Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

1

Nr 112

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående förbättring av
arbetssituationen för rektorerna vid statliga gymnasier
m.m.; given Stockholms slott den 8 mars 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I anslutning till skoladministrativa utredningens betänkande »Förslag till förbättring
av läroverksrektorernas arbetssituation» framlägges vissa förslag, avsedda
att förbättra arbetssituationen för rektorer vid statliga allmänna gymnasier
(inklusive försöksgymnasier), statliga allmänna gymnasier i kombination
med statlig realskola samt tekniska gymnasier. Frågorna om schemaläggning och
vikarie för rektor föreslås lösta genom att dessa arbetsuppgifter ålägges sekreterarna
vid skolorna samtidigt som möjligheterna att rekrytera sekreterare föreslås
bli förbättrade genom en väsentlig arvodeshöjning. Vidare skapas möjligheter för
en kvantitativ och kvalitativ förstärkning av rektorsexpeditionernas biträdespersonal.

Härutöver föreslås att en försöksverksamhet skall äga rum. Denna försöksverksamhet
skall bedrivas på basis av dels skoladministrativa utredningens
förslag, dels av ett förslag, som framlagts under remissbehandlingen av bl. a.
skolöverstyrelsen. Därigenom förutsättes en fastare grund vinnas för ett ställningstagande
till den framtida organisationen av relctorsexpeditionerna.

Kostnadsökningen för de framlagda förslagen har beräknats till 1 900 000 kr. 1

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 saml. Nr 112

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 8
mars 1963.

Närvarande:

Statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Asp LING.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, frågor angående förbättring
av arbetssituationen för rektorerna vid statliga gymnasier m. m. och anför därvid
följande.

Vid anmälan av punkten 121 under åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition
anmälde jag, att skoladministrativa utredningen den 20 november
1962 överlämnat betänkande med förslag till förbättring av läroverksrektorernas
arbetssituation, samt att jag senare ämnade framlägga förslag om proposition
i ämnet till 1963 års riksdag. I avvaktan härpå borde för ändamålet beräknas
under anslaget Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar 2 100 000 kr. och
under anslaget Tekniska gymnasier: Avlöningar 300 000 kr.

Sedan remissbehandlingen av den nyssnämnda utredningen nu avslutats, anhåller
jag att åter få anmäla ärendet.

I. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastikdepartementet
den 14 april 1961 för utredning rörande vissa skoladministrativa
frågor såsom sakkunniga skoldirektören i Solna, Thorbjörn Eliasson, rektorn vid
Nya elementarskolan i Stockholm Nils Erik Anrup samt dåvarande förste byråsekreteraren
i statskontoret, numera organisationskonsulenten hos Svenska stadsförbundet
Bengt Gunnar Karlin.

De sakkunniga, som antagit benämningen skoladministrativa utredningen, har
den 20 november 1962 avlämnat betänkandet »Förslag till förbättring av läroverksrektorernas
arbetssituation»1 (stencilerat). Häröver har infordrade utlåtanden
avgivits av skolöverstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning, som över- 1

1 I den man den äldre benämningen »läroverk» användes i det följande avses därmed statligt
gymnasium (ev. i kombination med statlig realskola). Beträffande utredningens användning av
benämningen, se s. 4 och 5.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

lämnat yttrande från Högre tekniska läroverkens rektorsförening, statskontoret,
länsskolnämnderna i Östergötlands, Kalmar, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Värmlands, Örebro, Kopparbergs, Västerbottens och Norrbottens
län, fackskoleutredningen, gymnasieutredningen och 1960 års lärarutbildningssakkunniga.
Vidare har yttranden avgivits av Statstjänstemännens riksförbund
(SR), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), som överlämnat
vissa yttranden, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), som överlämnat
vissa yttranden, Svenska landskommunernas förbund, Svenska stadsförbundet,
Rektorskonventet i Stockholm och Rektorskollegiet i Stockholm. Dessutom
har Sveriges skoldirektörsförening och Sveriges skolledarförbund inkommit med
särskilda skrifter i ärendet.

II. Skoladministrativa utredningens uppdrag

Skoladministrativa utredningen har till huvuduppgift att utarbeta konkreta
förslag, som på ett avgörande sätt kan förbättra läroverksrektorernas arbetssituation.
I uppdraget ingår även motsvarande frågor i vad gäller rektorer inom
det obligatoriska skolväsendet samt en begränsad översyn av länsorganens och,
om det skulle visa sig erforderligt, de centrala skolmyndigheternas arbetsuppgifter,
främst avseende frågan vilka och hur många instanser, som skall ha att
befatta sig med de enskilda ärendena. Utvidgning av utredningsuppdraget har
skett genom att för beaktande till utredningen överlämnats dels en den 11 september
1961 inom skolöverstyrelsen upprättad skrivelse rörande utbildning av
skolledare och dels ett den 2 maj 1962 av överstyrelsen för yrkesutbildning framfört
förslag att utredningsuppdraget även måtte omfatta frågan rörande biträdeshjälp
på rektorsexpeditionerna vid de tekniska läroverken.

Det nu framlagda betänkandet har i princip begränsats till frågor rörande
den egentliga ledningen och administrationen av skolenheter av i första hand
högre allmänt läroverks och högre tekniskt läroverks natur. Man har bortsett
från de speciella förhållanden som föreligger, då rektor också är kommunal skolchef
(förste rektor).

Vad beträffar frågan om länsskolnämndernas roll inom skoladministrationen
har utredningen tagit upp frågor rörande fördelning av befogenheter och arbetsuppgifter
mellan nämnderna och centrala eller lokala skolorgan endast i den mån
dessa mer eller mindre direkt berör läroverksrektorernas arbetsförhållanden.
Övriga frågor rörande länsskolnämnderna har fått anstå med hänsyn till förväntade
förändringar i fråga om skolväsendets centrala ledning. I en senare etapp
avser utredningen att behandla vissa administrativa spörsmål rörande det obligatoriska
skolväsendet, samt frågor rörande personalutbildning.

Redan i detta betänkande har utredningen framlagt ett principförslag till nytt
system för elevregistreringen vid det obligatoriska skolväsendet.

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

III. Utredningens organisationsundersökning

A. Utredningen

Det nu redovisade utredningsarbetet har huvudsakligen utförts i form av en
organisationsundersökning. För att erhålla underlag för ställningstaganden och
förslag har utredningen därvid gjort en detaljerad analys och kvantifiering av
rektors och rektorsexpeditionens arbetsuppgifter. Källmaterialet har varit följande: a)

Författningar och anvisningar, som reglerar rektors och rektorsexpeditionens
arbete.

b) Intervjuer och diskussioner med befattningshavare vid skolöverstyrelsen,
överstyrelsen för yrkesutbildning och länsskolnämnder.

c) Intervjuer med rektorer och biträdespersonal på rektorsexpeditioner, varvid
intervjuerna i vissa fall utsträckts till detaljerade praktiska studier och uppföljningar
av arbetsuppgifter under olika skeden av läsåret.

d) Enkätundersökning.

Utredningen har också inhämtat uppgifter om de skolorganisatoriska förhållandena
i vissa främmande länder. De sakkunniga anser emellertid, att några
erfarenheter av värde inte står att finna i dessa länder, då i många fall den organisatoriska
strukturen vid respektive skolenheter avviker från den svenska och
i andra fall, där organisationsstrukturen mer påminner om förhållandena i Sverige,
skolledarnas behov av biträde knappast i något fall tillgodosetts i nämnvärt
större utsträckning eller på rationellare sätt än vad som hittills varit fallet
vid svenska läroverk. Utredningen har därför inte redogjort för de administrativa
och expeditionella förhållandena vid utländska skolor.

Enkäten har under vårterminen 1962 tillställts sammanlagt 135 läroverk,
varav 115 högre allmänna läroverk och 20 samrealskolor. Bland de högre allmänna
läroverken har inräknats åtta försöksgymnasier. Eftersom de tekniska
läroverken inte ingick i utredningsuppdraget, då enkäten utsändes, har denna
ej tillställts de tekniska läroverken. Den årliga tidsåtgången för utförande av de
arbetsuppgifter, som åligger rektorer och personal vid dessa skolor, har beräknats
med utgångspunkt i dels tidsuppgifter, inhämtade under besök vid tekniska läroverk,
och dels tidsuppgifter, som erhållits beträffande de allmänna läroverken.

Beträffande bearbetningen av enkäten anför utredningen bl. a. följande.

Bland annat för att erhålla möjligheter att utröna huruvida ett läroverks
struktur är av betydelse för arbetsuppgifternas omfattning har utredningens
enkätmaterial bearbetats fördelat på sex olika grupper med hänsyn till läroverkens
typ och sammansättning. Dessa grupper är:

Grupp 1: Läroverk bestående av gymnasium (försöksgymnasium) och fullt utbyggt
högstadium av grundskola (försöksskola).

Grupp 2: Läroverk bestående av gymnasium och fullständig realskola med gymnasiedelen
lika stor som eller större än realskoledelen.

5

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1963

Grupp 3: Läroverk bestående av gymnasium och fullständig realskola med
mindre gymnasiedel än realskoledel.

Grupp 4: Läroverk bestående av gymnasium, realskola under avveckling och
grundskolans högstadium under utbyggnad; gymnasiedelen lika stor
som eller större än real- och grundskoledelen.

Grupp 5: Läroverk bestående av gymnasium, realskola under avveckling och
grundskolans högstadium under utbyggnad; gymnasiedelen mindre än
real- och grundskoledelen.

Grupp 6: Samrealskolor.

Läroverkens storlek har beaktats med hänsyn till antalet klasser och elever
vid skolenheten i dess helhet eller delar av densamma.

Omfattningen av vissa arbetsuppgifter varierar, förutom med hänsyn till
läroverkens struktur, i förhållande till något mått på läroverkens storlek. Utredningen
har därvid såsom variabel använt sig av antalet klasser och antalet elever
vid skolenheten i dess helhet eller delar av densamma, d. v. s. realskola, grundskolans
högstadium och gymnasium. Omfattningen av en arbetsuppgift kan i
vissa fall variera direkt proportionellt med en dylik variabel, i andra fall inte. I
de senare fallen har variationen, med utgångspunkt från enkätmaterialet, kunnat
fastställas vara avtagande proportionell, nämligen direkt proportionell med en
variabel till en viss nivå men därefter proportionell med en viss koefficient per
enhet av variabeln. Nämnda koefficient har kunnat beräknas till 0,9. Sammaledes
har den nivå till vilken omfattningen av en arbetsuppgift beräknas stiga
direkt proportionellt med variabeln kunnat beräknas uppgå till, då fråga är om
antalet klasser, 18 vid skolenhet av högre allmänt läroverks natur och 12 vid
samrealskola. Då variabeln utgörs av antalet elever har denna nivå kunnat beräknas
till 450 vid högre allmänt läroverk och 350 vid samrealskola. Ifråga om
vissa arbetsuppgifter som föranleds av huvudsakligen examensförfaranden, har
arbetsuppgifternas omfattning beräknats stiga i direkt proportion till en nivå
där elevantalet utgör 85 vid gymnasium och 35 vid realskola.

Den totala svarsfrekvensen uppgick till 90 %. Bearbetningsbara enkätsvar
inkom från 80 % av de läroverk, som ombetts besvara enkäten.

Utredningen anför vidare.

Med hänsyn till att enkätmaterialet utvisade stor spridning ifråga om beräknad
tidsåtgång per arbetsuppgift, enhet, personalkategori och år har arbetsmängdsberäkningarna
baserats på medianvärden. Vad beträffar arbetsuppgifter,
vilkas omfattning kan förutsättas vara i stort oberoende av skolenhetens struktur,
har medianvärdet för tidsåtgång per arbetsuppgift etc. framräknats på
grundval av hela enkätmaterialet. Ifråga om uppgifter där de strukturella skillnaderna
mellan två eller flera dylika grupper icke befunnits ha någon inverkan,
har medianvärden uträknats på grundval av samtliga de enkätsvar som hänförts
till dessa grupper.

Vid granskningen av enkätmaterialet har vissa korrigeringar gjorts i de redovisade
beräkningarna av den årliga tidsåtgången för vissa arbetsuppgifter och
personalkategorier. Utredningen framhåller härom.

Sålunda har årlig tidsåtgång för rektors egen undervisning och arbete med
anledning därav beräknats med utgångspunkt från rektors fastställda undervisningsskyldighet,
d. v. s. exklusive eventuella tilläggstimmar. Av läroverkets

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

sekreterare i förekommande fall redovisad tidsåtgång för arbetsuppgifter, som
han ej kan förväntas utföra i sin egenskap av sekreterare, har ej medtagits i beräkningarna.
I en del enkätsvar har tidsåtgång redovisats för kurator, studierektor,
yrkesvalslärare eller annan lärare. Den tidsåtgång som redovisats för
dessa befattningshavare har beaktats i den mån densamma har kunnat hänföras
till rent expeditionelit eller organisatoriskt arbete av sådan art som ej kan anses
ingå i respektive befattningshavares ordinarie åligganden. Biträdande rektors
arbete har inkluderats i rektors arbete vid skolenheten, dock ej den del av arbetet
som sammanhänger med biträdande rektors egen undervisning. Ifråga om av
biträdespersonal redovisat arbete må nämnas att till detta hänförts arbete som
angetts utföras av såväl fast som tillfälligt anställd personal vid rektorsexpeditionerna.
Vaktmästares arbete har beaktats endast i den mån det kunnat hänföras
till arbete av ren expeditionskaraktär och har då inräknats i biträdespersonalens
ai''betsmängd.

De olika befattningshavare, som i enkätsvaren redovisats utföra organisatoriskt
och administrativt-expeditionellt arbete vid skolenheterna, har av utredningen
sammanförts till tre olika personalkategorier: rektor, sekreterare och
biträdespersonal. »Sekreterare» utgör sålunda en sammanfattande benämning
på den lärare vid skolenheten som fungerar såsom läroverkets sekreterare samt
den eller de lärare eller andra befattningshavare, exempelvis kurator eller
schemaläggare, som mot särskilda arvoden eller eljest biträder rektor i det organisatoriska
eller administrativt-expeditionella ai-betet på skolenheten.

Vid granskningen av enkätmaterialet kunde även konstateras, att de olika
läroverken vid beräkningen av den årliga tidsåtgången för utförandet av förekommande
arbetsuppgifter ej utgått från enhetliga värden ifråga om läs- och
arbetsårets längd samt antal arbetsdagar per läs- och arbetsår. I de fall så varit
nödvändigt har enkätsvaren därför korrigerats i dessa avseenden. Därvid har
ett arbetsår ur rektors och rektorsexpeditionens synpunkt förutsatts bestå av
280 arbetsdagar fördelade på 46 arbetsveckor. Av arbetsdagarna har 210 hänförts
till läsår, 39 veckor, och 70 till ferietid. Antalet undervisningsveckor per
läsår har förutsatts vara 35. Sekreterare har beräknats biträda rektor under
cirka 230 arbetsdagar per arbetsår.

För uppnående av jämförbarhet har inom var och en av de förut nämnda
struktuellt skilda grupperna av läroverk konstruerats ett »modell-läroverk» med
samma totala elev- och klassantal, nämligen totalt 1 000 elever fördelade på 35
klasser. Modelläroverket i strukturgruppen 6, samrealskolor, har dock konstraerats
som en skolenhet bestående av totalt 400 elever fördelade på 13 klasser.
Elev- och klassantalet vid dessa modelläroverk överensstämmer för övrigt i
stort sett med genomsnittsläroverket i såväl hela enkätmaterialet som i de olika
strukturgrupperna. Elev- och klassantalet vid de olika modelläroverken av
högre allmänna läroverks natur har vidare fördelats på gymnasium, realskola
och grundskolans högstadium ungefär så som denna fördelning ter sig vid genomsnittsläroverken
i respektive strukturgrupper.

Elevernas fördelning på gymnasium etc. vid de sålunda konstruerade modellläroverken
framgår av tabell 1.

Enkätmaterialet har vid bearbetningen grupperats kring följande frågor:

a) Den genomsnittliga årsarbetsmängden hos rektor, sekreterare och biträdespersonal.

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1963

b) Rektors och sekreterares årsarbetsmängds fördelning på administrativa,
pedagogiska och skolsociala funktioner.

c) Fördelningen av de olika personalkategoriernas årsarbetsmängder på de
arbets(sak-)områden i vilka arbetsuppgifterna kan grupperas.

d) Årsarbetsmängdens fördelning på årets månader (säsongvariationer).

Rektors år sarbetsmängd i timmar, såsom den beräknats av utredningen beträffande
de olika grupperna av läroverk, framgår av tabell 1.

Tabell 1. Rektors år sarbetsmängd vid modelläroverk

Antal klaser

Läroverkets sammansättning

Antal tim/år
(avrundat till
närmaste tiotal)

Antal elever

gymn.

realsk.

högstad.

summa

35 .............

400

_

600

1 000

2 390

35 .............

600

400

—

1 000

2 090

35 .............

400

600

—

1 000

2170

35 .............

600

250

150

1 000

2 no

35 .............

400

400

200

1 000

2190

13 .............

—

400

—

400

1 760

Den normala årsarbetsmängden för tjänstemän anges av utredningen till ca

1 750 arbetstimmar, sedan hänsyn tagits till semester m. m. Normal årsarbetsmängd
för rektor föreligger sålunda endast vid samrealskolorna. I övrigt överstiger
den faktiska årsarbetsmängden den normala med 340—640 timmar. Den
största avvikelsen föreligger vid läroverk, bestående endast av gymnasium och
grundskolans (försöksskolans) högstadium.

Utredningen anför vidare.

Beträffande rektor vid läroverk med praktisk lärarkurs och vid läroverk som
samverkar med lärarhögskola kan dessutom följande belysas ur enkätmaterialet.
Samtliga 19 dylika läroverk som ingår i detta material tillhör strukturgrupperna

2 och 4, d. v. s med gymnasiedclen större än real- och/eller grundskoledelen.
Den genomsnittliga årsarbetsmängden för rektor vid läroverk med praktisk
lärarkurs kan, omvandlat till modelläroverk, beräknas till drygt 2 400 timmar,
varav ca 400 timmar utgörs av arbete med anledning av lärarutbildningen.
Motsvarande siffror för rektor vid modelläroverk samverkande med lärarhögskola
utgör ca 2 260 timmar, varav ca 260 timmar med anledning av lärarutbildningen.

Årsarbetsmängderna för sekreterare och biträdespersonal framgår av tabell 2.

8 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

Tabell 2. Sekreterares och biträdespersonals årsarbetsmängd vid modelläroverk

Antal

klasser

Läroverkets sammansättning

Antal tim/år (avrundat
till närmaste tiotal)

Antal elever

gymn.

realsk.

högstad.

summa

Sekr.

Bitr. pers.

35 ..........

400

_

600

1 000

700

1 750

35 ..........

600

400

—

1 000

750

2 220

35 ..........

400

600

—

1 000

720

2 080

35 ..........

600

250

150

1 000

780

2 170

35 ..........

400

400

200

1 000

760

2 030

13 ..........

—

400

—

400

260

800

I sekreterarens arbetsuppgifter ingår arbete med och i samband med schemaläggning,
vilket vid högre allmänt läroverk beräknas utgöra 200—230 timmar
av de i tabellen angivna totala timtalen. Av tabell 2 framgår bl. a. att gymnasiedelen
kräver proportionsvis störst insats. Vidare framgår, att i under övrigt lika
förhållanden årsarbetsmängden för de båda personalkategorierna är mindre, då
gymnasiet är kombinerat med grundskolans högstadium än vid kombinationen
gymnasium-realskola. I det sistnämnda fallet påpekar utredningen att för rektor
den största årsarbetsmängden återfinnes just vid gymnasium kombinerat med
grundskolans högstadium.

Rektors och sekreterares arbetsuppgifter har av utredningen fördelats på pedagogiska,
administrativa och skolsociala uppgifter. Gränserna mellan dessa områden
säges vara i många fall flytande. De flesta kvalificerade administrativa
arbetsuppgifterna anser utredningen hellre böra kallas pedagogiskt-administrativa
än enbart administrativa. De skolsociala arbetsuppgifterna torde för personalen
på rektorsexpeditionerna framstå såsom rent administrativa eller expeditionella.
För rektor kan dock det skolsociala arbetet i många fall sägas innefatta
pedagogiska eller administrativa moment. Ehuru svårigheter sålunda föreligger
att åstadkomma en sakligt riktig uppdelning av arbetsuppgifterna på de förut
nämnda områdena har dock utredningen företagit en sådan, då en dylik uppdelning
anses vara av intresse för besvarandet av den väsentliga frågan om en
läroverksrektor i nuläget skall betraktas som en befattningshavare med övervägande
pedagogiska eller övervägande administrativa eller till viss del pedagogiskt-administrativa
funktioner. En arbetsuppgift, som i sig innefattar moment
tillhörande olika kategorier, har hänförts till den kategori, som befunnits dominera
i arbetsuppgiften. Vissa arbetsuppgifter har betraktats som i nästan lika
hög grad pedagogiska som administrativa. Detta gäller upprättande av schema,
upprättande av tjänstgöringsfördelning samt arbete med utredningar och enkäter.

Den procentuella fördelningen av arbetsuppgifterna på de olika områdena
enligt utredningens beräkningar framgår av tabellerna 3 a och 3 b. I tabell 3 a
har de nyssnämnda arbetsuppgifterna rörande schema etc. betraktats som pedagogiska,
i tabell 3 b som administrativa.

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

Tabell 3 a. Rektors och sekreterares årsarbetsmängd vid modellår overk. Procentuell
fördelning på pedagogiska, administrativa och skolsocicda uppgifter

(Schema etc. = pedagogiska.)

Modelläroverk av struktur-grupp nummer

Procent av årsarbetsmängden

Rektor

Sekreterare

ped.

adm.

soc.

s:a

ped.

adm.

SOC.

s:a

i ..............................

62

35

3

100

42

52

6

100

2 och 4 ........................

59

37

4

100

42

52

6

100

3 och 5 ........................

59

37

4

100

44

51

5

100

6 ..............................

70

27

3

100

55

40

5

100

Läroverk med praktisk lärarkurs ..

61

36

3

100

Läroverk samverkande med lärar-

högskola ......................

59

37

4

100

Tabell 3 b. Rektors och sekreterares årsarbetsmängd vid modelläroverk. Procentuell
fördelning på pedagogiska, administrativa och skolsociala uppgifter

(Schema etc. = administrativa)

Modelläroverk av struktur-grupp nummer

Procent av årsarbetsmängden

Rektor

Sekreterare

ped.

adm.

SOC.

s:a

ped.

adm.

SOC.

s:a

i ..............................

58

39

3

100

2

92

6

100

2 och 4 ........................

54

42

4

100

4

90

6

100

3 och 5 ........................

55

41

4

100

4

91

5

100

6 ..............................

68

29

3

100

9

86

5

100

Läroverk med praktisk lärarkurs ..

57

40

3

100

Läroverk samverkande med lärar-

högskola ......................

55

41

4

100

Enligt utredningens uppfattning torde den indelning i pedagogiskt och administrativt
arbete som legat till grund för tabell 3 b bäst återspegla arbetsuppgifternas
egentliga karaktär.

Det framgår av tabellerna, att rektor, inte ens enligt tabell 3 b, där sålunda
maximalt antal arbetsuppgifter betraktats som administrativa, har övervägande
administrativa funktioner. Vid samtliga modelläroverk bör enligt utredningens
mening rektor således under nuvarande förhållanden kunna betraktas som en
befattningshavare med huvudsakligen pedagogiska uppgifter.

Den gjorda uppdelningen av rektors och rektorsexpeditionens arbete är dock
enligt utredningen alltför vid och ur utredningsteknisk synpunkt föga tillfredsställande.
Utredningen har därför indelat rektors och rektorsexpeditionens arbetsuppgifter
i ett antal sakområden enligt följande.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

I. Undervisningsskyldighet och allmänpedagogiska uppgifter

II. Arbete med att övervaka och leda undervisningen, tillse att lärarna fullgör
sina skyldigheter

III. Arbete med att övervaka elevernas skolgång, flit, uppförande och ordning,
stimulera föreningsverksamhet

IV. Undervisningens organisation

V. Intagning, avgång, flyttning, examina, terminsavslutningar

VI. Fastigheter; underhåll, reparationer

VII. Inventarier, undervisnings- och förbrukningsmateriel, skolbibliotek

VIII. Expedition; personaluppgifter, löner, arvoden etc., statistik och expeditionsarbete
i övrigt

IX. Skolhygieniska och skolsociala göromål

X. Sammanträden, särskilda uppdrag m. m.

Vid allmänt läroverk med lärarutbildning anses arbete med och i anledning
av lärarutbildningen kunna betraktas som ett extra sakområde. Dessa arbetsuppgifter
har dock endast tagits med vid beräkningen av rektors totala årsarbetsmängd
samt vid belysande av frågan om rektor under nuvarande förhållanden
kan betraktas som en befattningshavare med övervägande pedagogiska
eller övervägande administrativa funktioner. I följande beräkningar har bortsetts
från läroverk med lärarutbildning.

Fördelningen av rektors år sarbetsmängd på sakområden framgår av tabell 4.

Tabell U- Rektors årsarbetsmängd vid modelläroverk. Procentuell
fördelning på sakområden

Modelläro-

Procent av

årsarbetsmängden

verk av
struktur-

Sakområden

grupp nr

I

II

III

IV

V

VI

VII

VIII

IX

X

S:a

i .........

21

20

12

14

7

2

2

16

3

3

100

2 och 4 . ...

23

13

11

14

9

2

2

19

4

3

100

3 och 5 ____

22

16

10

14

9

2

2

18

4

3

100

6 .........

41

16

7

10

4

1

2

12

3

4

100

Av tabell 4 framgår att sakområde I, »Undervisningsskyldighet och allmänpedagogiska
uppgifter», genomgående kräver den största delen av rektors totala
arbetsinsats. Skillnaden mellan samrealskola och övriga läroverkstyper är markant.

Utredningen har också redovisat hur rektors årliga tidsåtgång per sakområde
fördelar sig på pedagogiska, administrativa och skolsociala uppgifter. Genom
parallellstudium av en dylik fördelning, som redovisas i tabell 5, och årsarbetsmängdens
fördelning på sakområden enligt tabell 4, erhålles bl. a. kvantitativa
utgångspunkter för åtgärder, ledande till en avlastning av arbete från rektorerna.
I tabell 5 har arbete med upprättande av tjänstgöringsfördelning och schema
samt arbete med anledning av utredningar och enkäter helt betraktats som
administrativa uppgifter.

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Tabell 5. Rektors årsarbetsmängd vid modelläroverk. Procentuell fördelning av
den årliga tidsåtgången per sakområde på pedagogiska, administrativa
och skolsociala uppgifter

Sakområde

Arbetets art
(P — ped.,

A = adm.,

S == skolsoc.)

Procent av årlig tidsåtgång per sakområde
Modelläroverk av strukturgrupp nr

1

2 och 4

3 och 5

6

I.............

P

100

100

100

100

II .............

P

94

96

97

97

A

6

4

3

3

in.............

P

94

94

94

90

A

3

4

4

9

S

3

2

2

1

IV .............

P

20

33

21

24

A

80

77

79

76

V .............

P

39

43

42

49

A

61

57

58

51

VI .............

A

100

100

100

100

VII .............

P

14

15

15

19

A

86

85

85

81

VIII .............

P

6

3

3

3

A

94

97

97

97

IX .............

S

100

100

100

100

X.............

P

13

13

13

13

A

87

87

87

87

De administrativa uppgifterna dominerar således sakområdena IV, V, VI, VII,
VIII och X.

Utredningen har vidare närmare undersökt rektors sammanträdesbörda och
funnit att den årliga tidsåtgången för sammanträden för rektor vid skolenheter
av högre allmänt läroverks natur kan beräknas till ca 230 timmar. I genomsnitt
ca 80 % eller ca 185 timmar av denna tid beräknas vara förlagd utanför ordinarie
arbetstid.

»Sekreterares» årsarbetsmängd och dess procentuella fördelning på sakområden
samt den procentuella fördelningen av den årliga tidsåtgången per sakområde
på pedagogiska, administrativa och skolsociala uppgifter framgår av
tabellerna 6 och 7.

Vid bedömning av denna arbetsmängd, liksom i övriga sammanhang, bör
hållas i minnet att utredningen, som tidigare framhållits, i begreppet sekreterare
innefattar flera olika personers arbete och arbetsuppgifter.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Tabell 6. Sekreterares år sarbetsmängd vid modelläroverk. Procentuell fördelning

på sakområden

Modelläro-

Procent av

årsarbetsmängden

verk av
struktur-

Sakområden

grupp nr

I

n

in

IV

V

VI

vn

vin

IX

X

S:a

1 .........

_

i

2

62

5

_

i

25

4

1

100

2 och 4 ____

1

i

i

60

6

—

i

24

5

1

100

3 och 5 ....

1

i

i

60

6

—

i

25

4

1

100

6 .........

4

i

2

58

7

—

i

21

4

2

100

Tabell 7. Sekreterares årsarbetsmängd vid modelläroverk. Procentuell fördelning
av den årliga tidsåtgången per sakområde på pedagogiska, administrativa och

skolsociala uppgifter

Sakområde

Arbetets art
(P = ped.,

A = adm.,

S = skolsoc.)

Procent av årlig tidsåtgång per sakområde
Modelläroverk av strukturgrupp nr

1

2 och 4

3 och 5

6

I .............

P

100

100

100

100

II .............

P

71

44

55

—

A

29

56

45

100

III .............

P

—

55

55

75

A

27

27

27

25

S

73

18

18

—

IV .............

A

100

100

100

100

V .............

P

15

33

29

41

A

85

67

71

59

vn.............

A

100

100

100

100

vin.............

A

100

100

100

100

IX .............

S

100

100

100

100

x.............

A

100

100

100

100

För sekreterarens vidkommande domineras arbetet nästan helt av arbetsuppgifter
inom sakområdet IV, omfattande undervisningens organisation. Bl. a.
ingår där hela schemaläggningsarbetet. Om tidsåtgången för schemaläggningen
uteslutes, kommer i stället sekreterarens arbete med uppgifter inom sakområde
VIII, som avser allehanda expeditionellt arbete, att väga över något. Sekreterarens
huvudsakliga arbete kan sålunda sägas bestå i undervisningens organisation,
expeditionellt arbete samt skolhygieniska och skolsociala göromål.

Större delen av biträdespersonalens arbete kan genomgående hänföras till
sakområde VIII, »Expedition: personaluppgifter, löner, arvoden etc., statistik

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

och expeditionsarbete i övrigt». Den näst största arbetsinsatsen gäller sakområde
V, »Intagning, avgång, flyttning, examina, terminsavslutningar». Därefter kommer
sakområde IV »Undervisningens organisation».

Säsongvariationerna för de olika befattningshavarna, d. v. s. årsarbetsmängdens
fördelning på månader har utredningen beräknat beträffande strukturgrupp
4 (högre allmänt läroverk med 600 elever i gymnasiet, 250 elever i realskolan,
150 elever i grundskolans högstadium fördelade på 35 klasser). Utredningen framhåller,
att vårterminens senare hälft och höstterminens början utgör veritabla
arbetstoppar för samtliga personalkategorier. Utredningen anför vidare.

Arbetstoppen på våren sammanhänger med följande arbetsuppgifter, nämligen
ämnes- och klasskonferenser, studierådgivning åt elever, föräldramöten,
examensskrivningar och övriga examensförfaranden, upprättande av vårrapport,
tjänstgöringsfördelning och årsredogörelse, anskaffande av icke-ordinarie lärare,
studiedagar m. m. samt intagning i realskolans, gymnasiets etc. första årskurs.

Höstterminens arbetstopp består huvudsakligen av upprättande av skrivningsschemata
m. fl., elevregistrering, ämnes- och klasskonferenser, föräldramöten och
samtal med föräldrar, studiebidrag och stipendier samt upprättande av lediganmälan
av tjänst, katalog och höstrapport.

B. Remissyttranden

Mot utredningens organisationsundersökning har från skilda synpunkter riktats
bestämda invändningar. Några remissinstanser hävdar, att utredningen inte
avgränsat sin organisationsundersökning på ett tillfredsställande sätt. Sålunda
framhåller länsskolnämnden i Göteborgs och Bohus län, att utredningen, genom
att i första hand inrikta sig på rektorer vid skolenheter av högre allmänt läroverks-
och högre tekniskt läroverks natur, kommit att förbigå dels de fall då
rektor även är skolchef, dels också förhållanden vid högre kommunala skolor,
kommunala gymnasier, yrkesskolor och grundskolor. Denna indelningsprincip
är enligt nämndens mening konstlad.

Likartade synpunkter framföres av TCO, som finner det klart otillfredsställande
att inte förslag framlagts i ett sammanhang, avseende samtliga skolledare
under den gemensamma skolstyrelsens förvaltning. TCO framhåller angelägenheten
av att utredningen snarast slutför sitt arbete bl. a. i vad avser den obligatoriska
skolan. I samband härmed bör även arbetssituationen för skolchef liksom
de centrala skolkontorens uppgifter i sammanhanget behandlas trots att här är
fråga om ett i huvudsak kommunalt intresseområde. Härigenom kan en samlad
överblick av arbetssituationen inom skolans lokala ledning erhållas.

Sveriges sk olle därför band anser, att man inte kan bedöma arbetssituationen
för rektor vid den statliga skolenheten, om man inte samtidigt gör en bedömning
av hela den lokala skoladministrationen, då rektors arbetsuppgifter är delvis
avhängiga av vilket arbete, som utföres på skolkommunens centrala skolkansli.

Utredningen borde således först ha gjort en uppskattning av omfattning och

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1968

utformning av hela det lokala skoladministrationsarbetet och utifrån denna bedömning
sedan lagt fram förslag om vilka arbetsuppgifter som från rationell
arbetssynpunkt och med pedagogisk motivering borde utföras av rektor.

Även LR har kritiska synpunkter i fråga om utredningens avgränsning och
ställer sig också kritisk till utredningens åsikt, att förhållandena på rektorsexpeditionerna
i vissa andra länder inte skulle ge någon vägledning för lösning av
aktuella svenska problem. LR, som framhåller, att utredningen inte redovisat
det material som ligger till grund för utredningens värdering, menar att förhållandena
i vissa andra länder är av stort intresse, exempelvis USA och Frankrike.

Några remissinstanser har även diskuterat organisationsundersökningen ur
metodisk och källkritisk synpunkt. SACO, anser att utredningens betänkande
lider av bl. a. följande brister:

dels baseras förslagen på en datainsamling från en skolorganisation, som snart
kommer att vara föråldrad, dels borde undersökningen ha gällt hur läroverksrektorernas
arbetssituation egentligen borde vara i den nuvarande skolorganisationen
i stället för hur den nu är.

SACO:s slutsats blir att den föreslagna organisationen måste få karaktären av
provisorium.

Flera andra remissinstanser, bl. a. Svenska stadsförbundet och Landskommunernas
förbund, framhåller, att utredningens förslag måste betraktas som ett
provisorium i avvaktan på en mer definitiv organisation av skolväsendet. Gymnasieutredningen
anser att det är angeläget, att bl. a. gymnasieutredningens och
fackskoleutredningens förslag avvaktas, innan mer definitiva åtgärder vidtas
i rektorsexpeditionernas biträdesfråga.

Några remissinstanser understryker siffermaterialets osäkerhet. Sålunda framhåller
länsskolnämnden i Kristianstads län, att det kan ifrågasättas om materialets
och uppgifternas art verkligen kan läggas till grund för kategoriska slutsatser
av den typ som återfinnes på sidorna 17 och 18 till exempel: »Ur tabell
1 kan vidare utläsas bland annat att gymnasiedelen synes kräva proportionsvis
mindre arbete av rektor än real/eller grundskoledelen» eller: »Av tabell 2 kan
utläsas bland annat, att gymnasiedelen kräver proportionsvis störst arbetsinsats
av såväl sekreterare som biträdespersonal».

Länsskolnämnden i Kopparbergs län framhåller att vissa faktorer i utredningsmetodiken
gör, att resultaten måste bedömas med en viss försiktighet. De
redovisade tidsvärdena för en rad olika arbetsuppgifter utgöres sålunda av
medianvärden, medan redogörelse för spridningen inom materialet saknas. Värdet
av de på tusendels timme beräknade tidsuppgifterna blir därigenom i viss
utsträckning illusoriskt.

Även LR tillråder försiktighet med slutsatserna och framhåller att utredningens
resultat att den totala årsarbetsmängden för rektor och hans medhjälpare
skulle vara lägst vid skola, bestående av högstadium och gymnasium, ett resultat
som enligt LR strider mot hittillsvarande erfarenhet, troligen sammanhänger

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

med att det kommunala högstadiet i materialet inte har tillgång till samma
resurser i fråga om biträdespersonal som de statliga skolorna.

Utredningen har för bedömningen av rektorernas arbetsbelastning som jämförelse
haft en normal årsarbetsmängd av 1 750 timmar. Stadsförbundet och
Landskommunernas förbund förklarar sig förstå, att man vid organisationsundersökningar
har ett behov av ett mått på det faktiska arbetstidsuttaget. Förbunden
erinrar emellertid om, att stora arbetstagarkategorier inte har en sådan
arbetstidsreglering, att deras skyldighet att fullgöra arbetet begränsar sig till
1 750 timmar per år.

Det torde vara svårt att beteckna 1 750 arbetstimmar som en de facto »normal»
årsarbetsmängd för de grupper av offentliga tjänstemän med vilka rektorer
närmast bör jämföras. För sådana chefstjänstemän torde den reella arbetsbördan
i regel vara avsevärt större.

Ett flertal remissinstanser ställer sig också kritiska mot den uppdelning av
rektorsexpeditionens funktioner på pedagogiska, administrativa och skolsociala
arbetsuppgifter som utredningen verkställt. Sålunda anför skolöverstyrelsen
härom bl. a. följande.

Överhuvudtaget synes den avgränsning mellan pedagogiska och administrativa
arbetsuppgifter, vilken de sakkunniga gjort av undersökningstekniska skäl,
mycket diskutabel. Den svarar ej mot de faktiskt föreliggande förhållandena i
skolorna eftersom ett mycket stort antal arbetsuppgifter har en både pedagogisk
och administrativ sida. Trots att det stått klart för de sakkunniga, att gränsen
mellan de pedagogiska och administrativa momenten i många fall är flytande,
har de — till förfång för helhetssynen på rektorsexpeditionens arbete — baserat
sina slutsatser och förslag på de siffermässiga resultat, till vilka de kommit i
denna del av sin undersökning, ett förhållande, som överstyrelsen inte anser
tillfredsställande.

Även Svenska stadsförbundet och Landskommunernas förbund framför vissa
reservationer mot uppdelningen.

Gränsdragningen mellan pedagogiska, administrativa och skolsociala uppgifter
är emellertid så vansklig, att den till stor del måste bli godtycklig. Helt
allmänt skulle styrelsen därför — utan att därmed rikta någon kritik mot utredningen
— vilja uttala, att en viss fara föreligger att ordet här får makt över
tanken. Risk kan finnas för att man i andra sammanhang alltför lättvindigt tar
den gjorda uppdelningen till utgångspunkt för en definitiv bedömning av möjligheterna
att avlasta rektor — ett förfaringssätt, som utredningen själv varken
torde ha avsett eller praktiserat. Det skulle kunna bli så, att om vid en dylik
bedömning diskuteras frågan om inrättande av en administrativ tjänst vid sidan
av rektor, man utgår från att endast de som administrativa betecknade uppgifterna
kan överföras till den tilltänkta administrativa arbetskraften, medan
en dylik överflyttning i själva verket måhända skulle kunna ske också med åtskilliga
av de arbetsuppgifter som utredningen vid sin genomgång betecknat
som pedagogiska.

1960 års lärarutbildning ssakkunniga framhåller att även om uppdelningen av
arbetsuppgifterna fyller rimliga krav på stringens och ackuratess ligger det i
sakens natur att den aldrig kan bli invändningsfri.

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

Det är inte uppgifterna eller åtgärderna i sig som är av pedagogisk eller administrativ
art. Få rektorsuppgifter, om ens någon, torde vara helt utan pedagogiska
konsekvenser. Lika klart är det, att pedagogiska arbetsuppgifter, det
må gälla ledning eller undervisning, alltid implicerar administration. Rektors
arbetsuppgifter är inte rationellt eller logiskt uppdelbara på detta sätt i pedagogiska
och icke pedagogiska.

Gymnasieutredningen är också starkt kritisk mot utredningens uppdelning
och understryker vad skoladministrativa utredningen själv anfört om de flytande
gränserna mellan pedagogiska, administrativa och skolsociala uppgifter.
Gymnasieutredningen framhåller vidare att det är en brist att något försök inte
synes ha gjorts att definiera termerna.

Särskilt begreppet »pedagogisk natur» synes oklart. Om härmed avses, vilket
förefaller plausibelt, att av den som utför eller leder dylika uppgifter kräves
lärarutbildning, anser gymnasieutredningen att en alltför stor del av arbetsmängden
betecknats som pedagogisk. Åtskilliga av rektors som pedagogiska
betecknade uppgifter är t. ex. huvudsakligen av mera generellt arbetsledande
natur. För fullgörandet av dessa kräves chefsegenskaper men enligt gymnasieutredningens
uppfattning ej lärarutbildning. Då vidare elevvården i dess olika
former, som uppenbarligen ägnas allt för liten tid f. n., till betydande delar inte
är en uppgift, som kräver lärarutbildning, kan proportionerna mellan pedagogiska,
administrativa och skolsociala inslag ytterligare komma att förskjutas.

Ett antal remissinstanser uppehåller sig vid frågan i vad mån de vid enkäten
erhållna resultaten också är relevanta för de tekniska gymnasierna. Genomgående
anser de remissinstanser, som yttrat sig i frågan, att så inte är fallet.
Sålunda anser överstyrelsen för yrkesutbildning att arbetssituationen för rektorerna
vid de tekniska gymnasierna är av sådan natur, att en under samma
betingelser som för de allmänna gymnasierna utförd utredning av situationen
vid dessa skolor med nödvändighet måste på väsentliga punkter ge skilda resultat
för de båda gymnasietyperna. Överstyrelsen pekar här särskilt på samarbetet
med industrier, upplysningsverksamheten samt lärarsituationen vid de
tekniska gymnasierna. Sålunda kräver de tekniska gymnasiernas verksamhet
en intim kontakt med industrins ledande män, en kontaktverksamhet som är
mycket tidskrävande och som kommer att få än större omfattning vid den pågående
utbyggnaden av de tekniska gymnasierna med ökat antal klasser bl. a.
i form av ett stort antal filialklasser. Vidare kommer ett genomförande av de
förslag, som utformats av arbetsgruppen för de tekniska gymnasiernas lärarbehov,
att kräva en betydande arbetsinsats även av rektorerna vid de tekniska
läroverken. Den under senare år allt större omfattningen av teknisk gymnasieutbildning
har medfört, att rektorsexpeditionens kontakt med allmänheten
blivit alltmer tidskrävande. Liknande synpunkter framföres av SACO och Rektor
skonventet i Stockholm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

17

IV. Inre rationalisering

A. Utredningen

Utredningen erinrar inledningsvis om sina tidigare förslag till rationalisering
av arbetet på rektorsexpeditionerna, framlagda i en hösten 1961 avlämnad delrapport.
Dessa har genomförts under vårterminen 1962.

Allmänt uttryckt är rektorsexpeditionens funktioner enligt utredningens uppfattning
att utgöra ett skolenhetens ordercentrum, rapporterings- och meddelandecentrum,
registreringscentrum, kontaktorgan och servicecentrum. Tidigare
betraktades skolans expedition enbart såsom ett serviceorgan åt rektor. Numera
bör den betraktas som ett serviceorgan för hela skolenheten. Biträdespersonalen
på rektorsexpeditionen bör således kunna lämna erforderlig service även åt lärare.
Utredningen erinrar här om att skolöverstyrelsen efter utredning av särskilt
tillkallad sakkunnig i anslagsäskandena för budgetåret 1963/64 föreslagit att
medel skall ställas till skolenheternas förfogande för arvodering av biträdeshjälp
åt lärarna.

Utredningen har vid sina överväganden utgått från att ledaren för en skolenhet
av högre allmänt läroverks natur även i fortsättningen skall vara en befattningshavare
med pedagogisk bakgrund och med övervägande pedagogiska
funktioner. Motsvarande gäller rektor vid ett tekniskt läroverk. Utredningen
anför.

Om rektor skall vara den i första hand pedagogiska ledaren vid en skolenhet,
kan emellertid nu rådande fördelning av rektors arbete på pedagogiska och
administrativa uppgifter icke anses tillfredsställande vid andra typer av läroverk
än vid samrealskolor. Den pedagogiska delen av rektors arbetsområde synes
för närvarande i vissa avseenden vara eftersatt och måste givas större utrymme.
Utredningen har därför eftersträvat att genom olika rationaliseringsåtgärder
m. m. reducera den administrativa delen av rektors arbete samtidigt som rektors
genomsnittliga årsarbetsmängd vid olika läroverkstyper bringas till normal nivå.

I korthet innebär utredningens mera väsentliga förslag till inre rationalisering
följande.

Vårrapporten är en på skolenheten upprättad och till regional och central
skolmyndighet insänd preliminär organisationsplan för skolenheten, avseende
huvudsakligen behovet av klasser och av lärartimmar i såväl läroämnen som
övningsämnen. Il östrapporten utgör i princip motsvarande definitiva organisationsplan.
Upprättande av vårrapport åvilar formellt skolstyrelsen men blir i
praktiken rektors arbete. Utredningen föreslår vissa förenklingar av vårrapporten,
vilket medför en reducering av den totala tidsåtgången med ungefär 20 %
av rektors och sekreterares sammanlagda tidsåtgång för arbetsuppgiften i nuläget
samt med ca 75 °/c av biträdespersonalens hittillsvarande tidsåtgång för
arbetsuppgiften. Utredningen föreslår vidare, att höstrapporten utgår.

Utredningen föreslår viss förenkling av elevregistreringen. Den enligt enkät2
— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 112

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

materialet beräknade genomsnittliga tidsåtgången per år och elev kan därigenom,
vid läroverk bestående endast av gymnasium och grundskolans högstadium,
reduceras med i runt tal 35 % och vid övriga läroverkstyper med approximativt
30 %.

Skolkatalogen bör enligt utredningens uppfattning utgå och i stället ersättas
av en kortfattad lärarförteckning och dels en uppsättning stencilerade klasslistor.
Vid ett modelläroverk med 35 klasser reduceras vid ett genomförande av
förslagen den sammanlagda tidsåtgången för arbetsuppgiften med hälften.

Fastställande av ämneskombination i lärartjänst bör enligt utredningens mening
överföras från skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna till skolstyrelsen.
Rektor skall därvid avge förslag i ärendet på ett förenklat sätt. Utredningens
förslag, som omfattar såväl högre skolor som det obligatoriska skolväsendet, beräknas
reducera den genomsnittliga tidsåtgången för arbete i samband med ledigförklarande
av tjänst med närmare hälften.

Utredningen framlägger vidare konkreta förslag till förändrad arbetsfördelning
på rektorsexpeditionema. Inledningsvis konstaterar utredningen, att eftersom
rektor, samtidigt som han skall vara den pedagogiske ledaren vid en skolenhet,
skall vara läroanstaltens chef kan han inte helt befrias från befattning
med det administrativa arbetet vid skolenheten. För att rektors pedagogiska
funktion ej skall bli eftersatt måste rektor emellertid i erforderlig omfattning
avlastas såväl rutinmässigt som mera kvalificerat administrativt arbete, menar
utredningen, som vidare anför.

Den överflyttning av arbete från rektor till andra personalkategorier, som sålunda
bör äga rum utgör i själva verket en tillämpning av välkända arbetsfördelningsprinciper.
Enligt dessa bör sålunda en arbetsuppgift ej utföras av en
befattningshavare med större kvalifikationer än som krävs för arbetet ifråga,
eller av befattningshavare med höga kvalifikationer för arbete av helt annan
art. Skolöverstyrelsens tidigare nämnda förslag rörande biträdeshjälp åt lärare
i deras pedagogiska arbete är exempelvis ett utslag av sistnämnda princip. Dessa
arbetsfördelningsprinciper bör givetvis gälla även ifråga om det administrativa
och organisatoriska arbetet vid skolenheterna.

Med ledning av inhämtat material har utredningen gjort en översyn av arbetsfördelningen
mellan rektor, sekreterare och rektorsexpeditionernas biträdespersonal.
Utredningen har därvid funnit, att arbetsuppgifter kan flyttas från
rektor till sekreterare och biträdespersonal samt från sekreterare till biträdespersonal.
Själva schemaläggningen har förutsatts handhavas av en särskild
schemaläggare.

Utredningen konstaterar, att dess förslag om eliminering och förenkling av
vissa arbetsuppgifter också bidrar till en utjämning av säsongvariationerna i
arbetsbelastningen på rektorsexpeditionema.

Utredningen har även närmare diskuterat diarieföringen, avlämnandet av
statistiska m. fl. rapporter från skolenheterna, blankettutformning, undertecknandet
av handlingar samt också fäst uppmärksamheten på behovet av kontors -

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

teknisk utrustning. Utredningen berör också den betydelsefulla frågan om samarbetet
med kommunala förvaltningar och anför i denna fråga följande.

Då möjlighet föreligger att utan olägenheter ur skolenhetens synpunkt centralisera
vissa expeditionella arbetsuppgifter från skolenheterna till skolstyrelsens
kansli bör detta ske. Sålunda bör exempelvis intagning i gymnasiets första årskurs
ske centralt i kommuner med flera gymnasier, även där gymnasierna är
av olika karaktär. Expeditionellt arbete med anledning av studiebidrag och statsstipendier
synes även, i många fall i avsevärt högre grad än hittills varit fallet,
kunna överföras till skolkansliet. Det synes exempelvis ej lämpligt att personal
på rektorsexpeditioner, vid kontroll av inlämnade ansökningar om särskilda
studiebidrag, även skall ha att kontrollera uppgifter om restider, resvägars längd
etc. Beträffande rektors arbete med stipendier må konstateras att rektors yttrande
över inlämnade ansökningar om stipendium ej skall avse stipendiebelopp eller
elevens behov av studiehjälp utan endast baseras på elevens studielämplighet.

Tjänstematriklar för lärare och andra skolenheternas befattningshavare bör
vidare alltid föras vid skolkansli eller annat kommunalt organ och ej vid skolenheten.
Ett flertal uppgifter om de tjänstgöringsförhållanden som erfordras för
upprättande av tjänstgöringsbetyg/-intyg bör ej föras löpande vid skolenheterna
utan bör vid behov kunna inhämtas från vederbörande kommunala organ
som handhar matrikelföringen m. m.

Vid skolenheterna bör ej heller behöva föras någon »attestbokföring», då sådan
utgör ett påtagligt dubbelarbete vid sidan av den av kommunalt organ
förda medelsredovisningen. En förutsättning är dock att rektorer periodvis erhåller
aktuella bokföringsrapporter av tillfredsställande utformning från det
medelsredovisande organet samt att bokföringen sker med den systematisering
som är erforderlig.

Genom lämplig utformning av inköpsrutiner m. m. inom en kommuns skolväsende
kan för övrigt skolenheterna besparas handhavandet av själva fakturorna.

Av utredningens enkät framgår att rektorer stundom anlitas som sekreterare
i skolbyggnadskommittéer. Att rektor väljes till ledamot i eller adjungeras till
dylik kommitté synes naturligt. Utredningen ifrågasätter däremot lämpligheten
av att belasta en rektor med de mer eller mindre verkställighetsbetonade åligganden
som ett sekreterarskap ofta medför.

B. Remissyttranden

Utredningens förslag till inre rationalisering har genomgående fått ett positivt
mottagande. Skolöverstyrelsen anser dock, med hänsyn till den omläggning av
petitaarbetet som överstyrelsen genomfört, att höstrapporten måste bibehållas.
Ett flertal remissinstanser, däribland överstyrelsen för yrkesutbildning, önskar
att tryckt katalog skall förekomma även i fortsättningen. Motiveringarna är
huvudsakligen dels att de uppgifter katalogen innehåller i allmänhet ändå måste
finnas lätt tillgängliga, dels den stora betydelse katalogen har för såväl myndigheter
som allmänhet. Några remissinstanser kan inte ansluta sig till fiirslaget
om decentralisering av fastställandet av ämneskombination i lärartjänst. Sålunda
framhåller SR, att frågan om ämneskombination är av stor betydelse för

2* — Bihang till riksdagens ■protokoll 1063. 1 samt. Nr 112

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

såväl skolan som lärarna och stundom kan vara kontroversiell. LR anser, att
denna decentraliseringsåtgärd inte bör behandlas i detta sammanhang utan tillsammans
med de förslag till decentralisering, som framlagts i samband med förslaget
om reform av skolans centrala ledning.

V. Biträdeshjälp åt rektorerna

A. Nuvarande bestämmelser

Gällande bestämmelser om personal för biträde på rektorsexpeditionerna vid
de allmänna läroverken finns i kungligt brev den 6 juni 1958 (ändrat 2 juni 1961
och 6 juni 1962). Enligt dessa bestämmelser skall skolöverstyrelsen för varje
läroverk fastställa det belopp inom vilket utgifterna för sekreterare och biträdespersonal
skall rymmas. Beloppet skall beräknas enligt följande grunder:

för realskola med högst 500 elever utgår ett fast belopp av 1 000 kr. och ett
rörligt belopp av 12 kr. för varje under höstterminen inskriven elev,
för realskola med mer än 500 elever utgår ett fast belopp av 7 000 kr. och ett
rörligt belopp av 7 kr. per elev över 500,

för gymnasium utgår ett fast belopp av 2 000 kr. och ett rörligt belopp av
18 kr. per elev samt

för läroverk med praktisk lärarkurs och till med lärarhögskola samverkande
läroverk ett fast belopp av 2 000 kr.

Dessa belopp kan av överstyrelsen jämkas uppåt eller nedåt om särskilda omständigheter
föreligger. För jämkning uppåt må disponeras ett belopp motsvarande
sammanlagt högst 20 % av summan av de enligt ovan angivna grunder
för olika skolor beräknade beloppen. Jämkningsprocenten höjdes 1962 till angiven
nivå, sedan skoladministrativa utredningen framlagt förslag i frågan.

Arvode för uppdrag som sekreterare må inte utgå med högre belopp än 3 450
kr. för budgetår.

För bestridande av kontorsgöromål på rektorsexpeditionerna må efter överstyrelsens
medgivande vax-a inrättade, för minst halvtidstjänstgöring, biträdestjänster
i den reglerade befordringsgången och däremot svarande extra tjänster
samt extra ordinarie och extra tjänster som kanslibiträde, kontorist och kansliskrivare.
Oavsett de verkliga kostnaderna skall sådana tjänster anses belasta

läroverket med följande belopp:

för kontorsbiträde (lönegrad A 1—5)............................ 8 600 kr.

för kanslibiträde (lönegrad A 7) ................................ 10 600 kr.

för kontorist (lönegrad A 9).................................... 11 700 kr.

för kansliskrivare (lönegrad All) .............................. 12 400 kr.

För de tekniska läroverken, med undantag för läroverket i Stockholm, gäller
samma bestämmelser (kungligt brev den 6 juni 1958, ändrat den 2 juni 1961 och
28 juni 1962) med följande undantag. Beträffande det belopp, inom vilket kost -

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

naderna för personalen skall rymmas, gäller, att för varje läroverk beräknas ett
fast belopp av 1 800 kr. och ett rörligt belopp av 35 kr. för varje under höstterminen
närvarande elev. För det högre tekniska läroverket i Stockholm gäller
väsentligt förmånligare bestämmelser (kungligt brev den 2 maj 1958). Biträdespersonalen
består där av 1 extra ordinarie kassör i lönegrad Ae 13, 1 extra ordinarie
kontorist i lönegrad Ae 9 samt 3 biträden för kontorsgöromål, varav 2
telefonister i lönegraderna Af (1)—Ae5. Läroverket disponerar vidare 2 ordinarie
kontorsbiträdestjänster (Ao 5). Av de tre tidigare nämnda biträdestjänsterna
för kontorsgöromål må inte fler uppehållas än att sammanlagda antalet sådana
tjänster och kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ao 5 uppgår till 3.

B, Utredningen

Som tidigare redovisats har utredningen föreslagit vissa inre rationaliseringsåtgärder,
som är ägnade att nedbringa rektors arbete av annan än pedagogisk
art så långt detta ansetts möjligt med hänsyn till att rektor skall utöva det
odelade chefsskapet för skolenheten. Härigenom förväntas rektor i större utsträckning
än under rådande förhållanden kunna ägna sig åt sin huvudfunktion
som pedagogisk ledare.

Utredningen framhåller, att det är svårt att objektivt beräkna den did rektor
skall behöva anslå åt det egentliga pedagogiska arbetet. Den genomsnittliga tid,
som i enkäten redovisats åtgå för rektors arbetsuppgifter av pedagogisk art har
utredningen dock ansett klart otillfredsställande i fråga om följande arbetsuppgifter,
nämligen att åhöra lektioner, handleda lärare, pedagogiska samtal
med lärare, enskilda samtal med elever i andra sammanhang än vid lovgivning
och studierådgivning samt arbete med anledning av skolbibliotekets verksamhet.

Beträffande dessa arbetsuppgifter anför utredningen vidare följande.

Den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittliga tidsåtgången för rektors
åhörande av lektioner varierar vid högre allmänna läroverk av olika struktur
mellan 1,0—1,8 timmar per klass och år. Motsvarande värden för arbetsuppgiften
»handleda lärare, pedagogiska samtal med lärare» är 1,3—3,9. Värdet 3,9
gäller rektor vid läroverk bestående av gymnasium och grundskolans högstadium.
Det näst högsta värdet är dock endast 2,1.

Enligt utredningens mening torde dessa genomsnittstider ej bereda rektor
tillfälle att tillfredsställande utöva den pedagogiska ledningen. Rektor bör beredas
tid att åhöra i genomsnitt åtminstone tre lektioner per klass och läsår. Den
genomsnittliga årliga tiden per klass bör sålunda beräknas till 2,25 timmar. Anledningen
synes ej föreligga att i detta avseende räkna med olika behov vid
läroverk av olika struktur eller karaktär.

Den för handledning av och pedagogiska samtal med lärare erforderliga tiden
per klass och år har utredningen bedömt kräva i genomsnitt 3,4 timmar. Vid
läroverk bestående av gymnasium och grundskolans högstadium torde dock
nuvarande värde, 3,9 timmar, böra gälla.

Den genomsnittliga tid rektor under rådande förhållanden ägnar åt skolbibliotekets
verksamhet uppgår till 7 timmar per år. Med hänsyn till skolbibliotekets

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

centrala roll i skolarbetet finner utredningen det angeläget att rektor beredes
möjlighet att i större omfattning följa skolbibliotekets verksamhet. Den nuvarande
genomsnittstiden för arbetet synes därför böra uppräknas till åtminstone
den tredubbla.

I såväl enkätsvar som under besök vid läroverk har till utredningen framförts
att möjligheter numera ej föreligger för rektor att i erforderlig utsträckning ägna
sig åt det elevvårdande arbetet. Den enligt enkätmaterialet beräknade genomsnittstiden
för rektors enskilda samtal med elever i andra sammanhang än vid
lovgivning och studierådgivning uppgår sålunda endast till 0,086 timmar per
elev och år för rektor vid läroverk bestående av gymnasium och grundskolans
högstadium samt till 0,044 timmar för rektor vid övriga läroverkstyper.

Utredningen finner ej anledning föreligga att förutsätta lägre behov av tid för
ifrågavarande arbetsuppgift för rektor vid sistnämnda läroverkstyper. För rektor
vid tekniskt läroverk synes behovet ännu något större; utredningen har i
detta fall i sina beräkningar utgått från genomsnittsvärdet 0,095.

Utredningen tar i detta sammanhang också upp frågan om rektors undervisningsskyldighet.
Utredningen anser, att om rektor skall kunna utöva det pedagogiska
ledarskapet på ett tillfredsställande sätt, är det synnerligen betydelsefullt,
att han har den omedelbara kontakt med det praktiska skolarbetet som
egen undervisning ger. Utredningen har i sina beräkningar utgått från att denna
ej ens vid de större skolenheterna skall understiga 5 veckotimmar. Därvid har
dock bortsetts från läroverk med lärarutbildning.

Sedan hänsyn tagits till dels effekten av den föreslagna inre rationaliseringen
och till den förut beräknade erforderliga tidsåtgången för vissa av rektors direkt
pedagogiska arbetsuppgifter har utredningen gjort nya arbetsmängdsberäkningar.
Härvid har med hänsyn till förväntade framtida förhållanden, det genomsnittliga
antalet elever per klass förutsatts vara 27 vid högre allmänt läroverk
och 23 vid tekniskt läroverk. Av de nya beräkningarna framgår, att sedan rektors
administrativa arbete nedbringats så långt som möjligt med hänsyn till hans
odelade chefsskap för skolenheten, uppnås vid högre allmänt läroverk normal
årsarbetsmängd för tjänstemän vid ett elevantal av 850—950 och vid tekniskt
läroverk vid ett elevantal av 670. I dessa fall är ca 75 % av rektors årsarbetsmängd
pedagogiskt arbete. Vid läroverk med högre elevantal är det alltså inte
möjligt att enbart genom en reducering av rektors administrativa arbete nedbringa
hans årsarbetsmängd till 1 750 timmar. I dessa fall måste rektor således
även släppa en del pedagogiska arbetsuppgifter. Detta skulle med utgångspunkt
i förhållandena läsåret 1961/62 vara nödvändigt vid 65% av de högre allmänna
läroverken. Endast ett av de tekniska läroverken hade under ifrågavarande läsår
mer än 650 elever. Vid läroverk, som är mindre än de förut nämnda, »gränsläroverken»,
bör rektors undervisningsskyldighet vara högre än 5 veckotimmar.

Utredningen har vidare framräknat den årliga mängd arbete av övervägande
administrativ art, som sedan vissa överflyttningar av arbetsuppgifter mellan
olika personalkategorier beaktats, icke regelmässigt kan förväntas självständigt
utföras av personal i biträdeskarriären utan kräver en mer kvalificerad befattningshavare
under rektorsplanet.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Vid högre allmänna läroverk med 850—950 elever, vid vilka rektors årsarbetsmängd,
enligt vad ovan konstaterats, kan bringas till normal nivå utan att han
behöver släppa arbetsuppgifter av även pedagogisk art, krävs 550—600 timmars
arbetsinsats per år av en dylik kvalificerad rektorshjälp av övervägande administrativ
art. Härvid har schemaläggningsarbetet ej inräknats i arbetsmängderna.
Vid tekniskt läroverk föreligger motsvarande behov när elevantalet uppgår
till 650—700.

Vid högre allmänt läroverk med ca 1 500 elever och vid tekniskt läroverk med
ca 1 250 elever skulle utifrån arbetsmängden förutsättningar föreligga (ca 875
timmar per år) att anställa en halvtidsanställd administrativ befattningshavare
av mera kvalificerad art. För heltidsanställning av dylik rent administrativ kraft
skulle krävas ca 3 300 elever vid högre allmänt läroverk och 2 700—2 800 elever
vid tekniska läroverk. Vid de minsta högre allmänna läroverken med 500—600
elever föreligger ett behov av 400—450 timmars arbetsinsats av en mera kvalificerad
administrativ hjälp till rektor.

Utredningen erinrar om att i skilda sammanhang diskuterats lämpligheten av
att vid de högre allmänna läroverken inrätta kvalificerade administrativa tjänster
av typ byråsekreterare. Enligt utredningens uppfattning visar bl. a. den nyss
lämnade exemplifieringen, att arbetsmässigt underlag inte föreligger för en sådan
tjänst. Utredningen anför i denna fråga vidare i huvudsak följande.

Såsom tidigare i detta avsnitt har konstaterats, måste rektorerna vid flertalet
läroverk avlastas även pedagogiska arbetsuppgifter, om deras årsarbetsmängd
ej skall överstiga normal årsarbetsmängd för tjänstemän. Med utgångspunkt
från att undervisningsskyldigheten skall vara lägst 5 veckotimmar, måste avlastningen
ske genom att vissa av rektors övriga pedagogiska uppgifter överföres
till annan befattningshavare vid skolenheten. Denne befattningshavare
måste sålunda vara lärare.

En möjlighet att befria rektor från vissa pedagogiska uppgifter vore att utbygga
huvudlärarinstitutionen. Utredningen har emellertid funnit att en lösning
efter dessa linjer ej skulle medföra påtagliga fördelar ur rektors synpunkt.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att rektor, för att få erforderlig reducering
av sin arbetsbörda, vid sin sida måste ha såväl pedagogisk som kvalificerad
administrativ kraft. Ur rationella synpunkter bör dessa båda funktioner
fullgöras av en och samme befattningshavare.

Utredningen föreslår därför att vid varje högre allmänt läroverk
och tekniskt läroverk inrättas en befattning som rektorsassistent.
Rektorsassistenten förutsattes vara en
lärare vid skolenheten.

Genom benämningen rcktorsassistent vill utredningen markera befattningshavarens
ställning såsom ett biträde åt rektor.

Benämningar såsom biträdande rektor eller konrektor synes ej lämpliga, emedan
de leder tankarna till souschefskap. Ingenting hindrar emellertid enligt utredningens
mening att rcktorsassistent vid behov med fördel kan fungera som
rektors ställföreträdare. För att kunna fungera såsom rektors ställföreträdare i
olika sammanhang och vid olika tillfällen torde rcktorsassistent för övrigt med
nödvändighet behöva vara pedagog.

Rektorsassistenten förutsättes genomgående biträda rektor med skolenhetens
organisation och administration, med tillsynen av skolanläggningen, med ledningen
av och tillsynen över anskaffning och vård av inventarier och undervis -

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

ningsmateriel, med förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret etc. Vid
skolenheter av sådan storleksordning att möjlighet ej föreligger för rektor att
med normal årlig arbetsinsats utföra allt rektor åliggande arbete av pedagogisk
art, skall rektorsassistenten även övertaga vissa pedagogiska arbetsuppgifter.

Utredningen framlägger ej förslag om vilka pedagogiska arbetsuppgifter, som
vid behov skall överföras till rektorsassistent. Rektor och rektorsassistent bör ha
frihet att härvidlag överenskomma om den arbetsfördelning som med hänsyn till
personlig fallenhet och individuella intressen befinnes lämplig.

Bortsett från visst för- och efterarbete har utredningen inte förutsatt att schemaarbete
obligatoriskt skall åvila rektorsassistent. En föreskrift att rektorsassistent
skall utföra schemaläggning skulle enligt utredningens mening troligen begränsa
möjligheterna att få i övrigt lämpliga lärare att bli rektorsassistenter.

Särskilt arvode bör enligt utredningens uppfattning utgå för schemaläggning,
således även till rektorsassistenten, om denne uppgör schemat. Rektorsassistenten
föreslås åtnjuta ferier med viss inskränkning och vara skyldig utföra vissa
förberedelse- och avslutningsarbeten för läsåret.

Utredningen har inte velat föreslå en bestämmelse av innebörd att rektorsassistent
skall vara skyldig vara rektors vikarie, emedan också en sådan föreskrift
skulle kunna begränsa möjligheten att rekrytera rektorsassistenter. Utredningen
förutsätter därför, att vikariefrågan löses på hittillsvarande sätt, nämligen så att
en lämplig lärare, t. ex. rektorsassistenten, vidtalas att åta sig uppdraget.

Rektorsassistenten föreslås erhålla befrielse från undervisningsskyldighet i
motsvarande grad som han förutsättes biträda rektor. För varje nedsättning av
undervisningsskyldigheten bör rektorsassistenten fullgöra dubbelt antal timmar
som rektors biträde.

Rektorsassistentinstitutionen eliminerar enligt utredningens mening behovet
av hittillsvarande sekreterarinstitution. Även behovet av sådan tillsynslärare,
som enligt 9 kap. 14 § skolstadgan skall finnas vid skolanläggning också om rektor
är knuten till denna, förutsättes bortfalla.

Rektorsassistents arvode bör enligt utredningens förslag graderas i två klasser
med en högre för skolenheter av sådan storlek, att rektorsassistenten med nödvändighet
har att biträda rektor även med pedagogiska arbetsuppgifter. Befattning
som rektorsassistent föreslås bli tillsatt av skolstyrelsen genom förordnande
tills vidare.

Utredningen övergår därefter att behandla frågan om biträdespersona1
e n. Därvid diskuteras först om en kanslist skulle vara lämplig som administrativt
biträde.

En kanslist skulle kunna utföra ett flertal av de kvalificerade administrativa
uppgifter som av utredningen förutsättes komma att utföras av rektorsassistent,
men behov skulle kvarstå av en än mer kvalificerad hjälp åt rektor för det administrativa
arbetet. Kanslisten skulle dessutom ej tillnärmelsevis helt kunna sysselsättas
med uppgifter av den art som motsvarar befattningen utan tvingas syssla
med arbete som lika väl kan utföras av personal i lägre tjänsteställning. Utred -

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 112 år 1963 25

ningen finner det därför icke motiverat att kanslitjänster inrättas på rektorsexpeditionerna.

De arbetsuppgifter biträdespersonal förutsättes komma att utföra, bedömes
av utredningen hos en av personalen kräva kontorists kvalifikationer. Övrigt
biträdesarbete anses kunna utföras av kansli- eller kontorsbiträde. Utredningen
anför vidare följande.

Vilka olika slag av befattningar för biträdespersonal som skall finnas vid varje
enskild skolenhet, anser sig utredningen icke böra fastställa, ej heller huruvida
befattningarna skall vara hel- eller deltidstjänster. De enskilda skolenheterna
måste enligt utredningens uppfattning ha möjlighet att anpassa biträdesorganisationen
efter de lokala förhållandena och till säsongvariationerna. Liksom hittills
bör alltsa till skolenheternas förfogande ställas vissa anslagsmedel, vars
belopp är beroende av skolenhetens storlek, och som efter förhållandena i varje
särskilt fall kan disponeras för avlöning av löneplansplacerad personal och för
arvodering av extra personal.

Beträffande normer för denna medelstilldelning anför utredningen bl.a. följande.

Varje skolenhet eller del av densamma har oavsett sin storlek ett visst behov
av biträdespersonal på rektorsexpeditionen. Detta behov motsvarar den sammanlagda
tidsåtgången i timmar per år för arbetsuppgifter som av utredningen
betecknats såsom fasta.

Alltefter sin storlek har varje skolenhet eller del av densamma därutöver ett
varierande behov av ytterligare biträdeshjälp på rektorsexpeditionen. Detta
behov kan mätas i antal timmar per år och elev vid ifrågavarande del av skolenheten.

Med hänsyn till utredningens uppfattning att en bland biträdespersonalen bör
inneha kontorists kvalifikationer har ett fast belopp inräknats i grundbeloppet

till varje skolenhet eller del av densamma. Detta möjliggör att redan som första
biträde anställa person i kontorists tjänsteställning. I övrigt har normerna helt
anpassats att gälla kanslibiträde.

I normerna har även inkluderats medel till arvodering av schemaläggare.
Dessa medel har beräknats såsom proportionella till antalet elever vid ifrågavarande
del av skolenheten.

Med utgångspunkt i dessa principer har utredningen uppställt normer som
matematiska uttryck. Efter förenkling av dessa uttryck har normerna erhållit

(ki + e) A

karaktären av formler av typen --z ■ , där k! och k2 är två olika konstan Ko -

ter, e är en variabel betecknande antalet elever vid ifrågavarande del av skolenheten
vid höstterminens början samt A betecknar årslönen under det aktuella
året enligt statens löneförordning för cn befattningshavare i löneklass A 7, d. v. s.
kanslibiträde.

Genom denna konstruktion blir normerna oberoende av kostnadsstegringar,
som förorsakas av generella lönehöjningar. Denna fördel erhölles icke om normerna
liksom för närvarande konstruerades med ett fast grundbelopp och en rörlig
del, uträknad såsom ett visst belopp per elev. Beräkningar med tillämpning
av formler torde vara lika lätta att utföra som beräkningar grundade på ett
system av nu gällande typ. Detta gäller såväl ifråga om medel till en särskild
skolenhet som ifråga om det totala anslagsbehovet till samtliga skolenheter.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Vid fastställandet av normer för rektors undervisningsskyldighet, rektorsassistents
nedsättning av undervisningsskyldigheten samt beräkning av anslagsmedel
för biträdespersonalen är det enligt utredningens uppfattning inte möjligt
att uppställa olika normer för olika typer av läroverk. Därtill är enkätmaterialet
alltför osäkert. Utredningen har därför utgått från läroverkstyp 5 vid upprättandet
av normer för fastställandet av rektors undervisningsskyldighet och
rektorsassistents nedsättning av undervisningsskyldigheten och från läroverkstyp
4 vid upprättandet av normer för beräkning av anslagsmedel för biträdespersonal.
Utredningen kommer därvid fram till följande normer.

Rektors undervisningsskyldighet föreslås skola fastställas av länsskolnämnden
respektive överstyrelsen för yrkesutbildning enligt följande.

a) Rektor vid skolenhet av högre allmänt läroverks natur

Antal klasser vid
skolenheten

Antal veckotimmar
(högsta stadiet)

högst 0 ........................

13

10—12 .........................

12

13—15 .........................

11

16—18 .........................

10

19 21 .........................

9

22 24 .........................

8

25—28 .........................

7

29—31 .........................

6

32—48 .........................

5

lägst 49 ........................

efter särskilt beslut

b) Rektor vid statlig realskola. Enligt nu gällande regler.

c) Rektor vid skolenhet av högre tekniskt läroverks natur

Antal klasser vid
skolenheten

Antal veckotimmar

högst 6 ........................

14

7—8 .........................

13

9—11 .........................

12

12—13 .........................

11

14—16 .........................

10

17—18 .........................

9

19—21 .........................

8

22—24 .........................

7

25—26 .........................

6

27—44 .........................

5

lägst 45 ........................

efter särskilt beslut

Möjligheter förutsättes skola föreligga att med hänsyn till speciella omständigheter
frångå de föreslagna riktlinjerna vid fastställande av undervisningsskyldig -

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

heten. Speciella bestämmelser förutsattes liksom hittills gälla ifråga om undervisningsskyldigheten
för rektor som jämväl är kommunal skolchef och för rektor
vid läroverk med lärarutbildning.

Rektorsassistents undervisnings skyldighet vid läroverk av olika karaktär föreslås
skola nedsättas av länsskolnämnden respektive överstyrelsen för yrkesutbildning
enligt följande.

a) Rektorsassistent vid skolenhet av högre allmänt läroverks natur

Antal klasser vid
skolenheten

Nedsättning

Antal veckotimmar
(högsta stadiet)

lägst 9 .........................

högst 3

10—15 .........................

4

16—22 .........................

5

23—29 .........................

6

30—32 .........................

7

33—35 .........................

8

36—38 .........................

9

39—40 .........................

10

41—42 .........................

11

43—44 .........................

12

45—46 .........................

13

47—48 .........................

14

lägst 49 ........................

högst 15

b) Rektorsassistent vid skolenhet av högre tekniskt läroverks natur

Antal klasser vid
skolenheten

Nedsättning

Antal veckotimmar

lägst 9 .........................

högst 3

10—15 .........................

4

16—21 .........................

5

22—27 .........................

6

28—30 .........................

7

31—32 .........................

8

33—34 .........................

9

35—36 .........................

10

37—38 .........................

11

39—40.........................

12

41—42 .........................

13

43—44 .........................

14

lägst 45 ........................

högst 15

Det högre av de av utredningen föreslagna arvodena till rektorsassistent bör
utgå vid skolenhet av högre allmänt läroverks natur med lägst 33 klasser och vid
skolenhet av högre tekniskt läroverks natur med lägst 28 klasser.

Utredningen föreslår, att följande normer för tilldelning av anslagsmedel för
biträdespersonal på rektorsexpeditionerna och för schemaläggning fastställes.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

a) Allmänt gymnasium respektive gymnasiedel vid skolenhet av högre allmänt
läroverks natur

(159 + e) A
7l5

b) Realskoledel eller högstadiedel vid skolenhet av högre allmänt läroverks
natur.

(143 + e) A
1073

Om såväl realskoledel som högstadiedel finns vid en och samma skolenhet,
uträknas medelstilldelningen på det sammanlagda elevantalet.

c) Högre tekniskt läroverk.

(214 + e) A
617

I ovanstående formler betecknar e antalet elever vid höstterminens början,
A årslönen under det aktuella året enligt statens löneförordning för en befattningshavare
i löneklass A 7 i ortsgruppen för den kommun skolenheten tillhör.

I speciella fall föreslås belopp, framräknat enligt nämnda formler, kunna jämkas
uppåt. För jämkningen bör det totala anslaget till samtliga skolenheter för
biträdespersonal på rektorsexpeditionerna uppräknas med 5 %.

För biträdespersonal vid läroverk med praktisk lärarkurs och läroverk samverkande
med lärarhögskola förutsättes, liksom hittills, dessutom utgå ett fast
belopp av 2 000 kr. per år.

De resurser i fråga om biträdespersonal, som utredningen räknar med, sägs
hålla sig inom ramen för det sammanlagda belopp, som för närvarande står till
förfogande för personal på rektorsexpeditionerna.

Kostnaden per år för den föreslagna rektorsassistentinstitutionen
har, med utgångspunkt i 1963 års löner och klassantalet
under läsåret 1961/62, av utredningen beräknats till i runt tal 2 100 000 kr. vid
de högre allmänna läroverken och 300 000 kr. vid de högre tekniska läroverken.
I dessa summor ingår såväl beräknad kostnad för nedsättning av rektorsassistenters
undervisningsskyldighet som uppskattad kostnad för föreslagna särskilda
arvoden åt rektorsassistenter. Kostnaden för nedsättningen av undervisningsskyldigheten
har beräknats utifrån antagandet att två tredjedelar av rektorsassistenterna
är placerade i lönegrad A 23, löneklass 25 och en tredjedel i lönegrad
A 25, löneklass 27. Beräkningarna har skett med utgångspunkt från lönen
i ortsgrupp 4.

Kostnaden per år för biträdespersonal på rektorsexpeditionema
och för schemaläggning har, enligt föreslagna normer samt med utgångspunkt
från 1963 års löneläge och elevantalet under läsåret 1961/62, av utred -

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1963

ningen beräknats till ungefär 3 000 000 kr. vid allmänna läroverk och 325 000 kr.
vid högre tekniska läroverk. I summorna ingår jämkningsbelopp med 5 % och
särskilda anslagsmedel till läroverk med lärarutbildning.

Utredningen framhåller, att den utgiftsökning, som genom dess förslag skulle
uppstå för statsverket, hänför sig enbart till inrättandet av rektorsassistentbefattningarna.

C. Remissyttranden

Utredningens förslag om rektorsassistenter har blivit föremål för starkt divergerande
meningar vid remissbehandlingen. Förslaget tillstyrkes av statskontoret,
länsskolnämndema i Kristianstads län, Malmöhus län, Örebro län och Västerbottens
län, Svenska facklärarförbundet, Sveriges skolledarförbund och Sveriges
skoldirektörsförening.

Ett antal remissinstanser tillstyrker förslaget i princip men föreslår samtidigt
vissa ändringar. Sålunda anser överstyrelsen för yrkesutbildning, Högre tekniska
läroverkens rektorsförening, länsskolnämnden i Kalmar län och TLL att den
föreslagna tjänsten bör benämnas biträdande rektor. Länsskolnämnden i Östergötlands
län ifrågasätter lämpligheten av att assistenten ålägges fullgöra dubbla
antalet nedsättningstimmar med arbetsuppgifter som rektors biträde. Länsskolnämnden
i Kopparbergs län påpekar, att den föreslagna rektorsassistentinstitutionen
inte löser frågan om rektors möjligheter att helt uttaga semesterledighet
under sommarferien, eftersom hela läraranskaffningen och ansvaret för schemaläggningen
alltjämt kommer att åvila rektor. Nedsättningen av undervisningsskyldigheten
måste enligt nämndens uppfattning ytterligare ökas om man skall
kunna räkna på något intresse från lärarnas sida för en dylik tjänst. Även SACO
understryker vikten av att rektorsassistenternas undervisningsskyldighet nedsättes
mer än vad utredningen föreslagit. LR framhåller, att rektorsassistenttjänsterna
måste göras ekonomiskt mer lockande än de nuvarande sekreterarbefattningarna.
Förbundet betonar vidare, att förslaget om rektorsassistent
måste betraktas som ett provisorium i avvaktan på en mer långsiktig plan för
utformningen av framtidens skolväsen.

De framlagda principförslagen löser inte sådana för rcktorsrekryteringen så
väsentliga problem som ansvaret för schemaläggning, lärar- och lokalackvisition
och övrigt arbete, som helst bör utföras på sommaren. Detta gör att även med
utredningens förslag får mycket få rektorer en ostörd sommarsemester. De kommer
att liksom hittills få den störd av bekymmer för schemaarbete, anskaffning
av lärare m.m. Utredningens förslag bygger på att schemaarbetet skall utföras
av frivilliga krafter. De innehåller heller ingen lösning på behovet av en fullt
arbetande rektorsvikarie på sommaren.

Därtill kommer att den föreslagna omorganisationen av den administrativa
hjälpen i praktiken inte ger rektor någon lättnad när det gäller den totala årsarbetsmängden.
Detta framkommer om man närmare granskar utfallet av förslaget
på ett läroverk med 1 000 elever och jämför detta utfall med nuvarande
förhållanden. Eu sådan överslagsberäkning, som gjorts inom LR visar, att de nu 3

— Jliliavg till riksdagens protokoll 19G3. 1 samt Nr 118

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

varande sekreterarnas arbetsprestation är långt större än som motsvaras av deras
ekonomiska ersättning, och att denna hjälp redan nu är praktiskt taget av
samma omfattning som den man kan förvänta av de föreslagna rektorsassistenterna.
Den visar vidare, att behovet av rektors ytterligare arbetsinsats för pedagogiska
och skolsociala uppgifter slukar den rationaliseringsvinst och ytterligare
hjälp som rektor kan få genom de framställda förslagen. Rektors årsarbetsmängd
blir utökad, om han skall hinna med de arbetsuppgifter som nu måste försummas.
Rektorsassistentens möjligheter att avlasta rektor är för små på grund av
att nedsättningen i hans undervisningsskyldighet enligt utredningens förslag är
otillräcklig.

Utredningen har inte föreslagit några åtgärder för att tillgodose det speciella
behovet av administrativ hjälp vid läroverk, där lärarutbildning pågår. Förbundet
anser det dock nödvändigt att man, i avvaktan på mera långsiktiga lösningar,
räknar upp anslagen för detta läroverk redan fr. o. m. 1 juli 1963 för att
möjliggöra en ytterligare nedsättning på 2 timmar för rektorsassistenten eller
annan lärare, som kan biträda rektor med speciella uppgifter vid sådana läroverk.

De kommande bestämmelserna ifråga om rektors kvalificerade administrativa
medarbetare måste utformas så, att även andra organisatoriska lösningar kan
tänkas. Sålunda är det nödvändigt att det ges utrymme för befattningar för
heltidsanställda administratörer i varje fall vid de större läroverken. Om dessa
möjligheter skapas, kan rektors undervisningsskyldighet något utökas. En heltidsanställd
kvalificerad administrativ medarbetare av denna typ skulle sålunda
ej behöva utöva lärartjänst vid sidan av sitt arbete på expeditionen. Eu sådan
organisation skulle med all sannolikhet göra det möjligt att lösa svårigheter som
utredningen inte tagit upp. På skolor med dessa slag av befattningshavare skulle
det dessutom behövas en biträdande rektor eller konrektor med huvudsaklig
uppgift att utöva rektors beslutsfunktion, när denne är borta från skolan.

Rektorskollegiet i Stockholm redogör för de positiva erfarenheter man haft
av rektorsassistentbefattningar vid det obligatoriska skolväsendet och anser, att
utredningens förslag även för läroverkens vidkommande kommer att erbjuda en
ändamålsenlig lösning. Kollegiet erinrar emellertid om att det i Stockholm inte
existerar någon bestämmelse av innebörd att rektorsassistent för varje timmes
nedsättning av undervisningsskyldigheten skulle vara tvungen fullgöra dubbelt
antal timmar som rektors biträde. En sådan bestämmelse skulle vara olycklig,
då den lätt kunde uppfattas som en maximering av arbetstiden. Vidare anser
kollegiet att även om rektorsassistentinstitutionen införes, tillsynslärare enligt
9 kap. 14 § skolstadgan alltjämt är erforderlig.

Rektor skonventet i Stockholm framhåller, att rektorsassistentens arbetsinsats
endast blir obetydligt större än den nuvarande sekreterarens. Sekreteraren får
emellertid, om han i stället blir rektorsassistent, en reglering av sina arbets- och
arvodesförhållanden. En sådan förbättring av denne tjänstemans ställning hälsar
konventet med tillfredsställelse.

Svenska stadsförbundet och landskommunernas förbund erinrar om att kritik
från kommunalt håll inte sällan riktas mot att man inom skolförvaltningen
regelmässigt tillämpar det systemet, att mer eller mindre kvalificerade administrativa
göromål utföres av befattningshavare utan egentlig utbildning för just
den typen av arbetsuppgifter.

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1963

När man nu i syfte att minska rektors arbetsbörda renodlar vissa administrativa
funktioner och föreslår att dessa avlastas rektor, ter det sig för styrelsen
något egendomligt att de från rektor lösgjorda administrativa uppgifterna ånyo
påföres befattningshavare, som i princip inte är avsedda för och heller inte utbildade
för uppgifter av det slaget.

Principiella invändningar kan vidare resas mot att man i en situation av betydande
lärarbrist vill genomföra en organisationsförändring, som i sak innebär
en ytterligare skärpning av bristen. Så skulle ju bli följden genom den nedsättning
av undervisningsskyldigheten som rektorsassistenterna föreslås få. Så
som lärarsituationen är för dagen, borde i stället alla ansträngningar inriktas på
att genom avlyftande från såväl rektorer som lärare av administrativa och andra
icke-pedagogiska funktioner friställa så många lärarkrafter som möjligt för egentliga
undervisningsuppgifter. Utredningens förslag får emellertid motsatt effekt.

Enligt förbundens mening hade en i princip riktigare lösning varit att göra
de nya assistentbefattningarna till rent administrativa befattningar. Förbunden
viU inte på något sätt bestrida utredningens uppfattning, att arbetsmängdsmässigt
underlag saknas för sadana befattningar. Då emellertid de ovan anförda
skälen mot kombinationen lärare-administratör syns förbunden tungt vägande,
ifrågasättes om inte flera alternativa lösningar borde övervägas beträffande skolväsendets
administrativa ledning i stort innan biträdesfrågan för en speciell skolform
blir definitivt löst.

Eftersom utredningen behandlat läroverken som organisatoriskt fristående
skolformer, har de vidare perspektiven på skoladministrationen inte kunnat beaktas
pa det sätt som skulle behövas för att uppnå rationellast möjliga lösning.
Underlag för något slags assistentbefattning — tanken på administrativa tjänster
på byråsekreterarnivå förefaller helt orealistisk — skulle möjligen skapas,
därest assistenterna vid en lösning av frågan för skolväsendet i sin helhet även
fick hand om liknande assistentgöromål vid andra skolformer inom samma
kommun. De arbetsuppgifter som utredningen beskriver för rektorsassistenter är
också av sadan allmän natur att de inte fordrar någon större specialisering och
följaktligen borde de kunna förenas med andra arbetsuppgifter.

Förbunden påpekar vidare, att ett annat sätt att åstadkomma underlag för
assistentbefattningar vore att låta assistenterna ta hand om ytterligare vissa
pedagogiskt-administrativa uppgifter, t. ex. schemaläggningsarbetet. De kunde
vidare vikariera för rektor under dennes semester.

Förbunden skulle för sin del ha föredragit en lösning enligt de förordade linjerna.
Men då förslaget måste anses ha provisorisk karaktär, vill förbunden inte
direkt motsätta sig dess genomförande.

Ett antal remissinstanser — bland dem skolöverstyrelsen, lärarutbildningssakkunniga,
gymnasieutredningen och fackskolcutrcdningen — ställer sig starkt
kritiska till den föreslagna rektorsassistentinstitutionen. Sålunda anför skolöverstyrelsen
bl. a. följande.

Av utredningstekniska skäl har de sakkunniga gjort en uppdelning av rektors
arbete i pedagogiska, administrativa och skolsociala moment. Denna uppdelning
av den helhet, som rektors och rektorsexpeditionens arbete utgör, ger emellertid
eu konstlad för att inte säga vilseledande bild av hur nämnda arbete i verk -

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

ligheten ter sig. De renodlat pedagogiska respektive administrativa arbetsuppgifterna
är inte skarpt avgränsade från arbetsuppgifter av »blandad» karaktär,
och dessa senare uppgifter, vilka, såsom de sakkunnigas förtjänstfulla kartläggning
av arbetsområdet visar, har avsevärd omfattning. Mycket betydande delar
av dessa blandade arbetsuppgifter utföres säkerligen lika effektivt och ändamålsenligt
av en administrativ praktiker som av en lärare. Den förre måste för
arbetets fullgörande successivt tillägna sig vissa pedagogiska synsätt, den senare
måste på motsvarande sätt förvärva viss administrativ erfarenhet. Några principiella
skäl, som talar till förmån för den ena eller den andra anordningen,
torde svårligen kunna anföras.

De sakkunniga har ej tagit steget fullt ut för att tillförsäkra rektorsexpeditionerna
en befattning med en administrativ nyckelposition. De har i stället med
utgångspunkt i sin tämligen strikta uppdelning av arbetet i pedagogiska respektive
administrativa moment splittrat den föreslagna förstärkningen på ett enligt
överstyrelsens mening föga rationellt sätt.

Den tilltänkta arbetstiden för rektorsassistenten innebär ej någon större kvantitativ
förstärkning. Han skall vid »modell-läroverket» biträda rektor med 16—
20 arbetstimmar per vecka; denna arbetstid överskrider ej nämnvärt den arbetstid,
med vilken en ambitiös sekreterare i dagens läge biträder rektor.

Överstyrelsen konstaterar vidare att utredningen ej löst frågan om schemaarbetet.
Det är allmänt bekant, att svårigheterna att förvärva lämpliga schemagörare
tenderar att bli allt större.

I motsats till de sakkunniga har överstyrelsen sålunda kommit till den uppfattningen,
att utrymme finnes och kommer att finnas för en kvalificerad administrativ
tjänst, vars innehavare icke skall vara lärare utan helt ägna sig åt
uppgiften att under rektor svara för rektorsexpeditionens arbete.

Överstyrelsen kan därför ej ansluta sig till de sakkunnigas förslag att inrätta
en befattning som rektorsassistent utan föreslår i stället, att en tjänst som skolsekreterare
inrättas. Överstyrelsen föreslår, att schemaarbetet helt skall ingå i
skolsekreterarens uppgifter. — En skolsekreterartjänst torde kunna locka bland
annat socionomer eller personer med sekreterarutbildning vid högre handelsinstitut,
gymnasieekonomer med utbildning på förvaltningsteknisk linje eller
liknande.

Överstyrelsen påpekar också att den rent pedagogiska sidan av rektors arbete
kommer att växa under kommande år och ifrågasätter, om inte rektors egen
undervisningsskvldighet borde höjas med i genomsnitt ett par veckotimmar,
varigenom han skulle få en behövlig närmare kontakt med undervisningen.

Enligt överstyrelsens uppfattning har de sakkunniga ej heller presterat en
tillfredsställande lösning i vad avser frågan om vikariat för rektor. Rektor behöver
en ställföreträdare, som bör ha en auktoritativ ställning i skolan och som,
med hänsyn till att det i första hand är rektors pedagogiska funktioner han skall
svara för, bör vara lärare. Överstyrelsen föreslår här inrättande av en arvodesbcfattning
som biträdande rektor med ett årligt arvode av förslagsvis 2 000 kr.
Någon sänkning av undervisningsskyldigheten är ej nödvändig. Som sommarvikarie
bör i första hand skolsekreteraren anlitas.

Överstyrelsen betonar slutligen vikten av förstärkning av rektorsexpeditionerna
vid lärarkursläroverken.

33

Kungl. Maj. ts proposition nr 112 år 1963

Länsskolnämnden i Göteborgs- och Bohus län anser, att vid en mindre restriktiv
tolkning av vad som kan falla inom ramen för icke-pedagogiska arbetsuppgifter
torde arbetsfältet för en rent administrativ tjänsteman kunna utvidgas.

Det kan icke anses rationellt att för de kvalificerade uppgifterna på rektorsexpeditionen
anlita endast personer med huvudsakligen pedagogisk utbildning
och erfarenhet; många av dessa uppgifter kunde med fördel utföras av administrativ
tjänsteman. Ej heller kan det vara ändamålsenligt att utan trängande skäl
ta bort lärare ur undervisningsarbetet. Nämnas må att vid en gymnasieskola i
länet en person, som icke är lärare, tjänstgör som rektors sekreterare och att
denna anordning fungerar fullt tillfredsställande.

Länsskolnämnden i Värmlands län anser, att endast vid de mindre skolorna
är en rektorsassistent enligt utredningens förslag den bästa lösningen. Vid större
skolor finnes behov av heltidstjänster på amanuens- eller byråsekreterarplanet.

Länsskolnämnden i Norrbottens län anför bl. a. följande.

Länsskolnämnden kan icke biträda utredningens konventionella uppfattning
att rektorsassistenterna med nödvändighet måste vara lärare, vilka ju äro utbildade
för en helt annan verksamhet. Mot utredningens förslag om inrättande
av rektorsassistenttjänster för pedagoger talar även lärarbristen; i Norrbottens
län är sålunda endast en tredjedel av det totala antalet inrättade ordinarie tjänster
för akademiker m. fl. tillsatta med behöriga innehavare. Redan av detta skäl
bör det icke under överskådlig tid ifrågasättas att lärare dragas från den egentliga
undervisningen för utförande av administrativa göromål. Efter samråd med
flertalet gymnasierektorer i länet hävdar länsskolnämnden i stället bestämt, att
rektorerna skulle vara mest betjänta av medarbetare av typen byråsekreterare
eller kanslist med god administrativ utbildning. Intet torde hindra att dessa
tjänster i förekommande fall organiseras såsom deltidstjänster.

Faclcskoleutredningen anser, att det ställer sig onödigt dyrt att använda pedagogiskt
utbildad personal för administrativa arbetsuppgifter, något som även är
olämpligt med tanke på den rådande lärarbristen. Fackskoleutredningen ifrågasätter
därför, om det inte vore en rationellare lösning att tillföra de större skolenheterna
cn administrativ kraft i form av en kansliskrivare, kontorsskrivare
eller kanslist och föreslår, att särskild utbildning anordnas för dylik kvalificerad
biträdcspcrsonal.

Som tidigare framhållits ställer sig gymnasieutredningen mycket kritisk till
framför allt frågan vad som enligt de sakkunnigas mening är pedagogiska uppgifter.
Vad beträffar de s. k. administrativa uppgifterna synes det gymnasieutredningen
tveksamt om inte dessa — om man undantar schemaarbetet — kan förväntas
kunna utföras av biträdcspcrsonal. Gymnasieutredningen fäster här uppmärksamheten
på att kostnaderna för kvalificerad biträdespersonal måste vägas
mot de stora kostnader som friställande av dyrbar lärarpersonal drar. Att lärarna
behövs för sina undervisande uppgifter bör heller inte förbises. Målet bör enligt
gymnasieutredningens uppfattning vara att med hjälp av hel- eller deltidsanställd
biträdespersonal nedbringa den lärarutbildade personalens arbete på rektorsexpeditionen.
Gymnasieutredningen känner därför stor tveksamhet inför den
av de sakkunniga föreslagna lösningen. Det är icke klarlagt att denna är den

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

bästa lösningen ens i nuläget. I framtiden kan därtill förändringar komma att
inträffa, som på väsentliga punkter rubbar förutsättningarna för skoladministrativa
utredningens förslag. Gymnasieutredningen pekar bl. a. på de krav på ökade
insatser som elevvården ställer och där icke lärarutbildad personal med fördel
kan användas. Det är också angeläget framhålla att skolenheterna i framtiden
kan få helt annan struktur än vad skoladministrativa utredningen kunnat räkna
med. Det synes bl. a. med hänsyn härtill angeläget att nu arbetande utredningars
förslag — framförallt gymnasieutredningens och fackskoleutredningens — avvaktas
innan mera definitiva åtgärder vidtas i rektorsexpeditionernas biträdesfråga.

Lärarbristsynpunkterna utvecklas också av 1960 års lärarutbildningssalckunniga.

Att skolans lärarresurser är otillräckliga, är allmänt känt. Det är därför av
största betydelse, att lärarna främst användes för sin egentliga uppgift, undervisning.
Under senare år har man även efterlyst åtgärder att avlasta lärarna
sådant rutinarbete, som kan utföras av biträdespersonal. Av denna anledning
synes det diskutabelt att enligt skoladministrativa utredningens förslag använda
lärarutbildad personal för avlastning av rektor. Det bortfall av lärare, som man
måste räkna med vid genomförandet i hela skolorganisationen av ett sådant
förslag, blir betydande.

Det är sålunda inte minst samhällsekonomiska skäl, som talar för att man
inte i första hand tar lärare till rektorsexpeditionerna. Man kan också ifrågasätta,
om den som i underordnad ställning fullgör en uppgift inom skolledningen
måste vara lärarutbildad. Lika väl som att den lärarutbildade får fullgöra mängder
av administrativt arbete, måste den i huvudsak administrativt skolade kunna
fullgöra uppgifter som implicerar även pedagogiska avvägningar. Det torde
finnas många uppgifter, för vars lösande det allmänt pedagogiska förnuftet visar
sig sammanfalla med det allmänt administrativa.

Lärarutbildningssakkunniga anser, att man i stället för att anställa lärare som
rektorsassistent bör inrätta en särskild befattning för skoladministrativa uppgifter
i förslagsvis amanuensgrad eller vid större enheter byråsekreterare. Erfarenheterna
i andra länder, exempelvis USA och Frankrike, av sådana tjänster
synes också goda. Kostnaderna för en sådan tjänst torde knappast bli större
än vad rektorsassistent (arvode och nedsatt undervisning), schemaläggare och
rektors vikarie sammanlagt betingar.

Även SR är kritisk till utredningens förslag och föreslår, att de administrativa
arbetsuppgifterna skall åvila en heltidsanställd skolsekreterare. I dennes arbetsuppgifter
bör arbetet med schemaläggning ingå.

LR och Högre tekniska läroverkens rektorsförening godtar inte utredningens
förslag angående rektorernas undervisningsskyldighet. LR framhåller, att förslaget
innebär en höjning för läroverk med omkring 20 avdelningar eller mera.
En sådan höjning skulle varit motiverad, anser ER, om utredningens förslag
inneburit en verklig avlastning av den administrativa arbetsbördan för rektor.
Genom den otillräckliga nedsättningen av rektorsassistentens undervisningsskyldighet
har så inte blivit fallet.

Några remissinstanser har rest invändningar mot utredningens förslag angå -

35

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

ende medelstilldelning för biträdespersonal. Sålunda påpekar överstyrelsen för
yrkesutbildning att ett realiserande av förslaget skulle för de tekniska gymnasierna
innebära en kraftig minskning av biträdeshjälpen, något som överstyrelsen
icke kan tillstyrka. Överstyrelsen anser vidare att skoladministrativa utredningen
misslyckats i sin uppgift i vad avser de tekniska läroverken och föreslår
att en ny utredning tillsättes för dessa skolor. Svenska stadsförbundet och Landskommunernas
förbund förklarar sig i princip vara motståndare till att det belopp
en viss förvaltning skall äga disponera för biträdeshjälp skall beräknas enligt
ett system med helt fasta normer. Eftersom det här är fråga om statliga tjänster
vid statliga skolors rektorsexpeditioner anser sig förbunden ej ha anledning motsätta
sig förslaget. Förbunden förutsätter dock, att biträdeshjälp till läroverk
kan förenas med biträdeshjälp till andra skolformer, utan att den statliga anslagsgivningen
behöver kompliceras.

Att normerna föreslås bli tillämpade även på högstadieklasser i de fall dylika
ingår i samma skolenhet som gymnasium — vilket för övrigt enligt de nya signalerna
för skolplaneringen inte kan förutsättas bli en normal sammankoppling
— kan styrelsen blott med största tvekan acceptera. Detta sker endast under
förutsättning av att högstadieeleverna utgör en mindre del av elevantalet vid
skolenheten och att denna sålunda i princip är en statlig skola och biträdespersonalen
där följaktligen också statlig samt vidare under uttryckligt betonande
av de praktiskt svårlösta problem som eljest skulle uppstå i administrativt
hänseende för skolenheten i fråga. För den situation som uppstår när utredningen
slutfört den senare delen av sitt uppdrag, dvs. vissa administrativa
spörsmål rörande det obligatoriska skolväsendet, vill styrelsen förbehålla sig
frihet att bedöma huruvida då eventuellt framlagda förslag för det obligatoriska
skolväsendet som helhet skall tillämpas jämväl för den del därav som förlagts
till gymnasieskola.

Styrelsen vill emellertid inför utredningens nyss nämnda fortsatta arbete förutskicka,
att styrelsen på det helt kommunala fält som det obligatoriska skolväsendet
utgör, inte anser sig kunna godta bindande normer för biträdeshjälp,
normer som har karaktären av i varje kommun automatiskt och blint verkamde
regler. Skall skoladministrationen vara en kommunal angelägenhet, bör den inte
detaljregleras av generella statliga bestämmelser, som ej möjliggör ett rimligt
hänsynstagande till lokala förhållanden och som utesluter varje möjlighet till
en viss lokal samordning, exempelvis olika skolenheter emellan osv.

Rektor skonventet i Stockholm hävdar, att de föreslagna normerna för biträdeshjälp
är oförmånliga för läroverk med relativt stor gymnasiedel och relativt
liten högstadiedcl. Konventet anför ytterligare två omständigheter, som i realiteten
innebär, att de föreslagna normerna medför en markant försämring vid
biträdesanslagets utnyttjande.

För närvarande belastar de genom skolöverstyrelsens beslut inrättade kanslitjänsterna
expeditionsanslaget med ett lägre belopp än de verkliga kostnaderna.
Ett kanslibiträde belastar sålunda nu anslaget med endast 10 000 kr. men enligt
utredningens normer med 13 248 kr. Utredningen förutsätter, att kontoristtjänst
(i A 9) normalt skall vara inrättad vid varje läroverk med avlöning ur biträdesanslaget,
ehuru detta beräknats på grundval av kanslibiträdes lön (i A 7). Därigenom
beskäres väsentligt det belopp, som står till rektors förfogande för annan

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

expeditionshjälp, t. ex. schemaarbete. I begynnelselöneklassen skulle skillnaden
innevarande läsår i ortsgrupp 5 för en heltidsanställd bli 1 470 kr.

Anslaget för biträdespersonal måste alltså uppräknas, om den avsedda förbättringen
skall komma alla skolor till del. I första hand bör faktorn A rimligtvis
utgöra årslönen för kontoristtjänst, ej kanslibiträdestjänst. Förmånligare koefficienter
än de av utredningen föreslagna måste vidare komma till användning,
om förbättringen skall bli effektiv.

VI. Departementschefen

Som ett motiv för att en särskild utredning rörande läroverkens rektorsexpeditioner
borde komma till stånd angav jag i 1961 års statsverksproposition att
olika uppfattningar syntes råda om vilka åtgärder, som vore lämpligast för att
rimliga arbetsförhållanden på rektorsexpeditionerna skulle uppnås. Tyvärr är
läget nu, sedan utredning framlagts, likartat med det som förelåg 1961, såtillvida
som skoladministrativa utredningens huvudförslag inte vunnit någon allmän
anslutning. Det förhållandet att uppfattningarna om utredningens huvudförslag
går ganska vitt isär och att synpunkter vid remissbehandlingen framförts,
som är ägnade att inge tvekan om lämpligheten av detta förslag, påverkar
givetvis mina ställningstaganden, såsom kommer att framgå av det följande. Jag
finner det dock nödvändigt att åtgärder omedelbart vidtages, som snabbt leder
till avgörande förbättringar av arbetssituationen för rektorer vid statliga allmänna
gymnasier, vid sådana gymnasier i kombination med statlig realskola
samt vid tekniska gymnasier.

Utredningens förslag innebär i huvudsak följande. Utredningen har gjort en
omfattande och ingående organisationsundersökning och föreslår åtskilliga rationaliseringsåtgärder,
avsedda att effektivisera arbetet på rektorsexpeditionerna.
Vidare framlägges på grundval av organisationsundersökningen förslag om organisation
av administrationen vid skolenheter av olika storlek och struktur. I
sistnämnda avseende innebär utredningens förslag i huvudsak att till rektors
förfogande skall ställas en »rektorsassistent», dvs. en kvalificerad kraft, som
skall kunna biträda rektor med såväl administrativt som pedagogiskt arbete.
Därutöver skall biträdespersonal i erforderlig omfattning kunna anställas, till
viss del med minst kontorists kvalifikationer.

Rektorsassistenten skall enligt förslaget vara lärare vid skolenheten. Ilans
undervisningsskyldighet skall nedsättas i en omfattning, som motsvarar arbetsinsatsen
som rektorsassistent. För det ansvar uppgiften medför föreslås ett särskilt
arvode skola utgå. Detta föreslås graderat i två klasser, varvid det högre
arvodet skall utgå till rektorsassistent, som på grund av läroverkets storlek med
nödvändighet måste avlasta rektor även pedagogiska uppgifter. Enligt utred -

37

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 112 år 1963

ningens uppfattning finns inte ens vid de största skolenheterna utrymme för en
heltidsanställd administrativt utbildad kraft.

Utredningen har också utarbetat förslag till normer dels för fastställande av
rektors undervisningsskyldighet och nedsättning av rektorsassistents undervisningsskyldighet,
dels ock för beräkning av medel till övrig biträdespersonal.

Enligt den av utredningen utförda organisationsundersökningen överstiger årsarbetsmängden
för nära nog samtliga berörda rektorskategorier 1 750 timmar.
Även om, som många remissinstanser anmärkt, materialet och metoden inte medger
alltför preciserade påståenden härvidlag råder dock enighet om att rektorernas
arbetsbörda är avsevärt större än vad som kan betecknas som normal för
tjänstemän. Några remissinstanser har visserligen framhållit, att rektorerna i
arbetstidshänseende måste jämföras med andra chefstjänstemän, vars normalarbetstid
torde avsevärt överstiga 1 750 timmar per år; men även med en sådan
jämförelse har dock organisationsundersökningen enligt min mening alldeles klart
gett vid handen, att omedelbara åtgärder är nödvändiga för att minska rektorernas
arbetsbelastning. Sådana åtgärder ter sig så mycket mer befogade som
genomförandet av beslutade och kommande förändringar inom skolväsendet
sannolikt kommer att ställa ökade krav på rektorernas arbetsinsatser.

De förslag till åtgärder, som i det föregående redovisats under rubriken inre
rationalisering, har vid remissbehandlingen i huvudsak mottagits positivt. Dessa
förslag måste i största möjliga utsträckning förverkligas i syfte att en effektivare
organisation av rektorsexpeditionerna skall åstadkommas. Det är min avsikt
att åt skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning uppdraga, att med
hänsynstagande till remissinstansernas synpunkter på det sätt överstyrelserna
finner lämpligt skyndsamt genomföra de föreslagna rationaliseringsåtgärderna. I
den mån ett genomförande av förslagen kräver ändringar i skolstadgan eller
andra författningar bör överstyrelserna snarast inkomma till Kungl. Maj:t med
förslag härom.

I detta sammanhang vill jag vidare, i anslutning till utredningens uttalande,
understryka vikten av att alla vederbörandes uppmärksamhet fästes på värdet
och betydelsen av ett genomtänkt samarbete mellan rektorsexpeditionerna och
de kommunala förvaltningarna.

Beträffande formerna för den jörstärlcning med kvalificerad personal vid rcktorsexpeditionema,
som otvivelaktigt krävs, är meningarna mycket delade bland
remissinstanserna. Flera av dessa, bland dem skolöverstyrelsen, har bestämt vänt
sig mot utredningens uppfattning, att arbetsmängden vid skolenheterna inte
skulle motivera heltidsanställda administrativa befattningshavare. Enligt dessa
remissinstansers mening skulle en heltidsanställd administrativt utbildad tjänsteman
vara en fördelaktigare lösning än den av utredningen föreslagna rcktorsassistenten.
Remisskritiken tillsammans med det förhållandet, att den typ av

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

skolenheter, som utredningens förslag avser, inom kort kan komma att starkt
beröras av gynmasieutredningens och fackskoleutredningens förslag, föranleder
mig att nu förorda uppskov med ett mera definitivt och preciserat ställningstagande
i den fråga, som blivit den centrala, nämligen om rektors kvalificerade
biträde normalt skall ha administrativ eller pedagogisk utbildning. Som jag nyss
framhöll, är det emellertid angeläget att verkningsfulla åtgärder omedelbart vidtages.
Dessa bör följaktligen få provisorisk karaktär och lämpligen få formen av
en sådan förstärkning av resurserna för biträdeshjälp enligt nuvarande grunder,
att rimliga garantier skapas dels för en tillfredsställande lösning av frågan om
vikarier för rektorerna och dels för att arbetet med schemaläggningen kan bedrivas
på ett från arbetsfördelningssynpunkt rationellt sätt.

I syfte att finna vägledning för senare mera slutliga ställningstaganden bör
också en viss begränsad försöksverksamhet bedrivas på basis av de båda huvudalternativ
för kvalificerat biträde åt rektor som kommit att stå mot varandra.

För egen del har jag funnit flera skäl tala för en slutlig lösning enligt alternativet
med administrativ befattningshavare på rektorsexpeditionema. Härvid
har — förutom att jag anser att en sådan lösning skulle ge den bästa effekten
— den rådande svåra lärarbristen varit av betydelse för min bedömning. Klart
är nämligen, att alla åtgärder måste vidtagas för att få till stånd bästa möjliga
hushållning med tillgängliga lärarkrafter. Det innebär först och främst att
lärarna användes för undervisning och i minsta möjliga mån för andra arbetsuppgifter.
Den nämnda försöksverksamheten bör därför få sin tyngdpunkt förlagd
till alternativet med en administrativ befattningshavare på rektorsexpeditionerna.
Jag skall återkomma till försöksverksamheten, sedan jag först preciserat
mitt ställningstagande till en förstärkning enligt nuvarande grunder för
organisationen av biträdeshjälpen.

För närvarande har rektor till sitt förfogande ett anslag, uträknat efter vissa
normer, för biträdeshjälp på rektorsexpeditionen. Vid skolorna kan anställas
sekreterare (vid de tekniska gymnasierna sekreterare eller kamrerare), som regelmässigt
är lärare vid skolan, samt biträdespersonal i, med ett undantag, högst
lönegrad Ae 11 (kansliskrivare). Anslaget användes även till att arvodera
schemaläggare. Sekreterare (kamrerare) erhåller för närvarande ett arvode av
högst 3 450 kr. per budgetår. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för
lärare, som tillika är sekreterare, förekommer inte på annat sätt än att rektor,
inom ramen för gällande bestämmelser, kan beakta sekreterargöromålen vid
fastställandet av lärarnas undervisningsskyldighet.

Enligt skoladministrativa utredningens förslag skulle anslaget till biträdeshjälp
för varje skola uträknas enligt vissa formler, varvid beloppet skulle bli en
funktion av antalet elever vid skolenheten. I beräkningsunderlaget skulle emellertid,
förutom eleverna vid statliga skolformer, även inräknas eleverna vid ett
med gymnasium förenat grundskolans högstadium. Förslaget innebär sålunda i
denna del, att staten skulle ange normer beträffande biträdeshjälpen vid en

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

kommunal skolform. Detta betyder ett avsteg från hittills gällande ordning,
enligt vilken kommunerna själva har att svara för administrativ personal och
biträdeshjälp vid kommunala skolor, således även vid grundskolor.

Stadsförbundet och Landskommunernas förbund har endast med stor tvekan
och med flera reservationer accepterat utredningens förslag i detta avseende.
Kommunförbunden motsätter sig principiellt att bindande riktlinjer utfärdas
av staten för hur kommunerna skall fullgöra sina skoladministrativa uppgifter.
Jag är för egen del inte beredd att i detta sammanhang förorda, att statligt utfärdade
normer fastställes rörande biträdeshjälpen vid kommunala skolor. En
förstärkning av rektorsexpeditionernas administrativa personal bör alltjämt
bygga på hittillsvarande bidragsunderlag, dvs. antalet under höstterminen inskrivna
elever vid statlig realskola och statligt gymnasium vid skolenheten.

Som jag tidigare nämnt, är det angeläget att nu lösa frågan om schemaläggning
och vikariat för rektor. Dessa uppgifter bör enligt min mening åläggas sekreteraren.
Jag har också betonat, att det är nödvändigt att nu vidtaga åtgärder, som
verkligen innebär en avlastning av rektorerna. En första förutsättning härför
är att sekreterare med viss grad av säkerhet kan rekryteras. Med hänsyn härtill
samt till de nya arbetsuppgifter sekreteraren föreslagits fullgöra föreslår jag,
att det nuvarande arvodet av högst 3 450 kr. per budgetår höjes till ett fast
årligt arvode enligt följande sammanställning.

Statliga allmänna gymnasier

Tekniska

Antal elever

(ev. i förening med

vid skolenheten

realskola)

kr.

gymnasier

kr.

— 799

6 500

7 500

800—1 099

7 500

7 500

1 100—

8 500

8 500

Sekreterarna fullgör för närvarande i stor utsträckning tilläggstimmar. Med
den här föreslagna ordningen torde möjligheterna för sekreterarna att åtaga sig
tilläggstimmar bli mycket begränsad. De förut preciserade arvodena har fastställts
med hänsyn bl. a. härtill. Det är också angeläget, att rektor verkligen kan
disponera sekreterarens arbetstid i erforderlig utsträckning för göromål på rektorsexpeditionen.
Endast i undantagsfall, då rektor bedömer det som oundgängligt,
bör sekreteraren fullgöra lärartjänstgöring utöver fastställd undervisningsskyldighet.

Vid bifall till vad jag här förordat skapas enligt min mening väsentligt bättre
förutsättningar för rektorerna att erhålla kvalificerat biträde i erforderlig utsträckning.
i

Med hänsyn till nuvarande och förväntad arbetsbelastning på rektorsexpeditionerna
bör också en betydande förstärkning av biträdespersonalen på rektorsexpeditioncrna
ske. Då det är önskvärt att rektor i ökad utsträckning skall
kunna avlastats administrativa göromål bör bättre möjligheter skapas ifråga
om förutsättningarna att anställa biträdespersonal i högre lönegrad än vad

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

nuvarande bestämmelser medger. För närvarande är, med undantag för Stockholms
tekniska gymnasium, kansliskrivartjänst i lönegrad Ae It den högsta
förekommande tjänsten på rektorsexpeditionerna. Jag förordar, att möjlighet
beredes rektorerna att efter Kungl. Maj:ts bedömande även anställa kontorsskrivare
i lönegrad A 13. För bestridande av de kostnader som föranledes härav
samt för att även i övrigt öka biträdesresurserna utöver vad som blir möjligt
vid fortsatt tillämpning av nu gällande grunder för medelsberäkning förordar
jag att 1 300 000 kr. ställes till förfogande för fördelning mellan skolorna. Av
detta belopp bör 1 000 000 kr. fördelas mellan allmänna gymnasier m. m. och
300 000 kr. mellan de tekniska gymnasierna.

Vid fördelningen av den här förordade medelsökningen bör noga beaktas de
ökade möjligheter till rationalisering av arbetet på rektorsexpeditionerna genom
en lämpligare arbetsfördelning, som öppnas.

Med en förstärkning av biträdeshjälpen på här föreslaget sätt skapas en
flexibel organisation, som väl kan anpassas till olika lokala förhallanden.

Jag övergår så till den tidigare antydda försöksverksamheten. Som framgått
av vad jag förut sagt, står mot varandra två huvudförslag till organisation av
rektorsexpeditionerna, vilka båda bör prövas för att ge erfarenhetsmässigt underlag
för en mera långsiktig lösning. Vid de skolor, där dessa organisationsformer
prövas, bör den nyssnämnda förstärkningen naturligtvis inte komma till stånd.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att på basis av de nämnda huvudförslagen
angiva de närmare riktlinjer som skall gälla för försöksverksamheten
liksom dess omfattning. Jag har räknat med att den i kostnadshänseende kommer
att belöpa sig till ca 250 000 kr.

Den föreslagna försöksverksamheten bör ledas av skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen
i samråd med statskontoret och de bada överstyrelserna bör snarast
förbereda verksamheten, vilken bör inledas med nästa läsårs början. Senast
i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1965/66 bör en första redovisning
av erfarenheter av verksamheten kunna föreligga jämte förslag till de eventuella
åtgärder dessa kan ge anledning till.

Vid urvalet av de skolor, som skall ingå i försöksverksamheten, bör givetvis
tillses att skolorna är representativa med hänsyn till de variabler som bedömes
relevanta för att ett underlag för en så allsidig bedömning som möjligt skall
ernås. Urvalet av skolor bör baseras på frivilligt åtagande av rektorerna.

Kostnaderna för de här föreslagna åtgärderna under nästa budgetår kan beräknas
uppgå till sammanlagt ca 1 900 000 kr., vilket belopp fördelar sig med
ca 1 450 000 kr. på allmänna gymnasier m. m. och ca 450 000 kr. på tekniska
gymnasier.

För nästa budgetår har i statsverkspropositionen (bil. 10, p. 121 och 132) i
anslagen till avlöningar för statliga allmänna gymnasier och tekniska gymnasier
beräknats 2 100 000 kr. respektive 300 000 kr. Vid bifall till bär föreslagna åtgärder
torde kostnaderna få bestridas ur dessa anslag.

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 19GS

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna av mig förordade grunder för förbättring av
arbetssituationen för rektorerna vid av mig angivna skolor.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Jan Sahlin

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 112 år 1963

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Inledning ...................................................... 2

II. Skoladministrativa utredningens uppdrag ....... 3

III. Utredningens organisationsundersökning .......................... 4

A. Utredningen ................................................ 4

B. Remissyttranden ............................................ 13

IV. Inre rationalisering ............................................. 17

A. Utredningen ................................................ 17

B. Remissyttranden ............................................ 19

V. Biträdeshjälp åt rektorerna...................................... 20

A. Nuvarande bestämmelser ..................................... 20

B. Utredningen ................................................ 21

C. Remissyttranden ............................................ 29

VI. Departementschefen ............................................ 36