i
en gemensam lag. Riksgäldsfullmäktige ifrågasätter även, om förslaget är
möjligt att genomföra utan samtidig ändring av andra författningsbestämmelser,
exempelvis i fråga om placering av livförsäkringsbolags och omyndigas
medel. Riksgäldsfullmäktige antager, att en närmare utredning på området
är erforderlig för att man skall kunna rätt bedöma dessa spörsmål. I
avsaknad av sådan utredning förklarar sig riksgäldsfullmäktige för sin del
inte beredda att för närvarande godtaga ifrågavarande förslag.

Aktiebolaget Volvofinans, som är ett relativt nystartat företag med ändamål
att kreditmässigt stöda företag inom bilförsäljningsbranschen, har i sitt
remissyttrande anfört följande.

De för Volvofinans utlåningsverksamhet erforderliga medlen anskaffas för
närvarande praktiskt taget uteslutande genom bankkrediter. Den föreslagna
lagstiftningen skulle därför bliva tillämplig på Volvofinans verksamhet endast
för det fall att Volvofinans upplånade medel genom utgivande av »obligationer
eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar». Huruvida
så kommer att ske kan nu icke förutsägas. Det synes icke osannolikt
att en viss del av bolagets lånebehov kan komma att täckas genom försäljning
av skuldförbindelser utgivna av Volvofinans. Då denna försäljning av
skuldförbindelser i så fall endast skulle ske till vissa större köpare med tillfälliga
likvidöverskott, anser Volvofinans att dessa skuldförbindelser icke
äro sådana förskrivningar, som avses i lagförslaget. Det relativa fåtal köpare
av skuldförbindelser, som det här kan bli tal om, ha själva möjligheter
att bedöma konsekvenserna av engagemanget och Volvofinans ekonomiska
förhållanden i övrigt.

Volvofinans kan sålunda ej finna att vid ett utgivande av ovannämnda
skuldförbindelser den föreslagna lagstiftningen skulle bliva tillämplig på
Volvofinans, vartill för övrigt något behov icke förefinnes.

Beträffande förslaget att höja maximibeloppet för bidrag till kostnaden
för bankinspektionens tillsynsverksamhet har viss
erinran gjorts av Sveriges jordbrukskasseförbund. Medan förbundet i övrigt
tillstyrker lagförslaget, ifrågasätter förbundet, om det ar nödvändigt att fastställa
bidragsmaximum så högt som till tre tusendels procent av egna fonder
och skulder. Förbundet framhåller, att genom företagens tillväxt möjligheterna
för inspektionen att få täckning för sina kostnader automatiskt ökar.
En maximering till två tusendels procent förefaller därför förbundet tillräcklig.

VII. Lagen om försäkringsrörelse in. in.

Enligt lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse skall — under
benämningen försäkringsfond — i försäkringsbolags balansräkning som
skuld upptagas värdet av bolagets ansvarighet på grund av inträffade försäkringsfall,
löpande försäkringar och, där rörelsen avser livförsäkring, till -

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

delad återbäring (262 §). Ett belopp motsvarande försäkringsfonden skall,
vad beträffar livförsäkringar, jämlikt 274 § samma lag vid varje tidpunkt
vara redovisat i vissa närmare angivna slag av värdehandlingar, exempelvis
obligationer eller andra skuldförbindelser, som utfärdats eller garanterats
av staten, eller obligationer utfärdade av Sveriges allmänna hypoteksbank,
konungariket Sveriges stadshypotekskassa eller Svenska bostadskreditkassan.
Bland de i stadgandet uppräknade värdehandlingarna märks även
obligationer utfärdade av »hypoteksaktiebolag, som enligt vad därom är
stadgat står under tillsyn av bank- och fondinspektionen».

I sitt remissyttrande över förslaget till lagstiftning om kreditaktiebolag
framhåller försäkringsinspektionen, vilken inte har någon erinran mot förslaget
som sådant, att, om den föreslagna lagen införes, lagen om försäkringsrörelse
synes böra ändras på det sättet att i 274 § ordet »hypoteksaktiebolag»
utbytes mot ordet »kreditaktiebolag».

Jämlikt 12 § reglementet den 28 maj 1959 (nr 293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning äger fondstyrelse placera de under styrelsens
förvaltning stående medlen i bl. a. obligationer, utfärdade av hypoteksaktiebolag
som står under tillsyn av bankinspektionen. Ett motsvarande stadgande
återfinnes i 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr 265) angående förvaltningen
av riksförsäkringsverkets fonder. VIII.

VIII. Departementschefen

Sådana aktiebolag som har till ändamål att idka belåning av fast egendom
eller tomträtt men i vars verksamhet bankrörelse inte ingår — de s.k.
hypoteksaktiebolagen — är underkastade särskild reglering genom 1946 års
lag om hypoteksaktiebolag. Denna lag innehåller vissa bolagsrättsliga särbestämmelser
för de berörda bolagen. Sålunda skall bolagsordning för hypoteksaktiebolag
godkännas av Kungl. Maj :t. Även för ändring av bolagsordningen
kräves Kungl. Maj :ts godkännande. Vidare är hypoteksaktiebolag
i princip —- liksom andra kreditinstitut av skilda slag — ställda under
offentlig tillsyn av bankinspektionen. Därmed är förenad skyldighet för bolagen
att bidraga till kostnaderna för inspektionens verksamhet. I övrigt
gäller emellertid i huvudsak den allmänna aktiebolagsrättsliga lagstiftningen
även för hypoteksaktiebolag.

För närvarande finns i landet tio hypoteksaktiebolag, av vilka två — tomträttskassor
i Stockholm och Göteborg — idkar belåning av enbart tomträtt,
medan de övriga idkar belåning av såväl tomträtt som fast egendom. Flertalet
hypoteksaktiebolag finansierar sin utlåningsverksamhet genom upptagande
av obligations- och reverslån på den allmänna marknaden.

På senare år har, delvis under statlig medverkan, tillkommit en rad aktiebolag
för långfristig kreditgivning inom skilda sektorer av näringslivet.
Dessa bolag anskaffar medel för utlåningen genom utgivande av obligationer
eller liknande förskrivningar avsedda för den allmänna rörelsen. De här

Kungi. Maj.ts proposition nr i3 år 1963

avsedda kreditinstituten är Aktiebolaget Industrikredit, Aktiebolaget Företagskredit
och Aktiebolaget Svensk exportkredit, i vilka staten ingår som
delägare, samt Kommunkredit aktiebolag, i vilket kommunförbunden beslutat
ingå som delägare, och Svensk fartygskredit aktiebolag. Dessa aktiebolag
har inte enligt sin bolagsordning till ändamål att idka belåning av fast egendom
eller tomträtt, och de omfattas följaktligen inte av hypoteksaktiebolagslagens
regler.

De nu nämnda nytillkomna aktiebolagen står redan under viss tillsyn av
bankinspektionen på grund av föreskrifter i bolagsordningarna. Dessa regler
om tillsyn är emellertid enligt inspektionens uppfattning inte från
skyddssynpunkt lika tillfredsställande som motsvarande regler i banklagen
eller i lagen om hypoteksaktiebolag. På grund härav och emedan liknande
bolag är under bildande eller senare kan tillkomma har bankinspektionen
föreslagit, att lagen om hypoteksaktiebolag skall ersättas med en lag om
kreditaktiebolag omfattande även sådana bolag som de nu aktuella bolagen
för långfristig kreditgivning.

Bankinspektionens framställning syftar således, i huvudsak, till en ändring
av tillämpningsområdet för den särreglering, som nu finns i lagen om
hypoteksaktiebolag. Däremot innebär förslaget inte någon principiell ändring
av innehållet i denna reglering. Endast i frågor av mera teknisk karaktär
föreligger i detta hänseende skillnader mellan lagen om hypoteksaktiebolag
och förslaget till lag om kreditaktiebolag.

Bankinspektionens förslag har i huvudsak godtagits av remissinstanserna.
Jag finner även för min del en lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse
med det framlagda förslaget väl motiverad. I det följande ämnar jag
närmare behandla de ändringar i förhållande till gällande ordning, som en
sådan lagstiftning innebär.

Tillämpningsområdet för lagen om kreditaktiebolag är i bankinspektionens
förslag angivet så, att lagen kommer att omfatta alla aktiebolag
som har till ändamål att driva lånerörelse och att genom utgivande
av obligationer eller andra för den allmänna rörelsen avsedda förskrivningar
upplåna för verksamheten erforderliga medel men i vars verksamhet
bankrörelse inte ingår. Sådana aktiebolag benämnes i förslaget kreditaktiebolag.

Den sålunda föreslagna definitionen av kreditaktiebolag innebär, att
gränsen för det allmännas tillsyn enligt denna särlagstiftning kommer att
dragas mellan, å ena sidan, aktiebolag som bär till ändamål att driva såväl
upplåning från allmänheten som utlåning och, å andra sidan, aktiebolag
vilkas verksamhet avses innehålla endast ett av de angivna leden. En sådan
gränsdragning synes mig naturlig och ändamålsenlig. Den torde väl
överensstämma med det allmänna syfte, som legat bakom tillsynsreglerna i
såväl banklagen som lagen om hypoteksaktiebolag och dess föregångare.

Med en efter denna princip avgränsad lagstiftning kommer de inledningsvis
omnämnda nybildade aktiebolag, som ägnar sig åt långfristig kreditgiv -

Kungl. Maj. ts proposition nr 43 år 1963

ning, att inrymmas under den här aktuella tillsynslagstiftningen. Principiellt
måste en sådan grund för den redan i viss utsträckning tillämpade kontrollen
över dessa bolag anses mera tillfredsställande än den nuvarande ordningen,
enligt vilken bankinspektionens befogenheter är beroende av föreskrifter
i bolagsordningarna. Vidare nås härigenom saklig överensstämmelse
mellan inspektionens befogenheter i fråga om dessa bolag och inspektionens
kontrollmöjligheter i förhållande till de nuvarande hypoteksaktiebolagen.

En utformning av den aktuella tillsynslagstiftningen i enlighet med det anförda
innebär emellertid även en formell inskränkning av lagstiftningens
tillämpningsområde i förhållande till lagen om hypoteksaktiebolag. Sålunda
kommer de av den gällande lagen omfattade hypoteksaktiebolag, som har
till ändamål att upplåna för verksamheten erforderliga medel på annat sätt
än genom utgivande av obligationer eller andra förskrivningar i den allmänna
rörelsen, att falla utanför den nya lagens tillämpningsområde. Dessa hypoteksaktiebolag
har emellertid med stöd av 5 § i den nuvarande lagen alltid
varit undantagna från tillsyn enligt denna. De erfarenheter, som vunnits
sedan tillkomsten av hypoteksaktiebolagslagen, får sålunda anses visa, att
något behov av särskild tillsyn över dessa bolag inte föreligger. Jag vill även
erinra om att någon allmän kontroll från samhällets sida — utöver den som
äger rum på grund av aktiebolagslagen — hittills inte ansetts erforderlig
vare sig beträffande bolag, som finansierar utlåningsverksamhet på annat
sätt än genom lån från allmänheten, eller beträffande bolag, som för annat
ändamål än utlåning upptager lån mot obligationer eller andra för den allmänna
marknaden avsedda förskrivningar.

Jag vill särskilt framhålla, att den föreslagna lagstiftningen om kreditaktiebolag
blir tillämplig på ett aktiebolag endast under förutsättning att
bolaget har till ändamål att driva sådan utlåningsrörelse och sådan upplåning
som jag nyss angivit. Om ett aktiebolag, utan att detta framgår av
bolagsordningen, faktiskt ägnar sig åt verksamhet av den i lagen beskrivna
karaktären, blir lagen alltså inte tillämplig. Bolaget är då inte heller att
betrakta som kreditaktiebolag. Detta är av betydelse i de sammanhang, där
obligationer eller andra förskrivningar utfärdade av kreditaktiebolag kan
komma att ges en särskild ställning, såsom nu är fallet beträffande hypoteksaktiebolagslagens
obligationer och andra förskrivningar. I åtskilliga fall
har nämligen särskilt värde ansetts kunna tillmätas dessa fordringsbevis
på den grund alt det utfärdande aktiebolaget stått under det allmännas
tillsyn.

I 1 § av den nya lagen bör dennas tillämpningsområde anges i enlighet
med det anförda.

Liksom hittills avses lagstiftningens bolagsrättsliga bestämmelser
föreskriva, att förslag till bolagsordning för nytt aktiebolag skall
godkännas av Kungl. Maj:t innan godkännande av förslaget ges enligt aktiebolagslagen.
För att lagen om kreditaktiebolag skall kunna göras tillämplig

Kungl. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

även på ett redan registrerat aktiebolag, vars i bolagsordningen angivna ändamål
inte tidigare varit sådant som avses i lagen, bör emellertid denna tillföras
ett nytt stadgande i 2 §. Jag vill sålunda föreslå att vid anmälan till
patent- och registreringsverket om ändring av bolagsordning, varigenom registrerat
aktiebolag får sådant ändamål som anges i 1 §, samma förfarande
bör gälla hos registreringsmyndigheten och hos Kungl. Maj:t som om nybildning
av kreditaktiebolag ägt rum.

Vad härefter angår den tillämnade lagens föreskrifter om det allmännas
tillsyn över kreditaktiebolagen har av bankinspektionen föreslagits
vissa avvikelser från vad som för närvarande gäller. Avvikelserna är
närmast av teknisk art och föranledda av andra lagstiftningsåtgärder, som
vidtagits sedan tillkomsten av den gällande lagen om hypoleksaktiebolag och
som medfört att några föreskrifter i denna blivit föråldrade eller överflödiga.
Detta är fallet med bestämmelsen i 11 § att tillsynsmyndigheten äger
fälla till vite, som förelagts enligt lagen, och bestämmelsen i 14 § att böter
och viten, som ådömes enligt lagen, tillfaller kronan. I gällande banklag av
år 1955 har sålunda — under hänvisning till att rättssäkerhetsskäl talade
för att endast domstol ägde utdöma förelagda viten — motsvarande rätt för
tillsynsmyndigheten att utdöma vite slopats, och enligt en lag av den 20 april
1951 med vissa bestämmelser om böter och viten tillfaller offentligrättsliga
viten numera utan särskild föreskrift kronan där annat ej stadgas. Med hänsyn
härtill vill jag, i likhet med bankinspektionen, föreslå, att här berörda
föreskrifter i gällande lag om hypoteksaktiebolag ej upptages i lagen om kreditaktiebolag.

I fråga om tillsynsreglerna föreslår jag även sådan ändring i 5 § andra
stycket, att därav framgår att ledamot av eller befattningshavare hos bankinspektionen
ej får deltaga i styrelsen av eller vara anställd hos ett kreditaktiebolag,
oavsett om bolaget står under inspektionens tillsyn eller genom
dispens enligt 5 § första stycket undantagits från sådan tillsyn. Ledamot
av eller befattningshavare hos bankinspektionen bör inte heller få vara
aktieägare i kreditaktiebolag. De sålunda föreslagna reglerna överensstämmer
med vad som gäller enligt banklagen.

Vad angår skyldigheten för kreditaktiebolag att bidraga till kostnaden
för bankinspektionens tillsynsverksamhet har inspektionen
föreslagit den ändringen i förhållande till vad som nu gäller, att bidragets
maximum i lagen fastställes till tre i stället för två tusendels procent
av de egna fonderna och skulderna. Med hänsyn till att bidraget för de
bolag, som nu står under bankinspektionens tillsyn, för närvarande utgör två
tusendels procent eller ligger i omedelbar närhet av detta tal samt viss
marginal synes erforderlig för framtiden finner jag inte skäl motsätta mig
den föreslagna ändringen.

I övrigt föreligger — bortsett från vissa mindre ändringar av teknisk natur
i anslutning till gällande banklag — inte anledning att i den nya lagen
göra annan avvikelse från de nuvarande bestämmelserna än som föranle -

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

des, dels av att de med lagen avsedda bolagen skall kallas kreditaktiebolag i
stället för hypoteksaktiebolag, dels av att de på bank- och fondinspektionen
ankommande uppgifterna från och med den 1 juli 1962 övertagits av bankinspektionen.

Lagen om kreditaktiebolag bör träda i kraft den 1 juli 1963. Även de före
lagens ikraftträdande bildade aktiebolag, som har det för kreditaktiebolagen
speciella ändamålet, kommer med något undantag att falla under samtliga
bestämmelser i den nya lagen. En viss omformulering av andra stycket
i 2 § av den gällande lagen har emellertid vid överförandet till den nu föreslagna
lagen vidtagits i avsikt att göra bestämmelsen om skyldighet att söka
Kungl. Maj :ts godkännande av ändring i bolagsordning tillämplig även på
äldre kreditaktiebolag. Dessutom har i en övergångsbestämmelse till den nya
lagen föreslagits, att denna skall bli tillämplig även i det fall då sådan ansökan
som avses i 2 § i lagen gjorts före den 1 juli 1963 men godkännande
av stiftelsehandlingar respektive registrering av ändring i bolagsordning ännu
inte skett vid lagens ikraftträdande.

Några författningar vid sidan av lagen om hypoteksaktiebolag innehåller,
såsom jag tidigare antytt, stadganden, vari begreppet hypoteksaktiebolag
förekommer. Främst återfinnes sådana stadganden bland bestämmelser om
olika slags fondbildning. De innebär då i allmänhet, att vissa medel får anbringas
i obligationer utfärdade av hypoteksaktiebolag som står under tillsyn
av bankinspektionen.

I detta sammanhang torde till behandling behöva upptagas tre stadganden
av det slag varom nu är fråga, nämligen 274 § lagen om försäkringsrörelse,
12 § reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning
och 9 § reglementet angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.
Det förstnämnda stadgandet innehåller bestämmelser om redovisning
i värdehandlingar av det belopp, som i varje försäkringsbolag skall, vad
beträffar livförsäkringar, avsättas för täckande av bolagets ansvarighet på
grund av försäkringsrörelsen. Beloppet får redovisas i bl. a. obligationer, utfärdade
av hypoteksaktiebolag som står under tillsyn av bankinspektionen.
Motsvarande bestämmelser med avseende på placeringen av de medel, som
ingår till allmänna pensionsfonden eller i riksförsäkringsverkets fonder, ges
i 12 respektive 9 § av nyssnämnda reglementen.

I enlighet med vad försäkringsinspektionen föreslagit bör i detta sammanhang
ordet hypoteksaktiebolag i 274 § lagen om försäkringsrörelse utbytasmot
ordet kreditaktiebolag. Samma ändring bör vidtagas i de angivna reglementena.
I

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet
upprättats förslag till

1) lag om kreditaktiebolag;

2) lag angående ändrad lydelse av 274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)
om försäkringsrörelse;

Kungi. Maj.ts proposition nr 43 år 1963

3) förordning om ändrad lydelse av 12 § reglementet den 28 maj 1959
(nr 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr
265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

Författningsförslagen torde som Bilaga1 få fogas vid statsrådsprotokollet
för denna dag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande
över de under 1) och 2) nämnda lagförslagen måtte för det i § 87
regeringsformen angivna ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t
Konungen.

Ur protokollet:
Per Eskilsson 1

1 Bilagan har här uteslutits. De vid propositionen fogade författningsförslagen är — bortsett från
vissa mindre jämkningar av mera teknisk art — likalydande med de i bilagan intagna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 1 februari
1963.

Närvarande:

justitieråden Romanus,

Digman,

Nordström,

regeringsrådet Holmgren.

Enligt lagrådet den 21 januari 1963 tillhandakommet utdrag av protokoll
över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 12
januari 1963, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen angivna ändamålet inhämtas över upprättade
förslag till 1) lag om kreditaktiebolag och 2) lag angående ändrad lydelse av
274 § lagen den 17 juni 1948 (nr 433) om försäkringsrörelse.

Förslagen, som finnas bilagda detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits
av hovrättsassessorn Axel Wallén.

t. ,?;''**•: <;»,>* • >; : i ''-T:ryt ’ > ■; i / "?•**> ♦ iFfcUtijy

Lagrådet lämnade förslagen utan erinran.

Ur protokollet:

Birgitta Liljefors

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8 februari
1963.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,

Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 1 februari
1963 avgivna utlåtande över de den 12 januari 1963 till lagrådet remitterade
förslagen till

1) lag om kreditaktiebolag; och

2) lag angående ändrad lydelse av 27i § lagen den 17 juni 1948 (nr 433)
om försäkringsrörelse.

Föredraganden hemställer att lagförslagen, som av lagrådet lämnats utan
erinran, måtte efter vissa mindre jämkningar av mera teknisk art, främst
innebärande att begreppet verkställande direktör införes vid sidan av styrelsen
i några av den förstnämnda lagens tillsynsregler, genom proposition
föreläggas riksdagen till antagande. Vidare hemställer föredraganden, att
riksdagen måtte genom samma proposition föreslås antaga de vid statsrådsprotokollet
den 12 januari 1963 fogade förslagen till

3) förordning om ändrad lydelse av 12 § reglementet den 28 maj 1959
(nr 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning; samt

4) förordning om ändrad lydelse av 9 § reglementet den 26 maj 1961 (nr
265) angående förvaltningen av riksförsäkringsverkets fonder.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Wettergren

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630067