Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1963

1

Nr 151

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den 29
mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370); samt

2) förordning om ändrad lydelse av 10 § uppbördsförordningen den 5
juni 1953 (nr 272).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås, i anslutning till en förhandlingsöverenskommelse
om nya grunder för beräkning av sjuklön åt statsanställda, skatteplikt för
sådan lön vid sjukdom och havandeskap som uppbäres från arbetsgivare
vilken gjort s. k. arbetsgivarinträde enligt 3 kap. 16 § lagen om allmän försäkring.
1

1 Uihang till riksdagens protokoll 19611. 1 samt. Nr 151

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1963

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 19 § kommunalskattelagen den 28 september
1928 och anvisningarna till 19 § samma lag1 skola erhålla ändrad lydelse på
sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

19 §.

Till---100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring
i allmän sjukkassa eller jämlikt
lagen om yrkesskadeförsäkring tillfallit
den försäkrade, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes
än från allmän sjukkassa till någon
vid sjukdom eller olycksfall i arbete
eller under militärtjänstgöring,
ävensom ersättning, vilken vid sjukdom,
olycksfall eller arbetslöshet tillfallit
någon på grund av annan försäkring,
som icke tagits i samband
med tjänst, dock att till skattepliktig
inkomst räknas ersättning i form av
pension eller annan livränta, så ock
ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring
eller annan ansvarighetsförsäkring
och avser förlorad inkomst
av skattepliktig natur;

belopp, som--— likartad form.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

(Föreslagen lydelse)

19 §.

Till ----100 kronor;

ersättning, som på grund av sjukförsäkring
jämlikt lagen om allmän
försäkring eller försäkring jämlikt lagen
om yrkesskadeförsäkring tillfallit
den försäkrade, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes
än på grund av sjukförsäkring,
som nyss sagts, till någon vid sjukdom
eller olycksfall i arbete eller under
militärtjänstgöring, ävensom ersättning,
vilken vid sjukdom, olycksfall
eller arbetslöshet tillfallit någon
på grund av annan försäkring, som
icke tagits i samband med tjänst,
dock att till skattepliktig inkomst
räknas ersättning i form av pension
eller annan livränta, så ock ersättning
som utgår på grund av trafikförsäkring
eller annan ansvarighetsförsäkring
och avser förlorad inkomst av
skattepliktig natur;

belopp, som —---likartad form.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 19 §.

Socialhjälp, begravningshjälp--

— influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan---skatteplik tig

intäkt. 1

till 19 §.

Socialhjälp, begravningshjälp--

— influtna medlemsavgifter.

Utbytes sådan---skatteplik tig

intäkt.

1 Senaste lydelse av 19 § se 1961: 42 samt av anvisningarna till 19 § se 1962:160.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1963

3

(Nuvarande lydelse)

Bestämmelsen att till skattepliktig
inkomst icke räknas ersättning, som
på grund av försäkring i allmän sjukkassa
tillfallit den försäkrade, avser
jämväl lön, som utgår från arbetsgivare
i sådant fall, då denne enligt 28 §
lagen om allmän sjukförsäkring eller
jämlikt överenskommelse, som
där sägs, äger uppbära arbetstagaren
tillkommande ersättning från sjukkassa,
dock att som skattepliktig inkomst
skall anses den del av lönen,
som överstiger vad arbetsgivaren ägt
uppbära. För arbetsgivaren är den av
lionom i nämnda fall uppburna ersättningen
från sjukkassan ävensom
annan därifrån uppburen ersättning
i anledning av kostnad för den anställdes
räkning att betrakta såsom
icke skattepliktig inkomst, endast
därest den till den anställde utbetalda
lönen eller den för honom havda kostnaden
utgör för arbetsgivaren icke
avdragsgill utgift i förvärvskälla. Ersättning,
som annorledes än i form av
pension eller annan livränta utbetalas
av arbetsgivare vid yrkesskada i
de fall, då arbetsgivaren står s. k.
självrisk enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,
räknas icke till skattepliktig
inkomst i vidare mån än ersättningen
överstiger vad som skulle hava
utgått vid försäkring enligt sistnämnda
lag.

Skatteplikt föreligger icke---

av motorfordon.

Skatteplikt föreligger ej — — —
mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom.---och

.32 §§.

(Föreslagen lydelse)

Bestämmelsen att till skattepliktig
inkomst icke räknas ersättning, som
på grund av sjukförsäkring jämlikt
lagen om allmän försäkring tillfallit
den försäkrade, avser icke lön, som
utgår från arbetsgivare i sådant fall,
då denne på grund av 3 kap. 16 §
andra eller tredje stycket nämnda
lag äger uppbära arbetstagaren tillkommande
ersättning från allmän
försäkringskassa. För arbetsgivaren
är den av honom i nämnda fall uppburna
ersättningen från försäkringskassan
ävensom annan därifrån uppburen
ersättning i anledning av kostnad
för den anställdes räkning att
betrakta som skattepliktig inkomst,
dock att ersättningen icke är skattepliktig
för arbetsgivaren, därest
den till den anställde utbetalda
lönen eller den för honom havda
kostnaden utgör för arbetsgivaren
icke avdragsgill utgift i förvärvskälla.
Ersättning, som annorledes än i form
av pension eller annan livränta utbetalas
av arbetsgivare vid yrkesskada
i de fall, då arbetsgivaren står s. k.
självrisk enligt lagen om yrkesskadeförsäkring,
räknas icke till skattepliktig
inkomst i vidare mån än ersättningen
överstiger vad som skulle hava
utgått vid försäkring enligt sistnämnda
lag.

Skatteplikt föreligger icke---

av motorfordon.

Skatteplikt föreligger ej — — —
mottagarens utbildning.

Enligt 46 § 2 mom.---och

.32 §§.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser
skola dock alltjämt äga tillämpning dels i fråga om sådan lön som
utgivits av statlig myndighet eller eljest utgått enligt av Kungl. Maj :t utfärdade
bestämmelser i den mån lönen hänför sig till tid före den 1 juli 1963,
dels ock i fråga om lön som utgivits av annan i den mån lönen hänför sig
till år 1963 eller tidigare år.

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 151 år 1963

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 10 § uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 10 § uppbördsförordningen den 5 juni 19531
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

10 §.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas
---kostnadernas bestri dande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

--— grund av lagen om allmän

försäkring.

Då lön utbetalas för tid, varunder
arbetsgivaren äger jämlikt lagen om
allmän sjukförsäkring uppbära arbetstagaren
tillkommande ersättning
enligt samma lag, skall preliminär Askatt
icke beräknas å den del av lönen,
som svarar mot nämnda ersättning.

Preliminär A-skatt —--i kon kurs.

(Föreslagen lydelse)

10 §.

Preliminär A-skatt skall icke beräknas
---kostnadernas bestri dande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

—--grund av lagen om allmän

försäkring.

Preliminär A-skatt--— i kon kurs.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Äldre bestämmelser skola dock alltjämt äga tillämpning dels i fråga
om sådan lön som utgivits av statlig myndighet eller eljest utgått enligt av
Kungl. Maj :t utfärdade bestämmelser i den mån lönen hänför sig till tid
före den 1 juli 1963, dels ock i fråga om lön som utgivits av annan i den
mån lönen hänför sig till år 1963 eller tidigare år.

1 Senaste lydelse av 10 § se 1962: 666.

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1963

5

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
29 mars 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Edenman, Johansson,

af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med cheferna för social- och civildepartementen fråga om
beskattning av statsanställdas sjuklön m. m. samt anför därvid följande.

Inledning. Förhandlingar rörande de statsanställdas sjuklöner och semesterförmåner
har förts av civildepartementet med de statsanställdas huvudorganisationer.
Därvid har den 28 mars 1963 träffats en överenskommelse,
som bl. a. innebär en ny ordning för beräkning och utbetalning av de
förmåner som tillkommer statsanställd vid sjukdom. Frågan om överenskommelsens
godkännande kommer att anmälas av chefen för civildepartementet.
Överenskommelsen innebär bl. a. att s. k. arbetsgivarinträde sker
beträffande sådana tjänstemän som enligt av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsbestämmelser
är berättigade till sjuklön. Det har därvid förutsatts, att
nuvarande regler om beskattning av sjuklön vid arbetsgivarinträde ändras.
Jag anhåller att nu få upptaga frågan om denna ändring.

Gällande bestämmelser. Ersättning, som vid sjukdom utgår på grund av
den obligatoriska sjukförsäkringen, är skattefri (19 § kommunalskattelagen).
Av arbetsgivare utbetald lön under sjukdom är däremot i princip skattepliktig.

Enligt statens allmänna avlöningsreglemente och i anslutning därtill meddelade
bestämmelser är statstjänstemännen berättigade åtnjuta lön under
tjänstledighet vid sjukdom. I samband med införandet av den allmänna
sjukförsäkringen skedde en viss omreglering av löneförmånerna vid sjukdom.
Därvid åsyftades att tjänstemännen, när de uppbär sjukpenning på
grund av den allmänna sjukförsäkringen, inte skulle få högre sammanlagd
ersättning vid sjukdom än vad som motsvarade den tidigare utgående sjuklönen.
Sjuklönen minskas därför med ett belopp (sjukpenningsavdraget),
som avses svara mot det reella värdet av sjukpenningen. Med sjukpenningens
reella värde avses härvid summan av sjukpenningen och det beräknade värdet
av skattefriheten för densamma.

Bestämmelserna om den allmänna sjukförsäkringen innehåller regler om
s. k. arbetsgivarinträde. Detta innebär att arbetsgivaren vid arbetstagarens

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 151 år 1963

sjukdom utger lön till arbetstagaren mot det att arbetsgivaren får från sjukkassan
uppbära den arbetstagaren tillkommande sjukpenningen jämte barntillägg.
Två olika fall föreligger härvid. Det första har avseende på anställda,
vilka på grund av lag eller annan författning eller bestämmelse, som beslutats
av kommun, har rätt till lön vid sjukdom. I det andra fallet förutsättes,
att överenskommelse om arbetsgivarinträdet träffats i form av kollektivavtal,
som på arbetstagarsidan godkänts av huvudorganisation (28 § i 1947
års lag om allmän sjukförsäkring och 3 kap. 16 § i 1962 års lag om allmän
försäkring).

Har arbetsgivarinträde skett är den del av sjuklönen, som motsvarar sjukpenningen,
skattefri för arbetstagaren, medan de till arbetsgivaren utgående
sjukpenningarna jämte ev. barntillägg i princip är skattepliktiga för honom
(anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen).

Departementschefen. Vid de förhandlingar, som förts om nya regler för
sjuklön m. m. för statens tjänstemän m. fl., har parterna varit överens om
att reglerna om sjukpenningavdrag borde slopas. Den statliga sjuklönen
borde med andra ord avvägas så att den kunde — liksom annan lön —- i sin
helhet beskattas. Efter skatt kvarstående lön torde med hänsyn till den statliga
sjuklönens nivå regelmässigt överstiga sjukpenning enligt den allmänna
försäkringen. Förliandlingsöverenskommelsen har ingåtts med utgångspunkt
härifrån. Med sjuklön har härvid jämställts lön vid havandeskap.

För att möjliggöra hänsynstagande även till sådant undantagsfall där en
skattefri sjukpenning ställer sig förmånligare än en skattepliktig sjuklön
har i överenskommelsen intagits möjlighet till individuellt undantagande
från den vanliga ordningen. Den som begärt sådant undantagande erhåller
i princip icke sjuklön utan uppbär i stället sjukpenning direkt från försäkringskassan.

Den beskattning av sjuklön som förutsatts vid de nämnda förhandlingarna
synes mig böra genomföras.

För att genomföra den åsyftade beskattningen torde reglerna om beskattning
av sjuklön vid arbetsgivarinträde generellt böra anpassas till vad som
förutsatts vid ingåendet av den nu aktuella överenskommelsen. En beskattning
av hela den sjuklön som arbetsgivaren utbetalar är i och för sig den
principiellt riktiga lösningen. När nuvarande ordning rörande beskattningsförhållandena
vid arbetsgivarinträde infördes, skedde detta (prop. 1954: 64)
med stora betänkligheter av principiell och praktisk art. Även om beskattningen
av sjuklönens hela belopp leder till att arbetsgivarinträde i vissa fall
ställer sig mindre gynnsamt ur skattesynpunkt än för närvarande, framstår
en sådan beskattning emellertid mot bakgrunden av allmänna överväganden
som motiverad.

Något egentligt intresse för arbetsgivarinträde har icke förelegat. I sjömanslagen
stadgas att sjöman skall äga uppbära lön även vid sjukdom. Lider
han vid avmönstring av sjukdom eller skada, är han berättigad till lön
även därefter för viss tid, under vilken han är arbetsoförmögen. Fråga är

Kungl. Maj. ts proposition nr 151 år 1963

7

här om full lön. Redaren äger därvid direkt på grund av bestämmelserna i
lagen om allmän försäkring uppbära sjukpenningen. I vissa kollektivavtal
rörande ombordanställda har den i sjömanslagen bestämda tiden för full
lön under sjukdom förlängts och bestämmelser intagits om motsvarighet
till det förut omnämnda statliga sjukpenningavdraget. Vidare innehåller
kollektivavtalen överenskommelser om arbetsgivarinträde. För att medge
erforderlig tid för omställning till den nya ordningen i dessa fall bör ikraftträdandet
av de här föreslagna bestämmelserna, såvitt avser icke-statliga
sjuklöner, uppskjutas till den 1 januari 1964. I fråga om statlig sjuklön torde,
såsom förutsatts vid överenskommelsen, beskattning av hela sjuklönen
böra ske från och med den 1 juli 1963.

Vad jag här föreslagit om beskattning av sjuklön bör givetvis blott gälla,
när formligt arbetsgivarinträde skett. När arbetsgivaren efter frivilligt åtagande
förskotterar sjukpenningen till den anställde, bör detta givetvis inte
påverka skattefriheten för sjukpenningen.

Jag förordar därför sådan ändring i anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen,
att sjuklön vid arbetsgivarinträde i sin helhet kommer att utgöra
skattepliktig inkomst. I samband därmed torde såväl i anvisningarna
som i 19 § böra göras vissa ändringar för att anpassa dessa lagrum till den
terminologi, som tillämpas i lagen om allmän försäkring. Härjämte bör en i
10 § uppbördsförordningen intagen särbestämmelse om källskatt å sjuklön
utgå. Förslag till dessa författningsändringar har upprättats inom finansdepartementet.

Härutöver erfordras viss redaktionell ändring i 37 § 2 mom. taxeringsförordningen,
som innehåller bestämmelser om vilka detaljuppgifter som skall
ingå i arbetsgivares till ledning för anställds taxering lämnade kontrolluppgifter.
Frågan om denna ändring har jag anmält i annat sammanhang (prop.
1963:120).

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet
upprättade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370); samt

2) förordning om ändrad lydelse av 10 § uppbördsförordningen den 5 juni
1953 (nr 272).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Lars Wettergren

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630363