Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
1
Nr 9
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna å kapitalbudgeten
för budgetåret 1963/6H inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i
ämnet väckta motioner.
(4 :e avd.)
KAPITALBUDGETEN
1 :o) Investeringsplan för kommunikationsverken m. m. I propositionen
nr 1 har Kungl. Maj :t (bilaga 8, punkt 107, s. 297—304 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963)
lämnat en översikt över kommunikationsverkens investeringar, avseende
postverkets, televerkets, statens järnvägars och statens vattenfallsverks
fonder, luftfartsfonden samt väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.
Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen till 1962 års riksdag uppskattades
medelsförbrukningen på kommunikationsverkens investeringsanslag
till ca 1 187 mkr. under budgetåret 1961/62. De sammanlagda faktiska
investeringsutgifterna stannade emellertid vid ca 1 158 mkr. och underskred
således de beräknade utgifterna med ca 29 mkr. Anslagsbehållningarna
minskade med ca 22 mkr.
I fjolårets investeringsplan för kommunikationsverken framhölls, att en
ytterligare stegring av affärsverkens investeringar för budgetåret 1962163
var välmotiverad. En hög investeringsnivå krävdes bl. a. för att den i stort
sett ökande efterfrågan på verkens tjänster skulle kunna tillgodoses. Vidare
var en omfattande investeringsverksamhet ett avgörande villkor för strävandena
att förbilliga och effektivisera driften. Dock talade bl. a. planeringsoch
projekteringsläget för en viss begränsning i kommunikationsverkens investeringar
i förhållande till verksinyndigheternas förslag.
Utifrån nämnda utgångspunkter förordades för budgetåret 1962/63 ett
totalt rambelopp av 1 128,5 mkr., vilket jämfört med det föregående budgetåret
innebar en ökning med 25 mkr. För övriga investei ingår beiäknades
en medelsförbrukning av 49,5 mkr., varav 31,5 mkr. för ljud- och televisionsradioanläggningar
samt radioanläggningar för luftfarten, 6,5 mkr.
för vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad, 11,0 mkr. för storflygplats
och 0,5 mkr. för inköp av grustag.
t—4489 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 9
2
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
I fråga om de rambegränsade investeringarna har Kungl. Maj:t för televerket,
vattentallsverket och förrådsfonden medgivits ramhöjningar om
resp. 3,0, 3,0 och 3,3 mkr. i syfte att förbättra sysselsättningsläget på vissa
orter. Vidare förordas en ökning av luftfartsverkets ram med 0,3 mkr. för
att en utbyggnad av Torslanda llygplats skall kunna påbörjas innevarande
budgetår. Totalt kan således de ramreglerade investeringarna beräknas
uppgå till 1 139,6 mkr. för innevarande budgetår.
Även beträffande de icke ramreglerade investeringarna har vissa förskjutningar
ägt rum, sedan beräkningarna förra året verkställdes. Sålunda
upptages nu investeringarna för televerket, sedan ytterligare medel anvisats
för vissa arbeten i sysselsättningsstödjande syfte, med ett belopp som
överstiger beräkningarna våren 1962 med 1,8 mkr. Vattenfallsverkets och
luftfartsverkets investeringar ökar i förhållande till de tidigare beräkningarna
med resp. 9 mkr. och 4,5 mkr. Posten övriga investeringar uppföres
därför totalt med 66,8 mkr. För kommunikationsverken upptages alltså
sammanlagt (1 139,6 + 66,8) 1 206,4 mkr., vilken summa överstiger det för
ett år sedan beräknade beloppet med 24,9 mkr.
I huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslogs i 1962 års statsverksproposition
koncentreras investeringsanslagen för budgetåret 1963/64
till i stort sett ett kollektivanslag för varje fond. I samband härmed förordas
att den nuvarande uppdelningen på ramreglerade och icke ramreglerade
anslag slopas.
För budgetåret 1963/64 föreslår verksstyrelserna investeringar om sammanlagt
1 257 mkr., vilket i jämförelse med de under våren 1962 för riksdagen
framlagda beräkningarna för innevarande budgetår skulle innebära
en ökning med 76 mkr. Beträffande de olika verken föreslås ökningar för
postverket, televerket, statens järnvägar och förrådsfonden med resp. 4, 74,
17 och 10 mkr. För vattenfallsverket och luftfartsverket föreslås minskningar
av investeringsomslutningen med resp. 26 och 3 mkr.
Departementschefen anför beträffande de framförda förslagen att han
vid en avvägning utifrån olika synpunkter har ansett sig böra för nästa
budgetår under ifrågavarande fonder räkna med en total medelsförbrukning
av 1 204,5 mkr., innebärande en ökning med 23 mkr. i förhållande
till beräkningarna för innevarande budgetår i 1962 års statsverksproposition
samt propositionerna nr 75 och 120. Departementschefens förslag innebär,
att jämfört med den för innevarande budgetår i förenämnda propositioner
beräknade mcdelsförbrukningen postverkets, televerkets och förrådsfondens
investeringar uppräknas med resp. 3,5, 53,0 och 3,0 mkr. För vattenfallsverket
och luftfartsverket har minskningar med resp. 27,5 och 9,0 mkr.
ansetts möjliga. Medelsförbrukningen för statens järnvägars investeringar
upptas med ett oförändrat belopp.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
3
Den för budgetåret 1963/64 förordade investeringsverksamheten framgår
av följande tabell. Som jämförelse har i tabellen även upptagits siffrorna
för den år 1962 i nyssnämnda propositioner beräknade medelsförbrukningen
för motsvarande investeringar under budgetåret 1962/63.
Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1963/64
1962/63 1963/64 1963/64 Enl. prop. Verkens Förordat 1962: lm.m. förslag av dep.ch. miljoner kronor ........................... 6,5 10,8 10,0 |
|||
Televerket, exklusive rundradio ......... |
......... 327,7 ......... 30,8 |
401,0 31,5 |
380,0 31,5 |
......... 315,0 |
331,9 |
315,0 |
|
......... 439,5 |
413,0 |
412,0 |
|
......... 18,5 |
15,1 |
9,5 |
|
......... 43,5 |
53,6 |
46,5 |
Summa 1 181,5 1 256,9 1 204,5
Kommunikationsverkens totala medelsförbrukning skulle alltså för nästa
budgetår uppgå till 1 204,5 mkr. att jämföras med för budgetåret 1962/63
under förra våren beräknade 1 181,5 mkr., vilket innebär en ökning med
23 mkr.
I fråga om anslagsberäkningarna för budgetåret 1963/64 anför departementschefen
följande.
I 1962 års statsverksproposition (bil. 2 p. 7) förordades att de olika investeringsanslagen
under varje kapitalfond skulle sammanslås till i huvudsak
ett enda kollektivanslag. Förutom dessa kollektivanslag borde särskilda
anslag behållas för dels sådana investeringar som avsknves over
driftbudgeten, dels ljudradio- och televisionsinvesteringarna, dels ock investeringarna
i radioanläggningar för luftfarten. På resp. kollektivanslag
skulle en viss marginal utöver ramen finnas tillgänglig för att möjliggöra
en av konjunkturmässiga eller eljest särskilda skäl påkallad höjning av
medelsförbrukningen under löpande budgetår. Riksdagen hade ej något
att erinra mot det framlagda förslaget. _ „
Berörda affärsverk samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, såvitt avser
investeringarna i verkets förrådsfond, har i sina petita för budgetaret
1963/64 beaktat vad föredraganden i berörda avseende anfört och i enlighet
härmed i stort sett äskat ett enda kollektivanslag för sina resp. investeringar.
Vid de ytterligare överväganden som skett inom berörda departement
beträffande anslagsredovisningen har det befunnits ändamålsenligt
att låta samtliga investeringar avseende berörda affarsverkstonder
och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond ingå i ett enda kollektivanslag
för varje fond. För televerkets fond bör emellertid aven ett särskilt
kollcktivanslag upptas för investeringarna avseende ljudradio och televi
2—4489
03 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 9
4
Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1963
sion. Någon anledning att skilja mellan ramreglerade och icke ramreglerade
anslag torde icke längre finnas, utan samtliga investeringar inom berörda
fonder synes kunna göras ramreglerade.
I enlighet med det sagda äskas för investeringar under ifrågavarande
fonder följande investeringsanslag nämligen Posthus m. m., Teleanläggningar
in. m., Rundradioanläggningar, Järnvägar m. in., Kraftstationer
m. m., Flygplatser in. in. samt Vägmaskiner m. m. Till de nya anslagen torde
få överföras behållningarna vid utgången av budgetåret 1962/63 på de
anslag, som ingår i de nya kollektivanslagen.
Den förordade anslagskoncentrationen syftar till att ge de affärsdrivande
verken och förrådsfonden ökad frihet i investeringshänseende inom de
totalramar, som fastställes av Kungl. Maj :t. Förutom den ökade rörelsefrihet,
som anslagskoncentrationen i sig självt skulle ge, har vattenfallsstyrelsen
föreslagit vissa ytterligare lättnader i förhållande till vad som f. n.
gäller i fråga om verkets investeringar. Om Kungl. Maj:ts tillstånd skulle
erfordras för vissa investeringar, borde enligt vattenfallsstyrelsen en relativt
hög gräns sättas.
Enligt min mening bör i vissa avseenden lättnader göras i de föreskrifter
för investeringsmedlens användning som utfärdas av Kungl. Maj :t. Bl. a.
torde det nu gällande maximibeloppet av 100 000 kr. för projekt utanför
investeringsplanen böra höjas väsentligt för telestyrelsen, järnvägsstyrelsen
och vattenfallsstyrelsen. Även beträffande inköp av fastigheter torde vissa
verk kunna ges ökad frihet. I likhet med vad nu gäller bör för samtliga
verk en redogörelse lämnas i efterhand för arbeten vid sidan av investeringsplanen
och för fastighetsköp. Kungl. Maj:ts tillstånd torde alltjämt böra
inhämtas när det gäller postverkets och statens järnvägars inköp av billinjer
samt vattenfallsverkets inköp av större fallrättigheter och av enskilda
distributionsföretag. Kungl. Maj :t torde också i andra fall, när så
anses lämpligt eller nödvändigt, böra ge erforderliga föreskrifter om affärsverkens
investeringar.
Frågan om bestämmelserna för de nya kollektivanslagens användning
torde jag få anmäla för Kungl. Maj :t i samband med utfärdandet av regleringsbreven
för anslagen under de olika fonderna.
Beträffande anslagsberäkningarna anför departementschefen slutligen
att anslagen i princip beräknats så, att de jämte förutsedda behållningar
motsvarar angivna medelsförbrukningsbelopp. I anslagen har också inräknats
en extra marginal för att möjliggöra ökade investeringsramar om
så skulle komma att bli påkallat av konjunkturmässiga eller eljest särskilda
skäl.
I efterföljande tablå lämnas en sammanfattande översikt av den faktiska
och beräknade investeringsomfattningen under de i det föregående berörda
budgetåren. Därur framgår även beräkningen av de för investeringarnas
genomförande erforderliga anslagsbeloppen. Siffrorna anger mkr.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
Inves- terings- utgifter |
Av verken |
Av departe-mentschefen |
Reser- vatio- ner den 30/6 |
Anslag |
För- slag |
Beräk-nade |
|||
1961/62 |
1962/63 |
1963/64 |
1962/63 |
1963/64 |
1962 |
1962/63 |
1963/64 |
1963 |
|
Postverket..... |
5,5 |
8,3 |
10,8 |
6,5 |
10,0 |
4,7 |
6,0 |
7,0 |
4,2 |
Televerket, exkl. |
323,8 |
402,0 |
16,1 |
||||||
rundradio .. . |
295,0 |
338,1 |
401,0 |
330,7 |
380,0 |
26,8 |
|||
Televerket, |
28,8 |
35,0 |
|||||||
rundradio . . . |
23,8 |
29,0 |
31,5 |
32,6 |
31,5 |
— |
-- |
||
Statens järnvä- |
305,7 |
312,0 |
34,3 |
||||||
gar......... |
315,9 |
349,2 |
331,9 |
315,0 |
315,0 |
43,6 |
|||
Vattenfallsver- |
430,0 |
23,5 |
|||||||
ket......... |
458,6 |
455,0 |
413,0 |
451,5 |
412,0 |
43,6 |
431,4 |
||
Luftfartsverket . |
19,8 |
24,8 |
15,1 |
23,3 |
9,5 |
8,6 |
17,9 |
7,5 |
3,2 |
Förrådsfonden . |
39,5 |
45,6 |
53,6 |
46,8 |
46,5 |
5,1 |
44,0 |
49,0 |
2,3 |
Summa |
1158,1 |
1 250,0 |
1 256,9 |
1 206,4 |
1 204,5 |
132,4 |
1157,6 |
1 242,5 |
83,6 |
Utskottet. I den av fjolårets riksdag godkända investeringsplanen för
kommunikationsverken beräknades den ramreglerade inedelsförbrukningen
under innevarande budgetår uppgå till ett belopp av 1 130,0 mkr. I syfte
att förbättra sysselsättningsläget på vissa orter har sedermera av Kungl.
Maj :t för televerket, vattenfallsverket och förrådsfonden ramhöjningar
om resp. 3,0, 3,0 och 3,3 mkr. medgivits. Dessutom anses luftfartsverkets
ram böra ökas med 0,3 mkr. för att en utbyggnad av Torslanda flygplats
skall kunna påbörjas redan innevarande budgetår.
För de ej ramreglerade investeringarna beräknades ursprungligen en
medelsomslutning om 51,5 mkr. Även denna förutsättes nu höjd genom utökning
av tele-, vattenfalls- och luftfartsverkens investeringar med resp.
1,8, 9,0 och 4,5 mkr. Kommunikationsverkens totala investeringsutgifter
under innevarande budgetår skulle därmed komma att uppgå till (1 139,6 +
66,8) 1 206,4 mkr., vilket i förhållande till det under våren 1962 beräknade
beloppet innebär en höjning med 24,9 mkr.
Vad departementschefen sålunda förordat har icke givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande. Med hänsyn till befintliga medelsreservationer
erfordras ej heller från riksdagens sida någon särskild anslagsanvisning
för den förutsatta medelsförbrukningen.
\ sina anslagsframställningar för nästa budgetår har verksstyrelserna
räknat med en sammanlagd medelsförbrukning om 1 257 mkr. Departementschefen
finner emellertid vid en avvägning utifrån skilda synpunkter
medelsförbrukningen böra begränsas till ett belopp av 1 204,5 mkr., innebärande
en ökning med 23 mkr. i förhållande till beräkningarna våren 1962
av medelsförbrukningen för motsvarande ändamål under innevarande budgetår.
För postverkets, televerkets och förrådsfondens investeringar föreslås
6
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
därvid uppräkningar med resp. 3,5, 53,0 och 3,0 mkr., medan för vattenfalls-
och luftfartsverken minskningar med resp. 27,5 och 9,0 mkr. ansetts
möjliga. För statens järnvägars del upptas medelsförbrukningen med samma
belopp som för innevarande år.
Till närmare belysning av de framlagda förslagen har departementschefen
i propositionens inledande översikt lämnat en sammanfattande redogörelse
för investeringsbehoven inom de olika verken samt i korthet berört
investeringarnas inriktning för nästa budgetår. Vad därvid anförts har i
nu förevarande sammanhang icke givit utskottet anledning till erinran.
Utskottet biträder således Kungl. Maj :ts förslag beträffande investeringsverksamhetens
totala omslutning samt dess fördelning de skilda verken
emellan. Under resp. punkter i det följande tillstyrker utskottet anvisandet
av de anslag, som erfordras för investeringsplanens genomförande. I
samband härmed kommer utskottet också att redovisa sitt ställningstagande
till vissa motionslcdes väckta frågor.
Vidkommande anslagsredovisningen har departementschefen erinrat om
det vid fjolårets riksdag fattade beslutet, att de olika investeringsanslagen
under varje kapitalfond skulle sammanslås till i huvudsak ett kollektivanslag.
Förutom dessa kollektivanslag borde särskilda anslag behållas för
dels sådana investeringar som avskrives över driftbudgeten, dels ljudradiooch
televisionsinvesteringarna, dels ock investeringarna i radioanläggningar
för luftfarten. På resp. kollektivanslag skulle en viss marginal utöver ramen
finnas tillgänglig för att möjliggöra en av konjunkturmässiga eller eljest
särskilda skäl påkallad höjning av medelsförbrukningen under löpande budgetår.
Vid de överväganden som under departementsbehandlingen skett i
denna fråga, har det nu befunnits ändamålsenligt att låta samtliga investel
ingår avseende berörda aftärsverksfonder och väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond ingå i ett enda kollektivanslag för varje fond. För televerkets
fond har emellertid även ett särskilt kollektivanslag ansetts böra
upptagas för investeringarna avseende ljudradio och television. Någon anledning
att längre skilja mellan ramreglerade och icke ramreglerade anslag
har icke heller ansetts föreligga. Samtliga investeringar föreslås sålunda ingå
i ramen för resp. fond.
Utskottet finner för sin del den föreslagna omläggningen innebära avsevärda
fördelar ur anslagstekniska synpunkter samt vara väl ägnad att tjäna
det därmed angivna syftet, nämligen att ge de affärsdrivande verken och
forrådsfonden ökad frihet i investeringshänseende inom de totalramar som
fastställes av Kungl. Maj :t. Med hänsyn härtill och under erinran jämväl
att utskottet redan tidigare (jfr SU 1957: 9 och 1958: 9) uttalat sig för en
sådan anslagskoncentration samt för en avveckling helt eller delvis av ramregleringen
biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag. Ej heller har utskottet
funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande
sammanhang i övrigt anfört och förordat.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
7
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till
känna vad utskottet anfört.
Statens affärsverksfonder
Postverket
2:o) Postverkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 108, s. 305 314)
föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 under postverkets fond anvisa
i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag å 7 000 000 kr.
I skrivelser den 30 augusti och den 27 oktober 1962 har generalpoststyrelsen
framlagt sina petita för budgetåret 1963/64. För en redovisning av innehållet
i styrelsens framställning får utskottet hänvisa till propositionen (s.
305—312).
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit ett gemensamt utlåtande över generalpoststyrelsens,
telestyrelsens, järnvägsstyrelsens, vattenfallsstyrelsens och
luf tf artsstyrelsens äskanden samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning
angående investeringsanslag under verkets förrådsfond (s. 312 och
313).
Departementschefen erinrar bl. a. om att han enligt investeringsplanen för
kommunikationsverken räknat med en medelsförbrukning av 10,0 mkr. under
nästa budgetår. Beträffande fördelningen i stort av detta belopp på de
olika anslagsändamålen får utskottet hänvisa till en på s. 314 i propositionen
intagen tabell. Departementschefen anför att den av generalpoststyrelsen
framlagda investeringsplanen för nästa budgetår bl. a. syftar till att tillgodose
behov av tidsenliga lokaler och rationella driftförhållanden och därmed
även har betydelse för postverkets möjligheter att upprätthålla en tillfredsställande
service.
Departementschefens förslag innebär att om- och tillbyggnad av posthusen
i Linköping och Finspång kan påbörjas under nästa budgetår. Detsamma
gäller även en andra etapp av om- och tillbyggnaden av bangårdsposthuset
i Stockholm liksom ett nytt posthus inom bangårdsområdet i
Borås. I fråga om övriga investeringar medger investeringsramen bl. a. att
en väsentligt utökad ersättnings- och nyanskaffning av postverkets bilmateriel
kan ske. Sålunda torde en ej oväsentlig upprustning av postverkets bestånd
av bussar för diligenstrafiken kunne ske under nästa budgetår.
I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Yngve Nilsson och Arvidson (I: 244) och den andra inom andra kammaren
av herr Darlin m. fl. (II: 285), i vilka hemställts att riksdagen måtte i skri
-
8
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
velse till Kungl. Maj :t hemställa om att Kungl. Maj :t måtte vidtaga åtgärder
i syfte att förbättra postförbindelserna i glesbygderna, inte minst
i skärgården.
Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen II: 285.
Utskottet. I sina anslagsframställningar för nästa budgetår har generalpoststyrelsen
räknat med en medelsförbrukning för investeringsändamål om
10,8 mkr. Departementschefen har emellertid ansett förbrukningen böra begränsas
till 10 mkr., vilket med ianspråktagande av förefintliga reservationsmedel
förutsätter en anslagsanvisning om 7 mkr. Utgifterna för posthus
upptages med 4,2 mkr. mot beräknade 1,8 mkr. för innevarande budgetår
och möjliggör att om- och tillbyggnad av posthusen i Linköping och
Finspång kan påbörjas, ävensom en andra etapp av om- och tillbyggnad av
bangårdsposthuset i Stockholm och ett nytt posthus i Borås. Den med sammanlagt
1,3 mkr. höjda medelstilldelningen för anskaffning av bilar in. m.
medger vidare en betydligt utökad ersättnings- och nyanskaffning av bilmateriel
m. m. för bl. a. diligensrörelsen. Slutligen innebär anslagsberäkningen
att här som under övriga fonder en viss marginal finnes för medgivande
av en av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl påkallad
ökning av den totala medelsförbrukningen.
Utskottet har under föregående punkt förklarat sig godtaga den av
Kungl. Maj :t förordade ramen för bl. a. postverkets medelsförbrukning.
Ej heller finner utskottet anledning till erinran mot den föreslagna fördelningen
av investeringarna på skilda utgiftsändamål eller mot anslagsberäkningen.
I de båda likalydande motionerna 1:244 och II: 285 har yrkats att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte hemställa om vidtagande av åtgärder
i syfte att förbättra postförbindelserna i glesbygderna, icke minst i
skärgården. Vad motionärerna därvid anfört till stöd för sitt yrkande finner
utskottet mycket beaktansvärt. I anslutning härtill må dock erinras
om att 1956 års postutredning under december 1962 avgivit sitt slutbetänkande,
benämnt Postverkets organisation (SOU 1962:52), vari bl. a.
upptagits de med postverkets organisation, verksamhet och framtida arbetsuPP§ifter
m- m- sammanhängande frågorna. I en särskild promemoria har
därjämte generalpoststyrelsen lämnat en redogörelse för möjligheterna att
förbättra postverkets service i olika avseenden samt därmed förbundna
kostnadsökningar. Betänkandet och promemorian är enligt vad departementschefen
i statsverkspropositionen uppgivit f. n. föremål för remissbehandling.
Då med hänsyn härtill och i avvaktan på statsmakternas slutliga
prövning av de sålunda framlagda förslagen en särskild framställning
i ämnet från riksdagens sida ej synes påkallad avstyrker utskottet motionerna
i fråga.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
9
I enlighet med det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må till Posthus m. m. för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 7 000 000 kr.;
II. att motionerna I: 244 och II: 285 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Televerket
3:o) Televerkets anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkterna 109 och
110, s. 315_352) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 under
televerkets fond anvisa i statsrådsprotokollet angivna investeringsanslag å
tillhopa 437 000 000 kr.
I skrivelse den 31 augusti 1962 och i samband därmed lämnade uppgifter
har telestyrelsen hemställt om anslag för budgetåret 1963/64.
Luf tf artsstyrelsen har i skrivelse den 15 augusti 1962 äskat anslag för
budgetåret 1963/64 till Radioanläggningar för luftfarten.
I skrivelse den 31 augusti 1962 har slutligen Sveriges Radio lämnat
redogörelser för ljudradions och televisionens medelsbehov för budgetåret
1963/64 i vad avser programproduktionen.
Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 315—346).
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som redovisats under
postverkets fond (s. 312 och 313 i propositionen).
I fråga om remissutlåtande av 1960 års radioutredning får utskottet hänvisa
till propositionen (s. 346—348).
Departementschefen erinrar om, att televerkets investeringsram för innevarande
budgetår ökats med 3 mkr. i förhållande till det i 1962 års statsverksproposition
förordade beloppet om 325 mkr. De ökade investeringarna
avser byggnadsarbeten i sysselsättningsstödjande syfte. Bland de objekt
som härigenom kunnat tidigareläggas märkes telefonstationsbyggnader i
Umeå och Vilhelmina samt en större förrådsbyggnad i Gävle. Den ramreglerade
medelsförbrukningen för innevarande budgetår kan således nu beräknas
till 328 mkr. Utanför ramen beräknas en medelsförbrukning av 2,7
mkr. för luftfartens radioanläggningar samt 32,6 mkr. för rundradioanläggningar.
Även i fråga om rundradioanläggningar har i förhållande till
tidigare beräkningar en utökning av investeringarna skett av arbetsmarknadsskäl.
ökningen, vilken uppgår till 1,8 mkr., har möjliggjorts genom förstärkning
av berörda anslag från televerkets disposilionsanslag.
För nästa budgetår har telestyrelsen föreslagit eu medelsförbrukning
av 401,0 mkr. exklusive rundradioanläggningar. För investeringar i rundradioanläggningar
föreslår styrelsen 31,5 mkr.
Departementschefen tillstyrker en medelsförbrukning för nästa budgetår
10
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
om 380 mkr. för teleanläggningar m. m. och 31,5 mkr. för rundradioanläggningar.
I förhållande till de under våren 1962 för riksdagen framlagda beräkningarna
av innevarande budgetårs investeringar innebär departementschefens
förslag en ökning med 53 mkr. Enligt departementschefens uppfattning
bör denna avsevärda höjning av investeringsramen utgöra ett betydande
stöd för telestyrelsen i dess strävanden att förbättra verkets service
gentemot allmänheten genom bl. a. förkortning av väntetiderna för nya telefonapparater
och vissa rikssamtal. Den föreslagna investeringsramen innebär
vidare att ökade resurser ges för rationalisering av telerörelsen, vilket
bidrar till att hålla taxenivån på en för verkets abonnenter förmånlig nivå.
Departementschefen redovisar därefter i en tablå den beräknade fördelningen
på olika anslagsändamål vid den av honom förordade investeringsramen
för nästa budgetår å 411,5 mkr. (s. 349).
Departementschefens förslag innebär alt televerket kan fortsätta utbyggnaden
av telefonstationer, förbindelsenät m. m. i stort sett i enlighet med
föreliggande planer. Till följd av den begränsning av medelsförbrukningen
i förhållande till telestyrelsens förslag, som ansetts böra göras, kan dock en
del anskaffningar och arbeten behöva något senareläggas.
I fråga om husbyggnader bör televerket under nästa budgetår kunna
igångsätta telestationsbyggen i Göteborg (på Hisingen och i Tranered),
Malmö (i Rosengård), Stockholm (i kv. Jericho), Borås, Köping, Strömstad,
Strömsund, Söderhamn och Tumba samt påbörja ett nytt byggnadsprojekt
vid televerkstaden i Nynäshamn.
Huvudparten av den förordade medelsförbrukningen avser telefon- och
telegrafanläggningar. Bland de objekt som ingår i investeringsplanen för
ifrågavarande slag av anläggningar kan nämnas påbörjande av en ny radiolänkanläggning
Mora—Sveg—Östersund samt komplettering av den befintliga
koaxialkabeln Stockholm—Jönköping—Göteborg. Bland de större telestationer
som nu står i tur för automatisering märkes Haparanda, Kalix,
Mjölby, Nordmaling och Varberg.
Investeringarna i radioanläggningarna för kommersiell trafik omfattar
bl. a. fortsatta arbeten på sändarstationen i Karlsborg. Vidare kan en upprustning
av radiostationen i Grimeton påbörjas.
I fråga om radioanläggningarna för luftfarten avser den beräknade medelsförbrukningen
upprustning och komplettering av radaranläggningar,
fyrar och andra radiotekniska hjälpmedel för att höja flygsäkerheten och
regulariteten på de olika flygplatserna och flygsträckorna.
Departementschefen övergår härefter till att behandla de frågor som rör
ljudradio- och televisionsverksamheten och anför därvid i huvudsak följande.
Investeringarna i ljudradioanläggningar för nästa år om 7 mkr. avser
bl. a. uppförande av FM-stationer med full räckvidd i Borås, Halmstad,
Karlskrona, Motala, Pajala, Skövde, Sollefteå, Uddevalla, Visby och Väs
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 ur 1963
11
lerås. I beloppet ingår även medel för att påbörja arbetena med en ny,
effektivare antennanläggning vid stationen i Nacka, bl. a. innefattande en
300 m. hög mast. Avsikten med denna nya anläggning är bl. a. att förbättra
mottagningsförhållandena för FM och television i Stor-Stockholmsområdet.
För investeringar i radiohuset i Stockholm beräknar jag en medelsförbrukning
av 12 mkr. för nästa budgetår. Jag återkommer härtill i det följande
vid anmälan av byggnadsstyrelsens äskanden under statens allmänna
fastighetsfond.
Beträffande ljudradions programproduktion har Kungl. Maj :t för innevarande
budgetår, utöver de medel som tilldelats för den ordinarie programverksamheten,
anvisat 2 mkr. för bl. a. sändningar, vilka under beteckningen
P 3 igångsatts sommaren 1962 över fem FM-stationer. Härigenom
har telestyrelsens tekniska försökssändningar på vissa nya frekvenser på
FM-bandet kunnat ges en mera programmässig karaktär.
Storleken av Sveriges Radios och televerkets driftkostnader under nästa
budgetår för ljudradio- och televisionsprogrammens produktion och distribution
torde det som vanligt få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma.
I detta sammanhang beräknar jag för ljudradions del i likhet med 1960 års
radioutredning 66 resp. 23 mkr., vilket jämfört med nu aktuella beräkningar
för innevarande budgetår innebär ökningar med 9,1 resp. 1,5 mkr.
De totala utgifterna för ljudradion skulle enligt de av mig gjorda beräkningarna
komma att för nästa budgetår uppgå till (7 + 12 + 66 + 23)
108 mkr. Inkomsterna beräknar jag till 90,1 mkr. Ljudradiorörelsen skulle
således för nästa budgetår komma att uppvisa ett underskott av 17,9 mkr.
Detta underskott torde få bestridas av hos televerket balanserade överskottsmedel
från ljudradion. Det ackumulerade överskottet skulle härvid nedgå
till 5,3 mkr. vid utgången av budgetåret 1963/64.
I fråga om televisionen tillstyrker jag föreslagna investeringar om 24,5
mkr. för distributionsnätets utbyggnad. Anslaget möjliggör bl. a. att televisionssändare
med full räckvidd färdigställs under nästa budgetår i Anderstorp,
Bollnäs, Borås, Halmstad, Pajala, Skövde, Sollefteå, Strömstad,
Uddevalla och Västerås. För att distributionsnätets utbyggnad skall kunna
planenligt fullföljas förordar jag vidare i enlighet med telestyrelsens förslag
att styrelsen erhåller ett med 1 mkr. till 20 mkr. utökat beställningsbemyndigande
för budgetåret 1964/65. Beträffande de redan givna bemyndigandena
för budgetåren 1965/66 och 1966/67, som avser belopp om 16 resp.
14 mkr., har telestyrelsen icke föreslagit någon ändring. I överensstämmelse
med telestyrelsens förslag bör styrelsen erhålla bemyndigande för en investeringsomslutning
av 8 mkr. för budgetåret 1967/68.
För investeringar i televisionshuset i Stockholm beräknar jag en medelsförbrukning
av 14,1 mkr. för nästa budgetår. Jag återkommer härtill i det
följande vid anmälan av byggnadsstyrelsens arbeten under statens allmänna
fastighetsfond.
Medelstilldelningen till televisionens programproduktion har, såsom 1960
års radioutredning framhållit i silt remissyttrande, under de senaste budgetåren
ökats i betydande omfattning såväl absolut som räknat per sändningstimme.
Sålunda anvisades för budgetåret 1960/61 33,2 mkr. och för
budgetåret 1962/63 70,5 mkr. Detta innebär betydligt mer än eu fördubbling
på två år. Räknat per sändningstimme ökade medelsanvisningen under
samma tid från 32 000 till 54 000 kr. i runda tal. Möjligheter har härigenom
3—44R!> 63 B i han g till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 9
12
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
beretts till en väsentlig höjning av programstandarden. För nästa budgetår
beräknar jag, i överensstämmelse med vad radioutredningen tillstyrkt, ett
belopp av 86 mkr. till programproduktionen. I förhållande till det för innevarande
budgetår anvisade beloppet höjes således medelstilldelningen
med 15,5 mkr. eller med ca 22 %. Förutom planenlig utsträckning av sändningstiden
med två timmar per vecka blir härigenom en fortsatt höjning av
programkvaliteten möjlig.
Televerkets driftkostnader upptar jag i likhet med telestyrelsen till 27
mkr.
De av mig beräknade utgifterna för televisionsverksamheten för budgetåret
1963/64 skulle sålunda uppgå till (24,5 + 14,1 + 86,0 + 27,0) 151,6
mkr. vilket innebär en ökning med 26,6 mkr. i jämförelse med motsvarande
utgiftsberäkning för innevarande budgetår, inkomsterna av televisionsradiolicenserna
uppskattar jag i likhet med telestyrelsen till 179 mkr. Rörelsen
skulle därmed vid utgången av budgetåret 1963/64 redovisa ett överskott
av drygt 27 mkr. för nämnda budgetår och ett ackumulerat överskott av
ca 132 mkr.
Anslagen till teleanläggningar in. m. och rundradioanläggningar har departementschefen
beräknat till 402 mkr. resp. 35 mkr.
I sammanhanget har departementschefen förordat att kostnaderna för
telefonvakt avseende de hjälporgan som ingår i den obligatoriska SOS-tjänsten
i fortsättningen skall bestridas av televerket.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Hagberg m. fl. (I: 343) och den andra inom andra kammaren av herr
Heckscher m. fl. (II: 400), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts att
riksdagen måtte uttala att inträdesavgiften för telefon för ensamboende
åldringar, invalider och kroniskt sjuka skall nedsättas med 200 kr. till
100 kr.;
dels en inom andra kammaren av herr von Friesen väckt motion (II: 34),
vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t begär en skyndsam
utredning om dels möjligheterna till rabatt å radio- och TV-licenserna
för folkpensionärer, dels beräknande av det inkomstbortfall för vederbörande
bolag detta medför samt anvisande av medel till täckande av inkomstbortfallet;
dels
en inom första kammaren av herrar Eric Carlsson och Jonasson
väckt motion (I: 421), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa om vidgade utredningsdirektiv till 1960
års radioutredning om avskaffande av den särskilda radiolicensen i enlighet
med vad i motionen anförts;
dels en inom andra kammaren av herr Börjesson i Falköping m. fl.
väckt motion (II: 609), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte anhålla att frågan om inrättande av en särskild ungdomens
radioavdelning, förslagsvis benämnd Sveriges ungdomsradio, måtte prövas
inom 1960 års radioutredning;
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
13
dels en inom andra kammaren av herr von Seth m. fl. väckt motion
(II: 228), vari hemställts att riksdagen, utöver vad Kungl. Maj :t kan komma
att bevilja av TV:s nuvarande licensmedel, måtte bevilja Kungl. teatern
ett anslag av två miljoner kronor för budgetåret 1963/64 i syfte att därmed
möjliggöra uppkomsten av en verklig riksopera;
dels ock en inom andra kammaren av herr Turesson m. fl. väckt motion
(11:615), vari hemställts att riksdagen måtte dels besluta att införa rätt
till i princip fri etablering av radio- och televisionsanläggningar, dels uttala
att löpande avtal mellan Kungl. Maj :t och Sveriges Radio AB icke
måtte förnyas i vad avser monopol för Sveriges Radio AB att bedriva radiooch
televisionssändningar efter löpande avtalstids utgång, dels i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa att förslag till lagstiftning som nödvändiggöres
av dels den fria etableringsrätten, dels de med den fria etableringsrätten
sammanhängande förändringarna inom opinionsrättens område snarast
måtte föreläggas riksdagen, dels besluta att en s. k. auktorisationsnämnd
skall inrättas samt dels i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att förslag till
riktlinjer för auktorisationsnämndens sammansättning samt dess verksamhet
i enlighet med i motionen framförda synpunkter snarast måtte föreläggas
riksdagen.
Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna 11:400, 11:34, 1:421, 11:609, 11:228
och II: 615.
Utskottet. För televerkets investeringar — exklusive rundradioanläggningar
— har av departementschefen för nästa budgetår beräknats en medelsförbrukning
av 380 mkr. mot av telestyrelsen begärda 401 mkr. Departementschefens
förslag innebär dock en ökning med 53 mkr. i förhållande
till det under våren 1962 för motsvarande investeringar under innevarande
budgetår beräknade beloppet. Investeringsplanen avser bl. a. igångsättande
av ett antal nya stationsbyggen samt automatisering av redan befintliga
stationer i Haparanda, Kalix, Mjölby, Nordmaling och Varberg. En ny
radiolänkanläggning Mora—Sveg—Östersund avses också påbörjas samt
komplettering ske av koaxialkabeln Stockholm—Jönköping—Göteborg. Vidare
kan en upprustning av radiostationen i Grimeton påbörjas samt en utbyggnad
komma till stånd av radioanläggningar och fyrar m. in. för höjande
av flygsäkerheten.
I fråga om ljudradiorörelsen innebär departementschefens förslag om
en medelsförbrukning för nästa budgetår om 7 mkr. att FM-stationer med
full räckvidd kan uppföras i Borås, Halmstad, Karlskrona, Motala, Paj ala,
Skövde, Sollefteå, Uddevalla, Visby och Västerås samt att arbetena med en
ny antennanläggning vid Nackastationen kan igångsättas. För investeringar
i radiohuset i Stockholm beräknas ett belopp om 12 mkr. Sveriges Radios
och televerkets driftkostnader slutligen upptages med 66 mkr. resp. 23 mkr.
14
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
De totala utgifterna för verksamheten skulle därmed uppgå till (7 + 12 +
66 + 23) 108 mkr., medan inkomsterna beräknas stanna vid ett belopp av
90,1 mkr. Det underskott om 17,9 mkr., som följaktligen uppstår, förutsättes
skola bestridas av de hos televerket balanserade överskottsmedlen, vilka
härigenom beräknas nedgå till 5,3 mkr. vid utgången av budgetåret 1963/64.
För televisionsverksamhetens del förordar departementschefen ett investeringsbelopp
om 24,5 mkr., vilket möjliggör att sändare med full räckvidd
kan färdigställas i Anderstorp, Bollnäs, Borås, Halmstad, Pajala, Skövde,
Sollefteå, Strömstad, Uddevalla och Västerås. För investeringar i televisionshuset
i Stockholm beräknas 14,1 mkr. och för programproduktionen
86 mkr. eller 15,5 mkr. mera än för innevarande budgetår. Departementschefen
framhåller i anslutning härtill att detta förutom en planenlig utsträckning
av sändningstiden med två timmar per vecka möjliggör en fortsatt
höjning av programkvaliteten. Televerkets driftkostnader för televisionen
slutligen upptages med 27,0 mkr.
Utgifterna för televisionens verksamhet i dess helhet skulle därmed
uppgå till (24,5 + 14,1 + 86,0 + 27,0) 151,6 mkr., medan inkomsterna av
licensmedel beräknas till 179 mkr. Inklusive det sålunda uppkommande
överskottet om 27 mkr. skulle vid utgången av budgetåret 1963/64 ett ackumulerat
överskott om ca 132 mkr. föreligga.
Utskottet finner det i likhet med departementschefen angeläget att televerket
ges ökade resurser i syfte att ytterligare nedbringa väntetiden för
nya telefoninstallationer och i viss rikstrafik samt att fortsätta rationaliseringen
av verkets rörelse. Med hänsyn inte minst härtill biträder utskottet,
såsom redan av punkten 1 i det föregående framgår, Kungl. Maj:ts förslag
om en höjning för nästa budgetår av medelsförbrukningen under televerkets
fond. Ej heller finner utskottet anledning till erinran mot vad departementschefen
i förevarande sammanhang anfört och förordat beträffande
ljudradiorörelsens och televisionsverksamhetens omfattning och inriktning.
Till frågan om anvisande av medel till radio- och televisionshusen återkommer
utskottet under punkterna 8 och 9 i det följande. Beträffande vissa motionsledes
väckta frågor får utskottet anföra följande.
I de båda likalydande motionerna 1:343 och 11:400 föreslås, såvitt nu
är i fråga, att riksdagen måtte uttala att inträdesavgiften för telefon för
ensamboende åldringar, invalider och kroniskt sjuka skall nedsättas med
200 kr. till 100 kr. Utskottet vill i anledning härav erinra om att
en motion av i princip samma innebörd väcktes senast vid fjolårets riksdag
utan att dock föranleda någon riksdagens åtgärd. Vid sin prövning av motionen
fann sig utskottet (SU 1962: 9 p. 3) — även om motionens syfte i
och för sig framstode som behjärtansvärt — böra avstyrka densamma. Utskottet
hänvisade därvid till riksdagens tidigare behandling av motioner av
samma innebörd samt erinrade om de olägenheter och det merarbete ur
administrativa synpunkter ett bifall till motionen skulle medföra. Under
Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1963
15
hänvisning härtill och då utskottet alltjämt i sak är av samma uppfattning
avstyrlces även de nu aktuella motionerna.
Ej heller finner sig utskottet kunna biträda det i motionen II: 34 framställda
yrkandet om en skyndsam utredning om bl. a. möjligheterna till
rabatt å radio- och TV-licenserna för folkpensionärer eller förslaget i motionen
I: 421 om vidgade utredningsdirektiv till 1960 års radioutredning
syftande till avskaffande av den särskilda radiolicensen. Utskottet får således,
under hänvisning jämväl till sitt ställningstagande till dessa frågor
vid 1961 resp. 1962 års riksdag (SU nr 9 p. 3), avstyrka motionerna i fråga.
I motionen 11:609 har hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl.
Maj :t måtte begära att frågan om inrättande av en särskild ungdomens
radioavdelning, förslagsvis benämnd Sveriges ungdomsradio, måtte prövas
inom 1960 års radioutredning. I anledning härav må erinras om att nämnda
utredning har till uppgift att pröva de med rundradions programverksamhet
samt fortsatta utbyggnad och finansiering sammanhängande frågorna.
Då med hänsyn härtill utskottet förutsätter att utredningen kommer att
pröva även de av motionärerna aktualiserade frågorna synes — även om
motionens syfte i och för sig tramstår som bcaktansvärt ■ någon särskild
åtgärd i ämnet från riksdagens sida ej påkallad. Motionen avstyrkes följaktligen.
Utskottet finner sig icke heller kunna biträda det i motionen 11:228
framställda yrkandet att Kungl. teatern av TV:s nuvarande licensmedel för
budgetåret 1963/64 beviljas ett särskilt anslag om två miljoner kronor. Ett
sådant förfarande skulle nämligen bryta mot gällande principer för licensmedlens
användning och är enligt utskottets uppfattning även ur andra synpunkter
mindre lämpligt.
Vidkommande slutligen de i motionen II: 615 framställda yrkanden om
rätt till i princip fri etablering av radio- och televisionsanläggningar m. m.
vill utskottet erinra om att härvid aktualiserade frågor till övervägande del
prövats så sent som vid höstsessionen av 1962 års riksdag i samband med
behandlingen av utskottets utlåtande nr 189 i anledning av väckta motioner
om dels utredning angående kommersiell TV i Sverige och dels utnyttjandet
av televisionens sändningsmöjligheter. Dessutom må framhållas att 1960
års radioutredning jämlikt givna direktiv har att till prövning upptaga vissa
därmed sammanhängande frågor. Under erinran härom och med hänvisning
jämväl till innebörden av vad utskottet i förenämnda utlåtande anfört avstyrkes
bifall även till de nu förevarande motionerna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
I. att riksdagen må för budgetåret 1963/64 under televerkets
fond anvisa följande investeringsanslag, nämligen
1. Teleanläggningar m. m......................... 402 000 000 kr.
2. Rundradioanläggningar ........................ 35 000 000 » ;
16
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
II. att motionerna I: 343 och II: 400, såvitt nu är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
III. att motionen II: 34 icke ma föranleda någon riksdagens
åtgärd;
IV. att motionen I: 421 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
V. att motionen II: 600 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;
VI. att motionen II: 228 icke må av riksdagen bifallas;
VII. att motionen 11:615 icke må av riksdagen bifallas.
Statens järnvägar
4:o) Statens järnvägars anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkt 111, s.
353—373) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 under statens
järnvägars tond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investerinasansla" å
312 000 000 kr.
I skrivelse den 30 augusti 1962 har järnvägsstyrelsen framlagt sina
anslagsäskanden för nästa budgetår.
För en närmare redogörelse för anslagsskrivelsens innehåll torde få hänvisas
till propositionen (s. 353—371).
Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under
postverkets fond (s. 312 och 313).
Departementschefen erinrar om att han vid anmälan av investeringsplanen
för kommunikationsverken tillstyrkt en investeringsram av 315 mkr.,
innebärande oförändrad medelsförbrukning i förhållande till innevarande
budgetår. En iortsatt investeringsverksamhet vid statens järnvägar på denna
relativt sett höga nivå syftar bl. a. till att skapa förutsättningar för att höja
transportstandarden samt sänka kostnaderna genom effektivitetshöjande investeringar.
Investeringarnas beräknade fördelning på olika objekt vid
denna utgiftsram framgår av en i propositionen (s. 372) intagen tablå.
I fråga om större bangårdsarbeten avser järnvägsstyrelsen att under
nästa budgetår påbörja bl. a. om- och utbyggnad av bangården vid Västerås
västra station, ombyggnad av bangården vid Kristinehamn samt en omfattande
omläggning av spåranordningarna vid Göteborgs norra station.
Sistnämnda projekt har aktualiserats av den nya sträckningen av Europaväg
nr 6, vilken nödvändiggör en omläggning av statens järnvägars bangårdar
och spårsystem vid Göteborgs norra station liksom ett nytt spår
mellan denna station och Olskroken. Det belopp om 10 mkr., som järnvägsstyrelsen
angivit såsom statens järnvägars andel av den totala anläggningskostnaden,
får enligt departementschefens uppfattning anses som
en preliminär uppskattning. Slutlig ställning till projektet synes böra tagas
först sedan definitiv uppgörelse föreligger med vägmyndigheterna och Göte
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
17
borgs stad rörande fördelningen av kostnaderna för de arbeten som berör
järnvägen. Departementschefen har dock inget att erinra mot att järnvägsstyrelsen
under nästa budgetår tar 1 mkr. i anspråk för en ny kulvert, som
styrelsen funnit lämpligast bygga samtidigt med vissa av stadens arbeten
avseende europavägen.
För arbetena med att bygga den nya malmbanan mellan Kiruna och
Svappavaara erfordras 15 mkr. under nästa budgetår. Vad gäller statens
järnvägars arbeten för breddning till normalspår av bandelen Åtvidaberg—Västervik
förutsätter departementschefen att dessa kommer att utföras
i planerad omfattning.
Liksom under tidigare budgetår avser en icke obetydlig del av medelsförbrukningen
investeringar för utbyte av lättare räler mot tyngre på
stambanorna samt utbyggande av fjärrblockering och automatisk linjeblockering.
I fråga om husbyggnaderna upptar investeringsplanen bl. a. en ny rälsjusteringsanläggning,
en ny lokstation jämte driftverkstad i Borlänge, en
ny lokskötselhall jämte vagnverkstad vid Svartön i Luleå samt en upprustning
av köks- och personallokalerna vid järnvägsrestaurangen vid
Stockholms Central. Beträffande sistnämnda projekt har styrelsen av sanitära
skäl ansett sig böra påbörja vissa arbeten redan under innevarande
budgetår.
Vad gäller rullande materiel innefattar investeringsplanen bl. a. omfattande
nyanskaffningar av godsvagnar för olika ändamål.
I det belopp, som beräknats till investeringar för biltrafiken, ingår i
enlighet med järnvägsstyrelsens förslag ett belopp av 4 mkr. för kapitaltillskott
till Svenska lastbilsaktiebolaget.
Anslagsbeloppet till järnvägar m. m. har beräknats till 312 mkr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Mattsson (I: 359) och den andra inom andra kammaren av herr Gustavsson
i Alvesta (II: 414), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling
av sjätte huvudtiteln, Järnvägar m. in., måtte avslå Kungl. Maj ds framställning,
såvitt gäller kapitaltillskott om 4 mkr. till Svenska lastbilsaktiebolaget,
samt till Järnvägar in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 308 000 000 kr.;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hermansson (1:422) och den andra inom andra kammaren av herr
Dahlgren in. fl. (II: 512), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels avslå
Kungl. Maj :ts framställning under sjätte huvudtiteln, Järnvägar in. in., såvitt
gäller statligt lån om 2 miljoner kr. till Svenska lastbilsaktiebolaget, dels
till Järnvägar in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
310 000 000 kr., dels i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att frågan om upp
-
1° Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
byggnad av en effektiv styckegodstrafikorganisation genom samverkan mellan
statens järnvägar och den enskilda företagsamheten inom trafik- och
transportbranschen skyndsamt måtte utredas i samråd med företrädare
för berörda parter och i enlighet med i motionerna anförda riktlinjer, samt
dels beakta vad i motionen i övrigt anförts;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Virgin (1:506) och den andra inom andra kammaren av herr Bohman
m. fl. (II; 608), i vilka hemställts att riksdagen måtte dels avslå förslaget
om kapitaltillskott till statens järnvägars dotterbolag Svenska lastbil
aktiebolaget (SLAB), samt dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning
i det i motionerna angivna syftet angående den statliga biltrafikrörelsens
framtida organisation;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Enarsson (1:249) och den andra inom andra kammaren av herr
Dick son (II: 293), i vilka — såvitt nu är i fråga — hemställts att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att snälltågsförbindelserna med Ed
inte måtte försämras;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kamma1
en av berr Herbert Larsson in. fl. (I: 148) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Trollhättan in. fl. (II; 174), i vilka hemställts
att riksdagen måtte uttala att vederbörande myndigheter beaktar de i motionerna
anförda synpunkterna vid planeringen av kommunikationerna
inom Edsområdet.
o Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna 1:359, 11:512, 11:608 1-949 och
II: 174.
Utskottet. Den av järnvägsstyrelsen för nästa budgetår förordade medelsförbrukningen
om 331,9 mkr. har av departementschefen ansetts böra begränsas
till 31a mkr., innebärande en i förhållande till innevarande budgetår
oförändrad medelsomslutning. Investeringarna anges främst syfta till
fortsatta förbättringar av kapaciteten och standarden för de trafikstarkare
linjerna, stationerna och bangårdarna samt till modernisering av den rullande
materielen. Bland de särskilda investeringsobjekten märkes om- och tillbyggnader
av bangårdar och spåranordningar vid stationer i Västerås, Kristinehamn
och Göteborg samt fortsatta arbeten å malmbanan mellan Kiruna
och Svappavaara. Vidare upptages i planen bl. a. en ny rälsjusteringsanläggning,
en ny lokstation jämte driftverkstad i Borlänge, en ny lokskötselhall
jämte vagnverkstad i Luleå och upprustning av köks- och personallokaler
vid järnvägsrestaurangen vid Stockholms Central. I enlighet med
järnvägsstyrelsens förslag upptages också ett belopp om 4 mkr. för kapitaltillskott
till Svenska lastbilsaktiebolaget, varav 2 mkr. föreslås skola
tillföras bolaget genom en höjning av aktiekapitalet och resten ställas till
dess förfogande i form av lån.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
19
Såsom redan av punkten 1 i det föregående framgått biträder utskottet
Kungl. Maj :ts förslag rörande medelsförbrukningen nästa budgetår under
statens järnvägars fond. Utskottet finner ej heller anledning till erinran
mot anslagsberäkningen och den förordade fördelningen på de skilda investeringsändamålen
samt vad departementschefen i förevarande sammanhang
1 övrigt anfört. Till frågan om anvisande av de till driftbidrag och till
täckande av underskott å rörelsen erforderliga anslagen —- i avbidan på särskild
proposition upptagna med oförändrade belopp om 80 resp. 50 mkr.
— återkommer utskottet framdeles.
Vidkommande vissa motionsledes väckta frågor får utskottet anföra
följande.
I de båda likalydande motionerna I: 359 och II: 414 har hemställts, att
riksdagen måtte dels avslå Kungl. Maj :ts framställning, såvitt gäller kapitaltillskott
om 4 mkr. till Svenska lastbilsaktiebolaget, dels till Järnvägar
in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag om 308 mkr.
Vidare har i motionerna I: 422 och II: 512 hemställts, att riksdagen måtte
dels avslå Kungl. Maj :ts förevarande framställning såvitt gäller lånet om
2 mkr. till Svenska lastbilsaktiebolaget, dels till Järnvägar m. in. för nästa
budgetår anvisa ett investeringsanslag av 310 mkr., dels i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla att frågan om uppbyggnad av en effektiv styckegodstrafikorganisation
genom samverkan mellan statens järnvägar och den
enskilda företagsamheten inom trafik- och transportbranschen skyndsamt
måtte utredas i samråd med företrädare för berörda parter och i enlighet
med i motionerna anförda riktlinjer, dels ock beakta vad i motionerna i
övrigt anförts. Slutligen har i motionerna I: 506 och II: 608 hemställts, att
riksdagen måtte dels avslå förslaget om kapitaltillskott till Svenska lastbilsaktiebolaget,
dels i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla om utredning
i det i motionerna angivna syftet angående den statliga biltrafikrörelsens
framtida organisation.
Utskottet, som för sin del, såsom av det föregående framgår, till alla delar
godtagit Kungl. Maj:ts förslag i fråga om investeringarnas inriktning för
nästa budgetår och anslagsbeloppets storlek, anser sig icke kunna biträda
motionärernas yrkanden i dessa delar.
Vidkommande åter deras hemställan om utredning av vissa med här
ifrågavarande verksamhet sammanhängande frågor förutsätter utskottet att
riksdagen i samband med prövningen av den framtida trafikpolitiken m. m.,
i fråga varom särskild proposition aviserats, får tillfälle att taga ställning
till dessa spörsmål. Med hänsyn härtill finner sig utskottet icke i nu förevarande
sammanhang böra pröva desamma och finner därför motionerna i
berörda delar icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Den i de likalydande motionerna I: 249 och II: 293, såvitt nu är i fråga,
gjorda hemställan att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte uttala,
att snälltågsförbindelserna med Ed inte måtte försämras berör eu fråga,
20
Statsutskottets utlåtande nr 9 år i963
som det enligt utskottets mening bör få ankomma på vederbörande verkstyrelse
att taga ställning till. Ej heller finner sig utskottet böra i nu förevarande
sammanhang och på sätt i motionerna I: 148 och II: 174 förordats
tillstyrka ett uttalande från riksdagens sida att vederbörande myndigheter
skall beakta i motionerna anförda synpunkter rörande planeringen av
kommunikationerna inom Edsområdet. Motionerna i fråga avstyrkes därför.
I enlighet med det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
och med avslag å motionerna 1:359 och 11:414, 1:422 och
II: 512 samt I: 506 och 11:608, sistnämnda fyra motioner såvitt
nu är i fråga, till Järnvägar m. m. för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 312 000 000 kr.;
II. att motionerna I: 422 och II: 512 samt I: 506 och II: 608,
samtliga motioner såvitt de avser skrivelser till Kungl. Maj :t,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd;
III. att motionerna 1:249 och 11:293 samt motionerna
I: 148 och II: 174, förstnämnda båda motioner såvitt nu är
i fråga, icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.
Statens vattenfallsverk
5:o) Statens vattenfallsverks anslagsbehov. Kungl. Maj :t har (punkterna
112 och 113, s. 374—400) föreslagit riksdagen alt för budgetåret 1963/64
under statens vattenfallsverks fond anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag
å 430 000 000 kr.
I skrivelser den 30 augusti, den 14 september och den 5 november 1962
har vattenfallsstyrelsen framlagt sina petita för budgetåret 1963/64.
Beträffande det närmare innehållet i de omnämnda anslagsskrivelserna
får utskottet hänvisa till propositionen (s. 374—393).
Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under
postverkets fond (s. 312 och 313).
I fråga om remissutlåtande av delegationen för atomenergifrågor får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 393 och 394).
I propositionen lämnas vidare (s. 394—396) en redogörelse för vissa
påpekanden rörande en av vattenfallsstyrelsen ställd borgensförbindelse.
Departementschefen erinrar om att centrala driftledningen (CDL) år
1961 utarbetade en ny prognos över förbrukningen av elektrisk kraft i
hela landet. Enligt denna prognos beräknas elkonsumtionen öka från drygt
32 000 GWh år 1960 till 57 000 GWh år 1970, eller med 5,9 % i genomsnitt
per år. Detta motsvarar en belastningsökning under 1960-talet av i genom
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
21
snitt ca 2 500 GWh per år. Under den första hälften av 1960-talet beräknas
ökningstakten bli 6,4 % per år, medan den årliga ökningen under decenniets
senare hälft enligt prognosen skulle bli 5,4 %. CDL har ej funnit anledning
att revidera denna prognos för den totala elkonsumtionen i Sverige.
Vattenfallsstyrelsen har under hand lämnat vissa uppgifter om hur elkraftför
sörj ningen för hela landet kan komma att gestalta sig vid exceptionella
torrår — då vattenkraftproduktionen antagits uppgå till 80 % av normalårsproduktionen
— fram t. o. m. 1968/69 vid den belastningsutveckling,
som förutses i 1961 års prognos, och med de utbyggnader, som styrelsen
samt kommuner och enskilda planerar att genomföra under denna period.
Av dessa uppgifter framgår, att krafttillgången beräknas motsvara efterfrågan
under hela den närmaste sjuårsperioden även under exceptionella
torrår.
Vad gäller elförbrukningen inom vattenfallsverkets distributionsområden
räknar styrelsen med att elförbrukningen kommer att öka från ca 14 300
GWh år 1960 till 21 000 GWh år 1967 och 27 700 GWh år 1972, eller med
5,7 % i genomsnitt per år för perioden 1960—1972. Den årliga genomsnittliga
belastningsökningen beräknas bli 900 GWh under tiden 1961—1965,
1 150 GWh under tiden 1965—1967, 1 300 GWh under tiden 1967—1970 och
1 400 GWh under tiden 1970—1972. Den nya prognosen förutsäger en rätt
väsentlig avmattning i elkonsumtionens tillväxt inom vattenfallsverkets avsättningsområden
i jämförelse med 1961 års prognos. Kraftbalansen inom
vattenfallsverkets försäljningsområden visar i likhet med balansen för hela
riket torrårssäkerhet fram till budgetåret 1968/69.
Enligt departementschefens mening hör vattenfallsstyrelsens nya beräkning
över den framtida elkonsumtionen inom verkets distributionsområden
kunna läggas till grund för den nu aktuella bedömningen av den statliga
elproduktionens utbyggnad.
Departementschefen erinrar om att vattenfallsverkets investeringsram
för innevarande budgetår ökats med 3 mkr. till 436 mkr. Ramhöjningen erfordras
för vissa sysselsättningsstödjande åtgärder i Norrland genom arbeten
på Letsi och Seitevare kraftstationer.
För näs la budgetår har vattenfallsstyrelsen beräknat en medelsförbrukning
under vattenfallsverkets fond av 384,5 mkr., exklusive erforderligt
belopp för Marvikens kraftstation. Delegationen för atomenergifrågor har
beräknat, att för sistnämnda anläggning skall åtgå ett belopp av 28,5 mkr.
under budgetåret 1963/64. Vid bifall till dessa förslag skulle vattenfallsverkets
investeringsram för nästa budgetår upptagas till 413 mkr.
I fråga om Marvikens kraftstation är expertisen numera av den uppfattningen,
att stationen bör förses med eu ren kokarreaktor i stället för
såsom enligt tidigare planer eu tryckvattenreaktor med eventuellt en mindre
kokartillsats. Enär projekteringen av anläggningen för kokardrift vid liden
för statsverkspropositionens färdigställande ännu icke framförts till sådant
22
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
stadium att kostnadsberäkningar för den nya versionen kunnat framlaggas,
bär emellertid slutlig ställning inte kunnat tagas till frågan om
anläggningens utformning. Avsikten är därför att i en särskild proposition
senare under riksdagen närmare redogöra för detta projekt. Medelsförbrukningen
för anläggningen under nästa budgetår kan därför nu endast upptagas
med ett preliminärt belopp. Departementschefen beräknar för ändamålet
det av atomdelegationen angivna beloppet 28,5 mkr.
För vattenfallsverkets investeringar i övrigt förordar departementschefen
för nästa budgetår en medelsförbrukning av 383,5 mkr., eller i stort sett
samma belopp som vattenfallsstyrelsen föreslagit. Den totala investeringsramen
för vattenfallsverket kan sålunda preliminärt anges till (28,5 +
383,5) 412 mkr.
Av en i propositionen (s. 398) intagen sammanställning framgår hur medelsförbrukningen
lämpligen bör fördelas vid en sådan ram.
I fråga om kraftverksbvggnaderna kommer ej någon ny anläggning att
påbörjas under nästa budgetår. I vattenfallsstyrelsens investeringsplan har
förutsatts att Letsi och Ajaure kraftstationer samt tredje aggregatet i Stenungsunds
ångkraftstation skall senareläggas ungefär ett år samt att Gallejaur
kraftstation skall tas i drift ungefär ett kvartal senare än enligt tidigare
anmälda planer.
Medelsförbrukningen för atomenergianläggningar innefattar 5 mkr. för
vattenfallsverkets andel i Ägesta värmekraftverk, förutom tidigare angivet
preliminärt belopp för Marvikens kraftstation.
I posten regleringsföretag ingår bl. a. en med regleringen av Satisjaure
sammanhängande vägförbindelse mellan Luspebryggan och Vietasjokk. Totalkostnaden
för denna väg har beräknats till 22 mkr.
Vad gäller distributionsanläggningarna har vattenfallsstyrelsen bl. a.
föreslagit en förbindelse för överföring av högspänd likström mellan Sverige
och Jylland. Projektet, som benämnes Konti-Skan, beräknas totalt kosta 96
mkr., varav en anslagskostnad av 43 mkr. faller på den svenska delen. Genom
denna förbindelse, som kan färdigställas till sommaren 1965, möjliggöres
ett ömsesidigt kraftutbyte mellan Sverige samt Jylland och länderna
på den europeiska kontinenten. Departementschefen tillstyrker detta projekt.
I fråga om vattenfallsstyrelsens förvaltningsbyggnad i Råcksta förordar
departementschefen, att den totala byggnadskostnaden begränsas med 1,1
mkr. till 72,5 mkr., vilket belopp i stort sett motsvarar den tidigare beräknade
totalkostnaden vid prisläget den 1 juli 1962. Till följd härav blir en
viss mindre nedskärning av byggnadsprogrammet nödvändig.
Anslagsbeloppet under vattenfallsverkets fond har beräknats till 430
mkr.
Slutligen anmäler departementschefen en fråga som aktualiserats av
överrevisorerna vid statens vattenfallsverk. Departementschefen anför att
Statsutskottets utlåtande nr 9 är i963
23
överrevisorerna framställt erinran mot en av vattenfallsstyrelsen gjord
borgensutfästelse. Riksrevisionsverket har ansett att vattenfallsstyrelsen ej
haft befogenhet att ikläda sig detta borgensåtagande. Sedermera har vattenfallsstyrelsen
hemställt om bemyndigande att i viss angiven, begränsad omfattning
få teckna borgen.
Departementschefen delar riksrevisionsverkets uppfattning att vattenfallsstyrelsen
ej haft befogenhet att lämna en borgensutfästelse av ifrågavarande
slag. Å andra sidan finner departementschefen skäl föreligga, att
det för framtiden öppnas möjlighet för vattenfallsstyrelsen att utan alltför
stor omgång erhålla rätt att teckna borgen i begränsad utsträckning. Såsom
riksrevisionsverket anfört torde detta böra ordnas på så sätt, att Kungl. Maj :t
hos riksdagen utverkar medgivande för styrelsen att intill visst högsta belopp
lämna borgensförbindelser efter Kungl. Maj :ts tillstånd i varje särskilt
fall. Med stöd av de erfarenheter, som vinnes genom en sådan ordning,
torde Kungl. Maj :t sedermera få bedöma i vad mån vattenfallsstyrelsen bör
medges rätt att själv teckna borgen. I enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag
förordar departementschefen, att beloppsgränserna fastställes till 2 mkr.
för varje särskilt fall och 5 mkr. för sammanlagt belopp. Frågan om hur
eventuella betalningar på grund av tecknad borgen skall bokföras torde enligt
departementschefens uppfattning få lösas vid den tidpunkt då något sådant
fall eventuellt aktualiseras.
I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Osvald (1:245)
och den andra inom andra kammaren av herr Wachtmeister (II: 292), i vilka
hemställts alt riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära en
skyndsam revidering av överenskommelsen mellan vattenfallsstyrelsen och
naturvårdens representanter i Naturvårdsdelegationen om den framtida exploateringen
av vattenkraft i vissa norrländska nederbördsområden. Revideringens
syfte bör vara att förhindra onödig skadegörelse på bygd och natur
i norrländska älvdalar och att bättre disponera tillgängliga resurser av
kapital och arbetskraft.
Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen I: 245.
Utskottet. Enligt de föreliggande prognoserna för elförbrukningen i hela
landet beräknas elkonsumtionen öka från drygt 32 miljarder kilowattimmar
år 1960 till 57 miljarder kilowattimmar år 1970 eller med 5,9 % i genomsnitt
per år. För vattenfallsstyrelsens del räknas med en ökning av elförbrukningen
från drygt 14 miljarder kilowattimmar år 1960 till nära 28
miljarder kilowattimmar år 1970 eller med 5,7 % i genomsnitt per år. För
såväl vattenfallsverkets avsättningsområden liksom för landet i dess helhet
räknar man med att krafttillgången skall motsvara efterfrågan under den
närmaste sjuårsperioden även under exceptionella torrår.
24
Statsutskottets utlåtande nr 9 är 196.
För nästa budgetår tillstyrker departementschefen i avvaktan på en särskild
proposition i ärendet en medelsförbrukning av 28,5 mkr. för Marvikens
kraftstation. Beträffande vattenfallsverkets investeringar i övrigt förordar
departementschefen en medelsförbrukning av 383,5 mkr. Den totala
investeringsramen för vattenfallsverket upptas således i departementschefens
förslag till preliminärt 412 mkr.
Enligt utskottets mening motiverar den beräknade kraftbalansen för de
närmaste åren en viss återhållsamhet i fråga om vattenfallsverkets investeringar.
Utskottet har därför, som framgår av punkten 1 i det föregående,
godtagit den av Kungl. Maj :t föreslagna investeringsomslutningen om 412
mkr. för nästa budgetår. Det föreslagna investeringsprogrammet har icke
givit utskottet anledning till erinran, vilket innebär ett tillstyrkande av
bl. a. distributionsförbindelsen för överföring av högspänd likström mellan
Sverige och Jylland, det s. k. Konti-Skanprojektet.
Beträffande frågan om utbyggnaden av Marvikens kraftstation återkommer
utskottet framdeles sedan Kungl. Maj :t avgivit slutligt förslag i detta
hänseende. Den för vattenfallsverkets del i förevarande sammanhang beräknade
medelsförbrukningen för prokjektet får därför anses som preliminär.
Däremot synes, med hänsyn till den relativt ringa del av vattenfallsverkets
investeringsomslutning som Marvikenstationen utgör, anslagsbeloppet
till kraftstationer m. in. redan nu böra fastställas.
Vad gäller de i motionerna 1: 245 och II: 292 framställda yrkandena om
revidering av överenskommelsen mellan vattenfallsstyrelsen och naturvårdens
representanter om den framtida exploateringen av vattenkraft i vissa
vattendrag vill utskottet erinra om att riksdagen så sent som vid 1962 års
riksdag i samband med behandlingen av Kungl. Maj:ts förslag att avsätta
omiadet Padjelanta till nationalpark lämnade ifrågavarande överenskommelse
utan erinran. Med hänsyn härtill kan utskottet för sin del ej biträda
förslaget om revidering av den mellan berörda parter träffade överenskommelsen.
Utskottet vill i sammanhanget även erinra om den fortlöpande
granskning av utbyggnadsplanerna som statsmakterna årligen verkställer i
samband med behandlingen av vattenfallsverkets investeringar.
Vad departementschefen i förevarande sammanhang i övrigt anfört och
förordat har ej heller givit utskottet anledning till särskilt uttalande. Utskottet
får därför hemställa,
I. att riksdagen må till Kraftstationer m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 430 000 000 kr.;
II. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva
vattenfallsstyrelsen att teckna borgen till ett högsta belopp av
5 000 000 kr. sammanlagt och 2 000 000 kr. i varje särskilt fall;
III. alt motionerna 1:245 och 11:292 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
25
Luftfartsfoiulen
6:o) Luftfartens markorganisation. Kungl. Maj :t liar (punkt 114, s. 401
-—413) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1963/64 under luftfartsfonden
anvisa i statsrådsprotokollet angivet investeringsanslag å 7 500 000 kr.
I skrivelse den 15 augusti 1962 har luftfartsstyrelsen framlagt sina äskanden
om investeringsanslag för nästa budgetår. För eu redovisning av innehållet
i styrelsens framställning får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 401—410).
Arbetsmarknadsstyrelsen har avgivit det utlåtande som i propositionen
redovisats under postverkets fond (s. 312 och 313).
Departementschefen erinrar inledningsvis om att han vid redovisningen
av investeringsplanen för kommunikationsverken tillstyrkt en investeringsram
för nästa budgetår om 9,5 mkr. I förhållande till det beräknade utfallet
av investeringarna för innevarande budgetår, 23,3 mkr., innebär detta
en minskning med 13,8 mkr. Minskningen i medelsförbrukningen förklaras
i huvudsak av nedgången i vad avser investeringarna på storflygplatsen.
Investeringarnas beräknade fördelning på olika objekt vid denna utgiftsram
framgår av en i propositionen (s. 411) intagen tablå.
Beträffande utbyggnaden av bansystemet m. m. på Torslanda flygplats
har anläggningskostnaderna beräknats till 9,4 mkr. Härav belöper 7,3 mkr.
på förlängning av en av landningsbanorna till 2 050 m samt 2,1 mkr. på
komplettering av belysningsanläggning för denna bana samt utvidgning av
stationsområdet m. m.
Efter överläggningar mellan representanter för kommunikationsdepartementet
och Göteborgs stad har preliminär överenskommelse träffats angående
fördelningen av kostnaderna för utbyggnaden. I huvudsak innebär
överenskommelsen att staden kostnadsfritt skall upplåta erforderlig mark
samt bidraga med 37,5 % av förenämnda anläggningskostnader. Vidare har
överenskommits att utbyggnaden med beaktande av arbetsmarknadspolitiska
synpunkter skall bedrivas i sådan takt, att de utbyggda delarna om
möjligt kan trafikeras före utgången av 1965.
Göteborgs stadsfullmäktige har för stadens del godkänt avtalsförslaget.
Departementschefen förordar, att en utbyggnad sker i enlighet med vad
som anförts och avser all, om riksdagen icke har något alt erinra häremot,
sedermera föreslå Kungl. Maj :t att godkänna slutligt avtal med staden angående
finansieringen av flygplatsutbyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse
med den preliminära överenskommelsen.
Arbetena med utbyggnaden av Torslanda bör påbörjas under innevarande
budgetår. Ramen för luftfartsverkets investeringsanslag för innevarande
budgetår bör med hänsyn härtill ökas till 7,8 mkr. För nästa budgetår räk
-
26
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
nar departementschefen med en medelsförbrukning för statens del av 2,0
mkr. för den aktuella utbyggnaden av Torslanda flygplats.
Styrelsens investeringsprogram för nästa budgetår upptar vidare bl. a.
nya flygplatser i Växjö och Borås. Beträffande dessa projekt, vilka framfördes
även i styrelsens petita hösten 1961, har under det senaste året
omfattande undersökningar verkställts i syfte att nedbringa anläggningsoch
driftkostnaderna utan att kraven på säkerhet och trafikregularitet
eftersättes. Beredningen av dessa ärenden är ännu icke avslutad.
I enlighet med styrelsens förslag upptar departementschefen 0,7 mkr. för
beläggning av rullbanan m. m. på Sundsvall/Härnösands flygplats.
Vad gäller övriga projekt i styrelsens investeringsprogram för nästa budgetår
är departementschefen ej beredd biträda förslaget om en transformatorstation
på Bromma flygplats. Ej heller tillstyrkes att projekteringsmedel
för en driftbyggnad på Bulltofta flygplats anvisas i detta sammanhang.
För den fortsatta utbyggnaden av Arlanda flygplats upptar departementschefen
för nästa budgetår en medelsförbrukning av 5,0 mkr.
För återstående projekt i styrelsens investeringsprogram för nästa budgetår
upptages 1,8 mkr.
Anslaget till flygplatser m. m. har beräknats till 7,5 mkr.
Utskottet. Investeringarna inom luftfartsfonden föreslås av departementschefen
till 9,5 mkr. för nästa budgetår. Bland de förordade investeringarna
märkes en utbyggnad av Torslanda flygplats för 9,4 mkr., varav
Göteborgs stad förbundit sig att svara för 37,5 procent. För att möjliggöra ett
påbörjande av utbyggnaden redan under innevarande budgetår förordar departementschefen
att luftfartsverkets investeringsram utökas med 0,3 mkr.
för innevarande budgetår. I övrigt innebär Kungl. Maj :ts förslag bl. a. en
förstärkning av rullbanan på Sundsvall/Härnösands flygplats för 0,7 mkr.
och en fortsatt utbyggnad av storflygplatsen för 5,0 mkr.
Kungl. Maj :ts förslag beträffande luftfartsverkets investeringar under
nästa budgetår har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer
därför,
att riksdagen må till Flygplatser in. m. för budgetåret 1963/
64 anvisa ett investeringsanslag av 7 500 000 kr.
Statens allmänna fastighetsfond
7 :o) Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 115, s. 414 och 415) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden
i Stockholm för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
27
8:o) Radiohus. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 116, s. 415—
417) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Radiohus för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 12 000 000 kr.
9:o) Televisionshus. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 117, s.
417 och 418) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Televisionshus för budgetåret 1963/64
anvisa ett investeringsanslag av 11 900 000 kr.
10 :o) Kontorshus i kvarteret Murmästaren i Stockholm. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 118, s. 418 och 419) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Kontorshus i kvarteret Murmästaren i
Stockholm för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 10 000 000 kr.
ll:o) Byggnadsarbeten för statens bilinspektion. Kungl. Maj :t har
(punkt 119, s. 419—421) föreslagit riksdagen att till Byggnadsarbeten för
statens bilinspektion för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
2 100 000 kr.
Departementschefen har anfört följande.
I den av riksdagen godkända propositionen 1962: 75 framhöll jag, att
den fortsatta planeringen beträffande bl. a. anläggningarna i Umeå och
Östersund borde inriktas på att hålla kostnaderna inom en ram av i genomsnitt
800 000 kr., exklusive markkostnaderna. De nu beräknade anläggningskostnaderna
för dessa byggnadsföretag överstiger den av mig angivna
kostnadsramen. Kostnadsberäkningen för byggnaden i Umeå är därjämte
endast preliminär. Även beträffande anläggningen i Falun redovisas en
väsentlig kostnadsökning. Jag har med anledning därav under hand från
byggnadsstyrelsen begärt en närmare undersökning om möjligheterna att
nedbringa anläggningskostnaderna. För att dessa anläggningar i Umeå,
Östersund och Falun om möjligt skall kunna igångsättas innevarande budgetår,
torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om den definitiva
utformningen av projekten.
Investeringsplanerna i övrigt föranleder ingen erinran från min sida.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,
att riksdagen må till Byggnadsarbeten för statens bilinspektion
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 2 100 000 kr.
12 :o) Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. Kungl. Maj :t har (punkt
120, s. 421 och 422) föreslagit riksdagen alt till Merkostnader för vissa
byggnadsarbeten för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
180 000 kr.
28
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
Anslaget är avsett att täcka de merkostnader, vilka på grund av den
allmänna stegringen av byggnadskostnaderna uppstått å vissa, i särskild
förteckning upptagna byggnadsföretag under fastighetsfonden; dessa företag
hänför sig till social-, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-, handelsoch
inrikesdepartementen. Beträffande den närmare motiveringen för anslaget
torde få hänvisas till propositionen 1948: 2 (bil. 14, punkt 8).
Till grund tör Kungl. Maj :ts förslag ligger en av byggnadsstyrelsen den
27 september 1962 lämnad redogörelse för ställningen på merkostnadsanslaget
per den 30 juni samma år.
Departementschefen har ej något att erinra mot byggnadsstyrelsens beräkningar
av erforderligt anslag för ifrågavarande merkostnader.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,
att riksdagen må till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
180 000 kr.
13 :o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 121, s. 422 och 423) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Säkerhetsanstalter för sjöfarten för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 1 450 000
kr.
Statens utlåningsfonder
14:o) Statens lånefond för den mindre skeppsfarten. Kungl. Maj :t har
(punkt 122, s. 424 och 425) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för
den mindre skeppsfarten för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 1 000 kr.
Departementschefen har anfört följande.
För att möjliggöra för nämnden att bedriva en tillfredsställande utlåningsverksamhet
under budgetåret 1963/64 bör en förstärkning av nämndens
utlåningsmöjligheter komma till stånd. En sådan kan lämpligen ske genom
att Kungl. Maj :t medgives bemyndiga lånenämnden för den mindre skeppsfarten
att i sin normala utlåningsverksamhet taga i anspråk 3 mkr. av förenämnda
innestående arbetslöshetsmedel. Med beaktande därjämte av inflytande
amorteringar, som kan uppskattas till omkring 4 mkr., kommer
sålunda under nästa budgetår att finnas tillgängliga ca 7 mkr. för utlåning.
Detta är något mer än vad nämnden under senare år normalt haft att disponera.
— Vid det föreslagna arrangemanget kan lånemedelsanslaget upptagas
med ett formellt belopp av 1 000 kr.
Utskottet har icke haft något att erinra mot Kungl. Maj:ts förslag och
hemställer således,
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
29
att riksdagen må
a) medgiva Kungl. Maj :t att utan hinder av tidigare av riksdagen
meddelat beslut bemyndiga lånenämnden för den mindre
skeppsfarten att i sin normala utlåningsverksamhet disponera
3 000 000 kr. av återstoden av tidigare i arbetslöshetsbekämpande
syfte anvisade medel;
b) till Statens lånefond för den mindre skeppsfarten för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 kr.
Fonden för låneunderstöd
15 :o) Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1962/63. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 123, s. 426) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garanti till Aktiebolaget Aerotransport
för 1962/63 för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 7 500 000 kr.
Fonden för förlag till statsverket
16 :o) Förskott till vissa plankostnader m. m. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 124, s. 427 och 428) hemställer utskottet,
att riksdagen må till Förskott till vissa plankostnader m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 300 000
kr.
Diverse kapitalfonder
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
17 :o) Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. Kungl. Maj :t har
(punkt 125, s. 429—434) föreslagit riksdagen att under väg- och vattenbyggnadsverkets
förrådsfond för budgetåret 1963/64 anvisa i statsrådsprotokollet
angivet investeringsanslag å 49 000 000 kr.
I skrivelse den 27 augusti 1962 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
gjort framställning om investeringar i verkets förrådsfond under budgetåret
1963/64.
För en närmare redogörelse för innehållet i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsskrivelse får utskottet hänvisa till propositionen (s. 429—
433).
Yttrande av arbetsmarknadsstyrelsen har i propositionen redovisats under
postverkets fond (s. 312 och 313).
Departementschefen erinrar inledningsvis om att investeringsramen för
väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond för innevarande budgetår av
30
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
Kungl. Maj .t ökats med 3,3 mkr. i förhållande till det i 1962 års statsverksproposition
törordade beloppet om 43 mkr. De ökade investeringarna avser
uppförande av garage- och verkstadsbyggnader m. m. i sysselsättningsstödjande
syfte. Medelsförbrukningen för innevarande budgetår kan således beräknas
till 46,3 mkr. Utanför ramen beräknas en medelsförbrukning av 0,5
mkr. för inköp av grusfyndigheter.
För nästa budgetår har, som framgått av investeringsplanen för kommunikationsverken,
departementschefen tillstyrkt en investeringsram om 46,5
mkr. Hur medelsförbrukningen ungefärligen beräknas komma att fördela
sig på de olika objekten framgår av en i propositionen (s. 433) intagen tablå.
Departementschefen har i princip ej något att erinra mot styrelsens program
för förrådsfondens investeringar under nästa budgetår. Vad gäller nya
objekt omfattar investeringsplanen bl. a. ett femtontal större och mindre
garage- och förrådsbyggnader m. m„ påbörjande av ett varv i Karlsuddsviken
vid Vaxholm för underhåll av färjor, beställning av åtta nya bilfärjor samt
en betydande anskaffning av motorfordon och vägmaskiner.
Anslagsbeloppet för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfonds anslag
till vägmaskiner m. m. har beräknats till 49 mkr.
Departementschefen förordar vidare att styrelsen erhåller ett beställningsbemyndigande
om 24 mkr., gällande leveranser till maskincentralförrådet
under budgetåret 1965/66.
Utskottet tillstyrker i enlighet med vad som anförts under punkten 1
Kungl. Maj :ts förslag rörande investeringar inom förrådsfonden under nästa
budgetår om 46,5 mkr. Utskottet har ej heller något att erinra mot att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen bemyndigas ikläda sig betalningsansvar intill
ett belopp om 24 mkr. för leveranser till maskincentralförrådet under budgetåret
1965/66.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vägmaskiner m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 49 000 000 kr.
Stockholm den 5 mars 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Gillström, Boman, Einar Persson,
Birger Andersson, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim,
herrar Bengtson, Per Jacobsson, Söderberg, Mårtensson, Per-Olof Hanson,
Åkerlund och Nils-Eric Gustafsson; samt
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
31
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,
Blidfors, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar Svensson i Ljungskile,
Cassel, Johansson i Norrköping, Carbell, Gustafsson i Kårby och Löfroth;
dock att herr Bohman deltagit i stället för herr Cassel vid behandlingen
av punkten 3.
Reservationer
1. vid punkten 1 (Investeringsplan för kommunikationsverken m. m.)
a) av herrar Virgin, Åkerlund, Staxäng och Cassel, vilka ansett att andra
och tredje meningarna i det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar
med »Till närmare» och slutar med »väckta frågor», bort ha följande
lydelse:
»Vad därvid anförts har i nu förevarande sammanhang icke givit utskottet
anledning till annan erinran än att utskottet funnit sig icke kunna godtaga
departementschefens äskanden i fråga om det under statens järnvägars
fond upptagna kapitaltillskottet med 4 mkr. till Svenska lastbilsaktiebolaget.
Utskottet biträder i övrigt Kungl. Maj :ts förslag beträffande investeringsverksamhetens
omslutning samt dess fördelning de skilda verken emellan.
»
b) av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka,
Gustafsson i Kårby och Löfroth, vilka ansett att andra och tredje meningarna
i det stycke i utskottets yttrande på s. 6, som börjar med »Till närmare»
och slutar med »väckta frågor», bort ha följande lydelse:
»Vad därvid anförts har i nu förevarande sammanhang icke givit utskottet
anledning till annan erinran än att utskottet funnit sig icke kunna godtaga
departementschefens äskanden i fråga om det under statens järnvägars
fond upptagna lånestödet med 2 mkr. till Svenska lastbilsaktiebolaget. Utskottet
biträder i övrigt Kungl. Maj:ts förslag beträffande investeringsverksamhetens
omslutning samt dess fördelning de skilda verken emellan.»
2. vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov)
a) beträffande inträdesavgiften för telefonabonnemang av herrar Virgin,
Åkerlund, Staxäng och Bohman.
b) beträffande rätt till fri etablering av radio- och televisionsanläggningar
av herrar Virgin, Åkerlund, Staxäng och Bohman, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka motionen II: 615 och att därför
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 15, som börjar med »Vidkommande
slutligen» och slutar med »förevarande motionerna», bort ha följande
lydelse:
32
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
»Såsom i motionen II: 615 anförts är det av allmänt intresse att yttrandeoch
opinionsfriheten värnas på ett sådant sätt att frihet råder också i etern.
Ur allmänhetens synpunkter är det dessutom angeläget att kunna välja
mellan olika program och därmed ha möjlighet att tillgodose sin personliga
smak och sina speciella önskemål. Såsom motionärerna anfört talar dessa
principiella skäl för alt ett principbeslut om fri etablering av radio- och
televisionsanläggningar nu fattas. Friheten för radio och television måste
emellertid vara en frihet under ansvar och för sådant ändamål blir det nödvändigt
att tillskapa en auktorisationsnämnd för den framtida radio- och
televisionsverksamheten med uppgift framför allt att övervaka denna och
auktorisera programbolagen.»
dels ock utskottets hemställan under VII. bort ha följande lydelse:
»VII. att riksdagen må
1. besluta alt införa rätt till i princip fri etablering av radiooch
televisionsanläggningar;
2. uttala att löpande avtal mellan Kungl. Maj:t och Sveriges
Radio AB icke måtte förnyas i vad avser monopol för Sveriges
Radio AB att bedriva radio- och televisionssändningar efter
löpande avtalstids utgång;
3. i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa att förslag till lagstiftning
som nödvändiggöres av dels den fria etableringsrätten,
dels de med den fria etableringsrätten sammanhängande
förändringarna inom opinionsrättens område snarast måtte
föreläggas riksdagen;
4. besluta att en s. k. auktorisationsnämnd skall inrättas;
5. i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa att förslag till
riktlinjer för auktorisationsnämndens sammansättning samt
dess verksamhet i enlighet med i motionen framförda synpunkter
snarast måtte föreläggas riksdagen.»
3) vid punkten 4 (Statens järnvägars anslagsbehov)
a) av herrar Virgin, Åkerlund, Staxäng och Cassel, vilka under förutsättning
av bifall till den med 1 a) betecknade reservationen ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »dessa delar», bort ha följande lydelse:
»Utskottet finner i likhet med motionärerna förfaringssättet, att anvisa
ett statligt biltrafikföretag kapital vid sidan av den ordinarie lånemarknaden
strida mot de riktlinjer för den statliga trafikpolitiken som kommit till uttryck
i av 1953 års trafikutredning hittills framlagda betänkanden. Den fria
konkurrens på lika villkor mellan statens företag och enskilda företag som
utredningen förutsätter kan icke komma till stånd om det statliga företaget
gynnas framför de andra med kapitaltillskott. I den mån staten genom sta
-
Statsutskottets utlåtande nr 9 är 1963
33
tens järnvägar bör bedriva biltrafik, finner utskottet detta böra ske i ett
från statens järnvägar helt fristående bolag, så att någon sammanblandning
mellan de kostnader som betingas av de olika slagen av trafik icke kan
ske.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
och motionerna 1:422 och 11:512, nämnda motioner såvitt
nu är i fråga, samt med bifall till motionerna I: 359 och II: 414
samt I: 506 och II: 608, sistnämnda båda motioner såvitt nu
är i fråga, till Järnvägar m. in. för budgetåret 1963/64 anvisa
ett investeringsanslag av 308 000 000 kr.;»
b) av herrar Bengtson, Nils-Eric Gustafsson, Svensson i Stenkyrka,
Gustafsson i Kårby och Löfroth, vilka under förutsättning av bifall till den
med 1 b) betecknade reservationen ansett att
dels det stycke i utskottets yttrande på s. 19, som börjar med »Utskottet,
som» och slutar med »dessa delar», bort ha följande lydelse:
»Såsom järnvägsstyrelsen framhållit kan icke det nuvarande aktiekapitalet
från gängse bolagsfinansiella synpunkter anses tillräckligt i förhållande
till rörelsens storlek och omsättning. Utskottet tillstyrker därför att
2 mkr. ställes till förfogande för aktieteckning. Däremot anser utskottet icke
att bärande skäl presenterats för det förordade speciella lånestödet, då det
icke kan erbjuda några svårigheter för ett företag av lastbilsaktiebolagets
art och ställning att erhålla lån och krediter på villkor som är jämförliga
med dem som gäller för de enskilda företagen inom lastbilstrafikbranschen.»
dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 359 och II: 414 samt I: 506 och II: 608 och
med bifall till motionerna I: 422 och II: 512, sistnämnda fyra
motioner såvitt nu är i fråga, till Järnvägar m. in. för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 310 000 000 kr;»
c) av herr Stöld.
Särskilt yttrande
vid punkten 3 (Televerkets anslagsbehov) av herrar Boman, Per Jacobsson,
Per-Olof Hanson, Ståhl, Svensson i Ljungskile och Löfroth, vilka anfört
följande.
34
Statsutskottets utlåtande nr 9 år 1963
»Frågan om kommersiell TV i Sverige var föremål för behandling vid
förra årets höstsession i anledning av då väckta motioner. Motionerna kunde
behandlas mot bakgrunden av de tilläggsdirektiv, som kommunikationsministern
då nyligen utfärdat till 1960 års radioutredning med uppdrag att
utreda jämväl riktlinjerna för televisionens framtida utveckling.
Vi yrkade då att frågan om en kommersiell television borde klarläggas
och att skilda alternativ därvid borde upptagas till prövning genom en allsidig
och förutsättningslös utredning. Utvecklingen på TV-området — såväl
inom landet som utomlands — hade enligt vår uppfattning lett till att de
förutsättningar, på vilka statsmakterna 1956 grundade sitt beslut i TVfrågan,
i viktiga avseenden förändrats. Det vore därför icke rimligt att betrakta
nämnda beslut som slutgiltigt.
Yrkandet om komplettering av radioutredningens direktiv för att möjliggöra
en förutsättningslös prövning av frågan om kommersiell reklam i TV
och därmed sammanhängande spörsmål avvisades av riksdagens majoritet.
Vi har för vår del inte funnit anledning till ändring av den uppfattning
som vi redovisade vid frågans behandling och vilken i korthet refererats här
ovan. Då frågan så nyligen varit föremål för riksdagens prövning, har vi inte
ansett tiden mogen för det krav på en förutsättningslös omprövning, som vi
i princip omfattar.»
K L BECKMANS TRYCKERIER AB • STHLM 1963