Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
1
Nr 123
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående
procentsatsen för uttag av avgift under åren
1965—1969 till försäkringen för tilläggspension; given
Stockholms slott den 29 mars 1963.
Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga
härvid fogat förslag till lag angående procentsatsen för uttag av avgift
under åren 1965—1969 till försäkringen för tilläggspension.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
BERTIL
Sven Aspling
Propositionens innehåll
I propositionen föreslås, att avgiften till försäkringen för tilläggspension
räknat på den pensionsgrundande inkomsten skall utgå med 7,5 procent
för 1965, 8 procent för 1966, 8,5 procent för 1967, 9 procent för 1968
och 9,5 procent för 1969.
1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 123
Kungl. Mnj:ts proposition nr 123 år 19G3
Förslag
till
Lag
angående procentsatsen för uttag av avgift under åren 1965—1969 till
försäkringen för tilläggspension
Härigenom förordnas, att den i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring
omförmälda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension
skall utgöra för år 1965 sju och en halv, år 1966 åtta, år 1967 åtta
och en halv, år 1968 nio och år 1969 nio och en halv.
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 mars
1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Edenman, Johansson,
af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, fråga angående fastställande
av procentsats för avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension.
I samband med tilläggspensioneringens införande fastställdes genom en
särskild lag de procentsatser efter vilka avgifter till försäkringen skall utgå
under åren 1960—1964. Riksförsäkringsverket har med skrivelse till Kungl.
Maj :t den 18 januari 1963, vilken såsom bilaga torde få fogas till detta
protokoll, framlagt förslag till avgiftsuttag för åren 1965—1970.
över skrivelsen har, efter remiss, yttranden avgivits av försäkringsinspektionen,
Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen i Sverige,
Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation,
Sveriges hantverks- och industriorganisation samt Riksförbundet
landsbygdens folk.
Jag anhåller nu att få upptaga ifrågavarande spörsmål till närmare behandling.
Gällande bestämmelser
Försäkringen för tilläggspension finansieras genom avgifter på inkomster
av förvärvsarbete. De grundläggande bestämmelserna i ämnet återfinnes i
19 kap. 1, 3 och 5 §§ lagen den 25 maj 1962 om allmän försäkring (nr 381).
Avgift för inkomst av anställning erlägges av arbetsgivaren. Arbetsgivaravgift
beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året utbetalat
i lön till sina anställda. Med hänsyn till att lön, som en anställd uppbär
under ett kalenderår, blir pensionsgrundande endast i vad den ligger
mellan ett minimibelopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet
(i januari 1963 = 4 700 kronor) och ett maximibelopp som motsvarar
sju och en halv gånger sagda basbelopp (i januari 1963 = 35 250 kronor)
skall vid beräkning av avgiftsunderlaget från lönesumman avdragas
dels ett belopp, motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet mul
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
tiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels för
varje arbetstagare den del av lönen, som överstiger sju och en halv gånger
basbeloppet. Från den totala lönesumman skall göras även vissa andra
avdrag.
Avgift för inkomst av annat förvärvsarbete erlägges av den försäkrade
själv och beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i den mån denna
härrör från sådant arbete.
Arbetsgivaravgift och avgift, som den försäkrade själv erlägger, skall
utgå med samma procentsats av avgiftsunderlaget. Procentsatsen, som
fastställes av Konungen med riksdagen, skall vara så avvägd att avgifterna
i förening med andra tillgängliga medel förslår till bestridande av pensionsutbetalningar,
förvaltningskostnader m. m. samt till den fondering som
finnes erforderlig. Avgifterna inflyter till allmänna pensionsfonden.
Beslut om den procentsats som skall tillämpas under ett kalenderår skall
fattas senast ett år dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vart femte år
framlägga förslag till procentsatser för nästföljande sju år, i den mån uttaget
inte redan beslutats. Dylikt förslag skall enligt 37 § lagen den 25 maj 1962
angående införande av lagen om allmän försäkring (nr 382) framläggas
första gången år 1963 och andra gången år 1967.
Enligt lagen den 28 maj 1959 angående procentsatsen för avgiftsuttaget
under åren 1960—196b enligt lagen om försäkring för allmän tilläggspension
(nr 292) utgör avgiftsuttaget för vart och ett av åren 1960—1964 respektive
3, 4, 5, 6 och 7 procent.
Riksförsäkringsverkets förslag
Riksförsäkringsverket har utarbetat följande fem alternativa förslag till
avgiftsuttag för åren 1965—1970.
Alternativ |
Avgiftsuttag i procent |
|||||
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
|
A |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
12 |
B |
8 |
8 |
9 |
9 |
10 |
10 |
G |
7,5 |
8 |
8,5 |
9 |
9,5 |
10 |
D |
7 |
7 |
8 |
8 |
8 |
9 |
E |
7 |
7 |
7 |
7 |
7 |
8 |
I anslutning till dessa förslag har verket gjort ett stort antal beräkningar
med utgångspunkt i olika antaganden rörande den framtida utvecklingen av
levnadskostnader, realinkomster, fondränta m. m. De beräkningar som här
skall redovisas har alla gjorts utifrån antagandena att levnadskostnaderna
årligen stiger med 2 procent, realinkomsterna med 3 procent (alltså en ökning
av de nominella inkomsterna med 5 procent) och att pensionsfondens
medel förräntas med 4 procent.
Beträffande befolkningsutvecklingen har riksförsäkringsverket följt en av
statistiska centralbyrån uppgjord prognos vilken verket för tiden efter år
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 är 1963
1980 kompletterat med vissa egna kalkyler. Antalet personer i ålder 67 år
och däröver utgjorde år 1960 omkring 750 000 och kommer enligt angivna
beräkningar att uppgå till, år 1970 omkring 970 000, år 1980 omkring
1 240 000 samt år 1990 omkring 1 400 000. Senare väntas antalet åldringar
komma att sjunka under ett par årtionden för att därefter åter stiga.
Beräkningarna av antalet åldringar har kompletterats med vissa uppskattningar
av antalet förtids- och familjepensionärer vid olika tidpunkter.
Förhållandet mellan antalet personer, som är berättigade till folkpension
i någon form, och antalet yrkesverksamma personer antages av verket år
1990 komma att motsvara en folkpensionär på 2,3 eller möjligen 2,5 yrkesarbetande.
Riksförsäkringsverket har utgått från den lagstiftning angående tilläggspensioneringen
som gäller fr. o. in. den 1 januari 1963. Verket har inte ansett
sig kunna ta någon hänsyn till eventuella framtida lagändringar, som
kan påverka försäkringens ekonomi.
Utifrån angivna premisser skulle pensionsfonden, som vid utgången av
år 1962 uppskattningsvis uppgick till omkring 2,6 miljarder kronor, komma
att utvecklas på följande sätt. Hänsyn har därvid inte tagits till att vissa
avgifter inflyter upp till två år efter det år debiteringen avser.
Vid utgången av år |
Fond i miljarder kronor vid avgifts-uttag enligt alternativ |
||||
A |
B |
C |
D |
E |
|
1965 |
10,6 |
10,6 |
10,4 |
10,3 |
10,3 |
1966 |
14,1 |
13,7 |
13,6 |
12,9 |
12,9 |
1967 |
18,3 |
17,5 |
17,1 |
16,3 |
15,9 |
1968 |
23,1 |
21,4 |
21,0 |
19,7 |
18,9 |
1969 |
28,6 |
26,0 |
25,3 |
23,3 |
22,0 |
1970 |
34,6 |
30,9 |
30,1 |
27,6 |
25,7 |
Då verket fört ut sina kalkyler rörande pensionsfondens utveckling för
tiden efter år 1970 har verket utgått från att avgifterna, intill dess ett uttag
av 12 procent uppnåtts, skulle stiga enligt alternativen B—E i samma takt
som tidigare eller för B med 1 procent vartannat år, för C med 0,5 procent
om året, för D med 1 procent vart tredje år och för E med 1 procent vart
femte år. Fonden skulle då, räknat i miljarder kronor, år 1980 komma att
uppgå för A till 108,6, för B till 101,7, för C till 100, för D till 87,1 och för E
till 70,5. Motsvarande siffror år 1990 är för A 189,1, för B 178,8, för G 176,2,
för I) 157,3 och för E 116,5 samt år 2020 för A 264,2, för B 230,7, för C 222,3,
för D 160,5 och för E 28.
Riksförsäkringsverket har undersökt vad ett avgiftsuttag enligt de fem
olika alternativen skulle betyda i procent av den totala inkomsten. År 1970
skulle med verkets antaganden rörande utvecklingen av levnadskostnader
och realinkomster avgiftsuttaget ha följande innebörd.
6
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Alternativ |
Uttag 1970 i procent av |
|
den pensionsgrun-dande inkomsten |
den totala in-komsten |
|
A |
12 |
8,1 |
B |
10 |
6,7 |
C |
10 |
6,7 |
D |
9 |
6,1 |
E |
8 |
5,4 |
Sina egna överväganden i frågan om det lämpliga avgiftsuttaget inleder
riksförsäkringsverket med påpekandet att verket främst måste beakta att
pensioneringens framtida bestånd underbygges i erforderlig mån. En betydande
investeringsverksamhet i samhället — vilket förutsätter ett däremot
svarande sparande — utgör enligt verkets mening den säkraste grunden för
att pensionsförpliktelserna skall kunna fullgöras, då de blir aktuella, utan
alltför stora uppoffringar av den förvärvsarbetande befolkningen. Storleken
av sparandet under en viss tidsperiod beror emellertid av många faktorer,
av vilka avgiftsuttaget till tilläggspensioneringen endast är en. Verket har
inte ansett sig kunna gå in på de olika samhällsekonomiska avvägningsfrågor
som anmäler sig i detta sammanhang.
Under förarbetena till 1959 års lag om försäkring för allmän tilläggspension
framstod, anför riksförsäkringsverket, ett avgiftsuttag på omkring 12
procent som ett mera slutligt läge om man räknade med en viss kontinuerlig
reallöneförbättring. Riksförsäkringsverket har utgått från att man vid den
nuvarande bedömningen av avgiftsfrågan bör ta sikte på 12-procentnivån.
Man bör enligt verket undvika att avgifterna måste höjas kraftigt i en framtid,
när antalet pensionärer ökar och pensionsbeloppen blir större, eller med
andra ord att den nuvarande generationen i mera avsevärd mån överskjuter
kostnaderna för sin pensionering på nästa generation. Om man redan under
det närmaste årtiondet kommer upp i en avgiftsprocent, vilken kan anses
realistisk på längre sikt, minskas den s. k. överkompensation som enligt
vissa bestämmelser kan anses tillfalla en övergångsgeneration.
Riksförsäkringsverkets argumentering utmynnar i att verket förordar ett
avgiftsuttag enligt något av alternativen A, B eller C. På grund av uttalanden
i lagstiftningens förarbeten utgår verket från att avgiftsuttaget nu skall bestämmas
för en period av fem år, dvs. till och med år 1969.
En ledamot av riksförsäkringsverkets styrelse, hr Wahrolén, har i en
reservation för sin del givit företräde åt något av avgiftsalternativen D eller
E. Reservanten framhåller att man inte nu kan bedöma pensionssystemets
ekonomi för längre tid än högst några decennier. För denna tid kräver inte
pensionssystemet som sådant så kraftiga stegringar av avgifterna som följer
av alternativen A—C. Inte heller från andra synpunkter synes det reservanten
motiverat med den fonduppbyggnad verkets förslag innebär. Det
sparandebortfall som förutsattes bli en följd av tilläggspensioneringens in
-
7
Kungi. Maj:ts proposition nr 123 år 1963
förande har, anför reservanten, blivit mindre än befarat. Reservanten anser
det önskvärt med några års paus i höjningarna av avgiftsprocenten efter år
1964, bl. a. med hänvisning till de återverkningar, som avgifterna får på
löner och konsumtion.
Yttrandena
Vid sin bedömning av frågan om det lämpliga avgiftsuttaget har remissorganen
genomgående skjutit de samhällsekonomiska synpunkterna i förgrunden.
Meningarna om vad samhällsekonomin och försäkringen kräver
är delade. Flera remissorgan beklagar att det inte såsom underlag för resonemangen
finns tillgång till en analys av pensionssystemets inverkan på
sparande, investeringar, kapitalmarknad osv.
De arbetstagarorganisationer som yttrat sig över riksförsäkringsverkets
förslag föreslår att avgifterna till tilläggspensioneringen i enlighet med alternativet
C ökas med 0,5 procent om året fr. o. in. 1965. Landsorganisationen
och Tjänstemännens centralorganisation anser att man bör nöja sig med att
fastställa avgiftsuttaget för treårsperioden 1965—1967, medan Sveriges akademikers
centralorganisation vill att ett beslut inte skall avse mer än åren
1965 och 1966.
Landsorganisationen erinrar om att frågan om avgiftsuttaget nära sammanhänger
med frågan om fondbildningen. Vid tilläggspensioneringens
tillkomst avsåg man att pensionsfonden skulle få främst två funktioner, att
ersätta det sparande, som väntades falla bort till följd av det nya pensionssystemet,
samt att underlätta ett ökat sparande, som kunde ge utrymme
för en större investeringskvot i samhället. Numera kan man, framhåller
organisationen, konstatera, att sparandebortfallet i samband med pensionssystemets
införande blivit mindre än befarat. Realinkomsterna har
stigit snabbare än beräknat, och pensionsfonden har därför hittills vuxit
jämförelsevis kraftigt. Man bör vidare enligt Landsorganisationen hålla i
minnet att tillskapandet av en fond endast är en av flera tänkbara åtgärder
för att främja en kapitalbildning av önskad storlek. Samma resultat kan
nås även genom en stram finanspolitik. Om man vid fastställande av procentsats
för beräkning av avgifter till tilläggspensioneringen stannar vid en
så pass måttlig höjning som 0,5 procent om året, får man enligt Landsorganisationens
uppfattning en rimlig avvägning mellan pensionsavgifter, konsumtionsutveckling
och standardförbättringar i form av ökad fritid. Beträffande
den tidsperiod för vilken avgiftsuttaget bör bestämmas anser
Landsorganisationen att det inte vore lämpligt att nu, utan stöd av en klarläggande
samhällsekonomisk analys av pensionssystemets verkningar i olika
hänseenden, fixera avgifterna för en så lång tid som sex år. I framtiden bör
det ankomma på det ekonomiska planeringsrådet och dess beredningsorgan,
utredningsrådet, att tillhandahålla erforderliga analyser inom ramen för
den rullande långtidsplaneringen. Ytterligare skäl för att man inte f. n. bör
s
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
låsa fast avgifterna för en längre period finner Landsorganisationen dels i
den omständigheten att placeringsreglerna för pensionsfonden inte kan
anses definitiva, dels i det förhållandet att allmänna skatteberedningen
inom något år kan väntas framlägga förslag rörande socialförsäkringens
finansiering vilka påverkar frågan om avgiftsuttaget för tilläggspensioneringen.
För att undvika höjning av avgifterna i ett senare skede bör man enligt
Tjänstemännens centralorganisation akta sig för att under de närmaste åren
ta ut alltför låga avgifter. Å andra sidan framstår enligt organisationen en
årlig stegring av avgifterna med 1 procent enligt riksförsäkringsverkets alternativ
A som onödigt kraftig med hänsyn till de gångna årens erfarenheter
i fråga om pensioneringens inverkan på sparandet. En jämn årlig
stegring av avgiftsuttaget med 0,5 procent bör vara tillfyllest under den tid
av tre, fyra år som nu med någorlunda säkerhet kan överblickas.
Det av riksförsäkringsverket till stöd för något av alternativen A, B eller
G åberopade argumentet att man bör undvika att en generation övervältrar
kostnaderna för sin pensionering på nästa generation står enligt den uppfattning
Sveriges akademikers centralorganisation företräder inte i samklang
med de för ett fördelningssystem grundläggande värderingarna. Bortsett
härifrån finner organisationen svårt att göra en avvägning mellan de
skäl som talar för och mot en snabb stegring av avgifterna till tilläggspensioneringen.
I nuvarande läge, då man inte vet i vad mån arbetsgivarnas
socialförsäkringsavgifter kommer att påverkas av förslag från allmänna
skatteberedningen, anser organisationen att man bör begränsa sig till att
fastställa en höjning av avgiftsuttaget med 0,5 procent om året i två år,
dvs. för 1965 och 1966.
Samtliga remissorgan som företräder företagarintressen uttalar sig för
ett avgiftsuttag i enlighet med något av riksförsäkringsverkets alternativ
D eller E. Svenska arbetsgivareföreningen och Sveriges hantverks- och industriorganisation
vill liksom arbetstagarorganisationerna begränsa ett beslut
att avse endast en del av den period (1965-—1970) som omfattas av riksförsäkringsverkets
förslag.
Inom ett pensionssystem som vilar på en fördelningsmetod är enligt
Svenska arbetsgivareföreningens mening en fondbildning försvarlig endast
i den mån fondmedel behövs såsom en buffert mot tillfälliga påfrestningar
på pensionssystemets ekonomi till följd av exempelvis demografiska förändringar
eller konjunkturvariationer. I vilken takt pensionsfonden bör
uppbyggas är en fråga som bör avgöras från samhällsekonomiska synpunkter.
Med riksförsäkringsverkets alternativ A—G skulle enligt föreningens
uppfattning uppkomma ett fondkapital, som vore så stort att man inte
kunde vara säker på att det skulle kunna placeras produktivt och förräntas
med inkomster, bildade i produktionen. Det föreligger, anser föreningen,
också en risk att fondmedlen, även om de kunde finna placering, skulle
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1933 i)
förorsaka en för produktionen mindre gynnsam fördelning av den totala
investeringsvolymen. Ytterligare måste i detta sammanhang beaktas att sparandet
i samhället inte minskat på grund av pensionsreformen på det sätt
man tidigare befarat. Denna omständighet försvagar motiveringen för en
kraftig fondering inom tilläggspensioneringen. Föreningen anser att det är
riktigare att med hjälp av den ekonomiska politiken stimulera till ökad
enskild förmögenhetsbildning än att inrikta sig på ytterligare ökning av
det kollektiva sparandet. Föreningen tror att det är för tidigt att nu uttala
sig om den nivå på vilken avgiftsuttaget bör ligga i pensionssystemets iullfunktionsstadium.
Dels saknas det för en sådan bedömning erforderliga
samhällsekonomiska utredningsmaterialet, dels kan frågan om avgiftsuttaget
komma att påverkas av olika i dag obekanta faktorer såsom t. ex.
resultatet av allmänna skatteberedningens arbete med socialförsäkringens
finansieringsfrågor. På anförda skäl vill arbetsgivareföreningen närmast
förorda alternativ E i riksförsäkringsverkets förslag med den reservationen
att avgiftsuttaget bör bestämmas endast för en del av den med förslaget
avsedda perioden.
Även Sveriges hantverks- och industriorganisation och Riksförbundet
landsbygdens folk anser en fondbildning av den storlek som följer av alternativen
A—C oförenlig med tilläggspensioneringens karaktär av fördelningssystem.
Båda dessa organisationer anför, till stöd för slutsatser som ligger
i linje med arbetsgivareföreningens, att ett högt avgiftsuttag kan försvaga
de enskilda företagens internationella konkurrenskraft i en tid då en europeisk
stormarknad håller på att bildas. Riksförbundet landsbygdens folk
anser att ett avgiftsuttag enligt något av alternativen A—C skulle innebära
en orimlig belastning på lantbrukarnas disponibla inkomster. Lantbrukarna
är redan förut, framhåller förbundet, underkastade ett reellt tvångssparande
genom amorteringar av lån, insatser i ekonomiska föreningar osv. I den
mån sparandet i samhället behöver ökas bör detta ske på annat sätt än genom
bildandet av stora fonder inom tilläggspensioneringen.
De mera försäkringsinässiga synpunkterna beröres av försäkringsinspektionen,
som instämmer i riksförsäkringsverkets uppfattning att man genom
en jämförelsevis snabb höjning av avgifterna bör förhindra en ytterligare
överkompensation av försäkrade, födda före år 1924, vilka redan genom
särskilda regler beretts förmåner utöver de vanliga. EU starkt avgiftsalternativ
är enligt inspektionen motiverat även från den synpunkten att man
måste räkna med utvidgningar av pensionsförmånerna i framtiden. Om
realinkomsterna stiger på det sätt man allmänt synes räkna med, måste
enligt inspektionen maximigränsen för den pensionsgrundande inkomsten
förr eller senare höjas. Inspektionen förutser också att krav kommer att
resas på standardfölj samhet inom pensionssystemet åtminstone i vad gäller
förtidspensioner. Inspektionen erinrar i det sammanhanget om att eu utredning
nyligen tillsatts med uppgift bl. a. att föreslå förbättrade pensionsförmåner
för dem som invalidiserats i unga år.
10
Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Departementschefen
Vid tillkomsten av försäkringen för tilläggspension bestämdes avgiftsuttaget
till försäkringen för de första fem åren, dvs. för perioden 1960—
1964. Uttaget fastställdes efter en skala, som började med 3 procent för
1960 och som därefter stiger med 1 procent om året till 7 procent för 1964.
Statsmakterna har att i år ta ställning till avgiftsuttagets storlek för tiden
närmast efter 1964. Riksförsäkringsverket har i enlighet med gällande bestämmelser
framlagt förslag rörande avgiftsuttaget för åren 1965—1970.
Fem alternativa förslag föreligger, betecknade A—E. För tiden t. o. m. 1969
innebär alternativ A en höjning av avgifterna med 1 procent om året, alternativ
B en höjning med 1 procent vartannat år, alternativ C en höjning
med 0,5 procent varje år, alternativ D en höjning med 1 procent vart tredje
år och alternativ E för tiden t. o. m. 1969 ett i förhållande till 1964 oförändrat
avgiftsuttag. Verket förordar, efter en bedömning i första hand ur försäkringens
synpunkt, något av alternativen A—C.
Under remissbehandlingen av riksförsäkringsverkets förslag har alla
remissorgan utgått från att ställningstagandet till avgifternas storlek ytterst
måste bli beroende av hur man bedömer behovet av en fondering. De åsiktsdivergenser,
som framkommit rörande det lämpliga avgiftsuttaget, förefaller
till viss del att gå tillbaka på olikheter i uppfattningen om pensionsfondens
syfte.
Detta ger mig anledning att erinra om att det under pensionsdebatten
i slutet av 1950-talet rådde enighet mellan anhängarna av en fördelningsmetod
och anhängarna av en premiereservmetod i fråga om behovet av en
stor fondering för pensionsändamål.
I den principproposition (nr 55) till 1958 års A-riksdag som sedermera —
efter riksdagsupplösning och nyval — kom att läggas till grund för lagstiftningen
om tilläggspensionering framhölls, att en betydande fondering
var motiverad av pensioneringens eget intresse och av samhällsekonomiska
skäl. Fondmedlen skulle, med beaktande av bortfall av annat sparande,
medverka till en snabbare utbyggnad av produktionsapparaten och därmed
till en produktionsökning. Det framhölls också, att pensionsfonden skulle
möjliggöra en utjämning av kostnaderna för tilläggspensioneringen så att
avgifterna för utgående pensioner inte behövde bli så stora i framtiden som
de måste bli om man inte avsatte några pengar till en fond. I det sammanhanget
erinrades om att antalet åldringar kunde beräknas stiga kraftigt under
en lång tid framåt.
Enligt min mening har det inte inträffat någonting som bör föranleda en
ändrad grundinställning till fondbildningen inom tilläggspensioneringen
eller till frågan om önskvärdheten att relativt snabbt nå den nivå som är
erforderlig på längre sikt. Valet står då mellan de av riksförsäkringsverket
förordade alternativen A, B eller C.
11
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Från pensionssystemets utgångspunkter kan skäl anföras till förmån för
en fortsatt avgiftsstegring med 1 procent om året enligt alternativ A. Därvid
kan bl. a. pekas på behovet av att säkerställa utrymmet för sådana reformer
inom tilläggspensioneringen som kan bli aktuella. Jag vill erinra
om att en utredning pågår om förbättrade pensionsförmåner för olika
grupper, bl. a. för dem som invalidiserats i unga år.
Å andra sidan är det tydligt att man vid den samhällsekonomiska avvägning,
på vilken ett beslut om avgiftsuttaget också måste grundas, måste ta
hänsyn till sådana omständigheter som pensionsavgifternas återverkningar
på företagens produktionskostnader samt på utrymmet för löneökningar och
standardförbättringar i annan form.
Vid min granskning av det material som föreligger har jag kommit till
slutsatsen att en stegring av avgiftsuttaget under de närmaste åren med 0,5
procent om året enligt riksförsäkringsverkets alternativ C är godtagbar såväl
från pensionssystemets synpunkt som från allmänna samhällsekonomiska
synpunkter. Jag har då särskilt beaktat att tilläggspensioneringen
hittills inte fått sådana negativa återverkningar på annat sparande som man
på många håll räknade med vid pensionssystemets start.
Avgifterna till försäkringen för tilläggspension utgår på pensionsgrundande
inkomst. Räknat på totalinkomst kan det för 1964 fastställda uttaget
7 procent beräknas motsvara ett uttag av 4,6 procent. Vid antagande
av en årlig realinkomstökning på 3 procent och en levnadskostnadsstegring
på 2 procent blir avgiften på totalinkomst enligt alternativet C för 1965 4,9,
för 1966 5,3, för 1967 5,6, för 1968 6,0 och för 1969 6,4 procent. Den årliga
höjningen med 0,5 procent på pensionsgrundande inkomst motsvarar alltså
0,3—0,4 procent på totalinkomsten.
Det fondkapital som kan väntas uppkomma med ett avgiftsuttag enligt
alternativ C är mycket betydande. Med utgångspunkt från antagandena att
levnadskostnaderna årligen stiger med 2 procent och realinkomsterna med
3 procent samt att pensionsfondens medel förräntas med 4 procent har pensionsfonden,
om alternativ C tillämpas, schematiskt beräknats komma att
stiga från 10,4 miljarder kronor år 1965 till 25,3 miljarder kronor år 1969.
Mer upplysande än de absoluta talen är emellertid de relativa. Om den under
gångna år tämligen konstanta relationen mellan bruttoinvesteringar och
bruttonationalprodukt står sig även i framtiden skulle ett avgiftsuttag enligt
alternativ C, under de nyss angivna antagandena, medföra att fondökningens
andel i bruttoinvesteringarna stiger från drygt 9 procent år 1965 till inte
fullt 12 procent år 1969. En fondbildning inom tilläggspensioneringen av
denna storleksordning synes vara väl förenlig med de mera långsiktiga kapitalmarknadssynpunkter
som bör beaktas i detta sammanhang.
Det torde ha varit förutsatt vid tilläggspensioneringens införande, att
avgiftsuttaget under det nya pensionssystemets uppbyggnadsskede skulle
omprövas med vissa tidsintervaller, som inte borde vara alltför korta. Så
-
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
som nämnts fastställdes avgiftsuttaget första gången för en femårsperiod.
Då det nu från skilda håll begärts att avgiftsuttaget denna gång skall beslutas
endast för två eller tre år har hänvisning gjorts bl. a. till att förslag
är att vänta från allmänna skatteberedningen, vilka kan påverka avgiftsuttaget
inom tilläggspensioneringen. De förslag rörande socialförsäkringens
finansiering, som kan bli ett resultat av övervägandena inom allmänna skatteberedningen,
torde dock inte kullkasta den bedömning av den lämpliga avgiftsnivån
med avseende på tilläggspensioneringen som här gjorts. Det inger
betänkligheter att nu frångå den vid pensionsreformens genomförande förutsatta
metoden att vid varje tillfälle fastställa avgiftsuttaget för en längre
följd av år. Jag anser att avgiftsuttaget nu bör kunna bestämmas för en ny
femårsperiod, åren 1965—1969.
Procentsatsen för avgiftsuttaget på pensionsgrundande inkomst inom
tilläggspensioneringen bör alltså bestämmas för år 1965 till 7,5 procent,
för år 1966 till 8 procent, för år 1967 till 8,5 procent, för år 1968 till 9 procent
samt för år 1969 till 9,5 procent. Ett lagförslag av detta innehåll har utarbetats
inom socialdepartementet.
Under åberopande av det anförda hemställer föredragande departementschefen,
att ett inom socialdepartementet upprättat förslag till lag angående
procentsatsen för uttag av avgift under åren 1965—1969 till försäkringen för
tilläggspension måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Ingemar Lindberg
Bilaga
Till KONUNGEN
''J''«! ■ i,
A riksförsäkringsverket ankommer att under år 1963 avgiva förslag i
fråga om storleken av procentsatsen för avgiftsuttaget under åren 1965—
1970 för den allmänna tilläggspensioneringen. Verket får härmed avgiva
sådant förslag.
14 Kungl. Maj:ls proposition nr 123 år 1963
Gällande bestämmelser angående finansieringen av den allmänna tilläggspensioneringen
Enligt
lagen om allmän försäkring skall försäkringen för tilläggspension
finansieras genom avgifter. De närmare bestämmelserna härom ingår i lagens
19 kap. 1, 3 och 5 §§.
Avgift, som nu sagts, skall erläggas av arbetsgivare och utgå kollektivt
på summan av vad arbetsgivaren under året utbetalat i lön, sedan därifrån
dragits dels ett belopp, motsvarande det för året gällande basbeloppet
multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels
för varje arbetstagare sådan del av lönen, som för år räknat överstiger 7 V*
gånger basbeloppet (1 § tredje stycket).
Angående redares avgift för lön till vissa sjömän stadgas särskilt (1 §
femte stycket). Sådan avgift skall jämlikt särskild förordning angående
redares avgifter i vissa fall nr 397/1962 utgöra viss kvotdel av eljest utgående
avgift.
För inkomst av annat förvärvsarbete skall de försäkrade själva erlägga
tilläggspensionsavgift, som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten
1 den mån denna härrör från sådant arbete (3 §).
Avgift till försäkringen för tilläggspension samt tilläggspensionsavgift
skall utgå efter en och samma procentsats, som fastställes av Konungen
med riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna i förening
med andra tillgängliga medel förslå till bestridande av pensionsutbetalningar,
förvaltningskostnader och andra försäkringen för tilläggspension
åvilande utgifter ävensom till den fondering, som finnes erforderlig
(5 § första stycket).
Beslut om den procentsats, som skall tillämpas för visst år, skall fattas
senast ett år dessförinnan (5 § andra stycket).
Förenämnda avgifter skall ingå i en fond, allmänna pensionsfonden, med
vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för tilläggspension skall bestridas
(5 § tredje stycket). Rörande fondens förvaltning gäller bl. a. reglemente
den 28 maj 1959 (nr 293).
Enligt föreskrift i 5 § andra stycket åligger det riksförsäkringsverket att
vart femte år framlägga förslag beträffande procentsatserna under nästföljande
sju år, i den mån uttaget icke redan beslutats. Förslag, som nu sagts,
skall jämlikt 37 § lagen angående införande av lagen om allmän försäkring
framläggas första gången år 1963 och andra gången år 1967.
Beslut om ifrågavarande avgifter har redan fattats för åren 1960—1964.
Jämlikt särskild lag härom (nr 292/1959), jämförd med bestämmelserna i
2 § lagen angående införande av lagen om allmän försäkring, skall förenämnda
procentsatser utgöra för åren 1960—1964 respektive 3, 4, 5, 6
och 7 %. Följaktligen åligger det riksförsäkringsverket att under innevarande
år (1963) inkomma till Kungl. Maj :t med förslag till avgiftsuttag
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963 15
för sex år, räknat fr. o. m. år 1965 för tiden fram t. o. m. år 1970. Verket
lägger i det följande fram förslag i enlighet härmed. Av förarbetena till
lagen om allmän tilläggspension framgår emellertid att avsikten torde vara
att avgiftsuttaget denna gång skall bestämmas endast för fem år, dvs. till
och med år 1969.
överväganden varå finansieringssystemet grundats
Allmänna pensionsberedningen framlade den 1 februari 1957 betänkande
om förbättrad pensionering (SOU 1957: 7). I betänkandet föreslogs att
en allmän tilläggspensionering skulle införas. Rörande det behövliga avgiftsuttaget
för försäkringens finansiering hade av utredningen övervägts
två alternativ, vilka båda är utarbetade dels med utgångspunkt från att
reallönenivån skall vara konstant och dels att den stiger med 1,5 % om
året. Det har i fråga om båda alternativen förutsatts att penningvärdet
är konstant och att fonderna förräntas med 3 % ränta. Enligt dessa alternativ
skulle avgiftsuttag ske och fondering äga rum på sätt följande sammanställning
utvisar.
Alternativ I |
Alternativ II |
|||||||
År |
Konstant reallön |
Reallöneökning |
Konstant reallön |
Reallöneökning |
||||
Fond vid |
Fond vid |
Fond vid |
Fond vid |
|||||
Uttags- |
årets slut |
Uttags- |
årets slut |
Uttags- |
årets slut |
Uttags- |
årets slut |
|
procent |
miljarder kr. |
procent |
miljarder kr. |
procent |
miljarder kr. |
procent |
miljarder kr. |
|
1960 |
3 |
1,5 |
3 |
1,5 |
4 |
1,6 |
4 |
1,7 |
1961 |
4 |
2,1 |
4 |
2,2 |
6 |
2,6 |
6 |
2,7 |
1962 |
5 |
2,9 |
5 |
3,2 |
8 |
3,9 |
8 |
4,2 |
1963 |
6 |
3,8 |
6 |
4,3 |
9 |
5,3 |
9 |
5,8 |
1964 |
7 |
4,9 |
7 |
5,5 |
9 |
6,7 |
9 |
7,5 |
1965 |
8 |
6,1 |
8 |
7,0 |
10 |
8,2 |
10 |
9,3 |
1970 |
10 |
11,9 |
10 |
14,5 |
12 |
15,9 |
12 |
19,4 |
1975 |
12 |
18,0 |
12 |
24,0 |
14 |
24,2 |
12 |
31,2 |
1980 |
14 |
23,5 |
12 |
34,1 |
15 |
32,2 |
12 |
42,4 |
1985 |
15 |
28,1 |
12 |
42,6 |
15 |
38,8 |
12 |
52,3 |
1990 |
15 |
30,9 |
12 |
49,3 |
15 |
43,3 |
12 |
60,6 |
I den år 1958 framlagda — men av riksdagen icke antagna — propositionen
nr 55, som innehöll huvudprinciperna för den sedermera genomförda
allmänna pensionsreformen, uppdrog departementschefen vissa riktlinjer
i fråga om avgifter och fondering för tilläggspensioneringen.
Vid 1959 års riksdag antogs på grundval av Kungl. Maj :ts proposition
nr 100 lagen om allmän tilläggspension. I denna proposition anknöt departementschefen
i fråga om avgiftsuttaget till vad som uttalats i den nyssnämnda
princippropositionen. Riksdagen antog i överensstämmelse härmed
lag angående procentsatsen för avgiftsuttaget under åren 1960—1964 en
-
16
Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
ligt lagen om allmän tilläggspension. Såsom förut nämnts stadgade lagen
att procentsatsen för avgiftsuttaget skall under nämnda år utgöra respektive
3, 4, 5, 6 och 7 %.
Allmänna synpunkter
För finansieringen av den allmänna tilläggspensioneringen tillämpas ett
modifierat fördelningssystem. Detta innebär avvikelse från ett renodlat sådant
system så till vida, att avgifterna skall förslå icke endast till att täcka
de på samma år belöpande utgifterna utan dessutom ge upphov till en viss
i lagen icke närmare angiven fondbildning. Uppbyggandet av en fond möjliggör
bl. a., att avgiftsuttagen framdeles kan hållas på en lägre nivå än
som eljest skulle erfordras när pensionsutbetalningarna når fullare omfattning.
Vid tilläggspensioneringens genomförande fr. o. m. 1960 ansågs det ur
anpassningssynpunkt vara lämpligt, att avgiftsuttaget bestämdes till ett
från början lågt men successivt under försäkringens första skede stigande
procenttal. Enär avgifterna ännu inte uppnått på längre sikt erforderlig
storlek, torde det få anses lämpligt, att den sålunda redan inledda försiktiga
anpassningen av uttagen fortsättes mot en högre avgiftsnivå.
Då det nu ankommer på riksförsäkringsverket att framlägga förslag i
fråga om avgiftsuttaget för åren 1965—1970 har verket att utgå från de
ståndpunktstaganden, som gjorts i samband med tillkomsten av den allmänna
tilläggspensioneringen och de erfarenheter som därefter vunnits
rörande sådana förhållanden, som kan vara av betydelse för frågans prövning.
Av naturliga skäl måste verket härvid främst beakta att pensioneringens
framtida bestånd underbygges i erforderlig mån. Emellertid är det uppenbart
att frågan om avgiftsuttaget för pensioneringen är av så stor samhällsekonomisk
betydelse att även andra synpunkter måste läggas härpå.
De avvägningsfrågor, som härvid framkommer, är av den art att det näppeligen
bör ankomma på verket att ta ställning till dem. Härvid kommer särskilt
frågan om behovet av sparande i samhället i förgrunden. Det torde
vara ovedersägligt att en betydande investeringsverksamhet i samhället —
vilken förutsätter ett däremot svarande sparande — utgör den säkraste
grunden för att pensionsförpliktelserna skall kunna fullgöras, då de blir
aktuella, utan allt för stora uppoffringar av den produktiva befolkningen.
Storleken av sparandet under en viss tidsperiod beror emellertid av många
faktorer, av vilka avgiftsuttaget till den allmänna pensioneringen endast är
en. Med hänsyn därtill anser sig verket böra framlägga vissa alternativa
förslag till avgiftsuttag under åren 1965—1970.
Såsom grund för bedömandet av det erforderliga avgiftsuttaget under
nämnda år erfordras en siffermässig belysning av hur försäkringens utgifter
och inkomster kommer att utveckla sig på längre sikt. Att ge en sådan
17
Kungl. Maj:is proposition nr 123 år 1963
belysning är emellertid synnerligen vanskligt med hänsyn till de många
osäkra faktorer som härvid spelar in. Ju längre fram i tiden beräkningarna
sträcker sig desto osäkrare blir de. De beräkningar som legat till grund
för beslutet om pensioneringens införande avser tiden till år 1990. Detta
år markerar inte något fullfunktionsstadium hos försäkringen. Riksförsäkringsverket
har ansett det naturligt att dess beräkningar sträcker sig åtminstone
till nämnda år. Med hänsyn även till den väntade befolkningsutvecklingen
har därutöver beräkningar gjorts avseende tiden fram till och
med år 2020. Givet är att beräkningarna, i vad de avser en mera avlägsen
framtid, inte är ägnade att tjäna annat syfte än att ge exempel på hur försäkringen
under vissa antagna förutsättningar skulle kunna utvecklas.
Innan riksförsäkringsverket övergår till att redogöra för de verkställda
beräkningarna vill verket lämna en orientering angående de antaganden på
vilka beräkningarna har grundats.
Befolkningsutvecklingen
I fråga om befolkningsutvecklingen har riksförsäkringsverket följt en av
statistiska centralbyrån uppgjord prognos avseende tiden t. o. m. år 1980.
För tiden därefter har prognosens befolkningssiffror framskrivits med utnyttjande
av den dödlighetstabell, som gängse benämnes L 55, under antagande
av oförändrat antal nyfödda varje år. Liksom i statistiska centralbyråns
prognos har nettoimmigrationen även fortsättningsvis förutsatts
utgöra 10 000 personer per år. Utvecklingen belyses av följande tablå.
År |
1 000-tal personer vid årets slut |
|||
i åldern |
i åldern |
i åldern 67—w år |
Totalt |
|
1960................ |
1 794 |
4 955 |
749 |
7 498 |
1965................ |
1 703 |
5 174 |
853 |
7 730 |
1970................ |
1 753 |
5 271 |
973 |
7 997 |
1975................ |
1 853 |
5 317 |
1 106 |
8 276 |
1980................ |
1 954 |
5 337 |
1 240 |
8 531 |
1985................ |
1984 |
5 361 |
1 348 |
8 693 |
1990................ |
1 985 |
5 420 |
1 405 |
8 810 |
1995................ |
1 983 |
5 519 |
1 396 |
8 898 |
2000................ |
1 983 |
5 651 |
1 337 |
8 971 |
2005................ |
1 983 |
5 771 |
1 290 |
9 044 |
2010................ |
1 983 |
5 802 |
1 335 |
9 120 |
2015................ |
1 983 |
5 784 |
1 434 |
9 201 |
2020................ |
1 983 |
5 804 |
1 489 |
9 276 |
Även om dödligheten bland åldringarna inte i verkligheten skulle följa
här skisserade linjer torde dock huvuddragen komma att bestå, nämligen
en kraftig ökning av antalet åldringar till ett maximum omkring år 1990
följt av nedgång under de följande 15 åren och förnyad uppgång åren därefter.
2 — Biliang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 123
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Antalet förtidspensionärer och dessas fördelning har antagits motsvara
de uppskattningar, som på sin tid gjordes av 1958 års socialförsäkringskommitté
(totalt 170 000). Den tid dessa försäkrade åtnjuter förtidspension
(före 67 års ålder) har i överensstämmelse med hittillsvarande erfarenhet
förutsatts i genomsnitt bli omkring 9 år.
Kostnaderna för änke- och barnpensioner har beräknats med utgångspunkt
från inkomstförhållandena för gifta män. Antalet nyblivna änkor
har uppskattats med ledning av tillgängliga befolkningsuppgifter och antagits
stiga i takt med befolkningsutvecklingen. Omgiftesfrekvensen för
änkor har beräknats med ledning av de sistförflutna årens erfarenheter enligt
tillgänglig statistik.
Av vad ovan sagts torde framgå att antalet pensionärer -— sett ur folkpensioneringens
synvinkel — kommer att öka mycket starkt de närmaste
decennierna. Förhållandet mellan antalet personer i aktiv ålder 16—66 år
och antalet åldringar, som år 1960 var 6,6 mot 1, sjunker stadigt till omkring
4 mot 1 år 1990 och pendlar sedan mellan 4 och 4,5 mot 1. Betraktar
man endast den yrkesverksamma delen av befolkningen blir relationstalen
givetvis ännu ogynnsammare. Förhållandet sjunker då från omkring
4,6 år 1960 till omkring 2,7 år 1990. Även med en mycket kraftig ökning
av antalet gifta kvinnor i förvärvslivet torde sistnämnda siffra knappast
komma att överstiga 3 vid denna tidpunkt.
Medräknas utöver ålderspensionärerna också familj epensionärer under
67 år samt förtidspensionärer erhålles för år 1990 relationen 1 pensionär
på 2,3 yrkesverksamma personer eller möjligen 2,5, om en stark ökning
av antalet yrkesverksamma gifta kvinnor förutsättes.
För tilläggspensioneringens del blir effekten av befolkningsutvecklingen
förstärkt genom att antalet pensionärer, som blir berättigade till tilläggspension
snabbt stiger i den mån de nu aktiva blir pensionärer. Samtidigt
ökas pensionernas genomsnittliga storlek i den mån allt flera pensionärer
kan tillgodoräkna fullt antal pensionsgrundande år.
Inkomstutveckling, levnadskostnader och förräntning
Riksförsäkringsverket har vid sina överväganden gjort olika antaganden
beträffande inkomstutveckling, levnadskostnadsändring och förräntning.
Enär basbeloppet endast ändras i takt med penningvärdesutvecklingen (konsumentprisindex)
men däremot inte i förhållande till realinkomstutvecklingen,
har vid verkets beräkningar de antagna inkomstökningarna uppdelats
i en del, som utgör kompensation för levnadskostnadsökning och en
återstående del, som betraktas som realinkomstökning.
I fråga om realinkomstutvecklingen redovisas beräkningar avseende dels
ett oförändrat läge (inkomstläget under år 1963) och dels årliga realinkomsthöjningar
motsvarande 1,5 och 3 % räknat på föregående års inkomst. Härvid
har bortsetts från sådana standardförbättringar, som inte kommer till
19
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 är 1963
uttryck i den taxerade inkomsten och sålunda inte inverkar på den pensionsgrundande
inkomstens storlek, såsom kortare veckoarbetstid, längre
semester o. d. Det må erinras om att de pensionsgrundande inkomsterna
framtages med hjälp av inkomstdeklarationerna och att avgiftsplikten utformats
att så nära som möjligt anknyta till nämnda inkomster.
Vad beträffar levnadskostnadsutvecklingen har räknats med ett konsumentprisindex
av 171 vid 1963 års utgång och därefter — förutom med ett
konstant läge — med årliga indexstegringar om 2 % (varje gång räknat i
förhållande till prisnivån föregående år).
Beräkningarna av pensionsfondens storlek har gjorts med utgångspunkt
från 3, 4, 5 och 6 procent räntefot.
Uppgifter om pensionsgrundande inkomster har erhållits vid en urvalsundersökning
grundad på de allmänna sjukkassornas s. k. inkomstkort avseende
år 1960. Denna undersökning har endast gällt åldrarna över 50 år,
som emellertid är särskilt viktiga för bedömande av pensioneringens inkomster
och utgifter de båda närmaste årtiondena. Beträffande åldrar under
50 år har lagts till grund vissa uppgifter från skattestatistiken för år
1960. Inkomsterna har förutsatts i genomsnitt ha ökat med 10 % från år
1960 till år 1961 och med likaledes 10 % från år 1961 till år 1962. Motsvarande
förhöjning från år 1962 till 1963 har antagits bli 5 %.
Uppenbart är att antaganden om den framtida inkomstutvecklingen alltid
måste vara synnerligen osäkra samt att denna osäkerhet blir större i den
mån ett antagande sträcker sig långt framåt i tiden. De gjorda antagandena
kan alltså endast betraktas såsom räkneexempel i vad de avser förhållanden
på längre sikt. I vad avser det innevarande decenniet torde de dock inte te
sig allt för verklighetsfrämmande. Riksförsäkringsverkets förslag skall ju
också begränsas till åren 1965—1970.
Vissa andra omständigheter som kan påverka resultatet av beräkningarna
Verket har utgått från den lagstiftning som gäller vid 1963 års ingång.
Det kan dock inte anses vara helt osannolikt att lagändringar, som påverkar
försäkringens ekonomi, kommer att företagas även under den tidsperiod
som nu är aktuell.
Försäkringen skall bära sina egna förvaltningskostnader. Verket har räknat
med att dessa kostnader kommer att uppgå till 25 milj. kr. år 1963 och
därefter följa realinkomst- och penningvärdesutvecklingen.
Verket avstår från att nu beakta verkningarna av de särskilda avgiftsbestämmelserna
i fråga om redare.
Verkställda beräkningar
De av riksförsäkringsverket nu gjorda beräkningarna avser följande kombinationer
av antaganden, nämligen
20
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Årlig realinkomst-ökning |
Årlig levnadskostnads-stegring |
Tabeller |
3 % |
2% |
I: 1—i |
0 % |
0% |
II: 1—4 |
0 % |
2% |
III: 1—2 |
1,5 % |
0% |
IV: 1—2 |
3 % |
0% |
V: 1—2 |
Samtliga tabeller med nummer 1 (I: 1—V: 1) är avsedda att som ett utgångsläge
visa fondutvecklingen under den förutsättningen att inga höjningar
av uttagsprocenten företages efter år 1964 utan att densamma kvarstår
oförändrad vid 7 % av den pensionsgrundande inkomsten. Då denna
uttagsprocent är otillräcklig på lång sikt kommer fonderna så småningom
att visa underskott (negativa fonder markerade med minustecken). Ett nödvändigt
komplement till dessa tabeller utgör därför tabellerna med nummer
2 (I: 2—V: 2) med vilkas hjälp man kan för vart femte år framräkna den
fondställning, som skulle ernås om avgiftsuttaget höjdes med viss procentenhet
fr. o. m. något av åren 1965—75, 1980, 1985 eller 1990.
Det ligger i sakens natur att det är nära nog omöjligt att, även med fastlagda
förutsättningar om ränta m. m., teoretiskt beräkna det slutgiltiga avgiftsuttag,
som bibehåller balans mellan försäkringens utgifter å ena sidan
och fondens ränteavkastning och avgifterna å den andra. Detta gäller framför
allt i alternativen med stigande realinkomster eller stigande levnadskostnader.
Man är därför hänvisad till att mera översiktsmässigt komma
till en uppfattning om lämplig uttagsprocent i förening med en fond av passande
storlek. Det kan i detta sammanhang ha sitt intresse att se vilket avgiftsuttag
som skulle erfordras, därest fondbildning över huvud taget icke
ägde rum. Detta framgår av följande sammanställning (sid. 21), som utvisar
avgiftens storlek beräknad i förhållande till den pensionsgrundande inkomsten
(kol. 1, 4 och 7), i förhållande till den pensionsgrundande inkomsten
jämte basbeloppet (kol. 2, 5 och 8) samt i förhållande till den totala inkomsten
(kol. 3, 6 och 9). Det är att märka att avgiftsuttaget, då fondbildning
inte äger rum, är oberoende av levnadskostnadsstegringar.
Som synes kommer det behövliga avgiftsuttaget i förhållande till den
pensionsgrundande inkomsten att kontinuerligt stiga för att vid slutet av den
betraktade tidsperioden uppgå till omkring 25 % i ett oförändrat realinkomstläge
samt till drygt 18 % i de båda realinkomstökningsaltemativen.
En jämförelse med det beräknade antalet åldringar visar att fullfunktionsstadiet
av försäkringen inträffar under loppet av första årtiondet efter
sekelskiftet, ökningen därefter av det behövliga avgiftsuttaget är förutom av
realinkomstutvecklingen endast avhängig av det ökade antalet pensionärer.
Vid en realinkomstökning behöver avgiftsuttaget höjas i desto långsammare
takt, ju större realinkomstökningen är. Detta beror på att pensionerna
s. a. s. släpar efter realinkomstutvecklingen så länge denna påverkar den
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963 21
Erforderligt avgiftsuttag om fondbildning icke skall äga rum
År |
0% |
Realinkomstökning |
3% |
||||||
Avgiftsuttag i % av |
Avgiftsuttag i % av |
Avgiftsuttag i % av |
|||||||
pen- sions- grun- dande inkomst |
pen- sions- grun- dande inkomst jämte bas- beloppet |
total inkomst |
pen- sions- grun- dande inkomst |
pen- sions- grun- dande inkomst jämte bas- beloppet |
total inkomst |
pen- sions- grun- dande inkomst |
pen- sions- grun- dande inkomst jämte bas- beloppet |
total inkomst |
|
kol. 1 |
kol. 2 |
kol. 3 |
kol. 4 |
kol. 5 |
kol. 6 |
kol. 7 |
kol. 8 |
kol. 9 |
|
1965 |
0,6 |
0,4 |
0,4 |
0,6 |
0,4 |
0,4 |
0,6 |
0,4 |
0,4 |
1970 |
2,5 |
1,7 |
1,6 |
2,2 |
1,5 |
1,4 |
2,0 |
1,4 |
1,3 |
1975 |
5,4 |
3,6 |
3,5 |
4,6 |
3,3 |
3,1 |
4,0 |
3,0 |
2,7 |
1980 |
9,4 |
6,3 |
6,0 |
7,7 |
5,6 |
5,2 |
6,5 |
5,1 |
4,4 |
1990 |
18,2 |
12,3 |
11,7 |
13,6 |
10,4 |
9,3 |
11,7 |
9,5 |
7,4 |
2000 |
21,5 |
14,5 |
13,8 |
15,4 |
12,1 |
10,4 |
13,8 |
11,5 |
7,5 |
2010 |
22,7 |
15,3 |
14,6 |
16,3 |
13,1 |
10,7 |
15,5 |
13,1 |
6,9 |
2020 |
24,8 |
16,7 |
15,9 |
18,4 |
15,0 |
11,4 |
18,4 |
15,6 |
6,4 |
pensionsgrundande inkomstens storlek. Den pensionsgrundande inkomsten,
som ligger mellan basbeloppet och 7,5 gånger detta, kommer emellertid vid
en realinkomstökning, som ju lämnar basbeloppet oförändrat, att påverkas
i allt mindre grad i den mån inkomsterna för allt flera inkomsttagare överskrider
7,5 gånger basbeloppet. Denna effekt kan undgås eller mildras av
exempelvis en sådan åtgärd som en gradvis skeende höjning av den övre
gränsen för den pensionsgrundande inkomsten.
Av sammanställningen framgår vidare -— fortfarande om fondbildning
inte skall äga rum — att det erforderliga avgiftsuttaget, beräknat i förhållande
till den pensionsgrundande inkomsten jämte basbeloppet, kommer i
alternativen med realinkomstökning att tendera mot ett slutläge, som motsvarar
ungefär 87 % (— av det avgiftsuttag, vilket är erforderligt om
avgift beräknas å endast den pensionsgrundande inkomsten. Det erforderliga
avgiftsuttaget i förhållande till den totala inkomsten uppnår ett maximum,
som vid 1,5 % realinkomstökning ligger omkring 12 % år 2020 eller något
senare (kol. 6), och vid 3 % realinkomstökning omkring 7,5 % år 2000
(kol. 9). I båda fallen tenderar därefter det erforderliga procentuella avgiftsuttaget
i förhållande till totalinkomsterna mot allt lägre tal. I fråga
om åren långt fram i tiden torde de i kol. 6 och 9 angivna siffrorna endast
vara av teoretiskt intresse eftersom det kan antagas att, sedan en mera
betydande realinkomststegring inträtt, maximum för de pensionsgrundande
inkomsterna kommer att höjas.
För den period, varom nu är fråga, har såsom huvudalternativ valts att
räkna med en årlig stegring av reälinkomsterna om 3 % och en årlig höj
-
22
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
ning av konsumentprisindex med 2 % (den sammanlagda inkomstökningen
alltså 5 %) samt med en fondränta av alternativt 3, 4, 5 och 6 %. Motsvarande
beräkningar har gjorts med utgångspunkt från att 1963 års realinkomster
och penningvärde förblir oförändrade.
Ett studium av tabellerna I och II synes ge vid handen att en successiv
höjning av avgiftsuttaget upp till 12 % åtminstone för de närmaste decennierna
är tillfyllest utan att vara för högt på längre sikt, om man räknar
med en måttlig fondränta. Förutsättningen härför är dock att övriga antaganden
åtminstone i huvudsak är giltiga för lång tid framöver. I fråga om
ränteantagandet har verket med hänsyn till just nu rådande förhållanden
räknat med en fondränta av 4 å 5 % såsom mest sannolik.
Såsom förut framhållits måste alla antaganden bli mycket osäkra då det
gäller en mera avlägsen framtid. Man torde emellertid vid bedömningen av
avgiftsuttaget under den nu förevarande perioden vara hänvisad till att
stödja sig på antaganden om utvecklingen även efter periodens utgång. Det
kan dock ifrågasättas om det kan vara realistiskt att för mycket lång tid
framåt räkna med realinkomstökningar med 3 % för år. Med hänsyn härtill
kan hållas för högst sannolikt att på längre sikt en uttagsnivå av omkring
12 % är den lägsta som är tänkbar. Denna uttagsprocent har vid förarbetena
till lagstiftningens antagande framstått såsom ett mera slutligt
läge vid de alternativ i vilka räknats med en viss kontinuerlig standardhöjning.
Det ligger därför nära till hands att vid den nuvarande bedömningen
av avgiftsfrågan taga sikte på 12-procentnivån.
Verket har ansett sig böra i första hand överväga en fortsatt stegring av
avgiftsuttaget upp till 12-procentnivån enligt alternativen med en procent
årlig ökning av uttaget, en procent ökning vartannat år och en halv procent
varje år. Därest det av samhällsekonomiska skäl skulle befinnas olämpligt
att verkställa avgiftshöjningar i den takt som nyss berörts och en långsammare
höjning av avgiftsnivån skulle anses önskvärd, uppkommer framdeles
behov av avgiftshöjningar ovanför 12-procentnivån, om man utgår
från samma förutsättningar i övrigt. Verket har ansett sig även böra utarbeta
två alternativ efter denna linje. Beräkningar har sålunda gjorts beträffande
följande alternativ till avgiftsuttag under åren 1965—1970.
Alternativ |
Uttagsprocent |
||||||||||
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 |
1970 |
1971 |
1972 |
1973 |
1974 |
1975 |
|
A |
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
12 |
12 |
12 |
12 |
12 |
12 |
B |
8 |
8 |
9 |
9 |
10 |
10 |
11 |
11 |
12 |
12 |
12 |
C |
7% |
8 |
sy2 |
9 |
9 H |
10 |
10 Yt |
11 |
11 tf |
12 |
12 |
D |
7 |
7 |
8 |
8 |
8 |
9 |
9 |
9 |
10 |
10 |
10 |
E |
7 |
7 |
7 |
7 |
7 |
8 |
8 |
8 |
8 |
8 |
9 |
I uppställningen har medtagits jämväl åren 1971—1975 enär de flesta av
alternativen bygger på en fortsatt stegring av uttaget under dessa år. I fråga
23
Kungl. Maj:Is proposition nr 123 år 1963
om alternativen D och E har förutsatts fortsatta höjningar med en procent
vart tredje respektive vart femte år till dess ett uttag av 12 % skulle uppnås,
vilket inträffar i D-alternativet år 1979 och i E-alternativet år 1990.
De sålunda gjorda beräkningarna redovisas i tabellbilagorna. Ur dessa
må följande uppgifter här lämnas.
Vid det antagandet att realinkomsterna ökar med 3 % och levnadskostnaderna
med 2 % per år (se tabellerna I: 1—4) skulle vid avgiftsförhöjning
enligt förenämnda alternativ A—E pensionsfonden vid förräntning efter
4 % komma att uppgå till i följande sammanställning angivna belopp i
miljarder kronor.
Vid utgången |
Fond vid avgiftsuttag enligt |
||||
Alt. A |
Alt. B |
Alt. C |
Alt. D |
Alt. E |
|
1965............... |
10,6 |
10,6 |
10,4 |
10,3 |
10,3 |
1966............... |
14,1 |
13,7 |
13,6 |
12,9 |
12,9 |
1967............... |
18,3 |
17,5 |
17,1 |
16,3 |
15,9 |
1968............... |
23,1 |
21,4 |
21,0 |
19,7 |
18,9 |
1969............... |
28,6 |
26,0 |
25,3 |
23,3 |
22,0 |
1970............... |
34,6 |
30,9 |
30,1 |
27,6 |
25,7 |
1975............... |
68,7 |
63,0 |
61,5 |
52,9 |
46,3 |
1980............... |
108,6 |
101,7 |
100,0 |
87,1 |
70,5 |
1990............... |
189,1 |
178,8 |
176,2 |
157,3 |
116,5 |
2000............... |
257,5 |
242,2 |
238,4 |
210,3 |
149,9 |
2010............... |
309,8 |
287,1 |
281,5 |
239,8 |
150,5 |
2020............... |
264,2 |
230,7 |
222,3 |
160,5 |
28,0 |
Av sammanställningen jämte tabellerna I: 1—4 kan utläsas att om avgiftsuttaget
höjes enligt alternativ A kommer fonden vid 4 % ränta att uppnå
sitt maximum omkring år 2010 och därefter minska i allt snabbare takt.
Vid avgiftsförhöjning enligt alternativen B—E börjar fonden att minska
något tidigare såsom framgår av tabell 1: 3.
Som jämförelse kan nämnas att om avgifterna höjs enligt alternativen
A—E men såväl realinkomster som levnadskostnader förblir konstanta (se
tabellerna II: 1—4), skulle fonden under motsvarande förutsättningar i övrigt
bli av följande storleksordning i miljarder kronor.
Vid utgången |
Fond vid avgiftsuttag enligt |
||||
Alt. A |
Alt. B |
Alt. C |
Alt. D |
Alt. E |
|
1965............... |
10,2 |
10,2 |
10,0 |
9,9 |
9,9 |
1966............... |
13,2 |
12,8 |
12,7 |
12,2 |
12,2 |
1967............... |
16,5 |
15,8 |
15,5 |
14,8 |
14,5 |
1968............... |
20,1 |
18,8 |
18,5 |
17,5 |
16,8 |
1969............... |
24,2 |
22,1 |
21,6 |
20,1 |
19,1 |
1970............... |
28,2 |
25,4 |
24,8 |
22,9 |
21,5 |
1975............... |
48,2 |
44,1 |
43,1 |
37,5 |
33,4 |
1980............... |
66,1 |
61,1 |
59,8 |
52,1 |
43,1 |
1990............... |
88,4 |
81,0 |
79,1 |
67,7 |
49,0 |
2000............... |
95,3 |
84,3 |
81,7 |
64,5 |
36,7 |
2010............... |
96,8 |
80,6 |
76,4 |
51,2 |
11,1 |
2020............... |
88,4 |
64,5 |
58,4 |
21,0 |
— 39,9 |
24
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Ehuru fonden här helt naturligt är av en betydligt lägre storleksordning
än i det föregående fallet, företer fondutvecklingen samma drag i de olika
alternativen.
Av bifogade tabeller 1: 4 och II: 4 framgår dessutom hur stort avgiftsuttaget
blir dels i procent av inkomsten (inkl. basbeloppet) upp till 7,5 gånger
basbeloppet, dels i procent av den totala inkomsten. År 1970 skulle avgiftsuttagen
enligt de olika alternativen sålunda bli följande.
Avgiftsuttag i % |
||||||
Realinkomstökning 3 % |
Realinkomstökning 0 % |
|||||
Levnadskostnadsstegring 2 % |
Levnadskostnadsstegring 0 % |
|||||
Alter- nativ |
Uttag i % av |
Uttag i % av |
||||
den pensions- |
den pensions- |
|||||
den pensions- |
grundande |
den pensions- |
grundande |
|||
grundande |
[inkomsten |
grundande |
inkomsten |
|||
inkomsten |
jämte |
inkomsten |
jämte |
|||
basbeloppet |
basbeloppet |
|||||
A |
12 |
8,7 |
8,1 |
12 |
8,1 |
7,7 |
B |
10 |
7,2 |
6,7 |
10 |
6,8 |
6,4 |
C |
10 |
7,2 |
6,7 |
10 |
6,8 |
6,4 |
D |
9 |
6,5 |
6,1 |
9 |
6,1 |
5,8 |
E |
8 |
5,8 |
5,4 |
8 |
5,4 |
5,1 |
I tabell VI har intagits en sammanställning av den beräknade pensionsgrundande
inkomsten för de olika alternativ av realinkomst- och levnadskostnadsutveckling
som ovan behandlats.
Det må till sist framhållas att fondens storlek i samtliga bifogade tabeller
beräknats såsom om avgifter och pensioner för visst år inflyter respektive
utbetalas vid slutet av året. Hänsyn har sålunda inte tagits till det förhållandet
att de debiterade avgifterna i vissa fall inflyter upp till två år
efter det år debiteringen avser. Det huvudsakliga syftet med beräkningarna
har ju varit att belysa utvecklingen på längre sikt och det har därvid synts
lämpligast att inte låta de schematiska beräkningsmetoderna rubbas av den
faktiska utvecklingen under de första åren. Fondens storlek utgjorde vid
slutet av år 1960 478 miljoner kr. och vid slutet av år 1961 1 209 miljoner
kr. Medelräntan på fondens placeringar utgjorde under nämnda år
5,6 % respektive 5,7 %. Vid slutet av år 1962 torde fonden ha stigit till närmare
2,6 miljarder kr. Medelräntan under året kan antagas ha uppgått till
5,4 å 5,5 %.
Verkets förslag
Riksförsäkringsverket har, såsom förut framhållits, att i första hand bedöma
avgiftsfrågan ur försäkringens synpunkt. Härvid blir det naturligt
att eftersträva ett sådant avgiftsuttag under den nu aktuella avgiftsperio
-
25
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
den att försäkringen redan på ett relativt tidigt stadium får en sådan ekonomisk
grund att kraftiga höjningar av avgifterna inte skall bli behövliga
då antalet pensionärer ökar och pensionsbeloppen blir högre. Det bör med
andra ord tillses att den nuvarande generationen inte i mera avsevärd mån
överskjuter kostnaderna för sin pensionering på nästa generation. Därest
man redan under det närmaste årtiondet kommer upp i en uttagsprocent,
vilken kan bedömas såsom realistisk på längre sikt från de antaganden som
nu synes rimliga, minskas sålunda den s. k. överkompensation, som kan
anses tillfalla dem som uppnått viss högre ålder vid tiden för försäkringens
genomförande.
Gentemot den nu angivna principen kan givetvis invändas att det inte är
möjligt att nu bedöma det avgiftsuttag, som är behövligt på längre sikt,
eftersom detta beror av många osäkra faktorer, såsom utvecklingen av penningvärdet
samt förändringar i realinkomsterna, räntefoten och befolkningens
sammansättning ur ålders- och inkomstsynpunkter ävensom sannolikheten
att pensionslagstiftningen tid efter annan kommer att förändras.
Ehuru denna invändning ingalunda kan frånkännas ett visst berättigande
kan den inte befria dem, som är närmast ansvariga för försäkringen, från
skyldigheten att verka för att denna underbygges så väl som är möjligt med
Utgångspunkt från antaganden, som nu synes rimliga.
I det föregående har redovisats fem alternativ till avgiftsuttag under åren
1965—1970. De tre med A, B och C betecknade alternativen är enligt verkets
mening samtliga godtagbara ur de nu redovisade synpunkterna. Uppenbart
är dock att de med B och C betecknade alternativen kommer att i framtiden
medföra ett något högre avgiftsuttag än vad som blir fallet, om avgiftsförhöjning
sker enligt alternativ A. Sistnämnda alternativ ger också
bäst resultat, om man önskar nedbringa den nyss berörda överkompensationen.
Vilket av dessa tre alternativ som bör väljas, synes böra bedömas
även ur andra synpunkter än dem verket har att anlägga på frågan. De
med D och E betecknade alternativen kan förväntas resultera i att betydande
avgiftsförhöjningar blir erforderliga framdeles, då försäkringens utgifter
stiger, och kan därför icke av verket accepteras ur försäkringens
synpunkt.
Utdrag av styrelsens för verket protokoll, utvisande vilka som deltagit i
handläggningen av förevarande ärende samt av styrelseledamoten Wahrolén
uttalad avvikande mening, bilägges.
Stockholm den 18 januari 1963.
Gösta Skogsberg
Underdånigst
ROLF BROBERG
26
Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Tabell 1:1
avseende utgångsläge vid bibehållande av ett avgiftsuttag om 7 % fr. o. m. dr 1964
Realinkomstökning 3 %
Levnadskostnadsstegring 2 %
År |
Avgifts- uttag |
Avgifter |
Pensioner |
Fond i miljarder kr vid årets slut |
|||
% |
miljarder kr |
miljarder kr |
3% |
4% |
5% |
6% |
|
1960 |
3 |
0,70 |
0,00 |
0,70 |
0,70 |
0,70 |
0,70 |
1961 |
4 |
1,06 |
0,01 |
1,76 |
1,77 |
1,78 |
1,78 |
1962 |
5 |
1,49 |
0,02 |
3,29 |
3,31 |
3,34 |
3,37 |
1963 |
6 |
1,90 |
0,08 |
5,20 |
5,26 |
5,32 |
5,38 |
1964 |
7 |
2,36 |
0,16 |
7,57 |
7,68 |
7,80 |
7,92 |
1965 |
7 |
2,51 |
0,25 |
10,1 |
10,3 |
10,5 |
10,7 |
1966 |
7 |
2,67 |
0,35 |
12,6 |
12,9 |
13,3 |
13,6 |
1967 |
7 |
2,83 |
0,48 |
15,4 |
15,9 |
16,3 |
16,8 |
1968 |
7 |
3,00 |
0,63 |
18,3 |
18,9 |
19,5 |
20,1 |
1969 |
7 |
3,18 |
0,81 |
21,1 |
22,0 |
22,8 |
23,7 |
1970 |
7 |
3,36 |
1,02 |
24,2 |
25,2 |
26,4 |
27,5 |
1971 |
7 |
3,56 |
1,25 |
27,1 |
28,5 |
30,0 |
31,5 |
1972 |
7 |
3,75 |
1,52 |
30,2 |
31,9 |
33,6 |
35,6 |
1973 |
7 |
3,96 |
1,82 |
33,2 |
35,3 |
37,5 |
39,8 |
1974 |
7 |
4,16 |
2,19 |
36,3 |
38,7 |
41,4 |
44,3 |
1975 |
7 |
4,38 |
2,58 |
39,1 |
42,1 |
45,2 |
48,7 |
1976 |
7 |
4,61 |
3,04 |
41,9 |
45,3 |
49,0 |
53,2 |
1977 |
7 |
4,84 |
3,52 |
44,4 |
48,4 |
52,8 |
57,7 |
1978 |
7 |
5,10 |
4,08 |
46,8 |
51,4 |
56,5 |
62,2 |
1979 |
7 |
5,35 |
4,67 |
48,9 |
54,1 |
60,0 |
66,5 |
1980 |
7 |
5,63 |
5,32 |
50,7 |
56,6 |
63,3 |
70,9 |
1985 |
7 |
7,18 |
9,73 |
51,4 |
61,5 |
73,3 |
87,3 |
1990 |
7 |
8,94 |
15,09 |
34,8 |
49,6 |
67,8 |
90,7 |
1995 |
7 |
10,98 |
20,78 |
— 3,8 |
15,5 |
40,9 |
74,8 |
2000 |
7 |
13,31 |
26,41 |
— 66,6 |
— 44,7 |
— 12,5 |
34,1 |
2005 |
7 |
15,88 |
32,48 |
—157,7 |
— 136,3 |
— 99,6 |
— 39,6 |
2010 |
7 |
18,40 |
40,99 |
— 289,6 |
— 274,7 |
— 238,0 |
— 166,0 |
2015 |
7 |
21,11 |
52,19 |
— 482,0 |
— 483,6 |
— 455,7 |
— 377,0 |
2020 |
7 |
24,24 |
64,02 |
— 750,9 |
— 784,5 |
— 781,3 |
— 708,0 |
Not. Det torde observeras att fondens storlek genomgående är schematiskt beräknad och
därför inte överensstämmer helt med den faktiska fondutvecklingen åren 1960—02. Se härom i
textavsnittet.
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
27
Tabell 1:2
utvisande den fondökning i miljarder kr vid slutet av år 1970,1975 etc. som blir resultatet av en
höjning av ultagsprocenten med 1 procentenhet fr. o. m. visst år
Realinkomstökning 3 %
Levnadskostnadsstegring 2 %
Höjning av 1 procent-enhet |
Fondränta 3 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
,2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
|
1965 |
2,7 |
6,1 |
11,0 |
17,7 |
26,7 |
38,6 |
54,1 |
74,0 |
98,9 |
129,8 |
167,9 |
1966 |
2,3 |
5,6 |
10,4 |
17,0 |
25,9 |
37,8 |
53,1 |
72,8 |
97,6 |
128,2 |
166,0 |
1967 |
1,8 |
5,1 |
9,8 |
16,3 |
25,2 |
36,9 |
52,1 |
71,6 |
96,2 |
126,6 |
164,2 |
1968 |
1,4 |
4,6 |
9,2 |
15,6 |
24,4 |
35,9 |
51,0 |
70,4 |
94,7 |
124,9 |
162,2 |
1969 |
0,9 |
4,1 |
8,6 |
14,9 |
23,5 |
35,0 |
49,9 |
69,1 |
93,2 |
123,2 |
160,2 |
1970 |
0,5 |
3,6 |
8,0 |
14,2 |
22,7 |
34,0 |
48,8 |
67,8 |
91,7 |
121,5 |
158,2 |
1971 |
— |
3,0 |
7,3 |
13,5 |
21,8 |
33,0 |
47,6 |
66,4 |
90,1 |
119,6 |
156,1 |
1972 |
2,4 |
6,7 |
12,7 |
20,9 |
32,0 |
46,4 |
65,0 |
88,5 |
117,8 |
153,9 |
|
1973 |
1,8 |
6,0 |
11,9 |
20,0 |
30,9 |
45,2 |
63,6 |
86,9 |
115,9 |
151,7 |
|
1974 |
1,2 |
5,3 |
11,1 |
19,1 |
29,8 |
43,9 |
62,1 |
85,2 |
113,9 |
149,4 |
|
1975 |
0,6 |
4,6 |
10,3 |
18,1 |
28,7 |
42,6 |
60,7 |
83,5 |
111,9 |
147,1 |
|
1980 |
— |
0,8 |
5,9 |
13,1 |
22,9 |
35,9 |
52,8 |
74,4 |
101,3 |
134,8 |
|
1985 |
— |
1,0 |
7,4 |
16,3 |
28,2 |
44,0 |
64,1 |
89,5 |
121,2 |
||
1990 |
— |
1,3 |
9,2 |
20,0 |
34,4 |
53,1 |
76,7 |
106,3 |
Höjning av 1 procent-enhet |
Fondränta 4 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
12010 |
2015 |
2020 |
|
1965 |
2,8 |
6,4 |
11,7 |
19,3 |
29,9 |
44,2 |
63,3 |
88,5 |
121,2 |
162,9 |
216,1 |
1966 |
2,3 |
5,9 |
11,1 |
18,5 |
28,9 |
43,0 |
61,9 |
86,8 |
119,1 |
160,4 |
213,0 |
1967 |
1,9 |
5,3 |
10,4 |
17,7 |
27,9 |
41,8 |
60,5 |
85,1 |
116,9 |
157,8 |
209,8 |
1968 |
1,4 |
4,8 |
9,7 |
16,9 |
26,9 |
40,6 |
59,0 |
83,3 |
114,8 |
155,1 |
206,5 |
1969 |
1,0 |
4,2 |
9,1 |
16,1 |
25,9 |
39,4 |
57,5 |
81,4 |
112,5 |
152,4 |
203,3 |
1970 |
0,5 |
3,6 |
8,4 |
15,2 |
24,9 |
38,1 |
56,0 |
79,6 |
110,3 |
149,7 |
199,9 |
1971 |
— |
3,1 |
7,7 |
14,4 |
23,8 |
36,9 |
54,4 |
77,7 |
108,0 |
146,9 |
196,5 |
1972 |
2,5 |
6,9 |
13,5 |
22,8 |
35,6 |
52,8 |
75,8 |
105,6 |
144,0 |
193,0 |
|
1973 |
1,9 |
6,2 |
12,6 |
21,7 |
34,2 |
51,2 |
73,8 |
103,2 |
141,1 |
189,5 |
|
1974 |
1,2 |
5,5 |
11,7 |
20,6 |
32,9 |
49,6 |
71,8 |
100,8 |
138,2 |
185,9 |
|
1975 |
0,6 |
4,7 |
10,8 |
19,5 |
31,5 |
47,9 |
69,8 |
98,4 |
135,2 |
182,3 |
|
1980 |
— |
0,8 |
6,1 |
13,7 |
24,4 |
39,4 |
59,3 |
85,7 |
119,8 |
163,5 |
|
1985 |
— |
1,0 |
7,5 |
17,1 |
30,3 |
48,3 |
72,3 |
103,4 |
143,6 |
||
1990 |
— |
1,3 |
9,4 |
21,0 |
37,0 |
58,5 |
86,6 |
123,2 |
28
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Tabell 1:2 (forts.)
Höjning av 1 procent-enhet |
Fondränta 5 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
|
1965 |
2,8 |
6,7 |
12,6 |
21,2 |
33,5 |
50,8 |
74,5 |
106,8 |
150,0 |
207,1 |
282,4 |
1966 |
2,4 |
6,1 |
11,8 |
20,2 |
32,3 |
49,2 |
72,5 |
104,3 |
146,7 |
203,0 |
277,1 |
1967 |
1,9 |
5,5 |
11,1 |
19,3 |
31,1 |
47,7 |
70,5 |
101,7 |
143,5 |
198,8 |
271,8 |
1968 |
1,4 |
4,9 |
10,3 |
18,3 |
29,8 |
46,1 |
68,5 |
99,1 |
140,2 |
194,6 |
266,4 |
1969 |
1,0 |
4,3 |
9,5 |
17,3 |
28,6 |
44,5 |
66,9 |
96,5 |
136,8 |
190,4 |
261,0 |
1970 |
0,5 |
3,7 |
8,8 |
16,3 |
27,3 |
42,9 |
64,9 |
93,9 |
133,5 |
186,1 |
255,6 |
1971 |
— |
3,1 |
8,0 |
15,3 |
26,0 |
41,2 |
62,8 |
91,2 |
130,1 |
181,8 |
250,0 |
1972 |
2,5 |
7,2 |
14,3 |
24,8 |
39,6 |
60,7 |
88,6 |
126,7 |
177,4 |
244,5 |
|
1973 |
1,9 |
6,4 |
13,3 |
23,5 |
37,9 |
58,6 |
85,9 |
123,3 |
173,1 |
238,9 |
|
1974 |
1,3 |
5,6 |
12,3 |
22,2 |
36,3 |
56,5 |
83,2 |
119,8 |
168,7 |
233,3 |
|
1975 |
0,6 |
4,8 |
11,3 |
20,9 |
34,6 |
54,4 |
80,5 |
116,4 |
164,3 |
227,7 |
|
1980 |
— |
0,8 |
6,2 |
14,4 |
26,3 |
43,3 |
66,9 |
99,1 |
142,3 |
199,6 |
|
1985 |
— |
1,0 |
7,8 |
17,9 |
32,6 |
53,3 |
81,7 |
120,0 |
171,2 |
||
1990 |
— |
1,3 |
9,6 |
22,0 |
39,8 |
64,5 |
98,0 |
143,2 |
Höjning av
uttags- Fondränta 6 %
procenten Fondökning vid slutet av år
med
1 procent- _
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,9 |
7,0 |
13,5 |
23,3 |
37,8 |
58,7 |
88,5 |
130,3 |
188,3 |
268,1 |
377,2 |
1966 |
2,4 |
6,4 |
12,6 |
22,2 |
36,3 |
56,7 |
85,7 |
126,6 |
183,4 |
261,5 |
368,3 |
1967 |
1,9 |
5,8 |
11,8 |
21,0 |
34,7 |
54,6 |
83,0 |
122,9 |
178,5 |
254,9 |
359,4 |
1968 |
1,4 |
5,1 |
10,9 |
19,9 |
33,2 |
52,5 |
80,2 |
119,2 |
173,5 |
248,2 |
350,6 |
1969 |
1,0 |
4,5 |
10,1 |
18,7 |
31,6 |
50,5 |
77,4 |
115,5 |
168,6 |
241,6 |
341,7 |
1970 |
0,5 |
3,8 |
9,2 |
17,6 |
30,1 |
48,4 |
74,7 |
111,8 |
163,6 |
235,0 |
332,8 |
1971 |
— |
3,2 |
8,3 |
16,4 |
28,5 |
46,3 |
71,9 |
108,1 |
158,7 |
228,4 |
324,0 |
1972 |
2,5 |
7,5 |
15,3 |
27,0 |
44,3 |
69,2 |
104,5 |
153,7 |
221,8 |
315,2 |
|
1973 |
1,9 |
6,6 |
14,1 |
25,5 |
42,2 |
66,4 |
100,8 |
148,8 |
215,2 |
306,4 |
|
1974 |
1,3 |
5,8 |
13,0 |
24,0 |
40,2 |
63,7 |
97,1 |
143,9 |
208,7 |
297,6 |
|
1975 |
0,6 |
4,9 |
11,8 |
22,4 |
38,2 |
61,0 |
93,5 |
139,1 |
202,2 |
288,9 |
|
1980 |
— |
0,8 |
6,3 |
15,1 |
28,3 |
47,8 |
75,9 |
115,5 |
170,6 |
246,7 |
|
1985 |
—- |
1,0 |
8,0 |
18,8 |
35,1 |
58,9 |
92,7 |
140,1 |
206,0 |
||
1990 |
— |
1,3 |
9,9 |
23,1 |
42,8 |
71,3 |
111,5 |
167,6 |
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1963
Tabell 1:3
Realinkomstökning 3 %
Levnadskostnadsstegring 2 %
År |
Alternativ för avgiftsuttag |
||||
A |
B |
C |
D |
E |
|
1965 ............... |
8 |
8 |
7,5 |
7 |
7 |
1966 ............... |
9 |
8 |
8 |
7 |
7 |
1967 ............... |
10 |
9 |
8,5 |
8 |
7 |
1968 ............... |
11 |
9 |
9 |
8 |
7 |
1969 ............... |
12 |
10 |
9,5 |
8 |
7 |
1970 ............... |
12 |
10 |
10 |
9 |
8 |
1971............... |
12 |
11 |
10,5 |
9 |
8 |
1972 ............... |
12 |
11 |
11 |
9 |
8 |
1973 ............... |
12 |
12 |
11,5 |
10 |
8 |
1974 ............... |
12 |
12 |
12 |
10 |
8 |
1975 ............... |
12 |
12 |
12 |
10 |
9 |
1976 ............... |
12 |
12 |
12 |
11 |
9 |
1977 ............... |
12 |
12 |
12 |
11 |
9 |
1978 ............... |
12 |
12 |
12 |
11 |
9 |
1979 ............... |
12 |
12 |
12 |
12 |
9 |
1980—84 ........... |
12 |
12 |
12 |
12 |
10 |
1985—89 ........... |
12 |
12 |
12 |
12 |
11 |
1990—............. |
12 |
12 |
12 |
12 |
12 |
Fond i miljarder kr
År |
Fondränta 3 % |
Fondränta 4 % |
||||||||
A |
B |
C |
D |
E |
A |
B |
C |
D |
E |
|
1970............. |
33,3 |
29,6 |
29,0 |
26,5 |
24,7 |
34,6 |
30,9 |
30,1 |
27,6 |
25,7 |
1975............. |
64,6 |
59,2 |
57,9 |
49,6 |
43,3 |
68,7 |
63,0 |
61,5 |
52,9 |
46,3 |
1980............. |
99,7 |
93,4 |
91,9 |
79,9 |
64,1 |
108,6 |
101,7 |
100,0 |
87,1 |
70,5 |
1985............. |
132,9 |
125,7 |
123,8 |
110,0 |
82,8 |
150,0 |
141,6 |
139,5 |
123,9 |
94,6 |
1990............. |
160,5 |
152,0 |
149,9 |
133,9 |
97,4 |
189,1 |
178,8 |
176,2 |
157,3 |
116,5 |
1995............. |
180,4 |
170,6 |
168,0 |
149,6 |
107,3 |
224,5 |
212,0 |
208,9 |
185,5 |
136,0 |
2000............. |
193,6 |
182,3 |
179,4 |
158,0 |
108,9 |
257,5 |
242,2 |
238,4 |
210,3 |
149,9 |
2005............. |
200,2 |
187,0 |
183,7 |
158,8 |
102,0 |
288,8 |
270,2 |
265,6 |
231,3 |
157,7 |
2010............. |
191,0 |
175,7 |
171,9 |
143,1 |
77,2 |
309,8 |
287,1 |
281,5 |
239,8 |
150,5 |
2015............. |
150,7 |
133,1 |
128,7 |
95,2 |
18,9 |
305,0 |
277,5 |
270,6 |
220,0 |
111,1 |
2020............. |
69,6 |
49,2 |
44,0 |
5,1 |
— 83,3 |
264,2 |
230,7 |
222,3 |
160,5 |
28,0 |
Fondränta 5 %
Fondränta 6 %
30
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Tabell 1:4
Alternativ A
Reallnkomstökning 3 %
Levnadskostnadsstegring 2 %
År |
Avgiftsuttag i procent av |
||
den pensions-grundande inkomsten |
den pensions-grundande inkomsten |
den totala |
|
1965 ................ |
8 |
5,5 |
5,2 |
1966 ................ |
9 |
6,5 |
5,9 |
1967 ................ |
10 |
7,0 |
6,6 |
1968 ................ |
11 |
7,8 |
7,3 |
1969 ................ |
12 |
8,6 |
8,0 |
1970 ................ |
12 |
8,7 |
8,1 |
År |
Fondränta 3 % |
År |
Fondränta 4 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,4 |
2,8 |
1965 |
10,6 |
2,9 |
1966 |
13,8 |
3,4 |
1966 |
14,1 |
3,5 |
1967 |
17,8 |
4,0 |
1967 |
18,3 |
4,2 |
1968 |
22,4 |
4,6 |
1968 |
23,1 |
4,8 |
1969 |
27,7 |
5,3 |
1969 |
28,6 |
5,5 |
1970 |
33,3 |
5,6 |
1970 |
34,6 |
6,0 |
År |
Fondränta 5 % |
År |
Fondränta 6 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,8 |
3,0 |
1965 |
11,0 |
3,1 |
1966 |
14,4 |
3,6 |
1966 |
14,8 |
3,8 |
1967 |
18,7 |
4,3 |
1967 |
19,2 |
4,4 |
1968 |
23,7 |
5,0 |
1968 |
24,4 |
5,2 |
1969 |
29,6 |
5,9 |
1969 |
30,6 |
6,2 |
1970 |
35,9 |
6,3 |
1970 |
37,1 |
6,5 |
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Tabell 1:4
Alternativ B
Realinkomstökning 3 %
Levnadskostnadsstegring 2 %
År |
Avgiftsuttag i procent av |
||
den pensions-grundande inkomsten |
den pensions-grundande inkomsten |
den totala |
|
1965 ................ |
8 |
5,5 |
5,2 |
1966 ................ |
8 |
5,6 |
5,3 |
1967 ................ |
9 |
6,3 |
6,0 |
1968 ................ |
9 |
6,4 |
6,0 |
1969 ................ |
10 |
7,2 |
6,7 |
1970 ................ |
10 |
7,2 |
6,7 |
År |
Fondränta 3 % |
År |
Fondränta 4 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,4 |
2,8 |
1965 |
10,6 |
2,9 |
1966 |
13,4 |
3,0 |
1966 |
13,7 |
3,1 |
1967 |
17,0 |
3,6 |
1967 |
17,5 |
3,8 |
1968 |
20,7 |
3,7 |
1968 |
21,4 |
3,9 |
1969 |
25,1 |
4,4 |
1969 |
26,0 |
4,6 |
1970 |
29,6 |
4,5 |
1970 |
30,9 |
4,9 |
År |
Fondränta 5 % |
År |
Fondränta 6 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,8 |
3,0 |
1965 |
11,0 |
3,1 |
1966 |
14,1 |
3,3 |
1966 |
14,4 |
3,4 |
1967 |
17,9 |
3,8 |
1967 |
18,4 |
4,0 |
1968 |
22,0 |
4,1 |
1968 |
22,7 |
4,3 |
1969 |
26,9 |
4,9 |
1969 |
27,8 |
5,1 |
1970 |
32,1 |
5,2 |
1970 |
33,3 |
5,5 |
32
Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Tabell 1:4
Alternativ C
Reallnkomstökning 3 %
Levnadskostnadsstegring 2 %
År |
Avgiftsuttag i procent av |
||
den pensions-grundande inkomsten |
den pensions-grundande inkomsten |
den totala |
|
1965 ................ |
7,5 |
5,2 |
4,9 |
1966 ................ |
8 |
5,6 |
5,3 |
1967 ................ |
8,5 |
6,0 |
5,6 |
1968 ................ |
9 |
6,4 |
6,0 |
1969 ................ |
9,5 |
6,8 |
6,4 |
1970 ................ |
10 |
7,2 |
6,7 |
År |
Fondränta 3 % |
År |
Fondränta 4 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,2 |
2,7 |
1965 |
10,4 |
2,8 |
1966 |
13,2 |
3,0 |
1966 |
13,6 |
3,2 |
1967 |
16,6 |
3,4 |
1967 |
17,1 |
3,5 |
1968 |
20,3 |
3,7 |
1968 |
21,0 |
3,9 |
1969 |
24,4 |
4,1 |
1969 |
25,3 |
4,3 |
1970 |
29,0 |
4,6 |
1970 |
30,1 |
4,8 |
År |
Fondränta 5 % |
År |
Fondränta 6 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,6 |
2,8 |
1965 |
10,8 |
2,9 |
1966 |
13,9 |
3,3 |
1966 |
14,2 |
3,4 |
1967 |
17,5 |
3,6 |
1967 |
18,0 |
3,8 |
1968 |
21,6 |
4,1 |
1968 |
22,3 |
4,3 |
1969 |
26,2 |
4,6 |
1969 |
27,1 |
4,8 |
1970 |
31,4 |
5,2 |
1970 |
32,5 |
5,4 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
33
Tabell 1:4
Alternativ D
Realinkomstökning 3 %
Levnadskostnadsstegring 2 %
År |
Avgiftsuttag i procent av |
||
den pensions-grundande inkomsten |
den pension^ |
den totala |
|
1965 ................ |
7 |
4,8 |
4,6 |
1966 ................ |
7 |
4,9 |
4,6 |
1967 ................ |
8 |
5,6 |
5,3 |
1968 ................ |
8 |
5,7 |
5,3 |
1969 ................ |
8 |
5,7 |
5,4 |
1970 ................ |
9 |
6,5 |
6,1 |
År |
Fondränta 3 % |
År |
Fondränta 4 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,1 |
2,5 |
1965 |
10,3 |
2,6 |
1966 |
12,6 |
2,5 |
1966 |
12,9 |
2,6 |
1067 |
15,8 |
3,2 |
1967 |
16,3 |
3,4 |
1968 |
19,1 |
3,3 |
1968 |
19,7 |
3,4 |
1969 |
22,5 |
3,4 |
1969 |
23,3 |
3,6 |
1970 |
26,5 |
4,0 |
1970 |
27,6 |
4,3 |
År |
Fondränta 5 % |
År |
Fondränta 6 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,5 |
2,7 |
1965 |
10,7 |
2,8 |
1966 |
13,3 |
2,8 |
1966 |
13,6 |
2,9 |
1967 |
16,7 |
3,4 |
1967 |
17,2 |
3,6 |
1968 |
20,4 |
3,7 |
1968 |
21,0 |
3,8 |
1969 |
24,2 |
3,8 |
1969 |
25,1 |
4,1 |
1970 |
28,8 |
4,6 |
1970 |
29,9 |
4,8 |
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1963, 1 sand. Nr 123
34
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Tabell 1:4
Alternativ E
Realinkomstökning 3 %
Levnadskostnadsstegring 2 %
År |
Avgiftsuttag i procent av |
||
den pensions-grundande inkomsten |
den pensions-grundande inkomsten |
den totala |
|
1965 ................ |
1 7 |
4,8 |
4,6 |
1966 ................ |
7 |
4,9 |
4,6 |
1967 ................ |
7 |
4,9 |
4,6 |
1968 ................ |
7 |
5,0 |
4,7 |
1969 ................ |
7 |
5,0 |
4,7 |
1970 ................ |
8 |
5,8 |
5,4 |
År |
Fondränta 3 % |
År |
Fondränta 4 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,1 |
2,5 |
1965 |
10,3 |
2,6 |
1966 |
12,6 |
2,5 |
1966 |
12,9 |
2,6 |
1967 |
15,4 |
2,8 |
1967 |
15,9 |
3,0 |
1968 |
18,3 |
2,9 |
1968 |
18,9 |
3,0 |
1969 |
21,1 |
2,8 |
1969 |
22,0 |
3,1 |
1970 |
24,7 |
3,6 |
1970 |
25,7 |
3,7 |
År |
Fondränta 5 % |
År |
Fondränta 6 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,5 |
2,7 |
1965 |
10,7 |
2,8 |
1966 |
13,3 |
2,8 |
1966 |
13,6 |
2,9 |
1967 |
16,3 |
3,0 |
1967 |
16,8 |
3,2 |
1968 |
19,5 |
3,2 |
1968 |
20,1 |
3,3 |
1969 |
22,8 |
3,3 |
1969 |
23,7 |
3,6 |
1970 |
26,9 |
4,1 |
1970 |
28,0 |
4,3 |
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
35
Tabell 11:1
avseende utgångsläge vid bibehållande av ett avgiftsuttag om 7 % fr. o. m. dr 1964
Realinkomstöknlng 0 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
År |
Avgifts- uttag % |
Avgifter miljarder kr |
Pensioner |
Fond i miljarder kr vid årets slut |
|||
3% |
4% |
5% |
6% |
||||
1960 |
3 |
0,70 |
0,00 |
0,70 |
0,70 |
0,70 |
0,70 |
1961 |
4 |
1,06 |
0,01 |
1,76 |
1,77 |
1,78 |
1,78 |
1962 |
5 |
1,49 |
0,02 |
3,29 |
3,31 |
3,34 |
3,37 |
1963 |
6 |
1,90 |
0,08 |
5,20 |
5,26 |
5,32 |
5,38 |
1964 |
7 |
2,23 |
0,15 |
7,44 |
7,55 |
7,67 |
7,79 |
1965 |
7 |
2,24 |
0,23 |
9,68 |
9,87 |
10,1 |
10,3 |
1966 |
7 |
2,25 |
0,32 |
11,9 |
12,2 |
12,5 |
12,9 |
1967 |
7 |
2,26 |
0,42 |
14,0 |
14,5 |
14,9 |
15,4 |
1968 |
7 |
2,26 |
0,55 |
16,2 |
16,8 |
17,4 |
18,1 |
1969 |
7 |
2,27 |
0,69 |
18,3 |
19,1 |
19,8 |
20,7 |
1970 |
7 |
2,27 |
0,83 |
20,2 |
21,2 |
22,3 |
23,4 |
1971 |
7 |
2,28 |
0,99 |
22,2 |
23,4 |
24,7 |
26,1 |
1972 |
7 |
2,28 |
1,16 |
24,0 |
25,4 |
27,0 |
28,8 |
1973 |
7 |
2,28 |
1,36 |
25,6 |
27,4 |
29,4 |
31,5 |
1974 |
7 |
2,28 |
1,56 |
27,1 |
29,3 |
31,5 |
34,0 |
1975 |
7 |
2,28 |
1,79 |
28,5 |
30,9 |
33,6 |
36,5 |
1976 |
7 |
2,28 |
2,04 |
29,5 |
32,4 |
35,5 |
39,0 |
1977 |
7 |
2,28 |
2,29 |
30,4 |
33,7 |
37,3 |
41,3 |
1978 |
7 |
2,29 |
2,56 |
31,0 |
34,8 |
38,9 |
43,6 |
1979 |
7 |
2,29 |
2,84 |
31,4 |
35,6 |
40,4 |
45,7 |
1980 |
7 |
2,30 |
3,13 |
31,5 |
36,2 |
41,5 |
47,6 |
1985 |
7 |
2,34 |
4,81 |
27,1 |
34,4 |
43,1 |
53,7 |
1990 |
7 |
2,39 |
6,25 |
13,9 |
24,1 |
37,0 |
53,4 |
1995 |
7 |
2,46 |
7,28 |
- 7,4 |
5,4 |
22,8 |
46,5 |
2000 |
7 |
2,54 |
7,82 |
— 35,6 |
— 21,1 |
0,9 |
33,6 |
2005 |
7 |
2,61 |
8,11 |
— 70,0 |
— 54,9 |
— 28,8 |
14,4 |
2010 |
7 |
2,63 |
8,57 |
— 111,6 |
— 98,0 |
— 68,5 |
— 13,2 |
2015 |
7 |
2,64 |
9,15 |
—162,6 |
—153,2 |
—122,0 |
— 52,9 |
2020 |
7 |
2,67 |
9,50 |
— 224.0 |
— 222,7 |
—192,7 |
— 108,5 |
Not. Det torde observeras att fondens storlek genomgående är schematiskt beräknad och
därför inte överensstämmer helt med den faktiska fondutvecklingen åren 1960—62. Se härom i
textavsnittet.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1963
Tabell II: 2
utvisande den /ondökning i miljarder krvid slutet av år 1970, 1975 etc. som blir resultatet av en
höjning av uttagsprocenten med 1 procentenhet fr. o. m. visst år
Healinkomstökning 0 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
Höjning av 1 procent- |
Fondränta 3 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,1 |
4,1 |
6,5 |
9,3 |
12,6 |
16,5 |
21,0 |
26,3 |
32,5 |
39,6 |
47,9 |
1966 |
1,7 |
3,7 |
6,0 |
8,8 |
12,0 |
15,7 |
20,1 |
25,2 |
31,2 |
38,2 |
46,3 |
1967 |
1,4 |
3,3 |
5,6 |
8,2 |
11,3 |
14,9 |
19,2 |
24,2 |
30,1 |
36,9 |
44,7 |
1968 |
1,0 |
2,9 |
5,1 |
7,7 |
10,7 |
14,2 |
18,4 |
23,2 |
28,9 |
35,5 |
43,2 |
1969 |
0,7 |
2,5 |
4,6 |
7,1 |
10,1 |
13,5 |
17,5 |
22,3 |
27,8 |
34,2 |
41,7 |
1970 |
0,3 |
2,1 |
4,2 |
6,6 |
9,5 |
12,8 |
16,7 |
21,3 |
26,7 |
33,0 |
40,2 |
1971 |
— |
1,7 |
3,7 |
6,1 |
8,9 |
12,1 |
15,9 |
20,4 |
25,7 |
31,7 |
38,8 |
1972 |
1,4 |
3,3 |
5,6 |
8,3 |
11,5 |
15,2 |
19,5 |
24,6 |
30,5 |
37,4 |
|
1973 |
1,0 |
2,9 |
5,1 |
7,7 |
10,8 |
14,4 |
18,7 |
23,6 |
29,4 |
36,1 |
|
1974 |
0,7 |
2,5 |
4,7 |
7,2 |
10,2 |
13,7 |
17,8 |
22,6 |
28,2 |
34,7 |
|
1975 |
0,3 |
2,1 |
4,2 |
6,7 |
9,6 |
13,0 |
17,0 |
21,7 |
27,2 |
33,5 |
|
1980 |
— |
0,3 |
2,1 |
4,3 |
6,8 |
9,8 |
13,3 |
17,4 |
22,2 |
27,7 |
|
1985 |
— |
0,3 |
2,2 |
4,4 |
7,0 |
10,0 |
13,6 |
17,8 |
22,6 |
||
1990 |
— |
0,3 |
2,2 |
4,5 |
7,2 |
10,3 |
13,9 |
18,2 |
Höjning av 1 procent- |
Fondränta 4 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,1 |
4,4 |
7,1 |
10,4 |
14,5 |
19,5 |
25,7 |
33,3 |
42,6 |
53,8 |
67,6 |
1966 |
1,8 |
3,9 |
6,5 |
9,7 |
13,7 |
18,5 |
24,5 |
31,8 |
40,7 |
51,5 |
64,8 |
1967 |
1,4 |
3,4 |
6,0 |
9,0 |
12,8 |
17,5 |
23,2 |
30,3 |
38,9 |
49,4 |
62,1 |
1968 |
1,0 |
3,0 |
5,4 |
8,4 |
12,0 |
16,5 |
22,1 |
28,8 |
37,1 |
47,2 |
59,5 |
1969 |
0,7 |
2,6 |
4,9 |
7,8 |
11,3 |
15,6 |
20,9 |
27,5 |
35,5 |
45,2 |
57,1 |
1970 |
0,3 |
2,2 |
4,4 |
7,2 |
10,5 |
14,7 |
19,8 |
26,1 |
33,8 |
43,2 |
54,7 |
1971 |
— |
1,8 |
3,9 |
6,6 |
9,8 |
13,8 |
18,8 |
24,9 |
32,3 |
41,3 |
52,4 |
1972 |
1,4 |
3,5 |
6,0 |
9,1 |
13,0 |
17,8 |
23,6 |
30,8 |
39,5 |
50,1 |
|
1973 |
1,0 |
3,0 |
5,5 |
8,5 |
12,2 |
16,8 |
22,4 |
29,3 |
37,7 |
48,0 |
|
1974 |
0,7 |
2,6 |
4,9 |
7,8 |
11,4 |
15,9 |
21,3 |
27,9 |
36,0 |
45,9 |
|
1975 |
0,3 |
2,2 |
4,4 |
7,3 |
10,7 |
14,9 |
20,2 |
26,6 |
34,4 |
43,9 |
|
1980 |
— |
0,3 |
2,2 |
4,5 |
7,4 |
10,9 |
15,3 |
20,6 |
27,1 |
35,0 |
|
1985 |
— |
0,3 |
2,2 |
4,6 |
7,5 |
11,2 |
15,6 |
21,1 |
27,7 |
||
1990 |
— |
0,4 |
2,3 |
4,7 |
7,8 |
11,5 |
16,0 |
21,5 |
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Tabell 11:2 (forts.)
37
Höjning av 1 procent-enhet |
Fondränta 5 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
|
1965 |
2,2 |
4,6 |
7,7 |
11,6 |
16,7 |
23,2 |
31,6 |
42,4 |
56,2 |
73,7 |
96,2 |
1966 |
1,8 |
4,1 |
7,0 |
10,8 |
15,6 |
21,9 |
29,9 |
40,1 |
53,3 |
70,1 |
91,5 |
1967 |
1,4 |
3,6 |
6,4 |
10,0 |
14,6 |
20,5 |
28,2 |
38,0 |
50,5 |
66,6 |
87,0 |
1968 |
1,0 |
3,1 |
5,8 |
9,2 |
13,6 |
19,3 |
26,6 |
35,9 |
47,9 |
63,2 |
82,8 |
1969 |
0,7 |
2,7 |
5,2 |
8,5 |
12,7 |
18,1 |
25,0 |
34,0 |
45,4 |
60,0 |
78,7 |
1970 |
0,3 |
2,2 |
4,6 |
7,7 |
11,8 |
16,9 |
23,6 |
32,1 |
43,0 |
57,0 |
74,8 |
1971 |
— |
1,8 |
4,1 |
7,1 |
10,9 |
15,8 |
22,2 |
30,3 |
40,7 |
54,0 |
71,0 |
1972 |
1,4 |
3,6 |
6,4 |
10,1 |
14,8 |
20,8 |
28,6 |
38,5 |
51,3 |
67,5 |
|
1973 |
1,0 |
3,1 |
5,8 |
9,3 |
13,8 |
19,5 |
27,0 |
36,5 |
48,6 |
64,1 |
|
1974 |
0,7 |
2,7 |
5,2 |
8,5 |
12,8 |
18,3 |
25,4 |
34,5 |
46,1 |
60,9 |
|
1975 |
0,3 |
2,2 |
4,7 |
7,8 |
11,9 |
17,2 |
23,7 |
32,6 |
43,7 |
57,8 |
|
1980 |
— |
0,3 |
2,3 |
4,7 |
8,0 |
12,1 |
17,5 |
24,4 |
33,3 |
44,5 |
|
1985 |
— |
0,3 |
2,3 |
4,8 |
8,2 |
12,4 |
17,9 |
25,0 |
34,0 |
||
1990 |
— |
0,3 |
2,4 |
5,0 |
8,4 |
12,8 |
18,4 |
25,5 |
i
Höjning av 1 procent-enhet |
Fondränta 6 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
|
1965 |
2,2 |
4,8 |
8,3 |
13,0 |
19,3 |
27,8 |
39,2 |
54,6 |
75,1 |
102,6 |
139,4 |
1966 |
1,8 |
4,3 |
7,6 |
12,0 |
18,0 |
26,0 |
36,8 |
51,3 |
70,7 |
96,7 |
131,5 |
1967 |
1,4 |
3,7 |
6,8 |
11,0 |
16,6 |
24,2 |
34,4 |
48,1 |
66,5 |
91,1 |
124,1 |
1968 |
1,0 |
3,2 |
6,1 |
10,1 |
15,4 |
22,6 |
32,2 |
45,2 |
62,6 |
85,9 |
117,0 |
1969 |
0,7 |
2,7 |
5,5 |
9,2 |
14,3 |
21,0 |
30,1 |
42,4 |
58,9 |
80,9 |
110,3 |
1970 |
0,3 |
2,3 |
4,9 |
8,4 |
13,2 |
19,6 |
28,2 |
39,8 |
55,3 |
76,1 |
104,0 |
1971 |
— |
1,8 |
4,3 |
7,6 |
12,1 |
18,2 |
26,3 |
37,3 |
52,0 |
71,7 |
98,0 |
1972 |
1,4 |
3,8 |
6,9 |
11,1 |
16,8 |
24,5 |
34,9 |
48,8 |
67,4 |
92,1 |
|
1973 |
1,0 |
3,2 |
6,2 |
10,2 |
15,6 |
22,9 |
32,7 |
45,8 |
63,4 |
86,8 |
|
1974 |
0,7 |
2,7 |
5,5 |
9,3 |
14,4 |
21,3 |
30,6 |
43,0 |
59,7 |
81,7 |
|
1975 |
0,3 |
2,3 |
4,9 |
8,5 |
13,3 |
19,8 |
28,6 |
40,4 |
56,1 |
77,0 |
|
1980 |
— |
0,3 |
2,3 |
5,0 |
8,6 |
13,6 |
20,2 |
29,2 |
41,2 |
57,2 |
|
1985 |
— |
0,3 |
2,4 |
5,1 |
8,8 |
13,9 |
20,7 |
29,8 |
42,1 |
||
1990 |
— |
0,3 |
2,4 |
5,2 |
9,1 |
14,3 |
21,2 |
30,5 |
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Tabell 11:3
Realinkomstökning 0 %
Levnadskostnadsstegrlng 0 %
År |
Alternativ för avgiftsuttag |
||||
A |
B |
C |
D |
E |
|
1965................ |
8 |
8 |
7,5 |
7 |
7 |
1966................ |
9 |
8 |
8 |
7 |
7 |
1967................ |
10 |
9 |
8,5 |
8 |
7 |
1968................ |
11 |
9 |
9 |
8 |
7 |
1969................ |
12 |
10 |
9,5 |
8 |
7 |
1970................ |
12 |
10 |
10 |
9 |
8 |
1971................ |
12 |
11 |
10,5 |
9 |
8 |
1972................ |
12 |
11 |
11 |
9 |
8 |
1973................ |
12 |
12 |
11,5 |
10 |
8 |
1974................ |
12 |
12 |
12 |
10 |
8 |
1975................ |
12 |
12 |
12 |
10 |
9 |
1976................ |
12 |
12 |
12 |
11 |
9 |
1977................ |
12 |
12 |
12 |
11 |
9 |
1978................ |
12 |
12 |
12 |
11 |
9 |
1979................ |
12 |
12 |
12 |
12 |
9 |
1980—84............ |
12 |
12 |
12 |
12 |
10 |
1985—89............ |
12 |
12 |
12 |
12 |
11 |
1990—.............. |
12 |
12 |
12 |
12 |
12 |
Fond i miljarder kr
År |
Fondränta 3 % |
Fondränta 4 % |
||||||||
A |
B |
C |
D |
E |
A |
B |
C |
D |
E |
|
1970 |
27,1 |
24,4 |
23,8 |
21,9 |
20,5 |
28,2 |
25,4 |
24,8 |
22,9 |
21,5 |
1975 |
45,0 |
41,1 |
40,2 |
34,9 |
30,9 |
48,2 |
44,1 |
43,1 |
37,5 |
33,4 |
1980 |
59,3 |
54,8 |
53,7 |
46,6 |
38,1 |
66,1 |
61,1 |
59,8 |
52,1 |
43,1 |
1985 |
68,2 |
62,9 |
61,7 |
53,3 |
40,3 |
79,7 |
73,7 |
72,2 |
62,7 |
48,5 |
1990 |
70,6 |
64,5 |
63,1 |
53,4 |
36,9 |
88,4 |
81,0 |
79,1 |
67,7 |
49,0 |
1995 |
67,4 |
60,4 |
58,7 |
47,5 |
28,4 |
93,0 |
84,0 |
81,8 |
67,9 |
45,1 |
2000 |
60,6 |
52,4 |
50,4 |
37,5 |
15,4 |
95,3 |
84,3 |
81,7 |
64,5 |
36,7 |
2005 |
51,2 |
41,9 |
39,4 |
24,5 |
— 1,2 |
96,8 |
83,5 |
80,1 |
59,4 |
25,7 |
2010 |
38,9 |
28,1 |
25,2 |
7,9 |
— 21,9 |
96,8 |
80,6 |
76,4 |
51,2 |
11,1 |
2015 |
21,8 |
9,2 |
6,0 |
— 13,9 |
— 48,5 |
93,9 |
74,2 |
69,2 |
38,6 |
— 11,4 |
2020 |
— 0,2 |
— 14,8 |
— 18,5 |
— 41,8 |
— 81,8 |
88,4 |
64,5 |
58,4 |
21,0 |
— 39,9 |
År |
Fondränta |
5% |
Fondränta |
6% |
||||||
A |
B |
C |
D |
E |
A |
B |
C |
D |
E |
|
1970 |
29,4 |
26,6 |
26,0 |
24,0 |
22,6 |
30,5 |
27,7 |
27,1 |
25,1 |
23,7 |
1975 |
51,7 |
47,3 |
46,2 |
40,4 |
36,1 |
55,2 |
50,5 |
49,5 |
43,5 |
39,1 |
1980 |
73,6 |
68,0 |
66,6 |
58,1 |
48,6 |
81,9 |
75,7 |
74,2 |
65,1 |
55,1 |
1985 |
93,2 |
86,1 |
82,3 |
73,6 |
58,1 |
109,0 |
100,7 |
99,1 |
86,5 |
69,6 |
1990 |
110,2 |
101,2 |
98,9 |
85,2 |
63,9 |
137,0 |
125,9 |
123,2 |
106,9 |
82,8 |
1995 |
125,8 |
114,2 |
111,4 |
93,9 |
66,8 |
168,1 |
153,3 |
149,6 |
127,8 |
95,5 |
2000 |
142,2 |
127,4 |
123,7 |
101,5 |
67,0 |
206,3 |
186,5 |
181,6 |
152,5 |
109,2 |
2005 |
161,6 |
142,9 |
138,1 |
109,5 |
65,5 |
256,0 |
229,5 |
222,8 |
183,8 |
126,0 |
2010 |
184,8 |
160,8 |
154,7 |
118,5 |
62,2 |
320,6 |
285,1 |
276,2 |
224,0 |
146,7 |
2015 |
211,6 |
180,9 |
173,3 |
127,2 |
55,4 |
404,3 |
356,8 |
344,9 |
275,0 |
171,5 |
2020 |
243,5 |
204,3 |
194,5 |
135,5 |
43,9 |
513,8 |
450,1 |
433,9 |
340,6 |
202,3 |
39
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Tabell II: 4
Alternativ A
Realinkomstökning 0 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
År |
Avgiftsuttag i procent av |
||
den pensions-grundande inkomsten |
den pensions-grundande inkomsten |
den totala |
|
1965 ................ |
8 |
5,4 |
5,1 |
1966 ................ |
9 |
6,1 |
5,8 |
1967 ................ |
10 |
6,8 |
6,4 |
1968 ................ |
11 |
7,4 |
7,1 |
1969 ................ |
12 |
8,1 |
7,7 |
1970 ................ |
12 |
8,1 |
7,7 |
År |
Fondränta 3 % |
År |
Fondränta 4 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,0 |
2,6 |
1965 |
10,2 |
2,6 |
1966 |
12,9 |
2,9 |
1966 |
13,2 |
3,0 |
1967 |
16,0 |
3,1 |
1967 |
16,5 |
3,3 |
1968 |
19,5 |
3,5 |
1968 |
20,1 |
3,6 |
1969 |
23,3 |
3,8 |
1969 |
24,2 |
4,1 |
1970 |
27,1 |
3,8 |
1970 |
28,2 |
4,0 |
År |
Fondränta 5 % |
År |
Fondränta 6 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,4 |
2,7 |
1965 |
10,6 |
2,8 |
1966 |
13,5 |
3,1 |
1966 |
13,8 |
3,2 |
1967 |
16,9 |
3,4 |
1967 |
17,4 |
3,6 |
1968 |
20,8 |
3,9 |
1968 |
21,5 |
4,1 |
1969 |
25,0 |
4,2 |
1969 |
26,0 |
4,5 |
1970 |
29,4 |
4,4 |
1970 |
30,5 |
4,5 |
40
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Tabell IJ: 4
Alternativ B
Realinkomstökning 0 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
År |
Avgiftsuttag i procent av |
||
den pensions-grundande inkomsten |
den pensions-grundande inkomsten |
den totala |
|
1965 ............. |
8 |
5,4 |
5,1 |
1966 ............. |
8 |
5,4 |
5,1 |
1967 ............. |
9 |
6,1 |
5,8 |
1968 ............. |
9 |
6,1 |
5,8 |
1969 ............. |
10 |
6,8 |
6,4 |
1970 ............. |
10 |
6,8 |
6,4 |
År |
Fondränta 3 % |
År |
Fondränta 4 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,0 |
2,6 |
1965 |
10,2 |
2,6 |
1966 |
12,5 |
2,5 |
1966 |
12,8 |
2,6 |
1967 |
15,4 |
2,9 |
1967 |
15,8 |
3,0 |
1968 |
18,2 |
2,8 |
1968 |
18,8 |
3,0 |
1969 |
21,3 |
3,1 |
1969 |
22,1 |
3,3 |
1970 |
24,4 |
3,1 |
1970 |
25,4 |
3,3 |
År |
Fondränta 5 % |
År |
Fondränta 6 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,4 |
2,7 |
1965 |
10,6 |
2,8 |
1966 |
13,1 |
2,7 |
1966 |
13,5 |
2,9 |
1967 |
16,3 |
3,2 |
1967 |
16,7 |
3,2 |
1968 |
19,5 |
3,2 |
1968 |
20,1 |
3,4 |
1969 |
23,0 |
3,5 |
1969 |
23,9 |
3,8 |
1970 |
26,6 |
3,6 |
1970 |
27,7 |
3,8 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
41
Tabell 11:4
Alternativ C
Realinkomstökning 0 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
År |
Avgiftsuttag i procent av |
||
den pensions-grundande inkomsten |
den pensions-grundande inkomsten |
den totala |
|
1965 ............. |
7,5 |
5,1 |
4,8 |
1966 ............. |
8 |
5,4 |
5,1 |
1967 ............. |
8,5 |
5,7 |
5,5 |
1968 ............. |
9 |
6,1 |
5,8 |
1969 ............. |
9,5 |
6,4 |
6,1 |
1970 ............. |
10 |
6,8 |
6,4 |
År |
Fondränta 3 % |
År |
Fondränta 4 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
9,8 |
2,4 |
1965 |
10,0 |
2,4 |
1966 |
12,4 |
2,6 |
1966 |
12,7 |
2,7 |
1967 |
15,1 |
2,7 |
1967 |
15,5 |
2,8 |
1968 |
17,9 |
2,8 |
1968 |
18,5 |
3,0 |
1969 |
20,8 |
2,9 |
1969 |
21,6 |
3,1 |
1970 |
23,8 |
3,0 |
1970 |
24,8 |
3,2 |
Fondränta 5 % |
Fondränta 6 % |
||||
År |
Fond |
Fondökning |
År |
Fond |
Fondökning |
vid årets slut |
under året |
vid årets slut |
under året |
||
miljarder kr |
miljarder kr |
miljarder kr |
miljarder kr |
||
1965 |
10,2 |
2,5 |
1965 |
10,4 |
2,6 |
1966 |
13,0 |
2,8 |
1966 |
13,2 |
2,8 |
1967 |
15,9 |
2,9 |
1967 |
16,4 |
3,2 |
1968 |
19,1 |
3,2 |
1968 |
19,8 |
3,4 |
1969 |
22,4 |
3,3 |
1969 |
23,3 |
3,5 |
1970 |
26,0 |
3,6 |
1970 |
27,1 |
3,8 |
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 123
42
Kungl. Maj.ls proposition nr 123 år 1963
Tabell 11:4
Alternativ D
Realinkomstökning 0 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
År |
Avgiftsuttag i procent av |
||
den pensions-grundande inkomsten |
den pensions-grundande inkomsten |
den totala |
|
1965 ................ |
7 |
4,7 |
4,5 |
1966 ................ |
7 |
4,7 |
4,5 |
1967 ................ |
8 |
5,4 |
5,1 |
1968 ................ |
8 |
5,4 |
5,1 |
1969 ................ |
8 |
5,4 |
5,1 |
1970 ................ |
9 |
6,1 |
5,8 |
År |
Fondränta 3 % |
År |
Fondränta 4 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
9,7 |
2,2 |
1965 |
9,9 |
2,3 |
1966 |
11,9 |
2,2 |
1966 |
12,2 |
2,3 |
1967 |
14,4 |
2,5 |
1967 |
14,8 |
2,6 |
1968 |
16,9 |
2,5 |
1968 |
17,5 |
2,7 |
1969 |
19,3 |
2,4 |
1969 |
20,1 |
2,6 |
1970 |
21,9 |
2,6 |
1970 |
22,9 |
2,8 |
År |
Fondränta 5 % |
År |
Fondränta 6 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,1 |
2,4 |
1965 |
10,3 |
2,5 |
1966 |
12,5 |
2,4 |
1966 |
12,9 |
2,6 |
1967 |
15,3 |
2,8 |
1967 |
15,7 |
2,8 |
1968 |
18,1 |
2,8 |
1968 |
18,7 |
3,0 |
1969 |
20,9 |
2,8 |
1969 |
21,7 |
3,0 |
1970 |
24,0 |
3,1 |
1970 |
25,1 |
3,4 |
43
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Tabell 11:4
Alternativ E
Realinkomstökning 0 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
År |
Avgiftsuttag i procent av |
||
den pensions-grundande inkomsten |
den pensions-grundande inkomsten |
den totala |
|
1965 ................ |
7 |
4,7 |
4,5 |
1966 ................ |
7 |
4,7 |
4,5 |
1967 ................ |
7 |
4,7 |
4,5 |
1968 ................ |
7 |
4,7 |
4,5 |
1969 ................ |
7 |
4,7 |
4,5 |
1970 ................ |
8 |
5,4 |
5,1 |
År |
Fondränta 3 % |
År |
Fondränta 4 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
9,7 |
2,2 |
1965 |
9,9 |
2,3 |
1966 |
11,9 |
2,2 |
1966 |
12,2 |
2,3 |
1967 |
14,0 |
2,1 |
1967 |
14,5 |
2,3 |
1968 |
16,2 |
2,2 |
1968 |
16,8 |
2,3 |
1969 |
18,3 |
2,1 |
1969 |
19,1 |
2,3 |
1970 |
20,5 |
2,2 |
1970 |
21,5 |
2,4 |
År |
Fondränta 5 % |
År |
Fondränta 6 % |
||
Fond vid årets slut |
Fondökning |
Fond vid årets slut |
Fondökning |
||
1965 |
10,1 |
2,4 |
1965 |
10,3 |
2,5 |
1966 |
12,5 |
2,4 |
1966 |
12,9 |
2,6 |
1967 |
14,9 |
2,4 |
1967 |
15,4 |
2,5 |
1968 |
17,4 |
2,5 |
1968 |
18,1 |
2,7 |
1969 |
19,8 |
2,4 |
1969 |
20,7 |
2,6 |
1970 |
22,6 |
2,8 |
1970 |
23,7 |
3,0 |
44
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Tabell III: 1
avseende utgångsläge vid bibehållande av ett avgiftsuttag om 7 % fr. o. m. år 1964
Realinkomstökning 0 %
Levnadskostnadsstegring 2 %
År |
Avgifts- uttag % |
Avgifter miljarder kr |
Pensioner |
Fond i miljarder kr vid årets slut |
|||
3% |
4% |
5% |
6% |
||||
1960 |
3 |
0,70 |
0,00 |
0,70 |
0,70 |
0,70 |
0,70 |
1961 |
4 |
1,06 |
0,01 |
1,76 |
1,77 |
1,78 |
1,78 |
1962 |
5 |
1,49 |
0,02 |
3,29 |
3,31 |
3,34 |
3,37 |
1963 |
6 |
1,90 |
0,08 |
5,20 |
5,26 |
5,32 |
5,38 |
1964 |
7 |
2,28 |
0,16 |
7,48 |
7,60 |
7,71 |
7,83 |
1965 |
7 |
2,33 |
0,24 |
9,80 |
9,99 |
10,2 |
10,4 |
1966 |
7 |
2,39 |
0,34 |
12,1 |
12,4 |
12,7 |
13,1 |
1967 |
7 |
2,44 |
0,47 |
14,5 |
14,9 |
15,4 |
15,8 |
1968 |
7 |
2,50 |
0,61 |
16,8 |
17,4 |
18,0 |
18,7 |
1969 |
7 |
2,56 |
0,77 |
19,1 |
19,9 |
20,7 |
21,6 |
1970 |
7 |
2,61 |
0,95 |
21,3 |
22,3 |
23,4 |
24,5 |
1971 |
7 |
2,67 |
1,16 |
23,5 |
24,7 |
26,1 |
27,5 |
1972 |
7 |
2,73 |
1,39 |
25,5 |
27,1 |
28,7 |
30,5 |
1973 |
7 |
2,78 |
1,65 |
27,4 |
29,3 |
31,3 |
33,5 |
1974 |
7 |
2,84 |
1,94 |
29,2 |
31,4 |
33,8 |
36,4 |
1975 |
7 |
2,90 |
2,27 |
30,7 |
33,2 |
36,1 |
39,2 |
1976 |
7 |
2,96 |
2,63 |
31,9 |
34,9 |
38,2 |
41,9 |
1977 |
7 |
3,01 |
3,02 |
32,9 |
36,3 |
40,1 |
44,4 |
1978 |
7 |
3,08 |
3,44 |
33,5 |
37,4 |
41,8 |
46,7 |
1979 |
7 |
3,15 |
3,90 |
33,7 |
38,1 |
43,1 |
48,7 |
1980 |
7 |
3,22 |
4,38 |
33,6 |
38,5 |
44,1 |
50,5 |
1985 |
7 |
3,62 |
7,44 |
24,5 |
32,2 |
41,3 |
52,4 |
1990 |
7 |
4,08 |
10,66 |
— 0,5 |
9,7 |
22,8 |
39,6 |
1995 |
7 |
4,63 |
13,71 |
— 43,4 |
— 31,8 |
— 15,3 |
7,7 |
2000 |
7 |
5,28 |
16,26 |
— 104,5 |
— 93,9 |
— 75,9 |
— 47,1 |
2005 |
7 |
5,99 |
18,62 |
—184,5 |
— 178,9 |
—162,8 |
—130,3 |
2010 |
7 |
6,67 |
21,72 |
— 288,5 |
— 293,8 |
— 285,3 |
— 253,4 |
2015 |
7 |
7,39 |
25,61 |
— 424,2 |
— 449,2 |
— 457,4 |
— 434,2 |
2020 |
7 |
8,25 |
29,38 |
— 597,4 |
— 654,5 |
— 693,6 |
— 693,2 |
Not. Det torde observeras att fondens storlek genomgående är schematiskt beräknad och
därför inte överensstämmer helt med den faktiska fondutvecklingen åren 1960—62. Se härom i
textavsnittet.
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
45
Tabell III: 2
utvisande den fondökning i miljarder kr vid slutet av år 1970, 1975 etc. som blir resultatet av en
höjning av uttagsprocenten med 1 procentenhet fr. o. m. visst är
Realinkomstökning 0 %
Levnadskostnadsstegring 2 %
Höjning av 1 procent- |
Fondränta 3 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,3 |
4,8 |
7,8 |
11,7 |
16,5 |
22,5 |
29,9 |
38,9 |
50,0 |
63,3 |
79,3 |
1966 |
1,9 |
4,3 |
7,3 |
11,1 |
15,8 |
21,7 |
28,9 |
37,8 |
48,7 |
61,8 |
77,6 |
1967 |
1,5 |
3,9 |
6,8 |
10,5 |
15,1 |
20,9 |
28,0 |
36,8 |
47,5 |
60,4 |
76,0 |
1968 |
1,1 |
3,4 |
6,3 |
9,9 |
14,4 |
20,1 |
27,1 |
35,7 |
46,2 |
58,9 |
74,3 |
1969 |
0,8 |
3,0 |
5,8 |
9,3 |
13,8 |
19,3 |
26,2 |
34,6 |
45,0 |
57,5 |
72,6 |
1970 |
0,4 |
2,5 |
5,3 |
8,7 |
13,1 |
18,5 |
25,2 |
33,6 |
43,7 |
56,1 |
71,0 |
1971 |
— |
2,1 |
4,8 |
8,2 |
12,4 |
17,7 |
24,3 |
32,5 |
42,5 |
54,7 |
69,3 |
1972 |
1,7 |
4,3 |
7,6 |
11,7 |
16,9 |
23,4 |
31,5 |
41,3 |
53,3 |
67,7 |
|
1973 |
1,3 |
3,8 |
7,0 |
11,1 |
16,2 |
22,5 |
30,4 |
40,1 |
51,9 |
66,1 |
|
1974 |
0,8 |
3,3 |
6,4 |
10,4 |
15,4 |
21,7 |
29,4 |
38,9 |
50,5 |
64,5 |
|
1975 |
0,4 |
2,8 |
5,9 |
9,8 |
14,7 |
20,8 |
28,4 |
37,8 |
49,1 |
62,9 |
|
1980 |
— |
0,5 |
3,2 |
6,6 |
11,0 |
16,5 |
23,5 |
32,1 |
42,5 |
55,3 |
|
1985 |
— |
0,5 |
3,6 |
7,5 |
12,4 |
18,7 |
26,6 |
36,1 |
47,9 |
||
1990 |
— |
0,6 |
4,0 |
8,4 |
14,1 |
21,2 |
29,9 |
40,7 |
Höjning av 1 procent- |
Fondränta 4 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,3 |
5,0 |
8,5 |
13,0 |
18,8 |
26,3 |
35,8 |
48,0 |
63,4 |
82,6 |
106,6 |
1966 |
1,9 |
4,5 |
7,9 |
12,2 |
17,9 |
25,2 |
34,5 |
46,4 |
61,4 |
80,2 |
103,8 |
1967 |
1,5 |
4,0 |
7,3 |
11,5 |
17,0 |
24,1 |
33,2 |
44,8 |
59,5 |
77,9 |
100,9 |
1968 |
1,1 |
3,5 |
6,7 |
10,8 |
16,2 |
23,1 |
32,0 |
43,3 |
57,6 |
75,6 |
98,1 |
1969 |
0,8 |
3,1 |
6,1 |
10,1 |
15,3 |
22,0 |
30,7 |
41,8 |
55,8 |
73,4 |
95,4 |
1970 |
0,4 |
2,6 |
5,5 |
9,4 |
14,5 |
21,0 |
29,5 |
40,3 |
53,9 |
71,1 |
92,7 |
1971 |
— |
2,2 |
5,0 |
8,8 |
13,7 |
20,0 |
28,3 |
38,8 |
52,2 |
69,0 |
90,0 |
1972 |
1,7 |
4,5 |
8,1 |
12,9 |
19,1 |
26,5 |
37,3 |
50,4 |
66,8 |
87,4 |
|
1973 |
1,3 |
3,9 |
7,4 |
12,1 |
18,1 |
24,8 |
35,9 |
48,7 |
64,7 |
84,9 |
|
1974 |
0,8 |
3,4 |
6,8 |
11,3 |
17,2 |
23,6 |
34,5 |
47,0 |
62,6 |
82,4 |
|
1975 |
0,4 |
2,9 |
6,2 |
10,5 |
16,2 |
22,5 |
33,2 |
45,3 |
60,6 |
79,9 |
|
1980 |
— |
0,5 |
3,2 |
6,9 |
11,8 |
18,3 |
26,7 |
37,4 |
51,0 |
68,2 |
|
1985 |
— |
0,5 |
3,6 |
7,8 |
13,4 |
20,7 |
30,1 |
42,2 |
57,4 |
||
1990 |
— |
0,6 |
4,1 |
8,9 |
15,2 |
23,4 |
34,0 |
47,5 |
46
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Tabell III: 2 (forts.)
Höjning av 1 procent-enhet |
Fondränta 5 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
|
1965 |
2,4 |
5,3 |
9,1 |
14,4 |
21,4 |
30,8 |
43,2 |
59,7 |
81,2 |
109,2 |
145,5 |
1966 |
2,0 |
4,7 |
8,4 |
13,5 |
20,3 |
29,4 |
41,4 |
57,3 |
78,2 |
105,3 |
140,6 |
1967 |
1,6 |
4,2 |
7,8 |
12,6 |
19,2 |
27,9 |
39,6 |
55,0 |
75,3 |
101,6 |
135,9 |
1968 |
1,2 |
3,7 |
7,1 |
11,8 |
18,1 |
26,6 |
37,9 |
52,8 |
72,4 |
98,0 |
131,3 |
1969 |
0,8 |
3,2 |
6,5 |
11,0 |
17,1 |
25,2 |
36,2 |
50,6 |
69,6 |
94,5 |
126,7 |
1970 |
0,4 |
2,7 |
5,8 |
10,2 |
16,1 |
23,9 |
34,5 |
48,5 |
66,9 |
91,0 |
122,4 |
1971 |
2,2 |
5,2 |
9,4 |
15,1 |
22,7 |
32,9 |
46,5 |
64,3 |
87,7 |
118,1 |
|
1972 |
1,7 |
4,6 |
8,6 |
14,1 |
21,5 |
31,3 |
44,5 |
61,8 |
84,4 |
113,9 |
|
1973 |
1,3 |
4,1 |
7,9 |
13,2 |
20,3 |
29,8 |
42,5 |
59,3 |
81,2 |
109,8 |
|
1974 |
0,8 |
3,5 |
7,2 |
12,2 |
19,1 |
28,3 |
40,6 |
56,8 |
78,1 |
105,9 |
|
1975 |
0,4 |
3,0 |
6,5 |
11,4 |
18,0 |
26,9 |
38,8 |
54,5 |
75,1 |
102,1 |
|
1980 |
— |
0,5 |
3,3 |
7,3 |
12,8 |
20,3 |
30,3 |
43,7 |
61,4 |
84,6 |
|
1985 |
— |
0,5 |
3,7 |
8,2 |
14,4 |
22,9 |
34,3 |
49,3 |
69,2 |
||
1990 |
— |
0,6 |
4,2 |
9,3 |
16,4 |
26,0 |
38,7 |
55,6 |
Höjning av 1 procent- |
Fondränta 6 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,5 |
5,5 |
9,9 |
16,0 |
24,5 |
36,3 |
52,6 |
75,0 |
105,5 |
146,8 |
202,8 |
1966 |
2,0 |
4,9 |
9,1 |
14,9 |
23,1 |
34,4 |
50,1 |
71,6 |
100,9 |
140,7 |
194,6 |
1967 |
1,6 |
4,3 |
8,3 |
13,9 |
21,7 |
32,6 |
47,6 |
68,3 |
96,5 |
134,8 |
186,7 |
1968 |
1,2 |
3,8 |
7,6 |
12,9 |
20,4 |
30,8 |
45,2 |
65,1 |
92,2 |
129,1 |
179,0 |
1969 |
0,8 |
3,3 |
6,8 |
11,9 |
19,1 |
29,1 |
42,9 |
62,0 |
88,1 |
123,5 |
171,6 |
1970 |
0,4 |
2,7 |
6,1 |
11,0 |
17,8 |
27,4 |
40,7 |
59,0 |
84,1 |
118,2 |
164,5 |
1971 |
— |
2,2 |
5,5 |
10,1 |
16,6 |
25,8 |
38,5 |
56,1 |
80,3 |
113,1 |
157,6 |
1972 |
1,8 |
4,8 |
9,2 |
15,5 |
24,2 |
36,5 |
53,4 |
76,5 |
108,1 |
151,0 |
|
1973 |
1,3 |
4,2 |
8,4 |
14,4 |
22,8 |
34,5 |
50,7 |
73,0 |
103,3 |
144,6 |
|
1974 |
0,8 |
3,6 |
7,6 |
13,3 |
21,3 |
32,6 |
48,1 |
69,5 |
98,7 |
138,4 |
|
1975 |
0,4 |
3,0 |
6,8 |
12,3 |
19,9 |
30,7 |
45,7 |
66,2 |
94,3 |
132,5 |
|
1980 |
— |
0,5 |
3,4 |
7,7 |
13,8 |
22,5 |
34,7 |
51,5 |
74,6 |
106,2 |
|
1985 |
— |
0,5 |
3,8 |
8,7 |
15,6 |
25,5 |
39,2 |
58,1 |
84,1 |
||
1990 |
— |
0,6 |
4,3 |
9,8 |
17,7 |
28,8 |
44,3 |
65,6 |
47
Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Tabell IV: 1
avseende utgångsläge vid bibehållande av ett avgiftsuttag om 7 % fr. o. m. år 1964
Realinkomstökning 1,5 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
År |
Avgifts- uttag % |
Avgifter miljarder kr |
Pensioner |
Fond i miljarder kr vid årets slut |
|||
3% |
4% |
5% |
6% |
||||
1960 |
3 |
0,70 |
0,00 |
0,70 |
0,70 |
0,70 |
0,70 |
1961 |
4 |
1,06 |
0,01 |
1,76 |
1,77 |
1,78 |
1,78 |
1962 |
5 |
1,49 |
0,02 |
3,29 |
3,31 |
3,34 |
3,37 |
1963 |
6 |
1,90 |
0,08 |
5,20 |
5,26 |
5,32 |
5,38 |
1964 |
7 |
2,27 |
0,15 |
7,48 |
7,60 |
7,71 |
7,83 |
1965 |
7 |
2,33 |
0,23 |
9,80 |
10,0 |
10,2 |
10,4 |
1966 |
7 |
2,38 |
0,33 |
12,2 |
12,4 |
12,8 |
13,1 |
1967 |
7 |
2,43 |
0,44 |
14,5 |
14,9 |
15,4 |
15,9 |
1968 |
7 |
2,49 |
0,56 |
16,9 |
17,5 |
18,1 |
18,7 |
1969 |
7 |
2,54 |
0,70 |
19,2 |
20,0 |
20,8 |
21,7 |
1970 |
7 |
2,59 |
0,85 |
21,5 |
22,5 |
23,6 |
24,7 |
1971 |
7 |
2,64 |
1,02 |
23,8 |
25,1 |
26,4 |
27,8 |
1972 |
7 |
2,70 |
1,21 |
26,0 |
27,6 |
29,2 |
31,0 |
1973 |
7 |
2,75 |
1,43 |
28,1 |
30,0 |
32,0 |
34,2 |
1974 |
7 |
2,80 |
1,66 |
30,1 |
32,3 |
34,7 |
37,4 |
1975 |
7 |
2,84 |
1,91 |
31,9 |
34,5 |
37,4 |
40,5 |
1976 |
7 |
2,89 |
2,19 |
33,6 |
36,6 |
40,0 |
43,7 |
1977 |
7 |
2,94 |
2,48 |
35,1 |
38,6 |
42,5 |
46,8 |
1978 |
7 |
3,00 |
2,78 |
36,3 |
40,3 |
44,8 |
49,8 |
1979 |
7 |
3,06 |
3,11 |
37,4 |
41,9 |
47,0 |
52,7 |
1980 |
7 |
3,12 |
3,45 |
38,2 |
43,2 |
49,0 |
55,6 |
1985 |
7 |
3,45 |
5,45 |
37,2 |
45,5 |
55,3 |
67,0 |
1990 |
7 |
3,79 |
7,42 |
27,4 |
39,4 |
54,3 |
73,1 |
1995 |
7 |
4,19 |
9,06 |
8,7 |
24,4 |
45,3 |
73,3 |
2000 |
7 |
4,63 |
10,23 |
— 18,0 |
1,0 |
28,5 |
68,3 |
2005 |
7 |
5,06 |
11,24 |
— 52,4 |
— 30,9 |
3,7 |
58,0 |
2010 |
7 |
5,40 |
12,62 |
— 96,8 |
— 74,3 |
— 32,8 |
39,4 |
2015 |
7 |
5,70 |
14,44 |
—155,3 |
—134,4 |
— 86,6 |
7,1 |
2020 |
7 |
6,03 |
15,89 |
— 229,9 |
— 214,4 |
—162,4 |
— 43,4 |
Not. Det torde observeras att fondens storlek genomgående är schematiskt beräknad och
därför inte överensstämmer helt med den faktiska fondutvecklingen åren 1960—62. Se härom i
textavsnittet.
48
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Tabell IV: 2
utvisande den fondökning i miljarder kr vid slutet av år 1970,1975 etc. som blir resultatet av en
höjning ao uttag sprocenten med 1 procentenhet fr. o. m. visst år
Realinkomstökning 1,5 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
Höjning av 1 procent- |
Fondränta 3 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,3 |
4,7 |
7,7 |
11,5 |
16,1 |
21,7 |
28,5 |
36,7 |
46,6 |
58,2 |
71,9 |
1966 |
1.9 |
4,3 |
7,2 |
10,9 |
15,4 |
20,9 |
27,6 |
35,6 |
45,3 |
56,7 |
70,2 |
1967 |
1,5 |
3,8 |
6,7 |
10,3 |
14,7 |
20,1 |
26,6 |
34,6 |
44,1 |
55,3 |
68,5 |
1968 |
1.1 |
3,4 |
6,2 |
9,7 |
14,0 |
19,3 |
25,7 |
33,5 |
42,8 |
53,8 |
66,9 |
1969 |
0,7 |
2,9 |
5,7 |
9,1 |
13,3 |
18,5 |
24,8 |
32,4 |
41,6 |
52,4 |
65,2 |
1970 |
0,4 |
2,5 |
5,2 |
8,5 |
12,6 |
17,7 |
23,9 |
31,4 |
40,4 |
51,0 |
63,6 |
1971 |
— |
2,1 |
4,7 |
7,9 |
12,0 |
16,9 |
23,0 |
30,3 |
39,2 |
49,6 |
62,0 |
1972 |
1,7 |
4,2 |
7,4 |
11,3 |
16,2 |
22,1 |
29,3 |
38,0 |
48,2 |
60,4 |
|
1973 |
1,2 |
3,7 |
6,8 |
10,6 |
15,4 |
21,2 |
28,3 |
36,8 |
46,9 |
58,8 |
|
1974 |
0,8 |
3,2 |
6,2 |
10,0 |
14,6 |
20,3 |
27,3 |
35,6 |
45,5 |
57,2 |
|
1975 |
0,4 |
2,7 |
5,7 |
9,4 |
13,9 |
19,5 |
26,3 |
34,5 |
44,2 |
55,6 |
|
1980 |
— |
0,4 |
3,0 |
6,3 |
10,3 |
15,3 |
21,5 |
28,9 |
37,7 |
48,2 |
|
1985 |
— |
0,5 |
3,3 |
6,9 |
11,4 |
16,9 |
23,6 |
31,6 |
41,1 |
||
1990 |
— |
0,5 |
3,7 |
7,6 |
12,6 |
18,6 |
25,7 |
34,3 |
Höjning av 1 procent- |
Fondränta 4 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,3 |
4,9 |
8,3 |
12,7 |
18,3 |
25,4 |
34,3 |
45,5 |
59,5 |
76,7 |
97,9 |
1966 |
1.9 |
4,5 |
7,7 |
12,0 |
17,4 |
24,3 |
33,0 |
44,0 |
57,6 |
74,4 |
95,1 |
1967 |
1,5 |
4,0 |
7,2 |
11,3 |
16,5 |
23,2 |
31,7 |
42,4 |
55,6 |
72,0 |
92,2 |
1968 |
1,1 |
3,5 |
6,6 |
10,6 |
15,7 |
22,2 |
30,4 |
40,8 |
53,8 |
69,8 |
89,4 |
1969 |
0,7 |
3,0 |
6,0 |
9,9 |
14,8 |
21,2 |
29,2 |
39,3 |
51,9 |
67,5 |
86,7 |
1970 |
0,4 |
2,6 |
5,4 |
9.2 |
14,0 |
20,2 |
28,0 |
37,8 |
50,1 |
65,3 |
84,0 |
1971 |
— |
2,1 |
4,9 |
8,5 |
13,2 |
19,2 |
26,8 |
36,4 |
48,3 |
63,1 |
81,4 |
1972 |
1,7 |
4,4 |
7,9 |
12,4 |
18,2 |
25,6 |
34,9 |
46,6 |
61,0 |
78,8 |
|
1973 |
1,2 |
3,8 |
7,2 |
11,6 |
17,3 |
24,4 |
33,5 |
44,9 |
58,9 |
76,3 |
|
1974 |
0,8 |
3,3 |
6,6 |
10,9 |
16,3 |
23,3 |
32,2 |
43,2 |
56,9 |
73,8 |
|
1975 |
0,4 |
2,8 |
6,0 |
10,1 |
15,4 |
22,2 |
30,8 |
41,6 |
54,9 |
71,4 |
|
1980 |
— |
0,4 |
3,1 |
6,6 |
11,1 |
17,0 |
24,5 |
33,9 |
45,5 |
60,0 |
|
1985 |
— |
0,5 |
3,4 |
7,3 |
12,3 |
18,8 |
26,9 |
37,0 |
49,6 |
||
1990 |
— |
0,5 |
3,8 |
8,0 |
13,6 |
20,6 |
29,4 |
40,3 |
Kungl. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
Tabell IV: 2 (forts.)
49
Höjning av 1 procent- |
Fondränta 5 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,4 |
5,2 |
9,0 |
14,1 |
20,9 |
29,8 |
41,6 |
56,9 |
76,7 |
102,3 |
135,2 |
1966 |
2,0 |
4,7 |
8,3 |
13,2 |
19,8 |
28,4 |
39,7 |
54,5 |
73,8 |
98,5 |
130,3 |
1967 |
1,5 |
4,1 |
7,6 |
12,4 |
18,7 |
27,0 |
37,9 |
52,3 |
70,8 |
94,8 |
125,6 |
1968 |
1,1 |
3,6 |
7,0 |
11,5 |
17,6 |
25,6 |
36,2 |
50,0 |
68,0 |
91,2 |
121,0 |
1969 |
0,8 |
3,1 |
6,4 |
10,7 |
16,5 |
24,3 |
34,5 |
47,9 |
65,3 |
87,7 |
116,5 |
1970 |
0,4 |
2,6 |
5,7 |
9,9 |
15,5 |
23,0 |
32,9 |
45,8 |
62,6 |
84,2 |
112,1 |
1971 |
— |
2,2 |
5,1 |
9,2 |
14,6 |
21,8 |
31,3 |
43,7 |
60,0 |
80,9 |
107,9 |
1972 |
1,7 |
4,5 |
8,4 |
13,6 |
20,5 |
29,7 |
41,8 |
57,4 |
77,7 |
103,8 |
|
1973 |
1,3 |
4,0 |
7,7 |
12,7 |
19,3 |
28,2 |
39,8 |
55,0 |
74,5 |
99,8 |
|
1974 |
0,8 |
3,4 |
7,0 |
11,8 |
18,2 |
26,7 |
38,0 |
52,6 |
71,5 |
95,9 |
|
1975 |
0,4 |
2,9 |
6,3 |
10,9 |
17,1 |
25,3 |
36,2 |
50,3 |
68,5 |
92,1 |
|
1980 |
— |
0,4 |
3,2 |
6,9 |
12,0 |
18,9 |
27,9 |
39,8 |
55,1 |
75,0 |
|
1985 |
— |
0,5 |
3,5 |
7,7 |
13,3 |
20,8 |
30,7 |
43,6 |
60,2 |
||
1990 |
— |
0,5 |
3,9 |
8,5 |
14,6 |
22,8 |
33,5 |
47,4 |
Höjning av 1 procent- |
Fondränta 6 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,4 |
5,5 |
9,7 |
15,7 |
23,9 |
35,3 |
50,8 |
71,8 |
100,4 |
138,8 |
190,4 |
1966 |
2,0 |
4,9 |
8,9 |
14,6 |
22,5 |
33,3 |
48,2 |
68,4 |
95,8 |
132,6 |
182,2 |
1967 |
1,6 |
4,3 |
8,2 |
13,6 |
21,1 |
31,5 |
45,7 |
65,1 |
91,4 |
126,7 |
174,3 |
1968 |
1,2 |
3,8 |
7,4 |
12,6 |
19,8 |
29,7 |
43,4 |
61,9 |
87,1 |
121,0 |
166,7 |
1969 |
0,8 |
3,2 |
6,7 |
11,6 |
18,5 |
28,0 |
41,1 |
58,9 |
83,0 |
115,5 |
159,3 |
1970 |
0,4 |
2,7 |
6,0 |
10,7 |
17,3 |
26,4 |
38,9 |
55,9 |
79,0 |
110,2 |
152,2 |
1971 |
— |
2,2 |
5,4 |
9,8 |
16,1 |
24,8 |
36,7 |
53,1 |
75,2 |
105,2 |
145,4 |
1972 |
1,7 |
4,7 |
9,0 |
15,0 |
23,2 |
34,7 |
50,3 |
71,6 |
100,2 |
138,9 |
|
1973 |
1,3 |
4,1 |
8,2 |
13,9 |
21,8 |
32,7 |
47,7 |
68,0 |
95,5 |
132,6 |
|
1974 |
0,8 |
3,5 |
7,4 |
12,8 |
20,4 |
30,8 |
45,2 |
64,7 |
91,0 |
126,5 |
|
1975 |
0,4 |
3,0 |
6,6 |
11,8 |
19,0 |
29,0 |
42,7 |
61,4 |
86,7 |
120,7 |
|
1980 |
— |
0,4 |
3,3 |
7,3 |
13,0 |
21,0 |
32,0 |
47,0 |
67,4 |
95,0 |
|
1985 |
— |
0,5 |
3,6 |
8,0 |
14,4 |
23,1 |
35,2 |
51,6 |
73,7 |
||
1990 |
— |
0,5 |
4,0 |
8,9 |
15,8 |
25,4 |
38,5 |
56,2 |
50
Kungl. Maj ds proposition nr 123 år 1963
Tabell V:1
avseende utgångsläge vid bibehållande av ett avgiftsuttag om 7 % fr.o.m. år 1964
Realinkomstökning 3 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
År |
Avgifts- uttag 0/ /o |
Avgifter miljarder kr |
Pensioner |
Fond i miljarder kr vid årets slut |
|||
3% |
4% |
5% |
6% |
||||
1960 |
3 |
0,70 |
0,00 |
0,70 |
0,70 |
0,70 |
0,70 |
1961 |
4 |
1,06 |
0,01 |
1,76 |
1,77 |
1,78 |
1,78 |
1962 |
5 |
1,49 |
0,02 |
3,29 |
3,31 |
3,34 |
3,37 |
1963 |
6 |
1,90 |
0,08 |
5,20 |
5,26 |
5,32 |
5,38 |
1964 |
7 |
2,32 |
0,15 |
7,53 |
7,64 |
7,75 |
7,87 |
1965 |
7 |
2,42 |
0,23 |
9,93 |
10,1 |
10,3 |
10,5 |
1966 |
7 |
2,52 |
0,33 |
12,4 |
12,7 |
13,0 |
13,3 |
1967 |
7 |
2,62 |
0,44 |
15,0 |
15,4 |
15,9 |
16,3 |
1968 |
7 |
2,72 |
0,57 |
17,6 |
18,2 |
18,8 |
19,4 |
1969 |
7 |
2,82 |
0,72 |
20,2 |
21,0 |
21,8 |
22,7 |
1970 |
7 |
2,93 |
0,88 |
22,8 |
23,9 |
25,0 |
26,1 |
1971 |
7 |
3,03 |
1,07 |
25,5 |
26,8 |
28,2 |
29,6 |
1972 |
7 |
3,14 |
1,27 |
28,1 |
29,7 |
31,5 |
33,3 |
1973 |
7 |
3,25 |
1,50 |
30,7 |
32,7 |
34,8 |
37,0 |
1974 |
7 |
3,35 |
1,76 |
33,2 |
35,6 |
38,1 |
40,9 |
1975 |
7 |
3,46 |
2,03 |
35,6 |
38,4 |
41,4 |
44,7 |
1976 |
7 |
3,56 |
2,35 |
37,9 |
41,2 |
44,7 |
48,6 |
1977 |
7 |
3,67 |
2,67 |
40,1 |
43,8 |
48,0 |
52,5 |
1978 |
7 |
3,78 |
3,03 |
42,0 |
46,3 |
51,1 |
56,5 |
1979 |
7 |
3,90 |
3,40 |
43,8 |
48,7 |
54,2 |
60,3 |
1980 |
7 |
4,02 |
3,80 |
45,3 |
50,8 |
57,1 |
64,2 |
1985 |
7 |
4,64 |
6,29 |
47,8 |
57,1 |
68,1 |
81,0 |
1990 |
7 |
5,24 |
8,84 |
40,6 |
54,4 |
71,5 |
92,8 |
1995 |
7 |
5,83 |
11,03 |
22,6 |
41,6 |
66,1 |
98,6 |
2000 |
7 |
6,40 |
12,69 |
— 4,5 |
19,0 |
52,1 |
99,0 |
2005 |
7 |
6,91 |
14,14 |
— 41,5 |
— 13,9 |
28,8 |
94,0 |
2010 |
7 |
7,26 |
16,16 |
— 91,7 |
— 61,3 |
— 8,6 |
79,6 |
2015 |
7 |
7,54 |
18,64 |
—160,4 |
— 129,8 |
— 67,2 |
49,2 |
2020 |
7 |
7,84 |
20,71 |
— 250,4 |
— 223,7 |
—152,8 |
— 2,5 |
Not. Det torde observeras att fondens storlek genomgående är schematiskt beräknad och därför
inte överensstämmer helt med den faktiska fondutvecklingen åren 1960—62. Se härom i textavsnittet.
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
51
Tabell V:2
utvisande den fondökning i miljarder kr vid slutet av år 1970,1975 etc. som blir resultatet av en
höjning av uttagsprocenlen med 1 procentenhet fr. o. m. visst år
Realinkomstökning 3 %
Levnadskostnadsstegring 0 %
Höjning av 1 procent-enhet |
Fondränta 3 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
|
1965 |
2,5 |
5,3 |
9,0 |
13,8 |
19,8 |
27,1 |
36,1 |
46,9 |
59,8 |
74,9 |
92,7 |
1966 |
2,1 |
4,8 |
8,5 |
13,2 |
19,0 |
26,3 |
35,1 |
45,8 |
58,6 |
73,4 |
91,0 |
1967 |
1,7 |
4,4 |
7,9 |
12,5 |
18,3 |
25,4 |
34,2 |
44,7 |
57,2 |
71,9 |
89,2 |
1968 |
1,2 |
3,9 |
7,4 |
11,9 |
17,6 |
24,6 |
33,2 |
43,5 |
55,8 |
70,4 |
87,4 |
1969 |
0,8 |
3,4 |
6,8 |
11,2 |
16,8 |
23,7 |
32,2 |
42,4 |
54,5 |
68,8 |
85,6 |
1970 |
0,4 |
2,9 |
6,3 |
10,6 |
16,1 |
22,9 |
31,2 |
41,2 |
53,2 |
67,2 |
83,8 |
1971 |
-- |
2,5 |
5,7 |
10,0 |
15,3 |
22,0 |
30,2 |
40,0 |
51,8 |
65,7 |
81,9 |
1972 |
2,0 |
5,2 |
9,3 |
14,6 |
21,1 |
29,1 |
38,8 |
50,4 |
64,1 |
80,1 |
|
1973 |
1,5 |
4,6 |
8,6 |
13,8 |
20,2 |
28,1 |
37,7 |
49,0 |
62,5 |
78,2 |
|
1974 |
1,0 |
4,0 |
8,0 |
13,0 |
19,3 |
27,1 |
36,5 |
47,7 |
60,9 |
76,4 |
|
1975 |
0,5 |
3,4 |
7,3 |
12,3 |
18,4 |
26,0 |
35,3 |
46,3 |
59,2 |
74,5 |
|
1980 |
— |
0,6 |
4,0 |
8,4 |
14,0 |
20,9 |
29,3 |
39,3 |
51,2 |
65,2 |
|
1985 |
— |
0,7 |
4,6 |
9,5 |
15,7 |
23,3 |
32,4 |
43,2 |
55,9 |
||
1990 |
— |
0,7 |
5,1 |
10,6 |
17,4 |
25,5 |
35,2 |
46,6 |
Höjning av 1 procent- |
Fondränta 4 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
enhet |
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
1965 |
2,5 |
5,6 |
9,7 |
15,2 |
22,4 |
31,5 |
43,1 |
57,7 |
75,7 |
97,8 |
125,1 |
1966 |
2,1 |
5,1 |
9,1 |
14,4 |
21,4 |
30,4 |
41,8 |
56,0 |
73,7 |
95,4 |
122,1 |
1967 |
1,7 |
4,5 |
8,5 |
13,7 |
20,5 |
29,3 |
40,4 |
54,4 |
71,7 |
92,9 |
119,1 |
1968 |
1,3 |
4,0 |
7,8 |
12,9 |
19,6 |
28,2 |
39,0 |
52,7 |
69,6 |
90,5 |
116,1 |
1969 |
0,8 |
3,5 |
7,2 |
12,2 |
18,7 |
27,0 |
37,7 |
51,0 |
67,6 |
88,0 |
113,1 |
1970 |
0,4 |
3,0 |
6,6 |
11,4 |
17,8 |
25,9 |
36,3 |
49,4 |
65,6 |
85,6 |
110,1 |
1971 |
— |
2,5 |
6,0 |
10,7 |
16,8 |
24,8 |
35,0 |
47,7 |
63,6 |
83,1 |
107,2 |
1972 |
2,0 |
5,4 |
9,9 |
15,9 |
23,7 |
33,6 |
46,1 |
61,6 |
80,7 |
104,2 |
|
1973 |
1,5 |
4,7 |
9,2 |
15,0 |
22,6 |
32,3 |
44,5 |
59,6 |
78,3 |
101,3 |
|
1974 |
1,0 |
4,1 |
8,4 |
14,1 |
21,5 |
30,9 |
42,8 |
57,6 |
75,9 |
98,3 |
|
1975 |
0,5 |
3,5 |
7,7 |
13,2 |
20,4 |
29,6 |
41,2 |
55,7 |
73,5 |
95,4 |
|
1980 |
— |
0,6 |
4,1 |
8,8 |
15,1 |
23,1 |
33,3 |
46,0 |
61,8 |
81,1 |
|
1985 |
— |
0,7 |
4,7 |
10,0 |
16,9 |
25,8 |
36,9 |
50,6 |
67,6 |
||
1990 |
— |
0,7 |
5,2 |
11,1 |
18,7 |
28,3 |
40,2 |
54,9 |
52
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
Tabell V:2 (forts.)
Höjning av 1 procent-enhet |
Fondränta 5 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
|
1965 |
2,6 |
5,8 |
10,4 |
16,8 |
25,3 |
36,7 |
51,8 |
71,3 |
96,6 |
129,2 |
170,9 |
1966 |
2,1 |
5,3 |
9,7 |
15,9 |
24,2 |
35,3 |
49,8 |
68,9 |
93,5 |
125,2 |
165,8 |
1967 |
1,7 |
4,7 |
9,0 |
15,0 |
23,0 |
33,8 |
48,0 |
66,5 |
90,5 |
121,3 |
160,8 |
1968 |
1,3 |
4,2 |
8,3 |
14,1 |
21,9 |
32,3 |
46,1 |
64,1 |
87,4 |
117,4 |
155,9 |
1969 |
0,8 |
3,6 |
7,6 |
13,2 |
20,7 |
30,9 |
44,2 |
61,7 |
84,4 |
113,5 |
151,0 |
1970 |
0,4 |
3,1 |
6,9 |
12,3 |
19,6 |
29,4 |
42,4 |
59,4 |
81,4 |
109,7 |
146,1 |
1971 |
— |
2,6 |
6,2 |
11,4 |
18,5 |
28,0 |
40,6 |
57,1 |
78,5 |
106,0 |
141,3 |
1972 |
2,0 |
5,6 |
10,6 |
17,4 |
26,6 |
38,8 |
54,8 |
75,6 |
102,3 |
136,6 |
|
1973 |
1,5 |
4,9 |
9,7 |
16,3 |
25,2 |
37,1 |
52,6 |
72,7 |
98,6 |
131,9 |
|
1974 |
1,0 |
4,3 |
8,9 |
15,3 |
23,9 |
35,3 |
50,4 |
69,9 |
95,0 |
127,3 |
|
1975 |
0,5 |
3,6 |
8,1 |
14,2 |
22,6 |
33,6 |
48,2 |
67,1 |
91,5 |
122,8 |
|
1980 |
— |
0,6 |
4,2 |
9,3 |
16,2 |
25,6 |
37,9 |
54,0 |
74,8 |
101,5 |
|
1985 |
— |
0,7 |
4,8 |
10,5 |
18,3 |
28,6 |
42,1 |
59,6 |
82,1 |
||
1990 |
— |
0,7 |
5,4 |
11,7 |
20,2 |
31,4 |
45,9 |
64,7 |
Höjning av 1 procent-enhet |
Fondränta 6 % Fondökning vid slutet av år |
||||||||||
1970 |
1975 |
1980 |
1985 |
1990 |
1995 |
2000 |
2005 |
2010 |
2015 |
2020 |
|
1965 |
2,6 |
6,1 |
11,3 |
18,6 |
28,9 |
43,1 |
62,7 |
89,2 |
125,1 |
173,4 |
238,2 |
1966 |
2,2 |
5,5 |
10,4 |
17,5 |
27,4 |
41,1 |
60,0 |
85,7 |
120,4 |
167,0 |
229,7 |
1967 |
1,7 |
4,9 |
9,6 |
16,4 |
25,9 |
39,2 |
57,4 |
82,2 |
115,7 |
160,8 |
221,4 |
1968 |
1,3 |
4,3 |
8,8 |
15,3 |
24,5 |
37,3 |
54,9 |
78,8 |
111,1 |
154,7 |
213,2 |
1969 |
0,8 |
3,7 |
8,0 |
14,3 |
23,1 |
35,4 |
52,3 |
75,4 |
106,7 |
148,7 |
205,1 |
1970 |
0,4 |
3,2 |
7,3 |
13,3 |
21,7 |
33,6 |
49,9 |
72,1 |
102,3 |
142,8 |
197,3 |
1971 |
— |
2,6 |
6,5 |
12,3 |
20,4 |
31,8 |
47,5 |
68,9 |
98,0 |
137,0 |
189,6 |
1972 |
2,1 |
5,8 |
11,3 |
19,1 |
30,0 |
45,1 |
65,8 |
93,8 |
131,4 |
182,0 |
|
1973 |
1,5 |
5,1 |
10,3 |
17,8 |
28,3 |
42,9 |
62,7 |
89,6 |
125,9 |
174,7 |
|
1974 |
1,0 |
4,4 |
9,4 |
16,6 |
26,7 |
40,6 |
59,7 |
85,6 |
120,6 |
167,5 |
|
1975 |
0,5 |
3,7 |
8,5 |
15,3 |
25,0 |
38,4 |
56,8 |
81,7 |
115,3 |
160,5 |
|
1980 |
— |
0,6 |
4,3 |
9,8 |
17,5 |
28,4 |
43,4 |
63,8 |
91,4 |
128,5 |
|
1985 |
— |
0,7 |
4,9 |
11,0 |
19,7 |
31,8 |
48,3 |
70,6 |
100,6 |
||
1990 |
— |
0,7 |
5,5 |
12,3 |
21,9 |
35,0 |
52,8 |
76,8 |
Kungi. Maj.ts proposition nr 123 år 1963
53
Tabell VI
Beräknad pensionsgrundande inkomst i miljarder kr
I |
II |
III |
TV |
V |
|
Realinkomstökning |
3% |
0% |
0% |
1.5 % |
3% |
Levnadskostnads- |
|||||
stegring |
2% |
0% |
2% |
0% |
0% |
År |
|||||
1960................ |
23,2 |
23,2 |
23,2 |
23,2 |
23,2 |
1961................ |
26,5 |
26,5 |
26,5 |
26,5 |
26,5 |
1962................ |
29,9 |
29,9 |
29,9 |
29,9 |
29,9 |
1963................ |
31,7 |
31,7 |
31,7 |
31,7 |
31,7 |
1964................ |
33,8 |
31,9 |
32,5 |
32,5 |
33,1 |
1965................ |
35,9 |
32,0 |
33,3 |
33,3 |
34,5 |
1966................ |
38,1 |
32,1 |
34,1 |
34,0 |
35,9 |
1967................ |
40,4 |
32,2 |
34,9 |
34,8 |
37,4 |
1968................ |
42,9 |
32,3 |
35,7 |
35,5 |
38,8 |
1969................ |
45,4 |
32,4 |
36,5 |
36,3 |
40,3 |
1970................ |
48,0 |
32,5 |
37,3 |
37,0 |
41,8 |
1971................ |
50,8 |
32,6 |
38,2 |
37,8 |
43,3 |
1972................ |
53,6 |
32,6 |
39,0 |
38,5 |
44,9 |
1973................ |
56,5 |
32,6 |
39,8 |
39,2 |
46,4 |
1974................ |
59,5 |
32,6 |
40,6 |
39,9 |
47,9 |
1975................ |
62,6 |
32,6 |
41,4 |
40,6 |
49,4 |
1976................ |
65,9 |
32,6 |
42,2 |
41,4 |
50,9 |
1977................ |
69,2 |
32,6 |
43,1 |
42,1 |
52,5 |
1978................ |
72,8 |
32,7 |
44,0 |
42,8 |
54,1 |
1979................ |
76,5 |
32,7 |
44,9 |
43,6 |
55,7 |
1980................ |
80,4 |
32,8 |
46,0 |
44,5 |
57,4 |
1985................ |
102,5 |
33,5 |
51,8 |
49,2 |
66,3 |
1990................ |
127,7 |
34,1 |
58,2 |
54,2 |
74,8 |
1995................ |
156,8 |
35,1 |
66,1 |
59,9 |
83,2 |
2000................ |
190,2 |
36,2 |
75,4 |
66,2 |
91,4 |
2005................ |
226,9 |
37,2 |
85,5 |
72,3 |
98,8 |
2010................ |
262,9 |
37,6 |
95,3 |
77,2 |
103,7 |
2015................ |
301,6 |
37,7 |
105,5 |
81,4 |
107,7 |
2020................ |
346,2 |
38,1 |
117,9 |
86,1 |
112,0 |
54
Kungl. Maj. is proposition nr 123 år 1963
Transumt
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET nr 23
Den 18 januari 1963 Styrelsens protokoll
Såsom styrelseledamöter deltog i sammanträdet:
t. f. generaldirektören Broberg,
» överdirektören Hultström,
ledamoten Blomgren,
» Johansson,
» Mehr, utom vid 3—9 §§,
» Wahrolén,
» Östlund.
I övrigt närvar vid sammanträdet:
suppleanten Bengtsson,
avdelningschefen Bruno,
t. f. » örtengren, föredragande vid 3—7 §§,
» » Parenius, föredragande vid 8 §,
byråchefen Skogsberg, föredragande vid 2 §,
» Järnbrink,
t. f. » Ahlström,
byrådirektören Kjellström, utom vid 3—9 §§. 2
2 §•
Fortsattes den vid tidigare sammanträden förda diskussionen angående
storleken av avgiftsuttaget för den allmänna tilläggspensioneringen efter utgången
av år 1964; och beslöt Riksförsäkringsverket avgiva förslag i ämnet
till Kungl. Maj :t.
Från beslutet anförde ledamoten Wahrolén avvikande mening, varvid han
anförde följande.
Som framgår av de till RFV :s skrivelse fogade tabellerna medger samtliga
redovisade avgiftsalternativ för de närmaste två—tre decennierna en avsevärd
fondökning. I relation till de av pensionsberedningen år 1957 utförda
beräkningarna blir fondökningen under denna tid vid samtliga alternativ
gynnsam, sedd ur pensionssystemets synpunkt. Orsaken härtill är framför
allt de sedan 1957 inträffade reallöneökningarna, som accelererat fonduppbyggnaden
på ett påtagligt sätt.
Först från tiden kring nästa sekelskifte och framåt blir skillnaden mellan
de olika avgiftsalternativen mera tydlig. Av flera skäl låter det sig emellertid
inte göra att nu framtaga siffror av ens någorlunda acceptabel tillförlitlighet
för fondutvecklingen så pass långt fram i tiden. Räknar man med en
fortsatt årlig löneutveckling av ungefär samma storlek som under perioden
55
Kungl. Maj. ts proposition nr 123 år 1963
1957—1962 och ett samtidigt bibehållande av nu gällande takbestämmelser
för pensioner och pensionsunderlag, kommer relativt snart alla inkomsttagare
att passera ATP-taket. Detta har en begränsande effekt, först på avgiftstillflödet
och därefter på pensionsutgifterna (denna tidsföljd i skeendet
är av väsentlig betydelse). Den korrigering av takbestämmelserna, som kan
tänkas böra ske i en sådan situation, har inte kunnat återspeglas i tabellerna.
Pensionsunderlaget, som för närvarande är i runt tal 2/3 av de totala inkomsterna,
skulle enligt RFV :s beräkningar under senare delen av tabellperioden
sjunka till omkring Vä av dessa inkomster, vilket får anses orimligt
som förutsättning för en avgiftskalkyl. En sådan förutsättning skulle
nämligen då innebära, att det av RFV åsyftade framtida avgiftsuttaget om
12 % i verkligheten endast betydde 4 % av den totala inkomstsumman.
Om man däremot räknar med helt oförändrade löner, har man fått ett alternativ,
som inte heller kan vara realistiskt. Hela ATP-systemet får anses
vila på uppfattningen, att våra försörjningsmöjligheter undan för undan
skall bli allt bättre och att produktionen skall öka på ett sådant sätt, att pensionsbördorna
blir av någorlunda överkomlig storlek. Detta underlättas av
att avgiftstillflödet påverkas av lönehöjningar tidigare och kraftigare än vad
pensionsutgifterna påverkas och att utgående pensioner kan bäras upp av
samtidiga avgifter från stigande lönesummor för de aktiva, så som ett fördelningssystem
bör fungera. Konjunktursvackor kan tillfälligt rubba denna
bild, men det är väl främst för sådana situationer AP-fonden är till.
Av dessa skäl är det inte nu möjligt att med någon rimlig klarhet bedöma
pensionssystemets ekonomi för längre tid framåt än på sin höjd några decennier.
För en sådan tidsperiod erfordras icke för pensionssystemets skull
så pass kraftiga höjningar av avgiftsuttaget, som redovisats i alternativ
A—C i RFV:s skrivelse. Redan alt. E (1 % höjning vart femte år) skulle för
den närmaste tiden leda till minst lika gynnsamma relationer mellan fondens
ökning och dess utgifter, som 1957 års pensionsutredning beräknade,
och alt. D, innebärande en höjning med 1 % vart tredje år, skulle leda till
en fondbildning, som i varje fall för de närmaste 15 åren skulle gå betydligt
längre, än som förutsattes vid pensionssystemets tillkomst.
Icke heller från andra synpunkter än pensionssystemets behov synes anledningar
föreligga att nu forcera fonduppbyggnaden. Det kraftiga bortfall
av övrigt sparande, som förutsattes bli en följd av ATP:s införande, har
blivit vida mindre än befarat. Andra sociala reformer kräver sin andel av de
löpande inkomsterna under 1960-talets senare del, exempelvis den fortsatta
uppbyggnaden av folkpensionen och den fjärde semesterveckan. I det i
RFV:s skrivelse återgivna uttalandet av socialministern i 1958 års proposition
i ärendet betonade statsrådet, alt skäl talade för att inte från början
sälta pensionsavgifterna för högt med tanke på de återverkningar, som avgifterna
får på löner och konsumtion. Liknande tankegångar torde med fog
kunna anses giltiga även i dagens situation i fråga om den fortsatta avgifts
-
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 123 år 1963
höjningen. I första hand gäller detta önskvärdheten av några års paus i höjningarna
efter år 1964.
Av ovan i korthet redovisade skäl finner jag, att för perioden 1965—1970
valet av avgiftsalternativ står mellan alt. D och alt. E. Alt. D medger en
snabbare fondökning, men även alternativ E förtjänar att allvarligt beaktas
mot bakgrunden av den nuvarande ovissheten i fråga om näringslivets förmåga
att i ett pressat kostnadsläge bära både lönehöjningar och andra
ökande sociala kostnader. Det måste också starkt betonas, att ATP-systemet
skall vara ett fördelningssystem, icke ett pensionsreservsystem.
Denna paragraf skulle anses omedelbart justerad.
Vid protokollet:
Sven Olov örtengren
I transumerade delar rätt avskrivet
Bestyrkes å tjänstens vägnar:
Brita Åhman
IDUNS TRYCKENI, ESSELTE. STHLM SS
812103