Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
1
Nr 133
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag
för budgetåret 1963/6Jf till Nordiska museet m. m. jämte i
ämnet väckta motioner.
(2:a avd.)
I propositionen nr 1, (bilaga 10, punkten 49) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Bidrag till Nordiska
museet för budgetåret 1963/64 beräkna ett anslag av 656 000 kr.
Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 113, under åberopande av
bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 15 mars
1963, föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen förordade
grunder för bidrag till stiftelsen Nordiska museet m. m., dels bemyndiga Kungl.
Maj :t att godkänna avtal angående riktlinjer för bildandet av stiftelsen Skansen,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med de av
departementschefen angivna riktlinjerna fatta de beslut och vidtaga de åtgärder
i övrigt, som fordras för genomförande av vad departementschefen föreslagit,
dels ock till Bidrag till Nordiska museet m. m. för budgetåret 1963/64 under
åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 345 000 kr.
I samband härmed har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av herr
Edström m. fl. (I: 648) och den andra inom andra kammaren av herr Brandt
m. fl. (II: 800), i vilka hemställts att riksdagen måtte besluta a) att icke bemyndiga
Kungl. Maj:t att godkänna det till propositionen 113 fogade förslaget till
avtal angående riktlinjer för bildandet av en stiftelse, kallad stiftelsen Skansen,
b) att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om en ytterligare utredning angående
verksamheten vid det kulturhistoriska friluftsmuseet Skansen som del av Nordiska
museet eller såsom självständig kulturinstitution, c) att i övrigt bifalla
Kungl. Maj:ts proposition nr 113;
dels ock två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Torsten Anderssson (I: 717) och den andra inom andra kammaren av herr
Gustafsson i Kårby (II: 873), i vilka hemställts att riksdagen vid sin behandling
av propositionen nr 113 måtte a) avslå Kungl. Maj:ts proposition såvitt gäller
statens engagemang i stiftelsen Skansen och i anledning därav äskat anslag, b) i
skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning i samråd med berörda
1 — Dihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 133
2
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
parter rörande de framtida formerna för stiftelsen Nordiska museets nuvarande
verksamhet, varvid särskilt må eftersträvas att bibehålla Nordiska museet och de
kulturhistoriska anläggningarna på Skansen under ett huvudmannaskap, samt
c) till Bidrag till Nordiska museet m. m. för budgetåret 1963/64 under åttonde
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 345 000 kr.
Beträffande motiveringen för dessa yrkanden får utskottet hänvisa till motionerna
I: 648 och I: 717.
I propositionen nr 113 föreslås, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska
museet såsom en särskild stiftelse avskiljes Skansen med därtill hörande egendom.
Enligt ett mellan staten, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska museet
träffat avtal, som föreslås skola godkännas, skall till den nya stiftelsen tillskjutas
1 000 000 kr. av staten och 2 000 000 kr. av staden. Stiftelsen Skansen skall
bygga vidare på och utveckla det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser
för att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum
av kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Stiftelsen skall
verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med stiftelsen Nordiska
museet.
Samtidigt föreslås, att staten skall överta det ekonomiska ansvaret för verksamheten
vid Nordiska museet, som tills vidare skall bedrivas i stiftelseform.
Förslaget innebär en höjning av statsbidraget till verksamheten för nästa budgetår
från 656 000 kr. till 3 045 000 kr. Därjämte förordas en medelsanvisning av
3 300 000 kr. som engångsbidrag för att täcka bl. a. driftunderskott för tiden
t. o. m. den 30 juni 1963.
För budgetåret 1963/64 äskas alltså sammanlagt 7 345 000 kr., varav 4 300 000
kr. utgör engångsanvisningar.
Beträffande Nordiska museets tillkomst, verksamhet och finansiering får utskottet
hänvisa till propositionen s. 3—8.
Här torde i förevarande avseenden böra erinras om följande.
Den 29 april 1938 fastställde Kungl. Maj:t stadgar för stiftelsen Nordiska
museet. Enligt stadgarna »skall museet jämte därtill hörande inrättningar vara
ett hem för minnen ur det svenska folkets liv med särskild uppgift att genom
vetenskaplig forskning och folklig undervisning vidga kännedom om den svenska
odlingens historia. Dess mål skall vara att härigenom hos Sveriges folk stärka
kärleken till fosterlandet och hembygden. Genom sina samlingar och sina undersökningar
skall museet tillika verka för en fördjupad insikt om det kulturella
sambandet mellan vårt och övriga nordiska folk.»
Till stiftelsen Nordiska museet hör dels följande byggnader på mark, som
upplåtits av Djurgårdsförvaltningen, nämligen museibyggnaden på Lejonslätten,
Skansen, Cirkus, Novilla och Lusthusporten, dels ock fastigheterna Julita, Svin
-
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963 3
dersvik, Tyresö, Matsgården, Härkeberga, Ekebyborna, Sjöberg och Nygränd 2
i Stockholm.
Museal verksamhet bedrives i museibyggnaden på Lejonslätten, på Skansen,
i Lusthusporten (institutet för folklivsforskning) samt på Julita, Svindersvik,
Tyresö, Matsgården och Härkeberga. Denna verksamhet är inriktad på insamling
och vård av föremål och miljöer av kulturhistoriskt intresse. Vid museet
bedrives även omfattande vetenskapliga undersökningar för att åt eftervärlden
bevara ännu existerande källor till och kunskap om svenskt samhälls- och kulturliv.
Genom utställningar samt i tal och skrift förmedlar museets tjänstemän
kunskap om museets samlingar och den sociala verklighet, varav samlingarna
är kvarlevor.
Skansens verksamhet sträcker sig även över andra områden än de rent museala.
Till sin karaktär kan Skansen närmast betecknas som en kombination av
friluftsmuseum och naturpark.
De årliga besökssiffrorna för museet och Skansen framgår av nedanstående
sammanställning.
År |
Museet |
Skansen |
1958 |
103 643 |
1 826 222 |
1959 |
102 733 |
1 968 619 |
1960 |
107 648 |
1 967 222 |
1961 |
120 626 |
1 974 716 |
1962 |
110 750 |
1 725 284 |
Styrelsen för stiftelsen Nordiska museet, Nordiska museets nämnd, består av
sju ledamöter, av vilka en utses av Kungl. Maj:t. Chef för museet och dess inrättningar
är en styresman, tillika ledamot av nämnden.
Verksamheten har följande organisation. Under styresmannen sorterar — direkt
eller indirekt — femton avdelningar för den kulturhistoriska och en för
den naturhistoriska verksamheten. Härtill kommer forsknings- och undervisningsverksamhet
vid institutet för folklivsforskning under ledning av en inför
styresmannen ansvarig professor. Program- och serviceverksamhet på Skansen
ombesörjes genom sju enheter underställda en ekonomidirektör. Vidare bedrives
restaurangrörelse på Skansen under ledning av en restaurangkommitté.
De av stiftelsen Nordiska museet disponerade anläggningarna utgör ur ekonomisk
och administrativ synpunkt en enhet. Den ekonomiska förvaltningen är
gemensam och handhaves av den inför nämnden och styresmannen ansvarige
ekonomidirektören.
Statens understöd till verksamheten utgår från anslaget till Bidrag till Nordiska
museet, som för budgetåret 1962/63 är uppfört med 656 000 kr. och disponeras
på följande sätt.
1* — B ihan g till riksdagens protokoll 1903. 6 saml. Nr 133
4 Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
1. Bidrag till avlöningar åt museets tjänstemän .................. 518 700
2. Bidrag till undersökningar rörande äldre svensk folkkultur och
folktradition ................................................ 89100
3. Bidrag till undervisnings- och forskningsverksamhet vid museets
institut för folklivsforskning .................................. 48 200
Summa kr. 650 000
Nordiska museets fondkapital beräknas per den 31 december 1962 utgöra
3 637 000 kr. För budgetåret 1963/64 beräknas den för museiverksamheten disponibla
avkastningen uppgå till 139 300 kr.
Inkomsterna av stiftelsens verksamhet (utom Skansen) beräknas under budgetåret
1963/64 uppgå till 612 500 kr. och de sammanlagda inkomsterna till
(139 300 + 612 500 =) 751 800 kr.
Kostnadsutvecklingen för stiftelsen har i mycket hög grad påverkats av ökade
utgifter för löner, pensioner och pensionsavgifter. Enligt uppgift från stiftelsen
har 1962 års löneöverenskommelse medfört en kostnadshöjning för sagda år av
334 000 kr., däri inberäknat höjda pensionsavgifter. För år 1963 kommer dessa
kostnader att stiga med ytterligare 195 000 kr. Den allmänna prishöjningen har
likaledes medfört höjda kostnader.
För att möta de ökade kostnaderna fann sig nämnden nödsakad att från våren
1962 vidtaga en höjning av inträdesavgifterna till Skansen. Denna höjning av
avgifterna har emellertid ej medfört den beräknade inkomstökningen. Ökningen
av Skansens intäkter har varit alltför liten i förhållande till institutionens avsevärt
ökade kostnader.
Utvecklingen har lett till att ett betydande underskott har uppstått i
driften, vilket inte kunnat täckas genom statsbidragen till verksamheten. Enligt
en år 1962 företagen undersökning förelåg redan under sommaren 1962 ett betydande
underskott. För tiden därefter och fram till och med mitten av 1963 beräknas
underskottet väsentligt öka, så att detsamma vid sistnämnda tidpunkt
troligen kommer att uppgå till 2 000 000 kr.
Stiftelsen har för verksamheten vid museet och Skansen upptagit lån, på
vilka räknat per den 1 oktober 1962 kvarstod ett sammanlagt skuldbelopp på
5 324 390 kr. Av dessa lån hänför sig 3 415 520 kr. till verksamheten på Skansen
och Novilla. År 1963 har stiftelsen att erlägga 239 861 kr. i räntor och 272 730
kr. i amorteringar, varav i runt tal 400 000 kr. belöper på Skansen och Novilla.
Vidare har stiftelsen hos Skandinaviska banken upptagit en checkräkningskredit,
vilken per den 1 april 1963 får utnyttjas till 1,5 miljoner kr.
Den 12 juli 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt statskontoret att i samråd med
Nordiska museets nämnd och övriga berörda intressenter verkställa översyn av
Nordiska museets ekonomiska ställning och verksamhetsformer samt att till
Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vartill sagda översyn kunde giva anledning.
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
5
Statskontoret har med skrivelse den 8 mars 1963 överlämnat en promemoria
angående Nordiska museets och Skansens framtida verksamhetsformer och finansiering.
Statskontorets synpunkter och förslag redovisas å s. 9—14 i propositionen nr
113, till vilken utskottet får hänvisa.
Statskontoret föreslår att Skansen — med Cirkus och Novilla — avskiljes
från stiftelsen Nordiska museet till en egen ekonomisk-juridisk enhet.
Vidkommande Nordiska museet framhåller statskontoret att den
egentliga museiverksamheten är av rikskaraktär och av sådant intresse för samhället,
att dess bestånd måste tryggas. Med anledning härav förordas att staten
påtager sig ett kontinuerligt ekonomiskt ansvar för denna verksamhet fr. o.m.
den 1 juli 1963.
Statskontoret förordar att stiftelseformen tills vidare bibehålies.
Ett bibehållande av stiftelseformen bör förenas med villkor att styrelsen,
Nordiska museets nämnd, i sin helhet fr. o. m. den 1 juli 1963 utses av Kungl.
Maj:t samt att verksamheten i ekonomiskt och administrativt hänseende underkastas
starkare statlig kontroll.
Sammanlagda kostnaderna för avlöningar samt pensions- och försäkringsavgifter
till stiftelsen Nordiska museet för budgetåret 1963/64 beräknar statskontoret
till i runt tal 2 749 000 kr.
Omkostnaderna för stiftelsen, bl. a. kostnader för bränsle, fastighetsunderhåll
och publikationstryck, uppskattar statskontoret för nästa budgetår till omkring
1 048 000 kr. I detta belopp ingår även ersättning till Skansen för gemensam
telefonväxel.
Enligt statskontoret belöper sig de totala kostnaderna för verksamheten
budgetåret 1963/64 till omkring 3 797 000 kr. Med beaktande av stiftelsens inkomster,
sammanlagt ca 752 000 kr., beräknar statskontoret statsbidraget
till den löpande verksamheten för nästa budgetår till omkring 3 045 000 kr.,
vilket i förhållande till innevarande års anslag — 656 000 kr. — innebär en
ökning med 2 389 000 kr.
Statskontoret betonar, att de framräknade beloppen bör betraktas som i viss
mån osäkra, och föreslår, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens tillstånd att i
förekommande fall överskrida anslaget.
Utöver bidrag för den löpande verksamheten bör enligt statskontoret stiftelsen
Nordiska museet erhålla statsbidrag för att dels reglera det driftunderskott,
som kan föreligga hos stiftelsen den 30 juni 1963, dels betala de lån, som upptagits
hos stiftelsens fondförvaltning. Statskontoret beräknar detta bidrag till
i runt tal 3 300 000 kr.
Statskontoret föreslår, att från nuvarande stiftelsen Nordiska museet till den
fristående enheten Skansen skall överföras tillgångar, som uppskattas till
10 miljoner kr. och skulder som beräknas till 7 miljoner kr.
Styrelsen för Skansen bör enligt statskontoret bestå av sju personer utsedda
6
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
som representanter för staten, Stockholms stad och Nordiska museets nämnd.
Ordförande i styrelsen bör utses av Kungl. Maj.t.
Med hänsyn till att Skansens verksamhet representerar såväl ett riksintresse
som ett huvudstadsintresse, anser statskontoret, att det erforderliga kapitalet
till den nya enheten — utöver den egendom som överföres från stiftelsen Nordiska
museet — bör tillskjutas av staten och Stockholms stad. Statskontoret
anger det erforderliga kapitaltillskottet till 3 miljoner kr.
Grunden för den nya enheten Skansens tillkomst bör enligt statskontoret vara
ett avtal mellan Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska
museet.
Med anledning av statskontorets förslag har överläggningar upptagits mellan
företrädare för Kungl. Maj:t och kronan, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska
museet. Under förutsättning av godkännande av Kungl. Maj:t och Stockholms
stadsfullmäktige har parterna enats om ett avtal angående riktlinjer jör
upprättande av en stiftelse, kallad stiftelsen Skansen. Avtalet, vilket fogats såsom
bilaga till förevarande proposition nr 113, har huvudsakligen följande innebörd.
Senast den 1 juli 1963 skall till en nybildad stiftelse, benämnd stiftelsen
Skansen, staten tillskjuta ett kontantbelopp av en miljon kr., Stockholms stad
ett kontantbelopp av två miljoner kr. samt stiftelsen Nordiska museet egendom
med ett uppskattat värde av omkring tio miljoner kr., huvudsakligen avseende
befintliga byggnader och anläggningar samt levande och döda inventarier
inom Skansenområdet jämte Cirkus och Novilla. Därvid skall den nybildade
stiftelsen övertaga betalningsansvaret — med motsvarande befrielse för stiftelsen
Nordiska museet — för skulder till ett beräknat belopp av omkring sju miljoner
kr.
_ Stiftelsen Skansen skall ha till ändamål att bedriva en verksamhet som bygger
vidare på och utvecklar det nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för
att levandegöra svensk kultur och natur samt genom att kring ett centrum av
kulturminnen skapa en levande miljö för olika fritidsintressen. Det åligger därvid
den nya stiftelsen bl. a. att vårda det kulturhistoriska byggnadsbeståndet på
Skansen och verka i nära samarbete med stiftelsen Nordiska museet. Verksamheten
skall inte ha till syfte att inbringa vinst.
Styrelsen för den nya stiftelsen skall bestå av en ordförande, som utses av
Kungl. Maj:t, samt sex andra ledamöter, av vilka en utses av Kungl. Maj:t,
tre av Stockholms stad och två av Nordiska museets nämnd. Suppleanter skall
utses för samtliga ledamöter. Den direkta ledningen av verksamheten vid stiftelsen
Skansen skall utövas av en verkställande direktör, som utses av stvrelsen.
Personal, som den 1 juli 1963 är stadigvarande sysselsatt på nuvarande Skansen,
skall erbjudas anställning hos stiftelsen Skansen på oförändrade villkor.
Kungl. Maj:t skall framdeles efter förslag av stiftelsen Nordiska museet pröva
huruvida och i vad mån donationsmedel, som för närvarande förvaltas av stiftelsen
Nordiska museet, skall räknat fr. o. m. den 1 juli 1963 ställas under förvaltning
av stiftelsen Skansen.
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
7
Departementschefen har anfört bl. a. följande.
För egen del finner jag statskontorets utredning förtjänstfull och väl ägnad
att läggas till grund för ett ställningstagande i berörda frågor.
Det synes mig motiverat att först behandla förslaget att från den nuvarande
stiftelsen Nordiska museet avskilja Skansen samt Cirkus och Novilla till en
särskild ekonomisk-juridisk enhet. Förslaget betingas främst av de olikheter i
fråga om ekonomiska villkor som råder för å ena sidan den rent museala verksamheten
och å andra sidan verksamheten vid Skansen. Mot en delning skulle
kunna anföras, att stiftelsens nuvarande anläggningar i stort sett har gemensamma
traditioner och syften. De kulturhistoriska miljöer som bevarats på Skansen
utgör ett viktigt komplement till museets samlingar. Statskontoret har emellertid
förutsatt, att ett nära kulturellt och vetenskapligt samarbete kommer att
kunna fortsätta även efter en delning av den nuvarande stiftelsen. Samhörigheten
markeras även av att stiftelsen Nordiska museet enligt förslaget skall
utse ledamöter i styrelsen för enheten Skansen.
Vid mitt ställningstagande till denna fråga har jag funnit övervägande skäl
tala för den föreslagna uppdelningen. Jag ansluter mig därför till statskontorets
förslag, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska museet avskiljes Skansen
samt Cirkus och Novilla. Jag utgår i det följande från att så sker och avser
när jag i fortsättningen talar om stiftelsen Nordiska museet den kvarvarande
delen av den nuvarande stiftelsen.
Jag övergår härefter till att behandla vissa frågor rörande Nordiska museets
framtida ställning m.m.
Vid Nordiska museet har sedan dess tillkomst bedrivits en insamlings-, forsknings-
och utställningsverksamhet av stor kulturhistorisk betydelse. Den kunskap
om svenskt samhälls- och kulturliv, som museet förmedlar, är av stort
värde för bl. a. skol- och universitetsundervisningen samt folkbildningsarbetet.
Det är väsentligt, att denna verksamhet kan fortsätta och vidareutvecklas under
betryggande former. Jag förordar därför, att staten fr. o. in. budgetåret 1963/64
— på sätt statskontoret föreslagit — påtager sig det ekonomiska ansvaret för
museet genom att tillskjuta de medel som utöver stiftelsens egna inkomster
fordras för museets fortsatta verksamhet.
Nordiska museet bör i överensstämmelse med statskontorets förslag tills vidare
bibehållas som stiftelse. Styrelsen — Nordiska museets nämnd — bör
emellertid i sin helhet utses av Kungl. Maj:t. Jag vill i detta sammanhang anmäla,
att nämnden förklarat sig vilja medverka till härför erforderliga ändringar
av stadgarna.
Statskontorets förslag beträffande de befogenheter, som bör tillkomma nämnden,
finner jag mig ävenledes böra biträda. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser härom.
Av den lämnade redogörelsen framgår att vid Nordiska museet i fråga om
anställningsförhållanden, löne- och pcnsionsvillkor för närvarande tillämpas i
allt väsentligt samma bestämmelser som för statliga tjänstemän i motsvarande
ställning. Då staten fr. o. m. den 1 juli 1963 enligt mitt förslag skall överta det
ekonomiska ansvaret för verksamheten, förordar jag i likhet med statskontoret,
att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att besluta om och utfärda
erforderliga bestämmelser för att Saar och SPR fr. o. m. nyssnämnda dag
skall bli tillämpliga på innehavare av tjänst vid stiftelsen Nordiska museet. I
fråga om personalförteckning torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa
sådan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1963/64.
8
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
I anslutning härtill vill jag erinra om att statskontoret funnit en översyn av
museiorganisationen vid stiftelsen angelägen. Jag förutsätter att statskontoret
kommer att fortsätta sin utredning av hithörande frågor och senare lägga fram
härav föranledda förslag.
Utöver nu befintliga tjänster fordras enligt statskontoret viss personal för
kamerala och administrativa arbetsuppgifter. Förstnämnda uppgifter fullgöres
nu vid ett för museet och Skansen gemensamt räkenskapskontor, som i statskontorets
förslag förutsattes bli hänfört till den nya stiftelsen Skansen.
Jag biträder statskontorets förslag till personalförstärkning med fem tjänster.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tjänsternas lönegradsplacering.
Statskontorets beräkning av statsbidragets storlek för verksamheten budgetåret
1963/64 har icke givit mig anledning till erinran. Jag biträder härvid förslaget,
att avgift för personalens anslutning till SPR och den statliga grupplivförsäkringen
icke skall utgå. Vidare bör personalpensionsverket ombesörja beräkning
och utbetalning av pensioner till före den 1 juli 1963 pensionsavgången
personal. Pensionskostnaderna för sistnämnda grupp bör bestridas av stiftelsen.
I överensstämmelse med statskontorets förslag beräknar jag sålunda bidraget
till verksamheten vid stiftelsen Nordiska museet för nästa budgetår till 3 045 000
kr. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa stat för dispositionen
av detta bidrag. Då de framräknade delbeloppen i bidragssumman är i viss mån
osäkra, torde Kungl. Maj:t äga att i mån av behov överskrida det förslagsanslag,
varunder bidraget upptages.
Stiftelsen Nordiska museet behöver enligt statskontorets utredning vidare ett
särskilt statsbidrag dels för reglering av ett väntat driftunderskott per den 30
juni 1963, dels för återbetalning av upptagna lån i stiftelsens fondförvaltning.
Statskontoret uppskattar storleken av detta särskilda statsbidrag till 3 300 000
kr. och föreslår att medel härför äskas på tilläggsstat till riksstaten för innevarande
budgetår.
Jag biträder statskontorets förslag, dock med den ändringen att kostnaderna
för ifrågavarande ändamål bör belasta 1963/64 års riksstat.
De sammanlagda kostnaderna för bidrag till stiftelsen Nordiska museet för
budgetåret 1963/64 beräknar jag sålunda till (3 045 000 -j- 3 300 000 r=) 6 345 000
kr.
Det är alltså ett betydande ekonomiskt åtagande från statens sida, som jag
härmed förordat beträffande Nordiska museet. Jag vill understryka att enligt
min uppfattning gynnsamma utgångspunkter härigenom skapas för en fortsättning
och vidareutveckling av museiverksamheten till kulturlivets gagn.
Jag behandlar härefter vissa spörsmål rörande Skansen.
Svensk folkkultur och folktradition har tack vare Skansen kunnat bevaras
och hållas levande för nya generationer av vårt folk. Det framstår för mig som
synnerligen betydelsefullt, att denna kulturinstitution ges goda förutsättningar
att vidmakthålla och utveckla verksamheten. Jag finner det därför tillfredsställande,
att parterna gemensamt i avtalet angivit eu enligt min mening helt
riktig målsättning för den föreslagna stiftelsen, nämligen att den skall ha till
ändamål att bedriva en verksamhet som bygger vidare på och utvecklar det
nuvarande Skansen genom fortsatta insatser för att levandegöra svensk kultur
och natur samt genom att kring ett centrum av kulturminnen skapa en levande
miljö för olika fritidsintressen. Jag finner det vidare värdefullt att det i avtalet
slagits fast, att stiftelsen skall verka i nära kulturellt och vetenskapligt sam
-
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
9
arbete med stiftelsen Nordiska museet. Även i övrigt anser jag mig kunna helt
biträda den överenskommelse, som träffats om riktlinjer för bildande av stiftelsen
Skansen. Jag förordar därför, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande
att slutligt godkänna ifrågavarande avtal.
Enligt avtalet skall staten som engångsanslag tillskjuta ett belopp av 1 000 000
kr. Beloppet bör uppföras under samma anslag som bidrag till stiftelsen Nordiska
museet.
Jag vill i anslutning härtill ta upp en fråga sammanhängande med vissa lån
på sammanlagt omkring 3,4 miljoner kr., avseende restaurangrörelsen på Skansen.
Enligt avtalet om bildande av stiftelsen Skansen skall betalningsansvaret
för dessa lån, som för närvarande åvilar stiftelsen Nordiska museet, övertagas av
stiftelsen Skansen fr. o. m. den 1 juli 1963, med motsvarande befrielse för den
förstnämnda stiftelsen. Jag har inhämtat, att långivarna som villkor härför uppställt,
att stiftelsen Nordiska museet påtager sig borgensansvar för lånen. Enligt
de av statskontoret framförda förslagen om befogenheter för Nordiska museets
nämnd, som jag i det föregående biträtt, förutsätter ett borgensåtagande tillstånd
av Kungl. Maj:t. Då jag inte funnit anledning till erinran mot ifrågavarande
borgensåtagande avser jag att sedermera inhämta Kungl. Maj ds medgivande
härtill.
Som framgår av vad jag anfört bör de sammanlagda kostnaderna för budgetåret
1963/64 för bidrag till stiftelsen Nordiska museet beräknas till 6 345 000 kr.
och till stiftelsen Skansen till 1 000 000 kr. eller totalt 7 345 000 kr. Härav utgör
4 300 000 kr. engångsanvisningar. Det sammanlagda beloppet, 7 345 000 kr., bör
uppföras under ett förslagsanslag benämnt Bidrag till Nordiska museet m. m.
Vid bifall till vad jag förordat i det föregående torde det få ankomma på
Kungl. Maj:t att vidtaga de åtgärder som fordras för genomförande av förslagen
fr. o. m. budgetåret 1963/64.
TJtskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär det i förevarande
proposition av departementschefen på grundval av en av statskontoret
verkställd utredning framlagda förslaget, att från den nuvarande stiftelsen Nordiska
museet såsom en särskild stiftelse avskiljes Skansen samt Cirkus och
Novilla. Staten påtager sig fr. o. in. den 1 juli 1963 det ekonomiska ansvaret för
verksamheten vid Nordiska museet, som tills vidare skall bedrivas i stiftelseform.
Denna stiftelse erhåller ett statsbidrag för verksamheten under budgetåret
1963/64 å 3 045 000 kr. Därjämte tilldelas stiftelsen för samma budgetår
en medelsanvisning av 3 300 000 kr. såsom engångsbidrag för täckande bl. a. av
driftunderskott för tiden t. o. m. den 30 juni 1963. Ledamöterna i stiftelsens styrelse
— Nordiska museets nämnd — skall helt utses av Kungl. Maj:t.
Till stiftelsen Skansen skall enligt det vid propositionen fogade avtalet mellan
staten, Stockholms stad och stiftelsen Nordiska museet från den nuvarande
stiftelsen Nordiska museet överföras tillgångar, som uppskattas till 10 000 000
kr. och skulder som beräknas till 7 000 000 kr. Vidare skall till den nya stiftelsen
Skansen tillskjutas av staten 1 000 000 kr. och av staden 2 000 000 kr. Stiftelsens
styrelse skall bestå av en av Kungl. Maj:t utsedd ordförande, en likaledes av
Kungl. Maj:t utsedd ledamot, tre av Stockholms stad och två av Nordiska
museets nämnd utsedda ledamöter.
10
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
Utskottet har vid sin prövning av förevarande ärende funnit sig böra biträda
vad departementschefen i propositionen i olika avseenden förordat.
Beträffande 3 § i avtalet — vari stiftelsen Skansens ändamål angives — vill
utskottet för sin del framhålla att bestämmelserna i denna paragraf måste tilllämpas
med särskilt hänsynstagande till Skansens karaktär av friluftsmuseum.
Utskottet får i detta sammanhang fästa uppmärksamheten vid att enligt kontrakt
den 22 september 1949 mellan Djurgårdsförvaltningen och Nordiska
museet, gällande för tiden fr. o. m. den 1 oktober 1949 t. o. m. den 31 mars 1969,
»lägenheten» Skansen är avsedd att användas till friluftsmuseum och zoologisk
trädgård.
Utskottet vill för sin del starkt framhäva vikten av att den nya stiftelsen
Skansen skall — såsom i avtalet angivits och av departementschefen understrukits
— verka i nära kulturellt och vetenskapligt samarbete med stiftelsen
Nordiska museet. Utskottet utgår från att mera detaljerade och klarare angivna
bestämmelser rörande formerna för detta samarbete kommer att preciseras i de
stadgar för å ena sidan stiftelsen Nordiska museet, å andra sidan stiftelsen
Skansen, som blir utarbetade och fastställda, samt i den överenskommelse rörande
samarbetet som därefter förväntas komma att träffas mellan de två stiftelserna.
Utskottet förutsätter härjämte att stiftelsen Skansens styrelse får en
sådan sammansättning att garantier skapas för vidmakthållande av samhörigheten
i vad avser den kulturhistoriska och museala verksamheten mellan Nordiska
museet och Skansen även i den nya organisationsform, som fr. o. m. den
1 juli 1963 kommer att avlösa den hittillsvarande.
Emot de av departementschefen förordade grunderna för bidrag till stiftelsen
Nordiska museet m. m. har utskottet icke funnit något att erinra. Utskottet tillstyrker
vidare att Kungl. Maj:t av riksdagen erhåller de av Kungl. Maj:t
begärda bemyndigandena ävensom att såsom bidrag till Nordiska museet m. m.
för budgetåret 1963/64 måtte anvisas ett anslag av 7 345 000 kr.
På grund av den ståndpunkt utskottet intagit avstyrker utskottet bifall till
motionerna I: 648 och II: 800 samt I: 717 och II: 873.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
I. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 648 och II: 800 samt I: 717
och II: 873, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, godkänna
av departementschefen förordade grunder för bidrag till stiftelsen
Nordiska museet m. m.;
II. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 648 och II: 800 samt I: 717
och 11:873, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj:t att godkänna avtal angående riktlinjer för bildandet
av stiftelsen Skansen;
III. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med avslag å motionerna I: 648 och II: 800 samt I: 717
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
11
och II: 873, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, bemyndiga
Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med de av
departementschefen angivna riktlinjerna fatta de beslut och
vidtaga de åtgärder i övrigt, som fordras för genomförande av
vad departementschefen föreslagit;
IV. att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag
samt med avslag å motionerna I: 717 och II: 873, såvitt nu är i
fråga, till Bidrag till Nordiska museet m.m. för budgetåret
1963/64 å driftbudgeten under åttonde huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 7 345 000 kr.
Stockholm den 21 maj 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, Einar Persson,
Birger Andersson, Bergman, Axel Johannes Andersson, Fritz Persson, Rikard
Svensson, fru Wallentheim, herrar Edström, Kaijser, fröken Ljungberg, herrar
Thorsten Larsson och Harald Petterssson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Gustafsson i Stockholm, Ståhl,
Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Almgren, Nilsson i Göingegården,
Andreasson, fru Lewén-Eliasson, herr Svensson i Ljungskile, fröken
Olsson, herrar Gustafsson i Uddevalla, Gustafsson i Kårby och Källstad.
Reservation
av herrar Boman, Edström, Kaijser, fröken Ljungberg, herrar Thorsten Larsson,
Harald Pettersson, Staxäng, Svensson i Stenkyrka, Nilsson i Göingegården,
Andreasson, Svensson i Ljungskile, Gustafsson i Kårby och Källstad, vilka ansett
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10, som börjar med »Utskottet
har» och slutar med »och 11:873», bort ersättas med text av följande lydelse:
»Vid sin prövning av förevarande ärende har utskottet icke funnit sig böra
biträda vad departementschefen föreslagit beträffande de nya stiftelserna och
avtalet med Stockholms stad. Den donation som ursprungligen ligger till grund
för Nordiska museet och som sedan vid en mångfald tillfällen utökats med från
hela landet till Skansen överförda såväl föremål och byggnader som djur av
skilda slag är ostridigt av rikskaraktär. Det synes utskottet därför uppenbart
att Skansens verksamhet i intimt samarbete med Nordiska museet bör tryggas.
Utskottet får här erinra om att enligt kontrakt den 22 september 1949 mellan
Djurgårdsförvaltningen och Nordiska museet, gällande för tiden fr. o. in. den 1
12
Statsutskottets utlåtande nr 133 år 1963
oktober 1949 t. o. m. den 31 mars 1969, ''lägenheten’ Skansen är avsedd att användas
till friluftsmuseum och zoologisk trädgård.
Då i det vid propositionen fogade preliminära avtalet inga garantier finnes
för att den kulturhistoriska målsättningen beträffande Skansen allt framgent
kommer att säkras och då förslaget ej varit remitterat till sakkunniga instanser
föreslår utskottet att en förnyad skyndsam utredning kommer till stånd angående
den framtida verksamheten vid Nordiska museet och Skansen.
I den av statskontoret gjorda utredningen påvisas hurusom Skansen i och för
sig är ekonomiskt bärkraftig under det att Nordiska museet kräver att avsevärda
medel tillföres dess verksamhet för att täcka utgifterna för den fortsatta
driften.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall staten i fortsättningen ensam svara för
driftkostnaderna vid Nordiska museet. Vid detta förhållande innebär överförandet
av Skansen till en särskild stiftelse icke någon nämnvärd lättnad för
staten beträffande de framtida utgifterna. Utskottet tillstyrker för sin del att i
avvaktan på att den av utskottet begärda utredningen blivit verkställd och
förslag på grundval av resultatet av densamma förelagts riksdagen såsom bidrag
till Nordiska museet m. m. anvisa det av Kungl. Maj:t äskade beloppet av
7 345 000 kr.
På grund av vad sålunda anförts avstyrker utskottet i enlighet med vad i
motionerna I: 648 och II: 800 samt I: 717 och II: 873 yrkats bifall till den förevarande
propositionen i vad avser dels av departementschefen förordade grunder
för bidrag till stiftelsen Nordiska museet m. m., dels ock avtal angående riktlinjer
för bildandet av stiftelsen Skansen.»;
dels ock att utskottets hemställan under I., II. och III. bort ha följande
lydelse:
»I. att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna I: 648 och II: 800 samt 1:717
och II: 873, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta att
icke godkänna av departementschefen förordade grunder för
bidrag till stiftelsen Nordiska museet m.m.;
II. att riksdagen må, med avslag å Kungl. Maj:ts förslag
ävensom med bifall till motionerna 1:648 och II: 800 samt
I: 717 och II: 873, samtliga motioner såvitt nu är i fråga, besluta
att icke bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal
angående riktlinjer för bildandet av stiftelsen Skansen;
III. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
ävensom motionerna 1:717 och II: 873 samt med bifall till
motionerna 1:648 och II: 800, samtliga motioner såvitt nu är i
fråga, i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om ytterligare
utredning angående verksamheten vid det kulturhistoriska friluftsmuseet
Skansen som del av Nordiska museet eller såsom
självständig kulturinstitution;»
Ivar Hieggströms Tryckeri AB • Stockholm 1963
6S1053