Nr 7It—78

Statsutskottets utlåtande nr 7^ år 1963

1

Nr 74

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ökat
stöd till föreläsnings- och studiecirkelverksamhet m.m.
jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t (bilaga 10, punkt 57) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till föreläsningsoch
studiecirkelverksamhet m.m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag
av 23 000 000 kr.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 36, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 1 februari 1963,
framlagt förslag angående vissa anslag för budgetåret 1963/64 till föreläsmngsoch
studiecirkelverksamhet m.m.

Den av departementschefen förordade sammanlagda anslagshöjningen för
ifrågavarande verksamhet uppgår för nästa budgetar till 3 620 000 kr.

Till grund för de i propositionen framlagda förslagen och synpunkterna rörande
det statliga stödet till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet ligger ingående

överväganden av 1960 års folkbildningsutrednings förslag i betänkandet Folkbildningsarbete
och ungdomsverksamhet (SOU 1961: 44) samt de däröver avgivna
yttrandena.

1 ;o) Folkbildningsarbetets mål och uppgifter. Under förevarande punkt
har chefen för ecklesiastikdepartementet lämnat en allmän motivering för de i
propositionen framlagda förslagen. Departementschefen har därvid uppehållit sig
vid folkbildningsarbetets anknytning till folkrörelserna (s. 6—9 i prop.) och principen
om folkbildningsarbetets frihet och frivillighet (s. 9) samt diskuterat folkbildningsarbetets
uppgift att tillgodose behov av rent elementär undervisning

(s_ io_12). Vidare har departementschefen uttalat sig om förutsättningarna från

statsbidragssynpunkt för praktiskt inriktade studier (s. 12—13) och om folkbildningsarbetets
uppgift att icke blott ge kunskaper (s. 13—15). Slutligen har
departementschefen framlagt vissa synpunkter på folkbildningsarbetet i ett föränderligt
samhälle (s. 15—16) och inom kulturens fria sektor (s. 16—18).

Utskottet. Vad departementschefen under nu ifrågavarande punkt anfört har
icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört.

I — Bihang till riksdagens protokoll 19G3. G saml. Nr 7k 78

2 Statsutskottets utlåtande nr 7i år 1963

2:o) Allmänna synpunkter på samhällets stöd till folkbildningsarbetet.

Beträffande det statliga stödet till folkbildningsarbetet har departementschefen
bl. a. anfört följande (s. 19—20).

Den statliga bidragsgivningen har hittills klart haft karaktären av stimulansbidrag
och den bör betraktas så även i fortsättningen. Med hänsyn till bl. a. de
ökade kostnader, som det förändrade penningvärdet och den allmänna standardökningen
fört med sig, är det befogat att nu avsevärt öka det statliga stödet till
folkbildningsarbetet. Det bör emellertid kraftigt understrykas, att en höjning
av anslagen till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet skall betraktas som ett
mycket viktigt led i strävandena att från statens sida öka insatserna på kulturområdet.
I anslutning härtill bör framhållas, att det statliga stödet bör inriktas
på sådana verksamhetsgrenar, som med hänsyn till folkbildningsarbetets allmänna
målsättning är särskilt betydelsefulla för individ och samhälle. Grunderna
för bidragsgivningen bör följaktligen utformas så, att de gynnar och skapar förutsättningar
för kvalitet i den verksamhet, för vilken det statliga bidraget är
avsett.

TJtskottet delar departementschefens uppfattning att den statliga bidragsgivningen
även i fortsättningen bör ha karaktären av stimulansbidrag. Att grunderna
för bidragsgivningen bör utformas så att förutsättningar skapas för kvalitet
i bildningsarbetet och att kvalitativ verksamhet gynnas vill jämväl utskottet
för sin del särskilt understryka.

Utskottet, som icke heller har något att erinra mot vad departementschefen
i övrigt i förevarande sammanhang uttalat, hemställer,

att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet anfört.

3:o) Föreläsningar och kurser. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 36 (avsnitt
IV, s. 21—39) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade grunder för bidrag till kostnaderna för föreläsnings- och kursverksamhet
inom det fria och frivilliga bildningsarbetet, dels ock till Bidrag till
föreläsnings- och kursverksamhet m. m. för budgetåret 1963/64 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett anslag av 2 100 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Hilding och Nyman (I: 583) och den andra inom andra kammaren av herr
ICeijer m.fl. (11:717), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte besluta, att maximibeloppet för statsbidrag till konsulentverksamheten
inom länsbildningsförbunden skall vara 15 000 kr. per konsulent i stället för
12 000 kr. per konsulent som regeringen föreslår och därför till Bidrag till
föreläsnings- och kursverksamhet m.m. för budgetåret 1963/64 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett i jämförelse med regeringens förslag med 40 000 kr. förhöjt
anslag av 2 140 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1963

3

herr Ernst Olsson m.fl. (I: 585) och den andra inom andra kammaren av herr
Mattsson to. fl. (II: 719), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om prövning och förslag rörande sådan
lönegradsplacering av tjänsterna som bildningskonsulenter som gäller för tjänst
som folkhögskollärare.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:583 och 11:719.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en medelsökning för stödet till föreläsningsoch
kursverksamheten av ca 660 000 kr. Förslagen beträffande denna verksamhetsgren
avser att skapa möjligheter till en effektivare och efter moderna principer
organiserad informations- och studieverksamhet, möjliggjord främst genom
ökade insatser från statens sida.

De nuvarande bidragsbestämmelserna föreslås ersatta av bestämmelser, i huvudsak
utformade efter samma principer som de för föreläsningsverksamheten
inom studieförbunden gällande grunderna, vilket medför att den lokale arrangören
får erlägga en avgift som är lika, oavsett resvägar och geografisk belägenhet.
Statens bidrag skall utgå från ett obetecknat anslag, och minst lika stort
belopp förutsättes tillskjutet av kommuner eller enskilda. Föreläsarnas arvoden,
resekostnadsersättningar och traktamenten skall i fortsättningen utbetalas av en
central föreläsningsbyrå, till vilken verksamheten vid de fyra nuvarande centralbyråerna
sammanföres fr. o. m. den 1 juli 1963. Den verksamhet som för närvarande
bedrives av föreläsningsförbunden och folkbildningsförbunden bör i fortsättningen
organiseras och administreras av ett organ, förslagsvis kallat länsbildningsförbund.
Medel beräknas för ytterligare två fristående konsulentbefattningar
inom länsbildningsförbunden.

Den föreslagna konstruktionen av bidrag till föreläsningar och kurser innebär,
att följande anslag eller anslagsposter sammanslås till en bidragspost: bidrag till
föreläsningsförbundens föreläsningsverksamhet, bidrag till studieförbundens föreläsningsverksamhet,
bidrag till folkbildningsförbundens kursverksamhet, resekostnadsersättning
åt föreläsare, bidrag till Svenska fiskarenas studieförbund för
bildningsverksamhet bland fiskare, bidrag till kursverksamhet bland samerna
samt bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande av allmän sexualhygienisk
upplysningsverksamhet. Anslagsposten till bidrag till föreläsningsverksamhet
inom försvarsväsendet överföres till fjärde huvudtiteln (jämför prop.
1963:1, bil. 6, p. 165).

Vidkommande bidraget till konsulentverksamheten inom folkbildningsförbunden
har departementschefen anfört följande.

Bidrag till konsulentverksamhet inom folkbildningsförbunden utgår för närvarande
med 88 000 kr. att fördelas med högst hälften av avlöningskostnaderna
för minst elva konsulenter. Till instruktörer inom ungdoms- och nykterhetsorganisationer
utgår bidrag med belopp motsvarande tre fjärdedelar av instruktörens
årslön, dock högst 12 000 kr. Enligt min mening bör sistnämnda konstruktion
gälla som grund för beräkningen av anslagsbehovet för konsulentverksam -

4

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1963

heten inom länsbildningsförbunden. Det på nyss angivna sätt beräknade bidragsbeloppet
för konsulentverksamhet jämte beloppet för egentliga administrationskostnader
skall fördelas av skolöverstyrelsen till de olika länsbildningsförbunden
med beaktande av kvaliteten av dessas arbete, omfattningen av detta osv.

Utskottet ansluter sig till departementschefens uppfattning om föreläsningsoch
kursverksamhetens viktiga roll i det moderna samhället och tillstyrker bifall
till Kungl. Maj:ts förslag om godkännande av de av departementschefen förordade
grunderna för statens bidrag till denna verksamhet. En enhetlig bidragsgivning
till verksamhetens olika former samt skapandet av förutsättningar för
en kvalitetsmässig upprustning på detta område och möjligheter att tillämpa
moderna föreläsningsformer hälsar utskottet med tillfredsställelse.

I motionerna I: 583 och II: 717 samt I: 585 och II: 719 har bl. a. föreslagits en
mera omfattande statsbidragsgivning till konsulentverksamheten inom länsbildningsförbunden
än vad departementschefen förordat. Utskottet finner det vara
naturligt, att samma bidragskonstruktion lägges till grund för beräkningen av
anslagsbehovet för bildningskonsulenterna som för instruktörerna inom ungdoms-
och nykterhetsorganisationerna. Beträffande bildningskonsulenterna avses
skolöverstyrelsen dessutom få vissa möjligheter att jämka bidragsbeloppen de
olika länsbildningsförbunden emellan. Utskottet finner därför icke skäl tillstyrka bifall
till motionerna I: 583 och II: 717 samt I: 585 och II: 719, såvitt nu är i fråga.

Utskottet, som icke har något att erinra mot vad departementschefen i övrigt
anfört och förordat, hemställer under åberopande av vad sålunda anförts,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 583 och II: 717, såvitt nu är
i fråga,

a) godkänna av departementschefen förordade grunder för
bidrag till kostnaderna för föreläsnings- och kursverksamhet
inom det fria och frivilliga bildningsarbetet;

b) till Bidrag till föreläsnings- och kursverksamhet m. m. för
budgetåret 1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 2 100 000 kr.;

II. att motionerna I: 585 och II: 719, såvitt nu är i fråga,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

4:o) Studieeirkelverksamheten. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 36
(avsnitt V, s. 40 65) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordade grunder för det statliga stödet till studiecirkelverksamheten,
dels ock till Bidrag till studiecirkel verksamheten för budgetåret 1963/64 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 16 300 000 kr.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Tage Johansson m.fl. (1:582) och den andra inom andra kammaren av herr

o

Statsutskottets utlåtande nr 7 b år 1963

Gustafsson i Uddevalla m.fl. (11:714), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte uttala, att den i propositionen angivna målsättningen — en
stegvis höjning av bidraget till studiecirkel verksamhet till 75 procent av bidragsgrundande
kostnader — i sin helhet bör vara genomförd senast under budgetåret
1965/66;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Hilding och Nyman (I: 583) och den andra inom andra kammaren av herr
Keijer m. jl. (II: 717), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte
besluta 1) att studietidens omfattning i ungdomscirkel skall för att berättiga
till statsbidrag vara minst 15 studietimmar under minst 7 studieveckor i stället
för minst 20 respektive minst 10, som regeringen föreslår, 2) att statsbidrag till
ungdomscirklar skall utgå med 75 % av de med studieverksamheten i dessa
cirklar förenade kostnaderna i stället för med 50 % av dessa kostnader som
regeringen föreslår och för detta ändamal ansla ytterligare 1 miljon kr. utöi er
regeringens förslag samt således till Bidrag till studiecirkelverksamheten för
budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
17 300 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nyman m.fl. (I: 584) och den andra inom andra kammaren av herr Jönsson i
Ingemarsgården m. fl. (II: 716), i vilka hemställts att riksdagen i samband med
behandlingen av förevarande proposition matte besluta att statsbidrag till universitetscirklar
skall utgå med 75 % av kostnaderna för lä rararvode och studiemateriel
respektive för lärares resor i stället för med 50 % av dessa kostnader
som regeringen föreslår;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Wirmark m. fl. (I: 586) och den andra inom andra kammaren av fru Lindskog
m. fl. (II: 718), i vilka hemställts att riksdagen måtte uttala, att grunderna för
statsbidrag till ungdomscirklar alltjämt skall utgöra 75 % av de bidragsgrundande
kostnaderna under en övergångstid intill dess statsbidraget till övriga studiecirklar
uppnått nyssnämnda procenttal;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ernst Olsson m. fl. (I: 585) och den andra inom andra kammaren av herr
Mattsson m.fl. (11:719), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
vid sin behandling av förevarande proposition måtte

1) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla

a) att statsbidrag till ungdomscirklar under budgetåret 1963/64 må utgå
med 75 % av kostnaderna för handledare och studiemateriel,

b) att statsbidrag till allmän studiecirkel under budgetåret 1963/64 må utgå
med 60% av kostnaderna för handledare och studiemateriel,

c) att hyreskostnad för projektorer, bandinspelningsapparater och jämförliga
hjälpmedel fr.o.m. budgetåret 1963/64 må inräknas i bidragsunderlaget för
studiemateriel,

6 Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1963

d) att kostnader för handledares resor, till den del de medför att angivet
arvodesmaximum 22 kr. per studietimme överskrides, må vara statsbidragsberättigade
i sin helhet, dock med högst 15 kr. per studietimme och i övrigt
enligt allmänna resereglementet B,

e) att rese- och traktamentskostnader vid expertbesök i studiecirkel och för
lärare i universitetscirkel till den del de medför att gällande arvodesmaximum
överskrides må vara statsbidragsberättigade i sin helhet, dock högst med 75 kr.
per sammankomst och enligt allmänna resereglementet B,

f) att förslag om att bidrag till studiecirkels kostnader för handledare och
materiel fr.o.m. budgetåret 1964/65 må utgå med 75% upptages i nästkommande
förslag till riksstat samt

2) till Bidrag till studiecirkelverksamheten för budgetåret 1963/64 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 20 800 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 582, I: 583, II: 716, II: 718 och II: 719.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 1404 000 kr till
16 300 000 kr.

I fråga om studiecirkelverksamheten föreslås en uppräkning av maximibidraget
per studietimme från för närvarande 7: 50 till 15 kr., varav högst 11 kr. för
ledararvode. Med en nu föreslagen bidragsandel på 50 % av bidragsgrundande
kostnader kan maximalt hälften av en cirkelkostnad av 30 kr. per timme för
ledararvode och materiel finansieras genom statsbidrag. Förslaget är en första
etapp i en under de närmaste åren stegvis ytterligare förbättrad bidragsgivning
med målet att bidragsprocenten skall höjas till 75 % av de bidragsgrundande
kostnaderna.

Beträffande ungdomscirklarna har departementschefen i detta sammanhang
anfört följande.

Med den föreslagna bidragskonstruktionen fullt utbyggd skulle bidrag till vad
som for närvarande benämnes allmän studiecirkel utgå med samma procenttal
som det som nu gäller för bidrag till ungdomscirkel. De särskilda bestämmelserna

ungdomscirklar bör därför, om denna konstruktion genomföres, kunna slopas
och betydande administrativa och redovisningsmässiga förenklingar uppnås utan
att ungdomscirklarnas ekonomiska villkor försämras. De lägre procenttal, enligt
vdka bidrag till denna kategori av studiecirklar skulle komma att beräknas
under de närmaste åren, torde i stort sett uppvägas av att spärren för högsta
möjliga bidrag per studietimme höjs från nuvarande 11 till 15 kr.

I statsbidragsberättigad studiecirkel bör studietidens omfattning även i fortsättningen
vara minst 20 studietimmar under minst 10 studieveckor, med rätt
för skolöverstyrelsen att medge undantag i särskilda fall. Enligt departementschefens
mening föreligger nämligen viss risk, att en kortare studietid så småningom
kan bli normerande även för studiecirklar, för vilka en längre studietid
skulle vara önskvärd.

Statsutskottets utlåtande nr 7U år 196S

7

Liksom för närvarande bör statsbidrag utgå till kostnader för inköp eller hyra
av grundböcker, studieplaner, brevkurser, notmateriel, grammofonskivor, film,
bildband, band för inspelningsapparater, planscher, kartor, grafiska framställningar
och därmed jämförbart materiel. I bidragsberättigande kostnader bör
däremot inte medräknas inköp eller lån av apparater och förbrukningsmateriel
såsom musikinstrument, projektorer och grammofoner eller penslar, pennor,
färger och liknande. Inte heller bör statsbidrag utgå till uppslagsverk och mer
omfattande referenslitteratur, som kan tillhandahållas av biblioteken.

Det nuvarande bidraget till studiecirkelföreläsningar föreslås bli ersatt av
bidrag till expertbesök. Bidraget avses utgå med högst 75 % av kostnader för
den medverkande expertens arvode, resor och traktamenten, dock högst med
30 kr. per studietimme. För att förhindra att en studiecirkel får karaktären
av en föreläsningsserie bör bidrag utgå för högst två studietimmar vid en och
samma cirkelsammankomst och för högst två sammankomster under en cirkels
arbete.

Bidraget till universitetscirklar skall i fortsättningen utgå ur samma anslag
som till studiecirkelverksamheten i övrigt. För budgetåret 1963/64 föreslås
bidraget utgå med 50 % av kostnader för lärararvode och studiemateriel, dock
högst med 75 kr. per studietimme, varav högst 60 kr. per studietimme till lärararvode.
Till universitetscirklar skall dessutom utgå bidrag med 50% av kostnader
för lärares resor och traktamenten enligt rese- och traktamentsklass B.
Som en målsättning även beträffande det statliga stödet till universitetscirklar
skall gälla, att bidraget under de närmaste åren höjes till 75% av de nyssnämnda
bidragsgrundande kostnaderna.

Utskottet. Med de av departementschefen förordade ändrade grunderna för
bidragsgivningen till studiecirkelverksamheten synes statens stöd till denna verksamhet
komma att avsevärt förbättras. Liksom för närvarande skall bidraget
beräknas på grundval av redovisade kostnader för verksamheten. Utskottet
biträder förslaget i förhoppning om att en sådan bidragskonstruktion bättre än
schablonbidrag skall stimulera till kvalitetsfrämjande åtgärder, även om dessa
visar sig vara kostnadskrävande. Det är enligt utskottets mening av stor vikt
att kvalitetskravet kan upprätthållas. Genom att statens bidrag avses skola öka
ytterligare, torde allt bättre möjligheter härtill komma att skapas.

Enligt departementschefens uttalande skall målsättningen för nyssnämnda
ökning vara att den sker stegvis under de närmaste åren från 50 till 75 % av
de bidragsgrundande kostnaderna. Utskottet, som förutsätter att med de närmaste
åren avses en tidrymd av ca tre år, finner en sådan tidsgräns vara tillfredsställande
och anser sig icke, som i motionerna I: 582 och II: 714 samt I: 585 och
II: 719 påyrkats, böra uttala, att höjningen skall vara genomförd senast under
budgetåret 1965/66 respektive 1964/65.

Icke heller vill utskottet tillstyrka förslaget i sistnämnda motioner, att statsbidraget
till allmänna cirklar budgetåret 1963/64 skall utgå med 60% av kostnaderna
till handledare och materiel.

8

Statsutskottets utlåtande nr 71). år 1963

För ungdomscirklamas del innebär vad departementschefen förordat en höjning
av maximibidraget från 11 till 15 kr. per studietimme, ehuru procenttalet
för deras del tillfälligt sänkts från 75 till 50 %. Med hänsyn till att maximibidraget
höjts och att procenttalet de närmaste åren stegvis kommer att höjas
finner utskottet icke anledning till införande av särbestämmelser för bidraget till
dessa cirklar, såsom i motionerna I: 583 och II: 717,1: 586 och II: 718 samt I: 585
och II: 719 föreslagits.

Kostnader för handledares resor liksom inköp och lån av projektorer, bandinspelningsapparater
och jämförliga hjälpmedel hör enligt departementschefens
förslag icke till bidragsberättigande kostnader, och bidraget till expertbesök är
maximerat till 30 kr. per studietimme. Utskottet biträder nämnda förslag i dessa
delar och avstyrker bifall till motionerna I: 585 och II: 719, såvitt nu är i fråga.

Utskottet ansluter sig också på av departementschefen anförda grunder till
förslaget om studietidens längd och finner icke anledning föreligga till en generell
sänkning av minimiantalet studietimmar i ungdomscirklar såsom i motionerna
I: 583 och II: 717 påyrkats. Om så kan anses befogat med hänsyn till ämnets
karaktär och studiernas syfte, avses skolöverstyrelsen för övrigt få befogenhet
medge undantag från gällande bestämmelser.

Även för universitetscirklar förutsättes statsbidraget öka stegvis under de
närmaste åren från 50 till 75 % av bidragsgrundande kostnader. Det maximala
bidraget till handledararvode föreslås höjt från 35 till 60 kr. per studietimme
och bidraget till handledarens resor och traktamenten föreslås utgå med 50%
av kostnaderna. Utskottet är icke berett tillstyrka ytterligare förbättring av
bidraget till universitetscirklama och avstyrker därför bifall till motionerna
I: 584 och II: 716 samt I: 585 och II: 719, i vad de avser sådana cirklar.

Vad departementschefen i övrigt framhållit och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 583 och II: 717 samt I: 585 och II: 719,
i vad de avser ungdomscirklar, ävensom motionerna I: 586 och
II: 718 icke må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna 1:585 och 11:719, i vad de avser statsbidrag
till allmän studiecirkel för budgetåret 1963/64, icke må
av riksdagen bifallas;

III. att motionerna I: 585 och II: 719, i vad de avser handledarnas
resor, icke må av riksdagen bifallas;

IV. att motionerna I: 585 och II: 719, i vad de avser reseoch
traktamentskostnader vid expertbesök i studiecirkel och
för lärare i universitetscirkel, icke må av riksdagen bifallas;

V. att motionerna I: 585 och II: 719, i vad de avser hyreskostnad
för projektorer m. m., icke må av riksdagen bifallas;

VI. att motionerna 1:584 och 11:716 icke må av riksdagen
bifallas;

9

Statsutskottets utlåtande nr 7/ år 1963

VII. att motionerna I: 583 och II: 717, i vad de avser studietidens
omfattning i ungdomscirkel, icke må av riksdagen bifallas; VIII.

att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade
grunder för det statliga stödet till studiecirkelverksamheten; IX.

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 583 och II: 717 samt I: 585
och 11:719, samtliga motioner såvitt de avser medelsanvisningen,
till Bidrag till studiecirkelverksamheten för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 16 300 000 kr.;

X. att motionerna 1:582 och 11:714, i vad de avser målsättningen
för det statliga stödet, icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;

XI. att motionerna I: 585 och II: 719, i vad de avser kostnaderna
för handledare och materiel fr. o. m. budgetåret 1964/65,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

5:o) Studieförbund. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 36 (avsnitt VI,
s. 66—77) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna riktlinjer utfärda bestämmelser
och övriga föreskrifter rörande bidrag m. m. till studieförbund, dels
ock till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett anslag av 4 500 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Tage Johansson m.fl. (1:582) och den andra inom andra kammaren av herr
Gustafsson i Uddevalla m.fl. (11:714), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte uttala, att bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet
skall utgå med 1 500 000 kr. för budgetåret 1963/64 och att under de två
följande budgetåren en successiv förhöjning av bidraget äger rum så att det
senast budgetåret 1965/66 uppnår en nivå som motsvarar vad 1960 års folkbildningsutredning
föreslagit för bidraget i fråga;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Hilding och Nyman (I: 583) och den andra inom andra kammaren av herr
Keijer m. fl. (II: 717), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen i samband
med behandlingen av förevarande proposition måtte 1) besluta att studieförbundens
kostnader för studieverksamheten skall vara den enda grunden för
beräkningen av statsbidrag till studieförbundens egentliga organisationskostnader
och att den olika geografiska spridning, som verksamheten inom de olika

10 Statsutskottets utlåtande nr 7k år 1963

studieförbunden kan ha, således icke skall tillmätas någon betydelse i detta
sammanhang, 2) besluta att anslå 4 000 000 kr. för nästa budgetår till studieförbundens
egentliga organisationskostnader, dvs. 1 000 000 kr. mer än vad
regeringen föreslår, 3) besluta att anslå 2 000 000 kr. för nästa budgetår till
studieförbundens pedagogiska verksamhet, dvs. 500 000 kr. mer än vad regeringen
föreslår, 4) i anledning av förslagen under 2) och 3) ovan till Bidrag till
studieförbund för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett i
jämförelse med regeringens förslag med 1 500 000 kr. förhöjt anslag av 6 000 000
kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ernst Olsson m.fl. (1:585) och den andra inom andra kammaren av herr
Mattsson m.fl. (11:719), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
vid sin behandling av propositionen nr 36 måtte 1) i skrivelse till Kungl. Maj:t
anhålla, a) att bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet för budgetåret
1963/64 må beräknas till ett belopp som motsvarar en krona per statsbidragsberättigad
studietimme, b) att bidraget till studieförbundens organisations-
och administrationskostnader för budgetåret 1963/64 må beräknas så, att
det motsvarar 40 % av de godkända kostnaderna, c) att vid upprättande av förslag
till berörda riksstater måtte iakttagas dels att bidrag till studieförbundens
pedagogiska verksamhet för budgetåret 1964/65 må beräknas till belopp som
motsvarar en krona femtio öre per statsbidragsberättigad studietimme och för
budgetåret 1965/66 till belopp som motsvarar två kronor per statsbidragsberättigad
studietimme, dels att bidrag till studieförbundens organisation för budgetåret
1964/65 må utgå med 50% av de godkända kostnaderna, dels att för budgetåret
1965/66 måtte prövas att låta det berörda anslaget utgå som förslagsanslag,
2) till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag
av 5 700 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 582, I: 583 och II: 719.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att ett särskilt bidrag förordas till studieförbundens
pedagogiska verksamhet. För detta ändamål beräknas för närvarande
ca 700 000 kr. bli disponerade av bidraget till administrationskostnader. För
nästa budgetår föreslås en anslagshöjning för studieförbundens pedagogiska verksamhet
med 800 000 kr. Även här förutsättes det statliga stödet komma att
under de närmaste åren stegvis kraftigt förstärkas. För nästa budgetår föreslås
— utöver 1 500 000 kr. till den pedagogiska verksamheten — 3 000 000 kr. utgå
till studieförbundens organisationskostnader, vilket innebär en uppräkning för
detta ändamål med ca 750 000 kr.

Departementschefen har i detta sammanhang anfört bl. a. följande.

Principen för bidrag till studieförbundens egentliga organisationskostnader
bör också i fortsättningen vara att bidrag skall kunna utgå med högst hälften

Statsutskottets utlåtande nr 7-4 år 1963

11

av redovisade kostnader. Detta bör emellertid enligt min mening inte tolkas så,
att statens stöd nödvändigtvis vid varje tillfälle skall täcka hälften av dessa
kostnader. Omfattningen av statsbidraget och dess fördelning på de båda av
mig föreslagna ändamålen bör i stället avgöras av riksdagen från tid till annan
med hänsyn till de aktuella behov som redovisas och de uppgifter staten i första
hand anser sig böra stödja och stimulera. För den närmaste treårsperioden anser
jag sålunda att stödet främst bör inriktas på en upprustning av den pedagogiska
verksamheten. Med hänsyn till de kostnadsökningar, som inträtt sedan folkbildningsutredningen
avlämnade sitt betänkande, förordar jag att till studieförbundens
egentliga organisationskostnader för budgetåret 1963/64 beräknas ett
belopp av 3 000 000 kr. Härtill skall då läggas medel för bidrag till pedagogiska
åtgärder.

Det egentliga organisationsbidraget bör enligt min mening fördelas dels med
hänsyn till studieförbundens kostnader för studieverksamheten, dels också med
hänsyn till den bidragsberättigade studiecirkelverksamhetens geografiska spridning.
Jag anser det nämligen viktigt att alla medborgare, oavsett var någonstans
de är bosatta, så långt möjligt skall ha tillfälle att delta i folkbildningsorganisationernas
verksamhet. Eftersom kostnaderna för att organisera verksamheten
— per enhet räknat — är högre i glesbygd än vad den är i tätort, anser
jag det befogat, att ett relativt sett högre bidrag utgår till de studieförbund,
som medvetet strävar efter att ge verksamheten största möjliga geografiska utbredning
och inte nöjer sig med en aktivitet i städer och utpräglade tätortsområden,
där de ekonomiska betingelserna i detta avseende kan anses särskilt
gynnsamma.

Utskottet. Vad departementschefen förordat rörande statens bidrag till studieförbundens
egentliga organisationskostnader och deras pedagogiska verksamhet
kan utskottet helt biträda. Utskottet har särskilt uppmärksammat, att relativt
sett större bidrag skall utgå till studieförbund, som medvetet strävar efter största
möjliga geografiska utbredning för sin verksamhet, och ger sin fulla anslutning
till denna tanke. Därav följer, att utskottet avstyrker bifall till yrkandet i
motionerna I: 583 och II: 717 att endast studieförbundens kostnader för studieverksamheten
skall vara grund för statsbidragsberäkningen.

Vad beträffar storleken av anslaget till de egentliga organisationskostnaderna
är utskottet icke berett tillstyrka någon ökning utöver den av departementschefen
förordade höjningen med 750 000 kr. till 3 000 000 kr. och avstyrker alltså
förslaget i motionerna I: 583 och II: 717 om höjning med ytterligare 1 000 000 kr.
samt förslaget i motionerna I: 585 och II: 719 att bidraget under budgetåret
1963/64 skall utgå med 40 % av de godkända kostnaderna. Utskottet, som delar
departementschefens uppfattning därom att stödet till studieförbunden för den
närmaste treårsperioden främst bör inriktas på den pedagogiska verksamheten,
avstyrker också bifall till de yrkanden i motionerna I: 585 och II: 719, som avser
bidraget till organisationskostnaderna för 1964/65 och följande år.

Beträffande bidraget till den pedagogiska verksamheten, för vilket nästa
budgetår beräknats 1 500 000 kr., avses detta komma att bli föremål för en kraftig
uppräkning, varvid ökningen skall ske successivt under de närmaste åren. Utskottet
förutsätter liksom beträffande bidraget till studiecirkelverksamheten, att

12

Statsutskottets utlåtande nr 1U år 1963

med de närmaste åren avses ca tre år, och ansluter sig till vad departementschefen
förordat. Vad i motionerna 1:582 och 11:714, 1:583 och 11:717 samt
I: 585 och II: 719 yrkats rörande bidraget till den pedagogiska verksamheten är
utskottet således icke berett att tillstyrka.

Vad departementschefen i övrigt förordat har icke givit utskottet anledning
till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 583 och II: 717, i vad de avser grunderna
för bidraget till studieförbundens organisationskostnader, icke
må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna I: 585 och 11:719, i vad de avser grunderna
för bidraget till studieförbundens organisationskostnader,
icke må av riksdagen bifallas;

in. att motionerna I: 585 och II: 719, i vad de avser bidraget
till studieförbundens pedagogiska verksamhet för budgetåret
1963/64, icke må av riksdagen bifallas;

IV. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen angivna
riktlinjer utfärda bestämmelser och övriga föreskrifter rörande
bidrag m. m. till studieförbund;

V. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:582 och II: 714,1: 583 och
11:717 samt 1:585 och 11:719, samtliga motioner såvitt nu är
i fråga, till Bidrag till studieförbund för budgetåret 1963/64 å
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett''anslag av
4 500 000 kr.;

VI. att motionerna I: 582 och 11:714, i vad de avser bidrag
till den pedagogiska verksamheten efter budgetåret 1963/64,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;

VII. att motionerna I: 585 och II: 719,'' i vad de avser bidragen
efter budgetåret 1963/64, icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

6:o) Speciella folkbildningsåtgärder. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 36
(avsnitt VII, s. 78—84) föreslagit riksdagen att till Bidrag till speciella folkbildningsåtgärdér
för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett.
reservationsanslag av 102 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ernst Olsson m. fl.
(1:585) och den andra inom andra kammaren av herr Mattsson m. fl. (11:719),
i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid behandlingen av förevarande
proposition måtte 1) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att forskning

13

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1963

och pedagogiskt utvecklingsarbete inom. det frivilliga bildningsarbetet må bedrivas
i enlighet med i motionerna angivna riktlinjer samt 2) till Forskning
och pedagogiskt utvecklingsarbete inom det frivilliga bildningsarbetet för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet får utskottet
hänvisa till motionen II: 719.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att av de nuvarande tio anslagsposterna under
denna rubrik bidrag till folkbildningsorganisationerna för anordnande av allmän
sexualhygienisk upplysningsverksamhet, bidrag till Svenska fiskarenas studieförbund
för bildningsverksamhet bland fiskare samt bidrag till kursverksamhet
bland samerna i fortsättningen skall utgå ur anslaget till föreläsnings- och kursverksamhet,
bidraget till Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse för bildningsverksamhet
bland sjömän skall anses vara ersatt genom höjning av bidraget
till Svenska sjömansbiblioteket och därför utgå, bidraget till ABF för bildningsverksamhet
bland sjömän utgå och hänsyn till denna verksamhet i stället tagas
vid fördelningen av bidraget till studieförbundens organisationskostnader samt
bidraget för anordnande av universitetscirklar överföras till studiecirkelbidraget.
Av de återstående fyra anslagsposterna föreslås bidragen till utgivande av
tidskrifter och till Musikfrämjandet utgå med oförändrade belopp, bidraget till
kurs- och konferensverksamhet höjas med 15 500 kr., varvid Geijersamfundets
akademiska sommarkurs skall kunna erhålla bidrag ur denna anslagspost, och
stödet till försöksverksamhet och undersökningar inom folkbildningsarbetet
höjas med 10 000 kr. till 20 000 kr. Beträffande sistnämnda anslagspost har
departementschefen anfört följande.

1960 års folkbildningsutredning har föreslagit, att stödet till försöksverksamhet
och undersökningar inom folkbildningsarbetet höjs från nuvarande 10 000
kr. till 150 000 kr. Så gott som samtliga remissinstanser har livligt tillstyrkt utredningens
förslag på denna punkt. I princip delar jag utredningens uppfattning
att medel bör ställas till förfogande för försöksverksamhet och undersökningar
inom folkbildningsarbetet och vuxenundervisningen. Jag anser emellertid att
dessa medel bör utgå på annat sätt än i form av ett särskilt bidrag. I inte obetydlig
utsträckning medger redan de bidragsbestämmelser, som jag i det föregående
förordat, möjligheter till försök och experiment inom verksamheten.
Bidragsgrunderna för anslaget till föreläsningar och kurser har givits en så
smidig och från detaljbestämmelser fri utformning, att de ger verksamheten
stora möjligheter att pröva nya grepp och verksamhetsformer, och genom den
väsentliga höjning av bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet,
som jag föreslagit, får studieförbunden rika tillfällen till pedagogiska försök och
experiment inom studiecirkelverksamhetcn. I fråga om forskning bör enligt min
mening folkbildningsarbetet i konkurrens med andra forskningsbehov ansöka om
bidrag från statens råd för samhällsforskning.

Utskottet. I motionerna 1:585 och 11:719 har föreslagits, att till forskning
och pedagogiskt utvecklingsarbete skall anvisas 150 000 kr. Utskottet är ense
med departementschefen därom att med de föreslagna nya bidragsbestämmelser -

14

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1963

na för föreläsningar och kurser samt höjningen av bidraget till studieförbundens
pedagogiska verksamhet försök och experiment av pedagogisk art bör kunna
möjliggöras utan ett särskilt bidrag. För forskning bör, såsom departementschefen
anfört, bidrag sökas från statens råd för samhällsforskning. Utskottet avstyrker
därför bifall till motionerna I: 585 och II: 719, såvitt nu är i fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, som intet har
att erinra mot vad departementschefen i övrigt förordat,

att riksdagen ma, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 585 och II: 719, såvitt nu är i fråga,
till Bidrag till speciella folkbildning såtgärder för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 102 000 kr.

7:o) Folkbildningsarbetets förhållande till övrigt bildningsarbete m. m.

Kungl. Maj :t har i propositionen nr 36 (avsnitt VIII, s. 85—91) föreslagit riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen förordat meddela närmare bestämmelser angående medverkan
i folkbildningsarbetet av folkhögskolans lärare.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra kammaren
av herr Blidfors m.fl. väckt motion (11:713), i vilken hemställts att
riksdagen ville besluta att hos Kungl. Maj:t hemställa dels om omedelbart
föranstaltande om en skyndsam utredning om hur samarbetet mellan universiteten
och folkbildningsarbetet bör vara organiserat, dels om föreskrift att från
1 juli 1963 och intill dess efter en dylik utredning nya bestämmelser kommer
att utfärdas varje universitet skall vara representerat i sitt läns bildningsförbund.

Beträffande motiveringen till yrkandena torde få hänvisas till motionen.

Departementschefen har i förevarande avsnitt anfört vissa synpunkter på det
fria och frivilliga bildningsarbetets förhållande till skolan, folkhögskolan, universitet
och högskolor, biblioteksverksamheten samt radio och TV.

Beträffande skolan har departementschefen bl. a. förklarat sin avsikt vara att
låta klarlägga möjligheterna att infoga ämnet Vuxenundervisning och folkbildningsarbete
i lärarutbildningen vid seminarier och lärarhögskolor.

Departementschefen förordar vidkommande folkhögskolan, att lärare vid
folkhögskola efter skolöverstyrelsens prövning skall äga fullgöra en större eller
mindre del av sin tjänstgöringsskyldighet som konsulent i länsbildningsförbund
eller inom distriktsorganisation av studieförbund. Sådant medgivande bör tills
vidare kunna omfatta högst tio tjänster. Vidare förordas, att det nu fastställda
maximala antalet veckotimmar som får utnyttjas av rektorer och ämneslärare
vid folkhögskolor som ledare i studiecirklar skall få överskridas efter medgivande
av skolöverstyrelsen.

Statsutskottets utlåtande nr 74 år 1963

15

Vad gäller universiteten och folkbildningsarbetet förklarar sig departementschefen
ha för avsikt att låta utreda frågan om kontakt och samarbete ytterligare.

Utskottet. Mot vad departementschefen förordat rörande folkhögskolorna och
folkbildningsarbetet har utskottet icke något att erinra.

I motionen II: 713 har hemställts om en skyndsam utredning beträffande samarbetet
mellan universiteten och folkbildningsarbetet. Detta mycket betydelsefulla
spörsmål har departementschefen i propositionen förklarat sig ha för
avsikt att låta utreda. Utskottet förutsätter att utredningen kommer att igångsättas,
så snart detta befinnes lämpligt i förhållande till annat utredningsarbete
rörande universiteten, och finner icke anledning biträda motionsyrkandet i denna
del. I avvaktan på det resultat, utredningen kan framlägga, anser sig utskottet
icke heller böra tillstyrka motionsyrkandet om föreskrifter rörande universitetens
representation i vissa länsbildningsförbund.

I anslutning till vad departementschefen anfört rörande skolan och bildningsverksamheten
vill utskottet framhålla, att enligt utskottets mening även frågan
om samverkan mellan länsskolnämnderna och bildningsorganisationerna samt
om formerna för en sådan samverkan kan förtjäna att närmare undersökas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen förordat
meddela närmare bestämmelser angående medverkan i folkbildningsarbetet
av folkhögskolans lärare;

II. att motionen II: 713 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.

Stockholm den 26 april 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Närvarande: se under utlåtandet nr 78; dock att herr Nilsson i Göingegården
deltagit i stället för fx-öken Karlsson.

Reservationer

1) vid punkten 3 (Föreläsningar och kurser) av herrar Ivar Johansson, Thorsten
Larsson, Svensson i Stenkyrka och Larsson i Hedenäset, vilka ansett att
utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna I: 585 och II: 719, i vad de avser
bildningskonsulcntcrnas lönegradsplacering, och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 4, som börjar med »I motionerna»
och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

16

Statsutskottets utlåtande nr 71* år 1963

»Vid bedömandet av grunderna för statsbidraget till bildningskonsulenternas
lön bör beaktas den i propositionen förordade sammanslagningen på länsplanet
av föreläsningsförbund och folkbildningsförbund till ett organ, benämnt länsbildningsförbund.
En bättre organisatorisk grundval torde härigenom skapas för de
regionala folkbildningsinsatserna, och det kan antas att de till länsbildningsförbunden
knutna bildningskonsulentema kommer att inta en ledande ställning i
länens folkbildningsverksamhet. Enligt propositionen skall befattning som bildningskonsulent
kunna upprätthållas antingen såsom hittills i vissa fall av folkhögskollärare
på deltid, varvid förutsättes att denne får inräkna konsulentverksamheten
i undervisningsskyldigheten, eller av annan person, till vars lön statsbidrag
utgår med tre fjärdedelar av kostnaderna, dock högst 12 000 kr. Enligt
utskottets mening är det önskvärt att bildningskonsulentema, om ej formellt så
dock reellt, har samma kvalifikationer för sin uppgift som folkhögskollärarna.
Åtminstone på längre sikt torde därjämte uppgiften som bildningskonsulent
böra ses som en heltidsbefattning. Den skillnad i lönesättning för de båda konsulentkategoriema
som återspeglas i de ovannämnda bidragsbestämmelserna
framstår därför som mindre tillfredsställande. Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet
bifall till yrkandet i motionerna I: 585 och II: 719 om prövning och förslag
rörande samma lönegradsplacering för bildningskonsulenter som för folkhögskollärare.
»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 585 och
II: 719, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
om prövning och förslag rörande sådan lönegradsplacering av
tjänsterna som bildningskonsulenter som gäller för tjänst som
folkhögskollärare.»

2) vid ''punkten h (Studiecirkelverksamheten)

a) av herrar Ivar Johansson, T hor sten Larsson, Svensson i Stenkyrka, Larsson
i Hedenäset och Neländer, vilka ansett

dels att den del av utskottets yttrande, som på s. 7 börjar med »Icke heller»
och på s. 8 slutar med »II: 719 föreslagits», bort ersättas med text av följande
lydelse:

»De föreslagna förbättringarna i fråga om beräkning av bidragsunderlaget
kommer endast ett mindre antal av studiecirklarna till del, och övriga cirklar kan
vid oförändrad procentsats få vidkännas försämringar i vissa avseenden. Dessa
skäl talar för att procentsatsen redan nästkommande budgetår höjes i viss utsträckning.
Utskottet tillstyrker därför yrkandet i motionerna I: 585 och II: 719
att bidraget under budgetåret 1963/64 skall utgå med 60 % av de bidragsberättigade
kostnaderna, vilket torde innebära ett ökat anslagsbehov av 2 600 000 kr.

För ungdomscirklarnas del skulle ett bifall till förslaget i propositionen medföra
att statsbidraget sänktes från nuvarande 75 till 50% av de statsbidragsberättigade
kostnaderna. Med hänsyn till det speciella värde folkbildningsverk -

Statsutskottets utlåtande nr 7år 1963

17

samheten bland de berörda åldersgrupperna har bör enligt utskottets mening
någon sådan försämring icke komma i fråga. Inga tvingande omständigheter
att nu avveckla den speciella procentsatsen för bidraget till ungdomscirklar
föreligger. Denna procentsats bör bibehållas vid oförändrad nivå och slopandet
av begreppet ungdomscirklar i statsbidragshänseende således ansta till dess bidraget
till de allmänna studiecirklarna utgår med 75% av bidragsunderlaget.
Utskottet tillstyrker sålunda bifall till yrkandet i motionerna I: 585 och II: 719
att statsbidrag till ungdomscirklar skall utgå med 75% av de bidragsberättigade
kostnaderna, beräknade på sätt som angives i propositionen. Kostnaderna
härför beräknar utskottet för budgetåret 1963/64 till 1 600 000 kr. utöver Kungl.
Maj ds förslag.»

dels ock att utskottets hemställan under I., II., VIII. och IX. bort ha följande
lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 585 och
II: 719 ävensom i anledning av motionerna I: 583 och II: 717
samt I: 586 och II: 718, förstnämnda fyra motioner såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att statsbidrag
till ungdomscirklar under budgetåret 1963/64 må utgå med
75% av kostnaderna för handledare och studiemateriel;

II. att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 585 och
II: 719, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla,
att statsbidrag till allmän studiecirkel under budgetåret 1963/64
må utgå med 60% av kostnaderna för handledare och studiemateriel; VIII.

att riksdagen må godkänna av utskottet förordade
grunder för det statliga stödet till studiecirkelverksamheten;

IX. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna I: 585 och II: 719 samt I: 583 och II: 717,
samtliga motioner såvitt de avser medelsanvisningen, till Bidrag
till studiecirkelverksamheten för budgetåret 1963/64 å
driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 20 500 000 kr.;»

b) av fröken Olsson.

2 — Dihang till riksdagens protokoll 1063. 6 sand. Nr Vt—78