Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963
1
Nr 160
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående statstjänstemännens
sjuklöne- och semesterförmåner m. m.; given
Stockholms slott den 29 mars 1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 §
statens löneförordning den 31 maj 1957 (nr 228),
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
Sigurd Lindholm
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framlägges förslag till vissa ändringar i de sjuklöne- och
semesterförmåner, som i de statliga avlöningsreglementena m. m. tillerkännes
statstjänstemännen och med dem jämställda befattningshavare i statsunderstödd
verksamhet. Förslagen, som grundar sig på överenskommelse
med statstjänstemännens huvudorganisationer, innebär bl. a. att tjänstemans
rätt att vid tjänstledighet för sjukdom åtnjuta oavkortad lön under visst
antal dagar bortfaller. I stället skall lön med A-avdrag utgå under hela
sjukperioden. De nuvarande A- och B-avdragen föreslås skola minskas, vilket
medför behov av ändring i statens löneförordning. För tjänstemän med
rätt till sjuklön sker s. k. arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 § lagen om
allmän försäkring. Vidare föreslås vissa förbättringar av semesterförmånerna
för statst jänstemännen m. fl. Slutligen föreslås inrättandet av ett statligt
personalvårdsorgan.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963.1 saml. Nr 160
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963
Förslag
till
förordning om ändrad lydelse av 3 § statens löneförordning den
31 maj 1957 (nr 228)
Härigenom förordnas, att 3 § statens löneförordning den 31 maj 1957 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
3 §.
Grandi önetabeller
Tabell till löneplan A, ortsgrupp 3
Löne- klass nr |
Månads- lön, kronor |
Daglön i kalendermånad |
om |
A-avdrag |
övertidsersättning |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
enkel Övertid, kronor |
kvalificerad övertid, kronor |
|||
1 |
521 |
18.60 |
17.95 |
17.35 |
16.80 |
1.40 |
4.15 |
5.55 |
2 |
548 |
19.55 |
18.90 |
18.25 |
17.70 |
1.45 |
4.40 |
5.85 |
3 |
577 |
20.60 |
19.90 |
19.25 |
18.60 |
1.55 |
4.60 |
6.15 |
4 |
608 |
21.70 |
20.95 |
20.25 |
19.60 |
1.60 |
4.85 |
6.50 |
5 |
640 |
22.85 |
22.05 |
21.35 |
20.65 |
1.70 |
5.10 |
6.85 |
6 |
674 |
24.05 |
23.25 |
22.45 |
21.75 |
1.80 |
5.40 |
7.20 |
7 |
710 |
25.35 |
24.50 |
23.65 |
22.90 |
1.90 |
5.70 |
7.55 |
8 |
747 |
26.70 |
25.75 |
24.90 |
24.10 |
2.00 |
6.00 |
7.95 |
9 |
787 |
28.10 |
27.15 |
26.25 |
25.40 |
2.10 |
6.30 |
8.40 |
10 |
829 |
29.60 |
28.60 |
27.65 |
26.75 |
2.20 |
6.65 |
8.85 |
11 |
873 |
31.20 |
30.10 |
29.10 |
28.15 |
2.35 |
7.00 |
9.30 |
12 |
924 |
33.00 |
31.85 |
30.80 |
29.80 |
2.45 |
7.40 |
9.85 |
13 |
977 |
34.90 |
33.70 |
32.55 |
31.50 |
2.95 |
7.80 |
10.40 |
14 |
1035 |
36.95 |
35.70 |
34.50 |
33.40 |
3.10 |
8.30 |
11.05 |
15 |
1095 |
39.10 |
37.75 |
36.50 |
35.30 |
3.30 |
8.75 |
11.70 |
16 |
1159 |
41.40 |
39.95 |
38.65 |
37.40 |
3.50 |
9.25 |
12.35 |
17 |
1227 |
43.80 |
42.30 |
40.90 |
39.60 |
3.70 |
9.80 |
13.10 |
18 |
1298 |
46.35 |
44.75 |
43.25 |
41.85 |
3.90 |
10.40 |
13.85 |
19 |
1374 |
49.05 |
47.40 |
45.80 |
44.30 |
4.10 |
11.00 |
14.65 |
20 |
1454 |
51.95 |
50.15 |
48.45 |
46.90 |
4.35 |
11.65 |
15.50 |
21 |
1538 |
54.95 |
53.05 |
51.25 |
49.60 |
4.60 |
||
22 |
1628 |
58.15 |
56.15 |
54.25 |
62.50 |
4.90 |
||
23 |
1723 |
61.55 |
59.40 |
57.45 |
55.60 |
5.15 |
||
24 |
1823 |
65.10 |
62.85 |
60.75 |
58.80 |
6.10 |
||
25 |
1928 |
68.85 |
66.50 |
64.25 |
62.20 |
6.45 |
||
26 |
2 040 |
72.85 |
70.35 |
68.00 |
65.80 |
6.80 |
||
27 |
2169 |
77.10 |
74.45 |
71.95 |
69.65 |
7.20 |
||
28 |
2285 |
81.60 |
78.80 |
76.15 |
73.70 |
7.60 |
||
29 |
2416 |
86.30 |
83.30 |
80.56 |
77.96 |
8.05 |
||
30 |
2 556 |
91.30 |
88.15 |
85.20 |
82.45 |
8.60 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963
3
Tabell till löneplan A, ortsgrupp 4
Löne- klass nr |
Månads- lön, kronor |
Daglön i kalendermånad |
om |
A-avdrag |
övertidsersättning |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
enkel övertid, kronor |
kvalificerad övertid, kronor |
|||
1 |
554 |
19.80 |
19.10 |
18.45 |
17.85 |
1.50 |
4.45 |
5.90 |
2 |
583 |
20.80 |
20.10 |
19.45 |
18.80 |
1.55 |
4.65 |
6.20 |
3 |
614 |
21.95 |
21.15 |
20.45 |
19.80 |
1.65 |
4.90 |
6.55 |
4 |
646 |
23.05 |
22.30 |
21.55 |
20.85 |
1.70 |
5.15 |
6.90 |
5 |
679 |
24.25 |
23.40 |
22.65 |
21.90 |
1.80 |
5.45 |
7.25 |
6 |
715 |
25.55 |
24.65 |
23.85 |
23.05 |
1.90 |
5.70 |
7.65 |
7 |
755 |
26.95 |
26.05 |
25.15 |
24.35 |
2.00 |
6.05 |
8.05 |
8 |
794 |
28.35 |
27.40 |
26.45 |
25.60 |
2.10 |
6.35 |
8.45 |
9 |
835 |
29.80 |
28.80 |
27.85 |
26.95 |
2.25 |
6.70 |
8.90 |
10 |
881 |
31.45 |
30.40 |
29.35 |
28.40 |
2.35 |
7.05 |
9.40 |
11 |
927 |
33.10 |
31.95 |
30.90 |
29.90 |
2.45 |
7.40 |
9.90 |
12 |
978 |
34.95 |
33.70 |
32.60 |
31.55 |
2.60 |
7.80 |
10.45 |
13 |
1033 |
36.90 |
35.60 |
34.45 |
33.30 |
3.10 |
8.25 |
11.00 |
14 |
1090 |
38.95 |
37.60 |
36.35 |
35.15 |
3-25 |
8.70 |
11.65 |
15 |
1150 |
41.05 |
39.65 |
38.35 |
37.10 |
3.45 |
9.20 |
12.25 |
16 |
1215 |
43.40 |
41.90 |
40.50 |
39.20 |
3.65 |
9.70 |
12.95 |
17 |
1282 |
45.80 |
44.20 |
42.75 |
41.35 |
3.85 |
10.25 |
13.65 |
18 |
1354 |
48.35 |
46.70 |
45.15 |
43.70 |
4.05 |
10.85 |
14.45 |
19 |
1428 |
51.00 |
49.25 |
47.60 |
46.05 |
4.30 |
11.40 |
15.25 |
20 |
1507 |
53.80 |
51.95 |
50.25 |
48.60 |
4.50 |
12.05 |
16.05 |
21 |
1591 |
56.80 |
54.85 |
53.05 |
51.30 |
4.75 |
||
22 |
1679 |
59.95 |
57.90 |
55.95 |
54.15 |
5.05 |
||
23 |
1773 |
63.30 |
61.15 |
59.10 |
57.20 |
5.30 |
||
24 |
1871 |
66.80 |
64.50 |
62.35 |
60.35 |
6.25 |
||
25 |
1975 |
70.55 |
68.10 |
65.85 |
63.70 |
6.60 |
||
26 |
2 086 |
74.45 |
71.90 |
69.50 |
67.25 |
6.95 |
||
27 |
2 200 |
78.55 |
75.85 |
73.35 |
70.95 |
7.35 |
||
28 |
2 322 |
82.95 |
80.05 |
77.40 |
74.90 |
7.75 |
||
29 |
2 450 |
87.60 |
84.60 |
81.65 |
79.05 |
8.15 |
||
30 |
2 586 |
92.36 |
89.16 |
86.20 |
83.40 |
8.60 |
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963
Tabell till löneplan A, ortsgrupp 5
Löne- klass nr |
Månads- lön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
övertidsersättning |
||||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
enkel övertid, kronor |
kvalificerad övertid, kronor |
|||
1 |
585 |
20.90 |
20.15 |
19.50 |
18.85 |
1.55 |
4.70 |
6.25 |
2 |
616 |
22.00 |
21.25 |
20.55 |
19.85 |
1.65 |
4.95 |
6.55 |
3 |
649 |
23.20 |
22.40 |
21.65 |
20.95 |
1.75 |
5.20 |
6.90 |
4 |
684 |
24.45 |
23.60 |
22.80 |
22.05 |
1.80 |
5.45 |
7.30 |
5 |
719 |
25.70 |
24.80 |
23.95 |
23.20 |
1.90 |
5.75 |
7.65 |
6 |
757 |
27.05 |
26.10 |
25.25 |
24.40 |
2.00 |
6.05 |
8.05 |
7 |
798 |
28.50 |
27.50 |
26.60 |
25.75 |
2.15 |
6.40 |
8.50 |
8 |
840 |
30.00 |
28.95 |
28.00 |
27.10 |
2.25 |
6.70 |
8.95 |
9 |
885 |
31.60 |
30.50 |
29.50 |
28.55 |
2.35 |
7.10 |
9.45 |
10 |
932 |
[33.30 |
32.15 |
31.05 |
30.05 |
2.50 |
7.45 |
9.95 |
11 |
981 |
[35.05 |
33.85 |
32.70 |
31.65 |
2.60 |
7.85 |
10.45 |
12 |
1033 |
36.90 |
35.60 |
34.45 |
33.30 |
2.75 |
8.25 |
11.00 |
13 |
1087 |
38.80 |
37.50 |
36.25 |
35.05 |
3.25 |
8.70 |
11.60 |
14 |
1145 |
40.90 |
39.50 |
38.15 |
36.95 |
3.45 |
9.15 |
12.20 |
15 |
1205 |
[ 43.05 |
41.55 |
40.15 |
38.85 |
3.60 |
9.65 |
12.85 |
16 |
1270 |
45.35 |
43.80 |
42.35 |
40.95 |
3.80 |
10.15 |
13.55 |
17 |
1337 |
47.75 |
46.10 |
44.55 |
43.15 |
4.00 |
10.70 |
14.25 |
18 |
1408 |
50.30 |
48.55 |
46.95 |
45.40 |
4.25 |
11.25 |
15.00 |
19 |
1483 |
52.95 |
51.15 |
49.45 |
47.85 |
4.45 |
11.85 |
15.80 |
20 |
1561 |
55.75 |
53.85 |
52.05 |
50.35 |
4.70 |
12.50 |
16.65 |
21 |
1644 |
58.70 |
56.70 |
54.80 |
53.05 |
4.95 |
||
22 |
1731 |
61.80 |
59.70 |
57.70 |
55.85 |
5.20 |
||
23 |
1823 |
65.10 |
62.85 |
60.75 |
68.80 |
5.45 |
||
24 |
1919 |
68.55 |
66.15 |
63.95 |
61.90 |
6.40 |
||
25 |
2 021 |
72.20 |
69.70 |
67.35 |
65.20 |
6.75 |
||
26 |
2128 |
76.00 |
73.40 |
70.95 |
68.65 |
7.10 |
||
27 |
2 241 |
80.05 |
77.30 |
74.70 |
72.30 |
7.45 |
||
28 |
2 360 |
84.30 |
81.40 |
78.65 |
76.15 |
7.85 |
||
29 |
2 485 |
88.75 |
85.70 |
82.85 |
80.15 |
8.30 |
||
30 |
2 616 |
93.45 |
90.20 |
87.20 |
84.40 |
8.70 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963 5
Tabell till löneplan B
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
2 893 |
103.30 |
99.75 |
96.46 |
93.30 |
10.60 |
2 |
3 038 |
108.50 |
104.75 |
101.25 |
98.00 |
11.15 |
3 |
3190 |
113.95 |
110.00 |
106.35 |
102.90 |
11.70 |
4 |
3 360 |
119.65 |
115.50 |
111.65 |
108.05 |
12.30 |
5 |
3 551 |
126.80 |
122.45 |
118.35 |
114.55 |
13.00 |
6 |
3 799 |
135.70 |
131.00 |
126.65 |
122.55 |
13.95 |
7 |
4104 |
146.55 |
141.50 |
136.80 |
132.40 |
15.05 |
8 |
4 473 |
169.75 |
154.25 |
149.10 |
144.30 |
16.40 |
9 |
4 921 |
175.75 |
169.70 |
164.05 |
158.75 |
18.05 |
10 |
5 461 |
195.05 |
188.30 |
182.05 |
176.15 |
20.05 |
Tabell till löneplan C, lönegrupp 1
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
1491 |
53.25 |
51.40 |
49.70 |
48.10 |
4-95 |
2 |
1565 |
55.90 |
53.95 |
52.15 |
60.50 |
5.20 |
3 |
1644 |
58.70 |
56.70 |
64.80 |
63.05 |
5.50 |
4 |
1726 |
61.65 |
59.50 |
57.55 |
55.70 |
5.75 |
Tabell till löneplan C, lönegrupp II
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
1644 |
58.70 |
56.70 |
54.80 |
53.05 |
5.50 |
2 |
1726 |
61.65 |
59.50 |
57.55 |
55.70 |
5.75 |
3 |
1813 |
64.75 |
62.50 |
60.45 |
58.50 |
6.05 |
4 |
1904 |
68.00 |
65.65 |
63.45 |
61.40 |
6.35 |
Tabell till löneplan C, lönegrupp III
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
1813 |
64.75 |
62.60 |
60.45 |
68.60 |
6.05 |
2 |
1904 |
68.00 |
65.65 |
63.45 |
61.40 |
6.35 |
3 |
1998 |
71.35 |
68.90 |
66.60 |
64.46 |
6.65 |
4 |
2 098 |
74.95 |
72.36 |
69.95 |
67.70 |
7.00 |
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963
Tabell till löneplan C, lönegrupp IV
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
1998 |
71.35 |
68.90 |
66.60 |
64.45 |
6.65 |
2 |
2 098 |
74.95 |
72.35 |
69.95 |
67.70 |
7.00 |
3 |
2 204 |
78.70 |
76.00 |
73.45 |
71.10 |
7.35 |
4 |
2 314 |
82.65 |
79.80 |
77.15 |
74.65 |
7.70 |
Tabell till löneplan C, lönegrupp V
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
2 204 |
78.70 |
76.00 |
73.45 |
71.10 |
7.35 |
2 |
2 314 |
82.65 |
79.80 |
77.15 |
74.65 |
7.70 |
3 |
2 429 |
86.75 |
83.75 |
80.95 |
78.35 |
8.10 |
4 |
2 551 |
91.10 |
87.95 |
85.05 |
82.30 |
8.50 |
Tabell till löneplan D, lönegrupp I
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
1102 |
39.35 |
38.00 |
36.75 |
35.55 |
3.70 |
2 |
1157 |
41.30 |
39.90 |
38.55 |
37.30 |
3.85 |
3 |
1215 |
43.40 |
41.90 |
40.50 |
39.20 |
4.05 |
4 |
1275 |
45.55 |
43.95 |
42.50 |
41.15 |
4.25 |
Tabell till löneplan D, lönegrupp II
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
1215 |
43.40 |
41.90 |
40.50 |
39.20 |
4.05 |
2 |
1275 |
45.55 |
43.95 |
42.50 |
41.15 |
4.25 |
3 |
1338 |
47.80 |
46.15 |
44.60 |
43.15 |
4.45 |
4 |
1406 |
60.20 |
48.50 |
46.85 |
45.35 |
4.70 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963 7
Tabell till löneplan D, lönegrupp III
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
1338 |
47.80 |
46.15 |
44.60 |
43.15 |
4.45 |
2 |
1406 |
50.20 |
48.50 |
46.85 |
45.35 |
4.70 |
3 |
1476 |
52.70 |
60.90 |
49 20 |
47.60 |
4.90 |
4 |
1550 |
55.35 |
53.45 |
61.65 |
50.00 |
5.15 |
Tabell till löneplan D, lönegrupp IV
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
1476 |
52.70 |
50.90 |
49.20 |
47.60 |
4.90 |
2 |
1550 |
55.35 |
53.45 |
51.65 |
50.00 |
5.15 |
3 |
1628 |
58.15 |
56.15 |
54.25 |
52.50 |
5.45 |
4 |
1709 |
61.05 |
58.95 |
56.95 |
65.15 |
5.70 |
Tabell till löneplan D, lönegrupp V
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
1628 |
58.15 |
56.15 |
54.25 |
52.50 |
5.45 |
2 |
1709 |
61.05 |
58.95 |
66.95 |
55.15 |
5.70 |
3 |
1794 |
64.05 |
61.85 |
69.80 |
57.85 |
6.00 |
4 |
1885 |
67.30 |
65.00 |
62.85 |
60.80 |
6.30 |
Tabell till löneplan E, avdelning A
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
275 |
9.80 |
9.50 |
9.15 |
8.85 |
0.75 |
2 |
302 |
10.80 |
10.40 |
10.05 |
9.75 |
0.80 |
3 |
326 |
11.65 |
11.25 |
10.86 |
10.50 |
0.85 |
4 |
364 |
12.65 |
12.20 |
11.80 |
11.40 |
0.95 |
5 |
379 |
13.65 |
13.05 |
12.65 |
12.26 |
1.00 |
6 |
414 |
14.80 |
14.30 |
13.80 |
13.35 |
1.10 |
7 |
447 |
15.95 |
15.40 |
14.90 |
14.40 |
1.20 |
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963
Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 3
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön i kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
378 |
13.50 |
13.05 |
12.60 |
12.20 |
1.00 |
2 |
403 |
14.40 |
13.90 |
13.45 |
13.00 |
1.10 |
3 |
429 |
15.30 |
14.80 |
14.30 |
13.85 |
1.15 |
4 |
455 |
16.25 |
15.70 |
15.15 |
14.70 |
1.20 |
5 |
481 |
17.20 |
16.60 |
16.05 |
15.50 |
1.30 |
6 |
614 |
18.35 |
17.70 |
17.15 |
16.60 |
1.35 |
7 |
549 |
19.60 |
18.95 |
18.30 |
17.70 |
1.45 |
Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp i
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön 1 kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
403 |
14.40 |
13.90 |
13.45 |
13.00 |
1.10 |
2 |
429 |
15.30 |
14.80 |
14.30 |
13.85 |
1.15 |
3 |
454 |
16.20 |
15.65 |
15.15 |
14.65 |
1.20 |
4 |
479 |
17.10 |
16.50 |
15.95 |
16.45 |
1.30 |
5 |
505 |
18.05 |
17.40 |
16.85 |
16.30 |
1.35 |
6 |
539 |
19.25 |
18.60 |
17.95 |
17.40 |
1.45 |
7 |
575 |
20.55 |
19.85 |
19.15 |
18.55 |
1.55 |
Tabell till löneplan E, avdelning B, ortsgrupp 5
Löneklass nr |
Månadslön, kronor |
Daglön 1 kalendermånad om |
A-avdrag |
|||
28 dagar, |
29 dagar, |
30 dagar, |
31 dagar, |
|||
i |
428 |
15.30 |
14.75 |
14.25 |
13.80 |
1.15 |
2 |
454 |
16.20 |
15.65 |
15.15 |
14.65 |
1.20 |
3 |
479 |
17.10 |
16.50 |
15.95 |
15.45 |
1.30 |
4 |
506 |
18.05 |
17.46 |
16.85 |
16.30 |
1.35 |
5 |
631 |
18.95 |
18.30 |
17.70 |
17.15 |
1.40 |
6 |
665 |
20.20 |
19.50 |
18.85 |
18.25 |
1.50 |
7 |
598 |
21.35 |
20.60 |
19.95 |
19.30 |
1.60 |
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963
9
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:i
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 mars
1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Edenman, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, fråga om statstjänstemannens
sjuklöne- och semesterförmåner m. m. samt anför därvid följande.
Inledning
I prop. 1%2: 169 angående statstjänstemännens löner under åren 1962
och 1963 er. m. anmälde jag, att ett bifall till det förslag till lag om allmän
försäkring, som framlagts i prop. 1962: 90, skulle medföra behov av ändringar
i de bestämmelser, som reglerade samordningen av sjukpenning enligt
lagen om allmän sjukförsäkring och moderskapspenning enligt lagen
om moderskapshjälp med motsvarande förmåner enligt avlöningsbestämmelser
utfärdade av Kungl. Maj :t. Sistnämnda bestämmelser skulle dessutom
behöva kompletteras med föreskrifter, som reglerade sammanträffandet mellan
förtidspension enligt den allmänna försäkringen och lön från myndigheten.
Jag nämnde samtidigt, att vissa ändringar, som vidtagits i skattelagstiftningen,
i och för sig kunde föranleda nya beräkningar av bl. a. de avdrag
— sjukpenningavdrag och havandeskapsavdrag — genom vilka förenämnda
samordning med försäkringsförmånerna reglerades. I anslutning
härtill anmäldes, att frågan om ändringar fr. o. m. den 1 januari 1963 av
bestämmelserna om sj uklön och lön vid ledighet för havandeskap eller barnsbörd
för statstjänstemän och tjänstemän i statsunderstödd verksamhet varit
föremål för överläggningar i samband med de förhandlingar, som föregått
den i propositionen redovisade överenskommelsen om statstjänstemännens
löner under åren 1962 och 1963 in. in. Parterna hade emellertid med hänsyn
till den korta tid som stått till förfogande för genomgång av frågan förutsatt,
att denna skulle kunna upptagas till särskilda överläggningar vid senare
tidpunkt. Jag utgick härvid från att dessa överläggningar skulle kunna
avslutas inom sådan tid att de ändrade bestämmelserna om sjuklön och havandcskapslön
skulle kunna utfärdas i god tid före ikraftträdandet av lagen
om allmän försäkring. I anledning härav hemställde jag, att Kungl. Maj:t
fl liihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 160
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1063
måtte utverka riksdagens bemyndigande att meddela de föreskrifter och
vidtaga de åtgärder i övrigt, som erfordrades för genomförande av ändringar
i systemet för samordning mellan lön och förmåner enligt sociallagstiftning.
Riksdagen lämnade Kungi. Maj :t det begärda bemyndigandet (SU 152,
rskr 341).
Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i årets statsverksproposition
(bil. 2, p. 5) meddelade jag, att i enlighet med vad som förutsattes
vid nyssnämnda förhandlingar överläggningar med representanter
för statstjänstemännens huvudorganisationer beträffande de statsanställdas
in. fl. löneförmåner vid tjänstledighet för sjukdom och havandeskap ägt
rum under senare hälften av 1962 men att överläggningarna ännu icke var
avslutade. Jag anmälde vidare att i avvaktan på resultatet av dessa överläggningar
endast sådana ändringar vidtagits i statens allmänna avlöningsreglemente
och andra av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsförfattningar, som var
betingade av ikraftträdandet den 1 januari 1963 av lagen om allmän försäkring.
Vid nämnda överläggningar, som förts inom en särskilt tillsatt arbetsgrupp
bestående av representanter för civildepartementet och för statstjänstemännens
huvudorganisationer, har det befunnits erforderligt alt vidga
ämnesområdet för överläggningarna från att enbart avse samordningen av
sjuklön och havandeskapslön med förmånerna från den allmänna försäkringen
till att även omfatta frågan om sjuklönesystemets principiella uppbyggnad.
Detta har i sin tur medfört, att även frågan om de statsanställdas
semesterförmåner befunnits böra tagas upp till behandling. Sedan gammalt
töreligger nämligen ett samband mellan semesterförmånerna och förmånen
att vid sjukledighet uppbära oavkortad lön under ett visst antal dagar. Semesterfrågan
har aktualiserats jämväl genom det förslag till förlängning av
den lagstadgade semestern från tre till fyra veckor, som framlagts av 1960
års semesterkommitté (SOU 1962:44) och varom proposition avlåtits till
årets riksdag (prop. 1963:68).
Sedan de med en övergång till nytt sjuklönesystem förenade problemen
in. in. genomgåtts inom nämnda arbetsgrupp, har frågan om ändringar i de
statsanställdas in. fl. löneförmåner vid tjänstledighet för sjukdom och havandeskap
ävensom i deras semesterförmåner varit förmål för förhandlingar
med statstjänstemännens huvudorganisationer. Därvid har — under förbehåll
för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — den 28 mars 1963
träffats en överenskommelse i de frågor som här berörts. De förslag till ändringar
i avlöningsförmånerna, som innefattas i överenskommelsen, har intagits
i bilaga till densamma. Nämnda bilaga torde få fogas såsom bilaga
till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Innan jag övergår till att närmare behandla den träffade överenskommelsen,
torde jag få lämna en redogörelse för de i statens allmänna avlöningsreglemente
(Saar) intagna bestämmelserna om statstjänstemännens sjuklöne-
och semesterförmåner in. in. Motsvarande bestämmelser återfinnes i
övriga av Kungl. Maj:t utfärdade avlöningsreglementen m. in.
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963
11
Gällande bestämmelser
Tjänstemän underkastade Saar är i fråga om löneförmåner vid tjänstledighet,
rätt till semester samt rätt till ersättning av statsmedel för sjukvårdskostnader
fördelade på tre avdragsgrupper. Till grupp 1 hänföres aspiranter
och extra tjänstemän med mindre än 6 anställningsmånader, till grupp 2 dylika
tjänstemän med minst 6 men mindre än 36 anställningsmånader och till
grupp 3 övriga tjänstemän.
Lön vid tjänstledighet för sjukdom och havandeskap. Tjänsteman tillhörande
avdragsgrupp 3 är enligt 28 § I punkt 6 b) och c) Saar vid tjänstledighet
för sjukdom utan tidsbegränsning berättigad till oavkortad lön, i förekommande
fall lön med allenast sjukpenning- eller yrkesskadeavdrag, i
följande fall, nämligen då tjänstledigheten är föranledd av
1) kroppsskada, som ådragits under tjänsteutövning och som av vederbörande
centrala myndighet bedömts vara orsakad av ett uppenbart olycksfall,
2) arbetsoförmåga föranledd av våld eller misshandel, som han blivit utsatt
för på grund av tjänsten,
3) sådan i tjänsten ådragen sjukdom, som enligt epidemilagen eller epizootilagen
skall anmälas till vederbörande myndighet,
4) vissa i reglementet närmare definierade klimatsjukdomar eller
5) yrkesskada, såvitt avser tiden efter utgången av den i 11 § yrkesskadeförsäkringslagen
angivna samordningstiden.
Är arbetsoförmågan föranledd av annan sjukdom eller skada än nyss
nämnts, utgår enligt 28 § I punkt 6 a) Saar oavkortad lön, i förekommande
fall lön med allenast sjukpenningavdrag, under följande antal dagar för kalenderår,
nämligen
25 för tjänsteman i någon av lönegraderna A 1—9,
20 för tjänsteman i någon av lönegraderna A 10—20 och
10 för tjänsteman i lönegrad A 21 eller högre lönegrad.
För varje ytterligare tjänstledighetsdag skall tjänstemannen vidkännas
A-avdrag. Detta avdrag, som är löneklassanknutet, motsvarar i löneldass 1
på löneplan A ca 13 procent av daglönen för löneklassen och ökar sedan
successivt till ca 27 procent av daglönen för de högsta löneklasserna på löneplan
B.
Enligt de i 27 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för lots- och
fyrstaten skall för ordinarie eller extra ordinarie lots, lotsförman eller överlots
tillämpas det A-avdrag, som gäller för den löneldass, vars nummer med
två enheter understiger numret för den löneklass efter vilken lönen utgår.
Anledningen till att ett lägre A-avdrag tillämpas är att nämnda tjänstemän
vid tjänstledighet med A-avdrag icke äger rätt till lotslottsersättning (jfr
prop. 1952: 134).
För vissa grupper av tjänstemän gäller särskilda regler i fråga om sjuklön
i fall som avses i 28 § I punkt 6 a) Saar. Sålunda skall tjänsteman, som
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963
har mer än 45 dagars årlig ferietid eller åtnjuter läsårsdaglön, vidkännas
A-avdrag redan från första sjukledighetsdagen. För beställningshavare med
lön enligt löneplan E utgör antalet dagar med oavkortad lön, i förekommande
fall lön med sjukpenningavdrag, 45. Enligt för lots- och fyrstaten meddelade
bestämmelser äger å fyrskepp anställd tjänsteman tillhörande avdragsgrupp
3 åtnjuta oavkortad lön, i förekommande fall lön med sjukpenningavdrag,
under högst det antal dagar av ett och samma kalenderår,
varmed hans antal semesterdagar understiger 55, dock under minst 10 och
högst 25 dagar.
Vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd är tjänsteman i avdragsgrupp
3 fr. o. m. den 1 januari 1963 berättigad uppbära lön med A-avdrag
jämte havandeskapsavdrag under 180 dagar, dock tidigast fr. o. m. 60 :e
dagen före den beräknade tidpunkten för nedkomsten och längst t. o. m.
180 :e dagen efter nedkomsten.
Tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 2 äger vid sjukdom eller förlust av
arbetsförmågan i fall som avses i 28 § I punkt b) och c) Saar utan tidsbegränsning
åtnjuta oavkortad lön, i förekommande fall lön med allenast sjukpenning-
eller yrkesskadeavdrag. Vid tjänstledighet för sjukdom i andra fall
är rätten till sjuklön begränsad till högst 180 dagar av ett och samma kalenderår
eller, vid sjukdom som fortgår över årsskifte, till högst 180 dagar i en
följd. För tid därutöver skall tjänstemannen avstå hela lönen. Under förenämnda
180 dagar äger tjänstemannen erhålla lön med B-avdrag. Detta avdrag
är dubbelt så stort som A-avdraget.
I fråga om lön vid tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd gäller
samma bestämmelser som för tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 3, dock
tillämpas B-avdrag i stället för A-avdrag.
Vid tjänstledighet på grund av sjukdom, havandeskap eller barnsbörd
skall tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 1 vidkännas C-avdrag på lönen,
d. v. s. avstå hela lönen. Är han under dylik ledighet berättigad till sjukpenning
enligt lagen om allmän försäkring, äger han liksom övriga försäkrade
utfå sjukpenningen från försäkringskassan. Vid tjänstledighet på grund av
yrkesskada är tjänstemannen berättigad utfå sjukpenning enligt lagen om
yrkesskadeförsäkring. Denna utbetalas, såvitt gäller tjänstemän vid statens
affärsdrivande verk, av anställningsmyndigheten och eljest av riksförsäkringsverket.
Samordningen mellan den sjuklön, som enligt förut redovisade bestämmelser
utgår till tjänsteman i avdragsgrupp 2 eller 3, och den sjukpenning
tjänstemannen enligt lagen om allmän försäkring äger utfå från allmän försäkringskassa
vid sjukdom innebär, att tjänstemannen för dag, då han är
berättigad till sjukpenning, får vidkännas ett särskilt avdrag, sjukpenningavdrag.
Detta avdrag är beräknat så, att det skall motsvara den utgående
sjukpenningen jämte värdet av den skattefrihet, som gäller för denna. En
motsvarande samordning sker mellan lönen vid tjänstledighet för havandeskap
och den under sådan ledighet utgående tilläggssjukpenningen från försäkringskassan.
Då sistnämnda sjukpenning i regel är 5 kronor lägre än den
13
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963
sjukpenning, som utgår vid sjukdom, är havandeskapsavdraget 5 kronor
lägre än motsvarande sjukpenningavdrag. Gällande sjukpenning- och havandeskapsavdrag
finnes intagna i kungörelsen den 7 december 1962 (nr
639) om ändring i kungörelsen den 3 december 1954 (nr 805) om särskilda
löneavdrag för vissa statsanställda m. fl.
I prop. 1954:217 har närmare redovisats grunderna för sjukpenningavdragens
beräknande. Vid beräkningen av sjukpenningavdragen har vissa antaganden
och schematiseringar måst tillgripas. Således har beräkningarna
grundats på ett genomsnittstal för den kommunala utdebiteringen och en
antagen civilståndsfördelning mellan tjänstemän i samma inkomstläge. Vidare
har beräkningarna grundats på den marginalskatt, som med utgångspunkt
i de gjorda antagandena gäller för tjänstemannen vid full årslön. \ id
längre tids sjukledighet reduceras årsinkomsten kraftigt på grund av de
gjorda sjukpenningavdragen, vilket innebär att den beskattningsbara inkomsten
och därmed i många fall även marginalskatten blir betydligt lägre
än den som legat till grund för uträkningen av det tillämpliga sjukpenningavdraget.
Denna schablonberäkning av sjukpenningavdragen har givetvis
medfört vissa ojämnheter tjänstemännen emellan såvitt gäller utfallet av
det nuvarande samordningssystemet. Ensamstående ävensom sambeskattade
gifta överkompenseras i de flesta fall, medan icke sambeskattade gifta
utan barn under 16 år underkompenseras. För flertalet tjänstemän uppkommer
vidare betydande underkompensation vid längre tids sjukledighet.
I fråga om lönetillägg, som är förenade med tjänsten eller tjänstgöringen,
gäller i regel att det ankommer på Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts
bemyndigande, på vederbörande myndighet att besluta hur med förmånen
skall förfaras vid semester och tjänstledighet.
Beträffande vissa tillägg har emellertid härutinnan meddelats föreskrifter
i reglementet. I de i 33 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för
bl. a. utrikesdepartementets tjänstemän stadgas sålunda beträffande det i
punkten 3 omförmälda hemmatillägget, att detsamma skall avstås då tjänstemannen
vidkännes C-avdrag å lönen. Motsvarande gäller i fråga om de enligt
34 § Saar utgående kallorts-, enslighets- och finskspråktilläggen. Beträffande
de i 35 § 3 mom. Saar upptagna lönetilläggen för flygtjänstgöring
vid flygvapnet föreskrives under punkten 6 av de för försvaret meddelade
särskilda bestämmelserna att elevtillägg, flygtillägg och flyglärartillägg skall
utgå även under semester och, under högst 2 år i följd, vid tjänstledighet
med bibehållande av hela lönen eller del därav, dock att desamma under
tjänstledighet, som medför A- eller B-avdrag enligt 28 § Saar, skall minskas,
vid A-avdrag med 1/120 och vid B-avdrag med 1/60 för dag räknat. Beträffande
slutligen de i 37 § Saar avsedda tilläggen avlöningsförstärkningar, befattningsarvoden,
ställföreträdararvoden samt arvoden för särskilda uppdrag
eller särskild tjänstgöring skall det — där ej annat följer av bestämmelser
som meddelats av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut bero
på beslut av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av
vederbörande myndighet i vad mån i paragrafen avsedd förmån må tillgodonjutas
för tid, varunder tjänstemannen åtnjuter tjänstledighet.
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1963
Beträffande löneförmåner vid tjänstledighet på grund av yrkesskada efter
utgången av den i 11 § yrkesskadeförsäkringslagen angivna samordningstiden
torde här endast få nämnas att tjänsteman tillhörande avdragsgrupp 2 eller
ö enligt 28 § I punkt 6 c) Saar skall vidkännas yrkesskadeavdrag på lönen.
Detta avdrag har införts för att eliminera den överkompensation, som eljest
skulle uppkomma genom att lönen är skattefri till ett belopp motsvarande
den sjukpenning, vartill rätt föreligger enligt yrkesskadeförsäkringslagen.
Nu tillämpliga yrkesskadeavdrag är intagna i nyssnämnda kungörelse, nr
639.
Semester. Enligt 29 § Saar äger tjänsteman i avdragsgrupp 3 rätt att t. o. m.
det kalenderår, varunder han fyller 39 år, erhålla semester under följande
antal dagar för helt år räknat (årssemester), nämligen 20 dagar för tjänsteman
i någon av lönegraderna A 1—9 och E 1, 25 dagar för tjänsteman i någon
av lönegraderna A 10 20 och 35 dagar för tjänsteman i någon av öv
riga
lönegrader. Fr. o. m. det kalenderår, varunder tjänstemannen fyller 40
år, ökas antalet semesterdagar med 10 och kommer sålunda att utgöra respektive
30, 35 och 45 dagar. Tillhör tjänsteman avdragsgrupp 1 eller 2 utgör
årssemestern, oavsett lönegrad och ålder, 20 dagar.
För vissa personalgrupper kan en förlängning av eljest gällande årssemester
ske. Sålunda gäller, att Kungl. Maj :t eller myndighet, som därtill erhållit
Kungl. Maj:ts uppdrag, äger förlänga årssemestern för tjänsteman
med radiologiskt arbete intill 42 dagar eller under vissa förutsättningar intill
90 dagar. För tjänstemän med stationering utomlands må årssemestern
i föiekommande fall förlängas till 30 dagar samt såvitt gäller tjänstemän
vid utrikesförvaltningen till 40, 45 eller 60 dagar med viss fördelning efter
lönegradstillhörigheten. Rektor i högst lönegrad A 20 vid grundskola eller
folkskola är vidare enligt de i 29 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna
för bl. a. skolor och lärarutbildningsanstalter berättigad till 35 dagars
årssemester t. o. m. det år han fyller 39 år och till 45 dagar för tid därefter.
Enligt de i 29 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för lots- och
fyrstaten gäller speciella semesterbestämmelser för tjänstemän anställda å
fyrskepp. Semesterrätten för dylik tjänsteman bestämmes med hänsyn till
den tid av kalenderåret, varunder vederbörande fyrskepp beräknas vara påmönstrat,
och utgör, om han tillhör avdragsgrupp 1 eller 2, 12 dagar med
tiHägg av 4 dagar för varje hel mångfald av 14, varmed antalet påmönstringsdagar
beräknas överstiga 150, samt, om han tillhör avdragsgrupp 3, 15
dagar med tillägg av 5 dagar för varje hel mångfald av 14, varmed antalet
påmönstringsdagar beräknas överstiga 150. Detta innebär, att om fyrskeppet
är påmönstrat hela året, semesterrätten maximalt omfattar 72 dagar för
tjänsteman i avdragsgrupp 1 eller 2 och 90 dagar för tjänsteman i avdragsgrupp
3.
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1963
15
Förhandlmgsöverenskommelsen
Avdragsgrupper. Enligt den träffade överenskommelsen skall antalet avdragsgrupper
minskas till två. Inplacering i den nya avdragsgruppen 2 kommer
att i fråga om lön vid tjänstledighet, semesterrätt och ersättning för
sjukvårdskostnader medföra samma förmåner som nu gäller för tjänstemän
i avdragsgrupp 3. För aspirant eller extra tjänsteman med minst 6
anställningsmånader innebär detta bl. a. att den nuvarande begränsningen
till 180 dagar av rätten till sjuklön i fall som avses i 28 § I punkt 6 a)
Saar slopas samtidigt som sjuklönenivån förbättras. Vidare kommer lön
med B-avdrag att kunna medgivas dylik tjänsteman bl. a. vid tjänstledighet
för iakttagelser, studier eller arbete av betydelse för tjänstemannens kompetens
för viss uppgift eller befattning inom verket samt vid tjänstledighet
under högst 15 dagar för år för enskild angelägenhet av vikt.
Arbetsgivarinträde. Sedan den nuvarande sjuklönesamordningen infördes
1955 har vissa ändringar vidtagits i såväl den allmänna sjukförsäkringen
som skattelagstiftningen. Sjukpenningskalan har sålunda utbyggts fr. o. m.
den 1 januari 1963 så att den numera innehåller 15 sjukpenningklasser
med differentierad sjukpenning upp till inkomster av 21 000 kronor samt
för inkomster fr. o. m. 21 000 och högre en enhetlig sjukpenning av 28
kronor. Samtidigt har den tidigare nedsättningen av sjukpenningen efter
180 dagar slopats. I fråga om skattelagstiftningen har bl. a. ändringar
vidtagits fr. o. in. den 1 januari 1962 i skatteskalorna för den statliga inkomstskatten.
Vid de överläggningar, som enligt vad jag tidigare anfört
föregått den nu föreliggande förhandlmgsöverenskommelsen, har framkommit
att det ej var möjligt att utan att ytterligare komplicera det nuvarande
samordningssystemet räkna fram sjukpenningavdrag, som innebar
att återstående lön jämte sjukpenningen från försäkringskassan motsvarade
den i avlöningsreglementet åsyftade sjuklönenivån. De beräkningar
som gjorts utvisar nämligen att med ett bibehållande av nuvarande system
den inledningsvis omnämnda överkompensationen för ogifta och underkompensationen
för gifta utan barn skulle öka för stora inkomstskikt på
löneplan A.
överenskommelsen innebär att för anställda med rätt till sjuklön enligt
av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser arbetsgivaren på sätt angives i 3
kap. 16 § lagen om allmän försäkring erhåller den sjukpenning jämte barntillägg,
som tillkommer arbetstagaren (arbetsgivarinträde). Dylikt inträde
omfattar även den tilläggssjukpenning som utgår vid havandeskap. Undantagande
från arbetsgivarinträde förutsättes skola kunna medgivas tjänsteman,
som ansökt härom. Undantagandet skall omfatta hell kalenderår.
Vid överenskommelsens träffande har förutsatts atl den av myndigheten
utgivna sjuk- resp. havandeskapslönen i sin helhet blir skattepliktig
inkomst för arbetstagaren. Härför erfordras en ändring av hl. a. an
-
16 Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1963
visningarna till 19 § kommunalskattelagen. Förslag till avsedda ändring
i kommunalskattelagen har tidigare denna dag anmälts av chefen för finansdepartementet.
I detta sammanhang erinras om att enligt 3 kap. 16 g lagen om allmän
försäkring det ankommer på Kungl. Maj:t att bestämma den ordning, som
skall gälla i fall då arbetsgivaren från försäkringskassan erhåller arbetstagaren
tillkommande sjukpenning jämte barntillägg.
Då tjänsteman i avdragsgrupp 1 icke är berättigad till sjuklön, kommer
dylik tjänsteman icke att omfattas av arbetsgivarinträdet. För sådan
tjänsteman i den nya avdragsgruppen 2, som begärt att bli undantagen
från arbetsgivarinträde, skall enligt överenskommelsen sjuklön enligt gällande
bestämmelser utgå allenast under sådana dagar, som enligt lagen om
allmän försäkring utgör karensdagar. Det kan förväntas att endast ett fåtal
tjänstemän kommer att välja att själva få uttaga sjukpenningen från försäkringskassan.
För att undvika att tjänsteman, som omfattas av arbetsgivarinträde, vid
längre tids tjänstledighet med C-avdrag skall komma i den situationen
att han varken är berättigad till sjuklön eller kan utfå sjukpenning, har
i överenskommelsen förutsatts, att tjänstemannen under de första 90 dagarna
av ledigheten i förekommande fall skall äga byta ut den beviljade
ledigheten mot sjukledighet eller ledighet för havandeskap. Efter utgången
av nämnda 90-dagarsperiod skall däremot dylikt utbyte av ledighet ej
kunna ske. I stället skall arbetsgivarinträdet hävas för återstående tid av
den beviljade tjänstledigheten.
Lön vid tjänstledighet för sjukdom och havandeskap. 1 fråga om lön vid
tjänstledighet för sjukdom i fall som avses i 28 § I punkt 6 a) Saar innebär
överenskommelsen, att den nuvarande förmånen av oavkortad lön
under ett visst antal dagar bortfaller. Sjuklönenivån blir i stället densamma
under hela sjukperioden. Sjuklönen regleras genom avdrag på lönen motsvarande
i löneklasserna A 1—12 8 procent, i löneklasserna A 13—23 9
procent, i löneklasserna A 24—30 10 procent samt i löneklasserna B 1—10
11 procent av daglönen i 30-dagarsmånad. Dessa avdrag skall enligt överenskommelsen
betecknas A-avdrag och träda i stället för de nuvarande
A-avdragen. Då detta avdrag enligt vad som tidigare anförts nu utgör
lägst 13 och högst 27 procent av daglönen, innebär överenskommelsen en
försämring vid kortare sjukledigheter genom bortfallet av de avdragsfria
dagarna men en icke obetydlig förbättring vid längre.
I detta sammanhang torde jag få erinra om att Kungl. Maj :t genom
kungörelse den 30 december 1955 (nr 723) om sjukkontroll för vissa statsanställda
in. fl. meddelat föreskrifter i syfte att förebygga missbruk av
tjänstemän tillkommande sjuklöneförmåner. Det förutsättes att myndigheterna
tillvaratar de möjligheter till sjukkontroll, som dessa föreskrifter
inrymmer, därest det skulle visa sig att de nya sjuklönebestämmelserna
skulle medföra ej avsedda konsekvenser.
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1963
IT
I fråga om lönetilläggs bibehållande under tjänstledigheter av olika
slag gäller f. n. olika regler, överenskommelsen innebär att enhetligare
normer härvidlag kommer att tillämpas. Beträffande sådana tillägg, som
enligt nu gällande regler endast avstås vid tjänstledighet med C-avdrag,
göres ingen ändring. Dessa tillägg kommer sålunda att även framdeles bibehållas
oavkortade vid tjänstledighet som medför oavkortad lön, A- eller
B-avdrag. Övriga med tjänsten eller tjänstgöringen förenade lönetillägg
och arvoden, som ej utgör övertidsersättning, riskersättning vid uppbörd
eller kompensation för kostnader, skall i princip bibehållas med 90 procent
under tjänstledighet med oavkortad lön eller med A-avdrag samt med 45
procent vid tjänstledighet med B-avdrag. I fråga om fasta tillägg, bestämda
för månad eller år, exempelvis avlöningsförstärkningar och befattningsarvoden,
kan detta tillgodoses genom att bestämmelser om förmånens åtnjutande
kompletteras med föreskrifter, i den mån dylika föreskrifter nu saknas,
om hur med förmånen skall förfaras vid tjänstledigheter av olika slag.
Beträffande sådana tillägg åter, som utgår för timme eller dag och som i regel
är förenade med tjänstgöring av visst slag, kan denna lösning ej tillämpas.
För att i den totala sjuklönen hänsyn skall kunna tagas jämväl till
dylika förmåner skall enligt överenskommelsen till den sjuklön, som grundar
sig på löneklasslönen, läggas särskilt tillägg, sjuklönetillägg. Sjuklönetillägget
per dag skall motsvara 90 procent av den sammanlagda inkomsten
av dylika förmåner under föregående kalenderår, dividerad med 360, d. v. s.
för dag räknat 0,25 procent av årssnmman. Såsom förutsättning för att
sjuklönetillägg skall utgå gäller enligt överenskommelsen att den årssumma,
å vilken tillägget skall beräknas, uppgår till minst 200 kronor. Det lägsta
beloppet för sjuklönetillägget utgör sålunda 50 öre.
Det torde vid bifall till de förslag, som innefattas i överenskommelsen, få
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om vilka förmåner, som skall ingå i
underlaget för sjuklönetilläggets beräknande, ävensom att utfärda de föreskrifter
i övrigt, som erfordras för bestämmande av tillägget.
Införandet i avlöningsbestämmelserna av rätt till bibehållande under
tjänstledighet för sjukdom och havandeskap av viss del av med tjänsten
eller tjänstgöringen förenade lönetillägg får ses mot bakgrunden av att
tjänstemannen f. n. kan anmäla dylik inkomst till försäkringskassan och i
förekommande fall härigenom hänföras till högre sjukpenningklass än den
som motsvarar enbart löneklasslönen. Vid arbetsgivarinträde kommer jämväl
den del av sjukpenningen som hänför sig till inkomsten av lönetillägg
att tillfalla myndigheten.
I fråga om tjänstledighet för sjukdom, som avses i 28 § I punkt 6 b) Saar,
innefattar överenskommelsen ingen annan ändring än att tjänsteman i avdragsgrupp
1 skall äga uppbära oavkortad lön under dagar, som enligt lagen
om allmän försäkring utgör karensdagar.
I avvaktan på resultatet av den pågående utredningen om yrkesskadeförsäkringen
skall enligt överenskommelsen någon ändring av bestämmelserna
i 28 § I punkt 6 c) Saar ej ske. Vissa justeringar har dock förutsatts skola
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1063
göras av de i den tidigare nämnda kungörelsen den 7 december 1962, nr 639,
angivna yrkesskadeavdragen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i
förekommande fall verkställa denna justering.
Därest allmän försäkringskassa i fall som avses i 3 kap. 17 § och 20 kap.
3 § lagen om allmän försäkring beslutar att sjukpenning jämte barntillägg
skall indragas eller skäligen nedsättas förutsättes att liksom nu det skall
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta beträffande löneförmånerna under
den tid, som beröres av försäkringskassans beslut.
Semester. Semesterlagen omfattar f. n. icke sådana arbetstagare hos staten,
för vilka gäller särskilda föreskrifter rörande semester. Enligt den proposition
med förslag till lag om semester, m. in. som framlagts för årets
riksdag skall från lagens tillämpning undantagas bl. a. sådana arbetstagare,
för vilka enligt statliga föreskrifter gäller särskilda bestämmelser rörande
semester.
Den träffade förliandlingsöverenskommelsen innebär, att lägst fyra veckors
semester skall tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1963 inom det område, för
vilket tillämpas av Kungl. Maj :t utfärdade semesterbestämmelser. Lägsta
årssemestern enligt de statliga bestämmelserna blir sålunda med bibehållen
bruttoberäkning 27 dagar för kalenderår, vilket dagantal efter frånräknande
av under semestern infallande söndagar motsvarar fyraveckorssemestern
enligt semesterlagens beräkningsnormer. Då löpande år utgör kvalifikationsår
enligt gällande avlöningsbestämmelser, kommer hälften av semesterförbättringen
att kunna uttagas redan under andra halvåret 1963.
Överenskommelsen innefattar jämväl vissa andra förbättringar av semesterförmånerna.
Sålunda skall bl. a. antalet semesterdagar ökas fr. o. m. det
år tjänstemannen fyller 30 år. I övrigt innebär överenskommelsen — utöver
vad som följer av fyraveckorssemesterns införande — en semesterförbättring
med 2 eller 3 dagar utom för de kategorier, som enligt nu gällande bestämmelser
har 45 dagars semester.
För att kompensera tjänstemän, som vid tillämpning av fastställda semestercirkulationsplaner
får semestern förlagd till vinterhalvåret och för att
stimulera till en frivillig förläggning av semestern till denna tid skall enligt
‘överenskommelsen för sådana tjänstemän, som utfår minst 2/3 av årssemestern
under tiden 1/10—31/3, semestern förlängas med 3 dagar. För uttående
av denna semesterförbättring förutsättes, att eljest tillämplig årssemester
icke är eller blir reducerad genom att anställningen icke omfattat hela
kalenderåret. Därest reducering av semestern sker på grund av åtnjuten
tjänstledighet med C-avdrag, skall en motsvarande reducering ske av förenämnda
3 dagar. Rätten till här avsedd semesterförlängning bortfaller helt
om årssemestern reduceras med mer än 1/3. Här avsedd förlängning avses
ej skola gälla för tjänstemän med stationering utom riket.
För personal anställd å fyrskepp skall enligt överenskommelsen de allmänna
semesterbestämmelserna gälla. Detta medför behov av ändringar i
de bestämmelser om rätt till tjänstefria dagar, som tillkommer denna per
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 160 år 1963
19
sonal och som genom prop. 1956: 158 redovisats för riksdagen. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga sådana ändringar i dessa bestämmelser
som erfordras för att förhindra att sagda tjänstemän lider minskning i
sina nuvarande förmåner genom att de särskilda bestämmelserna i 29 § Saar
för lots- och fyrstaten upphäves.
Vid bestämmande av lön under semester skall enligt överenskommelsen
även beaktas vid sidan av månadslönen utgående lönetillägg. Detta kan, på
motsvarande sätt som i fråga om lön under sjukdom, tillgodoses antingen
genom att bestämmelserna om viss förmån kompletteras med föreskrift att
förmånen skall bibehållas under semester eller genom utgivande av ett tilllägg,
semesterlönetillägg, grundat på den sammanlagda inkomsten under
föregående kalenderår av dylika förmåner. Enligt överenskommelsen skall
semesterlönetillägget utgöra 9 procent av sagda inkomst vid 27 dagars årssemester
och ökas med 1/3 procent för varje ytterligare dag, varmed årssemestern
överstiger 27 dagar. Detta procenttal skall vara detsamma även
om årssemestern reduceras på grund av under året åtnjuten tjänstledighet
med C-avdrag eller genom att anställning icke innehafts hela året.
Genom införande av semesterlönetillägg uppnås principiell överensstämmelse
med reglerna för semesterlön enligt semesterlagen.
Det torde vid bifall till de förslag, som innefattas i överenskommelsen, få
ankomma på Kungl. Maj :t att, liksom i fråga om sjuklönetillägget, besluta
om vilka förmåner, som skall ingå i underlaget för semesterlönetilläggets
beräknande ävensom att utfärda de föreskrifter i övrigt, som erfordras för
bestämmande av tillägget.
Vissa övriga förslag. Såsom jag tidigare anfört skall sjuklönen enligt
överenskommelsen regleras genom löneavdrag motsvarande viss procent av
daglönen i 30-dagars månad. Dessa avdrag avses skola ersätta nuvarande
A-avdrag. Ett godkännande av överenskommelsen i denna del medför behov
av ändringar i 3 § statens löneförordning. Nuvarande B-avdrag, som enligt
27 § 2 mom. Saar är dubbelt så stort som A-avdraget, föreslås skola till beloppet
motsvara tre A-avdrag och sålunda utgöra lägst ca 24 och högst ca
33 procent av daglönen.
I fråga om tjänstledighet i anledning av uppdrag såsom ledamot av riksdagen
har överenslcommits att vid sådan ledighet skall tillämpas löneavdrag
med belopp motsvarande två B-avdrag. Detta innebär att daglönen skall
minskas med lägst ca 48 och högst ca 66 procent mot f. n. lägst ca 26 och
högst ca 54 procent. Samma avdrag förutsättes skola tillämpas vid tjänstledighet
i anledning av uppdrag såsom ledamot av kyrkomötet.
För tjänstemän med stationering utomlands innebär överenskommelsen,
alt den nuvarande möjligheten att för besök i Sverige kunna utfå förutom
semester för löpande år jämväl semester för nästföregående två eller, vid
stationering i Australien, nästföregående tre år bortfaller, överenskommelsen
får i denna punkt ses mot bakgrunden av det förslag om bidrag för resa
till Sverige för semester, som framlagts i prop. 1963: 75.
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963
Statlig personalvård
Jag torde i förevarande sammanhang få anmäla frågan om inrättandet
av ett särskilt personalvårdsorgan inom statsförvaltningen. Inledningsvis vill
jag härvid beröra den nuvarande anordningen med s. k. anvisningsläkare och
konsultationsläkare hos statsmyndigheterna.
För ombesörjande av läkarvård åt statsanställda har enligt 42 § Saar förutsatts
skola finnas särskilda verksläkare. Förutom att ombesörja läkarvård
åt de anställda åligger det verksläkare bl. a. att utfärda läkarintyg, som skall
åberopas i tjänsten, samt att avgiva utlåtanden i ärenden som står i samband
med hans åligganden enligt särskild instruktion. För sina åligganden
åtnjuter verksläkaren ersättning dels i form av ett prestationsarvode och
dels i form av ett på visst sätt beräknat verksläkararvode.
Tidigare fanns hos vissa statliga myndigheter framförallt i de större städerna
särskilt förordnade verksläkare, som ej var provinsialläkare eller
extra provinsialläkare. Såsom närmare redovisats i prop. 1955: 208 har emellertid
dylika förordnanden ej kunnat meddelas efter utgången av år 1955.
I fall då myndighet ej har möjlighet förordna verksläkare, skall de anställda
för läkarvård hänvisas till särskilda av myndigheten bestämda läkare, s. k.
anvisningsläkare. Anvisningsläkare är ej anställd av myndigheten och är
ej heller taxebunden beträffande den läkarvård m. m., som han meddelar.
Vid behov av medicinsk rådgivning, t. ex. i fall av ifrågasatt sjukpensionering
samt vid långvariga eller ofta upprepade sjukskrivningar, kan myndighet,
som ej har tillgång till verksläkare, vända sig till lämplig läkare, s. k. konsultationsläkare.
Det har förutsatts att myndigheten ersätter sådan läkare för
varje konsultation.
Verksläkarinstitutionens värde består bl. a. däri att myndigheten vid behov
av medicinsk rådfrågning kan vända sig till en läkare, som i sin praktik
har kunnat skaffa sig en ingående kunskap om arbetsmiljö och arbetsförhållanden
hos myndigheten. I många fall torde dock verksläkarens ställning
såsom medicinsk rådgivare åt myndigheten ha utnyttjats i mycket begränsad
omfattning, främst kanske beroende på läkarens bristande tid för arbetsuppgifter
vid sidan om den rent medicinska vården men i viss mån också på
att myndigheterna ej helt förstått att utnyttja de möjligheter, som verksläkarinstitutionen
i detta avseende innebär.
Det fr. o. m. år 1956 införda systemet med konsultationsläkare i stället
för särskilt förordnade verksläkare synes hittills ej ha utnyttjats i någon
större utsträckning av myndigheterna. Möjligen sammanhänger detta med
svårigheten att vid uppkommande behov få kontakt med lämplig läkare.
Inom vissa affärsverk synes man dock genom tillskapande av särskilda
konsultationsläkarorganisationer ha skapat möjligheter att mer stadigvarande
knyta läkare till myndigheten, varigenom man fått tillgång till den
medicinska sakkunskap, som ur många synpunkter är erforderlig hos myndigheter
med stor personal. Mindre myndigheter har uppenbarligen ej möj
-
21
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963
lighet att på samma sätt skapa en fast konsultationsläkarinstitution. Även
dylika myndigheter bör enligt min mening ha möjlighet att utan större svårigheter
få kontakt med läkare med erfarenhet från den statliga verksamheten
och av de frågor av socialmedicinsk karaktär, som där uppkommer.
Vid en diskussion av möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt ordna
den socialmedicinska rådgivningen till myndigheterna synes det befogat att
jämväl ta upp frågan om personalvården i hela dess omfattning. Vissa brister
i detta hänseende torde f. n. föreligga inom den statligt reglerade sektorn
av arbetsmarknaden. Härpå tyder bl. a. den stora omsättning på arbetskraft,
som vissa myndigheter uppvisar. Även den omfattande sjukledighet,
som redovisas för vissa personalgrupper hos en del myndigheter, torde kunna
tas som ett utslag av att erforderliga personalvårdande insatser ej kunnat
genomföras.
Jag finner det i hög grad påkallat att resurser tillskapas för ett aktivt
personalvårdsarbete. Till en början torde man härvid få inrikta sig på en
försöksverksamhet som i första hand tar sikte på personal vid andra myndigheter
i Stockholm än de affärsdrivande verken.
Personalvårdsarbetet bör inriktas på att genom rådgivning till enskilda
anställda och genom andra positiva åtgärder minska anpassningssvårigheterna
till arbetsplats, arbetsbefäl och arbetskamrater. Även rådgivning i privata
angelägenheter bör om så erfordras kunna ifrågakomma. Genom en kombination
av dylika åtgärder med medicinsk rådgivning bör trivseln på arbetsplatsen
kunna förbättras och frånvarofrekvensen härigenom minskas.
Ett centralt organ för här avsett personalvårdsarbete bör tillskapas. Till
organet bör knytas läkare och sjuksköterskor samt annan personal med personalvårdande
uppgifter i övrigt. I de lokaler, som erfordras för verksamheten,
bör finnas tillgång till sådan utrustning, att vissa läkarundersökningar
kan företas. Det nu nämnda organet skall i första hand utöva sin rådgivning
gentemot myndigheterna. I den utsträckning, som befinnes ändamålsenlig,
skall dock organet stå i direkt kontakt med de anställda. Organet bör även
uppehålla nära kontakt med de allmänna försäkringskassorna. Som jag redan
nämnt bör det här skisserade personalvårdsarbetet vara av försökskaraktär,
intill dess erfarenhet vunnits om hur personalvårdsarbetet lämpligen
bör ordnas organisatoriskt.
Det synes inte möjligt att starta en verksamhet av här åsyftat slag förrän
tidigast under hösten 1963. Detta förhållande samt verksamhetens försökskaraktär
gör att det ställer sig svårt att nu beräkna kostnaderna för del föreslagna
organet. Jag har dock ansett att en kostnad av 300 000 kronor, varav
50 000 kronor för utrustning och expenser, kan bedömas vara realistisk.
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963
Förslagens genomförande m. m.
Jag finner överenskommelsen den 28 mars 1963 om de statsanställdas
m. fl. sjuklöne- och semesterförmåner m. m. böra godtagas och föreslår att
den underställes riksdagens prövning.
Såsom jag tidigare anfört föranleder överenskommelsen ändringar i 3 §
statens löneförordning. Inom civildepartementet har utarbetats förslag till
förordning om ändrad lydelse av 3 § statens löneförordning den 31 maj 1957
(nr 228), vilket förslag torde underställas riksdagen för antagande.
Av riksdagen bör vidare inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att
vidtaga av förslagen betingade ändringar i avlöningsförfattningar, som utfärdats
av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut.
De förslag till ändringar i avlöningsförmåner in. nr., som innefattas i förhandlingsöverenskommelsen,
påkallar i vissa fall ikraftträdandebestämmelser
och övergångsanordningar, som Kungl. Maj :t bör äga besluta om.
I fråga om myndigheternas kostnader för sjuklön må särskilt anföras följande.
Beräknande av anslagsposter till bestridande av kostnader för avlöning
enligt Saar sker utan hänsynstagande till eventuellt uppkommande sjukledigheter.
Besparing, som uppkommer under maximerad anslagspost i avlöningsstat
på grund av att sjukpenning-, yrkesskade- och havandeskapsavdrag
verkställts i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade avlöningsbestämmelser
eller särskilda föreskrifter, må ej utnyttjas av vederbörande myndighet.
Vad sålunda föreskrivits skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om
anslagspost, som i avlöningsstat är upptagen med förslagsvis angivet belopp
men enligt föreskrift ej må överskridas utan Kungl. Maj :ts medgivande (jfr
prop. 1954: 217). Myndigheternas kostnader för avlöning kan sålunda genom
verkställda sjukpenning-, yrkesskade- och havandeskapsavdrag bli lägre
än vad som upptagits under den fastställda avlöningsstaten. övergång till
arbetsgivarinträde innebär för myndigheternas del ingen ändring i beräkningen
av avlöningsanslagen. Däremot kommer myndigheternas utgifter under
sagda anslag att stiga genom bortfallet av sjukpenning- och havandeskapsavdragen.
Det är mycket svårt att göra en fullständig beräkning av de kostnader som
följer av förslagen beträffande sjuklön och semester m. m. Detta sammanhänger
i fråga om sjuklönen delvis med att andra slags regler förutsättes skola
gälla för beskattning av den totala sjuklönen vid arbetsgivarinträde än
vid nuvarande ordning. Under avlöningsanslagen kommer belastningen att
öka, eftersom den anställdes hela inkomst vid sjukdom skall betalas därifrån.
Å andra sidan kommer staten att från sjukkassorna uppbära en inkomst
bestående av de sjukpenningar, som arbetsgivarinträdet omfattar. Inkomstbeloppet
kommer att understiga merutgiften under avlöningsanslagen
med ett belopp som svarar mot värdet av sjukpenningens skattefrihet. Denna
ökade kostnad, uppskattningsvis uppgående till 40 miljoner kronor, mot
-
23
Kungl. Maj.ts proposition nr 160 år 1963
vägs emellertid av ökade skatteinkomster. Dessa inkomster kommer dock
till en del att tillfalla kommunerna. De nu påpekade förhållandena påverkar
i ogynnsam riktning det ekonomiska utfallet för affärsverken.
Även i övriga delar är det emellertid vanskligt att nu framlägga en definitiv
uppskattning av kostnaderna. Intill dess mer omfattande undersökningar
härav kunnat genomföras, vill jag likväl här lämna uppgift å de preliminärt
beräknade kostnaderna. Kostnadsökningen — bortsett från den tidigare
redovisade kostnadsökningen av skatteteknisk natur — kan uppskattas
till ca 100 miljoner kr. Av detta belopp hänför sig 40 miljoner kr. till de
affärsdrivande verken samt 60 miljoner kr. till statsförvaltningen i övrigt
och statsunderstödd verksamhet.
I fråga om överförandet från försäkringskassorna av de sjukpenningar,
som arbetsgivarinträdet omfattar, torde få tillämpas följande ordning. Sjukpenningar
för personal vid affärsverken levereras till vederbörande verk.
Inom den statsunderstödda sektorn torde sjukpenningarna få uppbäras av
vederbörande huvudman, kommun, institution e. d. För statsförvaltningen
i övrigt torde sjukpenningarna få tillgodoföras riksstatens inkomstsida. Det
bör ankomma på Kungl. Maj :t att meddela härför erforderliga föreskrifter.
Frågan om den anslagsmässiga regleringen av kostnaderna i anledning av
den redovisade förhandlingsöverenskommelsen torde få anmälas i annat
sammanhang senare under årets riksdag.
Medel för det personalvårdsorgan, som enligt vad jag tidigare anfört, bör
tillskapas inom statsförvaltningen, bör äskas å riksstaten för nästa budgetår
i form av ett förslagsanslag benämnt Kostnader för personalvård.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
1) antaga förenämnda förslag till förordning om ändrad
lydelse av 3 § statens löneförordning den 31 maj 1957 (nr
228);
2) godkänna den i det föregående redovisade överenskommelsen
den 28 mars 1963 angående statstjänstemännens
sjuklöne- och semesterförmåner m. m.;
3) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av överenskommelsen
betingade ändringar i avlöningsförfattningar, som
utfärdats med stöd av riksdagens beslut;
4) bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela de övergångsbestämmelser,
som erfordras för överenskommelsens genomförande;
samt
5) till Kostnader för personalvård å riksstaten för budgetåret
1963/64 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 300 000 kr.
24
Kungl. Maf:ts proposition nr 160 år 1963
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Rolf Malmborg
Kungi. Maj:ts proposition nr 160 år 1963
25
Bilaga
Förslag rörande sjuklöne- och semesterförmåner m. m.
A. Allmänt
1. Nuvarande avdragsgrupperna 2 och 3 sammanslås till en, betecknad
avdragsgrupp 2. Till denna avdragsgrupp hänföres ordinarie och extra ordinarie
tjänstemän samt sådana extra tjänstemän och aspiranter, som har
minst 6 anställningsmånader. Till avdragsgrupp 1 hänföres sådana extra
tjänstemän och aspiranter, som har mindre än 6 anställningsmånader.
B. Sjuklön och havandeskapslön
2. För sådana tjänstemän, underkastade av Kungl. Maj:t utfärdade avlöningsbestämmelser,
som tillhör avdragsgrupp 2, göres arbetsgivarinträde
enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring, där ej undantagande begärts
enligt punkten 3. Inträdet omfattar i förekommande fall jämväl den del av
sjukpenningen, som grundas på annan anställningsinkomst eller på inkomst
av annat förvärvsarbete. Inträdet avser även barntillägg.
3. I punkten 2 avsedd tjänsteman, som önskar uppbära honom tillkommande
sjukpenning jämte barntillägg, må av vederbörande myndighet kunna
undantagas från arbetsgivarinträde. Dylikt undantagande skall avse helt
kalenderår eller, om tjänstemannen vid annan tidpunkt än årsskifte uppflyttas
från avdragsgrupp 1 till avdragsgrupp 2 eller eljest kommer att tillhöra
sistnämnda avdragsgrupp, återstående del av löpande kalenderår samt
det närmast därpå följande. Har undantagande från arbetsgivarinträde beviljats,
skall det förlängas för ett kalenderår i sänder, därest icke tjänstemannen
före den 1 december begär att undantagandet skall hävas fr. o. m.
1 januari följande år.
Ansökan om undantagande från arbetsgivarinträde skall göras av tjänstemannen
senast den sista november året före det ansökan avser eller, i fall
då tjänstemannen under året inplaceras i avdragsgrupp 2, i samband med
att sådan inplacering sker. Har ansökan på sätt ovan sägs icke gjorts av
tjänstemannen, föreligger arbetsgivarinträde.
Har tjänsteman, för vilken arbetsgivarinträde gäller, medgivits tjänstledighet
med helt C-avdrag under längre tid än 90 dagar i följd av annan anledning
än för offentligt uppdrag, skall han för tiden efter 90 :e dagen av
tjänstledigheten undantagas från arbetsgivarinträde.
Under tid då arbetsgivarinträde gäller äger tjänstemannen, på härom
gjord framställning, utbyta beviljad tjänstledighet med C-avdrag mot tjänstledighet
för sjukdom eller, om eljest gällande bestämmelser det medgiver,
mot tjänstledighet för havandeskap eller barnsbörd.
Efter utgången av förenämnda 90-dagarsperiod må beviljad tjänstledighet
med C-avdrag icke utbytas mot tjänstledighet för sjukdom eller havandeskap.
År perioder av tjänstledighet med C-avdrag åtskilda av kortare period
med bibehållande helt eller delvis av lönen, äger vederbörande myndighet,
i förekommande fall vederbörande centrala myndighet, besluta huruvida 90-dagarsperioden det oaktat skall anses såsom sammanhängande.
Uttager tjänsteman, för vilken arbetsgivarinträde gäller, sjukpenning från
allmän försäkringskassa, är han skyldig att till försäkringskassan återbe
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963
tala det erhållna beloppet. Intill dess tjänstemannen styrker att han till försäkringskassan
återbetalt den utbekomna sjukpenningen jämte barntillägg
skall han vara undantagen från arbetsgivarinträde och rätt till lön vid sjukdom
och havandeskap.
4. Till tjänsteman, som i enlighet med vad i punkten 3 första stycket sägs
begärt undantagande från arbetsgivarinträde, utgår sjuklön allenast för dag,
som enligt 3 kap. 10 § lagen om allmän försäkring utgör karensdag. Sjuklön
utgår under högst tre dagar för varje sjukperiod.
5. Avdragsgrupp 1 erhåller vid sjukdom allenast förmånerna från försäkringskassan.
Arbetsgivarinträde sker ej i fråga om tjänsteman i denna
avdragsgrupp.
Vid tjänstgöringsförbud till förekommande av smittas spridning utgår
full lön.
Vid tjänstledighet som avses i 28 § I punkt 6 b) Saar utgår till i denna
punkt avsedd tjänsteman oavkortad lön under dag, som enligt 3 kap. 10 §
lagen om allmän försäkring utgör karensdag.
6. Sjuklönen för dag skall utgöra för tjänsteman å
löneplan A:
i lkl 1—12 |
92 |
% |
» » 13—23 |
91 |
% |
» » 24—30 |
90 |
% |
löneplan B |
89 |
% |
löneplan C och D |
90 |
% |
löneplan E |
92 |
% |
av daglönen i 30-dagarsmånad. Sjuklönen regleras i form av ett i kronor och
öre uttryckt avdrag (sjukavdrag). Avdraget avrundas till närmaste femtal
ören.
I fall som avses i 28 § I punkt 6 b) Saar skall sjuklönen motsvara daglönen
i löpande månad.
I 28 § I punkt 6 d) Saar angiven tjänstledighetsorsak (svag hälsas vårdande)
utgår. Åtnjuter tjänsteman den 30 juni 1963 tjänstledighet med
B-avdrag för svag hälsas vårdande och omfattar den beviljade ledigheten
jämväl tid efter sagda dag, skall hittills gällande bestämmelser äga fortsatt
tillämpning under tiden t. o. m. utgången av den beviljade ledigheten.
7. Vid tjänstledighet för sjukdom äger tjänsteman — utöver sjuklön enligt
punkten 6 — uppbära särskilt sjuklönetillägg för dag med belopp motsvarande
90 % av den genomsnittliga dagsinkomsten under föregående år
av sådana med tjänsten eller tjänstgöringen förenade lönetillägg, varom
särskild överenskommelse träffas. Året skall härvid anses omfatta 360 dagar.
Sjuklönetillägg skall beräknas endast under förutsättning att summan
under föregående år av ovan avsedda lönetillägg uppgår till minst 200 kronor.
8. I fråga om lön under tjänstledighet på grund av yrkesskada göres ingen
ändring i nu gällande bestämmelser. I punkten 7 omförmält sjuklönetillägg
uppbäres vid yrkesskada. Viss justering göres av de yrkesskadeavdrag, som
gäller fr. o. m. den 1 januari 1963.
9. Fråga i vad mån avdrag å lönen skall ske för tjänsteman som uppbär
förtidspension enligt lagen om allmän försäkring skall t. v. underställas
Kungl. Maj :ts prövning. I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut skall lönen
nedsättas med belopp motsvarande förtidspensionen.
10. Under tjänstledighet för havandeskap och barnsbörd utgår lön som
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963
27
vid sjukdom under högst 180 dagar, dock tidigast fr. o. m. 60:e dagen före
den beräknade tidpunkten för nedkoinsten och längst t. o. m. 180:e dagen
efter nedkomsten. Jämväl sjuklönetillägg utgår.
På Kungl. Maj :ts prövning skall bero, huruvida tjänsteman i avdragsgrupp
2 skall medgivas tjänstledighet med A-avdrag för havandeskap eller
barnsbörd från tidigare tidpunkt än i 28 § I punkt 7 sägs.
11. I punkten 7 angivet sjuklönetillägg utgår oavkortat, förutom vid
sjukledighet och havandeskapsledighet, jämväl vid tjänstledighet (ej semester
eller ferier) med oavkortad lön samt med halva beloppet vid tjänstledighet,
som medför B-avdrag.
12. Beträffande sådana tillägg (kallorlstillägg, enslighetstillägg, ställföreträdararvoden
och vissa språktillägg) som enligt nu gällande regler endast
reduceras vid C-avdrag, göres ingen ändring i bestämmelserna om deras åtnjutande.
C. Semester
13. Antalet semesterdagar utökas till att, alltefter avdragsgrupp, lönegrad
och levnadsålder utgöra nedan angivna antal dagar (bruttosemester)
Avdragsgrupp 1 . .
Avdragsgrupp 2
1—9 lgr .....
10—20 » .....
21 lgr och högre
t. o. m. |
fr. o. m. 30 år |
fr. o. ] |
29 år |
t. o. m. 39 år |
40 år |
27 |
27 |
27 |
27 |
30 |
33 |
30 |
33 |
37 |
37 |
40 |
45 |
14. För tjänsteman, för vilken årssemestern enligt tabellen i punkten 13
utgör 27 dagar, skall om under semestern infaller mer än 3 söndagar överskjutande
antal söndagar icke räknas såsom semesterdagar.
Vad här sägs skall gälla jämväl med avseende på semester som för år
1963 tillkommer tjänsteman, vars årssemester fr. o. m. den 1 juli 1963 utgör
27 dagar.
För tjänsteman, som utfår minst 2/3 av semestern för helt år under
tiden 1/10—31/3, skall semestern förlängas med 3 dagar. Vid tjänstledighet
med C-avdrag av sådan omfattning att semestern skall avkortas, sker
en motsvarande avkortning av förenämnda 3 dagar. Innehas tjänst icke helt
kalenderår, skall här avsedd semesterförlängning ej åtnjutas. För rektor
i högst lönegrad A 20 vid grundskola eller folkskola skall årssemestern omfatta
det antal dagar som gäller för tjänsteman i lönegrad A 21.
Bestämmelserna i 29 § 4 mom. c) Saar utgår. I stället införes bestämmelser
av innebörd att tjänsteman med stationering utomlands skall kunna
medgivas att i följd med semester för löpande år jämväl åtnjuta semester
för nästföregående år.
På beslut av Kungl. Maj :t skall bero om här avsedd tjänsteman i följd
med semester för löpande år skall kunna utfå jämväl semester för tidigare
är än vad ovan sägs, i fall då tjänstgöringsförhållanden utgjort hinder för
uttagande av dylik semester.
15. Därest anställningshavare övergår från anställning med föregående
år såsom kvalifikationsår för semester till anställning, i vilken semestern
beräknas för löpande kalenderår, äger han för i den tidigare anställningen
intjänt men ej åtnjuten semester utfå semesterersättning. Ersättningen
skall motsvara den semesterersättning som skulle ha utgått om anställningen
i stället upphört vid tidpunkten för övergången.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963
16. Utöver månadslön skall tjänsteman vid semester äga uppbära semesterlönetillägg
med belopp motsvarande nedan angivna procentuella andel
av tjänstemannens sammanlagda inkomst under föregående kalenderår av
sådana med tjänsten eller tjänstgöringen förenade tillägg, varom särskild
överenskommelse träffas.
Procenttalet för semestertilläggets beräknande skall utgöra för tjänsteman
vars årssemester omfattar
27 dagar ............ 9 % 37 dagar ............ 12,3 %
30 » 10 » 40 » ............ 13,3 »
33 » 11 » 45 » ............ 15 »
Semesterlönetillägget skall utbetalas i samband med att tjänstemannen
utfår huvudparten av semestern.
Då tjänsteman med ferier erhåller semesterlönetillägg, skall tillägget utgöra
för tjänsteman i avdragsgrupp 1 9 % och för annan tjänsteman 13,3 %
av den summa, som ligger till grund för semesterlönetilläggets beräknande.
D. Övriga förslag
17. Extra ordinarie tjänsteman erhåller rätt till semesterersättning.
18. I punkten 6 omförmälda avdrag ersätter nuvarande A-avdrag. B-avdraget
skall till beloppet motsvara tre A-avdrag.
19. Distriktsveterinär skall vid tjänstledighet och semester i lönehänseende
behandlas som innehavare av tjänst i lönegrad A 23 med den placering
i löneklass, som motsvarar löneklassplaceringen inom den för honom
gällande lönegruppen.
20. De i 27 och 29 §§ Saar meddelade särskilda bestämmelserna för lotsoch
fyrstaten utgår.
Antalet tjänstefria dagar för personal å fyrskepp, vid Ölands södra
grunds fyr, Grundkallens fyrplats och Sydostbrottens fyrplats skall för
tjänsteman i avdragsgrupp 2 maximalt utgöra
107 dagar om årssemestern omfattar 27 dagar
105 » » » » 30 »
103 > > » » 33 »
101 » » » » 37 »
samt för tjänsteman i avdragsgrupp 1 93 dagar.
År fyrskepp upplagt under viss del av året må minst 1/3 av antalet tjänstefria
dagar uttagas under påmönstringstiden.
21. Under tjänstledighet med oavkortad lön eller A-avdrag äger lärare för
varje tjänstledighetsdag bibehålla 90 % av ersättningen för sådana schemalagda
tilläggstimmar, för vilka han förordnats och för vilka ersättning utbetalas
av en och samma skolstyrelse. Ersättningen för tilläggstimmarna
skall härvid anses jämnt fördelad på månadens dagar eller, såvitt gäller månad
under vilken termin påbörjas eller avslutas, på de dagar i månaden, som
omfattas av terminstiden.
Vid tjänstledighet med B-avdrag skall läraren för dag, som omfattas av
tjänstledigheten, bibehålla 45 % av den genomsnittliga dagersättningen enligt
föregående stycke.
Vid löneavdrag under ferietid äger läraren icke bibehålla någon del av
ersättningen för tilläggstimmar.
22. Vid tjänstledighet i anledning av uppdrag såsom ledamot av riksdagen
eller att vara riksdagens revisor skall tjänsteman i grupp 2 vidkännas löneavdrag
med belopp för dag motsvarande två B-avdrag.
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 160 år 1963
23. Vid tillämpning av bestämmelserna i 8 § 1 mom. Saar skall beviljad
tjänstledighet under 180 dagar i följd för havandeskap eller barnsbörd anses
omfatta sex månader.
24. Vid hastigt påkommet behov av ledighet för vård av minderårigt barn
i hemmet skall kvinnlig tjänsteman i avdragsgrupp 2 — inom ramen för de
i 28 § I punkt 11 angivna dagantalet — kunna medgivas ledighet med B-avdrag
under 6 dagar i följd.
25. Under punkterna 1—19 samt 21—24 redovisade förslag skall tillämpas
fr. o. m. den 1 juli 1963, dock skall vad i punkterna 7 och 16 sägs om sjuklönetillägg
och semesterlönetillägg icke tillämpas förrän fr. o. m. den 1 januari
1964. Till grund för tilläggens beräknande år 1964 skall läggas summan
för år 1963 av sådana lönetillägg, vartill enligt träffad överenskommelse
hänsyn skall tagas vid bestämmande av förstnämnda båda tillägg. Kompletterande
bestämmelser utfärdas beträffande sådana tillägg som enligt nu
gällande bestämmelser helt eller delvis må bibehållas under semester och
tjänstledighet.
Vad i punkt 20 sägs beträffande 29 § Saar skall gälla fr. o. m. den 1 januari
1964. För år 1963 skall antalet tjänstefria dagar utgöra maximalt 43.
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630449