Kimgl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
1
Nr 108
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslagsfrågor
m. m. rörande det militära försvaret under budgetåret
1963/64; given Stockholms slott den 15 mars
1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAjF ADOLF
. in * ?. * * * . •[ å '' xYr.V
Sven Andersson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen redovisas ett av 1962 års försvarskommitté avgivet betänkande
angående försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. I anslutning härtill
redovisas förslag till riktlinjer för den framtida utformningen av det
militära försvaret. Slutliga äskanden framlägges vidare beträffande försvarsgrenarnas
materielanslag och anslag under försvarets kapitalbudget, som i
årets statsverksproposition upptagits med beräknade belopp. För budgetåret
1963/64 begäres anslag om sammanlagt 1 843,940 miljoner kronor varav
1 586,925 miljoner kronor på driftbudgeten och 257,015 miljoner kronor
på kapitalbudgeten. Bemyndigande begäres att beställa materiel inom en
sammanlagd kostnadsram av 2 313 miljoner kronor.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Utdrag av protokollet över försvarsårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15
mars 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist,
Aspling.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, följande.
Det förslag till försvarsbudget som presenterades i samband med årets
statsverksproposition var i åtskilliga hänseenden preliminärt. Anledningen
härtill var att giltighetstiden för gällande försvarsbeslut utgår med innevarande
budgetår och att förslag motsågs från en parlamentarisk försvarsutredning,
1962 års försvarskommitté, som tillsatts i slutet av år 1961. Vid
tiden för statsverkspropositionens avlämnande var kommitténs arbete ännu
ej avslutat. Kommittén hade emellertid den 22 november 1962 meddelat,
att den hade enats om en kostnadsram för det militära försvaret för fyraårsperioden
1963/67. Slutsumman i statsverkspropositionen kunde därigenom
anknytas till av försvarskommittén angivet basbelopp. Åtskilliga
viktiga anslag upptogs emellertid med endast beräknade belopp.
Den 6 februari 1963 har försvarskommittén redovisat sina överväganden
och förslag till försvarets framtida utformning i sitt betänkande, Försvarskostnaderna
1963/67 (SOU 1963:5).
överbefälhavaren har vidare med skrivelse den 6 februari 1963 överlämnat
av försvarsgrenscheferna utarbetade förslag till långsiktsplaner för
anskaffning av materiel, investeringar m. m.
Jag anhåller nu att i anslutning till redogörelse för inkomna förslag få
framlägga mina synpunkter och förslag till riktlinjer för den framtida utformningen
av det militära försvaret samt anmäla mina beräkningar av försvarsgrenarnas
materielanslag och vissa anslag under försvarsdepartementets
kapitalbudget.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
3
Avd. I. Riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret
Till grund för 1962 års försvarskommittés1 bedömningar av det militära
försvaret har legat dels ett av överbefälhavaren utarbetat förslag till riktlinjer
för krigsmaktens fortsatta utveckling — ÖB 62 — som enligt beslut av
Kungl. Maj:t den 26 januari 1962 överlämnats till kommittén för att vara
tillgängligt vid fullgörandet av kommitténs uppdrag, dels en utredning som
på kommitténs uppdrag utförts av överbefälhavaren om krigsmaktens utformning
inom tre lägre kostnadsramar än ÖB 62, redovisade med skrivelse
den 15 oktober 1962, ÖB-svaret. Vidare har genom Kungl. Maj :ts beslut den
6 juni 1962 uppdragits åt försvarskommittén att pröva frågan om anläggande
på Muskö av en sliptunnel för motortorpedbåtar, varom riksdagen
hemställt i skrivelse den 24 maj 1962.
I sitt betänkande framlägger kommittén förslag rörande kostnaderna för
det militära försvaret och civilförsvaret under budgetåren 1963/67 i fråga
om såväl drift- som kapitalbudgeten. Betänkandet innehåller avsnitt som
behandlar tidigare försvarsbeslut och beslut rörande civilförsvaret samt
överbefälhavarens förut nämnda utredningar och förslag angående krigsmaktens
fortsatta utveckling och civilförsvarsstyrelsens utredningar beträffande
civilförsvarets utformning m. m. Vidare redovisas kommitténs bedömning
av de utrikes- och militärpolitiska förhållandena, den militärtekniska
utvecklingen samt de samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna
när det gäller att bestämma försvarskostnaderna. Kommittén
framför även synpunkter på frågan om målsättning och resurser. Frågorna
om förbättring av de värnpliktigas avlöningsförmåner, investeringar i försvarets
fabriksfond och Muskövarvets omfattning, behandlas i ett särskilt
kapitel i betänkandet. Kommittén framför vidare synpunkter i fråga om
den tidrymd ett försvarsbeslut bör omfatta, den principiella konstruktionen
av en kostnadsram för det militära försvaret, prisregleringen på försvarsutgifterna
samt i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför försvarets kostnadsram.
Försvarskommittén är enhällig i sina förslag.
Jag kommer i det följande att redogöra för ÖB 62 och överbefälhavarens
på försvarskommitténs uppdrag gjorda utredningar angående krigsmaktens
fortsatta utveckling, överbefälhavarens utredningar 1961—1962. Därefter avhandlas
försvarskommitténs egna överväganden och förslag i vad avser
det militära försvaret. Frågorna om förbättrade avlöningsförmåner för de
värnpliktiga och Muskövarvets omfattning (betänkandet s. 83—89 och
1 Talmannen 1 riksdagens andra kammare G. F. Thapper, ordförande, ledamoten av riksdagens
andra kammare B. G. Bohman, förutvarande ledamoten av riksdagens andra kam mare, personalchefen
K. E. G.Bolja, ledamoten av riksdagens andra kammare L. M. Eliasson, ledamoten av
riksdagens första kammare A. K. Gillström och andre vice talmannen N. f. .Johansson, ledamöterna
av riksdagens andra kammare S. A. Mcllqvlst och M. D. E. Stähl ävensom ledamoten av riksdagens
första kammare G. I. Virgin.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
91—95) kommer jag att redovisa vid anmälan av de aktuella anslagsfrågorna.
Vidare redogör jag för de kompletterande utredningar och förslag som
de militära myndigheterna avgivit med anledning av den träffade försvarsöverenskommelsen.
Slutligen kommer jag att framlägga mina egna synpunkter
och förslag.
A. överbefälhavarens utredningar 1961—1962 angående krigsmaktens fortsatta utveckling
I ÖB 62 framläggs förslag till riktlinjer för krigsmaktens fortsatta utveckling
under budgetåren 1963/64—1969/70. Kostnaderna för budgetåret
1963/64 utgör 3 700 miljoner kronor i 1961 års priser. Därefter förutsättes
en årlig stegring med 3Va % för teknisk utveckling. I ÖB-svaret redovisas
förslag rörande krigsmaktens utformning in. m. 1963—1970 grundade på
dels en kostnadsram, som ansluter till fortsatt tillämpning av 1958 års försvarsbeslut,
nämligen ett basbelopp för budgetåret 1963/64 av 3 460 miljoner
kronor och 2 V* % årlig ökning, dels en kostnadsram med ett basbelopp
av 3 600 miljoner kronor och likaledes 2Va % årlig ökning. Slutligen belyses
krigsmaktens huvudsakliga utformning inom en kostnadsram där basbeloppet
är 3 392 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 och den årliga ökningen
utgör 2 %.
ÖB 62
Inledningsvis behandlas vissa grundläggande faktorer av
betydelse för krigsmaktens utformning m. in. Därvid avhandlas
först det militärpolitiska läget, den militärtekniska utvecklingen,
ett framtida krigs karaktär samt Sveriges strategiska betydelse och krigsriskerna
för vårt land. För kännedom härom torde få hänvisas till betänkandet
(s. 17—19) och ÖB 62 (s. 4—14). Vad gäller våra naturliga försvarsbetingelser
såsom en grundläggande faktor vid uppbyggandet av vårt försvar
påpekas i ÖB 62, att de geografiska förhållandena från försvarssynpunkt
i vissa avseenden är till vår nackdel. Sverige har lång kuststräcka.
En stor landyta med få människor innebär svåra försvarsproblem. Landets
ringa bredd tvingar stridskrafterna att operera inom ett begränsat djup.
De viktiga nord-sydgående kommunikationerna i Norrland är fåtaliga och
svåra att skydda. Landets största och viktigaste städer jämte betydande industriområden
är koncentrerade till kustbandet.
Vårt lands geografiska struktur är emellertid, påpekas det, i väsentliga avseenden
till fördel för försvaret. Havet ger oss goda möjligheter till övervakning
och förvarning. Våra långsträckta och ibland även djupa skärgårdar
är fördelaktiga från försvarssynpunkt. De kommunikationer som leder in
i landet över landgränsen begränsar styrkeinsatsen för en angripare och går
delvis genom terräng, som försvårar användning av mekaniserad trupp i
stor skala. Landets stora yta och ringa folktäthet minskar vår sårbarhet
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
mot anfall med kärnladdningar och mot terroranfall. Den stora ytan ger
även stridskrafterna möjligheter till glesa grupperingar och till ökat skydd.
Vidare är de naturliga förutsättningarna goda att med relativt enkla medel
åstadkomma befästningar och skyddsrum.
Angriparens syfte vid ett angrepp mot vårt land torde enligt utredningen
vara att skaffa sig kontroll över svenskt territorium för att själv utnyttja
det eller hindra motståndaren från att göra det. För att skaffa sig kontroll
över hela landet måste angriparen därvid ockupera de viktigaste delarna av
Sverige. Den svenska politiska ledningen har deklarerat, att man inte kommer
att falla undan för påtryckningar, anfall eller anfallshot. Detta innebär
enligt utredningen, att angriparens syfte inte är nått, förrän huvuddelen av
de svenska stridskrafterna slagits eller på annat sätt försatts ur stridbart
skick.
Om angriparen endast avser att skaffa sig kontroll över delar av Sverige
måste denne ockupera huvuddelen av dessa områden. Detta innebär enligt
utredningen, att de svenska stridskrafter som avdelats för områdenas försvar
måste slås eller på annat sätt försättas ur stridbart skick. Det framhålles
vidare att en angripare inte kan skaffa sig varaktig kontroll över
delar av landet förrän de svenska stridskrafterna slagits eller på annat sätt
försatts ur stridbart skick i sådan utsträckning att hela landet kan ockuperas.
Även om ett angrepp inledningsvis begränsas geografiskt måste det
därför förutsättas att angriparens syfte på längre sikt är att skaffa sig
kontroll över hela landet.
I utredningen lämnas redogörelse för olika angreppsmetoder. De beskrives
i huvudsak fristående från varandra. Det påpekas emellertid att det är
mindre sannolikt att en angripare vid öppet krig mot Sverige förlitar sig på
en enda angreppsmetod. Det troliga är att angreppsmetoder kombineras för
att framtvinga en splittring av våra begränsade resurser och för att därigenom
åstadkomma snabbast möjliga avgörande.
Bland angreppsmetoderna nämnes flyg- och fjärrvapenanfall, invasion,
avspärrning, biologisk och kemisk krigföring samt psykologisk krigföring.
Därvid anföres i huvudsak följande.
Genom ohämmade flyg- och fjärrvapenanfall med kärnladdningar, terroranfal),
kan en angripare söka bryta vår motståndsförmåga. Anfallen torde då riktas mot
hemorten, där våra större städer utgör de känsligaste målen. Terroranfall förutsätter
emellertid, att angriparen är beredd att ta de politiska och militära konsekvenserna
av sannolika reaktioner i omvärlden. Angriparens möjligheter att
inom rimlig tid utnyttja vårt territorium efter ett terroranfall måste bedömas vara
små. Terroranfall syns således inte rimma med en angripares sannolika syften vid
anfall mot vårt land.
Terroranfallet betraktas som en extrem anfallsform och därför mindre sannolik.
Vill en angripare inte utsätta sig för de konsekvenser, som det ohämmade terroranfallet
kan innebära, torde anfallen i stället riktas mot våra stridskrafter
m. m. samt andra mål, vilkas förstörelse är av betydelse för vår militära motståndsförmåga,
t. ex. kommunikationer och elkraft. Om vi hunnit genomföra ut
-
6
Kungl. Mcij:ts proposition nr 108 år 1963
rymning och mobilisering torde målvalet i stort bli detsamma, men anfallen
torde i ökad grad komma att insättas mot mål inom den civila sektorn, bl. a.
olje- och livsmedelsförsörjningen.
Vid en överraskande insats av uranladdningar och konventionella stridsmedel
kan vi på relativt kort tid — några dagar — tillfogas stora skador med en relativt
liten insats. Motståndsförmågan torde nedgå kraftigt. De materiella skadorna kan
vara av den omfattningen, att vår förmåga att bekämpa en kommande invasion
blir starkt nedsatt. Ilar vi däremot genomfört utrymning och mobilisering torde
angriparen inte på kort tid kunna bryta vår motståndsförmåga ens med en avsevärd
insats av uranladdningar. Det är däremot tänkbart att detta kan ske efter en
längre tids bekämpning.
Det bedöms troligt att en angripare genom flyg- och fjärrvapenanfall vill förbereda
en invasion. Anfallen kan då till stor del koncentreras geografiskt till det
område, där invasionen avses äga rum. Anfallen torde påbörjas före själva invasionen
och därvid om möjligt insättas överraskande.
De olika invasionsformerna behandlas var för sig, varvid i huvudsak följande
synpunkter gör sig gällande.
I nuvarande militärpolitiska läge och med tanke på norra Skandinaviens betydelse
syns i första hand risk för gränsinvasion föreligga över finsk-svenska gränsen.
Man får dock inte bortse från, att sådana omkastningar i läget kan inträffa,
att en gränsinvasion kan komma att ske även över norsk-svenska gränsen. Kommunikationerna
i Nordskandinavien begränsar i viss utsträckning storleken av de
styrkor som kan sättas in mot oss. Trots detta kan starka förband insättas över
vår norra landgräns. Utvecklingen av kommunikationsnätet — beroende på bl. a.
föreslagen omfattande utbyggnad av vattenkraften och därmed följande utbyggnad
av skogsbilvägnätet — samt angriparens minskande beroende i taktiska sammanhang
av vägar och järnvägar kan i framtiden öka hans möjligheter till insats
på stor bredd över gränsen. Utvecklingen i fråga om stridsvagnar, terränggående
fordon och medel för snabb övergång av vattendrag medför förbättrade möjligheter
till framträngande på djupet, ökad tillgång på transportflygplan och helikoptrar
kommer också att öka möjligheterna för angriparen till luftlandsättning
inom olika områden och över betydande ytor i övre Norrland, varigenom framryckningen
underlättas. Insatsen från öster över gränsen och genom luften kan
kombineras med flankföretag över Bottenviken. Det bedöms inte sannolikt att angriparen
med enbart invasion över svensk-finska gränsen i första hand söker nå
annat än operationsmål i landets norra delar.
Den svenska kusten erbjuder på flera avsnitt goda tekniska möjligheter för en
kustinvasion. Insatsens storlek vid en kustinvasion bestäms i hög grad av tillgången
pa lämpligt tonnage. Antalet landstigningsfarkoster, som en angripare kan
disponera vid ett anfall mot oss, torde f. n. vara relativt litet, men tillverkning
bedöms kunna ske snabbt och till stor del dolt. De svårigheter, som är förknippade
med en kustinvasion, gör att en angripare på en gång sannolikt endast kan
genomföra en stort upplagd kustinvasion i en anfallsriktning. Dessutom kan
mindre företag riktas mot andra områden. Utvecklingen i fråga om ambifiefarkoster
och landstigningsfartyg medför ökade möjligheter att landstiga på bred front.
Genom insats av helikopterburen trupp och lufttrupp ökar även möjligheterna
för angriparen att bekämpa strandförsvaret. Den ökade mekaniseringen av förbanden
ger större möjligheter till snabb framryckning efter landstigningen.
Antalet lämpliga områden för laftinvasion varierar inom olika delar av Sverige.
I vissa delar finns det möjligheter till luftlandsättningsoperationer i större skala.
Storleken av lufttruppföretag mot Sverige torde i första hand begränsas av angriparens
tillgång på transportflygplan samt hans eventuella krav på samtidiga
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
lufttruppföretag inom andra operationsområden. En angripares möjligheter att
genomföra luftlandsättningsoperationer i stor skala torde komma att öka. Det är
emellertid mindre sannolikt, att angriparen med luftinvasion som enda eller dominerande
anfallsmetod under 1960-talet bär möjlighet att nå annat än mera begränsade
syften.
Angreppsmetoden avspärrning bedöms ha goda möjligheter att kunna genomföras
med insatser som ligger inom rimliga gränser. Detta gäller även om angriparen
är engagerad på annat håll och utan att han disponerar baser i vår närmaste
omgivning. Det torde dock ta avsevärd tid innan en angripare genom avspärrning
kan bryta vår motståndsförmåga.
Beträffande kemisk och biologisk krigföring uttalas i huvudsak följande. Insatsen
mot oss av stridsgaser torde kvantitativt begränsas av andra faktorer än tillverknings-
och lagringskapacitet. Skydds- och motåtgärdernas effektivitet beror
i viss grad på utrustningen men framförallt på utbildningen. Den svenska militära
och civila gasskyddsutbildningen kan därför ha viss inverkan på sannolikheten
av att angriparen överhuvud kommer att använda stridsgaser mot oss. Biologiska
stridsmedel kan för ringa kostnad framställas i stor skala och vid behov lagras
under lång tid. Om angriparen väljer stridsmedel samt plats och tidpunkt för anfallet
med omsorg, torde han kunna nå stor verkan med ringa insats. Skyddsåtgärder
kan i många fall minska följderna av ett biologiskt angrepp. Svårigheterna
att hindra att smittämnena sprides till angriparens territorium och trupp begränsar
användningen av biologiska stridsmedel. En angripare kan emellertid använda
smittämnen, som endast åstadkommer insjuknande hos de primärt träffade. Dessa
ämnen kan genom spridning i aerosolform1 nå en stor del av den svenska befolkningen.
Den fortsatta utvecklingen av kemiska och biologiska stridsmedel anses komma
att kräva ökade insatser för skyddet av stridskrafter och civilbefolkningen.
Även psykologisk krigföring kan enligt utredningen komma att tillgripas
mot oss. Propagandamöjligheterna har starkt ökat på grund av massmedias
— radio, film, television och press — utbredning och rent tekniska
utveckling. Vår förmåga att motstå denna form av krigföring måste ägnas
stor uppmärksamhet. Den psykologiska krigföringen har fått en förgrundsställning
i den nu i fredstid pågående maktkampen mellan öst och Väst.
Sverige utgör sannolikt f. n. inte ett primärt mål för denna krigföring, men
är likväl utsatt för propaganda både från Öst och Väst. Inom landet finns
det ett flertal organ och organisationer, som redan i fredstid bedriver en
verksamhet av detta slag, riktad mot Sverige.
I samband med redogörelse för de sannolikaste kombinationerna av angreppsmetoder,
strategisk kupp och storanfall, som vårt land främst bör
kunna motstå, anförcs bl. a. följande synpunkter.
Om angriparen genom ett överraskande anfall snabbt vill söka ockupera
hela vårt land eller delar därav, kan han tillgripa strategisk kupp. överraskning
är då väsentlig för framgång i anfallet.
Möjligheterna för strategisk kupp synes öka, bl. a. beroende på den tekniska
utvecklingen av transportmedel och taktiska kärnladdningar. Vid ett
storkrig kommer vi, som tidigare framhållits, sannolikt inte att angripas i
1 Med aerosol menas ett i luften mycket fint fördelat fast eller flytande ämne.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
inledningsskedet, om vi är militärt starka. Den strategiska kuppen, som förutsätter
överraskning, syns därför inte i första hand komma till användning
mot oss, om ett storkrig bryter ut. Faran anses emellertid öka för att
en angripare kan komma att använda strategisk kupp vid ett begränsat krig
som riktas enbart mot Sverige eller som förs inom ett område, vilket berör
svenskt territorium.
Under förutsättning att vi har ett starkt försvar anses en angripare sannolikt
komma att behöva tillgripa någon form av storanfall för att betvinga
oss. Storanfallet kan ske antingen i samband med operationer under ett
storkrig eller såsom ett begränsat krig mot Sverige.
Vid storanfall kan de flesta angreppsmetoderna kombineras. Huvudvikten
torde läggas vid kust- och gränsinvasion i kombination med flyg- och fjärrvapenanfall.
Även ett begränsat krig som berör Sverige kan utvecklas till ett
storkrig. De styrkor som kan insättas mot vårt land måste därför begränsas
med hänsyn till andra behov. En tänkbar angripare bedöms samtidigt
kunna utföra högst två stort upplagda invasioner — en gränsinvasion och
en kustinvasion -— jämte vissa mindre företag. Det är f. n. inte sannolikt, att
en invasion genom luften kan bli av en sådan storleksordning, att angriparen
med denna invasionsform som främsta angreppsmetod kan räkna med att
bryta vårt försvar. Däremot blir det alltmer troligt, att kust- och gränsinvasion
kommer att stödjas av taktiska luftlandsättningar för att ta hamnar
och flygfält, skapa brohuvuden och binda våra resurser. Storanfallet kan
insättas med eller utan understöd av kärnladdningar. Kemiska och biologiska
stridsmedel kan också komma att utnyttjas för bestämda taktiska uppgifter.
Anfall som kan få karaktär av avsiktlig terror torde undvikas. Avspärrning
kan också användas mot oss, om detta sker i samband med ett storkrig
som pågått förhållandevis lång tid.
Sammanfattningsvis hävdas att svenskt försvar är meningsfyllt. Stormakternas
resurser för krigföring är visserligen stora men ingalunda outtömliga.
Den tekniska utvecklingen gör krigsmaterielen allt dyrare. Framförallt
drar materiel för interkontinental krigföring och rymdsatelliter enorma
kostnader. Även stormakterna måste av ekonomiska skäl begränsa sig i fråga
om utveckling och anskaffning av krigsmateriel. Terrorbalansen medför
bl. a., att stormakterna söker undvika att sätta igång storkrig eller begränsade
krig, som lätt kan utvecklas till storkrig.
Av stormakternas krigspotential torde endast delar kunna sättas in mot
oss på grund av dessa makters engagemang och dispositioner inom vitt skilda
områden av världen. Det nuvarande militärpolitiska läget och de militärgeografiska
förhållandena begränsar en angripares möjligheter till överraskande
och omfattande anfall mot oss.
Våra försvarsansträngningar måste ses mot denna bakgrund. Vi behöver
ett starkt försvar med god beredskap för att hindra att en angripare betvingar
oss på kort tid. I den rådande maktbalansen mellan öst och Väst ter sig ett
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
starkt svenskt försvar, trots den militärtekniska utvecklingen hos stormakterna,
alltjämt meningsfyllt. Möjligheterna har t. o. m. ökat att för rimliga
merkostnader säkerställa den fredsbevarande effekten hos vårt försvar.
I ett särskilt avsnitt av ÖB-utredningen behandlas allmänna krav på Sveriges
försvar.
Man konstaterar att det hittills inte funnits någon av statsmakterna fastställd
gemensam målsättning för totalförsvaret. Överbefälhavaren lämnar
därför förslag till en sådan. Mot bakgrund härav redovisas vidare förslag till
allmän och operativ målsättning för krigsmakten.
Målsättning för totalförsvaret
Totalförsvarets främsta uppgift är att vara så förberett för verksamhet i krig,
att det blir fredsbevarande.
Totalförsvaret skall ge sådant uttryck åt vårt folks vilja att bevara landets handlingsfrihet
och avvisa varje kränkning av dess integritet, att det kan förmå en presumtiv
angripare att avstå från planer på att anfalla vårt land. Det skall bevara
vår motståndskraft mot påtryckningar. Skulle vi likväl utsättas för angrepp, blir
det krigsmaktens uppgift att avvärja detta och förhindra att svenskt territorium
besätts. Totalförsvarets civila delar skall därvid understödja krigsmakten, upprätthålla
befolkningens motståndsvilja, säkerställa dess skydd och svara för dess
försörjning. Totalförsvaret skall snabbt kunna utveckla full styrka.
Allmän målsättning för krigsmakten
Krigsmakten skall verka fredsbevarande. Den skall därför ha sådan styrka och
sammansättning, att anfall mot Sverige fordrar så stor kraftinsats, medför sådan
kraftförbrukning och tar så lång tid, att insatsen icke kan anses stå i rimlig relation
till de fördelar, som skulle kunna vinnas. Om vi likväl blir angripna, skall
krigsmakten i det längsta hindra angriparen från att få fast fot på svensk mark.
Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Ingen del av landet
skall behöva uppges utan segt motstånd i olika former. Krigsmakten skall försvåra
för en angripare att genom flyg- och fjärrvapenanfall bryta vår motståndsförmåga
och genom avspärrning minska vår uthållighet. Ett svenskt försvar måste ge uttryck
åt folkets levande försvarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke är bunden
av andra viktiga uppgifter inom totalförsvaret, bör därför sättas i stånd att i en
eller annan form militärt delta i kampen för landets självständighet.
Operativ målsättning
Krigsmakten skall möta, hejda och om möjligt slå en angripare, som söker tränga
in på svenskt territorium. Häri ingår att våra stridskrafter skall bekämpa angriparens
invasionsförberedelser. Flyg- och fjärrvapenanfall mot krigsmakten — och
mot andra mål av betydelse för krigföringen — skall försvåras. Åtgärder skall vidtas
för att minska förlusterna i vårt försvar före den egentliga invasionen. Krigsmakten
skall vara så uppbyggd, att den samtidigt kan avvärja en kustinvasion och
en gränsinvasion av större omfattning samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag.
I de delar av landet, som bedöms primärt icke bli utsatta för invasion,
skall bevakning och försvar mot mindre företag kunna säkerställas. Bland
annat genom dessa åtgiirder skall möjligheter skapas att omgruppera större styrkor
till dessa områden. Krigsmakten skall genom aktivt luftförsvar och passiva åt
1*-—llihang
till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 108
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
gärder — bistånd åt civilförsvaret, fältarbeten m. m. — försvåra för en angripare
att genom flyg- och fjärrvapenanfall mot befolkningen och försörjningen eller genom
hot därom, bryta vår motståndsförmåga. Krigsmakten skall bidra till att
säkerställa totalförsvarets uthållighet. Verksamheten skall därvid främst avse skydd
av importsjöfart, hamnar och lastageplatser samt av godsets transport från dessa.
Ett bestämt samband anses råda redan mellan den allmänna målsättningen
och de resurser som krävs för att uppfylla målsättningen. Det anses
dock vara svårt att ange detta samband i exakta mått. I den operativa målsättningen
— där uppgifterna närmare preciserats mot bakgrund av tänkbara
angreppsmetoder — framträder sambandet mellan målsättning och
resurser klarare. Med förhållandevis stor noggrannhet kan man enligt överbefälhavaren
ange de resurser som krävs för att fylla den operativa målsättningen.
Sådana beräkningar grundas på studier av krigserfarenheter
och övriga utländska förhållanden, operativa och operationsanalytiska studier
och spel samt övningar och försök.
En avvägning mellan kvalitet och kvantitet måste ske inom en begränsad
ekonomisk ram. Vissa minimivillkor i fråga om kvalitet måste tillgodoses.
Dessa kvalitetskrav varierar starkt. De bestäms bl. a. av kvaliteten hos tänkbara
motståndares förband liksom av de geografiska och klimatologiska förhållandena.
Med hänsyn till krigsmaktens uppgift att försvara hela landet
krävs å andra sidan ett bestämt minimum i fråga om förband. Utöver
stridskrafter för ett lokalt försvar i anslutning till troliga invasionsområden
och inom övriga områden av betydelse för den fortsatta krigföringen,
måste offensiva styrkor ur alla försvarsgrenar kunna koncentreras till operationsområden,
där avgöranden kan förväntas. Vårt försvars uthållighet
blir i hög grad beroende av den kvantitativa omfattningen. Inom en given
kostnadsram medför höjd kvalitet i regel ett minskat antal enheter. Skyddsbehovet
ökar om antalet stridsenheter minskar. En förskjutning mot förbättrad
kvalitet bör därför också innefatta — eller följas av -— åtgärder för
att minska sårbarheten. Stor kvantitet ger ökad motståndskraft. Genom
att lägga huvudvikten vid kvantiteten blir således utformningen av vårt försvar
mindre beroende av om motståndaren använder kärnladdningar. Vid
avvägningen måste först de kvalitativa minimikraven på förbandens slagkraft
och motståndsförmåga tillgodoses. Den bästa lösningen får man därefter
i allmänhet, om största möjliga kvantitet eftersträvas. Detta sammanhänger
enligt utredningen med att kvantitet både ökar motståndskraften
och skapar möjligheter att möta en angripare var han än kommer.
Om en avvägning mellan kvalitet och kvantitet enligt nu nämnda principer
medför att kvantiteten blir otillräcklig, måste den operativa målsättningen
omprövas. Man kan då antingen avstå från försvar mot vissa typer
av särskilt kvalificerade anfallsmedel -— vilket påverkar minimibehovet av
kvalitet — eller också minska den operativa målsättningens geografiska omfattning
— vilket påverkar kravet på kvantitet.
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Krigsmaktens beredskap behandlas ingående. Det påpekas till en början
att med hänsyn till våra begränsade resurser måste vi utforma ett system för
krigsmaktens beredskap, där vi drar största möjliga fördel av våra speciella
förhållanden.
De viktigaste beredskapsformerna definieras på följande sätt. Den långsiktiga
beredskapen syftar till att fortlöpande hålla krigsmaktens personella
och materiella resurser på en kvalitativt och kvantitativt så hög nivå, att det
inte blir nödvändigt med några väsentliga kompletteringar vid och efter
mobilisering.
Mobiliseringsberedskapen syftar till att krigsförbanden skall kunna mobilisera
snabbt och säkert.
Znsa/sberedskapen syftar till att stridsdugliga förband skall finnas disponibla
för insats efter det militärpolitiska lägets krav. Dessa förband kan
ingå i fredsorganisationen — eller i övrigt vara under ordinarie utbildning
— eller utgöras av enheter, som inkallats på grund av lägets skärpning.
När det gäller krav på beredskap av olika former gör sig bl. a. följande
synpunkter gällande.
Behovet av insatsberedskap sammanhänger med en angripares tekniska
resurser samt med de politiska och militärpolitiska förutsättningarna för
att överraskande börja ett krig mot Sverige. Ett storkrig kan sannolikt inte
börja helt överraskande. En viss tid för beredskapshöjningar bör finnas.
Förutsättningen för ett begränsat krig som riktas mot Sverige eller som berör
svenskt territorium är att militärpolitiska förändringar äger rum i vår
omvärld. Även i detta fall kan man därför räkna med viss tid för beredskapshöjande
åtgärder. Vi anses därför inte ha samma behov av insatsberedskap
av den typ, som tillämpas inom stormaktsblocken.
Man konstaterar i anslutning härtill att den bästa lösningen alltjämt torde
vara, att med vårt värnpliktssystem som grund söka åstadkomma den insatsberedskap
för olika delar av krigsmakten som läget fordrar. Allmänt
sett är det ett önskemål, att insatsberedskapen förbättras. Detta bör i första
hand ske inom ramen för utbildningsverksamheten.
För att krigsmakten skall kunna utveckla stor kraft under ett krigs inledande
skede måste både den långsiktiga beredskapen och mobiliseringsberedskapen
vara höga. Målet för den långsiktiga beredskapen måste vara,
att krigsförbanden skall kunna lösa sina uppgifter omedelbart efter mobilisering.
Det anföres vidare att en ofrånkomlig förutsättning för att vårt beredskapssystem
skall kunna fungera är att statsledningen snabbt — och även
på tämligen svaga indikationer — fattar beslut om en skärpning av beredskapen.
Genom att krigsmaktens beredskap baseras på en hög långsiktig
beredskap och en långt driven mobiliseringsberedskap i förening med stor
förmåga till snabba höjningar av insatsberedskapen, blir kraven på en effektiv
underrättelsetjänst stora.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Man anför slutligen att en av de viktigaste grunderna för att vi skall kunna
vidmakthålla och förbättra vår beredskap är att de försvarsbeslut som
ligger till grund för den långsiktiga planeringen omfattar en flerårsperiod.
Följande riktlinjer bör enligt utredningen gälla för utformningen av vårt
beredskapssystem.
Hög långsiktig beredskap samt en snabb och säker mobiliseringsberedskap är
grunden för vårt beredskapssystem. Insatsberedskapen skall främst tillgodoses
inom ramen för utbildningsverksamheten. Kraven på insatsberedskap bör differentieras
mellan olika försvarsfunktioner och mellan olika förband inom dessa.
Vårt beredskapssystem måste i hög grad baseras på förmåga till snabba höjningar
av insatsberedskapen, en effektiv underrättelsetjänst och rättidiga beslut om erforderliga
beredskapshöjningar.
I ÖB 62 ägnas vidare särskilda avsnitt åt ekonomiska utgångspunkter
och principer för försvarets förande. Kortfattat
referat av innehållet i dessa avsnitt ingår i kommitténs betänkande
(s. 29—35), till vilket torde få hänvisas i dessa frågor.
Krigsmaktens utformning inom olika
kostnadsramar
Krigsmaktens utformning har utretts av överbefälhavaren inom följande
kostnadsramar.
Kostnadsram och utvecklingsprocent |
|||||
Budgetår |
3 460 |
3 600 |
3 392 |
ÖB 62 |
|
2,5 % |
2,5 % |
2% |
3,5 % |
||
1963/64....... |
3’460 |
3 600 |
3 392 |
3 700 |
Prisläge maj 1961 och 1961 års |
1964/65....... |
3 547 |
3 690 |
3 460 |
3 830 |
löner för statsanställda. Medel |
1965/66....... |
3 636 |
3 782 |
3 529 |
3 964 |
för att färdigställa Muskövarvet |
1966/67....... |
3 727 |
3 877 |
3 600 |
4 103 |
är ej inräknade inom någon kost- |
1967/68....... |
3 820 |
3 974 |
3 672 |
4 247 |
nadsram. Beloppen i miljonerkro- |
1968/69....... |
3 916 |
4 073 |
3 745 |
4 396 |
nor. |
1969/70....... |
4 014 |
4 175 |
3 820 |
4 550 |
|
Summa 1963/70 |
26 120 |
27 171 |
25 218 |
28 790 |
Gemensamma utgångspunkter
Rörande den principiella uppbyggnaden av krigsmakten såväl enligt ÖB 62
som enligt försvarskommitténs utredningsalternativ gäller enligt överbefälhavaren
följande.
Vårt försvar får inte organiseras och utvecklas så att det endast lämpar
sig för ett läge, även om detta i dag skulle framstå som det mest
sannolika. Krigsmakten måste i stället vara uppbyggd så att den i varje
tänkbart läge kan ge största möjliga stöd åt den svenska utrikespolitiken.
Detta fordrar mångsidighet, smidighet, rörlighet och uthållighet hos våra
stridskrafter. Våra vapensystem bör i så liten utsträckning som möjligt
13
Kungl. Maj.ts proposition nr i08 år 1963
vara bundna till någon viss del av landet. De måste kunna sättas in snabbt
varifrån hotet än kommer. Organisationen måste medge snabb anpassning
av krigsplanläggningen i fred till förändringar i det strategiska läget.
Med hänsyn till angriparens sannolika tillvägagångssätt är det nödvändigt
att krigsmakten och de principer efter vilka försvaret skall föras —
liksom hittills — byggs upp från grunden. I första hand måste vi kunna
motstå de enklaste angreppsmetoderna. Därefter bör vår försvarsmakt byggas
upp för att kunna motstå ett antal angreppsformer med gradvis ökad
intensitet och omfattning — olika krigsnivåer — så långt våra resurser
medger.
Vår politiska, psykologiska och ekonomiska motståndskraft måste således
vara tillräcklig för att möta ett »kallt krig». Tillräcklig motståndskraft
mot hotelser av olika slag kan endast åstadkommas om statsmakterna och
folket litar på att krigsmakten och det civila försvaret är val förberedda för
sina uppgifter.
Vidare påpekas att krigsmakten måste vara beredd att bekämpa sabotage,
femtekolonnverksamhet och innästling av olika slag. Detta kräver ett lokalt
försvar över större delen av landet med koncentration till betydelsefulla
skyddsföremål. Vid försvar mot sådana anfall är den allmänna värnplikten
av stor betydelse. Den ger oss nämligen möjlighet att möta angriparen med
lokalt organiserade förband, var han än kommer.
För att ett överraskande och snabbt anfall inte skall framstå som en lönande
metod för angriparen, krävs en tillfredsställande insatsberedskap
och en mobiliseringsorganisation med stor motståndskraft mot inledande
flyg- och fjärrvapenanfall.
Har vi byggt upp försvaret på detta sätt, måste en presumtiv angripare
alltid räkna med att behöva genomföra ett stort upplagt och omsorgsfullt
förberett anfall. Strävar angriparen efter att begränsa en konflikt, finns
det skäl för att han inte använder kärnladdningar. Huvudvikten av våra försvarsansträngningar
måste läggas vid att kunna avvärja en invasion med
konventionella stridskrafter över landgränsen, över havet och genom luften.
En stor insats av kärnladdningar skulle kunna säkerställa en snabb
framgång. Samtidigt medför den väsentligt ökade risker för att konflikten
vidgas på ett inte avsett sätt, samtidigt som terrorverkningar kan uppstå.
Detta torde ha eu starkt återhållande verkan på en angripare. Om ett anfall
snabbt kan leda till avgörande framgångar genom insats av ett litet antal
kärnladdningar är det däremot möjligt att ett sådant anfall kan te sig fördelaktigt
för en angripare. För att ett konventionellt försvar skall ha god
krigsavhållande effekt måste det därför ha god motståndsförmåga även
mot kärnladdningar.
Det uttalas vidare att vi måste realistiskt räkna med att en angripare kan
understödja en invasion mot vårt land med kärnladdningar. Använder angriparen
kärnladdningar för detta ändamål, och den svenska krigsmakten
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
saknar sådana laddningar, torde vi inom väsentliga områden nödgas att efter
hand övergå till ett försvar av fördröjande karaktär. Man konstaterar, att
det därför krävs kärnladdningar, om krigsmakten även i detta läge skall
kunna lösa sin avvärjande uppgift.
Det bedöms föga sannolikt att en angripare tillgriper terroranfall med
flyg- och fjärrvapen mot den svenska hemorten. Detta bedömande bygger
dock på förutsättningen att vi har rimlig motståndskraft mot flyg- och
fjärrvapenanfall. En rad civilförsvarsåtgärder —- främst utrymning och
skyddsrumsbyggen —■ är nödvändiga för att kunna motstå utpressning i
form av hot om terroranfall med kärnladdningar.
Krigsmakten bör kunna motstå anfall upp till och med den nivå som
motsvaras av storanfall, där kärnladdningar används utan terroravsikt.
Planeringen måste vara långsiktig. Grundläggande beslut om krigsmaktens
omfattning och inriktning i stort bör avse en längre tidsperiod.
överbefälhavaren konstaterar, att med hänsyn till att utvecklingen på det
militära området går mycket snabbt är en regelmässig översyn av planeringen
-— grundad på de resultat som kommer fram genom studier och
forskning — nödvändig. ÖB 62 har utarbetats mot bakgrund av en sammanställning
och utvärdering av den strategiska och tekniska utvecklingen (SSP
60 och TSP 60) samt av omfattande studier, försök och praktiska övningar.
Studieverksamheten har stor omfattning och måste därför med nödvändighet
bedrivas med en viss periodicitet. Denna verksamhet syftar f. n. enligt
överbefälhavaren till att ta fram nytt underlag över hela fältet ungefär vart
tredje år. Nästa samlade reviderade underlag kan därför läggas fram först
omkring år 1965 såvida inte, anför överbefälhavaren, så stora förändringar
i utgångspunkterna för bedömningarna inträffar att tidsplanen måste frångås.
De studier som ÖB 62 grundats på har även varit utgångspunkt i stort för
de överväganden som gjorts beträffande krigsmaktens utveckling i de av
1962 års försvarskommitté angivna kostnadsramarna.
Beträffande målsättningen för krigsmakten föreslås i ÖB 62, som tidigare
redovisats, att huvudvikten i den operativa målsättningen läggs vid invasionsförsvaret.
Utöver ett lokalt försvar inom huvuddelen av landet skall
stridskrafterna ha en sådan omfattning att de efter koncentrering till de
avgörande områdena skall kunna möta, hejda och om möjligt slå två samtidiga,
stort upplagda invasionsföretag — ett över havet och ett över landgränsen
— samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag. Denna
målsättning överensstämmer med vad överbefälhavaren föreslog i sitt eget
förslag 1957.
Det råder enligt överbefälhavaren ett direkt och nära samband mellan
målsättningen, de krigsförband av olika slag som fordras för att uppfylla
denna och de ekonomiska resurser som krävs för att bibehålla och vidareutveckla
den nödvändiga krigsorganisationen. Beräkningar av de resurser
15
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
av olika slag som fordras för att uppfylla målsättningen kan göras med
förhållandevis stor noggrannhet.
Mot denna bakgrund är det enligt överbefälhavaren av avgörande betydelse
att i anslutning till de olika kostnadsramarna klarlägga vilken krigsorganisation
som kan vidmakthållas, vilka uppgifter som kan lösas och vilken
målsättning för försvaret som därmed kan upprätthållas. Av särskild betydelse
är det härvid att bedöma krigsmaktens fredsbevarande effekt, överbefälhavaren
anför i anslutning härtill följande.
Möjligheterna att bevara freden beror naturligtvis inte enbart på den militära
styrkan. Bästa möjliga garantier för landets fred och frihet får man om bl. a. utrikespolitiska,
ekonomiska, sociala, psykologiska och militära åtgärder, liksom åtgärder
inom civilförsvaret, är väl balanserade och samordnade till en lämplig
säkerhetspolitik.
Vår säkerhetspolitik måste vara lämpad för att möta såväl växlande politiska
spänningslägen som förhandlingssituationer med en eller flera länder eller maktgrupperingar.
Möjligheterna att nå för oss fördelaktiga resultat bestäms av storleken
av våra resurser av olika slag. Med hänsyn till dessa resurser bedömer nämligen
andra länder behovet och värdet av sina åtgärder. På dessa resurser måste
därför också våra förhandlingspositioner baseras. Jämsides med folkets enighet,
och landets ekonomiska styrka har de militära resurserna stor betydelse. Vi måste
skapa förtroende utåt för vår vilja och förmåga att föra en alliansfri politik. Krigsmakten
skall i varje tänkbart läge kunna ge tillräckligt stöd åt den alliansfria
utrikespolitiken. Ju starkare vårt försvar är, desto större insats måste motståndaren
räkna med, om han med våld vill söka uppnå sina syften. Den insats angriparen
bedömer vara nödvändig för framgång kan bli så stor och riskerna för komplikationer
i andra delar av världen så betydande, att de samlade kostnaderna
överstiger värdet av de eftersträvade målen. Avstår angriparen från aggression,
har krigsmakten löst sin främsta uppgift — att vara fredsbevarande. Vetskapen
om att ett angrepp mot vårt land skulle mötas av ett effektivt försvar minskar
spänningen i vår närhet. Det ena stormaktsblocket behöver inte vidta särskilda
åtgärder för att vara berett att förhindra att det andra blocket flyttar fram sina
militära positioner.
En utgångspunkt för bedömning av den lämpligaste avvägningen inom
en given kostnadsram är enligt överbefälhavaren att först bilda sig en uppfattning
i stort om vilken operativ målsättning, som kan vara rimlig för den
aktuella kostnadsramen. Därefter måste övervägas hur inom ramen föl målsättningen
striden bör föras. De minimikrav pa kvalitet i fråga om vapen,
vapensystem och enskilda förband som uppställts för att kunna åstadkomma
ett sådant försvar kan enligt överbefälhavaren inte frångås. Detta
innebär enligt överbefälhavaren att vid lägre kostnadsram än ÖB 62 måste
nödvändiga beskärningar i första hand gå ut över antalet förband, men
även andra väsentliga reduceringar, som inverkar på motståndskraft och
uthållighet, kan bli nödvändiga. Beträffande den lägsta kostnadsramen anför
överbefälhavaren, att man sannolikt bort välja helt andra principer för
försvarets förande än dem som anges i ÖB 62. Av anförda skäl har emellertid
samma utgångspunkter i stort som för övriga kostnadsramar måst
väljas också för den lägsta kostnadsramen.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Vid avvägningen inom varje kostnadsram måste hänsyn vidare tas till
den gällande planeringen.
I det följande behandlas till en början stridskrafternas utveckling enligt
ÖB 62. Därefter redovisas i förhållande till ÖB 62 utvecklingen av krigsmakten
inom de olika av försvarskommittén angivna kostnadsramarna, överbefälhavaren
har vid beräkningen av de krigsorganisatoriska förändringarna
inom kostnadsramen 3 460 och bedömningen av den möjliga operativa
målsättningen utgått från ÖB 62 och de studier, överväganden och beräkningar
som låg till grund härför. Med utgångspunkt i ÖB 62 har därefter successivt
gjorts reduceringar av organisationen och bedömts den möjliga operativa
målsättningen.
Stridskrafternas utveckling enligt ÖB 62
Förslaget innebär enligt överbefälhavaren inga stora förändringar i avvägningen
mellan de olika försvarsfunktionerna utan en vidareutveckling av
krigsmakten på det beståendes grund. Huvudvikten läggs vid försvar mot
invasion. Förändringarna sammanfattas sålunda.
Ytterligare arméstridskrafter och attackflyg har inrymts i förslaget med hänsyn
till ökat behov av stridskrafter för försvar av övre Norrland. Marinstridskrafternas
stridseffekt ökar genom den pågående övergången till nya stridsenheter.
Inom den föreslagna ramen har de marina stridskrafterna kunnat tillgodoses
bättre än under de senaste åren. Kravet på kvalitet och den ogynnsamma kostnadsutvecklingen
medför att jaktflygets kvantitativa omfattning på längre sikt
bhr mindre än tidigare. Inom luftförsvaret har man tagit ett första steg mot att
ersätta jaktflygplan med luftvärnsrobotar. Motståndskraften förbättras bl. a. genom
att befästningar utförs i större utsträckning och genom att materiel för maskering
och skenanläggningar tillförs i ökad omfattning.
Vissa allmänna förbättringar av vårt beredskapssystem bör successivt genomföras.
För att fullfölja 1958 års försvarsbeslut genomförs kvalitativa förbättringar
inom arméstridskrafternas krigsorganisation. Antalet brigader utökas
något i förhållande till 1958 års försvarsbeslut med hänsyn till behoven
i övre Norrland och de vidgade kraven enligt den föreslagna målsättningen.
Förbättringar sker av lokalförsvarsförbanden.
Stommen i försvaret till lands utgörs även i fortsättningen av ett talrikt
och lättrörligt infanteri. Den personliga utrustningen och beväpningen förbättras.
Kårstridsvagnskompanier kommer att ingå i krigsorganisationen i
ökat antal. Några infanteribrigader avses uteslutande för Norrland, norr1
andsbrigader. De får ökad framkomlighet både sommar- och vintertid, genom
att de utrustas med bandvagnar. Pansarvärnsvapen avses ingå i ökat
antal i alla operativa förband. Antalet stridsvagnar ökas. Särskilda pansrade
bandgående fordon införs för pansarinfanteriet.
Bandgående och långskjutande kanonartilleri införs i organisationen.
17
Kungl. Maj ds proposition nr 108 år 1963
Möjligheterna hålls också öppna att senare införa markrobotar och raketartilleri.
Nuvarande luftvärnsbatal joner ersätts senare successivt med luftvärnsrobotar.
Utöver den tidigare beslutade anskaffningen av Hawk-förband
kommer senare andra typer av luftvärnsrobotar att anskaffas för att bekämpa
bl. a. helikoptrar och långsamitgående flygplan. Medel inryms för att förbättra
ingenjörförbandens utrustning, signalmaterielen och underhållstjänsten.
Skyddet av arméförbanden förbättras genom att truppbefästningar
byggs i ökad utsträckning i fredstid, samt genom ökad anskaffning, dels
av färdiga element för snabba truppbefästningsarbeten, dels av maskeringsmaiteriel.
Åtgärder vidtas för att successivt förbättra arméstridskrafternas beredskap.
Vidareutvecklingen av marinstridskrafterna sker som en fortsättning på
Marinplan 60. Utvecklingen inom marinen inriktas mot vapensystem med
små enheter som är lättrörliga eller väl skyddade. Antalet enheter ökas utöver
Marinplan 60.
Den påbörjade ersättningsbyggnaden av motortorpedbåtar fortsätter. Motorkanonbåtar
anskaffas och ersätter i organisationen de små torpedbåtarna.
För skydd av import- och kustsjöfart samt för fri ubåts jakt nybyggs ubåtsjaktfartyg,
ökade medel avses för anskaffning av ubåtar.
Kustrobotförband införs som ersättning för vissa äldre tunga batterier.
Fortsatt anskaffning sker av lätta tornbatterier, som avses för särskilt viktiga
områden. För sådana platser, där kraven på räckvidd inte är så stora,
avses lätta robotbatterier. Vidareutveckling mot ökad rörlighet i skärgårdsförsvaret
och i anslutning till farvattensförträngningarna sker genom att
rörliga spärrförband samt kustjägarkompanier uppsätts.
Höga krav ställs på kvaliteten hos våra flygstridskrafter. För att hålla
nere materielkostnaderna inriktas flygplananskaffningen efter »Draken»
mot ett enhetsflygplan. Åtgärder vidtas för att förbättra luftförsvarets verkan
på låg höjd. Jaktflygets kvantitativa omfattning måste på längre sikt
bli mindre än tidigare. Den planerade anskaffningen av luftvärnsrobotsystemet
»Bloodhound II» fullföljs. Ytterligare luftvärnsrobotförband anskaffas
främst för övre Norrland.
För att lösa vissa attackuppgifter utrustas nästa jetskolflygplan för att
kunna medföra attackbeväpning. Denna utrustning inkluderar attackrobotar.
Under senare delen av 1960-talet börjar »Lansen» ersättas av en ny
flygplantyp — det tidigare nämnda enhetsflygplanet. Attackrobotbeväpningen
kompletteras och förbättras.
Flygspaningens uppgifter och organisation bibehålls, och den planerade
ersättningen av delar av spaningsflyget med »Draken» fullföljs. För enklare
spaningsuppgifter kommer nästa jetskolflygplan att ges viss spaningsutrustning.
Den pågående utbyggnaden av stridsledningssystemet — Stril 60 — full -
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
följs. Systemets motståndskraft mot vapenverkan ökas genom anskaffning
av flygburna radarstationer, genom ökat antal flyttbara radarstationer och
genom skenanläggningar. — ökade medel avses för telemotmedel.
Utbyggnaden av bassystemet fortsätts med dels flygbaser med hög kvalitet
-—• huvudbaser -— dels enkla flygbaser anordnade på våra landsvägar
-— reserwägbaser.
En division medeltunga transportflygplan tillkommer för att kunna omdisponera
basförbandens betjäningsresurser. Transportplanen kan även
utnyttjas för övriga delar av krigsmakten.
Åtgärder vidtas för att ytterligare öka flygstridskrafternas beredskap.
Stridskrafternas utveckling in. m. inom av försvarskommittén angivna kostnadsramar
I
det följande redovisas för de tre av försvarskommittén angivna kostnadsramarna
förändringar i fråga om vissa förband och enheter i förhållande till
avsedd utveckling enligt 1958 års försvarsbeslut. För marinen görs jämförelsen
därvid med det s. k. alternativet 385 miljoner kronor, som överbefälhavaren
år 1959 förordade vid sitt ställningstagande till Marinplan 60 och
som i huvudsak svarar mot de kostnadsramar som statsmakterna godkänt
för budgetåren 1960/67.
Inom armén nedgår antalet fältbrigader i de båda lägsta kostnadsramarna
med 5—10 %, respektive 15—20 %. Inom ramen 3 600 blir det på längre
sikt (början av 1970-talet) en minskning med ca 5 %. Inom kostnadsramarna
3 460 och 3 392 har de förhållandevis billiga lokalförsvarsförbanden ökats
med 5—10 %, respektive 15—20 % för att trots minskningen i antalet brigader
kunna åstadkomma bevakning och lokalt försvar inom huvuddelen
av landet.
Inom marinen ökar antalet fregatter (ubåtsjaktenheter) med ca 20 %
i samtliga kostnadsramar. För motortorpedbåtar blir det en ökning med
ca 10 %, ca 20 % respektive ca 35 % inom kostnadsramarna räknat från
den lägsta. Antalet motorkanonbåtar något mer än fördubblas inom den
högsta kostnadsramen, medan inom ramen 3 460 ökningen begränsas till
ca 35 %. För ubåtar ökas antalet med ca 5 %, respektive ca 10 % inom ramarna
3 460 och 3 600. Antalet minsvepare nedgår med ca 5 % inom den
lägsta ramen, men inom de båda högsta ramarna blir det en ökning med
något mer än 5 %. Kryssarna utgår och antalet jagare minskas med 50 %.
Inom den högsta kostnadsramen ökar uppbyggnaden av kustrobotförband
under perioden med ca 15 %. Antalet lätta batterier och rörliga spärrkompanier
ökar med ca 10 % inom ramarna 3 460 och 3 600 samt med ca
5 % inom den lägsta kostnadsramen. Antalet tunga batterier minskar med
ca 20 %.
Inom flygvapnet nedgår antalet jaktdivisioner med 5—10 % inom de
högsta kostnadsramarna och med 15—20 % i ramen 3 392. På längre sikt
19
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
blir det ytterligare reduceringar med totalt 30-—35 %, 25—30 %, respektive
20—25 % inom de tre kostnadsramarna. Antalet attackdivisioner minskar
inom de lägsta kostnadsramarna med 30—35 %, respektive 5—10 %. Anskaffningen
av lätta attackdivisioner kan endast genomföras inom kostnadsramen
3 600. I fråga om luftvärnsrobotförband blir det minskning i
förhållande till vad som planerats enligt ÖB 62 i samtliga kostnadsramar
varierande mellan 30—35 % i de båda högsta och 60—65 % i den lägsta.
Bland övriga väsentliga reduceringar i förhållande till ÖB 62, som blir
nödvändiga inom de olika kostnadsramarna och som inverkar på motståndskraft
och uthållighet, kan nämnas följande.
Under perioden 1963/70 måste inom armén den sammanlagda anskaffningen
av stridsvagnar minskas med ca 20 %, respektive ca 35 % för de högsta kostnadsramarna.
I den lägsta kostnadsramen blir reduceringen över 50 %. Även
anskaffningen av långskjutande artilleri måste avsevärt begränsas med ca 20 %
inom den högsta kostnadsramen och ca 30 % i de båda lägre ramarna.
Olika stödfunktioner måste anpassas till den begränsade operativa målsättningen.
Sambandsmaterielen och utrustningen för underrättelsetjänst måste begränsas
samt inom de lägre kostnadsramarna även viss utrustning för anfall över
vattendrag m. m. Dessa åtgärder minskar möjligheterna att inom ramen för avvärjningsstriden
sätta in större styrkor till anfall.
Utbyggnaden av truppbefästningar begränsas i fred. Möjligheterna att i ett
skärpt läge snabbt åstadkomma skydd för truppen försämras. Läget inom kostnadsramen
3 600 är emellertid något bättre än inom övriga ramar.
De i ÖB 62 föreslagna åtgärderna för att förbättra den långsiktiga beredskapen
och insatsberedskapen kan i de båda högre kostnadsramarna genomföras utan
större inskränkningar. Däremot är det inte möjligt att förbättra mobiliseringsberedskapen
i den utsträckning som planerats.
Inom marinen måste den planerade anskaffningen av bl. a. minor och telemateriel
för marinens kustbevakning reduceras med 20—25 % och utvecklingen
av nya ainmunitionstyper avsevärt senareläggas.
Skyddsmöjlighetema för fartyg och personal försämras genom att ca 40 %
av planerade skyddstunnlar inte kan utföras samt genom att antalet truppbefästningar
minskas till hälften.
De förbättringar av beredskapen som avsågs i ÖB 62 kan inte genomföras.
Inom den lägsta kostnadsramen blir det stora inskränkningar i fråga om anskaffningen
av minor och annan viktig materiel, helikopterorganisationen samt
skyddet av fartyg och personal.
Någon anskaffning inom flygvapnet av luftvärnsrobotförband avsedda främst
för övre Norrland kan inte ske. Inom den lägsta kostnadsramen måste avbeställning
av redan beställda robotdivisioner ske.
Den föreslagna förbättringen av jaktflygets verkan på låg höjd kan inte genomföras.
De ytterligare åtgärder som föreslagits i ÖB 62 för att förbättra motståndskraften
hos stridsledningssystcmet — Stril 60 —■ kan ej heller genomföras.
Även beredskapen måste minskas inom Stril 60.
Ingen nyanskaffning av transportflygplan kan ske. Det blir vidare nödvändigt
att avstå från föreslagna förbättringar i fråga om telemotmedel och flygutbildning.
Byggandet av flygbaser — främst i södra och mellersta Sverige — måste begränsas
i sådan grad att det totala antalet minskar med nära 10 % inom den
20
Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
högsta kostnadsramen och med nära 20 % inom de båda andra kostnadsramarna.
Inom kostnadsramen 3 392 kan materiel till baserna för flygförbandens betjäning
och för att kunna utnyttja baserna i dåligt väder endast tillkomma i begränsad
omfattning.
Gemensamma ändamål
Ökade medel har i ÖB 62 beräknats för förbättringar av stora delar av försvarets
byggnadsbestånd —- särskilt en del äldre kaserner — som är i dåligt
och otidsenligt skick.
Inom de av försvarskommittén angivna kostnadsramarna måste enligt
överbefälhavaren begränsningarna även beröra de gemensamma kostnaderna
för att största möjliga antal stridande enheter skall kunna organiseras.
Minskningarna har i flera fall måst bli mycket kännbara. Moderniseringsoch
iståndsättningsarbetena av kasernbyggnader måste t. ex. ske i reducerad
takt. Detta medför enligt överbefälhavaren att man under perioden
inte kan uppnå godtagbar förläggnings- och utspisningsstandard för de
värnpliktiga. Möjligheterna till vård och underhåll av materielen samt till
rationell utbildning försämras också i de båda lägre kostnadsramarna.
överbefälhavaren anför vidare att för att vi skall kunna följa med i den
tekniska utvecklingen det är nödvändigt att avse tillräckliga medel för forskning.
Medel har i ÖB 62 avsetts för en utvidgad forskningsverksamhet vid
försvarets forskningsanstalt. Vissa begränsningar blir dock oundvikliga
även på detta område inom kostnadsramarna 3 460 och 3 392, vilket leder
till att forskningsprogrammet inom försvarets forskningsanstalt måste skäras
ned. Bl. a. blir studiet av lämpliga metoder för skydd mot verkan av
ABC-stridsmedel försenat.
Freds organisatoriska förhållanden
Enligt ÖB 62 förutsätts, att de föreslagna förändringarna av krigsorganisationen
kan genomföras inom ramen för den fredsorganisation, som avsågs i
1958 års försvarsbeslut. Ytterligare fredsförband behöver inte tillkomma.
När det gäller försvarskommitténs kostnadsramar anför överbefälhavaren
i förevarande hänseende att antalet fredsförband bibehålies oförändrat
i förhållande till 1958 års försvarsbeslut och ÖB 62 i de högre kostnadsramarna,
men vissa förändringar inom förbanden kan efter hand bli
aktuella inom kostnadsramen 3 460. För kostnadsramen 3 392 gäller enligt
överbefälhavaren att en fortsatt utveckling av krigsmakten inom denna
kostnadsram snabbt kommer att leda till sådana minskningar av krigsorganisationen
att de måste få återverkningar på fredsorganisationen.
Medelsfördelning
För att åstadkomma en lämplig avvägning inom krigsmakten — och därigenom
största möjliga samlade försvarseffekt — bör de inom respektive
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
kostnadsram disponibla medlen fördelas enligt tabellen på s. 21 under de
tre första åren av planeringsperioden 1963/70.
Investeringar
Såväl inom ÖB 62 kostnadsram som i de alternativa kostnadsramarna har
man vid fördelningen av medlen eftersträvat balans mellan drift- och kapitalbudgeterna.
För att åstadkomma den lämpliga balansen bör fördelningen
vara enligt sammanställning på s. 22. Kostnadsberäkningarna bygger därvid
på att kravet på skydd grundats på vid tidpunkten för utarbetande av
ÖB 62 känd kunskapsnivå och att byggnadsverksamheten får bedrivas efter
en långsiktig plan utan förändringar ryckvis och med arbetet jämnt fördelat
över åren.
Den höjning av kapitalbudgeten, som skett i förhållande till nuvarande
investeringsverksamhet, och den förutsedda årliga stegringen har enligt
överbefälhavaren avpassats med hänsyn till den möjliga byggnads- och
projekteringskapaciteten. En full anpassning även tidsmässigt till verksamheten
under driftbudgeten har därför icke kunnat ske. Viktiga objekt
har måst senareläggas.
Budgetår |
Armén |
Marinen |
Flyg- vapnet |
Gemen- samt |
Kapital- budget |
Summa |
ÖB 62 |
||||||
1963/64.................. |
1 148 |
489 |
1 413 |
415 |
235 |
3 700 |
1964/65.................. |
1 189 |
505 |
1 461 |
425 |
250 |
3 830 |
1965/66.................. |
1 231 |
522 |
1 511 |
435 |
265 |
3 964 |
3460 |
||||||
1963/64.................. |
1 079 |
439 |
1 334 |
396 |
212 |
3 460 |
1964/65.................. |
1 106 |
450 |
1 368 |
401 |
222 |
3 547 |
1965/66.................. |
1 135 |
461 |
1 402 |
406 |
232 |
3 636 |
3600 |
||||||
1963/64.................. |
1 120 |
464 |
1 382 |
403 |
231 |
3 600 |
1964/65.................. |
1 149 |
475 |
1 417 |
408 |
241 |
3 690 |
1965/66.................. |
1 178 |
487 |
1 453 |
413 |
251 |
3 782 |
3392 |
||||||
1963/64.................. |
1 057 |
430 |
1 305 |
393 |
207 |
3 392 |
1964/65.................. |
1 078 |
439 |
1 331 |
396 |
216 |
3 460 |
1965/66.................. |
1 100 |
448 |
1 357 |
399 |
225 |
3 529 |
Alla belopp är angivna i mkr samt uttryckta 1 prisläget maj 1961 och löneläget andra halvåret
1961.
För den fortsatta utvecklingen efter 1965/66 har försvarsgrenarnas ekonomiska ramar beräknats
årligen stiga med för resp. kostnadsram angiven utvecklingsprocent. Sådana förändringar
1 avvägningen inom krigsmakten som föranleds av utvecklingens krav, framtida organisationsförändringar
och andra faktorer kan komma att påverka denna inriktning.
I försvarsgrenarnas ramar ingår försvarsgrensförvaltningarnas egna anslag. Inom försvarsgrenarnas
ramar är vidare inräknade medel för forskning — utöver FOA verksamhet — samt
utveckling av och försök med nya vapen.
I kapitalbudgeten ingår inte medel för Muskövarvet.
Inom flygvapnets ram finns inräknade 5 mkr (i ÖB 62 6 mkr) per år för sådan allmän robotforskning
som tjänar alla försvarsgrenars intressen. För sådan allmän robotforskning som ankommer
på FOA har avsetts ytterligare 1 mkr per år (gäller ej ÖB 62).
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Budgetår |
Armén |
Marinen |
Flygvapnet |
Gemensamt |
Summa |
ÖB 62 |
|||||
1963/64............. |
62 |
38 |
92 |
J43 |
235 |
1964/65............. |
74 |
40 |
92 |
144 |
350 |
1965/66............. |
83 |
48 |
90 |
144 |
265 |
1966/70............. |
426 |
232 |
331 |
226 |
1 215 |
3460 |
|||||
1963/64............. |
59 |
36 |
78 |
>39 |
212 |
1964/65............. |
70 |
38 |
75 |
*39 |
222 |
1965/66............. |
77 |
44 |
72 |
>39 |
232 |
1966/70............. |
380 |
207 |
249 |
195 |
1 031 |
3600 |
|||||
1963/64............. |
62 |
38 |
90 |
>41 |
231 |
1964/65............. |
73 |
39 |
88 |
Hl |
241 |
1965/66............. |
80 |
46 |
85 |
H0 |
251 |
1966/70............. |
394 |
215 |
291 |
202 |
1 102 |
3392 |
|||||
1963/64............. |
58 |
35 |
75 |
*39 |
207 |
1964/65............. |
68 |
36 |
73 |
>39 |
216 |
1965/66............. |
74 |
43 |
69 |
»39 |
225 |
1966/70............. |
363 |
199 |
240 |
185 |
987 |
1 Härav avses 4,5 mkr per år för investeringar i försvarets fabriksfond.
Personella förhållanden
överbefälhavaren anför till en början att antalet män i värnpliktsåldern
kommer att minska under 1960-talet. Minskningen kommer huvudsakligen
att träffa åldersgruppen 35—45 år. Den arbetsföra delen av befolkningen
beräknas främst komma att öka inom åldersgruppen 45—60 år. Denna utveckling
kräver enligt överbefälhavaren en förbättrad personalplanering i
fredstid inom samtliga grenar av det totala försvaret.
Det framhålls vidare att den värnpliktiga personal som årligen utbildas
vid armén och kustartilleriet utnyttjas för krigsorganisationen under
hela värnpliktstiden. Flottans och flygvapnets årsbehov av värnpliktiga
bestäms i första hand av fredsbehovet, som är något större än krigsorganisationens
årliga omsättningsbehov. En högre insatsberedskap blir härigenom
möjlig. Detta system får emellertid till följd att ett visst överskott på
äldre värnpliktiga uppstår i förhållande till behovet för krigsorganisationen
inom flottan och flygvapnet. Mot bakgrund av den minskade totala tillgången
på värnpliktiga framhålls det som angeläget, att tjänstgöringsordningen
för flygvapnets och flottans värnpliktiga, så långt det är möjligt,
får en sådan inriktning att personalen efter omskolning kan utnyttjas för
andra uppgifter inom krigsmakten eller för civilförsvarets undsättningskårer
under den återstående delen av värnpliktstiden. Förberedande undersökningar
visar att en viss omläggning av utbildningssystemet är möjlig
inom flottan.
Man konstaterar vidare att antalet värnpliktiga som är disponibla för
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963 23
Budgetår Försvarsgren |
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
Fr. o. m. |
|
ÖB 62 |
36 200 |
36 500 |
36 700 |
37 000 |
37 200 |
|
5 950 |
6 000 |
6 100 |
6 150 |
6150 |
||
Flygvapnet.......... |
7 450 |
7 500 |
7 600 |
7 650 |
7 650 |
|
Summa |
49 600 |
50 000 |
50 400 |
50 800 |
51 000 |
|
3460 |
36 200 |
36 500 |
36 500 |
36 500 |
36 500 |
|
5 800 |
5 850 |
5 950 |
6 000 |
6 000 |
||
Flygvapnet.......... |
7 450 |
7 500 |
7 500 |
7 550 |
7 550 |
|
Summa |
49 450 |
49 850 |
49 950 |
50 050 |
50 050 |
|
3600 |
36 200 |
36 500 |
36 500 |
36 500 |
36 500 |
|
5 850 |
5 900 |
6 000 |
6 050 |
6 050 |
||
Flygvapnet.......... |
7 450 |
7 500 |
7 600 |
7 650 |
7 650 |
|
Summa |
49 500 |
49 900 |
50 100 |
50 200 |
50 200 |
|
3392 |
36 200 |
36 500 |
36 500 |
36 500 |
36 500 |
|
Marinen. . . |
5 800 |
5 850 |
5 950 |
6 000 |
6 000 |
|
Flvevapnet. |
7 350 |
7 300 |
7 300 |
7 200 |
7 200 |
|
Summa |
49 350 |
49 650 |
49 750 |
49 700 |
49 700 |
I tabellen angivna utbildningskontingenter förutsätter att nuvarande inskrivningsålder för de
värnpliktiga kommer att gälla även i fortsättningen. Försvarsgrenarnas årskontingenter omfattar
samtliga personalkategorier, således även rekryteringsbehovet av fast anställda, ekonomipersonal
m. fl. kategorier.
Marinens kontingent är så avpassad, att utbildning i fartygsskydd av vissa värnpliktiga ur
handelsflottan skall kunna ske enligt de principer, som föreslagits av 1954 års utredning rörande
totalförsvarets personalbehov. Med ett utbildningssystem vid flottan, som chefen för marinen
låtit utreda och överlämnat till 1960 års värnpliktsutredning, skapas en rekryteringsgrund för
civilförsvarets undsättningskårer bland äldre värnpliktiga ur flottan. Efter en omläggning av
utbildningssystemet vid flottan fr. o. m. budgetåret 1963/64 kan denna rekryteringsväg börja
tillämpas från mitten av 1960-talet.
Övrig övertalig personal ur flottan och flygvapnet, som kan omskolas, bör överföras till armén
och (i viss utsträckning) kustartilleriet, vars personalreserver under ett antal år kommer att vara
något för små.
första tjänstgöring, kommer att öka successivt under 1960-talets första
hälft. Därefter kommer åldersklassernas storlek att minska fram till 1980.
Den sänkning av inskrivningsåldern till 18 år, som beslutades av 1954 års
riksdag, har gett de militära myndigheterna möjlighet att inkalla den årliga
utbildningskontingenten bland värnpliktiga ur två åldersklasser. Detta
system gör att utbildningskontingenten på längre sikt kan hållas konstant,
trots att åldersklassernas storlek varierar. Vid de olika kostnadsramarna
bör enligt överbefälhavaren utbildningskontingenter enligt tabell på s. 23
årligen inkallas till första tjänstgöring.
Den tekniska utvecklingen kommer enligt överbefälhavaren att ställa
ökade kvalitativa krav på krigsmaktens personal. För vissa kategorier
värnpliktiga kan det därför bli nödvändigt med en nagot förlängd militär
utbildningstid, överbefälhavaren förutser vidare ett ökat behov av väl kva
-
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
lificerad teknisk personal för utbildning, drift och underhåll efter hand
som teknisk komplicerad utrustning tillförs försvaret. I relation till samhällets
övriga personalbehov i fred kommer försvarets årsbehov av aktiv
personal inte att öka nämnvärt under 1960-talet. Det ökade antalet elever
från våra gymnasier och tekniska undervisningsanstalter på skilda nivåer
bör enligt överbefälhavaren förbättra förutsättningarna för en god rekrytering.
Den aktiva personal som i fred skall utbilda de stridande förbanden och
i krig bilda kärnan i dessa måste ha hög kvalitet. Det stora inslaget av
värnpliktiga ställer höga krav på försvarets utbildningsorganisation och
på den aktiva personalens förmåga att som instruktörer och lärare utbilda
de värnpliktiga. Utbildningen måste ha hög kvalitet, om de värnpliktiga
skall kunna ges nödvändiga kunskaper och färdigheter under den korta
fredstjänstgöringstiden.
Inom de av kommittén angivna kostnadsramarna är behovet av personal
något mindre än i ÖB 62. Minskningen i behovet av värnpliktig personal är
dock inte av den storleksordningen att den påverkar principerna för värnpliktssystemet.
Förändringarna i arméns krigsorganisation mellan de olika kostnadsramarna
innebär i stort ett utbyte av vissa av de mest kostnadskrävande
förbanden mot mindre kostnadskrävande. Årsbehovet av värnpliktiga påverkas
inte nämnvärt härav. Behovet av värnpliktiga vid flottan sammanhänger
som nämnts i det föregående främst med rustningsvolymen i fredstid.
Minskningarna i flottans krigsorganisation påverkar endast i ringa utsträckning
årsbehovet av värnpliktiga. Organisationsminskningarna inom
flygvapnet slutligen inverkar huvudsakligen på årskontingenten mot slutet
av och efter planeringsperioden.
Frivilligverksamhet
De frivilliga försvarsorganisationerna ger enligt överbefälhavarens uppfattning
ett tillskott till vår försvarskraft, som är stort i förhållande till
kostnaderna. Verksamheten bör därför få ökat stöd.
Operativa konsekvenser m. m. av försvarskommitténs
kostnadsramar
I ÖB-svaret redovisar överbefälhavaren för de olika av försvarskommittén
angivna kostnadsramarna dels de operativa konsekvenserna, dels den målsättning
som överbefälhavaren bedömer möjlig, dels ock sin bedömning
av krigsmaktens fredsbevarande effekt inom respektive ram. Därvid framhålles
i huvudsak följande beträffande de operativa konsekvenserna.
De totala resurserna i invasionsförsvaret inom kostnadsramarna 3160
och 3 600 möjliggör samling av stridskrafter ur alla försvarsgrenar så att
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
ett avvärjande kan åstadkommas i en riktning. I den andra riktningen
kommer då stridskrafterna ur alla försvarsgrenar att bli försvagade, inom
kostnadsramen 3 460 starkt försvagade. Begränsningen av målsättningen till
att redan från början fördröja fiendens framträngande torde enligt överbefälhavaren
i första hand behöva göras i den riktning, där invasion kan
ske över landgränsen. Där är nämligen möjligheterna störst att fördröja
en angripare. Genom en framryckning där når han inte heller direkt fram
till för Sverige livsviktiga mål. Kommunikationsutvecklingen i Nordskandinavien
kommer emellertid — i förhållande till vad som bedömdes i ÖButredningarna
1957 — att ge en angripare ökade möjligheter till insats på
stor bredd inom detta område. Det hävdas därför att de krav som måste
ställas på försvaret i denna riktning blir större än tidigare.
Även om terrängen i anslutning till landgränsen gynnar en fördröjning
kan emellertid möjligheterna härtill inte fullt utnyttjas, framhåller överbefälhavaren.
Inom kostnadsramen 3 460 är arméstridskrafterna starkt försvagade;
luftförsvaret är också svagt och har svårt att nå verkan nära
fronten. Attackunderstödet är vidare starkt reducerat och det marina försvaret
av sjöflanken starkt begränsat. Tillsammans medför detta enligt
överbefälhavaren att fördröjningen blir mycket svag, om angriparen sätter
in ett starkt och målmedvetet invasionsföretag.
Den enda förbättring i förhållande till 1958 års försvarsbeslut, som kunnat
inrymmas inom kostnadsramen 3 600, för att möta ovannämnda ökade
krav på försvaret vid landgränsen, är enligt överbefälhavaren det lätta
attackflyg, som jetskolflygplanen ger. överbefälhavaren anför vidare att
arméstridskrafterna på lång sikt blir något försvagade, luftförsvaret —
jämfört med det i södra och mellersta Sverige —- fortfarande svagt och
dess utbyggnad för verkan på låg höjd måste eftersättas. Marinens möjligheter
att skydda flanken blir begränsade. De samlade styrkorna inom
denna kostnadsram måste dock enligt överbefälhavaren fortfarande bedömas
vara sådana att fördröjningen kan ge en betydelsefull tidsvinst. Möjligheterna
att åstadkomma eu effektiv fördröjning är emellertid enligt överbefälhavarens
uppfattning något mindre än vad som 1957 angavs för utredningsalternativet
Adam, och de kommer att minska efter hand under
planeringsperioden genom den fortgående kommunikationsutvecklingen.
Inom kostnadsramen 3 392 blir resurserna i invasionsförsvaret enligt överbefälhavaren
så reducerade att det inte längre är möjligt att i ett utgångsläge eftersträva
ett avvärjande försvar i någon huvudriktning mot en invasion av större
omfattning. Det är nödvändigt att begränsa uppgifterna till enbart fördröjning,
anför överbefälhavaren. Möjligheterna att i fredstid hålla tillräcklig beredskap
mot kuppartade anfall har enligt överbefälhavaren allvarligt beskurits.
Den i förevarande sammanhang avgörande delen av den operativa målsättningen,
som bestämmer utformningen av krigsmakten och avvägningen
inom denna, har överbefälhavaren preciserat på följande sätt för kostnadsramarna
3 460 och 3 600.
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
3 MO 3 600
Krigsmakten skall vara så uppbygd, att den
samtidigt kan sättas in mot en kustinvasion
och en gränsinvasion av större
omfattning samt i samband därmed insatta
luftlandsättningsföretag. I en av
dessa invasionsriktningar skall motståndarens
anfall kunna avvärjas. I den
andra riktningen begränsas uppgiften
till att ockupation av svenskt området
skall fördröjas.
I de delar av landet, som bedöms primärt icke bli utsatta för invasion, skall
bevakning och försvar mot mindre företag kunna säkerställas. Bland annat genorr
dessa åtgärder skall möjligheter skapas att omgruppera större styrkor till dessii
områden.
överbefälhavaren gör emellertid den inskränkningen beträffande den
angivna målsättningen för kostnadsramen 3 600 att målsättningen i huvudsak
torde kunna tillämpas under de närmaste åren.
När det gäller krigsmaktens fredsbevarande effekt anför överbefälhavaren
i huvudsak följande.
Målsättningen för kostnadsramen 3 MO innebär, att betydande delar av
landet kan behöva uppges efter kort tid. Det framhålls som tveksamt om
vi vid ett anfall kan skapa en sådan tidsfrist att någon stormakt finner det
förenligt med sina intressen att komma till vår hjälp eller att internationella
politiska aktioner kan hinna verka.
Det hävdas vidare att om det inte finns styrkor som snabbt kan ingripa
mot och undanröja anfallsföretag, påverkas folkets försvarsvilja oförmånligt.
Oförmågan att segt försvara hela landet rubbar enligt överbefälhavarens
uppfattning stormakternas tilltro till vår förmåga att motstå påtryckningar
och att skydda territoriet, överbefälhavaren konstaterar att försvarets
fredsbevarande effekt blir starkt reducerad. Det blir vidare inte
möjligt enligt överbefälhavaren att med denna kostnadsram upprätthålla
den begränsade operativa målsättning som 1958 års försvarsbeslut grundades
på.
När det gäller kostnadsramen 3 600 hävdar överbefälhavaren, att vid ett
starkt och målmedvetet anfall mot oss måste delar av landet efter hand
uppges, men styrkorna är dock sådana att fördröjningen kan ge betydelsefull
tidsvinst. Vikten av ett snabbt bistånd utifrån ökar, men samtidigt torde
enligt överbefälhavaren möjligheterna och beredvilligheten härtill minska.
Det anförs att försvarets fredsbevarande effekt nedgår.
Ett försvar med den här angivna utformningen kan inte enligt överbefälhavaren
anses svara mot de krav, som den militärpolitiska och strategiska
utvecklingen i världen ställer på den svenska krigsmakten. Till detta kommer
också att krigsmaktens relativa styrka gentemot omvärlden kommer
kan avvärja en kustinvasion eller en
gränsinvasion av större omfattning
samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
att sjunka efter hand genom att tillräckliga ekonomiska resurser för en
anpassning efter utvecklingens krav inte ryms under planeringsperioden.
Det hävdas vidare att om man trots de uppenbara riskerna även i fortsättningen
vill begränsa målsättningen på samma sätt som blivit följden av
utredningsalternativet Adam i 1957 års ÖB-utredningar är det därför nödvändigt
att ställa sådana ekonomiska resurser till förfogande att en rimlig
anpassning till den strategiska och militärtekniska utvecklingen samt till
den allmänna kommunikationsutvecklingen är möjlig. Detta beräknas enligt
överbefälhavaren vara möjligt om den årliga ökningen från budgetåret
1963/64 bestäms till minst 3>/2 %. Vid en mindre årlig ökning blir det,
framhåller överbefälhavaren, på längre sikt nödvändigt att ytterligare sänka
målsättningen i förhållande till 1958 års operativa målsättning.
B. Förslag av 1962 års försvarskommitté
Försvarskommittén behandlar först vissa utgångspunkter vid bestämmandet
av försvarsutgifterna.
Efter en redogörelse för kommitténs bedömning av de utrikes- och
militärpolitiska förhållandena nödgas kommittén sammanfattningsvis
konstatera, att spänningen i världen består. Några konflikter
har lösts. Andra aktualiseras ånyo och nya tillkommer. De djupgående
motsättningarna mellan stormakterna har icke kunnat elimineras och de
stora tvistefrågorna dem emellan kvarstår olösta. Nedrustningsförhandlingarna,
i vilka Sverige deltar, har ej lett till påtagliga resultat. Risker för
krig, som berör Nordeuropa, kan icke uteslutas. Läget kan snabbt förändras.
Från tid till annan kan tendenser till avspänning eller skärpt spänning
framträda. Sverige måste bevara sin utrikespolitiska handlingsfrihet
och klargöra sin vilja att i enlighet med sin alliansfria politik ej ställa sitt
territorium till någon stormakts förfogande. Ett försvar som skapar tilltro
till vår förmåga härutinnan måste bibehållas. Dess resurser måste —■ med
beaktande av våra ekonomiska förutsättningar -—■ bestämmas med hänsyn
till stormakternas strategiska intressen i Skandinavien och deras möjligheter
att tillgodose dessa. Vid försvarsplaneringen på längre sikt bör, enligt
kommittén, resurserna avvägas mot bakgrund av det alltjämt bestående
osäkra världsläget. Vi måste vaksamt följa utvecklingen. Vår långsiktiga
beredskap och vår förmåga att snabbt sätta vårt försvar på krigsfot
får inte tillåtas växla med skiftande tendenser i det storpolitiska läget. Det
är däremot naturligt att variera insatsberedskapen med hänsyn till lägets
omedelbara krav.
Vad nu sagts får enligt kommittén ses mot bakgrund att världsläget sedan
lång tid präglats av motsättningar. Någon varaktig förbättring härvidlag
har ej kunnat iakttas. Försvarskommittén uttalar emellertid att man
ej får utesluta denna möjlighet. Skulle motsättningarna mellan stormak
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
terna i avgörande grad kunna biläggas, kan det innebära en påtaglig ändring
av underlaget för det försvarsbeslut som nu är aktuellt.
Beträffande den militärtekniska utvecklingen konstaterar
försvarskommittén, att utvecklingen fortsatt, sannolikt i snabbare takt än
man förutsåg för några år sedan. Liksom tidigare är utvecklingen mest
påtaglig när det gäller kärn- och robotvapen samt kemiska och biologiska
stridsmedel. Av intresse är också, att nya stridsflygplan -— trots tidigare
uttalanden av annan innebörd — tas fram i såväl Öst som Väst.
Användes kärnladdningar, kan flyg- och fjärrvapenanfall mot hemorten
och mot det militära försvaret få stor verkan på kort tid. Nuvarande luftförsvarssystem
med jaktflygplan, luftvärnsrobotar och luftvärnsartilleri kan
härvid inte förhindra omfattande förstörelse. Svårigheten att bekämpa
ballistiska robotar medför enligt kommitténs mening, att stor vikt måste
läggas vid passiva luftskyddsåtgärder.
Kommittén framhåller vidare att de nya möjligheterna att utnyttja kemiska
och biologiska stridsmedel kan komma att avsevärt påverka krigföringen.
Dessa stridsmedel förorsakar i jämförelse med kärnladdningar
endast ringa materielförstörelse. Man måste därför vara beredd på att kemiska
och biologiska stridsmedel kan komma att användas. Sannolikheten
härför torde i väsentlig grad bero på om och hur skyddsåtgärder av olika
slag förberetts och vidtagits.
De ökade möjligheterna att använda flygtransporterade och mekaniserade
förband samt den allt effektivare sjötransportmaterielen talar för att
striden vid olika typer av invasion kan inledas överraskande och snabbt
föras ut över stora ytor. Samtidigt som anfallsmedlen förbättras, ökas också
möjligheterna till skydd m. m. Spaningsmedlen utvecklas vidare alltmer,
både vid spaning mot luft-, sjö- och markmål; samtidigt tillföres stridskrafterna
i ökad utsträckning materiel för störning, vilseledande åtgärder
och maskering. Kraven på ökad rörlighet för att underlätta spridning och
kraftsamling och för att nedbringa förlusterna till följd av angriparens vapenverkan
har ytterligare skärpts. Förbättrad befästningsteknik ökar slutligen
motståndsförmågan mot angriparens förstörelsemedel.
Försvarskommittén anför, att vi trots den snabba tekniska utvecklingen
har goda möjligheter att bygga upp ett efter våra förhållanden effektivt försvar.
Man bör observera, att stormaktsblockens resurser i stor utsträckning
utnyttjas för strategiska stridsmedel vilkas användande för ett anfall på
Sverige i många lägen ter sig mindre sannolikt. Utvecklingen fortgår emellertid
på snart sagt alla områden inom militärtekniken. Det är uppenbart,
att tillkomsten av förband med stor rörlighet och stor eldkraft, som snabbt
kan förflyttas till lands, till sjöss och i luften, ökar en angripares möjligheter.
Å andra sidan har vi goda tekniska förutsättningar att följa med
i denna utveckling och bibehålla våra möjligheter till försvar. Försvarskom
-
29
Knngl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
mittén anser emellertid, att detta icke är möjligt inom en oförändrad
kostnadsram. En successiv ökning av försvarsutgifterna framstår som
ofrånkomlig.
När det gäller de samhällsekonomiska och statsfinansiella
utgångspunkterna redovisar försvarskommittén inledningsvis
utvecklingen av det militära försvarets (= anslagen inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde exkl. anslag till svenska F.N.-styrkor
o. d.) andel av nationalprodukten under de senaste åren. Utvecklingen
åskådliggöres närmare i följande tabell.
Budgetår |
Andel av ‘BNP |
militära försvaret |
|
1958/59................................ |
4,6 |
1Q59/A9 ............................. |
4,5 |
1 .............................. |
4,4 |
1 Qfi1 /fi2 ............................ |
4,2 |
1962/63................................ |
4,2 |
* BNP har här beräknats per budgetår. I nationalbudgeten, OECDoch
NATO-statistik anges försvarskostnaderna som andel av BNP
per kalenderår.
Den genomsnittliga årliga ökningstakten för det militära försvarets utgifter
har utgjort 2,9 % sedan budgetåret 1958/59. Försvarsutgifterna har
alltså ökat i långsammare takt än nationalprodukten, som under 1950-talet tillvuxit med i genomsnitt 3,5 % per år och som enligt nu föreliggande
bedömningar uppskattas tillväxa med i genomsnitt 4,2 % per år under
de tre första åren av 1960-talet.
Vid en internationell jämförelse kan konstateras att trenden i de redovisade
siffrorna i stort sett återfinns hos flertalet länder. Så sjönk t. ex. försvarets genomsnittliga
andel av nationalprodukten hos NATO-länderna kontinuerligt från
och med mitten av 1950-talet fram till år 1960; för år 1961 kan däremot konstateras
en viss ökning. Även för sistnämnda år är dock försvarsutgifternas andel
av nationalprodukten klart mindre än vid mitten av 1950-talet.
I sammanhanget kan också finnas anledning peka på att den minskade amerikanska
vapenhjälpen till vissa europeiska länder medverkat till att försvarets
andel av nationalprodukten hos dessa ökat under år 1961. Detta är bl. a. förhållandet
med Danmark och Norge.
För bedömning av den framtida samhällsekonomiska utvecklingen har
försvarskommittén tagit del av 1959 års långtidsutrednings betänkande
Svensk ekonomi 1960—1965 (SOU 1962:10 o. 11). Långtidsutredningen
räknar i betänkandet med att takten i produktivitetsökningen bör kunna
stegras från 3 V* % per år som genomsnitt under 1950-talet till 4 % per år
under perioden 1960—65.
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
I följande tabell har försvar skommittén sammanställt försvarsutgifternas
andel av bruttonationalprodukten under budgetåren 1963/67 under förutsättning
att de samhällsekonomiska resurserna utvecklas i enlighet med
långtidsutredningens antaganden. Till kostnaderna för det militära försvaret
enligt ÖB 62 och försvarskommitténs utredningsalternativ har därvid i
samtliga fall lagts 30 miljoner kronor för år för Musköutbyggnaden.
Budgetår |
BNP (mkr) |
Andel av BNP för militära försvaret1 |
||||
ÖB 62 |
3 460 |
3 600 |
3 392 |
Försvars- kommit- téns förslag2 |
||
1963/64............... |
82 530 |
4,6 |
4,3 |
4,4 |
4,2 |
4,4 |
1964/65............... |
85 830 |
4,5 |
4,2 |
4,4 |
4,1 |
4,4 |
1965/66............... |
89 260 |
4,5 |
4,2 |
4,3 |
4,0 |
4,3 |
1966/67............... |
92 830 |
4,4 |
4,1 |
4,2 |
3,9 |
4,2 |
1 Tillägges kostnaderna för civilförsvaret medför det i princip att tabellvärdena ökar med 0,1
procentenhet.
a Här har inräknats 57 miljoner kronor för förbättrade avlöningsförmåner för de värnpliktiga.
Tabellen visar, anför försvarskommittén, vid jämförelse med föregående
budgetår (tabell s. 29) att i samtliga alternativ — med undantag för 3 392
— uppkommer någon ökning av försvarets andel av bruttonationalprodukten
under budgetåret 1963/64. I alternativen sjunker härefter andelen
efter hand. Härvid bör dock enligt försvarskommittén påminnas om att
beräkningarna utförts med utgångspunkt i fasta priser. Hur utvecklingen
kan gestalta sig i löpande priser kan givetvis inte bedömas. Försvarskommittén
erinrar dock om att hittillsvarande regler för pris- och lönekompensation
innebär, att om ökningstakten för det militära försvaret och för
bruttonationalprodukten överensstämmer, kommer försvarets andel av nationalprodukten
att öka i löpande priser under förutsättning att lönehöjningarna
för de statsanställda är större än en allmän prisstegring. Vad
detta innebär kan illustreras av ett av 1960 års försvarskommitté anfört
exempel enligt vilken andelsökningen blir 0,1 procentenhet på fem år om
statstjänstemännens reallöner stiger med 3 % per år och bruttonationalprodukten
endast ökar med 2 V2 % per år. Några bestämda slutsatser om
hur försvarets andel av bruttonationalprodukten kan komma att utvecklas
i löpande priser torde enligt kommitténs uppfattning med hänsyn till
det anförda svårligen kunna dragas.
De anförda siffrorna tyder inte enligt försvarskommittén på att genomförandet
av något av de skisserade förslagen från samhällsekonomisk synpunkt
skulle innebära någon alltför betungande börda. Försvarskommittén
erinrar för övrigt om att nu föreliggande siffror rörande produktionsutvecklingen
under de tre första åren av 1960-talet antyder, att den faktiska
ökningstakten varit snabbare än långtidsutredningen räknat med.
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Den genomsnittliga ökningen kan sålunda antas uppgå till 4,2 % per år.
Den framtida samhällsekonomiska utvecklingen är emellertid beroende på
tillgången på arbetskraft och andra produktionsresurser. Försvarskommittén
understryker osäkerheten i utgångsvärdena i prognoserna och anför
att kommittén ansett det nödvändigt att iakttaga försiktighet vid bestämmandet
av försvarsutgifterna. Ett genomförande av de förslag som
försvarskommittén förordar kommer att innebära att det militära försvarets
och civilförsvarets sammanlagda andel av bruttonationalprodukten
för budgetåret 1963/64 kan uppskattas uppgå till 4,5 %.
Försvarskommittén redovisar de bedömningar av den statsfinansiella
utvecklingen som återfinnes i en PM i bihang E till propositionen 1962: 150.
För egen del har kommittén inte funnit anledning att närmare gå in på bedömningen
av den framtida statsfinansiella utvecklingen. Allmänt uttalar
kommittén emellertid att det statsfinansiella läget alltid måste präglas av
ovisshet. Kommittén har tagit hänsyn härtill vid prövning av försvarskostnadernas
framtida utveckling.
Försvarskommittén tar därefter upp frågan om målsättning och
resurser. Kraven på vårt försvar bestämmes, anför kommittén, av statsmakterna
på grundval av bedömningar av de utrikes- och militärpolitiska
förhållandena samt under hänsynstagande till militärgeografiska, samhällsekonomiska
och statsfinansiella omständigheter. Kraven kan omsättas som
definierade uppgifter — målsättning — för försvaret.
Kommittén påpekar att det hittills icke funnits någon av statsmakterna
fastställd gemensam målsättning för totalförsvaret. I flera sammanhang har
framhållits att en sådan skulle vara av stort värde för verksamheten inom
totalförsvaret och för den allmänna inriktningen av våra försvarsansträngningar.
Även försvarskommittén finner det önskvärt, att en för totalförsvaret
gemensam målsättning anges. Vad 1960 års försvarsledningsutredning
och överbefälhavaren anfört i ämnet bör enligt kommitténs mening
härvid kunna tjäna till ledning.
För krigsmakten har formulerats en målsättning avsedd att ligga till
grund för arbetet. Målsättningen bör vara vägledande för operativ planläggning,
organisationens utformning, materielanskaffning, utbildning och
investeringar.
Kommittén erinrar om att den hittills gällande allmänna målsättningen
för krigsmakten formulerades år 1948 (prop. 206) på följande sätt:
Ett svenskt försvar måste vara i stånd att ge uttryck åt folkets levande försvarsvilja.
Varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riksförsvaret viktiga
uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen militärt deltaga i
kampen för landets självständighet. Krigsmakten i dess helhet bör vara så utbyggd
att den förmår ge största möjliga eftertryck åt vårt folks vilja att bevara
landets handlingsfrihet och avvisa varje kränkning av dess integritet. Försvars
-
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
krafterna böra, som försvarskommittén framhållit, utformas så att en angripare i
det längsta hindras få fast fot på svensk mark och att ingen del av landet behöver
uppgivas utan segt motstånd i olika former. Vidare bör krigsmakten vara skickad
att möta överrumplingsförsök, utförda med den moderna invasionsteknikens
resurser.
Denna målsättning liar bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar. Föredragande
departementschefen framhöll därvid enligt 1961 års statsverksproposition,
att det militära försvarets huvuduppgift är att verka fredsbevarande.
Denna uppgift fylles bäst om det är så sammansatt och kan tilllämpa
en sådan strategi att en angripares beräknade insats för att besätta
svenskt territorium pressas upp så mycket som möjligt.
Efter erinran om att överbefälhavaren i ÖB 62 har framlagt förslag till
en moderniserad utformning av målsättningen, konstaterar försvarskommittén,
att den enligt sina direktiv haft att utgå från den allmänna målsättning
för vårt försvar som varit riktgivande för riksdagens försvarsbeslut år
1958 och senare. Enligt kommitténs mening ger den utrikes- och militärpolitiska,
militärtekniska och strategiska utvecklingen icke anledning att
frångå huvudpunkterna i denna målsättning. Den bör också i fortsättningen
kunna vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta
utvecklingen av försvarsorganisationen. Försvarskommittén understryker
att i enlighet med den allmänna målsättningen krigsmakten i första hand
skall verka fredsbevarande och att i krig invasionsförsvar skall vara krigsmaktens
huvuduppgift.
För att uppfylla den allmänna målsättningen är det enligt kommitténs
mening nödvändigt att krigsmakten är allsidigt uppbyggd och dess delar väl
avvägda mot varandra. Med hänsyn till en angripares sannolika tillvägagångssätt
är det nödvändigt att krigsmakten och de principer efter vilka
försvaret skall föras liksom hittills byggs upp från grunden. Vår försvarsmakt
bör enligt kommitténs mening byggas upp för att utan luckor i systemet
kunna motstå ett antal angreppsformer med sinsemellan gradvis ökad
intensitet och omfattning så långt våra resurser medger.
Den allmänna målsättningen anses emellertid inte tillräcklig som underlag
för planeringen inom krigsmakten. För verksamheten på både kortare
och längre sikt har det, anför kommittén, ansetts erforderligt att de operativa
uppgifterna preciseras i en operativ målsättning. Kommittén erinrar
i anslutning härtill om ait föredragande departementschefen i proposition
till 1958 års riksdag angivit de operativa möjligheterna för krigsmakten på
följande sätt (prop. 1958: 110, s. 98).
De operativa möjligheter som den i huvudsak enligt alternativ Adam utformade
krigsmakten kommer att äga kan på grundvalen av överbefälhavarens utredningar
anges på följande sätt. Ett allsidigt och modernt luftförsvar kommer att möjliggöras
i de för riksförsvaret viktigaste landsdelarna, dock ej samtidigt inom alla
de förberedda områdena. Invasionsförsvar kan samtidigt upprättas i två huvudriktningar.
Försvaret utanför våra gränser och kuster kommer att i ökande grad
33
Kungi. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
åvila flygstridskrafterna, övervattensfartygen får sina huvudsakliga uppgifter i
kustområdena. Detsamma gäller självfallet kustartilleriet. Fältförbanden koncentreras
till försvar av de viktigaste gräns- och kustavsnitten. Skyddet av viktiga
anläggningar sker med lokalförsvarsförband och hemvärn. Krigsmaktens kvantitativa
minskning och det framtida krigets sannolikt utpräglat totala karaktär kommer
att öka frivilligorganisationernas betydelse och uppgifter.
Det bör understrykas att kostnadsramen i alternativ Adam endast räcker till för
ett militärt försvar som svarar mot de mest omedelbara och väsentliga behoven,
varvid uthålligheten måste delvis eftersättas. Anskaffningen i fred av ersättningsmateriel,
reservdelar, ammunition och drivmedel måste begränsas i förhållande
till nu tillämpade normer. I luftförsvaret kommer luckor att finnas. I invasionsförsvaret
kommer stora områden, som kan bli hotade, att i ett utgångsläge endast
kunna bevakas och därutöver kommer man att tvingas till försvagning av invasionsförsvaret
i åtminstone någon bedömd huvudriktning. Beträffande importskyddet
minskas de marina resurserna efter hand avsevärt.
Det citerade uttalandet, som ej föranledde erinran från riksdagen, ger
uttryck för gällande operativa målsättning.
Försvarskommittén erinrar vidare om att 1955 års försvarsberedning i
sitt betänkande år 1958 framhöll att det rådde ett allmänt samband mellan
målsättningen och de resurser som fordrades för att uppfylla denna även
om det kunde vara svårt att exakt säga var den gräns går, där eu viss minskning
i försvarsresurser måste ta sig uttryck i en begränsning i den operativa
målsättningen. Chefen för försvarsdepartementet anslöt sig till detta
uttalande i propositionen 1958: 110.
Det antal krigsförband till lands, till sjöss och i luften som behövs samt
den kvalitet som dessa förband måste ha för att lösa de operativa uppgifterna
har, anför kommittén, demonstrerats för försvarskommittén genom
särskilda föreläsningar och applikatoriska exempel samt vid de studieresor
som företagits. Beräkningarna bygger på bearbetning av krigserfarenheter
och övriga utländska förhållanden, operativa och operationsanalytiska studier
och spel samt erfarenheter från större övningar och det ständigt pågående
krigsförberedelsearbetet. Försvarskommittén anser att de utförda studierna,
liksom bedömandena av vilka resurser som fordras för att lösa olika
operativa uppgifter, vilar beräkningsmässigt på en så fast grund, som man
rimligen kan begära. Försvarskommittén erinrar dock om att utgångspunkterna
för beräkningarna delvis måste vila på antaganden.
Kommittén anför vidare att det ankommer på statsmakterna att avgöra
vilka ekonomiska resurser och därmed vilken omfattning i fråga om förband
m. m. som krigsmakten mot bakgrund av den allmänna målsättningens
krav bör oinfatta. Som underlag härför fordras en bedömning av vilka operativa
uppgifter krigsmakten skall lösa.
Efter att ha återgivit vad överbefälhavaren anfört rörande de operativa
uppgifter krigsmakten kan lösa inom ramen 3 600 fortfar kommittén.
För egen del anser försvarskommittén, att den allmänna målsättningen
kräver att bevakning och försvar mot mindre företag skall kunna organise2
— Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
ras inom landet i dess helhet. De rörligare stridskrafterna skall kunna koncentreras
till de delar av landet, som är mest hotade i det aktuella läget.
Försvarskommittén bedömer det nödvändigt och i flertalet sannolika lägen
möjligt att krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över
havet eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningar
och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Försvarskommittén
betonar emellertid att planläggningen måste vara flexibel.
Kommittén har vidare förutsatt, att den sedan år 1958 gällande målsättningen
skall upprätthållas.
Med anledning av att försvarskommittén i sina direktiv erhållit i uppdrag
att alternativt undersöka förutsättningarna för ett bibehållande av
den sedan år 1958 tillämpade ordningen med försvarsbeslut, som fastställer
den totala kostnadsramen för längre period än ett budgetår, respektive en
återgång till den före 1958/59 tillämpade ordningen anför kommittén bl. a.
följande.
Det största värdet av det sedan 1958/59 tillämpade systemet ligger enligt
uttalande av 1960 års försvarskommitté däri att en fastare grund för planeringen
åstadkommits. Att behov föreligger av långsiktsplanering inom
krigsmakten torde vara uppenbart. En fortlöpande bedriven verksamhet
skötes mest ekonomiskt och rationellt om den planeras på ett effektivt sätt.
Krigsmakten med dess mångsidiga verksamhet utgör intet undantag. Materielanskaffning,
byggnadsverksamhet, utbildning och organisation måste
samordnas och samplaneras. Genom att utgångspunkten för planeringen
anges i en för viss tid bestämd ekonomisk ram — inte som tidigare i en
given organisation — framtvingas enligt kommittén en fortlöpande anpassning
av organisationen till realistiska, ekonomiska förutsättningar. Dessutom
torde systemet stimulera myndigheterna att försöka undvika onödiga
utgifter och tillvarata alla möjligheter till rationaliseringar. Uttalanden från
krigsmaktens myndigheter pekar entydigt på goda erfarenheter av den nuvarande
ordningen.
Försvarskommittén uttalar, att den allmänna målsättningen för det militära
försvaret utgör grundval för planerings- och rationaliseringsarbetet.
Det är givet att i planeringen måste förutsättas att krigsmakten skall vara
i stånd att lösa förelagda uppgifter. Utrymme kommer emellertid att föreligga
för skilda uppfattningar rörande omfattningen av de resurser, såväl
kvantitativt, som kvalitativt, som erfordras. Risk finns, anser kommittén,
att divergenserna mellan de militära myndigheternas ambitioner att få effektivaste
organisation och statsmakternas bedömning av det samhällsekonomiska
och statsfinansiella utrymmet för försvarsutgifterna kommer
att bli betydande i likhet med vad som var fallet närmast före 1958 års försvarsbeslut.
Om icke statsmakterna anger en bestämd ekonomisk ram för
planeringen riskeras således att denna blir mindre realistisk åtminstone i
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
ekonomiskt hänseende. Den snabba tekniska utvecklingen medför även att
en krigsmakt som låses i ett bestämt mönster fort kan bli omodern och
mindre rationellt organiserad. En fastlåst organisation kan också enligt
kommittén bidra till att försvarskostnaderna tenderar att stiga kraftigare än
vad som varit nödvändigt vid en mera flexibel organisation.
Kommittén diskuterar vidare den grad av bundenhet ett försvarsbeslut
kan innebära.
Gentemot flerårsbeslut inom en fastlåst kostnadsram av den typ som tillämpats
sedan 1958 skulle kunna anföras, att den innebär en alltför kraftig bindning av
statsmakternas åtaganden och en begränsning av deras finansiella rörelsefrihet.
I anslutning härtill vill dock försvarskommittén påpeka, att den bindning av
statsutgifterna som gjorts genom försvarsbeslutens kostnadsram synes avsevärt
mindre långtgående än de åtaganden som göres t. ex. genom antagande av en lag
om vissa bidrag eller understöd eller ett beslut om inrättandet av ett ämbetsverk.
Det får också förutsättas att försvarsbeslutet kan omprövas om det utrikes- och
militärpolitiska läget eller den statsfinansiella situationen påtagligt förändras.
Obestridligt är dock, att flerårsbeslut innebär en faktisk begränsning av rörelsefriheten.
Den försvarspolitiska målsättningen om vilken enighet i huvudsak råder,
innebär emellertid, att utrymmet för nedskärningar av försvarsutgifterna är
begränsat även utan bindning. Den bindning av marginalerna som åstadkommes
till följd av ett försvarsbeslut av 1958 års typ kan dock rimligtvis icke sträcka sig
längre framåt i tiden än de budgetår beslutet omspänner.
En viktig fråga anser försvarskommittén vara om flerårsbeslut försvårar
möjligheterna att anpassa statsutgifterna till det aktuella konjunkturläget.
Denna fråga får än större betydelse om försvarets andel av våra resurser
ökas eller om ett försvarsbeslut sträcker sig över flera år. Enligt försvarskommitténs
mening ger nuvarande system möjligheter till en konjunkturanpassning.
Det bör uppmärksammas, att materielanslagen omfattar
ca 50 % av driftbudgetens försvarskostnader och att försvarsbeställningarna
i stor utsträckning sträcker sig över flera år. En konjunkturanpassning
kan sålunda åstadkommas genom effektuering av leveranser i
långsammare takt i ett högkonjunkturläge men i snabbare takt vid en dämpad
konjunktur. Betalningarna kommer i princip att följa leveranserna.
Reservationerna kommer härvid att öka vid stigande konjunktur och
minska vid avtagande konjunktur. Eftersom stora delar av verkstadsindustrin
beröres av krigsmaterieltillverkningen kan härigenom en icke oväsentlig
konjunkturpolitisk effekt åstadkommas. Det sagda visar enligt kommitténs
mening betydelsen av att reserver av betalningsmedel finnes tillgängliga
i form av reservationer å materielanskaffningsanslagen.
Möjligheterna att åstadkomma konjunkturvariationer beträffande försvarsutgifterna
begränsas dock — förutom av den försvarspolitiska målsättningen
— av de långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk
materiel. För huvuddelen av denna materiel lar det längre tid än ett år
innan ett beslut alt anskaffa ny materiel leder till arbete i verkstäder och
leverans vid förband. Detta beror på de långa projekteringstiderna. Försvars
-
36 Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
kommittén erinrar om att önskemål vid flera tillfällen framställts om en
reserv av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilken skulle
användas i konjunkturpolitiskt syfte. Hänsyn härtill bör enligt kommitténs
mening tagas vid utformningen av fortifikationsförvaltningens organisation.
Kommittén anser det motiverat, att en inventering görs beträffande
förutsättningarna för en motsvarande reserv av sysselsättningsobjekt även
på andra områden.
Tekniskt sett torde det inte, anför kommittén, bereda några svårigheter
att åstadkomma en viss anpassning till konjunkturpolitiken genom att anslag
och beställningsbemyndiganden hålles till Kungl. Maj :ts disposition
och ställes till myndigheternas förfogande vid lämplig tidpunkt. Dylika åtgärder
har i viss utsträckning vidtagits under de senaste budgetåren. Det
har förekommit att beställningar — för vilka bemyndiganden ej funnits —
fått utläggas i förväg och att medel ställts till förfogande för tidigareläggning
av underhåll e. d. Även byggnadsunderhållsarbeten har satts igång
med anlitande av medel för sysselsättningspolitiska åtgärder. Kungl. Maj :t
torde omvänt äga befogenhet att, utan rubbning av den militärpolitiska
målsättningen, under en högkonjunktur innehålla anslag och beställningsbemyndiganden.
Med beaktande av det anförda har försvarskommittén funnit att övervägande
skäl talar för ett bibehållande av den sedan år 1958 tillämpade
ordningen med fleråriga försvarsbeslut.
Försvarskommittén erinrar i detta sammanhang om vikten av att kostnadsramen
inte rubbas med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikesoch
militärpolitiska läget. Höjningar utöver kostnadsramen kan därför inte
tillåtas annat än i exceptionella lägen. Detta underströks också kraftigt i
1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 15). Departementschefen påpekade,
att principbeslut av 1958 och 1961 års typ grundar sig på den bedömningen
att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan kommer att bestå
under överskådlig tid. Mot denna bakgrund bör därför de grundläggande
principerna om försvarets utformning på längre sikt respekteras, oavsett
om avspänning eller tilltagande motsättningar tillfälligt sätter sin
prägel på den utrikespolitiska situationen. Möjligheter måste emellertid
enligt försvarskommittén finnas att höja den normala insatsberedskapen
under perioder av stor politisk spänning, även om en dylik höjning skulle
kräva medelstilldelning utöver den fastställda kostnadsramen.
Försvarskommittén upptager därefter frågan om vilken tidrymd ett försvarsbeslut
bör omfatta och anför i huvudsak följande.
1958 års försvarsbeslut omfattade tre budgetår, medan beslutet år 1961 endast
omspände två budgetår. Som underlag för 1958 års beslut redovisades en plan
för utvecklingen under en tioårsperiod och 1961 års beslut förutsatte att planering
och inriktning skulle fullföljas i enlighet med 1958 års beslut.
Materielplanerna (för tygmateriel, fartygs- och vapenmateriel samt för flyg -
37
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
materiel) omspänner samtliga sju år. De är »rullande», d. v. s. de överses årligen
och förlänges därvid med ett år. Att en dylik längd på materielplanerna är befogad
kan belysas av att det erfarenhetsmässigt tar 6—10 år från det man börjar
studera och konstruera ett nytt vapen, till dess det börjar tillföras förbanden.
Ekonomiskt bindande åtaganden måste ofta göras på 3—5 års sikt, om svensk
industri skall kunna medverka i krigsmaterielanskaffningen på ett rationellt
sätt. Exempel på än mera långsiktiga engagement är leveranser av stridsfartyg
och stridsflygplan.
Skall ett försvarsbeslut om en fast ekonomisk ram verkligen underlätta en rationell
planering synes det vara nödvändigt, att det omfattar en icke alltför kort
period. Långsiktigheten i materielanskaffningen talar enligt kommitténs uppfattning
närmast för att fyra år skulle vara en alltför kort tidrymd.
De politiska besluten om försvarets utveckling bygger dock ingalunda uteslutande
på ekonomiska bedömanden. Snarare är de utrikes- och militärpolitiska
förhållandena samt den tekniska utvecklingen avgörande. Utgångspunkterna för
bedömningen kan här ändras snabbt. Ett kontinuerligt forsknings-, utredningsoch
studiearbete äger också rum på det militära området. Statsmakterna kan ha
anledning att från tid till annan ompröva utvecklingslinjerna med hänsyn till
resultaten av nämnda arbeten. Ett underlag, som grundas på en fullständig genomgång
av alla faktorer, torde emellertid inte kunna tas fram oftare än vart
tredje år. Å andra sidan bör — med hänsyn till den snabba utvecklingen — intervallerna
mellan dylika genomgångar inte göras längre.
Försvarskommittén finner det anförda tala för att ett beslut om ekonomisk
ram för det militära försvaret bör omspänna de närmaste fyra budgetåren.
Kravet på kontinuitet förutsätter emellertid, att planeringen fortsättes
även för tiden efter den tidrymd som omspännes av det politiska försvarsbeslutet.
Försvarskommittén har enligt sina direktiv att pröva om icke investeringsanslag
under försvarets fabriksfond skall läggas vid sidan om kostnadsramen
för krigsmakten.
Försvarskommittén har efter prövning av olika på frågan inverkande omständigheter
stannat för att investeringar i försvarets fabriksfond icke,
skall ingå i kostnadsramen för det militära försvaret. Kommittén förutsätter
därvid, att särskilda anslag icke anvisas för avskrivning av ickeräntabla
militära investeringar. Av kommitténs motiveringar må följande
återges.
När det gäller reinvesteringar och investeringar för modernisering och förnyelse
av befintliga produktionsenheter talar enligt försvarskommitténs mening
övervägande skäl för att behovet av investeringsmedel bör prövas efter kommersiella
grunder. Sådana anslag bör alltså läggas utanför ramen för det militära
försvaret. Vad gäller anslag för investeringar i nya produktionsenheter e. d. kan
frågan synas mera problematisk. Investeringarna avser verksamhet som kan ha
sin tyngdpunkt på antingen den civila eller den militära sidan. Vad beträffar investeringarna
med tonvikt på den civila sidan torde dessa enligt nuvarande ordning,
som enligt kommitténs mening bör bibehållas, komma att föranleda tilllägg
till kostnadsramen. Den andra typen av här åsyftade investeringar har
betydelse främst från militär (försvars-) synpunkt. Det bör erinras om att alternativ
till investeringar i fabriksfonden skulle vara att verkställa investeringar
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
för motsvarande ändamål antingen vid privatföretag eller i inrättning lydande
under någon militär förvaltning. I båda dessa fall skulle kostnaderna komma att
läggas inom ramen. Denna omständighet kan synas tala för att här åsyftade investeringar
lägges inom det militära försvarets ram. Å andra sidan skall fabriksverket
så långt möjligt söka förränta de gjorda investeringarna. Kan de inte göras
räntabla kommer ersättning att utgå från anslaget till bestridande av beredskapskostnader.
Här aktuella investeringar är således antingen affärsmässigt motiverade
såtillvida att de kan beläggas med militära (eller andra) beställningar eller
betingade uteslutande av beredskapsskäl, varvid förräntningskostnader belastar
den militära kostnadsramen. Vid sådant förhållande kan enligt försvarskommitténs
mening invändningar knappast resas mot att även dessa investeringar
lägges utanför försvarsramen. En sådan ordning är också att föredra, om man
vill få enkla och klara regler. Försvarskommittén föreslår således att investeringar
i försvarets fabriksfond icke skall inräknas i ramen för det militära försvaret.
Det bör dock förutsättas, att särskilda anslag icke anvisas för avskrivning av
icke-räntabla militära investeringar. Skulle till äventyrs avskrivningsanslag beviljas
bör det ligga inom ramen.
Kommittén framhåller att det av det förda resonemanget uppenbarligen
framgår att anslaget Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk bör ligga inom den militära kostnadsramen. För övrigt har
också i kommitténs direktiv ifrågasatts ändrad ordning endast beträffande
investeringsanslagen.
Vidkommande den principiella konstruktionen av en kostnadsram för
det militära försvaret anför försvarskommittén i huvudsak följande.
Huvudsyftet med kostnadsramen för det militära försvaret sådan denna
konstruerats sedan år 1958 är att åstadkomma »ett rationellt utnyttjande av
försvarsanslagen enligt en långsiktig planering» (prop. 1958:110, s. 95).
Kostnadsramen bör alltså vara så utformad att myndigheterna stimuleras
att planera verksamheten så att största möjliga effekt erhålles. Kostnadsramen
bör därför i princip innefatta alla utgifter för det militära försvaret.
Omfattar kostnadsramen endast delar av försvarsutgifterna, kan detta nämligen
leda till en mindre lämplig utgiftsdisposition från myndigheternas sida
(jfr SOU 1960: 40, s. 39). Kostnadsramen bör vidare vara så utformad att en
oförändrad försvarseffekt kan erhållas under de budgetår kostnadsramen
gäller (jfr prop. 1958: 110, s. 96). Detta har med nuvarande ordning åstadkommits
genom dels visst årligt tillägg för teknisk utveckling, dels hänsynstagande
till pris-(löne-)förändringar, dels ock beaktande av förändrade uppgifter
o. d.
Kostnadsramen för det militära försvaret omfattar f. n. dels utgifterna
under riksstatens fjärde huvudtitel, dels försvarsdepartementets kapitalbudget
inklusive kapitalinvesteringar i försvarets fabriksfond. I det föregående
har försvarskommittén angivit skälen för att investeringar i fabriksfonden
icke bör inräknas i ramen för det militära försvaret. I övrigt har
kommittén icke funnit påkallat att föreslå några förändringar i fråga om
innehållet i kostnadsramen.
39
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
Kostnaderna för försvarets intendenturverks serviceverksamhet bör enligt
kommitténs mening liksom hittills i princip inrymmas inom försvarets
anslagsram.
Härom anföres följande.
Samarbetet mellan de statliga myndigheterna torde medföra att praktiskt taget
varje myndighet utför arbete för annan myndighet. Krigsmaktens myndigheter kan
ha uppgifter för myndighet utom krigsmakten likaväl som sådan myndighet kan
ha betydande uppgifter för krigsmakten. I vissa fall förekommer en kostnadsreglering
mellan myndigheter (och mellan olika huvudtitlar). Det är då i allmänhet
fråga antingen om mera betydande och lätt överblickbara kostnader
(t. ex. isbrytarverksamheten) eller om viss verksamhet som i princip skall vara
isjälvbärande (t ex. flygtekniska försöksanstalten). Att i samtliga fall göra eu
kostnadsreglering torde icke vara möjligt och knappast ha praktisk betydelse.
När det gäller intendenturverket synes kostnaderna varken vara så stora eller
så lätt avskiljbara att en särredovisning kan vara befogad.
Försvarskommittén erinrar om hur prisregleringen på försvarsutgifterna
är utformad och redovisar vilka belopp som hittills utgått som priskompensation
på driftbudgeten.
Försvarskommittén uttalar att prisregleringstekniken i stort sett fungerat
väl och att kommittén därför inte funnit anledning att ifrågasätta någon
ändring av gällande system för reglering av prisstegringar. En översyn av
prismaterial och vikter vid indexberäkning kan däremot vara påkallad
från tid till annan. Kommittén förutsätter, att dessa och andra frågor, som
sammanhänger med prisregleringstekniken, fortlöpande följes av försvarets
prisregleringsdelegation.
Statsutskottet har i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 117/62 uttalat
att man bör söka åstadkomma mera preciserade riktlinjer beträffande
i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför försvarets kostnadsram och
funnit det lämpligt att detta spörsmål övervägs av 1962 års försvarskommitté.
Efter en erinran om att nu tillämpad ordning går tillbaka på uttalanden
av 1960 års försvarskommitté (SOU 1960:40, s. 39—40) uttalar 1962 års
försvarskommitté att den icke funnit skäl föreslå några ändringar i de riktlinjer
som gäller. Kommittén betonar betydelsen av att en någorlunda fast
praxis kan utbildas. Detta torde icke vara möjligt med mindre riktlinjerna
bibehålies oförändrade under några år. Att svårigheter skulle möta vid riktlinjernas
tillämpning torde enligt försvarskommittén ha varit klart från
början.
Försvarskommittén har studerat flertalet av de frågor där tillägg till eller
avdrag från den militära kostnadsramen beslutats eller ifrågasatts under
de senaste två budgetåren. I det övervägande antalet av dessa fall torde några
meningsskiljaktigheter icke behöva råda om tillämpning av gällande riktlinjer.
Av aktuella ärenden är flertalet mark- och byggnadsärenden. För
-
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
svarskomittén anser att i dessa ärenden väsentligen två förutsättningar
måste uppfyllas för att kostnaderna skall läggas utanför ramen. Det måste
sålunda visas dels att ett omedelbart, adekvat samband föreligger mellan vad
som avstås och vad som måste nyanskaffas, dels att nyanskaffningen ej är
föranledd av militära skäl. När det gäller omdispositioner som betingas av
önskemål att tillgodose kommunernas m. fl. behov för exploatering bör
man emellertid enligt försvarskommittens mening icke ställa kraven på bevisning
i sistnämnda hänseende alltför höga.
Försvarskommittén har även behandlat fragan om tillverkning av svenska
kärnladdningar. Inledningsvis refereras dels vad överbefälhavaren anfört i
ÖB 62 ifråga om de viktigaste militära motiven för en anskaffning, dels
överbefälhavarens framställning om att få tillkalla särskild utredning för
vissa undersökningar i samband med ifrågavarande anskaffningsprogram.
Kommittén erinrar om att denna framställning icke föranledde någon Kungl.
Maj :ts åtgärd. I anslutning härtill refereras det huvudsakliga innehållet
i ett interpellationssvar (andra kammarens protokoll den 6 mars 1962),
där chefen för försvarsdepartementet utvecklat de motiv som varit avgörande
för Kungl. Maj :ts nämnda ställningstagande. För egen del erinrar
försvarskommittén om att under de senaste åren enighet i huvudsak rått
om den s. k. handlingsfriheten i fråga om ett svenskt kärnladdningsprogram.
Frågan står alltså alltjämt öppen. Av chefens för försvarsdepartementet
förut omnämnda interpellationssvar framgår klart, att regeringen är
medveten om att ansvaret för att handlingsfrihetslinjen hålles praktiskt
möjlig i första hand faller pa den. Med hänsyn härtill har försvarskommittén
icke funnit skäl föreligga att ta ställning till kärnladdningsfrågan.
Försvarskommittén har i det föregående konstaterat, att den utrikes- och
militärpolitiska, militärtekniska och strategiska utvecklingen icke ger anledning
att frångå hittills gällande målsättning av år 1948 och 1958. Denna
bör enligt kommitténs mening alltjämt vara utgångspunkt för den fortsatta
utvecklingen av försvarsorganisationen. I anslutning härtill erinrar
kommittén om att överbefälhavaren har angivit vilken operativ målsättning
som enligt hans bedömning krigsmakten kan upprätthålla inom de
av försvarskommittén angivna kostnadsramarna. Den för kostnadsramen
3 600, med 3V2 % årlig ökning, möjliga operativa målsättningen svarar enligt
överbefälhavaren mot vad statsmakterna åsyftade år 1958. Vid en lägre
årlig ökning kan målsättningen upprätthållas endast under de närmaste
åren.
Enligt försvarskommitténs mening är olika utvecklingslinjer för krigsmaktens
utformning och sammansättning möjliga. Bland annat avvägningen
mellan kvalitet och kvantitet anser kommittén böra övervägas kontinuerligt.
Likaså torde valet av vapensystem och tekniska hjälpmedels
prestanda eventuellt kunna bli föremål för andra ställningstaganden. Det
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 10S dr 1963
fortlöpande studiearbetet inom krigsmakten bör enligt försvarskommitténs
mening inriktas på att penetrera flera alternativa lösningar av frågan om
val av optimal strategi och taktik och därmed krigsmaktens framtida utformning.
Kommittén uttalar att den fortgående tekniska utvecklingen med hänsyn
till därav följande starka kostnadsstegring för kvalitativt högtstående vapensystem
måste inge starka betänkligheter för framtiden. Kommittén
framhåller därför som angeläget att frågan om avvägning mellan kvalitet
och kvantitet ägnas fortlöpande uppmärksamhet vid de militära studierna.
Enligt kommitténs uppfattning torde opåräknade kostnadsstegringar vara
mera sannolika i fråga om vapensystem med höga tekniska krav än i fråga
om system med lägre krav. En stridsekonomisk värdering utföres nämligen
vanligen med utgångspunkt i ett visst uppskattat pris för det vapensystem
som studeras. Om värderingen utfaller förmånligt för vapensystemet kan
studien leda fram till beslut om anskaffning. Drabbar därefter kraftiga,
oväntade prisstegringar detta system är det inte längre givet att den utförda
ivärderingen är relevant. Prisstegringarna kan resultera i att antalet enheter,
som kan skaffas, blir för litet. I det extrema fallet kanske ett sådant
vapensystem vid efterkontroll av den tidigare utförda värderingen inte längre
visar sig vara stridsekonomiskt. Kommittén framhåller därför vikten av
att de kvalitativa kraven ej ställs högre än som betingas av den uppgift som
avses för ett visst vapensystem. Försvarskommittén framhåller också att de
kvalitativa kraven i stor utsträckning beror på vilka principer för försvarets
förande som uppställs i samband med studier rörande val av vapen och
vapensystem för krigsmaktens framtida utformning.
Ett annat skäl till försiktighet när det gäller alltför avancerade tekniska
lösningar är enligt kommitténs mening de personalproblem som uppkommer
vid sådana systems underhåll och drift. Hithörande problem på teleområdet
har belysts av uppgifter i det betänkande som försvarets arbetsgrupp
för leleunderhåll nyligen avlämnat till chefen för försvarsdepartementet.
Försvarskommittén understryker att underhålls- och driftkostnader
på ett realistiskt sätt måste beaktas vid stridsekonomisk värdering.
Försvarskommittén har tolkat vad överbefälhavaren uttalat så att en
kostnadsram med ett basbelopp av 3 600 miljoner kronor och en utvecklingsprocent
av 2Va fordras för att under de närmaste budgetåren fylla målsättningen
för det militära försvaret enligt 1958 års beslut med den utveckling
av krigsmakten som förutsatts i överbefälhavarens utredningar. Försvarskommittén
anser, att långsiktsplaneringen inom krigsmakten i princip
skall inriktas med hänsyn härtill. Med hänsyn till vad försvarskommittén
uttalat rörande de samhällsekonomiska och statsfinansiella utgångspunkterna
har kommittén undersökt olika möjligheter att begränsa försvarsutgifterna.
Kommittén har därvid funnit det möjligt alt utan att eftersätta den
2* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
Försvarskostna derna 1960—1967
Pris- och
löneökning
Budgetmässig
ram enl. 1958
års beslut
87 (= 2,5 s/fl för teknisk utveckling)
i ! *
50 (= är 1960 överenskommen minskning i förhällande
* till 1958 ärs beslut)
1962-63
1964-65
1960-61
IIIIIIIIIIHItItlltllllllHIlHI
Minskningi
Ökning /
förhällande till 1958 ärs beslut
Försvarskostnadernas utveckling enl. 1960 och 1962 ärs försvarsöverenskommelse
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
43
omedelbara försvarseffekten uppskjuta ställningstagande till vissa objekt
inom kostnadsramen uppgående till tillhopa ca 65 miljoner kronor per år.
Det är därvid främst fråga om vissa objekt som antingen ej är slutgiltigt
tekniskt utformade eller kan beställas efter fyraårsperiodens slut. Sålunda
bör begränsningar göras i materielanskaffningen för pansartrupperna samtidigt
som ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre
Norrland. Ställningstagande bör vidare kunna anstå beträffande ifrågasatta
nya ubåtsj aktenheter och flygande radarstationer. Kommittén har
också ansett det kunna anstå med vissa byggnads- och anläggningsarbeten
för totalt ca 20 miljoner kronor per år. Kommittén har emellertid bedömt
att vissa av nämnda arbeten kan komma att utföras för avhjälpande av inträffad
arbetslöshet.
Med beaktande av det anförda har försvarskommittén funnit det befogat
att med bibehållen målsättning bestämma basbeloppet för budgetåret
1963/64 till 3 515 miljoner kronor i 1961 års pris- och löneläge. Till det
nämnda basbeloppet skall i enlighet med kommitténs övriga ställningstaganden
läggas 57 miljoner kronor för förbättrade avlöningsförmåner för de
värnpliktiga och 30 miljoner kronor för färdigställande av Muskövarvet.
Basbeloppet skall vidare reduceras med 5 miljoner kronor för investeringar
i försvarets fabriksfond, som enligt kommitténs förslag bör läggas
utanför ramen. Som kompensation för inträffade pris- och lönestegringar
sedan år 1961 tillkommer 183 miljoner kronor. Basbeloppet för budgetåret
1963/64 kommer således att — i 1962 års priser och löneläget för statsanställda
från och med den 1 januari 1963 — uppgå till (3 515 + 57 + 30 —
5 + 183 —) 3 780 miljoner kronor. Anskaffningsverksamheten under den
närmaste fyraårsperioden skall inriktas efter en kostnadsram med detta basbelopp.
Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2>/2 % för teknisk
utveckling. Försvarskommittén har vidare förutsatt att löne- och prisstegringar
skall beaktas enligt för närvarande gällande grunder. Likaså har
kommittén utgått från att hittillsvarande normer för reglering av kostnadsramen
med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter skall bibehållas.
Försvarskostnadernas utveckling budgetåren 1960—67 vid bifall till försvarskommitténs
förslag visas schematiskt på s. 42. Härav framgår att
det av kommittén nu föreslagna basbeloppet innebär en reell höjning med
— förutom stegringen till följd av inträffade pris- och lönestegringar —
222 miljoner kronor i förhållande till innevarande budgetår. Vid jämförelse
med en budgetmässig framräkning av 1958 års försvarsbeslut innebär kommitténs
förslag en ökning under fyraårsperioden med ca 360 miljoner kronor.
Härtill kommer 57 miljoner kronor årligen för de värnpliktigas förbättrade
avlöningsförmåner. Även om denna summa inte kan sägas ge
direkt försvarseffekt, bör man enligt kommitténs mening ej bortse från att
värnpliktsförmånernas storlek kan ha betydelse för de värnpliktigas allmänna
inställning till försvaret.
44
Kungl. Maj ds proposition nr 108 år 1963
Med den föreslagna kostnadsramen möjliggöres, anför kommittén, en
fortsatt kvalitativ förstärkning av krigsmakten i fråga om såväl eldkraft
och rörlighet som motståndskraft. Krigsorganisationens omfattning kommer
att begränsas främst i sådana fall där kvalitetskraven måst sättas särskilt
höga och kostnadsutvecklingen till följd därav nödvändiggör efter hand
något minskat antal enheter. Försvarskommittén anser att med de resurser
som enligt kommitténs förslag ställs till krigsmaktens förfogande förutsättningar
finns för att under de närmaste fyra åren ernå en försvarseffekt som
i varje fall ej är lägre än den som bedömdes erforderlig år 1958 för att på
längre sikt fylla målsättningen.
När det gäller avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål
har försvarskommittén i princip inte funnit anledning frångå överbefälhavarens
förslag. Detta är enligt överbefälhavaren utformat med ledning av
genomförda studier och utredningar och innebär i förhållande till 1958 års
avvägning att vissa omdisponeringar görs inom olika försvarsfunktioner.
Enligt överbefälhavaren finns det en fast grund i ifrågavarande avseende
för det förslag som utarbetats. Kommittén betonar dock att den nu gjorda
avvägningen inte får betraktas som fastlåst utan att förskjutningar kan bli
nödvändiga. Kommittén erinrar om sitt tidigare ställningstagande, att invasionsförsvar
skall vara krigsmaktens huvuduppgift. Detta innebär enligt
kommitténs mening, att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör
vara avgörande för deras prioritering.
I anslutning till det anförda erinrar försvarskommittén om att 1960 års
försvarskommitté uttalade osäkerhet i bedömningen av luftförsvarets framtida
utformning. Försvarskommittén har ägnat särskild uppmärksamhet
åt detta spörsmål. Av militära myndigheter under senaste tiden genomförda
utredningar har därvid företetts för kommittén. Vidare har representanter
för försvarets forskningsanstalt på kommitténs särskilda uppdrag belyst
frågan. Det material som sålunda företetts anser kommittén visa att
behov föreligger att ersätta utgående attackflygplan och — på längre sikt
—- även spaningsflygplan och jaktflygplan med ny flygplantyp. Vid en förutsättningslös
bedömning är härvid enligt kommitténs mening flera utvecklingslinjer
möjliga. I flertalet fall synes dock behov föreligga av en
flygplantyp med höga fart- och manöverprestanda, särskilt på låg höjd.
Vid en bedömning av de faktorer som påverkar valet av flygplantyp bör också
uppmärksammas de vinster som kan antas uppkomma om samma flygplantyp
kan användas för skilda uppgifter. Vinsterna bör vägas mot de
möjligheter till besparingar som kan föreligga om en enklare flygplantyp
väljes för begränsade uppgifter. Hänsyn måste också tas till utvecklingskostnader
för skilda robotar till olika flygplantyper. I den mån kraven
på flygplanets prestanda sänkes, kan det vidare bli nödvändigt att anskaffa
luftvärnsrobotar för flera kvalificerade uppgifter. Med det sagda har för
-
45
Kungl. Maj.ts proposition nr i08 år 1963
svarskommittén velat peka på de besvärliga problem, som föreligger på
detta område. I överbefälhavarens utredningar har, erinrar försvarskommittén,
förutsatts dels att luftvärnsrobotar skall anskaffas för bekämpning
av särskilt kvalificerade flygplanmål, dels att ett kvalificerat enhetsflygplan
— flygplan 37 — skall utvecklas under perioden. Huvudprestanda för
denna flygplantyp har redan fastlagts; åtskilliga spörsmål beträffande vapen
och annan utrustning har emellertid ännu ej fått en definitiv lösning.
Den av försvarskommittén förordade kostnadsramen bör göra det möjligt
att slutföra redan beslutad anskaffning av luftvärnsroboten Bloodhound II.
Vidare bör det enligt kommittén bli möjligt att under den närmaste fyraårsperioden
fortsätta utvecklingsarbetet beträffande flygplan 37 i huvudsak
i planerad takt. Försvarskommittén förutsätter, att härvid prestandakraven
noggrant överväges med hänsyn till såväl flygplanets taktiska uppgifter
som kostnaderna. Försvarskommittén framhåller, att därvid bör särskilt
beaktas vikten av att inom fastlagd kostnadsram erhålla ett från operativa
synpunkter erforderligt antal flygplan. I sammanhanget anför kommittén
att den vid sitt ställningstagande i fråga om kostnadsramen, på grundval
av det material som överbefälhavaren företett, räknat med att det skall
vara möjligt att utrusta nästa skolflygplan så att det blir användbart som
ett lätt attackflygplan för samverkan med armé- och marinstridskrafter
främst i övre Norrland och i anslutning till vår kust.
I samband med övervägandena om kostnadsramen för försvaret har kommittén
funnit det vara önskvärt att statsmakterna i god tid före fyraårsperiodens
slut låter företaga nya utredningar rörande försvarets totalkostnader
för kommande år. Därvid bör såväl basbeloppens som utvecklingsprocentens
storlek övervägas. Försvarskommittén understryker att statsmakterna
härvid skall vara helt obundna. Som ett led i denna riktning har
försvarskommittén angivit, att anskaffningsverksamheten under perioden
skall inriktas efter kostnadsramen med basbeloppet 3 780 miljoner kronor.
För att förbereda ifrågavarande utredningar bör det militära utredningsarbetet
bedrivas så att ett fullständigt underlag föreligger för ett kommande
ställningstagande till olika kostnadsalternativ utformade bland annat enligt
de på försvarskommitténs uppdrag utarbetade alternativen »3 600» och
»3 460». Vid detta utredningsarbete bör beaktas av kommittén anförda synpunkter
på alternativa utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar.
Beträffande frågan om effektivisering av värnpliktssystemet och därmed
Sammanhängande problem erinrar kommittén om att detta f. n. prövas
av 1960 års värnpliktsutredning. Enligt vad försvarskommittén inhämtat
beräknar värnpliktsutredningen kunna framlägga förslag under hösten
1963. Kostnadskonsekvenserna härav har försvarskommittén självfallet ej
kunnat beakta vid sitt ställningstagande. Kommittén utgår emellertid från
att förslaget prövas av statsmakterna i sedvanlig ordning. I den mån förslagen
innebär ändrade fredsuppgifter för krigsmakten förutsätter kommit
-
46
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
tén, att prövningen sker med utgångspunkt i de riktlinjer för reglering av
kostnadsramen med hänsyn till besparingar eller nya uppgifter som kommittén
behandlat i det föregående.
Försvarskommittén har ägnat uppmärksamhet åt de frivilliga försvarsorganisationernas
verksamhet och betydelse för försvaret och försvarsviljan
inom landet. Kommittén har därvid funnit att dessa organisationer med
hänsyn till deras stora betydelse från försvarssynpunkt förtjänar stöd från
statsmakternas sida. Även anslagen till frivilligorganisationerna bör omprövas
vid inträffade löne- och prisstegringar.
Försvarskommittén erinrar avslutningsvis om att föredragande departementschefen
i propositionen 1962:74 uttalat, att Sveriges utrikespolitiska
läge, vår alliansfria politik, den militärtekniska utvecklingen och vårt alltmer
komplicerade totalförsvar som ett nödvändigt stöd för vår utrikespolitik
kräver en ökad försvarsupplysning. Departementschefen hävdade,
att upplysningsverksamheten om vårt totalförsvar alltmer framstår som en
av hörnstenarna i de fredstida förberedelserna för en fullständig och verkningsfull
försvarsinsats. Denna verksamhet behövde därför ökas för att
stärka vår vilja och förmåga att motstå nutida krigföring. Försvarskommittén
understryker dessa uttalanden och anför följande.
Försvarets effekt beror på folkets levande försvarsvilja. Denna förutsätter förtroende
för totalförsvarets styrka och uthållighet i händelse av angrepp och detta
förtroende bygger i sin tur på konkret kännedom om vårt lands försvarsmöjligheter.
Vårt folk måste också få ökad insikt om den enskildes viktiga roll för försvarets
samlade styrka.
I första hand har regering och riksdag samt försvarets organ ansvar för att
underlag skapas för bedömning av våra försvarsmöjligheter och att kännedom
härom sprides. Betydelsefulla insatser kan emellertid enligt försvarskommitténs
mening också göras inom olika opinionsbildande grupper i samhället.
C. Vissa kompletterande utredningar och förslag
Sedan försvarskommittén den 22 november 1962 enats om en kostnadsram
för det militära försvaret för fyraårsperioden 1963/67 anmodade chefen
för försvarsdepartementet överbefälhavaren att inkomma med långsiktsplaner
rörande materielanskaffningar, investeringsverksamhet m. m.
som underlag för nödvändiga ändringar i myndigheternas anslagsäskanden
för budgetåret 1963/64 beträffande främst materielanskaffningsanslagen.
Med anledning härav utfärdade överbefälhavaren direktiv till försvarsgrenscheferna
för utarbetande av långsiktsplaner för krigsorganisation,
materiel och investeringsverksamhet. Planerna skulle med hänsyn till den
korta tiden få ges summarisk karaktär, överbefälhavaren angav följande
budgetplan för planeringsperioden.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
47
Budgetår |
Armén |
Marinen |
Flyg- vapnet |
Gemen- samt |
Kapital- budget |
Summa |
Summa 2 ‘/s % |
1963/64 |
1157 |
468,6 |
1 359 |
548,4 |
247 |
3 7801 |
3 865 |
1964/65 |
1 186 |
480 |
1395 |
557 |
257 |
3 875 |
3 962 |
1965/66 |
1 218 |
492 |
1 431 |
564 |
267 |
3 972 |
4 061 |
1966/67 |
1 250 |
505 |
1 468 |
571 |
277 |
4 071 |
4 163 |
1963/67 |
4 811 |
1 945,6 |
6 653 |
2 240,4 |
1 048 |
15 698 |
16 051 |
1967/68 |
1 3082 |
5312 |
1 5432 |
5832 |
3022 |
— |
4 267 |
1968/69 |
1 343 |
545 |
1 584 |
590 |
312 |
— |
4 374 |
1969/70 |
1 379 |
559 |
1 626 |
597 |
322 |
— |
4 483 |
1963/70 |
8 841 |
3 580,6 |
10 406 |
4 110,4 |
1 984 |
29175 |
Med skrivelse den 6 februari 1963 har överbefälhavaren med eget yttrande
insänt dels av försvarsgrenscheferna utarbetade långsiktsplaner, dels investeringsplaner
för gemensamma ändamål.
I det följande redovisas kortfattat de väsentligaste materielanskaffningarna
enligt planerna och överbefälhavarens yttrande över dessa. Redogörelse
för planerad materielanskaffning under nästa budgetår lämnas vid
anmälan av försvarsgrenarnas anslag till anskaffning av materiel m. m.
(motsv.). I vad avser planerad investeringsverksamhet vid försvarsgrenarna
och för gemensamma ändamål lämnas kortfattad redogörelse härför vid
anmälan av vederbörliga anslag under kapitalbudgeten. För närmare kännedom
om innehållet i långsiktsplanerna torde få hänvisas till de handlingar
som i sedvanlig ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.
Långsiktsplaner för armén
Förslag till inriktning i stort av materielanskaffningen vid armén intill
1970 har framlagts av arméchefen i skrivelse den 1 februari 1963. I anslutning
till detta förslag har armétygförvaltningen och arméintendenturförvaltningen
avgivit förslag till materielplaner.
Anskaffningen av tygmateriel skall enligt förslaget under angiven
tid äga rum inom en kostnadsram av 3 390 miljoner kronor med följande
fördelning per budgetår (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).
Budgetår |
63/64 |
64/65 |
65/66 |
66/67 |
67/68 |
68/69 |
69/70 |
63/70 |
Belopp |
410 |
426 |
449 |
473 |
519 |
543 |
570 |
3 390 |
Bland väsentligare materielanskaffningar under perioden 1963—1966 anger
arméchefen bl. a. följande.
1 Därtill kommer utanför ramen 0,6 (reservofficerspremier), 112,1 (prisregleringsanslag, Wasabärgning,
flygtekniska försöksanstalten) och 26,3 miljoner kronor (merkostnadsanslag, FFS,
AIS och K 4)* *
* Återgång av neddragningarna 1963/67 med 21,5, 12,5, 31,0, 5,0 resp. 15,0 miljoner kronor.
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Anskaffning påbörjas av automatkarbin som ersättning för kulsprutepistoler
och vissa automatgevär för infanteriförbanden. Ytterligare leverans
sker av lätta kulsprutor och 9 cm pansarvärnspjäser. Infanteriförbanden
i Övre Norrland får ny bandvagn. Huvuddelen av bandvagnarna levereras
under perioden. Anskaffning av lättmetallbro sker för att öka rörligheten vid
infanteriförbanden.
För pansarförbanden slutföres bl. a. ombyggnad av strv 81, så att denna
blir försedd med 10,5 cm kanon. Leverans av ny stridsvagn avses påbörjas.
Till pansarbandvagnar ombyggda äldre stridsvagnar — pbv 301 — slutlevereras.
Dessutom påbörjas leverans av ny pansarbandvagn — pbv 302.
För artilleriet börjar 15,5 cm bandkanonvagn levereras, varigenom snabbskjutande
tunga artilleridivisioner med stor skottvidd kan tillföras krigsorganisationen.
Eldledningspansarbandvagnar till pansarbrigaderna börjar
levereras. Ytterligare eldledningsmateriel beställs under perioden.
Återstående behov av centralinstrumentering (inklusive eldledningsradar)
och spaningsradar för luftvärnet täcks. Flygfältsluftvärnskompanierna motoriseras
och sammanförs i batalj onsförband.
I fråga om materiel för samband och stridsledning påbörjas leverans av
nya ultrakortvågsstationer, både bärbara och för stridsfordon m. m. Högantenner
anskaffas för att öka radiostationernas räckvidd.
Omsättning av fordonsparken påbörjas. Under perioden levereras sålunda
en ny 3 tons lastterrängbil. Likaså anskaffas ett större antal V* tons terrängbilar
utförda i olika versioner: personlastterrängbil — avsedd även för
sjuktransport —radiopersonterrängbil och pansarvärnsrobotterrängbil.
Därutöver beräknas flera olika typer av släp- och specialfordon kunna anskaffas.
Medeltunga helikoptrar tillförs arméns flygorganisation.
Förbättring av arméns maskeringsmateriel bedöms kunna genomföras.
Leverans av maskinell utrustning för fältarbeten fortsätter.
Av materiel för skydd mot ABC-stridsmedel anskaffas särskilt ansiktsskydd
i stort antal. Leverans sker också av indikerings- och saneringsmateriel.
Väska för personlig skyddsutrustning och personsaneringsmedel
börjar tillföras organisationen.
Anskaffningen av intendenturmateriel (beklädnad m. m.)
skall enligt förslaget äga rum inom en kostnadsram av 147,2 miljoner kronor
med följande fördelning per budgetår (beloppen i miljoner kronor;
prisläge maj 1962).
Budgetår |
63/64 |
64/65 |
65/66 |
66/67 |
67/68 |
68/69 |
69/70 |
63/70 |
Belopp |
20 |
20 |
20 |
20,5 |
21,5 |
22,2 |
23 |
147,2 |
Modernisering av den personliga fältutrustningen fortsätts. Anskaffning
planeras av stridsuniformer med tillbehör för samtliga fält- och lokalför
-
49
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
svarsförband, av förbättrad vinterutrustning, ytterbeklädnad och vattentäta
skodon samt av nya regnskydd och persedelpåsar. Anskaffning av ny
hjälmduk, som bl. a. ger skydd mot värmestrålningen vid kärnexplosioner,
beräknas kunna slutföras. Beställning avses vidare utläggas på vissa underkläder
och motorkläder samt ev. tältutrustning för förläggning och stabstjänst.
L å n g s i k t s p 1 a n e r för marinen
I skrivelse den 29 januari 1963 har chefen för marinen framlagt förslag
till långsiktsplaner för marinen 1963/70.
Anskaffning av fartyg m. m. skall enligt förslaget under angiven tid
ske inom en kostnadsram av 873,4 miljoner kronor med följande fördelning
per budgetår (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).
Budgetår |
63/64 |
64/65 |
65/66 |
66/67 |
67/68 |
68/69 |
69/70 |
63/70 |
Belopp |
108 |
111,5 |
115,7 |
121,3 |
133,3 |
138,8 |
144,8 |
873,4 |
Bland väsentligare objekt som planeras för anskaffning må nämnas
ytterligare torpedbåtar, av vilka de första blir av samma typ som riksdagen
redan medgivit beställningsbemyndigande för, kanonbåtar av i huvudsak
samma typ som angivits i marinplanen, flera attackubåtar av typ A 11 G
samt minsvepare av modifierad Arkö-typ. Vidare avses jagarna Kalmar och
Hälsingborg ombyggas till fregatter samt ubåtar och större torpedbåtar
moderniseras. Fortsatt anskaffning av tunga helikoptrar ingår även i planerna.
För kustartilleriet fortsättes anskaffning av bevakningsbåtar och av
transportbåtar för kustjägarkompanierna. Vidare planeras anskaffning av
artilleritransportfärj or.
Anskaffning av vapenmateriel m. m. skall enligt planerna under
angiven tid ske inom en kostnadsram av 698 miljoner kronor med följande
fördelning budgetårsvis (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).
Budgetår |
63/64 |
64/65 |
65/66 |
66/67 |
67/68 |
68/69 |
69/70 |
63/70 |
Belopp |
82 |
86 |
92 |
97 |
108 |
114 |
119 |
698 |
Anskaffningen av vapenmateriel för flottan omfattar huvudsakligen:
ersättningsbehovet av vapenmateriel (främst artilleri-, robot- och torpedammunition),
minor för flottan,
i land uppställd stridsledningsmateriel,
forskning, försök och utveckling av vapenmateriel, som icke har direkt
anknytning till nya fartygsprojekt samt
modernisering av vapenmateriel.
50
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
Anskaffning av vapenmateriel m. m. för kustartilleriet inriktas främst på
fortsatt utveckling och anskaffning av kustrobotsystem samt av lätta
tornbatterier och robotbatterier,
uppsättande av rörliga spärrförband,
modernisering och utbyggnad av minvapnet,
införande av nytt eldledningssystem vid de tunga kustartilleribatterier
som avses kvarstå efter periodens slut,
fortsatt utbyggnad av spanings- och telekommunikationssystemet samt
utveckling av vapensystem avsedda för framtida ersättning av tunga
kustartilleribatterier.
Lå n g s i k tsp1 aner för flygvapnet
Med skrivelse den 31 januari 1963 har chefen för flygvapnet framlagt förslag
till långsiktsplaner för flygvapnet 1963/70.
Anskaffning av flygmateriel m. m. skall enligt förslaget under angiven
tid ske inom en kostnadsram av 7 030 miljoner kronor med följande fördelning
budgetårsvis (beloppen i miljoner kronor; prisläge maj 1962).
Budgetår |
63/64 |
64/65 |
65/66 |
66/67 |
67/68 |
68/69 |
69/70 |
63/70 |
Belopp |
940 |
950 |
960 |
980 |
1 030 |
1070 |
1 100 |
7 030 |
Anskaffningen av flygmateriel m. m. inriktas främst på
fortsatt anskaffning av flygplan 35,
fortsatt utveckling samt anskaffning av flygplan 37, till en början i attackversion,
utveckling och anskaffning av jetskolflygplan som även skali kunna förses
med beväpning,
anskaffning av jakt- och attackrobotar, utveckling av nya jakt- och attackrobotar
samt modifiering av redan anskaffade robotar samt
fortsatt utbyggnad av strilsystemet samt av tråd- och radiolänknät, anskaffning
av radio- och radarmateriel för flygplan.
överbefälhavarens yttrande
Överbefälhavaren anför, att de överlämnade långsiktsplanerna är att anse
som ändringar och kompletteringar till tidigare insända förslag till äskanden.
De inlämnade långsiktsplanerna är anpassade till de ramar och delramar
som överbefälhavaren föreskrivit. Planerna innebär att materielanskaffning
och investeringsverksamhet enligt kostnadsalternativet »3 600»
— med de ändringar som förutsättes i försvarsöverenskommelsen den 22
november 1962 -— kan genomföras, överbefälhavaren föreslår därför att de
insända långsiktsplanerna m. m. läggs till grund för statsmakternas beslut
inom den överenskomna kostnadsramen.
51
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
De inplanerade medlen under delposten moderniserings- och iståndsättningsarbeten
i försvarets fastighetsfond torde enligt överbefälhavaren icke
medge att verksamheten för detta ändamål på längre sikt får erforderlig omfattning.
ökade resurser torde bli erforderliga, varför överbefälhavaren avser
återkomma till denna fråga för tiden efter budgetåret 1963/64.
Möjligheterna att tillgodose det stora ackumulerade behovet av byggnadsoch
iståndsättningsarbeten har begränsats i försvarsöverenskommelsen genom
att arbeten för totalt 20 miljoner kronor per år skall utföras endast
om så erfordras för att avhjälpa inträffad ax-betslöshet. överbefälhavaren
understryker vikten av att dessa arbeten utförs så snart detta är lämpligt
med hänsyn till sysselsättningsläget och förutsätter att de i så fall bekostas
med medel utanför försvarets kostnadsram.
De investeringskostnader för omlokalisering av krigsmaktens förband
som förorsakas av tätorternas expansion men ej av militära skäl har i investeringsplanerna
förutsatts skola bestridas med medel utanför försvarsöverenskommelsens
basbelopp.
D. Departementschefen
Försvarsbeslutet år 1958, som byggde på en överenskommelse mellan de
fyra stora riksdagspartierna, innebar dels att en ekonomisk ram för de
militära utgifterna på driftbudgeten fastställdes för budgetåret 1958/59,
dels att ramen från och med budgetåret 1959/60 skulle ökas med 2,5 %
årligen för teknisk utveckling och justeras med hänsyn till inträffande
pris- och löneförändringar. Vid 1959 års riksdag fastställdes regler för beräkningen
av dessa förändringar.
Giltighetstiden för 1958 års försvarsbeslut angavs ursprungligen till de
närmaste tre å fyra budgetåren. 1961 års riksdag har sedermera fattat beslut
angående försvarskostnaderna under budgetåren 1961/63. Detta beslut
innebär i huvudsak en fortsatt utveckling av försvarshuvudtiteln enligt de
riktlinjer som angavs år 1958. Tillägg skall sålunda alltjämt utgå för teknisk
fördyring samt justering ske för löne- och prisförändringar. Detta
gäller, i motsats till 1958 års beslut, även kapitalbudgeten. Planering och
inriktning bör fullföljas i överensstämmelse med 1958 års beslut. Genom
riksdagsbeslutet 1961 fastställdes vidare en gemensam ram för utgifterna
för det militära försvaret avseende såväl driftbudgeten som kapitalbudgeten.
Riksdagsbeslutet år 1961 angående principerna för bestämmande av kostnadsramen
för krigsmakten avser tiden till och med budgetåret 1962/63.
Med anledning liärav utverkade jag, som förut nämnts, Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla eu kommitté för att utreda försvarets allmänna
inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter innevarande budgetår.
Jag har i det föregående redogjort för de förslag rörande det militära för
-
52
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
svaret som framlagts av denna utredning, 1962 års försvarskommitté.
Huvudpunkterna i försvarskommitténs förslag vill jag sammanfatta
sålunda.
Den utrikes- och militärpolitiska, militärtekniska och strategiska utvecklingen
ger enligt försvarskommitténs mening icke anledning att frångå
huvudpunkterna i den allmänna målsättning för vårt försvar som varit
riktgivande för riksdagens försvarsbeslut år 1958 och senare. Denna målsättning
bör alltjämt vara utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen av
försvarsorganisationen. Försvarskommittén understryker, att krigsmakten
i första hand skall verka fredsbevarande och att i krig invasionsförsvar
skall vara krigsmaktens huvuduppgift.
Försvarskommittén förordar ett bibehållande av den sedan år 1958 tilllämpade
ordningen med fleråriga försvarsbeslut. Kommittén föreslår vidare,
att nu aktuellt beslut skall omspänna de närmaste fyra budgetåren.
Kravet på kontinuitet förutsätter emellertid enligt kommitténs mening, att
planeringen fortsättes även för tiden efter den tidrymd som omfattas av
det politiska försvarsbeslutet.
Försvarskommittén framhåller, att olika utvecklingslinjer för krigsmaktens
utformning och sammansättning är möjliga och att det fortlöpande
studiearbetet inom krigsmakten därför bör inriktas på att penetrera
flera alternativa lösningar beträffande den framtida utformningen av
krigsmakten. Kommittén framhåller som angeläget att frågan om avvägning
mellan kvalitet och kvantitet därvid ägnas fortlöpande uppmärksamhet
och betonar vikten av att de kvalitativa kraven på ett vapensystem ej ställs
högre än som betingas av den uppgift som avses för systemet. När det gäller
avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål har försvarskommittén
i princip inte funnit anledning frångå överbefälhavarens förslag
men betonar, att förskjutningar kan bli nödvändiga.
Det är enligt kommitténs mening önskvärt, att statsmakterna i god tid
före fyraårsperiodens slut låter företaga nya utredningar rörande försvarets
totalkostnader för kommande år. För att förbereda ifrågavarande utredningar
bör det militära utredningsarbetet bedrivas så att fullständigt
underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnadsalternativ
utformade bland annat enligt de på försvarskommitténs uppdrag
utarbetade alternativen »3 600» och »3 460».
Kommittén föreslår, att basbeloppet för budgetåret 1963/64 — i 1962
års priser och löneläget för statsanställda från och med den 1 januari
1963 — bestäms till 3 780 miljoner kronor. Till det angivna basbeloppet
skall årligen läggas 2 Vs % för teknisk utveckling. Försvarskommittén har
vidare förutsatt att löne- och prisförändringar skall beaktas enligt för närvarande
gällande grunder. Likaså har kommittén utgått från att hittillsvarande
normer för reglering av kostnadsramen med hänsyn till besparingar
eller nya fredsuppgifter skall bibehållas.
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Som grund för sina förslag har försvarskommittén redovisat bedömanden
av den utrikespolitiska, militärpolitiska och militärtekniska utvecklingen
samt av de samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna
för de närmaste åren.
Kommittén konstaterar, att de djupgående motsättningarna mellan stormakterna
icke kunnat elimineras och att de stora tvistefrågorna dem emellan
kvarstår olösta. Risker för krig, som berör Nordeuropa, kan icke uteslutas.
Sverige måste bevara sin utrikespolitiska handlingsfrihet och klargöra
sin vilja att i enlighet med sin alliansfria politik ej ställa sitt territorium
till någon stormakts förfogande. Ett försvar som skapar tilltro till
vår förmåga härutinnan måste bibehållas. Vid försvarsplaneringen på
längre sikt bör resurserna avvägas mot bakgrund av det alltjämt bestående
osäkra världsläget. Den militärtekniska utvecklingen har fortsatt, sannolikt
i snabbare takt än man förutsåg för några år sedan. Liksom tidigare
är utvecklingen mest påtaglig när det gäller kärn- och robotvapen
samt kemiska och biologiska stridsmedel. Det bör dock observeras, att
stormaktsblockens resurser i stor utsträckning utnyttjas för strategiska
stridsmedel vilkas användande för ett anfall på Sverige i många lägen ter
sig mindre sannolikt. Vi har enligt kommitténs mening goda tekniska förutsättningar
att följa med i utvecklingen och bygga upp ett efter våra förhållanden
effektivt försvar.
Från samhällsekonomisk synpunkt bedöms, på grundval av 1959 års
långtidsutrednings prognos om produktivitetsökningen, ett genomförande
av försvarskommitténs förslag icke innebära någon alltför betungande
börda. Kommittén, som understryker osäkerheten i utgångsvärdena för
prognoserna, har emellertid ansett det nödvändigt att iaktta försiktighet
vid bestämmandet av försvarsutgifterna. När det gäller det statsfinansiella
läget uttalar kommittén, att detta alltid måste präglas av ovisshet och att
kommittén tagit hänsyn härtill vid prövning av försvarskostnadernas framtida
utveckling.
Försvarskommittén förutsätter att den sedan år 1958 gällande allmänna
målsättningen skall upprätthållas. Kommittén understryker att i krig invasionsförsvar
skall vara krigsmaktens huvuduppgift. Vidare uttalar kommittén
att för att uppfylla den allmänna målsättningen det är nödvändigt
att krigsmakten är allsidigt uppbyggd och dess delar väl avvägda mot varandra.
Vår försvarsmakt bör byggas upp för att utan luckor i systemet
kunna motstå ett antal angreppsformer med sinsemellan gradvis ökad intensitet
och omfattning så långt våra resurser medger.
Den allmänna målsättningen anses emellertid inte tillräcklig som underlag
för planeringen inom krigsmakten. Härför har det ansetts erforderligt
att de operativa uppgifterna preciseras i en operativ målsättning. I anslutning
härtill anför kommittén bl. a. att det ankommer på statsmakterna
att avgöra vilka ekonomiska resurser och därmed vilken omfattning i fråga
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
om förband m. m. som krigsmakten mot bakgrund av den allmänna målsättningens
krav bör ha. Som underlag härför fordras en bedömning av vilka
operativa uppgifter krigsmakten skall lösa.
Försvarskoinmittén anser, att den allmänna målsättningen kräver att
bevakning och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom
landet i dess helhet. De rörligare stridskrafterna skall kunna koncentreras
till de delar av landet som är mest hotade i det aktuella läget. Försvarskommittén
bedömer det nödvändigt och i flertalet sannolika lägen möjligt
att krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet
eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningar och
samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Försvarskommittén
betonar emellertid att planläggningen måste vara flexibel.
För egen del vill jag betona det omedelbara samband som på olika sätt
råder mellan utrikespolitik och försvarspolitik. En bedömning av den politiska
händelseutvecklingen i vår omvärld och av riskerna för att Sverige
skall bli utsatt för militär aggression eller hot om sådan måste jämte de
ekonomiska och personella förutsättningarna vara avgörande vid bestämmandet
av vårt försvars omfattning och utformning. Alltjämt kan krigsrisken
inte uteslutas för Europas och därmed inte heller för vårt eget vidkommande.
Motsättningarna mellan maktblocken är djupgående och torde
bli bestående för överskådlig tid. Betydande tvistefrågor är fortfarande
olösta. Allvaret i situationen understryks av att upprustningen i såväl öst
som väst är så omfattande att den snarast har karaktären av kapprustning.
Koncentrationen i Europa av krigsorganiserade, stående styrkor med hög
beredskap är påtaglig.
Likväl finns det inte anledning att se enbart till dessa oroande sidor av
världsläget. Under inflytande av maktbalansen i stort mellan de dominerande
stormakterna söker man uppenbarligen lösa problemen på politisk
väg och undvika situationer, där motparten kan känna sig tvungen att
använda våld. Utvecklingen i Berlinfrågan synes intill nu ha präglats av
en sådan strävan. På båda sidor har ansträngningar gjorts för att få avgörande
inflytande över svårkontrollerbara faktorer som innesluter krigsrisker.
Karakteristiskt synes vara att de stormakter som förfogar över resurser
till oinskränkt kärnvapenkrig mot varandras territorier på olika sätt
söker begränsa riskerna för att krig uppkommer genom misstag eller felbedömningar.
Av intresse är också att notera den strävan att ge ökad stabilitet och
bredd åt maktbalansen som alltmer synes vara vägledande för stormakterna.
Pågående förändringar i baspolitiken är ett uttryck härför. För att
bl. a. öka skyddet mot överraskande anfall görs baseringen av strategiska
vapen och terrorvapen allt mindre sårbar. I stabiliserande riktning verkar
också försöken att få till stånd mera av maktbalans på lägre nivåer än supervapnens.
55
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Dessa allmänna, differentierade drag i utvecklingen ger de grundläggande
betingelserna för vår utrikes- och försvarspolitik. Maktbalansen mellan
de stora verkar krigsavhållande i stort, en inverkan som anses bli förstärkt
med tilltagande soliditet och allsidighet i de stridskrafter som konstituerar
denna balans. Med hänsyn härtill och till de speciella förhållanden
som präglar de dominerande motsättningarna i Europa synes här begränsade
krig mindre sannolika.
Nu liksom tidigare bedömes krigsriskerna för vårt lands vidkommande
främst vara förbundna med en storkonflikt i vår närhet. Faran för en
sådan konflikt kan, trots motverkande faktorers inverkan, inte uteslutas.
Innehavet av svenskt territorium kan under nuvarande militärpolitiska förhållanden
inte antas vara något absolut nödvändigt för någotdera maktblocket
i en storkonflikt. Vi måste på allt sätt söka vidga de möjligheter
vi således kan bedömas ha att stå utanför en sådan konflikt. Alliansfriheten
— syftande till neutralitet i krig — är härvid en första förutsättning.
Den måste emellertid vara underbyggd av ett försvar som såväl inom landet
som i vår omvärld skapar tilltro till vår förmåga att avvisa varje eventuellt
krav från stormakternas sida på att komma i besittning av och utnyttja
svenskt territorium. Trots den vapentekniska utvecklingen och
maktkoncentrationen är det alltfort och för överskådlig tid möjligt för oss
att vidmakthålla och utveckla ett försvar, som effektivt motverkar försök
att besätta och utnyttja vårt land eller delar därav. Detta gäller särskilt vid
en storkonflikt, då båda huvudmotståndarna har begränsade resurser vid
sidan om dem som bindes för de primära operationerna. En på detta sätt
konsekvent genomförd utrikes- och försvarspolitik bör verksamt bidraga till
att hindra uppkomsten av misstro mot fastheten i vår neutralitetspolitik
eller av förväntningar om medgivanden.
Vår utrikes- och försvarspolitik har till mål att skydda vår egen säkerhet
och bidra till fredens bevarande. Denna fredspolitik är inte bara av
fundamental betydelse för vårt eget land utan är, enligt vårt bedömande,
även ett bidrag till stabiliteten i Norden. Den kompletteras med de ansträngningar
som från svensk sida görs för att inom ramen för Förenta
Nationernas verksamhet trygga världsfreden på längre sikt. De förslag jag
i det följande framlägger måste ses mot bakgrunden av de grundläggande
värderingar som här i grova drag tecknats.
Försvarskommittén har tagit upp frågan om en allmän målsättning för
totalförsvaret. Jag delar kommitténs uppfattning, alt en sådan målsättning
bör anges, varvid begränsning bör ske till vissa grundprinciper, som bör
gälla på lång sikt.
Totalförsvarets främsta uppgift är alt vara så förberett för kriget, att det
verkar fredsbevarande. Totalförsvaret måste därför snabbt kunna höja
beredskapen och utveckla full styrka. Det skall gc uttryck åt vårt folks
vilja att bevara landets frihet och vår motståndskraft mot påtryckningar.
56
Kungl. Maj. ts proposition nr 10S år 1963
Skulle vi likväl utsättas för angrepp, är det krigsmaktens uppgift att möta
detta och förhindra att svenskt territorium besätts. Civilförsvarets huvuduPP»ift
är att skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall
samt att rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste
bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. Det psykologiska
försvarets uppgift är att vidmakthålla en fast försvarsvilja och
motståndsanda.
Sjukvård, socialvård, polisväsendet, kommunikationer och annan samhällelig
verksamhet anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade
försvarsansträngningarna.
Totalförsvarets olika delar samverkar och understödjer varandra så, att
största försvarseffekt ernås.
Den sedan år 1948 för krigsmakten gällande allmänna målsättningen, som
senast bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar, bör bibehållas och alltjämt
vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen
av försvarsorganisationen. Detta innebär bl. a., att försvarskrafterna
bör utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på
svensk mark och att varje del av landet skall försvaras. Jag kan ansluta mig
till kommitténs bedömning att det föreligger behov av en operativ målsättning
för krigsmakten som underlag för planeringen. En sådan måste fastställas
mot bakgrund av bl. a. det rådande militärpolitiska läget och en så
långt möjligt realistisk bedömning av en angripares sannolika insats mot oss.
Om detta underlag förändras i det ena eller andra avseendet, vilket snabbt
kan bli fallet, kan det bli nödvändigt att omarbeta gällande operativa målsättning.
I detta sammanhang vill jag understryka betydelsen av de studier och
det prognosarbete som myndigheterna utför. Med utnyttjande av modern
teknik och metodik har ett förbättrat underlag framtagits för de ställningstaganden
och bedömanden som nu görs. Men det är inte möjligt att nå fram
till preciserade bestämningar av den omfattning och karaktär anfall mot
vårt land kan tänkas få. Själva underlaget för sådana beräkningar är i
flera avseenden osäkert och utgör bedömningar snarare än fakta. I väsentliga
sammanhang tvingas man använda alternativa räkneexempel. Det är
med hänsyn härtill inte heller möjligt att exakt ange vilka egna försvarsresurser
som vid anfall på vårt land tryggar avvärj ning eller endast möjliggör
fördröjning. Det råder helt naturligt ett allmänt samband mellan resurser
och målsättning. Men någon precisering eller fastlåsning är varken
möjlig eller önskvärd.
Vid bestämmandet av operativ målsättning måste hänsyn tas till de ekonomiska
resurser som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna
målsättningen och en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som
krigsmakten skall lösa — avdelat för försvaret. En sådan allmän bedöm
-
57
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
ning har gjorts av försvarskommittén. Vad denna därvidlag uttalat kan
jag ansluta mig till. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av
överbefälhavaren bestämma den operativa målsättningen.
Försvarskommittén föreslår, alt den sedan år 1958 tillämpade principen
med fleråriga försvarsbeslut bibehålls. Mot försvarskommitténs förslag i
denna del har jag icke någon erinran. Övertygande skäl talar för att en
sådan ordning ger största försvarseffekt av tilldelade ekonomiska och personella
resurser. I sammanhanget behandlar kommittén spörsmålet om
flerårsbeslut försvårar möjligheterna att anpassa verksamheten inom det
militära försvaret till det aktuella konjunkturläget. Enligt kommitténs mening
ger nuvarande system möjligheter till konjunkturanpassning. Möjligheterna
härtill begränsas dock -— förutom av den försvarspolitiska målsättningen
-—- av de långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk
materiel. Kommittén erinrar om att önskemål vid flera tillfällen framställts
om en reserv av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilken
skulle användas i konjunkturpolitiskt syfte. Förutsättningarna för en motsvarande
reserv av sysselsättningsobjekt även på andra områden bör enligt
kommittén inventeras. Jag anser det angeläget att en sådan undersökning
kommer till stånd. Den synes lämpligen kunna utföras genom försorg
av överbefälhavaren med biträde av försvarets förvaltningsdirektion.
En viss anpassning till konjunkturpolitiken kan åstadkommas genom
att anslag och beställningsbemyndiganden hålles till Kungl. Maj :ts disposition
och ställes till myndigheternas förfogande vid lämplig tidpunkt. Dylika
åtgärder har i viss utsträckning vidtagits under de senaste budgetåren.
Jag förutsätter, att en dylik ordning skall tillämpas även fortsättningsvis.
Försvarskommittén understryker vikten av alt kostnadsramen inte rubbas
med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikes- och militärpolitiska
läget. Förändringar av kostnadsramen kan, under den period ett långsiktigt
beslut avser, inte tillåtas annat än i exceptionella lägen. Jag vill understryka
vikten av detta och erinra om att jag till 1962 års statsverksproposition
uttalade, att principbeslut av 1958 och 1961 års typ grundar sig på
bedömningen, att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan
kommer att bestå under överskådlig tid. Mot denna bakgrund bör därför
de grundläggande principbesluten om försvarets utformning på längre
sikt respekteras oavsett om avspänning eller tilltagande motsättningar för
stunden sätter sin prägel på den utrikespolitiska situationen. Och när sådana
beslut fattas måste strävan vara att dra slutsatser om försvarets storlek
och inriktning mot bakgrunden av mera långsiktiga tendenser inom den
internationella politiken och strategien.
Försvarskommitténs förslag alt ett beslut om ekonomisk ram för det
militära försvaret skall omspänna de närmaste fyra budgetåren ger jag
min anslutning. Kravet på fasthet och långsiktighet tryggas, när den ekono
-
58
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
miska ramen anges för en inte alltför kort period. Men samtidigt får inte
bundenheten sträcka sig längre än att rimlig anpassning kan ske till ett
efter hand förändrat läge. Jag kan också ansluta mig till kommitténs uppfattning
beträffande den principiella konstruktionen av en kostnadsram
för det militära försvaret. Enligt kommitténs mening bör kostnadsramen
innefatta alla utgifter för det militära försvaret. Kostnadsramen bör vidare
vara så utformad att en oförändrad försvarseffekt kan erhållas under de
budgetår kostnadsramen gäller (jfr prop. 1958: 110, s. 96). Detta har med
nuvarande ordning åstadkommits genom dels årligt tillägg för teknisk
utveckling, dels hänsynstagande till pris-(löne-) förändringar, dels ock beaktande
av förändrade uppgifter o. dyl.
Kostnadsramen för det militära försvaret omfattar för närvarande dels
utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, dels försvarsdepartementets
kapitalbudget inklusive kapitalinvesteringar i försvarets fabriksfond.
Försvarskommittén har, som tidigare nämnts, föreslagit att investeringar
i fabriksfonden icke skall inräknas i ramen för det militära försvaret. Jag
ansluter mig till detta förslag. I övrigt har kommittén icke funnit påkallat
att föreslå några förändringar i fråga om innehållet i kostnadsramen.
Försvarskommittén har icke funnit skäl föreslå några ändringar i de
riktlinjer som gäller beträffande i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför
försvarets kostnadsram. Enligt min mening är detta ändamålsenligt
med hänsyn till att någorlunda fast praxis ännu inte hunnit utbildas. Detta
torde ej heller vara möjligt med mindre riktlinjerna bibehålies oförändrade
under några år. Av aktuella ärenden i detta hänseende är flertalet markoch
byggnadsärenden. Försvarskommittén anser att i dessa ärenden väsentligen
två förutsättningar måste uppfyllas för att kostnaderna skall
läggas utanför ramen. Det måste sålunda visas dels att ett omedelbart,
adekvat samband föreligger mellan vad som avstås och vad som måste
nyanskaffas, dels att nyanskaffningen ej är föranledd av militära skäl. När
det gäller omdispositioner som betingas av önskemål att tillgodose kommunernas
m. fl. behov för exploatering bör man emellertid enligt försvarskommitténs
mening icke ställa kraven på bevisning i sistnämnda hänseende
alltför höga. Mot kommitténs förslag i denna fråga har jag icke någon
erinran.
När det gäller den framtida utformningen av krigsmakten tar försvarskommittén
upp några fundamentala problem. Kommittén pekar på att
olika utvecklingslinjer är möjliga och framhåller vikten av att vid avvägningen
mellan kvalitet och kvantitet de kvalitativa kraven ej ställs högre
än som betingas av den uppgift som avses för ett visst vapensystem. Vidare
bör vid studiearbetet flera alternativa lösningar av frågan om val av
optimal strategi och taktik penetreras och därmed krigsmaktens framtida
59
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
utformning. Jag anser dessa kommitténs påpekanden vara mycket betydelsefulla.
För egen del vill jag i anslutning härtill framföra följande.
Vid utredningsverksamheten inom krigsmakten är det väsentligt att
studiearbetet bedrivs med olika grundläggande förutsättningar för angriparens
strategi och taktik. Detta gäller bl. a. det strategiska målet för en
angripares aggression mot vårt land samt bedömningen av vilken tid som
åtgår och vilka territoriella vinster som erfordras för att målet skall anses
vara nått. Men variationen i förutsättningarna bör också gälla de medel
en angripare kan tänkas använda för att nå det antagna målet. Frågan om
olika bekämpningsmetoder hör till detta problemkomplex. När det gäller
utformningen av krigsmakten och principer för försvarets förande uppställer
sig bl. a. frågorna på vilket avstånd från vårt territorium vår bekämpning
skall, sedan Sverige anfallits, sättas in samt vilken uthållighet
och vilken beredskap som bör eftersträvas. Vid studierna bör enligt min
mening ingångsvärdena varieras även för dessa faktorer. När det gäller
värderingen av studieresultaten bör dessa ställas i relation endast till de
sannolikaste krigsfallen, som främst bör vara dimensionerande för krigsmaktens
utformning och omfattning. Det är angeläget att ett realistiskt
underlag skapas för den prioritering som en begränsad kostnadsram ofrånkomligen
framtvingar. Härvidlag har försvarskommittén bland annat anfört
att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör vara avgörande för
deras prioritering och i detta vill jag helt instämma. Jag vill också peka
på betydelsen av realistiska utgångspunkter i fråga om kostnaderna för
olika vapensystem.
Jag kan förorda, att en kostnadsram för det militära försvaret under
budgetåren 1963/67 bestämmes i enlighet med de riktlinjer som försvarskommittén
framfört. Basbeloppet för budgetåret 1963/64 bör alltså bestämmas
till 3 780 miljoner kronor i 1962 års priser och med beaktande av 1963
års löneläge för statsanställda. Detta innebär i förhållande till innevarande
budgetår en reell höjning av basbeloppet med — förutom stegringen
till följd av inträffade pris- och lönestegringar — 222 miljoner kronor.
Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2 V* % för teknisk utveckling.
Löne- och prisförändringar förutsätts skola beaktas enligt för
närvarande gällande grunder, liksom hittillsvarande normer för reglering
av kostnadsramen med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter
skall bibehållas.
Den föreslagna kostnadsramen bör göra det möjligt att fortsätta arbetet
på att successivt modernisera och förbättra våra krigsförbands materiel.
De enskilda förbandens stridseffekt bör kunna höjas genom ökad eldkraft,
ökad rörlighet och förbättrat skydd. Begränsning av krigsorganisationens
omfattning blir i huvudsak erforderlig endast i sådana fall där kvalitetskraven
måst sättas särskilt höga och kostnadsutvecklingen till följd därav
nödvändiggör att antalet enheter efter hand något minskas. Jag anser i
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
likhet med försvarskommittén, att med den föreslagna kostnadsramen
skapas ekonomiska förutsättningar för att under de närmaste fyra åren
ernå en försvarseffekt som i varje fall ej är lägre än den som bedömdes
erforderlig år 1958 för att på längre sikt fylla målsättningen.
Mot vad försvarskommittén föreslagit beträffande den principiella inriktningen
av långsiktsplaneringen inom krigsmakten har jag icke någon
erinran. Självfallet innebär denna långsiktsplanering inte någon bindning
av kostnadsramen efter budgetåret 1966/67. Jag kan ansluta mig till kommitténs
förslag att uppskjuta ställningstagandet till vissa av överbefälhavaren
förutsatta objekt uppgående till ca 65 miljoner kronor per år. Sålunda
bör begränsningar göras i materielanskaffningen för pansartrupperna samtidigt
som ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre
Norrland. Ställningstagande bör vidare kunna anstå beträffande ifrågasatta
nya ubåtsjaktenheter och flygande radarstationer. Kommittén har också
ansett det kunna anstå med vissa byggnads- och anläggningsarbeten för
totalt ca 20 miljoner kronor per år. Kommittén har emellertid bedömt att
vissa av nämnda arbeten kan komma att utföras för avhjälpande av inträffad
arbetslöshet.
Anskaffningsverksamheten under den närmaste fyraårsperioden bör såsom
försvarskommittén förutsatt inriktas efter en kostnadsram med basbeloppet
3 780 miljoner kronor för budgetåret 1963/64.
Försvarskommittén har understrukit att statsmakterna vid sitt ställningstagande
till försvarskostnadernas storlek efter utgången av den fyraårsperiod
kommittéförslaget omfattar skall vara helt obundna. Anskaffningsverksamheten
skall därför enligt kommittén inriktas efter en kostnadsram
med basbeloppet 3 780 miljoner kronor för budgetåret 1963/64. Detta
medför enligt min mening, att vid nyanskaffning måste tillses att utrustning
endast skaffas till sådana enheter som på längre sikt bedömes
kunna vidmakthållas inom den angivna kostnadsramen. Åtgärder bör
också vidtas för att endast sådana enheter organiseras som kan erhålla
fullständig utrustning. Anskaffningarna bör med andra ord ske med sikte på
att de olika komponenterna i den organisation som kan rymmas inom
anskaffningsramen på ett ändamålsenligt sätt avvägs mot varandra. Att
ställning nu ej tas till vissa objekt som förutsatts inom den av överbefälhavaren
utredda kostnadsramen 3 600 innebär inte att försvarsorganisationen
får en skev sammansättning som nödvändiggör anskaffningsbeslut
vid en senare tidpunkt. — Den planering för en högre kostnadsnivå som
förutsatts av försvarskommittén bör enligt min mening ha till följd, att
enheter som vid en lägre kostnadsram bör utgå ur organisationen bibehålies
under fyraårsperioden. Kostnader för omsättning av sådana enheters
utrustning måste emellertid undvikas.
Försvarskommitténs förslag avser, såsom anförts, budgetåren 1963/67.
Enligt kommitténs mening bör statsmakterna i god tid före fyraårsperio
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
61
dens slut låta företaga nya utredningar rörande försvarets totalkostnader
för kommande år, varvid såväl basbeloppens som utvecklingsprocentens
storlek bör övervägas. Mot försvarskommitténs förslag i denna del har
jag icke någon erinran. För att förbereda dessa utredningar bör enligt försvarskommitténs
mening det militära utredningsarbetet bedrivas så att
underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnadsalternativ
utformade bland annat enligt alternativen »3 600» och »3 460».
Härvid bör beaktas de av försvarskommittén anförda synpunkterna på alternativa
utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar. Jag ansluter mig till
kommitténs förslag och understryker vikten av att handlingsfriheten effektivt
upprätthålles efter utgången av den nu aktuella fyraårsperioden.
Jag kan i huvudsak ansluta mig till den avvägning mellan försvarsgrenarna
och den utveckling inom krigsmakten under den närmaste fyraårsperioden,
som försvarskommittén förutsatt. Av särskild vikt är härvid, att
stridsenheternas effekt och allsidiga användning i invasionsförsvaret tillmäts
avgörande betydelse vid prioriteringen. Jag vill därför understryka
värdet av att ytterligare eu infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre
Norrland och att mark- och kustförsvarets eldunderstöd förstärkes. Detta
bör kunna ske genom att nästa skolflygplan utrustas så, att det blir användbart
som ett lätt attackflygplan för samverkan med arméstridskrafter
främst i övre Norrland och med marinstridskrafter i anslutning till vår
kust. Som försvarskommittén framhållit, bör dock den gjorda avvägningen
inte betraktas som fastlåst. Förskjutningar inom ramen kan bli nödvändiga;
inte minst den relativt långa period försvarsbeslutet avser aktualiserar
en viss anpassningsbarhet. Vid den fortsatta planeringen inom försvarsöverenskommelsens
ram bör strävan vara att ytterligare förbättra invasionsförsvarets
effekt och allsidighet. Särskild uppmärksamhet bör enligt
min mening vid det fortsatta planeringsarbetet ägnas åt att tillse att
tillräckliga markstridskrafter står till förfogande för försvaret av vårt territorium.
När det gäller luftförsvarets framtida utformning kan jag ansluta mig
till vad försvarskommittén anfört. Jag vill särskilt understryka angelägenheten
av att vid utvecklingen av flygplan 37 prestandakraven avpassas så
att man inom fastlagd kostnadsram erhåller ett från operativ synpunkt tillräckligt
antal flygplan. I
I detta sammanhang torde jag få beröra vissa förslag avseende värnpliktskontingentens
storlek, som framlagts av 1954 års utredning rörande
totalförsvarets personalbehov (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, s. 15). Utredningen
har föreslagit alt principbeslut snarast fattas om att framdeles höja inskrivningsåldern
från 18 år till 19 år. För egen del vill jag emellertid härvidlag
avvakta vad 1960 års värnpliktsutredning kan komma att föreslå.
62
Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
A. Militära försvaret
Kostnadsram för driftbudget
och kapitalbudget
1963/64
Härtill kommer
B. Flygtekniska försöksanstalten
C.
Investeringar i försvarets
fabriks/ond
Totalt för försvarsdepartementet -
Armén
1 214,3
Marinen
505,5
Flygvapnet
J1 443,0
Gemensamt
731,583
Summa
a3 894,383
10,950
13,800
3 919,133
Utredningen behandlar vidare frågan om metoder för att vid behov maxi -
mera utbildningskontingenten genom att undanta en del krigsdugliga värnpliktiga
från all utbildning i fred, d. v. s. tillämpa kategoriklyvning. Utredningen
anser, att ingen lämplig metod härför finnes utan anvisar en annan
utväg. För egen del vill jag erinra om att enligt den allmänna målsättning
för krigsmakten, som innefattas i det förslag om försvarets framtida
utformning jag nu framlägger, varje vapenför man som icke bindes av
andra för totalförsvaret viktiga uppgifter bör sättas i stånd att delta i det
militära försvaret. Jag finner det därför inte aktuellt att närmare pröva
metoderna för kategoriklyvning.
Jag övergår härefter till kostnadsfördelningen mellan olika komponenter
inom det militära försvaret. För budgetåret 1963/64 förutsätter jag
icke någon ändring av det sammanlagda belopp, 3 919,1 miljoner kronor,
för försvarsdepartementets driftbudget och kapitalbudget som anmälts i
årets statsverksproposition (bil. 6, s. 13). Beloppet bör fördelas enligt följande
tablå (se s. 62).
I anslutning till tablån vill jag nämna, att överföringar till fastighetsfonden
nödvändiggjorts av den höjning av ersättningsanslaget till kasernbyggnaders
delfond som föreslagits i propositionen 1963:44 (jfr s. 18).
För att upprätthålla underhållsvolymen på längre sikt erfordras överföringar
jämväl följande budgetår under perioden. Jag räknar vidare för budgetåret
1963/64 med att medel för truppbefästningar skall upptas bland
gemensamma ändamål.
Den fortsatta planeringen bör ske med utgångspunkt i de ramar som
sålunda angivits för budgetåret 1963/64. Jag räknar för budgetåret 1964/65
med följande kostnadsramar för försvarsgrenarna: armén 1 247 miljoner
kronor, marinen 520 miljoner kronor, flygvapnet 1 470 miljoner kronor
och därefter en årlig ökning i stort sett lika med utvecklingsprocenten. —
För gemensamma ändamål förutsätter jag en kostnadsram av 638 miljoner
kronor och en årlig ökning med ca 10 miljoner kronor. 1
1 Härav 1,6 mkr för byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten.
Utanför ramen har tillagts 3,6 mkr. på armén och 103,283 mkr på gemensamt.
oa
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
De kostnadsramar för materielanskaffning som föreslås i det följande
har uppgjorts med utgångspunkt i de angivna kostnadsramarna för försvarsgrenarna.
Utrymmet för materielanskaffning har härvid bedömts med
hänsyn till sannolik personalutveckling, framlagda investeringsplaner, bedömt
underhållsbehov m. m. De av försvarsgrenscheferna framlagda förslagen
beträffande anskaffningsverksamhetens inriktning är — med hänsyn
till den begränsade tid som stått till förfogande för utarbetande av
planerna — i vissa hänseenden preliminära. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att efter en tekniskt-ekonomisk överarbetning på grundval av
förslag av vederbörande myndigheter reglera hur anskaffningsverksamheten
inom kostnadsramarna skall inriktas.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna i det föregående angivna riktlinjer för det militära
försvarets inriktning under budgetåren 1963/67 m. m.
Avd II. Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1963/64
[1] Översikt över begärda beställningsbemyndiganden och anslag
Departementschefen
I det följande framlägges slutliga anslagsäskanden beträffande anslag till
arméns beklädnad, anskaffning av tygmateriel (motsvarande) samt investeringar
i försvarets fastighetsfond med undantag dock för markförvärv
för övningsfält in. m. Övriga i statsverkspropositionen preliminärt beräknade
anslagspunkter beträffande vilka slutligt förslag icke redan framlagts
torde få anmälas i annat sammanhang denna dag.
Föreslagna beställningsbemyndiganden framgår av följande sammanställning,
i vilken också intagits en beräkning av behovet av betalningsmedel
för att likvidera bemyndigandena och fördelningen på olika budgetår
(miljoner kronor).
Anslag |
Olikvide-rat be-mynd. |
Före- slaget bemynd. 1963/64 |
Olikvi- derat bemynd. 30.6.1964 |
Beräknat utfall |
||
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
||||
Armén: Beklädnad in. m......... |
33,0 |
18,0 |
36,0 |
18 |
[[18 |
— |
» Anskaffning av tygma- |
340 |
250 |
||||
teriel m. m............ |
895,960 |
680,0 |
1 156,960 |
370 |
||
Marinen: Fartygsbyggnader m. in. |
416,161 |
90,0 |
380,661 |
105 |
90 |
65 |
» Anskaffning av vapen- |
55 |
30 |
||||
materiel m. m........ |
176,707 |
125,0 |
231,207 |
70 |
||
Flygvapnet: Anskaffning av flyg- |
475 |
235 |
||||
materiel m. m..... |
>1 295,067 |
1 400,0 |
1 779,842 |
600 |
||
Summa |
2 816,895 |
2 313,0 |
3 584,670 |
1 163 |
976 |
580 |
1 Härav 137,467 å luftförsvarsrobot.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Det föreslagna bemyndigandet för arméns beklädnad avses för fortsatt
modernisering av arméns beklädnadsutrustning inom ramen för tidigare
antagna riktlinjer.
Vad rör de organisationsbestämmande anslagen till anskaffning av tygmateriel
m. m. torde i anslutning till tablån följande översiktliga redogörelse
få lämnas.
Anslaget till anskaffning av tygmateriel m. m. för armén är i riksstaten
för innevarande budgetår uppfört med 368,9 miljoner kronor. Enligt godkänd
kostnadsram för budgetåren 1962/69 utgör årskvoten för budgetåret
1963/64 396 miljoner kronor eller, omräknad till aktuellt prisläge, 405
miljoner kronor. Anslaget upptas till 412 miljoner kronor och beställningsbemyndigandet
till 680 miljoner kronor. Bemyndigandet avses främst för
anskaffning av stridsvagnar och pansarbandvagnar samt för påbörjad anskaffning
av radiostationer, dels bärbara, dels för stridsfordon, och av automatkarbiner.
För innevarande budgetår är anslaget till fartygsbyggnader m. in. uppfört
med 95,5 miljoner kronor och årskvoten för nästa budgetår enligt godkänd
kostnadsram 81,5 miljoner kronor eller omräknad till aktuellt prisläge
83,3 miljoner kronor. För nästa budgetår föreslås ett anslag av 122
miljoner kronor och ett beställningsbemyndigande av 90 miljoner kronor.
Den betydande höjningen av anslagsbeloppet möjliggöres genom uppräkningen
av marinens totala kostnadsram i förhållande till tidigare kostnadsinriktning
för marinen. Den föreslås emellertid bli särskilt stor för budgetåret
1963/64 och kombineras då med en motsvarande begränsning av anslaget
till anskaffning av vapenmateriel m. m. Föreslaget beställningsbemyndigande
avses väsentligen för att täcka prisfördyringar på 5 attackubåtar
och 6 torpedbåtar, beträffande vilka riksdagen redan fattat anskaffningsbeslut,
för anskaffning av fartyg och båtar till kustartilleriet samt av skeppsteknisk
materiel och för forskning, försök och utveckling.
När det gäller anskaffning av vapenmateriel m. m. är anslaget för innevarande
budgetår uppfört med 71,7 miljoner kronor, medan årskvoten för
nästa budgetår enligt godkänd kostnadsram är 63 miljoner kronor eller, omräknad
till aktuellt prisläge 64,4 miljoner kronor. För nästa budgetår föreslås
ett anslag av 67 miljoner kronor och ett beställningsbemyndigande av
125 miljoner kronor. Av beställningsbemyndigandet beräknas ca 50 miljoner
kronor åtgå för beställning av ytterligare 12 stycken 7,5 cm tornbatterier,
medan resterande del avses för modernisering av spanings- och telekommunikationssystemet,
anskaffning av minor och artilleriammunition
m. m. samt utveckling av viss vapenmateriel.
Vad angår anskaffning av flygmateriel m. m. är anslaget för innevarande
budgetår uppfört med 732 miljoner kronor och årskvoten för nästa budgetår
i den godkända materielplanen 868 miljoner kronor, eller omräknad
till aktuellt prisläge 887 miljoner kronor. För nästa budgetår räknar jag
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
65
med ett anslag om 929,225 miljoner kronor och ett beställningsbemyndigande
om 1 400 miljoner kronor. Höjningen av betalningsanslaget sammanhänger
dels med att anslaget Luftförsvarsrobot sammanslås med flygmaterielanslaget,
dels med anpassning till flygvapnets totala kostnadsram.
Bemyndigandet avses för fortsatta beställningar av flygplan 35, nytt skolplan,
fortsatta utvecklingsarbeten på flygplan 37, beställningar av robotar
och ammunition m. m. samt för fortsatt anskaffning av materiel för stridsledning
och luftbevakning.
Det särskilda anslaget Luftförsvarsrobot, som huvudsakligen utnyttjats
för anskaffning av två moderna luftvärnsrobotsystem, Hawk för armén
och Bloodhound II för flygvapnet, bör enligt min mening sammanslås med
anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m. Anskaffning av luftvärnsrobotar
bör i fortsättningen ske under respektive försvarsgrenars anslag till anskaffning
av tygmateriel (motsvarande). För budgetåren 1955/63 har riksdagen
bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom en kostnadsram
av sammanlagt 524,55 miljoner kronor, varav 107 miljoner kronor
avser Hawkanskaffningen. Såsom betalningsmedel har under samma tid
anvisats 387,083 miljoner kronor, häri inräknat de belopp om sammanlagt
7,15 miljoner kronor som under budgetåren 1959/62 överförts från anslaget
Reglering av prisstegringar. Bland de anvisade betalningsmedlen ingår 107
miljoner kronor för att likvidera beställningen av Hawkmateriel och 20
miljoner kronor till Kungl. Maj :ts disposition. Enligt sålunda meddelade
beslut kommer den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett belopp
av (524,55 — 387,083 =) 137,467 miljoner kronor att sakna täckning av
betalningsmedel. Då något särskilt anslag för luftförsvarsrobot icke vidare
bör uppföras i riksstaten, föreslår jag att bemyndiganden och anslag för
likvidering av beställningen av Hawk överföres till arméns tygmaterielanslag.
Jag föreslår vidare, att till Kungl. Maj :ts disposition stående bemyndigande
om 31 miljoner kronor överföres till anslaget Anskaffning av flygmateriel
m. m. När det gäller 20 miljoner kronor i betalningsmedel som står till Kungl.
Maj:ts disposition föreslår jag att för likviditetsförstärkning 7 miljoner
kronor överföres till anslaget Anskaffning av tygmateriel m. m., 3,5 miljoner
kronor till anslaget Fartygsbyggnader m. m. och 3,5 miljoner kronor
till anslaget Anskaffning av vapenmateriel m. m. återstående bemyndiganden
och betalningsmedel bör påföras anslaget Anskaffning av flygmateriel
m. m.
Myndigheternas förslag till äskanden har uppgjorts med utgångspunkt
i ÖB 62 kostnadsram. Efter överbefälhavarens direktiv har myndigheterna
sedermera anpassat de ursprungliga äskandena till den av försvarskommittén
föreslagna kostnadsramen. Med hänsyn till den korta tid som stått
till förfogande sedan försvarskonnnittén meddelat sitt beslut har myndig3
— liilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
66
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
heterna ej kunnat inkomma med helt genomarbetade planer. Av denna anledning
bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att slutligt besluta i ett flertal
anskaffningsärenden av större räckvidd. I förhållande till myndigheternas
förslag till anslag och bemyndiganden har i vissa fall reduktioner
gjorts för att dels åstadkomma anpassning till kostnadsramen för respektive
försvarsgren, dels trygga den framtida likviditeten.
Omfattningen av krigsmaterielanskaffningen under driftbudgeten, t. ex.
anskaffning av strids- och bandvagnar, kustartilleribatterier och robotbatterier
styr direkt medelsbehovet under kapitalbudgeten. Detta gäller investeringsanslagen
under såväl kasernbyggnaders som befästningars delfond,
avseende byggnader, anläggningar och mark.
För arméns del erfordras för nästa budgetår omfattande byggnadsarbeten
vid Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens regementen i samband
med att dessa förband tillföres bandvagnar. Betydande investeringar erfordras
också vid Norra och Södra skånska infanteriregementena samt Gotlands
infanteriregemente, vilka förband från och med den 1 april 1963
skall ingå i pansartrupperna och därvid tillföras stridsvagnar och pansarbandvagnar.
För arméns del erfordras vidare medel för slutligt bestridande av
kostnaderna för läger- och utbildningsanordningar för infanteriets stridsskola
vid Prästtomta skjutfält. Medel erfordras även för fortsatt utbyggnad
av krigsskolan vid Karlberg och för påbörjande av utbyggnad vid Trängslet
av läger för artilleriskjutskolan.
Fortifikatoriska anordningar för tre nya kustartilleribatterier utbygges
under nästa budgetår. Vidare erfordras medel för fortsättande av tidigare
beslutad utbyggnad av sådana batterier.
Vid flygvapnet erfordras under nästa budgetår i samband med pågående
utbyggnad av stridsledningssystemet medel för färdigställande av två luftförsvarscentraler
samt för påbörjande av en luftförsvarscentral typ II. Vidare
föreligger behov av medel för fortsatta arbeten med tidigare påbörjade
radarstationer och radargruppcentraler ävensom för påbörjande av ytterligare
ett antal dylika anläggningar i samband med att beställd materiel
för dessa anläggningar efter hand levereras. För flygvapnets del avses vidare
medel för fortsatt utbyggande av tre tidigare påbörjade flygbaser och
för påbörjande av en ny dylik bas.
För gemensamma ändamål under kasernbyggnaders delfond beräknas
under nästa budgetår bl. a. medel för påbörjande av ett kärnkemiskt laboratorium
för försvarets forskningsanstalt. För gemensamma ändamål under
befästningars delfond upptages medel för nästa budgetår för fortsatt utbyggnad
av gemensamma uppehållsplatser och lokaler för försvarets radioanstalt.
Vidare beräknas medel för att fortsätta arbetena med tre drivmedelsförråd
samt för att påbörja utbyggnad av ett bergskvddat drivmedelsförråd
och ett förråd med friliggande spridda förrådsgrupper. För påbörjande
av två centralammunitionsförråd och ett tygmaterielförråd erfordras likaledes
medel för nästa budgetår.
67
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Utbyggnaden av Muskövarvet förutsättes i enlighet med 1962 års försvarskommittés
förslag ske i enlighet med det av 1959 års riksdag godkända
förslaget, vilket innebär att den i detta förslag ingående särskilda
sliptunneln för motortorpedbåtar skall komma till utförande. Kostnaderna
för färdigställande av Muskövarvet, som av försvarskommittén angivits till
icke fullt 193 miljoner kronor, uppskattas numera till ca 211 miljoner kronor
i 1962 års priser. För nästa budgetår upptages anslaget till flyttning
av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) till 33 miljoner kronor.
De anslag som begäres i detta sammanhang framgår av följande sammanställning
i vilken jämväl upptagits de i 1963 års statsverksproposition preliminärt
beräknade anslagsbeloppen.
Belopp för 1963/64 |
|||
Anslag |
Prel. enl. 1963 års |
Enl. nu framlagda |
|
Driftbudgeten |
56 300 000 |
56 700 000 |
|
Armén: Beklädnad in. in........................ |
|||
> Anskaffning av tygmateriel m. m......... |
410 000 000 |
412 000 000 |
|
Marinen: Fartygsbyggnader m. m................ |
108 000 000 |
122 000 000 |
|
Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m...... |
82 000 000 |
67 000 000 |
|
Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. ... |
939 300 000 |
929 225 000 |
|
Kapitalbudgeten |
15 425 000 |
13 400 000 |
|
Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål...... |
|||
Byggnadsarbeten för armén..................... |
42 200 000 |
42 200 000 |
|
Byggnadsarbeten för marinen................... |
10 000 000 |
9 815 000 |
|
Byggnadsarbeten för flygvapnet................. |
7 400 000 |
10 500 000 |
|
Flygfältsarbeten m.m.......................... Befästningsarbeten för gemensamma ändamål..... |
18 000 000 |
23 500 000 34 500 000 |
|
Befästningsarbeten för armén................... Befästningsarbeten för marinen................. Befästningsarbeten för flygvapnet............... |
125 800 000 |
8 100 000 26 800 000 54 200 000 |
|
Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) |
30 000 000 |
33 000 000 |
|
Markförvärv för befästningar................... |
1 000 000 |
1 000 000 |
|
Summa kr. |
1 845 425 000 |
1 843 940 000 |
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att godkänna vad jag i det föregående föreslagit angående
utnyttjande av bemyndiganden och betalningsmedel under
anslaget Luftförsvarsrobot.
Driftbudgeten
Fjärde huvudtiteln
[2] Armén: Beklädnad m.m.
Anslag Nettoutgirt Behållning
1961/62 »51 375 000 51 870 211 18 670 881
1962/63 ............ 53 000 000
1963/64 (förslag) .... 56 700 000
1 Härutöver har 1 280 000 kr. överförts från anslaget Reglering av prisstegringar.
68
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Reservationsbehållningen var vid utgången av budgetåret 1961/62 i huvudsak
bunden genom utlagda beställningar.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 44) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Beklädnad
m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag av
56 300 000 kr.
År 1958 antogs riktlinjer för täckande av brister i samt komplettering av
krigsutrustningen av beklädnadsmateriel m. m. under budgetåren 1958/66
inom ramen för ett belopp av 129 miljoner kronor enligt prisläget 1958/59
(prop. 1958: 110, s. 345). År 1962 har dessa riktlinjer ersatts med nya, avseende
budgetåren 1962/69 (prop. 1962: 1, bil. 6, s. 132). Enligt sistnämnda
riktlinjer skall under angivna tidsperiod anskaffningar ske till ett värde av
130 miljoner kronor enligt prisläget i maj 1961. Anskaffningen under budgetåren
1962/69 enligt 1962 års riktlinjer skall inriktas på modernisering av
stridsuniformer med tillbehör för samtliga fält- och lokalförsvarsförband,
anskaffning av förbättrad vinterutrustning och ytterbeklädnad, nya regnskydd,
ny persedelpåse, viss tältutrustning samt materialier för reparationstjänsten
m. m. Planläggningen skall utföras med utgångspunkt i att — sedan
16,9 miljoner kronor anvisats för ändamålet under innevarande budgetår
— medel för betalning av återstoden av ifrågavarande anskaffningar kommer
att ställas till förfogande med ett årligt belopp av 18,9 miljoner kronor
budgetåren 1963/68 och 18,6 miljoner kronor budgetåret 1968/69.
Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetåren 1961/63
medgiva utläggande av beställningar avseende beklädnadsmateriel för bristtäckning
till en sammanlagd kostnad av 33 miljoner kronor. Betalningsutfallet
för dessa bemyndiganden har förutsatts skola fördelas med 15 miljoner
kronor på budgetåret 1963/64 och med 18 miljoner kronor på budgetåret
1964/65.
Chefen för armén och arméintendenturförvaltningen har återkommit (jfr
prop. 1962: 1, bil. 6, s. 129) till frågan om att bl. a. för bristtäckning m. m.
beträffande beklädnadsmateriel införa en s. k. rullande materielplan. Framlagt
förslag till materielplan för budgetåren 1963/70 upptager följande belopp
(i miljoner kronor), beräknade enligt prisläget i maj 1962.
Budgetår |
1963/64 |
1964/65 |
1965/66 |
1966/67 |
1967/68 |
1968/69 |
1969/70 |
Summa |
Belopp........ |
20,0 |
20,0 |
20,0 |
20,5 |
21,5 |
22,2 |
23,0 |
147,2 |
Anskaffningsverksamheten enligt den föreslagna planen anses i huvudsak
böra avse täckande av brister i och komplettering av arméns krigsutrustning
främst i vad avser modernisering av stridsuniformer med tillbehör för
samtliga fält- och lokalförsvarsförband, anskaffning av förbättrad vinterutrustning,
ytterbeklädnad, vattentäta skodon, nya regnskydd och persedel
-
69
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
påsar. Förbättring av tillgången på vissa underkläder, motorkläder samt tältutrustning
för förläggning och stabstjänst förutsättes vidare kunna ske.
Arméintendenturförvaltningen (skr. 14/8 1962 och 23/1 1963) har för
nästa budgetår beräknat medelsbehovet under förevarande anslag till
57 737 000 kr., innebärande en ökning med (57 737 000—53 000 000 =)
4 737 000 kr.
Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har ökningen hänförts
till delposter enligt följande.
Ökning
1. Löpande verksamhet
a) prisstegring............................................................ 1 053 000
b) ökat antal tjänstgöringsdagar............................................ 584 000
2. Anskaffningar för bristtäckning
a) prisstegring........................................................... 500 000
b) utökad anskaffning..................................................... 2 600 000
4 737 000
la) Arméintendenturförvaltningen beräknar prisstegringen mellan maj
1961 och maj 1962 till drygt 2,9 %. Detta innebär, att dagskostnadsbeloppen
för budgetåret 1963/64 utgör 2,49 ( + 0,07) kr. för värnpliktiga m. fl. och 1,53
(+ 0,04) kr. för icke-ordinarie furirer m. fl.
b) Antalet tjänstgöringsdagar uppgår, såvitt avser förevarande anslag, för
nästa budgetår till 14 580 000 (+ 280 000) för värnpliktiga m. fl. och 866 000
(—74 000) för icke-ordinarie furirer m. fl. Med i det föregående angivna
dagskostnadsbelopp medför förändringen beträffande tjänstgöringsdagar en
kostnadsökning med angivet belopp.
2) Av anslaget för innevarande budgetår avses ett belopp av 16 900 000 kr.
för bristtäckning. Omräknad till prisläget i maj 1962 utgör denna kvot
17 400 000 (+ 500 000) kr. För nästa budgetår beräknas för bristtäckning
ett medelsbelopp av 20 000 000 kr. enligt prisläget i maj 1962. Uttryckt i
sagda prisläge utgör skillnaden således (20 000 000—17 400 000 —) 2 600 000
kr.
För att den försatta beställningsverksamheten avseende beklädnadsmateriel
för bristtäckning m. m. skall kunna inriktas på längre sikt har arméintendenturförvaltningen
hemställt, att under nästa budgetår — utöver
anslaget — få utlägga materielbeställningar inom en kostnadsram av
20 000 000 kr. Betalningsutfall för detta bemyndigande förutsättes ske budgetåret
1965/66.
Departementschefen
Nu gällande riktlinjer för anskaffning av beklädnadsmateriel inom armén
fastställdes av 1962 års riksdag och avser budgetåren 1962/69. För
nästa budgetår har en omarbetad plan för anskaffningsverksamheten avse
-
70
Rungt. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
ende budgetåren 1963/70 framlagts. I anslutning till åtskilliga liknande
förslag tidigare (jfr senast prop. 1962: 1, bil. 6, s. 131 och 132) har jag anfört,
att jag icke funnit skäl att i fråga om intendenturmateriel övergå till
den anslagsteknik med rullande materielplaner som tillämpas för tygmateriel.
Jag finner icke skäl att frångå denna ståndpunkt. De så sent som
föregående år antagna riktlinjerna för anskaffning av beklädnadsmateriel
inom armén bör därför gälla tills vidare.
För nästa budgetår har föreslagits, att beklädnadsmaterielanslaget skall
uppföras med 57 737 000 kr., vilket innebär en anslagsuppräkning med
4 737 000 kr. För egen del finner jag emellertid att anslagshöjningen bör
begränsas till 3 700 000 kr. Jag föreslår således, att anslaget uppföres med
(53 000 000 + 3 700 000 =) 56 700 000 kr. Av anslaget bör 19 500 000 kr. avses
för bristtäckning. Detta belopp överensstämmer med den enligt antagna
riktlinjer för budgetåret fastställda årskvoten, omräknad till prisläget i
maj 1962. Av beloppet 19 500 000 kr. åtgår huvuddelen för betalningsutfall
å tidigare lämnade beställningsbemyndiganden.
Arméintendenturförvaltningen har hemställt om ett beställningsbemyndigande
av 20 miljoner kronor utöver anslaget för utläggande av beställningar
å materiel för bristtäckning. Betalningsutfall för hela beloppet förutsättes
inträffa under budgetåret 1965/66. För egen del anser jag mig böra
förorda ett dylikt beställningsbemyndigande om 18 miljoner kronor, vilket
jämfört med innevarande budgetår innebär oförändrat beställningsbemyndigande.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 56 700 000 kr;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver
beställningar å beklädnadsmateriel må utläggas inom en
kostnadsram av 18 000 000 kr.
[3] Armén: Anskaffning av tygmateriel m. in.
Anslag Nettoutgilt Behållning
1961/62 >317 000 000 335 564 269 277 125 059
1962/63 ........ 368 900 000
1963/64 (förslag) 412 000 000 * •
1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 14 500 000 kr.
* Varav 2 184 098 kr. till Kungl. Maj:ts disposition.
• -1 årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 55) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Anskaffning
av tygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag
av 410 000 000 kr.
71
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Armétygförvaltningen (arméförvaltningen) har för budgetåren 1947/62
bemyndigats att beställa tygmateriel m. m. för 4 108,95 miljoner kronor, häri
icke inräknade medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln för
budgetåren 1954/58. För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande beställningar
har anvisats tillhopa 3 364,09 miljoner kronor. I sistnämnda belopp
har inräknats dels ett belopp av 2,94 miljoner kronor, som ställts till förfogande
enligt beslut av Kungl. Maj :t den 16 maj 1957, dels ock de belopp
om sammanlagt 29,4 miljoner kronor, som under budgetåren 1959/62 överförts
från anslaget Reglering av prisstegringar. Den 30 juni 1962 var alltså
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (4 108,95 — 3 364,09 =) 744,86
miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.
För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till ett
belopp av 520 miljoner kronor, medan 368,9 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel.
Den SO juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade
beslut bemyndiganden till ett värde av (744,86 + 520,0 — 368,9 =) 895,96
miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Den av riksdagen godkända kostnadsramen för anskaffning av tygmateriel
m. m. för armén under budgetåren 1962/69 utgör 2 956,6 miljoner kronor i
prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 154).
Armétijgförvaltningen (skr. 24/1 och promemoria 4/2 1963) har efter samråd
med chefen för armén hemställt, att kostnadsramen för tygmaterielanskaffning
för budgetåren 1963/70 bestäms till 3 467,3 miljoner kronor
enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med (3 467,3 — 2 956,6
= ) 510,7 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 godkända
kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet
bar ökningen hänförts till delposter enligt följande.
ökning Minskning
1. Prisstegring enligt försvarsindex............................... 63,1
2. Reservationsmedelsförbrukning under budgetåret 1961/62......... 18,5
3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnadsram
för armén............................................... 273,1
4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår..................... 570_677
906,2 395,5
+ 510,7
1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj
1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för
tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budgetåren
1962/69 uppräknas med angivet belopp.
2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 317 miljoner kronor och
nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 14,5 miljoner
kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 335,5 miljoner
kronor. Skillnadsbeloppet (335,5 — 317 =) 18,5 miljoner kronor utgör reservationsmedelsförbrukning.
4. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget
maj 1962.
72
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den föreslagna kostnadsramen har
anpassats till den i direktiv från överbefälhavaren angivna planeringsnivån.
Enligt den för budgetåren 1963/70 sålunda föreslagna kostnadsramen
upptager armétygförvaltningen anslaget för budgetåret 1963/64 till 410
miljoner kronor, innebärande en ökning med 41,1 miljoner kronor. För
samma budgetår hemställer ämbetsverket om ett beställningsbemyndigande
av 670 miljoner kronor med fördelning på olika delposter enligt följande.
1. Komplettering och förnyelse av tygmateriel m. m............. 612,1
2. Ammunition för övningar ................................. 3^4
3. Forskning och försök .................................... ig p
4. Övriga kostnader ...................................... 4 5
Summa 670,0
I särskild skrivelse har amétygförvaltningen lämnat en översikt av beställningsbemyndigandets
fördelning på viktigare anskaffningar.
Bemyndigandet under förenämnda delpost 1 avser i första hand anskaffning
av pansarbandvagnar, stridsvagnar, radiostationer för stridsvagnar,
pansarbandvagnar m. fl. stridsfordon och bärbara radiostationer. Det för
stridsvagnsanskaffning nu upptagna bemyndigandet erfordras utöver för
innevarande budgetår upptaget bemyndigande för att möjliggöra stridsvagnsanskaffning
enligt nuvarande planer. Vidare har bemyndiganden upptagits
för påbörjande av en större anskaffning av automatkarbiner samt för
anskaffning av lastterrängbilar, viss bärgningsutrustning, fältarbetsmateriel,
materiel för reparationstjänst, utbildningsmateriel och ammunition för
krigsbruk (bl. a. artilleri- och stridsfordonsammunition och pansarvärnsrobotar).
För närmare kännedom om beräknat utnyttjande av för nästa budgetår
föreslaget bemyndigande torde få hänvisas till de handlingar som i sedvanlig
ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Departementschefen
Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för armén bör för tygmaterielanskaffning kostnadsramen under budgetåren
1963/70 bestämmas till 3 375,1 miljoner kronor och anslaget för budgetåret
1963/64 till 412 miljoner kronor i enlighet med sammanställningen
å s. 73. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande inriktningen
av planerings- och utredningsarbetet upptar jag i sammanställningen
för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar som bör ligga till grund
för detta arbete.
För innevarande budgetår har armétygförvaltningen bemyndigats att utlägga
beställningar av tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 520 miljoner
kronor. Huvuddelen av detta bemyndigande är, såsom framgår av
1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 154), avsett för en större strids
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
73
Outnytt-jat be-lopp un-der tidig-are bud-getår |
_____* |
. _ |
||||||||
Budgetår (belopp |
i miljoner kronor) |
Summa |
||||||||
1962/63 |
363 64 |
1964 |
1965 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 /70 |
|||
1962 års kostnadsram |
95,7 |
368,9 |
396 |
401 |
412 |
422 |
428 |
433 |
2 956,6 |
|
Justering till prisläge |
_ |
+ 8,1 |
+ 9 |
+ 9 |
+ 9 |
+ 9 |
+ 9 |
+ 10 |
_ |
+ 63,1 |
Reservationsmedels-förbrukning under |
— 18,6 |
— 18,6 |
||||||||
Anpassning till ny |
_ |
+ 7 |
+25 |
+ 35 |
+ 39 |
+ 48 |
+ 67 |
_ |
+ 221 |
|
Förskjutning av |
— 377 |
+ 530 |
+ 153 |
|||||||
1963 års kostnadsram |
77,1 |
412 |
435 |
456 |
470 |
485 |
510 |
530 |
3 375,1 |
|
Inriktning för lång-siktsplanering...... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
8515 |
3540 |
8560 |
— |
1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 317 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår
(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 335,6
miljoner kronor.
2 Avser arméns totala kostnadsram.
3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 473, 496 och 517 miljoner kronor.
vagnsanskaffning. Kungl. Maj :t har — sedan mer exakta kostnadsberäkningar
presenterats — medgivit armétygförvaltningen att utnyttja en del
av det för stridsvagnsanskaffning avsedda bemyndigandet för produktionsförberedelser
för framtagandet av ett mindre antal stridsvagnar. Verkställda
kostnadsberäkningar visar att anskaffningskostnaderna per stridsvagn ökat
betydligt i förhållande till vad som tidigare förutsatts. Med hänsyn bl. a.
härtill har det som framgår av det föregående ansetts nödvändigt att i förhållande
till tidigare planer f. n. räkna med ett lägre antal stridsvagnar.
Anskaffningskostnaderna för det antal stridsvagnar myndigheterna numera
räknar med täcks dock icke helt av för ändamålet tillgängliga bemyndiganden.
Vid beräkningen av för nästa budgetår erforderligt beställningsbemyndigande,
vilket upptagits till 670 miljoner kronor, har armétygförvaltningen
tagit hänsyn härtill.
Det föreslagna bemyndigandet avses vidare att utnyttjas för bl. a. en
större anskaffning av pansarbandvagnar, avsedda att ingå i pansarförbanden.
En anskaffning av stridsvagnar av nu beräknad omfattning samt den
föreslagna anskaffningen av pansarbandvagnar torde, med beaktande av
för förutsatt organisation i övrigt erforderliga materielanskaffningar, rym3*
•—Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
74
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
mas inom den kostnadsram som jag föreslagit för budgetåren 1963/70. Anskaffningens
omfattning har bestämts med utgångspunkt i den organisation
för pansartrupperna som förutsatts av 1962 års försvarskommitté. Jag anser
mig därför i princip böra tillstyrka det för nästa budgetår föreslagna
beställningsbemyndigandet. Då bemyndigandet enligt min mening bör
täcka beräknade totalkostnader för anskaffning av ifrågavarande stridsfordon
jämte utrustning (exklusive ammunition), bör detsamma uppräknas
med 10 miljoner kronor avseende viss vapenutrustning, för vilken armétygförvaltningen
nu icke beräknat bemyndiganden. Jag föreslår således,
att beställningsbemyndigandet för nästa budgetår upptages till 680
miljoner kronor. Beslut rörande berörda anskaffningar av stridsfordon torde
— sedan fullständiga kostnadsberäkningar företetts — få meddelas av
Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaffningar i
övrigt som kan rymmas inom det bemyndigande som må komma att erhållas
för nästa budgetår.
Vid bifall till vad i det föregående och under punkt 1 föreslagits kommer
den 30 juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (895,96 +
680 — 412 — 7 =) 1 156,96 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
kostnadsram för tygmaterielanskaffning vid armén under
budgetåren 1963/70;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
680 000 000 kr;
c) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 412 000 000
kr.
[4] Marinen: Fartygsbyggnader m. m.
Anslag Nettoutgift
1961/62 .......... 192 500 000 94 282 615
1962/63 95 500 000
1963/64 (förslag) 122 000 000
1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 2 500 000 kr.
2 Varav 857 377 kr. till Kungl. Maj:ts disposition. I
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 85) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen; Fartygsbyggnader
m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag
av 108 000 000 kr.
Behållning
23 014 741
75
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar
å fartyg m. m. inom en kostnadsram av 1 676,516 miljoner kronor,
häri icke inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln.
Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 1 239,855 miljoner kronor.
Härvid har inräknats dels ett belopp av 15,8 miljoner kronor, som genom
beslut den 5 juni 1959 överförts från reservationsanslaget Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel in. m., dels belopp av 0,9 miljon kronor och 2,3
miljoner kronor, som genom beslut den 18 juni 1959 och den 5 juni 1959
överförts från anslagsposten 2 till anslagsposten 1 under staten för ifrågavarande
anslag, dels ock belopp om tillhopa 6,6 miljoner kronor, vilka under
budgetåren 1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Den
30 juni 1962 var således beställningsbemyndiganden till ett belopp av
(1 676,516 — 1 239,855 =) 436,661 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.
För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till ett
belopp av 75 miljoner kronor, medan 95,5 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel.
Den 30 juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade beslut
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (436,661 + 75,0 — 95,5 =)
416,161 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.
För anskaffning av fartyg m. in. under budgetåren 1962/69 har riksdagen
godkänt en kostnadsram av 657,3 miljoner kronor i prisläget maj 1961 (jfr
prop. 1962: 1, bil. 6, s. 186).
Chefen för marinen (skr. 29/1 1963) har beräknat kostnadsramen för
fartygsbyggnader m. m. för budgetåren 1963/70 till 876,5 miljoner kronor
enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med (876,5 — 657,3 =)
219,2 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 godkända
kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet
har ökningen hänförts till delposter enligt följande.
ökning Minskning
1. Prisstegring enligt försvarsindex............................... 14,4
2. Reservationsmedelsförbrukning under budgetåret 1961/62......... 1,8
3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnadsram
för marinen............................................. 159,4
4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår..................... 144,8 97,6
318,6 99,4
+ 219,2 1 2
1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj
1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för
tygmaterielanskaffning (motsvarande), hör kostnadsramen för budgetåren
1962/69 uppräknas med angivet belopp.
2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 92,5 miljoner kronor och
nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 2,5 miljoner
kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 94,3 miljoner kronor.
Skillnadsbcloppet (94,3 — 92,5 =) 1,8 miljon kronor utgör reservationsmedelsförbrukning.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Outnytt-jat be-lopp un-der tidi-gare bud-getår |
Budgetåret (belopp |
i miljoner kronor) |
Summa |
|||||||
1962/63 |
1963 /64 |
1964 /65 |
1965 |
1966 |
1967 /68 |
1968 /69 |
1969 /70 |
|||
1962 års kostnadsram |
4,8 |
95,5 |
81,5 |
84,5 |
91 |
■#r e? 95 |
100 |
105 |
657,3 |
|
Justering till prisläge |
_ |
+ 2,1 |
+ 1>8 |
+ 1,9 |
+ 2 |
+ 2,1 |
+ 2,2 |
+ 2,3 |
+ 14,4 |
|
Reservationsmedels-förbrukning1........ |
— 1,8 |
— 1,8 |
||||||||
Anpassning till ny |
_ |
_ |
+ 38,7 |
+ 23,6 |
+ 12 |
+ 9,9 |
+ 10,8 |
+ 13,7 |
+ 108,7 |
|
Förskjutning av kost-nadsramen ett bud-getår .............. |
— 97,6 |
+ 126 |
+ 28,4 |
|||||||
1963 års kostnadsram |
3 |
122 |
no |
105 |
107 |
113 |
121 |
126 |
807 |
|
Inriktning för lång-siktsplanering....... |
— |
— |
— |
— |
- |
3123 |
3133 |
3142 |
— |
1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 92,5 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår
(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 94,3
miljoner kronor.
2 Avser marinens totala kostnadsram.
3 I alternativet 3 460 är årskvoterna respektive 110,118 och 123 miljoner kronor.
3. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget
maj 1962.
Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av marinchefen framlagda kostnadsramen
har anpassats till den i direktiv från överbefälhavaren angivna
planeringsnivån.
I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för budgetåret
1963/64 upptagits till 108 miljoner kronor, innebärande en ökning
med 12,5 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budgetår
har upptagits till 170 miljoner kronor.
För inhämtande av närmare uppgifter rörande innebörden av förslagen
torde få hänvisas till de handlingar som kommer att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.
Marinförvaltningen har härefter i en särskild, infordrad promemoria
framhållit, att det, främst med hänsyn till den begränsade tillgången på
betalningsmedel, visat sig nödvändigt att göra vissa förskjutningar och
senareläggningar av objekt, som upptagits i framlagd fartygsbyggnadsplan.
Med hänsyn till prisfördyringar erfordras vidare vissa ökade bemyndiganden
för i tidigare bemyndigandeplaner upptagna anskaffningar avseende
5 attackubåtar och 6 torpedbåtar. På grund härav bör enligt ämbetsverket
för nästa budgetår upptas ett beställningsbemyndigande om 125
miljoner kronor och ett anslag om 123 miljoner kronor. Uppräkningen av
77
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
förevarande anslag för nästa budgetår anses kunna ske på bekostnad av
vapenmaterielanslaget. Motsvarande återföring av medel till sistnämnda
anslag förutsättes ske successivt från och med budgetåret 1965/66. Marinförvaltningen
räknar, efter samråd med chefen för marinen, med att förenämnda
bemyndigande om 125 miljoner kronor skall utnyttjas — förutom
för täckande av merkostnader å ubåtar och torpedbåtar — för ombyggnader
och moderniseringar (i första hand ombyggnad av 2 Visbyjagare till fregatter)
och för anskaffning av 4 tunga helikoptrar in. m., varjämte smärre
belopp beräknats för fartyg och båtar för kustartilleriet, skeppsteknisk materiel
samt forskning och försök.
Vid ett bemyndigande av föreslagen storlek kommer enligt ämbetsverket
byggnadstiden för attackubåtarna att förlängas på ett sätt som medför
ytterligare fördyringar av dessa båtar.
I särskilda skrivelser (15/2 och 21/2 1963; har marinförvaltningen närmare
redovisat kostnaderna för torpedbåtar och ubåtar.
överbefälhavaren, som yttrat sig över marinförvaltningens skrivelser, vill
ta ställning till konsekvenserna av anmälda kostnadsökningar vid senare
tidpunkt.
Departementschefen
Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för marinen bör för anskaffning av fartyg in. in. kostnadsramen under
budgetåren 1963/70 bestämmas till 807 miljoner kronor och anslaget för
budgetåret 1963/64 till 122 miljoner kronor i enlighet med sammanställning
å s. 76. Med hänsyn till likviditetsförhållandena beträffande marinens
fartygs- och vapenmaterielanslag har — inom de för dessa anslag föreslagna
kostnadsramarna — årskvoten för budgetåret 1963/64 avseende förevarande
anslag ansetts böra uppräknas medan motsvarande årskvot för
vapenmaterielanslaget begränsats. Under hänvisning till vad jag i det föregående
anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet
upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar
som bör ligga till grund för detta arbete.
Vid bestämmandet av kostnadsramen måste hänsyn tas till kända förhållanden
rörande kostnadsutvecklingen under andra anslag inom kostnadsramen.
Bl. a. kan man — som jag påpekar jämväl i annat sammanhang
__icke underlåta att ta hänsyn till anmälda merkostnader för Muskövarvct.
Marinförvaltningen har, såsom framgått av det föregående, ansett att med
hänsyn till tillgången på betalningsmedel beställningsbemyndigandet för
nästa budgetår icke kan upptas till högre belopp än 125 miljoner kronor.
Delta bemyndigande avses huvudsakligen skola utnyttjas dels för att täcka
beräknade merkostnader för de i tidigare bemyndigandeplaner upptagna 5
attackubåtarna och 6 torpedbåtarna, dels för att anskaffa 4 helikoptrar
78
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
jämte viss helikopterutrustning till tidigare beställda helikoptrar, dels ock
för att modernisera och bygga om ytterligare 2 jagare av Visby-typ till
fiegatter. Den föreslagna verksamheten är emellertid icke möjlig med mindre
byggnadstiden för nyssnämnda attackubåtar förlänges. En sådan förlängning
anses bl. a. medföra viss kostnadsfördyring.
För ifrågavarande attackubåtar och torpedbåtar har beställningsbemyndiganden
erhållits genom beslut av 1961 års riksdag. Bemyndigandena är
därför beräknade enligt prisläget i maj 1960. Från början förutsattes att 6
attackubåtar skulle byggas. Med hänsyn till ökade projekteringskostnader
liai emellertid, såsom jag anmälde i föregående års statsverksproposition,
antalet ubåtar begränsats till 5. För såväl ubåtarna som torpedbåtarna har
hittills viss materiel med lång leveranstid beställts. Under år 1963 torde
beställning av själva fartygen kunna utläggas. En fördröjning av förevarande,
år 1961 beslutade anskaffningar synes icke lämplig. Tvärtom bör,
bl. a. ur ekonomisk synpunkt, byggandet koncentreras så mycket som möjligt.
Vid sådant förhållande synes med hänsyn till av mig i det föregående
föreslagen kostnadsram några andra större anskaffningar icke kunna påbörjas
under nästa budgetår. Bemyndigandet för budgetåret 1963/64 synes
därför kunna i huvudsak bestämmas till det ytterligare belopp som bl. a.
med hänsyn till inträffade prisstegringar torde erfordras för att kunna fullfölja
den påbörjade anskaffningen av ubåtar och torpedbåtar. Jag föreslår,
att bemyndigandet upptages till 90 miljoner kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att - sedan anbud erhållits beträffande 5 attackubåtar
och 6 torpedbåtar —- besluta om vilka smärre anskaffningar i övrigt som
bör ske inom ramen för det av mig föreslagna bemyndigandet.
Som framgår av den under punkt 1 intagna sammanställningen kommer
vid bifall till mitt förslag betalningssituationen under förevarande anslag
att under de närmaste budgetåren vara ansträngd, varför utrymme saknas
såvitt för närvarande kan bedömas — för att lägga ut nya mera kostnadskrävande
anskaffningar.
Vid bifall till vad sålunda och nnder punkt 1 föreslagits kommer den 30
juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (416,161 + 90 — 122
3,5 =) 380,661 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
kostnadsram för anskaffning av fartyg m. m. under budgetåren
1963/70;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å fartyg m. m. inom en kostnadsram av
90 000 000 kr.;
c) till Marinen: Fartyg sbyggnader m. in. för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 000 kr.
79
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
[5] Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.
Anslag Nettoutgift Behållning
1961/62 ........>71 300 000 54 549 059 32 073 980
1962/63 ........ 71 700 000
1963/64 (förslag) 67 000 000
1 Därutöver överfört från anslaget Reglering av prisstegringar 3 000 000 kr.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 85) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Anskaffning
av vapenmateriel m. in. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag
av 82 000 000 kr.
Marinförvaltningen har — om hänsyn tages till att bemyndiganden om
i runt tal 3,083 miljoner kronor indragits enligt beslut av Kungl. Maj :t den
28 februari 1958 — för budgetåren 1947/62 erhållit bemyndiganden att utlägga
beställningar till ett belopp av 978,986 miljoner kronor, häri icke
inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. I betalningsmedel
har 900,579 miljoner kronor anvisats. I sistnämnda belopp
bar inräknats de medel, tillhopa 5,95 miljoner kronor, som under budgetåren
1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Vid utgången
av budgetåret 1961/62 var alltså beställningsbemyndiganden till ett
belopp av (978,986 — 900,579 =) 78,407 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.
För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till
ett belopp av 170 miljoner kronor medan 71,7 miljoner kronor anvisats i
betalningsmedel. Vid utgången av innevarande budgetår kommer således enligt
hittills meddelade beslut beställningsbemyndiganden till ett belopp av
(78,407 + 170,0 — 71,7 =) 176,707 miljoner kronor att sakna täckning av
betalningsmedel.
För anskaffning av vapenmateriel in. m. under budgetåren 1962/69 har
riksdagen godkänt en kostnadsram av 517,8 miljoner kronor i prisläget
maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 190).
Chefen för marinen (skr. 29/1 1963) har beräknat kostnadsramen för
anskaffning av vapenmateriel in. m. för budgetåren 1963/70 till 730,2 miljoner
kronor enligt prisläget i maj 1962. Detta innebär en ökning med
(730,2_517,8=) 212,4 miljoner kronor i förhållande till den för budget
året
1962/69 godkända kostnadsramen. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet
bar ökningen hänförts till delposter enligt följande.
Ökning Minskning
1. Prisstegring enligt försvarsindex............................... 11,1
2. Outnyttjad del av årskvoten för budgetåret 1961/62............... lo,»
3. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnads
ram
för marinen............................................. . '' „„ q
4. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår................... lla,u_Jhz.-
285,7 73,3
+ 212,4
80
Kungi. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj
1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag för
tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budgetåren
1962/69 uppräknas med angivet belopp.
2. Årskvoten för budgetåret 1961/62 uppgår till 71,3 miljoner kronor och
nettoutgiften för samma budgetår (sedan hänsyn tagits till att 3,0 miljoner
kronor överförts från prisregleringsanslag) till i runt tal 54,5 miljoner kronor.
Skillnadsbeloppet (71,3 54,5 =0 16,8 miljoner kronor utgör reserva
tionsmedelsökning.
4. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget
maj 1962.
Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av marinchefen framlagda kostnadsramen
motsvarar den i direktiv från överbefälhavaren angivna planeringsnivån.
I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för budgetåret
1963/64 upptagits till 82 miljoner kronor, innebärande en ökning med
10,3 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budgetår har
upptagits till 101 miljoner kronor, varav för flottan Öl och för kustartilleriet
50 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet avses huvudsakligen
för påbörjad anskaffning av 12 stycken 7,5 cm tornbatterier (materiel med
lång leveranstid), modernisering av spanings- och telekommunikationssystemet,
anskaffning av robotar för lätta robotbatterier, minor, artilleriammunition
m. m. samt utveckling av viss vapenmateriel.
I en av marinförvaltningen senare avgiven promemoria, vilken redovisats
under närmast föregående anslagspunkt, har ämbetsverket ansett det möjligt
att med hänsyn till förefintliga reservationer begränsa anslaget för nästa
budgetår till 67 miljoner kronor.
Departementschefen
Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för marinen bör för anskaffning av vapenmateriel in. m. kostnadsramen
under budgetåren 1963/70 bestämmas till 667,1 miljoner kronor och anslaget
för budgetåret 1963/64 till 67 miljoner kronor i enlighet med sammanställningen
å s. 81. Inom den sålunda föreslagna kostnadsramen har, såsom
framgår av närmast föregående anslagspunkt, årskvoten för budgetåret
1963/64 ansetts kunna begränsas. Under hänvisning till vad jag i det föregående
anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet
upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar
som bör ligga till grund för detta arbete.
För nästa budgetår har under förevarande anslag föreslagits ett beställnmgsbemyndigande
om 101 miljoner kronor. Av det därvid för kustartilleriet
avsedda bemyndigandet om 50 miljoner kronor beräknas ett belopp av
närmare 20 miljoner kronor skola utnyttjas för anskaffning av viss materiel
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
81
Outnytt-jat be-lopp un-der tidi-gare bud-getår |
Budgetår (belopp i miljoner kronor) |
Summa |
||||||||
1962 |
1963 /64 |
1964 |
1965 /66 |
1966 |
1967 |
1968 |
1969 /70 |
|||
1962 års kostnadsram |
15,3 |
71,7 |
63 |
67,1 |
70,4 |
73,5 |
76,8 |
80 |
517,8 |
|
Justering till prisläge |
_ |
+ 1,6 |
+ 1,4 |
+ 1,5 |
~ 1 |
+ 1,6 |
+ 1,7 |
+ 1,8 |
+ 11,1 |
|
Outnyttjat belopp för |
+ 16,8 |
+ 16,8 |
||||||||
Anpassning till ny |
. |
__ |
+ 2,6 |
+ 16,4 |
+ 20,1 |
+ 17,9 |
+ 18,5 |
+ 15,2 |
+ 90,7 |
|
Förskjutning av kost-nadsramen ett bud-getår .............. |
— |
— 73,3 |
_ |
_ |
+ 104 |
+ 30,7 |
||||
1963 års kostnadsram |
32,1 |
67 |
85 |
92 |
93 |
97 |
97 |
104 |
667,1 |
|
Inriktning för lång-siktsplanering....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
3109 |
3109 |
3117 |
1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 71,3 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår
(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 54,5
miljoner kronor.
2 Avser marinens totala kostnadsram.
3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 95, 96 och 100 miljoner kronor.
(pjäsmateriel med lång leveranstid) för 12 stycken 7,5 cm kustartilleribatterier.
Ett bifall till detta förslag skulle innebära, att statsmakterna i
realiteten binder sig även för återstående anskaffningar avseende ifrågavarande
batterier. Dessa anskaffningar uppgår, såvitt avser förevarande
anslag, till ca 30 miljoner kronor. Härtill kommer kostnader på kapitalbudgeten
om ca 70 miljoner kronor. Såsom jag vid flera tidigare tillfällen
uttalat beträffande anskaffningar under anslag, för vilka ett system med
beställningsbemyndiganden tillämpas (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 189), bör,
när fråga är om sammanhängande anskaffningar, bemyndigandet i princip
omfatta totalkostnaderna. Inom den totala kostnadsram som jag för budgetåren
1963/70 räknat med för marinen synes, såvitt nu kan bedömas,
förevarande 12 kustartilleribatterier kunna tillkomma. För att möjliggöra
erforderliga byggnadsarbeten kan det emellertid bli nödvändigt att i viss
utsträckning begränsa förevarande anslag till förmån för anslag under kapitalbudgeten.
Med beaktande av vad sålunda anförts bör bemyndigandet för
nästa budgetår under förevarande anslag avvägas så att det täcker totalkostnaden
för vapenmateriel för ifrågavarande batterier. På grund härav
föreslår jag, att bemyndigandet uppföres med 125 miljoner kronor. Beslut
om påbörjande av anskaffningarna för de berörda kustartilleribatterierna
torde — sedan noggrannare kostnadsberäkningar verkställts — få medde
-
82
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
las av Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaffningar
i övrigt som bör ske inom det bemyndigande som må komma att
ställas till förfogande under nästa budgetår.
Vid bifall till vad sålunda och under punkt 1 föreslagits kommer den 30
juni 1964 beställningsbemyndigande till ett belopp av (176,707 + 125 — 67
— 3,5 = ) 231,207 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
kostnadsram för anskaffning av vapenmateriel m. m. vid
marinen under budgetåren 1963/70;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å vapenmateriel in. m. inom en kostnadsram
av 125 000 000 kr.;
c) till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
67 000 000 kr.
[6] Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m.
Anslag Nettoutgift
1961/62 ........ »733 600 000 2766 942 745
1962/63 ........ 732 000 000
1963/64 (förslag) 929 225 000
1 Därutöver överfört från anslag till reglering av prisstegringar 39 000 000 kr.
2 Varav 3 000 000 kr. hänför sig till utgifter för prisregleringsändamål.
3 Varav 1 060 038 kr. till Kungl. Maj:ts disposition.
I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett
reservationsanslag av 939 300 000 kr.
För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar
inom en kostnadsram av 7 421,425 miljoner kronor, häri icke inräknade
medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. Såsom betalningsmedel
har under samma tid anvisats 6 431,825 miljoner kronor, varav
74,9 miljoner kronor utgör medel, som under budgetåren 1959/62 överförts
från anslaget Reglering av prisstegringar, och 4 miljoner kronor medel,
som under innevarande budgetår överförts från anslaget Reglering av prisstegringar
för budgetåret 1961/62 (prop. 1963:2, s. 11). I angivna bemyndiganden
och betalningsmedel har icke inräknats vad som genom Kungl.
Maj :ts beslut den 5 juni 1959 tillförts anslaget Marinen: Far tygsbyggnader
m. m. och statens budgetutjämningsfond (15,8 + 5,25 =) 21,05 miljoner
kronor. Vidare har betalningsmedlen reducerats med det belopp om 16 miljoner
kronor som Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande äger
Behållning
3179 781 639
83
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
utnyttja för prisregleringsändamål (prop. 1961: 110, s. 121—122). Bemyndigandeskulden
per den 30 juni 1962 uppgår alltså till ett belopp av
(7 421,425 — 6 431,825 =) 989,6 miljoner kronor som icke är täckta av
betalningsmedel.
För innevarande budgetår har riksdagen medgivit, att beställningar må
utläggas inom en kostnadsram av 900 miljoner kronor samt anvisat 732 miljoner
kronor i betalningsmedel. Enligt hittills meddelade beslut kommer alltså
den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (989,6 +
900 — 732 = ) 1 157,6 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.
Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1962/69 uppgår
till 6 654 miljoner kronor i prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil.
6, s. 212).
Chefen för flygvapnet (skr. 31/1 1963) har beräknat kostnadsramen för
anskaffning av flygmateriel in. m. för budgetåren 1963/70 till 7 030 miljoner
kronor enligt prisläget i maj 1962, därvid outnyttjat belopp under tidigare
budgetår icke medtagits. Detta innebär en ökning med (7 030 — 6 444 =)
586 miljoner kronor i förhållande till den för budgetåren 1962/69 godkända
kostnadsramen, om från denna borträknas ett outnyttjat belopp om 210
miljoner kronor. Vid ärendets beredning inom försvarsdepartementet har
ökningen hänförts till delposter enligt följande.
Ökning Minskning 1
1. Prisstegringar enligt försvarsindex............................. 141
2. Anpassning av årskvoterna för budgetåren 1963/69 till ny kostnadsram
för flygvapnet........................................... 93
3. Förskjutning av kostnadsramen ett budgetår................... 1 100 748
1 334 748
+ 586
1. Med hänsyn till försvarsindex, som utvisar höjning i prisläget i maj
1962 med 2,2 % i förhållande till prisläget i maj 1961 i vad avser anslag
för tygmaterielanskaffning (motsvarande) bör kostnadsramen för budgetåren
1962/69 uppräknas med angivet belopp.
2. Årskvoterna för budgetåren 1962/63 och 1969/70 har angivits i prisläget
maj 1962.
Årskvoterna för budgetåren 1967/70 i den av flygvapenchefen framlagda
kostnadsramen motsvarar den i direktiv från överbefälhavaren angivna planeringsnivån.
I förenämnda kostnadsram för budgetåren 1963/70 har anslaget för budgetåret
1963/64 upptagits till 939,3 miljoner kronor, innebärande en ökning
med 207,3 miljoner kronor. Beställningsbemyndigandet för samma budgetår
har upptagits till 1 430 miljoner kronor. Bemyndigandet avses bl. a. utnyttjas
för fortsatt anskaffning av flygplan 35 (Draken), fortsatt utveckling
av flygplan 37 (Viggen), anskaffning av skolflygplan och helikoptrar,
fortsatt robotanskaffning samt fortsatt anskaffning av materiel för stridsledning
och luftbevakning. I bemyndigandet har vidare inräknats ett be
-
84
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
lopp av 120 miljoner kronor för täckande av garantiåtaganden för typarbeten
enligt ett av Kungl. Maj :t godkänt, mellan flygförvaltningen och Svenska
Aeroplan AB i Linköping träffat avtal, innefattande huvudregler för flygförvaltningens
beställningar hos bolaget (jfr prop. 1962: 110, s. 111).
För närmare kännedom om beräknat utnyttjande av för nästa budgetår
föreslaget bemyndigande torde få hänvisas till de handlingar som i sedvanlig
ordning kommer att tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.
Flygförvaltningen (skr. 15/8 1962) har i enlighet med direktiv från överbefälhavaren
föreslagit, att anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot utgår.
Enligt ämbetsverket beräknas under nämnda anslag vid utgången finnas
ett bemyndigandebelopp om 137,467 miljoner kronor, som icke är täckt av
betalningsmedel. Av detta bemyndigande står ett belopp av 31 miljoner
kronor till Kungl. Maj :ts förfogande. Återstoden, (137,467 — 31 =) 106,467
miljoner kronor, utgör bemyndiganden som huvudsakligen är bundna i tidigare
gjorda beställningar. För täckande av ifrågavarande bemyndiganden
bär medel inräknats i den av flygvapenchefen framlagda, i det föregående
redovisade kostnadsramen för budgetåren 1963/70.
Departementschefen
Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för flygvapnet bör för anskaffning av flygmateriel m. m. kostnadsramen
under budgetåren 1963/70 bestämmas till 7 076,925 miljoner kronor och
anslaget för budgetåret 1963/64 till 929,225 miljoner kronor i enlighet med
sammanställningen å s. 85. Under hänvisning till vad jag i det föregående
anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet upptar
jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar
som bör ligga till grund för detta arbete.
Beställningsbemyndigandet för budgetåret 1963/64 bör i anslutning till
den av mig föreslagna kostnadsramen och med beaktande av det krav på
bemyndigandets storlek som sammanhänger med att leveranstiderna för
den alltmer komplicerade materielen ökat (jfr prop. 1963:2, bil. 3, punkt
2) bestämmas till 1 400 miljoner kronor. Härav bör i enlighet med flygförvaltningens
förslag 120 miljoner kronor avses för täckning av i det föregående
angivna garantiåtaganden. Bemyndigandet bör i övrigt huvudsakligen
utnyttjas för fortsatt anskaffning av flygplan 35 och materiel för Stril 60,
fortsatt utveckling av flygplan 37 samt anskaffning av nytt skolflygplan.
Försvarskommittén har räknat med att det skall bli möjligt att utnyttja
ett sådant skolflygplan som lätt attackflygplan. Beslut om anskaffningsverksamhetens
närmare inriktning torde i sedvanlig ordning få fattas
av Kungl. Maj :t. Jag vill slutligen erinra om att jag under punkten 1 i det
föregående föreslagit, att huvuddelen av under anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot
medgivna beställningsbemyndiganden och beviljade betalningsmedel
från och med nästa budgetår skall redovisas under förevarande
85
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
anslag samt att därvid odisponerade beställningsbemyndiganden skall få
utnyttjas för samtliga med anslaget avsedda anskaffningsändamål. Härigenom
kommer under anslaget att redovisas beställningsbemyndiganden om
ytterligare 417,55 miljoner kronor, varav ett bemyndigandebelopp av 151,467
miljoner kronor kommer att sakna täckning av betalningsmedel.
Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1964
beställningsbemyndigande till ett belopp av (1 157,6 + 1 400,0 + 151,467 —
929,225 —) 1 779,842 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen att
a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande
kostnadsram för anskaffning av flygmateriel m. m. under
budgetåren 1963/70;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
1 400 000 000 kr.;
c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
929 225 000 kr.
Outnytt-jat be-lopp un-der tidi-gare bud-getår |
Budgetår (belopp i miljoner kronor) |
Summa |
||||||||
1962 |
1963 |
1964 /65 |
1965 /66 |
1966 /67 |
1967 /68 |
1968 /69 |
1969 /70 |
|||
r 1962 års kostnadsram |
210 |
732 |
868 |
901 |
936 |
970 |
1 002 |
1 035 |
6 654 |
|
Justering till prisläge |
_ |
+ 16 |
+ 19 |
+ 20 |
+ 20 |
+ 21 |
+ 22 |
+ 23 |
_ |
+ 141 |
Reservationsmedels-förbrukning1........ |
— 26,3 |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
_ |
— 26,3 |
Anpassning till ny |
_ |
_ |
+ 42,225 |
+ 13 |
— 6 |
— 11 |
— 19 |
— 18 |
_ |
+ 1,225 |
Förskjutning av kost-nadsramen ett bud-getår .............. |
— |
—748 |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
+ 1 055 |
+ 307 |
1963 års kostnadsram |
183,7 |
929,225 |
934 |
950 |
980 |
1 005 |
1 040 |
1 055 |
7076,925 |
|
Inriktning för lång-siktsplanering ....... |
— |
— |
— |
— |
— |
— |
31 035 |
O l> O |
3 1 095 |
— |
1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 733,6 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan
hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar om 35 miljoner kronor) i runt tal
767 miljoner kronor. Då i nettoutgiften under anslaget ingår ett belopp av 3 miljoner kronor, som utnyttjats
för prisregleringsändamål, och då ytterligare 4 miljoner kronor överförts från prisregleringsanslag
för täckande av prisstegringar under förenämnda budgetår, utgör den egentliga nettoutgiften
för flygmaterielanskaffning (767 — 3 — 4 =) 760 miljoner kronor.
2 Avser flygvapnets totala kostnadsram.
3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 986, 1 006 och 1 030 miljoner kronor.
86
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Kapitalbudget*;»
Försvarets fastighetsfond
Kasernbyggnaders delfond
[7] Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål
Anslag Nettoutgift Behållning
1961/62 .......... 10 000 000 13 099 027 9 452 375
1962/63 .......... 12 000 000
1963/64 (förslag). . 13 400 000
Yrkande
Fortifikationsförvaltningen (skr. 15/8 1962) hemställer, att anslaget uppföres
med 12 400 000 kr., vilket innebär en ökning av 400 000 kr. Anslaget
avses för i det följande angivna byggnadsföretag.
Kostnad
1. Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt....................... 11 400 000
2. Anordnande av lokaler för försvarets radioanstalt........................... 200 000
3. Anordnande av lokaler för flygförvaltningens robotavdelning................. 750 000
4. Anordnande av lokaler för flygtekniska försöksanstalten...................... 50 000
Summa kr. 12 400 000
Motiv
1. De för försvarets forskningsanstalt äskade medlen avses för följande
byggnadsföretag:
FOA Ursvik
Nybyggnad av verkstad och ritkontor...............................
Nybyggnad av laboratorie- och kontorslokaler för explosivämnesforskning
Tillbyggnad av laboratorium för halvskaletekniska arbeten m. m........
Nybyggnad av matsalsbyggnad.................................’ ’ ’
Nybyggnad av kärnkemiskt laboratorium............................
Vägar och planer......................................
FOA Sorunda
Nybyggnad för raketforskning............
Ombyggnad av huvudbyggnaden...........
Utbyggnad av el- och signalnät............
Vägar och planer.........................
Nybyggnad av radarmätstation
FOA 3
FOA 1 — FOA 4
Merkostnad för vissa äldre byggnadsföretag......
Diverse smärre byggnadsföretag................
Kostnad
600 000
900 000
700 000
1 500 000
4 000 000
100 000
410 000
150 000
250 000
1 000 000
300 000
1 000 000
490 000
Summa kr. 11 400 000
Vid forskningsanstaltens avdelning vid Ursvik erfordras ett flertal nya
byggnader m. m.
87
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Behovet av nybyggnad av verkstad och ritkontor har senast anmälts i
1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 328). Kostnaderna för byggnaden
har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 2 000 000 kr. För påbörjande
av byggnaden kan 1 400 000 kr. disponeras av medel som anvisats
för budgetåren 1961/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras
således (2 000 000 — 1 400 000 =) 600 000 kr. för nästa budgetår.
Behovet av nybyggnad av laboratorie- och kontorslokaler för explosivämnesforskning
och tillbyggnad av laboratorium för halvskaletekniska arbeten
m. m. har tidigare anmälts i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 10).
Kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten uppskattas av fortifikationsförvaltningen
till 900 000 kr. respektive 700 000 kr., vilka medel erfordras
för nästa budgetår. Behovet av nybyggnad av matsalsbyggnad har
tidigare anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 328). Kostnaden
för byggnaden uppskattas till 1 500 000 ltr., vilka medel erfordras för nästa
budgetår. Nybyggnad av kärnkemiskt laboratorium erfordras för den kemiska
och metallurgiska forskningsverksamheten vid FOA 4 kärnkemiska
institution. Byggnaden avses innehålla kontors- och laboratorielokaler om
cirka 4 000 kvadratmeter bruttoyta, inklusive förrådsutrymmen m. m. Byggnadskostnaderna
för denna ur teknisk synpunkt komplicerade byggnad
uppskattas till ca 8 000 000 kr. Byggnadstiden beräknas till ca två år och
för påbörjande av arbetena erfordras för budgetåret 1963/64 4 000 000 kr.
Behovet av nybyggnad för raketforskning vid försöksstationen i Sorunda
har tidigare anmälts i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 10). Kostnaderna
för byggnaden har beräknats till 1 300 000 kr. För påbörjande av
byggnaden disponeras 890 000 kr. av medel, som anvisats för budgetåren
1961/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras således
(1 300 000 — 890 000 =) 410 000 kr.
Behovet av nybyggnad av radarmätstation har senast anmälts i 1962 års
statsverksproposition (bil. 6, s. 329).
För utbyggnad av vägar och planer erfordras medel såväl vid avdelningen
i Ursvik som vid försöksstationen i Sorunda. Härjämte erfordras medel för
utbyggnad av el- och signalnät vid försöksstationen i Sorunda samt för diverse
smärre byggnadsföretag, vilka var för sig beräknas draga en kostnad
av högst 100 000 kr.
Slutligen erfordras medel för täckande av merkostnader för vissa redan
färdigställda byggnadsobjekt samt för vissa byggnadsobjekt som pågår. Merkostnaderna,
som beräknats till 1 000 000 kr., hänför sig till i huvudsak
följande byggnadsföretag, nämligen nybyggnad av fysikaliskt laboratorium,
nybyggnad av laboratorium för precisionsgjutning av metaller, nybyggnad
av laboratorium för explosivämnesforskning, tillbyggnad av köldlaboratorium,
om- och tillbyggnad av jonosfärlaboratorium, utvändiga arbeten
m. m.
2. Vid försvarets radioanstalts centrala del föreligger behov av nybygg -
88
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
nåd av tjänstebostäder för förste maskinisten och vaktförmannen. För närvarande
saknas tjänstebostad för ifrågavarande maskinist och befintlig
tjänstebostad för vaktförmannen är olämpligt belägen. Kostnaden för uppförande
av en nybyggnad, innehållande tjänstebostäder för befattningshavarna
ifråga, har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 200 000 kr.
3. Flygförvaltningens robotavdelning är inrymd i en flygel inom förutvarande
Stockholms luftvärnsregementes etablissement i kvarteret Garnisonen
i Stockholm. Huvuddelen av etablissementet disponeras av försvarets
forskningsanstalt. Robotavdelningen har anmält behov av yttexdigare
utrymmen och enda möjligheten att tillskapa sådana i direkt anslutning
till avdelningens nuvarande lokaler är att tillbygga den av robotavdelningen
disponerade flygeln med en vindsvåning. Den nya våningen bör utformas
så att den, därest rotobavdelningen framdeles förflyttas till andra lokaler,
utan ändring kan utnyttjas för forskningsanstalten. Den bör därför lämpligen
inredas med kontorsrum utan speciella, direkt för robotverksamheten
konstruerade lokaler. Enligt ett sådant program kan cirka 35 kontorsrum
jämte erforderliga biutrymmen anordnas. Investeringskostnaderna för påbyggnaden
uppskattas av fortifikationsförvaltningen till 750 000 kr.
4. Behovet av lokaler för flygtekniska försöksanstalten har senast anmälts
i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, sid. 330). De för ändamålet
anvisade medlen, 3 300 000 kr., har disponerats för byggnadsarbeten för
en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning. För bestridande av merkostnader
för ifrågavarande arbeten erfordras för nästa budgetår 50 000 kr.
Departementschefen
Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 13 400 000 kr.
Härvid beräknar jag för de av fortifikationsförvaltningen angivna byggnadsåtgärderna
ett belopp av 11 400 000 kr. Beloppet har bestämts med
hänsyn till att det icke är sannolikt att anmälda byggnadsföretag för en
kostnad överstigande detta belopp hinner komma till utförande under nästa
budgetår. Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få
utnyttjas för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden föreslagna
byggnadsarbetena för forskningsanstaltens räkning ävensom för de
föreslagna arbetena för försvarets radioanstalt och flygförvaltningens robotavdelning.
Vidare bör medlen få utnyttjas för bestridande av merkostnader
för en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning vid flygtekniska
försöksanstalten. Under ifrågavarande anslag bör vidare beräknas medel
för att påbörja flyttningen av intendenturförrådet i Solna till Filipstad.
Kostnaderna för uppförande av lokaler för detta förråd har uppskattats till
8 530 000 kr. Genom beslut den 25 maj 1962 har Kungl. Maj:t uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att utföra projektering av lokaler för ifrågavarande
förråd. För nästa budgetår erfordras 2 000 000 kr. för påbörjande
av byggnadsarbetet. Som jag förut anfört bör särskilda medel beräknas för
89
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
ändamålet. Hänsyn härtill har tagits vid bestämmandet av den föreslagna
ramen för budgetåret 1963/64.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
13 400 000 kr.
[8] Byggnadsarbeten för armén
Anslag Nettoutgift Behållning
1961/62 .......... 22 500 000 20 745 311 21 743 797
1962/63 .......... 21 300 000
1963/64 (förslag) . 42 200 000
Yrkande
Fortifikations förvaltning en hemställer, att anslaget uppföres med
44 100 000 kr.
Sedermera har chefen för armén med skrivelse den 1 februari 1963 inkommit
med investeringsplan för armén 1963—70. Enligt planen har förevarande
anslag för nästa budgetår uppförts med 42 200 000 kr. I det följande
lämnas en redovisning för de av fortifikationsförvaltningen föreslagna
byggnadsföretag, vilka enligt arméchefens förenämnda investeringsplan
skall komma till utförande under nästa budgetår.
Kostnad
1. Anordnande av läger- och utbildningsanordningar vid Prästtomta skjutfält.... 2 500 000
2. Utbyggnad m. m. för krigsskolan vid Karlberg............................. 2 900 000
3. Utbyggnad av läger vid Trängslet........................................ 2 500 000
4. Nybyggnad av robothall m. m. vid Skånska luftvärnsregementet............. 1 470 000
5. Tillbyggnad för helikopterskolan i Boden.................................. 300 000
6. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar samt värme
central
m. m. vid Norrbottens regemente................................ 2 000 000
7. Nybyggnad av kanslihus, skolbyggnad, två förläggningsbyggnader, marketen
teri,
värmecentral, garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, tygverkstad
och reparationsförråd vid Västerbottens regemente............... 5 000 000
8. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar m. m. vid
Jämtlands fältjägarregemente.......................................... 1 650 000
9. Nybyggnad av stridsvagnsgarage, smörjhall, intäckt spolplatta och utvändiga
arbeten samt förråd för intendenturmateriel vid Göta pansarlivgarde....... 1 530 000
10. Nybyggnad av vård- och övningshall, smörjhall och oljedistributionsanläggning,
yttre vårdanläggningar, stridsvagnsverkstad, måleriverkstad och förråd samt
korthållsskjutbana och två skjuthallar m. m. vid Södra skånska infanteriregementet,
Revingehed.................................................. 2 300 000
11. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar och stridsvagns
garage
m. m. vid Gotlands infanteriregemente........................... 1 300 000
12. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, värmeanläggning,
övningshall, skjutbana och skjuthall, garage in. in. vid Norra skånska infanteriregementet
.......................................................... 2 500 000
13. Nybyggnad av smörj- och tvätthall samt yttre vårdanläggningar vid Bodens
artilleriregemente.................................................... 700 000
90
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Kostnad
14. Nybyggnad av tygverkstad och skjutbanor vid Bohusläns regemente......... 2 150 000
15. Nybyggnad av matinrättning vid Livregementets grenadjärer................ 1 650 000
16. Nybyggnad av drivmedelsanläggning vid Norra Smålands regemente.......... 150 000
17. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Dalregementet...................... 700 000
18. Nybyggnad av skolbyggnad lör pansartruppskolan vid Skaraborgs pansarrege
mente.
............................................................. 1500 000
19. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Göta luftvärnsregemente............ 700 000
20. Nybyggnad av matsalsbyggnad vid Tåme skjutplats........................ 750 000
21. Nybyggnad av förråds- och garagebyggnad vid Gotlands tygstations tygverkstad 250 000
22. Krigsförråd............................................................ 5 200 000
23. Diverse smärre byggnadsåtgärder........................................ 2 500 000
Summa kr. 42 200 000
M o t i v
1. Byggnadsbehovet för anordnande av läger och utbildningsanordningar
vid Prästtomta skjutfält har senast anmälts i 1962 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 332). Kostnaderna för genomförande av byggnadsprogrammet
har av fortifikationsförvaltningen tidigare angivits till sammanlagt
9 500 000 kr. För ändamålet har hittills 9 520 000 kr. ställts till fortifikationsförvaltningens
förfogande. I byggnadsprogrammet upptagna arbeten
har etappvis igångsatts och vissa av de större objekten har redan färdigställts.
Sålunda har fyra förläggningsbyggnader, matinrättningsbyggnaden,
sjukvårdsbyggnaden, ammunitionsförråden, stridsvagnsgaraget m. m. färdigställts
medan tillbyggnad av skolbyggnad, intendentur- och tygförråd
samt mässbyggnad för officerare och underofficerare beräknas bli färdigställda
under år 1963. Under utbyggnadstiden har det visat sig nödvändigt
att i viss mån revidera byggnadsprogrammet. Sålunda har mässbyggnaden
för officerare och underofficerare med hänsyn till lägrets avskilda belägenhet
ansetts böra utföras i något högre standard än som tidigare avsetts. För
att möjliggöra ändamålsenligare placering och bättre utbyggnadsmöjligheter
för andra funktioner har vidare stridsvagnsgaraget med tillhörande
serviceanordningar måst förläggas till en ur lednings- och planeringssynpunkt
mindre gynnsam byggnadsplats. Totalkostnaden för genomförande
av byggnadsprogrammet beräknas numera till 12 000 000 kr. Merkostnaden,
cirka 2 500 000 kr., har föranletts av förenämnda revideringar av byggnadsprogrammet
samt vidare av att de ursprungligen angivna kostnaderna för
utvändiga elektriska ledningar m. m. varit för lågt uppskattade, att arbetena
för vinnande av tid måst uppdelas på flera entreprenader och i större
utsträckning än som tidigare förutsatts måst utföras vintertid, samt att
prisstegringar inträffat under byggnadstiden.
2. Utbyggnaden vid Karlberg för krigsskolans räkning anmäldes ursprungligen
i 1961 års statsverksproposition (bil. 26, s. 14) varvid totalt
6 000 000 kr. angavs erforderliga. Härefter har utbyggnaden ånyo anmälts i
1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 332). Kostnaderna för ifrågavarande
byggnadsåtgärder uppskattades därvid till sammanlagt 7 000 000 kr.,
varav hälften investeringsarbeten och hälften arbeten av underhållsnatur.
91
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
1960 års riksdag har efter förslag i propositionen 1960: 110 beslutat, att
arméns gymnastik- och idrottsskola skall flyttas från Karlberg och förläggas
till Svea ingenjörregemente. Genom beslut den 3 juni 1960 uppdrog
Kungl. Maj :t åt chefen för armén att inkomma med förslag till bestämmelser
för genomförande av ifrågavarande förflyttning.
I skrivelse den 29 augusti 1962 har chefen för armén föreslagit, att gymnastik-
och idrottsskolan, som alltjämt är förlagd till Karlberg, skall bibehållas
därstädes. I anslutning härtill har chefen för armén anfört bland
annat följande.
Sedan planerna på utbyggnaden vid Karlberg tagit fastare form har fortsatta
undersökningar visat, att såväl krigsskolans som gymnastik- och
idrottsskolans behov av olika lokalutrymmen kan tillgodoses på Karlberg.
För att gymnastik- och idrottsskolans behov av lokaler för fysisk träning
skall fyllas erfordras dock tillbyggnad av en mindre träningshall i anslutning
till nuvarande gymnastiksal samt vissa renoveringsarbeten i en byggnad.
Kostnaderna för erforderliga nybyggnads- och iståndsättningsarbeten
har preliminärt uppskattats till cirka 250 000 kr.
I skrivelse den 8 november 1962 har fortifikationsförvaltningen överlämnat
färdiga huvudhandlingar, avseende matinrättnings- och mässbyggnad
samt panncentralsbyggnad jämte utvändiga arbeten vid Karlberg. Matinrättnings-
och mässbyggnaden beräknas enligt prisläget den 1 januari 1962
draga en kostnad av 2 620 000 kr. Beträffande panncentralsbyggnaden anmäler
fortifikationsförvaltningen, att ämbetsverket på hemställan av chefen
för armén utformat förslaget så, att i byggnaden även inrymts en träningshall
och en simhall. Träningshallen erfordras för gymnastik- och
idrottsskolan, därest denna jämväl framdeles skall kvarbliva på Karlberg,
medan tillkomsten av simhallen är ett angeläget önskemål såväl för gymnastik-
och idrottsskolan som för krigsskolan. Simhallen anses utan olägenhet
ur byggnadsteknisk synpunkt kunna utföras såsom en särskild byggnadsetapp.
Panncentralsbyggnaden (exklusive simhall) jämte erforderliga
utvändiga arbeten beräknas enligt prisläget den 1 januari 1962 draga en
kostnad av 3 650 000 kr. Kostnaderna för uppförande av matinrättning och
mässbyggnad, panncentralsbyggnad (exklusive simhall) samt utvändiga
arbeten uppgår således till (2 620 000 + 3 650 000 —) i runt tal 6 300 000 kr.
För påbörjande av arbetena kan under budgetåret 1962/63 disponeras
2 000 000 kr. av redan anvisade medel. För nästa budgetår erfordras
2 900 000 kr., medan återstående medelsbehov, 1 400 000 kr., erfordras för
budgetåret 1964/65.
3. Behov av förvärv och utbyggnad av läger vid Trängslet för artilleriskjutskolan
har behandlats i propositionen 1961: 123 och i 1962 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 332—333).
Fortifikationsförvaltningen har i skrivelse den 27 november 1962 anmält,
att ämbetsverket i samråd med chefen för armén företagit utredning
rörande det framtida utnyttjandet av lägret och de kompletteringar av det
-
92
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
samma, som kan anses erforderliga. På grundval av utredningsresultatet
har fortifikationsförvaltningen upprättat förslag till byggnadsprogram för
de mest angelägna investeringarna för lägret. Förslaget omfattar i en första
etapp nybyggnad av två förläggningsbyggnader, vardera avsedd för 192
man vid enkelförläggning, matinrättningsbyggnad med panncentral och
bastu, skolbyggnad och kallgarage, ombyggnad av befintlig byggnad till
sjukstuga, tillbyggnad av befintligt varmförråd samt komplettering av vägar
och planer, vatten- och avloppsledningar, elledningar m. m. Härutöver
erfordras ammunitionsförråd, spolplatta, smörjbryggor samt en mindre
smörj- och spolhall. Kostnaderna för ifrågavarande byggnads- och anläggningsarbeten
har uppskattats till 11 000 000 kr. enligt prisläget den 1 juli
1962, varav 2 100 000 kr. för matinrättning m. m., 2 800 000 kr. för två
förläggningsbyggnader, 2 400 000 kr. för övriga byggnads- och anläggningsarbeten,
1 000 000 kr. för utvändiga arbeten samt 2 700 000 kr. för administration,
oförutsett och vintertillägg. Tidsåtgången för upprättande av
färdiga huvudhandlingar beräknas till 5 månader och ytterligare 3 månader
erfordras för färdigställande av bygghandlingar. Byggnadstiden beräknas
till 2 år.
Medelsförbrukningen har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till
2 500 000 kr. för nästa budgetår, 5 000 000 kr. för budgetåret 1964/65 och
3 500 000 kr. för budgetåret 1965/66.
4. Behovet av nybyggnad av robothall vid Skånska luftvärnsregementet
har anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333).
Genom beslut den 12 juli 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen
att uppföra en kasernbyggnad med bastu vid regementet
samt ställde 1 345 000 kr. till ämbetsverkets förfogande för ändamålet. På
grundval av nu föreliggande anbud å byggnadsarbetena räknar fortifikationsförvaltningen
med att ytterligare 250 000 kr. blir erforderliga för bestridande
av kostnaderna för nybyggnaden, vilket belopp erfordras för
nästa budgetår. — Vidare uppdrog Kungl. Maj :t genom beslut den 1 februari
1963 åt fortifikationsförvaltningen att inom en kostnadsram av
2 600 000 kr. låta utföra nybyggnad av robothall vid luftvärnsregementet
samt ställde 1 500 000 kr. till ämbetsverkets förfogande för ändamålet. För
fullföljande av arbetet med robothallen erfordras för nästa budgetår
1 100 000 kr. Slutligen erfordras för vatten- och rörnät vid regementet ett
belopp av 120 000 kr. Totalt erfordras sålunda (250 000 + 1 100 000 -f
120 000 =) 1 470 000 kr. för nästa budgetår.
5. Byggnadsbehovct vid helikopterskolan i Boden har anmälts i 1962
års statsverksproposition (bil. 6, s. 333). För nästa budgetår erfordras för
ändamålet 300 000 kr.
6. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av bandvagnar
vid Norrbottens regemente har anmälts i 1962 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 333). Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för
93
Kimgl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
armén företagit fortsatt utredning rörande tillgodoseende av behovet av
garage m. m. för de bandvagnar som skall tillföras Norrbottens regemente.
Därvid har framkommit att såväl detta behov som ock de mest angelägna
behoven av garage m. m. för nuvarande motorfordonsbestånd vid Norrbottens
regemente, Norrlands signalbataljon och VI. inilitärbefälsstaben
bör lösas i ett sammanhang genom anläggning i anslutning till Norrbottens
regementes kasernetablissement av ett motorområde, omfattande följande
nybyggnader, nämligen ett varmgarage för bandfordon (25 byggnadsfack),
ett varmgarage (25 byggnadsfack), tvätt- och smörjhall, smörjbryggor, spolplatta,
drivmedelsanläggning, utvändiga uppställningsplatser för cirka 150
fordon m. m. Vid Norrbottens regemente föreligger vidare behov av en ny
värmecentral. Tillkomsten av en ny värmecentral kan bland annat möjliggöra
genomförandet av erforderlig centralisering av värmeförsörjningen
för såväl regementet som signalbataljonen. Även behovet av värme för
motorområdet avses tillgodoses från denna central. Fortifikationsförvaltningen
har upprättat förslag till byggnadsprogram för anläggning av förenämnda
motorområde, nybyggnad av värmecentral och centralisering av
värmeförsörjningen. Kostnaderna för byggnadsprogrammets genomförande
uppskattas till 8 200 000 kr. För påbörjande av arbetena kan under budgetåret
1962/03 1 500 000 kr. disponeras av redan anvisade medel. För fortsatt
utbyggnad erfordras för budgetåret 1963/64 2 000 000 kr.
7. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparationer av bandvagnar
vid Västerbottens regemente har anmälts i 1962 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 333).
Efter förslag i propositionen 1962:49 har riksdagen, bland annat, godkänt
att nya byggnader skall uppföras för Norrlands dragoner vid Västerbottens
regementes kasernetablissement. Genom beslut den 30 mars 1962
har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att efter anvisningar
av chefen för armén uppgöra förslag till byggnadsprogram för uppförande
av nya byggnader för Norrlands dragoner vid Västerbottens regemente.
Fortifikationsförvaltningen har i samråd med chefen för armén
upprättat förslag till byggnadsprogram för utbyggnad vid Västerbottens
regemente, i vilket förslag såväl behovet av nybyggnader för överflyttning
av Norrlands dragoner till Västerbottens regemente som ock behoven av
lokaler för förvaring, vård och reparation av bandvagnar, som avses tillföras
Västerbottens regemente och Norrlands dragoner, beaktats. Förslaget
innefattar även ett tillgodoseende av garagebehov för en för Västerbottens
regemente, Norrlands dragoner och Umeå-Storumans försvarsområden
gemensam körcentral. Utbyggnaden omfattar enligt förslaget följande
nybyggnader, nämligen två förläggningsbyggnader, vardera avsedd
för 192 man vid enkelförläggning, expeditions- och skollokaler, marketenteribyggnad,
varmgarage för bandvagnar (25 byggnadsfack), varmgarage
för körcentralen (15 byggnadsfack), smörj- och tvätthall, tygverkstad,
94
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
förråd för reparabel materiel, värmecentral, utvändiga smörjbryggor, spolplatta,
drivmedelsanläggning, väg- och planeringsarbeten, utvändiga ledningsarbeten
m. m. Totala byggnadskostnaden uppskattas till 16 000 000 kr.
För påbörjande av utbyggnaden kan under budgetåret 1962/63 1 100 000
kr. disponeras av tidigare anvisade medel. För fortsatt utbyggnad erfordras
för budgetåret 1963/64 5 000 000 kr., varav 3 000 000 kr., utgörande delkostnad
för ersättningsbyggnader m. m. för Norrlands dragoner, bör anvisas
utanför försvarets kostnadsram.
8. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av bandfordon
vid Jämtlands fältjägarregemente har anmälts i 1962 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 333). För tillgodoseende av behovet av garage och
vårdanordningar för det nuvarande fordonsbeståndet och de bandvagnar
som avses tillföras regementet planeras anläggning av ett nytt motorområde
norr om regementets kasernetablissement. För påbörjande av de mest angelägna
byggnadsobjekten — vissa varmgarage, vägar och planer samt
smörj- och spolplatser utomhus — erfordras för budgetåret 1963/64
1 500 000 kr. Vidare erfordras 150 000 kr. för nästa budgetår för att täcka
merkostnaderna för en vid regementet nyuppförd matinrättningsbyggnad
(jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 334).
9. Behovet av lokaler för förvaring, vård och reparation av strids- och
pansarbandvagnar vid Göta pansarlivgarde har anmälts i 1962 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 333). Genom beslut den 21 december 1962 uppdrog
Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen att inom en kostnadsram
av 3 165 000 kr. låta utföra nybyggnad av stridsvagnsgarage, smörjhall
och intäckt spolplatta samt vissa utvändiga arbeten vid Göta pansarlivgarde
samt att för arbetenas påbörjande disponera 1 965 000 kr. För fullföljande
av arbetena erfordras för nästa budgetår 1 200 000 kr. Vidare erfordras
för nästa budgetår 330 000 kr. för nybyggnad av förråd för intendenturmateriel
vid regementet.
10—12. Efter förslag i propositionen 1962: 173 har riksdagen beslutat,
bland annat, att Södra skånska infanteriregementet, Gotlands infanteriregemente
och Norra skånska infanteriregementet skall ombildas till s. k.
blandade pansarregementen. För förvaring, vård och reparation av samt
utbildning på strids- och pansarbandvagnar föreligger behov av byggnadsåtgärder
vid ifrågavarande regementen.
Behovet av lokaler vid Södra skånska infanteriregementet har anmälts
i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333—34). Vid regementets förläggning
vid Revingehed erfordras enligt av fortifikationsförvaltningen i
samråd med chefen för armén företagen utredning följande byggnadsåtgärder,
nämligen nybyggnad av lektionssalar, smörj hall och oljedistributionsanläggning,
yttre vårdanläggningar, stridsvagnsverkstad, måleriverkstad
och förråd samt korthållsskjutbana och två skjuthallar m. m. Byggnadskostnaderna
har uppskattats till 5 600 000 kr. För påbörjande av de
95
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
mest angelägna byggnadsobjekten kan under budgetåret 1962/63 1 700 000
kr. disponeras av redan anvisade medel. För arbetena erfordras för budgetåret
1963/64 ytterligare 2 300 000 kr.
Behovet av lokaler vid Gotlands infanteriregemente har likaledes anmälts
i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 333—34). Vid regementet
erfordras enligt av fortifikationsförvaltningen upprättat förslag till byggnadsprogram
i första hand nybyggnad av varmgarage för stridsvagnar (10
byggnadsfack), tvätt- och smörjhall, drivmedelsstation, smörjbryggor, två
spolplattor, uppställningsplatser för fordon m. m. Kostnaderna för genomförande
av byggnadsprogrammet har uppskattats till 4 200 000 kr. För påbörjande
av arbetena erfordras för budgetåret 1963/64 1 300 000 kr.
Vid Norra skånska infanteriregementet erfordras nybyggnad av smörjoch
tvätthall, yttre vårdanläggningar, värmeanläggning, övningshall, skjutbana
och skjuthall, garage m. m. Medelsbehovet för utbyggnaden anges
till 2 500 000 kr. för budgetåret 1963/64.
13. Behovet av utbyggnad av tvätt- och smörjhall samt yttre vårdanläggningar
vid Bodens artilleriregemente har tidigare anmälts i 1962 års
statsverksproposition (bil. 6, s. 334). Byggnadskostnaderna har av fortifikationsförvaltningen
uppskattats till 900 000 kr. För ändamålet kan
200 000 kr. disponeras av medel som står till ämbetsverkets förfogande. För
budgetåret 1963/64 erfordras ytterligare 700 000 kr.
14. Behovet av nybyggnad av tygverkstad vid Bohusläns regemente har
anmälts i propositionen 1958: 110 (s. 528) och i 1962 års statsverksproposition
(bil. 6, s. 334). Byggnadskostnaderna anges till 4 000 000 kr., av
vilket belopp 2 000 000 kr. erfordras för budgetåret 1963/64. Vidare måste i
samband med att vägförbindelserna i anslutning till Uddevalla stad kommer
att ges nya sträckningar ett flertal för utbildningen väsentliga anordningar,
som för närvarande är belägna på regementets övningsområde vid
Sanneröd, utbyggas på annan plats. Bland annat erfordras två nya korthållsskjutbanor.
Byggnadskostnaderna för nämnda skjutbanor har av fortifikationsförvaltningen
uppskattats till 150 000 kr.
15. Behovet av nybyggnad av matinrättning vid Livregementets grenadjärer
har anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 335—336).
Genom beslut den 18 maj 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen
att utföra projektering av ifrågavarande byggnad. Byggnadskostnaderna
har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till
2 650 000 kr. För påbörjande av byggnadsföretaget kan 1 000 000 kr. disponeras
av redan anvisade medel och för fullföljande av detsamma beräknas
1 650 000 kr. bli erforderliga budgetåret 1963/64.
16. Vid Norra Smålands regemente erfordras nybyggnad av drivmedelsanläggning,
enär nuvarande anläggning för distribution av drivmedel är
otillräcklig och oändamålsenligt belägen. Medelsbehovel anges till 150 000
kr.
17. Behov av nybyggnad av tvätt- och smörjhall föreligger vid Dalrege -
96
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
mentet. Kostnaden för erforderlig nybyggnad har uppskattats till 700 000 kr.
18. Pansartruppskolan, som är förlagd till Skaraborgs pansarregemente,
disponerar för närvarande en kompanivåning i en kasern vid regementet.
Denna våning behöver snarast tagas i anspråk för förläggningsändamål.
För pansartruppskolan erfordras undervisningslokaler, skolexpedition, lärarrum
och omklädnadsrum. Inom det befintliga byggnadsbeståndet vid
regementet finnes icke möjligheter att tillgodose skolans lokalbehov. Med
anledning härav bör en skol- och expeditionsbyggnad för skolan nybyggas,
varvid vissa lektionssalar i nybyggnaden bör kunna utnyttjas gemensamt
av skolan och regementet. Kostnaderna för uppförande av ny skol- och
expeditionsbyggnad har uppskattats till 1 500 000 kr., vilket belopp erfordras
för nästa budgetår.
19. Vid Göta luftvärnsregemente föreligger behov av nybyggnad av tvättoch
smörj hall för att vården av förbandets fordonspark skall kunna utövas
rationellt. Medelsbehovet anges till 700 000 kr., vilket belopp erfordras för
nästa budgetår.
20. Vid Tåme skjutplats föreligger behov av ny matsalsbyggnad. Den
nuvarande matsalsbyggnaden vid skjutplatsen beslår av två baracker, som
år 1946 överflyttades till skjutplatsen och sammanbyggdes till en matsalsbarack.
Byggnaden är i så dåligt skick att den icke bör iståndsättas. Kostnaden
för en ny matinrättning har uppskattats till 900 000 kr., varav 150 000
kr. kan disponeras av tidigare anvisade medel.
21. Vid Gotlands tygstation erfordras nybyggnad av en förråds- och
garagebyggnad för att tillgodose behovet av utrymmen för distributionsmateriel
och för transportcentralens motorfordon. Medelsbehovet anges
till 250 000 kr., vilket belopp erfordras för nästa budgetår.
22. För fortsatt utbyggnad av krigsförråd för armén erfordras för budgetåret
1963/64 5 200 000 kr.
23. För diverse smärre byggnadsåtgärder, häri inräknade byggnadstekniska
brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig beräknas
draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för budgetåret
1963/64 2 500 000 kr.
Departementschefen
Som framgår av den lämnade redogörelsen föreligger avsevärda byggnadsbehov
för armén. Bland de mera kostnadskrävande är utbyggnaden
av läger på Prästtomta och Älvdalens skjutfält samt för krigsskolan vid
Karlberg. Vid flera förband i Norrland uppkommer vidare kostnader för
anordnande av motorområden, garage in. m. i samband med att förbanden
tillföres bandvagnar; härtill kommer vid I 20 kostnader för ersättning av
K 4 etablissement. Vidare medför den beslutade omorganisationen av pansartrupperna
byggnadsåtgärder av olika slag vid flera förband. Slutligen
behövs särskilda byggnadsföretag — större och mindre — vid ett antal
förband.
97
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Kostnaderna för utbyggnaden av läger vid Prästtomta skjutfält kan nu
i huvudsak överblickas. Slutkostnaderna anges till 12 000 000 kr. I samband
med Kungl. Maj :ts godkännande av ifrågavarande byggnadsföretag
den 27 januari 1961 angavs totalkostnaderna till 9 500 000 kr. Merkostnaderna
hänför sig i väsentliga hänseenden till beräkningstekniska förhållanden
och ändrat prisläge och någon anledning till erinran synes ej föreligga
i vidare mån än att av Kungl. Maj :t godkänt byggnadsprogram för
en mässbyggnad ej borde ändrats utan Kungl. Maj :ts medgivande. För
täckande av merkostnaderna bör 2 500 000 kr. beräknas för nästa budgetår.
Totalkostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder för krigsskolan vid
Karlberg angavs ursprungligen till 6 000 000 kr., varav hälften hänförde
sig till kostnader av investeringsnatur. Som jag angivit vid anmälan av propositionen
1963:44 torde kostnaderna för arbeten av underhållskaraktär
bli omkring 6 000 000 kr. Då kostnaderna för arbeten av investeringskaraktär
anges till drygt 6 000 000 kr., torde totalkostnaderna icke komma att
understiga 12 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu icke
godkänt huvudhandlingar för ifrågavarande byggnadsföretag föreslår jag
att för nästa budgetår medel beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t i samband med prövning
av behovet av byggnadsåtgärder på Karlberg äger besluta att gymnastikoch
idrottsskolan alltjämt skall vara förlagd till Karlberg.
Även kostnaderna för anordnande av läger vid Älvdalens skjutfält synes
bli avsevärt högre än som ursprungligen angivits. Lägret har jämlikt beslut
av Kungl. Maj :t den 15 augusti 1962 förvärvats för en köpeskilling
av 2 500 000 kr. Enligt det av fortifikationsförvaltningen framlagda förslaget
till byggnadsprogram erfordras i en första etapp byggnadsåtgärder för
11 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu ej tagit ställning
till byggnadsprogrammet tillstyrker jag att medel för påbörjande av ifrågavarande
byggnadsåtgärder beräknas för budgetåret 1963/64.
Kostnaderna för nya motorområden in. m. vid I 5, I 19 och I 20 i samband
med att förbanden utrustas med bandvagnar har preliminärt angivits
till 30 200 000 kr. I detta belopp ingår jämväl ersättningsbyggnader för
K 4 etablissement, för vilket ändamål enligt vad jag anfört i annat sammanhang
för budgetåret 1963/64 bör beräknas 3 000 000 kr. som tillägg till
kostnadsramen för det militära försvaret. Jämväl i övrigt bör medel för
ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningcns
förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t
alt närmare pröva omfattningen av ifrågavarande byggnadsföretag.
Kostnaderna för byggnadsåtgärder vid I 6, I 7, I 18 och P 1 lör motorområden
m. m., som erfordras i samband med omorganisationen av pansartrupperna,
har angivits till 21 000 000 kr. Utformningen av byggnadsföretaget
vid P 1 har godkänts av Kungl. Maj:t genom beslut den 21 december
1962. Under erinran om att Kungl. Maj:t ännu ej tagit ställning till
4 — Bilmng till riksdagens protokoll 1963. 1 sand. Nr 108
98
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
övriga byggnadsföretag föreslår jag att medel för dessa beräknas i enlighet
med fortifikationsförvaltningens förslag.
Anslagsbeloppet för nästa budgetår bör bestämmas till 42 200 000 kr. i
enlighet med föreliggande förslag. I fråga om vissa byggnadsföretag har
jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Beträffande
övriga av fortifikationsförvaltningen föreslagna byggnadsarbeten torde det
få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan ämbetsverket inkommit med närmare
utredning rörande de olika arbetena, besluta om vilka av dessa som
bör komma till utförande. Medlen under anslaget bör även få tagas i anspråk
för fortsättande av byggnadsarbeten som påbörjats under tidigare
budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag, vilka beräknas
draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 42 200 000 kr.
[9] Byggnadsarbeten för marinen
Anslag Nettoutgift Behållning
1961/62 ............ 4 600 000 3 392 551 4 194 778
1962/63 ............ 5 000 000
1963/64 (förslag).... 9 815 000
Yrkande
Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget uppföres med
10 100 000 kr., vilket innebär en ökning av 5 100 000 kr. Anslaget avses för
i det följande angivna byggnadsföretag.
Kostnad
1. Nybyggnad av förläggningsbyggnad vid Härnösands kustartiilerikår.......... 1 500 000
2. Radar- och teleskola vid Berga........................................... 1 300 000
3. Mässlokaler för underofficerare och underbefäl vid Berga.................... 450 000
4. Anordnande av ubåtsbas vid Vitså....................................... 2 000 000
5. Nybyggnad av avloppsreningsanläggning samt vägar vid Berga.............. 1 100 000
6. Nybyggnad av garage med tvätt- och smörjhall vid Västra Rindö för Stockholms
kustartilleriförsvar................................................... 700 000
7. Nybyggnad av tvätt- och smörjhall vid Rosenholm för Blekinge kustartilleri
försvar.
............................................................. 800 000
8. Nybyggnad av byggnad för robotutbildning vid Blekinge kustartilleriförsvar .. 800 000
9. Nybyggnad av kanslihusannex vid Göteborgs kustartilleriförsvar............. 800 000
10. Diverse smärre byggnadsföretag.......................................... 650 000
Summa kr. 10 100 000
M o ti v
1. Genom beslut den 6 april 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen
att efter anvisningar av chefen för marinen uppgöra
förslag till byggnadsprogram för anordnande av förläggningsutrymme för
omkring 200 man vid Härnösands kustartillerikår. Enligt fortifikationsför
-
99
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
vattningen bör ifrågavarande behov av förläggningsutrymme tillgodoses
genom uppförande av en kasernbyggnad, inrymmande 192 man vid enkelförläggning.
Kostnaderna för en dylik kasern vid Härnösands kustartillerikår
har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 2 000 000 kr. varav
1 500 000 kr. för budgetåret 1963/64.
2. Byggnadsbehovet för radar- och teleskola vid Berga har senast anmälts
i 1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 337). Kostnaderna för
ifrågavarande byggnad har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till
3 100 000 kr. För påbörjande av byggnadsföretaget kan 1 200 000 kr. disponeras
av redan anvisade medel. För fortsättande av arbetena erfordras för
nästa budgetår 1 300 000 kr.
3. Byggnadsbehovet för mässlokaler för underofficerare och underbefäl
vid Berga har senast anmälts i 1962 års statsverksproposition (bil. 6,
s. 337). Enligt ett av fortifikationsförvaltningen uppgjort förslag skulle
en nybyggnad, inrymmande mässlokaler för underofficerare och underbefäl,
uppföras. Byggnadskostnaderna har av ämbetsverket uppskattats
till 1 500 000 kronor. Av medel, som under förevarande anslag anvisats för
budgetåret 1962/63, avses 1 050 000 kr. disponeras för påbörjande av byggnadsarbetena.
För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras för
nästa budgetår 450 000 kr.
4. Byggnadsbehovet för ubåtsbas vid Vitså har senast anmälts i 1962
års statsverksproposition (bil. 6, s. 337—339). Av medel, som under förevarande
anslag anvisats för budgetåren 1961/63, avses 1 450 000 kr. utnyttjas
för påbörjande av i 1962 års statsverksproposition särskilt angivna
och i utbyggnad av hamnanläggningen för basen ingående arbeten. För
fortsatt utbyggnad av hamnanläggningen erfordras för budgetåret 1963/64
2 000 000 kr. I anslutning härtill anmäler fortifikationsförvaltningen, att
klarhet ännu icke skapats i den i 1962 års statsverksproposition berörda
depåfartygsfrågan samt att med anledning härav projekteringsarbetet beträffande
husbyggnader för basen alltjämt vilar.
5. Den vid Berga befintliga anläggningen för rening av spillvatten är
dimensionerad för 800 personer. Anläggningen är numera otillräcklig. Nytt
reningsverk, avsett för de centrala delarna av Bergaområdet och med möjlighet
att tillbygga för den blivande ubåtsbasen vid Vitså, erfordras. Anläggningskostnaderna
beräknas till 900 000 kr. Härjämte erfordras vid
Berga komplettering av vägnätet för en uppskattad kostnad av 200 000 kr.
6. För Stockholms kustartilleriförsvar erfordras nybyggnad vid Västra
Rindö av varmgarage, omfattande 4 byggnadsfack, smörj- och tvätthall
samt personalrum för bilförarpersonalen. Garageutrymmena är avsedda för
8 motorfordon i kontinuerlig drift vid kustartilleriets transportcentral. Personalutrymmena
är avsedda för den heltidsanställda civila förarpersonalen.
Smörj- och tvätthallen avses för vården av kustartilleriets fordon inom
Vaxliolmsområdet. Medelsbehovet anges till 700 000 kr.
100
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
7. Kustartilleriets utbildning av rörligt artilleri har förlagts till Karlskrona
kustartilleriregemente, vilket bland annat medfört att utbildningen
i motortjänst centraliserats dit. För att på ett rationellt sätt tillgodose utbildningsverksamheten
och för att kunna lämna erforderlig service åt det
stora antal stammotorfordon, som finnes inom Blekinge kustartilleriförsvar,
erfordras nybyggnad av en tvätt- och smörjhall på Rosenholm. Medelsbehovet
anges till 800 000 kr.
8. Utbildning av personal, som skall tjänstgöra vid kustartilleriets robotförband,
kommer att förläggas till Karlskrona kustartilleriregemente.
Vid förbandet saknas såväl övnings- som servicelokaler för denna personal.
För tillgodoseende av lokalbehovet erfordras en nybyggnad, inrymmande
robothall, lektionssalar, testrum, lärarrum, förråd och apparatrum
m. m., med en sammanlagd golvyta av cirka 700 kvadratmeter. Byggnadskostnaderna
har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till 800 000 kr.
9. Genom beslut den 26 maj 1961 har Kungl. Maj :t fastställt personalorganisation
för stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Göteborgs
och Bohus samt Hallands försvarsområden jämte Göteborgs kustartilleriförsvar.
För att denna organisation skall kunna arbeta rationellt erfordras
att kanslihuset vid Älvsborgs kustartilleriregemente utökas med ett annex.
I och med att nämnda försvarsområden och kustartilleriförsvar från och
med den 1 oktober 1958 organisatoriskt sammanförts under gemensam
chef och med gemensamma stabs- och förvaltningsorgan i fred flyttade
delar av förutvarande Göteborg—Halmstads försvarsområdes stab och
förvaltningar in i nämnda kanslihus. Större delen av utbildningsavdelningen
vid försvarsområdenas och kustartilleriförsvarets gemensamma
stab har emellertid måst kvarbli i förhyrda lokaler i Göteborg. Vidare har
vissa befattningshavare, däribland flertalet förrådsförvaltare, måst beredas
expeditionslokaler utanför kanslihuset. Kostnaderna för uppförande
av kanslihusannexet har av fortifikationsförvaltningen uppskattats till
800 000 kr.
10. För diverse smärre byggnadsföretag, häri inberäknade byggnadstekniska
brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig beräknas
draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för nästa budgetår
650 000 kr.
Departementschefen
Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 9 815 000 kr.
Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få utnyttjas
för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden föreslagna
byggnads- och anläggningsarbetena. Medel under anslaget bör även få tagas
i anspråk för fortsättande av byggnadsarbeten som påbörjats under tidigare
budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag, vilka beräknas
draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
101
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Byggnadsarbeten för marinen för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 9 815 000 kr.
[10] Byggnadsarbeten för flygvapnet
Anslag Nettoutgift Behållning
1961/62 ............ 7 000 000 8 777 834 9 974 281
1962/63 ............ 6 500 000
1963/64 (förslag) . . 10 500 000
Yrkande
Fortifikationsförvaltningen hemställer (skr. 15/8 1962) att anslaget uppföres
med 14 200 000 kr.
Sedermera har chefen för flygvapnet med skrivelse den 31 januari 1963
inkommit med investeringsplan för flygvapnet 1963—70. Med anledning
härav har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 8 februari 1963 återkallat
sina i skrivelse den 15 augusti 1962 avgivna förslag till anslagsäskanden
för budgetåret 1963/64 under förevarande anslag samt i stället
avgivit nytt förslag till anslagsäskanden. Ämbetsverket hemställer att anslaget
för nästa budgetår uppföres med 11 500 000 kr. Anslaget avses för i det
följande angivna byggnadsförslag.
Kostnad
1. Nybyggnad av drivmedelsanläggning samt anskaffning och installation m. m. av
reservkraftaggregat för Västmanlands flygflottilj......................... 1 275 000
2. Nybyggnad av radarlaboratorium vid Roslagens flygkår..................... 800 000
3. Nybyggnad av trafikledartorn och flygtjänstbyggnad vid Östgöta flygflottilj.... 550 000
4. Nybyggnad av sjukhus vid krigsflygskolan................................ 1 000 000
5. Nybyggnad av laddningsbyggnad och uppställningsplatser för robotlavetter
m. m. vid Barkarby flygdepå.......................................... 1 200 000
6. Nybyggnad av trafikledartorn vid Hälsinge flygflottilj...................... 400 000
7. Utökning av flygverkstad vid Södertörns flygflottilj........................ 1 500 000
8. Om- och tillbyggnad av flyg- och fordonsverkstad vid Norrbottens flygbaskår . 250 000
9. Nybyggnad av hangar vid flygförvaltningens försökscentral i Malmslätt....... 2 000 000
10. Nybyggnad av laboratoriebarack, robotprovhus och ammunitionsförråd samt
ordnande av elkraftförsörjningen vid robotförsöksplatsen i Norrland........ 800 000
11. Anläggning av vattenreservoar vid centrala flygverkstaden i Malmslätt....... 150 000
12. Nybyggnad av förläggningsbyggnad för strilpersonal vid Härnösands kustartille
rikår.
............................................................... 600 000
13. Diverse smärre byggnadsföretag.......................................... 975 000
Summa kr. 11 500 000
Motiv
1. I skrivelse den 30 november 1962 har fortifikationsförvaltningen
hemställt om bemyndigande att låta utföra en ny drivmedelsanläggning
för Västmanlands flygflottilj för en uppskattad kostnad av 900 000 kr.
I förenämnda skrivelse har fortifikationsförvaltningen anfört i huvudsak
följande.
102
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Genom beslut den 15 januari 1954 bemyndigade Kungl. Maj:t fortifikationsförvaltningen
att för utökning av drivmedelsanläggning vid Västmanlands
flygflottilj anlita det för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslaget
Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet intill ett belopp av 800 000 kr.
Under den tidsperiod, då projekteringen av ifrågavarande anläggning
ägde rum, använde flygvapnet MC 75 (flygfotogen). Senare skedde emellertid
övergång till MC 77 (jetbensin). Från början var endast ofullständigt
känt hur mycket farligare sistnämnda bränsle var från bl. a. brand- och
explosionssynpunkter. Detta klarlades i full utsträckning först i samband
med det utredningsarbete, som företogs med anledning av den s. k. Mohedaolyckan
i juli 1958. Detta medförde att sprängämnesinspektionen år
1958 omprövade sin inställning till utformning av lagringsanläggningar
in. in. för drivmedel och skärpte säkerhetskraven. Nu ifrågavarande anläggning
påbörjades i januari 1956 och de programenliga arbetena slutfördes
i december 1958. Med anledning av de då skärpta säkerhetskraven
kunde anläggningen icke tagas i bruk för lagring av MC 77 och trots att
icke obetydliga kostnader därefter nedlagts för komplettering av anläggningen
(katastrofinvallning, revidering av ws- och elinstallationer, utflyttning
av elcentral m. m.) är densamma alltjämt av säkerhetsskäl outnyttjad.
Vissa för ifrågavarande anläggning speciella omständigheter har bidragit
till att öka betänkligheterna mot att utnyttja anläggningen. Sålunda
har Västerås stad under senare år förvärvat vissa intill anläggningen belägna
områden, däribland huvuddelen av flygvapnets centrala skolors förutvarande
etablissement, vilka områden avses skola exploateras för bostadsbebyggelse.
Vidare kan svårighet uppstå för stadens vattenförsörjning
i händelse av läckage å den del av anläggningens rörledning som leder
genom Badelundaåsen, vilken utgör stadens vattentäkt. Fortifikationsförvaltningen
har verkställt närmare utredning rörande de reviderings- och
kompletteringsåtgärder, som ytterligare erfordras för att med fullt beaktande
av säkerhetskraven kunna taga anläggningen i bruk för jetbensin.
Enligt utredningen bör rörledningarna från lagringscisternerna via Badelundaåsen
till flottiljen slopas och transport av drivmedel mellan cisternerna
och flottiljen i stället ske medelst tankbilar. I övrigt erfordras byggnadsåtgärder
för ett sammanlagt belopp av 950 000 kr., varav 400 000 kr.
för två nya friliggande cisterner, 390 000 kr. för övriga byggnads- och anläggningsarbeten
och 160 000 kr. för administration och oförutsett. Genom
dessa åtgärder erhålles dock icke något skydd för eventuella inre explosioner.
Kommer sådant skydd att krävas av sprängämnesinspektionen
måste ytterligare genomgripande byggnadsåtgärder vidtagas till en kostnad
av över 100 000 kr.
Med anledning av den höga kostnad som sålunda beräknats för iståndsättning
av ifrågavarande anläggning för avsett ändamål har fortifikationsförvaltningen
även undersökt andra möjligheter till lösning av lagringsfrågan.
Sedan därvid framkommit att ett utförande av en helt ny
anläggning på annan plats skulle ur alla synpunkter ställa sig förmånligare
än ett bibehållande av den nuvarande anläggningen, har fortifikationsförvaltningen
i samråd med chefen för flygvapnet, sprängämnesinspektionen,
länsstyrelsen i Västmanlands län och järnvägsstyrelsen upprättat
förslag till nybyggnad av en drivmedelsanläggning vid Tortuna järnvägsstation
cirka 12 kilometer nordost Västerås. Drivmedelslagringen avses
därvid ske i liggande, nedgrävda plåtcisterner av konventionell typ.
103
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Anläggningen avses i första hand utbyggas för en volym av 1 300 kubikmeter
med möjlighet till framtida utökning. Uppfyllning av anläggningen
kan ske från järnväg och vidaretransporten till flottiljen med tankbilar.
Kostnaderna för förslagets genomförande, exklusive markkostnader, har
beräknats till 900 000 kr., varav 570 000 kr. för cisterner, 180 000 kr. för
övriga anläggningsarbeten och 150 000 kr. för administration och oförutsett.
Genom ämbetsverkets försorg pågår utredning rörande möjligheterna
att utnyttja den nuvarande anläggningen för annat ändamål.
Beträffande behovet av reservkraftaggregat vid Västmanlands flygflottilj
anmäler fortifikationsförvaltningen att med hänsyn till den stora frekvensen
av mörkerflygningar vid flottiljen krävs ur flygsäkerhetsssynpunkt
att, i händelse av strömavbrott, dylikt aggregat finnes att tillgå.
Kostnaderna för anskaffning och installation m. m. av aggregatet uppskattas
till 375 000 kr.
2. För utbildningen vid den till Roslagens flygkår förlagda flygvapnets
radarskola erfordras nybyggnad av laboratoriebyggnad, inrymmande 9
radarlaborationssalar, 5 elmätarrum och 1 verkmästarrum med en sammanlagd
nettogolvyta om ca 460 kvadratmeter ävensom vissa biutrymmen
såsom apparatrum, toalettrum m. m. Av fortifikationsförvaltningen företagen
utredning har givit vid handen, att utrymmesbehovet icke kan tillgodoses
inom flygkårens befintliga byggnadsbestånd. Kostnaden för nybyggnaden
har uppskattats till 800 000 kr.
3. Lokalerna i flygsäkerhetsbyggnaden vid Östgöta flygflottilj är trånga
och oändamålsenliga och tillgodoser icke flygsäkerhetens krav. Med hänsyn
härtill och till att byggnaden är i sådant skick, att det ur byggnadstekniska
och ekonomiska synpunkter icke kan anses försvarbart utöka och
modernisera densamma, bör nya lokaler för flygsäkerhetstjänsten tillskapas
genom nybyggnad. Även lokalerna för den flygande personalen vid
flottiljen är otillräckliga och oändamålsenliga. Behovet av nya lokaler för
denna personal bör tillgodoses genom nybyggnad.
Av fortifikationsförvaltningen företagen utredning har givit vid handen,
att ifrågavarande behov av nya flygsäkerhetslokaler och flygtjänstlokaler
bör tillgodoses genom att för ändamålet uppföra en ny byggnad. Till byggnadens
källarvåning bör förläggas en planerad kommandocentral. Byggnadskostnaderna
har uppskattats till 1 400 000 kr., varav 300 000 kr. belöper
på kommandocentralen. Kostnaderna för kommandocentralen bör bestridas
av medel, som för budgetåret 1962/63 anvisats under anslaget Övriga
befästningsarbeten. För påbörjande av byggnadsarbetet kan vidare
disponeras 300 000 kr. av medel, som står till Kungl. Maj :ts disposition
för hangarverkstäder vid flottiljen samt 250 000 kr., som ställts till fortifikationsförvaltningens
förfogande för utbyggnad av sjukhus vid Norrbottens
flygbaskår. Sistnämnda medel erfordras icke för utbyggnad av ifrågavarande
sjukhus, enär den slutna sjukvården för Luleå-förbanden avses
104 Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
skola centraliseras till Luleå luftvärnskår. Resterande medelsbehov, 550 000
kr., bör tillgodoses genom medelsanvisning för nästa budgetår.
4. Förbandssjukhuset vid krigsflygskolan utgöres av en för sjukvårdsändamål
omändrad förläggningsbarack, uppförd 1883 och moderniserad
1939. Lokalerna är otillräckliga och icke ändamålsenliga för verksamheten,
som omfattar jämväl sjukvården för den förberedande fältflygarskolan
vid Herrevadskloster. Helt ny sjukhusbyggnad bör snarast komma till utförande
och kostnaderna härför har av fortifikationsförvaltningen uppskattats
till 1 000 000 kr.
5. Jämlikt beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 110; SU 115; rskr.
285) skall ett luftvärnsrobotförband förläggas till Barkarby flygdepå. Fortifikationsförvaltningen
har i samråd med chefen för flygvapnet upprättat
förslag rörande erforderliga investeringsåtgärder för luftvärnsrobotförbandets
verksamhet. Enligt förslaget skall utföras två explosivämnesförråd,
en laddningsbyggnad, uppställningsplatser för robotlavetter, radarstation,
planer för färdigmagasin, vägar samt avlopps- och elledningar m. m.
Kostnaderna för förslagets genomförande har beräknats till 1 900 000 kr.,
varav 700 000 kr. belöper på explosivämnesförråden. Sistnämnda kostnad
kan bestridas av medel, som tidigare anvisats under investeringsanslaget
Anläggningar för robotvapen. För tillgodoseende av resterande medelsbehov
erfordras för nästa budgetår 1 200 000 kr.
6. Vid Hälsinge flygflottilj erfordras ur flygsäkerhetssynpunkt ett
nytt trafikledartorn. Till källarvåningen i detta bör förläggas en kommandocentral.
Byggnadskostnaderna uppskattas till 700 000 kr., varav 300 000
kr. belöper på kommandocentralen och kan bestridas från det för budgetåret
1962/63 anvisade investeringsanslaget Övriga befästningsarbeten. Resterande
medelsbehov, 400 000 kr., bör tillgodoses genom medelsanvisning för
nästa budgetår.
7. Som en följd av att flygflottiljerna börjat utrustas med flygplan 35
uppkommer under de närmaste åren vid flera flottiljer behov av utökade
lokaler för underhåll och drift av den nya flygplantypen, vars tekniska utrustning
är betydligt mera krävande ur underhållssynpunkt än tidigare
flygplantypers. Den omställning av verkstadsdriften vid Södertörns flygflottilj,
som planeras med hänsyn härtill, avses ligga till grund för motsvarande
ändringar vid övriga förband, som senare skall utrustas med
flygplan 35. De om- och tillbyggnadsarbeten, som erfordras vid Södertörns
flygflottiljs flygverkstad, uppskattas draga en kostnad av 1 500 000 kr.
8. Vid Norrbottens flygbaskår föreligger behov av utökning av flyg- och
fordonsverkstaden. Utbyggnaden bör utföras etappvis, varvid första byggnadsetappen
avses skola omfatta nybyggnad för förråd och personal i
omedelbar anslutning till flyg- och fordonsverkstaden samt ombyggnad av
nämnda byggnad för att däri erhålla tillfredsställande utrymmen för bland
annat televerkstad och instrumentverkstad. Byggnadskostnaderna för första
105
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
byggnadsetappen uppskattas till 750 000 kr. För påbörjande av ifrågavarande
byggnadsarbeten kan disponeras 500 000 kr. av medel som anvisats
för budgetåret 1962/63. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras
250 000 kr. för budgetåret 1963/64.
9. Flygverksamheten vid flygförvaltningens försökscentral i Malmslätt
har under de senaste åren mer än fördubblats och väntas snabbt komma
att öka ytterligare. Brist på hangarutrymme föreligger för närvarande för
cirka 15 flygplan, vilka därför måste uppställas utomhus. För att försökscentralen
skall kunna bedriva sin utprovningsverksamhet i planerad omfattning
är det nödvändigt att nya hangarutrymmen snarast tillkommer.
Kostnaderna för uppförande av ny hangar har uppskattats till 2 000 000 kr.,
vilket belopp erfordras för nästa budgetår.
10. Genom beslut den 21 december 1962 har Kungl. Maj :t bemyndigat
fortifikationsförvaltningen att för en kostnad av högst 400 000 kr. uppföra
laboratoriebarack och robotprovhus vid flygförvaltningens robotförsöksplats
i Norrland. Medel för täckande av kostnaderna för dessa byggnader
bör anvisas för nästa budgetår.
Vid försöksplatsen föreligger vidare behov av förråd för robotar, raketer
och ammunition av olika typer. Kostnaderna för förrådet har uppskattats
till 150 000 kr. För drift av ett flertal för verksamheten nödvändiga apparater
erfordras vidare anslutning till elkraftnätet. Kostnaderna härför har
uppskattats till 250 000 kr.
Sammanlagt erfordras sålunda 800 000 kr. för byggnadsföretag vid robotförsöksplatsen
för nästa budgetår.
11. Vid centrala flygverkstaden Malmslätt erfordras utförande av en
lågvattenreservoar m. m. till en uppskattad kostnad av 150 000 kr.
12. För förläggning av flygvapnets strilpersonal i Härnösand föreligger
behov av förläggningsutrymmen för 50 man, vilket behov bör tillgodoses
genom uppförande av en mindre förläggningsbyggnad vid Härnösands kustartillerikår.
Byggnadskostnaden har uppskattats till 600 000 kr.
13. För diverse smärre byggnadsföretag, inklusive byggnadstekniska
brandskyddsåtgärder och skyddsanordningar, vilka var för sig beräknas
draga en kostnad av högst 100 000 kr., erfordras för nästa budgetår 975 000
kr.
Yttrande
överbefälhavaren tillstyrker fortifikationsförvaltningens förslag.
Departementschefen
Under förevarande anslag har fortifikationsförvaltningen framlagt förslag
till utförande av ett flertal byggnadsföretag. Bland de mera kostnadskrävande
är nybyggnad av drivmcdelsanläggning m. in. vid Västmanlands
flygflottilj, nybyggnad av sjukhus vid krigsflygskolan, nybyggnad av ladd
-
106 Kungi. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
ningshus m. m. vid Barkarby flygdepå, utökning av flygverkstad vid Södertörns
flygflottilj och nybyggnad av hangar vid försökscentralen i Malmslätt.
Vid Västmanlands flygflottilj finnes en åren 1956—1958 uppförd drivmedelsanläggning,
vilken icke utan omfattande och kostnadskrävande
byggnadsåtgärder kan användas för förvaring av numera använt flygdrivmedel.
Fortifikationsförvaltningen föreslår därför, att ifrågavarande anläggning
ersättes med en ny drivmedelsanläggning, som beräknas draga
en kostnad av 900 000 kr. Med hänsyn till bland annat att den befintliga
drivmedelsanläggningen är belägen i nära anslutning till markområden som
Västerås stad avser att exploatera anser jag den nya drivmedelsanläggningen
böra utföras i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.
Vid krigsflygskolan föreslår fortifikationsförvaltningen nybyggnad av
ett sjukhus för en uppskattad kostnad av 1 000 000 kr. såsom ersättning
för ett befintligt äldre förbandssjukhus. Enligt vad jag under hand inhämtat
föreligger ännu inga programhandlingar för sjukhuset, vilket tidigast
beräknas kunna påbörjas under våren 1964. Jag anser med hänsyn härtill
att medel för detta ändamål icke bör anvisas för nästa budgetår.
Till Barkarby flygdepå skall enligt beslut av 1962 års riksdag förläggas
ett luftvämsrobotförband. I samband härmed föreligger behov av vissa
investeringsåtgärder vid depån för en beräknad kostnad av 1 900 000 kr.,
varav 700 000 kr. erfordras för uppförande av explosivämnesförråd. Kostnaderna
för sistnämnda förråd avses skola bestridas av medel, som för
budgetåret 1962/63 anvisats under investeringsanslaget Anläggningar för
robotvapen. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras
1 200 000 kr. för nästa budgetår. Byggnadsprogram, som ur säkerhetssynpunkt
godkänts av sprängämnesinspektionen, finns utarbetat och har
godkänts av Kungl. Maj :t.
För utökning av flygverkstad vid Södertörns flygflottilj liksom för nybyggnad
av hangar vid försökscentralen i Malmslätt bör medel beräknas i
enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.
Jag föreslår, att under anslagsrubriken för nästa budgetår anvisas
10 500 000 kr. Beträffande vissa av de föreslagna byggnadsföretagen har
jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Jag beräknar
sålunda icke medel under anslaget för uppförande av nytt sjukhus vid
krigsflygskolan. Beträffande övriga av fortifikationsförvaltningen föreslagna
byggnadsarbeten torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan ämbetsverket
inkommit med närmare utredning rörande de olika arbetena,
besluta om vilka av dessa som bör komma till utförande. Medel under anslaget
bör även få tagas i anspråk för fortsättande av arbeten som påbörjats
under tidigare budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag,
vilka beräknas draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963 107
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 10 500 000 kr.
[11] Flygfältsarbeten m.m.
Anslag Nettoutgift Behållning
1961/62 .......... 29 000 000 34 130 649 25 927 353
1962/63 .......... 24 500 000
1963/64 (förslag). . 23 500 000
Yrkande
Fortifikationsförvaltningen, som från och med den 1 juli 1963 från flygförvaltningen
skall övertaga handläggningen av ärenden rörande flygfältsarbeten
m. m., hemställer efter samråd med flygförvaltningen (skr. 15/8
1962) att anslaget uppföres med 27 400 000 kr.
Sedermera har chefen för flygvapnet med skrivelse den 31 januari 1963
inkommit med investeringsplan för flygvapnet 1963—70. Med anledning
härav har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 14 februari 1963 återkallat
sina i förenämnda skrivelse den 15 augusti 1962 angivna förslag till
anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 under förevarande anslag och i
stället, efter samråd med chefen för flygvapnet och flygförvaltningen, avgivit
nytt förslag till anslagsäskanden. Fortifikationsförvaltningen hemställer,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med 23 500 000 kr., vilket
innebär en anslagsminskning med 1 000 000 kr. Vidare föreslår fortifikationsförvaltningen,
att flygfältsarbeten in. m. får igångsättas för en kostnad
av 8 500 000 kr. utöver anvisade medel. Av sistnämnda belopp avses
4 000 000 kr. för fullföljande av arbeten på en ny flygbas, 2 000 000 kr. för
utläggande av beställningar på ytterligare reservvägbaser samt 2 500 000 kr.
för arbeten med anläggningar för el- och teleutrustningar.
Anslaget avses för i det följande angivna flygfältsarbeten m. in.
Kostnad
1. Färdigställande av tidigare påbörjade flygfältsarbeten...................... 9 000 000
2. Påbörjande av ny flygbas............................................... 2 000 000
3. Kompletteringsarbeten på befintliga baser................................. 3 200 000
4. Lagringsanläggningar för drivmedel....................................... 1 000 000
5. Reservvägbaser........................................................ 2 000 000
6. Maskeringsarbeten...................................................... 1 600 000
7. Baracker på krigsflygfält................................................ 800 000
8. Beredskapslagring...................................................... 400 000
9. Banförstärkningar...................................................... 1 000 000
108
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
Kostnad
10. Anläggningar för flygfältsbelysning....................................... 840 000
11. Anläggningar för elkraft (vid krigsflygfält och uppställningsområden)......... 200 000
12. Anläggningar för kabelnät (högtalare)..................................... 400 000
13. Anläggningar för radio och radar......................................... 960 000
14. Anläggningar för telemateriel för luftbevakningen.......................... 100 000
Summa kr. 23 500 000
Motiv
1. I byggnadsplanerna för budgetåret 1963/64 ingår fortsatta arbeten på
tre påbörjade flygfält, vilka totalt beräknas kosta 15 500 000 kr. För dessa
arbetens bedrivande har under tidigare budgetår anvisats 6 500 000 kr. För
färdigställande av dessa arbeten beräknas för budgetåret 1963/64 9 000 000
kr.
2. I planerna för budgetåret 1963/64 ingår även påbörjande av ytterligare
en ny flygbas med rull- och taxibana, klargörings- och uppställningsplatser
samt flygplanväg. Denna flygplats, som föreslås förlagd till Gävleborgs
län, beräknas totalt kosta ca 6 000 000 kr., varav 2 000 000 kr. erfordras
för nästa budgetår.
3. För att göra vissa tidigare delvis utbyggda baser fullt krigsanvändbara
erfordras kompletteringar med klargörings- och uppställningsplatser,
flygplan- och fordonsvägar. Därjämte erfordras medel för planläggning
av flygfältsarbeten som beräknas komma till utförande vid krig eller beredskapstillstånd
samt för utförande av smärre kompletteringsarbeten i
förbandens egen regi. Här angivna arbeten beräknas draga en kostnad av
3 200 000 kr., vilket belopp erfordras nästa budgetår.
4. För att betjäna de vid flygbaserna baserade flygförbanden erfordras
anläggande av lagringsanläggningar för drivmedel. Medelsbehovet för detta
ändamål beräknas för nästa budgetår till 1 000 000 kr.
5. Under budgetåret 1963/64 bör arbeten på reservbaser sättas igång
inom en kostnadsram av 4 000 000 kr. Medelsförbrukningen under budgetåret
1963/64 förutsättes bli 2 000 000 kr.
6. För utförande av maskeringsarbeten vid flygbaserna erfordras för
nästa budgetår 1 600 000 kr.
7. För utbyggnad av baracker vid krigsflygfält som är så belägna att
befintlig bebyggelse icke kan utnyttjas för oundgängligen erforderliga inomhuslokaler
erfordras för nästa budgetår 800 000 kr.
8. Anordningar för och uppläggning av material för reparation och komplettering
av flygbaser vid krig eller beredskapstillstånd beräknas för nästa
budgetår till 400 000 kr.
9. Med hänsyn till högre hjultryck och de särskilda krav beträffande
jämnhet och ytstabilitet som de moderna jetplanen ställer på rull- och taxi
-
109
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
banor erfordras för nästa budgetår 1 000 000 kr. för förstärkningsarbeten
på vissa flottilj- och krigsflygfält.
10. För införande av ett nytt optiskt inflygningssystem vid flottiljerna
samt för kompletteringar av befintliga anläggningar för ban- och inflygningsljus
erfordras för nästa budgetår 840 000 kr.
11. För förstärkning av elkraftförsörjningen vid vissa krigsflygfält och
uppställningsområden erfordras för nästa budgetår arbeten för en kostnad
av 200 000 kr.
12. För vidgning och komplettering av kabelnäten för signal- och högtalaranläggningarna
vid flygfälten erfordras för nästa budgetår 400 000 kr.
13. Med hänsyn till den för flygverksamheten erforderliga säkerhetsorganisationen
erfordras ytterligare utbyggnad av markbaserad radio och
radar. För skydd av denna materiel erfordras smärre hyddor och skyddsrum,
fundament till master samt kabelarbeten. Kostnaderna härför beräknas
för nästa budgetår till 960 000 kr.
14. Medlen erfordras för anordningar för teleinstallationer för luftbevakningen
såsom resning av radiomaster, hyddor, fundament etc.
Yttrande
Överbefälhavaren tillstyrker fortifikationsförvaltningens förslag.
Departementschefen
Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag uppföres med 23 500 000 kr. Av anslagsmedlen
bör 9 000 000 kr. få utnyttjas för fortsatta arbeten på tre flygfält, 2 000 000
kr. för påbörjande av en ny flygbas, 3 200 000 kr. för kompletteringsarbeten
på befintliga baser och 2 000 000 kr. för anläggande av reserwägbaser.
Resterande medel under anslaget, 7 300 000 kr., bör få utnyttjas för övriga
av fortifikationsförvaltningen föreslagna arbeten. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att närmare reglera anslagets användning.
Av anslaget beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag,
vilket i denna del tillstyrkts av riksrevisionsverket, 2 500 000 kr. för anläggningar
för el- och teleutrustning.
Under anslaget har vidare 1 000 000 kr. upptagits för förstärkningsarbeten
m. m. å flygfält. Det är enligt min mening tveksamt om investeringsmedel
bör utnyttjas för dylika arbeten. Jag förutsätter, att denna fråga
närmare överväges i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1964/65.
Jag hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva att flygfältsarbeten m. m. må komma till utförande
i den av mig angivna omfattningen;
b) till Flygfältsarbeten m. rn. för budgetåret 1963/64 anvisa
ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.
no
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
Befästningars del fond
I 1963 års statsverksproposition har under befästningars delfond i anslutning
till vad som gäller för innevarande budgetår beräknade anslagsbelopp
för budgetåret 1963/64 upptagits under följande anslagsrubriker,
nämligen Berghangarer, Anordnande av vissa drivmedelsförråd, Vissa ammunitionsförråd,
Uppställningsplatser för radarstationer, Vissa fortifikatoriska
anordningar för kustartilleribatterier, Anordnande av vissa lokaler för
luftbevakningen m. in., Tygmaterielförråd i berg, Bergverkstäder vid flygvapnet,
Fullträffsäkra uppehållsplatser, Anläggningar för robotvapen, Övriga
befästningsarbeten, Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) och
Markförvärv för befästningar. För att erhålla bättre överblick över försvarsgrenarnas
kostnadsramar, som omfattar både drift- och investeringsändamål,
synes det emellertid lämpligt att under befästningars delfond upptas tre särskilda
anslag för befästningsarbeten för de olika försvarsgrenarna samt ett
anslag för befästningsarbeten för gemensamma ändamål. Genom en sådan
ordning vinnes också i huvudsak överensstämmelse med anslagsuppställningen
under kasernbyggnaders delfond. Anslagen till Flyttning av Stockholms
örlogsbas (Muskövarvet) och Markförvärv för befästningar bör bibehållas
oförändrade. Den för översyn av redovisningen av försvarets befästningar
av Kungl. Maj :t den 14 oktober 1960 tillkallade utredningsmannen
har under hand meddelat, att en sammanföring av nuvarande anslagsrubriker
enligt förevarande förslag icke anses komma att medföra några
olägenheter vid fullföljande av utredningsuppdraget. I enlighet med det
anförda upptas i det följande medel för investeringar för befästningar under
anslagsrubrikerna Befästningsarbeten för gemensamma ändamål, Befästningsarbeten
för armén, Befästningsarbeten för marinen, Befästningsarbeten
för flygvapnet, Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
och Markförvärv för befästningar. Vid utgången av innevarande budgetår
kvarstående outnyttjade belopp å de äldre anslagen bör enligt Kungl. Maj :ts
närmare bestämmande få överföras till de nya anslagen.
[12] Befästningsarbeten för gemensamma ändamål
Anslag
1963/64 (förslag) .................... 34 500 000
Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur för
gemensamma ändamål för försvaret.
I överbefälhavarens investeringsplan för gemensamma ändamål för tidsperioden
1963—70 har för investeringar för gemensamma ändamål för nästa
budgetår upptagits 34,25 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor hänför sig
till markförvärv för befästningar. I det följande lämnas en redovisning för
av fortifikationsförvaltningen (skr. 15/8 1962) föreslagna befästningsarbe
-
in
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
ten av gemensam natur, vilka enligt överbefälhavarens förenämnda investeringsplan
skall komma till utförande under nästa budgetår. Uppdelningen
på olika objekt har gjorts på grundval av en inom fortifikationsförvaltningen
upprättad särskild promemoria.
Kostnad
Anläggningar för spaning, samband och stridsledning
1. Uppehållsplatser......................................................... 4 415 000
2. Signalanläggning....................................................... 150 000
3. Uppehållsplatser.......................................................; 435 000
4. Lokaler för försvarets radioanstalt...................i.................. 2 000 000
Anläggningar för förråd och verkstäder
5. Drivmedelsanläggning..........
6. Drivmedelsanläggning..........
7. Drivmedelsanläggning.,........
8. Drivmedelsanläggning..........
9. Drivmedelsanläggning..........
10. Etappammunitionsförråd........
11. Centralammunitionsförråd.......
12. Centralammunitionsförråd.......
13. Tygmaterielförråd..............
Övriga befästningsarbeten
14. Stötvågssimulator...................................................... 2 550 000
Summa kr. 33 250 000
600 000
4 000 000
2 000 000
2 400 000
4 900 000
2 000 000
4 300 000
2 000 000
1 500 000
.1/ o ti v
1. Totalkostnaden för utbyggnad av tre uppehållsplatser uppskattas preliminärt
till 26 000 000 kr. För budgetåret 1962/63 har 800 000 kr. anvisats
för projektering av anläggningarna. För påbörjande av två av anläggningarna
i östra Mellansverige erfordras för nästa budgetår (2 700 000 +
1 715 000 =) 4 415 000 kr.
2. För projektering av en signalanläggning har för budgetåret 1962/63
anvisats 100 000 kr. För färdigställande av anläggningen erfordras 150 000
kr. för nästa budgetår.
3. För bestridande av det militära försvarets andel i kostnaderna för två
uppehållsplatser, vilka utföres genom civilförsvarsstyrelsens försorg, erfordras
(400 000 + 35 000 =) 435 000 kr. för nästa budgetår. I fråga om den
ena anläggningen begäres nu medel endast för en första etapp.
4. För fortsatt utbyggnad av lokaler för försvarets radioanstalt erfordras
2 000 000 kr. för nästa budgetår.
5. Totalkostnaden för ifrågavarande drivmedelsanläggning uppskattas till
6 130 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande budgetår
har 5 530 000 kr. anvisats. För färdigställande av anläggningen erfordras
600 000 kr. för nästa budgetår.
6. Totalkostnaden för ifrågavarande drivmedelsanläggning har uppskattats
till 12 500 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med inncva
-
112
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
rande budgetår har 4 000 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras
8 500 000 kr., varav 4 000 000 kr. för nästa budgetår.
7. Totalkostnaden för ifrågavarande drivmedelsanläggning uppskattas
till 7 000 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 5 000 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras
alltså 2 000 000 kr. för nästa budgetår.
8. Genom beslut den 28 juni 1962 uppdrog Kungl. Maj :t åt fortifikationsförvaltningen
att i samråd med arméintendenturförvaltningen och flygförvaltningen
verkställa en teknisk-ekonomisk undersökning rörande olika
alternativ till anordnande av en drivmedelsanläggning, avsedd för förvaring
av flygdrivmedel och bensin. Kungl. Maj :t medgav vidare, att ett belopp av
högst 500 000 kr. av förevarande anslag finge förskottsvis tagas i anspråk
för undersökningarna. Fortifikationsförvaltningen beräknar, att förenämnda
undersökningar, ävensom projektering av en ny drivmedelsanläggning skall
kunna slutföras så att arbetet med förrådet kan påbörjas under budgetåret
1963/64. De äskade medlen, 2 400 000 kr., avses för täckning av undersöknings-
och projekteringskostnaderna samt för påbörjande av arbetet med
anläggningen.
9. I skrivelse den 27 oktober 1962 har fortifikationsförvaltningen gjort
framställning till Kungl. Maj :t om förhyrning av lagringsutrymmen för
drivmedel i en planerad kommunal berganläggning. Den totala investeringskostnaden
för ifrågavarande anläggning har uppskattats till 7 150 000 kr.
Med anledning av förevarande framställning uppdrog Kungl. Maj :t genom
beslut den 7 december 1962 åt fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgärder
för att med äganderätt förvärva ifrågavarande drivmedelsanläggning.
För bestridande av kostnaderna för förvärv av anläggningen erfordras
4 900 000 kr. för nästa budgetår.
10. Totalkostnaden för ett etappammunitionsförråd uppskattas till
10 000 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 5 200 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras
4 800 000 kr., varav 2 000 000 kr. för nästa budgetår.
11. Totalkostnaden för tre centralammunitionsförråd uppskattas till
27 500 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 13 000 000 kr. anvisats. För fullföljande av arbetena erfordras
14 500 000 kr., varav 4 300 000 kr. för nästa budgetår.
12. Totalkostnaden för två nya centralammunitionsförråd uppskattas till
15 500 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. För påbörjande av förråden
erfordras 2 000 000 kr. för nästa budgetår.
13. För påbörjande av ett nytt tygmaterielförråd erfordras 1 500 000 kr.
för nästa budgetår. Totalkostnaden för förrådet kan icke angivas, enär förrådstyp
och omfattning av förrådet icke kunnat fastställas.
14. Totalkostnaden för viss försöksanläggning för prov med särskilt
höga belastningar, s. k. simulator, beräknas komma att uppgå till 5 000 000
Kanyl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
113
kr. Hittills har för anläggningen sammanlagt anvisats 1 800 000 kr. under
reservationsanslaget Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet,
varav 000 000 kr. för innevarande budgetår. I enlighet med vad föredragande
departementschefen anfört vid anmälan i 1963 års statsverksproposition av
förenämnda anslag (s. 40) bör medel för simulatorn — en berganläggning
med vissa byggnader ovan jord - - framdeles ej anvisas under ifrågavarande
anslag utan under kapitalbudgeten. För nästa budgetår erfordras 2 550 000
kr. för ändamålet.
Departementschefen
För befästningsarbeten för gemensamma ändamål har i det föregående redovisats
objekt inom en kostnadsram av 33 250 000 kr. Härav avses 5 000 000
kr. för gemensamma uppeliållsplatser, 2 000 000 kr. för lokaler för försvarets
radioanstalt, 13 900 000 kr. för drivmedelsanläggningar, 8 300 000 kr.
för aminunitionsförråd, 1 500 000 kr. för tyginaterielförråd och 2 550 000 kr.
för en stötvågssimulator. För fortsatta arbeten på redan beslutade objekt
åtgår ca 20 000 000 kr. medan ca 13 200 000 kr. avses för nya objekt. Sålunda
upptas 435 000 kr. för uppehållsplatser, 2 000 000 kr. för lokaler för
försvarets radioanstalt, 7 300 000 kr. för två nya drivmedelsförråd, 2 000 000
kr. för två nya aminunitionsförråd och 1 500 000 kr. för ett nytt tygmalerielförråd.
Jag tillstyrker, att medel i enlighet med myndigheternas förslag beräknas
för uppehållsplatser. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att
närmare pröva behovet av sådana anläggningar i östra Mellansverige, bl. a.
med hänsyn till pågående utredning rörande den regionala ledningsorganisationens
utformning.
Beträffande den under 8. oinförmälda drivmedelsanläggningen för flygdrivmedel
och bensin har 1962 års riksdag uttalat att, därest ny anläggning
för lagring av flygdrivmedel ansågs böra komma till utförande, frågan härom
framdeles borde underställas riksdagens prövning. Genom beslut den 28
juni 1962 anbefallde Kungl. Maj :t fortifikationsförvaltningen att i samråd
med arméintendenturförvaltningen och flygförvaltningen verkställa en teknisk-ekonomisk
undersökning rörande olika alternativ till anordnande av
ifrågavarande drivmedelsanläggning. Resultatet av utredningen har ännu
icke redovisats för Kungl. Maj :t men enligt vad jag under hand inhämtat
från fortifikationsförvaltningen har den hittills verkställda utredningen visat,
att utbyggnaden av ifrågavarande lagringsanläggning bör ske efter principen
spridda förrådsgrupper och icke i form av en bergskyddad cenlralanläggning.
Sedan resultatet av den pågående utredningen redovisats och
kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder närmare angivits, torde det få
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om påbörjande av ifrågavarande drivmedelsförråd.
För nästa budgetår räknar jag med ett medelsbehov för ändamålet
av 2 400 000 kr.
5—- Bihang till riksdagens protokoll 1963. t samt. Nr 108
114
Knngl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Vad härefter angår den under 9. oinförmälda drivmedelsanläggningen,
vilken planerats komma till utförande i kommunal regi och därefter förhyras
av kronan, har Kungl. Maj :t genom beslut den 27 oktober 1962 uppdragit
åt fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgärder för att med äganderätt
förvärva anläggningen. Enligt vad jag under hand inhämtat från fortifikationsförvaltningen
har förhandlingarna om förvärv av ifrågavarande
anläggning ännu icke kunnat slutföras. Totalkostnaden för utförande av anläggningarna
har uppskattats till ca 7 miljoner kronor. För nästa budgetår
räknar jag med ett medelsbehov av 4 900 000 kr. för ändamålet.
I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag med att
under nästa budgetår kan påbörjas utförande av två centralammunitionsförråd
och ett tygmaterielförråd. För ändamålet erfordras tillhopa 3 500 000
kr.
Under förevarande anslag bör vidare upptagas 2 550 000 kr. för fortsatta
arbeten med en stötvågssimulator, för vilka medel tidigare anvisats under
reservationsanslaget Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet.
Slutligen bör medel under anslaget beräknas för truppbefästningar. Enligt
överbefälhavarens direktiv har dessa fördelats inom försvarsgrenarnas
kostnadsramar. För nästa budgetår beräknar jag emellertid för truppbefästningar
3 450 000 kr. under förevarande anslag.
Bland annat med beaktande av att det s. k. tvåstegsförfarandet fortsättningsvis
bör tillämpas ifråga om befästningsarbeten föreslår jag, att anslagsbeloppet
för nästa budgetår bestämmes till 34 500 000 kr. Medlen torde i enlighet
med fortifikationsförvaltningens förslag få användas för fortsatta arbeten
med redan beslutade objekt samt för påbörjande av nya objekt i enlighet
med vad jag i det föregående föreslagit.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Befästningsarbeten för gemensamma ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
34 500 000 kr.
[13] Befästningsarbeten för armén
Anslag
1963/64 (förslag) 8 100 000
Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur för
armén.
I chefens för armén investeringsplan för armén för tidsperioden 1963—70
har för investeringar för armén för nästa budgetår upptagits 11 550 000 kr.
115
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
I det följande lämnas en redovisning för de av fortifikationsförvaltningen
föreslagna befästningsarbeten för armén, vilka enligt arméchefens förenämnda
investeringsplan avses komma till utförande under nästa budgetår.
Uppdelningen på olika objekt har gjorts på grundval av en inom fortifikationsförvaltningen
upprättad särskild promemoria.
Kostnad
Anläggningar för uppställning av vapen
1. Utbyggnad av lokalförsvarsbatterier....................................... 2 500 000
Anläggningar för förråd och verkstäder
2. Betongammunitionsförråd................................................ 5 000 000
Övriga befästningsarbeten
3. Truppbefästningar......................................................... 3 450 000
4. Modernisering av befästningar............................................ 500 000
5. Förbindelsearbeten ..................................................... 100 000
Summa kr. 11 550 000
M o ti v
1. För fortsatt utbyggnad av lokalförsvarsbatterier äskas 2 500 000 kr.
för nästa budgetår.
2. Totalkostnaden för erforderliga friliggande betongammunitionsförråd
för armén anges till 23 145 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till
och med innevarande budgetår har 8 000 000 kr. anvisats för ändamålet. För
fortsatt byggande av dylika förråd äskas 5 000 000 kr. för nästa budgetår.
Departementschefen
Såsom anförts i det föregående bör medel för truppbefästningar anvisas
under anslaget Befästningar för gemensamma ändamål. Under beaktande
härav föreslår jag, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med
8 100 000 kr. Anslagsmedlen torde enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande
få utnyttjas för utbyggnad av lokalförsvarsbatterier, uppförande av
betongammunitionsförråd samt för utförande av övriga av fortifikationsförvaltningen
föreslagna befästningsarbeten.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Befästningsarbeten för armén för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 8 100 000 kr.
5* — Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 108
116
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
[14] Befästningsarbeten för marinen
Anslag
1963/64 (förslag) .............. 26 800 000
Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur för
marinen.
I chefens för marinen investeringsplan för marinen för tidsperioden
1963—70 har för investeringar för marinen för nästa budgetår upptagits
26 800 000 kr. I det följande lämnas en redovisning för av fortifikationsförvaltningen
föreslagna befästningsarbeten för marinen, vilka enligt marinchefens
förenämnda investeringsplan avses komma till utförande under
nästa budgetår. Uppdelningen på olika objekt har gjorts på grundval av en
inom fortifikationsförvaltningen upprättad särskild promemoria.
Kostnad
Anläggningar för spaning, samband och stridsledning
1. Radarstationer.......................................................... 800 000
Anläggningar för uppställning av vapen
2. Kustartilleribatterier.................................................... 15 005 000
3. Kustartilleribatterier.................................................... 4 495 000
4. Kustrobotbatteri.................................. 2 500 000
Anläggningar för förråd och verkstäder
5. Betongammunitionsförråd................................................ 1 000 000
Övriga befästningsarbeten
6. Krigstörtöjningsplatser................................................... 1 000 000
7. Avmagnetiseringsstation.................................................. 1 400 000
8. Minstationer............................................................ 600 000
Summa kr. 26 800 000
M o t i v
1. Av de för radarstationer äskade medlen avses 100 000 kr. för fortsatt
utbyggnad av anordningar för närspaningsradar. Kostnaderna för ytterligare
utbyggnad av dylika stationer anges till 5 535 000 kr. Vidare erfordras
500 000 kr. för fortsatt utbyggnad av anordningar för eldledningsradar.
Kostnaderna för ytterligare utbyggnad av dylika stationer uppskattas till
2 500 000 kr. Slutligen erfordras 200 000 kr. för anordningar för en kustspaningsradar.
2. Totalkostnaden för elva kustartilleribatterier uppskattas till
51 205 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 34 990 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av arbetena
erfordras alltså (51 205 000 — 34 990 000 =) 16 990 000 kr., varav
15 005 000 kr. för nästa budgetår. De äskade medlen avses för färdigställande
av åtta batterier samt fortsatta arbeten med tre batterier. Sedermera
har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 21 februari 1963 anmält, att
kostnaderna beträffande två av förenämnda batterier beräknas komma att
117
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1963
öka med tillhopa ca 5,3 miljoner kronor. Anledningen till kostnadsökningen
anges vara bland annat byggnadsplatsernas avsides belägenhet samt beträffande
en av anläggningarna det förhållandet, att vissa lokaler, som icke direkt
ingår i själva anläggningen, lämpligen bör utföras samtidigt som arbetena
med batteriet. Kostnadsökningarna beträffande ifrågavarande två batterier
medför icke behov av ytterligare medel för nästa budgetår.
3. Kostnaderna för tre nya batterier uppskattas till 5 200 000 kr. per anläggning
eller tillhopa 15 600 000 kr. För påbörjande av dessa batterier upptas
4 495 000 kr. för nästa budgetår.
4. Kostnaderna för ett kustrobotbatteri har preliminärt uppskattats till
20 000 000 kr. Projektering av batteriet pågår och fortifikationsförvaltningen
räknar med att kunna påbörja byggnadsarbetena under nästa budgetår.
Till och med innevarande budgetår har 5 000 000 kr. anvisats för ändamålet.
För nästa budgetår äskas ytterligare 2 500 000 kr. för ändamålet.
5. Totalkostnad för erforderliga friliggande betongförråd för marinen
anges till 10 375 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 2 365 000 kr. anvisats för ändamålet. För fortsatt
byggande av dylika förråd äskas för nästa budgetår 1 000 000 kr.
6. —8. För utbyggnad av krigsförtöjningsplatser och minstationer erfordras
för nästa budgetår tillhopa 1 600 000 kr. För innevarande budgetår
har medel anvisats för projektering av en avmagnetiseringsstation. För utbyggnad
av stationen erfordras för nästa budgetår 1 400 000 kr.
Departementschefen
För befästningsarbeten för marinen har fortifikationsförvaltningen i enlighet
med marinchefens förenämnda investeringsplan för nästa budgetår
beräknat sammanlagt 26 800 000 kr., varav 800 000 kr. för radarstationer,
19 500 000 kr. för kustartilleribatterier, 2 500 000 kr. för ett kustrobotbatteri,
1 000 000 kr. för betongaminunitionsförråd och 3 000 000 kr. för övriga befästningsarbeten.
Av de för kustartilleribatterier äskade medlen avses huvuddelen,
ca 15 miljoner kronor, för fortsatta arbeten med tidigare beslutade
objekt medan ca 4,5 miljoner kronor avses för påbörjande av tre nya
batterier.
Beträffande två av de under 2. omförmälda batterierna har fortifikationsförvaltningen
anmält, att kostnaderna för anläggningarna beräknas komma
att öka med ca 5,3 miljoner kronor utöver vad som angivits i medelsäskandena
för nästa budgetår. Kostnadsökningen medför dock icke något
ökat medelsbehov för nästa budgetår. Jag torde få återkomma till frågan
om täckning av kostnadsökningen vid anmälan av medelsäskandena för
budgetåret 1964/65.
I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag med att under
nästa budgetår kan efter vederbörlig projektering påbörjas tre nya
kustartilleribatterier ävensom övriga av ämbetsverket anmälda nya objekt.
118
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1963
Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår beräknas till 26 800 000 kr. Medlen
torde i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas
för fortsatta arbeten med redan beslutade objekt samt för påbörjande av
nya objekt i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Befästningsarbeten för marinen för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 26 800 000 kr.
[15] Befästningsarbeten för flygvapnet
Anslag
1963/64 (förslag) 54 200 000
Förevarande anslag avses för befästningsarbeten av investeringsnatur
för flygvapnet.
I chefens för flygvapnet investeringsplan för flygvapnet för tidsperioden
1963—70 har för investeringar för flygvapnet för nästa budgetår
upptagits 54 200 000 kr. I det följande lämnas en redovisning för av fortifikationsförvaltningen
föreslagna befästningsarbeten för flygvapnet, vilka
enligt flygvapenchefens förenämnda investeringsplan avses komma till utförande
under nästa budgetår. Uppdelningen på olika objekt har gjorts
på grundval av en inom fortifikationsförvaltningen upprättad särskild
promemoria.
Anläggningar för spaning, samband och stridsledning
1. Jakt- och spaningsradar...................................
2. Spaningsradar...........................................
3. Luftbevakningstorn......................................
4. Luftförsvarscentral.......................................
5. Luftförsvarscentral.......................................
6. Stridsledningsradiostationer........................ .......
7. Radiolänkstationer.......................................
8. Radargruppscentraler.....................................
9. Luftförsvarscentral.......................................
10. Kommandocentraler......................................
11. Byggnadsåtgärder för radiostationer m. m...................
Kostnad
1 000 000
9 750 000
100 000
600 000
7 000 000
1 800 000
2 200 000
17 650 000
3 500 000
3 500 000
2 400 000
Anläggningar för skydd av vapenbärare
12. Komplettering av berghangar.........................
700 000
Anläggningar för förråd och verkstäder
13. Drivmedelsförråd...................................................... 1 800 000
14. Betongammunitionsförråd............................................... 900 000
15. Förråd m. m. för jaktrobotar............................................ 700 000
16. Personalbyggnader. .................................................... 600 000
Summa kr. 54 200 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1903
119
.1/ o t i v
1. Totalkostnaden för utbyggnad av fyra jakt- och spaningsradarstationer
beräknas till 16 080 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och
med innevarande budgetår har 15 080 000 kr. anvisats för ändamålet. För
fullföljande av arbetena erfordras 1 000 000 kr. för nästa budgetår.
2. Totalkostnaden för utbyggnad av vissa spaningsradarstationer har uppskattats
till 12 200 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med
innevarande budgetår har 6 075 000 kr. anvisats för ändamålet. Totalkostnaden
för utbyggnad av ytterligare spaningsradarstationer har uppskattats
till 11 300 000 kr. För fortsatta arbeten på beslutade objekt samt för
påbörjande av ytterligare stationer erfordras 9 750 000 kr. för nästa budgetår.
3. Totalkostnaden för utbyggnad av luftbevakningstorn anges till 3 308 000
kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande budgetår har
628 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av utbyggnaden erfordras
2 680 000 kr., varav 100 000 kr. för nästa budgetår.
4. Totalkostnaden för ifrågavarande luftförsvarscentral uppskattas till
22 110 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 21 510 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av
arbetena erfordras alltså 600 000 kr.
5. Totalkostnaden för ifrågavarande luftförsvarscentral uppskattas till
22 400 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande budgetår
har 12 500 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande av arbetena
erfordras alltså 9 900 000 kr., varav 7 000 000 kr. för nästa budgetår.
6. De för stridsledningsradiostationer äskade medlen, 1 800 000 kr., avses
för fullföljande av arbeten med tidigare beslutade stationer. Härutöver
erfordras ytterligare stationer för en kostnad av ca 7 000 000 kr.
7. De för radiolänkstationerna äskade medlen, 2 200 000 kr., avses för
fullföljande av arbeten med tidigare beslutade stationer. Härutöver erfordras
ytterligare stationer m. m. för en uppskattad kostnad av ca 17 000 000 kr.
8. Totalkostnaden för byggande av tidigare beslutade radargruppcentraler
uppskattas till 33 900 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med
innevarande budgetår har 6 750 000 kr. anvisats för ändamålet. För fullföljande
av arbetena med dessa objekt erfordras alltså 27 150 000 kr. bör
den fortsatta utbyggnaden av stridsledningssystemet erfordras utbyggnad av
ytterligare några dylika centraler för en uppskattad kostnad av ca 33 000 000
kr. För nästa budgetår erfordras för ändamålet tillhopa 17 650 000 kr.
9. Projektering av ifrågavarande luftförsvarscentral typ II pågår och
anläggningen beräknas kunna påbörjas under budgetåret 1963/64. Med hänsyn
till att utredningen rörande vissa lokalbehov i anslutning till anläggningen
ännu icke slutförts kan totalkostnaden icke anges. De äskade medlen
avses för påbörjande av luftförsvarscentralen.
120
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
10. Totalkostnaden för utförande av kommandocentraler uppskattas till
ca 15 000 000 kr. enligt prisläget den 1 maj 1962. Till och med innevarande
budgetår har 3 000 000 kr. anvisats för ändamålet. För fortsättande av arbetena
erfordras för nästa budgetår 3 500 000 kr.
11. Den vid utgången av budgetåret 1963/64 återstående kostnaden för
ifrågavarande objekt anges till ca 9 000 000 kr.
12. Totalkostnaden för kompletterande arbeten i en berghangar uppskattas
till ca 2 500 000 kr. För påbörjande av arbetena kan 1 800 000 kr. disponeras
av medel, som anvisats för tidigare budgetår. För fullföljande av arbetena
erfordras 700 000 kr. för nästa budgetår.
13. För anläggande av friliggande drivmedelsförråd vid tre flygflottiljer
erfordras 1 800 000 kr. för nästa budgetår.
14. och 15. Medlen erfordras för fortsatt utbyggnad.
16. För ifrågavarande personalbyggnader äskas 600 000 kr. för nästa
budgetar, varav 300 000 kr. för till- och ombyggnad av administrationsbyggnaden
vid centrala flygmaterielförrådet i Arboga och 300 000 kr. för
uppförande av en personalbyggnad, inrymmande kontor, televerkstad in. in.,
vid centrala flygverkstaden i Arboga.
Departementschefen
För befästningsarbeten för flygvapnet har fortifikationsförvaltningen i enlighet
med förenämnda av chefen för flygvapnet ingivna investeringsplan
för nästa budgetår upptagit sammanlagt 54 200 000 kr., varav 10 750 000 kr.
för radarstationer, 11 100 000 kr. för luftförsvarscentraler, 4 100 000 kr. för
luftbevakningstorn och radiostationer, 17 650 000 kr. för radargruppcentraler,
5 900 000 kr. för kommandocentraler m. in., 700 000 kr. för kompletteringsarbeten
i en berghangar och 4 000 000 kr. för förråd m. in. Huvuddelen
av medlen avses för fortsatta arbeten på redan beslutade objekt.
Beträffande vissa av de under 2. omförmälda radarstationerna har fortifikationsförvaltningen
i skrivelse den 19 december 1962 anmält, att kostnaderna
för anläggningarna kommer att öka med ca 2,9 miljoner kronor. Ämbetsverket
har även begärt att få påbörja arbeten med ytterligare en dylik
radarstation. Vidare har fortifikationsförvaltningen begärt att få utföra
arbeten vid under 8. omförmälda radargruppcentraler i snabbare takt än
som tidigare avsetts. Med anledning av framställningen har Kungl. Maj :t
genom beslut den 18 januari 1963 medgivit, att fortifikationsförvaltningen
för utbyggnad av radarstationer och radargruppcentraler förskottsvis må
ta i anspråk ett belopp 8 125 000 kr. av medel, som ställts till ämbetsverkets
förfogande för utförande av objekt å investeringsanslag under befästningars
delfond. Medel för täckande av detta belopp bör för nästa budgetår
beräknas under förevarande anslag.
Vid anmälan av det för budgetåret 1962/63 under befästningars delfond
121
Kungl. Maj:ts proposition nr 108 år 1063
uppförda anslaget till berghangarer tillstyrkte jag, att 1 500 000 kr. anvisades
för utförande av projektering av kompletterings- och säkerhetsanordningar
i fyra tidigare färdigställda berghangarer för en preliminärt
uppskattad kostnad av 4 000 000 kr. per hangar. Genom beslut den 9 mars
1962 medgav Kungl. Maj :t, att arbetena med ombyggnad av en drivmedelsanläggning
i en av berghangarerna fick påbörjas för en beräknad kostnad
av 1 700 000 kr. De av fortifikationsförvaltningen under 12. äskade medlen
avses för fullföljande av arbeten med ifrågavarande anläggning. De
under 13. äskade medlen för drivmedelsförråd vid tre flygflottiljer avses för
utförande av friliggande drivmedelsförråd för flottiljerna, varigenom kostnadskrävande
ombyggnadsarbeten vid de i anslutning till ifrågavarande
berghangarer befintliga drivmedelsförråden icke behöver utföras.
I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag medel för
att under nästa budgetår påbörja en luftförsvarscentral typ II, ytterligare
radarstationer och radargruppcentraler ävensom övriga av fortifikationsförvaltningen
anmälda nya objekt. Det bör här anmärkas att efter budgetåret
1963/64 återstående kostnader för utbyggnad av i strilsystemet ingående
radargruppcentraler kan uppskattas till ca 42 000 000 kr. samt att totalkostnaderna
för under 2. aktuella radarstationer kan uppskattas till
27 000 000 kr., varav drygt 11 000 000 kr. faller på tiden efter budgetåret
1963/64.
Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår beräknas till 54 200 000 kr. Medlen
torde i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas för
fortsatta arbeten på redan beslutade objekt samt påbörjande av nya objekt
i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.
Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Befästningsarbeten för flggvapnet för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 54 200 000 kr.
[16] Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
Anslag Nettoutgift Behållning
1961/62 20 000 000 20 002 093 9 258
1962/63 ............ 30 000 000
1963/64 (förslag) 33 000 000
Tidigare utredningar och beslut
1953 års riksdag beslutade efter förslag i propositionen 1953:200 att
Stockholms örlogsbas skulle flyttas till Stockholms södra skärgård, varvid
örlogsvarvet skulle förläggas till Muskö. Kostnaderna för örlogsvarvet angavs
därvid till 189 miljoner kronor i 1950 års prisläge. Arbetet med utflyttningen
kom emellertid icke igång de närmast följande åren. År 1959 god
-
122
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
kände riksdagen ett förslag om en begränsad utbyggnad av Muskövarvet.
Enligt den av riksdagen godkända planen skulle varvet omfatta tre tunneldockor,
enheter för verkstäder, administration, förråd m. in., en skyddad anläggning
(sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer, pirar m. m. samt tillfartsväg.
Totalkostnaden för utbyggnaden beräknades till 106 miljoner
kronor enligt prisläget den 1 april 1957.
Vid anmälan av medelsbehovet till 1961 års statsverksproposition hävdade
föredragande departementschefen att anläggningen borde begränsas
genom att den särskilda sliptunneln för motortorpedbåtar m. in. icke utfördes.
Vid sitt ställningstagande hade departementschefen beaktat överbefälhavarens
uttalade bestämda betänkligheter mot den kraftiga koncentrationen
till Muskö. Riksdagen uttalade sig emellertid för ytterligare utredning
i ämnet. Åt chefen för marinen uppdrogs att utföra denna. Resultatet av
marinchefens utredning visade, att såväl anläggnings- som driftkostnader för
den avsedda sliptunneln skulle bli avsevärt lägre om den anordnades på
Muskö än på annan plats. Utredningen hade emellertid gjorts med utgångspunkt
i att anläggningen under alla omständigheter skulle komma till utförande.
Efter verkställd översyn av kostnadsberäkningarna angav fortifikationsförvaltningen
i sina medelsäskanden för budgetåret 1962/63 totalkostnaderna
för den år 1959 fastställda utbyggnaden till 181,48 miljoner kronor
enligt prisläget den 1 maj 1961. Kostnadsökningen angavs främst bero på
prisförändringar och ofullständigt projekteringsunderlag. Andra orsaker
som medverkat till fördyringen var standardhöjning och ökad skyddsnivå
samt att anslagstilldelningen blivit mindre än som förutsatts enligt den år
1959 godkända planen.
Fortifikationsförvaltningens översyn av kostnadsberäkningarna för
Musköanläggningen och marinchefens utredning anmäldes i propositionen
1962: 47. Till denna anmäldes också den skrivelse den 8 december 1961 med
vilken f. varvsdirektören Edvin R. Håkansson redovisat resultaten av eu
med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 15 september 1961 verkställd
Provning av behovet av verkstadsutrymmen in. in. inom Muskövarvet. Föredragande
departementschefen anmälde tveksamhet rörande lämpligheten
av att bygga sliptunnelanläggningen. Såväl kostnaderna för en dylik anläggning
som numera vunna kunskaper om skydd smöjligheterna mot kärnvapen
talade mot projektet. Departementschefen ansåg vidare, att i fråga
om reparationer och underhåll i krig borde, med hänsyn till den sannolika
utvecklingen av fartygsbeståndet och till önskemålet om en spridd gruppei
ing av fartygsförbanden, sliptunneln icke ingå i Musköanläggningen. Kostnaderna
för en varvsanläggning på Muskö utan sliptunnel för motortorpedbåtai
men med särskild skyddad lastplats uppskattade departementschefen
till 170 miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1961.
Statsutskottet (SU 117) uttalade, med hänsyn till de skäl som departe -
123
Kungi. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
mentschefen anfört, tveksamhet om sliptunneln borde komma till utförande.
Bland annat på grund av att föreliggande utredningar icke lämnade
fullständigt underlag i ämnet föreslog utskottet, att frågan skulle prövas
av 1962 års försvarskommitté innan slutlig ställning togs. Riksdagen beslöt
i enlighet med statsutskottets förslag.
För utbyggnaden av Muskövarvet har numera till och med budgetåret
1962/63 anvisats sammanlagt 78,5 miljoner kronor.
Genom beslut den 28 juni 1962 fastställde Kungl. Maj :t situationsplan
för Muskövarvet, vilken plan skulle ligga till grund för arbetena med varvet.
Förslag av 1962 års försvarskommitté
Med anledning av riksdagens förutnämnda beslut uppdrog Kungl. Maj :t
den 6 juni 1962 åt 1962 års försvarskommitté att pröva frågan om anläggande
på Muskö av en sliptunnel.
I sitt betänkande anför försvarskommittén, att kommittén ingående prövat
frågan om kostnaderna för färdigställande av Muskövarvet och dess
omfattning. Kompletterande utredningar angående behovet av den särskilda
sliptunneln har därvid företetts för kommittén. Bland annat har storleken av
sannolika reparationsbehov för olika typer av stridsfartyg i norra Östersjön
under krig och alternativa möjligheter att tillgodose dessa blivit noggrant
belysta.
Försvarskommittén erinrar om att överbefälhavaren tillstyrkt, att en underhållsanstalt
för motortorpedbåtar och andra lätta fartyg kommer till
stånd inom marinkommando Ost. En sådan anläggning bör utformas som
bergtunnel. Om tunneln förläggs till annan plats än Muskö uppkommer en
betydande merkostnad, överbefälhavaren har vägt de väsentligt ökade kostnaderna
mot värdet av det förbättrade skydd mot kärnladdningar som eu
delning av Muskövarvet medför. Han förordar därefter, att ifrågavarande anläggning
kommer till utförande inom Muskövarvet.
Försvarskommittén förklarar, att kommittén efter prövning av bland annat
de kompletterande utredningarna blivit övertygad om att inom inarinkommando
Ost resurser i krig för underhåll och reparationer av motortorpedbåtar
m. m. behöver tillkomma. Från ekonomisk synpunkt är det
förmånligast om dessa resurser skapas i anslutning till Muskövarvet. Försvarskommittén
föreslår därför att, sedan överbefälhavaren nu ansett sig
kunna tillstyrka denna lösning, ifrågavarande sliptunnel för underhåll av
molortorpedbåtar m. m. kommer till utförande inom Muskövarvet. Kommittén
förutsätter därvid att en skyddad lastplats, som enligt 1959 års plan
ingår i Musköanläggningen, ordnas i anslutning till sliptunneln.
Vad härefter angår kostnaderna för utbyggnaden av Muskövarvet erinrar
försvarskommittén till eu början om att kostnaderna för att färdigställa
varvet enligt 1959 års plan uppskattas till 114 miljoner kronor i 1962 års
priser, överbefälhavaren har icke inräknat medel för ändamålet i någon av
124
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1003
de kostnadsramar, som presenterats för kommittén. Försvarskommittén
vitsordar att ett betydande allmänt intresse föreligger att de värdefulla områden
i centralaste Stockholm som nu hyser örlogsvarvet skall kunna frigöras
för annan användning. En utredning har påbörjats rörande utnyttjandet
av dessa områden efter varvets flyttning. Områdena har en sådan
karaktär att det får anses vara uteslutet, att dessa till någon mer betydande
del utnyttjas för exploatering. Något sådant har icke heller ifrågasatts i direktiven
för den påbörjade utredningen. Härtill kommer att det är oklart
huruvida marken ägs av Kronan. Det är därför icke sannolikt, att Musköutbyggnaden
skulle kunna finansieras med inflytande försäljningsmedel. Försvarskommittén
erinrar om att marinen hävdat att åtskilliga delar av områdena
alltjämt erfordras för dess räkning. Å andra sidan är det uppenbart
att utbyggnaden av Muskövarvet har militärt värde. Försvarskommittén
pekar vidare på de nuvarande anläggningarnas från militär synpunkt
ogynnsamma lokalisering. Härtill kommer att de nuvarande anläggningarna
är helt oskyddade. Muskövarvet får ett fullgott skydd mot konventionella
vapen och icke oväsentligt skydd mot kärnvapen. Lokaliseringen har bestämts
med utgångspunkt i flottans operativa uppgifter. Anläggandet av helt
nya lokaler kommer slutligen att ge goda möjligheter att koncentrera och
rationalisera varvsdriften.
Enligt kommittén talar storleken av redan gjorda investeringar på Muskö
bestämt mot att utbyggnaden nu skulle avbrytas. Anläggningen kommer att
få ett betydande militärt värde. Att flytta ut örlogsvarvet från centralai
Stockholm är också angeläget av andra skäl än militära. Försvarskommittén
anser det uppenbart att medelsbehovet för Musköutbyggnaden bör
beaktas när den militära kostnadsramen fastställes. För en rationell och
planmässig utbyggnad synes det enligt kommittén erforderligt med en medelsanvisning
av ca 30 miljoner kronor under de närmaste budgetåren. Försvarskommittén
har av angivna skäl vid bestämmandet av basbeloppet för
den militära kostnadsramen lagt in 30 miljoner kronor för Musköutbyggnaden.
Kommittén anser att det härigenom bör bli möjligt att anläggningen
kan färdigställas på ungefär fyra år. Kostnaderna för varvets utbyggnad på
sätt som kommittén förordat kan på grundval av uppgifter från fortifikationsförvaltningen
beräknas till icke fullt 193 miljoner kronor i prisläget
den 1 maj 1962.
För slag till anslagsäskande in. in.
Fortifikationsförvaltningen (skr. 15/8 1962) anmäler i sina medelsäskanden
för nästa budgetår under förevarande anslag att för täckande av kostnadsstegringar
intill den 1 maj 1962 erfordras 6 380 000 kr. För att fullfölja
byggnadsprogrammet erfordras således (181 480 000 + 6 380 000 —
78 500 000 =) 109 360 000 kr., varav 25 090 000 kr. för nästa budgetår. Fortifikationsförvaltningen
har härvid förutsatt att anläggningen för motortor
-
125
Kungl. Maj.ts proposition nr 10S år 1U63
pedbåtar in. in. skall ingå i byggnadsprogrammet. Vidare anmäler fortifikationsförvaltningen
under anslaget Anordnande av vissa fartygstunnlar, att
för nästa budgetår erfordras tillhopa 4 910 000 kr. för täckande av kostnadsstegringar
intill den 1 maj 1962 å vissa fartygstunnlar vid Muskö, som
utförts med anlitande av medel under detta anslag. De sammanlagda återstående
kostnaderna för att fullfölja Musköutbyggnaden enligt 1959 års program
med särskild anläggning för motortorpedbåtar in. in. blir alltså
(109 360 000 + 4 910 000 =) 114 270 000 kr. i prisläget maj 1962. Tillhopa
erfordras sålunda för nästa budgetår för den fortsatta utbyggnaden av
Muskövarvet (25 090 000 + 4 910 000 =) 30 000 000 kr.
Sedermera har fortifikationsförvaltningen (.skr. 29/1 1963) anmält, att det
av ämbetsverket i förenämnda skrivelse den 15 augusti 1962 anmälda resterande
medelsbehovet efter den 1 juli 1963, 114 270 000 kr. i prisläget den 1
maj 1962 bör uppräknas med 18 000 000 kr. i samma prisläge. I anslutning
härtill anför fortifikationsförvaltningen i huvudsak följande.
Under det fortsatta projekterings- och konstruktionsarbetet vid Muskövarvet
har ämbetsverket eftersträvat att vinna närmare klarhet rörande kostnaderna.
Detta har blivit möjligt bl. a. tack vare att huvudhandlingar numera
utarbetats för största delen av de i anläggningen ingående objekten,
vilket innebär att dessa kunnat massberäknas och kostnadsberäknas efter
ä-priser. Vissa objekt såsom förråd, ovanjordsbyggnader in. in., vilka ännu
ej projekterats, har däremot fortfarande endast mera överslagsmässigt
kunnat kostnadsberäknas. Den senaste kostnadsöversynen, som påbörjades
sommaren 1962 och slutförts under januari 1963, visar att kostnaderna i prisläget
den 1 maj 1962 beräknas överskrida de av ämbetsverket tidigare beräknade
med ca 18 miljoner kronor. Huvuddelen av denna kostnadsökning
hänför sig till tidigare ej förutsebara av sprängämnesinspektionen påkallade
mycket omfattande säkerhetsåtgärder i samband med hantering av)
bränsle i torped- ocli robotförrådet, ävensom till erforderliga inre byggnadsåtgärder
till skydd mot de markskakningseffekter in. in., till vilka
luftdetonerande kärnvapen kan giva upphov.
Därest den av fortifikationsförvaltningen föreslagna uppräkningen av
det resterande medelsbehovet icke skulle vara möjlig i sin helhet synes vissa
begränsningar av byggnadsprogrammet bliva nödvändiga, vilka givetvis
skulle komma att begränsa den hittills gällande målsättningen ävensom
varvets funktionsmöjligheter. Ehuru fortifikationsförvaltningen icke kan
i detalj bedöma verkningarna för varvsdriften utav olika slag av begränsningar
vill ämbetsverket emellertid från de tekniskt ekonomiska synpunkter
verket har att företräda framhålla, att begränsningar av sådant slag
som innebär ett senareläggande (kompletterande) av byggnadsarbeten inom
bergtunnlarna medför att kostnaderna för deras utförande vid senare tidpunkt
kommer att bli avsevärt stegrade, varjämte arbetena blir förenade med
stora praktiska olägenheter.
Överbefälhavaren anför i yttrande, att han vid de överväganden som gjorts
i samband med nu aktuella fördyringar inte funnit anledning att föreslå
några begränsningar i målsättningen för varvets utbyggnad, vilket bl. a. innebär
att anläggningen i princip skall vara färdigbyggd med utgången av
126
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
budgetåret 1966/67. För budgetåret 1963/64 bör således för utbyggnaden upptagas
30 miljoner kronor. Hur medel lämpligen bör anslås för resterande
budgetår får bli en senare fråga. Det synes härvid bli nödvändigt att senarelägga
vissa delobjekt samt att överföra medel från andra delar av kapitalbudgeten
eller från driftbudgeten, överbefälhavaren avser att reglera detta
efter en allmän översyn av investeringsplanläggningen med hänsyn bl. a.
till kostnadsfördyringar och önskemål om prövning av de tekniska målsättningarna
för ett antal byggnadsobjekt. överbefälhavaren ifrågasätter
slutligen om inte kostnaderna för vägförbindelsen mellan fastlandet och
Muskö i viss utsträckning lämpligen kunde bestridas med medel från sjätte
huvudtiteln eftersom vägen skall upplåtas för allmän trafik, vilket innebär
avsevärda merkostnader i förhållande till en för enbart militär trafik
avsedd väg.
Departementschefen
Riksdagen fattade år 1953 beslut om utflyttning av Stockholms örlogsvarv
till Muskö i Stockholms södra skärgård. Totalkostnaden angavs då
till 189 miljoner kronor i 1950 års prisläge. Till och med budgetåret 1958/59
anvisades emellertid endast relativt obetydliga belopp, vilka främst avsågs
för fortsatta utredningar. År 1959 godkände riksdagen ett av chefen för marinen
framlagt förslag om en begränsad utbyggnad av Muskövarvet. Totalkostnaden
för varvet uppskattades då till 106 miljoner kronor enligt prisläget
den 1 april 1957. Varvsanläggningen skulle omfatta tre tunneldockor,
enheter för verkstäder, förråd, administration m. m., en skyddad anläggning
(sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer, pirar in. m. samt tillfartsväg. För
utbyggnaden har intill budgetåret 1962/63 anvisats sammanlagt 78,5 miljoner
kronor.
Vid anmälan av medelsbehovet för Muskövarvet i 1961 års statsverksproposition
hävdade jag att anläggningen borde begränsas genom att den särskilda
sliptunneln för motortorpedbåtar m. m. icke skulle komma till utförande.
På förslag av statsutskottet beslöt emellertid 1961 års riksdag att
hos Kungl. Maj :t anhålla att frågan om det framtida ordnandet av en anläggning
för motortorpedbåtar m. fl. fartyg snarast utreddes. Kungl. Maj :t
uppdrog åt chefen för marinen att utföra denna utredning. Resultatet av
utredningen visade, att såväl anläggnings- som driftskostnaderna för den
avsedda sliptunneln skulle bli avsevärt lägre om den ordnades på Muskö
än på annan plats. Efter särskild översyn av kostnadsberäkningarna angav
fortifikationsförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1962/63
totalkostnaderna för den år 1959 fastställda utbyggnaden av varvet till 181,48
miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1961.
Fortifikationsförvaltningens översyn av kostnadsberäkningarna för
Musköanläggningen och marinchefens utredning anmäldes i propositionen
1962: 47. Jag uttalade därvid att övervägande skäl syntes tala för att Muskö
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 108 år 1903
127
anläggningen begränsades på sätt jag föreslagit i 1961 års statsverksproposition
och att den ifrågavarande anläggningen för motortorpedbåtar alltså
icke borde ingå i Musköanläggningen. Kostnaderna för Musköanläggningen
— utom sliptunnel för motortorpedbåtar men med särskild skyddad lastplats
— uppskattade jag därvid till 170 miljoner kronor enligt prisläget den
1 maj 1961.
Statsutskottet (SU 1962: 117) uttalade tveksamhet om sliptunneln vid
Musköanläggningen borde komma till utförande samt föreslog, att frågan
skulle prövas av 1962 års försvarskommitté innan slutlig ställning togs.
Riksdagen beslöt i enlighet med statsutskottets förslag.
Försvarskommittén erhöll sedermera av Kungl. Maj :t uppdrag att pröva
behovet av särskild sliptunnel för motortorpedbåtar vid Musköanläggningen.
Efter prövning av bland annat de kompletterande utredningar som företetts
för försvarskommittén har kommittén blivit övertygad om att inom
marinkommando Ost resurser i krig för underhåll och reparationer av
motortorpedbåtar m. m. behöver tillkomma samt att det ur ekonomisk synpunkt
är förmånligast att dessa resurser skapas i anslutning till Muskövarvet.
Då överbefälhavaren ansett sig kunna tillstyrka en sådan placering
föreslår kommittén, att ifrågavarande sliptunnel för underhåll av motortorpedbåtar
m. m. skall komma till utförande inom Muskövarvet. För en rationell
och planmässig utbyggnad av varvet synes det enligt kommittén
erforderligt med en medelsanvisning av ca 30 miljoner kronor per år under
de närmaste budgetåren.
I sina medelsäskanden för budgetåret 1963/64 har fortifikationsförvaltningen
anmält, att totalkostnaden för Muskövarvet med särskild anläggningför
motortorpedbåtar enligt prisläget den 1 maj 1962 uppgår till ca
193 000 000 kr., varav 78 500 000 kr. anvisats intill budgetåret 1962/63. Resterande
medelsbehov uppgår således till ca 114 500 000 kr., varav 30 000 000
kr. erfordras för nästa budgetår. Sedermera har ämbetsverket anmält att en
förnyad kostnadsöversyn visar att kostnaderna för Musköanläggningen i
prisläget den 1 maj 1962 beräknas överskrida de av ämbetsverket tidigare
angivna med ca 18 miljoner kronor. Totalkostnaderna skulle därmed stiga
till ca 211 miljoner kronor.
Med anledning av dessa fördyringar har överbefälhavaren anfört, att han
icke funnit anledning att föreslå några begränsningar i målsättningen för
varvets utbyggnad. Det kunde dock bli aktuellt att framdeles senarelägga
vissa delobjekt liksom att överföra medel från andra delar av kapitalbudgeten
eller från driftbudgeten, överbefälhavaren har också tagit upp frågan
om icke vissa kostnader för väg och vägtunnel till Muskö borde bestridas av
medel under sjätte huvudtiteln.
Såsom framgår av det anförda föreslog jag vid anmälan av frågan om utbyggnad
av Muskövarvet i proposition 1962: 47, att anläggningen skulle begränsas
så att den ifrågasatta sliptunneln för motortorpedbåtar icke skulle
komma till utförande. Härigenom räknade jag med att kostnaderna för
128
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
Musköanläggningen skulle begränsas till 170 miljoner kronor enligt prisläget
den 1 maj 1961. Sedan frågan om sliptunneln enligt beslut av 1962 års
riksdag prövats av 1962 års försvarskommitté, har kommittén föreslagit att
förenämnda sliptunnel skall komma till utförande. Jag räknar med anledning
härav med att Muskövarvet utbygges i enlighet med det av 1959 års
riksdag godkända ursprungliga förslaget innefattande jämväl en särskild
sliptunnel för motortorpedbåtar in. m.
Kostnaderna för färdigställande av Musköanläggningen, som av försvarskommittén
angivits till icke fullt 193 miljoner kronor enligt prisläget den 1
maj 1962, har enligt numera tillgängliga uppgifter uppskattats till totalt ca
211 miljoner kronor i samma prisläge. Därest Musköanläggningen skall kunna
färdigställas i beräknad tid erfordras sålunda ytterligare ca 132 miljoner
kronor inom försvarets ram intill utgången av budgetåret 1966/67. Med anledning
härav vill jag erinra om att jag vid anmälan av propositionen
1962:47 framhöll att underlaget för kostnadsuppskattningen alltjämt var
osäkert och det därför icke var möjligt att bedöma huruvida den angivna
kostnadsuppskattningen skulle komma att visa sig tillförlitlig. Nu konstaterade
kostnadsökningar måste, om de ej kan reduceras, medföra jämkningar
i medelstilldelningen för andra ändamål inom marinens andel av försvarets
ram. Ehuru jag inte nu är beredd att ta slutlig ställning till vilka jämkningar
som bör ske, kan man enligt min mening icke underlåta att ta hänsyn till
att behov av begränsningar i materielanskaffningen kan uppkomma. Som
jag tidigare uttalat bör marinens materielplaner utformas med beaktande
härav. Frågan om bestridandet av kostnaderna för anläggning av väg och
vägtunnel torde få övervägas ytterligare.
Jag övergår härefter till frågan om medelsanvisning för nästa budgetår.
Såsom framgår av det förut anförda uppskattas totalkostnaden för Muskövarvet
numera till ca 211 miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1962.
Återstående medelsbehov utgör alltså (211 — 78,5 =) 132,5 miljoner kronor.
För nästa budgetår räknar jag med en medelsanvisning för Musköanläggningen
av 33 miljoner kronor. Jag tar härvid hänsyn till behovet att
återföra förlagsmedel som tagits i anspråk enligt Kungl. Maj :ts beslut den
9 oktober 1960. Detta innebär att, därest anläggningen skall kunna färdigställas
under år 1967, medelstilldelningen för budgetåren 1964/67 måste
uppgå till ca 33 miljoner kronor per budgetår. De för nästa budgetår äskade
medlen bör i sin helhet anvisas under förevarande anslag.
Åberopande vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
a) besluta att örlogsvarvet på Muskö skall utbyggas enligt
de riktlinjer som angivits i det föregående;
b) till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
33 000 000 kr.
Kungl. Ma j. ts proposition nr 108 år 1963
129
[17] Markförvärv för befästningar
Anslag Nettoutgift Behållning
1961/62 .......... 3 700 000 1 007 714 5 386 350
1962/63 1 500 000
1963/64 (förslag). . 1 000 000
Förevarande anslag, beträffande vilket en mindre ändring i anslagsrubriken
vidtagits, avses för markförvärv för befästningar såväl för gemensamma
ändamål som för de tre försvarsgrenarna.
I överbefälhavarens investeringsplan för gemensamma ändamål för tidsperioden
1963—70 har under investeringar för gemensamma ändamål upptagits
1 miljon kronor för markförvärv för befästningar för nästa budgetår.
Markförvärv för vissa till utförande föreslagna
befästning sanläggningar
Fortifikationsförvaltningen föreslår, att 900 000 kr. anvisas för markförvärv
för till utförande föreslagna befästningsanläggningar. I anslutning
härtill anför ämbetsverket bland annat följande.
För nästa budgetår behöver mark förvärvas med äganderätt för ett 20-tal anläggningar. För en del av dessa anläggningar är platsen ännu icke
bestämd. Bland annat till följd härav kan i vissa fall storleken av de olika
områdena endast ungefärligt beräknas. De erforderliga områdena är emellertid
i flertalet fall av förhållandevis liten omfattning och arealen beräknas
som regel icke överstiga 30 hektar per område. De senaste årens erfarenhet
har emellertid givit vid handen, att man i vissa fall måste räkna med
större arealer. Vidare är det ibland nödvändigt att ianspråktaga mark med
förhållandevis högt värde per arealenhet. Från angivna utgångspunkter har
fortifikationsförvaltningen beräknat kostnaderna för här ifrågavarande
markförvärv till i runt tal 1 500 000 kr. Av detta belopp räknar emellertid
ämbetsverket med att ca 600 000 kr. kan ianspråktagas från outnyttjade
belopp, som kvarstår från tidigare budgetår. Medelsanvisningen för
nästa budgetår kan med hänsyn härtill begränsas till 900 000 kr.
Oförutsedda utgifter för markförvärv för
befästningar
Fortifikationsförvaltningen hemställer, att under anslaget beräknas medel
även för oförutsedda utgifter för markförvärv. I anslutning härtill anför
ämbetsverket bland annat följande.
För nästa budgetår räknar ämbetsverket med att ca 200 000 kr. kommer
att erfordras för oförutsedda utgifter. Hälften av detta belopp synes
emellertid kunna ianspråktagas från outnyttjade belopp som kvarstår från
tidigare år. Medclsanvisningen för nästa budgetår kan med hänsyn härtill
130
Kungl. Maj. ts proposition nr 108 år 1963
begränsas till 100 000 kr. Medlen bör kunna utnyttjas dels för täckande av
oförutsedda merkostnader vid genomförande av sådana markförvärv, vilka
beslutats av Kungl. Maj :t och riksdagen, dels för bestridande av uppkommande
kostnader för att komplettera beståndet av befästningsfastigheter
med markområden av icke alltför stor omfattning dels ock för förvärv av
kompensationsmark i anledning av försäljningar.
Departementschefen
Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 1 000 000 kr.
Anslaget bör få utnyttjas för markförvärv för vissa till utförande föreslagna
befästningsanläggningar samt för oförutsedda utgifter för markförvärv för
befästningar. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om hur anslagsmedlen
skall disponeras för olika objekt.
Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Markförvärv för befästningar för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Eric Wachtmeister
Innehåll
Sid.
Avd. I. Riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret... 3
A. Överbefälhavarens utredningar 1961—1962 angående krigsmaktens
fortsatta utveckling......................................... 4
B. Förslag av 1962 års försvarskommitté......................... 27
C. Vissa kompletterande utredningar och förslag.................. 46
D. Departementschefen......................................... 51
Avd. II. Vissa anslagsfrågor för budgetåret 1963/64........................ 63
1. Översikt över begärda beställningsbcmyndiganden och anslag.... 63
2. Armén: Beklädnad m. m..................................... 67
3. Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m...................... 70
4. Marinen: Fartygsbyggnader m. m............................. 74
5. Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m................... 79
6. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m................. 82
7. Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål................... 86
8. Byggnadsarbeten för armén.................................. 89
9. Byggnadsarbeten för marinen................................ 98
10. Byggnadsarbeten för flygvapnet.............................. 101
11. Flygfältsarbeten m.m..................................... 107
12. Befästningsarbeten för gemensamma ändamål.................. 110
13. Befästningsarbeten för armén................................ 114
14. Befästningsarbeten för marinen.............................. 116
15. Befästningsarbeten för flygvapnet............................ 118
16. Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet).............. 121
17. Markförvärv för befästningar................................ 129