Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1963
1
Nr 152
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående bemyndigande
för Kungl. Maj:t att för Sveriges del godkänna ändring
i konventionen angående upprättandet av Europeiska
frihandelssammanslutningen; given Stockholms
slott den 5 april 1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
Gunnar Lange
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen hemställes om bemyndigande för Kungl. Maj :t att under
vissa närmare angivna omständigheter för Sveriges del godkänna ändring av
EFTA-konventionen innebärande snabbare avveckling av tullarna inom EFTA.
Dessa tullar har hittills i olika omgångar sänkts med tillhopa 50 procent.
För närvarande övervägs att besluta om fortsatt avveckling i en takt som
leder till fullständigt avskaffande av ifrågavarande tullar under loppet av
år 1966 i stället för vid utgången av år 1969 som ursprungligen avtalats.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963.1 samt. Nr 152
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1963
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenien, Hertigen av Halland, i statsrådet
å Stockholms slott den 5 april 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,
Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, fråga om bemyndigande
för Kungl. Maj.t att för Sveriges del godkänna ändring av konventionen
angående upprättandet av Europeiska frihandelssammanslutningen samt anför
därvid följande.
Frågan om Sveriges anslutning till konventionen angående upprättandet
av Europeiska frihandelssammanslutningen, EFTA, förelädes riksdagen genom
proposition nr 25 till 1960 års riksdag. Sedan riksdagen bifallit propositionen
(UU 2, Rskr 140) godkände Kungl. Maj :t den 1 april 1960 konventionen.
Denna ratificerades därefter av samtliga signatärstater den 3 maj 1960,
då den trädde i kraft. Genom riksdagens godkännande av nämnda proposition
erhöll Kungl. Maj :t bemyndigande att dels för Sveriges del godkänna
sådana ändringar i konventionen jämte till densamma fogade bilagor, vilka
icke krävde författningsändring av beskaffenhet att påkalla riksdagens
medverkan, dels vidtaga sådana ändringar i regleringsförfattningarna på
jordbrukets och fiskets områden, vilka föranleddes av Sveriges anslutning
till konventionen. Det förutsattes att riksdagens medgivande i särskild ordning
borde inhämtas i fråga om att i snabbare takt avveckla tullarna än
vad konventionen förutsåg. Även i det fall att förpliktelsen att avveckla
tullar utvidgades genom ändring av gränsdragningen mellan industrivaror
å ena samt jordbruks- och fiskeprodukter å andra sidan borde beslutet göras
beroende av riksdagens godkännande, såvida frågan ej var av huvudsakligen
formell natur.
I samband med avgivandet av nämnda proposition framlade Kungl. Maj :t,
på föredragning av chefen för finansdepartementet, proposition (1960: 32)
med förslag till förordning angående rätt för Konungen att i vissa fall förordna
om avvikelse från tulltaxan m. m. Sedan riksdagen antagit förslaget
(BevU 30, Rskr 150) utfärdades förordningen den 13 maj 1960 (SFS 243).
En överenskommelse om Finlands association till frihandelssammanslutningen
underteckades i Helsingfors den 27 mars 1961. Sedan Finland och
3
Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1963
EFTA-konventionens signatärstater — för Sveriges del med stöd av riksdagens
beslut (prop. 1961: 149; UU 6; Rskr 256) — ratificerat överenskommelsen
trädde densamma i kraft den 26 juni 1961.
Enligt bestämmelserna i artikel 3 i EFTA-konventionen skall medlemsstaterna
successivt avveckla sina tullar och andra avgifter med motsvarande
verkan på industrivaror, som importeras från annan stat inom frihandelsområdet
och som har sitt ursprung inom detta. Med industrivaror förstås
därvid alla varor utom sådana jordbruksvaror och fiskeprodukter som upptagits
i bilagorna D och E till konventionen. Dessa senare omfattas icke av
tullavvecklingen. Att märka är vidare att förpliktelsen att avveckla tullar icke
avser fiskala tullar. Förefintliga protektionistiska element i dessa skall dock
avvecklas.
De i artikel 3 avsedda handelshindren skall enligt konventionens nuvarande
lydelse vara helt avskaffade den 1 januari 1970. Tullavvecklingen inleddes
den 1 juli 1960, då en första sänkning genomfördes med 20 procent
av den tullsats, som gällde den 1 januari 1960 (bastullen). Enligt konventionens
ursprungliga tidsschema skulle därefter följande sänkningar, var och
en om 10 procent, äga rum den 1 januari 1962, den 1 juli 1963 samt den 1
januari vart och ett av åren 1965—1970.
Enligt artikel 3 kan EFTA:s råd när som helst enhälligt besluta om en
snabbare awecklingstakt. Rådet beslöt vid möten i februari och november
1961 samt i juni 1962 att de till den 1 januari 1962, den 1 juli 1963 samt
den 1 januari 1965 förutsedda reduktionerna skulle äga rum respektive den
1 juli 1961, den 1 mars samt den 31 oktober 1962. För Sveriges del har dessa
tullsänkningar genomförts sedan riksdagens godkännande inhämtats (prop.
1961: 146; UU 5; Rskr 255, prop. 1962: 22; UU 1; Rskr 63 resp. prop. 1962:
180; UU 9; Rskr 357).
Det vid ministermötet i juni 1962 fattade beslutet om en accelererad tullaweckling
innehöll, i likhet med vad som var fallet beträffande närmast
föregående beslut, vissa särbestämmelser. Österrike och Norge medgavs sålunda
rätt att verkställa den till den 31 oktober beslutade tullsänkningen
den 31 december 1962 respektive senast den 30 april 1963. Norge har dock ej
begagnat sig av rätten att vänta med den senaste tullsänkningen till den 30
april 1963 utan satte, liksom Österrike, densamma i kraft den 31 december
1962. Vidare fick Danmark tillstånd att även vid den sista tullsänkningen
undanta vissa varor, för vilka Danmark i förhandlingar med den Europeiska
ekonomiska gemenskapen, EEC, begärt en långsammare takt i tullavvecklingen.
Sedan förhandlingarna om Storbritanniens medlemskap i EEC avbrutits
och därmed även frågan om Danmarks medlemskap i den gemensamma
marknaden kommit i ett nytt läge har Danmark från och med den 1 mars
1963 frånfallit den gentemot övriga EFTA-länder erhållna rätten till en långsammare
tullavveckling för nämnda varor.
Enligt bestämmelserna i associationsavtalet med Finland genomfördes en
första tullavveckling om 30 procent mellan detta land och EFT A-länderna
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1963
den 1 juli 1961. Den 1 augusti 1962 verkställde Finland en ytterligare sänkning
med 10 procent motsvarande den sänkning som flertalet EFTA-Kinder
vidtog den 1 mars 1962. Finland kommer att verkställa ytterligare en 10-procentig
tullsänkning den 30 april 1963. EFTA-ländernas hittills fattade beslut
om snabbare tullavveckling har enligt beslut av det genom associationsavtalet
tillskapade gemensamma rådet gjorts tillämpliga även gentemot Finland.
I detta sammanhang torde få erinras om att Portugal enligt EFTA-konventionen
medgivits en särställning så tillvida, som tullavvecklingen för de
varuslag, vilka är föremål för produktion inom Portugal, i allmänhet skall
ske under en period av högst 20 år. För dessa produkter inleddes tullavvecklingen
den 1 juli 1960 med en första sänkning med 20 procent av bastullarna.
Enligt ett vid sammanträde i februari 1961 fattat rådsbeslut har
Portugal den 1 januari 1963 reducerat tullarna med ytterligare 10 procent.
Denna tullsänkning var enligt konventionens ursprungliga tidsschema fastställd
till den 1 januari 1965.
EFTA:s ministerråd sammanträdde i Geneve den 18 och den 19 februari
1963. Under intryck av avbrottet i förhandlingarna om Storbritanniens inträde
i EEC nåddes enighet om att på olika sätt fördjupa och bredda EFTArs
verksamhet. Det permanenta EFTA-rådet i Genéve instruerades att utforma
ett handlingsprogram för EFTArs framtida verksamhet, till vilket slutlig
ställning skall tagas vid nästa ministermöte, som kommer att äga rum i
Lissabon i början av maj 1963. Den fortsatta avvecklingen av kvarvarande
inbördes tullar intar en central plats i handlingsprogrammet. Till nästa ministermöte
skall förslag utarbetas om en tidtabell för en accelererad tullreduktion
som leder till fullständig tullfrihet mellan EFTA-länderna under
loppet av år 1966. Vidare skall undersökas möjligheterna att öka den interna
EFTA-handeln med jordbruksprodukter, varjämte vissa undersökningar
rörande handeln med fiskeprodukter skall slutföras. Vid sidan härav
törutser mandatet bl. a. ett avskaffande av kvarvarande kvantitativa restriktioner
i takt med tullavvecklingen samt aktivering av frågorna om tullrestitution,
fiskala tullar och interna skatter, tidsbegränsade ursprungsregler och
administrativa arrangemang som utgör handelshinder. Slutligen skall undersökningar
inledas om bl. a. möjligheten att närmare samordna medlemsstaternas
handelspolitik.
Frågan om ändring av tidtabellen för tullavvecklingen inom EFTA har
behandlats inom kommerskollegiets delegation för integrationsfrågor. Delegationen
har uttalat sig för en sådan ändring av tidtabellen i EFTA-konventionens
artikel 3, som innebär att tullavvecklingen mellan EFTA-länderna
skall vara genomförd under år 1966.
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1963
5
Departementschefen
Det senaste ministermötet inom EFTA ägde rum i februari i år efter det
att förhandlingarna om Storbritanniens medlemskap i EEG avbrutits. Vid
mötet förelåg liksom tidigare enighet om att det främsta syftet med EFTA:s
verksamhet var att förbereda och underlätta övergången till en integrerad
europeisk stormarknad och att detta syfte i det nya läget bäst kunde främjas
av att EFTA-samarbetet fördjupas och aktiveras.
Enligt ett till EFTA:s permanenta representanter i Geneve lämnat uppdrag
skall dessa utforma ett handlingsprogram, till vilket slutlig ställning
skall tagas vid nästa ministermöte, som är planerat att äga rum i början av
maj i år. Enligt direktiv skall permanenta EFTA-rådet till dess bl. a. ha utarbetat
ett förslag till en etappvis avveckling av resterande EFTA-tullar
med utgångspunkt från att dessa skall vara helt avskaffade under loppet
av år 1966.
Avvecklingen av handelshindren mellan EFT A-länderna inleddes i juli
1960, då en första tullsänkning med 20 procent av bastullarna genomfördes.
Därefter har — med rätt till smärre avvikelser för vissa medlemsländer
— ytterligare tre tullsänkningar, var och en om 10 procent, ägt rum,
nämligen i juli 1961 samt i mars och oktober 1962. Därmed har EFTA-ländernas
bastullar reducerats till hälften.
Det allmänna intrycket är att några väsentliga störningar till följd av den
hittillsvarande tullavvecklingen icke inträffat inom medlemsstaternas näringsliv.
För Sveriges del synes tullsänkningarna hittills ej ha medfört större
olägenheter för vare sig produktion eller arbetsmarknad. För näringslivets
del har hittills genomförda tullsänkningar bidragit till en anpassning av
produktionen som stärkt konkurrensförmågan på den internationella marknaden.
En snabbare avveckling av tullarna påskyndar ytterligare denna
utveckling. Även om en sådan avveckling kan medföra bekymmer för vissa
industrigrenar talar dock enligt min mening övervägande skäl för en fortsatt
hastig avveckling av tullarna.
Besluten att sänka EFTA-tullarna snabbare än ursprungligen stadgats i
EFTA-konventionen har hittills haft formen av ändringar av artikel 3 i densamma.
Dessa beslut har från svensk sida gjorts beroende av riksdagens
godkännande i varje särskilt fall. De har infallit vid sådana tidpunkter att
riksdagens godkännnade kunnat inhämtas före ikraftträdandet.
Ett nytt beslut om snabbare sänkning av EFTA-tullarna torde också få
formen av ändring av artikel 3 i EFTA-konventionen. Ett sådant beslut kan
komma att fattas redan vid EFTA:s förestående ministermöte i början av
maj. Det kan inte uteslutas att en första ytterligare tullsänkning som följd
härav kommer att vidtagas redan under sommaren 1963. Sannolikt är vidare
att detta beslut i motsats till de tidigare kommer att avse hela den återstående
tullavvecklingen ned till noll, däri inbegripet en framflyttning av
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1963
slutdatum för uppnåendet av full tullfrihet inom EFTA. Förhandlingsläget
kan bli sådant att det skulle försvåra tillgodoseendet av svenska intressen
om från svensk sida måste göras förbehåll för riksdagens godkännande och
om dröjsmål med det nya beslutets ikraftträdande därigenom skulle uppstå.
Härmed förenade olägenheter torde kunna undvikas endast genom att möjligheter
öppnas för svenskt godkännande av beslutet oaktat det icke kunnat
underställas riksdagen.
Det framstår sålunda som angeläget att Kungl. Maj :t erhåller bemyndigande
av riksdagen att för svensk del godkänna sådan ändring av EFTAkonventionen
som innebär en snabbare avveckling än enligt nu gällande
tidtabell av tullarna inom EFTA. I avvecklingen inbegripes de införselavgifter
som uttas för varor tillhörande jordbruks- och fiskeregleringens områden
men vilka enligt EFTA-konventionen är underkastade samma awecklingsregler
som industrivaror. Bemyndigandet bör emellertid endast gälla
beslut som fattas och träder i kraft vid tidpunkt då riksdagens godkännnade
ej kan inhämtas i vanlig ordning. Om bemyndigandet utnyttjas bör riksdagen
underrättas om de vidtagna ändringarna.
Därest min hemställan bifalles äger Kungl. Maj:t med stöd av bemyndiganden,
som tidigare lämnats av riksdagen, förordna om de avvikelser i fråga
om tullsatser och införselavgifter, som föranleds av ändringar i EFTA-konventionen.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att för Sveriges del godkänna
sådan ändring i konventionen angående upprättandet av
Europeiska frihandelssammanslutningen, som avser den fortsatta
tullavvecklingen inom sammanslutningen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Kungl. Höghet Regenten, att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar.
Ur protokollet:
J. Thomas Stensson
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630502