10
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
Nr 60
Utlåtande i anledning av Kungl. Majds i statsverkspropositionen
gjorda framställningar angående anslag för budgetåret
1963/64 till studiesociala ändamål m. m. jämte i ämnet
väckta motioner.
(2:a avd.)
DRIFTBUDGETEN
Åttonde huvudtiteln
1:°) Studiehjälpsnämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts i
propositionen nr 1 (bilaga 10, punkt 310, s. 627 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1963) framställda förslag,
vilket mnebär en anslagshöjning med 18 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för studiehjälpsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis____ 100
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj.-t, förslagsvis ...................... 3g 500
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 90 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... 39 000
5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis.
..................................... igoo
6. Ersättningar till granskningsmän, förslagsvis..... 38 000
Summa kr. 208 000
b) till Studiehjälpsnämnden: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 208 000 kr.
2:o) Studiehjälpsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 311, s. 627 och 628), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må till Studiehjälpsnämnden: Omkostnader
för budgetaret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 45 000 kr.
11
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
3:o) Garantilånenämnden: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj-.ts förslag
(punkt 312, s. 628—630), vilket innebär en anslagshöjning med 299 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna följande avlöningsstat för garantilanenämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64
Avlöningsstat
I. Garantilånenämnden
1. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis......................
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal----
3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
.....................................
II. Statsstipendienämndema
1. Arvoden och särskilda ersättningar, förslagsvis ..
2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för
slagsvis .....................................
3. Rörligt tillägg, förslagsvis....................
4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för
slagsvis ....................................
Summa kr. 419 000
b) till Garantilånenämnden: Avlöningar för budgetåret 1963/
64 anvisa ett förslagsanslag av 419 000 kr.
4:o) Garantilånenämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl- Maj:ts
förslag (punkt 313, s. 630 och 631), vilket innebär en anslagshöjning med
49 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Garantilånenämnden: Omkostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kr.
5:o) Studiebidrag och stipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 314, s. 631—633)
föreslagit riksdagen att till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1963/64
anvisa ett förslagsanslag av 141 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydandc motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m. fl. (I: 6) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlm
m.fl. (H:5), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, 1) att den ovre
18 500
89 400
38 500
1600
30 000
199 000
40 000
2 000
12
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
åldersgränsen for ratt till allmänt studiebidrag höjes så att det skall utgå till och
med den termin, varunder eleven fyller 20 år, att tillämpas från och med den 1
januari 1964, 2) att Kungl. Maj.t bemyndigas utfärda härför erforderliga författningsändringar,
3) att i anledning därav under åttonde huvudtiteln till
Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1963/64 anvisas ett med 8 500 000 kr.
forhojt förslagsanslag om sammanlagt 149 500 000 kr., samt 4) i skrivelse till
Kungl Maj:t hemställa om sådana tilläggsdirektiv för utredningen rörande
studiehjälpen vid gymnasier, yrkesskolor m. fl. läroanstalter att frågan om allmänna
studiebidrag och annan studiehjälp till elever vid enskilda skolor tas upp
till provning i utredningen;
dels två. likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Ivar Johansson m.fl. (1:207) och den andra inom andra kammaren av herr
Svensson ! Stenkyrka m.fl. (11:264), i vilka hemställts att riksdagen i skrivelse
111 '' Maj:t matte hemställa om prövning och förslag till 1964 års riksdag
om forbattrad studiehjälp till elever vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer och
iolkskoleseminanerna i enlighet med vad som anförts i motionerna;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Svanstrom (1:220) och den andra inom andra kammaren av herrar Dahlgren
och Wahrendorff (II: 238), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att
os Kungl. Maj:t hemstalla att översyn av gällande studiehjälpsreglemente
foretages,° avseende bl. a. förmögenhets- och inkomstgränserna;
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
eTZl m~ {L ,(I:537) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund
J . ( . 658), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte 1)
bes uta att allmant studiebidrag från och med den 1 januari 1964 må utgå med
60 kr. per elev och månad och i övrigt på nu gällande grunder, 2) till Studiebidrag
och stipendier för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa
ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.;
. dels oclc en inom andra kammaren av fru Ryding m. fl. väckt motion (II- 392)
i vilken hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa
om skyndsam utredning och förslag syftande till att bereda studerande vid
t!kn‘ska aftonskolor stipendier och räntefria studielån samt att i lag fastslås
ratt for anställd att erhålla erforderlig ledighet för fullföljandet av studier varom
i motionen är fråga.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 5, II: 264, I: 220, II: 658 och II: 392.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 12 000 000 kr.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Beträffande de till denna punkt knutna motionerna vill utskottet anföra
följande.
13
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
I motionerna I: 537 och II: 658 har, såvitt nu är i fråga, framlagts förslag om
höjning av storleken av det allmänna studiebidraget per månad och om darav
betingad höjning av anslagsbeloppet.
Andra lagutskottet har i sitt utlåtande nr 16 till årets riksdag avstyrkt yrkandet
om höjning av det allmänna studiebidraget och riksdagen har fattat beslut i
enlighet härmed. Den i motionerna begärda anslagshöjningen torde pa grun
härav icke böra av riksdagen bifallas. o
De i motionerna 1:6 och II: 5 framställda yrkandena berör också det allmänna
studiebidraget och innebär beträffande detta att den övre åldersgränsen
för rätt till bidrag föreslås höjd från utgången av det kvartal då eleven tyller
18 år till utgången av den termin då eleven fyller 20 år.
Frågan om åldersgränsen hör till de spörsmål som behandlas av den år 1962
tillsatta studiehjälpsutredningen. I avvaktan på resultatet av utredningens
arbete, som enligt uppgift kan förväntas bli framlagt under sommaren 1963
finner utskottet icke skäl tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 6 och
II: 5 i vad de avser åldersgränsen för allmänt studiebidrag.
I motionerna I: 6 och II: 5 har vidare föreslagits, att riksdagen hos Kungl.
Maj-t måtte hemställa om tilläggsdirektiv för studiehjälpsutredningen i syfte
att frågan om allmänna studiebidrag och annan studiehjälp till elever vid enskilda
skolor tages upp till behandling i utredningen. Då enligt vad utskottet
inhämtat studiehjälpsutredningen med redan givna direktiv kommer att behandla
ifrågavarande problem, synes vad i motionerna I: 6 och II: 5 yrkats i
denna del icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
De spörsmål som aktualiserats i motionerna 1:207 och II: 264 samt I: 220 och
II: 238 beträffande studiehjälpen till eleverna vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer
och vid folkskoleseminarierna samt beträffande de vid tillämpningen av
studiehjälpsreglementet uppdragna förmögenhets- och inkomstgränserna ar av
stor betydelse. Då det kan förutsättas, att dessa problem är föremål for överväganden
inom såväl studiehjälpsutredningen som studiesociala utredningen och
då båda utredningarna avser att framlägga små betänkanden under år 1963,
finner utskottet icke skäl förorda någon riksdagens åtgärd med anledning av
nämnda motioner.
I motionen II: 392 slutligen har hemställts om utredning rörande tillgång till
stipendier och räntefria studielån för studerande vid tekniska aftonskolor.
Redan med gällande bestämmelser har de studerande vid vanliga tekniska
aftonskolor rätt till studiehjälp. I motionen 11:392 har icke preciserats vilka
tekniska aftonskolor som avses i motionen. Utskottet anser sig darfor icke pa i
motionen angivna grunder böra tillstyrka någon riksdagens åtgärd i förevarande
avseende.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 6 och II: 5, i vad de avser övre åldersgränsen
för allmänt studiebidrag, icke må av riksdagen bifallas;
14
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 6 och II: 5 samt I: 537 och
II: 658, samtliga motioner i vad de avser medelstilldelningen,
till Studiebidrag och stipendier för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 141 000 000 kr.;
in. att motionerna I: 6 och II: 5, i vad de avser elever vid
enskilda skolor, icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda;
IV. att motionerna 1:207 och II: 264 icke må till någon
riksdagens åtgärd föranleda;
V. att motionerna I: 220 och II: 238 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;
VI. att motionen II: 392 icke må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
6:o) Brevskolestipendier. Kungl. Maj:t har (punkt 315, s. 633 och 634) föreslagit
riksdagen att dels medgiva, att för budgetåret 1963/64 må till brevskolestipendier
utdelas högst 200 000 kr., dels ock till Brevskolestipendier för budgetaret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, vackta den ena inom första kammaren av herrar Hilding och Nyman
(.:110'' och den andra inom andra kammaren av herr Westberg m.fl. (II: 150), i
vilka hemställts att riksdagen — för beredande av likställighet mellan brevskolemstitut
och elever vid dessa respektive de statliga vuxenläroverken och
deras elever _ måtte för budgetåret 1963/64 anvisa erforderliga medel för att
bereda kostnadsfri undervisning vid korrespondensinstitutens preparandkurser
för realexamen och studentexamen, för examen vid handelsgymnasium och teknisk
priyatistexamen samt därutöver erforderliga anslag för stipendiering av
elever vid dylika preparandkurser med 2 000 kr. per elev på gymnasiestudiet
respektive 1 000 kr. per elev på realskolestadiet.
Beträffande motiveringen för de gjorda yrkandena torde få hänvisas till motionen
II: 150.
Kungl. Maj :ts förslag innebär, att för budgetåret 1963/64 anvisas samma anslagsbelopp
som för innevarande budgetår.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
Med anledning av yrkandena i motionerna I: Ilo och II: 150 vill utskottet
ermra om, vad chefen för ecklesiastikdepartementet anfört vid innevarande års
riksdag som svar på en interpellation i första kammaren angående statlig studiehjälp
till studerande vid brevskola. Departementschefen framhöll att utformningen
av studiehjälpen beträffande de gymnasiala skolformerna f. n. be
-
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
15
handlas av studiehjälpsutredningen och nämnde att gymnasieutredningen torde
komma att i en senare fas av sitt utredningsarbete, nämligen sedan huvudbetänkandet
framlagts, behandla vissa spörsmål rörande vuxenundervisningens
ställning inom den gymnasiala delen av skolorganisationen. Det betydelsefulla
frågekomplexet rörande studiestöd till brevskolestuderande torde alltså i mera
slutgiltiga former kunna tas upp till behandling först sedan klarhet vunnits om
utformningen av studiehjälpen till eleverna i gymnasier, yrkesskolor och liknande
skolformer och riktlinjerna för vuxenundervisningens organisation i utbildningsväsendet
fastare uppdragits. Vidare komme ett genomförande av de
förslag, som skulle presenteras i en proposition angående statsbidrag till kvällsgymnasier
att till en icke oväsentlig del tillgodose önskemål om förbättrat studiestöd
åt den som icke syftade att nå fram till en viss slutexamen utan hade
ett begränsat studieprogram med inriktning på en bestämd kompetens i yrkeslivet.
Utskottet, som anser sig böra avvakta studiehjälpsutredningens och gymnasieutredningens
förslag, innan utskottet tar ställning till de frågor, som aktualiserats
i motionerna 1:110 och II: 150, avstyrker bifall till yrkandena i dessa
motioner.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna 1:110 och II: 150 icke må av riksdagen
bifallas;
II. att riksdagen må
a) medgiva att för budgetåret 1963/64 må till brevskolestipendier
utdelas högst 200 000 kr.;
b) till Brevskolestipendier för budgetåret 1963/64 anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 kr.
7:o) Naturastipendier åt studerande vid universiteten in. fl. läroanstalter.
Kungl. Maj:t har (punkt 316, s. 634—644) föreslagit riksdagen att till förevarande
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
26 270 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Wirmark och Åke Larsson (1:130) och den andra inom andra kammaren
av herr Allard och fru Renström-Ingenäs (II: 123), i vilka hemställts att riksdagen
måtte besluta, att eleverna vid Örebro musikpedagogiska institut snarast
kommer i åtnjutande av de studiesociala förmåner som gäller vid motsvarande
utbildning;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Isacson och Sveningsson (I: 408) och den andra inom andra kammaren
av herr Magnusson i Borås (II: 489), i vilka hemställts
16
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1968
att riksdagen måtte besluta
a) att studerande som avlagt primärexamen skall erhålla examenspremium i
enlighet med vad i motionerna anförts med 2 500 kr. för varje år vartill normalstudietiden
enligt kursplanen beräknas, doek att följande övergångs- och dispensbestämmelser
skall gälla:
Under en övergångstid innan full normalstudietid förlupit, räknat fr. o. m.
1 juli 1963 och för varje examen för sig, utgår premie efter förhållandet mellan
den efter den 1 juli 1963 förflutna studietiden och normalstudietiden. För denna
beräkning uppdelas läsåret i fyra delperioder, omfattande respektive augustioktober,
november-december, januari-mars samt april-juni. Påbörjad delperiod
räknas som hel sådan.
Från regeln att examen skall ha avlagts för erhållande av premie kan, efter
provning, dispens erhållas, där studieavbrottet är beroende av långvarig sjukdom
och eljest skäl anses föreligga;
b) att till Examenspremier för studerande som avlagt primärexamen vid universitet,
högskolor eller därmed jämförliga läroanstalter anvisa för budgetåret
1963/64 ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.;
c) att avslå Kungl. Maj:ts förslag under åttonde huvudtiteln angående Naturastipendier
åt studerande vid universiteten m. fl. läroanstalter.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 123 och II: 489.
Kungl. Maj:ts förslag innebär en minskning av medelsanvisningen till förevarande
anslag med 240 000 kr., beroende på att oförändrad medelsanvisning
beräknats till naturastipendier och bokstipendier, 26 260 000 respektive 9 700 kr.,
och att medelsanvisningen till statsstipendiernas förvaltningskostnader, som
innevarande budgetår uppförts med 240 300 kr. under förevarande anslag, fortsättningsvis
fr. o. in. den 1 juli 1963 skall utgå ur garantilånenämndens anslag
till avlöningar respektive omkostnader.
Departementschefen har förordat, att deltagare i den s. k. akademiska sekreterarutbildningen
i Uppsala under den ettåriga fackkursen för studenter vid handelsgymnasium
skall erhålla studiesocialt stöd som för studerande vid handelsgymnasium
och under universitetsstudierna som universitetsstuderande.
Vidare förordar departementschefen, att de studerande vid folkbibliotekens
korrespondensinstitut och skolöverstyrelsens biblioteksskola skall givas rätt att
erhålla studielån med statlig kreditgaranti.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj.ts förslag under förevarande punkt
och avstyrker följaktligen bifall till yrkandet i motionerna I: 408 och II: 489,
att särskilt anslag för nästa budgetår till naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter icke skall utgå.
I nyssnämnda motioner har vidare yrkats, att examenspremier skall införas
enligt ett i motionerna angivet system samt att statlig kreditgaranti skall vid
sådant förhållande bibehållas för studerande som är inskriven vid universitet,
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
17
högskola eller därmed jämförlig läroanstalt och där bedriver studier, ävensom
att särskilt riksstatsanslag skall anvisas för bestridande av kostnaderna för
examenspremier.
Åren 1961 och 1962 hade riksdagen att ta ställning till motioner i samma syfte
som motionerna I: 408 och II: 489. Utskottet anförde därvid (senast i uti. 1962:
143, punkt 1), att då studiesociala utredningen hade att pröva, huru avvägningen
mellan olika stödformer på lämpligaste sätt borde ske, utskottet fann att motionerna
icke borde av riksdagen bifallas. Av samma skäl avstyrker utskottet nu
bifall till motionerna I: 408 och II: 489, såvitt nu är i fråga.
I motionerna 1:130 och II: 123 har föreslagits att eleverna vid Örebro musikpedagogiska
institut snarast måtte komma i åtnjutande av de studiesociala
förmåner som gäller för motsvarande utbildning.
Frågan om studiesociala förmåner till studerande vid Örebroinstitutet synes
icke ha varit föremål för Kungl. Maj:ts prövning. Institutet står under musikaliska
akademiens inspektion och uppfyller härigenom en av fordringarna för att
eleverna skall kunna erhålla rätt till naturastipendier och rätt att söka räntefria
studielån. Utskottet är dock icke berett att tillstyrka bifall till motionsyrkandet,
då först bl. a. undervisningens nivå och — av rättviseskäl — förekomsten av
andra utbildningsanstalter i liknande situation torde böra undersökas. Utskottet
förutsätter, att Kungl. Maj:t prövar dessa frågor i ett större sammanhang och
till ett påföljande år för riksdagen framlägger de förslag, vartill denna prövning
kan föranleda.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 408 och II: 489, i vad de avser införande
av examenspremier, icke må av riksdagen bifallas;
II. att motionerna 1:130 och II: 123 icke må av riksdagen
bifallas;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 408 och II: 489, såvitt nu är i
fråga, till Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m.fl. läroanstalter för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 26 270 000 kr.;
IV. att motionerna I: 408 och II: 489, i vad de avser anslag
till examenspremier, icke må av riksdagen bifallas.
8:o) Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti.
Kungl. Maj:t har (punkt 317, s. 644) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 6 200 000 kr., vilket
innebär en anslagshöjning med 1 200 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Isacson och Sveningsson
(1:409) och den andra inom andra kammaren av herr Magnusson i Borås
18
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
m. fl. (II: 491), i vilka hemställts att riksdagen måtte 1) upphäva gällande
grunder för generell avskrivning av vissa studielån fr. o. m. den 1 juli 1963 samt
2) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kr.
Beträffande motiveringen för de gjorda yrkandena torde få hänvisas till
motionen II: 491.
Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt och har
alltså icke funnit sig böra tillstyrka bifall till yrkandena i motionerna I: 409 och
II: 491.
Utskottet hemställer förty,
I. att motionerna 1:409 och II: 491, i vad de avser upphävande
av gällande grunder för avskrivning av vissa studielån,
icke må av riksdagen bifallas;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 409 och II: 491, såvitt nu är
i fråga, till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 6 200 000 kr.
9:o) Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån. I enlighet
med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 318, s. 645), vilket innebär en anslagshöjning
med 40 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Ersättning till postverket för dess bestyr
med statens studielån för budgetåret 1963/64 anvisa ett
förslagsanslag av 300 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
19
KAPITALBUDGETEN
Statens utlåningsfonder
10:o) Statens lånefond för universitetsstudier. Kungl. Maj:t har (punkt
337, s. 694—697) föreslagit riksdagen att till Statens lånefond för universitetsstudier
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 15 300 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft,
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Harald Pettersson m.fl. (1:218) och den andra inom andra kammaren av herr
Antonsson in. fl. (II: 232), i vilka hemställts att riksdagen matte hos Kungl.
Maj :t anhålla, att förslag till enhetligt system för stöd till högre studier, baserat
på räntefria studielån samt avskrivning i enlighet med i motionerna angivna
riktlinjer, måtte framläggas vid 1964 års riksdag samt att därvid beaktas vad i
motionerna i övrigt anförts;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren avherrar
Isacson och Sveningsson (I: 482) och den andra inom andra kammaren av
herr Magnusson i Borås m. fl. (II: 490), i vilka hemställts att riksdagen matte
besluta att studerande, icke blott vid universitet, högskolor och därmed jämförbara
läroanstalter utan även småskole- och folkskoleseminarier, högre konstnärliga
läroanstalter, högre yrkesutbildande skolor som är statliga eller ställda
under statlig tillsyn m. fl., skall äga rätt att fr. o. m. 1 juli 1963 söka statsgaranterat
studielån samt att såsom villkor för erhållande av sådant lån skall gälla
endast ådagalagd studielämplighet.
Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 232 och II: 490.
Kungl. Maj :ts förslag innebär en anslagsminskning med 900 000 kr., varvid en
beräknad behållning på fonden vid utgången av innevarande budgetår av
4 160 000 kr. beaktats.
Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt.
Såväl den i motionerna I: 218 och II: 232 berörda frågan om enhetligt stöd till
högre studier som den i motionerna I: 482 och II: 490 avhandlade fragan om
rätt för studerande vid folkskoleseminarier, högre konstnärliga läroanstalter
m. fl. att söka statsgaranterat studielån på ändrade villkor hör till de problem
som för närvarande är föremål för prövning av studiesociala utredningen. Vid
sådant förhållande avstyrker utskottet bifall till ifrågavarande motioner.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att motionerna I: 218 och II: 232 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;
20
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
II. att motionerna I: 482 och II: 490 icke må av riksdagen
bifallas;
III. att riksdagen må till Statens lånefond för universitetsstudier
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 15 300 000 kr.
11 ro) Allmänna studielånefonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 338, s. 697—699), vilket innebär en anslagsminskning med 950 000 kr.,
hemställer utskottet,
att riksdagen må till Allmänna studielånefonden för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 15 300 000 kr.
Stockholm den 18 april 1963
På statsutskottets vägnar:
EMIL NÄSSTRÖM
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Einar Persson, Virgin, Fritz
Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Mårtensson, Edström, Bengt
Gustavsson, Källqvist, fröken Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Widén,
Rönnberg och Nils-Eric Gustafsson; samt
från andra kammaren: herrar Petterson i Degerfors, Karlsson i Olofström,
Svensson i Stenkyrka, Almgren, fröken Elmén, herrar Nilsson i Göingegården,
Mellqvist, Svensson i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Lassinantti, Larsson i
Hedenäset, fröken Karlsson, herrar Blomkvist, Berg och Källstad.
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
21
Reservationer
1) vid punkten 5 (Studiebidrag och stipendier) av herrar Edström, Källqvist,
Thorsten Larsson, Widén, Nils-Erie Gustafsson, Svensson i Stenkyrka, fröken
Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Larsson i Hedenäset och Källstad, vilka
ansett
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13, som börjar med »De i» och
slutar med »allmänt studiebidrag», bort ha följande lydelse:
»I motionerna 1:6 och II: 5 har förslag väckts om en höjning av den övre
åldersgränsen för rätt till allmänt studiebidrag.
Frågan om den framtida formen för och omfattningen av samhällets ekonomiska
stöd till de studerande är för närvarande föremål för utredning inom studiesociala
utredningen resp. studiehjälpsutredningen. Detta utredningsarbete beräknas
bli slutfört under sommaren 1963. Enligt utskottets mening är det angeläget
att de förslag som då framlägges blir utformade så att en elev som tillhör
en skola, där rätt till studiehjälp i princip föreligger, inte på grund av sin ålder
blir utestängd från denna hjälp. I syfte att åstadkomma ett sammanhängande
studiestöd bör enligt utskottets uppfattning den nuvarande åldersgränsen för
rätt till allmänt studiebidrag höjas. Genom att det allmänna studiebidraget endast
utgår till elever i sådana skolformer som omfattas av allmänna studiehjälpsreglementet
synes olägenheter ej föreligga att utsträcka den ålder som kvalificerar
till bidrag från 18 till 20 år. Utskottet hemställer om förslag till en sådan
reform. Förslaget bör av Kungl. Maj:t föreläggas riksdagen så snart att reformen
kan träda i kraft den 1 januari 1964.»
dels ock att utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 6 och
II: 5, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla
att Kungl. Maj:t för riksdagen framlägger förslag om höjning
av den övre åldersgränsen för rätt till allmänt studiebidrag
från 18 till 20 år i så god tid att denna reform kan träda i kraft
den 1 januari 1964;»
2) vid punkten 7 (Naturastipendier åt studerande vid universiteten m. fl.
läroanstalter) av herr Virgin, fröken Ljungberg, herr Nilsson i Göingegården och
fröken Karlsson, vilka ansett
dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 17, som börjar med »Åren 1961»
och slutar med »i fråga», bort ersättas med text av följande lydelse:
»I motionerna 1:408 och 11:489 hemställes, att nu utgående naturastipendier
åt studerande vid universiteten in. fl. läroanstalter ersättes med examenspremier
för studerande som avlagt primärexamen vid universitet, högskolor eller där
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
med jämförliga läroanstalter. Kostnaderna för examenspremierna beräknas för
budgetåret 1963/64 till 15 milj. kr., vilket belopp beräknas stiga så att det
vid utgången av 5-årsperioden uppgår till 75 milj. kr.
Även enligt utskottets mening kan skäl föreligga att ompröva formerna för
det s. k. studentsociala stödet. Väsentliga anmärkningar kan riktas mot det
nuvarande systemet med naturastipendier. Sådana stipendier utgår nu till ungefär
hälften av de studerande. Avvägningen sker därvid främst med hänsyn till
föräldrarnas inkomster. Enligt vad företagna undersökningar visat är det emellertid
blott ett relativt litet antal studerande som erhåller ekonomiskt stöd från sina
föräldrar eller eljest har möjligheter att bedriva sina studier utan skuldsättning.
De studiekostnader som kommer att vila på de studerande blir i hög grad olika
mellan å ena sidan dem som åtnjuter naturastipendier och å andra sidan sådana
som är helt hänvisade till lån för att kunna finansiera studierna. Den gräns för
föräldrainkomsten där med nuvarande anslagsgivning rätten till naturastipendium
upphör ligger vid omkring 20 000 kr. per år. Någon skillnad för det fall att
föräldrarna har flera barn som studerar vid universitet eller högskola synes inte
göras. Det kan enligt utskottets mening inte förnekas att betydande orättvisor
uppkommer vid nuvarande system.
Det kunde ligga nära till hands att då tänka sig en utvidgning av systemet
så att naturastipendier kunde utges till samtliga eller i varje fall flertalet studerande,
något som emellertid skulle medföra vissa enligt utskottets mening
icke önskvärda konsekvenser. För statens del skulle kostnaderna stiga högst
väsentligt. Det skulle i än högre grad än nu är fallet bli fråga om direkta felinvesteringar,
nämligen i de fall då den studerande avbryter sina studier innan
examen avlagts. De höga kostnaderna för statens del skulle lätt föranleda krav
på en studiekontroll, vilken i varje fall torde komma att inriktas på den takt
i vilken studierna bedreves och efter hand även kunde komma att utvidgas till
viss studiedirigering, bl. a. med avseende å ämnesval. Enligt utskottets mening
vore en sådan utveckling icke förenlig med den frihet för vetenskaplig verksamhet
även på utbildningsplanet som varit och är en bärande princip för svenskt
kulturliv. De tendenser som i vissa fall förmärkts att dirigera arbetskraften
med hjälp av studiesociala åtgärder eller tjänsteplikt skulle dessutom förstärkas.
Även administrativt sett vore ett dylikt system otympligt.
I förenämnda avseenden har examenspremier avgjorda fördelar. I och med att
premier skulle utgå först sedan examen avlagts, erhölles garanti för att den
investering i förevarande avseende som göres från statens sida är ekonomiskt
sett effektiv. Examen såsom sådan innebure tillräcklig garanti, och några ingripanden
från statens sida i kontrollerande syfte under studietiden vore alltså
icke motiverade. En av studietidens längd och sättet för finansieringen oberoende
examenspremiering skulle verka stimulerande på studieintensiteten utan att
behöva framtvinga examenshets. Administrationen skulle vidare bli mycket
enkel. Utskottet vill alltså ge sin principiella anslutning till det förslag om
23
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
cxamenspremier som motionärerna framlagt. Det förutsattes därvid att berörda
studerande erhåller statlig kreditgaranti.
Även beträffande utformningen delar utskottet motionärernas uppfattning.
Berättigade till examenspremier bör vara akademiker som avlagt akademisk
och därmed jämförlig primärexamen (teol.kand., jur.kand., med.lic., fil.mag. ellei
fil.kand., civilingenjör, tandläkare, apotekare, civilekonom, gymnastikdirektor,
veterinär, jägmästare, agronom och lantmästare). Såsom motionärerna anfört
bör övervägas att medtaga även andra examina än de uppräknade, t. ex. sadana
som avlägges vid vissa läroanstalter för högre konstnärlig utbildning. Utskottet
är för närvarande icke berett att vidga den krets läroanstalter som omfattas avförestående
uppräkning men vill betona, att frågan härom skyndsamt bör utredas.
Utskottet förväntar, att Kungl. Maj:t till 1964 års riksdag framläggei
kompletterande förslag i nämnda avseende. Vad beloppet angår kan utskottet
likaledes ansluta sig till motionärernas förslag, vilket innebär att premie skall
utgå med 2 500 kr. för varje år vartill normalstudietiden enligt kursplanen beräknas.
Såsom motionärerna anfört bör i speciella fall en efter omständigheterna anpassad
premie kunna utgå även där studerande t. ex. på grund av långvarig
sjukdom nödgas avbryta sina studier innan primärexamen avlagts.
Övergången från ett system med naturastipendier till ett system med examenspremier
föranleder vissa komplikationer. Utskottet vill härutinnan anföra följande.
Motionärerna har förutsatt, att det av dem föreslagna systemet skulle tilllämpas
fr. o. m. ingången av- budgetåret 1963/64 och har i anslutning härtill
yrkat, att något anslag till naturastipendier icke skall uppföras för budgetåret.
Det är emellertid att märka att vissa grupper studerande som nu är berättigade
till naturastipendier icke kommer med bland dem som enligt förslaget skall
erhålla rätt till examenspremier. Utskottet förordar, att för berörda grupper
studerande naturastipendieringen skall fortsätta i avvaktan pa resultatet av den
utredning utskottet ovan förordat.
Av praktiska skäl torde det vidare vara lämpligt att låta nagon tid ytteiligare
förflyta innan systemet med examenspremier börjar tillämpas. Utskottet vill
för sin del förorda att systemet får träda i kraft vid ingången av 1964.
Under beaktande av det anförda och vad Kungl. Maj:t i tillämpliga delar
anfört har utskottet beräknat den erforderliga medelsanvisningen för naturastipendier
m.m. under budgetåret 1963/64 till 14 milj. kr.»
dels ock att utskottets hemställan under I., III. och IV. bort ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:408 och
II: 489, såvitt nu är i fråga,
a) besluta att studerande, som avlagt akademisk och därmed
jämförlig primärexamen, skall — med bibehållande av rätt
24 Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
till statlig kreditgaranti — fr. o. m. den 1 januari 1964 erhålla
examenspremium i enlighet med vad utskottet förordat;
b) i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om utredning i de
avseenden, som av utskottet angivits;
III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt motionerna 1:408 och 11:489, såvitt nu är i fråga, till
A aturastipendier åt studerande vid universiteten rrv. fl. läroanstalter
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 14 000 000 kr.;
IV. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 408 och
II: 489, såvitt nu är i fråga, till Examenspremier åt studerande,
som avlagt primärexamen vid universitet, högskola eller därmed
jämförlig läroanstalt för budgetåret 1963/64 anvisa ett
förslagsanslag av 7 000 000 kr.»
3) vid punkten 8 (Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig
kreditgaranti) av herr Virgin, fröken Ljungberg, hen- Nilsson i Göingegården
och fröken Karlsson, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka bifall till motionerna
I: 409 och II: 491 och att därför utskottets yttrande och hemställan bort
ha följande lydelse:
»Utskottet delar motionärernas uppfattning att systemet med 25 % avskrivning
av vissa studieskulder är behäftat med allvarliga brister. Detta sammanhänger
med att statens stöd anknyter till studieskulderna i stället för studiekostnaderna.
De som finansierar sina studiekostnader med eget arbete går helt
miste om de statliga bidragen. De studerande som under sin studietid genom ett
sparsamt leverne håller skuldsättningen nere missgynnas till förmån för dem
som maximalt utnyttjar de tillgängliga kreditramarna. Stödets omfattning står
inte i relation till den utbildning en studerande skaffar sig. Såsom erfarenheten
visar är nämligen inläsningstiden för en och samma examen med lika många
betyg mycket varierande. Den som utnyttjar privata lånemöjligheter kommer
vidare i en sämre situation än den som lånar från staten. Man kan därför utgå
ifrån att alla studerande finner det förenligt med sina intressen att maximalt
utnyttja de lånemöjligheter staten ställer till förfogande, även där andra möjligheter
eljest skulle vara mer näraliggande.
Under efterkrigstiden har i riksdagen framförts upprepade krav på en positiv
lösning av frågan om den skattemässiga behandlingen av studiekostnader. Redan
1952 års riksdag beslöt efter hemställan av bevillningsutskottet att i skrivelse till
Kungl. Maj :t anhålla om förslag till ändrade bestämmelser rörande studiekostnaders
behandling i beskattningshänseende. År 1955 förnyade riksdagen denna
begäran. Sedan skattelagssakkunniga pabörjat sin utredning rörande behandlingen
i beskattningshänseende av studiekostnader, uttalade 1956 års riksdag
den förhoppningen att det skulle bli möjligt för de sakkunniga att slutföra utredningen
inom sadan tid att propositionen kunde föreläggas påföljande års
25
Statsutskottets utlåtande nr 60 år 1963
riksdag. I början av 1960 framlade de sakkunniga sitt betänkande med förslag
om avdragsrätt vid beskattningen. De sakkunnigas förslag tillstyrktes av en
överväldigande majoritet av remissinstanserna.
I motionerna I: 440 och II: 535, vilka remitterats till bevillningsutskottet, har
föreslagits att avdragsrätt vid beskattningen skall medges för studiekostnader.
Motiveringen är att studiekostnader är att anse som kostnader för en investering
avsedd att i framtiden betala sig genom förbättrade inkomstmöjligheter. Förslaget
går ut på att de studerande, oavsett hur de finansierar sina studier och hur
lång tid dessa varar, skall medges rätt till avdrag för ett belopp av 3 000 kr. för
varje studieår av en på normaltid avlagd examen. För den som genom statsbidrag
fått viss del av studieskulderna avskrivna föreslås ett belopp av 2 000 kr.
per studieår. I jämförelse med den nu gällande avskrivningsrätten i fråga om
vissa studielån kommer en sådan avdragsrätt att i långt högre grad stimulera de
studerande att fullfölja sina studier fram till examen. Framför allt kommer den
att gynna studerande som är arbetsamma och sparsamma.
Utskottet finner i likhet med motionärerna ett system med avdragsrätt för
studiekostnaderna vara att föredraga framför den nu tillämpade avskrivningsmetoden.
På grund härav vill utskottet tillstyrka förslaget att nuvarande rätt till
generell avskrivning av vissa studielån skall upphöra fr. o. m. ingången av nästa
budgetår.
Förevarande anslag belastas även med kostnader för de fall lan tagaren avlidit
eller varaktig betalningsoförmåga eljest inträtt, där fråga är om lån med statlig
kreditgaranti åt den som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen (s. k.
akademikerlån), garantilån till studerande, garantilån åt flyktingstudenter samt
lån med statlig kreditgaranti åt den som genomgått polisskola (s. k. polisen).
Innevarande budgetår har kostnaderna härför beräknats till ca 200 000 kr.
Utskottets ställningstagande innebär att endast detta belopp borde upptagas
under förevarande anslag.
Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:409 och
11:491, såvitt nu är i fråga, upphäva gällande grunder för
generell avskrivning av vissa studielån fr. o. m. den 1 juli 1963;
II. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 409 och II: 491, såvitt nu är
i fråga, till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 200 000 kr.»