Statsutskottets utlåtande nr ti dr 1963

I

Nr 6

Utlåtande i anledning av Knngl. Maj.ts i statsverkspropositionen
gjorda framställningar rörande utgifterna å driftbudgeten
för budgetåret 1963/64 inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde jämte i ämnet
väckta motioner.

(4:e avd.)

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

Kommunikationsdepartementet in. m.

1 :o) Kommunikationsdepartementet: Avlöningar. I propositionen nr 1
har Kungl. Maj:t (bilaga 8, punkt 1, s. 17 och 18 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över konnnunikationsärenden för den 8 januari 1963)
föreslagit riksdagen atl dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstal
för kommunikationsdepartementet, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. hudgetåret 1963/64, dels ock till Kommunikationsdepartementet:
Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 109 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 094 000 kr.

Knngl. Maj.ts förslag innebär, förutom vissa automatiska kostnadsförändringar,

(dt departementets statssekreteraravdelning tillföres en tjänst som förste
kanslisekreterare i Ae 23, eu tjänst som kansliskrivare i Ae 11 och eu tjänst
som skrivbiträde i Af 2—Ae 5,

att en tjänst som expeditionsvakt i Ae 7 inrättas,

atl i anledning av den fr. o. in. budgetåret 1963/64 ändrade ordningen för
handläggning av sjöfarlsärendena följande tjänster överflyttas från handelsdepartementet
till kommunikationsdepartementet, nämligen en tjänst
som kansliråd i Bo 1, en som budgetsekreterare i ABr 20, en som förste
kanslisekreterare i Ao 23, en som kanslibiträde i Ag 7 och en som kontorsbiträde
i reglerad befordringsgång,

1—4677 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 6

2

Statsutskottets utlåtande nr G år 1963

samt att, med hänsyn till det genom sjöfartsärendenas överflyttning
ökade behovet av juridisk ocli annan expertis, posten Ersättningar till expertis
och tillfällig arbetskraft räknas upp med 7U 000 kr.

Utskottet får med tillstyrkande av de under förevarande punkt framlagda
förslagen hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga lvungl. Maj:t att i personalförteckningen för
kommunikationsdepartementet vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 förordade
ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för kommunikationsdepartementel,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöning till departementschefen .................. 53 700

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 781 700

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,

förslagsvis................................................... 150 100

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...... 515 300

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 581 100

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 27 100

Summa kr. 2 109 000

c) till Kommunikationsdepartementet: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 109 000 kr.

2:o) Kommunikationsdepartementet: Omkostnader. I enlighet med
lvungl. Maj :ts förslag (punkt 2, s. 18) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunikationsdepartementet: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
143 000 kr.

3:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 3, s. 19), vilket innebär en med 200 000 kr.
ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom
sakkunniga för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 1 400 000 kr., därav hälften att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr C> År 1!)C>3

3

4:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 4, s. 1.)
och 20), vilket innebär en med 00 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

all riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1903/04
anvisa etl reservationsanslag av 100 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet

5:o) Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har
(punkt 5, s. 21—30) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att i personalförteckningen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i
statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsslal för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, att
tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1903/64, dels ock till Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1903/04 anvisa ett förslagsanslag
av 14 111 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstal uppfört med 11 801 000 kr.

Väg- och va t i eu bijggnadss t g re Ise n har föreslagit, att anslaget ökas med
4 120 200 kr. (s. 21—27).

Beträffande remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till
propositionen (s. 27).

Departementschefen har hl. a. anfört följande.

»I föregående års statsverksproposition anförde jag vid behandlingen av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag, att de senaste årens
ökade vägbyggnadsverksamhet och den samtidiga omläggningen till större
företag med delvis helt nya metoder hade medfört betydande påfrestningar
för väg- och vatlenbyggnadsstyrelsens organisation, .lag framhöll vidare att
problemen med att anpassa styrelsens organisation till verksamheten, som
företedde mycket starka variationer, under senare år i skilda sammanhang
varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet. Problemen hade successivt
lösts genom delreformer av styrelsens organisation och genom att betydande
medel under årens lopp stsillIs till förfogande för anställning av
tillfällig personal. Som eu följd härav hade styrelsens faktiska organisation
kommit all i väsentlig mån avvika från den av statsmakterna fastställda.

För afl innevarande budgetår ge verket möjligheter att anpassa organisationen
efter verksamhetens utveckling föreslog jag sammanslagning av
vissa anslagsposter i avlöningsstaten och förordade därjämte betydande
medel för anställning av tillfällig personal. Förslagen godtogs av riksdagen.

4

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

De av mig förordade åtgärderna bär möjliggjort för styrelsen att i väsentlig
utsträckning förstärka sina personalresurser. Styrelsens totala personal
har sålunda från september 1961 till september 1962 ökat från 540
till 572 personer eller med 32, varav flertalet har kvalificerad utbildning,
ökningen uppgick således till 6 %.

Ett stort antal relativt omfattande organisationsundersökningar har
genomförts eller pågår inom styrelsen. Styrelsen har sålunda nu slutfört
undersökningar inom hyggnads- och underhållsbyrån och trafikbyrån. Det
av styrelsen hösten 1961 presenterade förslaget om omorganisation av förråds-
och verkstadsbyråns maskinavdelning kunde då icke läggas till grund
för ett slutligt ställningstagande. I stället uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret
att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen företaga eu
överarbetning av utredningen innefattande en översyn av hela den centrala
organisationen av väg- och vattenbyggnadsverkets förråds- och verkstadsrörelse.
Statskontorets utredning, som nu slutförts och som omfattar
den centrala förrådsrörelsens organisation, har av styrelsen biträtts med
vissa modifikationer i fråga om förslagen till lönesättning och med avvikelse
från statskontorets förslag om etappvis upprustning. De personalförstärkningar
styrelsen nu föreslår uppgår till 52 närmare angivna tjänster för
nästa budgetår. Därutöver begär styrelsen ett belopp av 858 000 kr. för anställning
av tillfällig personal. Under hänsynstagande härtill torde styrelsens
äskanden innebära eu ökning av antalet tjänster med 12—14 % i förhållande
till personalantalet hösten 1962.

De utredningar som nu framlagts och som ligger till grund för styrelsens
äskanden för nästa budgetår synes tyda på växande organisatoriska
svårigheter och aktualiserar organisationsfrågor av större räckvidd. Enligt
min mening torde nämligen icke så omfattande ocli genomgripande delreformer
kunna genomföras utan att man samtidigt beaktar frågorna om
rationell samordning och inpassning av skilda verksamhetsgrenar i styrelsens
totala organisation. Jag anser således att de verkställda undersökningarna
f. n. icke bör läggas till grund för de begärda personalförstärkningarna.
I stället framstår det som en angelägen uppgift att först fastslå eu
klar målsättning för de adminstrativa, tekniska och ekonomiska funktionerna,
eftersom detta är grundläggande för utformningen i stort av organisationen.
Med utgångspunkt härifrån bör i första hand verksledningens
och de olika organisatoriska huvudenheternas arbetsuppgifter klarläggas
och avgränsas samt riktlinjer för arbets- och ansvarsfördelningen fastslås.
Någon samlad genomgång av verkets organisation har icke företagits efter
tidpunkten för vägnätets förstatligande. Det är min avsikt att senare föreslå
Kungl. Maj:t att tillkalla särskilda sakkunniga för att överse huvudorganisationen.

Vid min prövning av styrelsens äskanden har jag ansett mig böra tillstyrka
endast sådana förslag, som icke torde föregripa den föreslagna över -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

5

synen. Från angivna utgångspunkt liar jag funnit mig böra tillstyrka styrelsens
förslag om inrättande av en tjänst som byrådirektör i Ae 27 på vägbyrån.
Vidare föreslår jag en tjänst som byrådirektör i Ae 27 på konstruktionsbyrån.
Kostnaderna för dessa båda tjänster beräknar jag till 76 900 kr.

För att verksamheten icke skall låsas inom alltför snäva gränser under
den tid utredningen pågår finner jag det angeläget att styrelsen liksom tidigare
beredes möjligheter att anpassa organisationen till variationerna i
verksamhetens omfattning. Styrelsen bör därför få möjligheter att anställa
tillfällig personal. Jag förordar alt icke-ordinarie posten räknas upp med
ett belopp av 400 000 kr. jämte utgående rörligt tillägg, varigenom sammanlagda
beloppet för uppräkningen skulle bli 572 000 kr. Av detta belopp bör
huvudparten användas för att inom ramen för nuvarande organisation förstärka
bvggnads- och underhållsbyrån, förråds- och verkstadsbyrån samt
trafikbyrån. Beloppets storlek medger inrättande av ett tjugotal tjänster,
varav flertalet med kvalificerade arbetsuppgifter. En väsentlig upprustning
av de mest eftersatta delarna av ifrågavarande byråer bör sålunda
kunna komma till stånd.»

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels en inom andra kammaren av herr Wachtmeister väckt motion
(11:422), vari hemställts att riksdagen måtte besluta dels att kollegialt
styrelsesätt införes hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dels ock att sådana
åtgärder vidtages, att mera genomgripande omorganisationer inom
väg- och vattenbyggnadsverket ej företages utan statsmakternas medverkan
och att de till förfogande ställda medlen användes på rätt sätt;

dels ock en inom första kammaren av herr Ferdinand Nilsson väckt motion
(I: 503), vari hemställts att riksdagen inför en förestående omorganisation
av vägdistrikten måtte i skrivelse till Kungl. Maj :t uttala att vägdistrikten
icke bör brytas ut ur sammanhanget med vederbörande lan, varjämte
bör omprövas lämpligheten av att landstingen inom vägförvaltningarna
beredes möjlighet utöva inflytande på planeringen av vägväsendets
utveckling på det lokala planet.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna TI: 422 och I: 503.

Utskottet. På grundval av verkställda undersökningar har av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i dess petita framlagts förslag till omfattande organisationsförändringar
berörande byggnads- och underhållsbyrån, förrådsoch
verkstadsbyrån samt trafikbyrån. De främst i anledning härav för
nästa budgetår föreslagna personalförstärkningarna uppgår till 52 närmare
angivna tjänster. Dessutom begär styrelsen ett belopp om 858 000 kr.
för anställning av tillfällig personal. Departementschefen anser emellertid
de framlagda utredningarna icke f. n. böra läggas till grund för de begärda

Statsutskottets utlåtande nr ti år 1963

6

personalförstärkningarna. I avvaktan pa eu översyn genom särskilda sakkunniga
av verkets huvudorganisation lillstyrkes därför endast inrättandet
av en tjänst som byrådirektör i Ae 27 på vägbyrån och eu tjänst i samma
lönegrad pa konslruklionsbyrån. För alt bereda styrelsen möjligheter
att anpassa organisationen lill variationerna i verksamhetens omfattning
föreslås dock därjämte eu uppräkning av icke-ordinarie posten med 100 000
kr. jämte rörligt tillägg eller sammanlagt 572 000 kr. Av detta belopp anges
huvudparten böra användas för all inom ramen för nuvarande organisation
förstärka byggnads- och undcrhållsbyrän, förråds- och verksladsbyrån samt
trafikbyrån.

Utskottet biträder lör sin del Kung). Maj:ls förslag under förevarande
punkt. Departementschefens uppfattning rörande behovet av en översyn
av verkets huvudorganisation delas också hell av utskottet. Med hänsyn
jämväl lill verkets viktiga arbetsuppgifter och verksamhetens stora medelsomslutning
framstår eu sådan översyn som synnerligen angelägen. I överensstämmelse
med departementschefens förslag synes därvid lämpligen
först eu klar målsättning böra fastslås för de administrativa, tekniska och
ekonomiska funktionerna samt med utgångspunkt härifrån verksledningens
och de olika organisatoriska huvudenheternas arbetsuppgifter klarläggas
och riktlinjer för arbets- och ansvarsfördelningen fastställas. Utredningen
synes böra genomföras skyndsamt.

Beträffande vissa motionsledes aktualiserade frågor får utskottet anföra
följande.

I motionen 11:422 har hemställts att riksdagen måtte besluta dels alt
kollegialt styrelsesätt införes tios väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, dels
oek att sådana åtgärder vidtages, att mera genomgripande omorganisationer
inom väg- och vattenbyggnadsverket ej företages utan statsmakternas medverkan
och att de till förfogande ställda medlen användes på rätt säl!. Utskottet
får i anledning härav erinra om den översyn av verkets huvudorganisation
som enligt del föregående avses ske. Då eif genomförande av motionärens
förslag om införande av ett kollegialt styrelsesätt hos väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen skulle innebära ett föregripande av de sakkunnigas
utredningsarbete och statsmakternas prövning av de förslag som
i anledning härav torde vara att förvänta har utskottet funnit sig icke
kunna biträda motionärens yrkande i denna del. Beträffande de av motionären
i övrigt aktualiserade spörsmålen torde de — till den del de avser
organisationsfrågor — kunna förväntas bli prövade i samband med fullgörandet
av den aviserade utredningens arbete. Vidkommande slutligen tillsynen
av att de till verkets förfogande ställda medlen användes på rätt säd
torde denna åligga vederbörande revisionsmyndigheter. Under hänvisning
härtill finner utskottet icke heller i nu berörda delar motionen böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.

I motionen 1:503 har föreslagits att riksdagen inför eu förestående om -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963 7

organisation av vägdistrikten måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala att
distrikten icke hör hrytas ut ur sammanhanget med vederbörande län.
Därjämte föreslås en prövning ske av frågan om beredande av möjligheter
för landstingen alt inom vägförvaltningarna utöva inflytande på planeringen
av vägväsendets utveckling på det lokala planet. Utskottet vill i anledning
härav framhålla alt betänkandet om vägväsendets distriktsorganisation
(SOU 1962:46) framlagts relativt nyligen och icke ännu föranlett något
förslag från Kungl. Maj :ls sida. Vidare må erinras om att de, med stöd av
Kungl. Maj:ts beslut den 25 januari innevarande år, tillkallade sakkunniga
för verkställande av utredning om ändrad indelning av riket i län jämlikt
givna direktiv har att i samråd med bl. a. länsförvaltningsutredningen
ingående undersöka hur länen som områden främst för statlig förvaltning
och landstingskommunal verksamhet bör vara uppbyggda för att såväl allmänhetens
berättigade krav på en välordnad service som det allmännas intresse
av en effektiv förvaltningsapparat bäst skall tillgodoses. Då med hänsyn
till anförda förhållanden någon framställning i ämnet från riksdagens
sida i av motionären angivet syfte icke torde vara påkallad avstyrker utskottet
motionen i fråga.

1 enlighet med det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963
förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget -

året 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 842 400

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ............... 7 000

3. Avlöningar Till icke-ordinarie personal, förslags „is

............................................................ 6 998 300

4. Rörligl tillägg, förslagsvis .............................. 4 066 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifler,

förslagsvis ................................................... 1^6 800

Summa kr. 14 111 000

c) till Väg- och vattcnbyggnadsslgrclsen: Avlöningar för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 14 111 000 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen;

II. att motionen 11:422 icke må av riksdagen bifallas;

III. alt motionen I: 503 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

8

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1963

6:°) VäS'' och vattenbyggnadsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med
Kungl. Maj.ts förslag (punkt (5, s. 80 -32), som innebär eu anslagsökning
med 340 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Väg- och vatten byggnadsstyrelsen:
Omkostnader för budgetåret 1903/64 anvisa ett förslagsanslag
av 2 324 000 kr., därav nio tiondelar att avräknas mot automobil
ska t temedlen.

7:o) Vägförvaltningarna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 7, s. 32—
34) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:l alt i personalförteckningen
för vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
vägförvaltningarna, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1903/64,
dels ock till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 36 610 000 kr., därav nio tiondelar alt avräknas mot
automobilska t temedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 31 956 000 kr.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med
6 587 800 kr.

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsökningar,
styrelsens förslag i fråga om ordinariesättning av 23 kontorsbiträdestjänster.
Vidare biträder departementschefen förslaget att inrätta sammanlagt
tre nya tjänster som ingenjör i Ac 25 vid distriktsingenjörskontoren
i resp. Stockholms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län. Slutligen föreslås,
att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie personal räknas
upp med 100 000 kr. för anställning av tillfällig personal m. in.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
vägförvaltningarna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1963 förordade ändringar; b)

godkänna följande avlöningsstat för vägförvaltningarna,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963 9

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 10 853 600

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
......................................................... 14 522 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 10 726 300

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 507 500

Summa kr. 36 610 000

c) till Vägförvaltningarna: Avlöningar för budgetåret

1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 36 610 000 kr., därav nio
tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

8:o) Vägförvaltningarna: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 8, s. 34—36), som innebär en anslagsuppräkning med
338 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vägförvaltningarna: Omkostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 5 941 000 kr.,
därav nio tiondelar att avräknas mot automobilskattemedlen.

9:o) De lokala vägnämnderna m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 9, s. 36), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa
budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till De lokala vägnämnderna m. m. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 325 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

10 :o) Reglering av vissa skador inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ämbetsområde. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 10, s. 36 och
37), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa skador inom vägocli
vattenbyggnadsstyrelsens ämbetsområde för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 875 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

11 :o) Allmän översikt över beräkningen av väganslngen m. m. Anslagen
till vägunderhåll och vägbyggnader. Före behandlingen av de skilda
anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader har Kungl. Maj :t (punkt 11,
s. 37—69) lämnat en allmän översikt över beräkningen av väganslagen m. m.

10

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

I skrivelse den 31 augusti 1962 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagt förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår i vad avser vägunderhåll
och vägbyggnader m. m.

För budgetåret 1963/64 föreslår styrelsen eu ökning av anslaget för det
statliga vägunderhållet till 485 mkr. mot 415 mkr. för innevarande budgetår.

För den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten upptar
styrelsen 500 mkr.

Styrelsen förordar vidare en medelsanvisning under anslaget till Vissa
vägbyggnadsarbeten av 20 mkr.

Vad angår den kommunala väghållningen upptar styrelsen för bidrag
till underhåll av vägar och gator 68 mkr. samt för bidrag till byggande av
vägar och gator 225 mkr.

I fråga om den enskilda väghållningen upptages 27 mkr. för vägunderhållet
samt 16 mkr. för bidrag till byggande av enskilda vägar.

För administrativa och diverse ändamål har upptagits ca 329,7 mkr. Härvid
har de anslag under sjätte huvudtiteln, som äskas av andra myndigheter
än väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, samt ifrågavarande anslag under nionde,
elfte och tolfte huvudtitlarna uppförts med samma belopp som för innevarande
budgetår. Anslagen under femte och tionde huvudtitlarna har upptagits
med belopp som uppgivits från arbetsmarknadsstyrelsen resp. sjöfartsstyrelsen.

Totalt skulle alltså utgifterna på automobilskattemedelsbudgeten upptagas
till ca 1 935,7 mkr. Inkomsterna av bilskattemedel under budgetåret
1963/64 har styrelsen beräknat till ca 1 666 mkr.

Beträffande den närmare motiveringen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskanden torde få hänvisas till propositionen (s. 37—44).

I remissyttrande har arbetsmarknadsstyrelsen bl. a. anfört att styrelsen
för budgetåret 1963/64 bedömer risker föreligga för fortsatt försämring av
sysselsättningsläget. Det är därför särskilt angeläget, att sådana förberedelser
snarast vidtages, att de statliga verken snabbt kan öka såväl byggnadsoch
anläggningsinvesteringarna som materialanskaffningarna till en högre
nivå än som normalt planerats enligt anslagsframställningarna.

Beträffande redogörelse för betänkande rörande statsbidrag till enskild
väghållning, in. m., avgivet av 7.960 års vägsakkunniga samt remissutlåtanden
häröver får utskottet hänvisa till propositionen (s. 45—56).

Departementschefen har i huvudsak anfört följande.

»De senare årens upprustning av vägnätet har i princip baserats på de
normer för vägnätets sträckning och för vägarnas tekniska standard som
angivits i den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens delegation för översiktlig
vägplanering år 1957 framlagda utredningen »Vägplan för Sverige»
(SOU 1958: 1—2). I planen uppskattades — med bl. a. de nämnda normerna
som underlag för bedömningarna — investeringsbehovet inom vägväsendet

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

11

under tiden fram till omkring år 1975 till sammanlagt 21,1 miljarder kr. En
närmare presentation för planen lämnades i 1959 års statsverksproposition.
De tekniska riktlinjer för den fortsatta utbyggnaden och upprustningen av
vägnätet, som angavs i planen, godtogs av riksdagen. Beslutet innebar icke
något ställningstagande till den takt vari planen borde realiseras. Frågan
om väginvesteringarnas omfattning skulle i stället bedömas årligen med
hänsyn till det samhällsekonomiska och statsfinansiella läget. Emellertid
förutsatte vägplanens utgiftsprogram för perioden 1958—1967 investeringar
under år 1958 om totalt 440 mkr., varav för den statliga vägbyggnadsverksamheten
på landsbygden 330 mkr. och för bidrag till det kommunala
vägbyggandet 110 mkr. Investeringarna skulle därefter successivt
öka för att år 1967 uppgå till totalt 1 380 mkr., varav för landsbygden 1 070
mkr. och för den statsbidragsberättigade kommunala väghållningen 310
mkr.

I föregående års statsverksproposition lämnade jag en redogörelse för utfallet
av de faktiska investeringarna inom vägbyggandet i förhållande till
vägplanens utgiftsprogram för perioden 1958—1962. En motsvarande redovisning
omfattande perioden 1958—1963 torde nu böra lämnas. Medelsförbrukningsramarna
för den statliga vägbyggnadsverksamheten på landsbygden
för kalenderåren 1960—1963 har fastställts till respektive 360, 370,
380 och 440 mkr. Anslagen till bidrag till det kommunala vägbyggandet har
för åren 1960—1963 upptagits till resp. 90, 115, 155 och 185 mkr.

I följande sammanställning redovisas det faktiska utfallet av statens utgifter
för statligt och kommunalt vägbyggande under perioden 1958—1961
och de beräknade utgifterna härför för åren 1962 och 1963, allt i jämförelse
med de investeringar som förutsatts i vägplanen utan försening. Beloppen
angives avrundade i mkr.

År

Landsbygden

Städerna

Väg-

planen

Ordi-

narie

väg-

arbeten

Vissa

väg-

bygg-

nads-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt
i förh.
till väg-planen

Väg-

planen

Ordi-

narie

gatu-

arbeten

Bered-

skaps-

arbeten

Totalt
i förh.
till väg-planen

1958..........

:)30

320

4

90

-f 84

no

87

3

— 20

1959..........

360

355

3

248

+ 246

125

103

16

— 6

1960..........

410

360

6

245

+ 201

145

86

16

— 43

1961..........

480

370

15

131

+ 36

165

113

8

— 44

1962 ber......

570

380

15

180

+ 5

185

155

—

— 30

1968 ber......

670

440

30

200

± o

205

185

—

— 20

Summa

2 820

2 225

73

1094

+ 572

935

729

43

— 163

Beredskapsarbetena har utförts till övervägande del inom de gällande
llcrårsplanernas ram; till den del så icke skett, kan man räkna med att de i
huvudsak skulle ha kommit till utförande inom flcrårsplanerna för näst -

12

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1963

följande femårsperiod. I samband med beredskapsarbetena har under de
senaste åren smärre förbättringsarbeten vid vägunderhållet utförts. Omslutningen
av dessa arbeten, vilka icke torde kunna sägas utgöra egentliga
investeringar, uppgick för åren 1958—1961 till resp. 1,1, 48,4, 44,6
och 1,9 mkr. eller sammanlagt 96,0 mkr. Med beaktande härav kommer
under perioden 1958—1963 de sammanlagda faktiska investeringarna i det
totala vägnätet att uppgå till ett belopp som med ca 300 mkr. överstiger
vägplanens utgiftsbelopp. Även om hänsyn tages till beredskapsarbetenas
i vissa fall något lägre effektivitet har investeringsvolymen enligt vägplanen
överträffats. Det kan vidare konstateras, att investeringarna i städernas
gatu- och vägnät underskrider de i vägplanen angivna beloppen med 163
mkr. medan landsbygdens investeringar överstiger vägplanens med ca en
halv miljard kr.

De totala utgifterna för vägväsendet, trafikövervakningen m. fl. ändamål
för vilka kostnaderna avräknas mot automobilskattemedel utgjorde under
budgetåret 1961/62 1 269,2 mkr. Då inkomsterna för samma budgetår uppgick
till 1 233,2 mkr. uppstod ett kassamässigt underskott å specialbudgeten
om 36 mkr. Anslagsreservationerna steg med ca 24 mkr. till 400,2
mkr.»

Efter att ha lämnat en sammanställning över automobilskattemedlens
specialbudget (s. 58) redogör departementschefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsäskanden för nästa budgetår avseende den statliga och
kommunala väghållningen. Departementschefen övergår sedan till sina
ställningstaganden i fråga om de olika anslagen och anför därvid följande.

»För nästa budgetår föreslår jag en uppräkning av anslagen till den statliga,
kommunala och enskilda väghållningen med totalt 101,6 mkr. Det
kan som jämförelse i delta sammanhang nämnas, att ökningarna av anslagen
eller medelsförbrukningen till den statliga, kommunala och enskilda
väghållningen för ettvart av budgetåren 1958/59—1961/62 uppgick
till resp. 32, 44,5, 70 och 56,5 mkr. För innevarande budgetår har den medelsanvisning,
som är helt jämförlig med de för angivna budgetår beviljade
anslagen, ökat med 80 mkr., varjämte inom ramen för innevarande budgetårs
anslag 60 mkr. avsatts för vägbyggande och vägunderhåll i norrlandslänen
under beaktande av bl. a. vissa arbetsmarknadspolitiska synpunkter.
I jämförelse med de här redovisade siffrorna ligger alltså den av mig
för nästa budgetår föreslagna ökningen av vägbudgeten med drygt 100 mkr.
på en hög nivå. I anslutning härtill vill jag även erinra om att statsutskottet
vid behandlingen av anslagen till den statliga, kommunala och enskilda väghållningen
för innevarande budgetår anförde, att en ökning av storleken
100 mkr. kunde utgöra utgångspunkt för ställningstagandena för de närmaste
budgetåren i fråga om byggande och underhåll för så vitt det samhällsekonomiska
läget gav förutsättningar härför. Den av mig förordade
totala anslagshöjningen anknyter nära till detta uttalande.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

13

Anslaget till vägunderhållet synes även fortsättningsvis böra anvisas
för budgetär.

I fråga om anslagsmedlens användning vill jag beträffande investeringssidan
framhålla följande.

Vägupprustningen på landsbygden bör alltjämt och i första hand inriktas
på de delar av vägnätet, som är av särskild vikt för näringslivets
transporter. Det torde härvid vara nödvändigt att i ökad utsträckning koncentrera
insatserna på att avhjälpa för näringslivets transporter särskilt
besvärande brister i bärighetshänseende på vissa delar av vägnätet. Vidare
bör i ökad omfattning vidtagas sådana åtgärder, som möjliggör ett bättre utnyttjande
av det befintliga vägnätets kapacitet, t. ex. förstärkning och ombyggnad
av svaga broar. Europavägarnas fortsatta upprustning till internationell
standard är likaledes av hög angelägenhetsgrad.

Vad gäller investeringarna i städerna blir behovet av nya förbifarts- och
genomfartsleder allt större. De kostnadskrävande investeringar, som det
här rör sig om, kräver noggranna överväganden i syfte att nå de mest ändamålsenliga
och på lång sikt bäst avvägda lösningarna. Härvid bör särskilt
beaktas angelägenheten av att utbyggnaderna sker i koordination med
andra offentliga och privata investeringar. Samråd med samhällsplanerande
och byggande myndigheter och organ i övrigt bör därför komma till stånd
redan på ett mycket tidigt stadium.

I detta sammanhang vill jag särskilt understryka angelägenheten av att
väg- och gatubyggnadsverksamheten i högre grad än hittills inriktas på
att genom punktinsatser snabbt undanröja de ur trafiksäkerhetssynpunkt
mest framträdande bristerna i väg- och gatunätet.

Vad vägunderhållet beträffar föreligger nu de första resultaten från en
av styrelsen företagen inventering av vägunderhållsbehoven. Inventeringen
pekar på behov av vidgade insatser för att vidmakthålla vägstandarden.
Behovet av smärre förstärkningsarbeten är således stort. Även inom vägunderhållet
bör de trafiksäkerhetsfrämjande åtgärderna ges hög prioritet.
Vidare bör förstärkningsarbeten för oljegrusning och s. k. enkla beläggningar
ske i största möjliga utsträckning, .lag vill i detta sammanhang framhålla
önskvärdheten av alt den inventering, som styrelsen genomfört, utvidgas
och följes upp, så afl i fortsättningen successivt ökad kännedom
om vägnätets standard kan läggas till grund tör anslagsäskandena rörande
underhållet.

För gatuunderhållet i städerna föreslås en uppräkning av anslagsmedlen
till följd av ökningen av det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet.

Mot bakgrunden av det anförda förordar jag att den totala höjningen
om 101,6 mkr. för den statliga, kommunala och enskilda väghållningen fördelas
med 25 mkr. på det statliga vägunderhållet, 40 mkr. på det ordinarie
statliga vägbyggandet, 1 mkr. på det kommunala gatuunderhållet och 30
mkr. på det kommunala gatubyggandet samt — med hänsyn hl. a. till den
höjning av procenttalen för bidragsgivningen till det enskilda vägväsendet

14

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

som jag i det följande kommer att föreslå — med 4 mkr. på del enskilda
vägunderhållet och 1,6 mkr. på det enskilda vägbyggandet. Vad beträffar
gatubyggandet innebär initt förslag en fortsatt kraftig ökning av bidragsgivningen.
Den investeringsvolym som möjliggöres härigenom är nära nog
dubbelt så stor som för tre år sedan och utbyggnaden av trafikledssystemen
i de större städerna kan fortsättas i planerad snabb takt.

Såsom jag tidigare framhållit har för innevarande budgetår av de ordinarie
anslagsmedlen avsatts sammanlagt 60 mkr. till vägbyggande och
vägunderhåll i norrlandslänen under beaktande av bl. a. vissa arbetsmarknadspolitiska
synpunkter. I fråga om medelsdispositionen för nästa bud bo

föreslar jag en utvidgning av det geografiska området till alt omfatta
Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län. Av nämnda belopp bör 40 mkr. hänföras lill
vägbyggnad sanslagen, medan 20 mkr. lägges på underhållsanslagel för atl
användas till sådana förstärkningsarbeten som erfordras för att möjliggöra
oljegrusning eller s. k. enkel beläggning. Vid dispositionen av ifrågavarande
anslagsbelopp bör, liksom tidigare, arbetsmarknadspolitiska synpunkter
beaktas i fråga om företagens utväljande ur flerårsplanerna, deras lokalisering,
arbetenas igångsättande, anställande av arbetskraft m. m.

Från det nuvarande anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten anvisas f. n.
— genom beslut av Kungl. Maj :t i varje särskilt fall — medel till sådana
vägbyggnadsföretag, som icke hunnit eller icke lämpligen kunnat inordnas
i de reguljära flerårsplanerna för vägbyggandet. Huvuddelen av anslaget
har under senare år använts för vägarbeten, som aktualiseras i samband
med nedläggning av trafiksvaga järnvägslinjer. Medel har emellertid även
anvisats till vägarbeten, som erfordrats i samband med anläggning av
vattenkraftstationer, vattenregleringsdammar, flygplatser och för speciella
ändamål i övrigt. — Vid de undersökningar om nedläggning av trafiksvaga
järnvägslinjer, som nu pågått i flera år, har genom vederbörande myndigheters
försorg en ingående inventering gjorts av det vägbyggnadsbehov, som
uppkommer i samband med de ifrågasatta järnvägsnedläggningarna. Då
sålunda numera en kartläggning skett av här ifrågavarande vägbyggnadsbehov,
synes det mest rationellt att de vägbyggnadsföretag, som nu avses,
i största möjliga utsträckning inordnas i de flerårsplaner, vilka i år skall
utarbetas för vägbyggandet under åren 1964—1968. Med hänsyn härtill föreslår
jag, att anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten fr. o. m. nästa budgetår
uppgår i de ordinarie anslagen till vägbyggandet på landsbygden. Dessa
bör därför för nästa budgetår uppföras med sammanlagt 500 mkr. eller med
ett belopp, som är 60 mkr. högre än anslagen för innevarande budgetår.
Vid anslagens fördelning bör innehållas ett lämpligt avvägt belopp, som hör
stå till Kungl. Maj :ts disposition för anvisande av medel lill dels vägarbeten,
som erfordras i samband med järnvägsnedläggningar och icke intagits i
flerårsplanerna, och dels speciella vägbyggnadsändnmål av olika slag. I

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

15

detta sammanhang bör vidare påpekas, att av nämnda investeringsram på
500 mkr. är ca 300 mkr. bundna för fortsättande och slutförande av arbeten,
som beräknas pågå vid 1963 års utgång.

I anslutning till den förnyelse av flerårsplanerna som under år 1963 skall
verkställas för perioden 1964—1968 vill jag framhålla följande.

Under hösten 1962 har kommunikationsdepartementet haft ett flertal
överläggningar med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rörande riktlinjerna
för arbetet med flerårsplaneringen. Beredningen av denna fråga och därmed
sammanhängande spörsmål är ännu icke avslutad inom departementet,
men den torde komma att slutföras under den närmaste tiden.

För att tidigarelägga planeringen av vägbyggnadsverksamheten avser jag
att inom kort ge väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i uppdrag att göra upp
förslag till fördelning mellan länen av de förut av mig föreslagna anslagen
till vägbyggandet under nästa kalenderår. Så snart dessa förslag avlämnats
till kommunikationsdepartementet, kommer de att remitteras till länsstyrelserna
för yttrande. Dessa myndigheters yttranden infordras inom sådan
tid att Ivungl. Maj:t ganska snart efter det att riksdagen fattat beslut i
anslagsfrågorna och sedan eventuellt erforderlig komplettering av utredningsmaterialet
verkställts kan taga ställning till investeringsmedlens fördelning
mellan länen. Genom detta tidsschema för handläggningen torde
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna i planeringsavseende
uppnås en tidsvinst på omkring ett halvt år i förhållande till nuvarande
behandlingsordning. Det av mig nu föreslagna handläggningsschemat
bör tillämpas även efterföljande år.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa
budgetår upprepat sitt tidigare framställda — men då avvisade — förslag
om att eu fixerad investeringsserie skall fastställas för vägbyggnadsverksamheten
på landsbygden under åren 1964—1966.

I olika sammanhang har för speciella delområden inom den offentliga
investeringssektorn framlagts förslag om fleråriga fixerade investeringsprogram.
Dessa förslag har i regel avvisats av statsmakterna, därför att möjligheterna
att anpassa de offentliga investeringarna med hänsyn till utvecklingen
av samhällsekonomien och på arbetsmarknaden härigenom skulle
minska. Skäl synes icke föreligga all i här aktuella hänseende behandla den
statliga vägbyggnadsverksamheten annorlunda än andra delområden av
den statliga investeringssektorn. Med de riktlinjer, som torde komma alt
utfärdas lill ledning för arbetet med flerårsplaneringen, och genom den tidigareläggning
av investeringsmedlens fördelning mellan länen, som jag
tidigare redogjort för, synes emellertid väsentligt gynnsammare förutsättningar
komma att föreligga för eu rationell planering av vägbyggnadsverksamheten.

Vad beträffar flerårsplaneringen för åren 1964- 1968 vill jag framhålla
följande. Såsom förut påpekats har under åren 1958—1962 en betydande

16

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

vägbyggnadsverksamhet bedrivits i form av beredskapsarbeten. Även under
innevarande år kan dessa arbeten beräknas nå stor omfattning. Här
ifrågavarande vägbyggnadsverksamhet har på grund av arbetslöshetens lokalisering
hatt sin tyngdpunkt i norra delen av landet. I flera av norrlandslänen
kommer härigenom den totala vägbyggnadsverksamheten under åren
I9ö8—1963 att uppnå en volym, vilken är ungefär dubbelt så stor som
den i gällande flerårsplaner avsedda. I ett av nämnda län kan f. ö. den
totala vägbyggnadsvolymen beräknas bli mer än tredubhell större än som
avsetts i flerårsplanen. Då flerårsplanerna för åren 1964- 1968 skall baseras
på en vägpolitisk angelägenhetsgradering av vägbyggnadsbehoven och
av dessa behovs fördelning på de olika länen har man anledning räkna med
att vid dessa flerårsplaners uppgörande den omfattande vägbyggnad, som
ägt rum i norra delen av landet genom beredskapsarbeten, kommer att beaktas.
I anslutning härtill må även framhållas, att såväl 1961 som 1962
års riksdag uttalat önskemål i denna riktning (SU 1961: 6, s. 13; SU 1962; 6,
s. 17). Vad beträffar vägbyggnadsverksamheten fördelning bör vidare framhållas,
att chefen för inrikesdepartementet vid anmälan av anslaget till
vissa sysselsättningspolitiska åtgärder kommer att beröra frågan om lokalisering
av vägarbeten, som anordnas i sysselsättningsslödjande syfte.

I detta sammanhang vill jag även anmäla ett anslagsspörsmål avseende
viss beredskapsåtgärd. Sedan riksdagen för budgetåret 1960/61 under elfte
huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 500 000 kr. till ett speciellt
beredskapsändamål uppdrog Kungl. Maj :t den 8 april 1960 åt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att efter samråd med civilförsvarsstyrelsen vidtaga
åtgärder för utbyggande av en provisorisk vägförbindelse över Brandalssund
i Stockholms län samt ställde förenämnda belopp till förfogande för
ändamålet. Sedermera anmälde väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att anvisade
medel icke komme att förslå till förelagets färdigställande beroende
på vissa förhållanden, vilka inte kunnat förutses vid påbörjandet. Med hänsyn
härtill bemyndigade Kungl. Maj :t den 26 oktober 1962 styrelsen att för
civilförsvarsstyrelsens räkning förskottsvis bestrida kostnaderna för färdigställande
av vägförbindelsen med ianspråktagande av högst 150 000 kr.
från anslaget till vissa vägbyggnadsarbeten.

Slutligen vill jag här anmäla, att 1960 års vägsakkunniga framlagt ett
betänkande med förslag rörande avgiftsbelagda trafikanläggningar. Efter
avslutad remissbehandling är ärendet f. n. föremål för beredning inom
kommunikationsdepartementet.

Sammanfattningsvis föreslår jag en ökad medelsanvisning för det .statliga
vägunderhållet om 25 mkr. till 440 mkr.

Jag förordar vidare, att anslag till statliga ordinarie väginvesteringar
äskas hos riksdagen med sammanlagt 500 mkr.

Det bör få ingå i Kungl. Maj :ts befogenheter på samma sätt, som gäller
för innevarande budgetår, att i den mån arbetsmarknadsläget så medgiver

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

17

eller påkallar bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att utöka byggnadsverksamheten
utöver angivna medelsomslutning om 500 mkr. genom
att under budgetåret i förväg laga i anspråk erforderliga belopp av de medel
på de kalenderårsberäknade anslagen, som är anvisade för den ordinarie
verksamheten under andra halvåret 1964. Kungl. Maj :t bör även ha befogenhet
att minska byggnadsverksamheten om detta erfordras ur arbetsmarknadssynpunkt.

I fråga om bidragsanslagen till den kommunala väghållningen tillstyrker
jag väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag om ett anslag av 68 mkr.
till bidrag till underhåll av vägar och gator. För det kommunala väg- och
gatubyggandet tillstyrker jag en arbetsomslutning under år 1964, som
motsvarar 215 mkr. i statsbidrag. Anslaget till bidrag till byggande av vägar
och galor torde böra tagas upp med detta belopp.

Vad slutligen beträffar bidragsanslagen till enskild väghållning förordar
jag att till bidrag till underhåll av enskilda vägar anvisas 29,5 mkr.
Anslaget till bidrag till byggande av enskilda vägar torde böra uppföras
med 15,6 mkr. Totalt äskas alltså för bidrag till enskild väghållning 45,1
mkr.

För administrativa och diverse ändamål beräknar jag under andra anslag
under sjätte huvudtiteln sammanlagt ca 75,8 mkr., att avräknas mot
automobilskattemedlen. Under femte, åttonde, nionde, elfte och tolfte
huvudtitlarna föreslås därjämte att ca 235,3 mkr. skall avräknas mot dessa
medel. Totalt skulle alltså för de till administration in. in. hänförliga ändamålen
ca 311,1 mkr. avräknas mot automobilskattemedlen, vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en ökning med ca 132,4 mkr

Enligt den sålunda redovisade beräkningen skulle det totalbelopp, som
avses skola täckas av automobilskattemedlen, för budgetåret 1963/64 uppgå
till sammanlagt (440 + 500 + 68 + 215 + 4o,l + 311,1) 1 579,2 mkr.
eller exakt angivet 1 579 204 400 kr., vilket innebär eu ökning i förhållande
till motsvarande på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagsbelopp
med omkring 234,0 mkr.

Chefen för finansdepartementet har i annat sammanhang beräknat in
komsterna på automobilskattemedlens specialbudget för budgetåret 1963/61
till 1 671 mkr.

Av sistnämnda belopp skulle alltså 1 579,2 mkr. disponeras för alt täcka
anslag på driftbudgeten medan ca 91,8 mkr. torde få tillföras budgetutjämningsfonden
och där redovisas under särskild titel.s>

Departementschefen övergår härefter till att behandla de förslag till
ändringar i bidragsgivningen till den enskilda väghållningen som föreslagits
av 1960 års vägsakkunniga.

I likhet med de sakkunniga anser departementschefen, att det av praktiska
och ekonomiska skäl icke är möjligt att genomföra ett förstatligande
helt eller delvis av det enskilda vägväsendet. Den enskilda väghållningens
2—4577 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. G samt. Nr 6

18

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

problem bör, såsom de sakkunniga föreslagit, lösas genom en förbättrad och
förenklad bidragsgivning av i princip nuvarande utformning.

Beträffande underhållsbidraget finner departementschefen den av de
sakkunniga föreslagna höjningen med 5 % till respektive 70 och 85 %
lämpligt avvägd och biträder förslaget i denna del. Högre bidragsprocent
bör enligt departementschefens mening tillämpas för underhållskostnad,
som avser kalenderåret 1963, oavsett när beslut om underhållsbidrag meddelats.

I fråga om byggnadsbidraget förordar departementschefen att procentsatserna
i fråga om bidrag till de egentliga byggnadskostnaderna höjes med
10 % i enlighet med utredningens förslag. Då ur administrativa synpunkter
starka skäl måste anses tala för att vid tillämpningen av bidragssystemet
generella procentsatser kan användas, finner sig departementschefen även
böra tillstyrka de sakkunnigas förslag beträffande bidrag för utarbetande
av arbetsplan. Departementschefen anser det emellertid angeläget, att det
enskilda vägbyggandet i större utsträckning än vad hittills varit fallet ökas,
i den mån arbetsmarknadspolitiska skäl talar härför. Planeringen bör därför
i görligaste mån underlättas. Departementschefen föreslår med hänsyn
härtill, att medel i särskilda fall får tagas i anspråk från anslaget till vissa
sysselsättningspolitiska åtgärder för att bestrida planeringskostnad utöver
vad som kan utgå från sjätte huvudtitelns anslag.

Förslaget att från Kungl. Maj :t till länsstyrelserna överflytta beslutanderätten
angående det högre byggnadsbidraget kan departementschefen icke
biträda.

Departementschefen har den uppfattningen att de relativt begränsade
anslagsmedel, som kan ställas till förfogande för bidrag till byggande
av enskilda vägar, i första hand utgå till de vägar, där behovet är störst,
nämligen vägar, som är av väsentlig betydelse såsom samfärdsled för eu
bygds befolkning. Departementschefen kan därför inte tillstyrka den ifrågasatta
utvidgningen av tillämpningsområdet för bidragsgivningen.

När det gäller iståndsättningsbidraget tillstyrker departementschefen de
sakkunnigas förslag om höjning till högst 70 %. Med hänsyn till trafikökningen
synes en vidgning av iståndsättningsbidragets användningsområde i
enlighet med vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört ävenledes böra
genomföras. Då de nu tillämpade maximibeloppen för iståndsättningsbidraget
icke reglerats på åtskilliga år anser departementschefen det skäligt, att
dessa höjes med 5 000 kr. Han förordar därför, att bidraget maximeras till
20 000 kr. för ombyggnad av bro och till 15 000 kr. för övriga åtgärder.

Departementschefen tillstyrker den av de sakkunniga förordade höjningen
av redskapsbidraget från 60 till 70 %. Vidare förordas att bidrag till
snöskärmar skall kunna utgå i sådana fall då uppsättandet av skärmar underlättar
vinterväghållningen.

Vad de sakkunniga anfört rörande angelägenheten av att förenkla och

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

19

effektivisera omuppskattningen kan departementschefen i princip ansluta
sig till. Ett starkt schematiserat system för beräkning av de betydande kostnader
det här är fråga om förutsätter enligt hans mening att beräkningsmetodiken
är invändningsfri och att den prövats i praktisk tillämpning.
Vissa brister synes emellertid enligt departementschefens åsikt vidlåda den
av de sakkunniga föreslagna metodiken för omuppskaltningarna. Detta
gäller främst uppräkningen av kostnadexma till basårets kostnadsläge. En
viss överarbetning av de sakkunnigas förslag anser departementschefen därför
nödvändig, innan statsmakterna kan binda sig för en så genomgripande
förändring i fråga om uppskattningen av underhållskostnadernas storlek.
En dylik översyn bör lämpligen grundas på praktiska försök i tre län under
ett par års tid. Enligt vad departementschefen inhämtat från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen torde Kalmar, Uppsala och Västerbottens län i
här avsett hänseende kunna betraktas som representativa för de södra,
mellersta och norra delarna av landet. Försöksverksamheten bör därför
förläggas till dessa län. Departementschefen har för avsikt att senare föreslå
Kungl. Maj :t att uppdraga åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att på
grundval av erfarenheter från försök med omuppskattningar varje år i de
angivna länen framlägga ett överarbetat förslag till förenkling av uppskattningsförfarandet
för bestämmande av underhållskostnadernas storlek. Därvid
bör även beaktas det under remissbehandlingen framkomna uppslaget
att omuppskattning skall ske endast vartannat år.

Då de sakkunnigas förslag i övrigt till förenkling av arbetet med bidragsgivningen
i huvudsak har samband med omuppskattningsförfarandet,
kan departementschefen f. n. inte biträda förslaget i denna del. Enligt departementschefens
mening har tillräckliga skäl inte anförts för förslaget att
överflytta utbetalning av statsbidrag från länsstyrelse till vägförvaltning,
varför detta förslag avstyrkes. I likhet med de sakkunniga finner departementschefen
någon ändring i gällande bidragsregler i syfte att särskilt tillgodose
vägföreningarnas vägar icke vara påkallad. Vad de sakkunniga uttalat
i frågan om kommuns medverkan i enskild väghållning föranleder icke
någon erinran.

I likhet med de sakkunniga uppskattar departementschefen kostnaderna
för reformen till 5 mkr. Med hänsyn till alt höjningen av procentsatsen för
byggnadsbidraget icke torde helt slå igenom omedelbart beräknas det totala
medelsbehovet i anledning av de förordade ändringarna i bidragsreglerna
till 4,1 mkr. för nästa budgetår, varav 2,5 mkr. till vägunderhållet och 1,6
mkr. till byggande.

Departementschefen anser det höra få ankomma på Kungl. Maj :t att i
gällande författningar göra erforderliga ändringar i överensstämmelse med
vad som föreslagits. Författningsändringarna hör träda i kraft den dag
Kungl. Maj:t bestämmer. De höjda procentsatserna bör dock äga tillämpning
beträffande underhållsbidrag för kostnader som avser 1963, oaktat beslut
om underhållsbidrag meddelats före ikraftträdandet.

20

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

Beträffande Vägunderhållet förordas (punkt 12, s. 69 och 70) ett reservationsanslag
av 440 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande Byggande av vägar och broar förordas (punkt 13, s. 70—72)
reservationsanslag å tillhopa 500 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Av följande sammanställning framgår bl. a. till förenämnda ändamål
för innevarande budgetår anvisade och för nästa budgetår äskade medel.

8.

Byggande av riks-vägar ...............

Anslag

1961/62

mkr.

210,0

Netto-

ulgift

mkr.

202,7

Reservation
vid budget-årets utgång

mkr.

151,4

Anslag

1962/63

mkr.

245,0

Styrelsens

förslag

1963/64

mkr.

290,0

Departe-

ments-

chefens

förslag

1963/64

mkr.

275,0

9.

Byggande av läns-vägar ...............

145,0

150,7

63,2

169,0

174,0

202,0

10. Byggande av öde-bygdsvägar ......

10,0

9,5

11,4

11,0

11,0

5,0

11.

Byggande av stor-broar ...............

15,0

11,4

28,8

15,0

25,0

18,0

380,0

374,3

254,8

440,0

500,0

500,0

Departementschefen har i fråga om byggande av vägar och gator anfört
följande.

»Medelsförbrukningen för den ordinarie statliga väg- och brobyggnadsverksamheten
under år 1961 uppgick till 370,0 mkr. För år 1962 har fastställts
en medelsförbrukningsram av 380 mkr. Enligt uppgift från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen beräknas omslutningen under år 1962 uppgå till
sistnämnda belopp.

För väg- och vattenbyggnadsverkets vägbyggnadsverksamhet under år
1963 bar riksdagen i enlighet med förslag i 1962 års statsverksproposition
angivit en ram av 440 mkr.

Den vid ingången av år 1963 disponibla medelsbehållningen under förevarande
anslag kan beräknas till 474,9 mkr. Den marginal om 34,9 mkr., som
alltså skulle föreligga mellan de tillgängliga medlen och ramen för år 1963,
kan komma att visa sig så liten eller så fördelad att vissa administrativa
svårigheter kan uppstå att nå den tänkta medelsomslutningen av 440 mkr.
Jag förutsätter att Kungl. Maj :t på samma sätt som gällt för år 1962 —
i mån av behov för att uppnå den sammanlagda medelsförbrukningsramen
— får bemyndiga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att för verksamheten
under år 1963 i förväg taga i anspråk medel från väganslagen för budgetåret
1963/64.

För den ordinarie statliga vägbyggnadsverksamheten under år 1964 har
jag under den allmänna översikten över beräkningen av väganslagen för -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

21

ordat anslag om sammanlagt 500 mkr. Härav bör i enlighet med vad jag
tidigare framhållit ett lämpligt avvägt belopp reserveras för vägbyggnadsarbeten
i samband med järnvägsnedläggningar och för speciella vägbyggnadsändamål
av olika slag.

Medelsförbrukningen under anslagen till byggande av ödebygdsvägar
och byggande av storbroar kan med hänsyn till föreliggande reservationsmedelsbehållningar
tillgodoses i avsedd omfattning även vid väsentligt reducerade
anslag i förhållande till styrelsens äskanden. Med hänsyn härtill
och till att medel för järnvägsnedläggningar in. m. enligt mitt förslag
fr. o. in. budgetåret 1963/64 skall upptagas på de ordinarie väganslagen har
jag berett styrelsen tillfälle att under hand ange den fördelning av anslagsmedlen,
som styrelsen vid den av mig förordade totala medelsförbrukningen
anser mest lämplig. Styrelsen har därvid föreslagit följande fördelning,
nämligen 275 mkr. eller 55 % på anslaget till byggande av riksvägar, 202
mkr. eller 40,4 % på anslaget till byggande av länsvägar, 5 mkr. eller 1 %
på anslaget till byggande av ödebygdsvägar samt 18 mkr. eller 3,6 % på anslaget
till byggande av storbroar. Jag finner den av styrelsen föreslagna
anslagsberäkningen böra godtagas.»

Beträffande Bidrag till underhåll av vägar och gator förordas (punkt
14, s. 73) ett förslagsanslag av 68 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande Bidrag till byggande av vägar och gator förordas (punkt 15,
s. 73 och 74), ett reservationsanslag av 215 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Departementschefen anser i enlighet med vad som anförts i den allmänna
översikten över beräkningen av väganslagen att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bör givas rätt att för år 1964 ställa i utsikt statsbidrag intill vad
som motsvarar en sammanlagd byggnadsvolym av 215 mkr. i statsbidrag.
Detta innebär en höjning med 30 mkr. i förhållande till den beräknade omslutningen
för år 1963. För budgetåret 1963/64 erfordras ett anslagsbelopp,
som motsvarar ett bidragsbehov av 215 mkr.

Beträffande Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. förordas (punkt
16, s. 74—76) ett reservationsanslag av 29,5 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen,
samt hemställes om medgivande att under budgetåret
1963/64 statlig lånegaranti må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av 0,5 mkr.

Departementschefen erinrar om att han i den allmänna översikten över
beräkningar av väganslagen i fråga om statsbidraget till underhåll av enskilda
vägar tillstyrkt en höjning av nu gällande bidragsprocent. Medelsbehovet
i anledning härav uppgår till 2,5 mkr. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkning av anslagsbehovet i övrigt föranleder icke någon erinran

22

Statsutskottets utlåtande nr 6 år i963

från departementschefens sida och han förordar således en ytterligare höjning
av anslaget med 1,5 mkr.

Beträffande Bidrag till byggande av enskilda vågar förordas (punkt 17,
s. 76 och 77) ett reservationsanslag av 15,6 mkr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Thorsten Larsson och Sundin (I: 47) och den andra inom andra kammaren
av herr Hansson i Skegrie (II: 54), vari hemställts att riksdagen i
skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om sådan översyn och komplettering
av vägplanen för Sverige, att de ökade krav på trafiksäkerhet, som föranledes
särskilt av eu framtida övergång till högertrafik, kan tillgodoses;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Bengtson m. fl. (I: 354) och den andra inom andra kammaren av
herr Hedlund m. fl. (11:416), vari hemställts att riksdagen måtte besluta
dels att anslag till vägunderhållet fr. o. in. budgetåret 1964/65 skall utgå per
kalenderår i enlighet med vad i motionerna anförts, dels att till Vägunderhållet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 485 000 000 kr.
att avräknas mot automobilskattemedlen, dels att för budgetåren 1963/64—
1965/66 skall som minsta investeringsram för byggande av vägar och broar
gälla 520, 580 resp. 640 mkr. i enlighet med vad i motionerna anförts, dels
att för budgetåret 1963/64 anvisa följande reservationsanslag att avräknas
mot automobilskattemedlen, nämligen till Byggande av riksvägar 286 000 000
kr., Byggande av länsvägar 210 000 000 kr., Byggande av ödebygdsvägar
6 000 000 kr. och Byggande av storbroar 18 000 000 kr., dels att till Bidrag
till byggande av vägar och gator för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen
samt dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i övrigt i
motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sveningsson och Ringaby (I: 426) och den andra inom andra kammaren
av herr Bohman m. fl. (II: 507), vari hemställts att riksdagen måtte
dels för budgetåret 1963/64 anvisa följande reservationsanslag att avräknas
mot automobilskattemedlen, nämligen till Byggande av riksvägar 290 mkr.,
Byggande av länsvägar 202 mkr., Byggande av ödebygdsvägar 8 mkr. och
Byggande av storbroar 20 mkr. samt dels uttala sin anslutning till att den
investeringsserie, som föreslagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, läggs
till grund som ett minimiprogram för de tre närmaste budgetårens statliga
ordinarie vägbyggnadsarbeten;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Boman m. fl. (I: 420) och den andra inom andra kammaren av herr
Carlsson i Stockholm m. fl. (II: 510), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av anslagen till byggande av allmänna vägar måtte uttala sig för

Statsutskottets utlåtande nr 6 är i963

23

att den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna investeringsserien
antages som ett minimiprogram för de tre närmaste budgetårens ordinarie
vägbyggnadsverksamhet, samt att anslaget för vägunderhåll enligt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens hemställan måtte beräknas för kalenderår i stället
för budgetår;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Boman m. fl. (I: 419) och den andra inom andra kammaren av herr
Carlsson i Stockholm m. fl. (II: 511), vari hemställts att riksdagen måtte
besluta att för byggande av riksvägar anvisa ett i jämförelse med Kungl.
Maj :ts förslag med 20 mkr. förhöjt belopp, innebärande reservationsanslag
för budgetåret 1963/64 om 295 mkr. för detta ändamål;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Torsten Andersson m. fl. (I: 144) och den andra inom andra kammaren
av herr Johansson i Dockered m. fl. (II: 176), vari hemställts att
riksdagen vid behandling av sjätte huvudtiteln måtte besluta hänföra landskapet
Dalsland till det område till vilket en specialdestinering av väganslagen
skall ske, i enlighet med vad i motionerna anförts;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Alexanderson (1:353) och den andra inom andra kammaren av fru
Nettelbrandt m. fl. (II: 421), vari hemställts att riksdagen måtte dels fastställa
en för de ordinarie väginvesteringarna gällande treårig investeringsserie,
dels i skrivelse till Kungl. Maj :t begära att inom en höjd anslagsram
möjliggöres en godtagbar utbyggnad av vägsystemet i storstockholmsräjongen,
dels ock besluta om den höjning av det ordinarie vägbyggnadsanslaget
som kan erfordras härför;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hilding (I: 356) och den andra inom andra kammaren av herr Jönsson
i Ingemarsgården m. fl. (II: 418), vari hemställts att riksdagen måtte dels
uttala sig för att planeringen för byggandet av storbroar i fortsättningen bedrives
så att nuvarande eftersläpning snarast möjligt inhämtas, dels i skrivelse
till Kungl. Maj :t hemställa om en inventering och redovisning av nuvarande
färjförbindelser inom det allmänna vägväsendet enligt angivna
riktlinjer;

dels en inom andra kammaren av herr Nilsson i Gävle väckt motion (II:
290), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer
om åtgärder för byggande av broförbindelse mellan Öland och fastlandet;

dels en inom andra kammaren av herr Elmwall in. fl. väckt motion
(II: 612), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte
hemställa om skyndsam inventering av de mindre vägförbättringsprojekt,
vilka kan genomföras som beredskapsarbeten för periodiskt tillgänglig arbetskraft
inom jord- och skogsbruksnäringen, samt även i övrigt ge till
känna vad i motionen anförts beträffande upprustning av de mindre länsvägarna; -

24

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sueningsson och Ringaby (I: 424) och den andra inom andra kammaren
av herr Bohman m. fl. (11:506), vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t måtte hemställa att Kungl. Maj :t vid framläggande av
förslag till 1964 års riksdag rörande anslag till vägunderhållet övergår från
nuvarande anslagsberäkning för budgetår till anslagsberäkning för kalenderår; dels

två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Widén m. fl. (I: 360) och den andra inom andra kammaren av herr
Larsson i Norderön m. fl. (11:419), vari hemställts att riksdagen vid behandlingen
av punkt 12, Vägunderhållet, för budgetåret 1963/64 måtte anvisa
ett reservationsanslag av 485 mkr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herr Eric Gustaf Peterson (I: 149) och den andra inom andra kammaren
av herr Berglund m. fl. (II: 170), vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj :t ville ge till känna vad motionärerna anfört och att medel
ställes till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för att vidta de åtgärder,
som kan anses lämpliga;

dels en inom andra kammaren av herr Antby väckt motion (II: 169),
vari hemställts att riksdagen må vid behandlingen av kommunikationsdepartementets
huvudtitel besluta i överensstämmelse med vad i motionen
anförts angående effektivare sandningsberedskap;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Torsten Andersson och Ernst Olsson (I: 240) och den andra inom
andra kammaren av herr Gustavsson i Alvesta m. fl. (II: 286), vari hemställts,
att riksdagen vid behandling av sjätte huvudtiteln måtte besluta, dels
att bidragen till enskild väghållning generellt skall utgå med 75 procent
samt med 90 procent då synnerliga skäl föreligger i enlighet med vad i
motionerna anförts, dels att i skrivelse till Kungl. Maj :t ge till känna vad i
motionerna anförts beträffande administrationen av bidragen till enskild
väghållning, dels att till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. in. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 31 500 000 kr. att avräknas
mot automobilskattemedlen, samt dels till Bidrag till byggande av
enskilda vägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
16 600 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen;

dels en inom andra kammaren av herrar Gustavsson i Alvesta och
Eriksson i Bäckmora väckt motion (II: 415), vari hemställts om en skyndsam
prövning rörande statsbidrag till marklösen och intrångsersättningar
samt planläggningens organisation vad gäller den enskilda väghållningen;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Svanström och Ernst Olsson (1:247) och den andra inom
andra kammaren av herr Jansson i Benestad m. fl. (II: 287), vari hemställts
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om utredning ro -

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963 25

rande huvudmannaskapet för de enskilda vägarna i enlighet med vad i motionerna
anförts.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionerna 11:54, 11:416, 11:507, 1:420, 1:419,
11:176, 11:421, 11:418, 11:290, 11:612, 11:506, 11:419, 11:170, 11:169,
II: 286, II: 415 och II: 287.

Utskottet. I sina petita för innevarande budgetår — avseende arbetsåret
1963 — äskade väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ett belopp om 440 mkr.
för den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten. Styrelsen föreslog därvid
att, utan frångående av vägplanen, för de ordinarie arbetena skulle
väljas en ny investeringsserie, innebärande en årlig ökning med 60 mkr.
under budgetåren 1962/63—1964/65. Anslag för det aktuella budgetåret beviljades
enligt äskandet — dock med den ändring däri att 40 mkr. av beloppet
skulle specialdestineras till Norrlands-länen, varvid arbetsmarknadspolitiska
synpunkter skulle beaktas vid vägföretagens utväljande i flerårsplanerna.
Styrelsen har nu, i sina anslagsframställningar för nästa budgetår,
funnit det angeläget att ånyo kraftigt understryka nödvändigheten av
att en investeringsserie om minst tre år lägges till grund för de ordinarie
väginvesteringarna. För budgetåren 1963/64—196o/66 erfordras i enlighet
härmed investeringsbelopp om respektive 500, 560 och 620 mkr. Styrelsen
hemställer därför om en medelsanvisning för budgetåret 1963/64 av 500
mkr., varjämte till vissa vägbyggnadsarbeten yrkas ett oförändrat anslag
om 20 mkr.

Departementschefen upptager i enlighet med styrelsens förslag anslaget
till de ordinarie väginvesteringarna med 500 mkr. — dock inklusive anslaget
till vissa vägbyggnadsarbeten, vilket tr. o. m. nästa budgetår föreslås
uppgå i de ordinarie anslagen till vägbyggnader på landsbygden. Även under
nästa år anses därvid ett belopp om 40 mkr. böra avsättas till vägbyggandet
i vissa län under beaktande av arbetsmarknadspolitiska synpunkter.
Det geografiska området härför föreslås emellertid skola utvidgas till att
omfatta Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län.

För vägunderhållet beräknar departementschefen ett anslag om 440 mkr.,
mot av styrelsen föreslagna 485 mkr. Anslaget anses även fortsättningsvis
böra anvisas för budgetår.

Till den kommunala väghållningen förordas 215 mkr. för byggande av
vägar och gator -— innebärande en ökning med JO mkr. — samt 68 mkr.
Lill underhåll av vägar och gator.

Anslagen till underhåll och byggande av enskilda vägar upptages med
sammanlagt 45,1 mkr., innebärande en främst av föreslagna ändringar i
bidragsgivningen betingad ökning med 5 mkr.

För administration och diverse ändamål har — inklusive vissa anslag

26

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

under femte, åttonde, nionde, elfte och tolfte huvudtitlarna — äskats sammanlagt
311,1 mkr. Det totalbelopp, som avses skola täckas av automobilskattemedlen,
skulle enligt beräkningarna därmed uppgå till sammanlagt
(500 + 440 + 215 + 68 + 45,1 + 311,1) 1 579,2 mkr. I förhållande till motsvarande
på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslag innebär
detta en ökning med ca 234,0 mkr. Då inkomsterna av automobilskattemedlen
beräknas till 1 671 mkr., skulle således det under budgetutjämningsfonden
redovisade överskottet på vägväsendets specialbudget komma att öka
med 91,8 mkr.

Vid fjolårets riksdag underströk utskottet angelägenheten av att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens planering och samordning av vägbyggnadsverksamheten
i görligaste mån underlättas genom att riktlinjer för vägpolitiken
under ett begränsat antal år uppdrages. Utskottet framhöll vidare,
alt en ökning av väganslagen av storleken 100 mkr. kunde utgöra utgångspunkt
för ställningstagandena för de närmaste budgetåren i fråga om investeringsramar
och anslag till vägbyggande och vägunderhåll för så vitt
det samhällsekonomiska läget gav förutsättningar härför. Såsom departementschefen
framhållit ansluter den av Kungl. Maj :t nu förordade ökningen
av berörda anslag med totalt 101,6 mkr. nära till sistnämnda uttalande. Utskottet
har med hänsyn bl. a. härtill funnit sig kunna godtaga den av departementschefen
förordade investeringsramen för nästa budgetår om 500
mkr. På de av departementschefen anförda skälen synes intet vara att erinra
mot att däri inkluderas de tidigare under särskild anslagstitel upptagna
medlen till vissa vägbyggnadsarbeten.

Utskottet, som således avstyrker de i motionerna I: 354 och II: 416, I: 426
och 11:507, 1:419 och 11:511 framställda yrkandena om att anslagen till
den ordinarie vägbyggnadsverksamheten skall upptagas med ett belopp av
tillhopa 520 mkr., finner sig i överensstämmelse med sina tidigare ställningstaganden
ej heller nu kunna tillstyrka de i motionerna I: 354 och
II: 416, I: 426 och II: 507, I: 420 och II: 510 samt I: 353 och II: 421 gjorda
yrkandena om att till grund för de fortsatta investeringarna på vägområdet
skall fastställas en treårig investeringsserie på sätt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
förordat.

Utskottet vill dock i detta sammanhang erinra om de uttalanden som
av departementschefen göres i statsverkspropositionen beträffande investeringsverksamhetens
omfattning m. in. under kalenderåren 1958—1962 och
den beräknade omslutningen under 1963—1964 samt om de överläggningar,
som förevarit mellan representanter för kommunikationsdepartementet
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen rörande riktlinjerna för flerårsplaneringen
för åren 1964—1968. Härtiil må framhållas att i en i anslutning
till förenämnda överläggningar inom departementet den 25 januari 1963
upprättad promemoria angående utarbetandet av flerårsplanerna för nämnda
period uttalats, att dessa bör göras upp på basis av en oförändrad me -

27

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

delstilldelning av 500 mkr. till det ordinarie vägbyggandet under ettvart
av åren i perioden. Även om detta uttalande förklarats icke innebära något
ställningstagande i förväg till de anslagsbelopp, som för bär ifrågavarande
budgetår skall anvisas å riksstaten under de ordinarie vägbyggnadsanslagen,
torde dock härigenom ett fastare underlag erhållas för planeringen av
verksamheten under den angivna perioden.

Vidkommande den även för nästa budgetår förutsatta specialdestinationen
av byggnads- och underhållsmedel till vissa län vill utskottet erinra
om innebörden av sina uttalanden härom vid 1962 års riksdag. Med hänsyn
till den avsevärda uppmjukning av systemets tillämpning departementschefens
nu framlagda förslag torde innebära, vill utskottet icke motsatta
sig densamma. Utskottet har emellertid icke funnit sig kunna tillstyrka
att den — på sätt i motionerna 1:144 och 11:176 förordats

__ ytterligare utvidgas att omfatta även landskapet Dalsland. Även

om utskottet i och för sig hyser förståelse för de av motionärerna därvid
anförda synpunkterna finner utskottet dock den i motionerna upptagna
frågan om utbvggnaden av den s. k. Dalslandsleden höra behandlas i den
för prövning av vägärenden stadgade ordningen.

Av i princip samma skäl finner sig utskottet ej heller kunna tillstyrka
de i motionerna 1: 353 och II: 421 framställda yrkandena lörande en höjd
anslagsram för möjliggörande av en godtagbar utbyggnad av vägsystemet i
storstockholmsräjongen.

Departementschefens beräkning av anslaget till det statliga vägunderhållet
biträdes av utskottet. De i motionerna I: 354 och II: 416 samt I: 360
och II: 419 framförda yrkandena om höjning av anslaget avstyrkes följaktligen.

Beträffande den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna övergången
till kalenderårsberäkning av ifrågavarande anslag anser utskottet
skäl tala härför. Utskottet finner det därför önskvärt att Kungl. Maj :t snarast
prövar möjligheterna till en sadan ändring och förelägger riksdagen
förslag härom.

Anslagen till den statsbidragsberättigade kommunala väghållningen har
upptagits med 215 mkr. till byggande av vägar och gator —• mot av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna 225 mkr., samt i enlighet med
styrelsens förslag med 68 mkr. till underhåll av vägar och gatoi. Utskottet
godtager för sin del Kungl. Maj :ts förslag och avstyrker följaktligen bifall
till motionerna I: 354 och II: 416 i vad de avser höjning av förstnämnda anslag
till 225 mkr.

1 fråga om bidragsgivningen till enskild väghållning, in. in. samt anslagsberäkningen
härför under nästa budgetår bär Kungl. Maj:l, på grundval
av ett av 1960 års vägsakkunniga avgivet betänkande (SOU 1962: 6) samt
däröver inhämtade remissyttranden framlagt förslag i ämnet. De sakkunniga
har framhållit att, vid bedömningen av de med statsbidragsgivningen

28

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

sammanhängande frågorna, det enskilda vägnätets stora betydelse för näringslivet
och ur allmänna kommunikationssynpunkter måste beaktas. Det
vore i hög grad angeläget för såväl det allmänna som intressenterna själva
att de enskilda vägarna utbygges och underhålles på ett rationellt och ändamålsenligt
sätt. Av samma skäl och med hänsyn jämväl till kostnaderna för
denna väghållning framstode därvid en insats från statens sida som välmotiverad.

Ett förstatligande helt eller delvis av den enskilda väghållningen hade
de sakkunniga icke funnit sig kunna tillråda. Såväl de enskilda vägarnas
inbördes skiftande art och beskaffenhet som deras i stor utsträckning avsevärda
olikheter gentemot de allmänna vägarna medförde nämligen att stora
svårigheter skulle uppstå vid ett inordnande av de enskilda vägarna i det allmänna
vägnätet. En förbättrad och förenklad bidragsgivning av i princip
det slag man nu har borde därför i stället eftersträvas.

Utskottet delar helt de sakkunnigas uppfattning härvidlag. De nu framlagda
förslagen innebär också avsevärda förbättringar och förenklingar av
bidragsreglerna och synes därför väl ägnade att läggas till grund för den
fortsatta bidragsverksamheten. De synes jämväl stå i god överensstämmelse
med riksdagens tidigare gjorda uttalanden i dessa frågor. Beträffande det
av Kungl. Maj:t framlagda förslaget får utskottet i övrigt anföra följande.

I likhet med de sakkunniga och departementschefen finner utskottet det
av praktiska och ekonomiska skäl icke vara möjligt att genomföra ett förstatligande
helt eller delvis av det enskilda vägväsendet. I vart fall f. n.
synes ej heller ett kommunaliserande av detsamma, såsom i motionerna
I: 247 och II: 287 ifrågasatts, vara lämpligt. Utskottet avstyrker därför motionärernas
förslag om utredning härom.

Bidraget till underhåll av enskilda vägar, som f. n. utgår med 65 procent
av beräknade kostnader och då synnerliga skäl föreligger med 80 procent av
nämnda kostnader, föreslås höjt med 5 procent till 70 respektive 85 procent.
Byggnadsbidraget åter, som nu utgår med högst 60 procent eller, då synnerliga
skäl föreligger och efter av Kungl. Maj :t därtill lämnat medgivande med
75 procent, föreslås höjt med 10 procent till likaledes 70 respektive 85 procent.
Bidraget till utarbetande av arbetsplan anses även — för ernående av
likformighet i bidragsreglerna — böra fastställas till 70 procent. Även redskapsbidraget
föreslås höjt från 60 till 70 procent. Det s. k. iståndsättningsbidraget
anses av departementschefen i likhet med de sakkunniga böra
höjas till högst 70 procent. Maximibeloppen för iståndsättningsarbeten
föreslås vidare reglerade på sådant sätt, att bidraget härför i varje enskilt
fall maximeras till 20 000 kr. för ombyggnad av bro och till 15 000 kr. för
övriga åtgärder.

De sakkunnigas förslag att från Kungl. Maj :t till länsstyrelserna överflytta
beslutanderätten angående det högre byggnadsbidraget anser sig departementschefen
icke kunna biträda. Vidare anses viss överarbetning böra

29

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

ske av utredningens förslag om ersättande av de vart femte år återkommande
s. k. omuppskattningarna av underhållskostnaderna med en på
grundval av vissa stickprov företagen schematisk, årlig uppräkning. En
sådan översyn anses böra grundas på praktiska försök i tre lan under ett
par års tid. De förslag till förenklingar i övrigt av bidragsverksamheten,
som har samband med omuppskattningarna, anser sig departementschefen
följaktligen tills vidare ej heller kunna biträda liksom ej heller förslaget att
överflytta utbetalningen av statsbidrag från länsstyrelse till vägförvaltning.

Utskottet biträder för sin del Kungl. Maj :ts förslag om höjning av de
skilda procentsatserna och vill på av departementschefen anförda skal
ej heller motsätta sig, att en ändring av systemet för omuppskattning av
underhållskostnaderna tills vidare anstår — i avvaktan på en översyn av
det framlagda utredningsförslaget i denna del. Ej heller i övrigt har utskottet
funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
innebärande bl. a. att anslagen till underhåll och byggande av enskilda vagar
upptages med 29,5 respektive 15,6 mkr. Utskottet avstyrker följaktligen

bifall till motionerna I: 240 och II: 286.

Ej heller har utskottet funnit sig berett att biträda de i motionen II: 415
gjorda yrkandena rörande statsbidrag för marklösen och intrångsersättningar.
Motionen avstyrkes därför.

Vidkommande vissa i övrigt motionsledes aktualiserade frågor får utskottet
anföra följande.

I motionerna I: 47 och II: 54 har hemställts om sådan översyn och komplettering
av vägplanen för Sverige, att de ökade krav på trafiksäkerhet, som
föranledes särskilt av en framtida övergång till högertrafik, kan tillgodoses.
Utskottet får i anledning härav erinra om att i vägplanen uttryckligen angivits
att planen är av översiktlig och principiell natur samt att den skall
successivt revideras alltefter den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Så
sker också i den mån tillgängliga resurser medgiver, bl. a. genom det inom
väg- och vattenbyggnadsverket bedrivna utredningsarbetet, varav vissa delresultat
redovisats i styrelsens anslagsframställningar under senare år. Enligt
vad utskottet erfarit avses vidare, enligt beslut av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i samråd med den s. k. samarbetsdelegationen för vägväsendet,
utredningsarbetet med avseende å vägplanens uppföljande i olika avseenden
skola intensifieras. Då det torde få förutsättas att i samband med
förenämnda successiva revidering och uppföljande de på väginvesteringaxnas
omfattning och inriktning inverkande faktorerna av skilda slag vederbörligen
beaktas, synes någon särskild framställning från riksdagens sida i
av motionärerna angivet syfte ej påkallad. Motionerna avstyrkes därför.

Av liknande skäl kan utskottet ej heller biträda de i motionen 11:612
framförda yrkandena rörande upprustning av de mindre länsvägarna. I
anslutning härtill må erinras om att i vägplanen framlagts förslag till såväl
utformning av riksvägnätet som upprustning av länsvägnätets skilda

30

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

delar. Den med utgångspunkt härifrån föreslagna investeringsserien
omsättes i flerårsplaner, som uppgöres för femårsperioder och i enlighet
med vägstadgans bestämmelser förnyas vart tredje år. Fördelningen av investeringsmedel
de skilda landsdelarna och väggrupperna emellan sker därvid
på grundval av en noggrann angelägenhetsgradering och efter vederbörande
regionala och lokala vägmyndigheters hörande. Även härvidlag ingår
ett fortsatt utredningsarbete och härpå grundad fortlöpande prövning av
utbyggnadsbehovet som ett led i vägplanens uppföljande. Någon särskild
framställning i ämnet från riksdagens sida torde följaktligen icke vara erforderlig.

I motionerna I: 356 och II: 418 har hemställts att riksdagen måtte dels
uttala sig för att planeringen av storbroar i fortsättningen hedrives så, att
nuvarande eftersläpning snarast möjligt inhämtas, dels i skrivelse till Kungl.
Maj :t hemställa om en inventering och redovisning av nuvarande färjförbindelser
inom det allmänna vägväsendet enligt i motionerna angivna riktlinjer.

I anledning härav må framhållas att den tidigare eftersläpningen i projekteiingsarbetet,
enligt vad utskottet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
eif aril, främst hatt sin grund i att utredningsarbetet beträffande de större
företagen visat sig betydligt mer komplicerat och tidsödande än man ursprungligen
räknat med. Projekteringsläget säges emellertid numera ha
avsevärt förbättrats, varjämte arbetena på de i flerårsplanens senare del
intagna föietagen forcerats. Vad beträffar motionärernas uttalanden rörande
ersättande av farleder med broar må framhållas att härmed sammanhängande
frågor prövas i det planläggningsarbete som inom verket kontinuerligt
hedrives, i samband varmed givetvis i varje särskilt fall måste
ske en angelägenhetsgradering i förhållande till andra väg- och broprojekt.
Vidkommande motionärernas övriga yrkanden får utskottet hänvisa till eu
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i april 1962 upprättad förteckning

upptagande samtliga färjor och färjleder tillhörande det allmänna vägväsendet
— jämte vissa hos styrelsen ytterligare tillgängliga uppgifter. Utskottet
kan för sin del mot bakgrund av det anförda — i förevarande fall
icke finna någon åtgärd från riksdagens sida erforderlig och avstyrker följaktligen
motionerna i fråga.

Med anledning av det i motionen 11:290 framställda yrkandet rörande
vidtagande av åtgärder för byggande av en broförbindelse mellan Öland och
fastlandet vill utskottet framhålla att en översyn f. n. pågår inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen av tidigare framlagt utredningsmaterial härom.
Frågan om byggandet av en sådan förbindelse har vidare behandlats av
1960 års vägsakkunniga i deras betänkande om avgiftsbelagda vägar och
bi oar (SOU 1962. 26). Sistnämnda betänkande kommer, enligt aviserande
i statsverkspropositionen, att anmälas för riksdagen i samband med vissa
förslag i anledning av det av 1953 års trafikutredning verkställda utred -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

31

ningsarbetet. Under hänvisning till anförda förhållanden anser utskottet
motionen icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motionerna I: 149 och II: 170 har hemställts att — på av motionärerna
anförda skäl — medel ställes till väg- och valtenbyggnadsstyrelsens förfogande
för att vidtaga de åtgärder, som kan anses lämpliga för motverkande
av olägenheter, föranledda av att vägarna vintertid sandas med en blandning
av sand och salt. Berörda förhållande torde emellertid främst vara
betingat av trafiksäkerhetsskäl och dessutom sammanhänga med frågor av
sådan teknisk natur, att det torde få ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att pröva desamma samt vidtaga eventuellt erforderliga åtgärder.
Utskottet, som förutsätter att styrelsen uppmärksamt följer utvecklingen
på området, avstyrker för sin del motionerna i fråga. Av i
princip samma skäl avstyrker utskottet motionen II: 169.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna I: 354 och II: 416, I: 426 och II: 507, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, samt motionerna I: 419 och II: 511
till Byggande av riksvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett
reservationsanslag av 275 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; b)

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och motionerna
I: 426 och II: 507 samt med avslag å motionerna I: 354 och
II: 416, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande
av länsvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 202 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; c)

med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionerna 1:354 och 11:416 samt 1:426 och 11:507, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande av ödebygdsvägar
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
5 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

d) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och motionerna
1:354 och 11:416 samt med avslag å motionerna 1:426 och
II: 507, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till Byggande
av storbroar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 18 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; e)

avslå i motionerna I: 354 och II: 416, I: 426 och II: 507,
I: 420 och II: 510 samt I: 353 och II: 421 framställda yrkanden
angående en treårig investeringsserie för vägbyggnader;

II. att motionerna I: 144 och II: 176 icke må av riksdagen
bifallas;

32

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

III- att motionerna I: 353 och II: 421, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

IV. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag och med avslag å
motionerna 1:360 och 11:419 samt 1:354 och 11:416, sistnämnda
båda motioner såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
440 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) i anledning av motionerna I: 354 och II: 416 samt I: 420
och II: 510, nämnda motioner såvitt nu är i fråga, samt motionerna
1:424 och 11:506 i skrivelse till Kungl. Maj:t giva
till känna vad utskottet anfört rörande kalenderårsberäkning
av anslaget till det statliga vägunderhållet;

V. att riksdagen må till Bidrag till underhåll av vägar och
gator för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
68 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

VI. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 354 och II: 416, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av vägar
och gator för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 215 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

VII. att motionerna 1:247 och 11:287 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

VIII. att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna I: 240 och II: 286, nämnda motioner såvitt nu är
i fråga, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 29 500 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

b) medgiva, att under budgetåret 1963/64 statlig lånegaranti
må beviljas för lån avseende inköp av vägunderhållsmaskiner
för vissa enskilda vägar intill ett totalbelopp av
500 000 kr.;

c) med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt med avslag å
motionerna 1: 240 och II: 286, nämnda motioner såvitt nu är
i fråga, till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 15 600 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen;

d) avslå motionerna I: 240 och II: 286, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj:t;

IX. att motionen 11:415 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

33

X. att motionerna I: 354 och II: 416, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

XI. att motionerna I: 47 och II: 54 icke må föranleda någon
riksdagens åtgärd;

XII. att motionen 11:612 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

XIII. att motionerna 1:356 och 11:418 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

XIV. att motionen 11:290 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd;

XV. alt motionerna 1:149 och 11:170 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

XVI. att motionen II: 169 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

12 :o) Utredningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, s.
77 och 78), som innebär en oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 400 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

13:o) Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser. I

enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 20, s. 78 och 79), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser för budgetåret 1963/64 anvisa ett
reservationsanslag av 25 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

14:o) Avsättning till statens automobilskattemedelsfond. I enlighet med
Kungl. Maj :ts förslag (punkt 21, s. 79) får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Avsättning till statens automobilskattemedelsfond
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

15 :o) Bidrag till vatten- oeh avloppsanläggningar. Kungl. Maj :t har
(punkt 22, s. 79 och 80) föreslagit riksdagen att till Bidrag till vatten- och
avloppsanläggningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 70 000 000 kr.

Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 55 mkr.

3—4677 03 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 6

34 Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt att anslaget ökas med
15 mkr.

Departementschefen biträder väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag
om en höjning av anslaget med 15 mkr. Då departementschefen anser det
angeläget, att den nuvarande bidragsbalansen avverkas i snabbast möjliga
takt, kan han däremot icke nu biträda förslaget att ytterligare medel skall
ställas till förfogande för beviljande av s. k. förtursbidrag till avloppsreningsverk.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Ferdinand
Nilsson m. fl. (I: 243) och den andra inom andra kammaren av herr Larsson
i Luttra m. fl. (II: 288), vari hemställts att riksdagen skall besluta att
till Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1963/64 anvisas
ett reservationsanslag av 74 mkr. ävensom att av detta anslag högst
10 mkr. av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen må disponeras för förtursbidrag
eller direkthidrag till avloppsreningsverk.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden får
utskottet hänvisa till motionen I: 243.

Utskottet. Kungl. Maj:ts förslag innebär för nästa budgetår i enlighet
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag en höjning av anslagsanvisningen
till förevarande ändamål med 15 mkr. Med erinran härom och
under hänvisning jämväl till vad departementschefen i ämnet i övrigt
anfört biträder utskottet Kungl. Maj :ts förslag samt avstyrker i enlighet
härmed de i de båda likalydande motionerna I: 243 och II: 288 framförda
yrkandena om bl. a. ytterligare anslagshöjning med 4 mkr.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna 1: 243 och II: 288, till Bidrag till
vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 70 000 000 kr.

V äg trafik väsendet

16:o) Statens bilinspektion: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt 23, s.
81—85) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet angiven
ändring, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens bilinspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1963/64, dels ock till Statens bilinspektion: Avlöningar för samma budgetår
anvisa ett förslagsanslag av 4 862 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

35

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 4 163 000 kr.

Väg- och vattenbgggnadsstgrelsen har hemställt om en anslagshöjning
för nästa budgetår med 990 300 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 81—83).

I fråga om yttrande av statens lönenämnd får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 83).

Departementschefen har anfört följande.

Statens bilinspektion förstärktes fr. o. in. budgetåret 1962/63 med bl. a.
tolv tjänster som besiktningsassistent i Ae 11. Då en förbättring av löneställningen
för besiktningsassistenterna synes motiverad, föreslår jag, att
tjänst som besiktningsassistent placeras i Ae 13. Kostnaden härför beräknar
jag till 21 700 kr. Enligt grunderna för den reglerade befordringsgången bör
i enlighet med styrelsens förslag ett kontorsbiträde i Ae 5 erhålla ordinarie
befattning i oförändrad lönegrad.

Genom de personalförstärkningar som under senare år tillförts inspektionen
har förutsättningarna för verksamhetens bedrivande förbättrats. Arbetsuppgifterna
beräknas emellertid växa ytterligare, varför behov av viss
personalförstärkning föreligger. Med hänsyn till att bilinspektionens framtida
ställning och arbetsuppgifter delvis är beroende av ställningstagandet
till frågan om obligatorisk kontrollbesiktning, vilken f. n. är under beredning
inom kommunikationsdepartementet, anser jag en ytterligare förstärkning
av bilinspektionens resurser böra genomföras på sådant sätt, att denna
icke föregriper en eventuell reform i berörda hänseende. I första hand torde
personalförstärkningen böra ske genom inrättandet av tjänster som besiktningsassistent.
Jag föreslår, att fem nya sådana tjänster i Ae 13 inrättas
vid inspektionen. Det ökade medelsbehovet i anledning härav beräknar jag
till 93 500 kr. Vidare förordar jag att för anställning av biträdespersonal
ytterligare 40 000 kr. ställes till inspektionens förfogande.

Under den tid inspektionen har toppbelastning bör därjämte liksom tidigare
systemet med särskilda förrättningar användas. För ifrågavarande
ändamål föreslår jag, att anslagsposten Avlöningar till tillfällig personal
in. in. räknas upp med 80 000 kr.

Styrelsens beräkning av kostnadsökningar till följd av beslut vid 1962
års riksdag samt för löneklassuppflyttningar föranleder ingen erinran.
Posten Kompensation för höjda folkpensionsavgifter bör höjas med 3 200
kr.

Styrelsens förslag i övrigt anser jag mig icke kunna tillstyrka.

1 detta sammanhang vill jag även anmäla, att en undersökning pågår
inom kommunikationsdepartementet rörande viss omläggning av typbesiktningen
av nya bilar. Beredningen av denna fråga är emellertid ännu icke
avslutad. Det är min avsikt att anmäla denna fråga så snart beredningen
kunnat slutföras.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot de av departementschefen
i förevarande sammanhang förordade åtgärderna och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för

36

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

statens bilinspektion vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1963 förordad ändring; b)

godkänna följande avlöningsstat för statens bilinspektion,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 317 600

2. Avlöningar till tillfällig personal m. m., förslagsvis
............................................................ 140 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 962 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 376 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 65 600

Summa kr. 4 862 000

c) till Statens bilinspektion: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 4 862 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

17 :o) Statens bilinspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 24, s. 85 och 86), som innebär en anslagsökning med 376 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 806 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

18:o) Statens bilinspektion: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 25, s. 87 och 88), som innebär en med 350 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens bilinspektion: Utrustning för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 500 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

19 :o) Registrering av motorfordon. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 26, s. 88) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Registrering av motorfordon för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

20 :o) Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar. Kungl.
Maj:t har (punkt 27, s. 88 och 89) föreslagit riksdagen att till Bidrag
till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar för budgetåret 1963/64

37

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

anvisa ett reservationsanslag av 4 250 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har hemställt om ett anslag av
4 250 000 kr. för budgetåret 1963/64.

Departementschefen förordar i likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att anslaget uppföres med 4 250 000 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Svanström och Nils-Eric Gustafsson (1:150) och den andra inom
andra kammaren av herr Dahlgren m. fl. (II: 172), har hemställts, att riksdagen
i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om snara åtgärder i syfte
att öka trafiksäkerheten vid korsningar mellan järnväg samt allmänna och
enskilda vägar, att riksdagen under rubriken Bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar i kommunikationshuvudtiteln för budgetåret
1963/64 måtte anvisa ett anslag av oförändrat 6 000 000 kr., samt att
riksdagen under samma huvudtitel måtte uppräkna reservationsanslaget
till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar
med 500 000 kr. till 1 000 000 kr.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionen I: 150.

Utskottet. Med hänsyn till vad departementschefen under förevarande
punkt anfört anser sig utskottet böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag och
avstyrker följaktligen i denna del bifall till motionerna 1:150 och II: 172.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 150 och II: 172, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 4 250 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; II.

att motionerna I: 150 och II: 172, såvitt de avser skrivelse
till Kungl. Maj :t, icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

21 :o) Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar.
Kungl. Maj :t har (punkt 28, s. 90) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Väg- och vattcnbyggnadsstyrclscn har hemställt om ett anslag om 500 000
kr. för budgetåret 1963/64.

38

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1063

Departementschefen förordar att anslaget uppföres med 500 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de under
punkten 20 omnämnda motionerna I: ISO och 11: 172, i vad desamma
berör nu ifrågavarande anslag.

Utskottet anser sig för sin del med beaktande av vad departementschefen
i trågan anfört, böra tillstyrka Kungl. Maj :ts förslag och kan följaktligen
icke biträda den i motionerna I: 150 och II: 172 i denna del gjorda hemställan.

Utskottet hemställer därför,

att riksdagen må, med hifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag a motionerna I: 150 och II: 172, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till trafiksäkerhetsfTämjande
åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 500 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

22:o) Statens hiltrafiknämnd: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 29,
s. 91—94) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen
för statens biltrafiknämnd vidtaga i statsrådsprotokollet
angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat
för statens hiltrafiknämnd, att tillämpas tills vidare fr. o. m/budgetåret
1963/64, dels ock till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 737 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning för nästa
budgetår med 210 200 kr.

Beträffande den närmare innebörden av nämndens framställning torde
få hänvisas till propositionen (s. 91 och 92).

I fråga om yttrande av statens lönenämnd får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 92).

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsökningar,
att den nuvarande befattningen med arvode motsvarande 23 löneklassen
ändras till en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21 samt att tjänsten
som assistent i Ag 15 extraordinariesättes med oförändrad lönegradsplacenng.
I samband med att en telefonväxel installerats bör nu medel anvisas
för en tjänst som kontorsbiträde i Af 2—Ae 5. Kungl. Maj:t medgav den
11 maj 1962 att nämnden fr. o. in. den 1 juni 1962 finge anställa en förste
byråsekreterare i Ag 23 samt ett skrivbiträde i Af 2—Ae 5 för handläggning
av frågor rörande försvarsplaneringen. Då denna personal erfordras även
under nästa budgetår, föreslås att medel anvisas härför.

39

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

Manuell granskning av färdskrivaruppteckningar bör enligt departementschefens
uppfattning ske i oförminskad omfattning i avbidan på resultatet
av den pågående utredningen om de tekniska möjligheterna att
nyttja maskinella hjälpmedel. För att detta skall möjliggöras erfordras
ytterligare 7 500 kr.

I två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herrar Sveningsson och Ringaby (I: 425) och den andra inom andra kammaren
av herr Bohman m.fl. (II: 509) har hemställts att riksdagen måtte
dels (punkt 29) fastställa en i motionerna föreslagen avlöningsstat för
statens biltrafiknämnd, dels till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 807 500 kr., att avräknas
mot automobilskattemedel, dels ock (punkt 30) till Statens biltrafiknämnd.
Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionen II: 509.

Utskottet. Kungl. Maj :ts förslag innebär — förutom vissa smärre löneregleringar
och automatiska utgiftsökningar — att ytterligare medel ställes
till förfogande för att manuell granskning av färdskrivaruppteckningar
skall kunna ske — i avbidan på resultatet av den pågående utredningen
om de tekniska möjligheterna att härför utnyttja maskinella hjälpmedel.

I motionerna I: 425 och II: 509 har i anledning härav och under hänvisning
jämväl till innehållet i vid fjolårets riksdag väckta motioner i ämnet, yrkats
att medel för ändamålet ej må anvisas, då utredningens förslag i vart fall
bör avvaktas. I motionerna hemställes också om en motsvarande reducering
beträffande nämndens omkostnadsanslag.

Utskottet har för sin del ansett sig böra biträda Kungl. Maj:ts förslag
och avstyrker följaktligen bifall till motionerna i fråga.

Ej heller har utskottet i övrigt funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
förordat.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 425 och II: 509, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
statens biltrafiknämnd vidtaga i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 förordad
ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1963/64:

40

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 82 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................. 31800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 546 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................................. 216 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................................... 12 400

Summa kr. 890 000

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kr., att avräknas
mot autoinobilskattemedlen.

23:o) Statens biltrafiknämnd: Omkostnader. Kungl. Maj:t har (punkt
30, s. 94 och 95) föreslagit riksdagen att till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 96 000 kr., att
avräknas mot autoinobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 85 000 kr.

Statens biltrafiknämnd har hemställt om en anslagshöjning med 11 500
kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 11 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft de under
punkten 22 redovisade motionerna I: 425 och II: 509, i vad de berör förevarande
anslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt
anfört, hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna 1:425 och 11:509, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd:
Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 96 000 kr., att avräknas mot aulomobilskattemedlen.

24 :o) Statens trafiksäkerhetsråd m. m. Kungl. Maj :t har (punkt 31, s.
95 98) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen för ordad

stat för statens trafiksäkerhetsråd m. m., att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Statens trafiksäkerhetsråd m. in.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 228 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

41

Motsvarande anslag är i gällande riksstat uppfört med 204 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt om en anslagsökning med
249 200 kr. (s. 95 och 96).

Beträffande remissyttrande av statskontoret får utskottet hänvisa till
propositionen (s. 97).

Kungl. Maj:ts förslag innebär en uppräkning av anslaget med 24 000 kr.
för i huvudsak automatiska kostnadsökningar.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar
Lundström och Virgin (1:502) och den andra inom andra kammaren av
herrar Nordgren och Carlsson i Stockholm (11:614), vari hemställts att
riksdagen ville dels till Statens trafiksäkerhetsråd in. in. för budgetaret
1963/64 anvisa ett forskningsanslag av 358 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen, dels föranstalta om inrättande av en befattning
som kanslichef i Bo 1 hos rådet.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen 1:502.

Utskottet. I sitt yttrande över trafiksäkerhetsrådets framställning har
statskontoret framhållit att rådets nuvarande organisation grundar sig på
beslut, som statsmakterna efter särskild utredning i ämnet fattade så
sent som vid 1959 års riksdag. Under hänvisning till nämnda förhållande
anser sig icke heller departementschefen kunna biträda rådets förslag att
inrätta nya tjänster. Kostnaderna för avlöning av personal för forskningsuppgifter
anses också i fortsättningen böra bestridas från anslaget Kostnader
för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning.

I anledning av Kungl. Maj :ts förevarande förslag har i motionerna I: 502
och II: 614 hemställts om en uppräkning med 130 000 kr. av anslaget i fråga
samt att en befattning som kanslichef i Bo 1 hos rådet inrättas.

Utskottet, som i sammanhanget vill erinra om att rådets forskningsanslag
av Kungl. Maj:t upptages med 900 000 kr., mot av rådet föreslagna
800 000 kr., anser i likhet med motionärerna alt den trafiksäkerhetsfrämjande
verksamheten och forskningen för att förebjrgga trafikolyckor förtjänar
ett starkt stöd från del allmännas sida. Eu anslagsökning synes därför i
och för sig motiverad. Med beaktande bl. a. av vad departementschefen anfört
och den anslagshöjning som utskottet i det följande under punkten 25
tillstyrker har emellertid utskottet ansett sig böra godtaga Kungl. Maj:ts
förslag och får således avstyrka bifall till motionerna i fråga.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 502 och IT: 614,

42

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

a) godkänna följande stat för statens trafiksäkerhetsråd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Stat

Avlöningar

1. Avlöning till ordinarie tjänsteman, förslagsvis ...... 31 400

2. Arvoden till ledamöter .................................... 45 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............... 34 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................................. 28 100

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 1 300

140 600

Omkostnader

1. Kostnader för snabbstatistik rörande vägtrafik -

olyckor ......................................................... 53 400

2. Övriga omkostnader ....................................... 34 000

87 400

Summa kr. 228 000

b) till Statens trafiksäkerhetsråd m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 228 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.

25 :o) Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning. Kungl. Maj :t

har (punkt 32, s. 98—100) föreslagit riksdagen att till Kostnader för vetenskaplig
trafiksäkerhetsforskning för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 700 000 kr.

Statens trafiksäkerhetsråd har hemställt, att anslaget höjes med 100 000
kr. (s. 98).

Departementschefen har anfört följande.

Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1963/64 har trafiksäkerhetsrådet
utgått från att vissa kostnader för verksamheten inom TRAG
skulle överföras till avlöningsanslaget. Vid anmälan av sistnämnda anslag
förklarade jag mig icke kunna biträda rådets förslag i detta avseende. I
stället bör, i enlighet med hittills tillämpade normer, kostnaderna för den
personal som erfordras i den mån rådet självt bedriver forskning bestridas
från här ifrågavarande anslag. Med hänsyn härtill och för att öka rådets
möjligheter att lämna bidrag till trafiksäkerhetsforskningen föreslår jag
att förevarande anslag höjes med 200 000 kr.

Utskottet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag och under hänvisning till
vad utskottet under föregående punkt anfört, hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

43

att riksdagen må till Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 900 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Sjöfart

Sjöfartsverket

26 :o) Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 34, s. 102—105) att dels godkänna av departementschefen förordade
ändringar i personalförteckningen för sjöfartsstyrelsen, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Sjöfartsstyrelsen
: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 6 558 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 5 806 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår
med 1 075 000 kr. (s. 102—104).

Beträffande yttrande av statens lönenämnd får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 104).

Departementschefen har anfört följande.

»Jag biträder styrelsens förslag om inrättande av en tjänst som kanslist i
reglerad befordringsgång inom styrelsens kanslibyrå. I övrigt anser jag
mig icke kunna tillmötesgå de framställda önskemålen om nya tjänster.
Den till styrelsens ekonomiska sektion knutna avdelningsdirektörstjänsten
i Bo 1 föreslår jag omvandlad till befattning som sjöfartsråd i Bo 1, därvid
sektionen ombildas till byrå. I överensstämmelse med vad chefen för civildepartementet
tidigare denna dag föreslagit vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor bör medel beräknas för uppflyttning av dels en
tjänst som statshydrograf i Ae 21 till lönegraden Ae 23, dels en tjänst som
kontorsbiträde i reglerad befordringsgång till tjänst som kanslibiträde i
Ae 7. En statshydrograf i Ao 27 bör i enlighet med styrelsens förslag fortsättningsvis
ha tjänstebenämningen byrådirektör.

I övrigt beräknar jag ökat medelsutrymme för uppräkning av diverse arvoden
med 10 000 kr. Styrelsens bedömning av mcdelsbehovet med hänsyn
till redan genomförda lönegradsuppflyttiiingar, till löneldassändringar och
till tjänstetidsbefordran godtages. Posterna till rörligt tillägg och till kompensation
för höjda folkpensionsavgifter bör höjas med resp. 579 500 och
5 400 kr. — Vad angår den arbetstidsreglering för militär personal, som
kommer att genomföras fr. o. in. den 1 januari 1963, kan konsekvenserna

44

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

härav för sjöfartsstyrelsens del ännu icke överblickas. Jag förutsätter emellertid,
att för det fall nämnda arbetstidsreglering medför ökade personalkostnader
något hinder icke föreligger mot att låta icke-ordinarie posten belastas
därmed.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot den verkställda anslagsberäkningen
och vad departementschefen i övrigt anfört, hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungi. Maj :t att i personalförteckningen för
sjöfartsstyrelsen vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1963, förordade ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för sjöfartsstyrelsen
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie personal, förslagsvis ... 2 184 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 7 900

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 2 308 900

4. Särskilda löneförmåner, förslagsvis .................. 195 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 769 900

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 92 200

Summa kr. 6 558 000

c) till Sjöfartsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1963/64
anvisa ett förslagsanslag av 6 558 000 kr.

27:o) Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 35, s. 106—108), som innebär en anslagsökning med 167 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöfartsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 365 000 kr.

28:o) Lots- och fyrstaten: Avlöningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 36, s. 108—113) att dels godkänna av departementschefen
förordade ändringar i personalförteckningen för lots- och fyrstaten, dels
lämna bemyndigande att i mån av behov överföra ledigbliven ordinarie
personal vid lots- och fyrstaten på övergångsstat och att i övrigt vidtaga de
övergångsanordningar som kan bli erforderliga i anledning av i statsverkspropositionen
redovisade rationaliseringsåtgärder inom lots- och fyrsta -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

45

ten, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för lotsoch
fyrstaten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/(54, dels
till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 26 948 000 kr., dels ock medgiva att det för budgetåret 1962/
63 anvisade reservationsanslaget Ersättningar i anledning av flyttning av
lotsplatsen i Salmis må användas på sätt som föreslagits i statsrådsprotokollet.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 25 701 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning för nästa budgetår
med 1 475 400 kr. (s. 108—111).

Departementschefen anför bl. a., att som ett led i de pågående strävandena
att rationalisera lotsplatsorganisationen föreslås Ratans lotsplats slopad
fr. o.m. den 1 januari 1964. Härigenom kan fem lots- och båtmanstjänster
indragas. Därjämte föreslås tre lotstjänster vid Öresunds södra
lotsplats indragna fr. o. m. den 1 juli 1963 till följd av den slopade lotsplikten
i Falsterbokanalen. Departementschefen tillstyrker de föreslagna
ändringarna i lotsplatsorganisationen och den härigenom möjliga personalindragningen.

Vissa personalminskningar blir enligt styrelsen också möjliga under
nästa budgetår på fyrväsendets område genom där pågående rationaliserings-
och moderniseringsarbete. Sålunda kan i anslutning till automatisering
av fyrarna Landsort och Morups Tånge samt till viss teknisk ändring
av fyren Ölands södra grund tillhopa fem fyrmästare- och fyrvaktaretjänster
indragas, vilket medför minskade avlöningskostnader med ca 68 000
kr. Vad styrelsen sålunda föreslagit tillstyrker departementschefen. Likaledes
biträdes styrelsens förslag om inrättande av två ingenjörstjänster i
högst Ae 15, vilka erfordras för det ökade tekniska servicearbetet i samband
med fyrautomatiseringen.

Styrelsens förslag om inrättande av tjänster som förste reparatör i Ae 11
i utbyte mot befattningar som båtman i Ae 8 resp. motorskötare i Ae 9 tillstyrker
departementschefen såtillvida, att han anser fyra sådana tjänster
böra tillskapas.

I samband med rationaliseringsåtgärderna inom lots- och fyrstaten kan
svårigheter uppkomma att i vissa fall omplacera överbliven personal m. in.
Kungl. Maj :t torde därför enligt departementschefens uppfattning — liksom
skett för innevarande budgetår — böra inhämta riksdagens bemyndigande
att i mån av behov överföra ordinarie personal på övergångsstat och
att i övrigt vidtaga de övergångsåtgärder, som kan befinnas erforderliga.

Efter att ha tillstyrkt vissa automatiska kostnadsökningar erinrar departementschefen
om att ett belopp om 150 000 kr., uppfört under särskild
anslagsrubrik, ställts till förfogande innevarande budgetår för att möjliggöra

46

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

utbetalning av ersättningar till vissa lotsar för förluster, som kan uppkomma
vid avyttring av bostadsfastigheter till följd av flyttning av lotsplatsen
i Salmis (jfr bil. 12 till statsverkspropositionen 1962, s. 172). Ersättningarnas
storlek i de enskilda fallen har ännu icke bestämts. Av uppgitter
som inhämtats från sjöfartsstyrelsen framgår dock, att en viss icke
obetydlig behållning torde uppkomma å anslaget. Kungl. Maj :t torde böra
inhämta riksdagens bemyndigande att denna behållning — enligt de närmare
föreskrifter som meddelas av Kungl. Maj:t — får användas för utbetalning
av liknande ersättningar, som kan aktualiseras genom indragningen
av Skäggenäs och Ratans lotsplatser. Sedan ersättningsfrågorna i här avsedda
fall prövats och avgjorts, torde Kungl. Maj:t få lämna riksdagen en
närmare redogörelse för dessa ärenden.

Utskottet. Det rationaliserings- och moderniseringsarbete som förutsatts
i Kungl. Maj :ts förslag i fråga om lots- och fyrstaten torde liksom under
tidigare år kunna genomföras utan att sjöfartens och kustbefolkningens
intressen eftersättes. Med hänsyn härtill och då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt
ej föranleder någon erinran från utskottets sida får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
lots- och fyrstaten vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1963 förordade ändringar;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att i mån av behov överföra
ledigbliven ordinarie personal vid lots- och fyrstaten på övergångsstat
och att i övrigt vidtaga de övergångsanordningar
som kan bli erforderliga i anledning av i nämnda statsrådsprotokoll
redovisade rationaliseringsåtgärder inom lots- och
fyrstaten;

c) godkänna följande avlöningsstat för lots- och fyrstaten
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 8 108 800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslags vis

......................................................... 8 399 400

3. Särskilda löneförmåner till ordinarie och icke -

ordinarie personal, förslagsvis ..................... 5 064 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 5 044 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 330 200

Summa kr. 26 948 000

d) till Lots- och fyrstaten: Avlöningar för budgetåret 1963/
64 anvisa ett förslagsanslag av 26 948 000 kr.;

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

47

e) medgiva att det för budgetåret 1962/63 anvisade reservationsanslaget
Ersättningar i anledning av flyttning av lotsplatsen
i Salmis må användas på sätt föreslagits i nämnda
statsrådsprotokoll.

29:o) Lots- och fyrstaten: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 37, s. 113—117), som innebär en anslagsökning med 441 000
kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lots- och fyrstaten: Omkostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 6 582 000 kr.

30 :o) Fartygsinspektionen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 38, s. 117 och 118) att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för fartygsinspektionen, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Fartygsinspektionen: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 1 718 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 1 518 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har hemställt om en anslagshöjning med 259 600 kr.

Kungl. Maj. ts förslag innebär i huvudsak en uppräkning av anslaget på
grund av automatiska kostnadsförändringar med 200 000 kr. för nästa budgetår.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,
hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för fartygsinspektionen
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 721 100

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t ............................................. 12 000

3. Avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal ...... 459 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 502 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 23 700

Summa kr. 1 718 000

b) till Fartygsinspektionen: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 718 000 kr.

48

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

31 :o) Fartygs inspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 39, s. 118 och 119), innebärande en uppräkning av anslaget
med 14 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må, till Fartygsinspcktionen: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 243 000 kr.

Säkerhetsanstalter för sjöfarten m. m.

32:o) Säkerhetsanstalter för sjöfarten. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 40, s. 119—122) att till ifrågavarande ändamål i vad avser
driftbudgeten för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av

2 700 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 500 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har hemställt, att till säkerhetsanstalter för sjöfarten
för budgetåret 1963/64 anvisas, å driftbudgeten ett reservationsanslag av

3 500 000 kr. och å kapitalbudgeten ett investeringsanslag av 2 900 000 kr.
I anslutning härtill erfordras som avskrivningsanslag jämväl 2 450 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av styrelsens skrivelse får utskottet
hänvisa till propositionen (s. 119—121).

Departementschefen har anfört följande.

»Genom de medel, som under senare år ställts till sjöfartsstyrelsens förfogande
under förevarande anslag och i särskild ordning, har moderniseringen
och rationaliseringen av säkerhetsanstalterna för sjöfarten kunnat
fullföljas i snabb takt. Vad angår de fasta säkerhetsanordningarna har medelstilldelningen
möjliggjort nybyggnad och automatisering av ett flertal
fyranläggningar. I fråga om båtmaterielen har väsentliga brister kunnat avhjälpas.
Icke minst betydelsefullt har varit, att ökade resurser kunnat disponeras
för modernisering och förbättrat underhåll av verkets lokaler och
tjänstebostäder.

De i petitaskrivelsen för nästa budgetår upptagna förslagen avser ett
fullföljande av de upprustningsplaner, som under senare år legat till grund
för styrelsens anslagsberäkningar. I och för sig synes styrelsens äskanden
väl motiverade med tanke på de rationaliseringsvinster, som planernas genomförande
på längre sikt möjliggör. Insatserna i detta sammanhang måste
dock vägas mot andra angelägna anslagsändamål ej minst på sjöf artsområdet.
Jag finner det med hänsyn härtill inte möjligt att ställa medel till
förfogande i den utsträckning styrelsen föreslagit. En viss uppräkning bör
emellertid ske, och jag föreslår i det hänseendet, att drift- och kapitalbudgetanslagen
till säkerhetsanstalter för sjöfarten sammanlagt höjes med
450 000 till 4 150 000 kr. Därav hör 2 700 000 kr. anvisas på driftbudgeten
och 1 450 000 kr. på kapitalbudgeten.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 19 ti t)

49

Däresl riksdagen godtager den medelsanvisning jag nu förordat, torde
det få ankomma på sjöfartsstyrelsen att inom ramen härför närmare bestämma
anslagens användning. Kungl. Maj:t bör liksom hittills ha befogenhet
all fatta beslut om påbörjande av företag, även om de medel som under
budgetåret står till förfogande icke förslår att täcka hela kostnaden.»

lltsknttei delar departementschefens uppfattning att den planenliga moderniseringen
och rationaliseringen av säkerhetsanordningarna för sjöfarten
hör fortsättas. Utskottet, som i annat sammanhang tillstyrkt anslag på kapitalbudgeten
till säkerhetsanslalter för sjöfarten, har i övrigt ej funnit anledning
till erinran mot Kungl. Maj :ls förslag och hemställer,

att riksdagen må till Säkerhetsanslalter för sjöfarten för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 2 700 000
kr.

33 :o) Materielanskaf fn ing till vissa farleder m. m. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 41, s. 122), som innebär en oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Materielanskaffning till vissa farleder
m. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 300 000 kr.

34:o) Viss omläggning av utpriekningssystemet för sjöfarten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42, s. 123), som innebär en oförändrad
medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss omläggning av utprickningssystemet
för sjöfarten för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 90 000 kr.

35 :o) Driftkostnader för radionavigeringsstationer. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 43, s. 123 och 124), innebärande en oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Driftkostnader för radionavigeringsstationer
för hudgetåret 1903/64 anvisa ett förslagsanslag av
200 000 kr.

36 :o) Anskaffning av lotsbåtar. I enlighet med Kungl. Maj :ls förslag
(punkt 44, s. 124 och 125), innebärande en uppräkning av anslaget med
600 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Anskaffning av lotsbåtar för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

4—407 7 (13 Uiharuj till riksdagens protokoll 196,1. 6 samt. Nr 6

50

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1963

37 :o) Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45, s. 125 och 126), innebärande en uppräkning
av anslaget med 17 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Säkerhetsanordningar till ledning för
fiskefartyg för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 30 000 kr.

38 :o) Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46, s. 126), innebärande en uppräkning av
anslaget med 30 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kr.

39:o) Statens isbrytarverksamhet. I enlighet med Kungl. Maj.ts förslag
(punkt 47, s. 127 och 128), vilket innebär en anslagsökning av 643 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet för budgetåret
1963/64 anvisa elt förslagsanslag av 6 143 000 kr.

40:o) Nytt isbrytarfartyg. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt
48, s. 128 och 129) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 11 700 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling föreliaft eu inom andra
kammaren av herr Westberg väckt motion (II: 76), vari hemställts att riksdagen
måtte besluta, att i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla att frågan om
byggande av ytterligare isbrytare blir föremål för skyndsam prövning och
att därvid möjligheterna att bygga dem på svenskt varv undersökes.

Beträffande de skäl som motionären anfört till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen II: 76.

Utskottet tillstyrker den nu föreslagna medelsanvisningen för nästa budgetår.
Beträffande den i motionen It: 76 gjorda hemställan rörande skyndsam
prövning av frågan om byggande av ytterligare isbrytare förutsätter
utskottet att behovet av nya isbrytare fortlöpande prövas av sjöfartsstyrelsen
i samråd med övriga berörda myndigheter och intressenter. Med hänsyn
härtill har utskottet ej funnit skäl till bifall till motionen i fråga.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må till Nytt isbrytarfartyg för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 11 700 000 kr.;

II. att motionen II: 76 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Statsutskottets utlåtande nr 6 ur 19611

51

41 :o) Mätnings- och rekognosceringsverksamhet. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 49, s. 129—132), som innebär en anslagsökning med
200 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Mätnings- och rekognosceringsverksumhet
för budgetåret 1903/64 anvisa ett reservationsanslag
av 1 850 000 kr.

42 :o) Ombyggnad av sjöiuätningsfartyg. 1 enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 50, s. 132), som avser återstoden av det för ombyggnaden
i fråga beräknade medelsbehovet, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ombyggnad av sjömätningsfartyg för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kr.

Hamnar och farleder

43:o) Bidrag till handelshamnar och farleder. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 51, s. 132—134), som innebär en oförändrad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till handelshamnar och farleder
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
2 000 000 kr.

44:o) Statliga larledsarbeten. 1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 52, s. 134 och 135), som innebär en anslagsökning med 75 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statliga farledsarbeten för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

45:o) Byggande av fiskehamnar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 53, s. 135 och 136), som innebär en oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Byggande av fiskehamnar för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 3 000 000 kr.

46:o) Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder. I enlighet
med Kungl. Maj:ls förslag (punkt 54, s. 136), innebärande en anslagsminskning
för nästa budgetår med 40 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Underhåll och drift av statens fiskehamnar
och farleder för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 175 000 kr.

52

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

47 :o) Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder.
Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 55, s. 137 och 138) att
till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

1 förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Sclwtt
in. fl. (I: 84) och den andra inom andra kammaren av herr Hamrin i Kalmar
m. fl. (II: 173), vari hemställts att riksdagen måtte till Bidrag till byggande
och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Beträffande de skäl som motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande
får utskottet hänvisa till motionen TI: 173.

Utskottet. I statsverkspropositionen har anmälts att en översiktlig inventering
kommer att ske av anläggningsbehoven i fråga om småbåtshamnar
samt att riktlinjerna för statsbidragsgivningen till ifrågavarande ändamål
bör överses. Nämnda undersökningar bör enligt departementschefens mening
påskyndas så att de om möjligt kan redovisas redan i höst.

Enligt utskottets åsikt, vilken även framfördes föregående år (SU nr 10,
s. 73) talar såväl den kraftiga ökningen av båtbeståndet som ökningen av inflytande
bensinskattemedel för en höjning av förevarande anslag. Enligt
utskottets mening är det emellertid även angeläget att medel till ifrågavarande
ändamål kommer till användning på ett sätt som bäst tillgodoser berörda
gruppers intressen liksom fritidsplaneringen i stort. Utskottet hälsar
därför med tillfredsställelse den av departementschefen aviserade inventeringen
rörande anläggningsbehoven för småbåtshamnar och förutsätter att
förslag i anledning därav framlägges snarast möjligt för riksdagen. I avvaktan
härpå torde anslaget böra upptas med oförändrat belopp. Yrkandena
i motionerna I: 84 och II: 173 om ytterligare medelsanvisning för nästa
budgetår kan utskottet således ej bifalla.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 84 och II: 173, till Bidrag till byggande
och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.

53

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

Sjöbefälsskolorna

48:o) Sjöbefälsskolorna: Avlöningar. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(punkt 56, s. 138—141) att dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen
för sjöbefälsskolorna vidtaga i statsrådsprotokollet angiven
ändring, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat föi
sjöbefälsskolorna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64,
dels ock till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för nämnda budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 3 211 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 2 799 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit eu ökning av anslaget med 445 100 kr.

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsuppräkningar,
inrättandet av eu lektorstjänst i alternativt lönegraden Ao 25 eller
Ao 27 för ledningen av den sjätte sjökaptenskurs, som under de senaste
åren varit anordnad vid sjöbefälsskolan i Göteborg och som kan förväntas
bestå under överskådlig framtid. Samtidigt kan en extra adjunktstjänst i
Ag 23 indragas. I fråga om inrättande av en extra sjunde sjökaptenskurs
framhåller departementschefen, att han ämnar taga ställning till frågan,
när det inför nästa läsår är möjligt att beakta dels det förefintliga utbildningsbehovet,
dels det antal sökande som då anmäler sig för inträde i
sjökaptensklasserna. För det fall en ny kurs anses böra inrättas, förutsättes,
att kostnaderna må belasta den i sjöbefälsskolornas avlöningsstat upptagna
posten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Utskottet har icke något att erinra mot Kungl. Maj :ts förslag och hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för
sjöbefälsskolorna vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den 3 januari 1963 förordad ändring; b)

godkänna följande avlöningsstat för sjöbefälsskolorna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 345 300

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj :t ............... 14 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 172 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 648 800

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 30 200

Summa kr. 3 211 000

54

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1963

c) till Sjöbefälsskolorna: Avlöningar för budgetåret 1963/
64 anvisa ett förslagsanslag av 3 211 000 kr.

49:o) Sjöbefälsskolorna: Omkostnader. 1 enligliet med Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 57, s. 141 och 142), som innebär eu anslagshöjning med
12 000 kr., hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Omkostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 197 000 kr.

50:o) Sjöbefälsskolorna: Inventarier till nya skollokaler. I enlighet med

Kungl. Maj :ts förslag (punkt 58, s. 143), som innebär eu anslagshöjning
med 100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Inventarier till nya
skollokaler för budgetåret 1963/64 anvisa ell reservationsanslag
av 150 000 kr.

51 :o) Sjöbefälsskolorna: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj ds förslag
(punkt 59, s. 143 och 144), som innebär en oförändrad medelsanvisning,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Utrustning för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 400 000
kr.

52:o) Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser m. ni. 1 enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60, s. 145 och 146), som innebär en oförändrad
medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Fortbildningskurser
in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kr.

53:o) Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare av läroböcker in. in. 1

enlighet med Kungl. Maj ds förslag (punkt 61, s. 146 och 147), hemstället
utskottet,

att riksdagen må till Sjöbefälsskolorna: Ersättning åt författare
av läroböcker in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett
reservationsanslag av 1 000 kr.

Övriga sjöfartsändamål

54:o) Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader. Kungl.
Maj :t har föreslagit riksdagen (punkt 62, s. 147—150) att dels godkänna
av departementschefen förordad ändring i personalförteckningen för handelsflottans
pensionsanstalt, dels godkänna av departementschefen förordad
stat för handelsflottans pensionsanstalt, att tillämpas tills vidare fr. o. in.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

55

budgetåret 1963/64, dels ock till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader
för nämnda budgetår anvisa ett anslag av 1 000 kr.

Direktionen för handelsflottans pensionsanstalt har föreslagit att anslaget
upptages med oförändrat belopp.

Departementschefen förordar på personalsidan bl. a. att direk törst jänsten,
som f. n. är placerad i ABp 23, uppflyttas till lönegraden Ae 25. Vidare
tillstyrkes, alt en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 omvandlas till befattning
som assistent i Ae 15.

Vid bifall till departementschefens förslag kommer anstaltens administrationskostnader
sammanlagt alt uppgå till (107 000 + 15 300) 122 300
kr. För täckande bärav bör enligt den fr. o. in. innevarande budgetår gällande
ordningen ett lika stort belopp tagas till uppbörd under anslaget av
medel från den särskilda stödfonden för sjömanspensioneringen. Avdrag
skall i sammanhanget endast göras för ett formellt belopp av 1 000 kr.,
vilket utgör den anslagsmässiga nettoutgiften.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot vad Kungl. Maj :t
föreslagit, hemställer,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
handelsflottans pensionsanstalt, vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 törordad
ändring;

b) godkänna följande stat för handelsflottans pensionsanstalt,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t ..................

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ......

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för -

11 300
6 400
61 300
26 400

slagsvis

1 600
107 000

Omkostnader

Omkostnader, förslagsvis

15 300

Summa kr. 122 300

Särskilda uppbördsmedel

Inflytande fondmedel

121 300

Nettoutgift kr. 1 000

c) till Handelsflottans pensionsanstalt: Administrationskostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett anslag av 1 000 kr.

56

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

55 :o) Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar. Kungl. Maj :t liar föreslagit
riksdagen (punkt 65, s. 150— 152) att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
i personalförteckningen för statens sjöhistoriska museum vidtaga i statsrådsprotokollet
angiven ändring, dels godkänna av departementschefen förordad
avlöningsstat för statens sjöhistoriska museum, att tillämpas tills
vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64, dels ock till Statens sjöhistoriska museum:
Avlöningar för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 413 000
kr.

Anslaget är för innevarande budgetår upptaget med 361 000 kr.

Statens sjöhistoriska museums nämnd har föreslagit eu ökning av anslaget
med 116 800 kr.

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsuppräkningar,
inrättandet av eu tjänst som amanuens i reglerad befordiingsgang
vid museet. Samtidigt bör emellertid del medelsutrymme indragas,
som hittills stått (ill förlogande för arvode åt tillfällig personal.

Utskottet har icke något att erinra mot förslaget till medelsanvisning och
hemställer alltså,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens sjöhistoriska museum vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 förordad
ändring;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens sjöhistoriska
museum, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1963/64:

A vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 124 200

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj:l ..................... f,oo

3. Avlöningar till icke-ordinaric personal ............... 161 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 120 500

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för slagsvis.

........................................................ 6 100

Summa kr. 413 000

c) till Statens sjöhistoriska museum: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 413 000 kr.

56:o) Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader. 1 enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64, s. 152 och 153), innebärande en uppräkning
av anslaget med 19 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

57

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
68 000 kr.

57 :o) Statens sjöhistoriska museum; Underhåll och ökning av samlingarna.
1 enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 65, s. 153), innebärande
oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens sjöhistoriska museum: Underhåll
och ökning av samlingarna för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 4 000 kr.

58:o) Läkarundersökning av sjöfolk. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 66, s. 153 och 154), som innebär en ökning av anslaget med

100 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läkarundersökning av sjöfolk för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kr.

59.o) Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid vissa resor. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, s. 154 och 155), innebärande
eu ökning av anslaget med 5 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Beredande av lägre biljettkostnader
för sjöfolk vid vissa resor för budgetåret 1963/64 anvisa ett
förslagsanslag av 90 000 kr.

60 :o) Avsättning till handelsflottans välfärdsfond. Kungl. Maj :t har

(punkt 68, s. 155—157), föreslagit riksdagen att till Avsättning till handelsflottans
välfärdsfond för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 370 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 340 000 kr.

Handelsflottans välfärdsråd har föreslagit en ökning av anslaget med
30 000 kr.

Departementschefen har ej något att erinra mot välfärdsrådets bedömning
av medclsbehovet för nästa budgetår. Vad angår de överskottsmedel
från statens krigsförsäkringsnämnd, som tillfördes välfärdsfonden år 1952
och som avsågs skola användas under en tioårsperiod, hemställer departementschefen,
att bemyndigande lämnas att fortsättningsvis disponera vid utgången
av budgetåret 1962/63 eventuellt befintlig behållning av angivna
medel för därmed avsedda investcringsändamål.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,

58

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

att riksdagen må

a) till Avsättning till handelsflottans välfärdsfond för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 370 000 kr.;

b) medge fortsatt disposition av i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 angivna, från
statens krigsförsäkringsnämnd till handelsflottans välfärdsfond
överförda medel.

61 :o) Understöd åt skärgårdsrederier in. m. I enlighet med Kungl.

Maj :ts förslag (punkt 69, s. 157 och 158), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skärgårdsrederier m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 300 000
kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

62:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar.
Kungl. Maj it har (punkt 70, s. 159—167) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna
ändringar, dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för
institutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock
till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Avlöningar för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 6 336 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 540 000 kr.

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har hemställt, att anslaget
höjes med 1 322 900 kr.

Beträffande den närmare innebörden av institutets förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 159 -163).

I fråga om remissyttranden av statskontoret, statens lönenämnd och
riksrevisionsverket får utskottet hänvisa till propositionen (s. 163—165).

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsstegringar,
extraordinariesättning av en extra tjänst som förste byråingenjör i
Ag 21 på klimatbyråns instrumentavdelning. Vidare bör enligt departementschefens
uppfattning på avdelningen en befattning som ingenjör i Ae 19 inrättas.
Härvid förutsättes, att en befattning som ingenjör i Ae 15 vid Bromma
aerologiska station samt en som meteorolog i Ae 19 vid envar av stationerna
vid Bromma och Torslanda indrages. Kansliavdelningen föreslås
förstärkt med en tjänst som byrådirektör i Ag 25. Härvid bör en tjänst
som förste byråsekreterare i Ae 21 överföras till anslaget till uppdragsverksamhet.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

59

Kostnaderna för institutets undervisningsverksamhet har för nästa budgetär
beräknats till 138 700 kr. Bidraget från flygvapnet har upptagits till
109 000 kr. Dä anslaget till institutets undervisning för innevarande budgetär
är uppfört med 21 000 kr., äskas för nästa budgetår en höjning av medelsanvisningen
för ändamålet med 8 700 kr.

Vissa redovisningstekniska fördelar står enligt departementschefens
åsikt att vinna genom att undervisningsanslaget upphör. Med hänsyn härtill
och då det icke torde innebära några nackdelar för institutet förordar han,
all anslaget upphör med utgången av innevarande budgetår. För budgetåret
1963/64 bör i enlighet härmed under institutets allmänna avlöningsanslag
beräknas medel för lärararvoden samt för löner till den för undervisningsverksamheten
erforderliga biträdespersonalen. För lärararvoden beräknas
91 200 kr. Beloppet bör upptagas under en särskild anslagspost benämnd
Ersättningar till timlärare. Vidare bör 32 900 kr. för avlöningar till biträdespersonal
upptagas under anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie personal.
Under institutets allmänna omkostnadsanslag bör beräknas ett belöp])
av 14 600 kr. Slutligen förordas att bidraget från flygvapnet i fortsättningen
tillgodoföres riksstatens inkomsttitel Inkomster vid Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft två
likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Gortlion (I: 147) och den andra inom andra kammaren av herrar Johansson
i öckerö och Carlsson i Göteborg (II: 175), vari hemställts att riksdagen
måtte besluta att ytterligare en meteorologijänst i A 19 måtte inrättas vid
väderlekstjänsten vid institutet fr. o. m. den 1 juli 1963.

Beträffande de skäl motionärerna åberopat till stöd för sitt yrkande får
utskottet hänvisa till motionen II: 175.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
beträffande förevarande anslag. Detta innebär även ett avstyrkande av motionerna
I: 147 och II: 175.

Utskottet hemställer,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 147 och II: 175, bemyndiga
Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut vidtaga i statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för den 3 januari 1963
förordade ändringar;

II. att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgetåret 1963/64:

60

Statsutskottets utlåtande nr fi år 1963

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 820 100

2. Arvode, bestämt av Kungl. Maj :t ..................... 1 200

3. Arvoden till sakkunniga .............................. 23 100

4. Arvoden till observatörer .............................. 1 206 700

5. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 2 751 800

6. Ersättningar till timlärare.............................. 91 200

7. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 370 800

8. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 71 100

Summa kr. 6 336 000

b) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
6 336 000 kr.

63:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 71, s. 167—170), som innebär en
anslagsökning för nästa budgetår med 116 000 kr., hemställer utskottet,
att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 1 381 000 kr.

64:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Underhåll av
materiel m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72, s. 170 och
171), som innebär en anslagsökning för nästa budgetår med 45 000 kr.,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Underhåll av materiel m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 615 000 kr.

65:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Nyanskaffning
av instrument m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 73, s. 171
och 172), som innebär en anslagsökning med 65 000 kr. för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Nyanskaffning av instrument m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 200 000 kr.

66:o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet.
I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 74, s. 172 och 173),
som innebär en anslagsökning med 337 000 kr. för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1963

61

att riksdagen må till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1963/
64 anvisa ett förslagsanslag av 2 841 000 kr.

67 :o) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten. Kungl. Maj :t har (punkt 75, s. 174—180) föreslagit riksdagen
att dels godkänna av departementschefen förordad stat för väderlekstjänsten
för luftfarten, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetaret 1963/64,
dels ock till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Väderlekstjänst
för luftfarten för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
3 787 000 kr.

Anslaget är i gällande riksslat uppfört med 3 268 000 kr.

Institutet har hemställt om en anslagsökning med 668 800 kr.

För en redovisning av innebörden av institutets förslag får utskottet hänvisa
till propositionen (s. 174—177).

Beträffande remissutlåtande av statskontoret tår utskottet hänvisa till
propositionen (s. 178 och 179).

Departementschefen tillstyrker, förutom vissa automatiska kostnadsstegringar,
inrättandet av en tjänst som laboratorieassistent i Ae 11. För
anställning av tillfällig arbetskraft beräknas 50 000 kr. Inom ramen för
detta belopp bör bestridas bl. a. avlöningskostnaderna för två kartbiträden
vid Malmö—Bulltofta flygväderlekstjänst.

I vad avser omkostnaderna beräknar departementschefen bl. a. för vissa
löpande kostnader vid Stockholm—Arlanda flygplats ett belopp av 43 000
kr.

För anskaffning av speciell instrumentutrustning tillstyrker departementschefen
inköp av en telefaxtransmitter, två telefaxrecorders samt två
långvågsmottagare för telefax för en sammanlagd kostnad av 112 000 kr.

Utskottet. Vad Kungl. Maj :t föreslagit har ej givit utskottet anledning till
erinran eller särskilt uttalande. Utskottet hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna följande stat för värderlekstjänsten för luftfarten,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 32 900

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 2 082 500

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 782 400

62

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................

Omkostnader

41 200
2 939 000

Omkostnader, förslagsvis ................................. 848 000

Summa kr. 3 787 000

b) till Sveriges meteorologiska och hgdrologiska institut:
Väderlekstjänst för luftfarten för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 3 787 000 kr.

68 :o) Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland

in. m. I enlighet med Kungl Maj:ts förslag (punkt 76, s. 181 och 182), som
innebär en anslagsminskning för nästa budgetår med 64 000 kr., hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten
och på Grönland m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 950 000 kr.

Byggnadsväsendet

69:o) Byggnadsstyrelsen: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 77, s.
183—223) föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet föreslagna
riktlinjer för byggnadsstyrelsens verksamhet, dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att utfärda de bestämmelser och att vidtaga de övergångsanordningar
in. m. som erfordras i anledning av de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för byggnadsstyrelsen
vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Byggnadsstyrelsen:
Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
8 250 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 6 915 000 kr.

Beträffande betänkande rörande byggnadsstyrelsens arbetsuppgifter och
personalorganisation avgivet av 1960 års byggnadsstyrelseutredning samt
remissutlåtanden över betänkandet får utskottet hänvisa till propositionen
(s. 183—211).

Byggnadsstyrelsen har föreslagit att anslaget ökas med 1 730 200 kr.
(s. 211—216).

Departementschefen erinrar inledningsvis om den av 1962 års riksdag
beslutade omorganisationen av byggnadsstyrelsen samt de frågor rörande

Statsutskottets utlåtande nr 6 År 1969

63

styrelsens arbetsuppgifter och personalorganisation som därefter återstod
att lösa. Departementschefen övergår sedan till att redovisa sina ställningstaganden
till byggnadsstyrelseutredningens förslag samt byggnadsstyrelsens
anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, såvitt angår avlöningsanslaget.

Departementschefen ansluter sig till utredningens principiella uppfattning
att den statliga fastighetsförvaltningen bör koncentreras till byggnadsstyrelsen,
såvida icke särskilda tungt vägande skäl talar emot eu sådan anordning.
Till frågan om karolinska sjukhusets fastigheter är departementschefen
dock icke beredd att nu ta ställning. Denna fråga bör slutligt prövas i
samband med ställningstagandet till frågan om huvudmannaskapet för
sjukhuset. Departementschefens ståndpunktstagande innebär, att vid sidan
av byggnadsstyrelsen alltjämt skall finnas ett antal organ med fastighetsförvaltande
uppgifter.

Beträffande fördelningen av husbyggnadsuppgifterna mellan byggnadsstyrelsen
och andra myndigheter har utredningen föreslagit en beloppsgräns
avseende byggnadsohjektens storlek som fördelningsgrund. Utredningen
förordar, att denna gräns i nuläget avväges så att ny-, om- och tillby
ggnadsobjekt med en beräknad byggkostnad av minst 300 000 kr. överlämnas
till utförande genom byggnadsstyrelsens försorg, som i allmänhet
också bör svara för projekteringen av ifrågavarande byggnadsföretag. Objekt
för vilka byggkostnaderna beräknas understiga nämnda belopp samt
reparations- och underhållsarbeten förutsättes således böra utföras genom
vederbörande fastighetsförvaltande organ. Fördelningsgrunden föreslås tilllämpad
i huvudsak för byggnader för post-, tele- och luftfartsverket samt
för fastighetsförvaltande myndigheter inom statens allmänna fastighetsfond
och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond, i den mån icke särskilda
organ — t. ex. byggnadskommittéer — vid sidan av förvaltningsmyndigheten
är verksamma för de enligt huvudregeln på byggnadsstyrelsen ankommande
uppgifterna. Med hänsyn till vissa av de invändningar som framförts
anser sig departementschefen böra förorda att beloppsgränsen i fråga om
husbyggnadsobjekt inom televerket och väg- och vattenhyggnadsverkets förrådsfond
bestämmes till 1 000 000 kr. På grund av den pågående utredningen
rörande domänverkets företagsform är departementschefen f. n. ej
beredd att biträda byggnadsstyrelseutredningens förslag i vad avser detta
verk. Däremot ansluter han sig till förslagen i övrigt beträffande fördelningen
av husbyggnadsuppgifterna mellan byggnadsstyrelsen och berörda
myndigheter och anser det böra få ankomma på Kungl. Maj it att vidtaga
ändringar av angivna beloppsgränser, om så visar sig påkallat.

1 fråga om personalorganisationen tillstyrker departementschefen, förutom
vissa automatiska koslnadsuppräkningar, att på utredningsbyråns
programmeringsavdelning inrättas en ny tjänst som byrådirektör i Ae 25.

Intendentsbyråns fastighetsavdelning föreslås få två nya tjänster, nämligen
eu som kansliskrivare i Ae 11 och en som kanslibiträde i Ae 7. På hy -

64

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

resavdelningen bör inrättas en ny tjänst som byråassistenl i Ae 19. Departementschefen
biträder förslaget om överförande av vissa inredningsfrågor
från utrikesdepartementet till byggnadsstyrelsens utrikesavdelning. 1 anledning
härav bör avdelningen förstärkas med en byrådirektör i Ae 25, eu
intendent i Ae 23, en byråassistent i Ae 19, en kontorist i Ae 9 och ett kanslibiträde
i Ae 7.

I likhet med ett stort antal remissinstanser anser departementschefen
planbyråns verksamhet vara av synnerligen stor betydelse, och han ansluter
sig till de av utredningen angivna riktlinjerna för byråns verksamhet.

I fråga om tekniska byrån tillstyrkes att en installationsteknisk avdelning
tillskapas. Den nuvarande materialavdelningen bör i fortsättningen benämnas
byggnadstekniska avdelningen. Av de föreslagna nya tjänsterna på byrån
förordas en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 och en som byrådirektör
i Ae 27, båda på installationstekniska avdelningen, samt eu som byrådirektör
i Ae 25 på konstruktionsavdelningen.

Beträffande projekteringsbyråernas verksamhet har utredningen bl. a.
föreslagit, att vid ledningen av styrelsens projekteringsverksamhet ett vidgat
normerings-, typiserings- och standardiseringsarbete kommer till stånd
inom styrelsen. Till dessa riktlinjer och förslag ansluter departementschefen
sig helt. Departementschefen förutsätter, att styrelsen utför egen projektering
till viss mindre del.

Departementschefen har icke någon erinran mot utredningens förslag om
tillskapandet av en särskild utredningssektion inom kalkylavdelningen men
kan icke tillstyrka inrättandet av en ny tjänst som extra ordinarie byrådirektör
på avdelningen.

Utredningens väsentligaste organisationsförslag avser byggnadsbyrån. I
korthet innebär förslaget, att den regionala organisationen utbygges och
ges vidgade uppgifter, befogenheter och ansvar samtidigt som den centrala
organisationen nedskäres och ges en efter den minskade verksamheten anpassad
struktur. Den regionala organisationen förutsätles omfatta fem
byggnadsavdelningar vilka skall ha hand om verksamheten inom byggnads-,
vvs- och el-facken vad gäller såväl entreprenad- som egenregiföretag.
Antalet distrikt skulle således minska med två. Förslaget innebär, att
byggnadsavdelningarna skall höra till byggnadsbyrån och alt planeringen,
ledningen och kontrollen av deras verksamhet skall utövas centralt. Byråns
nuvarande indelning efter fack och företagsform brytes och byrån organiseras
funktionellt i två avdelningar, planeringsavdelningen och upphandlingsavdelningen,
varjämte en särskild arbetsgrupp för inspektion och besiktning
tillskapas direkt under byggnadschefen. Jämfört med den beräkning
av byråns personalbehov vid oförändrad organisation, som verkställts
för budgetåret 1963/64, innebär förslaget en minskning med ett tjugotal
tjänster, vilket skulle betyda en besparing i fråga om lönekostnader av storleksordningen
0,5 mkr.

Statsutskottets utlåtande nr (1 år 1963

65

Depar lemen Ischefen har endast några smärre invändningar mot utredningens
förslag rörande byggnadsbyrån och byggnadsavdelningarna. Sålunda
anser han sig icke kunna tillstyrka, afl byggnadsstyrelsen skall äga
bestämma byggnadsavdelningarnas antal och stationeringsorler. Det bör
enligt hans mening ankomma på Kungl. Maj :t att efter framställning av styrelsen
besluta i dessa frågor. Däremot torde det, i enlighet med gällande instruktion,
få ankomma på styrelsen alt besluta om den närmare fördelningen
av befogenheterna mellan byggnadsavdelningarna och den centrala
byggnadsbyrån. Vidare tillslyrkes de föreslagna nya tjänsterna för byggnadsverksamheten.
På byggnadsbyråns planeringsavdelning bör sålunda enligt
departementschefens mening inrättas en tjänst som byrådirektör i
Ae 25. För den föreslagna inspektions- och besiktningsgruppen bör tillskapas
två tjänster som överinspektör i De 1. Inom byggnadsavdelningarna
torde inrättas fem befattningar som byggnadsdirektör i Be 1, två som förste
byggnadsinspektör i Ae 25, en som byggnadsinspektör i Ae 23 och en som
byggnadsinspektör i Ae21. I enlighet med styrelsens förslag bör indragning
ske av följande tjänster nämligen en tjänst som avdelningsdirektör i
Be 1, eu som byrådirektör i Ae 27 samt nio som byråingenjör i Ae21. Vidare
förordas ändrad lönegradsplacering för etl antal befintliga tjänster.

Utredningen har slutligen behandlat vissa anslagsfrågor. Sålunda föreslås
att del för innevarande hudgetår för planbyråns och tekniska byråns
räkning under avlöningsanslaget anvisade beloppet om 00 000 kr. för särskilda
utredningar och arvoden till viss expertis in. m. för budgetåret 1963/
64 höjes till 200 000 kr. Beloppet föreslås även få användas inom kulturhistoriska
byrån. Utredningen förordar samtidigt att ifrågavarande belopp
anvisas såsom ett särskilt reservationsanslag. Departementschefen föreslår
att sammanlagt 100 000 kr. beräknas för de av utredningen angivna ändamålen.

I tvä likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren
av herrar Knut Johansson och Einar Eriksson (I: 242) och den andra inom
andra kammaren av herr Adamsson in. fl. (11:284), har hemställts att
riksdagen måtte dels (p. 77) fastställa en i motionerna föreslagen avlöningsslal
för byggnadsstyrelsen, dels till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 8 381 700 kr., dels ock (p. 78)
till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 998 000 kr.

I tvä likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Hagberg in. fl. (1:494) och den andra inom andra kammaren av herr
lleckscher in. fl. (11:595), har hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:l giva till känna vad i motionerna
anförts rörande metodiken för samhällsplaneringen med vad därtill hör.
5—47 7 hs Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 6

6G

Statsutskottets utlåtande nr G är 1963

Beträftande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
får utskottet hänvisa till motionerna 1: 242 och II: 595.

Utskottet. På grundval av betänkande av byggnadsstyrelseutredningen och
byggnadsstyrelsens petita har departementschefen framlagt förslag rörande
omfattningen av byggnadsstyrelsens fastighetsförvaltning, byggnadsverksamhet
och personalorganisation in. in. Fastighetsförvaltningen anses i
princip böra koncentreras till byggnadsstyrelsen. Beträffande byggnadsverksamheten
förordas som grund för fördelningen mellan styrelsen och
andra myndigheter en beloppsgräns, vilken i nuläget bör sättas till 300 000
kr. med undantag för televerket och väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond
där beloppsgränsen föreslås bli 1 mkr. I fråga om personalorganisationen
föreslås vissa personalförstärkningar och smärre organisationsförändringar.
1 sistnämnda hänseende föreslås sålunda i vad avser byggnadsbyrån
en utbyggnad av den regionala organisationen.

I motionerna 1:242 och 11:284 har hemställts om viss ytterligare personalförstärkning
av planbyrån och ökade medel för utredningar samt
publikations tryck. I nu nämnda motioner samt i motionerna 1:494 och
11:595 har understrukits behovet av ökad information till i första hand
kommunerna irån byggnadsstyrelsens planbyrå. I sistnämnda motioner har
vidare framförts synpunkter på metodiken vid samhällsplaneringen. Utskottet,
som är medvetet om värdet av den ej obetydliga information som
sker inom förevarande område, vill i anslutning härtill kraftigt understryka
angelägenheten av att byggnadsstyrelsen fortsättningsvis erhåller de resurser
för angivna verksamhet som den växande betydelsen av effektiv
samhällsplanering ger anledning till. I den mån åtgärder i antydd riktning
är motiverade redan under nästa budgetår torde styrelsen inom ramen
för tillgängliga medel kunna vidta sådana åtgärder för att ge kommunerna
ökad service i fråga om råd och anvisningar på ifrågavarande område.
Med hänsyn till det anförda anser sig utskottet ej kunna biträda motionerna
1: 242 och II: 284. Beträffande den vidare frågan rörande samhällsplaneringen
i stort kan utskottet i huvudsak ansluta sig till de i motionerna
1: 494 och II: 595 framförda synpunkterna rörande behovet av översyn i
vissa avseenden på ifrågavarande områden. Utskottet vill i sammanhanget
understryka vikten av att de i propositionen nr 98 till 1962 års riksdag
aviserade undersökningarna rörande samhällsplaneringens organisation snarast
genomföres.

Då Kungl. Maj :ts förslag i övrigt inte givit anledning till erinran eller
särskilt uttalande får utskottet hemställa,

I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt med avslag å motionerna 1: 242 och II :284, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga,

a) godkänna i stadsrådsprotokollet över kommunikations -

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

67

ärenden för den 3 januari 1963 föreslagna riktlinjer för byggnadsstyrelsens
verksamhet in. m.;

b) bemyndiga Kung]. Maj:t att utfärda de bestämmelser
och att vidtaga de övergångsanordningar in. in. som erfordras i
anledning av de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för byggnadsstyrelsen som föranledes av
de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen;

d) godkänna följande avlöningsstat för byggnadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

.4 vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 432 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................... 11 200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 4 287 400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 404 600

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 113 900

Summa kr. 8 250 000

e) till Byggnadsstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1963/64
anvisa ett förslagsanslag av 8 250 000 kr.;

II. att motionerna 1:494 och 11:595, såvitt nu är i fråga,
icke må föranleda någon riksdagens åtgärd.

70:o) Byggnadsstyrelsen: Omkostnader. Kungl. Maj :t har (punkt 78, s.
224—226) föreslagit riksdagen att till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 948 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstal uppfört med 801 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär eu uppräkning av anslaget med 147 000 kr.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft de
under punkten 69 redovisade motionerna 1:242 och 11:284, i vad de berör
förevarande anslag.

Utskottet. Under hänvisning till vad utskottet under föregående punkt anfört,
hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 242 och II: 284, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Byggnadsstyrelsen: Omkostnader för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 948 000 kr.

68

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

71 :o) Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 79, s. 226 och 227) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m. lör hudgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 700 000 kr.

72 :o) Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
80, s. 227 och 228) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen, att tillämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64, dels ock till Länsarkitektsorganisationen:
Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
6 798 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 5 974 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har föreslagit, att anslaget ökas med 897 500 kr.

Departementschefen har förutom vissa automatiska kostnadsstegringar
tillstyrkt att medel anvisas för eu tjänst som maskinist i Ae 11 för den
fasta maskinanläggningen i Kristianstad.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag
och hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för länsarkitektsorganisationen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. hudgetåret

1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 063 100

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 3 155 100

3. Avlöningar till biträdande ingenjörer och arkitekter
m. fl., förslagsvis .................................... 476 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 018 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................ 84 600

Summa kr. 6 798 000
b) till Länsarkitektsorganisationen: Avlöningar för bud -

getåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 6 798 000 kr.

73:o) Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 81, s. 228 och 229), som innebär en anslagsökning för
nästa budgetår med 29 000 kr., hemställer utskottet,

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

69

att riksdagen må till Länsarkitektsorganisationen: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
596 000 kr.

74 :o) Bidrag till upprättande av regionplaner m. m. I enlighet med
Ivungl. Maj:ts förslag (punkt 82, s. 229 och 230), som innebär en med
600 000 kr. minskad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till upprättande av regionplaner
m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 100 000 kr.

75 :o) Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse m. m. inom vissa
strandområden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, s. 230),
som innebär en med 10 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår,
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättningar på grund av förbud mot
bebyggelse m. m. inom vissa strandområden för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kr.

Tekniska institut

76 :o) Statens väginstitut. Kungl. Maj :t har (punkt 84, s. 231—236) föreslagit
riksdagen att dels bemyndiga Kungl. Maj U att i personalförteckningen
för statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet angivna ändringar,
dels godkänna av departementschefen förordad stat för statens väginstitut,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till
Statens väginstitut för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
1 385 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 122 000 kr.

Direktionen för statens väginstitut har hemställt om en anslagshöjning
av 851 700 kr.

lieträffande den närmare innebörden av direktionens förslag torde få
hänvisas till propositionen (s. 231—234).

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom eu anslagsuppräkning med hänsyn
till automatiska kostnadsstegringar,

att under allmänna verksamheten inrättas en tjänst som ingenjör i Ae 19
för biblioteksverksamheten på tekniska kansliet samt en tjänst som förste
forskningsingenjör i Ae 25 på maskintekniska avdelningen,

70

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

nit omkostnaderna för institutets allmänna verksamhet uppräknas med
40 000 kr.,

samt att uppbördsmedlen uppräknas med 114 000 kr.

Utskottet har ansett sig böra godtaga Kungl. Majrts förslag beträffande
anslag till statens väginstitiit för nästa budgetår och hemställer,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:l att i personalförteckningen för
statens väginstitut vidtaga i statsrådsprotokollet över kommunikationsärcnden
för den 3 januari 1963 förordade ändringar; b)

godkänna följande stal för statens väginstitut, att tilllämpas
tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

Stat

Avlöningar

Statens väginstitnts verksamhet i allmänhet

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 343 700

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 572 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 394 |()()

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, för slogsvis

...................................................... 18 400

1 329 100

Statens väginstitnts verksamhet för särskilda uppdragsgivares

räkning

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslngs -

Vls ............................................................ 749 900

2. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 322 500

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................................... 15 000

1 087 400
Summa kr. 2 416 500

Omkostnader

1. Statens väginstitnts verksamhet i allmänhet, förslagsvis
......................................................v 273 500

2. Statens väginstituts verksamhet för särskilda

uppdragsgivares räkning, förslagsvis ............... 400 000

673 500

Summa kr. 3 090 000

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963 71

Särskilda uppbördsmedel

Ersättningar för tillfälliga uppdrag in. in............. 1 705 000

Nettoutgift kr. 1 385 000

c) till Statens väginstitut för budgetåret 1963/64 anvisa ett
förslagsanslag av 1 385 000 kr., att avräknas mot antomobilskattemedlen.

77 :o) Statens väginstitut: Utrustning. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag
(punkt 85, s. 236 och 237), som innebär en med 15 000 kr. ökad medelsanvisning
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens väginstitut: Utrustning för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 105 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen.

78:o) Statens geotekniska institut: Avlöningar. Kungl. Maj :t har (punkt
86, s. 237—255) föreslagit riksdagen att dels godkänna i statsrådsprotokollet
föreslagna riktlin jer för omorganisation av statens geotekniska institut,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för statens geotekniska
institut vidtaga i stadsrådsprotokollet angivna ändringar, dels godkänna
av departementschefen förordad avlöningsstat för statens geotekniska
institut, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64, dels ock till
Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett
förslagsanslag av 982 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 1 181 000 kr.

Beträffande betänkande avgivet av utredningen rörande statens geotekniska
instituts arbetsuppgifter och organisation samt rcmissntlåtanden över
betänkandet får utskottet härnäsa till propositionen (s. 237—248).

Direktionen för statens geotekniska institut har hemställt att anslaget
höjes med 938 000 kr.

Beträffande den närmare innebörden av direktionens skrivelse torde få
hänvisas till propositionen (s. 248—252).

Departementschefen anför att utredningens förslag i huvudsak innebär
följande.

»Den forskningsavdelning och den konsultationsavdelning, vilka nu finnes
vid institutet, bör enligt utredningen båda tilldelas såväl forsknings- som
konsultalionsuppgifter. Härjämle föreslås ytterligare en avdelning för forskning
och konsultation inrättad. De inom nuvarande forskningsavdelning och
konsultationsavdelning befintliga laboratorierna bör brytas ut och bilda
eu avdelning för laboratorier. Maskintekniska avdelningen bör benämnas

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

mekaniska avdelningen. Det kamerala kansliel förordar utredningen ombildat
till ett administrativt-kamerall kansli. Vidare föreslås, att ett tekniskt
kansli inrättas. Antalet ledamöter i direktionen bör minskas från
tolv till sex. Utredningen föreslår vidare, alt de båda anslagsposterna
avseende uppdragsverksamheten brytes ut ur institutets avlönings- och omkostnadsstat
och sammanföres (ill ett särskilt förslagsanslag, för vilket
en stat avseende avlöningar och omkostnader för uppdragsverksamheten
bör fastställas. För dispositionen av detta anslag bör enligt utredningen
föreskrivas, att utgifterna inte får överstiga 80 % av inkomsterna av uppdragsverksamheten.
Den lekniska upprustningen av institutet, som beräknas
till totalt 590 000 kr., föreslås genomförd under eu femårsperiod.»

Härefter övergår departementschefen till att redovisa sina ställningstaganden
till utredningens förslag och direktionens äskanden. För egen del är
departementschefen av den uppfattningen att eu förstärkning av geotekniska
institutets resurser är angelägen med hänsyn till utvecklingens krav
på Aidgade forskningsinsatser i samband med den ökade anläggningsverksamheten
i vägar, kraftverk, byggnader m. in. Utredningens förslag till
organisation innebär, att institutet organisatoriskt sett får den stadga som
är nödvändig. Departementschefen biträder därför utredningens förslag i
denna del men anser sig icke kunna förorda att eu Iredje avdelning för
forskning och konsultation inrättas.

För den allmänna verksamheten förordas följande nya t jänster, nämligen
en tjänst som avdelningsdirektör i Be 1 och en som ritbiträde i högst Ae 7
på forsknings- och konsultationsavdelningarna, en som förste forskningsingenjör
i Ae 25 på maskintekniska avdelningens mätsektion samt en som
laboratoriechef i Be 1 på laboratorierna. För uppdragsverksamheten förordas
på forsknings- och konsultationsavdelningarna två befattningar som
statsgeotekniker i Ae 27.

Vidare förordas, att på det administrativt-kamerala kansliet inrättas eu
byrådirektörst jänst i Ae 25 och en kontorsskrivartjänst i Ao 13, varvid
en tjänst som kamrer i Ae 17/Ag23 och en som kontorsskrivare i Ae 9/Ag Kl
utgår. På verkstaden föreslås en tjänst som förrådsmästare i Ae 13 varvid
en tjänst som förrådsförman i Ae 9 utgår. Kostnaderna för samtliga dessa
tjänster torde höra bestridas av medel från den allmänna verksamheten.

I övrigt biträder departementschefen hl. a. utredningens förslag att etl
särskilt förslagsanslag upptages för uppdragsverksamheten. Under anslaget
bör en särskild stat för avlöningar och omkostnader fastställas.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande rörande
Kungl. Maj:ts förslag och hemställer,
att riksdagen må

a) godkänna i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden
för den januari 1963 föreslagna riktlinjer för omorganisation
av statens gentekniska institut;

Statsutskottet.s utlåtande nr 6 dr 1963

73

It) bemyndiga Kung]. Maj:t alt vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens geotekniska institut som
föranledes av de i statsrådsprotokollet framlagda förslagen;

c) godkänna följande avlöningsstat för statens geotekniska
institut, all tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1963/64:

,4 vlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 200

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 6 800

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ............ 540 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 289 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
...................................................... 13 000

Summa kr. 982 000

d) till Statens geotekniska institut: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 982 000 kr.

79:o) Statens geotekniska institut: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ls förslag (punkt 87, s. 255—257) hemställer utskottet,

alt riksdagen må till Statens geotekniska institut: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
129 000 kr.

80:o) Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet. Kungl. Maj:t
bar (punkt 88, s. 257 och 258) föreslagit riksdagen att dels godkänna av
departementschefen förordad stal för statens geotekniska instituts uppdragsverksamhet,
alt tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels
oek till Statens geotekniska institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 444 000 kr.

Departementschefen har under förevarande anslag upptagit avlöningar
och omkostnader för uppdragsverksamheten. I sammanhanget anför departementschefen
att innan närmare erfarenheter vunnits av den omläggning
av anslagen för geotekniska institutet, som förordas, han icke är beredd
alt tillstyrka utredningens förslag rörande dispositionen av här ifrågavarande
anslag. Departementschefen förordar i stället, att för institutets anslag
meddelas samma disposilionsföreskrifter som f. n. gäller för statens
provningsanstalts motsvarande anslag. Detta innebär, att institutet av anslaget
far disponera sammanlagt högst ett belopp motsvarande de ersättningar
institutet betingar sig av uppdragsgivare, efter frånräkning av de i
ersättningarna ingående tilläggen för pensions- och kapitalkostnader m. m.

Utskottet. Vad Kungl. Maj:t föreslagit har ej givit utskottet anledning till
erinran. Utskottet får därför hemställa,

74

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

att riksdagen må

a) godkänna följande stat för statens gentekniska instituts
uppdragsverksamhet, att tillämpas tills vidare fr. o. in.
budgetåret 1963/64:

Stat

Avlöningar

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ..............................

3. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis .......,........................................

Omkostnader

600 300
253 900

11 800
866 000

Omkostnader, förslagsvis

578 000

Summa kr. 1 444 000

b) till Statens geotekniska institut: Vppdragsverksamhei
lör budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 444 000
kr.

81 :o) Statens geotekniska institut: Utrustning. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 89, s. 258 och 259), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens geotekniska institut: Utrustning
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
100 000 kr.

Statens elektriska inspektion m. m.

82ro) Statens elektriska inspektion: Avlöningar. I enlighet med Kungl.
Maj :ts förslag (punkt 90, s. 260 -262), innebärande en uppräkning av anslaget
med 120 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,
att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att i personalförteckningen för
statens elektriska inspektion vidtaga i statsrådsprotokollet
över kominunikationsärenden för den 3 januari 1963 förordade
ändringar;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens elektriska
inspektion, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 278 600

2. Avlöningar till tillfällig personal, förslagsvis ......... 55 000

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963 75

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 231 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 219 200

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis
......................................................... 10 200

Summa kr. 794 000

c) till Statens elektriska inspektion: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 794 000 kr.

83:o) Statens elektriska inspektion: Omkostnader. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 91, s. 262), vilket innebär en nedräkning av anslaget
för nästa budgetår med 1 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens elektriska inspektion: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
62 000 kr.

84:o) Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92, s. 263), som innebär en uppräkning av anslaget
för nästa budgetår med 2 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens prisregleringsnämnd för
elektrisk ström för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 9 000 kr.

Djurgårdsnämnden

85:o) Djurgårdsnämnden: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 93, s,
264 och 265) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för djurgårdsnämnden, att tillämpas tills vidare
fr. o. in. budgelåret 1963/64, dels ock till Djurgårdsnämnden: Avlöningar
för budgelåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 212 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 190 000 kr.

Djurgårdsnämnden har hemställt att anslaget höjes med 30 700 kr.

Beträffande den närmare innebörden av nämndens förslag torde få hänvisas
till propositionen (s. 264).

Departementschefen anför bl. a. att enligt statsmakternas beslut djurgårdsnämnden
skall avvecklas fr. o. m. den 1 juli 1964 och dess kvarstående
uppgifter överföras till byggnadsstyrelsen. Med anledning härav kan han
icke biträda nämndens förslag till anställning av tillfällig personal.

Utskottet, som ej funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj :ts förslag,
hemställer,

76

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för djurgårdsnämnden,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t .................. 21 600

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... 139 900

3. Rörligt tillägg, förslagsvis................................. 47 700

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter, förslagsvis.
........................................................ 2 800

Summa kr. 212 000

b) till Djurgårdsnämnden: Avlöningar för budgetåret 1963/
64 anvisa ett förslagsanslag av 212 000 kr.

86:o) Djurgårdsnämnden: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 94, s. 265), som innebär en uppräkning av anslaget med
4 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Djurgårdsnämnden: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 17 000 kr.

Diverse

87 :o) Ersättning till statens allmänna fastiglietsfond: Slottsbyggnadernas
delfond. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, s. 266) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Slottsbyggnadernas delfond för budgetåret 1963/64
anvisa ett förslagsanslag av 2 325 000 kr.

88 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 96, s. 266) hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond för budgetåret 1963/
64 anvisa ett förslagsanslag av 6 260 000 kr.

89:o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Sjöfartsstyrelsens
delfond. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 97, s. 266 och 267)
hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Sjöf artsstyrelsens delfond för budgetåret 1963/64
anvisa ett förslagsanslag av 957 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

77

90 :o) Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100, s. 277 och 278), som innebär
en med 10 700 000 kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer
utskottet,

att riksdagen må till Ersättning till postverket för befordran
av tjänsteförsändelser för budgetåret 1963/64 anvisa ett
förslagsanslag av 60 700 000 kr.

91 :o) Kostnader för vissa nämnder m. m. I enlighet med Kungl. Maj :ts
förslag (punkt 101, s. 278) hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kostnader för vissa nämnder m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 kr.

92 :o) Bidrag till vissa internationella sammanslutningar m. m, I enlighet
med Kungl. Maj :ts förslag (punkt 102, s. 278—282), som innebär en
uppräkning av anslaget med 396 000 kr. för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 511 000 kr.

93 :o) Ceotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m. I enlighet med
Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, s. 282—285), som innebär en med 15 000
kr. ökad medelsanvisning för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ceotekniska undersökningar i Götaälvdalen
m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 50 000 kr.

94 ro) Viss beredskapsutrustning. I enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
(punkt 104, s. 285), som innebär en nedräkning av anslaget med 50 000 kr.
för nästa budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Viss beredskapsutrustning för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kr.

Luftfartefonden

95:o) Underskott å luftfartsfomlen. Kungl. Maj:t har (punkt 106, s. 287
___296) föreslagit riksdagen att för Luftfartsfomlen å riksstaten för budgetåret
1963/64 upptaga elt underskott av 12 300 000 kr.

Anslaget är i gällande riksstat uppfört med 15 000 000 kr.

78

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

Luftfartsstyrelscn har beräknat underskottet för nästa budgetår till
20 350 000 kr. (s. 287—294).

Departementschefen redogör inledningsvis för pågående rationaliseringsundersökningar
inom luftfartsverket och beslutade avgiftshöjningar för att
nedbringa luftfartsverkets underskott, vilket för innevarande budgetår
uppskattas till 16,8 mkr. Vidare anmäler departementschefen en utredning
om luftfartsverkets framtida ställning.

Beträffande styrelsens organisation biträder departementschefen förslagen
om inrättande av en tjänst som byrådirektör i Ae 27 på kanslibyrån,
en tjänst som förste byråsekreterare i Ae 21 på kanslibyrån, eu tjänst som
ingenjör i Ae 17 på luftfartsinspektionen samt överflyttning av eu tjänst
som förste trafikexpeditör i Ae 13 från flygplatsorganisationen till styrelsen.
Vidare tillstyrker han att medel beräknas till en ny kontorsbiträdestjänst
i högst Ae 5, till ökade kostnader för examensprov, till besiktningsarvoden
åt personer utanför styrelsen samt till anlitande av utomstående specialister
för viss tidsbegränsad typgranskning.

I fråga om flygplatsorganisationens avlöningar tillstyrkes, förutom vissa
automatiska kostnadsökningar, en ny tjänst som assistent i Ae 17 vid Arlanda
flygplats. För underhåll m. in. av flygplatser beräknas 150 000 kr,
mindre än vad styrelsen upptagit.

Under posten diverse utgifter har luftfartsslyrelsen föreslagit bidrag om
inalles 63 000 kr. till Svenska aeroklubben (KSAK) för anordnande av flygutbildningskurser
och för anställande av en flygsäkerhetsinspektör. Enligt
departementschefens åsikt ger utredningen i ärendet icke tillräckligt underlag
för ett ställningstagande i frågan. Förslaget aktualiserar spörsmålet om
finansieringen av luftfartsinspektionens verksamhet liksom även behovet av
klara gränslinjer mellan den statliga inspektionsmyndighelen och den verksamhet
som skall kontrolleras ur säkerhetssynpunkt. Enligt departementschefens
mening bör en prövning av dessa spörsmål lämpligen ingå i det uppdrag
som lämnats utredningen rörande luftfartsverkets framtida ställning.
Departementschefen ämnar därför föreslå Kungl. Maj:t att uppdraga åt utredningen
att överväga även dessa frågor. Om det befinnes erforderligt —
med hänsyn bl. a. till flygsäkerheten på här ifrågavarande område samt till
inspektionens möjligheter att fullgöra sina instruktionsmässiga uppgifter
— bör utredningen utan att avvakta resultatet av utredningens arbete i övrigt
framlägga särskilt förslag i denna del. Departementschefen är således ej
beredd att förorda något bidrag till KSAK för nästa budgetår.

Totalt beräknas luftfartsverkets driftkostnader till ca 51,4 mkr. och
inkomsterna till 39,1 mkr., varför underskottet kan beräknas till 12,3 mkr.
för budgetåret 1963/64.

I förevarande sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

79

av herr Ringaby m. fl. (1:423) och den andra inom andra kammaren av
herr Bohman m. fl. (II: 508), vari hemställts att riksdagen i skrivelse till
Kungl. Maj :t måtte anhålla att Kungl. Maj :t i avvaktan på slutförandet av
pågående och beslutade utredningar rörande luftfartsverkets ekonomi m. m.
måtte ompröva de statliga avgifterna för vissa mindre bärkraftiga inrikes
flyglinjer;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Isacson (I: 357) och den andra inom andra kammaren av herr Edlund
m. fl. (11:413), vari hemställts att riksdagen må medgiva att luftfartsstyrelsen
må använda 03 000 kr. för i motionerna angivna flygsäkerhetsfrämjande
åtgärder;

dels ock en inom andra kammaren av herrar Carlsson i Stockholm och
Rimmerfors väckt motion (II: 010), vari hemställts att riksdagen i skrivelse
till Kungl. Maj:t måtte begära, att erforderliga åtgärder vidtas för att enligt
tidigare ordning medge en destinering av den inomnordiska propellerdrivna
lufttrafiken till Bromma i stället för som nu till Arlanda samt att en resvaneundersökning
och trafikteknisk utredning måtte företas i fråga om transporterna
från stockholmsområdet till Arlanda i syfte att bereda underlag för
en bedömning av möjliga utvägar att bereda en någorlunda godtagbar trafikservice
även för den övriga flygtrafiken på Arlanda, så att flygfältets användbarhet
för modern flygtransportservice i möjligaste mån förbättras.

Beträffande de skäl som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden
hänvisas till motionerna II: 508, II: 413 och II: 810.

Utskottet. Underskottet å luftfartsfonden, vilket för innevarande budgetår
beräknas uppgå till 10,8 mkr., föreslås av Kungl. Maj :t skola upptagas
till 12,3 mkr. för budgetåret 1903/04. För att åstadkomma en sådan reducering
av underskottet har Kungl. Maj:t i samråd med vederbörande myndigheter
i Danmark och Norge beslutat vissa avgiftshöjningar. I motionerna
1:423 och 11:508 har yrkats på en omprövning av de statliga avgifterna
för vissa mindre bärkraftiga flyglinjer i avvaktan på slutförandet
av pågående utredningar rörande luftfartsverkets ekonomi m. m. Enligt
utskottets mening bör strävan vara att luftfartsverkets intäkter — i likhet
med statens af färsdrivande verksamhet över huvud -— i princip bör täcka
kostnaderna för de anordningar och tjänster verket tillhandahåller flygföretag
och andra. Ett avsteg från denna grundprincip har emellertid ansetts
motiverat i det civila flygets uppbyggnadsskede, vilket bl. a. tagit sig uttryck
i de betydande underskott som årligen redovisats för luftfartsfonden.
Utskottet vill i sammanhanget vidare erinra om att i direktiven till utredningen
rörande luftfartsverkets framtida ställning, vilken numera tillsatts,
anförts att principen om full kostnadstäckning inte innebär att man bör
kräva att eu flygplats måste bära sig de första åren utan bedömningen bör
i princip avse en lämpligt avvägd längre tidsperiod. Då såvitt utskottet
kan finna luftfartsverkets avgifter fastställes under hänsynstagande till

80

Statsutskottets utlåtande nr ti år t!) ti it

flygels ringa bärkraft i eif uppbyggande skede kan utskottet ej tillstyrka
motionerna 1:423 och 11:508.

I motionerna 1:357 och 11:413 har hemställts, att luftfartsstyrelsen må
använda 03 000 kr. för vissa flygsäkerhetsfrämjande åtgärder. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om att departementschefen i statsverkspropositionen
anfört alt lufttarlsstyrelsens utredning i berörda fråga inte givit
tillräckligt underlag för ett ställningstagande samt att förslaget aktualiserat
en utredning om luftfartsinspektionens verksamhet och finansieringen
därav. Prövningen av dessa spörsmål har förordats ske av utredningen
rörande lultfartsverkets Iramtida ställning som om det hefinnes erforderligt
med hänsyn till bl. a. tlygsäkerheten — bör utan att avvakta resultatet
av utredningens arbete i övrigt framlägga särskilt förslag i berörda del.
Med hänsyn till vad departementschefen anfört kan utskottet ej tillstyrka
motionerna 1:357 och 11:413.

Vidare har i motionen II: 010 hemställts om åtgärder i sylte atl förflytta
den propcllerdrivna inomnordiska luftfarten från Arlanda till Bromma. Utskottet
vill i sammanhanget erinra om att ifrågavarande spörsmål varit
föremål för behandling inom Nordiska rådet. Av de yttranden som därvid
inhämtats från bl. a. lulttarlsslyrelscn och SAS framgår att eu överflyttning
av ifrågavarande tratik ej skulle innebära några påtagliga fördelar
för trafikanterna men däremot väsentliga nackdelar samtidigt som åtgärden
i fråga skulle medföra icke oväsentliga kostnadsökningar för luftfartsverket
och SAS. Med hänsyn härtill och då man har skäl förutsätta eu fortsatt
förbättring av terminal transporterna till Arlanda kan utskottet ej biträda
motionen II: 010.

Vad Kungl. Maj:l i övrigt anfört och föreslagit har ej givit utskottet anledning
till erinran eller särskilt uttalande. Utskottet får därför hemställa,

I. att riksdagen må för Luftfartsfonden å riksstaten för
budgetåret 1903/64 upptaga ett underskott av 12 300 000 kr.;

II. att motionerna 1:423 och 11:508 icke må föranleda
någon riksdagens åtgärd;

III. att motionerna I: 357 och II: 413 icke må av riksdagen
bifallas;

IV. att motionen 11:610 icke må föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Uppskjutna frågor

96:o) Uppskjutna frågor. Utskottet kommer framdeles att avgiva utlåtande
beträffande Kungl. Maj:ts under följande punkter framlagda förslag,
nämligen

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

81

punkten 18: Kostnader för övergång till högertrafik,
punkten 33: Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande,

punkten !)8: Driftbidrag till statens järnvägar,
punkten 09: Bidrag till viss busstrafik in. m. samt
punkten 105: Underskott å statens järnvägars fond,
vilket utskottet härmed får för riksdagen

anmäla.

Stockholm den 26 mars 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit

från första kammaren: herrar Näsström, Bbman, Einar Persson, Birger
Andersson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, Rikard
Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Mårtensson, Kaijser, Nils
Theodor Larsson, Källqvist och Rönnberg; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, fröken Elmén,
herrar Svensson i Ljungskile, Johansson i Norrköping, Carbell, Fagerlund,
Gustafsson i Kårby, Löfroth, Källenius och Heidenberg.

8—4077 #3 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 6

82

Statsutskottets utlåtande nr ti år 19ti3

Reservationer

1) vid punkten 11 (Allmän översikt över beräkningen av väganslagen
m. in. Anslagen till vägunderhåll och vägbyggnader)

A. beträffande anslagen till byggande av vägar och broar av herrar Boman,
Axel Johannes Andersson, Virgin, Bengtson, Kaijser, Nils Theodor
Larsson, Källgvist, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar
Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby, Löfroth och Källenius, vilka ansett
att

dels det avsnitt i utskottets yttrande, som på s. 26 börjar med »Vid fjolårets»
och på s. 27 slutar med »angivna perioden», bort ha följande lydelse:

»Vid fjolårets riksdag underströk utskottet angelägenheten av att vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens planering och samordning av vägbyggnadsverksamheten
i görligaste mån underlättas genom att riktlinjer för vägpolitiken
under ett begränsat antal år uppdrages. Utskottet har också tidigare
kraftigt understrukit nödvändigheten av att en flerårig plan fastställes
för väginvesteringarna (jfr SU 1958: 6 och 1959: 6). Det har därvid framhållits
att förutsättningarna för en från såväl tekniska som ekonomiska synpunkter
rationellt bedriven vägbyggnadsverksamhet är en investeringspolitik
som ger möjligheter till eu mera långsiktig arbetsplanering utan ändringar
år från år. Endast härigenom blir det möjligt att utnyttja de fördelar
som står att vinna genom övergång från mindre till större arbetsföretag på
sätt riksdagen tidigare förordat. Ovissheten om de kommande årens medelstilldelning
förhindrar i stor utsträckning utläggandet av större entreprenader,
varjämte överblicken av behovet och sysselsättningen i fråga om
väg- och vattenbyggnadsverkets egen arbetskraft försvåras.

Det anförda torde alltjämt äga giltighet, och det är i hög grad angeläget
att den ordinarie vägbyggnadsverksamheten får grundas på en
lägsta ram för investeringarnas storlek under en flerårsperiod. För
att åstadkomma den planmässighet och samordning som eftersträvas i vägbyggnadsverksamheten
är det nämligen, som av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i skilda sammanhang framhållits, nödvändigt att ha tillgång till
ordinarie medel av viss storleksordning samt att ha kännedom om anslagens
storlek under den period planeringsarbetet avser. Genom att väginvesteringarna
utgör en betydande del av den offentliga sektorn kan de å andra
sidan icke vara opåverkade av konjunkturpolitiska åtgärder. Målet bör sålunda
vara att anvisningen av ordinarie medel beräknas på längre sikt än
ett år samt att de större eller mindre fluktuationer i den totala verksamhetens
omfattning, som betingas av förskjutningar i ena eller andra riktningen
av det allmänna sysselsättningsläget, regleras över anslagen till beredskapsarbeten.
Bortsett från att ett uttalande från riksdagens sida till förmån
för en flerårig investeringsserie inte under alla förhållanden kan vara

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963 83

bindande är det dock ägnat att giva ökad fasthet åt verksamhetens inriktning.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om vad departementschefen i
statsverkspropositionen anfört rörande riktlinjerna för flerårsplaneringen
för åren 1964—1968.1 anslutning till därvid omnämnda överläggningar mellan
representanter för kommunikationsdepartementet och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har sedermera inom departementet upprättats en promemoria
angående utarbetandet av flerårsplanerna för nämnda period, vari bl. a.
uttalats att dessa bör göras upp på basis av en oförändrad medelstilldelning
av 500 mkr. till det ordinarie vägbyggandet under ettvart av åren i perioden.
Detta har dock uttryckligen förklarats icke innebära något ställningstagande
i förväg till de anslagsbelopp som för ifrågavarande budgetår skall
anvisas under de ordinarie vägbyggnadsanslagen. Utskottet, som icke vill
förringa värdet av uttalandet, avser emellertid — på av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anförda skäl —- den av styrelsen förordade serien böra
läggas till grund för den fortsatta investeringsverksamheten. Även om utskottet
till fullo inser vikten av de statsfinansiella och samhällsekonomiska
synpunkter som därvidlag också måste beaktas, tillstyrker utskottet sålunda
i princip de i motionerna I: 354 och II: 416, I: 426 och II: 507, I: 420 och
II: 510 samt I: 353 och II: 421 framförda yrkandena härom.

Departementschefens förslag att överföra anslaget Vissa vägbyggnadsarbeten
till de ordinarie väganslagen ger i och för sig icke anledning till
erinran från utskottets sida. En uppräkning av de ordinarie anslagen med
motsvarande belopp bör dock, såsom i motionerna I: 354 och II: 416, I: 426
och II: 507 samt I: 419 och II: 511 yrkats, ske och nämnda anslag följaktligen
upptagas med ett sammanlagt belopp av 520 mkr. Beträffande fördelningen
härav på de skilda anslagsändamålen har i de i ämnet väckta
motionerna sinsemellan avvikande förslag framlagts. Utskottet vill för
sin del föreslå att fördelningen sker efter i stort sett samma procentsatser
som förordats av departementschefen. Detta skulle innebära följande fördelning,
nämligen till Byggande av riksvägar 286 mkr., till Byggande av
länsvägar 210 mkr., till Byggande av ödebygdsvägar 6 mkr. och till Byggande
av storbroar 18 mkr.»

dels ock utskoitets hemställan under I. a)—c) och e) bort ha följande
lydelse:

»I. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till
motionerna I: 354 och II: 416, nämnda motioner såvitt nu är
i fråga, samt med avslag å motionerna 1:426 och 11:507,
nämnda motioner såvitt nu är i fråga, samt I: 419 och II: 511
till Byggande av riksvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett
reservationsanslag av 286 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattcincdlen; -

84

Statsutskottets utlåtande nr 6 dr 1963

b) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till
motionerna I: 354 och II: 416 samt med avslag å motionerna
I: 426 och II: 507, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Byggande av länsvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 210 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; c)

i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall till
motionerna I: 354 och II: 416 samt med avslag å motionerna
1:426 och II: 507, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, till
Byggande av ödebygdsvägar för budgetåret 1963/64 anvisa ett
reservationsanslag av 6 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; e)

i anledning av motionerna 1:354 och 11:416, 1:426
och 11:507, 1:420 och 11:510 samt 1:353 och 11:421, samtliga
motioner såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t
giva till känna vad utskottet anfört beträffande en treårig
investeringsserie för vägbyggnader;»

B. beträffande motionerna 1:144 och 11:176 rörande bl. a. utbyggnad
av den s. k. Dalslandsleden av herrar Boman, Axel Johannes Andersson,
Källqvist, Staxäng, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile och Löfroth,
vilka ansett att

^ dels tredje och fjärde meningarna i det stycke i utskottets yttrande
på s. 27, som börjar med »Vidkommande den» och slutar med »stadgade
ordningen», bort ha följande lydelse:

»Utskottet som beaktar de av motionärerna anförda synpunkterna
anser av piincipiella skäl att trågan om utbyggnaden av den s. k. Dalslandsleden
bör behandlas i den för prövning av vägärenden stadgade ordningen.
Skulle denna prövning visa att Dalslandsleden utan dröjsmål bör komma
till stånd bör enligt utskottets mening hinder ej möta för att medel
ur specialdestinationen användes härför.»

dels ock utskottets hemställan under II. bort ha följande lydelse:

»II. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 144 och
II: 176, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört rörande utbyggnaden av den s. k. Dalslandsleden;»

G. beträffande motionerna 1:353 och 11:421 rörande utbyggnaden av
vägsystemet inom storstockholmsområdet, m. m„ av fru Wallentheim,

D. beträffande det statliga vägunderhållet av herrar Bengtson, Nils Theodor
Larsson, Svensson i Stenkyrka, Gustafsson i Kårby och Löfrotli, vilka
ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 354 och II: 416, såvitt nu är
i fråga, samt motionerna I: 360 och II: 419, och att därför

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

85

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar med »Departementschefens
beräkning» och slutar med »avstyrkes följaktligen», bort ha
följande lydelse:

»Departementschefens beräkning av anslaget till det statliga vägunderhållet
anser sig utskottet inte kunna godtaga. På de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
anförda skälen synes nämligen en uppräkning till 485
mkr. böra ske. De i motionerna I: 354 och II: 416 samt I: 360 och II: 419
framförda yrkandena härom tillstyrkes följaktligen av utskottet.»

dels ock utskottets hemställan under IV. a) bort ha följande lydelse:

»a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag och med bifall
till motionerna I: 360 och II: 419 samt I: 354 och II: 416, sistnämnda
båda motioner såvitt nu är i fråga, till Vägunderhållet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
485 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»

E. beträffande anslaget till bidrag till byggande av vägar och gator av herrar
Bengtson, Nils Theodor Larsson, Svensson i Stenkyrka och Gustafsson
i Kårby, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna 1: 354 och
II: 416, såvitt nu är i fråga, och att därför

dels andra meningen i det stycke i utskottets yttrande på s. 27, som börjar
med »Anslagen till» och slutar med »225 mkr.», bort ha följande lydelse:

»Utskottet finner för sin del — på av styrelsen anförda skäl — förstnämnda
anslag böra upptagas med 225 mkr. och tillstyrker följaktligen det
i motionerna I: 354 och II: 416 framförda yrkandet härom.»

dels ock utskottets hemställan under VI. bort ha följande lydelse:

»VI. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 354 och II: 416, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till byggande av vägar
och gator för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 225 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;»

F. beträffande anslagen till enskild väghållning av herrar Boman, Axel
Johannes Andersson, Bengtson, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Svensson
i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby
och Löfroth, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna I: 240
och II: 286 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29, som börjar med »Utskottet
biträder» och slutar med »och II: 286», bort ha följande lydelse:

»Utskottet delar departementschefens uppfattning att en höjning av de
skilda procentsatserna bör ske. På de i motionerna 1:240 och 11:286 anförda
skälen bör dock — utöver Kungl. Maj :ts förslag — en höjning med
ytterligare fem procent genomgående ske. I konsekvens härmed bör vidare

86 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

bidragen till iståndsättningsarbeten maximeras till 25 000 kr. för ombyggnad
av bro samt till 20 000 kr. för övriga åtgärder i stället för av departementschefen
föreslagna 20 000 resp. 15 000 kr. Då det är angeläget att bidragsgivningen
grundas på verkliga kostnader och de sakkunnigas förslag
till ändring av systemet vid omuppskattningar av underhållskostnaderna
synes välgrundade bör utredningens förslag i denna del genomföras, liksom
i fråga om förenklingarna av bidragssystemets administration m. m. Anslagen
till underhåll och byggande av enskilda vägar synes med hänsyn
till det anförda böra upptagas med 31,5 resp. 16,6 mkr.»

dels ock utskottets hemställan under VIII. a), c) och d) bort ha följande
lydelse:

»VIII. att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall till
motionerna I: 240 och II: 286, nämnda motioner såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 31 500 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen;

c) i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt med bifall
till motionerna I: 240 och II: 286, nämnda motioner såvitt nu
är i fråga, till Bidrag till byggande av enskilda vägar för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 16 600 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen;

d) med bifall till motionerna 1:240 och 11:286, såvitt nu
är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet
anfört beträffande bidragssystemets administration
m. m.;»

G. beträffande statsbidrag till det enskilda vägväsendet för marklösen
och intrångsersättningar m. m. av herrar Bengtson, Nils Theodor Larsson,
Svensson i Stenkyrka och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att utskottet
bort tillstyrka motionen II: 415 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på s. 29, som börjar med »Ej heller»
och slutar med »avstyrkes därför», bort ha följande lydelse:

»Dessutom bör, såsom i motionen II: 415 yrkats, en skyndsam prövning
ke dels av frågan om statsbidrag till marklösen och intrångsersättningar,
dels av frågan om viss omprövning av planläggningens organisation i vad
gäller den enskilda väghållningen.»

dels ock utskottets hemställan under IX. bort ha följande lydelse:

»IX. att riksdagen må, med bifall till motionen 11:415, i
skrivelse till Kungl. Maj :t giva till känna vad utskottet anfört
beträffande statsbidrag till det enskilda vägväsendet för marklösen
och intrångsersättningar m. m.;»

K L BECKMANS TRYCKERIER AB - STHLM ISO

Statsutskottets utlåtande nr 6 är 1963

87

2) vid punkten 15 (Bidrag till vatten- och avloppsanläggningar) av
herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Bengtson, Nils Theodor Larsson,
Källqvist, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile,
Gustafsson i Kårby och Löfroth, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna 1: 243 och II: 288 och att därför utskottets yttrande
och hemställan bort ha följande lydelse:

»Anslagshöjningen till förevarande äi damål föreslås visserligen av
Ivungl. Maj :t för nästa budgetår höjd med 15 mkr. till 70 mkr. Såsom av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens petita framgår kommer emellertid eftersläpningen
i bidragsgivningen härvid ändå att öka både under innevarande
och de närmast följande åren. Vägande skäl talar vidare för att, i enlighet
med motionärernas förslag, till styrelsens förfogande ställes det belopp om
10 mkr. som av styrelsen begärts till beviljande av förtursbidrag eller direktbidrag
till avloppsreningsverk. Med hänsyn till angivna förhållanden och
under erinran jämväl om att riksdagen under en följd av år understrukit
vikten av att utvecklingen på området noggrant följes samt att i anledning
härav eventuellt erforderliga åtgärder vidtages, tillstyrker utskottet bifall
till motionerna.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna 1: 243 och II: 288, till Bidrag till
vatten- och avloppsanläggningar för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 74 000 000 kr.»

3) vid punkten 20 (Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar)
av herrar Bengtson, Nils Theodor Larsson, Svensson i Stenkyrka
och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka motionerna
I: 150 och II: 172 samt att utskottets yttrande och hemställan bort ha
följande lydelse:

»I likhet med motionärerna och på av dem anförda skäl finner utskottet
medelsanvisningen till förevarande ändamål bör utgå med ett oförändrat
belopp av 6 mkr.

Utskottet hemställer följaktligen,

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 150 och II: 172, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga, till Bidrag till säkerhetsanordningar
vid järnvägskorsningar för budgetåret 1963/64 anvisa
ett reservationsanslag av 6 000 000 kr., att avräknas mot automobilskattemedlen; II.

att riksdagen må, med bifall till motionerna I: 150 och
II: 172, så vitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla
om snara åtgärder i syfte att öka trafiksäkerheten vid korsningar
mellan järnväg samt allmänna och enskilda vägar.»

88 Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

4) vid punkten 21 (Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
vissa järnvägskorsningar) av herrar Bengtson, Nils Theodor Larsson, Svensson
i Stenkyrka och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att utskottet bort
tillstyrka motionerna I: 150 och II: 172 samt att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»I likhet med motionärerna och på av dem anförda skäl anser utskottet
medelsanvisningen till förevarande ändamål under nästa budgetår böra
höjas till 1 mkr.

Utskottet hemställer följaktligen,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 150 och II: 172, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande
åtgärder vid vissa järnvägskorsningar för budgetåret 1963/
64 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 000 kr., att avräknas
mot automobilskattemedlen.»

5) vid punkten 22 (Statens biltrafiknämnd: Avlöningar) av herrar
Virgin, Iiaijser, Staxäng och Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna 1:425 och 11:509 och att därför

dels det avsnitt av utskottets yttrande på s. 39, som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »departementschefen förordat», bort ha följande
lydelse:

»Utskottet ansluter sig för sin del till den av motionärerna uttalade uppfattningen
och tillstyrker följaktligen bifall till motionerna i frågan.

Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning
till erinran.»

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag
samt med bifall till motionerna 1:425 och 11:509, nämnda
motioner såvitt nu är i fråga,

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga i personalförteckningen
för statens biltrafiknämnd i statsrådsprotokollet över
kommunikationsärenden för den 3 januari 1963 förordad ändring; b)

godkänna följande avlöningsstat för statens biltrafiknämnd,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 82 400

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 31 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 464 200

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

89

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................. 216 700

5. Kompensation för höjda folkpensionsagvifter, förslagsvis
......................................................... 12 400

Summa kr. 807 500

c) till Statens biltrafiknämnd: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 807 500 kr., att avräknas
mot autoinobilskattemedlen.»

6) vid punkten 23 (Statens biltrafiknämnd: Omkostnader) av herrar
Virgin, Kaijser, Staxäng och Källenius, vilka ansett att utskottet bort tillstyrka
motionerna I: 425 och II: 509 och att därför utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

»Under hänvisning till vad utskottet anfört under föregående punkt
hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna 1: 425 och II: 509, nämnda motioner
såvitt nu är i fråga, till Statens biltrafiknämnd: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.»

7) vid punkten 24 (Statens trafiksäkerhetsråd in. in.) av herr Källenius.

8) vid punkten 41 (Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar
och farleder) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Virgin, Bengtson,
Kaijser, Nils Theodor Larsson, Källqvist, Staxäng, Svensson i Stenkyrka,
fröken Elmén, herrar Svensson i Ljungskile, Carbell, Gustafsson i Kårby,
Löfroth och Källenius, vilka ansett att utskottets yttrande och hemställan
bort ha följande lydelse:

»I statsverkspropositionen har förordats att förevarande anslag upptages
med oförändrat belopp. Vidare har anmälts att en översyn kommer att verkställas
rörande riktlinjerna för statsbidragsgivningen för ifrågavarande
ändamål.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om sitt uttalande vid 1962 års
riksdag (nr 10, s. 73) alt utskottet med hänsyn till såväl den kraftiga ökningen
av båtbeståndet som till ökningen av inflytande bensinskattemedel
fann skäl tala för en höjning av anslaget. Utskottet förutsatte, att Kungl.
Maj :t vid budgetarbetet hösten 1962 övervägde möjligheterna till en sådan.
I avvaktan på Kungl. Maj:ts ställningstagande i frågan ansågs anslaget böra
upptagas med oförändrat belopp, d. v. s. med 1 000 000 kr. Enligt utskottets
mening är det angeläget att en uppräkning av anslaget i enlighet med
yrkandena i motionerna I: 84 och II: 173 redan nu kommer till stånd för att

90

Statsutskottets utlåtande nr 6 år 1963

tillgodose de mest angelägna behoven av utrymmen och anläggningar för
ifrågavarande båtbestånd. Med hänsyn till sjöfartsstyrelsens bedömning
av det aktuella medelsbehovet synes den av departementschefen aviserade
inventeringen av anläggningsbehoven i fråga om småbåtshamnar -— vilken
även utskottet anser värdefull — ej föregripas genom den av utskottet förordade
anslagsuppräkningen.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj :ts förslag samt
med bifall till motionerna I: 84 och II: 173, till Bidrag till byggande
och underhåll av mindre hamnar och farleder för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.,
att avräknas mot automobilskattemedlen.»

9) vid punkten 62 (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
Avlöningar) av herrar Boman, Axel Johannes Andersson, Bengtson, Nils
Theodor Larsson, Källqvist, Staxång, Svensson i Stenkyrka, fröken Elmén,
herrar Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby och Löfroth, vilka i anledning
av de i motionerna I: 147 och II: 175 framställda yrkandena ansett
att

dels utskottets yttrande (s. 59) bort ha följande lydelse:

»Såsom framhållits i motionerna 1:147 och 11:175 är det av stor
betydelse för såväl fisket som sjöfarten att prognostjänsten för Nordsjön
utökas. En förstärkning av institutets personal på sätt som i nämnda
motioner anförts bör därför enligt utskottets mening komma till stånd. I
den mån tillgängliga medel ej förslår för ifrågavarande personalförstärkning
torde institutet få medges göra erforderliga anslagsöverskridanden för
ändamålet. Någon uppräkning av det av Kungl. Maj :t föreslagna anslagsbeloppet
för nästa budgetår torde således ej erfordras.»

dels ock utskottets hemställan under I. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
samt med bifall till motionerna I: 147 och II: 175, bemyndiga
Kungl. Maj :t att i personalförteckningen för Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut vidtaga av utskottet förordade
ändringar;»

10) vid punkten 95 (Underskott å luftfartsfonden) av herr Källenius.

K L BECKMANS TRYCKERIER AB . STHLM 1963