Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

1

Nr 79

Utlåtande i anledning an Kungl. Maj.ts proposition angående
vissa anslag för budgetåret 1963/6i till statens järnvägar
in. in. jämte i ämnet väckta motioner.

(4:e avd.)

Vid sin anmälan i arets statsverksproposition av frågorna om driftbidrag
till statens järnvägar och om underskott å statens järnvägars fond
(proposition nr 1, bilaga 8, punkterna 98 och 105) anförde departementschefen,
att 1953 års trafikutredning framlagt förslag som berörde frågeställningar
av stor räckvidd inom svensk trafikpolitik. Beredningen av hithörande
spörsmål, innefaltandc även frågan om driftbidraget till SJ, beräknades
bli slutförd i sådan tid att eu proposition kunde föreläggas vårriksdagen.

I avbidan härpå föreslogs att de båda anslagen till SJ:s drift skulle i riksstatsförslaget
uppföras med preliminärt beräknade belopp av samma storlek
som för innevarande budgetår. I avbidan på en särskild proposition i
ämnet beräknades sålunda 80 mkr. till driftbidrag till statens järnvagar och
50 mkr. till underskott å statens järnvägars fond.

Beredningen av frågan om riktlinjerna för den framtida trafikpolitiken
bär ej kunnat slutföras i sådan tid, att proposition i ärendet kan framlaggas
inom den för anslagspropositioner stadgade tiden. Med hänsyn härtill har
Kungl. Maj:t numera i propositionen nr 81, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för den 1 mars
1963, tagit upp frågan om anslagen till SJ:s drift för nästa budgetår till
separat behandling. I propositionen anmäles också två frågor om komplettering
av SJ:s investeringsplan för budgetåret 1963/64.

Ilo) Driftbidrag till statens järnvägar. Kungl. Maj:t har i propositionen
nr 81 (punkt 1, s. 2—5) föreslagit riksdagen att till driftbidrag till statens
järnvägar för budgetåret 1963/64 anvisa elt anslag av 80 000 000 ki.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 80 mkr.

Järnvägsstyrelsen har hemställt att driftbidragel skall höjas till 170 mkr.
(s. 3 och 4).

Departementschefen har anfört följande.

»Såsom jag inledningsvis anfört har beredningen av det omfattande
frågekomplexet rörande riktlinjerna för den framtida trafikpolitiken ännu
1—4717 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 79—80

2 Statsutskottets utlåtande itr 79 är 1969

inte hunnit helt slutföras. Jag räknar emellertid med att proposition i ämnet
skall framläggas under vårsessionens slutskede för att kunna behandlas avriksdagen
under dess höstsession.

Med hänsyn till det anförda torde även för nästa budgetår få bibehållas
nuvarande provisoriska system med dels ett driftbidrag, vilket täcker
en del av underskottet för de trafiksvaga järnvägslinjerna, dels ett anslag
för att täcka skillnaden mellan å ena sidan inkomster och driftbidrag och
å andra sidan driftutgifter och fulla avskrivningar.

Jag föreslår afl anslaget till driftbidrag för budgetåret 1963/64 uppföres
med ett oförändrat belopp av 80 mkr. Vad gäller storleken av anslaget till
täckning av underskottet föreligger självfallet eu betydande osäkerhet i
förutsägelser som göres lång tid före det aktuella verksamhetsåret. För ett
trafikföretag med en omsättning av ca 1 700 mkr. per år kan även relativt
små avvikelser från förutsättningarna för prognosen i fråga om kostnadsnivå,
trafikomfattning in. in. ge beioppsmässigt stora utslag i driftresultatet.
Enligt järnvägsstyrelsens bedömning skulle behovet av underskottsanslag
för nästa budgetår — vid ett driftbidrag om 80 mkr. — uppgå till
storleksordningen 50 mkr. .lag ansluter mig härtill och förordar således
att anslaget uppföres med 50 mkr., vilket innebär oförändrat belopp jämfört
med innevarande budgetår.»

I förevarande sammanhang har utskottet till1 behandling förehåll två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Sveningsson
och Enarsson (1:659) och den andra inom andra kammaren av
herr Hedin m.fl. (II: 813), i vilka hemställts att riksdagen måtte till Driftbidrag
till statens järnvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av
50 000 000 kr.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen 1: 659.

Utskottet. Kungl. Maj:ls förslag innebär, att driftbidraget till statens
järnvägar för nästa budgetår upptages med samma belopp som i gällande
riksstal eller 80 mkr. I sammanhanget har departementschefen meddelat
att tidigare aviseial lörslag rörande driftbidraget och därmed sammanhängande
frågor troligen inte hinner föreläggas riksdagen i sådan tid att behandlingen
härav kan ske under vårsessionen.

I anledning av Ivungl. Maj ris lörslag har i de häda likalydande motionerna
1:659 och H: 813 yrkats alt anslaget till driftbidrag för nästa hudgetår
måtte upptagas med ed till 50 mkr. reducerat belopp. Motionärernas
förslag överensstämmer med yrkande, som utskottet senast vid fjolårets
riksdag haft att ta ställning till och då avvisat. Utskottet får därför hänvisa
till sina därvid gjorda uttalanden om anslagets syfte och vill sålunda erinra
om att anslaget är avsett att bl. a. ge utrymme för vissa taxepolitiska åtgär -

3

Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

der samt att det inte enbart eller främst knutits till driften av de trafiksvaga
bandelur, som kan betraktas som nedläggningsbara. Vidare må framhållas,
att en .Vräkning av bidragsanslaget på kort sikt närmast torde medföra en
ökad belastning på anslaget för täckning av underskott å statens jarnvagars
tond och således inte leder till någon finansiell besparing. Under hänvisning
till anförda förhållanden avstyrker utskottet motionerna i fråga.

Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 659 och II: 813, till Driftbidrag till
statens järnvägar för hudgetåret 1963/64 å driftbudgeten under
sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av HD 000 000 kr.

2 :o) Underskott å statens järnvägars fond. 1 enlighet med Kungl. Maj ds
förslag (punkt 2, s. 5), som innebär en oförändrad anslagsanvisning, hemställer
utskottet,

alt riksdagen må för Statens järnvägars fond för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under utgifter för statens kapitalfonder,
statens affärsverksfonder, upptaga ett underskott av
50 000 000 kr.

3:o) Utvidgat bemyndigande att anskaffa en ny tagfärja. Kunnl. Maj.t
har (punkt 3, s. 5—10) föreslagit riksdagen medgiva att järnvägssstyrelsen
bemyndigas att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet antorts flagga beställning
på eu ny lågfärja.

1 propositionen 1961: 96 angående tillägg till investeringsplanen för statens
järnvägar föreslogs bl. a., att järnvägsstyrelsen skulle erhålla bemyndigande
att beställa en ny tågfärja. Denna avsågs i första hand för trafiken
på sträckan Trelleborg—Sassnitz (TS) men skulle även kunna tjänstgöra
som reserv på linjen Malmö—Köpenhamn (MK). Sedan riksdagen bifallit
förslaget (SU 98, rskr. 266), bemyndigade Kungl. Maj:t järnvägsstyrelsen
den 26 maj 1961 att beställa ifrågavarande tärja.

Järnvägsstyrelsen har hemställt alt bemyndigandet att utlägga beställning
på en ny tågfärja måtte utvidgas till att gälla antingen eu kombinationsfärja
eller eu storfärja av modifierad »Trelleborgs»-lyp. (s. b 9).

Departementschefen har anlört löljunde.

»I sin framställning år 1961 om eu ny tågfärja framlade järnvägsstyrelsen
två alternativ rörande färjans storlek och användning. Det ena avsåg
eu större färja, kostnadsup,.skattad till 30 mkr„ för trafik enbart på leden
Trelleborg Sassnitz. Det andra alternativet omfattade eu något mindre

4

Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

s. k. kombinationsfärja, som även skuile kunna tjänstgöra som reservfärja
på leden Malmö—Köpenhamn. Kostnaden för sistnämnda färja uppskattades
till 25 mkr.

Vid min anmälan av ärendet i proposition 1961:96 tillstyrkte jag att
styrelsen skulle bemyndigas alt lägga ut beställning på den mindre färjan.
Jag förutsatte därvid att, därest förhandlingarna med grannförvaltningarna
de Danske Statsbaner och Deutsche Reichsbahn skulle leda till att eu större
tärja borde byggas, ärendet på nytt underslälldes Kungl. Maj:ts och riksdagens
prövning med hänsyn till de icke överblickbara investeringar i ett
nytt färjeläge, som en sådan färja kunde medföra.

Järnvägsstyrelsens förhandlingar med grannförvaltningarna är ännu ej
slutförda. Styrelsen anser emellertid att under tiden sedan år 1961 flera
förutsättningar ändrats till förmån för en storfärja. Bl. a. bedömes numera
det av en ny storfärja föranledda behovet av hamninvesteringar i Trelleborg
kunna avsevärt begränsas. Styrelsen räknar nu med att det norra färjeläget
kan för ca 5 mkr. byggas om så att det passar såväl nuvarande storfärjor
och »Starke» som en ny storfärja. Med hänsyn till de ändrade
förutsättningarna har styrelsen inför slutfasen i förhandlingarna med
grannförvaltningarna hemställt att beställningsbemyndigandet skall utvidgas
till afl avse antingen den tidigare avsedda kombi nationsfär jan eller
en storfärja.

Jag tillstyrker att styrelsen lämnas det begärda förhandlings- och heställningsbemyndigandet.
Då de nuvarande färjornas passagerarkapacitet
synes vara utnyttjad i ringa grad, bör dock styrelsen enligt min mening
jämväl undersöka möjligheterna att tillgodose det ökade transportbehovet
på färjeleden Trelleborg--Sassnitz genom en färja avsedd enbart för godstransporter.
Bemyndigandet för styrelsen bör alternativt omfatta även beställning
av en dylik godsfärja.

Enligt min mening är det angeläget att utvecklingen av den berörda
internationella godstrafiken icke hämmas av bristande färjkapacitet. Järnvägsstyrelsen
bör därför verka för att förhandlingarna med grannförvaltningarna
slutföres utan dröjsmål.

\ad jag nu lörordat föranleder ej behov av ändring i mina tidigare
förslag beträffande investeringsanslag och medelsförbrukningsram"för
budgetåret 1963/64 under statens järnvägars fond.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft en
mom andra kammaren av herr Neländer väckt motion (II: 814), vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte ge till känna i motionen
angivna synpunkter beträffande den nya färjans kapacitet.

Beträffande de skäl som motionären anfört till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen.

Statsutskottets utlåtande nr 19 ur 1963

5

Utskottet. Kung!. Maj:ts förslag innebär att av riksdagen lämnat bemyndigande
att utlägga beställning på eu ny tågfärja vidgas till att avse antingen
den tidigare avsedda kombinationsfärjan, en storfärja eller en färja
avsedd enbart för godstransporter.

1 motionen 11:814 har framhållits all den nya färjan måste förses med
erforderligi utrymme även för passagerare. 1 anledning härav vill utskottet
erinra om att det i propositionen begärda förhandlings- och beställningsbemyndigandet
innefattar hl. a. färja med passagerarutrymmen. Utskottet
förutsätter också att de olika alternativen omsorgsfullt prövas och att hänsyn
därvid lages till alla omständigheter av betydelse för det slutliga ställningstagandet.
Med hänsyn bl. a. härtill har utskottet funnit sig kunna godtaga
Kungl. Maj :ts förslag beträffande omfattningen av det begärda bemyndigandet
och avstyrker följaktligen bifall till motionen 11:814.

Under åberopande av del anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må medgiva all järnvägsstyrelsen bemyndigas
att i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 1 mars 1963 anlörls utlägga beställning
på eu ny tågfärja;

II. att motionen II: 814 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

4:o) Ny transportorganisation för fraktstyckegodstrafiken. Kungl. Maj :t
har (punkt 4, s. 10—13) föreslagit riksdagen att till Ytterligare investeringar
för järnvägar in. in. för budgetåret 1963/64 å kapitalbudgeten under statens
affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa ett in vester ingsanslag av
12 000 000 kr.

Järnvägsstyrelsen har hemställt all investeringsramen lör budgetåret
1963/64 ökas med 12 mkr. och att samma belopp anvisas i anslag för nämnda
budgetår (s. 10 och It).

Departementschefen har anfört följande.

»Enligt järnvägsstyrelsens plan för omorganisation av fraktstyckegodstrafiken
skall landet indelas i 32 s. k. knutpunktsområden med var sin
huvudort, knutpunkt. Direkta järnvägsvagnar skall frakta godset mellan
knutpunkterna och även mellan andra stationer med tillräckligt godsunderlag.
Vad gäller övriga stationer skall godset uppsamlas till och spridas från
knutpunkten i resp. områden med lastbil eller järnvägsvagn, övre Norrland
skall dock betjänas enbart av järnvägstrafik med Ange som knutpunkt.

Omorganisationen syftar till att minska hanteringsarbetet och vagnåtgången
och därigenom sänka järnvägsföretagets kostnader för transporterna.
Samtidigt eftersträvas att förbättra servicen bl. a. genom snabbare

6

Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

transporter. En viss sådan förbättring kan förväntas även för övre Norrland
genom dels kortare transporttider mellan Ånge och sydligare stationer,
dels minskat antal omlastningar inom området.

För att omorganisationen skall kunna genomföras behöver elt 20-tal
godsmagasin på knutpunktsstationerna om- eller tillbyggas. Investeringsutgifterna
för ändamålet uppgår enligt järnvägsstyrelsens beräkning till
18 mkr. varav 12 mkr. erfordras under nästa budgetår.

Vad gäller lastbilstransporterna sysselsättes redan nu ett antal lastbilar
och släpfordon i statens järnvägars kretstrafik. Dessa fordon, vilka i huvudsak
tillhandahålles av dotterföretag till SJ, kommer även i den nya
organisationen att tas i anspråk för styckegodstrafiken. Knutpunktstrafiken
kräver emellertid eu ökad insats av vägfordon. Enligt vad jag inhämtat
avser järnvägsstyrelsen att ta upp överläggningar med företrädare
för privata åkeriföretag om transportuppdrag för ifrågavarande trafik.

Under det försatta planeringsarbetet förutsätter jag att järnvägsstyrelsen
ingående undersöker möjligheterna att för övre Norrlands del skapa eu
effektivare transportorganisation för fraktstyckegodset. Bl. a. bör därvid
prövas om en uppdelning lämpligen bör ske i flera knutpunktsområden,
som i viss utsträckning även betjänas av lastbilstransporter.

Järnvägsstyrelsen planerar att genomföra knutpunktstrafiken från den
1 juli 1964.

Den nya transportorganisationen, som utgör ett led i de samlade ansträngningarna
att modernisera järnvägsföretaget och skapa bättre balans
i dess ekonomi, bör enligt min mening genomföras snarast möjligt. Jag
tillstyrker likaledes styrelsens förslag om om- och tillbyggnad av godsmagasin.
Medelsförbrukningen härför under budgetåret 1963/64 beräknar
jag i likhet med järnvägsstyrelsen till 12 mkr., med vilket belopp investeringsramen
bör ökas. Jag förordar därjämte, att ett anslag å samma belopp
anvisas för nästa budgetår under rubriken Ytterligare investeringar
för järnvägar in. in.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft,

dels en inom andra kammaren av herr Asp väckt motion (It: 787), i vilken
hemställts att riksdagen vid ett positivt ställningstagande till propositionen
nr 81 måtte uttala den rekommendationen, att statens järnvägar vid
genomförandet av sill program till knutpunktstrafik skall bereda privata
åkerier tillfälle all bli engagerade i de i samband härmed tillkommande
landsvägstransporterna;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Siindin in. fl. (1:658) och den andra inom andra kammaren av herr
Gustafsson i Kärby in. fl. (II: 812), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte ge till känna vad i motionerna anförts beträffande
dels samarbete mellan enskilt näringsliv och statliga transportföre -

Statsutskottets utlåtande nr 7.9 är

7

tag på fraktstyckegodslrafikens område, dels iraklstyckegodstrafikens organisation
i övre Norrland;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Kronstrand (1: ti57) och den andra inom andra kammaren av herrai
Berglund och Enskog (II: 810), i vilka hemställts att riksdagen måtte uttala
alt den vid SJ föreslagna omläggningen av styckegodstrafiken i riktning
mot utökad lastbilstrafik ej hör få medföra all de genomsnittliga frakttaxorna
höjs utan att så förfares att — vid fastställande av trakttaxornas storlek
— godstrafiken beräknas ske i samtrafik mellan godsvagn och lastbil med
obrutna och i princip oförändrade läxor;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Eric Carlsson (1:656) och den andra inom andra kammaren av herr
Boo (II: 811), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att avslå Kungl.
Maj:ts proposition nr 81 samt i skrivelse till Kungl. Maj:t ge till känna vad
i motionerna anförts;

dels ock två likalydande motioner, väckla den ena inom första kammaren
av herrar Billrnan och Eric Gustaf Peterson (1: 145) och den andra
inom andra kammaren av herr Berglund m.fl. (II: 171), i vilka hemställts
att riksdagen måtte hemställa hos Kungl. Maj :t att anmoda SJ att ompröva
sin taxepolitik, så att vid godstransport från och till spårlösa järnvägsstationer
samma frakttaxa tillämpas som vid järnvägstransporter.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna 11:787, 11:812, 11:810, 1:656 och
II: 171.

Utskottet. Som ett led i de sandade ansträngningarna att modernisera
statens järnvägar och skapa bättre balans i företagets ekonomi föreslås i
förevarande proposition att, i huvudsaklig överensstämmelse med ett av
järnvägsstvrelsen framlagt förslag till omorganisation av fraktstyckegods(rafiken,
landet skall indelas i 32 s. k. knutpunktsområden med var sin huvudort,
knutpunkten. Trafiken mellan områdena skall som legel gå pa
järnväg med direkta vagnförbindelscr mellan knutpunkterna. Gods till och
från ett område avses skola uppsamlas till respektive distribueras från
knutpunkten med lastbil eller, där biltransport inte är lämplig, med järnvägsvagn.

För erforderliga om- och tillbyggnader av godsmagasin i samband med
omorganisationen äskas för nästa budgetår ett investeringsanslag om
12 mkr.

»en föreslagna omorganisationen synes utskottet ändamålsenlig och torde
innebära ej oväsentliga rationaliseringsmöjligheter. Med hänsyn härtill och
med beaktande jämväl av järnvägsstyrelsens uttalande om all genom den
intensifierade samordningen järnväg—bil en förbättring av transporttiderna
samt bättre service och transportkvalite äsyttas, biträder utskottet för sin

8

Statsutskottets uttalande nr 79 ar 1963

del förslaget. Utskottet, som följaktligen avstyrker motionerna 1:656 och
It: 81t, med yrkande om avslag å propositionen och begäran om ytterligare
utredning in. in., tår beträffande vissa i övrigt molionsledes väckta frågor
anföra följande.

I motionen II: 787 bär yrkats att riksdagen vid sin behandling av förevarandc
proposition måtte uttala att statens järnvägar vid genomförandet
av sill program till knulpunktstrafik skall bereda privata åkerier tillfälle
hl i engagerade i de i samband härmed tillkommande landsvägstransporterna.
Vidare har i motionerna 1:658 och II: 812 yrkats att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj:l måtte ge till känna vad i motionerna anförts beträffande
dels samarbete! mellan enskilt näringsliv och statliga transportföretag
på traktstyckegodstrafikens område, dels ock ifrågavarande godstrafiks
organisation i övre Norrland. Utskottet vill i anledning härav erinra
om att departementschefen i propositionen framhållit alt knulpunktstrafiken
kraver eu ökad insats av vägfordon samt att järnvägsstyrelsen avser
upptaga överläggningar med företrädare för privata åkeriföretag om transportuppdrag
för ifrågavarande trafik. Vidkommande den nya organisationens
utformning för övre Norrlands del har departementschefen förklarat
sig törufsätta att järnvägsstyrelsen ingående undersöker möjligheterna att
därvidlag skapa eu effektivare transportorganisation. Bl. a. borde sålunda
prövas om en uppdelning lämpligen bör ske i flera knutpunktsområden, i
viss utsträckning betjänade även av lastbilstransporter. De sålunda gjorda
uttalandena, vilka utskottet för sin del vill kraftigt understryka, torde i
förening med järnvägsstyrelsens i det föregående åberopade uttalande om
förbättrad service och transportkvalitet innebära att motionärernas önskemål
i det närmaste får anses tillgodosedda. Motionerna i fråga synes därför
icke böra föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I de båda likalydande motionerna 1:657 och 11:810 har hemställts att
riksdagen måtte uttala att den föreslagna omläggningen av styckegodstrafiken
i riktning mot utökad lastbilstrafik ej bör få medföra afl de genomsnittliga
frakt taxorna höjs. Enligt motionärerna bör i stället det förfarandet
tillämpas åtI vid fastställande av frakttaxornas storlek - godstrafiken
beräknas ske i samtrafik mellan godsvagn och lastbil med obrutna
och i princip oförändrade taxor. Härjämte har i de vid början av årets
riksdag väckta motionerna 1:145 och 11:171 hemställts att riksdagen
måtte hemställa hos Kungl. Maj:t all anmoda SJ ompröva sin taxepolitik
så att v i <1 godstransport från och till spårlösa järnvägsstationer samma
frakttaxa tillämpas som vid järnvägstransporter.

De av motionärerna anförda skälen framstår i och för sig som välgrundade.
Utskottet har dock för sin del funnit sig icke böra göra något annat
uttalande i dessa frågor än alt det förutsätter alt järnvägsstyrelsen i den
män så befinnes möjligt beaktar de i motionerna anförda synpunkterna.
Vidare vill utskottet erinra om att riksdagen torde få tillfälle att pröva

Statsutskottets utlåtande nr 79 är 1963

9

förevarande frågor i samband med behandlingen av den i statsverkspropositionen
aviserade propositionen om den framtida trafikpolitiken m. m.
Under hänvisning till anförda förhållanden avstyrkes motionerna i fråga.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 656 och II: 811, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Ytterligare investeringar för
järnvägar m. m. å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,
statens järnvägar, för budgetåret 1963/64 anvisa ett
investeringsanslag av 12 000 000 kr.;

II. att motionerna I: 656 och II: 811, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

III. att motionen II: 787 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

IV. att motionerna I: 658 och II: 812 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

V. att motionerna I: 657 och II: 810 icke må av riksdagen
bifallas;

VI. att motionerna I: 145 och II: 171 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 april 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar
Persson, Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Virgin,
fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Nils Theodor Larsson, Källqvist,
Thorsten Larsson, Holmberg och Hjorth; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Nilsson i Göingegården,
fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Johansson
i Norrköping, Carbell, Gustafsson i Kårby, Löfroth, Berg och Nelander.

Reservationer

1) vid punkten 1 (Driftbidrag till statens järnvägar) av herrar Virgin.
Holmberg, Staxäng och Nilsson i Göingegården, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionerna I: 659 och II: 813 samt alt därför

10

Statsutskottets utlåtande nr 79 år 1963

dels det stycke i utskottets yttrande, som på s. 2 börjar med »I anledning»
och på s. 3 slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»I motionerna 1:659 och 11:813 har yrkats att förevarande anslag begränsas
till 50 mkr. Under hänvisning till de skäl som motionärerna anfört
härför får utskottet tillstyrka att anslaget begränsas till det av motionärerna
förordade beloppet.»

dels ock utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:659 och 11:813, till
Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret 1963/64 å
driftbudgeten under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av
50 000 000 kr.»

2) vid punkten 3 (Utvidgat bemyndigande att anskaffa en ny tågfärja)
av herr Nelander;

3) vid punkten 4 (Ny transportorganisation för fraktstyckegodstrafiken)
av herr Löfroth.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM IMS