Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963
1
Nr 129
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående
ändrad lydelse av 1 och 6 §§ förordningen den 27
maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning
av malt- och läskedrycker, m. m.; given Stockholms
slott den 15 mars 1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) förordning angående ändrad lydelse av 1 och 6 §§ förordningen den
27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker;
2)
förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);
samt
3) förordning angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 3 juni
1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås i fråga om läskedrycksbeskattningen viss jämkning
i bestämmandet av det skattepliktiga området. Förslaget sammanhänger
med ändringar i kommentaren till den internationella tullnomenklaturen.
Härjämte förordas bl. a. viss utvidgning av avdragsrätten vid erläggandet
av utjämningsskatt.
De nya reglerna skall enligt förslaget träda i kraft den 1 juli 1963. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 129
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 1 och 6 §§ förordningen den 27 maj 1960
(nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker
Härigenom förordnas, att 1 och 6 §§ förordningen den 27 maj 1960 om
tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker1 skola erhålla ändrad
lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
1 §•
Med maltdryck---vikt
procent
alkohol.
Maltdryck betecknas---som
lagrat.
Till läskedrycker hänföras
mineralvatten och kolsyrat vatten, i
tulltaxan upptagna under tulltaxenummer
22.01, samt de drycker som
i tulltaxan upptagits under tulltaxenummer
22.02 med undantag för kaffe,
te och choklad.
Tillverkare kallas---
för försäljning.
6 §•
Malt- och läskedrycker må för annat
ändamål än utförsel ur riket eller
till svensk frihamn eller, såvitt
avser starköl, uppläggning på provianteringsfrilager
utlämnas från tillverkningsställe
endast på slutna kärl
eller behållare, vilka godkänts av
kontrollstyrelsen eller med avseende
på rymden blivit märkta på sätt i 14
§ lagen om mått och vikt sägs. Sådana
kärl och behållare skola vara försedda
med uppgift om tillverkarens
namn samt, beträffande maltdrycker,
om varuslag (lättöl, Öl, starköl) och,
beträffande läskedrycker, om dryckens
benämning. Tillverkarens namn
1 Senaste lydelse av 6 § se 1961: 367.
(Föreslagen lydelse)
1 §•
Med maltdryck--— vikt
procent
alkohol.
Maltdryck betecknas---— som
lagrat.
Till läskedrycker hänföras
kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat
vatten, i tulltaxan upptagna under
tulltaxenummer 22.01 A, samt de
drycker som i tulltaxan upptagits under
tulltaxenummer 22.02 A.
Tillverkare kallas---
för försäljning.
6 §.
Malt- och läskedrycker må för annat
ändamål än utförsel ur riket eller
till svensk frihamn eller, såvitt
avser starköl, uppläggning på provianteringsfrilager
utlämnas från tillverkningsställe
endast på slutna kärl
eller behållare, vilka godkänts av
kontrollstyrelsen eller med avseende
på rymden blivit märkta på sätt i 14
§ lagen om mått och vikt sägs. Sådana
kärl och behållare skola vara försedda
med uppgift om tillverkarens
namn eller om tillverkningsstället eller
med tillverkarens inregistrerade
varumärke samt, beträffande maltdrycker,
om varuslag (lättöl, Öl,
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 ar 1963
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
må ersättas med dennes inregistrerade
varumärke eller av kontrollstyrelsen
godkänd förkortning av namnet.
Varuslag må angivas med särskild
beteckning, som godkänts av
kontrollstyrelsen. Kärl eller behållare,
innehållande maltdryck, må icke
förses med uppgift, ägnad att giva
drycken sken av att tillhöra annat
varuslag än det till vilket den är hänförlig.
Utan hinder---vederbörligen
justerad.
starköl) och, beträffande läskedrycker,
med uppgift om dryckens benämning.
Tillverkarens namn och
tillverkningsstället må angivas med
förkortning, som kontrollstyrelsen
godkänt. Varuslag må angivas med
särskild beteckning, som godkänts av
kontrollstyrelsen. Kärl eller behållare,
innehållande maltdryck, må icke
förses med uppgift, ägnad att giva
drycken sken av att tillhöra annat
varuslag än det till vilket den är hänförlig.
Utan hinder---vederbörligen
justerad.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963. Äldre bestämmelser skola
dock alltjämt äga tillämpning beträffande förhållanden som hänföra sig
till tiden före ikraftträdandet.
1| Iiihang till riksdagens protokoll 196.1. 1 samt. Nr 129
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.
Bilaga
Kap. 22. Drycker, alkohol och ättika
22.01 Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:
A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten 100 1 35: —
B. andra slag .................................... fri
22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat
kolsyrat vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag
av frukt- och köksväxtsaft, hänförlig till nr
20.07:
A. kolsyrade drycker
B. andra slag ......
100 1 35: —
fri
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963
5
Förslag
till
Förordning
angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 3 juni 1960 (nr 258)
om utjämningsskatt å vissa varor
Härigenom förordnas, att 8 § förordningen den 3 juni 1960 om utjämningsskatt
å vissa varor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Nuvarande lydelse)
8 §•
Deklaration till —--skattskyl
dighet
uppkommit.
Deklaration skall---dekla
rationen
avser.
I deklarationen skall lämnas uppgift
om den myckenhet skattepliktiga
varor, som under beskattningsperioden
levererats till köpare. Från denna
myckenhet må avdrag göras för varor
som återtagits ävensom för varor
som enligt bevis av tullmyndighet utförts
ur riket eller till svensk frihamn.
(Föreslagen lydelse)
8 §•
Deklaration till--— skattskyl
dighet
uppkommit.
Deklaration skall--— dekla
rationen
avser.
I deklarationen skall lämnas uppgift
om den myckenhet skattepliktiga
varor, som under beskattningsperioden
levererats till köpare. Från denna
myckenhet må avdrag göras för varor,
vilka
a) använts vid tillverkning som deklarationen
avser och som visas hava
tidigare blivit påförda utjämningsskatt,
b) återtagits; eller
c) enligt bevis av tullmyndighet utförts
ur riket eller till svensk frihamn.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963 men skall icke äga tilllämpning
å deklaration som avser tid dessförinnan.
6
Kungl. Maj.ls proposition nr 129 år 1963
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars
1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,
Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående vissa ändringar
i förordningen om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker,
m. m. samt anför därvid följande.
Inledning
I en till finansdepartementet den 4 oktober 1962 inkommen skrivelse har
kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen beträffande beskattningen av läskedrycker
gemensamt förordat viss jämkning i bestämmandet av det skattepliktiga
området, över framställningen har utlåtanden avgivits av lantbruksstyrelsen,
kommerskollegium (efter hörande av handelskamrarna i Stockholm,
Göteborg, Malmö och Gävle), Svenska bryggareföreningen, Sveriges
vattenfabrikanters riksförbund, Svensk industriförening och Kooperativa förbundet.
Vidare har kontrollstyrelsen — efter framställning från Svenska bryggarelöreningen
och Sveriges vattenfabrikanters riksförbund — i en till finansdepartementet
den 17 november 1962 ingiven skrivelse föreslagit ändrade bestämmelser
om märkning av malt- och läskedrycker. Häröver har utlåtanden
avgivits av generaltullstyrelsen, kommerskollegium, Nya systemaktiebolaget,
Svenska bryggareföreningen, Sveriges vattenfabrikanters riksförbund, Svensk
industriförening och Kooperativa förbundet.
Slutligen har i en till finansdepartementet den 24 november 1962 inkommen
skrift Sveriges sötvaruindustriers förening hemställt om viss utvidgning
av tillverkarnas rätt att göra avdrag vid erläggandet av utjämningsskatt.
över denna framställning har utlåtanden avgivits av kontrollstyrelsen,
generaltullstyrelsen, statens jordbruksnämnd, kommerskollegium (efter hörande
av handelskamrarna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Gävle), Svenska
choklad- och konfektyrfabrikantföreningen u. p. a., Sveriges konditorförening
samt Kooperativa förbundet.
Jag anhåller nu att till närmare behandling få ta upp här berörda frågor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1963
7
Förslag och yttranden
Malt- och läskedrycksbeskattningen
För läskedrycker som tillverkats inom landet utgår enligt förordningen
den 27 maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker skatt med 33 öre per liter. Vid import av läskedrycker uttas tull
med 35 öre per liter. Detta belopp är bestämt med hänsyn till beräknad särskild
varuskatt för vid tillverkningen använt socker.
Till läskedrycker hänförs enligt förordningen dels mineralvatten och kolsyrat
vatten — i tulltaxan upptagna under tulltaxenummer 22.01 — dels de
drycker som i tulltaxan upptagits under tulltaxenummer 22.02 med undantag
för kaffe, te och choklad. Till den sistnämnda gruppen av beskattade
drycker hör lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat kolsyrat
vatten och andra alkoholfria drycker med undantag för sådan saft av frukter
eller köksväxter som faller under tulltaxenummer 20.07.
Vid förordningens tillkomst år 1960 framhölls, att man genom att bestämma
det skattepliktiga varuområdet med ledning av tulltaxan erhållit en
klar bestämning av det skattepliktiga området och även eliminerat tidigare
rådande olikhet i beskattningen av importerade respektive inom riket tillverkade
drycker. Generaltullstyrelsen framhöll i sammanhanget bl. a. att
man med den gjorda gränsdragningen från det skattepliktiga området uteslöt
alla rena, för konsumtionsändamål utspädda natursafter utan andra
tillsatser än socker och eventuellt konserveringsmedel. Dessa drycker var
nämligen att hänföra till tulltaxenummer 20.07. Påpekas må att kommentaren
till den internationellt fastställda nomenklatur som ligger till grund för tulltaxan
(Brysselnomenklaturen) inte innehöll några bestämmelser om i vilken
utsträckning vatten kunde tillsättas utan att varans klassificering ändrades.
Vid tillämpningen av de nu gällande bestämmelserna har man uppställt
den regeln att saft, som innehåller minst 25 viktprocent råsaft av enbart
citrusfrukter eller minst 35 viktprocent annan råsaft, skall anses som skattefri.
Kontrollstyrelsens anvisningar i ämnet har följande lydelse.
framgår av brysselkommentaren till tulltaxenummer 20.07 kan dit
hänförliga varor utöver saft innehålla socker, vatten och konserveringsme*-ii
.j Vara mås*e dock ha en viss lägsta safthalt för att kunna hänföras
till detta nummer. I samråd med Kungl. Generaltullstyrelsen har den lägsta
safthalten bestämts i överensstämmelse med livsmedelsstadgans föreskrifter
(SFS nr 824: 1951 78 § 1 mom.) om saft, som stadgar, att saft av citrusfrukter
skall innehålla minst 25 g råsaft och annan saft minst 35 g råsaft,
a *f P®£ IM) g av den färdiga varan. Det bör härvid observeras, att till annan
satt hanfores blandningar av citrussaft och annan saft, även om däri ingående
citrussaft uppgår till 25 g per 100 g vara.
Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erinrar i sin skrivelse om att
rådet för samarbete på tullområdet under år 1962 fattat beslut om sådan
ändring i kommentaren till Brysselnomenklaturen alt saft, som innehåller
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963
mera vatten än natursaften gör, blir hänförlig till tulltaxenummer 22.02.
Därest ingen ändring i beskattningsreglerna genomfördes, skulle sådan saft
härmed bli underkastad läskedrycksskatt. Då emellertid förarbetena till
förordningen ger vid handen att en dylik omfattning av det skattepliktiga
varuområdet icke varit avsedd, är en ändring av författningen enligt ämbetsverken
påkallad. Ämbetsverken förordar att skatteplikten begränsas till
att omfatta kolsyrade drycker som är hänförliga till tulltaxenummer 22.01
eller 22.02. Härigenom skulle en i beskattnings- och kontrollhänseende tillfredsställande
avgränsning av det skattepliktiga området ernås.
Ämbetsverken understryker, att den nuvarande gränsdragningen mellan
skattepliktiga och skattefria läskedrycker visat sig vara förenad med avsevärda
svårigheter från kontrollsynpunkt. De anför härom.
Bestämningar av safthalt är analysmässigt mycket komplicerade och de
erhållna resultaten är sällan så säkra att de kan anses ha juridiskt bevisvärde.
Eftersom tillverkarna av stilldrinkar (skattefria, icke kolsyrade drycker)
icke är skattskyldiga tillverkare, kan kontrollstyrelsen ej ålägga dem
en redovisningsskyldighet som möjliggör kontroll av utbytet av färdig vara
i förhållande till saftförbrukningen.
En ytterligare svårighet ligger däri, att den som tillverkar en stilldrink
som regel köper saftkoncentrat av en importör, som icke står något ansvar
för den slutliga produkten, men som i flertalet fall lämnar uppgifter
om hur koncentratet skall spädas. Visar beskattningsmyndighetens undersökning
av den färdiga drycken på för låg safthalt, skall tillverkaren åläggas
att betala skatt, oaktat han kan visa att han följt det recept som extraktleverantören
anvisat för framställning av skattefri vara.
En ändring av förordningen om tillverkning och beskattning av malt- och
läskedrycker i enlighet med det framlagda förslaget påkallar även — för
att nuvarande samstämmighet i beskattningshänseende mellan importerade
och inom landet tillverkade drycker skall kunna bibehållas — ändring i tulltaxan.
Härom anföres i ämbetsverkens framställning följande.
Tullen för de i tulltaxenummer 22.01 och 22.02 upptagna dryckerna avser
att motsvara den vid inhemsk tillverkning av sådana drycker utgående
skatten. Tullsatsen har dock avrundats uppåt till 35 öre per liter, och det
överskjutande beloppet utgör även kompensation för den särskilda varuskatten
för i varan ingående socker. Tveksamhet kan råda huruvida tillräcklig
anledning föreligger att enbart i sist angivna syfte bibehålla en ur konkurrenssynpunkt
skäligen betydelselös tullsats av 2 öre per liter. För sin del
finner generaltullstyrelsen övervägande skäl tala för att till nr 22.01 och
22.02 hänförliga dycker av icke skattepliktigt slag i tulltaxan upptages med
tullfrihet.
Det framlagda förslaget har tillstyrkts av samtliga remissinstanser. I ett
par remissyttranden understrykes vikten av att beskattningsområdet inte utökas
utan får den omfattning som vid förordningens tillkomst var avsett.
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963
9
Märkningen av malt- och läskedrycker
Som nämnts har kontrollstyrelsen även framlagt förslag om viss jämkning
av bestämmelserna rörande märkning av malt- och läskedrycker. För närvarande
skall sådana drycker vid försäljning inom riket vara försedda med
uppgift om tillverkarens namn. Maltdrycker skall dessutom vara försedda
med uppgift om varuslag (lättöl, Öl, starköl) och läskedrycker med uppgift
om dryckens benämning. Tillverkarens namn får dock ersättas med inregistrerat
varumärke eller av kontrollstyrelsen godkänd förkortning av namnet.
Varuslag får även angivas med särskild beteckning, som godkänts av
kontrollstyrelsen.
Kontrollstyrelsen förslår nu en sådan jämkning av märkningsbestämmelserna
att uppgiften om tillverkarens namn skall kunna utbytas mot uppgift
om tillverkningsställe eller sådan förkortad beteckning för detta som godkänts
av kontrollstyrelsen.
Förslaget motiveras med hänvisning till de förhållanden som uppkommit
inom bryggeriindustrien efter de senaste årens många fusioner inom branschen.
Styrelsen anför.
För rätt att tillverka Öl och starköl erfordrades före ikraftträdandet av
1960 års förordning Kungl. Maj :ts medgivande. Genom denna förordning
blev sådan rätt beroende av kontrollstyrelsens tillstånd. Ändringen torde ha
bidragit till att underlätta vissa fusioner inom bryggeriindustrien, som ägt
rum på senare tid. Ytterligare fusioner får med hänsyn till ägandeförhållandena
inom branschen anses vara möjliga. Efter fusion har det övertagande
bolaget anmälts som tillverkare hos kontrollstyrelsen, vilket ur märkningssynpunkt
medfört att detta bolag skall angiva sitt namn även på produkter
som tillverkas på tillverkningsställe med ett inom kundkretsen inarbetat
annat namn. I stor omfattning innehåller tillverkarnamnen ortsnamn. Som
exempel kan nämnas att Luleå bryggeri nyligen genom fusion övertagit Piteå
bryggeri. Båda bryggerierna fortsätter tillverkningen men ur märkningssynpunkt
skall enligt gällande bestämmelser luleåbryggeriets namn, eller förkortning
därav eller företagets inregistrerade varumärke anges på de i Piteå
tillverkade varorna. Syftet med märkningsföreskrifterna är att göra det
möjligt för tillsynsmyndigheten att vid kontroll av varorna fastställa var de
tillverkats. En undersökning rörande exempelvis för hög alkoholhalt hos en
maltdryck måste göras på tillverkningsstället. Ur denna synpunkt innebär
den ändrade märkningen i det relaterade fallet närmast en omgång.
Kontrollstyrelsens förslag tillstyrks av samtliga remissinstanser utom Nya
systemaktiebolaget.
Nya systemaktiebolaget föreslår för sin del, att märkningsföreskrifterna
ändras så att tillverkningsstället (inte bara orten utan även namnet på tillverkande
bryggeri) alltid skall sättas ut. Däremot bör enligt bolagets mening
tillverkaren ha valfrihet när det gäller att sätta ut sitt eget namn.
Bolaget framhåller, att de nuvarande bestämmelserna medfört att efter
fusion det övertagande företagets namn anges på etiketten, även om tillverkningen
fortsätter på det gamla tillverkningsstället. Från konsumentens synpunkt
är det enligt bolaget emellertid mest väsentligt, alt etiketten innehål
-
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963
ler uppgift om tillverkningsstället. Den vanligaste varianten vid fusion är
nämligen, framhålles det, att det övertagande bolaget koncentrerar driften
till något eller några tillverkningsställen men fortsätter att sälja produkten
under de övertagna bryggeriernas namn och med deras etiketter. Detta är
enligt bolagets mening ett vilseledande, som är ägnat att inverka på köparnas
val av vara. Man erinrar i sammanhanget om att näringslivets opinionsnämnd
nyligen uttalat att ett sådant förfaringssätt står i strid mot god affärssed.
Nämnden rekommenderade en sådan utformning av etiketter och
reklam att någon risk för vilseledande i fråga om varans ursprung inte uppstår.
Utjämningsskatten
Utjämningsskatt erlägges enligt förordningen den 3 juni 1960 (nr 258) om
utjämningsskatt å vissa varor dels för choklad- och konfektyrvaror med undantag
dock bl. a. för glass dels för wafers och biscuits. För här i landet tillverkade
varor är tillverkaren skattskyldig.
I deklaration till utjämningsskatt får tillverkaren göra avdrag för varor
som återtagits samt för varor som enligt bevis av tullmyndighet utförts ur
riket eller till svensk frihamn. Däremot medges ej avdrag för varor, som använts
vid utjämningsskattepliktig tillverkning och som tidigare blivit belagda
med utjämningsskatt, liksom inte heller för varor, vilkas försäljning förorsakat
den skattskyldige förlust på grund av bristande betalning.
Sveriges sötvaruindustriers förening anhåller i sin skrivelse att avdrag av
tidigare erlagd utjämningsskatt för vid tillverkningen använda halv- och
helfabrikat skall få ske samt att avdrag skall medges för varor, som återtagits
på grund av reklamation eller för vilka tillverkaren till följd av bristande
betalningsförmåga hos köparen ej erhållit betalning.
Föreningen framhåller i sin motivering, till en början, att på senare tid en
allt mer framträdande specialisering skett inom branschen, särskilt bland de
mindre företagen. För att ändå kunna erbjuda kundkretsen i stort sett samma
sortiment som tidigare anskaffar de olika företagen såväl halv- som
helfabrikat från andra — ofta i grupp samverkande — tillverkare. I den
mån sålunda inköpta halv- och helfabrikat ingår i leveranser av utjämningsskattepliktiga
varor utgår nu sådan skatt två gånger för samma vara.
När det gäller införandet av rätt till avdrag för kundförluster, hänvisar
föreningen till att motsvarande avdragsrätt redan föreligger inom den särskilda
varuskattens område.
Vid remissbehandlingen har framställningen om avdragsrätt för tidigare
beskattade varor tillstyrkts av samtliga remissinstanser.
Kontrollstyrelsen ansluter sig för sin del helt till de i framställningen anförda
synpunkterna.
Enligt kommerskollegium synes något bärande skäl för en snävare avdragsrätt
i detta fall än beträffande särskild varuskatt inte föreligga. Kollegium
anför i övrigt bl. a. följande.
11
Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1963
Vad angår den dubbelbeskattning, som blir följden vid försäljning av halvoch
helfabrikat från en tillverkare till en annan, kan tilläggas, att den med
förordningen avsedda utjämningen — betingad av Sveriges anslutning till
EFTA och därav följande sänkning av tullsatserna för vissa av jordbruksregleringen
berörda produkter, vilka enligt EFTA-konventionen skola behandlas
såsom industrivaror — kommer till stånd i och med att utjämningsskatt
erlägges första gången. Uttagandet av sådan skatt ännu en gång, när
halv- eller helfabrikat ingår i en av förvärvare tillverkad färdigprodukt, synes
icke motiverat av författningens syfte.
Avdragsrätt för kundförluster tillstyrkes också av flertalet berörda instanser.
Statens jordbruksnämnd ifrågasätter dock för sin del, om skäl finns för
införandet av en sådan rätt. Nämnden anför.
Vad angår föreningens hemställan om att avdrag skall kunna medgivas
på grund av bristande betalning från köparen vill jordbruksnämnden framhålla,
att jordbruksavgifter enligt stadgad praxis, som i vissa fall även stadfästs
av regeringsrätten, ej återbäres vid kundförluster eller i andra jämförbara
sammanhang, t. ex. läckage, brandskada och stöld. Det må även framhållas,
att avdrag av utjämningsskatten skulle leda till att den skattskyldige
genom prisutjämningsförfarandet fick sina råvaror till reducerat pris.
Departementschefen
De nu framlagda förslagen till författningsändringar är av väsentligen
teknisk natur.
Förslaget till jämkning av det skattepliktiga området inom läskedrycksbeskattningen
har — såsom framgått av den tidigare redogörelsen — föranletts
av en ändring i kommentaren till den internationellt fastställda nomenklatur,
som ligger till grund för tulltaxan (Brysselnomenklaturen). Om ingen
ändring vidtas i de svenska skattebestämmelserna, som i sin nuvarande
utformning är knutna till tulltaxan, skulle med en tillämpning av kommentaren
i dess nya lydelse bland annat fruktsaft, som tillsatts vatten och som
nu är skattefri, bli underkastad beskattning. För att undvika detta har kontrollstyrelsen
och generaltullstyrelsen föreslagit, att skatteplikten skall bestämmas
så att den omfattar endast kolsyrade drycker. Härigenom skulle
det skattepliktiga området i stort sett bli detsamma, som avsågs vid tillkomsten
av den nu gällande skatteförordningen, bortsett från att vissa mindre
vanligt förekommande mineraldrycker, vilka hittills varit beskattade, skulle
bli skattefria. I likhet med de i ärendet hörda remissinstanserna har jag intet
att erinra mot det framlagda förslaget. Jag tillstyrker sålunda, att förordningen
om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker samt
tulltaxan ändras i enlighet därmed. Härvid förutsättes, att särskild varuskatt
inte heller ultas på andra pulver och tabletter än sådana som är avsedda för
beredning av läskedrycker enligt den nu föreslagna definitionen.
Inte heller beträffande förslaget om ändrade märkningsföreskrifter för
malt- och läskedrycker föreligger någon anledning till erinran från min sida.
Jag finner sålunda inte skäl att, såsom Nya systemaktiebolaget ifrågasatt,
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1963
föreskriva skyldighet för tillverkare att alltid ange tillverkningsstället. De
överväganden, som ligger till grund för detta förslag, synes lämpligen böra
tillgodoses på andra vägar. I enlighet med det anförda förordar jag en sådan
författningsändring, att i stället för tillverkarens namn får användas tillverkningsställets
namn eller förkortad beteckning härför. Däremot synes
tillverkningsorten inte alltid behöva anges.
Vad slutligen beträffar förslaget att vid erläggandet av utjämningsskatt
medge avdragsrätt, då skatt redan erlagts för vid tillverkningen använda
halvfabrikat m. m., finner jag mig inte böra motsätta mig detta. Med hänsyn
till utjämningsskattens speciella natur bör däremot enligt min mening
inte här införas någon sådan avdragsrätt för kundförluster, som föreligger
i vissa andra fall på den indirekta beskattningens område. Jag avstyrker sålunda
förslaget på denna punkt.
I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet upprättats förslag
till
1) förordning angående ändrad lydelse av 1 och 6 §§ förordningen den 27
maj 1960 (nr 253) om tillverkning och beskattning av malt- och läskedrycker;
2)
förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr \75),
samt
3) förordning angående ändrad lydelse av 8 § förordningen den 3 juni 1960
(nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga de sålunda redovisade
författningsförslagen.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
Per Eskilsson
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktieboi ig 630456