Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

1

Nr 87

Utlåtande i anledning av väckta motioner om upprättande av en

särskild exportmarknadsberedning.

(l:a avd.)

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hagberg m. fl. (I: 310) och den andra inom andra kammaren av herr
Heckscher m. fl (II: 363), har hemställts att riksdagen måtte dels i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning,
innefattande företrädare för regeringen, riksdagen, näringslivet
och de stora organisationerna, dels ock på X. huvudtiteln uppfora ett
förslagsanslag av 150 000 kr. för att täcka de därmed förenade kostna derna

*•

Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande, hanvisas
till motionen II: 363.

över motionerna ha, efter därom i vederbörlig ordning gjord framställning,
yttranden avgivits av kommerskollegium, Svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges allmänna exportförening, Sveriges industriförbund, landsorganisationen
i Sverige, Sveriges lantbruksförbund, Kooperativa förbundet
och Tjänstemännens centralorganisation (Bilagor A F).

Utskottet. Syftet med förslaget om inrättande av en särskild exportmarknadsberedning
är enligt motionärerna att bereda riksdagen »kade moj| igheter
till insyn och inflytande vid handläggningen av viktiga handelspolitiska
frågor. Det framhålles att riksdagens ställning i statslivet kan aventyras,
därest den ställes utanför avgöranden, som kunna bli resultat av förekommande
kontakter mellan regeringen och näringslivets företrädare. Motionärerna
hänvisa till det utredningsarbete, som bedrives inom kommerskolle«ium
och i den till detsamma knutna delegationen för integrationsfrågor.
Detta arbete betecknas som mycket värdefullt men förklaras vara otillrac <-ligt, när det gäller att draga slutsatser om praktiskt handlande eller att fatta
självständig ställning i uppkommande frågor. Motionärerna fororda darfor
upprättandet av ett nytt utredningsorgan, kallat exportmarknadsberedning,
innefattande företrädare för såväl regeringen och de demokratiska riksdagspartierna
som näringslivets och arbetsmarknadens organisationer. Detta organ
bör enligt motionärernas mening ha såväl rådgivande uppgifter som
befogenhet att självt påkalla och även genomföra utredningar i hithörande

frågor.

] Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 87

2

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

Utskottet konstaterar, att endast en remissinstans, Sveriges lantbruksförbund,
tillstyrkt motionerna. Samtliga instanser, inräknat nämnda förbund,
ha icke haft någon kritik att rikta mot de nuvarande handelspolitiska arbetsformerna
i vårt land. Lantbruksförbundet anser dock det komplicerade och
riskfyllda handelspolitiska läge, som kan väntas bestå åtskilliga år framåt,
motivera en exportmarknadsberedning enligt motionärernas förslag. Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund,
vilka avgivit gemensamt yttrande, anse att motionärernas
syfte skulle kunna tillgodoses genom en utvidgning av den rådgivande kommitté,
som av Kungl. Maj :t inrättades den 1 december 1961 för överläggningar
rörande centrala frågor sammanhängande med Sveriges medverkan i
den västeuropeiska integrationen. Anledning har däremot ansetts saknas att
förse detta organ med en utredningsapparat utöver den som redan finnes
utbyggd.

Vad som anförts i remissvaren bestyrker enligt utskottets mening den uppfattningen
att nuvarande samarbetsformer mellan staten och näringslivet i
handelspolitiska frågor äro sådana, att dessa frågor få en allsidig belysning
och genomgripande beredning samt att tillkomsten av ett ytterligare beredningsorgan
enligt motionärernas förslag skulle komplicera utredningsarbetet.

Med hänsyn till det anförda avstyrkas motionerna.

Utskottet hemställer,

a) att motionerna 1:310 och 11:363, i vad de avse skrivelse
till Kungl. Maj:t, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda;

b) att motionerna 1:310 och 11:363, i vad de avse medelsanvisning,
icke må av riksdagen bifallas.

Stockholm den 3 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

Från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,
Vmgm Fntz Persson, Rikard Svensson, Bengtson, Per Jacobsson, Edström,
Herbert Larsson och Per-Olof Hanson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Blidfors, Almgren, fröken
Limen, herrar Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar
Svensson i Ljungsldle, Fagerlund, Bohman och Gustafsson i Kårby

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

3

Särskilt yttrande

av herrar Per Jacobsson, Edström, Per-Olof Hanson, Ståhl, fröken Elmén,
herrar Eliasson i Sundborn och Svensson i Ljungskile, vilka anfört följande.

»Vi dela uppfattningen — som även kommit till uttryck i de flesta remissyttrandena
över förevarande motioner — att det av praktiska skäl synes
mindre lämpligt att tillskapa ytterligare ett kontaktorgan vid sidan av de som
nu finnas dels knutna till kommerskollegium, handelspolitiska rådet och delegationen
för integrationsfrågor, dels den i december 1961 av Kungl. Maj .t
tillkallade rådgivande kommittén för överläggningar rörande frågor av central
betydelse för Sveriges medverkan i den västeuropeiska ekonomiska integrationen.

I intet av de nämnda organen ingå emellertid företrädare för de i riksdagen
representerade demokratiska oppositionspartierna. Enligt vår mening
skulle det vara värdefullt, om även dessa och inte endast regeringspartiet
fick företrädare i berörda befintliga organ, främst den s. k. Malmforsdelegationen
eller rådgivande kommittén. Genom ett sådant arrangemang
skulle motionärernas syfte, vilket vi anse väl motiverat, i stort sett uppnås.
»

Reservation

av fröken Andersson, herrar Virgin, Staxäng och Bohman, vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande på s. 2, som börjar med »Utskottet
konstaterar» och slutar med »avstyrkas motionerna», bort ersättas med text
av följande lydelse:

»Även om de nuvarande handelspolitiska arbetsformerna i och för sig få
betraktas som tillfredsställande anser utskottet i likhet med motionärerna
att mot bakgrunden av det rådande komplicerade och riskfyllda handelspolitiska
läget ett ökat behov föreligger av ett nära samarbete mellan statsmakterna
och näringslivet. Utskottet tillstyrker därför att, såsom Svenska
arbetsgivareföreningen, Sveriges allmänna exportförening och Sveriges industriförbund
förordat, ett till riksdagen utsträckt samråd mellan regeringen
och näringslivet kommer till stånd genom utvidgning av den rådgivande
kommittén för integrationsfrågor. Härigenom och genom samtidigt vidtagande
av erforderliga smärre ändringar i kommitténs arbetsformer skulle den
kunna bli ett lämpligt forum för överläggningar rörande utrikesekonomiska
frågor av väsentlig betydelse och principiell räckvidd även utanför själva
integrationsområdet. Utskottet får därför i anledning av motionerna föreslå,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställer om åtgärder i enlighet
med vad utskottet sålunda förordnat.»

dels ock att utskottets hemställan under a) bort ha följande lydelse:

»a) att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:310
och II: 363, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla om åtgärder i enlighet med vad utskottet föreslagit;»

4

Statsutskottets utlåtande nr 87 år lt)63

Bilaga A

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 7 mars 1963 har kommerskollegium anbefallts avgiva
yttrande över två till årets riksdag avlämnade likalydande motioner, I: 310
och 11:363, om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning. Kollegium
får i anledning härav anföra följande.

Kollegium vill i likhet med motionärerna betona det nära — och i och för
sig självklara — sambandet mellan villkoren för vår utrikeshandel och villkoren
för vårt näringsliv överhuvudtaget. Detta nära samband förklarar att
utredningar och ställningstaganden i de handelspolitiska frågorna fortlöpande
göres mot bakgrunden av näringspolitiska bedömningar. Likaså förklarar
detta samband, att de handelspolitiska utredningarna göres i nära
samverkan mellan å ena sidan staten och å andra sidan företrädare för icke
blott exportnäringarna utan även hemmamarknadsnäringarna, importföretagen
och arbetsmarknadsorganisationerna. Såvitt kollegium kunnat finna,
avser motionärerna ej att föreslå någon ändring i dessa grundläggande hänseenden,
även om ordalagen i motionerna tyder på att förslagsställarna vill
törskjuta de handelspolitiska utredningarna och bedömningarna i riktning
mot ett mer utpräglat hänsynstagande till exportnäringarnas läge. Förslagets
kärnpunkt synes i stället vara att ett nytt organ tillskapas, i vilket icke
blott näringslivet och de stora organisationerna utan även regering och
riksdag skulle vara företrädda. Det nya organet skulle ha rådgivande uppgifter
när det gäller den allmänna inriktningen av Sveriges arbete i EFTA,
OECD och GATT liksom även när det gäller handläggningen av ekonomiska
frågor i FN och dess fackorgan samt i fråga om särskilt betydelsefulla bilaterala
handelsförhandlingar. Den föreslagna beredningen skulle hållas fortlöpande
underrättad om utredningsorganens arbete och själv kunna påkalla
eller genomföra utredningar av olika slag. Av motionerna framgår icke, huruvida
de nuvarande samarbetsformerna mellan stat och näringsliv i hithörande
frågor skulle ersättas av eller utökas med den nya beredningen.

I samband med Sveriges såväl bilaterala som multilaterala handelsförhandlingar
sker ett omfattande utredningsarbete, varvid kollegium jämlikt
gällande instruktion är central remiss- och utredningsinstans. Företrädare
för olika grenar av näringsliv och arbetsmarknad deltager direkt i detta
arbete genom det handelspolitiska rådet och genom delegationen för integrationsfrågor,
vilka båda knutits till kollegium. Sålunda föredrages alla
viktigare bilaterala och andra avtalsfrågor i det handelspolitiska rådet, innan
utredningsmaterialet underställes Kungl. Maj :t. På samma sätt medverkar
delegationen för integrationsfrågor fortlöpande i handläggningen av
de yttranden och förslag, som föranledes av Sveriges medverkan i EFTA
och i det nordiska ekonomiska samarbetet, och vilka ankommer på kollegium
att underställa Kungl. Maj :t. Delegationen har även medverkat i det
omfattande utredningsarbete som tidigare påkallades av då pågående förhandlingar
om ett europeiskt frihandelsområde och under de senaste åren
föranletts av Sveriges förutsedda förhandlingar med EEC. I den egentliga
utredningsverksamheten sker dessutom samverkan med de olika näringsorganisationer
och myndigheter, som direkt beröres inom olika ämnesområden.
Ett löpande utbyte av informationer har sålunda kommit till stånd
och näringslivets ståndpunkt har i olika uppkommande förhandlingslägen
smidigt kunnat bringas till statsmakternas kännedom.

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963 5

Vid sidan härav har Kungl. Maj :t i december 1961 tillkallat en rådgivande
kommitté för överläggningar rörande frågor av central betydelse,
som äger samband med Sveriges medverkan i den västeuropeiska ekonomiska
integrationen. Även i denna kommitté är olika grenar av närings iv
och arbetsmarknad företrädda vid sidan av de i första hand berörda stat anbefallts

yttra sig över förslag,
liknande det, som framföres i de aktuella motionerna. Kollegium har därvid
givit uttryck åt sin uppfattning, att den föreslagna formen for utredningsarbetets
bedrivande ur allmänna synpunkter icke ar lämplig.

Såsom underlag för statsmakternas ställningstaganden i de handelspolitiska
frågorna erfordras fortlöpande objektiva näringspolitiska utredningar,
gjorda i samverkan med näringslivets och arbetsmarknadens foretradare.
Enligt kollegii uppfattning har de hittillsvarande formerna för detta utredningsarbete
visat sig vara ändamålsenliga och medge en smidig handläggning
av uppkommande problem, som berör olika delar av näringsliv oc
statlig förvaltning och som erfarenhetsmässigt växlar snabbt. Den aktuella
handelspolitiska situationen — som bl. a. karakteriseras av strävanden att
på olika områden utbygga och fördjupa det EFT A-samarbete, som redan
är förutsett i konventionen — för härvidlag icke in nagot väsentligt nytt
bilden. Ei heller har, såvitt kollegium har sig bekant, från näringslivet framförts
önskemål om ändring av den nu gällande uppläggningen av lfragava rande

utredningsarbete. ., , , ... .

Frågeställningen blir därför i realiteten, huruvida behov föreligger av ytterligare
ett rådgivande och utredande organ för handläggning av hithörande
frågor, sammansatt av företrädare för regering, riksdag, näringsliv och
arbetsmarknad. Kollegium finner en dylik ordning icke lämplig. Ett nytt
organ av den föreslagna typen skulle med all sannolikhet skapa komplikationer
i utredningsarbetet. Speciellt när det gäller att inhämta näringslivets
bedömningar kan det endast verka komplicerande att pa detta satt tortlopande
arbeta på två nivåer. Härtill kommer att en sådan ordning kan förutsättas
bli tidsödande och fördröja lösningar av problem.

Mot bakgrunden av vad i det föregående anförts får kommerskollegium
föreslå att motionerna icke föranleder någon åtgärd.

I ärendets slutliga handläggning har förutom generaldirektören Malmfors
deltagit herrar de Besche, Brodén, Engström, Enström, Håkansson Klackenberg,
Kördel, Larson, Lindskog, Lundberg, Nilstein, Pihlgren, Sahlin, Sundén,
Söderberg och Åhlén samt kommerserådet Lindqvist. Stockholm den 3U
mars 1963.

NILS MALMFORS

RUTGER CRONEBORG

G. Jansson

6

Statsutskottets utlåtande nr 81 år 1963

Bilaga B

Till riksdagens statsutskott

Riksdagens statsutskott har i skrivelse den 5 mars 1963 hemställt om utlåtande
över de i riksdagen framlagda likalydande motionerna 1:310 och
II: 363 om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning. Med anledning
härav får undertecknade organisationer — Svenska Arbetsgivareföreningen,
Sveriges Allmänna Exportförening och Sveriges Industriförbund
— anföra följande.

Motionernas syfte anges vara att bereda riksdagen ökade möjligheter till
insyn och inflytande vid handläggningen av viktiga handelspolitiska frågor.
Det framhålles att riksdagens ställning i statslivet kan äventyras i den mån
den ställes utanför avgöranden som kan bli resultatet av förekommande kontakter
mellan regeringen och näringslivets företrädare.

Motionärerna hänvisar till det utredningsarbete som bedrives inom Kommerskollegium
och i den till detsamma knutna delegationen för integrationsfrågor.
Detta arbete betecknas som mycket värdefullt men förklaras vara
otillräckligt när det gäller att draga slutsatser om praktiskt handlande eller
att fatta självständig ställning i uppkommande frågor. Motionärerna förordar
därför upprättandet av ett nytt utredningsorgan, kallat exportmarknadsberedningen,
innefattande företrädare för såväl regeringen och de demokratiska
riksdagspartierna som näringslivets och arbetsmarknadens organisationer.
Detta organ, vilket vi förmodar skulle fungera parallellt med den
nyssnämnda s. k. Malmforsdelegationen, borde enligt motionärernas mening
ha såväl rådgivande uppgifter som befogenhet att självt påkalla och även
genomföra utredningar i hithörande frågor.

De undertecknade organisationerna vill erinra om att Kommerskollegium
i sm egenskap av statligt ämbetsverk har till uppgift att under sedvanligt
ambetsmannaansvar utföra objektiva utredningar i de handelspolitiska frågor,
inför vilka statsmakterna ställes. Detta gäller såväl Sveriges bilaterala
handelsförbindelser med andra länder, tullar och andra regleringar på utrikeshandelns
område som spörsmål rörande det svenska deltagandet i internationella
ekonomiska organisationer och lösningen av ekonomiska samarbetsproblem
på multilateral grundval. Det är naturligt att kollegium i denna
verksamhet strävat efter att skaffa underlag för sina ställningstaganden både
från andra sakligt berörda myndigheter och från näringslivet och arbetsmarknadens
parter. Genom formella remissförfaranden och på andra sätt
har kollegium därför sedan länge brukat rådfråga de talrika organisationer
som har att bevaka industrins, handelns och arbetsmarknadens olika parters
intressen. Tillkomsten av de två till kollegium knutna organen — det handelspolitiska
rådet och delegationen för integrationsfrågor — utgör endast
en logisk utbyggnad och förstärkning av denna samverkan.

Inom näringslivet torde man enhälligt vara av den uppfattningen att samarbetet
mellan Kommerskollegium och de två nämnda organen varit synnerligen
värdefullt för den kontinuerliga objektiva utredningsverksamheten.

\ åra organisationer finner därför icke några skäl tala för en ändring av
denna samarbetsform, som berett näringslivet och arbetsmarknadens företrädare
möjlighet att framföra sina synpunkter. Ej heller synes man böra
overvaga en ändring av det nytillsatta Planeringsrådets sammansättning eller
uppgifter. °

Organisationerna finner emellertid att syftet med den av motionärerna
toreslagna exportmarknadsberedningen i huvudsak skulle kunna ernås ge -

7

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

nom ett till riksdagen utsträckt samråd mellan regeringen; oeli näringslivet
medelst en utvidgning av den av Kungl. Maj :t den 1 december 1961 mra
de rådgivande kommittén som har till uppgift att overlagga om frågor av
central betydelse för Sveriges medverkan i en västeuropeisk ekonomisk integration.
Därest en sålunda utvidgad kommitté gåves ett vidare uppdrag,
skulle den bliva av värde som ett forum för överläggningar rörande utnkesekonomiska
frågor av väsentlig betydelse och principiell räckvidd aven utanför
själva integrationsområdet. Däremot synes anledning saknas att torse
detta organ med en utredningsapparat utöver den som redan finnes utbyggd.
Stockholm den 3 april 1963.

SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN SVERIGES ALLMÄNNA EXPORTFÖRENING

CURT-STEFFAN GIESECKE P- ZETHELIUS

SVERIGES INDUSTRIFÖRBUND

SVEN DAHLMAN

Hans Stenberg

Bilaga C

Till riksdagens statsutskott

Genom remiss den 5 mars 1963 har riksdagens statsutskott berett Landsorganisationen
i Sverige tillfälle att avge yttrande över två likalydande motioner
(I: 310 och II: 363) om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning.
LO får i anledning härav anföra följande.

Motionärerna utgår från att de långsiktiga förutsättningarna för den
svenska exporten kommer att försämras till foljd av utvecklingen inom de
europeiska marknadsorganisationerna och genom överproduktionstendenser
inoni för svensk export viktiga varuområden. De framhåller därvid nödvändigheten
»att med stor uppmärksamhet följa utvecklingen och därvid utnyttja
de möjligheter som skapas genom Sveriges medlemskap i olika organisationer,
icke blott EFTA utan även OECD och GATT. En fast samordning
av våra insatser i dessa olika sammanslutningar ar av stor betydelse». Vartill
medlemskapet genom fast samordning skulle utnyttjas framgar dock

inte av motionen. . , ,__

Motionärerna betonar även det nära sambandet mellan handelspolitiken
och andra sidor av den ekonomiska politiken och trycker särskilt på att toretagens
planering, som ofta måste vara långsiktig, allvarligt försvaras nar
de saknar kännedom om statsmakternas avsikter. Detta skulle aven galla
arbetsmarknadens parter, som vid sina löneförhandlingar har anledning att
ta hänsyn till den utveckling som kan väntas på det internationella handelsutbytets
område. Detta förhållande har under de senaste åren givit anledning
till ett nära samarbete mellan regeringen och näringslivet. Motionärerna
anser emellertid att detta samarbete satt riksdagen i efterhand i de handelspolitiska
frågorna. »Riksdagens ställning i statslivet kan emellertid komma
att äventyras, om den saknar insyn i eller inflytande på de avgöranden,
ofta av informell natur, som därvid kommer till stånd.» De yrkar darfor på
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t skall hemställa om upprättandet
av en särskild exportmarknadsberedning med företrädare för såväl regeringen
och de demokratiska riksdagspartierna som även näringslivet och de
stora organisationerna bl. a. arbetsmarknaden. Denna beredning skall en -

8

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

ligt förslagsställarna ha rådgivande uppgifter när det gäller den allmänna
inriktningen av Sveriges arbete, särskilt i de tidigare nämnda organisationerna
men även när det gäller handläggningen av ekonomiska frågor i Förenta
Nationerna och dess fackorgan liksom i fråga om särskilt betydelsefulla bilaterala
handelsförhandlingar. Den skall hållas fortlöpande underrättad om
de olika utredningsorganens arbete och bör också själv kunna påkalla och
även genomföra utredningar av olika slag.

Enligt LO:s mening reser det framlagda förslaget först och främst eu
principfråga av mycket betydande räckvidd. En av de grundläggande principerna
för svensk statsförvaltning är att regeringen bereder frågorna och
riksdagen fattar beslut på grundval av regeringens beredning. Till beredningen,
som sålunda är regeringens och regeringspartiets politiska prerogativ,
hör givetvis också att ta kontakt med och diskutera frågorna med berörda
parter i samhället, varvid näringslivet och arbetsmarknadens parter vid
handläggningen av exportfrågorna är de viktigaste. Resultaten från detta
beredningsarbete redovisas ju delvis offentligt i betänkande^ remissvar, departements-
och verkspromemorier m. m. och kring denna redovisning utspänner
sig ofta en livlig och enligt LO:s mening betydelsefull debatt. Även
vad gäller de handelspolitiska frågorna är en sådan redovisning och debatt
enligt LO:s uppfattning synnerligen önskvärd och måhända även möjlig i
något större utsträckning än hittills utan men för samhällsintresset.

Anspråk från riksdagen att därutöver få delta i denna beredning av frågorna
skulle emellertid introducera en helt ny princip i statsförvaltningen.
I de fall regeringen önskar skaffa sig en politisk förankring vid beredningen
av någon fråga står den fritt att engagera representanter för de politiska partierna
i arbetet, men det är regeringens sak att avgöra vilka som skall utföra
det arbete, för vilket den har ansvaret. Borgerliga regeringar utövar detta
prerogativ mot arbetarpartier i opposition i de flesta demokratiska länder.
En borgerlig regering i Sverige skulle säkert också tveklöst och med all rätt
anse att det vore dess ensak att bereda frågorna innan de lädes på riksdagens
bord. LO har därför lite svårt att förstå motionärernas farhågor för att riksdagens
ställning i statslivet skall komma att äventyras genom att den skulle
sakna insyn i eller inflytande på avgörandena i nu diskuterade frågor. LO
förutsätter att riksdagen erhåller en fullständig och allsidig redogörelse för
beredningsarbetet och dess resultat när ärendena framlägges för slutligt
ställningstagande. Ramen för riksdagens handläggning och avgöranden är
konstitutionellt reglerad och inom denna ram ankommer det på riksdagen
själv att i besluten hävda sitt inflytande.

Vad gäller det framlagda förslagets rent praktiska sida, nämligen behovet
av utredande och rådgivande organ i de handelspolitiska frågorna och i frågor
rörande det internationella ekonomiska samarbetet, finner LO att det i
stort sett numera är ganska väl ställt. Förutom de resurser som direkt representeras
av de departement och verk som berörs av dessa frågor, finnes
för detta ändamål den s. k. Malmforskommittén, handelspolitiska rådet, statens
handelslicensnämnd, planeringsradet, FN-delegationen och nämndens
lör internationellt bistånds FN-utskott samt utrikesnämnden för rådslag,
med riksdagen. Dessa organ synes LO ganska väl täcka olika delar av det
stora fält motionärerna berört, bortsett måhända för samarbetet med OECD,
för vilket LO hoppas att regeringen snart skall finna en lämplig organisation.
Samordningen mellan de olika organen, främst genom handelsdepartementet,
synes även löpa relativt tillfredsställande. Motionärernas uttalande
att det ej kan ankomma på dylika beredningsorgan att dra slutsatser eller
ta ställning finner LO helt missvisande. Inom ramen för deras uppdrag är
det tvärtom deras uppgift att göra detta. Dessa ställningstaganden redovisas

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

9

sedan när frågorna kommer inför riksdagen för slutgiltigt avgörande. Sammanfattningsvis
finner LO alltså att statsmakterna ur utrednings- och rådgivningssynpunkt
är väl rustade att fatta de beslut som utvecklingen kan
komma att kräva och att motionärernas förslag därför inte bör föranleda
någon åtgärd.

Vad slutligen gäller det föreslagna organets uppgift att undanröja misstro
finner LO det vara enklare att underlåta att skapa misstro än att skapa särskilda
organ för att undanröja den. Stockholm den 25 mars 1963.

LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE

ARNE GEIJER

Clas-Erik Odhner

Bilaga D

Till riksdagens statsutskott

I skrivelse den 5 innevarande mars har Statsutskottet hemställt om utlåtande
över motionerna I: 310 och II: 363 om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning.

Med anledning härav får Sveriges Lantbruksförbund anföra följande.

Sverige är för sin ekonomiska utveckling i mycket hög grad beroende av
sin export, och det är därför ett betydande intresse att vårt lands deltagande
i världshandeln kan ske på icke diskriminerande villkor. Det är således
av utomordentlig betydelse att man söker på allt sätt eliminera de med de
handelspolitiska blockbildningarna förenade olägenheterna för vår export.
Liksom motionärerna finner Lantbruksförbundet det sålunda angeläget att
utvecklingen på ifrågavarande område följes med stor uppmärksamhet och
att en fast samordning av de svenska insatserna i olika internationella organisationer
— EFTA, OECD och GATT — är av utomordentlig betydelse.

De handelspolitiska arbetsformerna sådana de efter hand utvecklat sig
kan enligt förbundets erfarenhet anses på det hela taget tillfredsställande ha
fyllt sina uppgifter såväl vad beträffar utredningsverksamheten som samarbetet
mellan näringsliv och myndigheter. De direkta kontakter mellan regeringen
och företrädare för näringsliv och organisationer, som ibland äger
rum bl. a. på det handelspolitiska och ekonomiska området, har också sin
givna betydelse för avstämningen av vårt lands ställningstagande i de stora
handelspolitiska avgörandena.

Även om sålunda kritik icke kan riktas mot de nuvarande handelspolitiska
arbetsformerna i vårt land, får det komplicerade och riskfyllda handelspolitiska
läget, som kan väntas bestå åtskilliga år framåt, anses ha skapat
ett behov av mera regelbundet samarbete mellan statsmakterna och näringslivet.
Lantbruksförbundet vill därför tillstyrka, att en särskild exportmarknadsberedning
upprättas, innefattande företrädare för såväl regeringen
och de demokratiska riksdagspartierna som för näringslivet och de stora organisationerna
och med de funktioner som närmare angivits av motionärerna.
Stockholm den 29 mars 1963.

SVERIGES LANTBRUKSFÖRBUND
förening u. p. a.

C. W. CURTMAN

Harry Hasselgren

10

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

Bilaga E

Till riksdagens statsutskott

Sedan riksdagens statsutskott i skrivelse den 5 mars innevarande år hemställt,
att Kooperativa förbundet ville avge yttrande över motionerna I: 310
och II: 363 om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning önskar
Kooperativa förbundets styrelse anföra följande om de likalydande motionerna.

Motionärernas yrkande om tillsättande av den särskilda beredningen motiveras
väsentligen med det vid motionens avfattande osäkra läget beträffande
Sveriges och övriga EFTA-länders anslutning till den europeiska ekonomiska
gemenskapen (EEC) och den nödvändighet, som i fall av en ogynnsam
utveckling av anslutningsfrågan skulle framträda för åtskilliga svenska
företag att flytta en större eller mindre del av sin produktion till utlandet.
Motionärerna anser, att dagens situation ger anledning till en sämre prognos
för våra exportnäringar än den, som man ännu för några år sedan hade
anledning att uppställa.

Motionärerna utgår, med självfallet påpekande av sambandet mellan exportindustrin
å ena sidan och å den andra väsentliga områden av den ekonomiska
politiken i dess helhet, såsom arbetsmarknads-, kredit- och skattepolitiken,
från att de ständiga kontakter, som under de senaste åren pågått
mellan regeringen och näringslivets organisationer, skulle ytterligare
stärkas genom de nya samarbetsmöjligheter, som skulle öppnas genom den
föreslagna beredningen. Denna skulle enligt förslaget innefatta såväl företrädare
för regeringen och de demokratiska riksdagspartierna som även näringslivet
och de stora organisationerna, bl. a. på arbetsmarknaden. Det förutsätts,
att beredningen hålls fortlöpande underrättad om det arbete, som
förrättas inom nu verksamma utredningsorgan och att den själv bör kunna
påkalla och genomföra utredningar av olika slag. Den skall ha rådgivande
uppgifter när det gäller den allmänna inriktningen av Sveriges arbete, särskilt
utredningsarbetet i handelspolitiska frågor i Kommerskollegium och den
s. k. Malmforskommitlén, vidare när det gäller Sveriges deltagande i handlaggmngen
av ekonomiska frågor i FN och dess fackorgan, liksom även i
fråga om särskilt betydelsefulla bilaterala handelsförhandlingar. Samtidigt
bor beredningen upprätthålla nära kontakt med det nyinrättade planeringsladet
samt med banko- och riksgäldsfullmäktige. Slutligen bör, enligt förslaget,
organet kunna dryfta alla slags ekonomiska frågor, som äger närmare
samband med exportnäringarnas ställning och framtida utvecklingsmöjligheter.

Den i stora drag givna beskrivningen av det handelspolitiska läget för
ögonblicket i Europa och de farhågor för avsättningssvårigheter för den
svenska exportindustrin i det tillsvidare rådande nya skedet i de europeiska
gemenskapssträvandena, åt vilka motionärerna givit uttryck, ger givetvis,
såsom även Kooperativa förbundets styrelse önskar framhålla, anledning till’
att fortsatta ansträngningar å näringslivets sida görs för att möta dessa genom
paskyndad teknisk och strukturell rationalisering. Läget har så till vida
ir^e0 nämnvärt förändrats sedan de senaste åren, då samma förberedelser
pågått för att för svensk industris de! möta den väntade skärpta konkurrensen
på den gemensamma marknaden efter Sveriges inträde i denna. Styrelsen
anser det för sin del ännu vara för tidigt att bedöma, huruvida läget för
ogonbhcket, såsom motionärerna utgår ifrån, ger anledning till sämre prog -

11

Statsutskottets utlåtande nr 87 år li)(>8

nos än för några år sedan. För att ta ett enda exempel steg värdet av verkstadsindustrins
export — vilken motionärerna berör i ett citerat sammanhang
i sin motivering — enligt Konjunkturinstitutets beräkningar från 2,01
miljarder kr. år 1957 till 3,34 miljarder kr. ar 1961 och till 3,81 miljardei
kr. år 1962 (allt i 1954 års priser), och denna viktiga exportgren kan således
sägas befinna sig i en snabb utveckling. För verkstads- och varvsindustrin
i dess helhet räknar Konjunkturinstitutet med eu så pass hög produktivitetsökning
som 4 procent för 1962. De händelser i början av innevarande
år, varigenom frågan om EFTA-ländernas anslutning till EEC sköts ytterligare
framåt i tiden, gäckade visserligen förhoppningen om snart begynnande
tullsänkningar och avveckling av andra importhinder på de viktiga
kontinentaleuropeiska marknaderna men medförde däremot inga nya tullhöjningar
eller andra förändringar i de villkor, på vilka vår industri haft
att exportera till dessa under de senare åren. Inga förändringar i en sådan
riktning torde heller kunna befaras utan snarare en modifiering väntas bli
så småningom genomförd av den yttre tullmur kring EEC-området, som
alltjämt håller på att uppbyggas. Om takten i och omfattningen av de lättnader,
som skulle kunna beredas den svenska exporten härigenom, är det
emellertid också för tidigt att kunna fälla något bestämt omdöme.

Styrelsen delar motionärernas uppfattning, att det är av största betydelse
att ingående följa den handelspolitiska utvecklingen särskilt i Europa och
dess återverkningar såväl på vår exportindustri som på vårt ekonomiska liv
i övrigt. Emellertid syns denna del av den tilltänkta exportberedningens uppgifter
ha i hög och växande grad tillgodosetts genom det utredningsarbete,
som förrättas av de i motionen nämnda organen Kommerskollegium och
Malmforskommittén, vilket senare motionärerna anser ha varit mycket värdefullt
— liksom även av regeringen direkt underställda organ och institutioner.
Då motionärerna anmärker, att utredningsorgan sådana som de nu
nämnda inte kan dra några slutsatser i fråga om det praktiska handlandet
och inte heller kan ta egen ställning till uppkommande problem på olika områden,
gäller dessa inskränkningar emellertid också den tilltänkta exportberedningens
allmänna arbetsuppgifter. En sådan beredning skulle, enligt
motionens skissering av dess arbetsområde, också i sitt dagliga arbete huvudsakligen
fungera som ett utredande organ. Det praktiska handlandet inom
företagslivet på exportindustrins område kommer givetvis att som hittills
bero på de berörda företagens eget omdöme i växlande konjunktursituationer
för olika branscher och med utnyttjande av växlande handelspolitiska
förutsättningar på olika utlandsmarknader.

Det utredningsarbete, som utföres av särskilda statliga och på statligt
initiativ tillsatta organ och vilket avser att tjäna företagen till ledning för
deras affärsplanering och transaktioner, kompletteras av den permanenta
observation, som förrättas genom de särskilda kontaktinstanserna med de
konventioner av vilka Sverige är medlem, EFTA, GATT och OECD. Härtill
kommer näringsorganisationernas egna utredningsinstilutioner, av vilka de
största, efter allt alt döma, utför ett mycket omfattande och betydelsefullt
arbete för att ingående följa den internationella handelspolitiska utredningen.
Också arbetsmarknadsorganisationerna ägnar genom sina utredningsorgan
ett betydande sakkunnigt intresse åt hithörande problem, särskilt vad de angår
deras väsentliga arbetsuppgifter.

Förslagsställarna syns emellertid, utöver den fortsatta observationen av
de allmänna handelspolitiska förhållandena, syfta till att med den tilltänkta
exportberedningen skapa ett forum för förberedande eller till olika stadier
fortskriden behandling av eu mycket övergripande del av vår ekonomiska
politik. Inom dess arbetsområde skulle sålunda, enligt vad som åt -

12

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

minstone antydes, komma att falla även ett sådant område av denna, som är
helt undandraget statliga bestämmanden, nämligen arbetsmarknaden och
dess politik såsom i sin mån bestämmande för företagens kostnadsläge. Då
avgörandet på andra områden, såsom kredit- och skattepolitiken liksom de
offentliga investeringarna, ankommer på riksdagen eller de organ, som tillsatts
av denna, ingår i förslaget att komplettera den tilltänkta beredningen
med representanter för de politiska partierna i riksdagen.

Styi elsen har inte kunnat bilda sig någon bestämd uppfattning om vilka
avgöranden, som åsyftas, när motionärerna framhåller, att riksdagens ställning
i siuisli\ct äventyras, »om den saknar insyn i eller inflytande på de
avgöranden, ofta av informell natur, som därvid kommer till stånd». Om
motionärerna därmed avser administrativa åtgärder i allmänhet eller också
sådana, som bygger på särskilda fullmaktslagar eller delegering av befogenheter,
grundar sig dock sådana avgöranden på särskild lagstiftning. Denna
har i sin tur kommit till stånd efter utredningar publicerade i kommittébetänkanden,
i vilka riksdagsledamöterna haft alla tillfällen alt skaffa sig behövlig
insyn innan respektive frågor behandlats och avgjorts i riksdagen.
Åsyftas å andra sidan åtaganden å näringslivets eller andra organisationers
sida, som ingåtts genom särskilda överenskommelser med regeringen eller
myndigheter, torde dock sådana i regel ha varit fullt tillgängliga för offentligheten
ellei av sadan art, ait de inte behövt föranleda till avgöranden inom
riksdagen.

Såsom motionärerna själva framhåller i motionen och styrelsen redan berört,
har vidare frågor på den allmänna ekonomiska politikens område under
de senaste aren lett till ständiga kontakter mellan regeringen och näringslivets
organisationer. Sådana frågor, som i sista hand framlagts till riksdagens
avgörande, såsom t. ex. skatte-, pensions-, arbetstids- och semesterfrågor,
har genom föregående offentlig diskussion varit förberedda på ett sådant
sätt, att varken riksdagens ledamöter eller näringslivet undandragits tillbörlig
insyn.

Avsikten med tillskapandet av en särskild exportberedning av det slag,
som motionärerna åsyftar — alltså även med representanter för de politiska
partierna som ledamöter — anges också vara att göra det möjligt att på ett
tidigt stadium undanröja missförstånd och ömsesidig misstro. Om denna
avsikt skall fullföljas bör det givetvis förutsättas att de partipolitiska representanterna
utses mera med hänsyn till sina egenskaper som företrädare för
sina partiers allmänna åskådning och sin auktoritet inom respektive riksdagspartier
än till sina fackmässiga insikter i exportärenden och därmed
förbundna ekonomiska frågor.

Med det vidsträckta arbetsprogram, som motionärerna uppdragit för den
föreslagna exportberedningen, kan vid ett dylikt förhållande avgörandet av
sådana praktiska frågor, vilka fordrar snabba beslut, komma att betänkligt
fördröjas i avvaktan på diskussion och slutligt ställningstagande inom respektive
riksdagspartier. Överläggningarna inom beredningen i dess helhet
syns härigenom lätt kunna få samma tillspetsning, som vid partipolitiska
diskussioner i allmänhet i kontroversiella frågor. Partirepresentationen riskerai
under sadana förhallanden att fungera som en tidskrävande och arhetsfördröjande
kanal till en del partipolitiska remissinstanser, innan beslut har
fattats. Den syns, under särskilda omständigheter kunna leda till att den
rent fackbetonade behandlingen av beredningens uppgifter eftersätts till förmån
för idépolitiska diskussioner med endast indirekt samband med sakfrågorna.

Den avgörande frågan i samband med motionen syns styrelsen emellertid
vara, huruvida den nuvarande organisationen av utredningsväsendet ifrå -

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

13

ga om den handelspolitiska utvecklingen och vår exportindustris anpassning
till denna i nuvarande läge är i behov av ett helt nytt samordnande och
kompletterande organ. Så långt styrelsens erfarenhet sträcker sig syns detta
inte vara fallet. Utrednings- och observationsarbetet beträffande den internationella
handelspolitiska utvecklingen och de ekonomiska gemenskapssträvandena
i Europa är rikt förgrenat utan att vara svåröverskådligt. Utredningar,
som slutförts och offentliggjorts under fjolåret har lämnat en uttömmande
redogörelse för den europeiska gemenskapens konstruktion, belyst
dess legala aspekter och återverkningar på företagsfriheten i Sverige
och EEC-länderna vid fall av en svensk anslutning. Ett omfattande analysarbete
beträffande långtidsplaneringen för den ekonomiska utvecklingen i
vårt land har länge pågått på både statligt och enskilt initiativ. Inrättandet
av en särskild exportberedning i de former motionärerna tänkt sig kan, enligt
styrelsens mening, under vissa omständigheter leda till att behandlingen
av hithörande angelägenheter försvåras och fördröj es av partipolitiska kontroverser
och i övrigt medföra en inte önskvärd dubblering av det utredningsarbete,
som redan pågår.

Inrättandet av en särskild exportmarknadsberedning är under nuvarande
förhållanden, då inga plötsliga, grundläggande förändringar skett i de på
senare år rådande allmänna villkoren för vår industris avsättningsmöjligheter
på utlandsmarknaderna, inte särskilt påkallad. Skulle sådana förändringar
inträda, syns däremot frågan lätt kunna återupptas till prövning från
de utgångspunkter, som då kan synas mera praktiskt ändamålsenliga.

Med hänvisning till vad som anförts i det föregående vill Kooperativa förbundets
styrelse avstyrka motionerna I: 310 och II: 363 om inrättande av en
särskild exportmarknadsberedning. Stockholm den 1 april 1963.

KOOPERATIVA FÖRBUNDET
Styrelsen

CARL ALBERT ANDERSON MAURITZ BONOW

Thorsten Odhe

Bilaga F

Till riksdagens statsutskott

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har genom remiss den 5 mars
1963 beretts tillfälle att till riksdagens statsutskott avge yttrande över likalydande
motionerna I: 310 och II: 363 om upprättande av en särskild exportmarknadsberedning.
Med anledning härav vill TCO anföra följande.

I motionen föreslås att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t hemställa
att en särskild exportmarknadsberedning inrättas, vilken skulle omfatta
företrädare för regering, riksdag, näringsliv och de stora organisationerna.

För närvarande finns inrättade olika organ i vilka exportmarknadstragor
bl. a. behandlas. Här kan erinras om delegationen för integrationsfrågor,
vilken är knuten till kommerskollegium och inom vilken utredningsarbete
sker i frågor rörande olika aktuella integrationsprojekt. Vidare finns rådgivande
kommittén för integrationsfrågor och nyligen har det ekonomiska
planeringsrådet inrättats och det s. k. utredningsrådet fått nya uppgifter.

14

Statsutskottets utlåtande nr 87 år 1963

I samtliga organ är näringslivet och arbetsmarknadsorganisationerna företrädda.
Vidare arbetar sedan länge det handelspolitiska rådet, som har en
rådgivande funktion till kommerskollegium i handelsavtals- och liknande
frågor. Enligt TCO:s uppfattning lämpar sig dessa olika organ väl för handläggning
av exportmarknadsfrågor, medan konkreta frågor av detta slag
av olika skäl knappast bör handläggas i organ av politisk karaktär.

TCO vill vidare framhålla att i den mån handelspolitiska frågor fordrar
politisk behandling finnes härför såväl utrikesnämnden som riksdagens utrikesutskott.

Med hänvisning till att sålunda ett flertal olika organ av det slag som
motionärerna föreslagit redan finns inrättade och risken för komplikationer
om ytterligare institutioner tillskapas, får TCO föreslå att motionerna
icke föranleder någon riksdagens åtgärd. Stockholm den 1 april 1963.

TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION (TCO)

OTTO NORDENSKIÖLD

Arne H. Nilstein

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630532