Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

1

Nr 2

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63; given
Stockholms slott den 3 januari 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag, som efter riksstatens fastställande hittills äskats för det löpande
budgetåret, bar sammanförts å tilläggsstat I (rskr. 1962: 416) och uppgår
till 24 615 000 kr. å driftbudgeten och 18 086 000 kr. å kapitalbudgeten. Av
utgifterna på driftbudgeten hänförde sig 2 000 000 kr. till beräknade kostnader
för ändrad lönegradsplacering m. m. samt 2 000 000 kr. till utredningar
rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet m. m. under försvarsdepartementets
huvudtitel, 3 160 000 kr. till bidrag till vissa byggnadsarbeten
vid folkhögskolor under ecklesiastikdepartementets huvudtitel samt
15 000 000 kr. till beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m.
under civildepartementets huvudtitel. Övriga anslagsäskanden på driftbudgeten
avsåg mindre betydande belopp än de nu nämnda och hänförde sig huvudsakligen
till jordbruksdepartementets huvudtitel. — Utgifterna på kapi1
Bihang till riksdagens ■ protokoll 1963. 1 samt. Nr 2

2

Kangl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

talbudgeten hänförde sig till statens allmänna fastiglietsfond och avsåg huvudsakligen
byggnadsarbeten vid universitetet i Stockholm, vid tekniska högskolan
i Lund samt vid lantbrukshögskolan.

Vissa ytterligare anslagsäskanden å tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår har ansetts erforderliga och bör föreläggas riksdagen vid dess
början i en sammanfattande proposition nr 2 avseende utgifter å tilläggsstat

II. Skulle anslagsäskanden därutöver å tilläggsstat II under nu löpande budgetår
visa sig ofrånkomliga, bör dessa sammanföras i en särskild proposition,
som förelägges riksdagen vid en senare tidpunkt.

De anslagsäskanden å tilläggsstat, som nu förelägges riksdagen, har tidigare
denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om förslag till
riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande föredragande
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—9) fattat, torde
få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat II äskas anslag om sammanlagt
264 410 000 kr. å driftbudgeten och 92 055 000 kr. å kapitalbudgeten.
Av utgifterna å driftbudgeten hänför sig 4 000 000 kr. till reglering
av prisstegringar för budgetåret 1961/62 samt 48 000 000 kr. till kostnader
för svenska FN-styrkor m. m. under försvarsdepartementets huvudtitel,
200 000 000 kr. till vissa sysselsättningspolitiska åtgärder samt 2 000 000 kr.
till kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet och 6 700 000
kr. till avsättning till lotterimedelsfonden. Övriga anslag å tilläggsstat II till
driftbudgeten uppgår till mindre betydande belopp och hänför sig huvudsakligen
till merkostnader för kommittéer och utredningar genom sakkunniga
m. m. under justitie-, social-, finans- och inrikesdepartementens huvudtitlar.

Av utgifterna på tilläggsstaten till kapitalbudgeten avser 5 328 000 kr. statens
allmänna fastighetsfond, 1 250 000 kr. försvarets fonder, 10 000 000 kr.
fonden för låneunderstöd, 59 400 000 kr. fonden för statens aktier, 10 000 000
kr. fonden för förlag till statsverket och 6 000 000 kr. diverse kapitalfonder.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj:t enligt
bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—9) fattat beslut.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Lars Wettergren

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

3

Bilaga 1

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler härefter under
justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Andra huvudtiteln
A. Justitiedepartementet m. m.

[1] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Till kommittéer och
utredningar genom sakkunniga har å riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisats
ett reservationsanslag av 1 600 000 kr.

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i
statsverkspropositionen angående medelsbehovet under förenämnda anslag
(bil. 4 p. 8) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.

E. Fångvården m. in.

[2] 1. Fångvårdsstyrelsen: Avlöningar. I gällande avlöningsstat för fångvårdsstyrelsen
har till avlöningar till icke-ordinare personal upptagits en
anslagspost av 1 543 000 kr.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Under hänvisning till vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i
statsverkspropositionen av förenämnda anslag (bil. 4 p. 34) hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att den i avlöningsstaten för fångvårdsstyrelsen
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1962/63 överskridas med
högst 45 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Margit Hirén

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

5

Bilaga 2

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 3 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärenden angående utgifter å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Tredje huvudtiteln

A. Utrikesdepartementet m. m.

L1 ] 1. Utrikesförvaltningen: Avlöningar. Med anledning av vad jag tidigare
denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen
beträffande inrättandet av två nya beskickningar i Nordafrika erfordras
bemyndigande för Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i den för
utrikesförvaltningen gällande personalförteckningen som följer därav ävensom
medgivande att överskrida berörda anslagsposter i utrikesförvaltningens
avlöningsstat för budgetåret 1962/63 med högst 60 000 kr.

Jag får hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att företaga de ändringar i den
för utrikesförvaltningen gällande personalförteckningen som
följer av det anförda, samt

att bemyndiga Kungl. Maj :t att intill ett sammanlagt belopp
av högst 60 000 kr. medgiva härför erforderliga överskridanden
av maximerade anslags- och delposter i avlöningsstaten
för utrikesförvaltningen för budgetåret 1962/63.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

[2] 10. Tillfälliga representationskostnader. Under hänvisning till vad jag
tidigare denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 130 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
P. Bothén

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

7

Bilaga 3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter
under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid
följande.

DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
B. Centrala förvaltningsmyndigheter

[1] 15. Arméintendenturförvaltningen: Arméintendenturförvaltningens anstalter:
Avlöningar. I gällande avlöningsstat för arméintendenturförvaltningens
anstalter är anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
upptagen till 1 335 000 kr.

Vid centralförråd för drivmedel finnes för närvarande tjänster för 14 förrådsförvaltare
— 4 i lönegrad Ae 17 och 10 i Ae 15 -— och 14 förrådsmästare
i Ae 13. Arméintendenturförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nästa
budgetår föreslagit, att ifrågavarande tjänster skall uppflyttas i lönegrad.
Såsom motiv härför åberopas främst arten och omfattningen av de arbetsuppgifter
som är förenade med respektive tjänster. Närmare motivering till
förslagen lämnar arméintendenturförvaltningen i särskild skrivelse. Till
denna, vilken kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott,
torde få hänvisas för erhållande av närmare kännedom om förslagets innebörd.

Som framgår av vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan för nästa
budgetår av anslaget Försvarets intendenturverks anstalter: Avlöningar torde
det vara ofrånkomligt att personalen vid centralförråden för drivmedel

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

besitter viss teknisk kompetens. Jag har därför föreslagit, att förenämnda
tjänster för förrådsförvaltare och förrådsmästare utbytes mot tjänster för
8 driftingenjörer i Ae 19, 6 ingenjörer i Ae 17 och 14 ingenjörer i högst Ae 15.

Kungl. Maj :t har den 21 december 1962 förordnat att flertalet av ifrågavarande
tjänsteutbyten skall komma till stånd redan under innevarande

budgetår. 13 tjänster för förrådsförvaltare — 4 i Ae 17 och 9 i Ae 15_har

sålunda utbytts mot tjänster för 7 driftingenjörer i Ae 19 och 6 ingenjörer
i Ae 17. Vidare har de 14 tjänsterna för förrådsmästare i Ae 13 utbytts mot
tjänster för ingenjör i högst Ae 15.

Kostnaderna för ifrågavarande tjänsteförändringar under innevarande
budgetår — cirka 28 000 kr. — kommer med ett belopp av omkring 20 000
kr. att belasta den i arméintendenturförvaltningens anstalters avlöningsstat
uppföida anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Kostnaderna rymmes emellertid inte inom ramen för anslagsposten —
1 335 000 kr. Posten, som är obetecknad, måste därför överskridas. Jag föreslår,
att riksdagens medgivande härtill inhämtas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att den i avlöningsstaten
för arméintendenturförvaltningens anstalter för
budgetåret 1962/63 upptagna anslagsposten till avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal må överskridas med högst
20 000 kr.

C. För svar skr af ter na

[2] 80. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Å riksstaten för budgetåret
1962/63 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag
av 732 000 000 kr. Riksdagen har vidare efter förslag av Kungl.
Maj :t i 1962 års statsverksproposition för sagda budgetår bemyndigat Kungl.
Maj :t att medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel m. m. inom
en kostnadsram av 800 000 000 kr.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1962:127 har riksdagen
bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetåret 1961/62, utöver för ändamålet
tillgängliga beställningsbemyndiganden under förevarande anslag, medgiva
utläggande av beställning å flygburna radarstationer inom en kostnadsram
av 120 miljoner kronor. I en av överbefälhavaren med yttrande den 13 juli
1962 överlämnad skrivelse har flygförvaltningen anmält, att nyssnämnda
bemyndigande icke kan utnyttjas för omgående anskaffning av radarflygplan
av avsedd typ, enär flygplanen icke helt kan tillgodose ställda krav.
Flygförvaltningen har vidare framhållit, att berörda flygplantyp, vilken även
i nuvarande utformning bedömes ha stor betydelse som komplement till luftbevaknings-
och stridsledningssystemet, icke befunnits kunna rymmas inom
nuvarande ram för flygvapnets materielanskaffning. överbefälhavaren har

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1963

9

föreslagit, att ifrågavarande beställningsbemyndigande av 120 miljoner kronor
reserveras för framtida anskaffning av flygburna radarstationer.

Flygförvaltningen (skr. 31/8 1962) har hemställt om medgivande att under
budgetåret 1962/63 — utöver för ändamålet tillgängliga beställningsbemyndiganden
under anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. -— få
utlägga beställningar inom en kostnadsram för 220 miljoner kronor.

Flygförvaltningen anför, att förutsättningen för att planerad anskaffning
av flygmateriel skall kunna förverkligas är att erforderliga bemyndiganden
står till förfogande vid rätta tidpunkter. Därvid framhålles alt tiden mellan
beställning och leverans för den materiel som anskaffas med anlitande
av flygmaterielanslaget uppgår till i genomsnitt tre å fyra år. Med hänsyn
till de relativt stora förskott som måste erläggas vid placering av större beställningar
är det emellertid enligt flygförvaltningen av större intresse att
känna den »ekonomiska genomloppstiden» avseende förevarande anslag,
d. v. s. den tid det erfarenhetsmässigt lar innan det ackumulerade värdet av
alla vid en viss tidpunkt verkställda betalningar uppgår till samma belopp som
det ackumulerade värdet vid samma tidpunkt av alla gjorda beställningar.
Den ekonomiska genomloppstiden har enligt flygförvaltningen under senare
år uppgått till 15 ä 16 månader. Med hänsyn till att den materiel som nu
anskaffas är mer komplicerad än tidigare kommer enligt ämbetsverket tiderna
för projektering och tillverkning att successivt förlängas, vilket enligt
gjorda prognoser ökar den ekonomiska genomloppstiden till cirka 18 månader.
Flygförvaltningen framhåller, att en ökad ekonomisk genomloppstid
visserligen medför behov av högre bemyndiganden men icke innebär krav på
ökade betalningsmedel.

Med hänsyn till den beräknade ekonomiska genomloppstiden avseende
förevarande anslag erfordras enligt flygförvaltningen för innevarande budgetår
beställningsbemyndiganden om 1 050 miljoner kronor. Utöver av riksdagen
för innevarande budgetår beviljat beställningsbemyndigande av 800
miljoner kronor har för sagda budgetår ett till Kungl. Maj :ts förfogande
stående bemyndigande av 28 miljoner kronor ställts till flygförvaltningens
förfogande. Det erforderliga bemyndigandetillskottet utgör därför (1 050 —
800 -— 28=) avrundat 220 miljoner kronor. Härvid har hänsyn icke tagits
till det hittills outnyttjade bemyndigandet av 120 miljoner kronor avseende
anskaffning av flygburna radarstationer.

Under budgetåren 1958/61 har enligt flygförvaltningen beviljade beställningsbemyndiganden
icke kunnat utnyttjas i full utsträckning. Detta anses
främst bero på att projektering och utveckling av nya stridsmedel ej kunnat
ske i takt med de uppställda planerna. Under budgetåret 1961/62 har det
det enligt ämbetsverket skett en återhämtning, som medfört icke enbart att
tillgängliga bemyndiganden helt förbrukats, utan även att vissa planerade
beställningar fått innehållas i brist på bemyndiganden. Den principiella utformningen
av de nya vapensystem som är avsedda att anskaffas under 1960-talet anses vidare ha nått ett sådant utvecklingsskede att beställningsverksamheten
framdeles bedömes kunna bedrivas i planerad omfattning. Detta

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

innebär enligt flygförvaltningen att bemyndiganden måste stå till förfogande
till av ämbetsverket beräknade belopp, om planerna skall kunna förverkligas.
Brist på bemyndiganden anges medföra förseningar i leveranserna samt
ökade reservationer under anslaget.

överbefälhavaren, som yttrat sig i ärendet, anser det väsentligt för planeringen
avseende tygmaterielanskaffningen inom försvaret att beställningsbemyndigandena
på lämpligt sätt anpassas till betalningsmedlen. Framställningen
tillstyrkes i princip. Med hänsyn till att försvarets kostnadsram för
budgetåret 1962/63 redan behandlats av statsmakterna vill överbefälhavaren
emellertid ifrågasätta, om icke redan nu tillgängliga beställningsbemyndiganden,
exempelvis det av 1962 års riksdag beviljade men hittills icke utnyttjade
bemyndigandet för anskaffning av flygburna radarstationer, temporärt
kunde disponeras.

För inhämtande av ytterligare upplysningar rörande här anmälda framställningar
torde få hänvisas till de handlingar som kommer att till handahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Departementschefen

För att under innevarande budgetår kunna genomföra planerad anskaffning
av flygmateriel m. m. erfordras enligt flygförvaltningen ett ytterligare
beställningsbemyndigande av 220 miljoner kronor. Vidare har ämbetsverket
anmält, att det av riksdagen för budgetåret 1961/62 medgivna beställningsbemyndigandet
om 120 miljoner kronor för anskaffning av flygburna radarstationer
tills vidare icke kan utnyttjas.

Behovet av ytterligare beställningsbemyndiganden sammanhänger väsentligen
med att leveranstiderna för den alltmer komplicerade materielen ökar.
Med denna utveckling följer, att behovet av bemyndiganden växer förhållandevis
mer än behovet av betalningsmedel. Med hänsyn till den kostnadsram
som för de närmaste budgetåren torde kunna avses för flygvapnet synes det
möjligt att öka beställningsbemyndigandena under flygmaterielanslaget. Jag
vill också peka på att inträffade prisstegringar medfört, att planerad beställningsvolym
icke kan hållas. För att beställningsverksamheten icke skall bli
fördröjd bör enligt min mening ytterligare beställningsbemyndiganden ställas
till flygförvaltningens förfogande redan under budgetåret 1962/63. Då
någon beställning av flygburna radarstationer icke torde bli aktuell under
de närmaste budgetåren, synes i första hand för denna materiel avsett beställningsbemyndigande
böra tas i anspråk för andra anskaffningsändamål
under följande budgetår. För att tillgodose det av flygförvaltningen anmälda
bemyndigandebehovet erfordras härutöver ett bemyndigande av (220 — 120
=) 100 miljoner kronor. Jag föreslår, att ett särskilt beställningsbemyndigande
av detta belopp för innevarande budgetår upptages under anslaget
till anskaffning av flygmateriel m. m.

Åberopande det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1963

a) godkänna vad jag i det föregående föreslagit i fråga om
utnyttjande av ett för anskaffning av flygburna radarstationer
medgivet beställningsbemyndigande om 120 000 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att under budgetåret 1962/63,
utöver för ändamålet tillgängliga beställningsbemyndiganden
under anslaget Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel
m. m., medgiva utläggande av beställningar å flygmateriel
m. m. inom en kostnadsram av 100 000 000 kr.

E. Diverse

[3] 26 a. Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62. Enligt verkställda
indexberäkningar för budgetåret 1961/62 utgör genomsnittsindextalet
för samtliga reservationsanslag 104,3 (maj 1960 bas = 100). Prisindexberäkningarna
i fråga om reservationsanslag utvisar alltså en kostnadsökning
av 4,3 %. Nettoresultatet av prisregleringen på dessa anslag (inklusive
obetecknade anslag), vilka i riksstaten uppförts med sammanlagt i
runt tal 1 838 miljoner kronor, bör därför utgöra (0,043 X 1 838 =) avrundat
79 miljoner kronor. Till följd av inträffade prissänkningar har av reservationsanslaget
Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m. ett
belopp om 8 miljoner kronor överförts till statens budgetutjämningsfond.
För kompensation för prisstegringar avseende reservationsanslag får därför
enligt gällande regler tas i anspråk högst (79 + 8 =) 87 miljoner kronor.
Till förfogande för prisregleringsändamål har för budgetåret 1961/62 stått
sammanlagt 83 miljoner kronor, varav 80 miljoner kronor anvisade å anslag
till reglering av prisstegringar och 3 miljoner kronor av viss reservation under
anslaget till anskaffning av flygmateriel m. m. (jfr prop. 1961: 110, p.
24). Enligt gällande regler har alltså 87 miljoner kronor fått ianspråktagas
för prisregleringsändamål medan för ändamålet tillgängliga anslagsmedel utgjort
83 miljoner kronor. En brist om (87 — 83=) 4 miljoner kronor har
således uppstått. Då överskridandena å förslagsanslagen under budgetåret
1961/62 uppgått till mindre belopp än som svarar mot för budgetåret 1961/
62 framräknat genomsnittsindextal avseende fjärde huvudtiteln, bör den vid
prisregleringen föregående budgetår uppkomna bristen kompenseras. Med
hänsyn till den hittillsvarande prisutvecklingen synes det för innevarande
budgetår anvisade anslaget till reglering av prisstegringar behöva i sin helhet
utnyttjas för prisregleringsändamål hänförliga till nämnda budgetår.
Jag föreslår därför, att å tilläggsstat för budgetåret 1962/63 anvisas 4 miljoner
kronor för prisreglering av för budgetåret 1961/62 under fjärde huvudtiteln
anvisade reservationsanslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa
ett anslag av 4 000 000 kr.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

[4] 30. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Medel för en svensk FNstyrka
anvisades första gången efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen
1956: 198 å tilläggsstat I för budgetåret 1956/57. Sedermera har för svenska
FN-styrkors verksamhet m. m. anvisats ytterligare medel under budgetåren
1957/62. Sammanlagt har å driftbudgeten under fjärde huvudtiteln anvisats
151 miljoner kronor. Från anvisade medel har bestritts kostnaderna för de
svenska FN-styrkorna i Främre Orienten och Kongo, för specialister som
enligt beslut av Kungl. Maj :t ställes till FN:s förfogande för tjänstgöring i
Kongo, för särskild frivillig utbildning för personal, avsedd att anställas i
Sveriges militära FN-kontingenter samt för viss personal i Sverige och vid
Sveriges ständiga i''epresentaion hos FN, som handlägger ärenden rörande
FN-kontingen terna.

Anvisade medel har beräknats skola förslå till och med utgången av december
1962.

Huvuddelen av ifrågavarande kostnader avses skola bestridas av FN. Hittills
har från FN influtit 72 557 136 kr. avseende kostnaderna —- med undantag
för materielkostnaderna — för FN-styrkorna i Främre Orienten och
Kongo samt i Kongo tjänstgörande specialister under tiden den 1 november
1956—den 31 december 1961.

Fnligt av Kungl. Maj :t meddelade beslut, senast den 16 november 1962,
skall den för Främre Orienten avsedda kontingenten fortsättningsvis vara
organiserad längst intill utgången av januari 1964. Kontingenten omfattar
numera omkring 450 man och tjänstgöringsomgångarna sju månader. — Beslut
om avlösning av den för närvarande i kontingenten i Kongo ingående
personalen har av Kungl. Maj:t meddelats senast den 16 november 1962.
Avlösning planeras skola äga rum i april 1963. Kontingenten omfattar numera
omkring 700 man. Tjänstgöringsomgångarna är sju månader. — Specialistgruppen
i Kongo omfattar för närvarande ca 300 man. I detta antal
inräknas personalen i den flygstyrka, som uppsatts enligt Kungl. Maj :ts beslut
den 22 september 1961. Genom Kungl. Maj:ts beslut den 23 november
1962 skall nämnda tlygstyrka förstärkas med ytterligare fyra jaktflygplan
jämte den ytterligare personal, som kan föranledas därav. Personalen i Sverige
med arbetsuppgifter, som sammanhör med FN-styrkornas organiserande,
uppgår till omkring 20 personer. Härtill kommer viss personal vid
Sveriges ständiga representation hos FN.

I skrivelse den 30 oktober 1962 har försvarets civilförvaltning anmält,
att medelsbehovet för den verksamhet som för närvarande belastas från anslag
till svenska FN-styrkor m. m. för tiden intill den 31 december 1963
beräknas till 48 000 000 kr. Vid denna beräkning har kostnaderna för styrkan
i Främre Orienten upptagits till 11 400 000 kr., styrkan i Kongo till
21 000 000 kr., specialister i Kongo m. fl. till 13 800 000 kr., administrativ
personal i Sverige till 1 800 000 kr., förhyrning av flygplan till 2 400 000 kr.
och allmän medelsreserv till 5 600 000 kr. eller sammanlagt 56 000 000 kr.
Då emellertid 8 000 000 kr. av tidigare anvisade medel beräknas återstå den
31 december 1962, nedgår medelsbehovet till 48 000 000 kr.

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 dr 1963

Departementschefen

Riksdagen har tidigare anvisat medel till bestridande intill utgången av
december 1962 av kostnaderna för de svenska FN-styrkorna i Främre Orienten
och Kongo samt för specialister, som enligt beslut av Kungl. Maj :t ställes
till FN:s förfogande för tjänstgöring i Kongo, m. fl. Enligt hittills meddelade
beslut skall svenska FN-styrkor stå till förfogande för tjänstgöring
i Främre Orienten till utgången av januari 1964 och i Kongo tills vidare intill
det Kungl. Maj :t annorlunda förordnar. Vissa specialister m. fl. kommer
också under innevarande år att vara i verksamhet främst i Kongo. Med hänsyn
till att beslut fattats att förstärka flygstyrkan i Kongo med ytterligare
lyra jaktflygplan torde dess personalstyrka komma att i motsvarande mån
utökas.

Försvarets civilförvaltning har för den fortsatta verksamheten under år
1963 beräknat ett ytterligare medelsbehov om 48 000 000 kr. Jag anser mig
kunna biträda dessa beräkningar. I enlighet härmed föreslår jag, att för
verksamheten till och med december 1963 i Främre Orienten och i Kongo
m. m. anvisas 48 000 000 kr. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1962/63. Man bör förutsätta att huvuddelen av ifrågavarande kostnader
skall ersättas av FN. Eventuellt behov av medel utöver vad nu angivits
torde, liksom tidigare förutsatts, få tillgodoses från anslaget till oförutsedda
utgifter. Om så sker, bör förhållandet senare anmälas för riksdagen.

Från FN inflytande ersättningar bör liksom tidigare tillgodoföras inkomsttiteln
Övriga diverse inkomster.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett reservationsanslag
av 48 000 000 kr.

[5] 31. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag av Kungl.
Maj:t i propositionen 1953:234 angående täckning av kostnaderna för
svenskt deltagande i stilleståndsövervakning samt vid repatriering av krigsfångar
i Korea anvisade riksdagen å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 000 000
kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten har efter slutfört uppdrag upplösts
i mars 1954. övervakningskontingentens verksamhet pågår alltjämt,
men dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till omkring nio
personer mot omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under
förenämnda anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt
10 880 000 kr. Hittills har således anvisats 15 880 000 kr. för ifrågavarande
ändamål.

I skrivelse den 30 oktober 1962 har försvarets civilförvaltning anmält, att
ytterligare medel erfordras för att bestrida kostnaderna för övervaknings -

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

kontingentens fortsatta verksamhet och till stöd härför anfört i huvudsak
följande.

Behållningen under anslaget uppgick den 30 september 1962 till omkring
181 800 kr. Härav var ca 4 800 kr. bundna i utestående oredovisade förskott.
Den icke disponerade behållningen uppgick således till 177 000 kr. Kostnaderna
under månaderna januari—september 1962 uppgick till i genomsnitt
ca 55 000 kr. för månad, vilket motsvarar vad som på förhand beräknats
(jtr prop. 1962: 105, s. 8). Under månaderna juli—september 1962 har dock
medelsförbrukningen ökat till omkring 57 000 kr. för månad.

hör den fortsatta verksamheten beräknar civilförvaltningen medelsbehovet
till 65 000 kr. för månad. Ämbetsverket har därvid förutsatt, att verksamheten
bibehålies vid nuvarande omfattning och att personalstyrkan, vars
anställningstid beräknats till sju månader, uppgår till nio personer. Hittills
anvisade belopp torde täcka medelsbehovet för tiden till och med december
1962.

Departementschefen

Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i
Korea kan behöva fortsätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör
emellertid beräknas för tiden till och med utgången av innevarande kalenderår.
Jag förutsätter, att kontingentens personalstyrka hålles så låg som
det är möjligt.

Försvarets civilförvaltning beräknar, att hittills anvisade medel skall täcka
kostnaderna för kontingentens verksamhet till och med december 1962.
hör den fortsatta verksamheten räknar ämbetsverket med ett medelsbehov
av 65 000 kr. d. v. s. ett 10 000 kr. högre månatligt belopp än som beräknats
or verksamheten under tiden den 1 april—den 31 december 1962 (jfr prop.
1962: 105, s. 8). Jag anser mig kunna biträda dessa beräkningar För kalenderåret
1963 erfordras således 780 000 kr. Summan måste betraktas som
ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa utgiftsposter
samt möjligheten av en kommande avveckling av kontingentens verksamhet.
Jag förutsätter, att eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses
genom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning
av sålunda bestridda kostnader torde få anmälas framdeles.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj-t
måtte föreslå riksdagen ° J

_ att h11 Svenska övervakningskontingenten i Korea å tilllaggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 780 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

15

KAPITALBUDGETEN

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[6] A 1 a. Anordnande av lokalutrymmen för utbildning i FN-tjänst. Efter
förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1961: 145 anvisade riksdagen å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1960/61 under försvarets fastighetsfond,
arméns delfond, ett investeringsanslag av 1 600 000 kr. till Anordnande
av lokalutrymmen för utbildning i FN-tjänst.

Vid anmälan av ifrågavarande anslag anförde departementschefen, bland
annat, att för att den i propositionen föreslagnia särskilda FN-utbildningen
skulle kunna genomföras utan att inkräkta på övrig verksamhet vid de organiserande
förbanden måste ett antal baracker m. m. anskaffas för förrådsoch
förläggningsändamål. Anskaffningskostnaderna hade preliminärt uppskattats
till cirka 2,5 miljoner kronor. I första hand borde åtgärder vidtagas
för att få till stånd dessa utrymmen vid de förband, vid vilka FN-utbildning
skulle äga rum under 1962. Kostnaderna för erforderliga baracker m. m. vid
dessa förband uppskattades av departementschefen till 1 600 000 kr.

Genom särskilda beslut den 16 juni 1961 och den 27 april 1962 har Kungl.
Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att utföra lokalutrymmen för
ifrågavarande ändamål i huvudsaklig överensstämmelse med följande byggnadsprogram.

Kostnad

Södermanlands regemente

Iordningställande och tillbyggnad av fyra förläggningsbaracker .. 400 000

Nybyggnad av förrådsbyggnad .............................. 300 000

Livgrenadj ärregementet

Nybyggnad av förrådsbyggnad .............................. 300 000

Infanteriets stridsskola

Nybyggnad av en förläggningsbyggnad........................ 1 334 000

Nybyggnad av förrådsbyggnad (totalkostnad 524 000 kr., varav

hälften bestrides av medel för utbyggnad av stridsskolan) .... 266 000

Summa kr. 2 600 000

För genomförande av byggnadsprogrammet har fortifikationsförvaltningen
bemyndigats anlita förenämnda investeringsanslag om 1 600 000 kr.
ävensom förskottsvis högst 1 000 000 kr. av det under försvarets fastighetsfond,
kasernbyggnaders delfond, anvisade investeringsanslaget Byggnadsarbeten
för armén.

Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 23 november 1962 hem -

16

Kungl. Maj:ls proposition nr 2 år 1963

stäJlt, att å tilläggsstat till rdksstaten för budgetåret 1962/63 måtte anvisas
ett investeringsanslag av 1 250 000 kr. till Anordnande av lokalutrymmen för
utbildning i FN-tjänst.

Beträffande behovet av ytterligare kapitalinvestering för ifrågavarande ändamål
anför fortifikationsförvaltningen följande.

Med ledning av antagna anbud å förläggningsbyggnaden och förrådsbyggnaden
vid slridsskolan beräknas kostnaderna för dessa byggnader numera
till 1 550 000 kr. respektive 600 000 kr. Av förrådsbyggnaden är i stort sett
hälften avsedd för stridsskolan och andra hälften för utbildningen i FNtjänst.
Merkostnaden utgör således (1 550 000 — 1 334000 + 300 000 —
266 000 => 250 000 kr. Övriga i byggnadsprogrammet upptagna byggnadsprojekt
beräknas kunna utföras för där angivna kostnader. För täckande av
del genom Kungl. Maj :ts förenämnda beslut den 27 april 1962 förskotterade
beloppet, 1 000 000 kr., ävensom för ifrågavarande merkostnad, 250 000 kr.,
erfordras alltså sammanlagt 1 250 000 kr., vilket medelsbehov bör tillgodoses
under budgetåret 1962/63.

Departementschefen

Såsom framgår av vad jag anförde vid anmälan av ärendet i propositionen
1961: 145 uppskattades anskaffningskostnaderna för lokalutrymmen för utbildning
i bN-tjänst preliminärt till cirka 2,5 miljoner kronor. För budgetåret
1960/61 anvisades å tilläggsstat II ett investeringsanslag av 1 600 000
kr. för ändamålet. Kostnaderna för slutförande av erforderliga byggnadsarbeten
beräknas nu av fortifikationsförvaltningen till 2 850 000 kr. I enlighet
med fortifikationsförvaltningens förslag föreslår jag, att 1 250 000 kr.
anvisas under anslaget å tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.
Med hänsyn till den särskilda karaktären av ifrågavarande lokalutrymmen
bör grundavskrivning ske med 100 %. Till denna fråga återkommer
chelen för finansdepartementet i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
förordna

att till Anordnande av lokalutrymmen för utbildning i
FN-tjänst å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/
63 anvisa ett investeringsanslag av 1 250 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Hugo Grimlund

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

17

Bilaga 4

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 3 januari
1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter under
socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. in.

[1] 4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning till
vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag
i statsverkspropositionen (bil. 7, p. 4) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 000 kr.

E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet

[2] 6. Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder. Under denna rubrik har för
innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 190 000 000 kr., därav
förslagsvis 60 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har inkommit med framställning om anslag å
tilläggsstat för ifrågavarande ändamål. En redogörelse för denna framställ
ning har lämnats i statsverkspropositionen (bil. 13, p. 27).

2 Ribnixa till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 2

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Departementschefen

Under hänvisning till vad föredraganden anfört i nyssnämnda sammanhang
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa sysselsätiningspolitiska åtgärder å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett
reservationsanslag av 200 000 000 kr., därav förslagsvis
150 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

[3] 7. Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet. Under
hänvisning till vad föredraganden tidigare denna dag anfört vid anmälan av
motsvarande anslag i statsverkspropositionen (bil. 13, p. 28) hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1962/63 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens utlåningsfonder

[4] 3. Lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har medgivit, att preliminära
beslut om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 1 120 000 000 kr.

Bostadsstyrelsen har föreslagit, att ramen för den preliminära långivningen
ökas med 370 000 000 kr. till 1 490 000 000 kr. Beträffande styrelsens motivering
för förslaget torde få hänvisas till den redogörelse härför, som tidigare
denna dag lämnats vid anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen
(bil. 13, p. 102).

D e partem entschefen

Såsom föredraganden anfört vid anmälan av anslag till lånefonden för bostadsbyggande
för budgetåret 1963/64 har igångsättningen av nya bostadsbyggen
under år 1962 blivit avsevärt större än som förutsågs, när riksdagen
fattade beslut om ramen för långivningen.

Numera torde kunna antas, att tillhopa 81 000 lägenheter i statsbelånade
bostadshus kommer att påbörjas under budgetåret 1962/63. Vidare har det
varit nödvändigt, främst för att vidmakthålla en hög och jämn sysselsättning
på byggnadsarbetsmarknaden, att genom s. k. dispenser medverka till
att byggnadsföretag inrymmande ca 11 000 lägenheter under budgetåret
1961/62 påbörjats utöver dem för vilka medel beräknats inom den för sistnämnda
budgetår bestämda låneramen. Då lånebeslut beträffande dessa lägenheter
sedermera meddelats under budgetåret 1962/63, bör ramen för
innevarande budgetår beräknas så, att den inrymmer lån även för dessa
11 000 lägenheter.

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

I enlighet med det sagda erfordras en utvidgning av gällande låneram med
300 000 000 kr. Ramen bör alltså nu fastställas till 1 420 000 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att under budgetåret 1962/63 preliminära beslut
om lån, som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande,
må meddelas intill ett belopp av 1 420 000 000 kr.

Fonden för låneunderstöd

[5] 2. Räntefria lån till bostadsbyggande. Under denna rubrik har för innevarande
budgetår anvisats ett investeringsanslag av 18 000 000 kr.

Bostadsstyrelsen har hemställt, att ett anslag av 10 000 000 kr. anvisas på
tilläggsstat för budgetåret 1962/63. Beträffande motiveringen för styrelsens
förslag torde få hänvisas till den redogörelse härför, som tidigare denna dag
lämnats vid anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen (bil.
13, p. 105).

Departementschefen

Såsom bostadsstyrelsen anfört har utbetalningen av tidigare beviljade räntefria
stående delar av egnahemslån blivit större än beräknat. Huvudsakligen
av denna anledning behöver ytterligare medel tillföras anslaget. Jag biträder
styrelsens förslag att 10 000 000 kr. anvisas på tilläggsstat. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Räntefria lån till bostadsbyggande å tilläggsstat 11
till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj:t Konungen.

Ur protokollet:
Berit Sandqvist-örnberg

I (Tf''

‘ -■'') in: ■

• i -;.l r

vn . ■it;-.: • ‘n;

wn •

. U( ■ i " i . . t

• I i ii "i ! ''i . >. ■>> - •

::.<t r1.1 i?- v;, • • ■ \

• ■ ! . .

r

Tii •: ii •;•?«''*• rr?<»to1 r. *: /

• ’ > M > i

Wi-Ulf/

>tv 4 , •

J •!<n; -rli

:.S''.uvhV ViyW:;,v;>, :, i ii

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

21

Bilaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari
1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
ä tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid följande.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

A. Finansdepartementet m. m.

[1] 3. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Under hänvisning till
vad jag tidigare denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag
i statsverkspropositionen (bil. 9, p. 3) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 300 000 kr.

KAPITALBUDGETEN
Fonden för statens aktier

[2] 2 a. Teckning av aktier i Sveriges kreditbank. Enligt 62 § i 1955 års lag
om bankrörelse är affärsbankernas rätt att mottaga inlåning från allmänheten
volymmässigt begränsad till en viss multipel av bankens eget kapital.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

Undantagna från denna regel om en viss proportion mellan det egna kapitalet
och inlåningens omfattning är huvudsakligen medel, vilka ligger som
kassa eller innestår hos andra kreditinstitut eller är placerade i vissa andra
s. k. täckningsfria tillgångar såsom skattkammarväxlar och obligationer.
Innebörden av bestämmelserna om inlåningsrält är således, att en bank, om
inlåningen från allmänheten ökas så att den föreskrivna proportionen mellan
eget kapital och inlåningsmedlen inte kan hållas, inte kan använda de
överskjutande inlåningsmedlen för utlåning till allmänheten utan måste placera
dem i dylika täckningsfria tillgångar.

På särskild ansökan kan Kungl. Maj :t medge att med banks eget kapital
må — intill ett belopp motsvarande högst hälften av aktiekapitalet — i inlåningsrättsligt
hänseende likställas nominella värdet av förlagsbevis utställda
av banken.

Sveriges kreditbank hemställer, alt åtgärder vidtages till förberedande av
en ökning av bankens eget kapital.

Kreditbanken framhåller inledningsvis, att affärsbankernas inlåning under
senare år ökat kraftigt. För år 1961 har ökningen uppgått till nära 900
milj. kr. eller cirka fem procent, och för femårsperioden 1957—1961 har
den i genomsnitt uppgått till drygt 1 200 milj. kr. per år.

För Sveriges kreditbanks vidkommande har ökningen av inlåningen varit
proportionsvis ännu starkare än för affärsbankssektorn i dess helhet.
Bankens inlåning har under den senaste femårsperioden vuxit med i genomsnitt
drygt 175 milj. kr. per år, och för år 1962 torde ökningen knappast
komma att understiga 300 milj. kr. Från den tidpunkt — år 1951 —
då banken började sin verksamhet och fram till slutet av år 1961 har inlåningen
stigit från 644 milj. kr. till 2 359 milj. kr.

Då verksamheten började hade banken ett aktiekapital på 40 milj. kr.
och ett sammanlagt eget kapital på 61,6 milj. kr. Genom nyemissioner under
åren 1951 och 1952 på 12 resp. 8 milj. kr. till en emissionskurs av 150
kr. per aktie tillfördes banken ytterligare 30 milj. kr. i eget kapital.

Under den tid som därefter förflutit har bankens inlåning ytterligare ökat
avsevärt. Denna utveckling har även medfört att frågan om åtgärder för
att öka bankens inlåningsrätt ständigt varit aktuell. Banken har för tillgodoseende
av detta syfte i första hand sökt att öka det egna kapitalet genom
fondering av vinstmedel. Under perioden 1951—1961 har det egna kapitalet
på detta sätt ökat med 31,7 milj. kr., bl. a. genom två fondemissioner
åren 1958 och 1960 å sammanlagt 19,2 milj. kr. Att ökningen inte blivit
ännu större beror enligt banken på att en väsentlig del av de årliga överskotten
å rörelsen använts till den inre konsolidering, som ansetts påkallad
med hänsyn till den växande rörelsen. Under hela perioden 1951—1961 har
sålunda av obeskattade vinstmedel till olika värderegleringskonton avsatts
ett belopp av drygt 90 milj. kr. Sistnämnda konsolidering är inte inlåningsrättsgrundande.

Den ökning av det egna kapitalet, som nu redovisats, har emellertid inte

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

varit tillräcklig för att skapa erforderligt utrymme i inlåningsrättsligt hänseende.
Banken har därför under de senaste åren även emitterat tre förlagslån
om sammanlagt 39 milj. kr., vilka med Kungl. Maj :ts medgivande i inlåningsrättsligt
hänseende fått jämställas med bankens eget kapital. Därmed
har denna möjlighet till ökning av bankens inlåningsrätt helt utnyttjats.
Till följd av inlåningsutvecklingen under år 19G2 är hanken ånyo i det
läget, att åtgärder för att öka inlåningsrätten anses nödvändiga, såvida man
vill förhindra den stagnation av rörelsen, som skulle uppstå därest banken
skulle vara hänvisad till att helt eller huvudsakligen placera nya inlåningsmedel
i s. k. täckningsfria tillgångar. Banken anser, att en sådan begränsning
av dess rörelsefrihet är desto mindre motiverad, som banken alltid
strävat efter och också lyckats hålla en hög likviditetsgrad. Banken framhåller
vidare, att den situation, som nu föreligger, sålunda inte är föranledd
av att banken eftersatt likviditetskravet utan helt enkelt av att bankens
egna kapital inte ökat i den takt, som enligt banklagens bestämmelser
om inlåningsrätt erfordrats för att hålla jämna steg med den allmänna
utvecklingen av rörelsen.

Slutligen framhålles, att man självfallet räknar med att på samma sätt
som hittills successivt öka det egna kapitalet genom fondering av vinstmedel.
Med tanke på det behov av inre konsolidering, som även i fortsättningen
torde komma att aktualiseras i samband med rörelsens expansion,
anses det emellertid inte vara realistiskt att räkna med att det egna kapitalet
genom fondering av vinstmedel kan ökas i sådan utsträckning, att
behovet av inlåningsgrundande kapital därigenom kan tillgodoses annat än
delvis.

Enligt bankens uppfattning är därför en ökning av det egna kapitalet
genom en nyemission nu nödvändig. Då syftet med emissionen är att vidga
bankens inlåningsrätt anses kapitalökningens storlek böra avvägas med
hänsyn till den utveckling i fråga om inlåningen, som kan väntas under
de kommande åren. Denna kommer självfallet att i hög grad bli beroende av
den ekonomiska politik, som kommer att föras i fortsättningen. Mot bakgrunden
av de siffror, som anförts angående inlåningsökningen, och av den
breddning av rörelsen, som successivt ägt rum, anses det dock rimligt antaga,
att inlåningen åtminstone på sikt kommer att öka väsentligt. Den
ökning av aktiekapitalet genom nyemission som nu erfordras för att en
normal utveckling av bankens rörelse inte skall bromsas, bör därför enligt
banken göras så stor, att den skapar erforderligt utrymme för den expansion
som kan tänkas ske under de närmaste åren. Bankens styrelse har för
avsikt att å bolagsstämma under våren 1963 föreslå en höjning av bankens
aktiekapital från 79,2 milj. kr. till 118,8 milj. kr. genom utgivande av
396 000 nya aktier. Aktieägare skulle därvid äga företrädesrätt att teckna
en ny aktie för två gamla. Aktierna skulle emitteras till en kurs av 150 kr.
per aktie och skillnaden mellan det inbetalda och det nominella beloppet
skulle jämlikt 50 § lagen om bankrörelse tillföras reservfonden. Hela det
egna kapitalet skulle därigenom komma att öka med 59,4 milj. kr. och den

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

föreslagna kapitalökningen skulle vidga bankens inlåningsrätt med i det
närmaste 600 milj. kr.

D e partem en t s chefen

Såsom framgår av den föregående redogörelsen har affärsbankernas inlåning
under senare år ökat kraftigt. Ökningen har för Sveriges kreditbanks del
varit proportionsvis större än för affärsbankssektorn i dess helhet. Åtgärder
har från bankens sida vid olika tillfällen vidtagits för en ökning av bankens
inlåningsrätt. Sålunda har banken i detta syfte sökt öka det egna kapitalet
genom fondering av vinstmedel. Sedan detta inte visat sig tillräckligt för att
skapa erforderligt utrymme i detta hänseende har banken under de senaste
åren även emitterat tre förlagslån. Som även framgått av det föregående räknar
banken självfallet med att på samma sätt som hittills genom fondering
av vinstmedel successivt öka det egna kapitalet och därigenom skapa underlag
för fortsatt inlåningsökning. Behovet av inlåningsgrundande kapital
synes emellertid endast delvis kunna tillgodoses på detta sätt. Jag delar
därför bankens uppfattning, att en ökning av det egna kapitalet genom en
nyemission är nödvändig. Denna bör, såsom banken framhållit, göras så stor,
att den skapar erforderligt utrymme för den expansion, som kan väntas
under de närmaste åren. Mot bakgrunden härav synes intet vara att erinra
mot den planerade höjningen av bankens aktiekapital. Eftersom staten äger
791 486 av bankens nuvarande 792 000 aktier, skulle ökningen av det egna
kapitalet, 59,4 milj. kr., så gott som helt falla på staten.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Teckning av aktier i Sveriges kreditbank å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 59 400 000 kr.

Fonden för förlag till statsverket

[3] 2. Vissa projekteringskostnader. Under åberopande av vad jag tidigare
denna dag anfört vid min anmälan av motsvarande anslag i statsverkspropositionen
(bil. 9, p. 76) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Vissa projekteringskostnader å tilläggsstat II till
riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Lars Wettergren

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

25

Bilaga 6

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför
därvid följande.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[1] 14. Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. I riksstaten för innevarande
budgetår har upptagits ett investeringsanslag av 3 733 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 5 oktober 1962 hemställt bl. a. om
en medelsanvisning av 569 000 kr. på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1962/63 till byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala. Av tillgängliga
handlingar inhämtas bl. a. följande.

Försörj ningsåtgärder

Universitetets värmeförsörjning är för närvarande under utredning. Förhandlingar
pågår mellan byggnadsstyrelsen och Uppsala stad om leverans av
värme från stadens fjärrvärmeverk. Vidare diskuteras en utbyggnad av universitetets
egna större värmecentraler. I båda fallen erfordras större stamkulvertar
för huvudmatningen. Med hänsyn till planerad tillbyggnad för
växtbiologiska institutionen och för undvikande av relativt stora investeringar
för nya värmecentraler i byggnader inom kvarteren Blåsenhus, Lagerträdet
och inom Botaniska trädgården avser byggnadsstyrelsen att bygga en
värmekulvert från värmecentralen i nybyggnaden i kvarteret Kemikum för övningslaboratorierna
för kemi och fysik. Kostnaden för denna kulvert har
uppskattats till ca 800 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Genom beslut den 6 september 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen
att projektera ifrågavarande kulvertanläggning fram till och
med färdigställande av bygghandlingar.

I förutnämnda skrivelse den 5 oktober 1962 har styrelsen framhållit, att
kulvertanläggningen bör vara färdigställd till hösten 1963 med hänsyn till
kommande nybyggnader.

Departementschefen. Medelsanvisningen på tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1962/63 för byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala synes
böra beräknas till 569 000 kr. Efter byggnadsstyrelsens hörande har på
basis härav uppgjorts följande reviderade finansierings- och investeringsplaner
för budgetåret 1962/63.

Finansieringsplan (1 000-tal kr.)

Tillgängliga medel Medels förbrukning

Medelsreservation per 30. 6. Beräknad medelsförbrukning

1962 ..................... 4 949 för budgetåret 1962/63 .... 9 251

Anslag på ord. riksstat för budgetåret
1962/63 ........... 3 733

Erforderligt anslag på tillläggsstat
II till riksstaten

för budgetåret 1962/63 .... 569 _

Summa 9 251 Summa 9 251

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

Byggnadsföretag

Kostnadsram

Medelsförbrukning

1.7.61

1.7.62

faktisk
t. o. m.
1961/62

beräknad

för

1962/63

I. Förelag påbörjade före 1962/63

Slutredovisade företag ..............

1038

10

Nybyggnad för geografiska institutionen
Nybyggnad för zoo-fysiologiska institu-

5 675

5 675

5 207

400

tionen ..........................

Nybyggnad för övningslaboratorier för

4 200

4 200

3 950

200

fysik och kemi ..................

Nybyggnad för limnologiska institutio-

10 000

10 000

3 796

5 500

nen m. m.......................

3190

3 210

1430

1500

Ombyggnad av gamla konsistoriehuset

II. Företag avsedda att påbörjas 1962/63
Tillbyggnad för institutionen för fysio-

540

540

459

81

logisk botanik....................

Om- och tillbyggnad för universitets-

1400

1440

106

850

biblioteket ......................

Försörj ningsåtgärder:

8 700

354

*350

Kulvertar och ledningar m. m.....

Summa

ca *800

ca 825

16 340

360

9 251

1 Avser endast projekteringskostnader.

a Avser endast den kulvertanläggning som projekteras enligt Kungl. Maj:ts beslut den 6 september
1962.

Kimgl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

27

Kostnadsramarna för nybyggnad för limnologiska institutionen m. m. och
tillbyggnad för institutionen för fysiologisk botanik har uppräknats med
hänsyn till prisstegringen den 1 juli 1961—den 1 juli 1962. Nämnda byggnadsobjekt
liksom övriga i investeringsplanen upptagna objekt — bortsett
från värmekulvertanläggningen — har tidigare och senast i propositionen
1962: 91 (s. 60—61) redovisats för riksdagen. För ifrågavarande värmekulvertanläggning
synes byggnadsmedel böra beräknas för innevarande budgetår.
Kungl. Maj :t torde — sedan byggnadsstyrelsen redovisat bygghandlingar

— få meddela beslut om påbörjande av arbetena inom en kostnadsram av ca
825 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1962.

Den beräknade medelsförbrukningen för budgetåret 1962/63 hänför sig

— utom beträffande om- och tillbyggnad för universitetsbiblioteket och värmekulvertanläggningen
— till redan påbörjade byggnadsföretag. För att arbetena
skall kunna fortgå i planerad omfattning erfordras ett medelstillskott
på 569 000 kr. för innevarande budgetår. Detta belopp synes böra anvisas
på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63.

Med hänvisning till vad jag anfört föreslår jag, att de tidigare redovisade
reviderade finansierings- och investeringsplanerna för budgetåret 1962/63
godkännes. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett
investeringsanslag av 569 000 kr.

[2] 21. Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola. Med hänvisning
till vad jag tidigare denna dag vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande
anslag (bil. 10, p. 332) anfört bör medelsanvisningen å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63 för byggnadsarbeten vid Chalmers
tekniska högskola beräknas till 2 259 000 kr. Efter hörande av byggnadsstyrelsen
har på basis härav uppgjorts följande reviderade finansieringsoch
investeringsplaner för budgetåret 1962/63.

Finansieringsplan (1 000-tal kr.)

Tillgängliga medel Medelsförbrukning

Medelsreservation per 30. 6. 62 7 626 Beräknad medelsförbrukning
Anslag på ord. riksstat för för budgetåret 1962/63 ... 24 303

budgetåret 1962/63 ....... 14 418

Erforderligt anslag på tillläggsstat
II till riksstaten
för budgetåret 1962/63 .... 2 259

Summa 24 303

Summa 24 303

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Investeringsplan (1 OOO-tal kr.)

Byggnadsföretag

Kostnadsram

Medelsförbrukning

1.7.1961

1.7. 1962

faktisk
t. o. m.
1961/62

beräknad

för

1962/63

I. Företag påbörjade före 1/7 1962

Avslutande arbeten för Chalmers bygg-nadskommitté ....................

20 002

20 002

19 903

99

Nybyggnad för avdelningen för elektro-teknik samt hörsalsbyggnader......

6 700

6 700

6 384

316

Nybyggnad för avdelningen för kemi..

28 000

25 500

4 811

13 000

Nybyggnad för övningslaboratorium för
fysik............................

6 000

6 000

4 474

1526

Administrationsbyggnad jämte hörsal..

1960

2 005

741

1100

Ombyggnad av Holtermanska sjukhu-set, etapp I......................

700

700

608

92

Utökning av panncentralen..........

ca 5 000

290

1200

Försörjningsåtgärder:

a) Kulvertar och ledningar m. m. ..

ca 7 000

338

1700

b) Väg- och markarbeten m. m.....

ca 7 500

7

2 200

c) Särskilda utgifter..............

II. Företag avsedda att påbörjas 1962/63
Baracker på Råö för avdelningen för
elektroteknik ....................

150

''1 900

170

1900

170

Tillbyggnad för avdelningen för elektro-teknik m. m.....................

ca 5 500

5 700

500

Nybyggnad för avdelningen för väg- och
vattenbyggnad, etapp I ..........

Summa

— 6 000

7 220

37 556

500

24 303

1 Avser medelsförbrukningen endast under budgetåret 1962/63.

Jag föreslår, att ifrågavarande reviderade finansierings- och investeringsplaner
för budgetåret 1962/63 godkännes, samt hemställer, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola
å tilläggsstat II för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 2 259 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Åsa Teorell

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

29

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt
anför därvid följande.

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

Domänverket

[1] 3. Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar upplåtna
kronoegendomar. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört i
statsverkspropositionen (bil. 11, p. 155) hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar
upplåtna kronoegendomar å tilläggsstat II till riksstaten
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 77 000 kr.

Diverse kapitalfonder

[2] 5. Jordfonden. Med hänsyn till vad jag tidigare denna dag anfört i
statsverkspropositionen (bil. 11, p. 171) hemställer jag, att Kungl. Maj :t
mätte föreslå riksdagen

att till Jordfonden å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret
1962/63 anvisa ett investeringsanslag av 6 000 000 kr.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konugen.

Ur protokollet:
Raimond Kolk

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

31

Bilaga 8

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
3 januari 1963.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter under
handelsdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid
följande.

DRIFTBUDGETEN

Tionde huvudtiteln
K. Diverse

[1] 8. Avsättning till lotterimedelsfonden. Detta anslag har för innevarande
budgetår uppförts med 28 000 000 kronor. Vid ingången av budgetåret kvarstod
i fonden ett disponibelt belopp av 659 300 kronor.

Lotterimedelsfonden är avsedd att tillgodose allmännyttiga kulturella ändamål.
Dessa är dels sådana, som betingar en årligen återkommande bidragstilldelning,
dels ändamål av mera tillfällig art. Till den förra kategorin
hör framför allt teatrar och orkestrar samt vissa konstorganisationer. Av
teatrarna är det främst de kungl. teatrarna, två större turnéföretag, stadsteatrarna
samt två mindre landsortsteatrar som åtnjuter kontinuerliga bidrag
ur fonden. Orkesterbidragen utgår i första hand till de sex större yrkesorkestrarna
i landet.

Till bestridande av teatrars och orkestrars verksamhet krävs vid sidan av
deras egna inkomster, vilka främst utgörs av biljettintäkter, avsevärda bidrag
från det allmänna. Bidrag lämnas från såväl stat som kommun. Stödet
åt de kungl. teatrarna samt turnéföretagen utgår i det närmaste helt av
statsmedel, medan för stadsteatrarnas del efter spelåret 1957/58 uppkom -

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

mande underskott bestrids med i allmänhet tre femtedelar av statsmedel och
återstoden med kommunala anslag. Till de båda mindre teatrarna och orkestrarna
lämnar stat och kommun lika stora understöd. En redogörelse för
statsbidragen lämnas varje år i den s. k. riksdagsberättelsen.

Det för innevarande budgetår till förfogande stående beloppet (28 000 000
+ 659 300 =) 28 659 300 kronor, har disponerats på följande sätt. För teaterändamål
har anvisats 24 327 600 kronor. För orkesterändamål har utgått
2 778 800 kronor och för konständamål 134 000 kronor. Då därjämte för tillfälliga
ändamål har anvisats 203 500 kronor, kvarstår f. n. i fonden 1 215 400
kronor.

Av teatrars och orkestrars utgifter utgör lönerna den väsentliga delen och
uppgår i allmänhet till ca 80 procent av de samlade kostnaderna. Bestämmande
för lönernas storlek är dels kollektivavtal, dels individuella avtal. Vid
de förhandlingar som föregår avtalen företräds arbetsgivarsidan av Teatrarnas
riksförbund och för vissa orkestrar av statens avtalsnämnd samt arbetstagarsidan
av Svenska musikerförbundet för musiker, kör, balett, scenarbetare
m. fl. samt Svenska teaterförbundet för skådespelare, solister och tjänstemän.
Avtalsrörelsen för spelåret 1962/63 är nu i det närmaste avslutad; för
endast ett par grupper har avtal ännu ej träffats.

Uppgörelsen innebär för t. ex. musiker, kör och balett en höjning av månadslönen
med i runt tal 260 kronor, varjämte vissa förbättringar i ålderstilläggen
åstadkommits. Tidigare skillnader i lön mellan manliga och kvinnliga
kör- och balettmedlemmar kommer att utjämnas. Timlönen höjs med
ca 65 öre för timme, vilket för t. ex. en scenarbetare i Stockholm innebär
att lönen höjs från 5: 60 till 6: 21 för timme och för en scenarbetare i Malmö
från 4: 50 till 5: 16.

För skådespelarna innebär uppgörelsen en höjning av lönen med 5 procent,
dock lägst 100 kronor för månad. Minimilönen har därjämte höjts från
nuvarande 800 kronor för månad till 950—1 050 kronor för månad.

Kostnadsmässigt räknar man på såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan,
att uppgörelsen för spelåret 1962/63 innebär en ökning med mellan 15 och
20 procent på den totala lönekostnaden spelåret 1961/62, vilken för de ifrågavarande
teatrarna och konsertföretagen uppgick till i runt tal 37 000 000
kronor.

För en närmare bedömning av det i anledning av lönerörelsen ökade anslagsbehovet
för spelåret 1962/63 har handelsdepartementet från varje teater
och orkester införskaffat uppgift om de ökade löne- och ATP-kostnader som
avtalsuppgörelsen medfört. Av detta material framgår att ökningen från spelåret
1961/62 till spelåret 1962/63 uppgår till i runt tal resp. 6 200 000 och
426 000 kronor. Dessa kostnader föranleder — sedan vederbörlig hänsyn tagits
till redan anvisade statsmedel samt gängse fördelningsgrunder mellan
stat och kommun beträffande vissa teatrar och orkestrar — för statens del
en ökad medelsanvisning av 3 919 800 kronor. Därtill kommer att enligt föreliggande
bokslut för spelåret 1961/62 underskott uppstått å verksamheten
hos flertalet teatrar och orkestrar oaktat redan anvisade bidrag av det all -

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

33

männa. Till täckande härav har under hösten 1962 i form av särskilda tillläggsanslag
hittills av statsmedel enligt nyssnämnda fördelningsgrunder anvisats
2 341 300 kronor. Ytterligare högst 30 000 kronor torde komma att erfordras
för motsvarande ändamål. Dessa underskott hänför sig i stort sett till
avtalsenliga lönehöjningar och återverkar således på anslagsbehovet för efterföljande
spelår. Det sammanlagda ytterligare medelsbehovet för spelåret
1962/63 blir därför (3 919 800 + 2 341 300 + 30 000 =) 6 291 100 kr.

Ansökan har därjämte gjorts av Operan om bidrag å 400 600 kr. till täckande
av ATP-avgifter för spelåren 1960/61 och 1961/62. Riksförsäkringsverket
har i infordrat utlåtande vitsordat beloppet.

Departementschefen

Till lotterimedelsfonden har för innevarande budgetår avsatts 28 000 000
Kr. Vid budgetårets ingång hade av tidigare avsatta fondmedel 659 300 kr.
ej tagits i anspråk, varför ett belopp av 28 659 300 kr. stod till förfogande
för budgetåret 1962/63. Detta belopp har i det närmaste gått åt till att täcka
teatrars och orkestrars m. fl. fasta ändamåls anslagsbehov för spelåret 1962/
63 samt tidigare spelår. För tillfälliga ändamål har anvisats 203 500 kr. och
i fonden återstår nu 1 215 400 kr.

Såsom framgår av den tidigare redogörelsen kommer teater- och orkesterföretagen
under spelåret 1962/63 att få vidkännas betydande omkostnadsökningar,
vilka icke knnnat beräknas vid avsättningen av medel till lotterimedelsfonden.
Främst hänför sig merkostnaderna till de löneökningar, som
föranletts av 1962 års lönerörelse och vilka för spelåret 1962/63 beräknas belöpa
sig till mellan 15 och 20 procent av de totala lönekostnaderna för närmast
föregående spelår. Det kraftiga lönelyftet får ses mot bakgrunden av
att de här berörda personalgrupperna sedan länge utgjort låglönegrupper.

Omkostnadsökningen för det löpande spelåret har också sin grund i den
fördyring av driftskostnaderna för teater- och orkesterföretagen, som skett
redan under spelåret 1961/62 och vilken kunnat framräknas först i och
med att bokslut för detta spelår nu föreligger. Nu nämnda fördyring — som
också denna i huvudsak hänför sig till lönekontot — har lett till att flertalet
företag redovisat underskott för nämnda spelår. Till täckande härav har
ur lotterimedelsfonden anvisats sammanlagt 2 341 300 kr., vartill såsom nyss
redovisats för samma ändamål kan tillkomma högst 30 000 kr. Denna merkostnad
för spelåret 1961/62 kommer självfallet att belasta även det nu löpande
spelåret.

Vid bedömningen av teater- och orkesterföretagens medelsbehov för spelåret
1962/63 måste konstateras, att företagen sannolikt saknar möjligheter
att själva bestrida de uppkomna merkostnaderna. I dagens läge synes det
exempelvis ej troligt att höjning av biljettpriserna skulle medföra någon
ökning av intäkterna. Merkostnaderna torde därför i sin helhet enligt gängse
fördelningsgrunder få bestridas av staten och kommunerna.

På grundval av uppgifter som under hand inhämtats från teatrarna och
orkestrarna kan de av årets lönerörelse föranledda merkostnaderna upp 3

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 2

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

skattas till sammanlagt 6 626 000 kr., varav 6 200 000 kr. gäller egentliga
löner och 426 000 kr. ATP-avgifter. Härav bör med tillämpning av de vanliga
fördelningsgrunderna 3 919 800 kr. bestridas av staten. Till sistnämnda
belopp bör enligt vad ovan anförts läggas ett belopp motsvarande förlusterna
under närmast föregående spelår, eller 2 371 300 kr. Härutöver erfordras
under budgetåret 1962/63 400 600 kr. för bestridande av redan förfallna
ATP-avgifter vid Operan. Behovet av statsmedel till teatrar och orkestrar för
spelåret 1962/63 uppgår därmed till ytterligare (3 919 800 + 2 371 300 +
400 600 =) 6 691 700 kr.

De i lotterimedelsf onden för budgetåret 1962/63 fritt tillgängliga medlen
uppgår inte till högre belopp än som behövs för att tillgodose vissa årligen
återkommande bidragsanspråk, om vilka beslut ännu ej meddelats för innevarande
budgetår, samt för att möta oförutsedda utgifter. Det torde därför
bli nödvändigt att tillföra fonden hela det för spelåret 1962/63 angivna merbeloppet
för löner och pensioner m. m. Det bör ske genom särskild anvisning
av 6 700 000 kronor på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Avsättning till lotterimedelsf onden å tilläggsstat II
till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett anslag av
6 700 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Christina Gartz

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 1963

35

Bilaga 9

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3
januari 1963.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter
å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 samt anför därvid
följande.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

A. Inrikesdepartementet m. m.

L1 ] 4. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Med hänvisning till
vad jag tidigare denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av
frågan om anslag till detta ändamål (bil. 13, p. 4) hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å
tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa
ett reservationsanslag av 500 000 kr.

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1963

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

|2] 33 a. Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem för barn med
komplicerad utvecklingshämning. I skrivelse den 22 februari 1962 har
mentalsjukuårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation framlagt
förslag om uppförande av dels ett nytt skolhem vid statens skol- och
yrkeshem på Salbohed och dels ett nytt statligt yrkeshem i Laxå för flickor
med komplicerad utvecklingshämning samt hemställt, att för nämnda ändamål
måtte för budgetåret 1962/63 anvisas ett investeringsanslag om
1 200 000 kr.

Delegationen erinrar om att Kungl. Maj :t — på grundval av delegationens
den 28 juni 1960 avgivna betänkande i ämnet — i proposition till 1961 års
riksdag (prop. nr 72) framlade principförslag rörande den framtida organisationen
för undervisning och vård av barn med komplicerad utvecklingshämning.
I fråga om organisationen för pojkklientelet, som skulle
omfatta två enheter, föreslogs såvitt nu är i fråga, att statens skol- och
yrkeshem på Salbohed skulle efter en omfattande upprustning inrymma
cirka 30 platser för yrkeselever och ungefär lika många platser för skolelever.
För skolhemmets behov skulle nybyggnader företagas.

Genom beslut den 17 mars 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt delegationen
att — med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i
propositionen — i samråd med skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen
snarast möjligt utföra projektering m. m. för om- och tillbyggnad av Salbohedshemmet.
Sedermera har chefen för inrikesdepartementet genom beslut
den 22 september 1961 till delegationen överlämnat handlingar i ärende
angående uppförande av en maskinhall vid skol- och yrkeshemmet att tagas
i beaktande vid fullgörandet av det lämnade projekteringsuppdraget.

Vidkommande det föreslagna nya skolhemmet på Salbohed för pojkar
med komplicerad utvecklingshämning anför delegationen, att den av delegationen
tidigare förordade förläggningen av hemmet inom Salbohedshemmets
område varit föremål för förnyade överväganden. Därvid har befunnits
ändamålsenligt att förlägga skolhemmet nordost om befintlig administrationsbyggnad
och rektorsbostad. Genom en sådan placering möjliggöres
en ytterligare differentiering mellan skol- och yrkeselever, varjämte
skolhemmet erhåller ett i förhållande till administrationsbyggnaden
lämpligt läge. Grundförhållandena är här enligt gjorda undersökningar
goda.

Skolhemsanläggningen föreslås bli uppförd i form av tre friliggande enplansbyggnader.
Två av dessa avses för elevernas förläggning och inrymmer
vardera 14 platser, fördelade på två lika stora vårdgrupper. För varje
vårdgrupp finns tre enbäddsruin och två tvåbäddsrum jämte kök, matrum

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

och dagrum m. m. Inom vartdera bostadshuset är därjämte för vårdgruppernas
gemensamma behov anordnade jourrum, isoleringsrum och klädvårdsrum
samt bastu och badrum. Den tredje byggnaden utgör skolbyggnad.
I denna inrymmes tre salar för teoretisk undervisning med grupprum,
slöjdsal med förråd, lärarrum, bibliotek och materialrum. Till sistnämnda
byggnad anslutes en för skolhemmets värme- och varmvattenförsörjning
avsedd panncentral.

Skolöverstyrelsen, medicinalstyrelsen och styrelsen för Salbohedshemmet
har i yttranden till delegationen förklarat sig icke ha något att erinra
mot delegationens förslag i denna del. Vidare har centrala sjukvårdsberedningen
i yttrande till medicinalstyrelsen förklarat sig intet ha att erinra
mot utformningen av förläggningsbyggnaderna och panncentralen
vid skolhemmet.

För den nya skolhemsanläggningen behövs en särskild branddamm. En
sådan är erforderlig även för det befintliga yrkeshemmels räkning liksom
för den nuvarande skolhemsbyggnaden och bör med hänsyn till föreliggande
brandrisker komma till utförande snarast möjligt.

Kostnaderna för uppförande av skolhemsanläggningen samt anläggande
av branddamm enligt nu framlagt förslag har enligt prisläget den 1 juli
1961 beräknats till 2 450 000 kr., varav för förläggningsbyggnaderna
1 040 000 kr. (motsvarande 37 000 kr. per elevplats), skolbyggnaden, inklusive
panncentral, 610 000 kr., branddamm 50 000 kr. samt för yttre
arbeten 800 000 kr. Arbetena torde kunna påbörjas vintern 1962/63 och
vara slutförda våren 1964. För budgetåret 1962/63 bör 500 000 kr. anvisas
för påbörjande av skolhemmets uppförande och för anläggande av branddamm.
Delegationen avser att senare framlägga förslag till ombyggnad av
det befintliga yrkeshemmet på Salbohed.

Beträffande flickklientelet föreslogs i angivna proposition 1961: 72 bl. a.,
att det nuvarande statliga skol- och yrkeshemmet i Vänersborg skulle nedläggas
och ersättas med ett nytt hem om 45 å 50 platser för yrkeshemselever.
Efter riksdagens beslut i anledning av propositionen (rskr. 264) uppdrog
Kungl. Maj :t genom beslut den 16 juni 1961 åt delegationen bl. a. att snarast
möjligt och i huvudsaklig överensstämmelse med i berörda proposition
av föredragande departementschefen förordat förslag i samråd med
skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen utföra projektering m. m. för ett
nytt statligt yrkeshem i Laxå för flickor med komplicerad utveckling shämning.

I nämnda proposition avsågs det nya hemmet i Laxå bli förlagt till ett
område omedelbart sydost om en till köpingen förlagd tvaläkarstation. Då
emellertid grundförhållandena inom detta område enligt vidtagna undersökningar
måste betecknas som otillfredsställande, har delegationen ansett
det påkallat att söka annan förläggningsplats inom köpingen. Delegationen
har funnit en godtagbar plats cirka 200 m längre österut på mark,
som dels är i köpingens ägo och dels tillhör Kronan under domänstyrelsens
förvaltning. Köpingen bar förklarat sig villig att här kostnadsfritt

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 2 år 196,1

upplåta ett markområde om cirka 81 000 m2. På hemställan av delegationen
har domänstyrelsen i skrivelse till delegationen tillstyrkt, att ett område
om ungefär 60 000 m2 av Kronans mark tages i anspråk för ifrågavarande
ändamål och överföres från domänstyrelsens till skolöverstyrelsens
eller annan myndighets förvaltning. Styrelsen har vidare föreslagit,
att av resp. myndigheter förvaltade fastighetsfonder med anledning av
överförandet upp- och nedskrives med 12 000 kr. Detta överlåtelsevärdc
är beräknat under förutsättning av att å området växande skog, i den
mån den icke erfordras för prydnadsändamål, avverkas och tillvaratages
av domänverket. Den genom sammanläggning av dessa båda markområden
bildade skoltomten, som alltså får en areal av omkring 140 000 m2,
begränsas i norr, öster och söder av skogsområden och i väster av ett blivande
parkområde intill villabebyggelse. I tomten ingår ängsmark, till
vilken en bebyggelse lämpligen kan anslutas. Tomten utgöres i övrigt av
skogsmark. Enligt utförda grundundersökningar är grundförhållandena
inom bebyggelseområdet tillfredsställande. Laxå köping har utlovat kostnadsfri
anslutning till tomtgränsen av ledningar för vatten och avlopp och
gata samt ävenledes åtagit sig att genom sin bostadsstiftelse uppföra erforderliga
bostäder för hemmets personal.

Gällande stadsplan för köpingen redovisar en framtida ny länshuvudväg
från Örebro mot Askersund, som enligt angiven sträckning skulle anläggas
mellan befintlig bebyggelse och den blivande tomten intill dess västra
gräns. I samråd med vägförvaltningen och länsarkitekten i länet har överenskommelse
träffats om en sådan ändring av stadsplanen, att sträckningen
för den nya vägen — som enligt uppgift icke torde komma till utförande
inom de närmaste tjugu åren — flyttas öster om tomten på ett avstånd
av minst 50 m från tomtgränsen. Ett 100 m brett markområde utefter de
norra, östra och södra tomtgränserna skall jämte det väster om tomten
genom vägens flyttning frigjorda markområdet i stadsplanen utläggas som
ett för yrkeshemmet avsett skyddsområde, vilket icke får bebyggas. Såvitt
detta skyddsområde kommer att beröra domänverkets mark har domänstyrelsen
icke haft något att erinra däremot.

På grundval av de förda förhandlingarna har delegationen träffat preliminärt
avtal om markförvärv m. m. med köpingen av följande lydelse.

»Mellan mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
såsom företrädare för Kungl. Maj:t och Kronan, här nedan kallad Kronan,
å ena, och kommunalnämnden i Laxå köping såsom företrädare för
köpingen å andra sidan, är — under förutsättning av Kungl. Maj :ts och
kommunalfullmäktiges i Laxå köping godkännande — träffat följande
avtal.

§ I Köpingen

överlåter utan ersättning till Kronan det markområde om ungefär
81 000 kvadratmeter av fastigheten Lassåna 3:2 i Laxå köping, som
på den vid detta avtal fogade kartan begränsas med heldragen röd linje
och är avsett att sammanläggas med ett område o mungefär 60 000 kvadrat -

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

meter av Kronan tillhöriga fastigheten Laxåskogen 12: 1, å kartan angivet
med grön begränsningslinje.

§ 2.

Området tillträdes av Kronan den 1 oktober 1962.

§ 3.

Kronan ulfäster sig alt snarast möjligt efter tillträdet vidtaga erforderliga
åtgärder för uppförande inom området av ett yrkeshem för flickor med
komplicerad utvecklingshämning.

§ 4.

Köpingen medgiver, att yrkesheminet kostnadsfritt anslutes till köpingens
vatten- och avloppsnät. Köpingen förbinder sig att till den tidpunkt,
varom överenskommelse senare träffas, ha framdragit för anslutning till
vatten- och avloppsnätet erforderliga ledningar till å kartan angiven punkt
i tomtgränsen samt ledningar för elektrisk kraft till anläggningen.

För leverans av vatten och elektrisk kraft samt för omhändertagande av
avloppsvatten erlägger Kronan ersättning enligt de för konsument med motsvarande
förbrukning inom köpingen vid varje tillfälle gällande taxor och
för respektive verk gällande reglementen.

§ 5.

Kronan förbinder sig att icke inom det för yrkesheminet avsedda området
utan köpingens tillstånd utföra grundvattenbrunnar.

§ 6.

Köpingen åtager sig att i omedelbar närhet av yrkeshemmets område
låta uppföra bostäder till antal och av typ, som mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation bestämmer och som ur stadsplaneteknisk
synpunkt kan godkännas, samt förbinder sig tillse att — efter anvisning
av hemmets styrelse —- hyresrätt till dessa bostäder endast upplåtes
åt befattningshavare vid hemmet. Kronan ansvarar för hyran för dessa
bostäder.

Köpingen svarar för att tillräckligt antal lämpliga bostäder jämväl för
övrig personal vid yrkesheminet finnes tillgängliga i köpingen och tillhandahålles
denna personal.

§ 7.

Köpingen ombesörjer — utan avvaktan på Kungl. Maj :ts godkännande
av detta avtal —- upprättandet av förslag till stadsplan och tomtindelning
av det av köpingen överlåtna området, vilket jämte det Kronan tillhöriga
området utlägges till en tomt. Denna tomt betecknas i stadsplanen som
kvartersmark för allmänt ändamål.

Utanför den sålunda bildade tomten skall — på sätt redovisas å den bifogade
kartan — i stadsplanen utläggas ett för yrkesheminet avsett skyddsområde,
som icke får bebyggas eller på annat sätt än å kartan angives tagas
i anspråk för vägbebyggelse.

§ 8.

Kronan svarar för samtliga kostnader för vinnande av lagfart samt för
avstyckningar och sammanläggning till en stadsäga av det av köpingen överlåtna
området och det Kronan tillhöriga området.»

40

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1963

\ rkeshemmet föreslås omfatta sammanlagt 48 elevplatser, fördelade på
två förläggningsbyggnader för äldre flickor om vardera 16 platser och en
förläggningsbyggnad för yngre flickor om likaledes 16 platser. Förläggningsbyggnaderna
är planerade för en uppdelning av eleverna i två vårdgrupper
om atta elever i varje. I anläggningen ingår vidare skolbyggnad,
administrationsbyggnad samt byggnader för kök och tvätt. Samtliga byggnader,
som grupperas runt det öppna markområdet, kommer att bilda en
ur funktionssynpunkt naturlig enhet. Beträffande den närmare utformningen
av hemmet anför delegationen följande.

Av förläggningsbyggnaderna uppföres en del av de för de äldre flickorna
avsedda i två vaningar, medan den för de yngre flickorna avsedda förläggningsbyggnaden
i likhet med övriga delar av de två förstnämnda uppföres
i en våning. I varje vårdgrupp för äldre flickor finns åtta enbäddsrum, medan
i vardera vårdgruppen för yngre flickor finns ett tvåbäddsruin och sex
enbäddsrum.

dill varje vårdgrupp hör därjämte kök, matrum och dagrum m. m. För
yårdgruppernas gemensamma behov förses varje förläggningsbyggnad med
jourrum, isoleringsrum, klädvårdsrum samt badrum m. m.

I skolbyggnaden, som i likhet med administrationsbyggnaden och byggnaden
för kök och tvätt uppföres i ett plan, inrymmes en sal för teoretisk
undervisning med grupprum, fem arbetssalar, bibliotek, lärarrum m. m. Till
skolbyggnaden ansluter en gymnastiksal. Denna förutsättes kunna användas
även som samlingssal med ett mindre utrymme för elevernas teaterföreställningar.
I anslutning till gymnastiksalen anordnas omklädningsrum,
expedition och bastu med dusch samt förråd för redskap m. m.

till administrationsbyggnaden förlägges rektorsexpedition, biträdesrum
samt rum för assistent och läkarmottagning med mörkrum.

1 byggnader för kök och tvätt inrymmes kök med erforderliga förrådsutrymmen,
personalmatsal och dagrum, tvättavdelning och panncentral.
Tvättavdelningen omfattar tvätthall, linneförråd, rastrum och omklädningsrum.
I panncentralen finns garage och verkstad för centralen. Köksbyggnaden
är försedd med källarutrymmen för skyddsrum och förråd.

För elevernas sysselsättning bör en mindre trädgård anläggas. Eventuellt
kan även ett växthus behöva uppföras. Området för hemmet förutsättes
vidare bli inhägnat samt i erforderlig utsträckning försett med planteringar
och vägar.

Skolöverstyrelsen och medicinalstyrelsen har i yttranden till delegationen
förklarat sig icke ha något att erinra mot delegationens förslag till nytt
yrkeshem för ifrågavarande flickklientel. Vidare har styrelsen för statens
skol- och yrkeshem i Vänersborg funnit såväl den föreslagna placeringen
av hemmet som utformningen av detsamma lämplig.

Kostnaderna för uppförandet av det nya flickhemmet enligt nu framlagt
förslag har enligt prisläget den 1 juli 1961 beräknats till 5 200 000 kr., varav
för förläggningsbyggnaderna 1 720 000 kr., för skolbyggnaden, inklusive
gymnastik- och samlingssal, 830 000 kr., för administrationsbyggnaden
150 000 kr., för köks- och tvättbyggnaderna samt panncentral 1 000 000 kr.
samt för yttre arbeten 1 500 000 kr. Jämväl de under § 8 i avtalet om markförvärv
avsedda kostnaderna förutsättes kunna bestridas inom angivna
kostnadsram.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

41

Arbetena med yrkeshemmets uppförande torde kunna påbörjas våren
1963 och vara slutförda hösten 1964. För budgetåret 1962/63 bör 700 000 kr.
anvisas för arbetenas påbörjande.

Vid bifall till vad byggnads- och utrustningsdelegationen i det föregående
förordat uppgår det sammanlagda mcdelsbehovet för byggnadsarbeten vid
statens skol- och yrkeshem för budgetåret 1962/63 till (500 000 -f- 700 000)
1 200 000 kr.

Departementschefen

I proposition till 1961 års riksdag (nr 72) framlades principförslag rörande
den framtida organisationen för undervisning och vård av barn med
komplicerad utvecklingshämning. Förslaget innebar bl. a., att det statliga
pojkhemmet på Salbohed skulle efter en omfattande upprustning inrymma
cirka 30 platser för yrkeselever och ungefär lika många platser för
skolelever samt att det nuvarande statliga flickheinmet i Vänersborg skulle
nedläggas och ersättas med ett nytt hem om 45 å 50 platser för yrkeshemselever,
förlagt till Laxå köping. Riksdagen biföll de i propositionen framlagda
förslagen utom i vad avsåg den förordade lokaliseringen av det nya
flickhemmet (SU 96 och 139; rskr. 264). Sistnämnda fråga förföll, sedan
kamrarna stannat i skiljaktiga beslut.

Genom beslut den 17 mars 1961 har Kungl. Maj :t bl. a. uppdragit åt mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utruslningsdelegation att snarast
möjligt utföra projektering av om- och tillbyggnad av Salbohedshemmet. Sedan
ytterligare överväganden skett beträffande lokaliseringen av det nya
flickhemmet har Kungl. Maj :t vidare genom beslut den 16 juni 1961 uppdragit
åt byggnads- och utrustningsdelegationen att utföra projektering av
ett nytt statligt yrkeshem i Laxå för flickor med komplicerad utvecklingshämning.

Delegationens nu framlagda förslag till nytt skolhem vid Salbohed finner
jag väl ägnat att möjliggöra en sådan differentiering av klientelet, som
är nödvändig med hänsyn till elevernas ålder, intellektuella förutsättningar
och psykiska rubbningar. Såsom delegationen föreslagit bör skolanläggningen
uppföras på en plats nordost om administrationsbyggnaden och rektorsbostaden
drygt 300 m från det befintliga yrkeshemmet. Även inom skolanläggningen
bör en differentiering av skoleleverna underlättas. Anläggningen
bör i enlighet med delegationens förslag utformas som tre fristående
enplansbyggnader, varav två för elevernas förläggning och en för undervisningslokaler
m. m. Var och en av förläggningsbyggnaderna bör planeras
för 14 elever, fördelade på två lika störa vårdgrupper. Flertalet rum bör utgöras
av enkelrum.

Beträffande gemensamhetsanläggningarna kan dock en viss överarbetning
av förslaget ifrågasättas, därvid möjligheten att sammanföra panncentral,
förråd och skolbyggnad i en byggnadskropp bör närmare övervägas.

Delegationens val av förläggningsplats inom Laxå köping för det nya

42

Kungl. Maj. ts proposition nr 2 år 1963

statliga yrkeshemmet för flickor finner jag lämpligt och tillstyrker förslaget

1 denna del. För ändamålet behöver mark tagas i anspråk, som dels är i
köpingens ägo och dels tillhör staten under domänstyrelsens förvaltning.
Såsom delegationen anfört har köpingen förklarat sig villig att kostnadsfritt
upplåta ett markområde om cirka 81 000 m2. Domänstyrelsen har för
sin del tillstyrkt, att ett område om 60 000 m2 av kronans mark tages i anspråk
för flickhemmet. Dessa markområden bör sammanläggas till en fastighet,
vilken bör upptagas under byggnadsstyrelsens delfond av statens allmänna
fastighetsfond. Runt tomten bör i enlighet med delegationens förslag
mark reserveras som ett för yrkeshemmet avsett skyddsområde, vilket
icke får bebyggas. Det må vidare nämnas, att köpingen utlovat kostnadsfri
anslutning till tomtgränsen av ledningar för vatten och avlopp samt
åtagit sig att genom sin bostadsstiftelse uppföra erforderliga bostäder för
hemmets personal.

Mot det av delegationen med köpingen träffade preliminära avtalet om
markförvärv för flickhemmet m. m. har jag intet att erinra. Kommunalfullmäktige
i Laxå köping har vid sammanträde den 26 februari 1962 godkänt
avtalet.

Delegationens förslag till utformning av flickhemmet finner jag tillfredsställande
ur differentieringssynpunkt. Yrkeshemmet bör sålunda planeras
för 48 elevplatser, fördelade på tre byggnader med vardera 16 platser. Två
av dessa byggnader bör avses för äldre flickor och en för yngre flickor.
Byggnaderna bör planeras för två vårdgrupper om vardera åtta elever.

Beträffande gemensamhetsanläggningarna kan dock även i detta fall en
viss överarbetning ifrågasättas. Sålunda bör bl. a. övervägas möjligheterna
att sammanföra undervisnings- och administrationslokaler jämte lärarrum
till en byggnad eller att i varje fall koncentrera utformningen av byggnaden
för undervisningsändamål. Denna överarbetning torde emellertid inte
påverka de beräknade byggnadskostnaderna i någon väsentlig mån.

Delegationen har på grundval av föreliggande huvudhandlingar beräknat
byggnadskostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 för skolhemmet på
Salbohed, inklusive gemensamma anläggningar och yttre arbeten, till

2 450 000 kr. och för det nya flickhemmet till 5 200 000 kr., däri inbegripet
gemensamma anläggningar och yttre arbeten.

Byggnadsarbetena vid skolhemmet på Salbohed beräknas kunna igångsättas
våren 1963 och torde vara avslutade hösten 1964. Uppförandet av
flickhemmet i Laxå torde också kunna påbörjas våren 1963 och vara slutfört
hösten 1964. Medelsbehovct under budgetåren 1962/63 och 1963/64
för ifrågavarande byggnadsarbeten kan beräknas till sammanlagt (900 000
+ 1 600 000) 2 500 000 kr. resp. (1 100 000 + 2 600 000) 3 700 000 kr.

Med hänsyn till de nuvarande i hög grad otillfredsställande lokalförhållandena
vid såväl Salboheds- som Vänersborgshemmet är det synnerligen
angeläget, att byggnadsarbetena snarast möjligt kan påbörjas. Jag anser
därför ofrånkomligt, att medel för ändamålet anvisas redan under innevarande
budgetår å tilläggsstat II.

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal med
Laxå köping angående överlåtelse av mark m. m. för ett nytt
statligt yrkeshem för flickor med komplicerad utvecklingshämning; b)

till Vissa byggnadsarbeten för statens skot- och yrkeshem
för barn med komplicerad utvecklingshämning å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1962/63 anvisa ett
investeringsanslag av 2 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans
Maj :t Konungen.

Ur protokollet:
Lars Erik Andersson

: ■''.! /i. ••UJW.vnlt: i/f» >

tJx; )fii-, >1.1 ,iU

'' i: .:.r* 10» :{■ itl?"* ■"! •■;

i i ! i ''

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

45

Bihang

Förteckning

övergav Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å dlläggsstat 11
till riksstaten för budgetåret 1962/63

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

II. Justitiedepartementet

A: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
..................................... 1 000 000

III. Utrikesdepartementet

A: 10 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag 130 000

IV. Försvarsdepartementet

E: 26 a Reglering av prisstegringar för budgetåret 1961/62 .... 4000 000

E:30 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag
.......................................... 48 000 000

E: 31 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsanslag
...................................... 780 000

52 780 000

V. Socialdepartementet

A: 4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
............. 1000 000

E: 6 Vissa sysselsättningspolitiska åtgärder, reservations anslag,

därav förslagsvis 150 000 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen ........................ 200 000 000

E: 7 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk samhet,

reservationsanslag ........................ 2 000 000

203 000 000

VII. Finansdepartementet

A: 3 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
..................................... 300 000

X. Handelsdepartementet

K: 8 Avsättning till lotterimedelsfonden.................. 6 700 000

XI. Inrikesdepartementet

A: 4 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.................................... 500 000

Säger för driftbudgeten 264 410 000

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 2 år 1963

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

I. Statens affärsverksfonder
E. Domänverket

Jordbruksdepartementet:

3 Byggnadsarbeten m. m. vid vissa till sambruksföreningar
upplåtna kronoegendomar ...................... 77 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Ecklesiastikdepartementet:

14 Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala......... 569 000

Byggnadsarbeten vid Chalmers tekniska högskola____ 2 259 000

Inrikesdepartementet:

33 a Vissa byggnadsarbeten för statens skol- och yrkeshem

för barn med komplicerad utvecklingshämning...... 2 500 000

5 328 000

IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond:

1 a Anordnande av lokalutrymmen för utbildning i FN -

tjänst ........................................... 1 250 000

V/. Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:

2 Räntefria lån till bostadsbyggande.................. 10 000 000

VII. Fonden för statens aktier
Finansdepartementet:

2 a Teckning av aktier i Sveriges kreditbank............ 59 400 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket
Finansdepartementet:

2 Vissa projekteringskostnader....................... 10 000 000

IX. Diverse kapitalfonder
Jordbruksdepartementet:

5 Jordfonden ...................................... 6 000 000

Säger för kapitalbudgeten 92 055 000

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 621467