Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1963

1

Nr 3

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försäljning av
vissa kronoegendomar, m. in.; given Stockholms slott
den 7 december 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
under punkterna l:o—5:o hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
7 december 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman,
Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter
gemensam beredning med chefen för finansdepartementet samt jämväl i
vad avser ärendena under punkterna 2 och 3 chefen för socialdepartementet
och i vad avser ärendena under punkterna 4 och 5 statsrådet af Geijerstam
vissa ärenden angående försäljning av kronoegendomar m. m., vilka ärenden
synts böra föranleda framställning till riksdagen, samt anför töljande.

1 :o

Malmberga l1 i Södermanlands län

Domänstyrelsen (skr. 30/10 1962) hemställer, att kronoegendomen Malmberga
l1 i Västermo socken, Södermanlands län, säljs genom utbud.

Beträffande egendomens beskaffenhet m. m. meddelar styrelsen i huvudsak
följande.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 3

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1963

Egendomen är belägen omkring 30 km väster om Eskilstuna vid Västermo
kyrka. Arealen utgör i det närmaste 140 ha, varav ca 48 ha tomt och åker
samt åker i bete, 8 ha hagmarksbeten samt 09 ha produktiv skogsmark.
Övrig mark utgörs i stort sett av impediment. Utöver nyss berörda tomtmark,
som tillhör egendomens gårdsområde, disponeras vissa smärre områden om
tillhopa drygt 2 500 m2, belägna utmed egendomens sydvästra gräns, såsom
tomtmark. De har upplåtits till innehavare av vissa grannfastigheter, vilkas
byggnader delvis är uppförda på egendomens mark. Egendomens arrondering
är otillfredsställande. Det största sammanhängande skiftet omfattar
dock 27 ha. Åkern hestår i huvudsak av mellanlera och i någon utsträckning
av sandblandad lera, vartill kommer 4 ha dyjord. Täckdikning har utförts i
någorlunda tillfredsställande omfattning. Hävden är god. Av åbyggnaderna
är ladugården med tillhörande stall, loge, lider och magasin i mycket gott
skick. Övriga byggnader befinner sig i gott skick, även om mangårdsbyggnaden
i vissa hänseenden är i behov av modernisering. Arrendatorn äger
vissa mindre byggnader på egendomen. Arrendator är sedan år 1936 Erik
Rosenberg, vilkens arrende utgår den 14 mars 1963. Arrendeavgiften utgör
för innevarande arrendeår 6 550 kr. Jakträtten har under de senaste åren
varit särskilt upplåten mot en årlig avgift av i genomsnitt 250 kr. Över
egendomen har framdragits en vattenfallsstyrelsen tillhörig högspänningsledning
samt vissa andra elektriska ledningar, som tillhör den lokala distributionsföreningen.
Skånska cementaktiebolaget äger tills vidare bibehålla
och nyttja en över egendomen framdragen linbaneanläggning. Egendomen
är delaktig i Västerrekarne häradsallmänning, varifrån utdelningen under
vart och ett av åren 1960, 1961 och 1962 uppgått till 300 kr. för helt oförmedlat
mantal. Vidare deltar egendomen i ett torrläggningsföretag. På egendomen
belöpande anläggningskostnader för företaget har numera guldits.
Egendomens taxeringsvärde utgör 222 700 kr., varav jordbruksvärde 116 700
kr. samt skogs- och skogsmarksvärde 106 000 kr.

Vppslcattningsnämnden hur vid en den 27 oktober 1960 slutförd förrättning
saluvärderat inägorna till 137 300 kr., varvid nämnden dock inte medräknat
nyssnämnda gränsområden av tomtmarkskaraktär, samt föreslagit att vid
försäljning av egendomen särskild ersättning måtte utgå med 2 000 kr. för
värdet av egendomens rätt till delaktighet i Västerrekarne häradsallmänning
och med 3 000 kr. för värdet av jakten på egendomen. Domänintendenten
har emellertid beträffande rätten till delaktighet i allmänningen anfört,
att egendomens delaklighetstal utgör 1/2 oförmedlat mantal samt att ersättningen
för det kapitaliserade värdet av utdelningen från allmänningen därför
bör höjas. Med hänsyn till utdelningens storlek har han ansett en höjning
med 1 000 kr. till 3 000 kr. vara försvarbar.

Värdet av skogsmark och växande skog — enligt uppskattning motsvarande
5 885 m3 sk — har den 2 augusti 1960 av domänstyrelsen fastställts
till 134 700 kr. Sedan detta värde fastställdes, har den såsom diskonteringsfalctor
tillämpade normalräntan höjts från 4 3/4 till 5 procent. Styrelsen
har därför den 30 oktober 1962 beslutat att ifrågavarande belopp skall reduceras
med 9 700 kr. till 125 000 kr.

Lantbruksnämnden har i skrivelse till domänintendenten den 25 oktober
1962 tillstyrkt försäljning av egendomen i dess helhet.

Domänstyrelsen har funnit egendomen hänförlig till sådan kategori av

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 3 år 1963

kronoegendomar, som inte bör behållas i kronans ägo. Arrendatorn, som i
februari 1961 erbjudits köpa egendomen — med undantag för förut nämnda
gränsområden — för (137 300 + 3 000 + 3 000 + 134 700 =) 278 000 kr.
samt på vissa villkor i övrigt, har den 1 april 1961 förklarat sig villig erlägga
en köpeskilling av 230 000 kr. under förutsättning att även övriga köpevilkor
i vissa hänseenden ändrades. Sedan domänstyrelsen uppgett att den
inte kunde godta det av arrendatorn lämnade anbudet, har denne i skrivelse
den 5 augusti 1961 förklarat, att han avstod från köpet. Sedermera har styrelsen
erbjudit arrendatorn att arrendera egendomen under ytterligare fem
år fr. o. m. den 14 mars 1963. Denne har emellertid den 23 juli 1962 skriftligen
anmält, att han önskade frånträda arrendet vid utgången av innevarande
arrendeperiod. Vad beträffar förutnämnda gränsområden av tomtmarkskaraktär
har styrelsen underhandlat med ägarna av vederbörande
grannfastigheter om överlåtelse av områdena. Styrelsen har därvid föreslagit,
att de särskilda salulotterna skulle utformas med ledning i tillämpliga delar
av ett år 1951 upprättat förslag till byggnadsplan vid Västermo kyrka samt
att köpeskillingarna för de olika lotterna skulle beräknas efter ett pris varierande
mellan 75 öre och 2 kr. per m2, innebärande en köpesumma för samtliga
lotter av i runt tal 3 000 kr. Någon uppgörelse med ägarna av nämnda
fastigheter om försäljning av områdena har dock inte kunnat träffas. Under
angivna förhållanden har styrelsen funnit lämpligt, att egendomen i sin helhet
utbjuds i allmänna marknaden. Utbudet bör ske med det saluvärde, varå
anbudet till arrendatorn grundats, dock med den justering av värdet för
skogsmark och växande skog, som domänstyrelsen vidtagit den 30 oktober
1962, samt med tillägg av 3 000 kr. för värdet av de särskilt angivna tomtmarksområdena,
eller med (278 000 — 9 700 + 3 000 =) 271 300 kr.

Försäljningen bör enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande villkor.

Egendomen överlåts i befintligt skick med tillträde den 13 mars 1963.
Andra än kronan tillhöriga byggnader och fasta anläggningar på egendomen
omfattas inte av försäljningen. Köparen skall dels respektera Skånska cementaktiebolaget
tillkommande rättigheter att bibehålla och nyttja den över
egendomen uppförda linbaneanläggningen, dels svara för samtliga med egendomens
delaktighet i torrläggningsföretaget förenade kostnader, i den mån
dessa belöper på tiden efter tillträdesdagen, dels såsom ägare till egendomen
medge vattenfallsstyrelsen såsom ägare av strömfallsfastigheten Söderfors l2
i Älvkarleby socken rätt att behålla en över egendomen framdragen högspänningsledning,
att å egendomens skogsmark under all framtid behålla
en skogsgata, att utan ersättning efter eget bedömande avverka inom skogsgatan
de träd eller buskar, som hindrar eller försvårar ledningens drift,
underhåll eller reparation, och därutöver mot ersättning varje träd, som
genom sin höjd kan bli farligt för ledningen, att för sin personal äga obehindrat
tillträde till egendomen för ledningens tillsyn och underhåll, därvid
uppkommande skada skall ersättas av vattenfallsstyrelsen, samt att till säkerhet
för nämnda rättigheter erhålla inteckning i egendomen med skyldighet
för ägaren att, innan sådan inteckning meddelats, vid överlåtelse av egendomen
eller del därav göra förbehåll om rättigheternas bestånd och förbinda
ny ägare att vid överlåtelse göra enahanda förbehåll. Innehavare av andra
lj- Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 3

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1963

över egendomen med vederbörligt tillstånd framdragna ledningar förbehålls
rätt att behålla och nyttja ledningarna utan rätt för köparen till annan ersättning
än gottgörelse av ledningarnas innehavare för skada till följd av
tillsyn, reparation eller underhåll av ledningarna. I övrigt skall bestämmelserna
i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) i tillämpliga delar lända till
efterrättelse.

Departementschefen

Ifrågavarande försäljningsförslag synes böra godtas. Jag hemställer sålunda,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå 1963 års riksdag medge

att kronoegendomen Malmberga l1 i Västermo socken, Södermanlands
län, må med ett saluvärde av 271 300 kr. säljas
på i huvudsak de villkor, som domänstyrelsen föreslagit.

2:o

Stadsägorna nr 354 och 355 m. m. i Virserums köping

Domänstyrelsen (skr. 26/10 1962) hemställer, att stadsägorna nr 354 och
355 i Virserums köping, Hallands län, vilka motsvarar inägoskiftet till kronoegendomen
1/2 mantal Virserum 21, samt ett till nämnda egendom hörande
skifte om ca 2,2 ha, beläget på Storön i Virserumssjön, säljs till Virserums
köping.

Beträffande salulotternas beskaffenhet m. m. meddelas i huvudsak följande.

Stadsägorna nr 354 och 355, av vilka den senare gränsar till Virserumssjön,
utgör två den 5 maj 1958 av länsstyrelsen fastställda avstyckningar
från den utom stadsplanen belägna delen av nämnda egendom och har en
areal av sammanlagt 46,2 ha. Inägoj orden till stadsägorna, ca 6,05 ha, är
alltsedan egendomen indrogs till kronan den 14 mars 1939 upplåten till köpingen
mot en avgäld, som fr. o. m. den 14 mars 1956 utgått med 1 000 kr.
årligen. Nuvarande arrendekontrakt gäller till den 14 mars 1963. Av skogsmarken,
ca 36,77 ha, är ett med ek bevuxet område naturskyddat enligt beslut
av domänstyrelsen den 10 januari 1944. övrig i stadsägorna ingående
mark utgörs av impediment, 4,85 ha, och allmän väg, 0,73 ha. Stadsägorna
har vid avstyckningen inte tillagts rätt till vatten och fiske i Virserumssjön.
Kronans byggnader på stadsägorna, ett boningshus med uthus samt en ladugård,
är i mindre gott skick. Sydsvenska kraftaktiebolaget har en elektrisk
ledning framdragen över stadsägorna. Stadsägorna har inte åsatts särskilt
taxeringsvärde. Storön i Virserumssjön, i vilken två andra fastigheter äger
del, är till största delen skogbevuxen.

Jägmästaren A. Hellström har år 1961 saluvärderat stadsägorna med byggnader
och växande skog till 204 200 kr. och skiftet på Storön jämte därå
växande skog till 8 800 kr. Han har vid värderingen utgått från ett år 1956
upprättat förslag till stadsplan för del av stadsägan nr 355 samt förutsatt,
att salulotterna skulle komma att disponeras på följande sätt.

Kung!. Maj.ts proposition nr 3 år 1963

5

stadsägan nr 354: naturreservat............ 2,250 ha

fritidsområde............ 10,900 »

impediment.............. 1,050 » 14,200 ha

stadsägan nr 355: tomtmark................ 4,437 ha

parkmark................ 5,145 »

gatumark................ 1,060 »

naturreservat ............ 3,800 »

inägojord för jordbruk .... 1,800 »

skogsmark för skogsbruk . . 11,228 »

impediment.............. 3,800 »

allmän väg.............. 0,730 » 32,000 ha

skiftet på Storön: fritidsområde............ 2,200 ha 2,200 *

Summa 48,400 ha

Beräkningen av de förut nämnda saluvärdena har skett enligt följande
grunder.

Tomtmarken har åsatts ett pris av 1 kr. 50 öre per m2. Det totala tomtmarksvärdet
har dock reducerats med hänsyn till ränteförluster under exploateringstiden,
vilken beräknats till tio år. Parkmarken och naturreservatet
på stadsägan nr 355 har värderats till 50 öre per m2, medan naturreservatet
på stadsägan nr 354 och fritidsområdena beräknats ha ett värde av
40 öre per m2. Den inägojord, som är avsedd för jordbruksändamål, har
värderats till 1 000 kr. per ha. Gatumarken har inte åsatts något värde. Värdet
av den på naturreservaten befintliga skogen ingår i de för reservaten beräknade
markvärdena. För skogsmarken på stadsägan nr 355 har endast
beräknats dess avkastningsvärde som skogsmark, i vilket värdet av viss på
annan del av stadsägan befintlig skog inräknats, övrig skog har upptagits
till ett värde av 4 400 kr. Byggnaderna har värderats till 20 000 kr.

I ett av domänstyrelsen infordrat yttrande har bostadsstyrelsen den 20
juli 1962 anfört, att det av prisexempel, som lämnats av länsbostadsnämnden,
ville synas som om tomtmarken bort åsättas ett något lägre värde än
1 kr. 50 öre per m2 men att styrelsen inte hade underlag för ett bestämt
yrkande härvidlag. Med hänsyn till bestämmelserna i 70 § byggnadslagen
fann den emellertid skäligt att parkmarken inom det tilltänkta stadsplaneområdet
intill en areal av 3,377 ha överläts utan ersättning samt ansåg i anledning
härav att det på sagda område belöpande saluvärdet borde sänkas
med ca 17 000 kr.

Domänstgrelsen har i sin skrivelse i anledning av bostadsstyrelsens yttrande
anfört, att den inte kan dela denna myndighets uppfattning att värdet
av nyssnämnda område, vars areal är ca 10,7 ha, bör sänkas. Området
har enligt värderingsmannens uppskattning ett saluvärde av 77 700 kr., motsvarande
ett medelvärde av 73 öre per m2, vilket enligt domänstyrelsens mening
är ett lågt pris. Sedan domänstyrelsen erbjudit Virserums köping att
köpa de angivna försäljningsområdena till ett pris, som motsvarar de saluvärden,
som värderingsmannen åsatt dem, har köpingens kommunalnämnd
enligt ett till styrelsen inkommet utdrag av protokoll, fört vid sammanträde
med nämnden den 19 oktober 1962, beslutat föreslå kommunalfullmäktige
att förvärva områdena för den av styrelsen föreslagna köpeskillingen. Styrelsen
tillstyrker därför, att stadsägorna nr 354 och 355 samt skiftet på

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 3 år 1963

Storön säljs till Virserums köping för 204 200 kr. resp. 8 800 kr. Skiftet bör
dock säljas först sedan det avstyckats från stamfastigheten.

Försäljningen bör enligt domänstyrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande
villkor.

Stadsägorna nr 354 och 355 samt skiftet på Storön överlåts i befintligt
skick med tillträde på dag, som senare bestäms. Endast domänverket tillhöriga
hus och anläggningar ingår i försäljningarna. Alla på arrendekontraktet
mellan kronan och köpingen grundade rättsanspråk — dock inte i
vad avser eventuellt oguldna arrendeavgälder samt skatter och onera —
skall anses vara reglerade genom försäljningen av stadsägorna. Innehavare
av elektriska ledningar samt vatten- och avloppsledningar, som med vederbörligt
tillstånd framdragits över fastigheterna, förbehålls rätt att behålla
och nyttja ledningarna utan rätt för köpingen till annan ersättning än gottgörelse
av ledningarnas innehavare för skada till följd av förändring, reparation
och tillsyn av ledningarna samt för skada, som förorsakas på kreatur.
Köpingen skall dels svara för utgifter för torrläggningsföretag, som
eventuellt berör stadsägorna, dels omedelbart efter förvärvet av desamma på
egen bekostnad vidta åtgärder för fridlysning såsom naturminne enligt naturskyddslagen
av ett genom domänstyrelsens försorg naturskyddat område
om ca 3,8 ha under stadsägan nr 355, dels intill dess sådan fridlysning skett
bevara och skydda området som om det vore naturminne, dels ersätta styrelsen
med 1 116 kr. för kostnaderna för avstyckningen av stadsägorna, dels
gälda såväl de kostnader, vilka uppkommer för avstyckning av skiftet på
Storön, som övriga med köpen förenade utgifter jämte på salulotterna för
tiden från tillträdesdagen belöpande skatter och onera. I övrigt skall bestämmelserna
i förordningen den 25 maj 1945 (nr 262) i tillämpliga delar lända
till efterrättelse.

I en från bostadsstijrelsen sedermera inkommen promemoria har i anslutning
till styrelsens förut berörda yttrande anförts, att saluvärdet för den
inom det föreslagna stadsplaneområdet befintliga tomtmarken med hänsyn
till tidigare i orten förekommande tomtmarkspriser torde av värderingsmannen
ha kunnat sättas högre än som skett samt att styrelsen med anledning
härav kan tillstyrka den av domänstyrelsen föreslagna köpeskillingen
i vad den avser ifrågavarande område.

I skrivelse den 23 november 1962 har domänstyrelsen anmält, att kommunalfullmäktige
i Virserums köping beslutat att godkänna kommunalnämndens
förut nämnda förslag samt att fullmäktiges beslut vunnit laga
kraft.

Departementschefen

Jag tillstyrker domänstyrelsens förslag och hemställer sålunda, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå 1963 års riksdag medge

att stadsägorna nr 354 och 355 i Virserums köping samt
det kronoegendomen Virserum 21 tillhörande skiftet på
Storön i samma köping må säljas till köpingen för en sammanlagd
köpesumma av 213 000 kr. och på i huvudsak de
villkor i övrigt, som domänstyrelsen föreslagit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1963

3:o

Bjuv 81 i Bjuvs köping

7

Domänstyrelsen (skr. 26/10 1962) hemställer, att kronoegendomen Bjuv
81 i Bjuvs köping, Malmöhus län, avyttras i nio lotter sålunda att fem lotter
med en beräknad areal av sammanlagt 4,25 ha säljs till Bjuvs köping, en
lott med en beräknad areal av 9,1 ha till Aktiebolaget Findus och två lotter
med en beräknad areal av sammanlagt 1,5 ha till Höganäs-Billesholms aktiebolag
samt att ett område om 8,5470 ha, varå sistnämnda bolag äger bedriva
arbeten ovan jord i samband med gruvverksamhet, överlåts till bolaget utan
vederlag.

Beträffande egendomens beskaffenhet och bakgrunden till de föreslagna
överlåtelserna m. m. anför domänstyrelsen i huvudsak följande.

Sedan mark från egendomen successivt sålts till köpingen — senast år
1960 avyttrades omkring 12 ha — har egendomen numera en areal av knappt
24 ha. Egendomen är uppdelad på två skiften, ett nordligt om drygt 20 ha
och ett sydligt om drygt 3 ha, vartill kommer vissa mellanliggande smärre
restområden, som uppkommit i samband med tidigare försäljningar av
planlagd mark från egendomen. Egendomens åbyggnader är belägna på det
södra skiftet. Det område, som Höganäs-Billesholms aktiebolag äger rätt att
använda för ovan jordsarbeten i samband med gruvverksamhet, är beläget på
det norra skiftet. Egendomens taxeringsvärde är 152 300 kr., vilket belopp
i sin helhet utgör jordbruksvärde.

Ansökningar om förvärv av mark från egendomen har gjorts av Aktiebolaget
Selleberga (numera Aktiebolaget Findus) i skrivelse den 18 november
1960, Bjuvs köping i skrivelser den 23 samma månad och den 19 december
1960 samt Höganäs-Billesholms aktiebolag i skrivelse den 13 mars 1961.
Förstnämnda bolag har sedermera jämkat sin ansökning i vissa avseenden.
Omfattningen av de markområden, som köpingen och bolagen önskar förvärva,
samt deras avsedda användning framgår av följande sammanställning.

Sökande

Aktiebolaget Findus

Bjuvs köping

Höganäs-Billesholms

aktiebolag

Markområde

ca 9 ha av norra skiftet

ca 0,65 ha av norra
skiftet

egendomens södra
skifte

ca 1,5 ha av norra
skiftet

Avsedd användning
försöksodling och eventuell
framtida bebyggelse gata

och upplagsplats

hyreshusbebyggelse

upplagsplats

Domänintendenten har för sin del tillstyrkt framställningarna.

Domänstyrelsen anför vidare följande.

Styrelsen har funnit lämpligt att egendomen säljs i huvudsak på sätt
framgår av de gjorda ansökningarna. Styrelsen har därvid i första hand
grundat sitt ställningstagande på att egendomen efter de försäljningar, som
genomfördes år 1960, blivit så stympad, att det knappast kan vara motive -

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1963

rat att behålla den i kronans ägo. Redan i mitten av 1950-talet, då frågan
om dessa försäljningar väcktes, stod det klart, att fortsatt jordbruksdrift
på egendomen endast kunde komma i fråga under en mycket begränsad
tidrymd. Styrelsen har därför efter den 14 mars 1958 medgett förlängning
av ett dessförinnan gällande arrendeavtal rörande egendomen med endast
ett år i sänder fram till den 14 mars 1961, då Aktiebolaget Selleberga och
Höganäs-Billesholms aktiebolag med vissa undantag erhöll dispositionsrätt
till egendomen i anslutning till sina nu gjorda framställningar.

Det område om ca 0,65 ha, som köpingen anhållit att få förvärva, har
under hand ställts till dess disposition. Styrelsen har ursprungligen övervägt
en särförsäljning av området och i skrivelse till köpingen den 21 januari
1961 erbjudit den att efter avstyckning förvärva området för ett av domänintendenten
föreslaget pris av 2 kr. per m2, motsvarande en köpeskilling av
18 000 kr. Anbudet har antagits av kommunalfullmäktige i köpingen genom
beslut den 21 april samma år, vilket vunnit laga kraft. Försäljningen har
dock inte fullföljts, då vederbörande lantmätare ansett, att avstyckning av
området bör ske i samband med den fastighetsrättsliga regleringen av samtliga
försäljningslotter. Styrelsen har därför funnit, att denna försäljningsfråga
bör handläggas gemensamt med bolagens försäljningsärenden.

Lantmätaren S. H. Pettersson har på uppdrag av domänstyrelsen verkställt
värdering av försäljningsområdena med undantag för det av domänintendenten
tidigare värderade området av 0,65 ha. Till ledning vid värderingen
har han haft en exploateringsskiss, som den 15 december 1960 upprättats
rörande egendomens södra skifte. Värderingen är redovisad i ett den
12 juli 1961 upprättat instrument med tillhörande karta, varav framgår följande.

Värderingsmannen har med ledning av ansökningshandlingarna föreslagit
en å kartan angiven gränsdragning mellan de olika områden bolagen
och köpingen önskar förvärva. De förut berörda restområdena, som ligger
insprängda mellan tidigare till köpingen försålda markområden och som
likaledes inritats på kartan, har han ansett böra överlåtas till köpingen. Vidare
har han förordat försäljning av det förut nämnda område, som besväras
av gruvrätt, varför hans förslag innebär, att all till egendomen hörande
mark skall avyttras i ett sammanhang. Värderingen av salulotterna har
skett med utgångspunkt från deras avsedda användning i köparens hand.

Sammanfattningsvis innebär värderingsmannens förslag — bortsett från
nyssnämnda gruvområde — överlåtelse

1) till Aktiebolaget Selleberga av ett område med en beräknad areal av
9,1 ha för ett pris av 1 kr. 40 öre per m2, motsvarande en köpeskilling av
127 400 kr.,

2) till Bjuvs köping av a) fyra områden — delvis motsvarande förut nämnda
restområden — med en beräknad areal av sammanlagt 1,2 ha för priser
varierande mellan 3 kr. och 75 öre per m2, motsvarande en sammanlagd köpeskilling
av 20 800 kr., b) egendomens södra skifte, innehållande en beräknad
areal av 3,05 ha, för ett pris av 2 kr. 25 öre per m2 med tillägg av
20 000 kr. för värdet av ett å skiftet befintligt bostadshus, motsvarande en
sammanlagd köpeskilling av 88 625 kr.,

3) till Höganäs-Billesholms aktiebolag av två områden med en beräknad
areal av sammanlagt 1,5 ha för ett pris av 1 kr. 75 öre per m2, motsvarande
en sammanlagd köpeskilling av 26 250 kr.

För samtliga under 2) upptagna områden, vilka avses skola ingå i stam -

Kungi. Maj. ts proposition nr 3 år 1963

9

fastigheten och därför inte torde komma att arealmätas vid kommande jorddelningsförrättning,
föreslås en till 110 000 kr. avrundad köpeskilling. De
under 1) och 3) angivna köpeskillingarna bör däremot justeras, sedan områdenas
definitiva areal framräknats i samband med jorddelningsförrättningen.

Beträffande det gruvområde, som Höganäs-Billesholms aktiebolag äger
nyttja för ovanjordsarbeten, anför värderingsmannen följande.

Fastän värdering av ifrågavarande område inte ingått i hans uppdrag har
han likväl — för det fall att Höganäs-Billesholms aktiebolag önskade förvärva
området med äganderätt — även saluvärderat detta och därvid funnit
att det vid försäljning till bolaget borde åsättas ett värde av 30 000 kr. Vid
denna värdering har han utgått från att bolaget kommer att använda området
för ändamål liknande det, för
andra nu aktuella områdena, samt att det är svårt att förutse hur länge bolaget
kan försvara sina gruvrättigheter avseende området och i vilket skick
området befinner sig, när dessa upphör. Enligt hans uppfattning är det emellertid
ganska uppenbart, att det är värdefullt för bolaget att förvärva även
äganderätten till området, vilkens värde för bolaget han bedömt vara 25 procent
av det värde området skulle ha haft, om det inte besvärades av ifrågavarande
rättigheter. Då han uppskattat sistnämnda värde till 1 kr. 40 öre
per m2, har han funnit, att priset för området vid dess försäljning till bolaget
bör sättas till ca 35 öre per m2. Ifrågavarande värdering har han gjort med
ledning av sin erfarenhet från värderingar vid inlösen av områden, som innehafts
med stadgad åborätt eller som trafikområde för järnväg och spårväg.
För den händelse bolaget inte önskade förvärva äganderätten till området,
bör det säljas till köpingen men då värderas åtskilligt försiktigare med hänsyn
till dess osäkra värde i köpingens hand. En köpeskilling av 10 000 kr.
borde i detta fall anses skälig.

Bostadsstyrelsen har i yttrande till domänstyrelsen den 12 februari 1962
förklarat sig inte ha något att erinra mot det saluvärde av 88 625 kr., som
åsatts det område köpingen önskar förvärva för hyreshusbebyggelse.

Vederbörande distriktslantmätare har i ett den 6 oktober 1962 utfärdat
intyg förklarat, att enligt hans uppfattning hinder enligt bestämmelserna i
jorddelningslagen inte föreligger mot den av värderingsmannen föreslagna
fastighetsindelningen.

Domänstyrelsen anför vidare följande.

Styrelsen har i skrivelser till bolagen och köpingen den 2 mars 1962 erbjudit
dem att köpa mark från egendomen i överensstämmelse med värderingsmannens
förslag, varvid gruvområdet erbjudits Höganäs-Billesholms
aktiebolag. I skrivelserna har även försäljningsvillkoren i övrigt i huvudsak
angetts. Aktiebolaget Selleberga och köpingen har antagit anbuden genom
skrivelse den 21 mars 1962 resp. beslut vid sammanträde den 25 maj samma
år med kommunalfullmäktige i köpingen, vilket beslut numera vunnit laga
kraft. Höganäs-Billesholms aktiebolag har däremot i skrivelse den 29 maj
samma år anhållit, att styrelsen måtte modifiera försäljningsvillkoren och
medge att förutnämnda gruvområde överlåts till bolaget utan ersättning.
Bolaget har därvid åberopat innehållet i en överlämnad promemoria rörande
uppkomsten och innebörden av bolagets dispositionsrätt till området.

Vid omprövning av denna fråga har styrelsen verkställt viss utredning.
Av denna framgår att området ingår i ett utmål avseende stenkolsfyndighe -

10

Kungl. Maj.ls proposition nr 3 år 1063

ter, vilket genom en förrättning i oktober 1884 tilldelades Kropps aktiebolag
på mark tillhörande vissa Bjuv- och Bjuvstorpshemman. Sedan utmålsrättigheterna
sedermera övergått till IIöganäs-Billesholms aktiebolag, löstes området
av detta bolag år 1917 jämlikt bestämmelserna i 1886 års lag om stenkolsfyndigheter
m. m. jämförd med 1884 års gruvestadga. Lösenbeloppet bestämdes
till 2 200 kr. per ha, vilket godtogs för kronans del. Bolaget har en
oinskränkt rätt att disponera området för sådan verksamhet ovan jord, som
sammanhänger med dess gruvdrift, så länge utmålet försvaras genom att
gruvarbete fullgörs i viss föreskriven omfattning. Försvarsarbetet behöver
inte ske inom nyssnämnda utmål, då detta och ett antal närbelägna utmål
och koncessioner enligt särskilt tillstånd får utgöra ett gemensamt försvarsområde.
Det lösta området används numera som upplagsplats för leror under
vittrande och bränning till chamotte samt för färdigbränd chamotte,
bergavfall o. d. Någon brytning inom det utmål, där det lösta området är
beläget, har inte förekommit på åtskilliga år — de ursprungliga stenkolsförekomsterna
där är för övrigt utbrutna — men bolaget har uppgetts ändå
ha betydande intresse av att kunna disponera området för lagring av produkter
från närliggande fyndigheter. Enligt vad styrelsen erfarit har man
anledning anta, att arbete inom det försvarsområde, till vilket ifrågavarande
utmål hör, kommer att bedrivas under ytterligare lång tid. Bolaget kan
därför knappast ha någon särskild anledning att förvärvandet lösta området
med äganderätt, om det inte önskar utnyttja området för annat ändamål än
det nuvarande. För att så skall kunna ske torde det emellertid vara erforderligt
att bortföra befintliga ler- och bergmassor, vilket av ekonomiska skäl
ej torde kunna komma i fråga. När utmålsrättigheterna upphör, har bolaget
inte skyldighet att vidta uppröjning av området utan äger återlämna det i
befintligt skick.

Under dessa förhållanden har styrelsen vid förnyat övervägande av frågan
funnit, att bolaget inte skulle vinna några ekonomiska fördelar av att åtkomma
området med äganderätt. Vidare anser styrelsen uppenbart, att
äganderätten till området saknar ekonomiskt värde för kronan samt att det
inte rimligen kan finnas något intresse för tredje man att förvärva området
på grund av den belastning bolagets rättigheter innebär. Fastän styrelsen sålunda
anser, att något vederlag inte bör utgå vid en överlåtelse, har den dock
funnit, att kronan bör avhända sig området i samband med den avsedda
försäljningen av egendomen i övrigt för alt i fortsättningen vara befriad
från all administrativ befattning med egendomen. Att överlåtelsen av området
i första hand bör ske till bolaget synes styrelsen uppenbart. I anledning
härav har styrelsen i skrivelse till bolaget den 7 september 1962 meddelat,
att styrelsen — med ändring av sin tidigare ståndpunkt — var beredd
att medverka till att området överläts till bolaget utan vederlag. Härefter har
bolaget i skrivelse den 23 oktober 1962 meddelat alt det antog det sålunda
justerade anbudet.

Domänstyrclsen hemställer, att den förut berörda försäljningen av ca
0,65 ha till köpingen fullföljs samt att överlåtelse av återstående del av egendomen
sker i enlighet med värderingsmannens förslag med det undantaget
att nämnda gruvområde överlåts till Höganäs-Billesholms aktiebolag utan
ersättning.

Överlåtelserna bör enligt styrelsen i övrigt ske på i huvudsak följande
villkor.

Områdena överlåts efter genomförd jorddelning i befintligt skick med
tillträde på tidpunkt, som senare bestäms. Endast de byggnader och fasta

11

Kungl. Maj:is proposition nr 3 år 1963

anläggningar på områdena, som tillhör kronan, omfattas av överlåtelsen.
Förbehåll görs för de justeringar av områdenas areal och gränser, som kan
komma att ske i samband med jorddelningsförrättningen. Köpeskillingen
för resp. område erläggs kontant vid tillträdet. Innehavare av elektrisk ledning,
som med vederbörligt tillstånd kan vara framdragen över vederbörande
område, förbehålls rätt att behålla och nyttja ledningen utan rätt för
förvärvaren till annan ersättning än gottgörelse av ledningens innehavare
för skada till följd av tillsyn, reparation eller underhåll av ledningen. Köparna
förbinder sig att respektera ingångna arrendekontrakt, som vid tiden
för tillträdet kan vara gällande mellan kronan och annan arrendator
än köparen av vederbörande område. I övrigt skall bestämmelserna i förordningen
den 25 maj 1945 (nr 262) i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

Lantbruksstyrelsen och riksrevisionsverket har avgett utlåtanden i ärendet
den 2 resp. den 9 november 1962. Lantbruksstyrelsen har förklarat sig
inte ha anledning till erinran ur jordbrukspolitik synpunkt mot de föreslagna
överlåtelserna. Ej heller riksrevisionsverket har haft något att erinra
mot framställningen.

Departementschefen

Domänstyrelsens förslag om vederlagsfri överlåtelse av det förut nämnda
gruvområdet till Höganäs-Billesholms aktiebolag föranleder ingen erinran
från min sida. Ej heller har jag något att erinra mot styrelsens förslag i vad
det avser försäljningar av återstående områden av egendomen. För överlåtelsen
av gruvområdet är riksdagens medverkan erforderlig. Frågan om försäljning
av de övriga områdena torde i samband därmed böra underställas
riksdagens prövning. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
1963 års riksdag medge

att kronoegendomen Bjuv 81 i Bjuvs köping, Malmöhus
län, skall efter genomförd jorddelning avyttras sålunda,
att ett område om ca 9,1 ha säljs till Aktiebolaget Findus
för en köpeskilling, beräknad efter 1 kr. 40 öre per m2, att
fem områden om tillhopa ca 4,25 ha samt ett område om
ca 0,65 ha säljs till Bjuvs köping för en sammanlagd köpeskilling
av 123 000 kr., varav 13 000 kr. avser sistnämnda
område, att två områden om sammanlagt ca 1,5 ha säljs till
Höganäs-Billesholms aktiebolag för en köpeskilling, beräknad
efter 1 kr. 75 öre per m2, samt att ett område med en
uppmätt areal av 8,5470 ha utan vederlag överlåts till nyssnämnda
bolag, allt på i huvudsak de villkor i övrigt, som
domänstyrelsen föreslagit.

12 Kungi. Maj.ts proposition nr 3 år 1963

4:o

Kyrkostaden l1 i Arjeplogs socken, Norrbottens län

Arjeplogs kommun (skr. 20/10 1960) hemställer, att äganderätten till
fastigheten Kyrkostaden l1 i Arjeplogs socken måtte utan vederlag överlåtas
till kommunen samt att kommunen måtte få förfoga över vissa medel,
som influtit genom försäljning av skog från fastigheten och fonderals jämlikt
Kungl. Maj :ts beslut den 30 september 1949.

Beträffande fastigheten må anföras följande.

Genom utslag den 1 februari 1893 angående avvittring i Arjeplogs socken
förordnade länsstyrelsen i Norrbottens län, att till kyrkostad åt Arjeplogs
sockenmän skulle avsättas ett område om 258,6520 ha mot viss ränta och
däremot svarande skattetal. I utslaget förklarades, att kyrkostaden fick tills
vidare och intill dess annorlunda förordnades disponeras av sockenmännen
mot åsatt skatt. Det sålunda avsatta området infördes sedermera i jordeboken
under titeln krono under enskild disposition såsom Kyrkostaden nr 1.

År 1896 anhöll Arjeplogs kommun att få förvärva äganderätten till visst
område av kyrkostaden. Som skäl för framställningen anfördes, att den inskränkta
rätt, varmed kommunen innehade kyrkostaden, utgjorde hinder
för dess ändamålsenliga reglering och att det syntes önskvärt, att såväl
tjänstemän som även handlande, hantverkare och arbetare, som bosatt sig
eller ämnat bosätta sig inom kyrkostaden, kunde med full äganderätt förvärva
tomter där. Genom beslut den 6 maj 1898 medgav Kungl. Maj :t med
riksdagen, i enlighet med kommunens framställning, att ett område om
119,0940 ha fick med äganderätt upplåtas till kommunen utan annan avgäld
än den, som kunde anses inbegripen i den ränta, som åsatts kyrkostaten.
För överlåtelsen skulle i övrigt gälla vissa villkor. Området redovisas
i jordregistret såsom den från Kyrkostaden l1 avsöndrade fastigheten Kyrkostaden
l3.

Den 29 juni 1917 medgav Kungl. Maj :t, att den del av kyrkostaden, som
inte omfattades av överlåtelsen enligt 1898 års beslut, d. v. s. fastigheten
Kyrkostaden l1 om 139,5580 (enligt jordregistret 138,3714) ha, fick — med
undantag av ett område om 4,84 ha — för att bereda plats för arbetsstuga
och därmed förenad verksamhet upplåtas till Arjeplogs kommun att innehas
under nyttjanderätt, så länge området användes för avsett ändamål och laga
hinder ej mötte. Kommunen erhöll därvid rätt att för ändamålet anlita området
för odlingar och kreatursbeten samt att därifrån, i mån av tillgång, efter
anvisning hämta det husbehovsvirke och den husbehovsved, som behövdes
för arbetsstugan. Det undantagna området om 4,84 ha ställdes genom
samma beslut under domänstyrelsens vård och förvaltning. Den 19 januari
1945 medgav Kungl. Maj :t, att området fick nyttjas även för skolhem.

Enligt beslut av 1954 års riksdag har arbetsstugeverksamheten numera
nedlagts och samtliga arbetsstugor övertagits av vederbörande kommuner
för att användas som skolhem.

Beträffande fonden må anföras följande.

Den 30 september 1949 medgav Kungl. Maj :t, att från det upplåtna området
fick under åren 1949 och 1950 efter utsyning försäljas skog till en
kvantitet av sammanlagt högst 300 m3. Samtidigt föreskrevs att influtna försälj
ningsmedel skulle överlämnas till kommunen för att förvaltas som en
särskild fond samt att medlen jämte ränteavkastning fick disponeras till
att anskaffa bränsle och husbehovsvirke för arbetsstugan allt efter upp -

Kungl. Majrts proposition nr 3 år 1963

13

kommande behov. Kommunen har uppgett, att den av medlen bildade fonden
den 1 oktober 1960 uppgick till 12 769 kr. 71 öre.

Till stöd för nyssnämnda framställning har Arjeplogs kommun anfört i
huvudsak följande.

Kommunen har numera övertagit den arbetsstuga, till vars förmån 1917
års upplåtelse skett, och dess skolväsen kräver till följd av de stora avstånden
jämförelsevis stora kostnader. Kommunen har på fastigheten iordningställt
byggnader för kommunal realskola. Omkring 12,5 ha av fastighetens
område är f. n. föremål för planläggning för egnahemsbebyggelse och behov
av ytterligare utvidgning av planområdet kan förutses. Kommunen avser att
upplåta tomtmarken inom planområdet för ett pris av 1 kr. 50 öre per m2,
vilket inte täcker exploateringskostnaderna. Kommunens idrottsplats, som är
belägen invid församlingens kyrkogård, torde inom en snar framtid behöva
flyttas för utvidgning av kyrkogården. Den nya idrottsplatsen bör lämpligen
förläggas till Kyrkostaden l1, då det är svårt att i närheten av Arjeplogs
samhälle finna något annat område, där en idrottsplats kan iordningställas
för rimliga kostnader. De delar av fastigheten, som inte behöver tas i anspråk
för angivna ändamål, avser kommunen att disponera som fritidsområde. Avkastningen
av skogen på fastigheten täcker kostnaderna för vården av området.

Fastighetens taxeringsvärde utgör 28 000 kr.

Genom beslut av kammarkollegiet den 24 november 1959 har telestyrelsen
medgetts rätt att utan ersättning ta i anspråk ett område om ca 400 m2 av
fastigheten för radiolänkstation samt att inneha området, så länge det erfordras
härför och laga hinder ej möter. Telestyrelsen äger enligt samma
beslut även rätt att under angivna tid ha ledningar, som erfordras för stationen,
framdragna över fastigheten.

Över framställningen har kammarkollegiet och riksrevisionsverket avgett
utlåtanden den 3 april resp. den 9 november 1962. Kollegiet har vid sitt
utlåtande fogat yttranden av vederbörande revirförvaltare och över jägmästare,
domänstyrelsen, länsarkitekten, Arjeplogs församling och länsstyrelsen.
I samtliga utlåtanden och yttranden har framställningen tillstyrkts eller lämnats
utan erinran.

Över jägmästaren har i sitt yttrande anfört bl. a., att det med hänsyn till
fastighetens belägenhet invid Arjeplogs samhälle synes mindre lämpligt att
på längre sikt där bedriva ett regelrätt skogsbruk med kalhuggning av gammal
skog, föryngringsåtgärder m. m. Fastighetens skog bör i stället skötas
enligt principerna för vården av parkområden, vilket innebär, att den äldre
skogen bibehålls.

Domänstyrelsen har förklarat sig inte ha något att erinra mot att överlåtelsen
även omfattar det område om 4,84 ha, som står under styrelsens förvaltning.

Länsstyrelsen har uppgett, att svårigheter föreligger att inom kommunen
kunna tillgodose behovet av tomtmark till billigt pris på annat sätt än som
angetts av kommunen.

Kammarkollegiet har i sitt utlåtande anfört, att kollegiet inte har något att
erinra mot framställningen, då kommunen får anses ha behov av fastigheten

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 3 år 1963

för olika kommunala ändamål. Med hänsyn till karaktären av den besittningsrätt
till fastigheten, som grundas på awittringsutslaget, anser kollegiet,
att överlåtelsen i likhet med den tidigare medgivna överlåtelsen av Kyrkostaden
l3 bör vara vederlagsfri. Kollegiet har ej heller något att erinra mot
att kommunen får rätt att förfoga över fonderade skogsförsäljningsmedel.
Vid överlåtelsen av fastigheten synes förbehåll böra göras om rätt för telestyrelsen
att under 50 år för det förut angivna ändamålet få utan ersättning
använda det till styrelsen upplåtna området och behålla erforderliga ledningar.
Beträffande frågan om ytterligare förbehåll bör göras vid överlåtelsen anför
kollegiet, att vid tidigare vederlagsfria överlåtelser till kommun av kyrkostadsmark
har vissa villkor brukat uppställas avseende kommunens rätt att
upplåta tomter och förfoga över inflytande försäljningsmedel och avgälder
m. m. Enligt kollegiets mening föreligger emellertid — med de förskjutningar
i betraktelsesättet som under senare år inträtt — inte numera tillräcklig anledning
att i dylika fall begränsa den förvärvande kommunens rätt i avseende
å överlåten fastighet genom att ställa villkor av antytt slag. Vad angår
fastighetens bebyggande och utnyttjande i övrigt torde inte finnas något behov
av reglering vid sidan av gällande byggnadslagstiftning. Kollegiet, som
sålunda inte ansett sig böra föreslå, att överlåtelsen förknippas med villkor,
som begränsar eller reglerar kommunens rätt att förfoga över fastigheten,
anser det dock vara motiverat att —- utöver vad nyss sagts angående telestyrelsens
nyttjanderätt — göra förbehåll om skyldighet för kommunen att vid
behov utan ersättning tillhandahålla mark inom fastigheten för statligt ändamål.
Kollegiet hemställer, att fastigheten överlåts till kommunen utan vederlag
och på de villkor i övrigt, som nyss förordats, samt att kommunen
medges rätt att fritt förfoga över den fond, som bildats av de förut nämnda
skogsförsäljningsmedlen.

Riksrevisionsverket har förklarat, att framställningen inte gett ämbetsverket
anledning till erinran.

Departementschefen

Av vad i ärendet anförts framgår, att ifrågavarande fastighet numera inte
erfordras för sitt ursprungliga ändamål som kyrkostad men att det däremot
för Arjeplogs kommun är av betydelse att få utnyttja den för bostadsbebyggelse
och för vissa kommunala ändamål. Jag vill därför förorda, att
fastigheten av kronan överlåts till kommunen. Med hänsyn till vad som upplysts
angående exploateringskostnadcr och tomtvärden samt till att fastigheten
i den del den inte kommer att exploateras bör vårdas som parkområde,
finner jag mig i likhet med de hörda myndigheterna böra förorda, att överlåtelsen
sker utan vederlag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att framdeles
meddela närmare villkor för överlåtelsen. Likaså anser jag att kommunen
bör medges rätt att fritt förfoga över den fond, som bildats av de
förut nämnda skogsförsäljningsmedlen.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå 1963 års riksdag medge

Kiingl. Mnj.ts proposition nr 3 dr 1963

15

dels att fastigheten Kyrkostaden l1 i Arjeplogs socken må
överlåtas till Arjeplogs kommun utan vederlag samt på de
villkor i övrigt, som Kungl. Maj :t kan komma att föreskriva,
dels att kommunen får rätt att fritt förfoga över den av
nyssnämnda skogsförsäljningsmedel bildade fonden.

5:o

Kyrkostaden l1 i Jokkmokks socken, Norrbottens län

Jokkmokks kommun (skr. 30/10 1961) hemställer, att äganderätten till
fastigheten Kyrkostaden l1 i Jokkmokks socken måtte utan vederlag överlåtas
till kommunen.

Beträffande ifrågavarande fastighet må anföras följande.

Genom utslag den 15 december 1890 angående avvittring i Jokkmokks
socken förordnade länsstyrelsen i Norrbottens län, att till kyrkoplats åt
Jokkmokks sockenmän skulle avsättas ett område om 339,7027 ha mot viss
ränta och däremot svarande skattetal. I utslaget förklarades att kyrkoplatsen
fick tills vidare och, intill dess annorlunda förordnades, disponeras av
sockenmännen mot den åsätta räntan. Det sålunda avsatta området infördes
sedermera i jordeboken under titeln krono under enskild disposition,
hemman, såsom Kyrkostaden nr 1.

Sedan förslag till reglering av kyrkoplatsen sedermera blivit uppgjort av
länsstyrelsen samt godkänts av Jokkmokks kommun, anhöll kommunen år
1896, att det område av kyrkoplatsen, som utlagts till tomter, måtte överlåtas
till kommunen med full äganderätt. Genom beslut den 6 maj 1898
medgav Kungl. Maj :t med riksdagen, i enlighet med kommunens framställning,
att ett område om 146,8825 ha fick upplåtas till kommunen med
äganderätt utan annan avgäld än den, som kunde anses inbegripen i den
ränta som åsatts kyrkoplatsen. För överlåtelsen skulle i övrigt gälla vissa
villkor. Området redovisas i jordregistret såsom den från Kyrkostaden l1
avsöndrade fastigheten Kyrkostaden l2.

Till stöd för framställningen har kommunen anfört i huvudsak följande.

Marken inom Kyrkostaden l2 har kommunen utnyttjat för bebyggelse så
långt det varit möjligt. Kyrkostaden l1, som har en areal av 192,8202 ha,
varav ca 5,0 ha åker, ca 120,0 ha skogsmark och återstoden övrig mark, är
mycket lämplig för samhällets fortsatta utbyggnad med industri och bostäder.
Man torde kunna räkna med att under de närmaste 10—20 åren
kommer att behövas för bostäder en areal av ca 60 ha och för industri och
annan liknande verksamhet en areal av ca 45 ha. Kommunen avser att förlägga
en idrottsplats till fastigheten. Annan lämplig mark för exploatering
finns inte. Kommunens folkmängd ökar f. n. och kommunen har behov av
vidgat utrymme för bebyggelse och därmed sammanhängande ändamål.

Taxeringsvärdet å de gemensamt taxerade fastigheterna Kyrkostaden l1
och l2 utgör 30 000 kr., varav jordbruksvärde 3 600 kr. och skogsvärde
26 400 kr.

Över framställningen har kammarkollegiet och riksrevisionsverket avgett
utlåtanden den 1 resp. den 9 november 1962. Kollegiet har vid sitt utlåtande
fogat yttranden av länsstyrelsen, vederbörande revirförvaltare och över -

16 Kungl. Maj:ls proposition nr 3 år 1963

jägmästare, domänstyrelsen och Jokkmokks församling. 1 samtliga utlåtanden
och yttranden har framställningen tillstyrkts eller lämnats utan
erinran.

Revirförvaltaren har erinrat om att folkmängdsutvecklingen i Jokkmokk
under senare år avspeglat vattenfallsstyrelsens utbyggnadsverksamhet inom
kommunen och i anslutning härtill uttalat, att kommunen sedan utbyggnaden
av Lilla Lule älv är färdig säkerligen kommer att få mycket störa
sysselsättningsproblem och att det för kommunen måste vara synnerligen
värdefullt att vid denna tidpunkt ha mark disponibel för industri- och liknande
verksamhet. Beträffande idrottsplatsen har han anfört, att det föreligger
flera alternativ till ny idrottsplats, av vilka ett innebär, att mark
skulle behöva disponeras av fastigheten Kyrkostaden l1.

Kammarkollegiet har i utlåtandet anfört, att utbyggnaden av vattenkraften
i Lilla Lule älv i fortsättningen torde komma att ske i långsammare
takt än vad som förutsatts när kommunen ingav sin framställning. Även
om denna omständighet får antas påverka folkmängdsutvecklingen i kommunen
i negativ riktning, föreligger enligt kollegiets mening ett klart behov
för kommunen att kunna såsom ägare disponera Kyrkostaden l1 för
samhällets fortsatta utbyggnad. Kollegiet har därför inte något att erinra
mot att kommunen får förvärva fastigheten med äganderätt. Med hänsyn
till karaktären av den besittningsrätt till fastigheten, som grundas på avvittringsutslaget,
anser kollegiet, att överlåtelsen i likhet med den tidigare
medgivna överlåtelsen av Kyrkostaden l2 bör vara vederlagsfri. Beträffande
frågan om överlåtelsen bör förknippas med villkor, som begränsar eller reglerar
kommunens rätt att förfoga över fastigheten, hänvisar kollegiet till
vad ämbetsverket anfört rörande motsvarande spörsmål i sitt utlåtande i
ärende angående ansökning av Arjeplogs kommun om förvärv av en liknande
fastighet. Enligt kollegiets mening är det i förevarande fall inte motiverat
att uppställa andra villkor än ett förbehåll om skyldighet för kommunen
att vid behov utan ersättning tillhandahålla mark inom fastigheten
för statligt ändamål. Kollegiet hemställer därför, att fastigheten Kyrkostaden
l1 måtte överlåtas till Jokkmokks kommun utan vederlag och i övrigt
på villkor som nyss sagts.

Riksrevisionsverket har förklarat, att framställningen inte gett ämbetsverket
anledning till erinran.

Departementschefen

Som framgår av vad förut anförts är förevarande fastighet av samma
karaktär som den Arjeplogs kommun i föregående ärende anhållit att vederlagsfritt
få förvärva. De båda kommunerna har även åberopat samma
huvudskäl för sina framställningar, nämligen behovet av lämplig mark för
vederbörande samhällens vidare utbyggnad. Även i övrigt torde förhållandena
i stort sett få anses likartade i de båda ärendena. Jag vill därför förorda,
att även nu ifrågavarande fastighet överlåts till kommunen. Då exploateringen
av tomtmarken enligt vad kommunen uppgett kommer att ta

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 3 år 1963

jämförelsevis lång tid i anspråk samt torde bli förenad med inte obetydliga
kostnader, finner jag mig också i förevarande fall böra förorda, att fastigheten
överlåts till kommunen utan vederlag. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att framdeles i samband med överlåtelsen meddela närmare
villkor för densamma.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå 1963 års riksdag medge

att fastigheten Kyrkostaden l1 i Jokkmokks socken må
överlåtas till Jokkmokks kommun utan vederlag samt på
de villkor i övrigt, som Kungl. Maj :t kan komma att föreskriva.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Gunnar Eklund

Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621363