Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1963
1
Nr 134
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder
i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m.;
given Stockholms slott den 29 mars 1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
Eric Holmqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas resultatet av de överläggningar som i februari
och mars 1963 ägt rum mellan regeringen och representanter för jordbruksnäringen.
Resultatet har sammanfattats i en den 27 mars 1963 dagtecknad
överenskommelse. I denna bär, med förbehåll för riksdagens godkännande i
tillämpliga delar, förutsatts bland annat vissa åtgärder i fråga om tillämpningen
vid utlösningen den 15 maj 1963 av den s. k. treprocentregeln i det
nu gällande sexårsavtalet, en ökning av den totalram för vad som av införselavgiftsmedel
får disponeras för regleringsändamål, en ökning av statens
andel i skördeskadefonden samt en främjad rationaliseringsverksamhet. Genom
överenskommelsen beräknas jordbruket tillföras drygt 400 miljoner kr.
under återstående del av nu löpande avtalsperiod.
Vidare framläggs förslag angående bland annat anslag till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område och till särskild lagring av livsmedel jämte
vissa av statens jordbruksnämnd aktualiserade spörsmål berörande ändrat
gränsskydd för enstaka varuslag, regleringsavgifter, in. m.
1 Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 134
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1963
Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
mars 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Edenman, Johansson,
ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om vissa åtgärder
i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. samt anför därvid.
I årets statsverksproposition (bil. 11, p. 28 och 168) har Kungl. Maj:t —
sedan jag anmält min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att för riksdagen
framlägga särskild proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område, m. m. — föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 153 miljoner kr. samt till
Särskild lagring av livsmedel för samma budgetår ett investeringsanslag av
10 miljoner kr.
I skrivelse den 20 augusti 1962 har statens jordbruksnämnd framlagt beräkningar
och förslag rörande medelsbehovet under nästa budgetår för bl. a.
de ändamål, som avses med nyssnämnda anslag.
Med skrivelser den 4 december 1962 och den 26 januari 1963 har jordbruksnämnden
gjort anmälan av resultaten från vissa undersökningar av det
aktuella ekonomiska läget i jordbruket.
Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund har i en
gemensam skrift den 6 december 1962 hemställt om förhandlingar om åtgärder
för att förverkliga den jordbrukspolitiska målsättningen.
Vidare torde få anmälas en av jordbruksnämnden den 9 oktober 1962 gjord
framställning angående prisutjämningen för kärnbindemedel.
Därjämte torde här böra behandlas en skrivelse den 15 januari 1963, i vilken
jordbruksnämnden efter samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, kommerskollegium
och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap framlagt
vissa förslag rörande fortsatt stöd åt spånadslinodlingen. över framställningen
har, efter remiss, yttrande avgivits av statskontoret.
I skrivelse den 5 februari 1963 har jordbruksnämnden gjort framställning
i vissa frågor rörande jordbruksregleringen m. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 13 i år 1963
3
il skrivelse den-20 mars 1963 har jordbruksnämnden inkommit med förslag
rörande stödåtgärder för fodersäd.
Mot bakgrunden av de av statens jordbruksnämnd lämnade redogörelserna
för det aktuella ekonomiska läget i jordbruket och i anledning av de båda
nyss nämnda förbundens hemställan om förhandlingar har vissa överläggningar
på sistone ägt rum mellan regeringen och representanter för
jordbruksnäringen, överläggningarna har resulterat i en den 27 mars 1963
dagtecknad överenskommelse.
Överenskommelse den 27 mars 1963 rörande vissa åtgärder på
jordbrukets område
Vid de överläggningar som ägt rum mellan regeringen och representanter
för Riksförbundet Landsbygdens folk samt Sveriges lantbruksförbund om
jordbrukets ekonomiska läge har konstaterats, att det system för prispolitiken
på jordbrukets område som byggts upp på grundval av 1959 års överenskommelse
icke helt kunnat infria de förväntningar man ställt på detsamma.
Det nu löpande prisregleringssystemet är dock alltjämt ett betydelsefullt
medel för fullföljande av tidigare fastlagda riktlinjer för jordbrukspolitiken.
Med viss justering bör därför »sexårsavtalet» gälla till avtalsperiodens
utgång 1965. Vissa vid avtalets ingående uppställda förutsättningar,
bl. a. om då gällande inkomstförhållanden och beräkningar av den kommande
löneutvecklingen, har under den förflutna delen av avtalsperioden icke
helt uppfyllts. Vidare bär vissa svagheter i det till regleringen knutna indexsystemet
kunnat konstateras. Detta motiverar att vissa kompensationsåtgärder
vidtas. Därutöver föranleder förändringar i marknadsläget för jordbruksexporten
att jordbruket bör tillföras vissa medel. Utvecklingen har också visat
på nödvändigheten att ytterligare påskynda dem rationaliseringsverksamhet,
som pågår inom näringen.
Mot bakgrunden härav har vid överläggningarna, under förutsättning av
riksdagens godkännande i tillämpliga delar, en överenskommelse av följande
innehåll träffats.
1. Under den senaste kända tremånadersperioden har världsmarknadspriserna
på jordbruksprodukter stigit på sådant sätt att skillnaden mellan de
i vårt jordbruksprisregleringssystem ingående världsmarknadsprisindex och
kostnadsindex överstigit 3 procent, vilket enligt gällande regler kommer att
medföra en generell sänkning av införselavgifterna på livsmedel fr. o. m.
den 15 maj 1963. För att möjliggöra en höjning av det svenska jordbrukets
inkomstnivå har överenskommits att denna regelutlösning skall begränsas
till hälften av vad den borde vara enligt gällande system. Härigenom kommer
jordbruket att tillföras ca 112 miljoner kronor per år intill den 1 september
1965. För att trygga denna effekt kräves en viss höjning av de nuvarande
prisgränserna. Denna ändring bör genomföras enligt avtalets regler.
lf Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 134
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 13 b år 1963
2. Med hänsyn till att treprocentregelns utlösning till stor del framkallats
av prisstegringar på socker och smör har förutsatts att av den sänkning av
införselavgifterna som kommer att ske den 15 maj — motsvarande ett belopp
av ca 112 miljoner kronor per år — ett större belopp skall läggas på
socker och smör än vad som motsvarar en lika fördelning på alla varor.
Beträffande socker förutsättes en sänkning av införselavgiften med 2,74
öre, vilket motsvarar full utlösning av treprocentregeln. Beräkningsmässigt
ger detta ett totalbelopp per år av ca 6,5 miljoner kronor.
Beträffande smör har förutsatts en sänkning av införselavgiften med 48
öre, vilket motsvarar ca 40 miljoner kronor per år. Detta innebär en sänkning
av avgiften med 29 öre utöver vad som skulle följa av en full regelutlösning.
Det har därvid förutsatts att den extra avgiftssänkningen om 29 öre
kombineras med en nedjustering av prisgränserna. Den nuvarande nedre
prisgränsen på smör, 552 öre, kommer därigenom att sänkas till 523 öre, vilket
är lika med den nedre prisgräns som gällde t. o. m. den 20 mars. Enligt
uppgift från representanterna för jordbrukets organisationer räknar Svenska
mejeriernas riksförening med att under våren gå ned med riksnoteringen på
smör, vilket innebär en reell prissänkning för konsumenterna.
Det efter avgiftssänkningen på socker och smör återstående beloppet förutsättes
medföra en sänkning av införselavgifterna på övriga produkter i
enlighet med sexårsavtalets huvudregel.
3. För regleringsåret 1962/63 förutsättes att den ram för vad som av införselavgiftsmedel
får disponeras för regleringsändamål på jordbrukets område
ökas med 40 miljoner kronor till 150 miljoner kronor. För vart och ett
av återstående två regleringsår ökas denna ram med 50 miljoner kronor till
160 miljoner kronor. Dessa ytterligare medel är avsedda att tillföras jordbrukets
olika regleringskassor för prisstödjande åtgärder samt för att täcka
kostnader för rabattering, lagring och kvalitetsbefrämjande åtgärder.
I beloppet för regleringsåret 1962/63 ingår täckning för de exportförluster
som uppkommit till följd av ändrade marknadsförhållanden. För vart
och ett av de följande regleringsåren fastställes eventuella sådana förlustbelopp
så snart detta kan ske, varvid medel tages ur disponibla införselavgiftsmedel.
Här angivna kompensationsbelopp till jordbruket utgår under förutsättning
att införselavgiftsmedel finnes tillgängliga.
Beträffande de åtaganden rörande jordbruket, som Sverige kan komma att
acceptera gentemot EFTA, förutsättes att kostnaderna härför, liksom för
närvarande är fallet, kommer att bestridas av inflytande fettregleringsavgifter.
4. Statens andel av det belopp, som skall tillföras skördeskadefonden, höjes
från budgetåret 1963/64 till 50 procent, vilket medför en årlig anslagsökning
på 5 miljoner kronor.
5. Regeringen har vidare förklarat sig beredd att undersöka möjligheterna
att institutionellt förbättra jordbrukets kreditmöjligheter.
Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1963
5
6. För att ytterligare främja jordbrukets rationalisering bör anslagen och
kreditgarantiramarna för yttre och inre rationalisering ökas med belopp,
som tillsammans med höjd medelsanvisning till jordfonden innebär en förstärkning
av verksamheten med 40 miljoner kronor för nästa budgetår utöver
vad som föreslagits i årets statsverksproposition. Redan för innevarande
budgetår kommer vissa garantiramar att utökas med sammanlagt 12
miljoner kronor. Jordbrukets organisationer har förklarat sig beredda att
genom upplysning och rådgivning kraftigt stödja denna verksamhet.
Jordbruksnämndens förslag såvitt rör anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område
I sin skrivelse den 20 augusti 1962 hemställer statens jordbruksnämnd, att
förslagsanslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ökas med
10 000 000 kr. i enlighet med följande tablå.
Anslag
1962/63
1. Allmänt mjölkpristillägg ...... 101 500 000
2. Stöd åt odling och beredning
av hampa samt till vissa odlingsförsök
m. m. avseende spånads
växter
...................... 700 000
3. Prisutjämning av vissa jord
bruksreglerade
råvaror till livsmedelsindustrin
.............. 40 000 000
4. Diverse kostnader............ 1 100 000
Anslag resp. anslagsbehov (avrundat)
........................ 143 000 000 1 2
Förslag ökning
1963/64
101 500 000
700 000
50 000 000 + 10 000 000
1 100 000 —
153 000 000 + 10 000 000
1. Jordbruksnämnden förutsätter, att det allmänna mjölkpristillägget för
regleringsåret 1963/64 enligt grunderna för gällande prissättningssystem
kommer att utgå med oförändrat belopp, 74,4 öre per kg mjölkfett i den vid
mejerierna invägda mjölken. Mjölkinvägning, för vilken under budgetåret
1963/64 skall utgå allmänt mjölkpristillägg, beräknas komma att bli av samma
omfattning som innevarande budgetår.
2. Jordbruksnämnden anmäler, att Riksförbundet Lin och hampa i skrift
till nämnden den 17 augusti 1962 bl. a. uttalat, att prisläget på den internationella
fibermarknaden liksom vissa hos Gotlands hampodlareförening kvarstående
förluster till följd av den misslyckade hampskörden år 1960 alltjämt
motiverar ett statligt stöd i den omfattning som har lämnats under de senaste
åren. Förbundet hemställer sålunda att medelsbehovet för pristillägg på
hampfiber av 1963 års skörd efter oförändrade grunder beräknas till sammanlagt
(avrundat) 680 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 13k år 1963
6
Riksförbundet Lin och hampa har i sin skrivelse vidare hemställt att sedvanligt
statsbidrag på 14 000 kr. för att bestirida viss del av förbundets årliga
kostnader för tekniska! undersökningar och försöksverksamhet måtte
- utgå även under nästa budgetår. Framställning om sedvanligt statsunderstöd
— med samma belopp som för innevarande budgetår éller med 6 000 kr. —-har hos nämnden i skrift den 15 augusti 1962 jämväl gjorts av Sveriges allmänna
linodlingsförening.
Jordbruksnämnden anser sig för egen del kunna'' vitsorda behovet av ett
oförändrat prisstöd även till 1963 års hampodling. Hampskörden under år
1961 kan sägas ha varit av i stort sett normal omfattning och kvalitet. För
innevarande budgetår torde man, såvitt det hittills har varit möjligt att bedöma,
kunna räkna med en sådan skörd, att den åtminstone kvantitativt sett
kommer att lämna dtt tillfredsställande underlag för fortsatt verksamhet
vid Gotlands hampodlareförening.
De bidrag som för nästa budgetår har begärts för den tekniska verksamheten
m. m. vid Riksförbundet Lin och hampa och av Sveriges allmänna
linodlingsförening har nämnden även’ för egen del funnit väl motiverade.
I anslutning till det anförda föreslår nämnden, att till stöd åt odlingen
och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök m. m. avseende spånadsväxter
även för budgetåret 1963/64 beräknas en anslagspost av (680 000
+ 20 000 =) 700 000 kr.
3. Ersättning för jordbrukets kostnader för prisutjämning på råvaror till
livsmedelsindustrin i anledning av vissa åtgärder inom EFTA skall enligt beslut
vid 1960—62 års riksdagar (senast prop. 1962: 95; JoU 1962: 10; rskr.
199) tills vidare utgå för choklad- och konfektyrvaror, bisquits och wafers,
senap, såser, soppor o. d. samt fiskkonserver o. d. Prisutjämningsförfarandet
administreras beträffande utbetalningar och kontroll för choklad- och konfektyrvaror
samt bisquits och wafers av kontrollstyrelsen och i övrigt av
jordbruksnämnden.
I fråga om belastningen under budgetåren 1961/62 och 1962/63 på det till
prisutjämning beräknade1 beloppet anför jordbruksnämnden följande.
Till utgifterna för prisutjämningen under budgetåret 1961/62 hade, såsom
framgår av det vidi 1961 års vårriksdag meddelade beslutet i ämnet, då
beräknats eu anslagspost på 35 milj. kr. Denna har helt åtgått för ändamålet.
Kostnaderna för en prisutjämning inom de nyss angivna varuområdena
beräknas för innevarande budgetår komma att överstiga den härför anvisade
anslagsposten på 40 milj. kr. med omkring 5 milj. kr. Höjningar av
prisutjämningsbeloppen för olika jordbruksråvaror till följd av höjningar
av införselavgifterna på jordbrukets område har måst företas och toTde få
företas i en sammanlagt väsentligt större omfattning än tidigare kunnat beräknas.
Vid den .nu;: gjorda beräkningen av- väntat >överskridande har; å
andra sidan beaktats de möjligheter som numera föreligger för nämnden att
jämka prisutjämningsbeloppen nedåt, där det påvisas att prisutjämningen
leder till överkompensation i förhållande till konkurrensförhållandena inom
EFTA.
7
Kungl, Maj.ts proposition nr 131 år 1963
För budgetåret il%3/64 !har nämnden funnit sig böra räkna med ett me*
delsbehov till nu ifrågavarande prisutjämningsändamåb på sammanlagt ca
50 miljoner kr. Nämnden har därvid utgått från att införselavgiftérna på
hithörande jordbruksråvaror, till följd av utlösning ;av spärregler inom
jordbruksregleringen, kommer att ytterligare stiga...(Enbart en höjning av
införselavgiftérna .i den i hithörande sammanhang ej särskilt betydande
storleksordningen''av >10 procent medför en höjning av det nuvarande prisutjämningsbehovet
på över 3 miljoner kr.) Vid beräkningen har även beaktats
de tendenser till ökad produktion av prisutjämnade varor,, som: under
senare tid har kunnat iakttas.
Vid de. nu i verkställda, beräkningarna, har nämnden ansett sig inte kunna,
ta hänsyn till de utvidgningar av varuområdet för hithörande prisutjämningar,
som framdeles kan. komma att genomföras.
4.. Jordbruksnämnden föreslår,, att från anslagsposten till diverse kostna-.
der för budgetåret 1963/64 skall få bestridas utgifter av samma.islag som
budgetåret 1962/63.
Från anslagsposten bör såldnda nämnden få bestrida utgifterna för det
fortsatta stödet åt ullproduktionen-i enlighet med principbeslut vid 1959
års riksdag;(nämnden beräknar kostnaderna härför till omkring 400 000 kr.)
och för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavande
av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande
uppgifter (härtill beräknar nämnden högst 200 000 kr.). Av anslagsposten
torde vidare liksom under budgetåret 1962/63, inom ett beräknat
belopp av 500 000 kr., efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall få
bestridas sådana oförutsedda utgifter, som mera direkt kan föranledas av
den prisreglerande verksamheten. Av sistnämnda delpost bör Kungl. Maj :t,
på samma sätt som gäller för innevarande budgetår, få anvisa medel för att
bestrida kostnader för skördeuppskattning och administration i samband
med det permanenta skördeskadeskyddet.
Jordbruksnämndens skrivelse den 9 oktober 1962 angående
prisutjämningen för kärnbindemedel
I enlighet med beslut av 1962 års riksdag (prop, 1962: 95; JoU 10; rskr.
199) har jordbruksnämnden bemyndigat föreningen Svensk spannmålshandel
att fr. o. m. den 1 juli 1962 i enlighet med vissa från nämnden meddelade
direktiv verkställa prisutjämning för sådant vetemjöl eller veteeftermjöl,
som används vid tillverkningen av kärnbindemedel. Utgifterna för prisutjämningsförfarandet,
som är en direkt följd av Sveriges åtagande inom
EFTA, har beräknats till drygt 100 000 kr. per år. Kostnaden skall bestridas
av införselavgiftsmedel, som inflyter utöver normal ramen för den egentliga
löpande prisregleringsverksamheton.
Efter det att jordbruksnämndens beslut om den ifrågavarande prisut-.
jämningen hade meddelats, fifck nämnden från ett företag i kärnbindemedel.
sindustrin under hand motta framställningar om att prisutjämningen
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 13k år 1963
till denna industri måtte — retroaktivt — få omfatta jämväl i tillverkningen
ingående förmalningsprodukter av råg, korn och havre (mjöl, fodermjöl,
eftermjöl). Företaget i fråga — vilket torde representera omkring en fjärdedel
av landets totala produktion av kärnbindemedel — använder i sin
fabrikation uteslutande förmalningsprodukter av annan spannmål än vete.
Företaget säger sig i konkurrensen med företag, som tillverkar kärnbindemedel
av vetemjöl, ha lidit kännbara förluster till följd av den prisutjämning,
som fr. o. in. den 1 juli 1962 har utgått till konkurrenterna.
Jordbruksnämnden har för egen del funnit den av det nyss berörda förelaget
begärda utvidgningen av prisutjämningen till kärnbindemedelsindustrin
väl motiverad. Enligt vad nämnden inhämtat har inte heller jordbrukets
förhandlingsdelegation haft något att invända mot utvidgningen. Nämnden
föreslår sålunda, att den ifrågavarande prisutjämningen utsträcks att
omfatta en bidragsgivning för förmalningsprodukter av såväl vete som råg,
korn och havre. För samtliga dylika produkter, som används vid tillverkningen
av kärnbindemedel, bör bidraget därvid utformas på samma sätt som
nu gäller beträffande vetemjöl eller veteeftermjöl. Den ifrågasatta utvidgningen
torde i och för sig inte vara ägnad att medföra nämnvärd ökning av
den tidigare beräknade totala kostnadsramen för ifrågavarande system. Den
torde inte heller ge anledning till ändring i grunderna för systemets finansiering.
Jordbruksnämndens förslag rörande fortsatt stöd åt spånadslinodlingen
I sin skrivelse den 15 januari 1963 har statens jordbruksnämnd erinrat
om beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:49; JoU 17; rskr. 169) enligt
vilket stödet till spånadslinodlingen med avseende på 1961—1964 års skördar
skall sammankopplas med stödet åt oljelinodlingen och då inom ramen för
det belopp om 3 miljoner kr., som jämlikt beslut av 1957 års riksdag under
vissa villkor kan disponeras för stöd åt sistnämnda odling med anlitande av
införselavgiftsmedel för fetlvaror. Stödkostnaderna för spånadslinhalm skall
dock inte överstiga 1 040 000 kr. per år och avse en högsta kvantitet obearbetad
halm av 8 000 ton. För spånadslinfrö begränsas det årliga stödet till
en kvantitet av 2 400 ton.
I en till skrivelsen fogad promemoria har nämnden redovisat vissa synpunkter
på spånadslinodlingens aktuella läge m. m. Av promemorian framgår
bl. a. följande.
Beträffande prisutvecklingen på lin fiber under senare år
anförs att den under åren 1956—1959 rådande svåra dumpingen från öststaterna
under de senaste åren lättat något, vilket medfört en viss höjning
av världsmarknadsprisnivån. Medelpriset på tåga i Sverige har således stigit
från 2 kr. 32 öre per kg år 1959 till nära 2 kr. 60 öre under åren 1961
och 1962. På lin brisé har motsvarande pris kunnat höjas från 1 kr. 54 öre
per kg år 1959 till 1 kr. 93 öre. Linfiberpriserna har emellertid inte återgått
Kungl. Mdj.ts proposition nr 13b- år li)G3
9
till samma nivå som gällde i mitten av 1950-talet före dumpingperiodens
början. Hotet om ökad försäljning till låga priser från öststaterna vilar
fortfarande över linmarknaden i Västeuropa. I de europeiska länder, där
spånadslinodling f. n. förekommer, lämnas även betydande årliga statliga
subventioner för att stödja såväl odlingen som linberedningen.
Eu annan omständighet som motverkar höjda linfiberpriser är den alltmer
ökade tillverkningen av konstfiberprodukter till priser, som verkat
pressande på naturfiberområdet.
Med avseende på Hallands läns linodlareförenings ekonomiska
ställning konstateras att det avsevärda prisfallet på linfiber
under dumpingperioden 1956—1959 i förening med de kostnadsstegringar,
som samtidigt inträffade, förorsakade linodlarföreningen stort ekonomiskt
avbräck. De senaste årens ur såväl kvalitativ som kvantitativ synpunkt
svaga skörderesultat har även ogynnsamt påverkat föreningens ekonomi.
Åtskilliga samverkande positiva faktorer torde emellertid leda till ett förbättrat
ekonomiskt resultat under den närmaste framtiden. Bland det mest
väsentliga av dessa är 1962 års förhållandevis goda linskörd, vilken beskrivs
som både kvalitativt och kvantitativt betydligt bättre än de närmast
föregående årens skördar, varför det ekonomiska utbytet av fiberberedningen
under innevarande produktionsår kommer att stiga. Vidare torde redan
genomförda och planerade rationaliseringar komma att bidra till ett förbättrat
ekonomiskt resultat. Bl. a. har med utnyttjande av såväl egna som utländska
erfarenheter mottagning och repning av linhalmen och halmtransporterna
inom verket kunnat väsentligt moderniseras.
Ett ökat tillvaratagande av råvaror och biprodukter har även efterhand
genomförts. Särskilt betydelsefull i detta sammanhang är den av föreningen
sedan 1956 bedrivna tillverkningen av spånskivor, lämpliga för möbel- och
byggnadsindustrierna. Spånskivfabriken uppfördes för att tillvarata vedämnet
i linhalmen, de s. k. skävorna. Numera medför förädlingen i spånskivfabriken
av denna avfallsprodukt ett betydande ekonomiskt tillskott för
föreningen. Under senare år har efterfrågan på spånskivor ökat alltmer, varför
föreningen utökat produktionen härav genom inköp från Hallands läns
skogsägareförening av eljest svåravsättbar gallrings- och avfallsved. Spånskivtillverkningen
har därigenom blivit av allt större intresse och betydelse
även för skogsägarna och deras organisation i orten.
Efter bemyndigande av 1959 års riksdag förordnade Kungl. Maj :t i brev
till statens jordbruksnämnd den 28 maj 1959 att bl. a. Hallands läns linodlareförening
måtte efter därom gjord ansökan — utan hinder av bestämmelserna
för hemslöjdslånefonden — av statskontoret efter samråd med
nämnden medges uppskov med erläggande av de under åren 1959—1963 till
betalning förfallande amorteringarna på och räntorna för föreningens ur
hemslöjdslånefonden beviljade lånen. Föreningens totala låne- och ränteskuld
per den 31 december 1962 uppgår till (2 764 628 -j- 344 852 =)
3 109 480 kr. Även om föreningen för den närmaste framtiden kan påräkna
eu viss förbättring av det ekonomiska resultatet, torde föreningen f. n. inte
ha möjlighet att erlägga förfallande räntor och amorteringar på erhållna
lån från hemslöjdslånefonden.
Beträffande spånadsli nodlingens betydelse för j o r db
i- u k et inom odlingsområdet framhålls i utredningen att spånadslin är eu
utmärkt mellangröda, som behövs för att ersätta vallarna, särskilt på de inom
området rikligt förekommande kreaturslösa eller kreaturssvaga jordbin
-
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1963
ken. I detta sammanhang erinras även om de troliga marknadsmässiga>konsekvenserna*
om spånadslinodlingen nedlades, Därest så skulle ske torde dem
na odling ersättas med i första hand brödsäds-* fodersäds- och oljeväxtodling.
Betydande ytterligare kvantiteter av dessa jordbruksprodukter skulle
följaktligen komma att tillföras markaden. Därigenom skulle överproduktionen
av dessa varuslag ökas och avsättningsproblemet alltså än mer försvåras.
Exportförlusterna torde bli större än kostnaderna för det stöd, som
nu utgår till spånadslinodlingen.
Spånadslinodlingens betydelse ur sysselsättningssynpunkt.
Det numera enda linberedningsverket i landet är beläget i Laholm.
Verket har f. n. ca 225 anställda, därav 35 i spånskivfabriken. Om
man räknar med i medeltal tre personer i varje hushåll, har nära 700 familjemedlemmar
sin bärgning från företaget, vilket motsvarar i det närmaste
en femtedel av Laholms stads ungefär 3500 invånare. Linberedningsverket
är det ur sysselsättningssynpunkt största företaget i Halland, söder
om Halmstad. Under det senaste verksamhetsåret utbetalades omkring 3
milj. kr. i löner till verkets anställda.
Jordbruksnämnden har i förevarande ärende haft samråd med arbetsmarknadsstyrelsen,
kommerskollegium och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.
Dessa har därvid anfört följande.
Arbetsmarknadsstyrelsen. Även om en driftsnedläggelse skulle medföra
minskade arbetstillfällen i orten får dock arbetsmarknadsskälen inte enbart
åberopas. Genom eventuell omskolning och flyttning av den friställda arbetskraften
till orter som har stor efterfrågan på arbetskraft synes någon
mera långvarig arbetslöshet inte behöva befaras. På grund av att linberedningsverket
under vintermånaderna ger värdefull kompletteringssysselsättning
för småbrukare och annan lokalt bunden arbetskraft kan styrelsen dock
inte helt bortse från det bortfall av arbetstillfällen en nedläggelse av driften
vid linberedningsverket skulle innebära, vilket bör uppmärksammas vid en
totalbedömning av frågan.
Kommerskollegium tillstyrker, att odlingen av spånadslin bereds fortsatt
stöd enligt hittillsvarande grunder.
Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. Spånadslinodlingen är av
betydelse ur beredskapssynpunkt, ehuru den inte tillhör de viktigaste beredskapsområdena.
Med hänsyn härtill och då linberedningsverket är planlagt
för krigsproduktion tillstyrks fortsatt stöd åt denna odling.
Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., som även beretts tillfälle
att yttra sig över promemorian, har i skrift till jordbruksnämnden den 101
december 1962 tillstyrkt att stöd åt linodlingen under tiden intill utgången
av nu löpande period för jordbruksregleringen får utgå på samma sätt som
f. n. gäller enligt den mellan intressentföreningen och Hallands läns linodlareförening
ingångna överenskommelsen (redovisad å s. 22 i prop. 1961; 49).
För egen del finner jordbruksnämnden, att den verkställda översynen av
nu gällande stöd åt spånadslinodlingen ger vid handen att 1961 års riksdagsbeslut
bör i oförändrat skick tillämpas även under återstående del av
den bestämda regleringsperioden. I anslutning härtill hemställer nämnden
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1963
dels att Kungl. Maj :t måtte medgiva att för fullgörande av stödet åt oljelinoch
spånadslinodlingarna för 1963 års skörd får disponeras oförändrat belopp
— 3 miljoner kr. — av de införselavgiftsmedel för fettvaror, som intressentföreningen
äger disponera för regleringsändamål, dels att det av
Kungl. Maj :t den 28 maj 1959 åt statskontoret lämnade bemyndigandet att
efter samråd med jordbruksnämnden medge uppskov med erläggandet av de
för åren 1959—1963 till betalning förfallande amorteringarna på och räntorna
för Hallands läns linodlareförenings ur hemslöjdslånefonden beviljade
lån måtte utsträckas att avse tiden intill utgången av år 1965.
Statskontoret har i sitt yttrande över förevarande framställning från jordbruksnämnden
inte funnit anledning till erinran mot vad nämnden i ärendet
uttalat och hemställt i vidare mån än att statskontoret ansett sig böra ifrågasätta,
om inte statens kapitalkostnader för linodlingen borde medtas som
en reguljär utgiftspost i stödverksamheten för spånadslinodlingen, i varje
tall i den mån dessa kostnader kan rymmas inom en ram, som jämlikt riksdagens
beslut under vissa villkor kan disponeras för stöd åt oljelinodlingen.
Jordbruksnämndens framställning den 5 februari 1963 i vissa frågor
rörande jordbruksregleringen m. m.
Införselavgiftsmedlens användning m. m.
I sin skrivelse lämnar statens jordbruksnämnd dels redogörelse för de
beslut av statsmakterna, som skall ligga till grund för införselavgiftsmedlens
användning, dels redogörelser och beräkningar för samt förslag om storleken
och användningen av sådana medel under regleringsåren 1961/62—
1963/64. I skrivelsen hemställer nämnden vidare om förnyelse av bemyndiganden
rörande användningen av regleringsmedel för viss upplysningsverksamhet
och angående användningen av interna regleringsavgifter.
Till nämndens skrivelse är fogade sammanställningar i ämnet (s. 12—15).
1 anslutning till dessa anför nämnden i huvudsak följande om införselavgiftsmedlens
storlek. I
I jämförelse med den preliminära beräkningen för regleringsåret 1961/62
i jordbruksnämndens skrivelse till Kungl. Maj :t den 21 november 1961 utvisar
de definitiva inkomstsiffrorna en höjning av totalinkomsten med ca
29,6 milj. kr. Det totala avgiftsbeloppet utgör sålunda ca 190,4 milj. kr. Höjningen
sammanhänger framför allt med ökning av importen av fodermedel
samt med avgiftshöjningar föranledda av den låga prisnivån på världsmarknaden
för bl. a. fodermedel och fettvaror.
Beräkningarna för regleringsåret 1962/63 bygger på de under hittills
gången del av regleringsåret gällande avgiftssatserna med vissa för de sista
månaderna av samma regleringsår antagna höjningar till följd av utlösning
av den s. k. inkomstregeln. De antagna importkvantiteterna har i olika avseenden
omräknats. Jämfört med de uppskattningar, som gjordes i skrivel
2f
llihcmg till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 134
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1963
Införselavgifter på jordhruksregleringens område under regleringsåret 1961/62
Avgiftsbelagda importvaror |
Avgiftsmedel (med avdrag 1 000 kr. |
1 |
2 |
Brödsäd (vete och råg) samt mjöl och gryn därav ................... |
29 829 |
Ärter och bönor (för människoföda) samt hampfrö.................. |
808 |
Fodersäd och andra fodermedel (samt malt) ...................... |
36 872 |
Matpotatis samt mjöl, gryn och flingor av potatis.................. |
2 474 |
Stärkelse och stärkelseprodukter.................................. |
1874 |
Råsocker, sockerraffinad (även sockerkulör), sirap och sockerbetor .. |
15 491 |
Fettråvaror och fettvaror........................................ |
38 934 |
Mjölk- oeh mejeriprodukter...................................... |
7 798 |
Slaktvarcr (samt slaktdjur; ej fjäderfä)............................ |
51536 |
Ägg och äggprodukter m. m., samt fjäderfäkött.................... |
4 772 |
Summa för samtliga avgifter |
190 388 |
Ränteinkomster å hos jordbruksnämnden innestående införselavgifts- |
|
medel........................................................ |
2 280 |
Summa |
192 668 |
sen den 21 november 1961, har sålunda — närmast såsom följd av 1962 års
skördeutfall — beräknats tillkomma avsevärda importkvantiteter brödsäd
och råsocker. Totalbeloppet för de inflytande införselavgifterna har beräknats
stiga från 149,4 till 230,3 milj. kr.
Förändringar i de beräknade beloppen av inflytande införselavgiftsmedel
kan givetvis komma att inträffa längre fram under regleringsåret, beroende
bl. a. på att även andra utlösningar av spärregler än den förut nämnda kan
föranleda förändringar i olika riktningar av nu gällande avgiftssatser.
Beräkningarna för regleringsåret 1963/64 bygger i huvudsak på de avgiftssatser,
som efter utlösning av inkomstregeln i början av år 1963 beräknas
komma att gälla »mellan prisgränserna». Hänsyn har i detta sammanhang
däremot inte ansetts böra tas till andra förmodade utlösningar i
olika riktningar av de till regleringssystemet hörande spärreglerna. Importkvantiteterna
har beräknats under förutsättning av normala skörde- och
marknadsförhållanden, varvid dock, med hänsyn till redan kända skördefaktorer,
viss ökning antagits för kvantiteten importerad brödsäd. Även beräkningen
av storleken av de rörliga fodermedelsavgifterna bygger på förutsättningen
av normala skörde- och marknadsförhållanden.
I fråga om införselavgiftsmedlens användning anför
jordbruksnämnden i huvudsak följande.
Av de för import under regleringsåret 1961/62 influtna införselavgifterna
har till ändamål utanför den egentliga prisregleringen på jordbrukets område
reserverats eller tagits i anspråk följande belopp, nämligen 1 000 000
kr. för effektivisering av matpotatisodlingen m. m„ 50 000 kr. till SMAK för
upplysningsverksamhet på matpotatisområdet, 500 000 kr. till rationalisering
av stärkelseindustrin och 3 910 kr. för att täcka veterinärstyrelsens
Kungl. Maj:ts proposition nr ISA år 1963
13
Plan för fördelning av införselavgiftsmedlen för import under regleringsåren 1961/62 och 1962/63
inom en totalram av 93 respektive 110 miljoner kr.
Avgiftsbelagda importvaror |
Avgiftsmedlen fördelas till |
Fördelning |
Fördelnings- |
för regle- |
plan för reg- |
||
ringsåret |
leringsåret |
||
1961/62 |
1962/63 preliminärt |
||
1 000 kr. |
1 000 kr. |
||
1 |
2 |
3 |
4 |
Brödsäd samt mjöl och gryn |
Svensk spannmålshandel |
__ |
3 000 |
därav Potatis |
Sveriges stärkelseproducenters |
1424 |
1500 |
förening |
2 300 |
||
Stärkelse och stärkelseproduk- |
Sveriges stärkelseproducenters |
1374 |
|
ter |
förening |
13 619 |
16 800 |
Socker och sockerprodukter |
Sockerregleringsfonden |
||
Fettvaror |
Sveriges oljeväxtintressenter |
21000 |
26 000 |
Mjölk- och mejeriprodukter |
Svenska mejeriernas riksförening |
7 798 |
9 000 |
Slaktvaror samt slaktdjur |
Svensk kötthandel |
23 585 |
27 400 |
Fjäderfäkött |
Sveriges expert- och importföre- |
300 |
400 |
ning för ägg |
1900 |
1500 |
|
Ägg m. m. |
Sveriges export- och importföre- |
||
ning för ägg |
] 500 |
||
Ärter och bönor |
Sveriges export- och importföre- |
1 |
|
ning för ägg |
\ |
[ 22100 |
|
Fodermedel (samt malt) |
Svensk kötthandel Svenska mejeriernas riksförening |
21500 |
|
1 |
|||
93600 |
no 000 |
kostnader vid importkontroll av animala livsmedel. Till mjölkregleringen
samt till potatisstärkelseregleringen och sockerregleringen har överförts sammanlagt
7 000 000 kr. såsom kompensation till jordbruket för en av jordbrukets
indexkommitté påvisad missvisning i kostnadsindex. Nämnden har
utgått från att även denna utgift skall få belasta de utöver normalramen influtna
införselavgifterna.
Av det totala inkomstbeloppet om ca 190,4 milj. kr. har således tillhopa
inemot 8,6 milj. kr. tagits i anspråk för annat ändamål än sedvanlig jordbruksregleringsverksamhet.
Inom normalramen för jordbruksregleringen
har sammanlagt 93 milj. kr. av de för regleringsåret 1961/62 influtna införselavgiftsmedlen,
i enlighet med givna bestämmelser och efter en i samråd
med förhandlingsdelegationen fastställd plan, fördelats mellan de olika
regleringsorganisationerna på sätt som framgår av sammanställningen på
s. 12. Av återstoden av totalbeloppet eller således (190,4 — 8,6 — 93 =)
88,8 milj. kr. hänför sig införselavgifterna för brödsäd, ca 29,8 milj. kr., till
brödsädsimport, som kvantitativt helt uppvägs av export av brödsäd. För
denna export har av regleringsmedel lämnats bidrag med högre belopp än
som influtit i införselavgift vid importen. I den i mars 1959 utförda inkomstberäkning,
som ligger till grund för 93-miljonersramen, ingår för fodermedelsavgifter
ett belopp av 21,5 milj. kr. Utöver detta belopp har under
regleringsåret 1961/62 i fodermedelsavgifter influtit ca 15,4 milj. kr. De
nämnda intäktsbeloppen om 29,8 milj. och 15,4 milj. kr. har icke inneburit
något nettotillskott för jordbruket, enär de motsvaras av utgiftsökningar av
minst samma storlek för regleringsföreningarna eller för de enskilda jord
-
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963
Införselavgifter på jordbruks regleringens område nnder regleringsåren 1962/63 och 1963/64
(Tecknet • är utsatt i uppgiftskolumnema för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel
beräknas inte uppgå till 10 000 kr.)
Avgiftsbelagda |
Regleringsåret 1/9 1962—31/8 1963 |
Regleringsåret 1/9 1963—31/8 1964 |
||||
importvaror |
(socker 1/5 1962— |
-30/4 1963) |
(socker 1/5 1963- |
-30/4 1964) |
||
Beräknad |
Antagen |
Avgiftsmedel, |
Beräknad |
Antagen |
Avgiftsmedel, |
|
import |
införsel- |
som beräknas |
import |
införsel- |
som beräknas |
|
ton |
avgift |
inflyta för |
ton |
avgift |
inflyta för |
|
kr. per |
importen |
kr. per |
importen |
|||
100 kg |
(med avdrag |
100 kg |
(med avdrag |
|||
för restitu- |
för restitu- |
|||||
tioner) |
tioner) |
|||||
1 000 kr. |
1 000 kr. |
|||||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
Brödsäd samt mjöl och |
12 450 |
|||||
200 000 |
23,40 23,40 |
46 800 |
50 000 |
24,90 |
||
råg ''.................. övriga slag .......... |
100 000 |
23 400 |
60 000 |
24,90 |
14 940 |
|
Ärter och bönor (för män-niskoföda) samt hampfrö: |
1500 |
40,50 |
607 |
|||
1500 |
38 |
570 |
||||
4 000 |
11,50 38 |
460 |
2 000 |
12,30 |
246 |
|
500 |
190 |
500 |
40,50 |
202 |
||
Fodermedel (samt malt): |
||||||
korn, havre, sorghum |
40 000 |
14 |
5 600 |
105 000 |
10 |
10 500 |
sockersnitsel.......... |
5 500 |
2 |
no |
5 500 |
2 |
no |
kli .................. |
35 000 |
6 |
2 100 |
40 000 |
6 |
2 400 |
47 000 |
17,50 6 |
8 225 |
47 000 |
12 |
5 640 |
|
oljekraftfoder ........ |
240 000 |
14400 |
220 000 |
6 |
13 200 |
|
4 500 |
18,20 3 |
819 |
4 500 |
13 |
585 |
|
hömjöl .............. |
6 000 |
180 |
6 000 |
3 |
180 |
|
övriga (bl. a. melass).. |
25 000 |
4,20 |
1050 |
15 000 |
4,20 |
630 |
Summa |
— |
— |
32 484 |
— |
— |
33245 |
Potatis: |
||||||
matpotatis (ej nyskör-dad, tullbelagd) ...... |
f 10000 |
13,45 |
1345 |
35000 |
14,80 |
5180 |
mjöl, gryn och flingor |
1500 |
1500 |
||||
av potatis............. |
-- |
-* |
-- |
-* |
||
Stärkelse och stärkelse-produkter: |
||||||
vete-, ris- och potatis- |
300 |
45,30 |
136 |
300 |
47,10 |
141 |
andra slag av stärkelse; |
||||||
samt diverse stärkelse-haltiga slag av mjöl, |
3 600 |
67,60 |
‘1984 |
3 600 |
70,25 |
''2 079 |
druv- och stärkelsesoc-ker .................. |
250 |
86,10 |
''65 |
250 |
89,50 |
>74 |
dextrin, glättmedel |
M60 |
|||||
m. m................. |
3 000 |
42 |
M60 |
3 000 |
42 |
|
Summa |
2 645 |
2 754 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 13k år 1963
15
1j_2|_3|_45|_6j_7
Socker m. m.: |
15 720 |
|||||
råsocker .............. |
26500 |
37,30 |
9 884 |
40 000 |
39,30 |
|
sockerraffinad (även |
30000 |
45,30 |
13 590 |
|||
sockerkulör) .......... |
35 000 |
43,30 |
15 155 |
|||
sirap ................ |
100 |
39,30 |
39 |
100 |
41,30 |
41 |
sockerbetor .......... |
||||||
Summa |
— |
— |
25 078 |
— |
— |
29351 |
Fettråvaror och fettvaror |
66 000 |
66,30 |
234 500 |
67 000 |
58,50 |
236 500 |
Mjölk- och mejeriproduk-ter: |
9 040 |
|||||
hårdost och dessertost.. |
8 000 |
107 |
8 560 |
8000 |
113 |
|
mescst .............. |
70 |
35 |
25 |
70 |
37 |
26 |
smältost.............. |
350 |
* |
350 |
* |
293 |
|
torrmjölk ............ |
150 |
184 |
276 |
150 |
195 |
|
övriga slag (mjölk, gräd- |
300 |
312 |
||||
de, smör, glass m. m.).. |
-- |
-* |
— |
— |
||
Summa |
— |
— |
9161 |
— |
— |
9671 |
Slaktvaror (samt slakt-djur; ej fjäderfä): |
4 000 |
233 |
9 320 |
|||
kalvkött (ostyckat)---- |
4000 |
221 |
8840 |
|||
annat nötkött (ostyc- |
2 000 |
240 |
4800 |
|||
kat).................. |
2 000 |
227 |
4 540 |
|||
fläsk (ostyckat) ...... |
3 500 |
127 |
4 445 |
3 500 |
134 |
4 690 |
hästkött (ostyckat)____ |
3 000 |
188 |
5 640 |
3 000 |
198 |
5940 |
fårkött (ostyckat) .... |
600 |
264 |
1584 |
600 |
278 |
1668 |
charkuterivaror, organ, |
||||||
salt hästkött) och kon- |
25552 |
|||||
server ................ |
10 027 |
-- |
24169 |
10 027 |
-. |
|
Övriga slag (levande |
150 |
158 |
||||
djur m. m.).......... |
— |
-* |
-* |
'' * |
||
Summa |
— |
— |
49 368 |
— |
-- |
62128 |
Ägg och äggprodukter |
||||||
fjäderfäkött .......... |
1095 |
556 |
208 |
1156 |
||
levande fjäderfä ...... |
556 |
197 |
||||
ägg och övriga slag .. |
— |
— |
1716 |
— |
-- |
1800 |
Summa för samtliga av- |
201730 |
|||||
gifter |
— |
— |
230 312 |
-* |
-* |
|
Ränteinkomster å hos |
2 500 |
2 500 |
||||
del .................... |
-- |
-- |
-- |
— |
||
Summa |
— |
— |
232 812 |
— |
— |
204 230 |
1 För restitutioner har avdragits: för majsstärkelse och för maniok- och arrowrot m. m. 450 000
kr., för druv- och stärkelsesocker 150 000 kr. och för dextrin 800 000 kr.
2 För regleringsbidrag och restitutioner 1 övrigt har avdragits 2 500 000 kr.
brukarna. Av avgiftsintäkterna har vidare ca 1,9 milj. kr. av införselavgifterna
för socker och sockerprodukter avförts som avbetalning på sockerregleringens
skuld till fettclearingkassan. Av odisponerade införselavgiftsmedel
för regleringsåret 1961/62 återstår således att redovisa ett belopp av
(88,8 — 29,8 — 15,4 — 1,9 =) 41,7 milj. kr. Nämnden avser att framdeles,
efter samråd med förhandlingsdelegationen, återkomma med förslag till
användning av nämnda belopp. (I detta sammanhang upplyser nämnden,
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963
att det odisponerade beloppet av införselavgiftsmedlen för regleringsåret
1960/61 jämte den därå per den 1 januari 1963 upplupna räntan uppgår
till i runt tal 22,5 milj. kr.)
Införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1962/63 tillgodoförs, inom ramen
för av Kungl. Maj:t meddelade bemyndiganden, successivt de av riksdagen
för regleringsåret fastställda ändamålen. Den preliminära fördelningsplanen
för de under regleringsåret — inom en normalram på 110 milj. kr. — inflytande
avgiftsmedlen, som jordbruksnämnden upprättat, framgår av tablån
på s. 13. Såsom tillhörande normalramen har härvid av införselavgifterna för
fodermedel endast medräknats det våren 1959 upptagna »normalbeloppet»
på ca 21,5 milj. kr. och av införselavgifterna för importerad brödsäd m. in.
har inte medtagils avgifterna för sådan import, som föranleds av att motsvarande
kvantiteter inhemsk brödsäd till följd av kvalitativa brister — med
bidrag av regleringsmedel ej understigande införselavgifterna — måste utföras
till utlandet eller nyttiggöras för foderändamål inom landet. Avgifterna
lör fodermedel samt för ärter och bönor är avsett att fördelas efter samråd
med jordbrukets förhandlingsdelegation.
De för regleringsåret 1963/64 inflytande införselavgiftsmedlen berörs dels
av en skrivelse till nämnden från veterinärstyrelsen med begäran att medel
av inflytande införselavgifter måtte för budgetåret 1963/64 anvisas för att
täcka styrelsens kostnader vid importkontroll av animala livsmedel (högst
30 000 kr.) och för att täcka de statliga kostnaderna vid pastöriseringskontrollen
(högst 100 000 kr.), dels av en till nämnden från organisationen
Svensk matpotatiskontroll (SMAK) inkommen framställning om bidrag på
sammanlagt 110 000 kr. till en av organisationen ledd upplysningsverksamhet
rörande matpotatis. Jordbruksnämnden har för sin del ansett sig inte
böra tillstyrka, att importavgiftsmedel i fortsättningen tas i anspråk för de
av veterinärstyrelsen angivna ändamålen. Den begärda ökningen av bidraget
till SMAK:s upplysningsverksamhet föranleder däremot inte någon
erinran från nämndens sida. Ökningen skulle innebära att, utöver nu utgående
bidrag av införselavgiftsmedel, ett ytterligare bidragsbelopp på 60 000 kr.
koinme att utgå till upplysningsverksamheten i fråga. I övrigt bör, såvitt
nämnden nu kan bedöma, de för regleringsåret 1963/64 inflytande införselavgiftsmedlen
få användas på samma sätt som motsvarande avgiftsmedel för
innevarande regleringsår.
Jordbrukets förhandlingsdelegation har, upplyser nämnden, begärt att normalramen
för regleringsåret 1963/64 skall höjas. Nämnden har emellertid
föreslagit att normalramen för regleringsåret 1963/64 preliminärt beräknas
till samma belopp som för innevarande år.
I anslutning till vad liärutinnan har medgivits för innevarande regleringsår
vill jordbruksnämnden i detta sammanhang hemställa om bemyndigande
att för regleringsåret 1963/64 medge vederbörande regleringsföreningar att
av införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel använda sammanlagt
1 000 000 kr. för upplysningsverksamhet inom föreningarnas intresseområden.
Beträffande användningen av sådana avgiftsmedel, som under regleringsåret
1963/64 inflyter genom upptagande av interna regleringsavgifter inom
jordbruket (förmalningsavgifter, oljekraftfoderavgifter, tillverkningsavgifter
för vissa produkter av potatis, m. in., utjämningsavgifter för mjölk och mejeriprodukter,
mjölkavgifter samt slaktdjursavgifter) och av motsvarande
kompensationsavgifter, föreligger enligt jordbruksnämndens mening inte an
-
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1963
ledning att i fråga om användningen av motsvarande under regleringsåret
1963/64 inflytande avgiftsmedel f. n. föreslå någon ändring i förhållande
till vad som nu gäller. Nämnden hemställer sålunda, att de bemyndiganden,
som nämnden erhållit för hithörande avgiftsmedel under innevarande regleringsår,
måtte utan ändring förnyas för avgiftsmedlen under nästkommande
regleringsår.
Förslag i fråga om gränsskyddet m. m. för vissa varuslag
Genom beslut av 1962 års riksdag har fr. o. m. den 1 juli 1962 till jordbruksregleringen
överförts produkter av till tulltaxenr. 11.05 hänförligt mjöl
av potatis (ur tulltaxenr. 19.02) ävensom potatisprodukter, hänförliga till
tulltaxenr. 20.02. Beslutet innefattar bemyndigande för jordbruksnämnden
att för importvara av hithörande slag utta en importavgift, som beräknas
efter varans sammansättning.
I fråga om mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis (stat. nr.
11.05.001, 009) har enligt beslut av 1956 års riksdag fastställts en direkt i
kronor per deciton (f. n. 93 kr. 15 öre per deciton) uttryckt särskild införselavgift.
Då de till stat.nr. 11.05.001 och 009 hörande potatisprodukterna
till innehåll och användningssätt inte torde väsentligt avvika från de i 1962
års riksdagsbeslut innefattade varuslagen, finner nämnden övervägande
skäl tala för att även avgiftsbeläggningen av dessa potatisprodukter skall
få anpassas efter åtgången och avgiftsbeläggningen av använda jordbruksråvaror.
Jordbruksnämnden föreslår, att torkade sockerbetor — stat.nr. 12.04.109
— fr. o. m. den 1 juli 1963 överförs till jordbruksregleringen samt att nämnden
för varuslaget i fråga — liksom för övriga fodervaror — skall få utta
rörlig importavgift. Som motiv härför anför nämnden bl. a. följande.
I sitt förslag angående sockerregleringen under treårsperioden 1956—
1959 begärde nämnden en överföring till jordbruksregleringen endast av sådana
varor som var av intresse ur sockerregleringssynpunkt. Trots den höga
sockerhalten i torkade sockerbetor är det inte ekonomiskt lönande att därur
extrahera sockret. Att nämnden inte heller i samband med sitt år 1956
avgivna förslag rörande jordbruksregleringen i övrigt begärde att torkade
sockerbetor skulle tillhöra jordbruksregleringen, synes ha berott på att någon
import av dylik vara då inte ansågs aktuell. Alltsedan det nuvarande
systemet för jordbruksregleringen infördes år 1956 och fram till hösten
1962 har någon import till landet inte heller förekommit av torkade sockerbetor.
Under de senaste månaderna har däremot, enligt vad nämnden erfarit,
till landet inkommit eller för införsel inköpts ej obetydliga partier
torkade sockerbetor (sammanlagt minst 6 000 ton).
De torkade sockerbetorna uppges ha en garanterad sockerhall av 60 procent,
vilket ungefärligen torde motsvara en normal sockerhalt hos färska
sockerbetor (ca 16 procent). På grund av den höga sockerhalten har varan
ett högre fodervärde än torkad hetmassa och melasserad hetmassa. Nämn
-
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963
den finner det principiellt otillfredsställande, att torkade sockerbetor kan
införas utan införselavgift, under det att såväl den obearbetade råvaran som
den i foderhänseende mindre värdefulla restprodukten är avgiftsbelagd.
Den inhemska tillverkningen av smaksättningsämnet beredd senap, s. k.
bordssenap, har hittills, trots avsaknaden av importskydd för obearbetat
senapsfrö, kunnat baseras helt på frö från den inhemska senapsfröodlingen.
Åtgången av senapsfrö för detta ändamål uppskattas till inemot 2 000 ton
per år, motsvarande ca 15 procent av den nuvarande odlingen inom landet
av senapsfrö.
Enligt vad hos jordbruksnämnden nu anmälts, har emellertid avsättningen
av inhemskt senapsfrö till de svenska senapsfabrikerna under den senaste
tiden börjat hotas av utbud av utländskt senapsfrö till priser som väsentligt
understiger priserna på frövara av inhemsk odling. Jordbruksnämnden
har också, med hänsyn till de upplysta förhållandena, för egen del funnit
skäligt, att den del av den svenska senapsfröodlingen, som inriktar
sig på avsättning till senapsfabrikerna, skall få åtnjuta samma importskydd
som produktionen av senapsfrö för oljeutvinning. Nämnden vill i
överensstämmelse härmed förorda en sådan omläggning av avgiftsbeläggningen
på detta område, att en mot införselavgiften för senapsolja svarande
avgift skall få uttas redan vid importen av det obearbetade senapsfröet. Med
utgångspunkt från att senapsfrö i genomsnitt håller ca 30 procent olja skulle,
vid nuvarande införselavgift på senapsolja, 67,4 öre per kg, detta innebära,
att frövaran belädes med en införselavgift av i runt tal 20 öre per kg.
Nämnden förutsätter, att i den mån importerat senapsfrö inte används vid
senapsfabrikationen utan utnyttjas som råvara för oljeframställning, en
efterreglering av införselavgiften skall äga rum på sådant sätt att den framvunna
oljan slutgiltigt kommer alt avgiftsbelastas efter hittillsvarande
grunder.
Som råvara för tillverkning av maltextrakt används av korn framställt
malt. Råvaruåtgången för 100 kg maltextrakt uppges vara omkring 110 kg
malt, motsvarande omkring 143 kg korn. Tullsatsen för maltextrakt — som
icke omfattas av jordbruksregleringen — är vid import från länder utanför
EFTA 15 procent ad valorem och vid import från länder inom EFTA f. n.
7,5 procent ad valorem. Den aktuella avgiftsbelastningen på råvaran för
framställning av 100 kg maltextrakt är omkring 20 kr., medan tullskyddet
för maltextrakt vid import från EFTA-länderna med de f. n. gällande priserna
är ca 10 kr. 88 öre. Det kan förmodas att en ytterligare avtrappning
av tullsatserna inom EFTA med 10 procent av eljest gällande tullsatser kan
komma att genomföras redan den 1 juli 1963.
F. n. tillverkas maltextrakt vid endast ett företag i riket. Detta har en
årsproduktion på inemot 200 ton, vilket motsvarar ungefär en tredjedel av
det svenska totalbehovet. Resterande behov täcks genom import, vilken praktiskt
taget uteslutande sker från Danmark, d. v. s. från EFTA-anslutet land.
Den kvarstående tillverkaren har hemställt om införande av ett utjäm
-
Knngl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963
19
ningsförfarande, innebärande kompensation för tullavtrappningen ävensom
för eventuell råvarufördyring till följd av höjda införselavgifter. Såsom en
följd av det föreliggande negativa gränsskyddet för maltextrakt har företaget
i fråga förklarat, att det måste allvarligt överväga att upphöra med
sin tillverkning, såvida icke prisutjämning genomförs.
Jordbruksnämnden anför, att den föreliggande frågan inte är av någon
väsentlig betydelse för det svenska jordbruket; även vid tillverkning inom
landet av hela årsbehovet av maltextrakt skulle inte åtgå mera än omkring
850 ton korn. För den berörda industrin är emellertid frågan av större vikt.
Nämnden anser det därför ur rättvisesynpunkt rimligt att ett prisutjämningsförfarande
införs vid tillverkning av maltextrakt. Kostnaderna härför
torde, enligt av nämnden gjorda beräkningar, inte överstiga 50 000 kr. per
år.
Kvalitetsbestämmelser vid inlösen av brödsäd
Jordbruksnämnden erinrar inledningsvis om tidigare redogörelser (senast
redovisade i prop. 1962: 95) för vissa beslutade eller pågående undersökningar
angående omläggning av kvalitetsbestämmelserna vid inlösen av
brödsäd såvitt gäller bestämningar av groningsskador. Sedan ytterligare undersökningar
i ämnet gjorts anför nämnden bl. a. följande.
Föreningen Svensk spannmålshandel har med skrivelse till jordbruksnämnden
den 29 januari 1963 överlämnat en redogörelse för de utredningar
i ämnet under innevarande regleringsår, som verkställts av den av föreningen
utsedda kvalitetskommittén i samarbete med bl. a. Sveriges utsädesförenings
cereallaboratorium. Av utredningen framgår följande.
Falltalsmetoden som sådan har redan prövats i tillräcklig omfattning för
att kunna antas som officiell analysmetod för att fastställa det diastatiska
tillståndet hos vete och råg. På grund av de onormala skördeförhållandena
under de tre senaste åren har det emellertid inte varit möjligt att erhålla
ett tillräckligt undersökningsmaterial för att uppgöra prisregleringsskalor
grundade på brödsädens »falltal». Skördeförhållandena under fjolåret omöjliggjorde
vidare en praktisk prövning av metoden vid mottagning av brödsäd
från odlare i den omfattning, som hade planerats. Oavsett utfallet av
1963 års skörd anser man sig däremot genom denna skörd kunna komplettera
undersökningsmaterialet i sådan omfattning att ett härpå grundat förslag
till kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor i fråga om brödsädens
mältningsgrad, uttryckt i falltal, skall kunna utarbetas. Förslaget förutsätts
då kunna framläggas i så god tid före bärgningen av 1964 års skörd,
att det nya systemet skall kunna tillämpas på sistnämnda skörd.
Föreningen förutsätter att man redan nu fattar beslut om att mältningsgraden
i fråga om 1964 års skörd skall fastställas på grundval av brödsädens
diastatiska tillstånd, uttryckt i »falltal». Härigenom skulle spannmålshandlare
och kvarnar erhålla kännedom om tidpunkten för omläggningen i
så god tid att man får möjlighet att anskaffa behövlig apparatur och på de
större mottagningsställena inrätta lämpliga laboratorier.
Beträffande de ekonomiska konsekvenserna för jordbruket av en övergång
till det nya systemet understryker föreningen starkt, att införandet av
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963
den nya metoden inte får för jordbruket innebära en minskad inkomst av
brödsädsodlingen. Detta bör enligt föreningen beaktas vid utformningen
av såväl avräkningsskalorna som av det stödsystem för spannmålsodlingen
som de ändrade beräkningsgrunderna kan föranleda.
Jordbruksnämnden konstaterar sammanfattningsvis att goda förutsättningar,
åtminstone i rent tekniskt avseende, föreligger för att falltalsmetoden
skall kunna införas för bedömningen av 1964 års skörd. Nämnden finner
det också synnerligen angeläget att så sker. Nämnden anför att det inte
torde vara möjligt att på nuvarande stadium, innan detaljerade, på bestämningar
enligt falltalsmetoden grundade kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor
utformats, göra något uttalande angående de ekonomiska konsekvenserna
för jordbruket av det ändrade bedömningssystemet. Vilka åtgärder,
som eventuellt kan erfordras i det nya läget, kan därför inte nu
överblickas. Med hänsyn härtill synes ett slutligt ställningstagande i frågan,
enligt nämndens mening, inte lämpligen böra ske förrän dylika kvalitetsbestämmelser
och prisregleringsskalor hunnit utarbetas.
Nämnden har beslutat föreslå lantbruksstyrelsen att komplettera sin kungörelse
angående bestämmelser för vissa undersökningar av kvarnspannmål
med motsvarande tekniska bestämmelser rörande undersökning enligt
falltalsmetoden. Nämnden utgår från att föreningen Svensk spannmålshandel,
efter samråd med representanter för kvarnindustrin, spannmålshandeln
och brödsädsodlarna, i anslutning till de nya tekniska reglerna kommer att
framlägga fullständigt förslag till erforderliga nya kvalitetsbestämmelser
och prisregleringsskalor i så god tid, att ett slutligt avgörande i förevarande
ämne, däribland frågan om eventuell kompensation till jordbruket, skall,
efter förnyad framställning från jordbruksnämnden kunna träffas senast
vid 1964 års vårriksdag.
Slaktdjursavgiften för storboskap
Den inhemska produktionen av nötkött har under 1962 väsentligt överstigit
konsumtionsbehovet. Trots att ca 8 500 ton fryst nötkött kunnat exporteras
under sommaren och hösten 1962, uppgår det med regleringsmedel
understödda nötköttslagret i mitten av mars till ca 6 200 ton.
Avvecklingen av detta lager, vilken beräknas ske dels genom försäljning
på hemmamarknaden, dels genom export, torde komma att ställa stora anspråk
på regleringsmedel. Jordbruksnämnden har, liksom jordbrukets förhandlingsdelegation
och Sveriges slakteriförbund, ansett det riktigt att de
kostnader som i detta sammanhang drabbar föreningen Svensk kötthandel
i största möjliga utsträckning utslås på nötköttsproducenterna. I detta syfte
har nämnden etappvis höjt slaktdjursavgiften för storboskap, varigenom
avgiften i södra Sverige för den tyngsta djurgruppen nått upp till 30 kr. per
djur, vilket är det högsta belopp jordbruksnämnden äger fastställa.
Med anledning härav och under hänvisning till den troliga utvecklingen
av nötköttsproduktionen hemställer nämnden om sådan ändring av förord
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1963 21
ningen om slaktdjursavgift m. m., att avgiften, räknat för hel kropp, högst
må utgöra 40 kr. vid slakt av nötkreatur, som efter nedslaktning väger minst
150 kg, och vid utförsel av sådant levande nötkreatur, som väger minst
300 kg.
Utjämningsavgiften för mjölk och mjölkprodukter
Enligt förordningen den 10 juli 1947 (nr 378) om vissa avgifter på mjölk,
grädde och ost må utjämningsavgifter upptas med högst vissa i förordningen
angivna belopp. Uppbörden av utjämningsavgifterna omhänderhas under
jordbruksnämndens kontroll av Svenska mejeriernas riksförening. Avgiftsmedlen
och deras avkastning skall återgå till mejerierna i form av utjämningsbidrag
för mjölk eller mejeriprodukter.
I skrivelse till nämnden har Svenska mejeriernas riksförening hemställt
om höjning av vissa av de i förordningen angivna högsta beloppen enligt
följande sammanställning.
Varuslag |
Nu gällande |
Nuvarande avgift (öre) |
Av SMR begärd |
Ost med lägre fetthalt i torrsubstansen än |
per kg |
per kg |
per kg |
45 % ................................ |
125 |
124 |
150 |
Mjölk med fetthalt ej överstigande 1,5 % |
, „ (konsumtions____121 |
20 |
|
(skum- och kärnmjölk)................ |
\annan |
........ 9/ |
|
per 100 g |
per 100 g |
per 100 g |
|
av mjölkfell |
av mjölkfelt |
av mjölkfett |
|
Vissa andra varor (däribland vanlig kon- |
i varan |
i varan |
i varan |
sumtionsmjölk och grädde)............ |
80 |
120 |
|
Inom ramen härav: |
per kg |
per kg |
per kg |
a) för 3 %-ig mjölk.................... |
24 |
24 |
36 |
b) för 12 %-ig grädde ................ |
96 |
95 |
144 |
I sin framställning har riksföreningen hänvisat till att för de angivna
varuslagen de högsta avgiftsbeloppen redan har uppnåtts eller i det närmaste
uppnåtts. För att systemet med utjämningsavgifter och utjämningsbidrag
även i fortsättningen skall kunna på ett smidigt sätt fungera som
regulator mellan intäkterna av olika grenar av mejerirörelsen, måste, framhåller
föreningen, snarast ett tillräckligt utrymme medges för de avgiftshöjningar,
som blir betingade av kommande prisförändringar för de hithörande
varuslagen.
Jordbruksnämnden har ansett sig böra tillstyrka riksföreningens framställning.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1963
Jordbruksnämndens skrivelse den 20 mars 1963
I sin skrivelse angående stödet åt fodersädsmarknaden anför jordbruksnämnden
att de bemyndiganden som riksdagen hittills lämnat innebär dels
rätt för nämnden att stödja exporten av fodersäd dels rätt för Kungl. Maj:t
att, på framställning av nämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,
besluta om stödköp av fodersäd. Stödköpsförfarandet synes
emellertid endast medge en upplagring för avsättning senare under
samma regleringsår. Till följd av jordbruksregleringarna inom den europeiska
gemensamma marknaden (EEC) kan avsättningsmöjligheterna utomlands
för fodersäd komma att avsevärt försämras. En längre upplagring
inom landet kan därför bli erforderlig. Jordbruksnämnden anför vidare att
man kan förvänta en relativt omfattande fodersädsodling innevarande år,
eftersom den under hösten 1962 besådda arealen blev osedvanligt liten.
Jordbruksnämnden hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte hos riksdagen
utverka bemyndigande att — i sådana lägen då överskott av fodersäd
föreligger, men då export av överskottet till rimliga priser inte är möjlig
— besluta att stödköpen av fodersäd må omfatta även inköp för lagring
till ett nästkommande regleringsår. För ett sådant beslut torde, framhåller
nämnden, få förutsättas att framställning härom görs av nämnden ävensom
att kostnaderna täcks av införselavgifter för fodermedel eller interna
avgifter inom jordbruksregleringen.
Departementschefen
Inledningsvis har jag lämnat en redogörelse för den överenskommelse
den 27 mars 196 3, som — med förbehåll för riksdagens godkännande
i tillämpliga delar — ingåtts mellan regeringen och representanter
för Riksförbundet Landsbygdens folk och Sveriges lantbruksförbund. Vid de
överläggningar som föregått överenskommelsen har rått enighet om att det
av riksdagen år 1959 fattade beslutet rörande jordbruksprisregleringen under
sexårsperioden 1959/60—1964/65 skall stå fast såsom ett betydelsefullt
medel för att fullfölja tidigare av statsmakterna fastlagda riktlinjer för jordbrukspolitiken
på längre sikt. Emellertid har 1959 års avtal inte helt kunnat
infria de förväntningar man ställt på detsamma, något som även framgått
av redogörelser som statens jordbruksnämnd lämnat i december 1962
och januari 1963. Förhållandet har också åberopats av de båda jordbruksorganisationerna,
vilka hos regeringen i december 1962 hemställt om förhandlingar
rörande åtgärder för att förverkliga den jordbrukspolitiska målsättningen.
I den nu träffade överenskommelsen har sålunda konstaterats, att vissa
vid sexårsavtalets ingående uppställda förutsättningar, bland annat om då
gällande inkomstförhållanden och beräkningar av den kommande löneut
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 13b år 1963
23
vecklingen, under den förflutna delen av avtalsperioden inte helt uppfyllts.
Vidare har vissa brister i det till regleringen knutna indexsystemet kunnat
konstateras. Detta motiverar att vissa kompensationsåtgärder vidtas. De förändrade
förutsättningarna för jordbruksexporten torde också, i enlighet med
1959 års riksdagsbeslut, föranleda att jordbruket bör tillföras vissa medel.
Utvecklingen har också visat att det är nödvändigt att ytterligare aktivera
den rationaliseringsverksamhet, som pågår inom näringen.
Innan jag närmare kommenterar överenskommelsens huvudpunkter vill
jag framhålla, att jag anser det synnerligen värdefullt att en uppgörelse
kunnat nås. Härigenom har skapats förutsättningar för att den återstående
tiden av den nuvarande avtalsperioden ostört skall kunna ägnas åt att finna
en samlande lösning av jordbrukets framtidsproblem.
Överenskommelsens inledande punkter berör tillämpningen av en av de
spärregler som ingår i sexårsavtalet, den s. k. treprocentregeln. Avsikten
med denna regel, vars närmare utformning framgår av propositionen 1959;
147, är att jordbruket skall erhålla ett visst skydd om priserna på världsmarknaden
visar en påtagligt sjunkande tendens eller kostnaderna för produktionen
väsentligt höjs. Genom treprocentregeln skall även konsumenterna
erhålla ett liknande skydd om världsmarknadspriserna stiger väsentligt
eller kostnaderna i jordbruket påtagligt sänks.
De avtalsmässiga villkoren för en regelutlösning i mars 1963 har uppfyllts.
Världsmarknadsprisindex har sålunda för tremånadersperioden december
1962—februari 1963 överstigit kostnadsindex med i genomsnitt 8,3 enheter.
Den erforderliga beräkningsmässiga sänkningen av producentprisindex uppgår
därför till 4,15 procent, motsvarande en total inkomstsänkning för jordbruket
med inte fullt 224 miljoner kr. räknat per år. För att uppnå detta resultat
krävs att importavgifterna sänks med genomsnittligt cirka 12 procent.
Till följd av vissa inadvertenser i världsmarknadsprisindex har jordbruket
vid tidigare regelutlösningar tillförts för små beräkningsmässiga belopp.
Enligt av statens jordbruksnämnd, i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation,
gjorda beräkningar uppgår den för närvarande kvarstående retroaktiva
kompensationen i anledning av vad som sålunda förekommit till
35 miljoner kr. Jordbruksnämnden har nyligen beslutat, att detta belopp
skall tillföras jordbruket genom att treprocentregelns utlösning uppskjuts
till den 15 maj 1963.
För att möjliggöra en höjning av det svenska jordbrukets inkomstnivå
har i den med jordbruksorganisationerna träffade uppgörelsen överenskommits
att regelutlösningen den 15 maj 1963 skall begränsas till hälften
av vad den borde vara enligt gällande system. Härigenom kommer jordbruket
att tillföras cirka 112 miljoner kr. per tolvmånadersperiod intill den
1 september 1965. För att trygga denna effekt krävs en viss höjning av de
nuvarande prisgränserna. Denna ändring bör göras enligt sexårsavtalets
regler.
Då den nu aktuella regelutlösningen till stor del framkallats av prisstegringar
på smör och socker har i överenskommelsen, i enlighet med gäl
-
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 13i år 1963
lande regler, förutsatts att av sänkningen av införselavgifterna ett större
belopp skall läggas på dessa varor än vad som motsvarar en lika fördelning
på samtliga jordbruksprodukter.
Beträffande smör har förutsatts en sänkning av införselavgiften med 48
öre per kilogram, vilket innebär att avgiften sänks med 29 öre utöver vad
som skulle följa, därest treprocentregeln skulle utlösas i sin helhet. Denna
extra sänkning om 29 öre skall kombineras med en nedjustering av nu
gällande prisgräns till 523 öre per kilogram. De sålunda överenskomna åtgärderna
beträffande smör innebär inte en motsvarande sänkning av smörpriset,
eftersom detta redan nu ligger lägre än vad sexårsavtalets regler i och
för sig möjliggör. Nedjusteringen av införselavgifterna och prisgränserna för
smör innebär sålunda en anpassning till rådande markadsförhållanden. På
grund av normala säsongmässiga prissvängningar torde senare i vår genomföras
en prissänkning för konsumenterna. Även om således den avtalade avgiftssänkningen
inte omedelbart kommer konsumenterna till del, innebär å
andra sidan sänkningen av den nedre prisgränsen på smör att, vid ett eventuellt
prisfall på världsmarknaden, ökat utrymme ges för en prissänkning
på smör utan att man kommer i konflikt med sexårsavtalets spärregler.
För socker har i överenskommelsen förutsatts en sänkning av införselavgiften
med 2,74 öre per kilogram, vilket motsvarar full utlösning av treprocentregeln.
På grund av den för närvarande exceptionellt höga prisnoteringen
på världsmarknaden, till följd varav sockerpriset i Sverige legat vid
den övre prisgränsen, kan avgiftsjusteringen inte få någon omedelbar verkan
för konsumenterna.
Beträffande smör och socker motsvarar sänkningen av importavgifterna
ett beräkningsmässigt belopp per år av cirka 40 respektive 6,5 miljoner kr.
Det därefter återstående beloppet, cirka 65,5 miljoner kr., har förutsatts
medföra en sänkning av införselavgifterna på övriga produkter i enlighet
med sexårsavtalets huvudregel, d. v. s. en för dessa varor lika stor procentuell
förändring av avgifterna.
För att de i överenskommelsen sålunda förordade åtgärderna skall kunna
genomföras erfordras riksdagens godkännande och ett bemyndigande för
Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens jordbruksnämnd
att vidta erforderliga regleringsåtgärder.
Vad gäller användningen av införselavgiftsmedel för egentlig, fortlöpande
prisregleringsverksamhet på jordbrukets område har riksdagen årligen efter
förslag av Kungl. Maj:t fastställt den totalram, inom vilken nämnda medel
skall få disponeras för angivna ändamål. För regleringsåret 1962/63 har 1962
års riksdag fastställt totalramen till 110 miljoner kr.
Enligt den nu träffade överenskommelsen har totalramen för införselavgiltsmedel
till den egentliga, fortlöpande prisregleringsverksamheten förutsatts
öka med 40 miljoner kr. till 150 miljoner kr. innevarande regleringsår.
För vart och ett av de närmaste två regleringsåren, d. v. s. 1963/64 och
1964/65, förutses en totalram om 160 miljoner kr. årligen. En förutsättning
Kungl. Maj.ts proposition nr 13i år 1963
25
härför är givetvis att införselavgiftsmedel finns tillgängliga. Det ytterligare
medelstillskott till jordbrukets olika regleringskassor, som dessa vidgade
ramar medför, är avsett att bereda möjligheter till ytterligare prisstödjande
åtgärder. Därjämte är medlen avsedda att täcka kostnader för rabattering,
lagring och kvalitetsfrämjande åtgärder.
Beloppet för regleringsåret 1962/63 skall dessutom enligt överenskommelsen
användas för att täcka de förluster som uppkommit till följd av ändrade
marknadsförhållanden. För vart och ett av de följande två regleringsåren
skall eventuella sådana förlustbelopp fastställas så snart detta kan
ske och medel för att täcka dem tas ur disponibla införselavgiftsmedel utanför
totalramen.
Vad nu föreslagits beträffande utökningen av totalramarna torde böra prövas
av riksdagen. Fördelningen av tillskottet av införselavgiftsmedel för innevarande
regleringsår synes böra göras av statens jordbruksnämnd. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att till riksdagen framlägga förslag i anledning
av de förluster som under regleringsåren 1963/64 och 1964/65 kan
uppkomma till följd av ändrade marknadsförhållanden.
Beträffande de åtaganden rörande jordbruket som Sverige kan komma att
godta gentemot EFTA förutsätter jag i enlighet med överenskommelsen att
kostnaden härför, liksom hittills, kommer att bestridas av inflytande fettregleringsavgifter.
Enligt överenskommelsen skall statens andel av det belopp som skall tillföras
skördeskadefonden från och med budgetåret 1963/64 höjas till 50
procent, vilket medför en årlig anslagsökning med 5 miljoner kr. För att
bestrida denna andel för budgetåret 1963/64 bör sålunda anvisas 15 miljoner
kr. Därvid förutsätts att jordbrukarna av egna medel tillskjuter minst
samma belopp. Med hänsyn härtill bör Kungl. Maj :t med ändring av förslaget
i årets statsverksproposition (bil. 11, p. 33) hemställa att till kostnader
i samband med permanent skördeskadeskydd under budgetåret 1963/64
anvisas ett reservationsanslag av 18 640 000 kr.
Avslutningsvis har i den nu föreliggande överenskommelsen uttalats, att
anslagen och kreditgarantiramarna för yttre och inre rationalisering ökas i
syfte att ytterligare främja jordbrukets rationalisering och därigenom möjliggöra
en inkomstförbättring för jordbruket på sikt. ökningen förutsätts
ske med ett belopp, som tillsammans med höjd medelsanvisning till jordfonden
innebär en förstärkning av verksamheten med 40 miljoner kr. för
nästa budgetår utöver vad som föreslagits i årets statsverksproposition. Därutöver
kommer redan för innevarande budgetår vissa garantiramar att utökas
med sammanlagt 12 miljoner kr. Jag avser att senare denna dag föreslå
Kungl. Maj :t att framlägga förslag härom i proposition angående vissa
trågor rörande jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering, m. m.
Jag vill i detta sammanhang särskilt uttrycka min tillfredsställelse över
att jordbrukets organisationer i överenskommelsen så klart uttryckt sin vil
-
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1963
ja att genom upplysning och rådgivning kraftigt stödja rationaliseringsverksamheten.
En sammanfattning av de ekonomiska konsekvenserna av den träffade
överenskommelsen för jordbrukets del under tiden från och med den 15 maj
1963 intill den 1 september 1965, då det nuvarande sexårsavtalet utlöper, visar
följande. Treprocentregelns utlösning innebär en inkomstminskning för
jordbruket om 224 miljoner kr. Genom halvering av beloppet tillförs jordbruket
ett beräkningsmässigt belopp av cirka 112 miljoner kr. årligen, d. v. s.
för den nyssnämnda perioden om 27 1/2 månader sammanlagt drygt 250
miljoner kr. ökningen av totalramarna för innevarande och följande två
regleringsår tillför jordbruket (40 + 50 -f- 50 —) 140 miljoner kr. och tillskottet
till skördeskadefonden under nästkommande två budgetår (5 +
5 =) 10 miljoner kr. Sammanlagt tillförs alltså jordbruket genom överenskommelsen,
därest den vinner riksdagens bifall, (250 + 140 -f- 10 =) 400
miljoner kr. eller något däröver intill avtalstidens utgång den 1 september
1965. Därtill bör sedan läggas värdet av de rationaliseringsfrämjande åtgärderna.
Den i överenskommelsen nämnda undersökningen om möjligheterna att
institutionellt förbättra jordbrukets kreditmöjligheter kommer att ske genom
chefens för finansdepartementet försorg.
Enligt beslut av 1962 års riksdag utgår från och med den 1 juli 1962
prisutjämning till kärnbindemedelsindustrin för sådant
vete eller veteeftermjöl som åtgår vid produktionen. Sedan det kommit
till jordbruksnämndens kännedom att ett av de större företagen i branschen
i sin fabrikation uteslutande använder förmalningsprodukter av annan
spannmål än vete, har nämnden hemställt att den ifrågavarande prisutjämningen
utsträcks att omfatta jämväl förmalningsprodukter av råg, korn och
havre. Mot jordbruksnämndens förslag har jag intet att erinra. Prisutjämningen
för de nyssnämnda varuslagen bör tillämpas retroaktivt från och
med den 1 juli 1962.
År 1961 fastställde riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t riktlinjer för
stödet åt spånadslinodlingen med avseende på 1961—1964 års
skördar. En av jordbruksnämnden under hösten 1962 verkställd översyn av
det nu gällande stödet har enligt nämndens mening givit vid handen att
1961 års riksdagsbeslut bör i oförändrat skick tillämpas även under återstående
del av den fastställda regleringsperioden. Jag ansluter mig till denna
uppfattning. Beträffande Hallands läns linodlareförenings lån ur hemslöjdslånefonden
erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t efter bemyndigande
av riksdagen år 1959 medgivit uppskov med betalningen av räntor och amorteringar
under tiden intill utgången av år 1963. Den totala låne- och ränteskulden
uppgår per den 31 december 1962 till drygt 3,1 miljoner kr. Nämnden
hemställer, att bemyndigandet utsträcks att avse ytterligare en tvåårsperiod,
d. v. s. till och med den 31 december 1965. Statskontoret har i sitt
Kungl. Maj.ts proposition nr 13A år 196.3
27
yttrande på. denna punkt ^ifrågasatt om inte statens kapitalkostnader horde
medtas som en utgiftspost i stödverksamheten, i varje fall i den mån dessa
kostnader kan rymmas inom den ram som kan disponeras för stödet åt oljelinodlingen.
Ehuru den av jordbruksnämnden lämnade redogörelsen för Hallands läns
linodlareförenings ekonomiska ställning synes utvisa ett stigande ekonomiskt
utbyte av fiberberedningen, torde förutsättningar ännu inte föreligga
för föreningen att göra återbetalningar av de från hemslöjdslånefonden erhållna
lånen. Det av statskontoret ifrågasatta förfarandet synes i och för
sig principiellt motiverat. Då jag har för avsikt att närmare överväga frågan
om stödet åt spånadslinhanteringen på längre sikt, anser jag mig dock inte
böra förorda några ändringar av det nuvarande regleringssystemet. Jag tillstyrker
därför i likhet med jordbruksnämnden att linodlareföreningen beviljas
uppskov med de under åren 1964 och 1965 till betalning förfallande
amorteringarna på och räntorna för lån från hemslöjdslånefonden.
Jag vill i detta sammanhang tillägga, att statens jordbruksnämnd med
skrivelse den 12 mars 1963 överlämnat en framställning från Hallands läns
linodlareförening angående minskning av inteckningssäkerheten för erhållna:
lån.ur hemslöjdslånefonden i.samband med en eventuell försäljning av
föreningens spånskivfabrik till Hallands läns-skogsägareförening. Framställningen
remissbehandlas för närvarande.
Såsom framgår av den föregående redogörelsen bär statens jordbruksnämnd
inkommit med förslag i fråga om g r ä n s s k y d d e t m. m. för
vissa varor. Beträffande mjöl, gryn och flingor, framställda direkt avpotatis,
främst potatismospulver, innebär nämndens förslag att införselavgiften,
som för närvarande utgör visst belopp per deciton, i stället skall beräknas
efter varans sammansättning. Härigenom skulle vinnas, att beräkningsmetoden
gjordes likformig med vad som gäller för de potatisprodukter
som genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 95; JoU 10; rskr. 199)
överfördes till jordbruksregleringen. Därest jordbruksnämndens förslag genomfördes,
skulle resultatet bli att den nu gällande införselavgiften för varan
höjdes med uppskattningsvis 30 procent. En sådan höjning, motiverad
av regleringstekniska skäl, anser jag mig inte kunna biträda.
Torkade sockerbetor har hittills legat utanför jordbruksregleringen. Varan
är tullfri. Någon import av torkade sockerbetor har inte förekommit under
tidigare år. Med hänsyn till att visst importintresse numera föreligger,
finner jag det berättigat att överföra denna vara, som är ett fodermedel, till
jordbruksregleringen. EU vägande skäl härför finner jag även vara det förhållandet
att såväl den obearbetade råvaran, färska sockerbetor, som den i
foderhänseende mindre värdefulla restprodukten, betmassa,, är avgiftsbelagd.
Införselavgiften bör fastställas enligt samma grunder som gäller för
övriga fodervaror. Jordbruksnämnden bör därför från och med den 1 juli
1963 utta eu rörlig avgift vid import av varuslaget i fråga. Vad nu förordats
påkallar ändringar i bilagorna till förordningarna den 7 juni 1956’ (nr 401—
•28
Kungl. Maj.ts proposition nr 134 år 1963
402) angående reglering av införseln och utförseln av vissa levande djur och
jordbruksprodukter m. m.
Jordbruksnämndens förslag att utta införselavgift på senapsfrö, avsett
för tillverkning av bordssenap, kan jag inte för närvarande ansluta mig till.
Enligt min uppfattning bör ytterligare erfarenheter avvaktas av importutvecklingen
m. in. innan ett beslut fattas i enlighet med nämndens förslag.
Inte heller finner jag skäl föreligga att biträda nämndens förslag om prisutjämning
för maltextrakt.
Frågan om en omläggning av kvalité t sbestämmelser na vid
inlösen av brödsäd har berörts i flera tidigare prisregleringspropositioner,
senast i propositionen 1962: 95. I det föregående har jag även lämnat
en tämligen utförlig redogörelse för de under det senaste året gjorda undersökningarna
på området. Ehuru förutsättningar nu synes föreligga att införa
den s. k. falltalsmetoden vid bedömningen av 1964 års skörd, finner
jag, i likhet med jordbruksnämnden, att ett slutligt ställningstagande i frågan
bör anstå till dess kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor hunnit
utarbetas.
Slaktdj ursavgiften för storboskap uttas nu med 30 kr. per djur
för den tyngsta djurgruppen i södra Sverige, vilket är det högsta belopp som
sedan år 1959 må utgå enligt förordningen den 3 juni 1955 (nr 284) angående
slaktdj ursavgift m. m. Med hänsyn till det överskott på nötkött, som
för närvarande föreligger, tillstyrker jag jordbruksnämndens förslag att från
och med den 1 juli 1963 höja det nämnda maximibeloppet för storboskap
med 10 kr. till 40 kr. per djur.
Utjämningsavgift för mjölk och mjölkprodukter upptas
med vissa maximibelopp, som anges i förordningen den 10 juli 1947 (nr
378) om vissa avgifter å mjölk, grädde och ost. Då de högsta avgiftsbeloppen
redan uppnåtts eller i det närmaste uppnåtts för de berörda varuslagen,
har jordbruksnämnden, såsom i det föregående redovisats, föreslagit höjda
maximibelopp från och med den 1 juli 1963. Mot nämndens förslag har jag
intet att erinra.
Jordbruksnämndens framställning rörande bemyndigande för Kungl. Maj :t
att på förslag av nämnden besluta om stöd köp av foder säd för
lagring till efterföljande regleringsår finner jag mig
kunna biträda. Jag anser emellertid att en dylik åtgärd bör tillgripas i undantagsfall
då vägande ekonomiska skäl talar härför. En lagring av fodersäd
för längre tid än vad hittillsvarande bemyndigande medger bör sålunda ske
endast då det är uppenbart, att export av fodersäd i en överskottssituation
med en efterföljande import, då behov därav föreligger, kan beräknas bli
kostsammare än lagring från ett regleringsår till ett annat.
I fråga om storleken och användningen av införselavgiftsmedel
på jordbrukets område har i det föregående lämnats en
Kungl. Maj.ts proposition nr 131 år 1963
29
redogörelse för vissa av jordbruksnämnden gjorda beräkningar och förslag.
I likhet med nämnden vill jag framhålla osäkerheten i beräkningarna för
regleringsåren 1962/63 och 1963/64 till följd av bland annat spärreglernas
verkningar och svårigheterna att förutse importutvecklingen.
Summan av de införselavgiftsmedel, som belöper på import under regleringsåret
1961/62, uppgår enligt jordbruksnämndens redogörelse till omkring
190,4 miljoner kr. Av detta belopp har enligt riksdagens beslut — förutom
93 miljoner kr. till prisregleringen inom de olika regleringsföreningarnas
områden — tagits i anspråk tillhopa inemot 8,6 miljoner kr. för andra
ändamål än egentlig prisregleringsverksamhet på jordbruksområdet. Av därefter
återstående belopp, cirka 88,8 miljoner kr., hänför sig omkring 29,8
miljoner kr. till införselavgifter för brödsäd, som importerats såsom ersättning
för en ur handelspolitisk synpunkt angelägen och med prisregleringsmedel
stödd export av brödsäd. Beloppet synes böra överföras till föreningen
Svensk spannmålshandel för att täcka de vid ifrågavarande export lämnade
bidragen. Vidare hänför sig av det återstående beloppet cirka 15,4 miljoner
kr. till införselavgifter för fodermedel utöver den för fodermedelsavgifter
angivna normalramen. Sådan ökad avgiftsbeläggning har enligt
vad som anfördes vid 1959 års riksdag inte inneburit något inkomsttillskott
till jordbruket, eftersom jordbrukarna själva fått bära den därav föranledda
prishöjningen. De överskjutande införselavgifterna för fodermedel bör
därför, i den mån de inte erfordras för stödköp av fodersäd, av jordbruksnämnden
fördelas i enlighet med de regler, som gäller för fördelning av
fodermedelsavgifter. Från det återstående beloppet för införselavgifterna
för regleringsåret 1961/62 bör också, såsom nämnden föreslagit, avföras ett
belopp om cirka 1,9 miljoner kr. såsom avbetalning på sockerregleringens
skuld till fettclearingkassan.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat återstår av det totala beloppet för
införselavgifter under regleringsåret 1961/62 odisponerat ett belopp av cirka
41,7 miljoner kr. Det återstående beloppet av införselavgiftsmedlen för
regleringsåret 1960/61 jämte den därå per den 1 januari 1963 upplupna räntan
uppgår till i runt tal 22,5 miljoner kr. Frågan om dispositionen av dessa
överskott torde få prövas i ett senare sammanhang.
Enligt den av jordbruksnämnden verkställda reviderade beräkningen redovisas,
jämfört med de uppskattningar, som gjordes av nämnden i januari
1962, en inte oväsentlig ökning för de under regleringsåret 1962/63 inflytande
införselavgifterna eller med cirka 80 miljoner kr. till omkring 230,3
miljoner kr. För dessa medel har jordbruksnämnden såsom framgått av det
föregående — inom en totalram av 110 miljoner kr. — upprättat en preliminär
fördelningsplan. Såsom tillhörande normalramen har därvid av införselavgifterna
för fodermedel endast medräknats cirka 21,5 miljoner kr.
och av införselavgifterna för importerad brödsäd in. in. har inte medtagits
avgifterna för sådan import, som föranletts av att motsvarande kvantiteter
inhemsk brödsäd måste utföras till utlandet eller nyttiggöras för foderän
-
30:''
Kungl. Maj:ts proposition nr 13b år 1968 >
damål inom landet. I enlighet med den förut behandlade överenskommelsen
skall totalramen: för regleringsåret 1962/63 utökas till 150 miljoner kr. Jordr
bruksnämnden bör med anledning härav uppgöra ny fördelriingsplan.
I detta sammanhang vill jag erinra om att av de medel, som under regleringsåret
1962/63 inflyter utöver totalramen, skall enligt riksdagens beslut
högst 1 000 000 kr. ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund
för effektivisering av matpotatisodlingen m. m., 50 000 kr. utgå
till SMAK för upplysning på matpotatisområdet, 30 000 kr. ställas till veterinärstyrelsens
förfogande för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll
av animala livsmedel och högst 100 000 kr. för att täcka veterinärstyrelsens
utgifter för pastöriseringskontrollen samt 50 000 kr. till Sveriges
utsädesförening såsom bidrag till föreningens kostnader för.potatisförädlingsverksamheten.
Därjämte skall av de utöver. ramen inflytande importavgifterna
bestridas utgifterna för prisutjämning på torkat äggalbumin och
kärnbindemedel.
I fråga om de för reglering sår et 1963/64 inflytande införselavgiftsmedlen
visar jordbruksnämndens beräkningar en total inkomst av 201,7 miljoner
kr. Av de i detta belopp ingående införselavgiftsmedlen för matpotatis bör
i enlighet med beslut av 1962 års riksdag högst 1 000 000 kr. ställas till förfogande
för Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen
in. in. Vidare tordé liksom under senare år för de under
regleringsåret 1963/64 inflytande införselävgifterna för slaktvaror och slaktdjur
30 000 kr. böra utgå för att täcka veterinärstyrelsens kostnader för importkontroll
av animala livsmedel. Ur de under regleringsåret ‘ 1963/64 inflytande
införselavgiftsmedlen bör även utgå ett belopp av högst 100 000
kr. för att av veterinärstyrelsen användas till att bestrida dé statliga kostnaderna
för pastöriseringskontrollen under budgetåret 1963/64. Eu ökning
av bidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet finner jag motiverad. Utöver
i årets statsverksproposition (bil. 11, p. 24) föreslaget bidrag av 50 000
kr. bör SMAK därför, enligt min mening, tilldelas ytterligare ett belopp av
samma storlek. Vidare skall av de utöver ramen inflytande införselavgifterna
bestridas utgifter för prisutjämning på torkat äggalbumin och kärnbindemedel.
Vad gäller totalramen för införselavgiftsmedel till den egentliga, fortlöpande
prisregleringsverksamheten har jag i det föregående förordat att densamma
för regleringsåret 1963/64 bestäms till 160 miljoner kr.
Inom denna ram torde under nästa regleringsår liksom hittills inflytande
införselavgiftsmedel i mån av behov av jordbruksnämnden böra överföras
till de olika regleringsföreningarna m. in. på jordbrukets område och,
med beaktande av förenämnda .överenskommelse, användas i enlighet med
följande.
Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk
spannmålshandel, .ekonomisk förening. Införselavgifterna för ärter, bönor,
Kungl. Maj:ts proposition nr 13i år 1963
31
hampfrö och fodermedel samt malt bör inom angiven normalram användas
för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk- och mejeriprodukter genom
respektive Sveriges export- och importförening för ägg, u. p. a., Svensk
kötthandel, ekonomisk förening, och Svenska mejeriernas riksförening
u; p. a. Medlen bör, i enlighet med vad som gäller under innevarande regleringsår,
av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika ändamålen efter
samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, därvid avgifterna för majs
och kli i första hand skall tillföras äggprisregleringen. Härutöver bör ifrågavarande
införselavgiftsmedel, liksom under innevarande regleringsår, kunna
tas i anspråk för stödköp av fodersäd, om Kungl. Maj :t så finner lämpligt,
samt för bidrag vid export av kött av fjäderfä. I fråga om matpotatis
bör införselavgiftsmedlen i mån av behov — sedan högst 1 000 000 kr. ställts
till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av
matpotatisodlingen m. m. och 100 000 kr. utgått till SMAK för upplysningsverksamhet
på matpotatisområdet samt 50 000 kr. i enlighet med förslag i
årets statsverksproposition (bil. 11, p. 71) utgått till Sveriges utsädesförening
såsom bidrag till föreningens kostnader för. potatisförädlingsverksamheten
— tillföras Sveriges stärkelseproducenters förening för den föreningen åliggande
prisregleringen för potatis samt enligt Kungl. Maj :ts bestämmande
förskottsvis för den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet, som kan
visa sig erforderlig, när verkningarna av EFTA-konventionen på detta område
gör sig gällande. Stärkelseföreningen bör vidare erhålla de under nästa
regleringsår inflytande införselavgifterna för stärkelse och stärkelseprodukter
för att användas för prisreglering på fabrikspotatisområdet. Införselavgifterna
för socker bör i enlighet med beslut av 1960 års riksdag (prop.
132; JoU 26; rskr. 184) tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker
och användas för pristillägg på sockerregleringens område. Vissa merbelopp,
vilka uppstått eller uppstår i samband med sockeravgifternas höjning
vid utlösning av treprocent- och inkomstregierna — inberäknat medel
som överförs till regleringsfonden till följd av föreningen Svensk sockerhandels
verksamhet — skall emellertid användas till att gälda fondens skuld
till jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror. I fråga om fettvaror och
fettråvaror bör införselavgiftsmedlen liksom hittills dels användas för regleringsbidrag,
dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för
att täcka förluster i samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö samt för
stöd åt linodlingen. Införselavgifterna för mjölk och mejeriprodukter m. m.
bör tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa för prisreglering
på mejeriområdet. Införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur
(annat än fjäderfä) bör för prisregleringen för kött och fläsk in. m. tillföras
föreningen Svensk kötthandel. Införselavgifterna för ägg, äggprodukter och
fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till Sveriges export- och
importförening för ägg för att användas för prisregleringen av dessa varor.
Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär fördelningsplan
för användningen av införselavgiftsmedlen. Det kan i detta sam
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 13h dr 1963
manhang erinras om att, enligt beslut av 1962 års riksdag, ett årligt belopp
av högst 1,7 miljoner kr. inom normalramen ställts till förfogande för Sveriges
export- och importförening för ägg att användas för åtgärder till förbättring
av kvaliteten på ägg i enlighet med bestämmelser, som utfärdas
av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, jordbruksnämnden.
Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område
får enligt bemyndigande av 1962 års riksdag inom en ram av 1 000 000 kr.
efter jordbruksnämndens medgivande disponeras av regleringsföreningarna
på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom föreningarnas
intresseområden. Jordbruksnämnden har hemställt om ett motsvarande
bemyndigande för regleringsåret 1963/64. Häremot har jag intet
att erinra.
I fråga om användningen under detta regleringsår av interna regleringsavgifter
och av motsvarande kompensationsavgift
e r bör i enlighet med vad nämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som
för närvarande.
I årets statsverksproposition (bil. 11, p. 28) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1963/64 beräkna
ett förslagsanslag av 153 miljoner kr. Anslaget avser allmänt mjölkpristillägg,
stöd åt odling och beredning av hampa m. m., prisutjämning av
vissa jordbruksreglerade råvaror till livsmedelsindustrin samt diverse kostnader
i samband med jordbruksregleringen.
Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under regleringsåret 1963/
64 samt för stödet åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök
m. m. avseende spånadsväxter har av jordbruksnämnden beräknats
till 101,5 miljoner kr. respektive 700 000 kr. Mot nämndens beräkningar,
som innebär oförändrat medelsbehov i förhållande till föregående år,
har jag intet att erinra.
Vad angår prisutjämningen för råvaror till livsmedelsindustrin har jordbruksnämnden
för budgetåret 1963/64 räknat med ett medelsbehov av cirka
50 miljoner kr., vilket innebär en ökning med 10 miljoner kr. i jämförelse
med det belopp, som anvisats för innevarande budgetår. Ökningen
beror bland annat på verkningarna av jordbrukets spärregler. Nämndens beräkning
av medelsbehovet finner jag böra godtas.
För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen
bör i enlighet med nämndens beräkning av anslaget för budgetåret 1963/64
få disponeras ett belopp av högst 1 100 000 kr. Ur detta belopp bör utgå förslagsvis
400 000 kr. till fortsatt stöd åt ullproduktionen, högst 200 000 kr.
till ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavande av vissa
med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande uppgifter
samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter att disponeras efter beslut
Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963 33
av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall. Av sistnämnda belopp om 500 000
kr. bör Kungl. Maj :t, på samma sätt som gäller för innevarande budgetår,
få anvisa medel för att bestrida kostnader för slcördeuppskattning och administration
i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.
Med hänsyn till vad jag nu förordat synes Kungl. Maj :t böra hemställa
att till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1963/64
anvisas ett förslagsanslag av 153 miljoner kr.
Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 11, p. 168) har jordbruksnämnden
hemställt om medel under kapitalbudgeten för utbyggnad
av beredskapslagringen av livsmedel. Lagren torde enligt
nämnden under nästa budgetår i huvudsak uppnå den storlek, som avsetts i
meddelade riktlinjer (prop. 1961: 76 och 1962: 95). Lagringen beräknas därvid
komma att kräva en investering, som med 10 miljoner kr. överstiger de
belopp om sammanlagt 106 miljoner kr., vilka hittills anvisats för ändamålet.
Med hänsyn till jordbruksnämndens förslag förordar jag att till särskild
lagring av livmedel för nästa budgetår anvisas ett investeringsanslag av 10
miljoner kr.
I detta sammanhang torde jag få anmäla fråga rörande dispositionen av
den rörliga kredit, som står till förfogande för föreningen Svensk spannmålshandel
för beredskapslagring in. m. I enlighet med nyss berörda riktlinjer
har genom försorg av Svenska lagerhusaktiebolaget ett antal mindre
magasin nybyggts för beredskapslagringen. Byggnadskostnaderna för dessa
magasin har bestritts av bolaget. I skrivelse den 5 februari 1963 har jordbruksnämnden
föreslagit, att ytterligare lagermagasin skall uppföras. Nämnden
har därvid upplyst, att bolaget tillfälligt behöver låna medel för att anskaffa
de nya magasinen. Föreningen Svensk spannmålshandel är beredd
att av den rörliga krediten tillhandahålla bolaget rörelsemedel för ändamålet
intill ett belopp av 1 miljon kr. Därest riksdagen inte har något att erinra
däremot torde bolagets aktuella behov av rörelsemedel få täckas i enlighet
med vad nu angivits.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
— såvitt avser anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd
med ändring av det i årets statsverksproposition framlagda förslaget
— måtte genom proposition föreslå riksdagen att
dels godkänna vad i det föregående förordats såvitt avser
tillämpningen av den s.k. treproccntregeln i det av 1959 års
riksdag fastställda sexårsavtalet på jordbrukets område
dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts
medgivande, statens jordbruksnämnd att i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som angivits i det föregående,
vidta erforderliga regleringsåtgärder för att genomföra
omförmälda förslag
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 134 år 1963
dels lämna utan erinra vad i det föregående anförts beträffande
användningen av de medel, som influtit under regleringsåret
1961/62 och som influtit eller inflyter under regleringsåren
1962/63 och 1963/64 genom upptagande av införselavgifter,
ävensom av andra i samband med; jordbruksregleringen
under nämnda regleringsår influtna eller?inflytande
avgiftsmedel
dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande
totalramen för införselavgiftsmedel för regleringsåret
1964/65
dels godkänna det i det föregående framlagda förslaget
angående prisutjämning för kärnbindemedel
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medge Hallands läns linodlareförening
uppskov med erläggande av de under åren
1964 och 1965 till betalning förfallande amorteringarna på
och räntorna för föreningens ur hemslöjdslånefonden beviljade
lån
dels bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts
medgivande, statens jordbruksnämnd att vidta erforderliga
åtgärder för reglering av införseln och utförseln av torkade
sockerbetor
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta ändringar i regleringsförfattningarna
rörande slaktdjursavgift och utjämningsavgift
å mjölk, grädde och ost i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som angivits i det föregående
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, på förslag av statens
jordbruksnämnd, meddela bestämmelser rörande lagring av
fodersäd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som angivits
i det föregående
dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1963/64 under nionde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 153 000 000 kr.
dels till Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 18 640 000 kr.
dels till Särskild lagring av livsmedel för budgetåret 1963/
64 under kapitalbudgeten, fonden för förlag till statsverket,
anvisa ett investeringsanslag av 10 000 000 kr.
dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande
dispositionen av den rörliga kredit, som står till
förfogande för Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening,
för beredskapslagring m. m.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
Kungl. Maj. ts proposition nr 13i år 1963
35
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
B. Siöalth
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 030259