Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Nr 170

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statlig lönereglering
för skolledare och lärare vid yrkesskolor, m. m.; given
Stockholms slott den 26 april 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om statlig lönereglering för dels rektorer,
vissa biträdande skolledare och lärare vid statsunderstödda kommunala och
landstingskommunala yrkesskolor dels lärare i yrkesämnen på grundskolans högstadium
dels ock föreståndare och lärare vid yrkesutbildningskurser för arbetslösa
(omskolningskurser).

Utanför löneregleringen faller vissa fristående tekniska kommunala skolor samt
inbyggda skolor, såvitt avser undervisning i yrkesarbete eller annat praktiskt
arbete förlagd utanför yrkesskolan vid arbetsställe hos företaget.

Löne- och anställningsförhållanden för rektorer, yrkeslärare och likartade
kategorier vid vissa specialskolor m.m. föreslås bli ändrade i samband med
löneregleringen (se även prop. nr 167).

Statens allmänna avlöningsreglemente eller avlöningsreglementet för övningslärare
föreslås bli tillämpligt från och med den 1 januari 1961 på de befattningshavare,
som beröres av löneregleringen. De nya bestämmelserna om undervisningsskyldighet
föreslås emellertid träda i kraft redan den 1 juli 1963. Beträffande
skolledare och lärare som från och med den 1 januari 1964 erhåller här
avsedd statligt reglerad tjänst eller befattning och som under tiden 1 juli—31
december 1963 eller del av denna tid innehaft motsvarande tjänst eller befatt1
— Bihang till riksdagens -protokoll 1963. 1 sand. Nr 170

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

ning och därvid varit placerad i lägre lönegrad eller uppburit arvode efter oförmånligare
grunder skall vid bestämmande av avlönings- och pensionsförmåner
så anses som om tjänsten tillhört den nya högre lönegraden eller befattningen
varit avlönad enligt de nya grunderna från och med den 1 juli 1963.

Statsbidrag till lärarlönekostnaderna vid yrkesskolorna föreslås utgå enligt
väsentligen samma grunder som det nuvarande driftbidraget till högre kommunala
skolor. Statsbidrag till kostnader för lärare i yrkesämnen på grundskolans
högstadium föreslås utgå efter väsentligen samma grunder som beträffande andra
lärare vid grundskolan.

Beträffande de i propositionen framlagda förslagen har samråd ägt rum med
vederbörande kommunförbund.

Förslagen beräknas medföra ökade årliga kostnader för statsverket med
11500 000 kr. beträffande kommunala och landstingskommunala yrkesskolor,
med 1 000 000 kr. beträffande enskilda yrkesskolor och med 4 000 000 kr. beträffande
omskolningskurserna. Löneregleringen vid specialskolor m. m. beräknas
medföra en kostnadsökning för statsverket med ca 400 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
april 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm,
Kling, Skoglund,'' Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor om statlig lönereglering
för skolledare och lärare vid yrkesskolor, m. m. och anför därvid
följande.

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1960 tillkallade chefen
för civildepartementet, statsrådet Lindholm, den 19 juli 1960 en beredning med
uppdrag att inom civildepartementet biträda med övervägande av vissa lönespörsmål
in. m. beträffande yrkeslärare och därmed likartade lärarkategorier
(;yrkeslärarberedningen). Såsom ledamöter utsågs dåvarande statssekreteraren,
numera regeringsrådet G. F. O. Cars, ordförande, lönedirektören i Svenska
landstingsförbundet K. B. Fritzdorf, direktören i Svenska stadsförbundet L. O.
Gräslund, krigsrådet G. E. Hallin, dåvarande lönedirektören, numera sjukvårdsdirektören
i Stockholms stad N. W. A. Romberg, byråchefen B. O. A. Söderqvist,
byråchefen A. S. Sönnerlind, direktören i Svenska landskommunernas förbund
K.-E. Tengroth, dåvarande budgetsekreteraren, numera byråchefen U. T. Thorselius
och överdirektören G. B. Öhman. På egen begäran entledigades dels Cars
från uppdragen såsom ledamot och ordförande från och med den 27 juni 1962
dels Romberg från uppdraget såsom ledamot från och med den 15 januari 1963.
Att i stället för Cars vara ledamot och ordförande i beredningen förordnades
dåvarande byråchefen, numera avdelningschefen R. I. T:son Wetterblad och att
vara ledamot i Rombergs ställe avdelningsdirektören vid Stockholms stads lönenämnd
J. L. Nyström. Till sekreterare åt beredningen utsåg departementschefen
dåvarande förste kanslisekreteraren, numera budgetsekreteraren A. B. Sandberg.

Löneförhållandena för skolledare och lärare regleras vid centrala verkstads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

skolor genom särskilda av Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser samt vid övriga
landstingskommunala och kommunala yrkesskolor genom kommunala avtal.
För lärare i yrkesämnen på grundskolans högstadium regleras löneförhållandena
likaledes genom kommunala avtal. Beträffande omskolningskurserna gäller olika
av Kungl. Maj:t och överstyrelsen för yrkesutbildning utfärdade bestämmelser.

Yrkeslärarberedningen har med skrivelse den 15 mars 1963 överlämnat en promemoria
angående vissa organisatoriska grunder för en tilltänkt statlig lönereglering
för lärare vid vissa yrkesskolor, m. m. På grundval av promemorian har
under mars och april 1963 förhandlingar förts med berörda personalorganisationer,
Sveriges akademikers centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasektion.
Därvid har under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande
överenskommelse träffats den 19 april 1963 om löne- och anställningsvillkoren för
dels rektorer, vissa biträdande skolledare, yrkeslärare och likartade kategorier
vid kommunala och landstingskommunala yrkesskolor, till vilka statsbidrag
utgår enligt kungörelsen den 31 maj 1957, nr 480, om statsbidrag till yrkesskolor,
dels lärare i yrkesämnen på grundskolans högstadium, dels skolledare, yrkeslärare
och likartade kategorier vid yrkesutbildningskurser för arbetslösa enligt
kungörelsen den 29 juni 1945, nr 445, angående yrkesutbildningskurser för
arbetslösa (omskolningskurser), dels ock rektorer, yrkeslärare och likartade kategorier
vid vissa speciella skolor och utbildningsanstalter inom det statliga och
statsunderstödda utbildningsväsendet. En sammanställning av innehållet i överenskommelsen
torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I samband med denna överenskommelse har särskilt avtal träffats beträffande
motsvarande frågor vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor. Detta avtal
redovisas av chefen för jordbruksdepartementet.1

II. Organisations- och lönefrågor

Kommunala och landstingskommunala yrkesskolor

Organisation

Redan 1946 års skolkommission hade att utreda inte bara den allmänbildande
skolan utan även frågor rörande yrkesutbildningen. Vid kommissionens upplösning
övertogs sistnämnda arbete av 1952 års yrkesutbildningssakkunniga som i
juni 1954 avlämnade ett betänkande angående yrkesutbildningen (SOU 1954:
11). Betänkandet låg till grund för den reform på yrkesutbildningens område,
som beslöts av 1955 års riksdag (prop. 139; SU 138; rskr 310). Den då beslutade
reformen gäller alltjämt i sina huvuddrag.

1 Prop. 167.

Kungl. May.ts proposition nr 170 år 1963 5

Reglerna om yrkesskolornas organisation finns numera i skolstadgan. Skolornas
huvuduppgift är att meddela undervisning, som bygger på grundskolan och är
avsedd att ge ungdomen praktiskt inriktad yrkesutbildning. Yrkesskola är också
skyldig att medverka vid utbildning av yrkeslärare samt vid sådan särskild
utbildningsverksamhet, som fordras på grund av inträdande arbetslöshet eller
andra särskilda förhållanden.

Yrkesskola är antingen lokal eller central beroende på hur vidsträckt skolans
rekryteringsunderlag är. Lokal yrkesskolas elevområde omfattar sålunda en kommun
eller flera närliggande kommuner eller delar därav, medan central yrkesskolas
elevområde omfattar en landstingskommun eller större område. Kommunal
yrkesskola är i regel lokal men kan även vara central. Landstingskommunal
yrkesskola är med få undantag central. Ett speciellt slag av central yrkesskola
är de centrala verkstadsskolorna.

Kommunal yrkesskola sorterar under skolstyrelsen i kommunen, om inte
Kungl. Maj:t för visst fall medgivit undantag. För landstingskommunal yrkesskola
skall finnas en styrelse, om vilken vissa bestämmelser meddelas i 24 kap.
1—8 §§ skolstadgan. För varje yrkesskola skall finnas ett av överstyrelsen för
yrkesutbildning fastställt reglemente, innehållande allmänna bestämmelser om
undervisningen m. m.

Undervisningen skall bedrivas enligt läroplaner som utfärdas av överstyrelsen.
Vid yrkesskola förekommer heltidskurser och deltidskurser. Kurs omfattar
ett eller flera läsår eller den kortare tid, som är lämplig med hänsyn till utbildningsmålet.
I kurs kan ingå föreläsningar över frågor, som äger samband med
undervisningen.

I heltidskurs kan undervisningen i yrkesarbete eller annat praktiskt arbete
meddelas helt i skolan eller helt utanför skolan vid arbetsställe hos företag (inbyggd
skola) eller omväxlande i skolan och vid arbetsställe utanför denna (växelutbildning).
Med företagsskola förstås en av ett företag anordnad yrkesskola,
där i heltidskurs undervisningen i såväl yrkesarbete som yrkesteori meddelas
inom företaget.

Det i 1 kap. 3 § skolstadgan införda begreppet skolenhet gäller även för yrkesskolorna.
Därmed förstås en med hänsyn till elever, som undervisas antingen i
ett gemensamt eller i flera näraliggande skolhus eller andra lokaler för undervisningen,
bestämd organisatorisk enhet inom skolväsendet. Kravet på att undervisningslokalerna
skall vara näraliggande torde inte behöva vara lika stränga
beträffande yrkesskolor och andra frivilliga skolor som beträffande grundskolan
(jfr prop. 1962: 54 s. 287).

Elevantalet i heltidskurs skall som regel vara högst 16 vid kurs av verkstadsskolkaraktär
inom området för industri och hantverk eller vid kurs i husligt
arbete samt högst 30 vid kurs inom området för handel eller kurs av övervägande
teoretisk karaktär inom området för industri och hantverk.

Läsåret för hcltidskurs med övervägande teoretisk undervisning omfattar normalt
39 veckor och för heltidskurs med övervägande praktisk undervisning

Kuvgl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

normalt 42 veckor (normalläsår). Överstyrelsen kan av särskilda skäl medgiva,
att normalläsåret minskas eller ökas med högst två veckor. Beträffande inbyggd
skola och företagsskola samt beträffande skolpliktiga elever kan överstyrelsen
också medgiva att läsåret får annan längd. Läsåret för deltidskurs omfattar
normalt 32 veckor (normalläsår) om inte överstyrelsen med hänsyn till särskilda
omständigheter annorlunda bestämmer.

Antalet lovdagar anges i reglementet för skolan. För elever i heltidskurs får
anordnas högst sex friluftsdagar varje läsår. För planering av skolarbetet och
fortbildning av lärare på studiedagar kan undervisningen inställas under en tid
motsvarande högst tre dagar varje läsår.

Antalet veckotimmar i heltidskurs skall normalt utgöra lägst 37 och högst 45.
För skolpliktig elev skall dock antalet anpassas efter vad som tillämpas inom
grundskolan. I kurs med huvudsakligen teoretisk undervisning kan överst yreisen
nedsätta antalet veckotimmar till lägst 33, om särskilda skäl föreligger.

Lektion i yrkesarbete och annat praktiskt arbete skall omfatta 60 minuter
samt i övriga ämnen 45 minuter. Överstyrelsen äger av särskilda skäl förkorta
lektion till lägst 40 minuter.

Befattningshavare

Bortsett från de centrala verkstadsskolorna är lönerna vid kommunala och
landstingskommunala yrkesskolor inte statligt reglerade. Till följd härav har
endast vissa centrala frågor rörande rektorers och lärares anställnings- och tjänstgöringsförhållanden
kunnat regleras av Kungl. Maj:t. Dessa bestämmelser finnes
nu i skolstadgan (23 och 25—29 kap.). De innebär i huvudsak följande.

Vid yrkesskola skall finnas rektor samt, i den omfattning som fordras för undervisningen,
lärare och annan personal. För alla befattningshavare vid yrkesskolorna
skall bestämmelserna i 8 kap. 2—4 §§ skolstadgan om gott samarbete
med elevernas föräldrar, om skyldighet att tjänstgöra vid annan skola inom skolenheten
och om skyldighet att underkasta sig läkarundersökning äga motsvarande
tillämpning. Detsamma gäller i fråga om lärares rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg
enligt 8 kap. 5 § skolstadgan. I 23 kap. 3 § meddelas förbud för
rektor och lärare att uppbära tantiem eller därmed jämförlig ersättning för arbeten,
som utförts vid skolan. Den som uppehåller befattning förenad med pensionsrätt
i statens pensionsanstalt får inte utan skolstyrelsens medgivande åtaga
sig annan befattning eller därmed jämförligt uppdrag eller uppdrag som ordförande
eller ledamot i styrelse för vissa verk in. m. Rektor eller lärare, som innehar
eller uppehåller pensionsreglerad befattning får inte heller åtaga sig undervisning
i annan läroanstalt utan skolstyrelsens tillstånd, något som endast får
medgivas efter riktlinjer som utfärdats av överstyrelsen.

För behörighet till rektorstjänst vid yrkesskola fordras enligt 23 kap. 4 § att
vara med hänsyn till insikter, praktisk erfarenhet och övriga egenskaper skicklig
och lämplig för tjänsten. Rektors allmänna åligganden är desamma som för rek -

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

tor vid grundskola (9 kap. 4—6 §§ skolstadgan). Därjämte åligger det som regel
rektor bl. a. att ansvara för skötseln och ledningen av elevhem, som är knutet
till skolan, samt att fastställa försäljningspriset på saluvärdiga elevarbeten och
för skolans räkning ge anbud på arbeten, som kan vara av gagn för elevernas utbildning,
ävensom infordra anbud för inköp av undervisningsmateriel, arbetsmaterial
och andra för skolans verksamhet behövliga varor och efter skolstyrelsens
närmare bestämmande träffa uppgörelse med lämpliga leverantörer om pris
och leveransvillkor.

Rektorstjänst tillsätts av överstyrelsen för yrkesutbildning efter förslag av
skolstyrelsen och yttrande av länsskolnämnden. Tjänsten tillsättes genom förordnande
på sex år eller för kortare tid, om särskilda skäl är därtill. För sadana
tjänster vid kommunala yrkesskolor tillämpas numera samma allmänna förordnandeperiod
som vid övriga skolor under de kommunala skolstyrelserna. Den nu
löpande allmänna förordnandeperioden utlöper den 30 juni 1967.

För att biträda rektor kan särskild föreståndare för vissa av skolans kurser
förordnas av skolstyrelsen. Föreståndaren skall vara lärare (23 kap. 6 §).

Beträffande lärare vid yrkesskolorna skall de allmänna behörighetsreglerna
för yrkeslärare i grundskolan äga motsvarande tillämpning, nämligen att vara fri
från sjukdom och lyte, som medför olämplighet för tjänsten, att äga god förmåga
att undervisa och gott sätt att behandla eleverna, att ha genomgått utbildning,
som enligt överstyrelsens bestämmande medför behörighet i det eller de ämnen,
vari undervisning skall meddelas, eller ha av överstyrelsen förklarats behörig att
undervisa i ämnet eller ämnena, att, såvitt avser tjänst vari ingar yrkesarbete,
vara skicklig yrkesman samt äga kunskaper och egenskaper som fordras av en
god arbetsledare samt att äga grundlig insikt och färdighet i det eller de ämnen,
vari undervisning skall meddelas (10 kap. 61 § och 23 kap. 8 § skolstadgan).

Med stöd av nyssnämnda stadganden har överstyrelsen för yrkesutbildning
den 11 september 1962 utfärdat behörighetsbestämmelser för yrkeslärare vid
bland annat kommunala och landstingskommunala yrkesskolor.

I fråga om allmänna åligganden och fyllnadstjänstgöring för lärare vid yrkesskola
äger bestämmelserna för grundskolans lärare i 8 kap. 11—18 respektive
20—23 §§ skolstadgan motsvarande tillämpning. Därjämte är lärare
skyldig att i den omfattning skolstyrelsen bestämmer biträda rektor med övervakandet
av ordningen inom elevhem. Lärare i yrkesarbete åligger vidare att
föra anteckningar för material-, tids- och arbetskontroll samt att biträda rektor
vid utförande av kostnadsberäkningar m. m. för arbetsuppgifter som påräknas
kunna tillföras skolan (23 kap. 9 §).

I fråga om tillsättning av lärare gäller beträffande kommunala yrkesskolor
bestämmelserna i 25 kap. skolstadgan och beträffande landstingskommunala
yrkesskolor bestämmelserna i 26 kap. 6—10 §§. Med ordinarie lärartjänst avses
lärartjänst, som är förenad med pensionsrätt i .statens pcnsionsanstalt och i kommunens
respektive landstingskommunens tjänsteförteckning upptagits såsom

Kungl. May.ts proposition nr 170 år 1963

ordinarie, eller ock tjänst såsom fast anställd ämneslärare eller yrkeslärare vid
central verkstadsskola (26 kap. 7 §).

Ordinarie lärartjänst tillsättes efter kungörande av ledigheten i Post- och Inrikes
tidningar. Tillsättningsmyndighet är länsskolnämnden beträffande kommunal
yrkesskola och skolans styrelse beträffande landstingskommunal yrkesskola.
Ieke-ordinarie lärartjänst tillsättes av skolstyrelsen respektive skolans styrelse.

De kommunala bestämmelserna om befattningshavarnas avlönings- och arbetstidsvillkor
vid yrkesskolorna regleras i kommunala tjänstereglementen och
avlöningsreglementen, som utfärdats efter förhandlingar med personalorganisationerna.
Särskilda avtal och reglementen gäller för Svenska landskommunernas
förbund, Svenska stadsförbundet, Svenska landstingsförbundet och Stockholms
stad. I viss utsträckning har de kompletterats med lokala överenskommelser.

Beträffande ordinarie anställning gäller en uppsägningstid av tre månader för
yrkeslärare med lön motsvarande högst lönegrad A 15 och sex månader för
befattningshavare i högre lönegrad. Den som varit ordinarie under minst 15 år
eller, om han fyllt 40 år, under minst 10 år, kan uppsägas endast om den innehavda
befattningen indrages. I sådant fall skall befattningshavaren åtnjuta ett
års uppsägningstid. Han skall om möjligt beredas annan anställning hos huvudmannen.
För lärare inom Stockholms stads yrkesskolstyrelses förvaltningsområde
gäller emellertid en ordinarie anställning, som i stort sett har samma fasthet
som statlig ordinarie anställning.

För centrala verkstadsskolor är, som inledningsvis antytts, lönevillkoren reglerade
genom statliga bestämmelser, vilka intagits i kungörelsen den 28 juli 1958
(nr 419) med avlöningsbestämmelser för rektorer och lärare vid centrala verkstadsskolor.
De avlöningsförmåner, som sålunda tillförsäkrats rektor eller lärare,
utgör ersättning för samtliga uppgifter som åligger befattningshavare enligt skolstadgan.

För dessa befattningshavare utgår lön enligt vissa löneklasser i statens löneförordning.
Rektorerna fördelas på sex avlöningsgrupper och åtnjuter därvid lön
i någon av de löneklasser å löneplan A som omfattas av lönegraderna 21—26.
Rektors undervisningsskyldighet bestämmes årligen av överstyrelsen för Yrkesutbildning.

Med fast anställd ämneslärare eller yrkeslärare vid central verkstadsskola
förstås heltidsanställd sådan lärare, som innehar pensionsberättigande anställning
eller som eljest av överstyrelsen förklarats fast anställd.

Ämneslärare anses ha full tjänstgöring, om han undervisar 27 veckotimmar
under 39 veckor av läsåret. Fast anställd ämneslärare med full tjänstgöring skall
atnjuta årslön efter nagon av löneklasserna 19—22 å löneplan A och uppflyttas
inom dessa löneklasser efter i stort sett samma grunder som anges i statens allmänna
avlöningsreglemente. Vid deltidsanställning minskas lönen med 1/27 för
varje veckotimme varmed undervisningsskyldigheten understiger 27 veckotimmar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Yrkeslärare anses ha full tjänstgöring, om han enligt överstyrelsens bestämmande
antingen undervisar dels under 39 veckor av läsåret 34—37 veckotimmar
i yrkesarbete och 4 veckotimmar i teoretiska ämnen dels under återstoden av
läsåret 42—45 veckotimmar i yrkesarbete eller fullgör på annat sätt ordnad
tjänstgöring, som enligt överstyrelsens beprövande kan anses till sill omfattning
jämförlig med nämnda undervisning. Fast anställd yrkeslärare med full tjänstgöring
skall åtnjuta årslön efter någon av löneklasserna 15—18 å löneplan A.
För yrkeslärare med god pedagogisk utbildning samt långvarig yrkespraktik och
lärartjänstgöring kan dock överstyrelsen medgiva att lönen utgår efter löneklass
närmast över den nyss angivna.

Vid central verkstadsskola utgår till timlärare timarvode i teoretiska ämnen
med belopp motsvarande timarvode efter BT 14 i timlärarkungörelsen och i
yrkesarbete med belopp motsvarande 2/3 av timarvodet i teoretiska ämnen. För
varje dag och veckotimme utgår 1/273 av arvodet för veckotimme i dessa ämnen.

Grundskolans högstadium

Organisation

Yrkesämnen på grundskolans högstadium är enligt 5 kap. 17 § skolstadgan
tillvalsämnena på allmänpraktisk linje (9 pr), teknisk-praktisk linje (9 tp), handelslinje
(9 ha) och hushållsteknisk linje (9 ht). På varje linje omfattar tillvalsämnen
22 veckotimmar, som fördelas på ämnen och timtal på sätt framgår av
timplanen.

För yrkesämnena tillämpas i fråga om lärotider m. in. samma bestämmelser
som för övriga ämnen i grundskolan. Den enda specialbestämmelsen är, att lektion
i yrkesarbete skall omfatta 60 minuter, men att, om lektionen hålles i
skolans lokaler, den kan begränsas till samma tid som andra lektioner (5 kap.
36 § skolstadgan).

B efattnin gsha v are

För grundskolans lärare i yrkesämnen gäller samma allmänna bestämmelser
som för övriga lärare vid grundskolan. Med ordinarie tjänst som lärare i yrkesämnen
avses detsamma som enligt vad förut sagts gäller för kommunal yrkesskola.
Anställning som lärare avser tjänstgöring vid grundskolan i kommunen,
således inte enbart viss skolenhet inom kommunen. I fråga om behörighet för
lärare i yrkesämnen äger förut angivna allmänna föreskrifter i 10 kap. 61 §
skolstadgan tillämpning. I tjänst som lärare i yrkesämnen får inräknas för
yrkesorientering erforderligt kontaktarbete enligt de närmare bestämmelser
överstyrelsen meddelar. År särskilda skäl därtill, kan länsskolnämnden medgiva
att undervisning i praktiskt betonat läroämne inräknas i tjänst som lärare i
yrkesämnen (10 kap. 62 § skolstadgan).

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 170 år 1963

I tjänst som lärare i yrkesämnen på högstadiet kan efter medgivande av länsskolnämnden
som fyllnadstjänstgöring inräknas undervisning i dels yrkesämne
vid grundskolan i annan kommun och vid yrkesskola dels praktiskt betonat läroämne
vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt. Undervisning i yrkesämne i
grundskolan kan efter medgivande av länsskolnämnden såsom fyllnadstjänstgöring
inräknas i tjänst såsom ordinarie yrkeslärare vid yrkesskola samt i tjänst
i läroämne eller övningsämne vid statlig eller statsunderstödd läroanstalt (10 kap.
63 § skolstadgan).

Vidare gäller för grundskolans yrkeslärare de allmänna bestämmelserna om
tillsättning, om ledighet, vikariat och avsked, om åtal och disciplinär bestraffning
och om besvär (25—29 kap. skolstadgan).

Även för lärarna i yrkesämnen på grundskolans högstadium gäller i fråga om
löneförmåner centrala överenskommelser mellan kommunförbunden och vederbörande
lärarorganisationer.

Omskolningskurser

Organisation

Vuxenutbildningen har under senare år kommit alltmera i förgrunden och
betraktas numera som ett viktigt arbetsmarknadspolitiskt medel såväl under
tider med brist på arbete som i tider med brist på arbetskraft. Den statligt organiserade
verksamheten för omskolning och fortbildning av vuxna startade 1940.
Bestämmelserna i ämnet finns i kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 445) angående
yrkesutbildningskurser för arbetslösa. Enligt denna kungörelse bör kurser i regel
anordnas som nybörjarkurser, fortbildningskurser eller omskolningskurser. Kursverksamheten
kan avse alla yrkesområden utom skogsbruket.

Nybörjarkurs är avsedd att ge en grundläggande yrkesutbildning åt arbetslös
ungdom i åldern mellan 15 och 25 år, som tidigare inte fått sådan utbildning.
Samma läroplaner och i stort sett samma terminsindelning tillämpas som vid
motsvarande kurser inom det ordinarie yrkesskolväsendet.

Fortbildningskurs är avsedd att ge en kompletterande yrkesutbildning åt
arbetslösa, som är minst 18 år och har viss yrkeserfarenhet. Särskilda läroplaner
tillämpas. Intagningen sker i allmänhet samtidigt av alla kursdeltagare
och undervisningen kan även röra sig huvudsakligen på det teoretiska planet.
Deltagare i fortbildningskurs är skyldig avbryta utbildningen, om han genom
arbetsförmedlingen erbjudes plats inom utbildningsyrket redan innan kursen är
slut.

Omskolningskurs är avsedd att ge en grundläggande yrkesutbildning åt arbetslösa,
som är minst 18 år och för vilka till följd av ändrade förhållanden bör
beredas möjlighet till försörjning inom annat yrke. Särskilda timplaner tillämpas.
Intagningen sker i regel successivt och undervisningen avser huvudsakligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

praktisk utbildning. Allmänbildande ämnen förekommer i regel inte och fackteoretisk
undervisning meddelas endast i begränsad omfattning.

Kurserna anordnas antingen av kommun (kommunal arbetslöshetskurs), av
huvudman för central verkstadsskola (arbetslöshetskurs vid central verkstadsskola)
eller av överstyrelsen för yrkesutbildning (central arbetslöshetskurs).
Under senare år har centrala arbetslöshetskurser blivit den nästan helt dominerande
kursformen. Kostnaderna för sådana kurser bestrides helt av statsmedel.

Omskolningskurserna står under central ledning av överstyrelsen för yrkesutbildning,
som dock i fråga om planering och anordnande av kurserna skall ha
ett nära samarbete framför allt med arbetsmarknadsstyrelsen. Central arbetslöshetskurs
skall sålunda anordnas i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Vidare
har i enlighet med Kungl. Maj ds beslut den 14 oktober 1960 för samarbetet
mellan de båda myndigheterna tillskapats ett särskilt organ, Samarbetsdelegationen
för omskolningskurser m. m.

Befattningshavare

För kursföreståndare och lärare vid omskolningskurserna gäller dels avlöningsbestämmelser,
som utfärdats av överstyrelsen för yrkesutbildning ensam, dels
bestämmelser, som tillkommit efter förhandlingar mellan överstyrelsen och
vederbörande personalorganisation.

Heltidsanställd kursföreståndare anställes tills vidare med tre månaders ömsesidig
uppsägningstid. I fråga om avlöning, undervisningsskyldighet m. m. skall
motsvarande bestämmelser för rektorer vid centrala verkstadsskolor äga tilllämpning.
Deltidsanställd kursföreståndare arvoderas för månad med 200 kr.
för en kurs och med 100 kr. för varje tillkommande kurs.

Vid omskolningskurser inom industri och hantverk av verkstadsskolkaraktär
finns 50 extra ordinarie yrkeslärartjänster. För innehavarna tillämpas i stort sett
samma bestämmelser som för motsvarande yrkeslärare vid centrala verkstadsskolor.
Undervisningsskyldigheten är dock 40 veckotimmar för lärare i yrkesarbete.
För lärare som meddelar viss undervisning i teori skall en sådan timme
motsvara en och en halv timme yrkesarbete. Extra ordinarie lärare vid nybörjarkurser
åtnjuter ferier och vid övriga kurser semester 3—5 veckor jämte ledighet
mellan jul och nyår.

Övriga yrkeslärare är anställda mot arvode. De anställes för viss tid eller tillsvidare
med en månads ömsesidig uppsägningstid. Som allmänna villkor för att
anställas som lärare gäller att vara fri från sjukdom och lyte eller annan defekt,
som gör vederbörande olämplig för lärarkallet, att vara känd för hedrande vandel,
att äga grundlig insikt och färdighet i det eller de ämnen, vari undervisning
skall meddelas, att äga förmåga att meddela undervisning samt att, såvitt avser
yrkesarbete, genom praktisk verksamhet ha styrkt sig vara skicklig yrkesman
(minst 7 års praktik inom yrket) samt äga kunskaper och egenskaper, som fordras
av en god arbetsledare. För blivande lärare vid omskolningskurser anordnas
därjämte särskilda pedagogiska kurser.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 170 år 1963

För annan lärare än yrkeslärare vid kurser i industri och hantverk av verkstadsskolkaraktär
gäller i princip samma löne- och arbetsvillkor som för motsvarande
lärare vid kommunala yrkesskolor. I fråga om ferier respektive semester
tillämpas dock beträffande heltidsanställda lärare samma regler som för
extra ordinarie lärare vid omskolningskurserna.

Departementschefen

Kommunala och land sting skommunala yrkesskolor
Vissa grundläggande frågor

Det statliga lönesystemet gäller som regel för skolledare och lärare inom det
statsunderstödda kommunala skolväsendet med undantag av sådan personal
inom yrkesskolväsendet. Frågan om en statlig lönereglering även för denna
personal har under de senaste åren till följd av flera omständigheter blivit alltmer
aktuell. Sålunda har de genom beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960: 90)
genomförda åtgärderna i syfte bl. a. att kvalitativt förstärka lärarutbildningen
på yrkesutbildningens område medfört, att yrkeslärarna i fråga om lärarutbildning
får anses ha blivit i princip jämställda med andra lärare. Vid 1962 års riksdag
har principbeslut fattats om inrättande av fackskolor (prop. 1962: 54) och
det har därvid förutsatts, att lärarna vid dessa skolor, inberäknat lärarna vid de
tekniska fackskolorna, skall inordnas under det statliga lönesystemet.

Frågan om en statlig lönereglering för lärarna inom yrkesundervisningen har
utretts av särskilt tillkallade sakkunniga, yrkeslärarberedningen. Med skrivelse
den 15 mars 1963 har beredningen överlämnat en promemoria angående vissa
organisatoriska grunder för en tilltänkt statlig lönereglering för lärare vid vissa
yrkesskolor in. m. På grundval av promemorian har därefter förts förhandlingar
med berörda lärarorganisationer, och en överenskommelse om statlig lönereglering
på förevarande område har träffats den 19 april 1963 under förbehåll av
Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande.

Enligt min mening är det av flera skäl önskvärt, att samtliga lärarkategorier
inom grundskolan och dess påbyggnadsskolor får såvitt möjligt enhetliga anställningsförhållanden.
Särskilt är det angeläget, att yrkesundervisningen i detta
hänseende jämställes med annan undervisning. Jag vill därför förorda, att ifrågavarande
personalgrupper inom yrkesundervisningen nu inordnas i det statliga
lönesystemet och att detta sker på grundval av de av beredningen i promemorian
angivna organisatoriska förutsättningarna. Innan jag redogör för förslagets
detaljer vill jag något behandla vissa för reformen grundläggande frågor.

Enligt min mening bör, såsom beredningen förordat, normalläsåret liksom hittills
vid yrkesskolorna vara 39 veckor vid övervägande teoretisk undervisning
och 42 veckor vid övervägande praktisk undervisning med de möjligheter
till jämkning som för närvarande finnes. Inte heller bör bestämmelserna
rörande lektionernas längd och antalet lektioner per vecka ändras. Jag vill doek

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

förorda en mindre ändring berörande läsåret. Antalet studiedagar för lärarna
bör ökas från tre till fem per läsår. Därmed blir antalet detsamma som vid
grandskolan och gymnasierna. Liksom vid sistnämnda skolor bör lärarna vid
yrkesskolorna vara skyldiga deltaga i studiedagarna.

Bestämmelser om lärarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden vid
yrkesskolorna finns redan nu i skolstadgan. I samband med löneregleringen bör
i stadgan bestämmelserna om lärarnas tjänstgöringsskyldighet kompletteras och
bestämmelser meddelas om tjänsters inrättande vid yrkesskolorna. Även andra
bestämmelser i stadgan behöver ändras i anledning av löneregleringen.

Den statliga löneregleringen bör — i enlighet med vad överenskommelsen
innebär — genomföras på det sättet, att den ifrågavarande personalen frånsett
övningslärarna inordnas under statens allmänna avlöningsreglemente med tilläggsbestämmelser
till reglementet. Därvid bör de för skolor och lärarutbildningsanstalter
i vad avser högre kommunala skolor gällande särskilda bestämmelserna
göras tillämpliga för yrkesskolornas personal, dock med de ändringar
och tillägg som fordras på grand av yrkeslärarnas speciella tjänstgöringsförhållanden.
De nuvarande särskilda lönebestämmelserna för centrala verkstadsskolor
bör samtidigt upphävas. Vad gäller övningslärarna, bör avlöningsreglementet för
övningslärare och tilläggsbestämmelserna till detta reglemente bli gällande för
dem.

Frågan om pensionssystem för kommunalanställda yrkeslärare har redan behandlats
i proposition till årets riksdag (nr 92). Där föreslås, att om statliga
avlöningsbestämmelser blir tillämpliga, skall dessa lärare hänföras till den kategori,
som omfattas av statlig personalpensionering, även såvitt angår i fortsättningen
nyanställd personal. I enlighet härmed har överenskommits, att för
lönegradsplacerade rektorer och lärare med statliga lönebestämmelser statens
allmänna tjänstepensionsreglemente skall gälla. Dessutom har överenskommits,
att lärare, som övergår från kommunal lärartjänst, vilken icke varit förenad
med pensionsrätt, till statligt reglerad tjänst, skall få tillgodoräkna tidigare
anställning efter särskild prövning. Samtidigt har enighet nåtts om ändringar i
gällande bestämmelser om pensioneringsperiod för rektorer och lärare. Det ankommer
på Kungl. Maj:t att i denna del sätta uppgörelsen i kraft.

I fråga om tillämpningsområdet för löneregleringen vill jag framhålla, att regleringen
avser sådana kommunala och landstingskommunala yrkesskolor, till
vilka statsbidrag utgår enligt kungörelsen den 31 maj 1957, nr 480, om statsbidrag
till yrkesskolor. Av dessa skolor har undantagits de fristående tekniska
skolorna med hänsyn till att rektorer och lärare där har speciella anställningsoch
avlöningsförhållanden. De tekniska skolorna torde inom några år i viss utsträckning
komma att ombildas till tekniska fackskolor. Frågan om avlöningsförhållandena
för rektorer och lärare vid fackskolorna torde bli föremål för överläggningar
med berörda personalorganisationer. I avvaktan härpå bör för rektorer
och lärare vid de fristående tekniska skolorna alltjämt gälla vad som avtalats
mellan kommunförbunden och personalorganisationerna. Det nu anförda avser

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

för närvarande följande skolor: Hässleholms stads tekniska skola, Karlstads tekniska
aftonskola, Katrineholms stads tekniska skola, Kristinehamns tekniska
skola, Luleå stads tekniska aftonskola, Norrbottens tekniska skola, Norrköpings
stads tekniska aftonskola, Stockholms stads tekniska aftonskola, Sundsvalls
stads tekniska skola, Växjö stads tekniska aftonskola, Örebro stads tekniska
aftonskola och Örnsköldsviks tekniska skola.

Vid yrkesskolorna förekommer vissa kurser av alldeles speciell karaktär, t. ex.
kurser för utbildning av personal för administrativ automatisk programmering
av databehandlingsmaskiner. Med hänsyn till den speciella karaktären av dylika
kurser göres inte de allmänna bestämmelserna i överenskommelsen tillämpliga
på dem utan torde för sådana kurser avlönings- och anställningsvillkor få bestämmas
av Kungl. Maj:t. Av liknande skäl har från löneregleringen undantagits
yrkeslärare vid byggnadsskolorna i Stockholm. För dem skall alltså tillsvidare
beträffande avlöningsförhållanden och undervisningsskyldighet samt andra anställningsvillkor
tillämpas samma grunder som före löneregleringen gäller enligt
de kommunala bestämmelserna. Jag räknar med att efter närmare utredningar
frågan om anställnings- och avlöningsvillkoren beträffande denna yrkeslärargrupp
vid ett inordnande i det statliga lönesystemet skall senare i år kunna
upptagas till avgörande efter förhandlingar med vederbörande personalorganisation.
Även i andra fall kan specialreglering behöva komma till stånd beträffande
vissa lärarkategorier på yrkesskolväsendets område på grund av särskilda förhållanden
inom olika yrkesområden. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att, efter förhandlingar och överenskommelser med vederbörande personalorganisationer,
fastställa dylika specialbestämmelser inom yrkesskolväsendet.

Den nu träffade överenskommelsen avser endast de mera centrala frågorna.
Den slutliga löneregleringen bör kompletteras med ett flertal bestämmelser motsvarande
dem, som gäller för andra skolformer, varvid dock de speciella förhållandena
vid yrkesskolorna måste beaktas. I det följande behandlas — vid
sidan av överenskommelsen — endast mera betydelsefulla frågor, som bör underställas
riksdagens prövning eller för sammanhangets skull behöver omnämnas
här.

Beträffande ikraftträdandet vill jag framhålla, att löneregleringen förutsätter
ett omfattande författningsarbete, som ej hinner genomföras före den 1 juli
1963. Det har därför vid förhandlingarna förutsatts, att löneregleringen jämte
erforderliga nya stadge-, löne- och pensionsbestämmelser skall träda i kraft den
1 januari 1964, dock att förslagen i fråga om undervisningsskyldighet för lärarna
skall genomföras fr. o. m. den 1 juli 1963. Vidare skall vid bestämmande av
avlönings- och pensionsförmåner under tiden den 1 juli—den 31 december 1963
beträffande skolledare och lärare, som fr. o. m. den 1 januari 1964 erhåller här
avsedd statligt reglerad tjänst eller befattning och som under nämnda tidsperiod
eller del av denna innehaft motsvarande tjänst eller befattning men därvid varit
placerad i lägre lönegrad eller uppburit arvode efter oförmånligare grunder, så

Kungl. Maj:ta proposition nr 170 år 1963

anses som om tjänsten tillhört den nya högre lönegraden eller befattningen varit
avlönad enligt de nya grunderna fr. o. m. den 1 juli 1963.

Skolledare och biträdande skolledare

Den nya löneregleringen för personalen vid yrkesskolorna förutsätter, att det
tillkommer regler rörande de olika tjänsterna och deras inrättande m. in. För
bestämmande av avlöningsgrupp och undervisningsskyldighet för heltidsanställd
yrkesskolrektor samt arvode och undervisningsskyldighet för deltidsanställd
yrkesskolrektor och studierektor vid yrkesskola bör det i 1 kap. 4 § skolstadgan
föreskrivna poängsystemet bli gällande. Enligt detta system skall beträffande
kommunal yrkesskola räknas 1,5 poäng för varje heltidskurs omfattande normalläsår
samt 1 poäng för varje heltidskurs, omfattande mindre än normalläsår
men minst en termin, eller för varje fullt 20-tal kursveckor av heltidskurser,
omfattande mindre än en termin, eller för varje påbörjat 500-tal lektioner av
deltidskurser.

I fråga om rektor stjänsier na bör gälla, att varje skolenhet av yrkesskola skall
ha en rektor, som är anställd på heltid eller deltid. I särskilda fall bör en rektor
under sig kunna ha två sådana skolenheter. Beträffande kommunal yrkesskola
i en kommun kan uppstå fråga, på vad sätt den lämpligen bör uppdelas på skolenheter.
Samma fråga kan även uppstå beträffande yrkesskolorna inom ett
landsting.

Som allmän regel bör gälla, att heltidstjänst som rektor skall inrättas, då
skolan har varaktigt minst fem heltidskurser med normalläsår. Sådana tjänster
bör på samma sätt som vid flertalet övriga skolformer under de kommunala
skolstyrelserna vara förordnandetjänster med samma allmänna förordnandeperiod
om sex år. Detta innebär, att förordnandeperioden utsträckes att gälla
även vid de landstingskommunala yrkesskolorna. Nu löpande förordnandeperiod
slutar den 30 juni 1967. Rektorsförordnandena vid yrkesskolorna kommer alltså
första gången att omfatta längst tiden t. o. m. den 30 juni 1967. Rektorerna skall
liksom vid andra skolformer ha semester, ej ferier.

Enligt överenskommelsen placeras rektorerna med hänsyn till skolornas storlek
enligt det förutnämnda poängsystemet i sex avlöningsgrupper omfattande
lönegraderna ABp 22—27. Vid mycket stora skolor, omfattande lägst 71 poäng,
placeras dock rektorstjänsten i lönegrad Bp 1. För fristående centrala verkstadsskolor
skall tillämpas ett särskilt intervallsystem beträffande poäng för bestämmande
av avlöningsgrupp. Jämfört med de kommunala avtalen innebär överenskommelsen,
att ett stort antal rektorstjänster uppflyttas i lönegrad samt att
rektorerna genom lönegradskonstruktionen alltid placeras i lönegradens högsta
löneklass. Rektorerna vid kommunala yrkesskolor är, som förut nämnts, redan
som regel förordnade intill den 1 juli 1967. De torde böra medgivas rätt att den
1 januari 1964 utan tillsättning efter ledigförklarande övergå på de nya tjänsterna,
varvid deras förordnanden bör utlöpa vid den tidpunkt som före övergången
gällt för dem, dock senast den 1 juli 1967. Detsamma bör gälla för

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

rektorerna vid de landstingskommimala yrkesskolorna. Enligt överenskommelsen
äger heltidsanställd rektor, därest detta är till fördel för honom, under löpande
förordnandeperiod, dock längst intill den 1 juli 1967, bibehålla sin lönegradsplacering
enligt kommunal central tjänsteförteckning och den löneklassplacering
som gäller för honom.

Avlöningsgrupp för rektorstjänst bör liksom vid grundskolan bestämmas för
hela förordnandeperioden med hänsyn till förhållandena redovisningsåret närmast
före periodens början med motsvarande tillämpning av 3 kap. 4 § skolstadgan.
För den period som utlöper den 30 juni 1967 bör avlöningsgrupp bestämmas
med hänsyn till förhållandena redovisningsåret 1962/63. Jämkning under
löpande period bör i likhet med vad som gäller för rektorer vid grundskolan
få göras vid väsentligt ändrade förehållanden.

Undervisningsskyldigheten för heltidsanställd rektor skall enligt överenskommelsen
vara lägst 4 och högst 20 veckotimmar enligt ett intervallsystem som
anknyter till avlöningsgrupperingen. För vikarie för rektor bör dock kunna fastställas
högre timtal än som framgår av intervallen. Dessa timtal motsvarar i
huvudsak de timtal som gäller för rektorer vid grundskolan m. fl. skolor. I jämförelse
med yrkesskolrektorernas nuvarande undervisningsskyldighet innebär
emellertid de föreslagna timtalen i vissa fall en höjning. I överenskommelsen har
även förutsatts, att heltidsanställd rektors undervisningsskyldighet skall kunna
nedsättas, då han förordnas till förste rektor eller skolchef. Därvid skall i fråga
om nedsättning liksom även i fråga om arvode gälla samma grunder som för
rektorer vid andra skolor.

Reglerna i 25 kap. 18 § 1 mom. skolstadgan om förande över stat av rektors
ordinarie lärartjänst bör gälla även för heltidsanställda rektorer vid yrkesskolor.
Om rektor ej har lärartjänst med pensionsrätt bör han förordnas som extra ordinarie
lärare liksom grundskolans rektorer enligt 25 kap. 18 § 2 mom. skolstadgan.
Sistnämnda regel bör nu införas även för rektorer vid tekniska gymnasier.

Befattning som deltidsanställd rektor bör finnas vid yrkesskola, som har
mindre än fem heltidskurser med normalläsår. Sådan befattning bör tillsättas av
överstyrelsen tills vidare eller för viss tid. Med befattning är förenad arbetsuppgifter,
som även måste fullgöras å tid då skolorna har ferier och det bör
åvila rektor att fullgöra dessa uppgifter. Härav följer, att deltidsanställd rektor
skall ha semester. Jämfört med nuvarande förhållanden har i överenskommelsen
intagits den nyheten, att om deltidsanställd rektor är lärare med statligt reglerad
lön, skall undervisningsskyldigheten på lärartjänsten kunna av länsskolnämnden
nedsättas med högst en tredjedel. Därvid bör nedsättningens omfattning prövas
med hänsyn till skolans storlek och arbetsuppgifternas omfattning. För rektor,
som innehar och uppehåller lärartjänst med nedsatt undervisningsskyldighet,
utgår enligt överenskommelsen arvode med lägre belopp än för annan rektor.

Arvode och nedsättning av undervisningsskyldigheten för deltidsanställd rektor
skall årligen bestämmas med hänsyn till den beräknade kursverksamheten
under läsåret. Bestämmandet bör ske i god tid före läsårets början. Endast om

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 170 år 1963

en väsentlig oförutsedd ökning av verksamhetens omfattning inträffar under
läsåret, bör en omprövning kunna ske.

Vid yrkesskolorna finns för närvarande olika slag av biträdande skolledare.
I befattningarna ingår i vissa fall huvudsakligen pedagogiska och i vissa fall
huvudsakligen administrativa arbetsuppgifter. I många fall innefattar befattningarna
båda slagen av uppgifter i ungefär samma omfattning. Befattningarna
har ej heller någon enhetlig utformning eller benämning. Enligt yrkeslärarberedningen
bör löneregleringen endast omfatta de biträdande skolledare som har
väsentligen pedagogiska arbetsuppgifter. Dessa befattningar bör få samma benämning
som i grundskolan, nämligen studierektor. Befattning som studierektor
bör efter medgivande av länsskolnämnden kunna inrättas vid skolenhet av yrkesskola
med lägst 30 poäng under förutsättning att studierektors arbetsområde
omfattar lägst 9 poäng. Om en kommun vill bibehålla eller anställa biträdande
skolledare med andra arbetsuppgifter än studierektors, bör den vara oförhindrad
härtill, men särskilt statsbidrag bör ej utgå för sådana befattningar. Studierektor
bör ej få anställas vid central verkstadsskola.

Studierektors arbetsområde bör omfatta vissa kurser och linjer, för vilka han
skall ha det pedagogiska ansvaret. Studierektor bör vara lärare vid skolan men
åtnjuta semester i stället för ferier. Under ferietid bör han anlitas för förberedelse-
och avslutningsarbete, såsom schemaarbete, kontakter med näringslivet i
orten, inköp av undervisningsmateriel och arbetsmaterial ävensom för vikariat
på rektorstjänsten. I övrigt bör studierektor fullgöra vad som bestämmes för
honom i instruktion, som skolstyrelsen fastställer med ledning av en av överstyrelsen
utfärdad normalinstruktion.

Enligt överenskommelsen skall till studierektor utgå arvode med olika belopp
beroende på omfattningen av arbetsområdet. Undervisningsskyldigheten som
lärare kan nedsättas enligt ett särskilt intervallsystem.

Vid stora yrkesskolor, där rektorsområdet omfattar lägst 71 poäng, skall efter
medgivande av Kungl. Maj:t kunna finnas biträdande rektor. Denne bör liksom
studierektor vara lärare vid skolan och i stället för ferier åtnjuta semester.
Arbetsuppgifterna bör angivas i en för tjänsten fastställd instruktion. Arvode
och nedsättning av undervisningsskyldigheten bör bestämmas av Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall med beaktande av skolans storlek och andra särskilda
omständigheter, som kan påverka biträdande rektors arbetsuppgifter.

Lärare

I sin promemoria har yrkeslärarberedningen framlagt följande allmänna synpunkter
och förslag beträffande lärartjänsternas utformning vid yrkesskolorna.

I ämnen i yrkesskolan, som i stort sett överensstämmer med ämnen i andra
skolor, bör inrättas lärartjänster, vilkas innehavare såvitt möjligt bör få samma
anställningsvillkor som lärare vid dessa skolor. I andra för yrkesskolorna mera
2 — Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 1 samt. Nr 170

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

specifika ämnen bör anställningsvillkoren anpassas med ledning av de avtal som
nu föreligger mellan kommunerna och lärarorganisationerna.

I fråga om behörighetsvillkoren måste hänsyn tagas till yrkesskolornas speciella
behov särskilt i fråga om gedigen yrkesutbildning. De av överstyrelsen i
cirkulär den 11 september 1962 fastställda behörighetsbestämmelserna bör i stort
sett accepteras som grund för löneregleringen. Som villkor för ordinarie anställning
bör uppställas krav på minst två års full lärartjänstgöring (jfr 10 kap. 19 §
skolstadgan). Detta sammanhänger med den fastare anställning som ordinarie
anställning enligt löneregleringen skall innebära.

Anställning såsom lärare vid kommunal eller landstingskommunal yrkesskola
bör avse tjänstgöring vid yrkesskolan i kommunen respektive landstingsområdet,
ej enbart viss skolenhet av yrkesskolan. Samma form av anställning tillämpas nu
inom grundskolan (8 kap. 9 § skolstadgan).

Ordinarie och extra ordinarie lärare vid yrkesskolor bör vara skyldiga att —
utöver de i det föregående föreslagna fem studiedagarna — deltaga i den fortbildning
överstyrelsen eller, efter överstyrelsens bemyndigande, annan skolmyndighet
kan komma att anordna. Här avsedd fortbildning skall kunna förläggas
under den tid, som läsåret för heltidskurs enligt 20 kap. 14 § skolstadgan kan
omfatta.

Vid kurser, där arbetsåret (motsvarande) omfattar helt kalenderår, bör lärarna
ha semester.

Såsom nu enligt 10 kap. 38 § skolstadgan gäller för lärare i läroämnen på
grundskolans högstadium bör lärare vid yrkesskola vara skyldig att, om rektor
efter samråd med läraren så prövar nödigt, meddela undervisning även i ämnen,
vilka ej ingår i tjänsten men i vilka läraren kan anses äga förutsättningar att
undervisa.

För att effektivt tillvarataga lärarkrafterna måste det vara möjligt att utan
större administrativ omgång anlita dem för undervisning vid andra skolor än
den där tjänsten är placerad. Detta är en förutsättning för den fasta ordinarie
anställningsform som föreslås i det följande. För lärare vid yrkesskolor och omskolningskursen
samt yrkeslärare på grundskolans högstadium bör därför skyldigheter
att fullgöra fyllnadstjänstgöring utformas väsentligen på samma sätt
som för övningslärare enligt 8 kap. 20—23 §§ och 10 kap. 50—52 §§ skolstadgan.
Skyldigheten att fullgöra fyllnadstjänstgöring bör avse kommunala eller landstingskommunala
yrkesskolor, omskolningskurser, grundskolans högstadium,
högre kommunala skolor, statliga realskolor, gymnasier och de blivande fackskolorna.
Efter medgivande av läraren bör, efter prövning av länsskolnämnden,
i tjänsten kunna inräknas tjänstgöring även vid andra statliga eller statsunderstödda
skolor.

Ordinarie lärartjänster bör få samma fasthet som vid andra kommunala skolor
under skolstyrelsen, där lärarna är statligt lönereglerade. En förutsättning
härför är att lärare under de i statens allmänna avlöningsreglemente angivna

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

förutsättningarna blir skyldig att låta förflytta sig till annan lärartjänst inom
det statligt reglerade undervisningsväsendet. Lärare i yrkesarbete bör dessutom
vara skyldig att låta förflytta sig till annan statligt reglerad anställning inom det
yrkesområde läraren tillhör, t. ex. vid affärsverken.

Ordinarie tjänster skall huvudsakligen inrättas för yrkesskolornas heltidskurser.
Endast heltidskurser, som bedömes bli varaktiga, bör ligga till grund för
inrättande av sådana tjänster. Det procenttal, som fastställes för antalet ordinarie
tjänster bör läggas till grund för bestämmande av antalet ordinäre tjänster
i varje särskild kommun (landstingskommun). Tjänsterna bör om möjligt fördelas
på de olika utbildningsområdena i förhållande till dessas omfattning. Antalet
ordinarie tjänster i varje kommun bör bestämmas av länsskolnämnden. Bland
flera varaktiga heltidskurser skall ordinarie tjänster kunna av skolstyrelsen inrättas
så, att yrkeslärare med längre väl meriterad tjänstgöring först kommer i
fråga till ordinarie tjänst. Tjänsterna skall alltså kunna växla mellan olika yrken
vid inträffande vakanser.

I detta sammanhang vill jag förorda, att nyssnämnda procenttal fastställes
till 60. Av antalet erforderliga heltidstjänster vid varaktiga heltidskurser bör
alltså 60 % inrättas såsom ordinarie. Detta procenttal bör gälla även beträffande
grundskolans högstadium.

För sådana lärare vid yrkesskolor, som har sin motsvarighet vid andra skolor,
bör enligt beredningen de icke-ordinarie anställningsformerna lämpligen anpassas
till dem som finns vid sistnämnda skolor, t. ex. i fråga om befordringsgång.
För övriga lärare vid yrkesskolorna, i första hand lärarna i yrkesarbete, bör befordringsgång
ej förekomma, då dessa lärare i regel börjar sin lärarverksamhet
först på ett senare åldersstadium än andra lärare. Dessa yrkeslärare bör efter
en prövotid av minst ett och ett halvt år med minst halvtidstjänstgöring kunna
anställas såsom extra ordinarie i samma lönegrad som ordinarie lärare. Om de
saknar pedagogisk utbildning eller i annat avseende brister i kompetens, bör de
placeras i lägre lönegrad än som eljest gäller.

Extra ordinarie och extra anställning bör kunna avse även anställning på minst
halvtid. Till extra lärare bör utgå läsårsdaglön, varvid läsåret vid huvudsakligen
praktisk undervisning anses omfatta 294 dagar (42 veckor) och vid huvudsakligen
teoretisk undervisning 273 dagar (39 veckor). I stället för läsårsdaglön
bör månadslön tillämpas vid sådana yrkesskolkurser, där arbetsåret (motsvarande)
omfattar helt kalenderår.

Vidare har yrkeslärarberedningen i sin promemoria föreslagit, att vid yrkesskolorna
bör finnas följande slag av lärartjänster, vilka efter föreliggande behov
bör kunna inrättas av skolstyrelsen efter de normer och riktlinjer överstyrelsen
kan komma att meddela. För tjänsterna bör gälla de behörighetsregler, som
i det följande angives i sina huvuddrag, dock att möjlighet att dispensera från
dessa givetvis skall föreligga. I den mån lärartjänster i olika lönegrader och
* — Bihan(j till riksdagens ''protokoll 1963. 1 sand. Nr 170

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 170 år 1963

med olika behörighetsvillkor kan komma i fråga för samma ämnesgrupp, bör det
i princip ankomma på skolans ledning att bestämma vilket slag av tjänst som
skall komma till användning.

a) Adjunkts- och ämneslärartjänster. Tjänsterna avses för
vissa teoretiska, tekniska och merkantila ämnen. I den mån ämnena motsvarar
dem som finns vid grundskolan eller realskolan bör samma behörighetskrav
gälla. Det förutsättes, att särskilda behörighetskrav kan komma att uppställas,
särskilt i fråga om ämnen som är mera speciella för yrkesskolorna. Beträffande
ämneslärartjänsterna skall det ankomma på överstyrelsen för yrkesutbildning att
pröva behörigheten, varvid i stort sett den praxis, som gäller beträffande motsvarande
tjänster inom det allmänna skolväsendet bör följas. Yrkesskolans speciella
krav på lärarkompetens bör dock beaktas.

b) Ämneslärartjänster för gymnasieingenjörer, gymnasieekonomer
och folkskollärare med särskild ämnesutbildning.
Tjänsterna avses för vissa teoretiska, tekniska och merkantila
ämnen. Behörighetsreglerna bör vara desamma som för motsvarande lärartjänster
i grundskolan. I vissa ämnen bör dock krävas minst två års väl kvalificerad
praktik i näringslivet. Efter prövning av överstyrelsen bör även kunna godtagas
lärare med akademisk utbildning. Även här bör för vissa ämnen dessutom krävas
minst två års väl kvalificerad praktik i näringslivet.

c) Ämneslärartjänster i övrigt. Tjänsterna saknar motsvarighet
i andra skolor. De avses för vissa teoretiska, tekniska och merkantila ämnen.
Till innehavare av dessa tjänster bör ifrågakomma dels lärare som avses under
b) men som i något avseende brister i där föreskriven kompetens, dels lärare
med annan handels- eller teknisk utbildning än som avses under b), dels ock
lärare med folkskollärarexamen eller annan utbildning, som överstyrelsen förklarat
behörig att undervisa vid yrkesskola. För tjänstgöring på handelslinjen
bör därjämte krävas tre års väl vitsordad praktik av väsentlig betydelse för
tjänstens ämnen jämte pedagogisk kurs.

d) Tjänster i stenograf i, maskinskrivning, maskinräkning
och kontor steknik samt tjänster i butiksarbete,
skyltning med textning och plakatmålning ävensom välskrivning.
För behörighet till dessa tjänster bör krävas minst tre års väl
vitsordad praktik av väsentlig betydelse för tjänstens ämnen samt genomgången
pedagogisk kurs om minst 15 veckor för utbildning av lärare i handelstekniska
eller detaljhandelstekniska ämnen.

e) Yrkeslärartjänster vid kurser i industri och hantverk
(motsvarande). För behörighet till sådan tjänst bör krävas minst
sju års allsidigt praktiskt arbete i yrket jämte pedagogiska kurser, bestående av

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

ca 15 veckors pedagogisk utbildning, ca 15 veckors assistentlärartjänstgöring och
3 veckors repetitionskurs. För yrkeslärarinna i industri- och hantverkskurser
bör såsom pedagogisk utbildning godtagas examen från högre kurs för utbildning
av yrkeslärare i sömnad vid Fredrika-Bremerförbundets skola för kvinnlig yrkesutbildning
eller Nordenfeltska skolan eller examen vid seminarium för huslig
utbildning.

f) Tjänster för lärare med examen från seminarium för
huslig utbildning (motsvarande) och tjänster för examinerade
yrkeslärarinnor vid kurser i husligt arbete och
vårdyrken. Behörighetsreglerna i överstyrelsens cirkulär den 11 september
1962 förutsättes alltjämt få gälla. Beträffande behörighet för lärare i vårdyrken,
där generella regler saknas, förutsättes att samma krav skall gälla som nu uppställes
av överstyrelsen i individuella fall.

g) Tjänster i övningsämnena gymnastik, teckning och
musik bör anordnas som tjänster i övningsämnen enligt skolstadgan.

Beträffande de förslag till lönegradsplacering, som innefattas i överenskommelsen,
vill jag framhålla följande.

De av beredningen under de förut nämnda punkterna a) och b) föreslagna
tjänsterna i tekniska, merkantila och andra teoretiska ämnen får enligt överenskommelsen
lönegrader, som jämställer dem med motsvarande tjänster vid andra
skolor. Därmed får yrkesskolorna större möjligheter att förvärva väl kvalificerade
lärare till sin mera teoretiskt betonade undervisning. Detta är särskilt
betydelsefullt eftersom en tendens föreligger att koncentrera de mera teoretiskt
betonade avsnitten av yrkesutbildningen till yrkesskolorna och förlägga den
mera praktiskt betonade utbildningen till företagen i form av inbyggda skolor.

De under punkten a) upptagna adjunkts- och ämneslärartjänsterna avses få
samma konstruktion som motsvarande tjänster på grundskolans högstadium.
Det skall alltså bero på lärarens kompetens om tjänsten inrättas som adjunktstjänst
eller ämneslärartjänst. För adjunkter och ämneslärare som avses under
punkterna a) och b) bör de befordringsgångar, som gäller för motsvarande lärare
på grundskolans högstadium, bli tillämpliga.

De under punkten c) föreslagna tjänsterna för övriga ämneslärare skall enligt
avtalet placeras i lönegrad 17 som normallönegrad. Icke-ordinarie sådan lärare
med föreskriven pedagogisk utbildning placeras i Ag 15 och uppflyttas efter
11/2 år i Ae 17. Lärare utan sådan utbildning placeras i Ag 15. Enligt nu gällande
kommunala avtal tillämpas lönegrad 16 för motsvarande tjänster.

De av beredningen under punkten d) föreslagna tjänsterna i stenografi och
maskinskrivning med flera ämnen placeras enligt överenskommelsen i lönegrad
15. Enligt nu gällande kommunala avtal tillämpas lönegrad 14.

De under punkten e) upptagna yrkeslärartjänsterna vid kurser i industri och
hantverk och dylikt placeras enligt överenskommelsen i lönegrad 17 som normal -

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

lönegrad. Vid centrala verkstadsskolor innebär detta en höjning från lönegrad
16, medan lönegrad 17 redan nu tillämpas vid andra yrkesskolor enligt gällande
kommunala avtal. Dessutom skall enligt överenskommelsen här finnas befordringstjänster
i lönegrad Ao 19 för yrkeslärare vid varaktiga heltidskurser av
verkstadsskolekaraktär. Dessa tjänster är en nyhet. Antalet sådana tjänster skall
beräknas på följande sätt. Av det sammanlagda antalet heltidstjänster för yrkeslärare,
som erfordras vid varaktiga heltidskurser av verkstadsskolekaraktär, skall
20 % inrättas i Ao 19. Om t. ex. i en kommun erfordras 10 heltidstjänster för
yrkeslärare vid kurser av verkstadsskolekaraktär, 10 heltidstjänster vid andra
kurser inom industri och hantverk samt 10 heltidstjänster vid kurser av annat
slag än industri och hantverk, skall sammanlagt (0,6 X 30 ==) 18 ordinarie tjänster
inrättas i kommunen. Av dessa 18 tjänster skall (0,2 X 10 =) 2 tjänster
inrättas i Ao 19 och placeras vid varaktiga heltidskurser av verkstadsskolekaraktär.
Beträffande övriga 16 ordinarie tjänster äger skolstyrelsen rätt att placera
dem var styrelsen finner lämpligt.

De under punkten f) av beredningen föreslagna tjänsterna för lärare vid kurser
i husligt arbete och inom vårdyrken skall enligt överenskommelsen kunna placeras
i två olika lönegradsserier, den ena med lönegrad 17 som högsta lönegrad
och den andra med lönegrad 15 som högsta lönegrad. Den högre serien tillämpas
vid kurser, där undervisningsskyldigheten är 36 veckotimmar, den lägre där
undervisningsskyldigheten är 30 veckotimmar. Däremot har vid lönegradsplaceringarna
hänsyn ej tagits till läsårets omfattning.

De under punkten g) föreslagna tjänsterna för övningslärare skall enligt överenskommelsen
få samma lönegradsplacering som motsvarande tjänster vid andra
skolor.

Beträffande de förslag om undervisningsskyldighet, som innefattas i överenskommelsen,
vill jag framhålla följande. För adjunkter och ämneslärare med
undervisning i tekniska, merkantila och andra teoretiska ämnen har undervisningsskyldigheten
fastställts till ett för varje lärare fixerat timtal, nämligen 24.
veckotimmar. Det har inte ansetts möjligt att beträffande yrkesskolorna tillämpa
ett medeltal, enligt vilket timtalet för vissa lärare kan sänkas, om motsvarande
ökning sker för andra lärare. För yrkeslärare vid kurser inom industri och hantverk
har undervisningsskyldigheten fastställts till 36 veckotimmar. Detta timtal
skall gälla oavsett om och i vilken omfattning teoriundervisning ingår i tjänstgöringen.
Den nu tillämpade evalveringsregeln, enligt vilken en timme teoriundervisning
anses motsvara en och en halv timme praktisk undervisning, skall
alltså inte längre gälla.

Jämfört med nuvarande förhållanden innebär förslaget att undervisningsskyldigheten
för ett stort antal lärare i teoretiskt betonade ämnen sänkes från
27 till 24. veckotimmar, medan den för vissa lärare på tekniska och liknande
linjer innebär en höjning från 21 till 24 veckotimmar. För yrkeslärama sänkes

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

undervisningsskyldigheten från 41 till 36 veckotimmar. Sänkningen beror delvis
på att evalveringsregeln bortfaller. Enligt inom departementet verkställda undersökningar
skulle den verkliga sänkningen i medeltal motsvara två veckotimmar.

I fråga om arvoden till timlärare och pensionsa v gångna lärare
innebär överenskommelsen, att timlärarkungörelsen och kungörelsen om avlöningsförmåner
till vissa pensionsavgångna rektorer och lärare skall tillämpas
även vid yrkesskolorna med de jämkningar som betingas av skolornas speciella
förhållanden. För lektion, som till mera än hälften infaller på tid efter klockan
18.00 skall utgå tillägg med 10 % av det timarvode, som gäller för läraren; dock
att tillägget vid teknisk skola skall utgöra 25 %.

I fråga om övergångsbestämmelserna i överenskommelsen vill jag här endast
erinra om, att den för lärarna nu gällande kommunala ordinarie anställningen
kan upphöra efter uppsägning. Detta gäller dock ej för lärare inom Stockholms
stads yrkesskolstyrelses förvaltningsområde. Med hänsyn härtill har övergång till
den statliga fastare ordinarie anställningen endast garanterats de kategorier, som
på grund av långvarig anställning fått vissa garantier mot uppsägning, samt ordinarie
lärare i Stockholms stad. Övriga ordinarie lärare eller — såvitt avser central
verkstadsskola fast anställda lärare — skall utan ansökan erhålla motsvarande
extra ordinarie statligt reglerade tjänster samt, om detta är till fördel för dem,
bibehålla sina lönegradsplaceringar enligt kommunal central tjänsteförteckning
så länge de innehar nämnda tjänster.

Grundskolans högstadium

På grundskolans högstadium skall enligt yrkeslärarberedningens förslag lärartjänster
i yrkesämnen kunna inrättas på de allmänpraktiska (9 pr), och de
teknisk-praktiska (9 tp) linjerna samt på handelslinjerna (9 ha). För lärare i
yrkesämnen på dessa linjer bör i allt väsentligt gälla vad som i föregående
avsnitt angivits beträffande yrkeslärare vid de kommunala yrkesskolorna. I
deras undervisningsskyldighet bör kunna inräknas undervisning i motsvarande
praktiskt betonade tillvalsämnen i årskurserna 7 och 8 av grundskolan. Vidare
bör det föreligga skyldighet att på grundskolans högstadium handha för yrkesorientering
erforderligt kontaktarbete (jfr 10 kap. 62 § skolstadgan). Särskild
undervisning vid grundskolan av sjuka elever m. m., som avses i 5 kap. 47—50 §§
skolstadgan, bör kunna inräknas i tjänsten, om läraren medgiver det.

För undervisning i maskinskrivning och kontorsteknik m. m. bör finnas tjänster,
som avses under punkten d) i föregående avsnitt. För övriga yrkesämnen bör
finnas tjänster som avses under punkterna b), c) och e) i föregående avsnitt.
Däremot torde det ej föreligga behov av att inrätta särskilda lärartjänster för
undervisningen i tillvalsämnen på den hushållstekniska linjen (9 ht). Denna
undervisning bör ingå i motsvarande övningslärartjänster.

Enligt överenskommelsen skall för grundskolans lärare i yrkesämnen gälla

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

samma lönegrader och undervisningsskyldighet som för motsvarande lärare vid
kommunala yrkesskolor utan hinder av att läsåret vid grundskolan endast omfattar
39 veckor.

Omskolningskurser

Yrkeslärarberedningen har grundat sitt förslag på den utformning omskolningskurserna
för närvarande erhållit. I detta sammanhang vill jag erinra om att
jag i proposition till innevarande års riksdag angående riktlinjer för utformningen
av skolväsendets centrala ledning (prop. 144, s. 92) förordat, att till det nya skolämbetsverkets
uppgifter skall höra att med stöd av lokala och regionala skolmyndigheter
planera yrkesutbildning för all ungdom under 21 år. De nuvarande
nybörjarkurserna för arbetslös ungdom torde därför med tiden komma att ingå
i yrkesskolornas normala verksamhet.

Vad som förut föreslagits beträffande kommunala och landstingskommunal
yrkesskolor bör enligt yrkeslärarberedningen i tillämpliga delar även gälla för
omskolningskurserna. Kursföreståndare och lärare bör sålunda inordnas under
statens allmänna avlöningsreglemente och, om övningslärare i något fall skulle
anställas, under avlöningsreglementet för övningslärare. I fråga om omskolningskursernas
organisation erfordras emellertid en särskild kungörelse, i vilken dock
i ett stort antal frågor bör kunna hänvisas till motsvarande bestämmelser i skolstadgan.

I fråga om kursföreståndare för omskolningskurs bör bestämmelserna om rektor
vid yrkesskola kunna äga motsvarande tillämpning, dock att endast arvodesanställning
bör komma i fråga. Förordnandeperiod och lönesättning bör bestämmas
från fall till fall av överstyrelsen för yrkesutbildning med hänsyn till kursverksamhetens
omfattning och beräknade varaktighet. Vidare bör från fall till
fall kunna prövas om kursföreståndarskap för omskolningskurs skall inräknas i
yrkesskolrektors arbetsområde. I dylika fall bör rektor enligt eljest gällande normer
kunna få hjälp av en studierektor.

På grund av omskolningskursernas speciella syfte måste lärarorganisationen
vid dessa kurser vara mera flexibel än vid annan yrkesutbildning. Med hänsyn
härtill bör för lärarna inte förekomma ordinarie anställning och extra ordinarie
anställning endast i den omfattning Kungl. Maj:t beslutar.

För närvarande har överstyrelsen för yrkesutbildning bemyndigande att inrätta
högst 50 extra ordinarie lärartjänster, därvid för dylik lärare skall tillämpas
de för fast anställda yrkeslärare vid centrala verkstadsskolor gällande bestämmelserna.
Enligt min mening bör antalet extra ordinarie tjänster ökas avsevärt.
Innan närmare utredning verkställts vill jag dock endast förorda att ytterligare
50 extra ordinarie lärartjänster inrättas vid omskolningskurserna från och med
den 1 januari 1964. För dessa tjänster bör som nämnts bestämmelserna i statens
allmänna avlöningsreglemente äga tillämpning.

Övriga lärare vid omskolningskurserna har nu arvodesanställning. Beredningen

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

förordar, att dessa lärare nu, i den mån eljest gällande förutsättningar härför
föreligger, förordnas såsom extra lärare.

I fråga om lönegradsplacering och undervisningsskyldighet skall enligt överenskommelsen
gälla samma bestämmelser som för yrkesskolornas lärare, dock att
lönegrad 19 inte skall förekomma för yrkeslärare. Vid omskolningskurs, där arbetsåret
omfattar helt kalenderår, skall lärarna åtnjuta lön efter löneklassen
närmast över den, i vilken de är placerade. För lärare i kurser för synskadade
skall vidare gälla den lönegradsplacering och undervisningsskyldighet som gäller
för motsvarande lärare vid statens blindskolor. Vid kurser för utbildning av
byggnadsarbetare och vissa specialkurser bestämmes avlönings- och anställningsvillkor
av Kungl. Maj:t.

Specialskolor m. m.

Överenskommelsen innefattar jämväl följande förslag till förbättringar av
löne- och anställningsvillkoren för lärarpersonal vid specialskolor m. m. Förslagen
innebär en anpassning till vad som skall gälla för lärare vid kommunala
yrkesskolor m. fl. läroanstalter. Jag vill erinra om att efter förslag av yrkeslärarberedningen
i samband med de förhandlingar som ledde till överenskommelse
om statstjänstemännens löner under åren 1962 och 1963 in. m. (prop. 1962:169)
en översyn företogs av anställnings- och avlöningsvillkoren för lärarpersonal vid
specialskolorna.

Vid fångvårdsanstalterna, ungdomsvårdsskolorna och statens mentalsjukhus
skall tjänsterna såsom utbildningsassistent uppflyttas från lönegrad A 17 till
A 18. För placering i denna lönegrad förutsättes behörighet till yrkeslärartjänst
i A 17. Den som saknar dylik behörighet placeras i A 16. Normalarbetstiden
skall utgöra 45 timmar för vecka.

Vid försvaret skall ca 25 tjänster som yrkeslärare i Ae 15/16 ändras till ingenjörstjänster
i Ae 19 och vissa ingenjörstjänster i A 17 vid försvarets skolor uppflyttas
till A 19. Dessa tjänster har i tidigare sammanhang ändrats från yrkeslärartjänster
till ingenjörstjänster. Vid centrala flygverkstäderna i Malmslätt,
Arboga och Västerås samt vid flygförvaltningens verkstadsskola i Västerås skall
9 yrkeslärartjänster i Ae 15/16 uppflyttas till Ae 15/17. Lön till innehavare av
sådan tjänst skall utgå efter den löneklass, vars nummer med en enhet överstiger
numret för den löneklass i vilken läraren är placerad. För placering i lönegrad
15 respektive 17 förutsättes gälla motsvarande villkor som för yrkeslärare
vid kommunala yrkesskolor. Lärarna åtnjuter semester och skall vara skyldiga
att undervisa 36 timmar per vecka. Förste tyghantverkare i Ao 15 med arbetsuppgifter
helt motsvarande yrkeslärares skall erhålla lönetillägg motsvarande
skillnaden mellan lönen i den löneklass, i vilken vederbörande skulle varit placerad
i A 17 (nu A 16) och lönen i den löneklass i vilken han är placerad.

Vid särskolor och statens blind- och dövskolor m. m. skall yrkeslärartjänsterna
i Ao, Ae 15/16 uppflyttas till Ao, Ae 15/17 och tjänsterna som extra yrkeslärare

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

vid särskolorna uppflyttas från Ag 12 till Ag 15. För placering i lönegrad 15
respektive 17 förutsattes gälla samma villkor som för yrkeslärare vid kommunala
yrkesskolor. Undervisningsskyldigheten skall vara 36 timmar per vecka. Läsåret
omfattar 39—41 veckor.

Vid vanföreanstalterna skall rektorstjänsten i Stockholm placeras i ABp 25 och
övriga rektorstjänster i ABp 24. Undervisningsskyldigheten för rektor i Stockholm
skall vara 4—8 timmar per vecka och för övriga rektorer 6—10 timmar per
vecka. Vidare skall yrkeslärartjänsterna vid vanföreanstalterna i A 15/16 uppflyttas,
11 tjänster till A 19 och övriga tjänster (ca 45) till A 15/17. Det förutsättes
att samma villkor skall gälla för placering i A 15 och A 17 som gäller för
motsvarande lärare vid kommunala yrkesskolor. Undervisningsskyldigheten
skall för yrkeslärare vara 36 timmar per vecka. Läsåret omfattar 42 veckor.
Beträffande den föreslagna lönesättningen för rektorer och yrkeslärare vid vanföreanstalterna
må erinras om att yrkesutbildningen vid dessa läroanstalter i
huvudsak överensstämmer med yrkesutbildningen vid centrala verkstadsskolor.
Den föreslagna löneregleringen vid specialskolor m. m. omfattar ca 200 tjänster.

Efter samråd med chefen för civildepartementet finner jag mig böra förorda,
att den träffade överenskommelsen angående lönesättning m. m. för skolledare
och lärare vid kommunala yrkesskolor m. fl. läroanstalter till alla delar godkänns
samt att den skyldighet att deltaga i fortbildning, som föreslagits beträffande
ordinarie och extra ordinarie lärare, genomföres.

I detta sammanhang må nämnas, att löneregleringen i avrundade tal omfattar
150 heltidsanställda rektorer, 3 500 heltidsanställda lärare och 9 000 deltidsanställda
lärare.

III. Statsbidragsfrågor

Nuvarande förhållanden m. m.

Kommunala och landsting skommunala yrkesskolor

Det nuvarande statsbidragssystemet beslöts av 1955 års riksdag i samband
med den reform som då genomfördes beträffande yrkesutbildningen. De nu gällande
bestämmelserna har influtit i kungörelsen den 31 maj 1957 (nr 480) om
statsbidrag till yrkesskolor. Statsbidraget till den årliga undervisningen vid
kommuners och landstingskommuners yrkesskolor regleras i 32—46 §§ kungörelsen.

För budgetåret 1963/64 har i årets statsverksproposition (bil. 10 p. 141)
förslagsanslaget bidrag till driften av centrala yrkesskolor upptagits till
38 000 000 kr.

Vid centrala verkstadsskolor utgår statsbidrag med 100 % av de verkliga lönekostnaderna.
Genom löneregleringen torde dessa stiga med ca 9 %. För budget -

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

året 1963/64 torde lönekostnaderna kunna uppskattas till i runt tal 20 000 000
kr. varav 1 600 000 kr. belöper på löneregleringen.

Till övriga centrala yrkesskolor utgår statsbidrag med 100 % av en beräknad
normallönekostnad för lärarlöner och i vissa fall även för rektorslöner. För
budgetåret 1963/64 torde bidraget enligt dessa regler uppgå till i runt tal
14 000 000 kr. Systemet med normallönekostnad medför emellertid numera, att
lönekostnaderna ej blir helt täckta av statsbidraget. Med nuvarande lönenivå
torde underskottet kunna uppskattas till 2 000 000 kr. Därtill kommer ett belopp
av ca 600 000 kr. för rektorslöner, till vilka statsbidrag enligt nuvarande
regler ej utgår från löneposten. Genom löneregleringen torde som nämnts lönekostnaderna
stiga med ca 9 % eller med 1 500 000 kr. till sammanlagt i runt tal
18 000 000 kr.

För budgetåret 1963/64 har i årets statsverksproposition (bil. 10 p. 142) förslagsanslaget
Bidrag till driften av lokala yrkesskolor upptagits till 95 000 000 kr.

Till heltidskurser vid lokala yrkesskolor utgår statsbidrag med 78 % av en
beräknad normallönekostnad för enbart lärarlöner. Bidrag till rektorslöner utgår
inte från löneposten. För budgetåret 1963/64 torde bidraget enligt dessa regler
uppgå till 43 000 000 kr., motsvarande en lönekostnad av 55 000 000 kr. Den
verkliga lönekostnaden enligt nuvarande lönenivå torde emellertid vara 2 800 000
kr. högre. Genom löneregleringen torde lönekostnaderna, som nämnts, stiga
med ca 9 % eller med 5 200 000 kr. till sammanlagt 63 000 000 kr.

Statsbidraget till deltidskurser vid lokala yrkesskolor utgår med visst belopp
per lektion. Beloppet har i årets statsverksproposition uppräknats med 10 %,
vilket motsvarar de arvodeshöjningar, som skett åren 1962 och 1963. För budgetåret
1963/64 torde bidraget enligt dessa regler uppgå till i runt tal 21 000 000
kr. De verkliga kostnaderna torde kunna uppskattas till 31 000 000 kr. Genom
löneregleringen torde arvodeskostnaderna stiga med ca 3 % eller med 1 000 000
kr. till sammanlagt 32 000 000 kr.

Låsningen av statsbidraget till normallönekostnader har alltså medfört, att en
del av de senaste årens löneökningar ej blir täckta av statsbidrag. Denna eftersläpning
kan uppskattas till följande belopp.

Centrala yrkesskolor .......................................... 2 000 000

Lokala yrkesskolor

heltidskurser 78 % av 2 800 000 kr............................. 2 200 000

deltidskurser uppskattat ..................................... 2 800 000

Summa kr. 7 000 000 I

I statsbidraget till lärarlöner vid lokala yrkesskolor ingår ej bidrag till löner
åt skolledare och biträdande skolledare. Säkra hållpunkter saknas för en beräkning
av dessa lönekostnader. Uppskattas de till ca 5 % av lärarlönekostnaderna
efter löneregleringens genomförande skulle de uppgå till 5 000 000 kr., varav ca

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 170 år 1963

15 % eller 750 000 kr. torde hänföra sig till kostnadsökningar i anledning av
löneregleringen. Ett statsbidrag på 78 % skulle utgöra 3 900 000 kr.

Den nu föreslagna löneregleringen medför kostnadsökningar för staten och
kommunerna som kan uppskattas till följande belopp:

Centrala verkstadsskolor...................................... 1 600 000

Övriga centrala yrkesskolor ................................... 1 500 000

Lokala yrkesskolor

heltidskurser .............................................. 5 200 000

deltidskurser .............................................. 1 000 000

pedagogisk ledning ......................................... 700 000

Summa kr. 10 000 000

Grundskolans högstadium

Till grundskolans lärare i yrkesämnen utgår statsbidrag enligt kungörelsen om
statsbidrag till driftskostnader för det allmänna skolväsendet (omtryckt 1962:
478) med visst belopp per veckotimme och redovisningsår, varvid avdrag för
kommunandelen sker med visst belopp för varje fullt 35-tal veckotimmar (10 §
2 mom. och 13 § b).

Lönereglering torde medföra ökade lönekostnader av ungefär motsvarande
storlek som inom kommunala yrkesskolor.

Omskolningskurser

Till kommunal arbetslöshetskurs och till arbetslöshetskurs vid central verkstadsskola
utgår statsbidrag enligt kungörelsen 29 juni 1945 (nr 445) angående
yrkesutbildningskurser för arbetslösa, 4 §. Kostnaderna för central arbetslöshetskurs
bestrides helt av statsmedel.

Departementschefen

Vid yrkesskolorna tillämpas nu två olika system i fråga om statsbidrag till
driften. Vid centrala verkstadsskolor täcker bidraget till löner de faktiska kostnaderna
för avlöning av rektorer och lärare. Vid övriga yrkesskolor med kommuner
eller landsting som huvudmän utgår statsbidraget efter en beräknad normallönekostnad.
Denna uppdelning på olika bidragsgrunder var naturlig år 1955
då lönerna vid centrala verkstadsskolor var statligt reglerade, medan lönerna
vid övriga ifrågavarande yrkesskolor bestämdes av kommunerna. När nu en
enhetlig statlig lönereglering genomföres för hela det kommunala och landstingskommunala
yrkesskoleområdet, bör även principerna för statsbidragsgivningen
om möjligt bli enhetliga.

Systemet med statsbidrag efter normallönekostnad har medfört, att inträffande
höjningar av löneförmånerna utom rörligt tillägg helt drabbar kommunerna.
Den fastställda normallönekostnaden kan visserligen i sådana fall tid
efter annan höjas, men så har hittills skett endast i begränsad omfattning.

Kiingl. Majrts proposition nr 170 år 1963

Vidare blir kommunernas kostnader större för vissa kurser än för andra. Detta
gäller särskilt kurser där den teoretiska undervisningen är av större omfattning.
På grund härav har i vissa fall undvikits sådana dyrare kurser liksom även att
anställa lärare med mera kvalificerad utbildning och därmed högre löneanspråk.
För yrkesundervisningen är det emellertid av stor vikt, att kommunernas val
mellan olika slag av kurser och lärare ej i högre grad skall behöva betingas av
kostnadshänsyn. Föreliggande behov av undervisningen och läraren i fråga bör
vara det avgörande. För närvarande råder en tendens att koncentrera den teoretiska
undervisningen till yrkesskolorna och förlägga undervisningen i yrkesarbete
och annat praktiskt arbete ute i företagen. Bidrag efter normallönekostnad kan
verka hämmande på denna utveckling.

Vidare är att märka att statsbidrag efter de faktiska lönekostnaderna beräknade
med viss schablonisering är regel inom det statsunderstödda skolväsendet
i övrigt. Så är fallet beträffande grundskolan och högre kommunala skolor och
det är avsett, att ett liknande system skall tillämpas även vid fackskolorna. Det
måste då vara naturligt att samma principer tillämpas även vid yrkesskolorna.

Av anförda skäl förordar jag, att statsbidraget till löner vid yrkesskolorna
utgår efter de faktiska lönekostnaderna beräknade efter viss schablon. Det för
högre kommunala skolor tillämpade systemet, som även är avsett att i stora
drag tillämpas på fackskolorna, bör kunna vara vägledande för utformningen av
nya statsbidragsregler, varvid hänsyn dock måste tagas till yrkesskolornas speciella
förhållanden.

En tillämpning av ett dylikt statsbidragssystem innebär emellertid inte, att
frågan om fördelningen av kostnaderna mellan staten, å ena, och kommuner
och landstingskommuner, å andra sidan, blir automatiskt löst. Beträffande denna
fördelningsfråga vill jag, efter överläggningar med representanter för Svenska
landstingsförbundet, Svenska stadsförbundet och Svenska landskommunernas
förbund, vilka icke framställt erinringar mot förslagen, anföra följande.

Den sammanlagda lönekostnaden redovisningsåret 1963/64 kan, som nämnts,
vid centrala yrkesskolor beräknas till 38 000 000 kr. samt vid lokala yrkesskolor,
inberäknat rektorer och biträdande skolledare, till 100 000 000 kr. I statsbidrag
skulle då enligt det nu förordade statsbidragssystemet utgå sammanlagt
(38 000 000 + 78 000 000 =) 116 000 000 kr. Statsbidrag till löner enligt nuvarande
system skulle endast utgöra (20 000 000 -f- 14 000 000 -|- 43 000 000 -f21
000 000 =) 98 000 000 kr. Statens kostnader för löner skulle alltså stiga med
18 000 000 kr.

Utanför löneregleringen faller emellertid tills vidare tolv fristående tekniska
skolor, för vilka det nuvarande statsbidragssystemet alltjämt bör tillämpas.
Nämnda skolor ingår i de verkställda kostnadsberäkningarna. Med hänsyn härtill
bör statsbidragsökningen beträffande löner reduceras med i runt tal 400 000
kr. till 17 600 000 kr.

Av ökningen avser (600 000 -f 3 900 000 =) 4 500 000 kr. skolledare och biträdande
skolledare, för vilka kostnaderna hittills, i den mån de ersatts, hänförts
;j —■ Ilihang till riksdagens protokoll 1903. 1 samt Nr 170

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 170 år 1963

till bidraget till övriga kostnader. Dessutom avser 7 000 000 kr. av ökningen
kostnader vilka inte betingas av löneregleringen. Nämnda belopp bör till en del
kompenseras genom minskat bidrag till övriga kostnader.

I bidraget för lektion vid deltidskurser ingår ett belopp om 1 ä 2 kr. per lektion,
som är avsett att täcka vissa övriga kostnader och som sammanlagt uppgår
till 2 300 000 kr. Detta belopp bör ej längre utgå.

Beträffande heltidskurserna bör årsbeloppen till övriga kostnader kunna bortfalla
i vad gäller kurs för handel, kurs för industri och hantverk av övervägande
teoretisk karaktär samt kurs för husligt arbete. För motsvarande kurser vid
högre kommunala skolor och fackskolor utgår nämligen inte särskilt bidrag för
sådana kostnader. Vad angår kurs för industri och hantverk av verkstadsskolkaraktär
eller kurs som eljest bedömes vara av sådan art att den bör föras till
denna grupp, finns inte någon direkt motsvarighet vid högre kommunala skolor
eller fackskolor. Dessa kurser är särskilt kostnadskrävande i fråga om undervisningsmateriel.
Med hänsyn härtill bör statsbidrag alltjämt tills vidare utgå till
övriga kostnader vid dessa kurser, men bidraget bör minskas till 7 000 kr. för
kurs. Härigenom skulle statsbidraget till övriga kostnader för heltidskurser
minskas med följande belopp:

Kurser för industri och hantverk av verkstadsskolkaraktär

centrala yrkesskolor ......................................... 700 000

lokala yrkesskolor ........................................... 900 000

Övriga heltidskurser

centrala yrkesskolor ......................................... 500 000

lokala yrkesskolor ........................................... 1 eoo 000

Summa kr. 3 700 000

I detta sammanhang vill jag även närmast i förenklingssyfte föreslå, att kostnaderna
för lärares sjukvårdskostnader ej längre skall bestridas av statsmedel.
För yrkesskolornas del torde det röra sig om ett årligt belopp av ca 90 000 kr.
Jag vill erinra om att jag i årets statsverksproposition (bil. 10 p. 103) föreslagit
att bidraget för detta ändamål vid grundskolan avlöses genom att kommunandelen
minskas med 20 kr. i samtliga hyresgrupper. Beträffande yrkesskolorna
får avlösningen anses ha skett genom att staten nu åtager sig en hög andel av
kostnadsökningarna vid yrkesskolorna. I förenklingssyfte förordar jag även, att
det särskilda statsbidraget till skolor med ambulerande verksamhet för transport
av undervisningsmaterial nu borttages. Kostnaderna uppgår till 22 000 kr. för år
och verksamheten minskar i omfattning. Dessa omläggningar skulle alltså minska
statens kostnader med i runt tal 100 000 kr.

Den förut framräknade ökningen av statsbidraget eller 17 600 000 kr. skulle
alltså kompenseras genom de ovan föreslagna åtgärderna med sammanlagt
(2 300 000 -)- 3 700 000 -(- 100 000 =) 6 100 000 kr. På statsverket skulle falla en
ökning av 11 500 000 kr.

Kungl. May.ts proposition nr 170 år 1963

Beträffande statsbidragets utformning förordar jag, att det bidragsunderlag
på vilket statsbidraget uträknas bestämmes på i allt väsentligt samma sätt som
vid grundskolan och högre kommunala skolor. Statsbidraget bör vara 100 % vid
centrala yrkesskolor och 79 % vid lokala yrkesskolor.

Vid yrkesskolorna förekommer emellertid kurser av olika längd och en stor del
av undervisningen fullgöres av timlärare eller andra icke-ordinarie lärare, som
är anställda för kortare tid än helt läsår. För dem kan ej bidraget beräknas med
hänsyn till förhållandena vid vårterminens början, efter vilka årslönebeloppen
eljest beräknas. I den mån kurs ej varar helt normalläsår eller hel termin av
sådant läsår, bör vid yrkesskolorna bidraget beräknas såsom för timarvode efter
den löneklass läraren tillhörde då tjänstgöringen fullgjordes eller vid kursens
början.

Vid grundskolan och högre kommunala skolor beräknas årslönebeloppen för
andra deltjänster än halvtidstjänster alltid för varje veckotimme motsvara 1/30
av årslönebeloppet för hel tjänst, oavsett den faktiska omfattningen av undervisningsskyldigheten.
Vid yrkesskolorna bör för lärare med en undervisningsskyldighct
av minst 36 veckotimmar tillämpas bråktalet V36 och för övriga lärare
bråktalet V30-

Enligt överenskommelsen skall arvoden utgå till deltidsanställda rektorer och
biträdande skolledare samt vissa arvodestillägg utgå för kvällsundervisning.
Nämnda ersättningar bör inräknas i bidragsunderlaget.

Det särskilda statsbidraget till föreläsningar torde tillsvidare böra bibehållas.

Även i övrigt bör statsbidraget utformas efter väsentligen samma grunder som
statsbidraget vid högre kommunala skolor. Rekvisitionerna av statsbidrag bör
granskas av länsskolnämnderna och alltså ej, såsom nu är fallet, av länsstyrelserna.

Löneregleringen skall i full utsträckning träda i kraft den 1 januari 1964.
Bestämmelserna om undervisningsskyldighet skall emellertid gälla från och med
den 1 juli 1963. Även lönen efter de i löneregleringen bestämda lönegraderna samt
vissa arvoden skall vinna viss retroaktiv tillämpning. Med hänsyn härtill förordar
jag, att det nya statsbidragssystemet vinner tillämpning från och med den
1 juli 1963. Vissa övcrgångsanordningar erfordras emellertid. Under andra halvåret
1963 bör provisoriskt nuvarande statsbidragsbestämmelser alltjämt tillämpas,
varigenom frågan om förskott under detta halvår finner sin lösning. Reglerna
om förskott medför, att de ökade kostnaderna till följd av löneregleringen
endast i begränsad omfattning kommer att belasta statsanslagen under budgetåret
1963/64.

I detta sammanhang vill jag upptaga ett par speciella statsbidragsfrågor rörande
yrkesskolorna.

Statsbidrag har enligt särskilda och gynnsammare villkor utgått till avlöning
åt lärare i sådan kurs (klassavdelning) vid lokal yrkesskola, som till mer än
hälften av det för avdelningen normala elevantalet består av elever, vilka i

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

skolpliktshänseende tillhör klass 9 y i försöksskola. Jag förutsätter, att detta
gynnsammare bidrag kan tillämpas även efter den 1 juli 1962, så länge timplaner
och huvudmoment vid försöksverksamhet med obligatorisk nioårig enhetsskola
övergångsvis äger fortsatt tillämpning enligt kungörelsen den 6 juni 1962, nr 480,
om läroplan för grundskolan m. m.

Från anslaget till bidrag till driften av lokala yrkesskolor utgår även statsbidrag
till enskilda yrkesskolor. Skolorna är i statsbidragshänseende uppdelade
i s. k. A-skolor och B-skolor. Till A-skolorna utgår statsbidrag enligt i stort sett
samma grunder som för närvarande gäller för lokala kommunala yrkesskolor.
Vissa av de enskilda yrkesskolorna har redan nu en ansträngd ekonomi och den
föreslagna löneregleringen för de kommunala yrkesskolorna torde ytterligare försvåra
deras situation. I avvaktan på en närmare utredning bör det öppnas möjlighet
att tilldela de enskilda yrkesskolorna höjt statsbidrag genom särskilda
beslut av Kungl. Maj:t. Beträffande A-skolorna bör bidrag utgå i form av 10%
förhöjning på det statsbidragsbelopp, som enligt nu gällande regler för statsbidrag
skall utgå till skolorna. Kostnaderna för ifrågavarande ändamål kan beräknas
till 1 000 000 kr.

Beträffande grundskolans högstadium erfordras ej längre de nuvarande specialbestämmelserna
om statsbidrag för yrkeslärare. Bestämmelserna för övriga
lärare vid grundskolan bör i allt väsentligt äga tillämpning.

Vid omskolningskurserna torde löneregleringen medföra, att lönekostnaderna
stiger med ca 12 % eller med 4 000 000 kr. Några ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser
torde inte erfordras.

IV. Hemställan m. m.

Jag föreslår, att den av mig förordade löneregleringen och de huvudsakliga
organisatoriska grunderna för denna underställes riksdagens prövning. Även de
av mig föreslagna grunderna för statsbidrag bör underställas riksdagen.

Av riksdagen bör även inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj:t att vidtaga
av förslagen betingade ändringar i av Kungl. Maj:t med stöd av riksdagens
beslut utfärdade avlönings-, pensions- och statsbidragsförfattningar. I samband
med genomförande av förslagen torde det bli erforderligt att vidtaga vissa
övergångsanordningar samt att besluta om ändringar i fastställda personalförteckningar.
Kungl. Maj:t synes böra erhålla riksdagens bemyndigande att vidtaga
dylika åtgärder.

Den föreslagna löneregleringen torde i vissa fall medföra ökade kostnader, som
belastar maximerade anslag och anslagsposter. Beträffande dessa anslag och
anslagsposter synes Kungl. Maj:t böra erhålla bemyndigande att medge erforderliga
överskridanden.

Med hänsyn till att den slutliga utformningen av ifrågavarande författningar
och övriga föreskrifter av organisatorisk karaktär på förevarande område ännu

Kungl. May.ts proposition nr 170 år 196S

ej kan överblickas i alla delar, bör även inhämtas riksdagens bemyndigande för
Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med de i det föregående angivna
grunderna och riktlinjerna vidtaga de åtgärder, som kan visa sig vara
erforderliga för förslagens genomförande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

1) godkänna de i det föregående angivna huvudsakliga organisatoriska
grunderna för en statlig lönereglering för skolledare
och lärare vid kommunala yrkesskolor m. fl. läroanstalter;

2) godkänna den i det föregående redovisade överenskommelsen
den 19 april 1963 angående lönesättning m. m. för skolledare
och lärare vid kommunala yrkesskolor m. fl. läroanstalter; 3)

godkänna av mig förordade ändrade grunder för statens
bidrag till yrkesutbildningen;

4) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av förslagen betingade
ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfärdade
avlönings-, pensions- och statsbidragsförfattningen;

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av förslagen betingade
ändringar i vederbörliga personalförteckningar;

6) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga i övrigt erforderliga
åtgärder för förslagens genomförande ävensom meddela erforderliga
övergångsbestämmelser;

7) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1963/64 i
enlighet med vad som i det föregående anförts medge överskridande
av maximerade anslag och anslagsposter; samt

8) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med i det föregående angivna grunder och riktlinjer för
löneregleringen vidtaga de ytterligare åtgärder, som kan visa
sig erforderliga för genomförandet av föreslagen reglering, såsom
att med personalorganisationerna träffa överenskommelser
och utfärda härav föranledda bestämmelser och andra föreskrifter.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Inga Bäcklin

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Bilaga

Överenskommelse den 19 april 1963 angående lönesättning m. m.
för skolledare och lärare vid kommunala yrkesskolor m. fl.

läroanstalter

A. På grundval av de organisatoriska förutsättningar, som angivits för en
statlig lönereglering för skolledare och lärare m. fl. vid statsunderstödda kommunala
yrkesskolor, utom fristående tekniska skolor samt vid statsunderstödda
landsting skommunala yrkesskolor, inberäknat centrala verkstadsskolor till vilka
statsbidrag utgår enligt kungörelsen 31 maj 1957, nr 480, ävensom för lärare i
yrkesämnen vid grundskolans högstadium samt för kursföreståndare och lärare
vid s. k. omskolningskurser skall i fråga om lönegradsplacering, arvode och undervisningsskyldighet
m. m. gälla följande.

Skolledare och biträdande skolledare

Det i skolstadgan 1 kap. 4 § angivna poängsystemet skall ligga till grund för
bestämmande av avlöningsgrupp och undervisningsskyldighet för heltidsanställd
yrkesskolrektor samt arvode och undervisningsskyldighet för deltidsanställd yrkesskolrektor
och studierektor vid yrkesskola.

1. Lönegradsplacering och undervisningsskyldighet för heltidsanställd rektor
(vid skola med minst fem heltidskurser).

a) Kommunal och landstingskommunal yrkesskola utom fristående central
verkstadsskola:

Poängtal Lönegrad

Avlöningsgrupp

I .............

n.............

tu..............

IV ..............

V .............

vi.............

—15,5	ABp 22
16—24,5	23
25—33,5	24
34—43,5	25
44—54,5	26
55—	27

Undervisningsskyldighet
(veckotimmar)

12—20
8—14
6—10
4— 8
4— 5

Vid skola omfattande lägst 71 poäng skall rektor placeras i lönegrad Bp 1.
Rektors undervisningsskyldighet skall därvid omfatta 4 vt.

b) Fristående central verkstadsskola:

Avlöningsgrupp

I ..............

II ..............

III ..............

IV ..............

v..............

VI ..............

Poängtal	Lönegrad
—10,5	ABp 22
11—19,5	23
20—28,5	24
29—38,5	25
39—49,5	26
50—	27

Undervisningsskyldighet
(veckotimmar)

12—20
8—14
6—10
4— 8
4— 5

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 170 år 1963

Det ankommer på länsskolnämnden respektive överstyrelsen för yrkesutbildning
att för varje läsår fastställa undervisningsskyldigheten för rektor vid kommunal
och landstingskommunal yrkesskola.

Det förutsättes att den ytterligare nedsättning som må ske av förste rektors
respektive skolchefs undervisningsskyldighet skall i förekommande fall äga
motsvarande tillämpning för yrkesskolrektor, som förordnas till förste rektor eller
skolchef. Därvid skall yrkesskolrektor, som förordnats som förste rektor, erhålla
befattningsarvode efter motsvarande grunder som gäller för rektorer i andra
skolor.

2. Arvode och undervisningsskyldighet för deltidsanställd rektor

För deltidsanställd rektor (vid skola med mindre än fem heltidskurser) skall
arvode utgå och nedsättning av undervisningsskyldighet ske enligt följande:

a) rektor som ej innehar lärartjänst

Grundarvode med 1 000 kr. för år, därjämte 450 kr. för varje 0,5 poäng, dock
sammanlagt högst 10 000 kr. för år.

b) rektor som innehar lärartjänst med statliga avlöning sbestämmelser

Grundarvode med 1 000 kr. för år, därjämte 150 kr. för varje 0,5 poäng, dock

sammanlagt högst 4 000 kr. för år.

I lärartjänsten skall undervisningsskyldigheten kunna nedsättas av länsskolnämnden
med högst en tredjedel.

Arvode och nedsättning av undervisningsskyldigheten skall bestämmas årligen
med utgångspunkt i det poängtal, som svarar mot den beräknade kursverksamheten
under läsåret.

3. Arvode och undervisningsskyldighet för studierektor m. m.

För studierektor — som må förordnas då yrkesskolan omfattar lägst 30 poäng
och studierektors arbetsområde omfattar lägst 9 poäng — skall gälla följande:

, , Poängtal inom studie- , . , Nedsättning veckotimmar för lärare

r\ esgrupp rektors arbetsområde - r\ o e med undervisningsskyldighet

24 vt 30 vt 36 vt

I ............ 9—15,5 4 800 4— 8 5—10 6—12

II ............ 16—21,5 6 000 6—12 7—15 9—18

III ............ 22— 7 200 8—14 10—17 1 2—21

Arvodet bestämmes årligen av skolstyrelsen med hänsyn till verksamhetens
omfattning under året. Nedsättning av undervisningsskyldigheten beslutas årligen
av länsskolnämnd med utgångspunkt i den beräknade kursverksamheten under
läsåret i fråga.

I arvodet för studierektor ingår vikariatsersättning vid uppehållande av rektorstjänst
under ferietid. Beträffande vikariatsersättning vid sådant förordnande
under lästid ävensom beträffande avdrag å arvode för studierektor skall särskilda
av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser gälla. Här avsedd studierektor skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

åtnjuta semester enligt de för tjänstemän i A 21 och högre lönegrader gällande
grunderna (Saar 29 §).

Vikarierar annan lärare än studierektor under ferietid för rektor skall tilllämpas
samma vikariatsersättning som i övriga skolformer (TB Saar 18 §). För
vikariat å annan tid skall gälla bestämmelse i Saar 31 §.

4. Arvode och under visning sskyldighet för biträdande rektor

För biträdande rektor — som efter medgivande av Kungl. Maj:t skall kunna
ifrågakomma vid rektorsområden om lägst 71 poäng — bestämmes arvode och
nedsättning av undervisningsskyldighet av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall med
beaktande av skolans storlek och andra särskilda omständigheter, som kan påverka
biträdande rektors arbetsuppgifter. I fråga om semester för biträdande
rektor skall gälla detsamma som för studierektor vid yrkesskola.

5. Arvode m.m. för kursföreståndare vid omskolningskurs

Arvode och övriga avlöningsförmåner till heltidsanställd kursföreståndare vid
omskolningskurs bestämmes av överstyrelsen för yrkesutbildning från fall till
fall. Lönesättningen skall därvid ske enligt de normer som gäller för yrkesskolrektor
enligt punkt 1 a) ovan. Arvode in. m. till deltidsanställd kursföreståndare
vid omskolningskurs bestämmes av överstyrelsen som för deltidsanställd vrkesskolrcktor
enligt punkt 2 ovan.

Lärare

6. Lönegradsplacering och undervisningsskyldighet m. m. för lärare vid statsunderstödda
kommunala och landsting skommunala yrkesskolor

				Undervis-
Tjänst	Ämne		Lönegrad	ningsskyl- diahet	Anm.
				(veckotimmar)
a) Adjunkt	Tekniska, merkantila och		Ao 23	24
andra teoretiska ämnen		Ae 21
		rb	A 17—A 19
Ämneslärare	Tekniska, merkantila och		Ao 21	24
	andra teoretiska ämnen		Ae 19
		rb	A 15—A 17
b) Ämneslärare (gym-	Tekniska, merkantila och		Ao 19	24
nasieingenjör,	andra teoretiska ämnen		Ae 19
gymnasieekonom och folkskollärare		rb	A 15—A 17
med särskild äm-nesutbildning)
c) Övriga ämneslära-	Tekniska, merkantila och		Ao, Ae 17	24	Icke-ordinarie lärare med
re (institutsingen-	andra teoretiska ämnen		Ag 15		föreskriven pedagogisk ut-
jörer in. fl.)					bildning placeras i Ag 15 och uppflyttas efter 1% år i Ae 17. Lärare utan sådan utbildning placeras
					i Ag 15

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

d) Lärare i kontorstekniska
och butikstekniska
ämnen
utom i försäljnings-
och reklamlära
samt varukännedom e)

Yrkeslärare

f) Lärare i kurser i
husligt arbete och
inom vårdyrken

g) Övningslärare

Stenografi, maskinskrivning
etc. resp. butiksarbete,
skyltning med textning
och plakatmålning
etc.

Yrkesarbete och yrkesteori
vid kurser inom industri
och hantverk

Praktiska och teoretiska
ämnen

Teckning, musik och
gymnastik

Ao, Ae, Ag 15 30

Ag 13

Ao 19 36

Ao, Ae, Agl7
Ae, Ag 15

Ao, Ae 15, 30

Ag 13

Ae, Ag 17, 36

Ag 15

Ao, Ae 18, 30

Ag 16

Lärare utan föreskriven
pedagogisk utbildning
placeras i Ag 13

20 % av här avsedda
tjänster för yrkeslärare vid
varaktiga heltidskurser av
verks tadsskolekaraktär
placeras i lönegrad Ao 19.
Lärare utan föreskriven
pedagogisk utbildning
placeras i Ae, Ag 15

Lärare utan föreskriven
utbildning placeras i
Ag 13

Lärare utan föreskriven
utbildning placeras i
Ag 15

Till extra lärare skall utgå läsårsdaglön, varvid läsåret vid huvudsakligen
praktisk undervisning anses omfatta 294 dagar (42 veckor) och vid huvudsakligen
teoretisk undervisning 273 dagar (39 veckor). I stället för läsårsdaglön skall
månadslön tillämpas vid sådana yrkesskolkurser, där arbetsåret (motsvarande)
omfattar helt kalenderår.

Vid vissa specialkurser bestämmes avlönings- och anställningsvillkor av Kungl.
Maj:t.

Anm. För yrkeslärare vid byggnadsskolorna i Stockholm skall tills vidare beträffande avlöningsförhållanden
och undervisningsskyldighet samt andra anställningsvillkor tillämpas samma grunder
som före löneregleringen gäller enligt de kommunala bestämmelserna.

7. Lönegradsplacering och undervisningsskyldighet to. to. för lärare i yrkesämnen
vid grundskolans högstadium

För lärare i yrkesämnen vid grundskolans högstadium skall gälla den lönegradsplacering
och undervisningsskyldighet, som angivits för motsvarande lärare
under punkt 6 b)—e) ovan. 8

8. Löne gradsplacering och undervisningsskyldighet to. to. för lärare vid omskolningskurser För

lärare vid omskolningskurser skall gälla den löncgradsplacering och undervisningsskyldighet,
som angivits för motsvarande lärare under punkt 6 ovan,
dock att lönegrad 19 icke skall förekomma för yrkeslärare. För lärare i kurser för
synskadade skall vidare gälla den löncgradsplacering och undervisningsskyldighet
som gäller för motsvarande lärare vid statens blindskolor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Ordinarie anställning skall icke förekomma vid omskolningskurser och extra
ordinarie anställning endast i den omfattning Kungl. Maj:t beslutar. Lärare som
är behörig till ordinarie eller extra ordinarie tjänst skall placeras såsom extra
eller i förekommande fall extra ordinarie i motsvarande lönegrad.

Vid kurser för utbildning av byggnadsarbetare och vissa specialkurser bestämmes
avlönings- och anställningsvillkor av Kungl. Maj:t.

Lärare vid omskolningskurs där arbetsåret omfattar helt kalenderår skall åtnjuta
lön efter den löneklass, vars nummer med en enhet överstiger numret för
den löneklass i vilken läraren är placerad.

Timlärare in. fl.

9. Timarvoden till vissa timlärare vid yrkesskolor, grundskolor och omskolningskurser a)

Timarvode skall vid yrkesskolor och omskolningskurser utgå endast för
undervisningstimme och vid grundskolor utgå för undervisningstimme eller
veckotimme. Timarvode utgår enligt följande beteckningar, vilka avser angivna
bråkdelar av årslönen.

Undervisning	Beteckning	Bråkdel av års-lönen för un-dervisningstimme
Teoretisk undervisning ........................................	BT	1/945
Övningsämne, ämne å huslig linje, stenografi, maskinskrivning, kon-tors- och butikstekniska ämnen utom försäljnings- och reklamlära samt varukännedom ävensom ämnen å handelslinje och hushålls-tek ni sk linje i årskurs 9 å grundskolans högstadium m. m.......	CT	1/1050
Yrkesämne i kurser i industri och hantverk .....................	DT	1/1368
Yrkesämne å allmänpraktiska och teknisk-praktiska linjerna i års-kurs 9 å grundskolans högstadium ............................	DT	1/1260

b) Timarvode skall utgå enligt följande beteckningar och löneklasser:

Stadium

Teoretiskt

ämne

BT17

Ämne å huslig linje,
stenografi, maskinskrivning,
skyltning
med textning m. m.

CT 14

Yrkesämne i Teckning, musik
kurser i industri och gymnastik

och hantverk (övningsämnen)

DT 15

CT 14

c) Vederbörande överstyrelse må, där särskilda skäl föreligger, medgiva att
timarvode efter högre löneklass å löneplan A än som följer av vad ovan sägs
skall utgå till sådan timlärare i teoretiskt läroämne, vilken prövas besitta framstående
kvalifikationer för den undervisning han skall meddela.

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 170 år 1963

d) Lönegradsplacerad lärare med statligt reglerad lön, som utöver full tjänstgöring
i den tjänst han innehar eller med vikariatslöneförordnande uppehåller,
meddelar undervisning i läro-, övnings- eller yrkesämnen vid yrkesskola, grundskola,
omskolningskurs eller läroanstalt, som avses i 1 § 1 mom. timlärarkungörelsen,
skall, där ej högre arvode följer av bestämmelserna enligt b) och c) uppbära
timarvode efter den beteckning, som gäller för den kurs och det ämne undervisningen
avser, samt efter den löneklass i vilken läraren är placerad.

e) För undervisningstimme, som till mer än hälften infaller på tid efter klockan
18.00, skall, utöver löneförmåner enligt eljest gällande bestämmelser, utgå
arvode med belopp motsvarande 10% av vad läraren för sin undervisning vid
skolan uppburit i timarvode eller skulle ägt uppbära, därest timarvode utgått för
denna undervisning i sin helhet, dock att angivna procenttal vid teknisk skola
skall utgöra 25.

f) I övrigt skall timlärarkungörelsen i tillämpliga delar gälla.

10. Pensionsavgångna rektorer och lärare

Pensionsavgångna rektorer och lärare, som tjänstgör vid yrkesskolor, grundskolor
och omskolningskurser, skall avlönas enligt bestämmelserna i kungörelsen
den 28 juni 1962, nr 482, om avlöningsförmåner till vissa pensionsavgångna rektorer
och lärare.

Löne- och pensionsbestämmelser

11. Saar och TB Saar med de för skolor och lärarutbildningsanstalter i vad
avser högre kommunala skolor tillämpliga särskilda bestämmelserna skall gälla
med de ändringar och tillägg som erfordras på grund av särskilda förhållanden
vid avsedda skolor och kurser. För övningslärare skall gälla Arö och TB Arö.

12. För lönegradsplacerade rektorer och lärare med statliga lönebestämmelser
skall SPR gälla. Lärare, som övergår från kommunal lärartjänst, vilken icke
varit förenad med pensionsrätt, till statligt reglerad tjänst, må tillgodoräkna
tidigare anställning efter särskild prövning.

13. Arvode till studierektor, biträdande rektor och deltidsanställd rektor skall
ej vara pensionsgrundande. Lön efter viss högre löneklass skall ej heller vara
pensionsgrundande.

14. För rektor och annan lärare än övningslärare vid kommunal och landstingskommunal
yrkesskola och statliga omskolningskurser samt för lärare i yrkesämnen
vid grundskolans högstadium skall gälla pensioneringsperiod III.

För övningslärare i musik och gymnastik skall gälla period II och för övningslärare
i annat ämne period III.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Övergångsbestämmelser

15. Heltidsanställd rektor äger, därest detta är till fördel för honom, under
löpande förordnandeperiod, dock längst intill den 1 juli 1967, bibehålla sin
lönegradsplacering enligt kommunal central tjänsteförteckning och den löneklassplacering
som gäller för honom.

16. a) Ordinarie eller — såvitt avser central verkstadsskola fast anställd —
lärare med 15 års eller, om läraren uppnått 40 års ålder, med 10 års kommunal
anställning skall utan ansökan erhålla motsvarande ordinarie statligt reglerad
tjänst samt, därest detta är till fördel för honom, bibehålla sin lönegradsplacering
enligt kommunal central tjänsteförteckning så länge han innehar nämnda
tjänst. Fastställt antal ordinarie lärartjänster kan härvid överskridas.

b) Annan ordinarie eller — såvitt avser central verkstadsskola fast anställd —
lärare än som avses under a) skall utan ansökan erhålla motsvarande extra
ordinarie statligt reglerad tjänst samt, därest detta är till fördel för honom,
bibehålla sin lönegradsplacering enligt kommunal central tjänsteförteckning så
länge han innehar nämnda tjänst.

c) Ordinarie och extra ordinarie lärare inom Stockholms yrkesskolstyrelses
förvaltningsområde skall utan ansökan erhålla motsvarande ordinarie respektive
extra ordinarie statligt reglerad tjänst samt, därest detta är till fördel för
honom, bibehålla sin lönegradsplacering å vederbörlig tjänsteförteckning så
länge han innehar nämnda tjänst. Fastställt antal ordinarie lärartjänster kan
härvid överskridas.

d) Oavsett vad under a) och c) sägs skall ordinarie yrkeslärartjänst i A 19
ledigförklaras.

e) Löneklassplacering i här avsedd statligt reglerad lärartjänst skall ske med
utgångspunkt i den löneklassplacering som gäller för läraren i hans kommunalt
reglerade anställning.

För den som innehaft anställning som fast anställd lärare vid central verkstadsskola
eller innehaft arvodesanställning vid statlig omskolningskurs och därvid
ägt åtnjuta lön motsvarande viss löneklass sker löneklassplacering i motsvarande
lärartjänst med utgångspunkt i nämnda löneklass.

17. Den som vid höstterminens slut 1963 är anställd som timlärare vid teknisk
aftonskola och som under minst två terminer i följd tjänstgjort som timlärare
vid skolan skall, därest detta är till fördel för honom, så länge han fullgör timlärartjänstgöring
vid samma skola, uppbära timarvode jämte i förekommande
fall särskild ersättning vid aftonundervisning efter den beteckning och löneklass
som enligt kommunala bestämmelser senast gällt för honom.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

B. I anslutning till under A angivna grunder skall beträffande lärartjänster
m. fl. vid vissa specialskolor göras de lönegradsändringar m. m., som framgår av
följande sammanställning.

Nuvarande

lönegrad tjänstebenämning

Antal

Föreslagen

lönegrad

Anmärkning ang.
tjänstebenämning,
placering etc.

Ao, Ae 17

A 15

II huvudtiteln

Fångvårdsamtaltema

Utbildningsassistent 8 Ao, Ael8 (behörig 45 timmars tjänstgö till

yrkeslärartjänst ringsskyldighet för

i A17) vecka. Semester

Ae, Agl6 (utan
dylik behörighet)

IV huvudtiteln

Försvaret

Ae, Ag 17

Ingenjör

5 Ae, Ag 19

RMS (2), TygS (3)

Ae 15/16

Yrkeslärare

25* 1 * Ae 19

Ingenjör. TygS (9),
MS (5), KÖS (10),

F 14 (1). 45 timmars
tjänstgöringsskyldighet
för vecka. Semester -

Ae 15/16 Yrkeslärare

Ao 15 + lönetillägg
enl. gällande bestämmelser
motsvarande
skillnaden mellan lönen
i den löneklass i
vilken vederbörande
skulle varit placerad i
A 16 och lönen i den
löneklass i vilken han
är placerad

Förste tyghantverkare
med arbetsuppgifter
helt motsvarande yrkeslärares -

9 Ae 15/173 C VM (1), CVA (1),

CVV (1), FFV (6). 36
vt:s undervisningsskyldighet.
Semester

Ao 15 -f- lönetillägg
motsvarande skillnaden
mellan lönen
i den löneklass i vilken
vederbörande
skulle varit placerad
i A 17 och lönen i
den löneklass i vilken
han är placerad

Ao, Ae 17

A 15

V huvudtiteln

Ungdomsvårds skolorna Utbildningsassistent

38 Ao, Ae 18 (behörig 45 timmars tjänsttill
yrkeslärartjänst göringsskyldighet för
i A 17) vecka. Semester

Ae, Ag 16 (utan
dylik behörighet)

1 Ungefärligt antal.

3 Lön utgår efter den löneklass, vars nummer med en enhet överstiger numret för den löneklass
i vilken läraren är placerad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963

Nuvarande

lönegrad tjänstebenämning

Antal

Föreslagen

lönegrad

Statens

mentalsjukhus

Ae 17 Utbildningsassistent

Ae 15

Särskolor för
■psykiskt efterblivna

Ao, Ae 15/16, Ag 12 Yrkeslärare

2 Ae 18 (bebörig till
yrkeslärartjänst
i A 17)

Ae 16 (utan dylik
behörighet)

41 Ao, Ae, Ag 17
Ae, Ag 15

VIII huvudtiteln

Statens

blindskolor m. m.

Ao, Ae 15/16	Yrkeslärare Statens dövskolor	12	Ao, Ae 15/17
Ao, Ae 15/16	Yrkeslärare	10	Ao, Ae 15/17
	XI huvudtiteln Vanföreanstaltema
A 23	Rektor	1	ABp 25
A 23	Rektor	1	ABp 24
A 22	Rektor	2	ABp 24
A 15/16	Yrkeslärare	11	A 19
A 15/16	Yrkeslärare	451	A 15/17

Anmärkning ang.
tjänstebenämning,
placering etc.

45 timmars tjänstgöringsskyldighet
för
vecka. Semester

36 vt:s undervisningsskyldighet
under 39—
41 veckor

Stockholm. 4—S vt:s

undervisnings skyldighet Hälsingborg.

6—10
vt:s undervisningsskyldighet Göteborg,

Härnösand.
6—10 vt:s undervisningsskyldighet 36

vt:s undervisningsskyldighet
under 42
veckor

Ungefärligt antal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 170 år 1963 43

Innehållsförteckning

I. Inledning ...................................................... 3

II. Organisations- och lönefrågor .................................... 4

Kommunala och landstingskommunala yrkesskolor................. 4

Grundskolans högstadium........................................ 9

Omskolningskurser .............................................. 10

Departementschefen ............................................ 12

Kommunala och landstingskommunala yrkesskolor .............. 12

Grundskolans högstadium ..................................... 23

Omskolningskurser ........................................... 23

Specialskolor m. m............................................ 25

III. Statsbidragsfrågor .............................................. 26

Nuvarande förhållanden m. m..................................... 26

Kommunala och landstingskommunala yrkesskolor............... 26

Grundskolans högstadium ..................................... 28

Omskolningskurser ........................................... 28

Departementschefen ............................................ 28

IV. Hemställan m. m................................................ 32

Bilaga. Överenskommelse den 19 april 1963 angående lönesättning m. m. för

skolledare och lärare vid kommunala yrkesskolor m. fl. läroanstalter....... 34