Statsutskottets utlåtande nr It4 dr 1963
1
Nr 114
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående
medelsbehoven under försvarsgrenarnas avlöningsanslag
för budgetåret 196316b m. in. jämte i ämnet väckta
motioner.
(l:a avd.)
1 ;o) Radonaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar
inom försvaret. I propositionen nr 110 har Kungl. Maj :t (punkt 2, s. 5 11
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15
mars 1963) berett riksdagen tillfälle avgiva yttrande med anledning av vad
departementschefen i förevarande ämne anfört.
I propositionen lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den
rationaliseringsverksamhet inom lörsvaret, som bedrivits under medverkan
av dåvarande statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret
för tiden därefter.
Möjligheterna att besluta om organisationsändringar med tillämpning under
budgetåret 1963/64 beträffande de förband in. in., i fråga om vilka förslag
framdeles inkommer till Kungl. Maj:t, bör enligt departementschefen tillvaratagas.
Han förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande
och tidigare budgetår — Kungl. Maj:t jämväl för budgetåret 1963/64 skall
äga vidtaga de jämkningar i fråga om personalorganisationen, som blir erforderliga
med anledning av beslut om organisationsändring, givetvis dock
alltjämt icke såvitt avser personal sta terna för ordinarie personal, samt bereda
särskild ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning bestrider
göroinål, vilka vid ny organisation ankommer på innehavare av högre
tjänst.
Utskottet anser, att Kungl. Maj:t bör äga möjlighet att jämväl under
budgetåret 1963/64 vidtaga av departementschefen berörda jämkningar i
fråga om personalorganisationen samt att bereda särskild ersättning åt personal
i de fall, som departementschefen angivit.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla önskvärdheten av att riksdagen
årligen erhåller en översiktlig redogörelse för av Kungl. Maj:t beslutade
organisationsförändringar, vilken främst bör ge en bild av resultatet av
nämnda förändringar i personellt och ekonomiskt avseende.
1—4773 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 saml. Nr 114
2
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963
Utskottet hemställer,
att riksdagen må i skrivelse till Kungl. Maj:t giva till känna
vad utskottet sålunda anfört.
2:o) Organisationsförändring inom försvarets fabriksstyrelse. Kungl.
Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 3, s. 11 och 12) alt godkänna vad
departementschefen föreslagit rörande försvarets fabriksslyrelses organisation.
Enligt beslut av 1943 års riksdag (prop. 1943: 189; första särskilda utsk.
1943:2; rskr. 1943:319) ombildades den provisoriskt inrättade försvarsväsendets
verkstadsnämnd till ett permanent ämbetsverk, benämnt försvarets
fabriksstyrelse. Enligt beslutet skulle verksainhelen inom ämbetsverket
bedrivas på två byråer, fabriksbyrån och administrativa byrån. Med hänsyn
till fabriksverkets ökade produktion medgav Kungl. Maj:t att från och med
den 1 januari 1945 provisoriskt inrättades en särskild byrå, anläggningsbyrån.
Denna byrå infogades i fabriksstyrelsens organisation genom beslut
av 1960 års riksdag (prop. 1960: 110; statsutsk. 1960: 114; rskr. 1960: 291).
Genom beslut den 15 februari 1963 har Kungl. Maj:t medgivit, att en
fristående tvätteribyrå tills vidare provisoriskt inrättas inom fabriksstyrelsen.
Samtidigt har en tjänst vid försvarets fabriksverk för överingenjör i lönegrad
högst Be 1 utbytts mot en tjänst för överingenjör, chef för försvarets
fabriksstyrelses tvätteribyrå i lönegrad Be 3. Den beslutade organisationsändringen
innebär, att det för närvarande under fabriksstyrelsen lvdande
ledningsorganet för tvätterierna, tvätteriernas driftledning, sammanförs
med en del av fabriksbyrån, tvätt- och beklädnadssektionen. Förändringen
har vidtagits efter framställning från fabriksstyrelsen i skrivelse
den 14 december 1962, över vilken statskontoret avgivit yttrande.
Tvätteribyrån synes vara erforderlig för framtiden och bör därför permanent
ingå i fabriksstyrelsens organisation. Frågan om dess inrättande
bör därför i överensstämmelse med vad som skett åren 1943 och 1960 underställas
riksdagens prövning. Kungl. Maj:t bör emellertid — även om
organisationen tidigare underställts riksdagens prövning — ha befogenhet
att själv besluta om sådana ändringar i fabriksstyrelsens interna organisation,
som kan genomföras utan att behov uppkommer av tjänster vilkas
inrättande ankommer på riksdagen.
Utskottet tillstyrker, alt en tvätteribyrå permanent inrättas vid försvarets
fabriksstyrelse. Mot vad departementschefen i övrigt anfört under förevarande
punkt har utskottet icke funnit något vara alt invända.
Utskottet heipställer,
att riksdagen må godkänna vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 15 mars 1963 föreslagit
rörande försvarets fabriksstyrelses organisation.
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963
3
DRIFTBUDGETEN
Fjärde huvudtiteln
3:o) Försvarets intendenturverk: Avlöningar. Sedan Kungl. Maj :t i årets
statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Försvarets intendenturverk: Avlöningar
för budgetåret 19(13/64 beräkna ett förslagsanslag av 6 400 000 kr. har Kungl.
Maj :t (punkt 4, s. 12—14) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att i överensstämmelse med till proposition 1962: 168 fogade förteckning
över tjänster (beställningar) fastställa personallörteckning för försvarets
intendenturverk, dels fastställa av departementschefen förordad avlöningsstat
för försvarets intendenturverk, alt tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1963/64, dels ock till Försvarets intendenturverk: Avlöningar
för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.
Försvarets intendenturverk skall jämlikt beslut av 1962 års riksdag
(SU 157; rskr. 367) efter förslag i proposition 1962: 168 inrättas från och
med den 1 juli 1963. Med hänsyn till att för verket inrättade tjänster ännu
inte tillsatts kan avlöningskostnaderna inte uppskattas med tillämpning av
sedvanliga beräkningsgrunder. På grund av svårigheterna att exakt beräkna
medelsbehovet under anslaget bör samtliga poster i avlöningsstaten för budgetåret
1963/64 upptagas förslagsbeteeknade. Någon ändring i det till propositionen
1962: 168 fogade förslaget till personalförteckningar ifrågasättes
icke.
Utskottet. På av departementschefen anförda skäl har utskottet tunnit
sig kunna godtaga, att samtliga poster i avlöningsstaten för budgetåret
1963/64 upptagas förslagsbeteeknade. 1 anslutning härtill bör emellertid den
förordade avlöningsstaten till skillnad trän Kungl. Maj:ts törslag äga tilllämpning
allenast under nämnda budgetår.
Vad departementschefen i övrigt anfört har icke givit utskottet anledning
till erinran.
Utskottet hemställer,
alt riksdagen inå i anledning av Kungl. Maj:ts förslag
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med till
proposition 1962: 168 fogade förteckning över tjänster (beställningar)
fastställa personalförteckning för försvarets intendenturverk
;
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets intendenturverk,
att tillämpas under budgetåret 1963/64:
4
Statsutskottets utlåtande nr 114 dr 1963
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 075 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -
fattningar, förslagsvis ................................. 215 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 2 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 2 540 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 2 075 700
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................... 92 300
Summa kr. 7 000 000
c) till Försvarets intendentnrverk: Avlöningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 7 000 000 kr.
4:o) Försvarets intendenturverk: Omkostnader. Sedan Kungl. Maj :t i
årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 14) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets intendenturverk:
Omkostnader för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 350 000
kr. har Kungl. Maj:t (punkt 5, s. 14 oeh 15) föreslagit riksdagen att till
ifrågavarande ändamål för nämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
460 000 kr.
Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag och hemställer alltså,
att riksdagen må till Försvarets intendenturverk: Omkostnader
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
460 000 kr.
5:o) Armén: Avlöningar till aktiv personal in.fl. Sedan Kungl. Maj:t
i årets statsverksproposition (bilaga 6, punkt 30) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar till aktiv
personal m. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av
320 000 000 kr., har Kungl. Maj:t (punkt 6, s. 15—53) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:l att besluta om förnyad ekiperingshjälp åt
beställningshavare vid övergång mellan olika organisationsenheter inom
försvaret, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för armén samt de övriga åtgärder, som föranledes
av vad departementschefen föreslagit, dels godkänna av departementschefen
förordad avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till akti\
personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1963/64, dels ock till Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 317 000 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 11b är 1963
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 270 000 000 kr.
Utskottet lämnar i det följande eu kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde tå hänvisas till propositionen.
B. 1 anslutning till arméchefens förslag om organisationen av stabs- och
förvaltningstjänsten i fred vid helikopterskolan i Boden föreslår departementschefen
vissa personalförändringar. Vid I 19 t. n. redovisade, för skolan
avsedda beställningar och tjänster hör överföras till särskild stat för skolan.
På denna bör vidare tillkomma beställningar för ,1 kaptener eller ryttmästare
i År 21 (kompanichef samt försöks- och utbildningsofficerare), 4
överfurirer i Ao 11 (kompanikvartermästare, tillsynsman för utbildningsanordningar,
fotounderbefäl och ställföreträdande chef för räddnings- och
servicetropp) samt 2 arvodesunderofficerare i A: 18 (expeditionsföreståndare
och chef för räddnings- och servicetropp). Vid Ing 3 bör tillkomma en
beställning för fanjunkare i Ao 15 (kompaniadjutant vid kasernkompani)
samt en kasernofficersbefattning i A: 24. En arvodesbefattning i A: 18 för
chef för kasernpluton vid Ing 3 kan härvid utgå. Fälttygkåren bör tillföras
en beställning för fanjunkare i Ao 15 (biträde åt tygförrådsförvaltare).
Slutligen föreslås, att vid tygtekniska kåren tillkommer beställningar för en
arméingenjör i Ae 21, 2 tyghantverkare i Ao 13 och 2 armétekniker i Ao 11.
Vad gäller icke-ordinarie civil personal beräknas medel för nytillkommande
tjänster i enlighet med arméchefens förslag.
I). I likhet med arméchefen anser departementschefen, att förstärkning
bör ske av personalen vid vissa försvarsområdesstabers mobiliseringsavdelningar.
Han tillstyrker, all 5 arvodesbefattningar i A: 24 för biträdande rnobiliseringsofficer
inrättas, en vid ett vart av fo 14, fo 21, fo 43, fo 52 och
fo 66.
I anslutning till förslag rörande organisationsändringar vid fo 43 bör
vissa personalförändringar komma till stånd. Sålunda bör en beställning för
förvaltare i Ao 17, avsedd för föreståndare för förvaltningsexpeditionen i
Strängnäs, och eu arvodesbefattning för pensionerad underofficer i A: 18,
avsedd för expeditionsunderolficer, tillkomma.
Vid fo 51 bör Ii II kommu beställningar för en förvaltare i Ao I 7 (fälttygkåren)
och en rustmäslare i Ao 13.
I anslutning till förslag beträffande organisationsändringar vid staben
för fo 67 bör vissa personalförändringar komma till stånd. Departementschefen
tillstyrker, att mobiliseringsavdelningen förstärkes med en major
i Ao 25 såsom mobiliseringsofficer. Utbildningsavdelningen hör förstärkas
med en fanjunkare i Ao 15. Den för tygofficer avsedda arvodesbefattningen
för officer i A: 24 bör utgå. För föreståndaren för förvaltningsexpeditionen
6
Statsutskottets utlåtande nr It4 år 19f>3
bör tillkomma en beställning för förvaltare i Ao 17 i utbyte mot en beställning
för fanjunkare i Ao 15. En beställning för förvaltare i Ao 17 bör vidare
inrättas på intendenturkårens stat och avses för uppbördsman för intendentur-
och sjukvårdsmateriel. Härvid kan en befattning för förrådsunderofficer
i A: 18 utgå. För lägerföreståndare föreslås alt en arvodesbefattning i
A: 18 tillkommer. En för barackofficer avsedd arvodesbefattning i A: 24 bör
utgå. Vid fortifikationsavdelningen bör vidare tillkomma beställningar för
en förvaltare i Ao 17 och en fanjunkare i Ao 15, båda på fortifikationskårens
stat, i utbyte mot 2 tjänster för förrådsförvaltare i Ae 18.
E. Till följd av den utökade utbildningsverksamheten vid krigsskolan
bör ytterligare beställningar för avdelningschef och lärare tillkomma vid
skolan från och med nästa budgetår. Departementschefen tillstyrker att 5
beställningar för kapten eller löjtnant i År 21/17/15 inrättas vid skolan. Vidare
bör 2 arvodesbefattningar tillkomma, nämligen en för kasernunderofficer
i A: 18 och en för förvaltningsofficer i A: 28 i utbyte mot en arvodesbefaltning
i A: 24. En beställning för överfurir i Ao It (kompaniadjutant)
bör tillkomma i utbyte mot en beställning för fanjunkare i Ao 15.
En beställning för major eller kapten i Ao 25/21, avsedd för chefen för
försöksavdelningen vid infanteriets stridsskola bör utbytas mot beställning
för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25.
I samband med utvidgningen av pansartruppernas organisation bör viss
förstärkning ske av personalen vid pansartruppskolan. Departementschefen
föreslår, att den för skolchef avsedda beställningen i Ao 27/25 uppflyttas
till Bo 1. Därjämte föreslås, att en beställning för major eller kapten i Ao
25/21 tillkommer vid skolan i utbyte mot eu beställning för kapten i Ao 21
och avses för förste lärare i taktik. För förste försöksofficer vid skolan bör
tillkomma en majorsbeslällning i Ao 25 i utbyte mot en beställning för kapten
i Ao 21.
Beställningen för förste försöksofficer vid arméns fältarbetsskola bör
uppflyttas från kapten i Ao 21 till major i Ao 25.
Departementschefen tillstyrker, att en beställning för major i Ao 25, avdelningschef
och lärare vid arfilleriskjutskolan, utbytes mot en beställning
för överstelöjtnant eller major i Ao 27/25.
Beställningen för skolchef vid arméns underhällsskola föreslås skola
uppflyttas från major i Ao 25 lill överstelöjlnant eller major i Ao 27/25.
F. Efter samråd med 1960 års befälsstatsdelegation anser departementschefen
sig kunna tillstyrka, att vissa personalförbättringar sker vid truppslag,
vilkas personalorganisationer inte anpassats till 1960 års principbeslut
beträffande ny befälsordning för armén. Han föreslår att i enlighet med
arméchefens förslag 34 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot beställningar
för kapten i Ao 21. Departementschefen tillstyrker vidare arméchefens
förslag till fortsatt utbyte av fanjunkar-(styckjunkar-)beställningar
mot beställningar för förvaltare i trupptjänst utom i vad avser luft
-
Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1963
7
värnet, där han endast kan tillstyrka att 3 av föreslagna 6 förvaltarbeställningar
tillkommer. Departementschefens förslag innebär att beställningai
för 19 fanjunkare (styckjunkare) i Ao 15 och 21 sergeanter i Ao 13 utbytes
mot 40 förvaltarbeställningar i Ao 17. 1 avbidan på resultaten av befälsstatsdelegationens
arbete bör också ett antal beställningar för sergeant vid andra
förband (truppslag) än infanteriet utbytas mot beställningar för fanjunkare
(styckjunkare). Departementschefen löreslår, att sammanlagt 170 beställningar
för sergeanter i Ao 13 utbytes mot lika inånga beställningar töi
fanjunkare (styckjunkare) i Ao 15. Enligt lörslagel bör utbyte ske av 7
sergeantbeställningar vid ett vart av 1 7, 1 10 och 1 15 mot lika många fanjunkarbeställningar,
4 sergeanlsbeställningar vid kavalleriet mot 4 fanjunkarbeställningar,
23 sergeanlsbeställningar vid pansarlrupperna mot 23 tanjunkarbeställningar,
38 sergeanlsbeställningar vid artilleriet mot 38 styckjunkarbeställningar,
24 sergeanlsbeställningar vid lutlvärnet mot 24 styckjunkarbeställningar,
24 sergeantsbeställningar vid ingenjörtrupperna mot 24
fanjunkarbeställningar, 14 sergeanlsbeställningar vid signaltrupperna mot
1 4 fanjunkarbeställningar samt 22 sergeantsbeställningar vid trängtrupperna
mot 22 fanjunkarbeställningar.
G. 1)_14) Vid kavalleriet bör i enlighet med arméchefens förslag till
komma
en beställning för major i Ao 25 i utbyte mot beställning för ryttinästare
i Ao 21. Beställningen avses för utbildningsofficer vid K 3.
Departementschefen löreslår vidare inrättande av eu aivodesbetattning
för kasernofficer i A: 24 vid 1 (3.
För expeditionsunderofficer vid 1 7 bör i enlighet med arméchefens förslag
inrättas en arvodesbefattning för underofficer i A: 18.
Departementschefen tillstyrker arméchefens förslag att som chef for utbildningsavdelningen
vid Ev 4 avse eu överstelöjtant i Ao 27. Därvid bör en
kaptensbeställning i Ao 21 utgå. Vidare tillstyrkes all 2 arvodesbelattningar
tillkommer vid Ev 4, den ena tör officer i A: 24 och avsedd för kasernofficer
och den andra för underofficer i A: 18 och avsedd för föreståndare för
divisionsexpeditionen.
Utbildningsverksamheten vid Ing 2 är jämförbar med motsvarande verksamhet
vid regementena. Departementschefen föreslår därför, all Ing 2 ombildas
till regemente — Göta ingenjörregemenle — från och med nästa budgetär.
1 enlighet med arméchefens förslag hör därvid en beställning för kårchef
i Bo I uthytas mot beställning för regementschef i Bo 3.
Förslaget om inrättande av en majorsbeställning i Ao 25 vid ingenjörtrupperna
lör cliel lör utbildningsbataljonen vid Ing »> kan departementschefen
biträda.
1 enlighet med nrméchefens förslag bör vid signaltrupperna inrättas beställningar
för eu kapten i Ao 21, en löjtnant i Ao 17/15, en fanjunkare i
Ao 15 samt en sergeant i Ao 13.
8
Statsutskottets utlåtande nr 114 dr 1963
I anslutning till vad som anförts i 1963 års statsverksproposition (bil. 6,
punkt 130) vid anmälan av anslaget Militärhögskolan: Avlöningar, föreslår
departementschefen att en kaptensbeställning i Ao 21 vid vardera ingenjörtrupperna,
signaltrupperna och trängtrupperna utgår.
15)—19) Departementschefen tillstyrker att 2 förvaltare i Ao 19 tillkommer
vid fälttygkåren och avses för nya ammunitionsförråd.
Departementschefen anser i likhet med arméchefen, att 2 förvaltarbeställningar
i Ao 17 bör tillkomma vid fälttygkåren och avses för tygslationer.
För Lv 6 bör i enlighet med arméchefens förslag på fälttygkårens stal
tillkomma en beställning för fanjunkare i Ao 15 i utbyte mot en förvaltarbeställning
i Ao 17.
20) På intendenturkårens stat bör tillkomma en beställning för förvaltare
i Ao 17 vid fo 18/16, avsedd för uppbördsman för intendentur- och sjukvårdsmateriel.
22)—38) Förslaget att inrätta en beställning för armédirektör av 2. graden
i Ao 25 vid tygförvaltningsskolan biträder departementschefen. Innehavaren
av beställningen skall vara teknisk chef för utbildningsavdelning
och utbildningsverkstäder.
Såvitt avser ordinarie tjänster tillstyrkes vidare, att 16 beställningar för
förste tygverkmästare i Ao 17 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar
för förste tyghantverkare i Ao 15 samt att 32 beställningar för förste
armétekniker i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar
för armétekniker i Ao 11.
39)—42) Vid fortifikationskåren föreslås följande personalförändringar.
Vid IV. militärbefälsstaben bör tillkomma en beställning för överste i
Bo 1 i utbyte mot en beställning för överstelöjtnant i Ao 27. V. militärbefälsstaben
bör tillföras en beställning för överstelöjtnant i Ao 27 i utbyte
mot en beställning för major i Ao 25. Vidare föreslås i enlighet med
arméchefens förslag, att en beställning för överstelöjtnant eller major i
Ao 27/25 vid III. militärbefälsstaben uppflyttas till beställning för överstelöjtnant
i Ao 27 samt att 2 beställningar för kapten i Ao 21 uppflyttas till
beställningar för major i Ao 25.
I anslutning till vad som anförts i proposition 1963: 107 angående omorganisation
av fortifikationsförvaltningen bör vidare beställningar för en
överste i Bo 1 och en överstelöjtnant i Ao 27 utgå ur fortifikationskårens
stat, varjämte en beställning för major i Ao 25 bör tillkomma i utbyte mot
en beställning för kapten i Ao 21.
43) Av arméchefens förslag till förändringar beträffande fältläkarkåren
kan departementschefen endast biträda förslaget att en beställning för
bataljonsläkare i Ao 21 vid Lv 4 utbytes mot en beställning för regementsläkare
i Ao 23.
H. Departementschefen föreslår, att för nästa budgetår 120 rustmästarbeställningar
i Ao 13 tillkommer i utbyte mot samma antal beställningar för
ordinarie furir.
Statsutskottets utlåtande nr IVt år 1963 9
J. En tjänst för skogvaktare i Ao 13 bör övertöras till 1’ I från IV. militäibefälsstaben.
I enlighet med principerna för reglerad betordringsgäng bör såsom
arméchefen föreslagit 28 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 tillkomma i utbyte
mot samma antal tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål.
Vidare tillslyrkes förslaget, att 44 tjänster för kontorsbiträde i Ao 5,
vilka icke beräknas kunna besättas med formellt kompetenta innehavare,
ersättes med tjänster för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Därjämte
kan 2 nu befintliga kontorsbiträdestjänster, som finns inrättade utövei
fastställd personalorganisation, ntgå ur personalförteckningen.
Departementschefen föreslår vidare, alt eu tjänst lör kontorist i Ao 9 inrättas
vid A 6 och avses för Maj-Britt M. Petersson. En tjänst för ordinarie
kanslibiträde vid mobiliseringsavdelningen bör hållas vakant så länge förenämnda
tjänst finnes inrättad.
I proposition 1962: 168 angående organisation in. in. av försvarets centrala
intendenturtorvaltning anförde föredraganden (s. 71) bl. a., att om
en gemensam intendenturkår tillkom borde för intendenturverket avsedda
beställningar på aktiv stat uppföras på den gemensamma kårens stat. 1
den män frågan om gemensam intendenturkår inte kunde lösas före den
1 juli 1963 borde enligt föredraganden de för del nya ämbetsverket avsedda
militära beställningarna tills vidare redovisas på verkets personalförteckning
varvid lönegradsbeteckningen för dessa beställningar borde vara År.
Samtidigt borde enligt föredraganden beställningar för intendenturpersonal,
avsedda för arméintendenlurförvaltningen, marinförvaltningens intendenturavdelning
ocli flygförvaltningens intendenturbyrå, vakanthållas. Av eu
vid propositionen fogad bilaga framgår att antalet militära beställningar i
den centrala intendenlurförvaltningen nedgår från 74 till 45. Ytterligare 6
beställningar kan dock erfordras bland annat tör de centrala staberna. Provisoriska
åtgärder beträffande personal för handläggning av kårärenden
anses också kunna bli nödvändiga.
Då något förslag i kårfrågan ännu inte framlagts och definitiva förslag
rörande försvarsgrensstaberna ännu inte föreligger, är behovet av beställningar
för intendenter utom intendenturverkets organisation alltjämt svåil
att beräkna. Förslag till detinitiv organisation beträffande beställningar föi
intendenturpersonal kan således nu ej framläggas. I enlighet med vad som
anförts i proposition 1962: 168 bör beställningar för intendenturofficerare
till antal och grader motsvarande dem som finns inrättade på intendenturverkets
stat föras över stat och hållas vakanta. Det i proposition 168 redovisade
personalöverskottet begränsas såsom också angivits i propositionen
av beliovel av intendenturpersonal i staberna samt för handläggning av
kårärenden. Den personal som inte behövs inom intendenturverkets organisation
bör enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande få tas i anspråk för
10
Statsutskottets utlåtande nr 1H år
nämnda ändamål, i den mån beställningar är vakanta och inte behövs,
skall de bibehållas vakanta. Behov kan vidare uppkomma att för viss personal
meddela förordnande att med vikariatslön bestrida göroinål i högre
lönegrad an den vederbörande innehar. Till följd av överföringen av personal
till intendenturverket uppkommer vissa besparingar under anslaget
vilka beaktas vid anslagsberäkningen. Departementschefen föreslår vidare,
atl beställningen för generalintendent i Bo 5 såsom under alla förhållanden
icke erforderlig indras från och med nästa budgetår.
Eu tjänst lör kansliskrivare i Ao 11 föreslås överförd från Lv C> till marinkommando
Väst.
Chefen för armén har i skrivelse den 15 februari 1963 med anledning av
Kungl. Maj:ts uppdrag den 20 maj 1960 inkommit med förslag till indragning
och omdisponering av vissa ordinarie tjänster vid Lv 6 och A 1. Departementscheten
föreslår med anledning härav dels all eu tjänst för köksföreståndarc
i Ao 12 vid Lv (i och en tjänst för förrådsförman i Ao 9 vid A 1
indrages, dels att en tjänst för förrådsförman i Ao 9 överföres från A 1 till
tygförvaltningsskolan.
Genom beslut den 1 februari 1963 har Kungl. Maj:t — med anledning
av förslag av fortifikationsförvaltningen och inaskinpersonalberedningen
— meddelat bestämmelser angående klassificering av de fasta maskinanläggningarna
vid vissa förband i Linköping in. m. Med anledning av beslutet
löreslås nu dels inrättande från och med den 1 juli 1963 av en tjänst för
maskinchef i Ao 19 vid I 4 i utbyte mot en tjänst för maskinchef i Ao 17,
dels indragning vid I 4 av en tjänst för reparatör i Ao 8 samt, vid uppkommande
ledighet, av en tjänst för maskinmästare i Ao 14.
Departementschefen anmäler slutligen fråga om rätt atl i vissa fall uppbära
ekiperingshjälp. Militära beställningshavare och sådana civilmilitära
beställningshavare, som är skyldiga all inneha tjänstedräkt, kan vid övergång
mellan olika organisationsenheter inom försvaret åsamkas särskilda
ekiperingskostnader. Enligt gällande bestämmelser utgår inte ekiperingshjälp
för den nyanskaffning som erfordras i samband med en sådan övergång
om vederbörande i annan tidigare anställning vid försvaret uppburit
ekiperingshjälp. Det synes departementschefen skäligt att beställningshavare
i sådana fall kan tillerkännas förnyad ekiperingshjälp. Kungl. Maj:t bör
således inhämta riksdagens bemyndigande att få besluta om dylik ersättning.
Med beaktande av vad som anförts i fråga om personalförändringar
m. in. vid armén och kostnaderna för år 1962 beslutade lönehöjningar samt
med ledning av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande
Statsutskottets utlåtande nr lib år 1963
11
budgetår beräknar departementschefen anslaget för budgetåret 1963/64 till
317 000 000 kr. (+ 17 000 000 kr.).
Utskottet. Departementschefens i det föregående redovisade förslag innebär
bl. a. inrättande av nya beställningar för 10 officerare, It underofficerare
och -— bortsett från aspirantbeställningar — 6 underbefäl. Mot bakgrund
av att eu viss förbättring numera kunnat konstateras beträffande rekryteringen
av militär personal anser sig utskottet kunna tillstyrka, att ifrågavarande
nya beställningar tillkomma. Utskottet vill i detta sammanhang
framhålla, att det vid riksdagsbehandlingen av försvarsgrenarnas allmänna
avlöningsanslag skulle vara till fördel all i avlöningspropositionen inginge
— förutom liksom hittills motiveringar avseende föreslagna personalförändringar
— översiklliga uppställningar, utvisande beträffande olika verksamhetsområden
dels antalet befintliga tjänster, dels del antal därav, som
enligt fattade beslut under budgetåret vakanthålles, dels föreslagna förändringar,
dels ock det totala antal beställningar, som i konsekvens härmed
erhålles.
Utskottet har funnit sig jämväl böra biträda vad departementschefen i
övrigt föreslagit och anfört under förevarande punkt. Härav följer bl. a. alt
utskottet tillstyrker, att Göta ingenjörkår (Ing 2) ombildas till regemente
■— Göta ingenjörregemente — från och med nästa budgetår.
Den verkställda beräkningen av arméns allmänna avlöningsanslag löi
nästa budgetår finner utskottet sig böra biträda. Utskottet har emellertid
i detta sammanhang uppmärksammat, att kostnaderna, sammanhängande
med den från och med den 1 januari 1963 införda arbetstidsregleringen, hittills
visat sig uppgå till något högre belopp än vad departementschefen vid
anslagsberäkningen räknat med. Utskottet vdl i anslutning härtill helt allmänt
framhålla, att utskottet förutsätter att tjänstgöringen för berörd personal,
med beaktande av de krav utbildningen ställer, planeras på sådant
sätt, att övertidsersättningar, obekvämlighetstillägg etc. i möjligaste mån
undvikas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kuugl. Maj:l att besluta om förnyad ekiperingshjälp
åt beställningshavare vid övergång mellan olika
organisationsenheter inom försvaret;
h) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för armén samt de övriga
åtgärder som föranledes av vad departementschefen föreslagit
i statsrådsprotokollet över lorsvarsärenden lör den In mars
1963;
c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under budgetåret
1963/64;
12
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963
Avlöningsstat
U tgifter
I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ......................................................... 133 000 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis................................. 7 900 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 1 100 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 83 000 000
A Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 90 700 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ................................................ 4 020 000
Summa kr. 319 720 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ... 2 600 000
2. Bidrag till läckande av vissa kostnader för arméns
rid- och körskola .............................. 120 000
Nettoutgift kr. 317 000 000
d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 317 000 000 kr.
6:o) Armén: Avlöningar m.m. till värnpliktiga. Sedan Kungl. Maj:t i
årets statsverksproposition (bil. 6, punkl 35) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar m.m. till
värnpliktiga för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 93 700 000
kr., har Kungl. Maj:t (punkl 7, s. 53- 63) föreslagit riksdagen att dels fatta
beslut om förbättrade förmåner för värnpliktiga m.m. i enlighet med vad
departementschefen föreslagit, dels ock till Armén: Avlöningar m.m. till
värnpliktiga för nyssnämnda budgetår anvisa ett förslagsanslag av
91 000 000 kr.
I detta sammanhang har utskottet till behandling förehåll
dels en inom andra kammaren av herrar Edlund och Fröding väckt motion
(IT: 799), vari hemställts all riksdagen med anledning av proposition
nr 110 måtte besluta att de från och med den 1 juli 1963 förhöjda utbildningspremierna
skall tillkomma jämväl elever i sådan premiekvalificerande
utbildning, som inom försvaret avslutas under juni månad 1963,
dels ock en inom andra kammaren av herrar Mattsson och Antonsson
väckt motion (11:863), vari hemställts att riksdagen vid behandling av
proposition nr Ilo måtte besluta
Statsutskottets utlåtande nr 114 är 1963
13
a) atl värnpliktiga skall medges eu fri hemresa per månad i enlighet
med vad i motionen anförts,
b) atl i skrivelse til! Kungl. Maj:l ge till känna vad i motionen anförts
beträffande de värnpliktigas penning- och reselönnåner i övrigt;
samt att vederbörande utskott i enlighet med punkt a) måtte utarbeta
förslag till erforderlig medelsanvisning.
Beträffande de skäl, motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, hänvisas
till motionerna.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 57 550 000 kr.
Departementschefen liar anfört följande.
»1 sitt betänkande har 1902 års försvarskommitté föreslagit förbättringar
i fråga om till värnpliktiga utgående förmåner. Sålunda har förslag framlagts
om dels höjning av penningbidrag, familjepenning och premier, dels
ökat antal fria resor, dels ock införande av särskilt utryckningsbidrag.
Vad först beträffar penningbidrag och utryckningsbidrag har kommittén
föreslagit, att det lägsta nuvarande penningbidraget höjes med 1 kr. 25 öre
för dag till 4 kr. för dag samt atl ett utryckningsbidrag om 200 kr. härutöver
skall utgå till värnpliktig som fullgjort törsta tjänstgöring (tjänstgöring
i en följd) om minst 180 dagar i ett sammanhang. Övriga penningbidrag
anses böra höjas i motsvarande man, d. v. s. med ca 45 %. Betiäffande
utbildnings- och tjänstgöringspremier föreslås en uppräkning med
00 %. Antalet fria resor för värnpliktig vid övningsuppehåll och annan
tjänstledighet under tiden för första tjänstgöring (däremot svarande del
av tjänstgöring i en följd) föreslås utökat från tre till fem. Slutligen förordar
kommittén att familjepenningens maximibelopp höjes med i genomsnitt
25 %.
1 likhet med försvarskommittén anser jag det naturligt, att de värnpliktigas
förmåner omprövas med hänsyn till prisutvecklingen. Jag kan
även ansluta mig till kommitténs uppfattning, att man vid omprövning av
ifrågavarande förmåner jämväl bör beakta den allmänna standardstegring
som sker i samhället. Vidare bör man, som kommittén påpekat, icke bortse
från den betydelse värnpliktsförmånerna kan ha för de värnpliktigas allmänna
inställning till försvaret.
Den höjning av de värnpliktigas penningbidrag som kommittén föreslår
är något högre än vad som betingas av prisutvecklingen. Som framgår av
det föregående anser jag eu sådan något större uppräkning av penningbidragen
motiverad. Jag finner det vidare lämpligt atl eu del av avlöningsförbättringen
för de värnpliktiga på sätt kommittén föreslagit utbetalas i
form av utryckningsbidrag i samband med utryckningen. Vid en förbättring
av värnpliktsförmånerna synes det också motiverat att det vid skilda
tillfällen framförda önskemålet om utökat antal tria resor under tiden för
14
Statsutskottets utlåtande nr 11b år 1963
första tjänstgöring vinner beaktande. Vid prövning av försvarskommitténs
förslag om höjning av penningbidraget, införande av utryckningsbidrag
samt ökning av antalet fria resor bar jag funnit förslaget väl avvägt, och
jag kan därför ansluta mig till detsamma.
Jag tillstyrker alltså, att penningbidraget höjes med i genomsnitt 45 %
och föreslår, att penningbidragen för olika förekommande värnpliktskategoiiei
fastställes till de belopp som framgår av följande sammanställning.
Penningbidrag
Menig som icke tillgodoräknats tjänstgöringstid av |
Nu |
Förslag |
|
sammanlagt 304 dagar ............... |
9 • |
75 |
4: — |
Annan menig, vicekorpral ............. |
75 |
5: 50 |
|
Korpral ......................... |
75 |
7: — |
|
Furir ........................ |
5 • |
50 |
« • |
överfurir, rustmästare .................... |
8: 75 |
||
Sergeant .............................. |
. 6: |
75 |
9: 75 |
Fänrik, fanjunkare ........................... |
. 8: |
25 |
12: — |
Löjtnant, förvaltare ............................. |
. 10: |
— |
14: 50 |
Kapten och högre ......................... |
. 12: |
— |
17: 50 |
Beträffande utryckningsbidraget innebär mitt ställningstagande att ett
dylikt bidrag om 200 kr. bör utgå till värnpliktig som fullgjort första tjänstgöring
(tjänstgöring i en följd). Är tjänstgöringen uppdelad i omgångar
skall utryckningsbidrag icke utgå med mindre en av omgångarna haft en
längd av minst 180 dagar. Såsom kommittén funnit bör utryckningsbidrag
kunna utgå även om värnpliktig exempelvis på grund av sjukdom tvingats
fullgöra tjänstgöringen i kortare omgångar; i dessa fall bör värnpliktig
äga rätt till utryckningsbidrag efter en sammanlagd tjänstgöring om 180
dagar. Jag förutsätter, att utryckningsbidraget utbetalas vid utryckning
närmast efter den tidpunkt då den värnpliktige blivit berättigad till sådant
bidrag samt att utbetalningen som regel sker till den värnpliktiges hemortsadress.
Slutligen innebär mitt nyssnämnda ställningstagande att jag förordar,
att värnpliktig skall vara berättigad till fem fria resor vid övningsuppehåll
och annan tjänstledighet under tiden för första tjänstgöring (däremot svarande
tjänstgöring i eu följd). Beträffande värnpliktig som fullgör tjänstgöring
utöver normal första tjänstgöring gäller i huvudsak aft vederbörande
är berättigad till en fri resa för varje hel tjänstgöringsperiod om tre
månader som inkallelsen avser. Jag föreslår att denna regel ändras så att
en fri resa i avsedda fall må erhållas för varje tvåmånadersperiod.
Försvarskommittén bar ifrågasatt, om icke värnpliktiga borde ges möjlighet
att resa för nedsatt pris även med andra kollektiva transportmedel
än järnväg. I likhet med kommittén anser jag att denna fråga bör närmare
övervägas, i första hand genom försvarets civilförvaltnings försorg.
Statsutskottets utlåtande nr 11''r år 19C>3
15
Sammantaget innebär det av mig nu tillstyrkta förslaget förmånsförbättringar
av en storlek, som motsvarar höjning av lägsta penningbidraget med
5 kr.
Utbildningspremierna har varit oförändrade sedan år 1952. Tjänstgöringspremierna,
vilka infördes år 1958, har bestämts med utgångspunkt
i utbildningspremiernas storlek. Med hänsyn främst till prisstegringar under
senare år synes en uppräkning av premierna väl motiverad. Försvarskommittén
har föreslagit en höjning av premierna med 60 %, eller, räknat
från år 1962, eu procentuellt lika stor höjning som den vilken förordats
beträffande penningbidragen.
För egen del tillstyrker jag, att premierna genomsnittligt höjes med ca
60 %. En differentierad höjning av utbildningspremierna synes emellertid
lämplig. Det torde vara ställt utom tvivel att utbildningspremierna utgör
eu viktig förutsättning för goda resultat vid utbildningen av värnpliktigt
befäl och därmed tillräcklig kvalitet hos krigsförbanden. När det gäller
officersutbildningen, som sker efter frivilligt åtagande, synes utbildningspremierna
ha stor betydelse från rekryleringssynpunkt. Vid bestämmandet
av premiebeloppen bör dessa på lämpligt sätt avrundas. Med hänsyn till
vad sålunda anförts föreslår jag, att premierna för genomgången underbefälsutbildning,
f. n. 100 kr. för underbefälsutbildning under den för värnpliktiga
i allmänhet gällande tjänstgöringstiden och 200 kr. för dylik utbildning
under viss förlängd tjänstgöring, höjes till 150 kr. respektive
300 kr. Vidare bör premierna för genomgången underofficers- och officersutbildning,
nu normalt 1 200 kr. respektive 2 400 kr., höjas till 2 000
kr. för underofficersutbildning och 4 000 kr. för officersutbildning. Övriga
utbildningspremier bör uppräknas i stort sett i motsvarande mån. När det
gäller höjningen av olika utbildningspremier har jag under hand samrått
med 1960 års värnpliktsutredning som funnit de av mig förordade höjningarna
lämpligt avvägda inbördes. Detaljerat förslag beträlfande de a\
mig förordade ändringarna av utbildningspremierna framgår av en sammanställning
som torde få intagas som bilaga till detta statsrådsprotokoll
(bilaga 1).
Jag föreslår vidare att tjänstgöringspremierna, vilka nu utgår med 100
kr. för varje hel premieberättigande tjänstgöringsperiod — vilket belopp
ansluter till lägsla förekommande utbildningspreinie — uppräknas till
150 kr. Premierna för de särskilda betälsövningarna bör dock under beaktande
av att dessa övningar fullgöres av i allmänhet något äldre värnpliktiga
höjas från 250 kr. till 500 kr.
Försvarskommitténs förslag om höjd familjepenning har anmälts i proposition
1963:70, varvid föreslagits eu höjning av familjepenningen med
genomsnittligt ca 25 % samt eu fördubbling av begravningsbidraget vid
familjemedlems död.
Kostnaderna för föreslagna förbättringar av värnpliktsförmånerna be -
16
Statsutskottets utlåtande nr 114 är 1963
räknas för nästa budgetår uppgå till ca 56,5 miljoner kronor. Av detta belopp
belöper ca 30 miljoner kronor på höjning av penningbidragen, ca 10 miljoner
kronor på utryckningsbidrag, ca 4 miljoner kronor på ökat antal fria
resor, ca 6,5 miljoner kronor på uppräkning av premier och ca 6 miljoner
kronor på höjning av familjepenningen. Härtill bör läggas den kostnadsökning
om ca 0,5 miljon kronor som kan uppskattas inträda till följd av beslutad
ändring av normerna för beviljande av familjebidrag till näringsidkare
(prop. 1962: 188, L2U nr 42, rskr. 371). Sammanlagt torde således
här ifrågavarande kostnader för nästa budgetår komma att uppgå till ca
57 miljoner kronor.
De av mig föreslagna förbättringarna av de värnpliktigas förmåner bör
genomföras från och med den 1 juli 1963. Det torde få ankomma på Kungl.
Maj.t att besluta om erforderlig ändring i värnpliktsavlöningskungörelsen.
Försvarskommittén har också tagit upp frågan om en förbättring av
efterlevandeskyddet för värnpliktigs anhörig och anser att denna fråga bör
göras till föremål för skyndsam utredning, varvid särskilt bör uppmärksammas
förutsättningarna för att införa någon form av ersättningar motsvarande
grupplivskyddet för de anställda i statlig tjänst, i likhet med kommittén
anser jag det viktigt att denna fråga får en snabb lösning och jag
har därför låtit utreda densamma inom försvarsdepartementet. Försäkringsskyddet
för arbetstagare som omfattas av statens grupplivförsäkring
gäller under arbetstagarens värnpliktstjänstgöring. Samma är förhållandet
med arbetstagare, som grupplivförsäkrats i Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag.
Gjorda undersökningar visar att försäkringsskydd under värnpliktstjänstgöring
och däremot svarande tjänstgöring inom krigsmakten och
civilförsvaret i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller för arbetstagare
i statens tjänst kan införas även för dem som icke redan har sådant
skydd. Jag föreslår att grupplivskydd införes fr. o. in. den 1 juli 1963.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :l att bestämma, vilka personalkategorier
som skall erhålla grupplivskydd, samt att taga ställning till förutsättningarna
för rätt till försäkringsbelopp ävensom att utfärda de övriga
föreskrifter i ämnet som befinnes erforderliga. Kostnaderna för grupplivförsäkring
åt de värnpliktiga, som icke för närvarande har sådant skydd, beräknas
uppgå till ca 150 000 kr. per år; dessa kostnader bör bestridas på
samma sätt som kostnaderna för grupplivförsäkringen av arbetstagare i
statens tjänst. Jag förutsätter, att statens grupplivnämnd skall handlägga
även ärenden rörande ifrågavarande grupplivförsäkring. Vid införande av
grupplivskydd kommer i allmänhet behov av särskild begravningshjälp
icke att föreligga. Begravningshjälp kan för närvarande enligt värnpliktsavlöningskungörelsen
utgå med 600 kr. Jag föreslår, att bestämmelsen ändras
så att begravningshjälpen höjes till 2 000 kr. varigenom överensstämmelse
erhålles med begravningshjälpen till grupplivförsäkrad arbetstagare. Det
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963
17
hör få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om samordning av förmåner
enligt värnpliktsavlöningskungörelsen och grupplivförsäkringen.
Jag övergår så till att behandla frågan om beräkningen av anslaget
Armén: Avlöningar m. in. till värnpliktiga för nästa budgetår. Försvarets
civilförvaltning har föreslagit, att anslaget vid oförändrade förmåner uppföres
med 59,22 miljoner kronor. Jag har icke funnit anledning till erinran
mot civilförvaltningens beräkningar av antalet tjänstgöringsdagar för
nästa budgetår. Med hänsyn till anslagsbelastningen in. m. synes anslaget
emellertid vid oförändrade förmåner ha kunnat uppföras med i runt tal
57 miljoner kronor. Av i det föregående angivna kostnadsökningar avseende
penningbidrag, utryckningsbidrag och premier faller ca 34 miljoner kronor
på armén. Förevarande anslag bör därför uppföras med (57 + 34 =)
91 miljoner kronor, innebärande eu ökning med 33,45 miljoner kronor.»
Utskottet. Såsom framgår av de! föregående bär departementschefen
tillstyrkt försvarskoinmitténs förslag om höjning av de värnpliktigas penningbidrag,
införande av ett särskilt utryckningsbidrag samt ökning av antalet
fria resor. Sammantaget innebär detta förslag förmånsförbättringar av
en storlek, som ungefär motsvarar höjning av lägsta penningbidraget från
2 kr. 75 öre till 5 kr.
Utskottet, som delar försvarskoinmitténs och departementschefens framförda
uppfattningar, att värnpliktsförmånerna böra omprövas med hänsyn
till prisutvecklingen samt att den allmänna standardstegringen i samhället
bör beaktas vid omprövning av ifrågavarande förmåner, tillstyrker vad sålunda
föreslagits beträffande penningbidrag, utryckningsbidrag och fria
resor. 1 likhet med departementschefen finner utskottet, att frågan om att
bereda värnpliktiga möjlighet alt resa för nedsatt pris med andra kollektiva
transportmedel än järnväg bör närmare övervägas. Av vad utskottet nu
anfört följer att motionen II: 863 avstyrkes.
Såvitt avser utbildnings- och tjänstgöringspremier har departementschefen
biträtt försvarskoinmitténs förslag om eu uppräkning med i genomsnitt
cirka 60 %. Höjningen av de olika premierna har gjorts differentierad; den
största uppräkningen har därvid kommit premierna lör genomgången officers-
och underofficersutbildning samt för de särskilda befälsövningarna
till del. Utskottet, som i likhet med departementschefen anser en uppräkning
av premierna väl motiverad, finner de av departementschefen föreslagna
höjningarna av premier av olika slag väl avvägda och biträder därför
förslagen härutinnan.
Om hänsyn jämväl lages till den i annat sammanhang föreslagna, av riksdagen
numera godtagna höjningen av familjepenningen in. in. och den av
1962 års höstriksdag beslutade ändringen av normerna för beviljande av
familjebidrag till näringsidkare, torde kostnadsökningen till följd av förbättrade
värnpliktsförmåner för nästa budgetår utgöra cirka 57 miljoner kr.
''2—4773 63 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 114
18
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963
Såsom departementschefen föreslagit böra nu redovisade förslag rörande
förmånsförbättringar för värnpliktiga genomföras från och med den 1 juli
1963. I motionen 11:799 har yrkats att tle förhöjda utbildningspremierna
jämväl skola tillkomma elever i sädan premieberättigande utbildning, som
avslutas under juni månad 1963. Ett ikraftträdande den 1 juli 1963 av de
nya premiebestämmelserna torde le sig obilligt för vissa grupper. En sådan
grupp utgöra de elever i reservofficer skurs 1 vid armén, vilka efter avslutad
plutonchef sskola (motsvarande) hösten 1962 genomgått kadettskolans vinterlinje.
Då ifrågavarande reservofficerskurs avslutas under senare delen
av juni månad innevarande år, erhålla dessa elever, som följt den ur utbildningssynpunkt
mest önskvärda gången, icke några förhöjda premier för här
berörd utbildning. Däremot komma de värnpliktiga, vilka liksom föregående
grupp hösten 1962 genomgingo plutonehefsskola (motsvarande), men som
genomgå kadettskolans sommarlinje innevarande år och reservofficerskurs
I nästa år i åtnjutande av förhöjda premier såväl för kadettskoleutbildningen
som för reservofficerskurs I. Ett bifall till motionen 11:799 skulle väsentligt
minska skillnaden i premiehänseende mellan nyssnämnda elevgrupper.
Utskottet anser sig emellertid icke kunna bedöma, i vad mån ett
sådant bifall skulle få konsekvenser av större räckvidd. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att närmare pröva denna fråga och — på sätt som
kan visa sig lämpligt — utfärda övergångsbestämmelser, innebärande att de
nya premiebestämmelserna i viss utsträckning ges retroaktiv verkan. Utskottet
anser, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t bör giva till känna
vad utskottet sålunda anfört.
Utskottet t inner det tillfredsställande att möjligheter befunnits föreligga
att redan från och med nästa budgetår införa ett förbättrat efterlevandeskydd
för de värnpliktigas anhöriga. Utskottet tillstyrker därför framlagt
förslag rörande grupplivskydd. Utskottet har icke heller funnit anledning till
erinran mot vad departementschefen i samband därmed anfört.
Åberopande det anförda får utskottet, som finner sig kunna godtaga den
verkställda beräkningen av arméns anslag till avlöningar in. in. till värnpliktiga
hemställa,
att riksdagen må
a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å
motionen 11:863 fatta beslut om förbättrade förmåner för
värnpliktiga in. m. i enlighet med vad departementschefen föreslagit
i statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15
mars 1963;
b) till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret
1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 91 000 000 kr.;
c) i anledning av motionen II: 799 i skrivelse till Kungl.
Maj:t giva till känna vad utskottet anfört.
Statsutskottets utlåtande nr 114 är 1963
19
7:o) Marinen: Avlöningar till aktiv personal in.fl. Sedan Kungl. Maj.t
i årets statsverksproposition (bilaga ö, punkt (it) löreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till aktiv
personal in. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av
127 000 000 kr., bar Kungl. Maj:t (punkt 8, s. 63—84) föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen förordade
ändringar i vederbörliga personalförteckningar för marinen samt de övriga
åtgärder, som föranledes av vad departementschefen föreslagit, dels
godkänna av departementschelen lörordad avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1963/64, dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för samma
budgetår anvisa ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 106 000 000 kr.
Utskottet lämnar i det följande en kortfattad redogörelse i huvudsak
endast för de av departementschefen förordade ändringarna i personalförteckningarna
för ordinarie tjänstemän och lör pensionerad personal i arvod
e sb e f a 11 ni ngar. Vid framställningen följer utskottet den punktindelning,
som använts i propositionen. För närmare kännedom om de av departementschefen
framställda förslagen torde få hänvisas till propositionen.
A. I anslutning till vad som förutsatts i propositionen nr 33 till årets
riksdag angående medelsbehovet under anslaget Marinförvaltningen: Avlöningar
för budgetåret 1963/64 föreslår departementschefen, att en kaptensbeställning
i Ao 21 vid kustartilleriet, avsedd för marinförvaltningens
vapenplanering, utbytes mot majorsbeställning i Ao 25, att en kaptensbeställning
i Ao 21 vid marinintendenturkåren, avsedd för ämbetsverkets centralplanering,
utbytes mot beställning för kommendörkapten av 2. graden i
Ao 25 samt att en löjtnantsbeställning i Ao 17/15 vid flottan utgår.
Med hänsyn till arten och omfattningen av förekommande arbetsuppgifter
anser departementschefen det motiverat, atl arbetstiden för inarinöverläkarens
assistent, vilken innehar beställning för förste marinläkare i Ao
25, omregleras till heltidstjänstgöring. 1 samband därmed bör avlöningsförstärkning
utgå till ifrågavarande marinläkare med 15 000 kr. för år.
Marinchefens förslag om inrättande av eu arvodesbefattning i A: 18 för
pensionerad underofficer vid marinöverläkarens expedition tillstyrker departementschefen.
B. Beträffande sjökrigsskolan och Karlskrona örlogsskolor har chefen
för marinen framlagt förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten
i fred. Dessa förslag är alltjämt under beredning i försvarsdepartementet.
Ställning torde dock redan nu kunna las till vissa med stabs- och
förvaltningsorganisationen sammanhängande frågor.
Vid sjökrigsskolan bör sålunda nuvarande souschefsbeställning i
Ao 25 omvandlas till beställning i alternativt Ao 27/25 med tjänstebenäm
-
*20
Statsutskottets utlåtande nr 11 i År 1963
ning chef för utbildningsavdelningen. För denna avdelning bör vidare tillkomma
en kaptensbeställning i Ao 21. l samband härmed bör en löjlnantsbeställning
i Ao 17/15 vid flottan indragas.
YTidare föreslås att för nämnda skola inrättas beställningar vid flottan
för en förvallare i Ao 17 (intendenturavdelningen) och 5 högbåtsmän
1 Ao 11 (vaktchefer och föreståndare för budcentralen). Ifrågavarande beställningar
bör emellertid vakanthållas så länge nuvarande, för motsvarande
befattningar avsedda civila tjänstemän kvarstår i tjänst. Slutligen torde
2 beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13 (1 vid vardera flottan
och kustartilleriet), vilkas innehavare för närvarande tjänstgör som kasernunderofficer
respektive tyguppbördsinan vid sjökrigsskolan, kunna indragas.
Beträffande Karlskrona öriogsskolor föreslås, att beställningar för
en kapten i Ao 21 (chef för utbildningsavdelningen) och 4 löjtnanter i Ao
17/15 (kompanichefer) utbytes mot beställningar för en kommendörkapten
av 1. eller 2. graden i Ao 27/25 och t kaptener i Ao 21. Departementschefen
tillstyrker även att en för expeditionsföreslåndare vid örlogsskolorna avsedd
lörvaltarbeställning i Ao 17 tillkommer i utbyte mot eu beställning för underofficer
av 2. graden i Ao 15.
Härutöver bör vid förevarande skolor tillkomma 3 arvodesbefaltningar
för pensionerade underofficerare i A: 18 i utbyte mot samma antal beställningar
för underofficer av 2. graden i Ao 13.
Genom beslut den 14 december 1962 har Kungl. Maj:t medgivit, att en
tjänst för lektor i Ag 27/25 får finnas inrättad vid Karlskrona öriogsskolor
från och med den 1 januari 1963 tills vidare intill den 1 juli samma år.
Därvid skall en adjunktstjänst i Ae 23 vakanthållas. Från och med nästa
budgetår bör i enlighet med marinchefens förslag förenämnda adjunklstjänst
utbytas mot en tjänst för lektor i Ae 27/25.
Departementschefen anmäler, att chefen för marinen den 25 september
1961 avgivit ett förslag rörande organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten
vid Berga öriogsskolor. Med anledning av förslaget, vilket för närvarande
är under beredning inom försvarsdepartementet, föreslås i detta
sammanhang, att en för koinpaniadjutant vid kasernkompaniet avsedd förvaltarbeställning
i Ao 17 vid uppkommande vakans utbytes mot beställning
för flaggunderofficer i Ao 15.
D. För närvarande finns fyra statsisbrytare. Under nästa budgetår tillkommer
ytterligare en sådan. Då den äldsta av nuvarande isbrytare, Atle,
torde komma att kvarstå, i vart fall som reservfartyg, innebär tillkomsten
av det nya fartyget att organisationen utökas. Detta medför i och för sig
ett behov av personalökning. Emellertid avses den i fred för isbrytarverksamheten
ianspråktagna personalen för andra befattningar i krig. I avvaktan
på en närmare precisering av personalbehoven för marinens krigsorganisation,
vilken bör verkställas i samband med förestående översyn av ma
-
Statsutskottets utlåtande nr tti ur 1963
21
rinens befälsstater, är departementschefen icke beredd tillstyrka någon
statökning i anslutning till all eu ny isbrytare tillkommer. Däremot bör vissa
jämkningar vidtagas i personalstaterna för att dessa skall bli bättre anpassade
till behovet för den utökade isbrytarverksamheten. Med dessa utgångspunkter
föreslår departementscheten, afl beställningar för en kommendörkapten
av 2. graden i Ao 25, en kapten i Ao 21, eu förvaltare i Ao 19
och 2 flaggunderofficerare i Ao 15 tillkommer Irån och med den 1 oklobei
1965. 1 samband härmed bör beställningar för 2 löjtnanter i Ao 17/15 och 2
underofficerare i Ao 15/13, de sistnämnda å särskild stat för övertaliga, indragas.
Vidare bör eu övergångsvis kvarstående beställning lör förvaltare
i Ao 17 indragas.
E. En (iversyn av befälsordningen vid marinen liknande den som skett vid
armén lorde enligt departementschefen kunna påbörjas tidigast under år
1963. Relationerna mellan obefordrade och befordrade underofficerare är
för närvarande betydligt oförmånligare vid marinen än vid infanteriet. Skäl
synes alltså föreligga att vidta vissa jämkningar härvidlag utan att avvakta
resultaten av en översyn. Härvid har särskilt beaktats att något förslag
till ändrad organisation beträffande underofficerspersonal i teknisk tjänst
vid marinen icke kan föreläggas årets riksdag. Departementschefen föreslår
ett utbyte av 150 beställningar för underofficer av 2. graden i Ao 13, varav
100 vid flottan och 50 vid kustartilleriet, mot beställningar för flaggunderofficer
i Ao 15.
Departementschefen tillstyrker, att en för fartygschef å tvättbytesfartyget
Sigrun avsedd flaggunderofficersbeställning i Ao 15 utbytes mot förvallarheställning
i Ao 17.
För maskintjänstchefen på det nya dykeri- och bärgningsfartyget Belos
bör avses en förvaltarbeställning i Ao 17. Departementschefen föreslår, att
en övergångsvis kvarstående förvaltarbeställning omdisponeras och avses
för nämnda befattning. I samband härmed bör en beställning för underofficer
av 2. graden i Ao 13 indragas.
Departementschefen föreslår, all lör chel lör kustartilleriets vapenoffieersskola
inrältas eu beställning för kapten i Ao 21. I samband härmed bor
en löjtnantsbeställning i Ao 17/1;» vid kustartilleriet utgå.
I likhet med marinchefen räknar departementschefen med all 6 beställningar
för övertaliga underofficerare i Ao 15/13 indrages. Vidare bör indragning
ske av 3 vakania lörvaltarbeställningar i Ao 17, tidigare avsedda
för befallningar, vilka ej längre ingår i organisationen.
Med ledning av att 12 ordinarie mariningenjörsbeställningar tillsatts
med underofficerare bör enligt departementschefen motsvarande antal beställningar
för underofficer av 2. graden i Ao 13, av vilka 1 1 vid flottan och
I vid kustartilleriet, indragas.
Såvitt avser marinens underbefäl föreslås, all 60 beställningar för högbåtsman
i Ao 11 vid flottan utbytes mol beställningar för förste högbåts
-
22
Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1963
man i Ao 13 samt att 15 furirsbeställningar i Ao 8/7 vid kustartilleriet omvandlas
till beställningar för överfurir i Ao 11. Vidare biträdes ett förslag att
uppflytta eu vid flottan övergångsvis kvarstående flaggkorpral från lönegrad
Ao 10 till Ao 13.
F. Chefen för marinen har bl. a. föreslagit, att vid var och eu av marinkommandostaberna
skall tillkomma dels eu pensionerad officer i A: 28 för
mobiliseringsplanläggning, dels en pensionerad officer i A: 24 för ärenden
rörande säkerhetstjänsten. För ifrågavarande arbetsuppgifter vid marinkommandostaberna
synes viss personalförstärkning erforderlig. Departementschefen
finner det emellertid tills vidare vara till fyllest, om för berörda
uppgifter inrättas en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning
i A: 24 vid envar av staberna för marinkommando Nord, Ost, Syd och Väst.
Förslag om inrättande av ytterligare en adjunktstjänst i Ae 23 för instruktörsskolan
vid Älvsborgs kustartilleriregemente kan departementschefen
biträda.
Av marinchelen framfört förslag om inrättande av en beställning för
specialmarinläkare i ABr 23, vilket förslag tillstyrkts av 1962 års försvarssjukvårdsutredning,
anser departementschefen sig höra biträda. Till innehavaren
av denna tjänst bör utgå avlöningsförstärkning med 15 000 kr. för
år.
Beträffande i marinchefens skrivelse den 21 januari 1963 föreslagna förändringar
i fråga om tjänster för kontorsbiträde i Ao 5 och för biträdespersonal
i reglerad befordringsgång har departementschefen icke funnit någon
anledning till erinran.
I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 192) har bl. a. föreslagits att 3
beställningar för lärare i År 25/21 tillkommer vid militärhögskolan, varav
en avsedd för undervisning på marinlinjen. I enlighet härmed bör vid bifall
till detta förslag en kaptensbeställning i Ao 21 vid flottan indragas.
Vid marinkommando Väst föreslås tillkomma eu tjänst för kansliskrivare
i Ao 11 i utbyte mot en dylik tjänst i Ae 11.
Med beaktande av dels föreslagna personalförändringar in. in. vid marinen,
dels kostnaderna för år 1962 beslutade lönehöjningar samt med ledning
av belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande budgetår
beräknar departementschefen anslaget för nästa budgetår till 125 000 000
kr., vilket innebär eu anslagshöjning med 19 000 000 kr.
Utskottet. I likhet med departementschefen finner utskottet skäl föreligga
att förbättra relationerna mellan obefordrade och befordrade underofficerare
vid flottan och kustartilleriet utan att avvakta den förutsatta översynen
av befälsordningen vid marinen. Av departementschefen föreslagna utbyten
av underofficersbeställningar i Ao 13 mot beställningar i Ao 15 tillstyrkas
därför. Jämväl övriga under förevarande punkt förordade personalförändringar
ävensom den verkställda beräkningen av medelsbehovet under
Statsutskottets utlåtande nr 1Ui år 1963 23
marinens allmänna avlöningsanslag har utskottet funnit sig kunna biträda.
Utskottet har icke heller ansett nägot vara att erinra mot vad departementschefen
i samband därmed anfört.
Utskottet hemställer, under erinran om vad utskottet under punkten
5:o) i det föregående anfört,
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för marinen samt de övriga
åtgärder som föranledes av vad departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 15 mars 1963
föreslagit;
b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag
till avlöningar till akliv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags
‘
........................ 54 500 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 750 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ 675 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 33 500 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 35 200 000
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
förslagsvis ............................................. 1 600 OOP
Summa kr. 126 225 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift 400 000
2. Ersättning för avlöningskostnader på statens
isbrytarfartyg .......................................... 325 000
Nettoutgift kr. 125 000 000
c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 125 000 000 kr.
S.o) Marinen: Avlöningar in.in. till värnpliktiga. Sedan Kungl. Maj:t
i årets slalsverksproposition (bil. 6, punkt 69) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar in. in. till
värnpliktiga för budgetåret 1963/61 beräkna ett förslagsanslag av 19 300 000
24
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963
kr., har Kungl. Maj:t (punkt 9, s. 84 och 85) föreslagit riksdagen att till
ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
19 300 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 11 400 000 kr.
Under punkten 6:o) i det föregående framlagt förslag om förbättrade förmåner
åt värnpliktiga innebär för marinens vidkommande en kostnadsökning
av i runt tal 6 400 000 kr., varav cirka 4 200 000 kr. för höjt penningbidrag,
cirka 1 200 000 kr. för utryckningsbidrag och cirka I 000 000 kr. för
höjda premier. Av civilförvaltningen med hänsyn till ökat antal tjänstgöringsdagar
m. m. föreslagen anslagsuppräkning med I 430 000 kr. kan departementschefen
godtaga. Anslaget bör därför uppföras med (11 400 000 +
6 400 000 + 1 430 000 =) avrundat 19 300 000 kr.
Utskottet, som i det föregående tillstyrkt det under punkten 6:o) redovisade
förslaget om förbättrade förmåner åt värnpliktiga, har icke funnit anledning
till erinran mot den verkställda beräkningen av förevarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Marinen: Avlöningar m.m. till värnpliktiga
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
19 300 000 kr.
9:o) Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Sedan Kungl.
Maj:t i årets statsverksproposition (bilaga 6, punkt 89) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar
till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag
av 154 000 000 kr., har Kungl. Maj:t (punkt 10, s. 85—1201 föreslagit riksdagen
att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen
förordade ändringar i vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet
samt de övriga åtgärder, som föranledes av vad departementschefen föreslagit,
dels godkänna av departementschefen förordad avlöningsstat för flygvapnets
anslag till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under
budgetåret 1963/64, dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal
m. fl. för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 156 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 134 000 000 kr.
Departementschefen har under förevarande punkt upptagit vissa frågor
som sammanhänger med verksamheten vid Barkarby flygdepå (F 8)
och därvid anfört följande.
»Efter förslag i propositionen 1961: Ilo (s. 51—54) beslöts vid 1961 års
riksdag att bland annat för administration av flygbasen på Barkarby, sedan
Svea flygflottilj indragits, skulle finnas en organisation benämnd Barkarby
flygdepå (F8). Till flygdepån skulle förläggas en flygtransportdivision
Statsutskottets utlåtande nr 1H år t!t63
25
och, tills vidare, den del av flygledningens flygavdelning vid vilken flygning
med propellerflygplan bedrives. Den del av nämnda flygavdelning, vid
vilken flygning med jetflygplan äger rum, skulle förläggas till Västmanlands
flygflottilj, där en ny hangar förutsattes skola uppföras för ändamålet.
Kungl. Maj:t fastställde den 16 juni 1961 organisation av Barkarby
flygdepå.
Vid 1962 års riksdag godkändes i propositionen nr 110 (s. 23 -25) framlagda
förslag om att de första två luftvärnsrobotdivisionerna typ Bloodhound
11 skulle förläggas till flygdepån och att den grundläggande utbildningen
på ifrågavarande system skulle centraliseras till eu särskild skoldivision
därstädes. Till det av chelen för flygvapnet anmälda totalbehovet
av personal för roboldivisionerna togs icke ställning, men ett antal beställningar
av olika slag inrättades för ändamålet. Flygvapenchefen hade föicslagit
att till F 8 skulle förläggas även eu robotverkstad. En för chef för
sådan verkstad avsedd flygdirektörsbeställning av 2. graden inrättades
också, men detta förklarades icke innebära att slutlig ställning togs till
hur underhållet av ifrågavarande robotmateriel borde organiseras. Av
den till propositionen lämnade redogörelsen för llygvapenchefens förslag
framgick att behovet av personal vid F 8, utöver den som erfordrades vid
robotdivisioner och robotverkstad, icke kunde anges förrän ytterligare utredning
gjorts.
I en av överbefälhavaren med yttrande den 16 januari 1963 överlämnad
skrivelse har chefen för flygvapnet framlagt förslag till organisation av
F 8. Förslagen innebär i huvudsak att flygdepån omvandlas till flottilj —
Svea flygflottilj — med organisation och personaluppsättning inom stabsoch
förvaltningstjänstens område lämpade efter den organisation som fastställts
för annan flygflottilj än sektorflottilj saml att flygledningens flvgtjänst
omlägges.
Jag redogör först för förslagen i sistnämnda hänseende. Med hänsyn
bland annat till svårigheterna för personal i flygledningen att utföra flygtjänst
så långt från arbetsplatsen som i Västerås föreslår chefen för flygvapnet
att det beslutade inrättandet av eu jetflygavdelning vid F t ej genomföres
och att ej heller den för avdelningen avsedda hangaren uppföres.
I stället föreslås följande. Personal, som under liden för placering vid flygledningen
måste bedriva sin flygtjänst på moderna jetflygplan, bör göra
detta genom tjänstgöring vid lämplig flottilj. En mindre del av denna personal,
som ej hinner flyga vid flottilj utanför Stockholmsområdet, bör flyga
på Södertörns flygflottilj (F 18). Detta medför att vissa utrymmen för flygplan
och någon utökning av den tekniska personalen erfordras vid F 18.
Förslag härom avser flygvapenchefen atl framlägga senare. När flygtjänsten
vid F 18 kan igångsättas, kan flygledningens flygning på jetplan vid
F 8 helt avvecklas. — Av kostnadsskäl måste flygledningens jetflygning
starkt begränsas, och antalet förare som utför sådan flygning vid flottilj
26
Statsutskottets utlåtande nr 11b år 1963
kominer att successivt minska. Övriga förare bör flyga propellerplan vid
F 8. Antalet av dessa förare beräknas öka successivt under 1960-talet. Flygtidsförbrukningen
ökar därvid med ca 40 %, jämfört med nuläget, och det
blir nödvändigt att till F 8 överföra ytterligare ca 15 propellerflygplan. De
beställningar och tjänster som avsetts för jetflygavdelningen vid F 1 bör
utnyttjas vid F 8.
Luftfartsstyrelsen har i yttrande över flygvapenchefens förslag anfört,
bland annat, att fortsatt flygning på Barkarby tills vidare bör kunna accepteras
trots den ökade verksamheten med propellerflygplan, under den av
styrelsen i tidigare sammanhang angivna förutsättningen att en samarbetsgrupp
representerande flygvapnet och styrelsen följer utvecklingen och att,
om det senare skulle visa sig erforderligt, all flygverksamhet flyttas bort
från Barkarby. Den föreslagna utökade jetflygningen vid F 18 vill styrelsen
icke motsätta sig under förutsättning alt detta icke medför restriktioner
för den civila flygtrafiken och att berörda trafikledningsorgan har kapacitet
att utöva en säker trafikkontroll.
Förslaget, att F8 skall ombildas till flygflottilj, motiveras bland annat
med att F 8 genom organiserandet av robotdivisioner tillföres förband med
operativa uppgifter och i storlek väl kan jämföras med nuvarande flottiljer.
Även en utökad flygverksamhet åberopas som motiv. — Uppbyggnaden
av en flottiljstab skulle innebära, att en robot-, en flyg- och bas-, en trafiklednings-
samt en mobiliserings- och en kassaavdelning skulle tillkomma.
— Överbefälhavaren har i sitt yttrande biträtt förslaget till omorganisation
av F 8 från flygdepå till flygflottilj.
Enligt flygvapenchefen behöver vid bifall till organisationsförslagen tillkomma
73 beställningar och tjänster på avlöningsanslag, bortsett från robotdivisionernas
personalbehov; redogörelse för flygvapenchefens förslag
i sistnämnda hänseende lämnas i annat sammanhang. 9 beställningar och
tjänster anses kunna indragas. Vidare föreslås några lönegradsförändringar.
Förslagen framgår i huvudsak av följande sammanställning (s. 1121).
Flygvapenchefens förslag bygger på att F 8 framdeles skall ha till huvudsakliga
uppgifter dels att — liksom nu — administrera krigsflygbasen
Barkarby och förrådsuppställningen av krigsflygplan därstädes, dels att
bedriva utbildning och övningar m. in. på luftvärnsroboten 368 vid två divisioner,
vilket redan tidigare beslutats, dels att ombesörja underhåll av
materiel för nämnda robotdivisioner och ytterligare eu sådan division inom
östra Mellansverige, dels ock att vara bas för viss flygverksamhet, vilken
förutsättes öka i omfattning. I fråga om de verksamhetsgrenar som sålunda
föreslås tillkomma eller få större omfattning tillstyrker jag att verkstadsresurser
tillföres F 8 för robotunderhåll och att den blivande verkstaden
skall kunna betjäna även en framdeles uppsatt tredje robotdivision.
Beträffande flygverksamheten vid F 8 vill jag anföra följande.
Vid anmälan till propositionen 1961: 110 av fråga om verksamheten vid
1 I propositionen.
Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1963
27
förutvarande Svea flygflottilj (F 8) redogjorde jag för två av chefen för
flygvapnet utarbetade alternativa organisalionsförslag. Förslagen överensstämde
med varandra bland annat däri, att jetflygning med flygledningens
flygavdelning skulle förläggas till Västmanlands tlygflottilj (F 1) i Västerås.
Enligt det ena förslaget (A) skulle F 8 alltjämt utnyttjas för transportoc.
h räddningsflygning samt den del av flygledningens flygavdelning vid
vilken flygning med propellerflygplan utföres. 1 det andra förslaget (Bj förutsattes
att sistnämnda del av flygledningens llygavdelning skulle förläggas
till Södertörns flygflottilj (F 18), medan transport- och räddningsflyget
skulle baseras på Bromma eller Arlanda. För egen del anförde jag bland annat,
att jag ansåg mig böra tillstyrka att flygverksamhet i den omfattning
och av det slag flygvapenchefen föreslagit i vart fall tills vidare bibehölls
vid F 8. Jag erinrade om alt ifrågavarande verksamhet icke krävde några
investeringar vid F 8 och uttalade, att åtgärder alltså icke behövde vidtagas
som skulle kunna åberopas som skäl ur ekonomisk synpunkt mot att framdeles
ytterligare begränsa organisationen. — Riksdagen godkände vad sålunda
anförts.
Sedan beslut fattades om att vid F 8 tills vidare bibehålla flygverksamhet
av den omfattning och art som avsågs i förenämnda alternativ
A, har förutsättningarna för att på Barkarby bedriva fredsmässig flygning
ändrats. Jag syftar härvid på att — såsom redovisats i proposition
1962: 190 — utredningar igångsatts i syfte att i huvudsak friställa Järvafältet
från militär verksamhet för alt möjliggöra fältets användning för civil
.statlig verksamhet samt för bostadsexploatering. Eu utgångspunkt för dessa
utredningar är visserligen, alt anläggningarna vid Barkarby flygfält under
överblickbar tid skall disponeras för militära ändamål. När det gäller att
bestämma vilken verksamhet som skall vara förlagd dit, måste man emellertid
självfallet överväga i vad mån olika verksamhetsformer lämpligen kan
bedrivas under de nya villkor som man har att räkna med sedan Järvafältet
exploaterats för bland annat bostadsbebyggelse. Eu framsynt planering kräver,
att man försöker bedöma belingelserna för verksamheten även efter
det att exploateringen kommit till stånd. Härvid ser jag intet skäl att ifrågasätta
lämpligheten av att till F 8 förlägga robotförband och robotverkstad.
Däremot bör man enligt min mening icke inrikta sig på att på lång sikt
bibehålla transport- och helikopterflygning samt flygning med flygledningens
flygavdelning vid F 8. Jag har funnit, att det bör undersökas vilka
åtgärder som erfordras för att möjliggöra, att vid F 8 från och med den
1 juli 1968 icke skall förekomma annan flygning än sådan som är nödvändig
på grund av att F 8 bibehålies som krigsbas och användes för förrådsuppställning
av krigsflygplan. Uppdrag att utreda denna fråga och inkomma
med förslag i ämnet bör lämnas åt chefen för flygvapnet.
Det är mot denna bakgrund jag prövat flygvapenchefens föreliggande
förslag till organisation och personaluppsättning för F 8. Förbandet bör
28
Statsutskottets utlåtande nr 114 är 19fi3
enligt min mening benämnas Barkarby flygkår. För dess chef räknar jag
med en beställning för överste i Bo 1. En beställning för överstelöjtnant i
Ao 27 kan därvid utgå. Jag föreslår vidare att en beställning för kapten i
Ao 21 (chef för skoldivisionen, jfr prop. 1962: 110, s. 24) utbytes mot beställning
för major i Ao 25, avsedd för chef för robotavdelningen, tillika
chef för skoldivisionen, samt att en beställning för flygdirektör av 2. graden
i Ao 25 utbytes mot beställning för flygdirektör av 1. graden i Ao 27 (chef
för inaterielavdelningen). För materielavdelningen räknar jag också med
beställningar för en förste verkmästare i Ao 19 och 2 förste verkmästare i
Ao 17. Jag räknar i övrigt med att beställningar tillkommer för en förvaltare
i Ao 17 (stabsunderofficer på kårexpeditionen), en fanjunkare i Ao 15
(utbildningsledare vid specialkompaniet) och 6 överfurirer i Ao 11 (varav
en chef för budcentral, 2 lärare vid teleavdelningen, ett expeditionsunderbefäl
vid vartdera baskompaniet och specialkompaniet och en chef för utbildningsförrådet).
Samtidigt kan eu beställning för fanjunkare i Ao 15
utgå. Beställningar för 2 överfurirer i Ao 11 i utbyte mot tjänster för eu
sjukvårdsförmån i Ae 9 och eu garageförman i Ae 10 bör även tillkomma.
Ifrågavarande beställningar bör emellertid tillsättas först i samband med inträffande
ledighet i de civila tjänsterna. Slutligen kan eu vakant tjänst för
kontorsskrivare i Ao 13 och 4 tjänster i Ae 10 och lägre lönegrader, varav 3
vakanta, indragas. I fråga om arvodesbefattningar och icke-ordinarie tjänster
ankommer det på Kungi. Maj:t att besluta i samband med att organisation
för F 8 fastställes. Jag har därvid beräknat medel för icke-ordinarie
civil personal i huvudsaklig överensstämmelse med förenämnda tabell
(s. 112)''. I likhet med chefen för flygvapnet har jag räknat med att de beställningar
som tidigare avseils för flygledningens jetflygavdelning vid
förläggning till F 1 får användas för F 8 behov. Vidare räknar jag med att
beställningar m. in. vid F 8 A må kunna disponeras i mån av behov.»
Såvitt avser flygvapenchefens yrkanden under avlöningsanslagel
för nästa budgetår lämnar utskottet i det följande en kortfattad redogörelse
i huvudsak endast för de av departementschefen förordade ändringarna för
ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar.
Vid framställningen följer utskottet den punktindelning, som använts i propositionen.
För närmare kännedom om de av departementschefen framställda
förslagen torde få hänvisas till propositionen.
B. Flygvapenchefens förslag att utbyta en kaptensbeställning i Ao 21
vid vapenbvrån i flygförvaltningen mot en beställning för alternativt major
eller kapten i Ao 25/21 biträder departementschefen. Han kan också tillstyrka
afl en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major i Ao 27/25
inrättas för försökseentralen.
Under hänvisning till de förslag som framlagts till personalförändringar
vid flygförvaltningen (prop. 1963: 31, s. 28—29) föreslås att en beställning
1 I propositionen.
Statsutskottets utlåtande nr il4 dr 1903
29
för flygingenjör av 1. graden i Ao 23 tillkommer avsedd lör personal- och utbildningssektionen.
Vid bifall till sill lörslag att en avdelningsdirektörsIjiinst
i Bo 1 inrättas för vapenbyrån räknar departementscheten med att
en beställning för flygdirektör av I. graden i Ao 27 utgår ur llygvapnets personalförteckning.
C. De föreslagna nya beställningarna för st ridslednings- och luttbevakningsorganisationen
avses för eu luftförsvarscentral Lyp t, eu radargruppcentral
och ett antal radarstationer. Den relativt betydande personalförstärkning,
som flygvapenchefen föreslagit, anser departementschefen sig böra
tillstyrka för att den omfattande investeringen i modern materiel skall ge
åsyftad effekthöjning i luftförsvaret. Sålunda bör beställningar tillkomma
för en sektorledare i Bo 1, en överstelöjtnant i Ao 27 (luftbevakningsledare),
2 majorer i Ao 25 (en för chefrobotledare och en för ehetjaktledare), 5
kaptener i Ao 21 (eu för biträdande luftbevakningsledare, 2 för chefradarjaktledare,
eu för biträdande robotledare och eu för biträdande jaktledare),
4 förvaltare i Ao 17 (en för chef för radargruppcentral och 3 för chefradarjaktledare),
10 fanjunkare i Ao 15 (bland annat 3 för radarjaktledare, 3 för
målföljningsledare och 1 för ställföreträdande chef för radargruppcentral),
ti överfurirer i Ao It samt 10 turirer i Ae 8/7. Härvid anses ti löjtnantsbeställningar
i Ao 17/15 kunna utgå. Del torde få ankomma på Kungl. Maj:!
att — med hänsyn till materielläget - besluta från vilken tidpunkt de av
departementschefen föreslagna beställningarna skall få utnyttjas. Såvitt
nu kan bedömas bör beställningarna i varje fall icke tillsättas före den I
januari 1964.
Föreslagna beställningar för civilmilitär personal avses för befattningshavare
för ledning av underhållstjänsten inom strilorganisationen. 1 detta
sammanhang erinras om alt Iöregående års riksdag biföll ett förslag
(prop. 1962: 110, s. 108 109) om alt inrätta eu tjänst för förste drift
ingenjör
i Be 1 avsedd som teknisk chef för ett ledningsorgan för drift och
underhåll av all luftbevaknings- ocli stridsledningsmateriel inom viss luftförs
varssektoi''. Kungl. Maj:t har vidare den i) mars 1962 medgivit inrättande
på verkstadstitel för centrala flygverkstaden i Arboga av en tjänst för
driftingenjör i Ag 23 och eu tjänst för driftingenjör i Ag 21 avsedda att ingå
i nämnda ledningsorgan. De nu framförda förslagen avser dels omvandling
av ifrågavarande tjänster till civilmilitära beställningar, dels tillkomst av
ytterligare beställningar för befattningar inom vissa andra luftförsvarsseklorer.
Departementschefen anser sig emellertid i förevarande sammanhang
endast kunna tillstyrka, alt eu tjänst för förste driftingenjör i Be 1 tillkommer.
Avtöningskostnaderna bör i likhet med tidigare medgivna tjänster för
bär aktuellt ändamål bestridas från verkstadstitel. Såsom flygvapenchefen
föreslagit bör 15 beställningar för flygtekniker i Ao II utgå.
I). Departementschefen föreslår, all 7 lurirsbeställningar i Ae 8/7 avsedda
för signalunderbefäl i luftlörsvarscenlraler utbytes mot beställningar för
överfurir i Ao 11.
30
Statsutskottets utlåtande nr il''t år 1963
E. Flygvapenchefens förslag till förändringar inom luftvärnsrobotorganisationen
vid Barkarby flygdepå tillstyrker departementschefen, vilket innebär
att beställningar tillkommer för en kapten i Ao 21 (chef för övningsdivisionen),
4 fanjunkare i Ao 15, en överfurir i Ao It och 2 förste verkmästare
i Ao 17 samt att därvid beställningar för en förrådsförvaltare i Ao
17 och 10 flygtekniker i Ao 11 indrages. Departementschefen har vidare
räknat med att vakantsatta beställningar för eu förste verkmästare i Ao 17
och 3 mästare i Ao 13 får utnyttjas vid robotförbanden. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:l att — med hänsyn till materielläget — besluta från vilken
tidpunkt de föreslagna beställningarna skall få utnyttjas.
F. Departementschefen biträder flygvapenchefens förslag om utbyte av
2 beställningar för furir i Ae 8/7 vid markstridsskolan mot beställningar för
överfurir i Ao 11.
H. En översyn av befälsordningen vid flygvapnet liknande den som skett
vid armén torde enligt departementschefen tidigast kunna påbörjas under
ur 1963. Relationen mellan obefordrade och befordrade underofficerare är
för närvarande betydligt oförmånligare vid flygvapnet än vid infanteriet.
Skäl synes alltså föreligga att vidtaga vissa jämkningar härvidlag utan att
avvakta resultaten av en översyn. Departementschefen föreslår ett utbyte
av 100 beställningar för sergeant i Ao 13 mot samma antal beställningar
för fanjunkare i Ao 15.
Vidare föreslås, all 20 beställningar för rustmästare i Ao 13 tillkommer
i utbyte mot samma antal överfurirsbeställningar i Ao 11 och att 200 flygteknikerbeställningar
i Ao 1 I utbytes mot beställningar för förste flygtekniker
i Ao 13.
I. Såvitl avser ordinarie tjänster för den militära väderlekstjänsten föreslås
att beställningar tillkommer för 2 meteorologer i Ao 21 (en för flygstabens
väderleksavdelning och en för stridsledningsorganisationen).
,1. En fortsatt förstärkning av trafikledarorganisationen synes erforderlig.
Departementschefen föreslår därför att sammanlagt 9 beställningar för
trafikledare tillkommer, av vilka en i Ao 19 för trafikledarutbildning, en i
reglerad befordringsgång för tornkontroll vid arméns helikopterskola, en i
Ao 21 och en i reglerad befordringsgång för regional radareentral för Göteborgs
flyginformationsområde, 2 i Ao 19 för lokal radarövervakning samt —
med beaktande av leveranstakten för landningsradar — 2 trafikledare i
Ao 19 och en i reglerad befordringsgång för landningsradar.
K. Departementschefen tillstyrker, att 3 beställningar för förste verkmästare
i Ao 17, av vilka en vid F 4 tillhörande kategorien elektrotekniker, tillkommer
i utbyte mot beställningar för mästare i Ao 13.
Med anledning av flygvapenchefens förslag i övrigt rörande beställningar
för elteknisk personal föreslås, att sammanlagt följande antal beställningar
tillkommer, nämligen 24 för förste verkmästare i Ao 17, 18 för förste mästare
i Ao 15 och 5 för mästare i Ao 13, i utbyte mot 47 beställningar för
flygtekniker i Ao 11.
Statsutskottets utlåtande nr 1H År 1963
31
M. Departementschefen tillstyrker, all 2 arvodesbefattningar i A: 24 för
pensionerad officer inrättas för mobiliseringsofficer, en vid centrala flygverkstaden
i Malmslätt och en vid centrala flygverkstaden i Västerås. Härvid
kan en tjänst för driftingenjör i Ae It) (med avlöning från verkstadstitel)
vid flygverkstaden i Västerås ntgä.
Beträffande förändringar i övrigt i fråga om tjänster för kontorsbiträde
i Ao 5 och för biträde för skriv- och konlorsgöromål har departementschefen
intet att erinra mot flygvapenchefens förslag.
1 årets statsverksproposilion (bil. ti, s. 192) har föreslagits, all 3 beställningar
för lärare i År 25/21, av vilka 2 avsedda lör undervisning på
flyglinjen skall tillkomma vid militärhögskolan. I enlighet härmed bör
vid bifall till dessa förslag — beställningar för 2 kaptener i Ao 21 utgå ur
flygvapnets personalförteckning.
I samband med att flygfältsbyrån i flygförvaltningen överföres till fortifikationsförvaltningen
fr. o. in. den 1 juli 1963 (jfr prop. 1963:31, s. 30)
bör 2 tjänster, en för byråintendent i Ao 21 och en för ingenjör i högst
Ae 15 överföras till flygstaben.
En beställning för musikdirektör av 1. graden i Ao 21 på övergångsstat
vid flygvapnet kan numera indragas sedan vederbörande innehavare
avgått med pension.
Departementschefen behandlar vidare personal- och organisationstörändringar
vid de flottiljer (motsvarande) som under år 1962 blivit organisationsundersökta.
För F 21, som i fortsättningen hör benämnas Norrbottens flygflottilj,
tillstyrker departementschefen alt beställningar tillkommer för en överstelöjtnant
i Ao 27 (baschef), eu kapten i Ao 21 (utbildningsofficer) och en
flygingenjör i Ae21 (3. flottilj i ngenjtir) för helikoptermaterial in. in. Han
förutsätter, att F21 ålägges ansvar för underhåll av arméflygmateriel för
arméns helikopterskola i Boden. Han förordar vidare att för stridsledningsoflicer
inrättas en beställning för kapten i Ao 21 i utbyte mot beställning
för löjtnant i Ao 17/15. Som chef för luftförsvarsgruppcentral räknas vidare
med eu befattning i A: 24 för pensionerad officer.
För F5 tillstyrkes, att eu beställning för överfurir i Ao It (sjukvårdsunderbefäl)
tillkommer.
Såvitt avser flygvapenchefens förslag betrallande 1'' 11 tillstyrker departementschefen
atl eu operations- och underrättelseavdelning skapas. Han
kan också biträda atl 2 beställningar tillkommer för denna avdelning, en för
major i Ao 25 (chef) och en för kapten i Ao 21 (underrättelseofficer). Vid
bifall härtill hör 2 beställningar för löjlnant i Ao 17/15 utgå.
Departementschefen tillstyrker llyvapenchefens förslag, att yrkesgrenen
stridslednings- och luftbevakningstjänsl • (striltjänsl) tillkommer vid llygvapnet.
Del torde — vid bifall härtill — få ankomma på Kungl. Maj:t att
närmare reglera denna fråga.
32
Statsutskottets utlåtande nr 114 dr 1963
Med beaktande av föreslagna personalförändringar in. m. vid flygvapnet
och kostnaderna för är 1962 beslutade lönehöjningar samt med ledning av
belastningen på anslaget under förfluten del av innevarande budgetår beräknar
departementschefen anslaget för nästa budgetår till 156 000 000 kr.,
vilket innebär eu anslagsökning med 22 000 000 kr.
Utskottet. Departementschefen bär, såsom framgår av det föregående,
behandlat vissa frågor sammanhängande med verksamheten vid Barkarby
flygdepå (F 8). Departementschefen har ansett det lämpligt att till F 8 förlägga
robotförband och robotverkstad. Då Järvafältet skall exploateras för
bl. a. bostadsbebyggelse, anser departementschefen det däremot inte lämpligt
att på lång sikt räkna med att vid F 8 bibehålla transport- och helikopterflygning
samt flygning med flygledningens flygavdelning. Enligt departementschefen
bör del uppdragas åt flygvapenchefen att undersöka vilka
åtgärder som erfordras för att möjliggöra, att vid F 8 från och med den 1
juli 1968 icke skall förekomma annan flygning än sådan som är nödvändig
på grund av att F 8 bibchålles som krigsbas och användes för förrådsuppställning
av krigsflygpian. Vad departementschefen sålunda anfört kan utskottet
ansluta sig till. Riksdagen torde därför framdeles få ta ställning
till hur en sådan avveckling av flygverksamheten vid F8 skall lösas och
om därvid bl. a. kräves eu utökad flygning vid Södertörns flygflottilj (F 18),
något som flygvapenchefen f. n. synes räkna med.
Departementschefens med nyss angivna utgångspunkter framlagda förslag
till organisation och personaluppsättning vid F 8 finner sig utskottet
kunna biträda. Utskottet tillstyrker alltså, att F 8 omvandlas till flygkår.
Utskottet finner emellertid skäl tala för att förbandet därvid benämnes
Svea flygkår.
För nästa budgetår föreslagna personalförändringar innebära inrättande
av ett relativt stort antal nya tjänster (motsvarande). Huvuddelen av dessa
nya tjänster sammanhänger med beslutad utbyggnad av stridslednings- och
luftvärnsrobotorganisationen. Vid sin prövning av föreslagna personalförändringar
in. in. vid flygvapnet har utskottet funnit sig böra godtaga desamma.
Härav följer bl. a. att utskottet tillstyrker, att Norrbottens flygbaskår
omvandlas till flygflottilj — Norrbottens flygflottilj — samt att, i likhet
med vad som skett vid marinen, ett antal underofficersbeställningar i Ao 13
utbytes mot beställningar i Ao 15 utan att en kommande översyn av befälsordningen
vid flygvapnet avvaktas.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt anfört under förevarande punkt, tillstyrker, att flygvapnets
allmänna avlöningsanslag för nästa budgetår uppräknas med 22 milj. kr.
till 156 milj. kr.
Utskottet hemställer, under erinran om vad utskottet anfört under punkten
5:o) i det föregående,
Statsutskottets utlåtande nr 114 År 1963
33
att riksdagen må
a) bemyndiga Kungl. Maj:l att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för flygvapnet samt de övriga
åtgärder som föranledes av vad departementschefen töieslagit
i statsrådsprotokollet iiver försvarsärenden för den 15
mars 1963;
b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal in. fl., att tillämpas under
budgetåret 1963/64:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.........................................................
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ..............................
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................
4. Avlöningar till (ivrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis .............................................
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ...........................
6. Kompensation för höjda folkpensionsavgitter,
förslagsvis ................................................
Summa kr. 157 800 0U0
Särskilda uppbördsmedel
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 800 000
Nettoutgift kr. 156 000 000
c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 156 000 000
kr.
70 500 000
1 300 000
1 300 000
38 000 000
44 500 000
2 200 000
10 :o) Flygvapnet: Avlöningar in.in. till värnpliktiga. Sedan Kungl. Maj .t
i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 94) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar in. m.
till värnpliktiga för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av
15 100 000 kr., har Kungl. Maj:t (punkt 11, s. 121) föreslagit riksdagen att
till ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag
av 15 200 000 kr.
3--4773 63 Hihany till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr I N
34
Statsutskottets utlåtande nr 114 dr 1963
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 9 280 000 kr.
På grundval av antalet tjänstgöringsdagar och antalet till premier berättigade
värnpliktiga beräknar försvarets civilförvaltning medelsbehovet
under ifrågavarande anslag till 9 800 000 kr., innebärande eu anslagshöjning
med 320 000 kr. Det ökade medelsbeliovel föranledes huvudsakligen av
alt antalet tjänstgöringsdagar förutses öka med omkring 137 000 till ca
2 802 000. Under punkten 6:o) i det föregående framlagt förslag om förbättrade
förmåner ål värnpliktiga innebär för flygvapnets del en kostnadsökning
av i runt tal 5 000 000 kr., varav ca 3 900 000 kr. för höjda penningbidrag,
ca 1 500 000 kr. för utryckningsbidrag och ca 200 000 kr. för höjda
premier. Med beaktande av i det föregående angivna kostnadsökningar avseende
förbättrade förmåner och ökat antal tjänstgöringsdagar samt under
hänsynstagande jämväl till belastningen under budgetåret 1961/62 föreslår
departementschefen, att anslaget för nästa budgetår uppföres med
15 200 000 kr. Detta innebär eu anslagsuppräkning med 5 920 000 kr.
Utskottet, som i det föregående tillstyrkt det under punkten 6:o) redovisade
förslaget om förbättrade förmåner åt värnpliktiga, har icke funnit anledning
till erinran mot den verkställda beräkningen av förevarande anslag.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Flygvapnet: Avlöningar in. m. till
värnpliktiga för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag
av 15 200 000 kr.
11 :o) försvarets iorskiiiugsanstalt: Viss forskningsverksamhet. Sedan
hungl. Maj :t i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 125) föreslagit
liksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets
forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet för budgetåret 1963/64 beräkna
ett reservationsanslag av 34 715 000 kr., hur Ivungl. Maj:t (punkt 12,
s. 121-1 123) föreslagit riksdagen att dels till ifrågavarande ändamål för
samma budgetår anvisa etl reservationsanslag av 33 182 000 kr., dels ock
bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar av materiel
för försvarets forskningsanstalts verksamhet må utläggas inom en
kostnadsram av 2 500 000 kr.
I innevarande års statsverksproposition (bil. 6, punkt 123) har departementschefen
föreslagit inrättande av ett visst antal extra ordinarie tjänster
under forskningsanstaltens avlöningsanslag i utbyte mot motsvarande extra
tjänstei på törevarande anslag. Med anledning härav bör förevarande anslag
minskas med 1 650 000 kr. Med hänsyn till den ram för utgifterna för
det militära försvaret som föreslås för nästa budgetår anser departementschefen
sig böra föreslå eu ytterligare minskning under anslaget* som. bör
uppföras med 33 182 000. kr., vilket belopp, med hänsyn till befintliga re
-
Statsutskottets utlåtande nr 11 k år IHfi.1
35
servationer bör vara till fyllest. Liksom för innevarande budgetår bör medgivande
inhämtas till att materielheställningar utlägges till ett belopp av
2 500 000 kr. utöver anvisade medel.
Utskottet bär tidigare i sitt av riksdagen numera godkända utlåtande
nr 4 tillstyrkt att 50 extra ordinarie tjänster inrättas under forskningsanstaltens
avlöningsanslag i utbyte mot motsvarande antal extra tjänster på
förevarande anslag.
Utskottet tillstyrker, att här ifrågavarande anslag uppföres med
33 182 000 kr. Jämväl det föreslagna beställningsbemyndigandet torde böra
godtagas.
Utskottet hemställer,
att riksdagen tna
a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverk
samhet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 33 182 000 kr.;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva att därutöver beställningar
av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet
må utläggas inom en kostnadsram av 2 500 000 kr.
12:o) Årskostnader för industriell krigsberedskap. Sedan Kungl. Maj:l
i Arets statsverksproposition (bil. 6, punkt 152) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Årskostnader för industriell
krigsberedskap för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 700 000
kr., har Kungl. Maj :t (punkt 13, s. 123) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av 700 000 ki.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 700 000 kr.
Utskottet tillstyrker, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres
med oförändrat belopp,
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Årskostnader för industriell krigsheberedskap
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av
700 000 kr.
13:o) Engångskostnader för industriell krigsberedskap. Sedan Kungl.
Maj:l i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 152) föreslagit riksdagen
alt, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Engångskostnader för
industriell krigsberedskap för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr., bar Kungl. Maj :t (punkt 14, s. 124 och 125) före
-
ÖB
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963
slagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa
ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 4 850 000 kr.
För kännedom om för nästa budgetår förutsatta anskaffningar torde få
hänvisas till propositionen.
Utskottet tillstyrker, att anslaget uppföres med 5 milj. kr., innebärande
eu höjning med 0,15 milj. kr.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Engångskostnader för industriell
krigsberedskap för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.
I4:o) Familjebidrag. Sedan Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 161) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Familjebidrag för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag
av 38 500 000 kr., har Kungl. Maj:t (punkt 15, s. 125 och 126) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa
ett förslagsanslag av 38 500 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 33 000 000 kr.
Föregående budgetår uppgick utgifterna under familjebidragsanslaget
till i runt tal 33,5 miljoner kronor. Med utgångspunkt i denna belastning synes
anslaget enligt departementschefen för nästa budgetår vid oförändrade
förmåner ha kunnat uppföras med 32 miljoner kronor. Hänsyn har härvid
tagits till att antalet tjänstgöringsdagar för befäls- och repetitionsövningar
till följd av förskjutning av vissa dylika övningar från hösten till våren 1962
var relativt stort under föregående budgetår. Såsom framgår av det föregående
bör emellertid anslaget för nästa budgetår uppräknas dels med 6
miljoner kronor till följd av det i propositionen 1963: 70 framlagda förslaget
om förhöjd familjepenning m. m„ dels med 0,5 miljon kronor med anledning
av beslutad ändring av normerna för beviljande av familjebidrag m. in.
till näringsidkare. Anslaget hör således för nästa budgetår uppföras med
(32 000 000 + 6 000 000 + 500 000 =) 38 500 000 kr.
Utskottet, som vill erinra om att riksdagen numera bifallit Kungl. Maj:ts
i propositionen nr 70 framlagda förslag om förhöjd familjepenning m. in.,
tillstyrker, att förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med
38 500 000 kr., innebärande en anslagshöjning med 5 500 000 kr.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Familjebidrag för budgetåret 1963/64
anvisa ett förslagsanslag av 38 500 000 kr.
37
Statsutskottets utlåtande nr 1H år 1963
15 :o) Reseersättningar till värnpliktiga m.fl. Sedan Kungl. Maj :t i årets
statsverksproposition (bil. 6, punkt 175) föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition i ämnet, till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.
för budgetåret 1963/64 beräkna ett förslagsanslag av 13 900 000 kr., har
Kungl. Maj:t (punkt 16, s. 126 och 127) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för samma budgetår anvisa ett förslagsanslag av
13 900 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 8 800 000 kr.
Försvarets civilförvaltning bär hemställt, att anslaget till följd av höjda
järnvägstaxor in. in. och anslagsbelastningen under budgetåret 1961/62 ökas
med 1 200 000 kr. I det föregående anmält förslag om utökade förmåner
till värnpliktiga torde medföra eu kostnadsökning under förevarande anslag
av ca 4 000 000 kr. Med beaktande av sålunda angivna kostnadsökningar
föreslår departementschefen, att anslaget uppföres med 13 900 000
kr., innebärande en anslagshöjning av 5 100 000 kr.
Utskottet, som i det föregående tillstyrkt det under punkten 6:o) redovisade
förslaget om utökade förmåner åt värnpliktiga och som inhämtat att
jämväl kostnaderna för vissa redan beslutade förbättringar av reseförmåner
till medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer m.fl. (SU 1963: 57) torde
kunna rymmas inom det föreslagna anslaget om 13,9 milj. kr., tillstyrkei
Kungl. Maj :ts förslag under denna punkt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Reseersättningar till värnpliktiga m. fl.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett förslagsanslag av 13 900 000
kr.
16:o) Inredning ni.in. av vissa kontorslokaler. Sedan Kungl. Maj .t i
årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 205) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Inredning in. m. av vissa kontorslokaler
för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag av
1 000 000 kr. har Kungl. Maj:l (punkt 17, s. 127) föreslagit riksdagen att
till ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa elt reservationsanslag
av 1 000 000 kr.
Förevarande anslag är avsett för inredning m. in. av förhyrda lokaler
för försvarets intendenturverk i Solna centrum.
Utskottet liar icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag
och hemställer därför,
alt riksdagen må till Inredning in. in. av vissa kontorslokaler
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 000 kr.
38
Statsutskottets utlåtande nr 114 år 1963
17:o) Vissa attitydundersökningar. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(punkt 18, s. 128) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret 1963/64
anvisa ett anslag av 64 000 kr.
För bestridande av kostnaderna för vissa attitydundersökningar i anslutning
till studier och prognoser i syfte att erhålla underlag för åtgärder
avsedda att förbättra rekryteringen av aktivt befäl har för budgetåret
1962/63 under förevarande anslagsrubrik anvisats ett anslag av 38 000 kr.
(prop. 1962: 110, p. 17).
Överbefälhavaren (skr. 9/1 1963) hemställer för nästa budgetår om
ytterligare 64 000 kr. för fortsatta attitydundersökningar. Av angivna utgifter
anses 17 200 kr. hänförliga till budgetåret 1962/63. Enligt överbefälhavaren
erfordras för attitydundersökningar för budgetåren 1963/66
ytterligare sammanlagt 114 000 kr. Överbefälhavaren grundar sin beräkning
på uppgifter från militärpsykologiska institutet. Enligt överbefälhavaren
bör följande undersökningar komma till stånd under budgetåren
1963/66, nämligen uppföljning under 1963 och 1964 av en under innevarande
budgetår gjord undersökning rörande officers- och underofficersuttagna
värnpliktiga, undersökning rörande inställningen till underbefälsoch
underofficersyrkena med år 1961 inskrivna underbefälsuttagna värnpliktiga
samt med värnpliktiga under underbefälsutbildning ävensom uppföljning
under 1965 och 1966 av de av sistnämnd undersökning berörda
värnpliktiga. Överbefälhavaren anser dock, att slutlig ställning icke nu
bör tagas till huruvida sagda uppföljning under 1965 och 1966 bör genomföras.
Överbefälhavaren avser pröva i vilken utsträckning möjlighet kan
föreligga att efter budgetåret 1963/64 inrymma undersökningar av ifrågavarande
art i militärpsykologiska institutets ordinarie verksamhet.
Departementschefen föreslår, att 64 000 kr. anvisas för nästa budgetår
för utförande av attitydundersökningar i huvudsak enligt överbefälhavarens
förslag. Medlen bör liksom för innevarande budgetår anvisas under ett särskilt
anslag, Vissa attitydundersökningar. Vad avser till innevarande budgetår
bänförliga ytterligare utgifter har Kungl. Maj:t genom beslut den
8 mars 1963 medgivit, att för ändamålet förskottsvis må disponeras ett belopp
av 14 000 kr. av fjärde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.
Utskottet anser sig böra tillstyrka Kungl. Maj:ts förslag under förevarande
punkt.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Vissa attitydundersökningar för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av 64 000 kr.
Statsutskottets utlåtande nr 114 dr 1963
39
18:o) Reglering av prisstegringar. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
(bil. (i, punkt 20(5) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Reglering av prisstegringar för budgetåret
1963/64 beräkna ett anslag av 100 000 000 kr., bar Kungl. Maj:t (punkt 19,
s. 129—134) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål för samma
budgetår anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.
Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 80 000 000 kr.
i propositionen redogöres för dispositionen av det för budgetåret 1961/62
anvisade anslaget till reglering av prisstegringar samt för prisutvecklingen
hittills avseende försvarshuvudtiteln under budgetåret 1962/63. Vidare anmäles
ett av försvarets prisregleringsdelegation framlagt förslag till ändrad
mätning av förändringar av den fast anställda personalens kontanta förmåner.
1 propositionen nr 108 bar departementschefen föreslagit, att samma
grunder för prisregleringen av törsvarsutgifterna som gäller under innevarande
budgetår skall tillämpas under budgetåren 1963/67. Någon ändring
synes ej heller vara aktuell i fråga om villkoren för utnyttjande av förevarande
anslag. I vad gäller inverkan på indexberäkningarna av förändringar
beträffande den fast anställda personalens kontanta förmåner ansluter
departementschefen sig till vad försvarets prisregleringsdelegation
föreslagit. Kostnadsförändringar beträffande anslag till avlöningar till
tjänstemän in. fl. bör således från och med budgetåret 1963/64 mätas med
en indexserie, vilken ger uttryck åt dels de generella lönehöjningarna och
höjningarna på B-listan, dels höjningar på C-listan i den mån dessa medför
kostnadshöjningar under avlöningsanslag.
Anslaget för nästa budgetår bör enligt departementschefen slutligt uppföras
med del i förslaget till riksstat preliminärt upptagna beloppet, 100
miljoner kronor. Av förenämnda redogörelse framgår att för prisregleringen
såvitt avser budgetåret 1961/62 tagits i anspråk sammanlagt 86,8
miljoner kronor. För innevarande budgetår torde inemot SO miljoner kronor
bli erforderliga. Anledning alt för budgetåret 19(53/64 anta att medelsbehovet
skulle bli lägre synes inte föreligga. Med hänsyn härtill och under beaktande
av att summan av reservationsanslag och obetecknade anslag under
fjärde huvudtiteln vid bifall till Kungl. Maj.ts förslag till medelsanvisningar
för budgetåret 1963/64 blir ca 10 % högre än budgetåret 1962/63,
synes det lämpligt att anslaget höjes till nyss angivet belopp, 100 miljoner
kronor.
Utskottet, som i särskilt utlåtande denna dag i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 108 icke funnit anledning till erinran mot att hittills
gällande grunder för prisreglering av törsvarsutgifterna tillämpas under
budgetåren 19(53/67, tillstyrker atl förevarande anslag för nästa budgetår
uppföres med 100 milj. kr.
40
Statsutskottets utlåtande nr 11 i år 1963
Vad departementschefen i övrigt föreslagit och anfört under denna punkt
kan utskottet ansluta sig till.
Utskottet hemställer,
att riksdagen må till Reglering av prisstegringar för budgetåret
1963/64 anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.
Stockholm den 14 maj 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,
Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson, Edström,
Per-Olof Hanson och Per Petersson; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors,
Andreasson, Eliasson i Sundhorn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson, herrar
Svensson i Ljungskile, Fagerlund, Bohman och Nelander.
K t BECKMANS TRYCKERIER AB - STHLM 1063