Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1963

1

Nr 145

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar rörande gymnasier
m. m. jämte i ämnet väckta motioner.

(2:a avd.)

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

Skolväsendet
Gymnasier m. m.

l:o) Förbättring av arbetssituationen för rektorerna vid statliga gymnasier
m. m. I propositionen nr 1 har chefen för ecklesiastikdepartementet
(bilaga 10, punkt 121) i avvaktan på proposition i ämnet beräknat en merkostnad
av ca 2 100 000 kr. under de statliga allmänna gymnasiernas avlöningsanslag
och ca 300 000 kr. under anslaget till avlöningar vid tekniska gymnasier för förbättring
av läroverksrektorernas arbetssituation.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 112, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars
1963, föreslagit riksdagen att godkänna av departementschefen förordade grunder
för förbättring av arbetssituationen för rektorerna vid av departementschefen
angivna skolor.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Källqvist och Widén (I: 210) och den andra inom andra kammaren av herr
Carlsson i Huskvarna m.fl. (11:236), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte begära en utvidgning av skoladministrativa
utredningens direktiv och sammansättning enligt i motionerna
redovisade synpunkter;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar
Källqvist och Erik Filip Petersson (I: 691) och den andra inom andra kammaren
av herr Wcstberg m. fl. (II: 845), i vilka hemställts att riksdagen vid
behandling av propositionen nr 112 måtte besluta att medgiva rätt åt rektor
att använda de belopp — varierande mellan 6 500 kr. och 8 500 kr. — som i

1 — Dihang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 11^5

2

Statsutskottets utlåtande nr 11^5 år 1963

propositionen föreslås skola utgå som arvode åt sekreterarna vid gymnasierna
till dels bestridande av kostnader för schemaläggning, dels arvodering av sekreterarna
— allt detta i överensstämmelse med de riktlinjer som angivits i motionerna; dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Kaijser och fröken Stenberg (I: 716) och den andra inom andra kammaren
av herr Nordstrandh m. fl. (II: 872), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen
av Kungl. Maj:ts proposition nr 112 måtte besluta att schemaläggning
och sommarvikariat vid allmänna och tekniska gymnasier m. m. skall åligga
sekreteraren endast där rektor så beslutar och att till följd härav det arvode
som enligt propositionen är avsett att utgå till sekreterare skall ställas till rektors
fria förfogande.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna I: 210, I: 691 och II: 872.

I anslutning till skoladministrativa utredningens betänkande »Förslag till förbättring
av läroverksrektorernas arbetssituation» framlägges i propositionen nr
112 vissa förslag, avsedda att förbättra arbetssituationen för rektorer vid statliga
allmänna gymnasier (inklusive försöksgymnasier), statliga allmänna gymnasier
i kombination med statlig realskola samt tekniska gymnasier. Frågorna
om schemaläggning och vikarie för rektor föreslås lösta genom att dessa arbetsuppgifter
ålägges sekreterarna vid skolorna samtidigt som möjligheterna att
rekrytera sekreterare föreslås bli förbättrade genom en väsentlig arvodeshöjning.
Vidare skapas möjligheter för en kvantitativ och kvalitativ förstärkning av rektorsexpeditionernas
biträdespersonal.

Härutöver föreslås att en försöksverksamhet skall äga rum. Denna försöksverksamhet
skall bedrivas på basis av dels skoladministrativa utredningens förslag,
dels av ett förslag, som framlagts under remissbehandlingen av bl. a. skolöverstyrelsen.
Därigenom förutsättes en fastare grund vinnas för ett ställningstagande
till den framtida organisationen av rektorsexpeditionerna.

Kostnadsökningen för de framlagda förslagen har beräknats till 1 900 000 kr.

För innehållet i propositionen i övrigt torde få hänvisas till denna. Beträffande
frågan om schemaläggning synes dock en närmare redovisning böra lämnas.

Skoladministrativa utredningen, som anser att arbetsmässigt underlag inte
föreligger för en administrativ tjänst, har föreslagit att vid varje högre allmänt
läroverk och tekniskt läroverk inrättas en befattning som rektorsassistent.
Rektorsassistenten förutsättes vara en lärare vid skolenheten.

Utredningen framlägger ej förslag om vilka pedagogiska arbetsuppgifter, som
vid behov skall överföras till rektorsassistent. Rektor och rektorsassistent bör ha
frihet att härvidlag överenskomma om den arbetsfördelning som med hänsyn till
personlig fallenhet och individuella intressen befinnes lämplig.

Bortsett från visst för- och efterarbete har utredningen inte förutsatt att schemaarbete
obligatoriskt skall åvila rektorsassistent. En föreskrift att rektorsassi -

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1963 3

stent skall utföra schemaläggning skulle enligt utredningens mening troligen begränsa
möjligheterna att få i övrigt lämpliga lärare att bli rektorsassistenter.

Särskilt arvode bör enligt utredningens uppfattning utgå för schemaläggning,
således även till rektorsassistenten, om denne uppgör schemat.

Skolöverstyrelsen konstaterar i sitt remissyttrande att utredningen ej löst
frågan om schemaarbetet. Det är allmänt bekant, att svårigheterna att förvärva
lämpliga schemagörare tenderar att bli allt större.

I motsats till de sakkunniga har överstyrelsen sålunda kommit till den uppfattningen,
att utrymme finnes och kommer att finnas för en kvalificerad administrativ
tjänst, vars innehavare icke skall vara lärare utan helt ägna sig åt
uppgiften att under rektor svara för rektorsexpeditionens arbete.

Överstyrelsen kan därför ej ansluta sig till de sakkunnigas förslag att inrätta
en befattning som rektorsassistent utan föreslår i stället, att en tjänst som skolsekreterare
inrättas. Överstyrelsen föreslår, att schemaarbetet helt skall ingå i
skolsekreterarens uppgifter. — En skolsekreterartjänst torde kunna locka bland
annat socionomer eller personer med sekreterarutbildning vid högre handelsinstitut,
gymnasieekonomer med utbildning på förvaltningsteknisk linje eller
liknande.

Departementschefen har i fråga om schemaläggning och övriga i propositionen
berörda spörsmål anfört i huvudsak följande.

Enligt den av utredningen utförda organisationsundersökningen överstiger årsarbetsmängden
för nära nog samtliga berörda rektorskategorier 1 750 timmar.
Även om, som många remissinstanser anmärkt, materialet och metoden inte medger
alltför preciserade påståenden härvidlag råder dock enighet om att rektorernas
arbetsbörda är avsevärt större än vad som kan betecknas som normalt för
tjänstemän. Några remissinstanser har visserligen framhållit, att rektorerna i
arbetstidshänseende måste jämföras med andra chefstjänstemän, vars normalarbetstid
torde avsevärt överstiga 1 750 timmar per år; men även med en sådan
jämförelse har dock organisationsundersökningen enligt min mening alldeles klart
gett vid handen, att omedelbara åtgärder är nödvändiga för att minska rektorernas
arbetsbelastning. Sådana åtgärder ter sig så mycket mer befogade som
genomförandet av beslutade och kommande förändringar inom skolväsendet
sannolikt kommer att ställa ökade krav på rektorernas arbetsinsatser.

De förslag till åtgärder, som i propositionen redovisats under rubriken inre
rationalisering, har vid remissbehandlingen i huvudsak mottagits positivt. Dessa
förslag måste i största möjliga utsträckning förverkligas i syfte att en effektivare
organisation av rektorsexpeditionerna skall åstadkommas. Det är min avsikt
att åt skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning uppdraga att med
hänsynstagande till remissinstansernas synpunkter på det sätt överstyrelserna
finner lämpligt skyndsamt genomföra de föreslagna rationaliseringsåtgärderna. I
den mån ett genomförande av förslagen kräver ändringar i skolstadgan eller
andra författningar bör överstyrelserna snarast inkomma till Kungl. Maj:t med
förslag härom.

I detta sammanhang vill jag vidare, i anslutning till utredningens uttalande,
understryka vikten av att alla vederbörandes uppmärksamhet fästes på värdet
och betydelsen av ett genomtänkt samarbete mellan rektorsexpeditionerna och
de kommunala förvaltningarna.

4

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1963

Beträffande formerna för den förstärkning med kvalificerad personal vid rektors
expeditionerna, som otvivelaktigt krävs, är meningarna mycket delade bland
remissinstanserna. Flera av dessa, bland dem skolöverstyrelsen, har bestämt vänt
sig mot utredningens uppfattning, att arbetsmängden vid skolenheterna inte
skulle motivera heltidsanställda administrativa befattningshavare. Enligt dessa
remissinstansers mening skulle en heltidsanställd administrativt utbildad tjänsteman
vara en fördelaktigare lösning än den av utredningen föreslagna rektorsassistenten.
Remisskritiken tillsammans med det förhållandet, att den typ av
skolenheter, som utredningens förslag avser, inom kort kan komma att starkt
beröras av gymnasieutredningens och fackskoleutredningens förslag, föranleder
mig att nu förorda uppskov med ett mera definitivt och preciserat ställningstagande
i den fråga, som blivit den centrala, nämligen om rektors kvalificerade
biträde normalt skall ha administrativ eller pedagogisk utbildning. Som jag nyss
framhöll, är det emellertid angeläget att verkningsfulla åtgärder omedelbart vidtages.
Dessa bör följaktligen få provisorisk karaktär och lämpligen få formen av
en sådan förstärkning av resurserna för biträdeshjälp enligt nuvarande grunder,
att rimiiga garantier skapas dels för en tillfredsställande lösning av frågan om
vikarier för rektorerna och dels för att arbetet med schemaläggningen kan bedrivas
på ett från arbctsfördelningssynpunkt rationellt sätt.

I syfte att finna vägledning för senare mera slutliga ställningstaganden bör
också en viss begränsad försöksverksamhet bedrivas på basis av de båda huvudalternativ
för kvalificerat biträde åt rektor som kommit att stå mot varandra.

För egen del har jag funnit flera skäl tala för en slutlig lösning enligt alternativet
med administrativ befattningshavare på rektorsexpeditionerna. Härvid
har — förutom att jag anser att en sådan lösning skulle ge den bästa effekten —
den rådande svåra lärarbristen varit av betydelse för min bedömning. Klart är
nämligen, att alla åtgärder måste vidtagas för att få till stånd bästa möjliga
hushållning med tillgängliga lärarkrafter. Det innebär först och främst att
lärarna användes för undervisning och i minsta möjliga mån för andra arbetsuppgifter.
Den nämnda försöksverksamheten bör därför få sin tyngdpunkt förlagd
till alternativet med en administrativ befattningshavare på rektorsexpeditionerna.
Jag skall återkomma till försöksverksamheten, sedan jag först preciserat
mitt ställningstagande till en förstärkning enligt nuvarande grunder för
organisationen av biträdeshjälpen.

För närvarande har rektor till sitt förfogande ett anslag, uträknat efter vissa
normer, för biträdeshjälp på rektorsexpeditionen. Vid skolorna kan anställas
sekreterare (vid de tekniska gymnasierna sekreterare eller kamrerare), som regelmässigt
är lärare vid skolan, samt biträdespersonal i, med ett undantag, högst
lönegrad Ae It (kansliskrivare). Anslaget användes även till att arvodera
schemaläggare. Sekreterare (kamrerare) erhåller för närvarande ett arvode av
högst 3 450 kr. per budgetår. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för
lärare, som tillika är sekreterare, förekommer inte på annat sätt än att rektor,
inom ramen för gällande bestämmelser, kan beakta sekreterargöromålen vid
fastställandet av lärarnas undervisningsskyldighet.

Enligt skoladministrativa utredningens förslag skulle anslaget till biträdeshjälp
för varje skola uträknas enligt vissa formler, varvid beloppet skulle bli en
funktion av antalet elever vid skolenheten. I beräkningsunderlaget skulle emellertid,
förutom eleverna vid statliga skolformer, även inräknas eleverna vid ett
med gymnasium förenat grundskolans högstadium. Förslaget innebär sålunda i
denna del, att staten skulle ange normer beträffande biträdeshjälpen vid en
kommunal skolform. Detta betyder ett avsteg från hittills gällande ordning,

5

Statsutskottets utlåtande nr lh5 år 1963

enligt vilken kommunerna själva har att svara för administrativ personal och
biträdeshjälp vid kommunala skolor, således även vid grundskolor.

Stadsförbundet och Landskommunernas förbund har endast med stor tvekan
och med flera reservationer accepterat utredningens förslag i detta avseende.
Kommunförbunden motsätter sig principiellt att bindande riktlinjer utfärdas
av staten för hur kommunerna skall fullgöra sina skoladministrativa uppgifter.
Jag är för egen del inte beredd att i detta sammanhang förorda, att statligt utfärdade
normer fastställes rörande biträdeshjälpen vid kommunala skolor. En
förstärkning av rektorsexpeditionernas administrativa personal bör alltjämt
bygga på hittillsvarande bidragsunderlag, dvs. antalet under höstterminen inskrivna
elever vid statlig realskola och statligt gymnasium vid skolenheten.

Som jag tidigare nämnt, är det angeläget att nu lösa frågan om schemaläggning
och vikariat för rektor. Dessa uppgifter bör enligt min mening åläggas sekreteraren.
Jag har också betonat, att det är nödvändigt att nu vidtaga åtgärder, som
verkligen innebär en avlastning av rektorerna. En första förutsättning härför
är att sekreterare med viss grad av säkerhet kan rekryteras. Med hänsyn ^härtill
samt till de nya arbetsuppgifter sekreteraren föreslagits fullgöra föreslår jag,
att det nuvarande arvodet av högst 3 450 kr. per budgetar höjes till ett fast
årligt arvode enligt följande sammanställning.

Statliga allmänna gymnasier

Tekniska

Antal elever

(ev. i förening med

gymnasier

kr.

vid skolenheten

realskola)

kr.

— 799

6 500

7 500

800—1 099

7 500

7 500

1 100—

8 500

8 500

Sekreterarna fullgör för närvarande i stor utsträckning tilläggstimmar. Med
den här föreslagna ordningen torde möjligheterna för sekreterarna att åtaga sig
tilläggstimmar bli mycket begränsade. De förut preciserade arvodena har fastställts
med hänsyn bl. a. härtill. Det är också angeläget, att rektor verkligen kan
disponera sekreterarens arbetstid i erforderlig utsträckning för göromål på rektorsexpeditionen.
Endast i undantagsfall, da rektor bedömei det som oundgängligt,
bör sekreteraren fullgöra lärartjänstgöring utöver fastställd undervisningsskvldighet.

Vid bifall till vad jag här förordat skapas enligt min mening väsentligt bättre
förutsättningar för rektorerna att erhålla kvalificerat biträde i erforderlig utsträckning.

Med hänsyn till nuvarande och förväntad arbetsbelastning på rektorsexpeditionerna
bör också en betydande förstärkning av biträdcspersonalen pa rektorsexpeditionerna
ske. Då det är önskvärt att rektor i ökad utsträckning skall
kunna avlastas administrativa göromål bör bättre möjligheter skapas i fråga
om förutsättningarna att anställa biträdespcrsonal i högre lönegrad än vad
nuvarande bestämmelser medger. För närvarande är, med undantag för Stockholms
tekniska gymnasium, kansliskrivartjänst i lönegrad Ae 11 den högsta
förekommande tjänsten pa rektorsexpeditionerna. Jag förordar, att möjlighet
beredes rektorerna att efter Kungl. Maj:ts bedömande även anställa kontorsskrivare
i lönegrad A 13. För bestridande av de kostnader som föranledes härav
samt för att även i övrigt öka biträdesresurserna utöver vad som blir möjligt
vid fortsatt tillämpning av nu gällande grunder för medelsberäkning förordar
jag att 1 300 000 kr. ställes till förfogande för fördelning mellan skolorna. Av

6

Statsutskottets utlåtande nr 1^5 år 1963

detta belopp bör 1 000 000 kr. fördelas mellan allmänna gymnasier m. m. och
300 000 kr. mellan de tekniska gymnasierna.

Vid fördelningen av den här förordade medelsökningen bör noga beaktas de
ökade möjligheter till rationalisering av arbetet på rektorsexpeditionerna genom
en lämpligare arbetsfördelning, som öppnas.

Med en förstärkning av biträdeshjälpen på här föreslaget sätt skapas en
flexibel organisation, som val kan anpassas till olika lokala förhållanden.

Jag övergår så till den tidigare antydda försöksverksamheten. Som framgått
av vad jag förut sagt, står mot varandra två huvudförslag till organisation av
rektorsexpeditionerna, vilka bada bör prövas för att ge erfarenhetsmässigt underlag
föi en mera långsiktig lösning. Vid de skolor, där dessa organisationsformer
prövas, bör den nyssnämnda förstärkningen naturligtvis inte komma till stånd.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att på basis av de nämnda huvudförslagen
angiva de närmare riktlinjer som skall gälla för försöksverksamheten
liksom dess omfattning. Jag har räknat med att den i kostnadshänseende kommer
att belöpa sig till ca 250 000 kr.

Den föreslagna försöksverksamheten bör ledas av skolöverstyrelsen och yrkesöverstyrelsen
i samråd med statskontoret, och de båda överstyrelserna bör snarast
förbereda verksamheten, vilken bör inledas med nästa läsårs början. Senast
i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1965/66 bör en första redovisning
av erfarenheter av verksamheten kunna föreligga jämte förslag till de eventuella
åtgärder dessa kan ge anledning till.

Vid urvalet av de skolor, som skall ingå i försöksverksamheten, bör givetvis
tillses att skolorna är representativa med hänsyn till de variabler som bedömes
relevanta för att ett underlag för en så allsidig bedömning som möjligt skall
ernas. Urvalet av skolor bör baseras på frivilligt åtagande av rektorerna.

Kostnaderna för de här föreslagna åtgärderna under nästa budgetår kan beräknas
uppgå till sammanlagt ca 1 900 000 kr, vilket belopp fördelar sig med
ca 1 450 000 kr. på allmänna gymnasier m. m. och ca 450 000 kr. på tekniska
gymnasier.

För nästa budgetår har i statsverkspropositionen (bil. 10, p. 121 och 132) i
anslagen till avlöningar för statliga allmänna gymnasier och tekniska gymnasier
beräknats 2 100 000 kr. respektive 300 000 kr. Vid bifall till här föreslagna åtgärder
torde kostnaderna få bestridas ur dessa anslag.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att omedelbara åtgärder är
nödvändiga för att minska de statliga gymnasierektorernas arbetsbelastning,
icke minst med hänsyn till att ökade krav sannolikt kommer att ställas på deras
arbetsinsatser. Av stor vikt synes därvid vara att frågorna om schemaläggning
och vikariat för rektor bringas till en lösning. Enligt departementschefens mening
bör båda dessa uppgifter åläggas sekreteraren. Med hänsyn till de nya arbetsuppgifterna
och för att underlätta rekryteringen föreslås sekreteraren få ett höjt
arvode, varierande mellan 6 500 och 8 500 kr. allt efter skolenhetens storlek.

I de med anledning av propositionen väckta motionerna har uttalats vissa
farhågor för att trots arvodeshöjningen svårigheter skall uppstå för rektorerna
att erhålla sekreterare, om schemaläggning och vikariat utan undantag skall
åläggas dem. I motionerna I: 691 och II: 845 har därför hemställts, att rektor
skall medgivas rätt att använda det föreslagna arvodesbeloppet dels som arvode

7

Statsutskottets utlåtande nr 14-5 år 1963

åt sekreteraren, dels till bestridande av kostnaderna för schemaläggning, och i
motionerna 1:716 och 11:872 har föreslagits att sekreterarens arvode skall
ställas till rektors fria förfogande och att schemaläggning och vikariat skall
åligga sekreteraren endast där rektor så beslutar.

Enligt vad utskottet under hand inhämtat har det av departementschefen
framlagda förslaget godtagits av berörda lärarsammanslutningar. Vid sådant
förhållande finner utskottet icke skäl tillstyrka bifall till motionsyrkandena. Utskottet
vill i detta sammanhang understryka, dels att de av departementschefen
föreslagna åtgärderna avsetts få provisorisk karaktär i avvaktan på de resultat
som en av departementschefen förordad försöksverksamhet med antingen administrativt
eller pedagogiskt utbildade kvalificerade biträden till rektorerna
kan få, dels att utskottet förutsätter att ansvaret för schemaläggningen under
alla förhållanden åvilar rektor.

I motionerna 1:210 och 11:236 har bl. a. hemställts om utvidgning av skoladministrativa
utredningens direktiv och sammansättning för att en översyn av
såväl skolchefernas som de olika skolledarnas — alltsa även inom den obligatoriska
skolan — funktioner, behov och arbetsformer skall kunna ske.

Då av utredningens direktiv framgår, att i utredningsuppdraget även ingår
uppgiften att utarbeta konkreta förslag för att förbättra arbetssituationen för
rektorerna inom det obligatoriska skolväsendet, synes yrkandet i sistnämnda
båda motioner icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Mot vad departementschefen i övrigt anfört om den inre rationaliseringen och
om förstärkning med kvalificerad personal pa rektorsexpeditionerna samt om
försöksverksamhet och medelsanvisning har utskottet icke någon erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna 1:691 och 11:845 icke må av riksdagen
bifallas;

II. att motionerna 1:716 och 11:872 icke må av riksdagen
bifallas;

III. att riksdagen må godkänna av departementschefen förordade
grunder för förbättring av arbetssituationen för rektorerna
vid av departementschefen angivna skolor;

IV. att motionerna I: 210 och II: 236, såvitt nu är i fråga,
icke må till någon riksdagens åtgärd föranleda.

2:o) Statliga allmänna gymnasier in. m.: Avlöningar. ICungl. Maj:t har
i propositionen nr 1 (punkt 121, s. 222—232 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1963) föreslagit riksdagen
att dels besluta, att samrealskolorna i Klippan, Kramfors, Ljungby, Nybro och
Ronneby fr. o. m. budgetåret 1963/64 eller den senare tidpunkt, Kungl. Maj:t
bestämmer, skall ombildas till statliga allmänna gymnasier med den linjeorganisation
Kungl. Maj:t bestämmer; och skall ombildningen tillgå sålunda, att
första årskursen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan ytterligare en

8

Statsutskottets utlåtande nr 7/5 år 1963

arskurs per ar, till dess gymnasierna är i sin helhet färdigbildade, dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de statliga
allmänna gymnasierna m. m., som föranledes av vad departementschefen förordat,
dels godkänna av departementschefen föreslagen avlöningsstat för de
statliga allmänna gymnasierna m. in., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1963/64, dels ock till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 253 320 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Augustsson m. fl. (1:104) och den andra inom andra kammaren av herr Persson
i Appuna m. fl. (11:143), i vilka hemställts att riksdagen vid behandlingen av
förevarande punkt måtte besluta att, jämte de till förstatligande läsåret 1963/64
föreslagna gymnasierna, även måtte upptagas Mjölby kommunala gymnasium;

dels tva likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Sörlin m.fl. (1:128) och den andra inom andra kammaren av herr Lundmark
m.fl. (11:140), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta, att kommunala
gymnasiet i Vilhelmina förstatligas fr. o. m. den 1 juli 1963;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Carl Albert Anderson ''m.fl. (1:194) och den andra inom andra kammaren av herr
Nilsson i Göingegården m. fl. (II: 257), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen måtte besluta att existerande kommunala gymnasier i sin helhet
må förstatligas fr. o. m. den 1 juli 1964;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Widén m.fl. (1:224) och den andra inom andra kammaren av herr Lindström
m. fl. (II: 256), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte uttala
att fr. o. m. budgetåret 1964/65 gymnasierna av undantagsform i Ström,
"Vilhelmina och Ljusdal bör förstatligas samt bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga
för förstatligandet erforderliga åtgärder;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Lundström m.fl. (1:214) och den andra inom andra kammaren av herr Ohlin
m.fl. (II: 258), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte, med
bifall till skolöverstyrelsens förslag om inrättande av särskilda tjänster som
lärarbiträden, besluta att medel för detta ändamål skall utgå vid grundskolans
högstadium, realskolor och kommunala flickskolor med 8 kr. för varje den 15 september
närvarande elev och vid gymnasier med dels ett fast belopp om 5 000 kr.
per gymnasieskola, dels ett rörligt belopp om 8 kr. per varje den 15 september
närvarande elev, och som följd härav till Statliga allmänna gymnasier m. m.:
Avlöningar för budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande
till Kungl. Maj :ts förslag med 2 090 000 kr. förhöjt förslagsanslag av
255 410 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Bengtson m. fl. (I: 322) och den andra inom andra kammaren av herr Hedlund
m.fl. (11:249), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte,

Statsutskottets utlåtande nr H-5 år 1963

9

med bifall till skolöverstyrelsens förslag om inrättande av särskilda tjänster för
lärarbiträden medge att statsmedel må utgå vid grundskolans högstadium, realskolor
och kommunala flickskolor med 8 kr. för varje den 15 september närvarande
elev och vid gymnasier med dels ett fast belopp om 5 000 kr. per gymnasieskola,
dels ett rörligt belopp om 8 kr. för varje den 15 september närvarande
elev, och som följd härav till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar för
budgetåret 1963/64 under 8:e huvudtiteln anvisa ett i förhållande till Kungl.
Maj :ts förslag med 2 090 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 255 410 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 1:104, 1:128, II: 257, II: 256, II: 258 och II: 249.

För huvudpunkterna i Kungl. Maj:ts förslag — som för nästa budgetår innebär
dels ändrad anslagsrubrik, dels ock en sammanlagd anslagshöjning med
23 168 000 kr., varav ca 19 000 000 kr. utgöres av automatiska anslagsökningar —
torde få lämnas följande redogörelse.

Förstatligande av gymnasier. Utbyggnaden av den statliga gymnasieorganisationen
genom förstatligande av kommunala gymnasier har hittills
omfattat 47 gymnasier. För nästa budgetår föreslår Kungl. Maj :t förstatligande
av fem kommunala gymnasier, nämligen i Kramfors, Klippan, Ljungby, Nybro
och Ronneby.

Lärartjänster m. m. Kungl. Maj:ts förslag innebär huvudsakligen
följande:

1) inrättande av en statlig rektorstjänst i lönegrad Bp 1 vid vart och ett av de
till förstatligande föreslagna kommunala gymnasierna,

2) inrättande av en rektorstjänst i lönegrad Bp 1 vid försöksgymnasiet i Nacka,

3) inrättande av 133 nya ordinarie lektorstjänster,

4) indragning av 233 ordinarie adjunkts- eller ämneslärarinnetjänster,

5) inrättande av 5 extra ordinarie lektorstjänster vid skolorna för vuxna,

6) inrättande av en extra ordinarie adjunktstjänst vid skolan för vuxna i Härnösand
och 4 extra ordinarie adjunktstjänster vid tekniska linjen av allmänna
gymnasiet i Södertälje,

7) ökning av antalet extra ordinarie lektorstjänster i Ae25 (utbytestjänster)
från 50 till 60,

8) ökning av antalet extra ordinarie adjunktstjänster (utbytestjänster) från
50 till 150,

9) indragning av 6 ordinarie tjänster som lärare i trä- och metallslöjd och en
ordinarie tjänst som lärare i textilslöjd,

10) automatisk minskning av antalet veckotimmar i övningsämnen,

11) uppräkning av ersättning till arvodesanställda kuratorer och kuratorspraktikanter,

12) ökad medelsanvisning till frivillig undervisning i maskinskrivning.

Anordnande av teknisk gren av reallinjen. Kungl. Maj:t
föreslår en utvidgning av försöksverksamheten med teknisk gren på reallinjen
till ytterligare ett tiotal orter. I

I avvaktan på särskild proposition angående utbyggnad av lärarutbildningen
beräknar departementschefen för arvoden åt handledare in. fl. vid den praktiska

1* — Bihavg Ull riksdagens protokoll 1963. 6 samt Nr 1^5

10 Statsutskottets utlåtande nr 1^5 år 1963

lärarutbildningen ett preliminärt belopp av 1 025 000 kr. under förevarande
anslag.

Av statsrådsprotokollet inhämtas i övrigt bl. a. följande.

Vid innevarande budgetårs ingång befintliga, helt kommunala tre- och fyra -

åriga gymnasier och dessas tillkomstår framgår av följande sammanställning.

Kramfors ..................

. 1958

Sollentuna...................

. 1960

Göteborg: Östra realskolan1 ..

. 1958

Täby .......................

1960

Klippan ...................

. 1958

Göteborg: Burgårdens samreal

Ljungby ...................

. 1958

skola1 ....................

1960

Malmö: Johannes samrealskola1 1958

Stockholm: Vällingby (Vasa

Nybro .....................

. 1958

realskola1) ................

1960

Ronneby ...................

. 1958

Hagfors ....................

1961

Falkenberg.................

. 1959

Ljusdal .....................

1961

Norrtälje ..................

. 1959

Norrköping .................

1961

Ulricehamn ................

. 1959

Ström ......................

1961

Mjölby ....................

. 1959

Tor sby .....................

1961

Finspång ..................

. 1959

Vilhelmina ..................

1961

Lindesberg .................

. 1959

Gislaved ....................

1962

Stockholm: Bandhagen1 .....

. 1959

Göteborg: Munkebäcksskolan .

1962

Stockholm: musikgymnasiet

Mölndal ....................

1962

(Adolf Fredriks skola1) ....

. 1959

Västerås ....................

1962

Skolöverstyrelsen hade bl. a.

framlagt förslag om arvodesanställning av

per-

sonal för institutionsarbete,
och därvid anfört i huvudsak följande.

skrivhjälp åt lärare ;

tn. m.

Skolöverstyrelsen har genom särskilt tillkallad sakkunnig verkställt utredning
om hur lärarna skall kunna frigöras från icke kvalificerade uppgifter, så att
de mera effektivt kan inrikta sig på väsentliga pedagogiska uppgifter.

Utredningen ådagalägger, att lärare i betydande omfattning använts för
göromål, som lika väl eller bättre kan utföras av personal med andra kvalifikationer
och till lägre kostnader för statsverket.

Till skolans institutioner och till dess bibliotek behövs dels arbetskraft för
vissa förhållandevis kvalificerade uppgifter, som materieltillverkning, reparationer
o. d., dels för mindre kvalificerade uppgifter som återställande av materielen
efter laborationer, diskning m. m. Dessutom behöver lärarna skrivhjälp.
Aktiv pedagogik innebär, att lärarna själva i stor utsträckning utarbetar undervisningsmaterial
för undervisningen och inte enbart håller sig till läroböcker
eller på annat sätt färdigställd materiel. Skolornas rektorsexpeditioner kan i
mycket liten utsträckning hjälpa lärarna härvidlag.

Överstyrelsen finner, att man för de här nämnda sysslorna i första hand bör
lita till arvodesanställd personal. Vid ett fåtal större skolor torde finnas utrymme
för en eller flera heltidsanställda personer.

Överstyrelsen föreslår, att medel för ifrågavarande ändamål vid grundskolans 1

1 Fyraårigt.

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1963

11

högstadium, realskolor och kommunala flickskolor skall utgå med 8 kr. för varje
den 15 september närvarande elev.

För gymnasier bör utgå ett fast belopp av 5 000 kr. per gymnasieskola samt
ett rörligt belopp av 8 kr. för varje den 15 september närvarande elev.

Kostnaderna under detta anslag för ifrågavarande ändamål beräknar överstyrelsen
till ca 2 090 000 kr.

De föreslagna åtgärderna innebär, att lärarna avlastas en rad rutinarbeten
och därigenom får större möjlighet att koncentrera sig på de viktigare arbetsuppgifterna.
Åtgärderna bör därför icke förknippas med någon ökning av lärarnas
undervisningsskyldighet.

Departementschejen förklarade sig vid avvägningen mellan olika medelsbehov
icke ha funnit utrymme för genomförande av detta förslag.

Utskottet. Med anledning av de till förevarande punkt knutna motionerna får
utskottet anföra följande.

I motionerna 1:214 och 11:258 samt 1:322 och 11:249, samtliga motioner
såvitt nu är i fråga, har hemställts att såsom skolöverstyrelsen föreslagit bidrag
av statsmedel skall utgå enligt vissa grunder för inrättande av särskilda tjänster
för lärarbiträden.

Enligt utskottets mening bör alla åtgärder vidtagas för att få till stånd bästa
möjliga hushållning med tillgängliga lärarkrafter. Den rådande lärarbristen gör
det nödvändigt att lärarna först och främst användes för direkt undervisning.
Emellertid synes i nuvarande situation enighet icke råda, på vilket sätt lärarna
lämpligast skall kunna frigöras från sina icke kvalificerade uppgifter för att mera
effektivt kunna inrikta sig på de väsentliga pedagogiska uppgifterna. Utskottet
är därför icke berett tillstyrka bifall till yrkandena i motionerna I: 214 och
II: 258 samt I: 322 och II: 249, men utskottet förutsätter, att Kungl. Maj:t med
uppmärksamhet följer denna fråga och skyndsamt framlägger ett förslag till
lösning. Utskottet förordar att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t giver till
känna vad utskottet sålunda anfört.

I motionerna 1:104 och II: 143 samt I: 128 och II: 140 har framlagts förslag
om förstatligande av de kommunala gymnasierna i Mjölby och Vilhelmina
fr. o. m. den 1 juli 1963. Vidare har i motionerna 1:194 och 11:257 bl. a. hemställts
om förstatligande av samtliga kommunala gymnasier i sin helhet fr. o. m.
den 1 juli 1964, varjämte i motionerna I: 224 och II: 256 föreslagits att principbeslut
skulle fattas om förstatligande av de kommunala gymnasierna i Ström,
Ljusdal och Vilhelmina fr. o. in. budgetåret 1964/65.

Med den praxis som utbildats beträffande statsbidragsgivningen till och förstatligandet
av treåriga kommunala gymnasier ankommer det på den kommun,
där gymnasium finnes inrättat, att helt bestrida kostnaderna under de första fyra
åren. Fr. o. m. det femte verksamhetsåret utgår statsbidrag successivt för en årskurs
per läsår, och fr. o. m. det- sjätte verksamhetsåret påbörjas det successiva förstatligandet.
Värdkomnuincn äger att från främmande elevers hemkommuner

12

Statsutskottets utlåtande nr 14-5 år 1963

uttaga eu i princip på nettokostnaderna grundad ersättning per elev. För kommun
som sänder elever till kommunala gymnasier blir denna ersättning mycket
stor jämförd med den ersättning som blir aktuell, om eleverna kan sändas till
statliga gymnasier.

Med hänsyn till de ekonomiska svårigheter som nuvarande system innebär
både för den kommun som är huvudman för ett kommunalt gymnasium, och de
kommuner, vilka tillhör ett kommunalt gymnasiums elevområde, anser utskottet
det vara synnerligen önskvärt, att förstatligandet av de kommunala gymnasierna
forceras. Utskottet är dock icke berett att såsom i motionerna 1:194
och II: 257 påyrkats tillstyrka förstatligande av samtliga kommunala gymnasier
i sin helhet fr. o. m. den 1 juli 1964. En sådan åtgärd skulle säkerligen medföra
orättvisor, om än av annan art än de nu förefintliga, och medföra en kostnadsökning
för budgetåret 1964/65 av mycket stor omfattning. Däremot finner utskottet
skäligt att i anledning av motionerna 1:104 och II: 143 samt 1:128 och
II: 140 föreslå, att utöver de fem kommunala gymnasier, för vilka enligt Kungl.
Maj:ts förslag förstatligande skall påbörjas tidigast budgetåret 1963/64, ytterligare
fem kommunala gymnasier successivt förstatligas från samma tidpunkt.
Avgörande vid utväljandet av dessa kommunala gymnasier bör vara såväl värdkommunens
som övriga till elevområdet hörande kommuners ekonomiska förhållanden.

Den till följd av utskottets förslag erforderliga anslagshöjningen uppskattar
utskottet till 790 000 kr. för avlöningar och 55 000 kr. för omkostnader.

I avvaktan på utväljandet av nyssnämnda fem gymnasier finner utskottet
icke skäl tillstyrka bifall till yrkandet i motionerna I: 224 och II: 256, såvitt nu
är i fråga.

Vad departementschefen i övrigt under här ifrågavarande punkt framhållit
och förordat har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Såsom framgår av vad under punkten 1 i detta utlåtande anförts har departementschefen
i propositionen nr 112 i stället för den tidigare beräknade merkostnaden
av 2 100 000 kr. för förbättring av läroverksrektorernas arbetssituation
räknat med en kostnad av 1 450 000 kr. för de statliga allmänna gymnasierna.
Utskottet, som tillstyrkt bifall till förslaget i nyssnämnda proposition, finner att
anslaget till följd härav kan minskas med 650 000 kr. jämfört med Kungl. Maj:ts
förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 224 och II: 256, såvitt nu är i fråga, icke
må av riksdagen bifallas;

II. att motionerna 1:194 och II: 257 icke må av riksdagen
bifallas;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna 1:104 och II: 143 samt 1:128 och II: 140,

13

Statsutskottets utlåtande nr Hö år 1963

a) besluta att de kommunala gymnasierna i Klippan, Kramfors,
Ljungby, Nybro och Ronneby samt ytterligare fem kommunala
gymnasier fr. o. m. budgetaret 1963/64 eller den senare
tidpunkt, Kungl. Maj:t bestämmer, skall ombildas till statliga
allmänna gymnasier med den linjeorganisation Kungl. Maj:t
bestämmer; och skall ombildningen tillgå sålunda, att första
årskursen vid ombildningen omedelbart upprättas och sedan
ytterligare en årskurs per år, till dess gymnasierna är i sin helhet
färdigbildade;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de statliga allmänna gymnasierna m. m.,
som föranledes av vad utskottet förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1963/64:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags .

............... 115 060 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................ 4 760 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 445 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................. 69 770 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 3 462 600

Summa kr. 253 497 600
Särskilda uppbördsmedel

Avkastning av donationer från kronan m. m..... 37 600

Nettoutgift kr. 253 460 000

IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 214 och II: 258 samt I: 322
och II: 249, samtliga motioner såvitt de avser medelstilldelningen
till lärarbiträden, till Statliga allmänna gymnasier m. m,:
Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
253 460 000 kr.;

V. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:214 och
11:258 samt 1:322 och 11:249, såvitt nu är i fråga, i skrivelse
till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet anfört rörande
lärarbiträden.

14

Statsutskottets utlåtande nr lift år 1963

3:o) Statliga allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader. Kungl. Maj:t har
(punkt 122, s. 232—235) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 16 010 000 kr., vilket innebär dels
ändrad anslagsrubrik, dels ock en anslagshöjning med 1 527 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herrar Källqvist och Widén
(1:210) och den andra inom andra kammaren av herr Carlsson i Huskvarna
m. fl. (II: 236), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte under
anslaget Statliga allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader anvisa 6 000 000 kr.

Beträffande motiveringen för motionsyrkandet torde få hänvisas till motionen
1:210.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — utöver automatiska anslagsförändringar —
att det per elev utgående beloppet till bibliotek och materiel höjes med 2 kr.
per elev och läsår och att medelsbehovet under anslagsposten till kursavgifter för
främmande kurser m. m. vid kompletteringsgymnasiet i Stockholm minskas med
200 000 kr., då statligt stöd utgår till kvällsgymnasier för vuxna.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts här ifrågavarande förslag.

Med anledning av yrkandet i motionerna I: 210 och II: 236, såvitt nu är i
fråga, får utskottet framhålla, att motionsyrkandet är avhängigt av i propositionen
nr 112 angående förbättring av arbetssituationen för rektorerna vid
statliga gymnasier m. m. behandlade frågor. Då medel för genomförande av de
i propositionen framlagda förslagen beräknats under de statliga allmänna och
tekniska gymnasiernas aylöningsanslag, avstyrker utskottet bifall till yrkandet i
motionerna I: 210 och II: 236 avseende förevarande omkostnadsanslag.

Det av utskottet under punkt 2 redovisade förslaget om förstatligande av ytterligare
fem kommunala gymnasier kommer att medföra ett ökat anslagsbehov
under förevarande punkt, som av utskottet uppskattas till 55 000 kr. Utskottet
tillstyrker därför motsvarande höjning av anslaget utöver vad Kungl. Maj:t
föreslagit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 210 och II: 236, såvitt nu är i fråga,
till Statliga allmänna gymnasier to. to.: Omkostnader för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 16 065 000 kr.

4:o) Tekniska gymnasier: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 132, s. 250
—265) föreslagit riksdagen att dels besluta, att i Göteborg, Karlskoga, Motala,
Sundsvall och Umeå landskommun skall, beträffande Göteborg, Karlskoga och

15

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1963

Motala fr. o. in. budgetåret 1963/64 samt beträffande Sundsvall och Umeå
fr.o.m. budgetåret 1964/65 eller de senare tidpunkter Kungl. Maj:t bestämmer,
successivt upprättas nya tekniska gymnasier, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att
vidtaga de ändringar i personalförteckningen för de tekniska gymnasierna, som
föranledes av vad departementschefen förordat, dels bemyndiga Kungl. Maj:t
att vidtaga åtgärder mot lärarbristen vid de tekniska gymnasierna i huvudsaklig
överensstämmelse med vad departementschefen anfört, dels godkänna av departementschefen
angiven avlöningsstat för de tekniska gymnasierna, att tillämpas
tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64, dels ock till Tekniska gymnasier: Avlöningar
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 36 650 000 kr.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i huvudsak följande:

1) inrättande av tekniska gymnasier i Göteborg, Karlskoga och Motala fr. o. m.
budgetåret 1963/64;

2) inrättande av tekniska gymnasier i Sundsvall och Umeå landskommun
fr. o. m. budgetåret 1964/65;

3) beräknande av medel för kurser i studieteknik, vidgning av organisationen i
årskurs 2, anordnande av undervisningsprov för vinnande av lektorsbehörighet
samt inrättande av särskilda timlärarbefattningar för vissa timlärare,
sammanlagt 375 000 kr.;

4) inrättande av utbytestjänster vid de tekniska gymnasierna;

5) inrättande av en ny rektorstjänst i Bp 1 vid vartdera av de föreslagna nya
tekniska gymnasierna;

6) inrättande av 100 nya lektorstjänster, 104 nya adjunktstjänster i högst Ae 23;

7) ordinariesättning av 12 adjunktstjänster i Ae 23;

8) omrubricering av en kassörstjänst i Ae 13 till kontorsskrivartjänst samt inrättande
av en tjänst som laboratoriebiträde i högst Ae 9 och en kanshbiträdestjänst
i Ae 7;

9) inrättande av 15 nya tjänster som institutionstekniker i Ae 9;

10) inrättande av vaktmästartjänst i Ae 8 vid vart och ett av de nya gymnasierna; 11)

ökade kostnader för timlärare.

Sammanlagt innebär Kungl. Maj:ts förslag, jämte automatiska utgiftsförändrbgar,
en kostnadsökning med 9 730 000 kr. För åtgärder till förbättring av
rektorernas arbetssituation har däri inräknats 300 000 kr. i avvaktan på särskild
proposition i ämnet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj ds förslag under förevarande punkt.

I propositionen nr 112 angaendc förbättring av arbetssituationen föi rektorerna
vid statliga gymnasier in. m. har departementschefen beräknat kostnaderna
för de föreslagna åtgärderna till ca 450 000 kr. för de tekniska gymnasiernas
del mot tidigare beräknade 300 000 kr. Då dessa kostnader avses skola

16

Statsutskottets utlåtande nr Hå år 1963

bestridas från de tekniska gymnasiernas avlöningsanslag och då utskottet, såsom
framgar av vad utskottet under punkten 1 anfört, icke har något att erinra mot
denna medelsberäkning, synes anslaget böra höjas med 150 000 kr. utöver vad
Kungl. Maj:t föreslagit under här ifrågavarande punkt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet, att riksdagen
må

1. besluta att i Göteborg, Karlskoga, Motala, Sundsvall och
Umeå landskommun skall, beträffande Göteborg, Karlskoga
och Motala fr. o. m. budgetåret 1963/64 samt beträffande
Sundsvall och Umeå landskommun fr. o. m. budgetåret 1964/65
eller de senare tidpunkter Kungl. Maj:t bestämmer, successivt
upprättas nya tekniska gymnasier;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de tekniska gymnasierna, som föranledes
av vad departementschefen förordat;

3. bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder mot lärarbristen
vid de tekniska gymnasierna i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen anfört;

4. godkänna följande avlöningsstat för de tekniska gymnasierna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64.

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 14 930 200

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis................. 435 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
................................... 12 113 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................... 8 823 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis................................. 548 500

Summa kr. 36 850 300

Särskilda uppbördsmedel

Hyror och hyresersättningar m. m............... 50 300

Nettoutgift kr. 36 800 000

5. till Tekniska gymnasier: Avlöningar för budgetåret 1963/
64 anvisa ett förslagsanslag av 36 800 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr !Jf5 år 1963

17

5:o) Statsbidrag till kvällsgymnasier för vuxna. I propositionen nr 1 har
chefen för ecklesiastikdepartementet (bilaga 10, punkt 125) beräknat en sammanlagd
merkostnad av 750 000 kr. till statsbidrag till kvällsgymnasier för
vuxna och 10 000 kr. till bidrag till Örebro aftonskola.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 97, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 8 mars
1963, föreslagit riksdagen att dels besluta att statsbidrag till kvällsgymnasier
för vuxna skall utgå i enlighet med av departementschefen förordade grunder,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med av
departementschefen angivna riktlinjer utfärda de bestämmelser och fatta de
övriga beslut, som fordras för genomförande av de av departementschefen förordade
åtgärderna.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nyman (I: 678) och den andra inom andra kammaren av herr Helén (II: 833),
i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen måtte medgiva att statsbidrag
till kvällsgymnasier för vuxna utgår med 112% av ett bidragsunderlag,
omfattande faktiskt utbetalade lärarlöner enligt gällande timtaxa jämte fortlöpande
pensionsavgifter och — i förekommande fall — kostnader för brevskoleundervisning; dels

ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Ernst Olsson (1:679) och den andra inom andra kammaren av herrar
Eliasson i Sundborn och Mattsson (II: 832), i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte besluta att statsbidrag till kvällsgymnasier för vuxna
må utgå med 112% av ett bidragsunderlag, omfattande faktiskt utbetalade
lärarlöner enligt gällande timtaxa jämte fortlöpande pensionsavgifter samt i förekommande
fall kostnader för brevskoleundervisning.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna II: 833 och II: 832.

I anslutning till betänkandet »Vidgad vuxenutbildning på gymnasiestudiet»
(SOU 1962: 5) framlägges i propositionen nr 97 förslag om statsbidrag till kvällsgymnasier
för vuxna. Bidrag förutsättes i första hand kunna utgå till kommun
men under vissa förutsättningar även till studieförbund som huvudman. Bidrag
föreslås utgå med 79 % av ett bidragsunderlag, utgörande verkliga kostnader för
ersättning till föreståndare och lärare. Som villkor för statsbidrag till kommun
föreslås skola gälla att undervisningen blir avgiftsfri. Kostnaderna för verksamheten,
bortsett från utgifter för studiehjälp, har för nästa budgetår beräknats
till 760 000 kr.

För innehållet i propositionen torde i övrigt få hänvisas till denna. Beträffande
statsbidragets utformning torde dock en närmare redovisning
böra lämnas.

18

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1963

Vuxenutbildningsdelegationens överväganden i ovannämnda betänkande utmynnar
i att allmänbildande, teknisk och merkantil kvällsgymnasieundervisning
bör likställas i statsbidragshänseende och att statsbidrag bör utgå med 100%
av kostnaderna för lärarlöner och fortlöpande pensionsavgifter. Därutöver föreslås
bidrag utgå till täckande av kvällsgymnasiernas administrationskostnader,
vilka av delegationen beräknas till drygt t0% av de totala kostnaderna, exklusive
lokalkostnader. Delegationen har vid beräkningen av administrationskostnaderna
tagit hänsyn till att det vid varje kvällsgymnasium för närvarande
finnes en studierektor eller kursföreståndare, som för sitt uppdrag erhåller visst
arvode. Delegationen utgår ifrån att sådan ledning även i framtiden kommer att
erfordras. Med hänsyn till de betydelsefulla, bl. a. studierådgivande uppgifter,
som kommer att åvila kursföreståndaren, anser delegationen kostnaderna för
föreståndarens avlöning vid statsbidragsberättigat kvällsgymnasium böra i princip
bestridas med statsmedel.

Delegationen föreslår, att statsbidraget, inklusive bidrag till administrationskostnader,
bör utgå med 112 % av ett bidrag sunderlag, omfattande faktiskt utbetalade
lärarlöner enligt gällande timtaxa jämte fortlöpande pensionsavgifter.
Det framhålles, att undervisningen vid kvällsgymnasierna för närvarande ombesörjes
av timlärare och att detta förhållande torde komma att bestå under det
förestående utbyggnadsskedet.

Vid remissbehandlingen har samtliga remissinstanser utom riksrevisionsverket
uttalat sig för statsbidrag med minst 112 % av bidragsunderlaget. Riksrevisionsverket
framhåller det kommunala intresset av att bereda kommunens vuxna invånare
tillgång till vidgade utbildningsmöjligheter och tillstyrker, att det för
högre kommunala skolor gällande statsbidragssystemet tillämpas för bidragsberättigade
kommunala kvällsgymnasier.

Departementschefen har i fråga om statsbidragets utformning anfört följande.

Vid övervägandet av statsbidragsfrågan har jag funnit mig böra förorda, att
statsbidrag skall kunna utgå till kostnaderna för kvällsgymnasier enligt samma
procentsats som gäller i fråga om bidrag till högre kommunala skolor, dvs.
79 % av ett på visst sätt bestämt bidragsunderlag.

Statsbidrag bör beräknas på ett bidragsunderlag, omfattande kostnaderna för
löner till föreståndare och lärare vid kvällsgymnasium. Om det vid upprättandet
av kvällsgymnasium eller anordnandet av kurs i enstaka ämne visar sig nödvändigt
eller med hänsyn till kostnadssynpunkter m. m. lämpligt att begränsa den
muntliga undervisningen och delvis ersätta denna med korrespondensundervisning,
bör kostnaden för korrespondensundervisningen kunna inräknas i bidragsunderlaget.
Härigenom skapas bättre förutsättningar för den synnerligen önskvärda
geografiska spridningen av studiemöjligheterna.

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1963

19

Därutöver liar departementschefen i huvudsak anfört följande.

Vuxenutbildningsdelegationen framhåller, att en väsentlig och skyndsam utbyggnad
av vuxenutbildningen på gymnasiestadiet bör eftersträvas, särskilt i
vad gäller teknisk och merkantil utbildning. Vad delegationen härmed åsyftar
torde vara, dels att befintliga kvällsgymnasier bör vidmakthållas och vidareutvecklas,
dels att nya kvällsgymnasier omfattande även tekniska och merkantila
utbildningslinjer bör upprättas. Jag ansluter mig helt till delegationens uppfattning
härvidlag och finner det därför angeläget, att det genom statliga stödåtgärder
skapas ett starkare ekonomiskt underlag för den fortsatta utvecklingen av den
ifrågavarande utbildningsformen. Särskilt bör eftersträvas att vidga möjligheterna
till studier vid tekniska och merkantila kvällsgymnasier samt att uppnå en
jämnare geografisk spridning av utbildningsmöjligheterna, framför allt med
hänsyn till Norrlands behov. Ett viktigt principiellt önskemål att beakta vid
utformningen av ett statligt stöd bör vara, att det kommer alla kvällsgymnasieelever
till del i lika mån, inte bara inom ett och samma kvällsgymnasium utan
oavsett om de studerar vid stora, väletablerade kvällsgymnasier i de större
städerna eller vid kvällsgymnasier av ringa omfattning på mindre orter.

För den tekniska utformningen av det statliga stödet gäller det att finna
former, som är lämpligt avpassade såväl till de större, fast etablerade kvällsgymnasiernas
ställning och behov som till de behov, som representeras av
mindre, respektive ännu ej upprättade kvällsgymnasier, vilkas utveckling det är
önskvärt att främja.

Vad beträffar de befintliga, under nuvarande betingelser någorlunda väl konsoliderade
kvällsgymnasierna kan förutsättas, att ett statligt stöd i form av
årligt driftbidrag säkerställer verksamhetens bestånd och skapar förutsättningar
för eu utvidgning av denna. Beträffande dylikt kvällsgymnasium bör det ankomma
på Kungl. Maj:t att på därom gjord ansökning fatta beslut i statsbidragsfrågan.
Det torde vara lämpligt, att dylikt beslut avser en viss tidsperiod,
vilken bör utlöpa och avlösas av en ny period vid en för alla ifrågavarande
kvällsgymnasier gemensam tidpunkt. Härigenom underlättas en återkommande,
samlad kontroll och bedömning av utvecklingen.

Möjligheten att komma i åtnjutande av ett statligt stöd blir naturligtvis av
särskilt stor betydelse, då det är fråga om att upprätta ett nytt kvällsgymnasium
liksom då det gäller att vidmakthålla och vidareutveckla en i begränsad omfattning
driven kvällsgymnasieverksamhet. Såväl huvudmännens vilja och förmåga
att starta och driva ett kvällsgymnasium som de presumtiva elevernas
benägenhet att söka sig till ett sådant gymnasium måste genom ett dylikt stöd
komma att påverkas i positiv riktning.

Viktigt är att stödet sättes in på ett tidigt stadium, eljest kan det förutsättas
att kvällsgymnasier inte kommer att upprättas på åtskilliga orter, där en sådan
åtgärd med hänsyn till hittillsvarande brist på utbildningsmöjligheter vore
särskilt angelägen. Det bör å andra sidan observeras, att man inte genom ett
statligt stöd kan skapa, vidmakthålla och utvidga ett kvällsgymnasium, om de
naturliga förutsättningarna härför är otillräckliga. Det anförda talar emot att
de här berörda kvällsgymnasierna förklaras statsbidragsberättigade i samma
ordning som de fast etablerade gymnasierna. I stället bör man eftersträva att
finna en bidragsform, som är anpassad till verksamhetens oprövade och begränsade
karaktär. Därvidlag erbjuder ett stöd i ungefär den form som hittills
lämnats via statens kompletteringsgymnasium en lämplig utgångspunkt. Det

20

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1963

borde sålunda ankomma på överstyrelserna att medverka vid anordnandet av
kvällsgymnasiekurser för vuxna och att, efter prövning av förutsättningarna för
verksamheten från fall till fall, medgiva bidrag till dylika kurser, uppgående till
79% av de bidragsgrundade kostnaderna. Till skillnad från vad som för närvarande
gäller beträffande verksamheten vid kompletteringsgymnasiet borde
alltså de enskilda eleverna inte särskilt antagas såsom elever utan kurserna
borde godkännas för statsbidrag av skolöverstyrelsen och stå under dess tillsyn.
Om denna form av kvällsgymnasieverksamhet på någon ort utvecklades och
stabiliserades, borde detta efter något eller några års goda erfarenheter föranleda
ansökning till Kungl. Maj:t om upprättande av ett självständigt, statsbidragsberättigat
kvällsgymnasium.

De båda överstyrelserna bör ingående överväga denna tankegång och inkomma
med synpunkter och förslag rörande dess förverkligande.

I fråga om huvudmannaskapet har delegationen föreslagit, att endast kommun
skall kunna vara huvudman för kvällsgymnasium, till vilket statsbidrag
utgår. Samtidigt har från delegationens sida starkt understrukits, att ett samarbete
mellan studieförbund, som redan har en samlad erfarenhet av kvällsgymnasieundervisning,
bör komma till stånd, och att det direkta handhavandet
av verksamheten skall kunna överlåtas på studieförbund, förutsatt att det
formella huvudmannaskapet ligger hos kommun. Den principiella motiveringen
för delegationens inställning på denna punkt ansluter jag mig till. Liksom delegationen
finner jag det således riktigt och angeläget, att kommunerna känner
ett ansvar för vuxenutbildning även i den ifrågavarande formen och ställer sina
resurser till förfogande för dess utveckling. Endast under denna förutsättning
torde det bli möjligt att skapa eu kvällsgymnasieorganisation av erforderlig
omfattning och stabilitet. Jag finner det också mycket angeläget om än inte
oeftergivligt, att kvällsgymnasieundervisningen kan göras avgiftsfri, vilket också
det torde förutsätta ett kommunalt huvudmannaskap. Jag återkommer strax till
frågan om avgiftsfriheten.

Ehuru jag alltså delar delegationens principiella inställning i huvudmannafrågan,
finner jag det av praktiska skäl motiverat att förorda en viss modifikation
av delegationens förslag. Med hänsyn till den positiva inställning till vissa
studieförbunds insatser för kvällsgymnasieundervisningens utveckling, som delegationen
deklarerar och som jag delar, anser jag att studieförbund inte bör
utestängas från möjligheten att fungera som statsbidragsberättigad huvudman
för kvällsgymnasium. Jag tänker då på de fall, då studieförbund redan drivit
upp en verksamhet, som helt naturligt skulle bli statsbidragsberättigad enligt
delegationens förslag, därest kommun inträdde som huvudman.

Utgångspunkterna för mig, när det gäller förutsättningarna för att statsbidrag
skall kunna utgå till kostnaderna för kvällsgymnasierna är följande. Bidrag skall
i första hand utgå till kommun. Villkor för statsbidrag till kommun skall vara
att undervisningen är avgiftsfri. Statsbidrag kan endast utgå till en huvudman
på samma ort, således inte till konkurrerande gymnasier. Beslut om statsbidrag
skall fattas av Kungl. Maj:t på grundval av en kommunens framställning, som
innehåller redogörelse för kvällsgymnasieförhållandena på orten och i förekommande
fall för överläggningar och eventuella överenskommelser med studieorganisation,
som där driver kvällsgymnasium. I fall, då kommun i enlighet med
delegationens förslag avser att fungera som huvudman men överlåta den direkta
ATerksamheten till studieförbund, bör redogörelse lämnas för hur denna anord -

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1961

21

ning avses fungera. Liksom delegationen finner jag det värdefullt om sådan
samverkan kan komma till stånd.

Jag kommer så till det fall, då studieförbund bör kunna inträda som huvudman
och således erhålla statsbidrag. Förutsättningen härför bör enligt min mening
vara, att kommun och ett studieförbund gemensamt kommer till den uppfattningen,
att kvällsgymnasium lämpligen bör drivas av studieförbundet samt
att kommunen därvid åtager sig att ställa resurser till förfogande i sådan utsträckning,
att kvällsgymnasiet även i studieförbundets regi kan drivas utan
kostnad för eleverna eller i varje fall med låga elevavgifter. Jag räknar med
denna verksamhetsform i sådana fall, där studieförbund redan hunnit etablera
och med framgång driva ett kvällsgymnasium.

Vad delegationen uttalat beträffande inträdeskrav, kurs- och timplaner samt
examination ansluter jag mig i huvudsak till. Jag vill framhålla som särskilt
angeläget, att undervisningsplanerna utformas med beaktande av kvällsgymnasieelevernas
behov av studiehandledning och studierådgivning. Denna verksamhet
är av stor betydelse för studiernas inriktning, uppläggning och effektivitet.
Kvällsgymnasiernas undervisning måste även inrymma erforderlig förberedande
undervisning på förgymnasial nivå.

Vad frågan om studiehjälp beträffar vill jag erinra om att beslut rörande även
nu aktuella kategorier studerande fattades vid förra årets riksdag.

Delegationen har föreslagit, att de allmänbildande kvällsgymnasierna i Stockholm,
Göteborg, Malmö, Uppsala och Örebro, vilka står under skolöverstyrelsens
tillsyn, förklaras statsbidragsberättigade i en första omgång. Därjämte har föreslagits
att några tekniska respektive merkantila kvällsgymnasier samtidigt förklaras
berättigade till statsbidrag. Jag har ingen erinran häremot och förutsätter,
att det skall ankomma på Kungl. Maj:t att på därom gjorda ansökningar av det
slag jag tidigare angivit pröva denna fråga.

I fråga om kompletteringsgymnasiets ställning och funktion kan jag i allt
väsentligt ansluta mig till vad delegationen anfört. Jag räknar inte med några
nämnvärda omedelbara förändringar i fråga om gymnasiets verksamhet. Det
torde få ankomma på Kungl. Maj:t att beträffande detta gymnasium utfärda
de nya bestämmelser, som visar sig behövliga för kompletteringsgymnasiets fortsatta
verksamhet. Vid övervägande av de förslag i detta hänseende, som skolöverstyrelsen
bör ingiva, bör överstyrelsen beakta vad jag nyss anfört rörande
eventuellt andra former för delar av den verksamhet som kompletteringsgymnasiet
nu bedriver.

Kostnaderna för statsbidrag till kvällsgymnasier för vuxna har jag i årets
statsverksproposition (bil. 10, p. 125) för budgetåret 1963/64 beräknat till
760 000 kr., vilket belopp upptagits under förslagsanslaget Bidrag till vissa
kommunala gymnasier m. m.

För kursavgifter för främmande kurser m. m. vid kompletteringsgymnasiet
har jag för nästa budgetår räknat med cn kostnadsminskning av 200 000 kr.,
vilken beaktats vid beräkningen av mcdelsbeliovet under förslagsanslaget Statliga
allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader i årets statsverksproposition (bil.

10, p. 122).

Vid bifall till av mig framlagda förslag om statsbidrag till kostnaderna för
kvällsgymnasier för vuxna torde kostnaderna härför få bestridas ur nyssnämnda
anslag till bidrag till vissa kommunala gymnasier in. in.

Utskottet delar de sakkunnigas och departementschefens uppfattning, att eu
väsentlig och skyndsam utbyggnad av vuxenutbildningen på gymnasiestudiet

22

Statsutskottets utlåtande nr l\o år 1963

bör eftersträvas, särskilt vad gäller teknisk och merkantil utbildning. Önskvärt
är också att en jämnare geografisk spridning, framför allt med hänsyn till Norrlands
behov, kommer till stånd.

För att skapa ett starkare ekonomiskt underlag för verksamhetens fortsatta
utveckling framlägges i propositionen förslag om statliga stödåtgärder. Enligt
vad departementschefen förordat skall statsbidrag kunna utgå till kostnaderna
för kvällsgymnasier enligt samma procentsats som gäller för bidrag till högre
kommunala skolor, dvs. med 79 % av ett på visst sätt bestämt bidragsunderlag.
Detta avses omfatta kostnaderna för löner till föreståndare och lärare vid kvällsgymnasium
samt kostnader för korrespondensundervisning, om sådan visar sig
nödvändig eller lämplig.

I motionerna 1:678 och 11:833 samt 1:679 och 11:832 har framförts vuxenutbildningsdelegationens
förslag, att statsbidrag skall utgå med 112 % av faktiskt
utbetalade lärarlöner jämte fortlöpande pensionsavgifter. Därutöver skall
enligt motionsyrkandena, såsom departementschefen förordat, även förekommande
kostnader för korrespondensundervisning inräknas i bidragsunderlaget.

Då principiellt kommun skall vara huvudman för kvällsgymnasium, finner
utskottet det lämpligt att statsbidrag utgår i samma omfattning som till högre
kommunal skola. Utskottet anser sig således icke böra tillstyrka bifall till motionerna
I: 678 och II: 833 samt I: 679 och II: 832 i vad de avser bidragsgrunder.

Elev vid statsunderstött kvällsgymnasium för vuxna avses kunna få dels s. k.
särskilt stipendium, dels lån och stipendium enligt studiehjälpsreglementet. Utskottet
har ingen erinran häremot.

Vad departementschefen i övrigt framhållit och förordat har icke givit utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med avslag å motionerna I: 678 och II: 833 samt I: 679 och
II: 832, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) besluta att statsbidrag till kvällsgymnasier för vuxna skall
utgå i enlighet med av departementschefen förordade grunder;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna riktlinjer utfärda de
bestämmelser och fatta de övriga beslut, som fordras för genomförandet
av de av departementschefen förordade grunderna.

6:o) Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m, Kungl. Maj:t har
i propositionen nr 1 (punkt 125, s. 239 och 240) föreslagit riksdagen att till detta
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 270 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Svanström m.fl. (I: 74) och den andra inom andra kammaren av herr Johansson

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1963

23

i Norrköping m.fl. (11:83), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta att i
skrivelse till Kungl. Maj:t begära, att ett korrespondensgymnasium må inrättas
i Valdemarsvik fr. o. m. höstterminen 1963, organiserat efter samma principer
och föreskrifter som gäller för de tidigare inrättade, statsunderstödda korrespondensgymnasierna
(Torsås, Undersåker och Jokkmokk), samt att riksdagen för
ändamålet måtte anvisa ett förslagsanslag, som för läsåret 1963/64 upptages till
maximalt 80 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Widén m. fl. (I: 224) och den andra inom andra kammaren av herr Lindström
vi. fl. (II: 256), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att statsbidrag till de tre
kommunala gymnasierna i Ström, Vilhelmina och Ljusdal måtte beviljas redan
för budgetåret 1963/64 och att förslagsanslaget under rubriken Bidrag till vissa
kommunala gymnasier m. m. höjes med 180 000 kr.;

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Nyman (1:678) och den andra inom andra kammaren av herr Helén (11:833),
i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att riksdagen vid sin behandling av propositionen
nr 97 måtte till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kr.;

dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
hen- Ernst Olsson (1:679) och den andra inom andra kammaren av herrar
Eliasson i Sundborn och Mattsson (11:832), i vilka hemställts, såvitt nu är i
fråga, att riksdagen måtte till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för
budgetåret 1963/64 under åttonde huvudtiteln anvisa ett i förhållande till Kungl.
Maj:ts förslag med 230 000 kr. förhöjt förslagsanslag om inalles 2 500 000 kr.

Beträffande motiveringen för de motionsvis framställda yrkandena får utskottet
hänvisa till motionerna 11:83, 11:256, 11:833 och 11:832.

Kungl. Maj:ts förslag, som medför en anslagshöjning med 1 060 000 kr., innebär
utöver automatiska anslagsförändringar inrättande av ett korrespondensgymnasium
i Sveg, för vilket statsbidrag för budgetåret 1963/64 beräknats till
ett belopp av 80 000 kr. I anslagshöjningen ingår även ett i avvaktan på proposition
angående statsbidrag till kvällsgymnasier för vuxna beräknat belopp av
760 000 kr.

Skolöverstyrelsens förslag om inrättande av ett korrespondensgymnasium
även i Valdemarsvik har departementschefen icke biträtt.

Utskottet. Med anledning av de till denna punkt knutna motionerna får utskottet
anföra följande.

I motionerna 1:74 och 11:83 har hemställts om inrättande av ett korrespondensgymnasium
i Valdemarsvik.

Enligt utskottets mening bör stor återhållsamhet iakttagas med inrättandet
av korrespondensgymnasier. Dessa bör vara förbehållna den verkliga glesbygden.
Utskottet anser sig av denna anledning icke böra tillstyrka bifall till
motionerna I: 74 och II: 83.

24

Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1963

Under hänvisning till den ståndpunkt utskottet under punkten 2 intagit till
förstatligande av kommunala gymnasier i kommuner med svag ekonomisk bärkraft,
avstyrker utskottet bifall till motionerna I: 224 och II: 256, såvitt nu är i
fråga.

I detta sammanhang vill utskottet framhålla att det av utskottet framlagda
förslaget om successivt förstatligande av ytterligare fem kommunala gymnasier
fr. o. m. den 1 juli 1963 enligt utskottets beräkningar torde komma att innebära
att förevarande anslag kan minskas med 135 000 kr.

Såsom framgår av vad utskottet under närmast föregående punkt anfört
rörande statsbidrag till kvällsgymnasier har utskottet avstyrkt bifall till motionerna
I: 678 och II: 833 samt I: 679 och II: 832 i vad de avser grunder för
statsbidraget. Utskottet avstyrker därför också bifall till yrkandena i dessa
motioner i vad de avser medelstilldelningen under förevarande anslag.

Mot vad departementschefen i övrigt under förevarande punkt förordat har
utskottet icke någon erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att motionerna I: 74 och II: 83, i vad de avser inrättande
av ett korrespondensgymnasium i Valdemarsvik, icke må av
riksdagen bifallas;

II. att motionerna 1:224 och II: 256, i vad de avser statsbidrag
till tre kommunala gymnasier, icke må av riksdagen bifallas; III.

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna 1:74 och 11:83, 1:224 och
II: 256, I: 678 och II: 833 samt I: 679 och II: 832, samtliga
motioner såvitt de avser medelstilldelningen, till Bidrag till
vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa
ett förslagsanslag av 2 135 000 kr.

7:o) Bidrag till handelsgymnasier. Kungl. Maj:t har i propositionen nr 1
(punkt 136, s. 269 och 270) föreslagit riksdagen att till detta ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 12 500 000 kr., vilket innebär en
anslagshöjning med 4 700 000 kr.

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft två likalydande
motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr Carl Albert Anderson
m. fl. (1:194) och den andra inom andra kammaren av herr Nilsson i Göingegården
m. fl. (II: 257), i vilka hemställts, såvitt nu är i fråga, att samtliga
kommunala handelsgymnasier från den 1 juli 1964 erhåller statsbidrag enligt det
av 1961 års riksdag beslutade nya systemet för bidragsgivning till handelsgymnasier.

Beträffande motiveringen för det motionsvis framställda yrkandet torde få
hänvisas till motionen II: 257.

Statsutskottets utlåtande nr lJt5 år 1963

25

Överstyrelsen för yrkesutbildning hade föreslagit, att statsbidrag skulle utgå
till handelsgymnasier, som ej varit i verksamhet under fem år, men departementschefen
har förklarat sig icke heller i år vara beredd tillstyrka detta förslag.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt
och har sålunda icke ansett sig böra biträda yrkandet i motionerna 1:194 och
II: 257 i vad de avser handelsgymnasier.

Utskottet hemställer alltså,

I. att motionerna 1:194 och II: 257, såvitt nu är i fråga, icke
må av riksdagen bifallas;

II. att riksdagen må till Bidrag till handelsgymnasier för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 12 500 000 kr.

Lärarutbildning

Övnings- och yrkeslärarutbildning

8:o) Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I enlighet med Kungl.
Maj:ts förslag i propositionen nr 1 (punkt 301, s. 606—612), vilket innebär en
anslagsminskning med 820 000 kr., hemställer utskottet,

att riksdagen må till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
2 600 000 kr.

Stockholm den 24 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Einar Persson, Ivar
Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru
Wallentheim, herrar Mårtensson, Bertil Petersson, Källqvist, fröken Ljungberg,
herrar Thorsten Larsson och Eric Gustaf Peterson, samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,
Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fru LewénEliasson,
herrar Svensson i Ljungskile, Arvidson, Johansson i Norrköping, Gustafsson
i Uddevalla, Kellgren, Gustafsson i Kårby, Berg och Källstad.

26 Statsutskottets utlåtande nr 145 år 1963

Reservationer

1) vid ''punkten 2 (Statliga allmänna gymnasier m. m.: Avlöningar) av herrar
Ivar Johansson, Virgin, fröken Ljungberg herrar Thorsten Larsson, Staxäng,
Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, fru Lewén-Eliasson och herr Gustafsson
i Kårby, vilka ansett,

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12, som börjar med »Med hänsyn»
och slutar med »i fråga», bort ha följande lydelse:

»Det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget om förstatligande av de kommunala
gymnasierna i Kramfors, Klippan, Ljungby, Nybro och Ronneby innebär enligt
utskottets mening ett olyckligt vidmakthållande av statsmakternas förstatligandeprincip.
Även om i fortsättningen fler gymnasier skulle komma att förstatligas
för varje år, innebär själva principen att den ekonomiska belastning som
gymnasiekommunerna utsätts för alltjämt bibehålies. Denna uppfattas utan
tvivel ofta som en orättvisa, icke endast av gymnasiekommunerna själva utan
indirekt också av de kommuner som enligt gällande regler har att bidra till
huvudmannakommunens kostnader för gymnasiet. Alldeles speciella svårigheter
orsakar det nuvarande systemet för finansiering av kommunala gymnasier, när
det gäller det interkommunala samarbetet. Författningsmässigt äger den kommun
som har ett kommunalt gymnasium och som mottar elever från andra
kommuner rätt att från de främmande elevernas hemkommuner uppbära en i
princip på nettokostnaderna grundad ersättning per elev. De årliga ersättningar,
som dessa kommuner i princip har att betala, utgöres ofta av belopp på ca
2 000 kr. per elev, medan motsvarande kostnad, därest eleverna intagits i
statligt gymnasium, i regel skulle ha uppgått till 200—400 kr. Därest den nuvarande
principen bibehålies vid bedömningen av vilka gymnasier som skall komma
i fråga för förstatligande, måste givetvis icke bara värdkommunens ekonomiska
ställning granskas utan också motsvarande förhållanden i de kommuner
som sänder elever till gymnasiekommunen. En mångfald faktorer måste sålunda
bedömas för att så vitt möjligt på ett rättvist sätt skall kunna avgöras, vilket
gymnasium som bör stå i tur för ett förstatligande. Uppenbart är att oavsett
hur urvalet sker, detta nästan alltid av några andra gymnasiekommuner måste
uppfattas såsom en direkt orättvisa mot dem, icke minst med tanke på att de
gymnasier som kommer sist i tur för ett förstatligande ofta haft de drygaste
kostnaderna att bära.

Enligt utskottets mening skulle olägenheterna med denna urvalsprincip, vilken
även försvårar samarbetet på det interkommunala området och förhindrar
fastställandet av ett schablonbelopp, kunna avsevärt minskas, därest man i
stället med början den 1 juli 1963 förstatligade första årskursen i samtliga existerande
kommunala gymnasier. Ett dylikt successivt förstatligande skulle för
budgetåret 1963/64 medföra ett medelsbehov av 4 810 000 kr. utöver vad departementschefen
räknat med i sitt förslag, varav 4 510 000 kr. till avlöningar
och 300 000 kr. till omkostnader.

Statsutskottets utlåtande nr llfi år 1963 27

Genom utskottets förslag torde syftet med motionerna I: 224 och II: 256 samt
1:194 och II: 257 vara tillgodosett.»

dels ock att utskottets hemställan under I., II., III. och IV. bort ha följande
lydelse:

»I. att riksdagen må, i anledning av motionerna I: 224 och
II: 256, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till
känna vad utskottet anfört;

II. att riksdagen må, i anledning av motionerna 1:194 och
11:257, i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna vad utskottet
anfört;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna 1:104 och II: 143 samt 1:128 och II: 140,

a) besluta att samtliga kommunala gymnasier fr. o. m. budgetåret
1963/64 eller den senare tidpunkt Kungl. Maj:t bestämmer,
skall ombildas till statliga allmänna gymnasier med
den linjeorganisation Kungl. Maj:t bestämmer; och skall ombildningen
tillgå sålunda, att första årskursen vid ombildningen
omedelbart upprättas och sedan ytterligare en årskurs per år,
till dess gymnasierna är i sin helhet färdigbildade;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för de statliga allmänna gymnasierna m. m.,
som föranledes av vad utskottet förordat;

c) godkänna följande avlöningsstat för de statliga allmänna
gymnasierna m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1963/64:

Avlöningsstat

Utgifter

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 116 820 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ............... 4 825 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 61 540 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 70 820 000

5. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................... 3 512 600

Summa kr. 257 517 600

Särskilda uppbördsmedel

Avkastning av donationer från kronan m. m..... 37 600

Nettoutgift kr. 257 480 000

28

Statsutskottets utlåtande nr 145 År 1963

IV. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 214 och II: 258 samt I: 322
och II: 249, samtliga motioner såvitt de avser medelstilldelningen
till lärarbiträden, till Statliga allmänna gymnasier m. m.:
Avlöningar för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
257 480 000 kr.;»

2) vid punkten 3 (Statliga allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader) av herrar
Ivar Johansson, Virgin, fröken Ljungberg, herrar Thorsten Larsson, Staxäng,
Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården fru Lewén-Eliasson och Gustafsson
i Kårby, vilka under förutsättning av bifall till den med 1) betecknade reservationen
ansett att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt
med avslag å motionerna I: 210 och II: 236, såvitt nu är i fråga,
till Statliga allmänna gymnasier m. m.: Omkostnader för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 16 310 000 kr.»

3) vid punkten 5 (Statsbidrag till kvällsgymnasier för vuxna) av herrar Ivar
Johansson, Axel Johannes Andersson, Virgin, Källqvist, fröken Ljungberg, herrar
Thorsten Larsson, Eric Gustaf Peterson, Staxäng Ståhl, Svensson i Stenkyrka,
Nilsson i Göingegården, Svensson i Ljungskile, Kellgren, Gustafsson i Kårby och
Källstad, vilka ansett

dels att det stycke i utskottets yttrande på s. 22, som börjar med »Då principiellt»
och slutar med »avser bidragsgrunder», bort ha följande lydelse:

»Enligt utskottets mening finnes icke någon anledning att knyta bidragsprocenten
till den nivå som gäller för de högre kommunala skolorna, eftersom
kvällsgymnasierna för vuxna representerar en annan utbildningsnivå, intar en
annan ställning inom skolväsendet och arbetar under andra förutsättningar.
Det statliga stödet till kvällsgymnasierna bör icke utformas så att det blir
sämre än stödet för de allmänna gymnasierna. Utskottet tillstyrker därför bifall
till yrkandet i motionerna 1:678 och 11:833 samt 1:679 och 11:832 att statsbidrag
skall utgå med 112% av ett bidragsunderlag omfattande faktiskt utbetalade
lärarlöner jämte fortlöpande pensionsavgifter samt förekommande
kostnader för korrespondensundervisning.»

dels ock att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

»att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag ävensom
med bifall till motionerna 1:678 och 11:833 samt 1:679
och II: 832, samtliga motioner såvitt nu är i fråga,

a) besluta att statsbidrag till kvällsgymnasier skall utgå i
enlighet med av utskottet förordade grunder;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen angivna riktlinjer utfärda de

Statsutskottets utlåtande nr lbö år 1963 29

bestämmelser och fatta de övriga beslut, som fordras för genomförandet
av de av utskottet förordade grunderna.»

4) vid punkten 6 (Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m.)

a) av herrar Axel Johannes Andersson, Källqvist, Eric Gustaf Peterson, Stahl,
Svensson i Ljungskile, Kellgren och Källstad, vilka under förutsättning av bifall
till den med 3) betecknade reservationen ansett att utskottet bort tillstyrka en
anslagshöjning med 230 000 kr. och att därför utskottets hemställan under III.
bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 678 och II: 833 samt I: 679 och II: 832 ävensom
med avslag å motionerna I: 74 och II: 83 samt I: 224 och
II: 256, samtliga motioner såvitt de avser medelstilldelningen,
till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 365 000 kr.»

b) av herrar Ivar Johansson, Virgin, fröken Ljungberg, herrar Thorsten Larsson,
Staxäng, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården, och Gustafsson i
Kårby, vilka under förutsättning av bifall dels till den med 1) betecknade reservationen,
innebärande en minskning av medelsbehovet under förevarande anslag
med 390 000 kr., dels ock till den med 3) betecknade reservationen, innebärande
en ökning av medelsbehovet med 230 000 kr., ansett att utskottets hemställan
under III. bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 678 och II: 833 samt I: 679 och II: 832 ävensom
med avslag å motionerna I: 74 och II: 83 samt I: 224 och
II: 256, samtliga motioner såvitt de avser medelstilldelningen,
till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 975 000 kr.»

c) av fru Lewén-Eliasson, som under förutsättning av bifall till den med 1)
betecknade reservationen, innebärande cn minskning av medelsbehovet under
förevarande anslag med 390 000 kr., ansett att utskottets hemställan under III.
bort ha följande lydelse:

»III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och motionerna I: 678 och II: 833 samt I: 679 och II: 832 ävensom
med avslag å motionerna 1:74 och 11:83 samt 1:224 och
II: 256, samtliga motioner såvitt de avser medelstilldelningen,
till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 1 745 000 kr.»

30

Statsutskottets utlåtande nr H5 år 1963

d) av herrar Ivar Johansson, Eric Gustaf Peterson, Johansson i Norrköping,
Kellgren och Gustafsson i Kårby, vilka ansett att riksdagen bort tillstyrka bifall
till motionerna I: 74 och II: 83 och att därför

dels det stycke i utskottets yttrande på så 23, som börjar med »Enligt utskottets»
och slutar med »och II: 83», bort ha följande lydelse:

»De under 1960-talet i samarbete mellan kommunala myndigheter och länsmyndigheter
vidtagna lokaliseringspolitiska åtgärderna har medfört en ökning i
befolkningstalet för Valdemarsvik. Fortsatta åtgärder torde komma att ytterligare
öka folkmängden. För att Valdemarsvik skall kunna bevara och utveckla
sin funktion som centralort, synes det utskottet välmotiverat, att orten får den
förstärkning av den högre undervisningen som ett korrespondensgymnasium utgör.
Utskottet tillstyrker därför bifalll till yrkandet i motionerna 1:74 och
11:83.»

dels ock utskottets hemställan under I. och III. bort ha följande lydelse:

»I. att riksdagen må, med bifall till motionerna 1:74 och
II: 83, såvitt nu är i fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa
att ett korrespondensgymnasium inrättas i Valdemarsvik
fr. o. m. höstterminen 1963;

III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
och med bifall till motionerna I: 74 och II: 83 ävensom med
avslag å motionerna I: 224 och II: 256, I: 678 och II: 833 samt
1:679 och II: 832, samtliga motioner såvitt de avser medelstilldelningen,
till Bidrag till vissa kommunala gymnasier m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 2 215 000
kr.»