Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

1

Nr 113

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa
anslagsfrågor m. m. rörande det militära försvaret under
budgetåret 1963/64 jämte i ämnet väckta motioner.

(l:a avd.)

l:o) Riktlinjer för den framtida utformningen av det militära försvaret.

I propositionen nr 108 har Kungl. Maj :t (Avd. I, s. 3—63 av bilagt utdrag av
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15 mars 1963) föreslagit
riksdagen att godkänna av departementschefen i förenämnda statsrådsprotokoll
angivna riktlinjer för det militära försvarets inriktning under budgetåren
1963/67 m. m.

/

I detta sammanhang har utskottet till behandling förehaft
dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Per-Olof Hanson m. fl. (I: 704) och den andra inom andra kammaren
av herr Turesson m. fl. (II: 861), i vilka hemställts att riksdagen vid behandling
av Kungl. Maj :ts proposition nr 108 år 1963 måtte på sätt i motionerna
angivits uttala sin anslutning till den målsättning för krigsmakten
som ligger till grund för 1962 års försvarsöverenskommelse,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Torsten Andersson m. fl. (I: 690) och den andra inom andra kammaren
av herr Hamrin i Jönköping (II: 844), i vilka hemställts att riksdagen
i samband med behandlingen av Kungl. Maj :ts proposition nr 108 måtte
uttala sin anslutning till tanken att tillskapa ett parlamentariskt försvarsråd
med företrädare för försvarsmakten, regeringen och de i riksdagen representerade
demokratiska partierna i syfte att utgöra ett organ för fortlöpande
kontakt och utbyte av ömsesidig information rörande försvarsmakten
samt att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t måtte anhålla om tillsättande
av ett sådant försvarsråd,

dels två likalydande motioner, väckta den ena inom första kammaren av
herr Lager (I: 706) och den andra inom andra kammaren av herr Hagberg
m. fl. (II: 849), i vilka hemställts att riksdagen i anledning av proposition
nr 108 i skrivelse till Kungl. Maj :t begär en allsidig utredning om den svenska
försvarspolitikens uppgifter och målsättningar, om garantier för den
svenska neutraliteten kan erhållas och möjliggöra en minskning av militärutgifterna
och en ökning av vårt lands säkerhet, om betingelser och förut1
— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 113

2

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

sättningar att utveckla hela folkets försvarskraft i det s. k. fria kriget under
en eventuell ockupation samt om rationaliseringar och besparingar i
syfte att nedbringa de betungande militärutgifterna,

dels en inom första kammaren av herr Isacson väckt motion (I: 705), vari
hemställts att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr 108 beslutar
om en effektivisering av vårt lands hembygdsförsvar samt att organiserandet
av det obligatoriska hembygdsförsvaret igångsättes med medel från för
flygvapnet föreslagna anslag eller, om detta icke är möjligt, genom anvisande
av medel i annan ordning,

dels ock en inom andra kammaren av herr Lundberg väckt motion
(11:226), vari hemställts att riksdagen måtte besluta att inom ramen för
det i propositionen redovisade kostnadsförslaget till försvaret avdela 50
milj. kr. per år för uppbyggnad av en funktionsduglig försvarets hälso- och
sjukvårdsorganisation, som kan fylla en reell uppgift, att hos Kungl. Maj :t
anhålla om att, efter vederbörlig beredning och hörande av medicinsk sakkunskap,
Kungl. Maj :t till riksdagen måtte inkomma med förslag till inrättande
av en fristående sjukvårdsorganisation som skall omfatta hela vårt
försvar, där vederbörligt samarbete i en kostnads- och personalbesparande
sjukvård inom både militär och civil sjukvård blir möjligt, samt att i övrigt
pröva inrättandet av en av försvarets sjukvårdsorganisation, landsting och
andra huvudmän gemensamt uppbyggd hälsokontroll, där även inmönstringen
av militär personal kan ske.

Beträffande de skäl motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden hänvisas
till motionerna II: 861, II: 844, II: 849, I: 705 och II: 226.

Såvitt avses riktlinjerna för det militära försvarets inriktning under budgetåren
1963/67 m. m. har departementschefen anfört följande.

»Försvarsbeslutet år 1958, som byggde på en överenskommelse mellan de
fyra stora riksdagspartierna, innebar dels att en ekonomisk ram för de
militära utgifterna på driftbudgeten fastställdes för budgetåret 1958/59,
dels att ramen från och med budgetåret 1959/60 skulle ökas med 2,5 %
årligen för teknisk utveckling och justeras med hänsyn till inträffande
pris- och löneförändringar. Vid 1959 års riksdag fastställdes regler för beräkningen
av dessa förändringar.

Giltighetstiden för 1958 års försvarsbeslut angavs ursprungligen till de
närmaste tre å fyra budgetåren. 1961 års riksdag har sedermera fattat beslut
angående försvarskostnaderna under budgetåren 1961/63. Detta beslut
innebär i huvudsak en fortsatt utveckling av försvarshuvudtiteln enligt de
riktlinjer som angavs år 1958. Tillägg skall sålunda alltjämt utgå för teknisk
fördyring samt justering ske för löne- och prisförändringar. Detta
gäller, i motsats till 1958 års beslut, även kapitalbudgeten. Planering och
inriktning bör fullföljas i överensstämmelse med 1958 års beslut. Genom
riksdagsbeslutet 1961 fastställdes vidare en gemensam ram för utgifterna

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963 3

för det militära försvaret avseende såväl driftbudgeten som kapitalbudgeten.

Riksdagsbeslutet år 1961 angående principerna för bestämmande av kostnadsramen
för krigsmakten avser tiden till och med budgetåret 1962/63.
Med anledning härav utverkade jag, som förut nämnts, Kungl. Maj:ts bemyndigande
att tillkalla en kommitté för att utreda försvarets allmänna
inriktning, omfattning och kostnader för tiden efter innevarande budgetår.
Jag har i det föregående redogjort för de förslag rörande det militära försvaret
som framlagts av denna utredning, 1962 års försvarskommitté.

Huvudpunkterna i försvarskommitténs förslag vill jag sammanfatta
sålunda.

Den utrikes- och militärpolitiska, militärtekniska och strategiska utvecklingen
ger enligt försvarskommitténs mening icke anledning att frångå
huvudpunkterna i den allmänna målsättning för vårt försvar som varit
riktgivande för riksdagens försvarsbeslut år 1958 och senare. Denna målsättning
bör alltjämt vara utgångspunkt för den fortsatta utvecklingen av
försvarsorganisationen. Försvarskommittén understryker, att krigsmakten
i första hand skall verka fredsbevarande och att i krig invasionsförsvar
skall vara krigsmaktens huvuduppgift.

Försvarskommittén förordar ett bibehållande av den sedan år 1958 tilllämpade
ordningen med fleråriga försvarsbeslut. Kommittén föreslår vidare,
att nu aktuellt beslut skall omspänna de närmaste fyra budgetåren.
Kravet på kontinuitet förutsätter emellertid enligt kommitténs mening, att
planeringen fortsättes även för tiden efter den tidrymd som omfattas av
det politiska försvarsbeslutet.

Försvarskommittén framhåller, att olika utvecklingslinjer för krigsmaktens
utformning och sammansättning är möjliga och att det fortlöpande
studiearbetet inom krigsmakten därför bör inriktas på att penetrera
flera alternativa lösningar beträffande den framtida utformningen av
krigsmakten. Kommittén framhåller som angeläget att frågan om avvägning
mellan kvalitet och kvantitet därvid ägnas fortlöpande uppmärksamhet
och betonar vikten av att de kvalitativa kraven på ett vapensystem ej ställs
högre än som betingas av den uppgift som avses för systemet. När det gäller
avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål har försvarskommittén
i princip inte funnit anledning frångå överbefälhavarens förslag
men betonar, att förskjutningar kan bli nödvändiga.

Det är enligt kommitténs mening önskvärt, att statsmakterna i god tid
före fyraårsperiodens slut låter företaga nya utredningar rörande försvarets
totalkostnader för kommande år. För att förbereda ifrågavarande utredningar
bör det militära utredningsarbetet bedrivas så att fullständigt
underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnadsalternativ
utformade bland annat enligt de på försvarskommitténs uppdrag
utarbetade alternativen »3 600» och »3 460».

4

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Kommittén föreslår, att basbeloppet för budgetåret 1963/64 — i 1962
års priser och löneläget för statsanställda från och med den 1 januari
1963 — bestäms till 3 780 miljoner kronor. Till det angivna basbeloppet
skall årligen läggas 2 Va % för teknisk utveckling. Försvarskommittén har
vidare förutsatt att löne- och prisförändringar skall beaktas enligt för närvarande
gällande grunder. Likaså har kommittén utgått från att hittillsvarande
normer för reglering av kostnadsramen med hänsyn till besparingar
eller nya fredsuppgifter skall bibehållas.

Som grund för sina förslag har försvarskommittén redovisat bedömanden
av den utrikespolitiska, militärpolitiska och militärtekniska utvecklingen
samt av de samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna
för de närmaste åren.

Kommittén konstaterar, att de djupgående motsättningarna mellan stormakterna
icke kunnat elimineras och att de stora tvistefrågorna dem emellan
kvarstår olösta. Risker för krig, som berör Nordeuropa, kan icke uteslutas.
Sverige måste bevara sin utrikespolitiska handlingsfrihet och klargöra
sin vilja att i enlighet med sin alliansfria politik ej ställa sitt territorium
till någon stormakts förfogande. Ett försvar som skapar tilltro till
vår förmåga härutinnan måste bibehållas. Vid försvarsplaneringen på
längre sikt bör resurserna avvägas mot bakgrund av det alltjämt bestående
osäkra världsläget. Den militärtekniska utvecklingen har fortsatt, sannolikt
i snabbare takt än man förutsåg för några år sedan. Liksom tidigare
är utvecklingen mest påtaglig när det gäller kärn- och robotvapen
samt kemiska och biologiska stridsmedel. Det bör dock observeras, att
stormaktsblockens resurser i stor utsträckning utnyttjas för strategiska
stridsmedel vilkas användande för ett anfall på Sverige i många lägen ter
sig mindre sannolikt. Vi har enligt kommitténs mening goda tekniska förutsättningar
att följa med i utvecklingen och bygga upp ett efter våra förhållanden
effektivt försvar.

Från samhällsekonomisk synpunkt bedöms, på grundval av 1959 års
långtidsutrednings prognos om produktivitetsökningen, ett genomförande
av försvarskommitténs förslag icke innebära någon alltför betungande
börda. Kommittén, som understryker osäkerheten i utgångsvärdena för
prognoserna, har emellertid ansett det nödvändigt att iaktta försiktighet
vid bestämmandet av försvarsutgifterna. När det gäller det statsfinansiella
läget uttalar kommittén, att detta alltid måste präglas av ovisshet och att
kommittén tagit hänsyn härtill vid prövning av försvarskostnadernas framtida
utveckling.

Försvarskommittén förutsätter att den sedan år 1958 gällande allmänna
målsättningen skall upprätthållas. Kommittén understryker att i krig invasionsförsvar
skall vara krigsmaktens huvuduppgift. Vidare uttalar kommittén
att för att uppfylla den allmänna målsättningen det är nödvändigt
att krigsmakten är allsidigt uppbyggd och dess delar väl avvägda mot var -

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963 5

andra. Vår försvarsmakt bör byggas upp för att utan luckor i systemet
kunna motstå ett antal angreppsformer med sinsemellan gradvis ökad intensitet
och omfattning så långt våra resurser medger.

Den allmänna målsättningen anses emellertid inte tillräcklig som underlag
för planeringen inom krigsmakten. Härför har det ansetts erforderligt
att de operativa uppgifterna preciseras i en operativ målsättning. I anslutning
härtill anför kommittén bl. a. att det ankommer på statsmakterna
att avgöra vilka ekonomiska resurser och därmed vilken omfattning i fråga
om förband m. m. som krigsmakten mot bakgrund av den allmänna målsättningens
krav bör ha. Som underlag härför fordras en bedömning av vilka
operativa uppgifter krigsmakten skall lösa.

Försvarskommittén anser, att den allmänna målsättningen kräver att
bevakning och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom
landet i dess helhet. De rörligare stridskrafterna skall kunna koncentreras
till de delar av landet som är mest hotade i det aktuella läget. Försvarskommittén
bedömer det nödvändigt och i flertalet sannolika lägen möjligt
att krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet
eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningar och
samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Försvarskommittén
betonar emellertid att planläggningen måste vara flexibel.

För egen del vill jag betona det omedelbara samband som på olika sätt
råder mellan utrikespolitik och försvarspolitik. En bedömning av den politiska
händelseutvecklingen i vår omvärld och av riskerna för att Sverige
skall bli utsatt för militär aggression eller hot om sådan måste jämte de
ekonomiska och personella förutsättningarna vara avgörande vid bestämmandet
av vårt försvars omfattning och utformning. Alltjämt kan krigsrisken
inte uteslutas för Europas och därmed inte heller för vårt eget vidkommande.
Motsättningarna mellan maktblocken är djupgående och torde
bli bestående för överskådlig tid. Betydande tvistefrågor är fortfarande
olösta. Allvaret i situationen understryks av att upprustningen i såväl öst
som väst är så omfattande att den snarast har karaktären av kapprustning.
Koncentrationen i Europa av krigsorganiserade, stående styrkor med hög
beredskap är påtaglig.

Likväl finns det inte anledning att se enbart till dessa oroande sidor av
världsläget. Under inflytande av maktbalansen i stort mellan de dominerande
stormakterna söker man uppenbarligen lösa problemen på politisk
väg och undvika situationer, där motparten kan känna sig tvungen att
använda våld. Utvecklingen i Berlinfrågan synes intill nu ha präglats av
en sådan strävan. På båda sidor bar ansträngningar gjorts för att få avgörande
inflytande över svårkontrollerbara faktorer som innesluter krigsrisker.
Karakteristiskt synes vara att de stormakter som förfogar över resurser
till oinskränkt kärnvapenkrig mot varandras territorier på olika sätt

6 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

söker begränsa riskerna för att krig uppkommer genom misstag eller felbedömningar.

Av intresse är också att notera den strävan att ge ökad stabilitet och
bredd åt maktbalansen som alltmer synes vara vägledande för stormakterna.
Pågående förändringar i baspolitiken är ett uttryck härför. För att
bl. a. öka skyddet mot överraskande anfall görs baseringen av strategiska
vapen och terrorvapen allt mindre sårbar. I stabiliserande riktning verkar
också försöken att få till stånd mera av maktbalans på lägre nivåer än supervapnens.

Dessa allmänna, differentierade drag i utvecklingen ger de grundläggande
betingelserna för vår utrikes- och försvarspolitik. Maktbalansen mellan
de stora verkar krigsavhållande i stort, en inverkan som anses bli förstärkt
med tilltagande soliditet och allsidighet i de stridskrafter som konstituerar
denna balans. Med hänsyn härtill och till de speciella förhållanden
som präglar de dominerande motsättningarna i Europa synes här begränsade
krig mindre sannolika.

Nu liksom tidigare bedömes krigsriskerna för vårt lands vidkommande
främst vara förbundna med en storkonflikt i vår närhet. Faran för en
sådan konflikt kan, trots motverkande faktorers inverkan, inte uteslutas.
Innehavet av svenskt territorium kan under nuvarande militärpolitiska förhållanden
inte antas vara något absolut nödvändigt för någotdera maktblocket
i en storkonflikt. Vi måste på allt sätt söka vidga de möjligheter
vi således kan bedömas ha att stå utanför en sådan konflikt. Alliansfrihe;en
— syftande till neutralitet i krig — är härvid en första förutsättning.
Den måste emellertid vara underbyggd av ett försvar som såväl inom landet
som i vår omvärld skapar tilltro till vår förmåga att avvisa varje eventuellt
krav från stormakternas sida på att komma i besittning av och utnyttja
svenskt territorium. Trots den vapentekniska utvecklingen och
maktkoncentrationen är det alltfort och för överskådlig tid möjligt för oss
att vidmakthålla och utveckla ett försvar, som effektivt motverkar försök
att besätta och utnyttja vårt land eller delar därav. Detta gäller särskilt vid
en storkonflikt, då båda huvudmotståndarna har begränsade resurser vid
sidan om dem som bindes för de primära operationerna. En på detta sätt
konsekvent genomförd utrikes- och försvarspolitik bör verksamt bidraga till
att hindra uppkomsten av misstro mot fastheten i vår neutralitetspolitik
eller av förväntningar om medgivanden.

Vår utrikes- och försvarspolitik har till mål att skydda vår egen säkerhet
och bidra till fredens bevarande. Denna fredspolitik är inte bara av
fundamental betydelse för vårt eget land utan är, enligt vårt bedömande,
även ett bidrag till stabiliteten i Norden. Den kompletteras med de ansträngningar
som från svensk sida görs för att inom ramen för Förenta
Nationernas verksamhet trygga världsfreden på längre sikt. De förslag jag

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

7

i det följande framlägger måste ses mot bakgrunden av de grundläggande
värderingar som här i grova drag tecknats.

Försvarskommittén har tagit upp frågan om en allmän målsättning för
totalförsvaret. Jag delar kommitténs uppfattning, att en sådan målsättning
bör anges, varvid begränsning bör ske till vissa grundprinciper, som bör
gälla på lång sikt.

Totalförsvarets främsta uppgift är att vara så förberett för kriget, att det
verkar fredsbevarande. Totalförsvaret måste därför snabbt kunna höja
beredskapen och utveckla full styrka. Det skall ge uttryck åt vårt folks
vilja att bevara landets frihet och vår motståndskraft mot påtryckningar.

Skulle vi likväl utsättas för angrepp, är det krigsmaktens uppgift att möta
detta och förhindra att svenskt territorium besätts. Civilförsvarets huvuduppgift
är att skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall
samt att rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste
bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. Det psykologiska
försvarets uppgift är att vidmakthålla en fast försvarsvilja och
motståndsanda.

Sjukvård, socialvård, polisväsendet, kommunikationer och annan samhällelig
verksamhet anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade
försvarsansträngningarna.

Totalförsvarets olika delar samverkar och understödjer varandra så, att
största försvarseffekt ernås.

Den sedan år 1948 för krigsmakten gällande allmänna målsättningen, som
senast bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar, bör bibehållas och alltjämt
vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen
av försvarsorganisationen. Detta innebär bl. a., att försvarskrafterna
bör utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på
svensk mark och att varje del av landet skall försvaras. Jag kan ansluta mig
till kommitténs bedömning att det föreligger behov av en operativ målsättning
för krigsmakten som underlag för planeringen. En sadan maste fastställas
mot bakgrund av bl. a. det rådande militärpolitiska läget och en så
långt möjligt realistisk bedömning av en angripares sannolika insats mot oss.
Om detta underlag förändras i det ena eller andra avseendet, vilket snabbt
kan bli fallet, kan det bli nödvändigt att omarbeta gällande operativa målsättning.

I detta sammanhang vill jag understryka betydelsen av de studier och
det prognosarbete som myndigheterna utför. Med utnyttjande av modern
teknik och metodik har ett förbättrat underlag framtagits för de ställningstaganden
och bedömanden som nu görs. Men det är inte möjligt att nå fram
till preciserade bestämningar av den omfattning och karaktär anfall mot

8 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

vårt land kan tänkas få. Själva underlaget för sådana beräkningar är i
flera avseenden osäkert och utgör bedömningar snarare än fakta. I väsentliga
sammanhang tvingas man använda alternativa räkneexempel. Det är
med hänsyn härtill inte heller möjligt att exakt ange vilka egna försvarsresurser
som vid anfall på vårt land tryggar avvärj ning eller endast möjliggör
fördröjning. Det råder helt naturligt ett allmänt samband mellan resurser
och målsättning. Men någon precisering eller fastlåsning är varken
möjlig eller önskvärd.

Vid bestämmandet av operativ målsättning måste hänsyn tas till de ekonomiska
resurser som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna
målsättningen och en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som
krigsmakten skall lösa — avdelat för försvaret. En sådan allmän bedömning
har gjorts av försvarskommittén. Vad denna därvidlag uttalat kan
jag ansluta mig till. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av
överbefälhavaren bestämma den operativa målsättningen.

Försvarskommittén föreslår, att den sedan år 1958 tillämpade principen
med fleråriga försvarsbeslut bibehålls. Mot försvarskommitténs förslag i
denna del har jag icke någon erinran, övertygande skäl talar för att en
sådan ordning ger största försvarseffekt av tilldelade ekonomiska och personella
resurser. I sammanhanget behandlar kommittén spörsmålet om
flerårsbeslut försvårar möjligheterna att anpassa verksamheten inom det
militära försvaret till det aktuella konjunkturläget. Enligt kommitténs mening
ger nuvarande system möjligheter till konjunkturanpassning. Möjligheterna
härtill begränsas dock —- förutom av den försvarspolitiska målsättningen
— av de långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk
materiel. Kommittén erinrar om att önskemål vid flera tillfällen framställts
om en reserv av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilken
skulle användas i konjunkturpolitiskt syfte. Förutsättningarna för en motsvarande
reserv av sysselsättningsobjekt även på andra områden bör enligt
kommittén inventeras. Jag anser det angeläget att en sådan undersökning
kommer till stånd. Den synes lämpligen kunna utföras genom försorg
av överbefälhavaren med biträde av försvarets förvaltningsdirektion.

En viss anpassning till konjunkturpolitiken kan åstadkommas genom
att anslag och beställningsbemyndiganden hålles till Kungl. Maj:ts disposition
och ställes till myndigheternas förfogande vid lämplig tidpunkt. Dylika
åtgärder har i viss utsträckning vidtagits under de senaste budgetåren.
Jag förutsätter, att en dylik ordning skall tillämpas även fortsättningsvis.

Försvarskommittén understryker vikten av att kostnadsramen inte rubbas
med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikes- och militärpolitiska
läget. Förändringar av kostnadsramen kan, under den period ett långsiktigt
beslut avser, inte tillatas annat än i exceptionella lägen. Jag vill understryka
vikten av detta och erinra om att jag till 1962 års statsverksproposition
uttalade, att principbeslut av 1958 och 1961 års typ grundar sig på

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

9

bedömningen, att de avgörande motsättningarna stormakterna emellan
kommer att bestå under överskådlig tid. Mot denna bakgrund bör därför
de grundläggande principbesluten om försvarets utformning på längre
sikt respekteras oavsett om avspänning eller tilltagande motsättningar för
stunden sätter sin prägel på den utrikespolitiska situationen. Och när sådana
beslut fattas måste strävan vara att dra slutsatser om försvarets storlek
och inriktning mot bakgrunden av mera långsiktiga tendenser inom den
internationella politiken och strategien.

Försvarskommitténs förslag att ett beslut om ekonomisk ram för det
militära försvaret skall omspänna de närmaste fyra budgetåren ger jag
min anslutning. Kravet på fasthet och långsiktighet tryggas, när den ekonomiska
ramen anges för en inte alltför kort period. Men samtidigt får inte
bundenheten sträcka sig längre än att rimlig anpassning kan ske till ett
efter hand förändrat läge. Jag kan också ansluta mig till kommitténs uppfattning
beträffande den principiella konstruktionen av en kostnadsram
för det militära försvaret. Enligt kommitténs mening bör kostnadsramen
innefatta alla utgifter för det militära försvaret. Kostnadsramen bör vidare
vara så utformad att en oförändrad försvarseffekt kan erhållas under de
budgetår kostnadsramen gäller (jfr prop. 1958: 110, s. 96). Detta har med
nuvarande ordning åstadkommits genom dels årligt tillägg för teknisk
utveckling, dels hänsynstagande till pris-(löne-) förändringar, dels ock beaktande
av förändrade uppgifter o. dyl.

Kostnadsramen för det militära försvaret omfattar för närvarande dels
utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, dels försvarsdepartementets
kapitalbudget inklusive kapitalinvesteringar i försvarets fabriksfond.
Försvarskommittén har, som tidigare nämnts, föreslagit att investeringar
i fabriksfonden icke skall inräknas i ramen för det militära försvaret. Jag
ansluter mig till detta förslag. I övrigt har kommittén icke funnit påkallat
att föreslå några förändringar i fråga om innehållet i kostnadsramen.

Försvarskommittén har icke funnit skäl föreslå några ändringar i de
riktlinjer som gäller beträffande i vilka fall medelsanvisning bör ske utanför
försvarets kostnadsram. Enligt min mening är detta ändamålsenligt
med hänsyn till att någorlunda fast praxis ännu inte hunnit utbildas. Detta
torde ej heller vara möjligt med mindre riktlinjerna bibehålies oförändrade
under några år. Av aktuella ärenden i detta hänseende är flertalet markoch
byggnadsärenden. Försvarskommittén anser att i dessa ärenden väsentligen
två förutsättningar måste uppfyllas för att kostnaderna skall
läggas utanför ramen. Det måste sålunda visas dels att ett omedelbart,
adekvat samband föreligger mellan vad som avstås och vad som måste
nyanskaffas, dels att nyanskaffningen cj är föranledd av militära skäl. När
det gäller omdispositioncr som betingas av önskemål att tillgodose kommunernas
m. fl. behov för exploatering bör man emellertid enligt försvars -

10

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

kommitténs mening icke ställa kraven på bevisning i sistnämnda hänseende
alltför höga. Mot kommitténs förslag i denna fråga har jag icke någon
erinran.

När det gäller den framtida utformningen av krigsmakten tar försvarskommittén
upp några fundamentala problem. Kommittén pekar på att
olika utvecklingslinjer är möjliga och framhåller vikten av att vid avvägningen
mellan kvalitet och kvantitet de kvalitativa kraven ej ställs högre
än som betingas av den uppgift som avses för ett visst vapensystem. Vidare
bör vid studiearbetet flera alternativa lösningar av frågan om val av
optimal strategi och taktik penetreras och därmed krigsmaktens framtida
utformning. Jag anser dessa kommitténs påpekanden vara mycket betydelsefulla.
För egen del vill jag i anslutning härtill framföra följande.

Vid utredningsverksamheten inom krigsmakten är det väsentligt att
studiearbetet bedrivs med olika grundläggande förutsättningar för angriparens
strategi och taktik. Detta gäller bl. a. det strategiska målet för en
angripares aggression mot vårt land samt bedömningen av vilken tid som
åtgår och vilka territoriella vinster som erfordras för att målet skall anses
vara nått. Men variationen i förutsättningarna bör också gälla de medel
en angripare kan tänkas använda för att nå det antagna målet. Frågan om
olika bekämpningsmetoder hör till detta problemkomplex. När det gäller
utformningen av krigsmakten och principer för försvarets förande uppställer
sig bl. a. frågorna på vilket avstånd från vårt territorium vår bekämpning
skall, sedan Sverige anfallits, sättas in samt vilken uthållighet
och vilken beredskap som bör eftersträvas. Vid studierna bör enligt min
mening ingångsvärdena varieras även för dessa faktorer. När det gäller
värderingen av studieresultaten bör dessa ställas i relation endast till de
sannolikaste krigsfallen, som främst bör vara dimensionerande för krigsmaktens
utformning och omfattning. Det är angeläget att ett realistiskt
underlag skapas för den prioritering som en begränsad kostnadsram ofrånkomligen
framtvingar. Härvidlag har försvarskommittén bland annat anfört
att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör vara avgörande för
deras prioritering och i detta vill jag helt instämma. Jag vill också peka
på betydelsen av realistiska utgångspunkter i fråga om kostnaderna för
olika vapensystem.

Jag kan förorda, att en kostnadsram för det militära försvaret under
budgetåren 1963/67 bestämmes i enlighet med de riktlinjer som försvarskommittén
framfört. Basbeloppet för budgetåret 1963/64 bör alltså bestämmas
till 3 780 miljoner kronor i 1962 års priser och med beaktande av 1963
års löneläge för statsanställda. Detta innebär i förhållande till innevarande
budgetår en reell höjning av basbeloppet med — förutom stegringen
till följd av inträffade pris- och lönestegringar — 222 miljoner kronor.

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

11

Till det angivna basbeloppet skall årligen läggas 2 Va % för teknisk utveckling.
Löne- och prisförändringar förutsätts skola beaktas enligt för
närvarande gällande grunder, liksom hittillsvarande normer för reglering
av kostnadsramen med hänsyn till besparingar eller nya fredsuppgifter
skall bibehållas.

Den föreslagna kostnadsramen bör göra det möjligt att fortsätta arbetet
på att successivt modernisera och förbättra våra krigsförbands materiel.
De enskilda förbandens stridseffekt bör kunna höjas genom ökad eldkraft,
ökad rörlighet och förbättrat skydd. Begränsning av krigsorganisationens
omfattning blir i huvudsak erforderlig endast i sådana fall där kvalitetskraven
måst sättas särskilt höga och kostnadsutvecklingen till följd därav
nödvändiggör att antalet enheter efter hand något minskas. Jag anser i
likhet med försvarskommittén, att med den föreslagna kostnadsramen
skapas ekonomiska förutsättningar för att under de närmaste fyra åren
ernå en försvarseffekt som i varje fall ej är lägre än den som bedömdes
erforderlig år 1958 för att på längre sikt fylla målsättningen.

Mot vad försvarskommittén föreslagit beträffande den principiella inriktningen
av långsiktsplaneringen inom krigsmakten har jag icke någon
erinran. Självfallet innebär denna långsiktsplanering inte någon bindning
av kostnadsramen efter budgetåret 1966/67. Jag kan ansluta mig till kommitténs
förslag att uppskjuta ställningstagandet till vissa av överbefälhavaren
förutsatta objekt uppgående till ca 65 miljoner kronor per år. Sålunda
bör begränsningar göras i materielanskaffningen för pansartrupperna samtidigt
som ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre
Norrland. Ställningstagande bör vidare kunna anstå beträffande ifrågasatta
nya ubåts jaktenheter och flygande radarstationer. Kommittén har också
ansett det kunna anstå med vissa byggnads- och anläggningsarbeten för
totalt ca 20 miljoner kronor per år. Kommittén har emellertid bedömt att
vissa av nämnda arbeten kan komma att utföras för avhjälpande av inträffad
arbetslöshet.

Anskaffningsverksamheten under den närmaste fyraårsperioden bör såsom
försvarskommittén förutsatt inriktas efter en kostnadsram med basbeloppet
3 780 miljoner kronor för budgetåret 1963/64.

Försvarskommittén har understrukit att statsmakterna vid sitt ställningstagande
till försvarskostnadernas storlek efter utgången av den fyraårsperiod
kommittéförslaget omfattar skall vara helt obundna. Anskaffningsverksamheten
skall därför enligt kommittén inriktas efter en kostnadsram
med basbeloppet 3 780 miljoner kronor för budgetåret 1963/64. Detta
medför enligt min mening, att vid nyanskaffning måste tillses att utrustning
endast skaffas till sådana enheter som på längre sikt bedömes
kunna vidmakthållas inom den angivna kostnadsramen. Åtgärder bör
också vidtas för att endast sådana enheter organiseras som kan erhålla
fullständig utrustning. Anskaffningarna bör med andra ord ske med sikte på

12 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

att de olika komponenterna i den organisation som kan rymmas inom
anskaffningsramen på ett ändamålsenligt sätt avvägs mot varandra. Att
ställning nu ej tas till vissa objekt som förutsatts inom den av överbefälhavaren
utredda kostnadsramen 3 600 innebär inte att försvarsorganisationen
får en skev sammansättning som nödvändiggör anskaffningsbeslut
vid en senare tidpunkt. — Den planering för en högre kostnadsnivå som
förutsatts av försvarskommittén bör enligt min mening ha till följd, att
enheter som vid en lägre kostnadsram bör utgå ur organisationen bibehålies
under fyraårsperioden. Kostnader för omsättning av sådana enheters
utrustning måste emellertid undvikas.

Försvarskommitténs förslag avser, såsom anförts, budgetåren 1963/67.
Enligt kommitténs mening bör statsmakterna i god tid före fyraårsperiodens
slut låta företaga nya utredningar rörande försvarets totalkostnader
för kommande år, varvid såväl basbeloppens som utvecklingsprocentens
storlek bör övervägas. Mot försvarskommitténs förslag i denna del har
jag icke någon erinran. För att förbereda dessa utredningar bör enligt försvarskommitténs
mening det militära utredningsarbetet bedrivas så att
underlag föreligger för ett kommande ställningstagande till olika kostnadsalternativ
utformade bland annat enligt alternativen »3 600» och »3 460».
Härvid bör beaktas de av försvarskommittén anförda synpunkterna på alternativa
utvecklingslinjer inom olika kostnadsramar. Jag ansluter mig till
kommitténs förslag och understryker vikten av att handlingsfriheten effektivt
upprätthålles efter utgången av den nu aktuella fyraårsperioden.

Jag kan i huvudsak ansluta mig till den avvägning mellan försvarsgrenarna
och den utveckling inom krigsmakten under den närmaste fyraårsperioden,
som försvarskommittén förutsatt. Av särskild vikt är härvid, att
stridsenheternas effekt och allsidiga användning i invasionsförsvaret tillmäts
avgörande betydelse vid prioriteringen. Jag vill därför understryka
värdet av att ytterligare en infanteribrigad omorganiseras för tjänst i övre
Norrland och att mark- och kustförsvarets eldunderstöd förstärkes. Detta
bör kunna ske genom att nästa skolflygplan utrustas så, att det blir användbart
som ett lätt attackflygplan för samverkan med arméstridskrafter
främst i övre Norrland och med marinstridskrafter i anslutning till vår
kust. Som försvarskommittén framhållit, bör dock den gjorda avvägningen
inte betraktas som fastlåst. Förskjutningar inom ramen kan bli nödvändiga;
inte minst den relativt långa period försvarsbeslutet avser aktualiserar
en viss anpassningsbarhet. Vid den fortsatta planeringen inom försvarsöverenskommelsens
ram bör strävan vara att ytterligare förbättra invasionsförsvarets
effekt och allsidighet. Särskild uppmärksamhet bör enligt
min mening vid det fortsatta planeringsarbetet ägnas åt att tillse att
tillräckliga markstridskrafter står till förfogande för försvaret av vårt territorium.

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

13

När det gäller luftförsvarets framtida utformning kan jag ansluta mig
till vad försvarskommittén anfört. Jag vill särskilt understryka angelägenheten
av att vid utvecklingen av flygplan 37 prestandakraven avpassas så
att man inom fastlagd kostnadsram erhåller ett från operativ synpunkt tillräckligt
antal flygplan.

I detta sammanhang torde jag få beröra vissa förslag avseende värnpliktskontingentens
storlek, som framlagts av 1954 års utredning rörande
totalförsvarets personalbehov (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, s. 15). Utredningen
har föreslagit att principbeslut snarast fattas om att framdeles höja inskrivningsåldern
från 18 år till 19 år. För egen del vill jag emellertid härvidlag
avvakta vad 1960 års värnpliktsutredning kan komma att föreslå.

Armén

Marinen

Flygvapnet

Gemensamt

Summa

A. Militära försvaret

Kostnadsram för drift-budget och kapitalbud-get 1963/64

Härtill kommer

1 214,3

505,5

»1 443,0

731,583

23 894,383

B. Flygtekniska försöksan-stalten

10,950

C. Investeringar i försvarets
fabriksfond

13,800

Totalt för försvarsdepar-tementet

3 919,133

Utredningen behandlar vidare frågan om metoder för att vid behov maximera
utbildningskontingenten genom att undanta en del krigsdugliga värnpliktiga
från all utbildning i fred, d. v. s. tillämpa kategoriklyvning. Utredningen
anser, att ingen lämplig metod härför finnes utan anvisar en annan
utväg. För egen del vill jag erinra om att enligt den allmänna målsättning
för krigsmakten, som innefattas i det förslag om försvarets framtida
utformning jag nu framlägger, varje vapenför man som icke bindes av
andra för totalförsvaret viktiga uppgifter bör sättas i stånd att delta i det
militära försvaret. Jag finner det därför inte aktuellt att närmare pröva
metoderna för kategoriklyvning.

Jag övergår härefter till kostnadsfördelningen mellan olika komponenter
inom det militära försvaret. För budgetåret 1963/64 förutsätter jag
icke någon ändring av det sammanlagda belopp, 3 919,1 miljoner kronor,
för försvarsdepartementets driftbudget och kapitalbudget som anmälts i
årets statsverksproposilion (bil. 6, s. 13). Beloppet bör fördelas enligt följande
tablå (se s. 62).

1 Härav 1,6 mkr för byggnadsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten.

* Utanför ramen har tillagts 3,6 mkr. på armén och 103,283 mkr på gemensamt.

14

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

I anslutning till tablån vill jag nämna, att överföringar till fastighetsfonden
nödvändiggjorts av den höjning av ersättningsanslaget till kasernbyggnaders
delfond som föreslagits i propositionen 1963:44 (jfr s. 18).
För att upprätthålla underhållsvolymen på längre sikt erfordras överföringar
jämväl följande budgetår under perioden. Jag räknar vidare för budgetåret
1963/64 med att medel för truppbefästningar skall upptas bland
gemensamma ändamål.

Den fortsatta planeringen bör ske med utgångspunkt i de ramar som
sålunda angivits för budgetåret 1963/64. Jag räknar för budgetåret 1964/65
med följande kostnadsramar för försvarsgrenarna: armén 1 247 miljoner
kronor, marinen 520 miljoner kronor, flygvapnet 1 470 miljoner kronor
och därefter en årlig ökning i stort sett lika med utvecklingsprocenten. —
För gemensamma ändamål förutsätter jag en kostnadsram av 638 miljoner
kronor och en årlig ökning med ca 10 miljoner kronor.

De kostnadsramar för materielanskaffning som föreslås i det följande
har uppgjorts med utgångspunkt i de angivna kostnadsramarna för försvarsgrenarna.
Utrymmet för materielanskaffning har härvid bedömts med
hänsyn till sannolik personalutveckling, framlagda investeringsplaner, bedömt
underhållsbehov m. m. De av försvarsgrenscheferna framlagda förslagen
beträffande anskaffningsverksamhetens inriktning är — med hänsyn
till den begränsade tid som stått till förfogande för utarbetande av
planerna — i vissa hänseenden preliminära. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj :t att efter en tekniskt-ekonomisk överarbetning på grundval av
förslag av vederbörande myndigheter reglera hur anskaffningsverksamheten
inom kostnadsramarna skall inriktas.»

Utskottet. Giltighetstiden för gällande försvarsöverenskommelse utlöper
med innevarande budgetår. För att utreda och avgiva förslag rörande försvarskostnaderna
för tiden därefter tillkallades i slutet av år 1961 en parlamentarisk
utredning, 1962 års försvarskommitté, som den 22 november
1962 meddelade, att den enats om en kostnadsram för det militära försvaret
för tyraårsperioden 1963/67 och den 6 februari 1963 redovisade sina överväganden
och förslag till försvarets framtida utformning.

Utskottet noterar med tillfredsställelse, att det lyckats försvarskommittén
att åstadkomma en samförståndslösning i försvarsfrågan, uppburen av de
fyra demokratiska partierna. Det är enligt utskottets mening en nationell
tillgång att försvarsfrågan ånyo kunnat lyftas över partigränserna och det
är samtidigt en manifestation utåt av vår vilja att försvara vår frihet och
vårt oberoende.

Den nu föreliggande propositionen grundar sig på försvarskommitténs
förslag.

Försvarskommittén har som utgångspunkter vid bestämmandet av försvarsutgifterna
redovisat sina bedömanden av de senaste årens utrikes- och
militärpolitiska förhållanden, den militärtekniska utvecklingen samt de

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

15

samhällsekonomiska och statsfinansiella förutsättningarna. I väsentliga avseenden
har kommittén konstaterat, att bedömningarna bli desamma som
år 1958. Det allmänna världspolitiska läget har icke förbättrats, övervägande
skäl tala för att terrorbalansen kommer att bestå under den tid, som nu kan
överblickas. Den medför icke att risken för begränsade krig avtagit. Den
strategiska utvecklingen tenderar snarare att öka risken härför. Den militärtekniska
utvecklingen har fortskridit sannolikt i snabbare takt än man
förutsåg för några år sedan. Från samhällsekonomisk synpunkt bedöms på
grundval av 1959 års långtidsutrednings prognos om produktivitetsökningen
åren 1960—1965 ett genomförande av försvarskommitténs förslag icke innebära
någon alltför betungande börda. Vad gäller det statsfinansiella läget
uttalar kommittén, att detta alltid måste präglas av ovisshet och att kommittén
tagit hänsyn härtill vid prövningen av försvarskostnadernas framtida
utveckling.

Utskottet kan i likhet med departementschefen i stort ansluta sig till dessa
allmänna bedömningar.

Utskottet delar försvarskommitténs och departementschefens uppfattning
om att en allmän målsättning bör anges för totalförsvaret och har icke något
att erinra mot vad departementschefen i detta sammanhang antört.

I likhet med försvarskommittén har departementschefen understrukit,
att den sedan år 1948 för krigsmakten gällande allmänna målsättningen,
som senast bekräftats vid 1958 och 1961 års riksdagar, bör bibehållas och
alltjämt vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta
utvecklingen av försvarsorganisationen. Utskottet kan ansluta sig härtill
liksom också till kommitténs och departementschefens bedömning, att det
därutöver föreligger behov av en operativ målsättning för krigsmakten som
underlag för planeringen. I detta hänseende har kommittén erinrat om den
redovisning av de operativa möjligheterna, som återgavs i Kungl. Maj :ts
proposition 1958: 110 och som lämnades utan erinran av riksdagen och utgör
ett uttryck för den hittills gällande operativa målsättningen.

I anslutning härtill har försvarskommittén återgivit den operativa målsättning,
som enligt överbefälhavaren skulle kunna upprätthållas enligt
kostnadsramen 3 600 milj. kr. (i 1961 års prisläge) samt för egen del uttalat,
att den allmänna målsättningen krävde att bevakning och försvar mot
mindre företag skulle kunna organiseras inom landet i dess helhet. De rörliga
stridskrafterna skulle kunna koncentreras till de delar av landet, som
vore mest hotade i det aktuella läget. Kommittén bedömde det nödvändigt
och i flertalet sannolika lägen möjligt, att krigsmakten skulle kunna avvärja
en stort upplagd invasion över havet eller landgränsen samt i samband
därmed insatta luftlandsättningar och samtidigt upprätthålla ett segt
försvar mot andra invasionsföretag. Kommittén ville emellertid betona, att
planläggningen måste vara flexibel. Kommittén förutsatte vidare, att den
sedan år 1958 gällande målsättningen skulle upprätthållas.

Departementschefen har i anledning härav iramhållit, att vid bestäm -

16

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

inandet av operativ målsättning hänsyn måste tagas till de ekonomiska resurser,
som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna målsättningen
och en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som krigsmakten
skulle lösa — avdelat för försvaret. Departementschefen erinrar i samband
därmed om att försvarskommittén gjort en sådan bedömning. Vad denna
därvid uttalat kunde departementschefen ansluta sig till.

Även utskottet anser sig kunna uttala sin anslutning till försvarskommitténs
sålunda gjorda ståndpunktstaganden. Vid sådant förhållande synas
motionerna I: 704 och II: 861 få anses besvarade.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka, att den operativa målsättningen
måste förutsätta en så långt möjligt realistisk beräkning av en
angripares sannolika insats mot oss och att det icke är möjligt att exakt
ange vilka egna försvarsresurser, som vid anfall mot vårt land trygga avvärj
ning eller möjliggöra endast fördröjning.

Vid statsmakternas bestämmande av den operativa målsättningen kan
det enligt utskottets mening självfallet endast komma i fråga, att riksdagen
anger de operativa uppgifter i stort som krigsmakten skall kunna fullgöra
med till förfogande ställda resurser. Vilka uppgifter krigsmakten tilldelas
i den aktuella krigsplanläggningen, hur densamma skall bedrivas och vilka
förberedelser som enligt denna skola vidtagas för försvar av olika delar av
landet vid olika tänkbara angreppsalternativ böra lika litet som tidigare på
förhand fastställas av riksdagen. En redovisning och en precisering i nämnda
hänseenden kan dessutom av sekretesskäl icke ifrågakomma. Utskottet
har därför intet att erinra emot att sistnämnda operativa uppgifter, vilka departementschefen
torde ha åsyftat i sitt uttalande om sättet för bestämmande
av den operativa målsättningen, bestämmas av Kungi. Maj :t på förslag
av överbefälhavaren.

I motionerna I: 704 och II: 861 har ifrågasatts, huruvida icke på grundval
av 1948 års allmänna målsättning och de delar av den operativa målsättningen,
som ange de operativa uppgifterna i stort, borde utformas en enda
målsättning för krigsmakten. Även om det förslag som motionärerna angivit
i detta syfte i allt väsentligt överensstämmer med statsmakternas tidigare
uttalanden och beslut och också ger uttryck för grundtankarna i den nu
träffade försvarsöverenskommelsen, torde, utöver vad utskottet ovan anfört,
någon precisering från riksdagens sida i angivna hänseende för närvarande
icke vara behövlig. Utskottet förutsätter därvid, att den av motionärerna
önskade preciseringen av vad som kan anses ingå i gällande målsättning för
krigsmakten överväges av Kungl. Maj:t för senare godkännande av riksdagen.

Med hänsyn till vad utskottet sålunda anfört och med hänvisning till den
motivering, som åberopats till stöd för yrkandet i motionerna 1: 690 och
II: 844, torde desamma icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Erfarenheterna under de gångna åren synas utskottet ha klart styrkt be -

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

17

hovet av att bibehålla nuvarande ordning med flerårsbeslut inom en fastlåst
kostnadsram. Det största värdet av ett sådant system torde vara, att man
därigenom åstadkommer ett fast underlag för långtidsplanering inom krigsmakten
och därmed största möjliga försvarseffekt av tilldelade ekonomiska
och personella resurser.

En betydelsefull fråga är huruvida flerårsbeslut försvårar möjligheterna
att anpassa statsutgifterna till det aktuella konjunkturläget. Försvarskommittén
har ansett att så icke är fallet men framhållit att möjligheterna att
åstadkomma konjunkturvariationer beträffande försvarsutgifterna dock
begränsas — bortsett från den försvarspolitiska målsättningen — av de
långa konstruktionstiderna i fråga om viktig teknisk materiel. Kommittén
har härvid erinrat om att önskemål vid flera tillfällen framställts om en reserv
av färdigprojekterade byggnads- och anläggningsobjekt, vilka skulle
användas i konjunkturpolitiskt syfte, och funnit motiverat att en inventering
göres beträffande förutsättningarna för en motsvarande reserv av sysselsättningsobjekt
även på andra områden. Utskottet anser i likhet med departementschefen
önskvärt, att en sådan undersökning kommer till stånd.

I likhet med vad som gällt under de senaste budgetåren bör, såsom kommittén
framhållit, jämväl fortsättningsvis en viss anpassning av konjunkturpolitiken
åstadkommas genom att anslag och beställningsbemyndiganden
hållas till Kungl. Maj :ts disposition och ställas till myndigheternas förfogande
vid lämplig tidpunkt.

Försvarskommittén har understrukit vikten av att kostnadsramen icke
rubbas med hänsyn till skiftande tendenser i det utrikes- och inilitärpolitiska
läget annat än i exceptionella lägen. Utskottet anser detta angeläget.
De grundläggande principbesluten om försvarets utformning på längre sikt
böra därför respekteras oavsett om — såsom kommittén framhållit — avspänning
eller tilltagande motsättningar för stunden sätter sin prägel på
den utrikespolitiska situationen.

Vad gäller den tidrymd, som ett försvarsbeslut bör avse, må erinras om
att 1958 års försvarsbeslut omfattade tre budgetår, medan beslutet år 1961
endast omspände två budgetår. Utskottet anser, att kommittén anfört goda
skäl för att ett beslut om ekonomisk ram för det militära försvaret bör omfatta
de närmaste fyra budgetåren. Kraven på kontinuitet förutsätter emellertid,
att planeringen forlsättes även för tiden efter den tidrymd, som omspännes
av det politiska försvarsbeslutet.

Huvudsyftet med kostnadsramen för det militära försvaret sådan denna
konstruerats sedan år 1958 är, som da framhölls av statsmakterna, att
åstadkomma »ett rationellt utnyttjande av försvarsanslagen enligt en långsiktig
planering». Delta innebär att kostnadsramen så utformas, alt myndigheterna
stimuleras att planera verksamheten så att största möjliga effekt
crhålles. Mot bakgrunden härav bör, såsom föreslagits, kostnadsramen i
princip innefatta alla utgifter för det militära försvaret. Det äi vidare angc2
— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 113

18

Statsutskottets uttåtande nr 113 år 1933

läget, att kostnadsramen är sa utformad att en oförändrad försvarseffekt
kan erhållas under de budgetår densamma gäller. Detta har med nuvarande
ordning åstadkommits genom dels årligt tillägg för teknisk utveckling, dels
hänsynstagande till pris-(löne-)förändringar, dels ock beaktande av förändrade
uppgifter o. d.

I fråga om innehållet i kostnadsramen har försvarskommittén endast
föreslagit den ändringen i förhållande till nuvarande ordning, att investeringar
i försvarets fabriksfond icke skola inräknas i ramen för det militära
törsvaret. Utskottet anser förslaget i denna del böra godtagas.

Statsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande 1962: 117
att man borde söka åstadkomma mera preciserade riktlinjer beträffande i
vilka fall medelsanvisning borde ske utanför försvarets kostnadsram och
fann lämpligt, att detta spörsmål övervägdes av 1962 års försvarskommitté.
Kommittén har ägnat denna fråga särskild uppmärksamhet och därvid studerat
flertalet av de frågor, där tillägg till eller avdrag från den militära
kostnadsramen beslutats eller ifrågasatts under de senaste två budgetåren.
Kommittén har vid sina bedömanden kommit till den uppfattningen, att skäl
icke föreligga att föreslå några ändringar i de riktlinjer, som nu gälla. Utskottet
kan ansluta sig härtill och vill i likhet med kommittén betona betydelsen
av att en någorlunda fast praxis kan utbildas, vilket icke torde vara
möjligt med mindre riktlinjerna bibehållas oförändrade under några år.

I likhet med departementschefen anser utskottet sig kunna förorda, att
en kostnadsram för det militära försvaret under budgetåren 1963/67 bestämmes
i enlighet med de riktlinjer, som försvarskommittén framfört.
Försvarskommittén har för sin del tolkat överbefälhavarens uttalanden så,
att en kostnadsram med ett basbelopp av 3 600 milj. kr. (i 1961 års prisläge)
och en utvecklingsprocent av 2 Va fordrades för att under de närmaste budgetåren
fylla målsättningen för det militära försvaret enligt 1958 års beslut.
Enligt kommittén skulle långsiktsplaneringen inom krigsmakten i princip
inriktas med hänsyn härtill. Kommittén har emellertid dels funnit det möjligt
att utan att eftersätta den omedelbara försvarseffekten uppskjuta ställningstagande
till vissa objekt inom kostnadsramen uppgående till sammanlagt
ca 65 milj. kr. per år, dels föreslagit att vissa byggnads- och anläggningsarbeten
för totalt ca 20 milj. kr. per år icke skola utföras annat än
som erfordras för att avhjälpa inträffad arbetslöshet. Detta innebär, att för
budgetåret 1963/64 kostnaderna för det militära försvaret bestämmes till ett
basbelopp av 3 780 milj. kr. i 1962 års priser och löneläget för statsanställda
fr. o. m. den 1 januari 1963. Till detta basbelopp bör årligen läggas 2,5 %
för teknisk utveckling. Löne- och prisförändringar skola beaktas enligt för
närvarande gällande grunder. Anskaffningsverksamheten under den närmaste
fyraårsperioden skall inriktas efter en kostnadsram med nämnda
basbelopp. Utskottet anser i likhet med försvarskommittén och departementschefen,
att med de resurser, som enligt kommitténs förslag ställas till

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

19

krigsmaktens förfogande, förutsättningar finnas för att under de närmaste
fyra åren ernå en försvarseffekt, som i varje fall ej är lägre än den som bedömdes
erforderlig år 1958 för att på längre sikt fylla målsättningen.

Enligt försvarskommittcns mening böra statsmakterna i god tid före fyraårsperiodens
utgång låta företaga nya utredningar rörande försvarets totalkostnader
för åren därefter. Utskottet anser detta önskvärt och understryker
liksom departementschefen vikten av att statsmakterna härvid skola vara
helt obundna. Som ett led i denna riktning har kommittén angivit, att anskaffningsverksainheten
under den nu aktuella perioden bör inriktas efter
en kostnadsram med basbeloppet 3 780 milj. kr. för budgetåret 1963/64. Utskottet
anser angeläget, att det fortlöpande studiearbetet inom krigsmakten
inriktas på att penetrera olika kostnadsalternativ. Vid detta utredningsarbete
böra beaktas av kommittén anförda synpunkter på alternativa utvecklingslinjer
inom olika kostnadsramar.

När det gäller avvägningen inom kostnadsramen mellan skilda ändamål
tillstyrker utskottet departementschefens förslag, som i allt väsentligt står
i överensstämmelse med vad överbefälhavaren med instämmande av iörsvarskommittén
förordat. Såsom kommittén liksom departementschefen
framhållit bör dock den gjorda avvägningen icke betraktas som fastlåst.
Förskjutningar inom ramen kunna bli nödvändiga, vilka utskottet förutsätter
som självfallet komma att anmälas för riksdagen. Ej minst den relativt
långa period, som försvarsbeslutet avser, aktualiserar en viss anpassbarhet.

Departementschefen har uttalat, att vid det fortsatta planeringsarbetet
särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att tillse att tillräckliga markstridskrafter
stå till förfogande för landets försvar. Utskottet vill med anledning
härav understryka, att krigsmaktens huvuduppgift skall vara invasionsförsvar
och att stridsenheternas effekt i invasionsförsvaret bör vara avgörande
för deras prioritering. Denna grundprincip är av väsentlig betydelse
för försvarets utformning.

Utskottet ansluter sig till vad försvarskommittén och departementschefen
anfört rörande luftförsvarets framtida utformning.

Utskottet kan jämväl i övrigt ansluta sig till vad försvarskommittén och
departementschefen anfört beträffande frågan om den framtida utformningen
av krigsmakten.

I ÖB 62 har överbefälhavaren understrukit vikten av den frivilliga försvarsverksamheten,
som hos oss har en omfattning som saknar motsvarighet
i flertalet andra länder. Den är ett väsentligt uttryck för medborgarnas
försvarsintresse och är enligt överbefälhavaren ett viktigt medel att befästa
och stärka eu allmän motståndsvilja. Utskottet vill instämma häri och
anser att de frivilliga försvarsorganisationerna ge ett tillskott till vår försvarskralt,
som är stort i förhållande till kostnaderna.

1 motionen 1: 705 bar hemställts, att utöver den nu föreslagna försvars -

20

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

organisationen skall inrättas ett obligatoriskt hembygdsförsvar. Enligt motionären
skulle kostnaderna härför bestridas av medel, som avsetts för flygvapnet
eller genom medelsanvisning i annan ordning. Utskottet vill i anledning
härav erinra om att enligt den allmänna målsättningen för krigsmakten
varje vapenför man, som icke bindes av andra för totalförsvaret viktiga
uPPgifter, bör sättas i stånd att deltaga i det militära försvaret. Det svenska
totalförsvaret är uppbyggt i enlighet härmed. Bortsett från att ett förverkligande
av motionärens förslag endast torde kunna ske genom höjning av
övre åldersgränsen för värnpliktsskyldigheten, vilket i sin tur föranleder
ändring i värnpliktslagen, skulle ett bifall till motionen innebära en radikal
förändring i den träffade försvarsöverenskommelsen, vilket utskottet icke
kan tillstyrka.

Utskottet vill erinra om att departementschefen efter bemyndigande av
Kungl. Maj :t den 30 mars 1962 tillsatt en kommitté — 1962 års försvarssjukvårdsutredning
— lör utredning rörande översyn av försvarssj ukvårdens
ledning m. in. I direktiven för kommittén understryker departementschefen
vikten av att förbandssjukvården är kvalitativt högtstående. Utredningen
bör enligt departementschefen bl. a. avge förslag rörande förbandssjukvårdens
organisation och utrustning. Möjligheterna att i större utsträckning
än som redan skett öppna vissa förbandssjukhus för civila patienter
böra utredas. Såsom av direktiven framgår äro de frågor, till vilka
utredningen skall taga ställning, mångskiltande och beröra såväl den mili-''
tära som den civila sektorn. De i motionen 11:226 angivna synpunkterna
rörande tillskapandet av en försvarets hälso- och sjukvårdsorganisation torde
därför kunna förutsättas bli föremål för prövning av ifrågavarande utredning.
Motionen i här berörd del torde alltså icke böra föranleda någon
åtgärd från riksdagens sida. Utskottet avstyrker motionen jämväl i vad den
avser yrkandet att inom ramen för försvarskostnaderna avdela 50 milj. kr.
för uppbyggnad av den i motionen åsyftade hälso- och sjukvårdsorganisationen.

Motionerna I: /06 och II: 849 innebära yrkande bl. a. om avgivande av en
neutralitetsförklaring från Sveriges sida. Utskottet vill med anledning härav
erinra om att utrikesutskottet i sitt av 1956 års riksdag godkända utlåtande
i liknande ärende framhöll bl. a., att utskottet fann en omläggning av vår
utrikespolitik i samma syfte, som nu avses, vara varken påkallad av då
rådande läge eller innebära ett ändamålsenligt tillgodoseende för framtiden
av svenska intressen. En dylik omläggning borde, ansåg utrikesutskottet,
av riksdagen avböjas med uttryckligt vidhållande av de grundsatser för
Sveriges utrikespolitik, som regering och riksdag med stark förankring
inom svensk folkmening anslutit sig till.

På anförda skäl avstyrker utskottet de förenämnda båda motionerna i
här berörda del. Under hänvisning till vad utskottet i det föregående anfört

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

21

rörande försvarets utformning torde motionerna ej heller i övrigt böra föranleda
någon riksdagens åtgärd.

I fråga om den föreslagna kostnadsfördelningen mellan olika komponenter
inom det militära försvaret tillstyrker utskottet departementschefens
förslag.

Av departementschefen föreslagna kostnadsramar för materielanskaffning
ha uppgjorts med utgångspunkt i de angivna kostnadsramarna för försvarsgrenarna.
Då förslagen beträffande anskaffningsverksamhetens inriktning
äro i vissa hänseenden på grund av tidsbrist preliminära, torde det få
ankomma på Kungl. Maj :t att efter överarbetning reglera hur anskaffningsverksamheten
inom kostnadsramarna skall inriktas.

Av departementschefen i övrigt angivna riktlinjer för det militära försvarets
inriktning under budgetåren 1963/67 m. m. ha icke givit utskottet
anledning till särskilt uttalande.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

a) att motionen I: 705 icke må av riksdagen bifallas;

b) att motionen II: 226 icke må av riksdagen bifallas;

c) att motionerna I: 690 och II: 844 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;

d) att motionerna 1: 706 och II: 849 icke må till någon riksdagens
åtgärd föranleda;

e) att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj :ts förslag
samt i anledning av motionerna 1: 704 och II: 861, godkänna i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15 mars
1963 angivna riktlinjer för det militära försvarets inriktning
under budgetåren 1963/67 m. m.

2:o) Utnyttjande av bemyndiganden och betalningsmedel under anslaget
Luftförsvarsrobot. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt 1, s.
65 och 67) att godkänna vad departementschefen i förberörda statsrådsprotokoll
föreslagit angående utnyttjande av bemyndiganden och betalningsmedel
under anslaget Luftförsvarsrobot.

Det särskilda anslaget Luftförsvarsrobot, som huvudsakligen utnyttjats
för anskaffning av två moderna luftvärnsrobotsystem, Hawk för armén
och Bloodhound II för flygvapnet, bör enligt departementschefen sammanslås
med anslaget Anskaffning av flygmateriel m. m. Anskaffning av luftvärnsrobotar
bör i fortsättningen ske under respektive försvarsgrenars anslag
till anskaffning av tygmateriel (motsvarande). För budgetåren 1955/63
har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
för utveckling och anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m. inom en

22

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

kostnadsram av sammanlagt 524,55 miljoner kronor, varav 107 miljoner
kronor avser Hawkanskaffningen. Såsom betalningsmedel har under samma
tid anvisats 387,083 miljoner kronor, häri inräknat de belopp om sammanlagt
7,15 miljoner kronor som under budgetåren 1959/62 överförts från anslaget
Reglering av prisstegringar. Bland de anvisade betalningsmedlen ingår
107 miljoner kronor för att likvidera beställningen av Hawkmateriel
och 20 miljoner kronor till Kungl. Maj :ts disposition. Enligt sålunda meddelade
beslut kommer den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett
belopp av (524,55 — 387,083 =) 137,467 miljoner kronor att sakna täckning
av betalningsmedel. Då något särskilt anslag för luftförsvarsrobot icke vidare
bör uppföras i riksstaten, föreslås att bemyndiganden och anslag för
likvidering av beställningen av Hawk överföres till arméns tygmaterielanslag.
Departementschefen föreslår vidare, att till Kungl. Maj :ts disposition
stående bemyndigande om 31 miljoner kronor överföres till anslaget Anskaffning
av flygmateriel m. m. När det gäller 20 miljoner kronor i betalningsmedel
som står till Kungl. Maj :ts disposition föreslås att för likviditetsförstärkning
7 miljoner kronor överföres till anslaget Anskaffning av tygmateriel
m. m„ 3,5 miljoner kronor till anslaget Fartygsbyggnader m. m. och
3,5 miljoner kronor till anslaget Anskaffning av vapenmateriel m. m. Återstående
bemyndiganden och betalningsmedel bör påföras anslaget Anskaffning
av flygmateriel m. m.

Utskottet, som icke finner något vara att erinra mot att anskaffning av
luftvärnsrobotar framdeles sker under respektive försvarsgrenars anslag
till tygmaterielanskaffning (motsvarande), tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag
under förevarande punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna vad departementschefen i
statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 15 mars
1963 föreslagit angående utnyttjande av bemyndiganden
och betalningsmedel under anslaget Luftförsvarsrobot.

Driftbudgeten
Fjärde huvudtiteln

3:o) Armén: Beklädnad m. m. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 44) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna
ett reservationsanslag av 56 300 000 kr., har Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen (Avd. II, punkt 2, s. 67—70) att dels till ifrågavarande ändamål
för samma budgetår anvisa ett reservationsanslag av 56 700 000 kr., dels

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

23

ock bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar å beklädnadsmateriel
må utläggas inom en kostnadsram av 18 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 53 000 000 kr.

År 1958 antogs riktlinjer för täckande av brister i samt komplettering av
krigsutrustningen av beklädnadsmateriel m. m. under budgetåren 1958/66
inom ramen för ett belopp av 129 miljoner kronor enligt prisläget 1958/59
(prop. 1958: 110, s. 345). År 1962 har dessa riktlinjer ersatts med nya, avseende
budgetåren 1962/69 (prop. 1962: 1, bil. 6, s. 132). Enligt sistnämnda
riktlinjer skall under angivna tidsperiod anskaffningar ske till ett värde av
130 miljoner kronor enligt prisläget i maj 1961. Anskaffningen under budgetåren
1962/69 enligt 1962 års riktlinjer skall inriktas på modernisering av
stridsuniformer med tillbehör för samtliga fält- och lokalförsvarsförband,
anskaffning av förbättrad vinterutrustning och ytterbeldädnad, nya regnskydd,
ny persedelpåse, viss tältutrustning samt materialier för reparationstjänsten
m. m. Planläggningen skall utföras med utgångspunkt i att sedan
16,9 miljoner kronor anvisats för ändamålet under innevarande budgetår
— medel för betalning av återstoden av ifrågavarande anskaffningar kommer
att ställas till förfogande med ett årligt belopp av 18,9 miljoner kronor
budgetåren 1963/68 och 18,6 miljoner kronor budgetåret 1968/69.

Riksdagen har bemyndigat Kungl. Maj :t att under budgetåren 1961/63
medgiva utläggande av beställningar avseende beklädnadsmateriel för bristtäckning
till en sammanlagd kostnad av 33 miljoner kronor. Betalningsutfallet
för dessa bemyndiganden har förutsatts skola fördelas med 15 miljoner
kronor på budgetåret 1963/64 och med 18 miljoner kronor på budgetåret
1964/65.

Departementschefen har anfört följande.

»Nu gällande riktlinjer för anskaffning av beklädnadsmateriel inom armén
fastställdes av 1962 års riksdag och avser budgetåren 1962/69. För
nästa budgetår har en omarbetad plan för anskaffningsverksamheten avseende
budgetåren 1963/70 framlagts. I anslutning till åtskilliga liknande
förslag tidigare (jfr senast prop. 1962: 1, bil. 6, s. 131 och 132) har jag anfört,
att jag icke funnit skäl att i fråga om intendenturmateriel övergå till
den anslagsteknik med rullande materielplaner som tillämpas för tygmateriel.
Jag finner icke skäl att frångå denna ståndpunkt. De så sent som
föregående år antagna riktlinjerna för anskaffning av beklädnadsmateriel
inom armén bör därför gälla tills vidare.

För nästa budgetår har föreslagits, att beklädnadsmaterielanslaget skall
uppföras med 57 737 000 kr., vilket innebär eu anslagsuppräkning med
4 737 000 kr. För egen del finner jag emellertid att anslagshöjningen bör
begränsas till 3 700 000 kr. Jag föreslår således, att anslaget uppföres med
(53 000 000 + 3 700 000 =) 56 700 000 kr. Av anslaget bör 19 500 000 kr. av -

24 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

ses för bristtäckning. Detta belopp överensstämmer med den enligt antagna
riktlinjer för budgetåret fastställda årskvoten, omräknad till prisläget i
maj 1962. Av beloppet 19 500 000 kr. åtgår huvuddelen för betalningsutfall
å tidigare lämnade beställningsbemyndiganden.

Arméintendenturförvaltningen har hemställt om ett beställningsbemyndigande
av 20 miljoner kronor utöver anslaget för utläggande av beställningar
å materiel för bristtäckning. Betalningsutfall för hela beloppet förutsättes
inträffa under budgetaret 1965/66. För egen del anser jag mig böra
förorda ett dylikt beställningsbemyndigande om 18 miljoner kronor, vilket
jämfört med innevarande budgetår innebär oförändrat beställningsbemyndigande.
»

Utskottet tillstyrker, att anslaget uppräknas med 3,7 milj. kr. till 56,7
milj. kr. Av anslaget bör 19,5 milj. kr. avses för bristtäckning, vilket belopp
överensstämmer med den enligt antagna riktlinjer för nästa budgetår fastställda
årskvoten, omräknad till prisläget i maj 1962. Vidare tillstyrker
utskottet ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat beställningsbemyndigande
av 18 milj. kr. utöver anslaget för utläggande av beställningar
å beklädnadsmateriel för bristtäckning.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot vad departementschefen
i övrigt anfört under förevarande punkt, hemställer,
att riksdagen må

a) till Armén: Beklädnad m. m. för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 56 700 000 kr.;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver
beställningar å beklädnadsmateriel må utläggas inom en
kostnadsram av 18 000 000 kr.

4:o) Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t i
årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 55) föreslagit riksdagen att, i
avbidan pa särskild proposition i ämnet, till Armén: Anskaffning av tygmateriel
m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag av
410 000 000 kr., har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt 3, s.
70 74) att dels godkänna vad i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits

beträffande kostnadsram för tygmaterielanskaffning vid armén under budgetåren
1963/70, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av beställningar
å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 680 000 000 kr., dels
ock till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64
anvisa ett reservationsanslag av 412 000 000 kr.

Armétygförvaltningen (arméförvaltningen) har för budgetåren 1947/62
bemyndigats att beställa tygmateriel m. m. för 4 108,95 miljoner kronor, häri

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

25

icke inräknade medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln för
budgetåren 1954/58. För att bestrida kostnaderna för ifrågavarande beställningar
har anvisats tillhopa 3 364,09 miljoner kronor. I sistnämnda belopp
har inräknats dels ett belopp av 2,94 miljoner kronor, som ställts till förfogande
enligt beslut av Kungl. Maj :t den 16 maj 1957, dels ock de belopp
om sammanlagt 29,4 miljoner kronor, som under budgetåren 1959/62 överförts
från anslaget Reglering av prisstegringar. Den 30 juni 1962 var alltså
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (4 108,95-—3 364,09 —) 744,86
miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår bar beställningsbemyndiganden lämnats till ett
belopp av 520 miljoner kronor, medan 368,9 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel.
Den 30 juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade
beslut bemyndiganden till ett värde av (744,86 + 520,0 — 368,9 =) 895,96
miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för anskaffning av tygmateriel
m. m. för armén under budgetåren 1962/69 utgör 2 956,6 miljoner kronor i
prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 154).

Departementschefen har anfört följande.

»Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för armén bör för tygmaterielanskaffning kostnadsramen under budgetåren
1963/70 bestämmas till 3 375,1 miljoner kronor och anslaget för budgetåret
1963/64 till 412 miljoner kronor i enlighet med följande sammanställning.
Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande inriktningen
av planerings- och utredningsarbetet upptar jag i sammanställningen
för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar som bör ligga till
grund för detta arbete.

För innevarande budgetår har armétygförvaltningen bemyndigats att utlägga
beställningar av tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av 520 miljoner
kronor. Huvuddelen av detta bemyndigande är, såsom framgår av
1962 års statsverksproposition (bil. 6, s. 154), avsett för en större stridsvagnsanskaffning.
Kungl. Maj :t har — sedan mer exakta kostnadsberäkningar
presenterats — medgivit armétygförvaltningen att utnyttja en del
av det för stridsvagnsanskaffning avsedda bemyndigandet för produktionsförberedelser
för framtagandet av ett mindre antal stridsvagnar. Verkställda
kostnadsberäkningar visar att anskaffningskostnaderna per stridsvagn ökat
betydligt i förhållande till vad som tidigare förutsatts. Med hänsyn bl. a.
härtill har det som framgår av det föregående ansetts nödvändigt att i förhållande
till tidigare planer f. n. räkna med ett lägre antal stridsvagnar.
Anskaffningskostnaderna för det antal stridsvagnar myndigheterna numera
räknar med täcks dock icke helt av för ändamålet tillgängliga bemyndiganden.
Vid beräkningen av för nästa budgetår erforderligt beställningsbcinyndigande,
vilket upptagits till 670 miljoner kronor, har armétygförvaltningen
tagit hänsyn härtill.

26

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Outnytt-jat be-lopp un-

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

are bud-getår

1962/63

1963

/64

1964
/ 65

1965
/ 66

1966

/67

1967

/68

1968

/69

1969

po

1962 års kostnadsram
(budgetåren 1962169)
Årskvoter enligt
1962 års statsverks-prop..............

95,7

368,9

396

401

412

422

428

433

2 956,6

Justering till prisläge
maj 1962 .........

__

+ 8,1

+ 9

+ 9

+ 9

+ 9

+ 9

+ 10

+ 63,1

Reservationsmedels-förbrukning under
budgetåret 1961/621

— 18,6

— 18,6

Anpassning till ny
kostnadsram3......

.

_

+ 7

+ 25

+ 35

+ 39

+ 48

+ 67

+ 221

Förskjutning av
kostnadsramen ett
budgetår..........

— 377

+ 530

+ 153

1963 års kostnadsram
(budgetåren 1963/70)1
prisläge maj 1962..

77,1

412

435

456

470

485

510

530

3 375,1

Inriktning för lång-siktsplanering......

—

—

—

—

-r-

—

»515

3540

3560

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 317 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår
(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 335,6
miljoner kronor.

* Avser arméns totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 473, 496 och 517 miljoner kronor.

Det föreslagna bemyndigandet avses vidare att utnyttjas för bl. a. en
större anskaffning av pansarbandvagnar, avsedda att ingå i pansarförbanden.

En anskaffning av stridsvagnar av nu beräknad omfattning samt den
föreslagna anskaffningen av pansarbandvagnar torde, med beaktande av
för förutsatt organisation i övrigt erforderliga materielanskaffningar, rymmas
inom den kostnadsram som jag föreslagit för budgetåren 1963/70. Anskaffningens
omfattning har bestämts med utgångspunkt i den organisation
för pansar trupperna som förutsatts av 1962 års försvarskommitté. Jag anser
mig därför i princip böra tillstyrka det för nästa budgetår föreslagna
beställningsbemyndigandet. Då bemyndigandet enligt min mening bör
täcka beräknade totalkostnader för anskaffning av ifrågavarande stridsfordon
jämte utrustning (exklusive ammunition), bör detsamma uppräknas
med 10 miljoner kronor avseende viss vapenutrustning, för vilken armétygförvaltningen
nu icke beräknat bemyndiganden. Jag föreslår således,
att beställningsbemyndigandet för nästa budgetår upptages till 680
miljoner kronor. Beslut rörande berörda anskaffningar av stridsfordon torde
— sedan fullständiga kostnadsberäkningar företetts — få meddelas av
Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaffningar i

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

27

övrigt som kan rymmas inom det bemyndigande som må komma att erhållas
för nästa budgetår.

Vid bifall till vad i det föregående och under punkt 1 föreslagits kommer
den 30 juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (895,96 +
680 — 412 — 7=) 1 156,96 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.
»

Utskottet finner sig kunna godtaga vad departementschefen föreslagit
beträffande kostnadsram för tygmaterielanskaffning vid armén under budgetåren
1963/70. I enlighet med kostnadsramen bör anslaget för nästa budgetår
uppföras med 412 milj. kr.

Utskottet tillstyrker det föreslagna beställningsbemyndigandet av 680
milj. kr., som främst är avsett för anskaffning av stridsvagnar och pansarbandvagnar.
Såsom departementschefen framhållit torde ifrågavarande anskaffning
med beaktande av för förutsatt organisation i övrigt erforderliga
materielanskaffningar kunna rymmas inom den kostnadsram, som föreslagits
för budgetåren 1963/70. Det må vidare erinras om att anskaffningens
omfattning bestämts med utgångspunkt i den av 1962 års försvarskommitté
förutsatta organisationen för pansartrupperna.

Då utskottet jämväl i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad
departementschefen anfört under denna punkt, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvar särenden
för den 15 mars 1963 föreslagits beträffande kostnadsram
för tygmaterielanskaffning vid armén under budgetåren
1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
680 000 000 kr.;

c) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 412 000 000
kr.

5:o) Marinen: Fartygsbyggnader m. m. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 85) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Marinen: Fartygsbyggnader m. m. för budgetåret
1963/64 beräkna ett reservationsanslag av 108 000 000 kr., har Kungl.
Maj :t föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt 4, s. 74—78) att dels godkänna
vad i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits beträffande kostnadsram för
anskaffning av fartyg m. in. under budgetåren 1963/70, dels bemyndiga
Kungl. Maj :t alt medgiva utläggande av beställningar å fartyg in. in. inom
en kostnadsram av 90 000 000 kr., dels ock till Marinen: Fartygsbyggnader
in. in. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 000 kr.

28

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar
å fartyg m. m. inom en kostnadsram av 1 676,516 miljoner kronor,
häri icke inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln.
Såsom betalningsmedel har under samma tid anvisats 1 239,855 miljoner kronor.
Härvid har inräknats dels ett belopp av 15,8 miljoner kronor, som genom
beslut den 5 juni 1959 överförts från reservationsanslaget Flygvapnet:
Anskaffning av flygmateriel m. m., dels belopp av 0,9 miljon kronor och 2,3
miljoner kronor, som genom beslut den 18 juni 1959 och den 5 juni 1959
överförts från anslagsposten 2 till anslagsposten 1 under staten för ifrågavarande
anslag, dels ock belopp om tillhopa 6,6 miljoner kronor, vilka under
budgetåren 1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Den
30 juni 1962 var således beställningsbemyndiganden till ett belopp av
(1 676,516 — 1 239,855 =) 436,661 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till ett
belopp av 75 miljoner kronor, medan 95,5 miljoner kronor anvisats i betalningsmedel.
Den 30 juni 1963 kommer alltså enligt hittills meddelade beslut
beställningsbemyndiganden till ett belopp av (436,661 + 75,0 -95,5 =)
416,161 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

För anskaffning av fartyg m. m. under budgetåren 1962/69 har riksdagen
godkänt en kostnadsram av 657,3 miljoner kronor i prisläget maj 1961 (jfr
prop. 1962: 1, bil. 6, s. 186).

Departementschefen har anfört följande.

»Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för marinen bör för anskaffning av fartyg m. in. kostnadsramen under
budgetåren 1963/70 bestämmas till 807 miljoner kronor och anslaget för
budgetåret 1963/64 till 122 miljoner kronor i enlighet med följande sammanställning.
Med hänsyn till likviditetsförhållandena beträffande marinens
fartygs- och vapenmaterielanslag har — inom de för dessa anslag föreslagna
kostnadsramarna — årskvoten för budgetåret 1963/64 avseende förevarande
anslag ansetts böra uppräknas medan motsvarande årskvot för
vapenmaterielanslaget begränsats. Under hänvisning till vad jag i det föregående
anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet
upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar
som bör ligga till grund för detta arbete.

Vid bestämmandet av kostnadsramen måste hänsyn tas till kända förhållanden
rörande kostnadsutvecklingen under andra anslag inom kostnadsramen.
Bl. a. kan man — som jag påpekar jämväl i annat sammanhang
— icke underlåta att ta hänsyn till anmälda merkostnader för Muskövarvet.

Marinförvaltningen har, såsom framgått av det föregående, ansett att med
hänsyn till tillgången på betalningsmedel beställningsbemyndigandet för
nästa budgetår icke kan upptas till högre belopp än 125 miljoner kronor.
Detta bemyndigande avses huvudsakligen skola utnyttjas dels för att täcka

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

29

Outnytt-jat be-lopp un-der tidi-gare bud-getår

Budgetåret (belopp 1 miljoner kronor)

Summa

1962/63

1963
/ 64

1964
/ 65

1965

/66

1966
j /67

1967
/ 68

1968
/ 69

1969

po

1962 års kostnadsram
(budgetåren 1962/69)
Årskvoter enligt 1962
års statsverksprop...

4,8

95,5

81,5

84,5

91

95

100

105

657,3

Justering till prisläge
maj 1962...........

___

+ 2,1

+ 1,8

+ 1,9

+ 2

+ 2,1

+ 2,2

+ 2,3

—

+ 14,4

Reservationsmedels-förbrukning1........

— 1,8

_

_

_

--

—

—

—

—

— 1,8

Anpassning till ny
kostnadsram2.......

i

_

+ 38,7

+ 23,6

+ 12

+ 9,9

+ 10,8

+ 13,7

—

+ 108,7

Förskjutning av kost-nadsramen ett bud-getår ..............

— 97,6

+ 126

+ 28,4

1963 års kostnadsram
(budgetåren 1963/70) i
prisläge maj 1962...

3

122

no

105

107

113

121

126

807

Inriktning för lång-siktsplanering.......

—

—

—

—

—

3123

a133

3142

—

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 92,5 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår
(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 94,3
miljoner kronor.

2 Avser marinens totala kostnadsram.

s I alternativet 3 460 är årskvoterna respektive 110, 118 och 123 miljoner kronor.

beräknade merkostnader för de i tidigare bemyndigandeplaner upptagna 5
attackubåtarna och 6 torpedbåtarna, dels för att anskaffa 4 helikoptrar
jämte viss helikopterutrustning till tidigare beställda helikoptrar, dels ock
för att modernisera och bygga om ytterligare 2 jagare av Visby-typ till
fregatter. Den föreslagna verksamheten är emellertid icke möjlig med mindre
byggnadstiden för nyssnämnda attackubåtar förlänges. En sådan förlängning
anses bl. a. medföra viss kostnadsfördyring.

För ifrågavarande attackubåtar och torpedbåtar har beställningsbemyndiganden
erhållits genom beslut av 1961 års riksdag. Bemyndigandena är
därför beräknade enligt prisläget i maj 1960. Från början förutsattes att 6
attackubåtar skulle byggas. Med hänsyn till ökade projekteringskostnader
har emellertid, såsom jag anmälde i föregående års statsverksproposition,
antalet ubåtar begränsats till 5. För såväl ubåtarna som torpedbåtarna har
hittills viss materiel med lång leveranstid beställts. Under år 1963 torde
beställning av själva fartygen kunna utläggas. En fördröjning av förevarande,
år 1961 beslutade anskaffningar synes icke lämplig. Tvärtom bör,
1)1. a. ur ekonomisk synpunkt, byggandet koncentreras så mycket som möjligt.
Vid sådant förhållande synes med hänsyn till av mig i det föregående
föreslagen kostnadsram några andra större anskaffningar icke kunna påbörjas
under nästa budgetår. Bemyndigandet för budgetåret 1963/64 synes

30 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

därför kunna i huvudsak bestämmas till det ytterligare belopp som bl. a.
med hänsyn till inträffade prisstegringar torde erfordras för att kunna fullfölja
den påbörjade anskaffningen av ubåtar och torpedbåtar. Jag föreslår,
att bemyndigandet upptages till 90 miljoner kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att — sedan anbud erhållits beträffande 5 attackubåtar
och 6 torpedbåtar -— besluta om vilka smärre anskaffningar i övrigt som
bör ske inom ramen för det av mig föreslagna bemyndigandet.

Som framgår av den under punkt 1 intagna sammanställningen kommer
vid bifall till mitt förslag betalningssituationen under förevarande anslag
att under de närmaste budgetåren vara ansträngd, varför utrymme saknas
såvitt för närvarande kan bedömas — för att lägga ut nya mera kostnadskrävande
anskaffningar.

Vid bifall till vad sålunda och under punkt 1 föreslagits kommer den 30
juni 1964 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (416,161 +90 — 122

3,5 =) 380,661 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.»

Utskottet tillstyrker vad departementschefen föreslagit beträffande kostnadsram
för anskaffning av fartyg m. m. under budgetåren 1963/70. Anslaget
för nästa budgetår torde böra bestämmas till 122 milj. kr.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört torde bemyndigandet
för budgetåret 1963/64 böra i huvudsak bestämmas till det ytterligare belopp,
som, bl. a. på grund av inträffade prisstegringar, erfordras för att
kunna fullfölja den påbörjade anskaffningen av fem attackubåtar och sex
torpedbåtar. Utskottet tillstyrker, att bemyndigandet i överensstämmelse
härmed upptages till 90 milj. kr. Det torde, såsom departementschefen förutsatt,
få ankomma på Kungl. Maj :t att — sedan anbud erhållits beträffande
attackubatarna och torpedbåtarna — besluta om vilka smärre anskaffningar
i övrigt som böra ske inom ramen för ifrågavarande bemyndigande.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 15 mars 1963 föreslagits beträffande kostnadsram
för anskaffning av fartyg m. m. under budgetåren
1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av
beställningar å fartyg m. m. inom en kostnadsram av
90 000 000 kr.;

c) till Marinen: Fartygsbyggnader m. m. för budgetåret
1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 122 000 000 kr.

6:o) Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t
i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 85) föreslagit riksdagen att, i

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

31

avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel
m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag
av 82 000 000 kr., har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt
5, s. 79—82) att dels godkänna vad i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits
beträffande kostnadsram för anskaffning av vapenmateriel m. m.
vid marinen under budgetåren 1963/70, dels bemyndiga Kungl. Maj :t
att medgiva utläggande av beställningar å vapenmateriel m. m. inom en
kostnadsram av 125 000 000 kr., dels ock till Marinen: Anskaffning av
vapenmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag
av 67 000 000 kr.

Marinförvaltningen har — om hänsyn tages till att bemyndiganden om
i runt tal 3,083 miljoner kronor indragits enligt beslut av Kungl. Maj :t den
28 februari 1958 — för budgetåren 1947/62 erhållit bemyndiganden att utlägga
beställningar till ett belopp av 978,986 miljoner kronor, häri icke
inräknade medel som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. I betalningsmedel
har 900,579 miljoner kronor anvisats. I sistnämnda belopp
har inräknats de medel, tillhopa 5,95 miljoner kronor, som under budgetåren
1959/62 överförts från anslaget Reglering av prisstegringar. Vid utgången
av budgetåret 1961/62 var alltså beställningsbemyndiganden till ett
belopp av (978,986 — 900,579 = ) 78,407 miljoner kronor icke täckta av betalningsmedel.

För innevarande budgetår har beställningsbemyndiganden lämnats till
ett belopp av 170 miljoner kronor medan 71,7 miljoner kronor anvisats i
betalningsmedel. Vid utgången av innevarande budgetår kommer således enligt
hittills meddelade beslut beställningsbemyndiganden till ett belopp av
(78,407 + 170,0 — 71,7 =) 176,707 miljoner kronor att sakna täckning av
betalningsmedel.

För anskaffning av vapenmateriel m. m. under budgetåren 1962/69 har
riksdagen godkänt en kostnadsram av 517,8 miljoner kronor i prisläget
maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 190).

Departementschefen har anfört följande.

»Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för marinen bör för anskaffning av vapenmateriel m. m. kostnadsramen
under budgetåren 1963/70 bestämmas till 667,1 miljoner kronor och anslaget
för budgetåret 1963/64 till 67 miljoner kronor i enlighet med sammanställningen
å s. 81. Inom den sålunda föreslagna kostnadsramen har, såsom
framgår av närmast föregående anslagspunkt, årskvoten för budgetåret
1963/64 ansetts kunna begränsas. Under hänvisning till vad jag i det föregående
anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet
upptar jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar
som bör ligga till grund för detta arbete.

För nästa budgetår har under förevarande anslag föreslagits ett beställ -

32

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Outnytt-jat be-lopp un-der tidi-gare bud-getår

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

1962
/ 63

1963
/ 64

1964
/ 65

1965

/66

1966
/ 67

1967
/ 68

1968
/ 69

1969

/70

1962 års kostnadsram
(budgetåren 1962/69)
Årskvoter enligt 1962
års statsverksprop.. .

15,3

71,7

63

67,1

70,4

73,5

76,8

80

517.8

Justering till prisläge
maj 1962 ..........

_

+ 1,6

+ 1,4

+ 1,5

+ 1,5

+ 1,6

+ 1,7

+ 1,8

+

M-

Outnyttjat belopp för
budgetåret 1961/621 .

+ 16,8

+ 16,8

Anpassning till ny
kostnadsram2.......

,

_

+ 2,6

+ 16,4

+ 20,1

+ 17,9

+ 18,5

+ 15,2

+ 90,7

Förskjutning av kost-nadsramen ett bud-getår ..............

—

— 73,3

__

_

_

_

__

+ 104

+ 30,7

1963 års kostnadsram
(budgetåren 1963/70) i
prisläge maj 1962...

32,1

67

85

92

93

97

97

104

667,1

Inriktning för lång-siktsplanering.......

—

—

—

—

—

—

3109

3109

3117

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 71,3 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår
(sedan hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar) i runt tal 54,5
miljoner kronor.

2 Avser marinens totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 95, 96 och 100 miljoner kronor.

ningsbemyndigande om 101 miljoner kronor. Av det därvid för kustartilleriet
avsedda bemyndigandet om 50 miljoner kronor beräknas ett belopp av
närmare 20 miljoner kronor skola utnyttjas för anskaffning av viss materiel
(pjäsmateriel med lång leveranstid) för 12 stycken 7,5 cm kustartilleribatterier.
Ett bifall till detta förslag skulle innebära, att statsmakterna i
realiteten binder sig även för återstående anskaffningar avseende ifrågavarande
batterier. Dessa anskaffningar uppgår, såvitt avser förevarande
anslag, till ca 30 miljoner kronor. Härtill kommer kostnader på kapitalbudgeten
om ca 70 miljoner kronor. Såsom jag vid flera tidigare tillfällen
uttalat beträffande anskaffningar under anslag, för vilka ett system med
beställningsbemyndiganden tillämpas (jfr prop. 1962: 1, bil. 6, s. 189), bör,
när fråga är om sammanhängande anskaffningar, bemyndigandet i princip
omfatta totalkostnaderna. Inom den totala kostnadsram som jag för budgetåren
1963/70 räknat med för marinen synes, såvitt nu kan bedömas,
förevarande 12 kustartilleribatterier kunna tillkomma. För att möjliggöra
erforderliga byggnadsarbeten kan det emellertid bli nödvändigt att i viss
utsträckning begränsa förevarande anslag till förmån för anslag under kapitalbudgeten.
Med beaktande av vad sålunda anförts bör bemyndigandet för
nästa budgetår under förevarande anslag avvägas så att det täcker totalkostnaden
för vapenmateriel för ifrågavarande batterier. På grund härav

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

33

föreslår jag, att bemyndigandet uppföres med 125 miljoner kronor. Beslut
om påbörjande av anskaffningarna för de berörda kustartilleribatterierna
torde — sedan noggrannare kostnadsberäkningar verkställts — få meddelas
av Kungl. Maj :t, som även bör ha att taga ställning till vilka anskaffningar
i övrigt som bör ske inom det bemyndigande som må komma att
ställas till förfogande under nästa budgetår.

Vid bifall till vad sålunda och under punkt 1 föreslagits kommer den 30
juni 1964 beställningsbemyndigande till ett belopp av (176,707 + 125 — 67
— 3,5 = ) 231,207 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.»

Utskottet tillstyrker vad departementschefen föreslagit beträffande
kostnadsram för anskaffning av vapenmateriel m. m. vid marinen under
budgetåren 1963/70. Anslaget för nästa budgetår bör i överensstämmelse
med kostnadsramen bestämmas till 67 milj. kr.

För nästa budgetår föreslår departementschefen ett beställningsbemyndigande
av 125 milj. kr., vilket så avvägts, att det bl. a. skall inrymma totalkostnaderna
för vapenmateriel för tolv 7,5 cm kustartilleribatterier. Utskottet
tillstyrker det föreslagna beställningsbemyndigandet. Det torde få
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om påbörjande av anskaffningarna
av ifrågavarande batterier ävensom att taga ställning till vilka anskaffningar
i övrigt, som böra ske inom det av utskottet för nästa budgetår tillstyrkta
beställningsbemyndigandet.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över för svar särenden
för den 15 mars 1963 föreslagits beträffande kostnadsram
för anskaffning av vapenmateriel m. m. vid marinen
under budgetåren 1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att medgiva utläggande av
beställningar å vapenmateriel m. m. inom en kostnadsram
av 125 000 000 kr.;

c) till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m.
för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
67 000 000 kr.

7:o) Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. Sedan Kungl. Maj:t
i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet; Anskaffning av
flygmateriel m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna ett reservationsanslag
av 939 300 000 kr., har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt
6, s. 82—85) att dels godkänna vad i förberörda statsrådsprotokoll föreslagits
beträffande kostnadsram för anskaffning av flygmateriel in. in. un3
— Bilmng till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 113

34

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

der budgetåren 1963/70, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande
av beställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
1 400 000 000 kr., dels ock till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel
m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av 929 225 000 kr.

För budgetåren 1947/62 har riksdagen medgivit utläggande av beställningar
inom en kostnadsram av 7 421,425 miljoner kronor, häri icke inräknade
medel, som överförts från anslag under tolfte huvudtiteln. Såsom betalningsmedel
har under samma tid anvisats 6 431,825 miljoner kronor, varav
74,9 miljoner kronor utgör medel, som under budgetåren 1959/62 överförts
från anslaget Reglering av prisstegringar, och 4 miljoner kronor medel,
som under innevarande budgetår överförts från anslaget Reglering av prisstegringar
för budgetåret 1961/62 (prop. 1963:2, s. 11). I angivna bemyndiganden
och betalningsmedel har icke inräknats vad som genom Kungl.
Maj :ts beslut den 5 juni 1959 tillförts anslaget Marinen: Fartygsbyggnader
in. m. och statens budgetutjämningsfond (15,8 + 5,25 =) 21,05 miljoner
kronor. Vidare har betalningsmedlen reducerats med det belopp om 16 miljoner
kronor som Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens bemyndigande äger
utnyttja för prisregleringsändamål (prop. 1961: 110, s. 121—122). Bemyndigandeskulden
per den 30 juni 1962 uppgår alltså till ett belopp av
(7 421,425 — 6 431,825 =) 989,6 miljoner kronor som icke är täckta av
betalningsmedel.

För innevarande budgetår har riksdagen medgivit, att beställningar må
utläggas inom en kostnadsram av 900 miljoner kronor samt anvisat 732 miljoner
kronor i betalningsmedel. Enligt hittills meddelade beslut kommer alltså
den 30 juni 1963 beställningsbemyndiganden till ett belopp av (989,6 +
900 — 732 =) 1 157,6 miljoner kronor att icke vara täckta av betalningsmedel.

Den av riksdagen godkända kostnadsramen för budgetåren 1962/69 uppgår
till 6 654 miljoner kronor i prisläge maj 1961 (jfr prop. 1962: 1, bil.
6, s. 212).

Departementschefen har anfört följande.

»Inom den kostnadsram som jag under Avd. I i det föregående räknat med
för flygvapnet bör för anskaffning av flygmateriel m. m. kostnadsramen
under budgetåren 1963/70 bestämmas till 7 076,925 miljoner kronor och
anslaget för budgetåret 1963/64 till 929,225 miljoner kronor i enlighet med
följande sammanställning. Under hänvisning till vad jag i det föregående
anfört rörande inriktningen av planerings- och utredningsarbetet upptar
jag i sammanställningen för budgetåren 1967/70 jämväl de kostnadsramar
som bör ligga till grund för detta arbete.

Beställningsbemyndigandet för budgetåret 1963/64 bör i anslutning till
den av mig föreslagna kostnadsramen och med beaktande av det krav på
bemyndigandets storlek som sammanhänger med att leveranstiderna för

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

35

Outnytt-jat be-lopp un-der tidi-gare bud-getår

Budgetår (belopp i miljoner kronor)

Summa

1962
/ 63

1963
/ 64

1964

/65

1965

/66

1966

/67

1967

/68

1968

/69

1969

/70

1962 års kostnadsram
(budgetåren 1962/69)
Årskvoter enligt 1962
års statsverksprop...

210

732

868

901

936

970

1 002

1 035

6 654

Justering till prisläge
maj 1962 ..........

_

+ 16

+ 19

+ 20

+ 20

+ 21

+ 22

+ 23

—

+ 141

Reservationsmedels-förbrukning1........

— 26,3

.__

_

_

_

—

—

—

—

— 26,3

Anpassning till ny
kostnadsram2 3.......

_

+ 42,225

+ 13

— 6

— 11

— 19

— 18

—

+ 1,225

Förskjutning av kost-nadsramen ett bud-getår ..............

_

—748

_

—

—

—

—

—

+ 1 055

+ 307

1963 års kostnadsram
(budgetåren 1963/70)
i prisläge maj 1962..

183,7

929,225

934

950

980

1 005

1 040

1 055

7076,925

Inriktning för lång-siktsplanering.......

—

—

—

—

—

—

31035

31 070

31 095

—

1 Årskvoten för budgetåret 1961/62 733,6 miljoner kronor. Nettoutgiften för sagda budgetår (sedan
hänsyn tagits till överföring från anslag till reglering av prisstegringar om 35 miljoner kronor) i runt tal
767 miljoner kronor. Då i nettoutgiften under anslaget ingår ett belopp av 3 miljoner kronor, som utnyttjats
för prisregleringsändamål, och då ytterligare 4 miljoner kronor överförts från prisregleringsanslag
för täckande av prisstegringar under förenämnda budgetår, utgör den egentliga nettoutgiften
för flygmaterielanskaffning (767 — 3 — 4 =) 760 miljoner kronor.

2 Avser flygvapnets totala kostnadsram.

3 I alternativet 3460 är årskvoterna respektive 986, 1 006 och 1030 miljoner kronor.

den alltmer komplicerade materielen ökat (jfr prop. 1963:2, bil. 3, punkt
2) bestämmas till 1 400 miljoner kronor. Härav bör i enlighet med flygförvaltningens
förslag 120 miljoner kronor avses för täckning av i det föregående
angivna garantiåtaganden. Bemyndigandet bör i övrigt huvudsakligen
utnyttjas för fortsatt anskaffning av flygplan 35 och materiel för Stril 60,
fortsatt utveckling av flygplan 37 samt anskaffning av nytt skolflygplan,
Försvar skommittén har räknat med att det skall bli möjligt att utnyttja
ett sådant skolflygplan som lätt attackflygplan. Beslut om anskaffningsverksamhetens
närmare inriktning torde i sedvanlig ordning få fattas
av Kungl. Maj :t. Jag vill slutligen erinra om att jag under punkten 1 i det
föregående föreslagit, att huvuddelen av under anslaget Flygvapnet: Luftförsvarsrobot
medgivna beställningsbemyndiganden och beviljade betalningsmedel
från och med nästa budgetår skall redovisas under förevarande
anslag samt att därvid odisponerade beställningsbemyndiganden skall få
utnyttjas för samtliga med anslaget avsedda anskaffningsändamål. Härigenom
kommer under anslaget att redovisas beställningsbemyndiganden om
ytterligare 417,55 miljoner kronor, varav ett bemyndigandebelopp av 151,467
miljoner kronor kommer att sakna täckning av betalningsmedel.

36

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Vid bifall till vad i det föregående föreslagits kommer den 30 juni 1964
beställningsbemyndigande till ett belopp av (1 157,6 + 1 400,0 + 151,467 —
929,225 =) 1 779,842 miljoner kronor att sakna täckning av betalningsmedel.»

Utskottet tillstyrker vad departementschefen förordat beträffande kostnadsram
för anskaffning av flygmateriel m. m. under budgetåren 1963/70.
Anslaget för nästa budgetår bör i överensstämmelse med kostnadsramen bestämmas
till 929,225 milj. kr.

För nästa budgetår föreslår departementschefen ett beställningsbemyndigande
av 1 400 milj. kr. Utskottet tillstyrker det äskade bemyndigandet,
vilket såsom förutsatts huvudsakligen torde böra utnyttjas för fortsatt anskaffning
av flygplan 35 och materiel för Stril 60, fortsatt utveckling av flygplan
37 samt anskaffning av nytt skolflygplan. Utskottet, som i det föregående
tillstyrkt framlagt förslag rörande utnyttjande av beställningsbemyndiganden
och betalningsmedel under anslaget Luftförsvarsrobot, finner icke
anledning till erinran mot vad departementschefen i övrigt anfört under
denna punkt.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) godkänna vad i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 15 mars 1963 föreslagits beträffande kostnadsram
för anskaffning av flygmateriel m. m. under budgetåren
1963/70;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
1 400 000 000 kr.;

c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1963/64 anvisa ett reservationsanslag av
929 225 000 kr.

Kapitalbudgeten

Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

8:o) Byggnadsarbeten för gemensamma ändamål. Sedan Kungl. Maj:t i
årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 208) föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för gemensamma
ändamål för budgetåret 1963/64 beräkna ett investeringsanslag av
15 425 000 kr., har Kungl. Maj :t (Avd. II, punkt 7, s. 86—89) föreslagit
riksdagen att till ifrågavarande ändamål för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag
av 13 400 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

37

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 12 000 000 kr.
Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget uppföres med
12 400 000 kr., vilket innebär en ökning av 400 000 kr. Anslaget anses böra
avses för i det följande angivna byggnadsföretag.

1. Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt.......................

2. Anordnande av lokaler för försvarets radioanstalt...........................

3. Anordnande av lokaler för flygförvaltningens robotavdelning.................

4. Anordnande av lokaler för flygtekniska försöksanstalten......................

Summa kr.

Kostnad

11 400 000
200 000
750 000

50 000

12 400 000

Departementschefen har anfört följande.

»Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 13 400 000 kr.
Härvid beräknar jag för de av fortifikationsförvaltningen angivna byggnadsåtgärderna
ett belopp av 11 400 000 kr. Beloppet har bestämts med
hänsyn till att det icke är sannolikt att anmälda byggnadsföretag för en
kostnad överstigande detta belopp hinner komma till utförande under nästa
budgetår. Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande få
utnyttjas för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden föreslagna
byggnadsarbetena för forskningsanstaltens räkning ävensom för de
föreslagna arbetena för försvarets radioanstalt och flygförvaltningens robotavdelning.
Vidare bör medlen få utnyttjas för bestridande av merkostnader
för en supersonisk-hypersonisk högtrycksanläggning vid flygtekniska
försöksanstalten. Under ifrågavarande anslag bör vidare beräknas medel
för att påbörja flyttningen av intendenturförrådet i Solna till Filipstad.
Kostnaderna för uppförande av lokaler för detta förråd har uppskattats till
8 530 000 kr. Genom beslut den 25 maj 1962 har Kungl. Maj :t uppdragit åt
fortifikationsförvaltningen att utföra projektering av lokaler för ifrågavarande
förråd. För nästa budgetår erfordras 2 000 000 kr. för påbörjande
av byggnadsarbetet. Som jag förut anfört bör särskilda medel beräknas för
ändamålet. Hänsyn härtill har tagits vid bestämmandet av den föreslagna
ramen för budgetåret 1963/64.»

Utskottet. Departementschefen har under förevarande anslagsrubrik räknat
med ett anslag av 13,4 milj. kr., vilket belopp bestämts med hänsyn till
att det icke är sannolikt att anmälda byggnadsföretag för en kostnad överstigande
detta belopp hinna komma till utförande under nästa budgetar.
Utskottet tillstyrker den äskade medelsanvisningen och har icke något
att erinra mot att densamma disponeras för av departementschefen angivna
ändamål.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för gemensamma
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 13 400 000 kr.

38

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

9:o) Byggnadsarbeten för armén. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret
1963/64 beräkna ett investeringsanslag av 42 200 000 kr. har Kungl. Maj :t
(Avd. II, punkt 8, s. 89—98) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag av 42 200 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 21 300 000 kr.

F ortif ikationsförvaltningen hemställer, att anslaget uppföres med
44 100 000 kr.

Sedermera har chefen för armén inkommit med investeringsplan för armén
1963—70. Enligt planen har förevarande anslag för nästa budgetår
uppförts med 42 200 000 kr. Av fortifikationsförvaltningen föreslagna byggnadsföretag,
vilka enligt arméchefens förenämnda investeringsplan skall
komma till utförande under nästa budgetår, framgår av följande sammanställning.

Kostnad

1. Anordnande av lager- och utbildningsanordningar vid Prästtomta skjutfält. ... 2 500 000

2. Utbyggnad m. m. för krigsskolan vid Karlberg............................. 2 900 000

3. Utbyggnad av läger vid Trängslet........................................ 2 500 000

4. Nybyggnad av robothall m. m. vid Skånska luftvärnsregementet............. 1 470 000

5. Tillbyggnad för helikopterskolan i Boden.................................. 300 000

6. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar samt värme central

m. m. vid Norrbottens regemente................................ 2 000 000

7. Nybyggnad av kanslihus, skolbyggnad, två förläggningsbyggnader, marketen teri,

värmecentral, garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, tygverkstad
och reparationsförråd vid Västerbottens regemente............... 5 000 000

8. Nybyggnad av garage, smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar m. m. vid

Jämtlands fältjägarregemente.......................................... 1 650 000

9. Nybyggnad av stridsvagnsgarage, smörjhall, intäckt spolplatta och utvändiga

arbeten samt förråd för intendenturmateriel vid Göta pansarlivgarde....... 1 530 000

10. Nybyggnad av vård- och övningshall, smörjhall och oljedistributionsanläggning,

yttre vårdanläggningar, stridsvagnsverkstad, måleriverkstad och förråd samt
korthållsskjutbana och två skjuthallar m. m. vid Södra skånska infanteriregementet,
Revingehed.................................................. 2 300 000

11. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar och stridsvagns garage

in. m. vid Gotlands infanteriregemente........................... 1 300 000

12. Nybyggnad av smörj- och tvätthall, yttre vårdanläggningar, värmeanläggning,

övningshall, skjutbana och skjuthall, garage m. m. vid Norra skånska infanteriregementet
.......................................................... 2 500 000

13. Nybyggnad av smörj- och tvätthall samt yttre vårdanläggningar vid Bodens

artilleriregemente.................................................... 700 000

14. Nybyggnad av tygverkstad och skjutbanor vid Bohusläns regemente......... 2 150 000

15. Nybyggnad av matinrättning vid Livregementets grenadjärer................ 1 650 000

16. Nybyggnad av drivmedelsanläggning vid Norra Smålands regemente.......... 150 000

17. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Dalregementet...................... 700 000

18. Nybyggnad av skolbyggnad för pansartruppskolan vid Skaraborgs pansarrege mente

.............................................................. 1 500 000

19. Nybyggnad av smörj- och tvätthall vid Göta luftvärnsregemente............ 700 000

20. Nybyggnad av matsalsbyggnad vid Tåme skjutplats........................ 750 000

21. Nybyggnad av förråds- och garagebyggnad vid Gotlands tygstations tygverkstad 250 000

22. Krigsförråd............................................................ 5 200 000

23. Diverse smärre byggnadsåtgärder........................................ 2 500 000

Summa kr. 42 200 000

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

39

Departementschefen har anfört följande.

»Som framgår av den lämnade redogörelsen föreligger avsevärda byggnadsbehov
för armén. Bland de mera kostnadskrävande är utbyggnaden
av läger på Prästtomta och Älvdalens skjutfält samt för krigsskolan vid
Karlberg. Vid flera förband i Norrland uppkommer vidare kostnader för
anordnande av motorområden, garage m. m. i samband med att förbanden
tillföres bandvagnar; härtill kommer vid I 20 kostnader för ersättning av
K 4 etablissement. Vidare medför den beslutade omorganisationen av pansartrupperna
byggnadsåtgärder av olika slag vid flera förband. Slutligen
behövs särskilda byggnadsföretag — större och mindre — vid ett antal
förband.

Kostnaderna för utbyggnaden av läger vid Prästtomta skjuttält kan nu
i huvudsak överblickas. Slutkostnaderna anges till 12 000 000 kr. I samband
med Kungl. Maj :ts godkännande av ifrågavarande byggnadsföretag
den 27 januari 1961 angavs totalkostnaderna till 9 500 000 kr. Merkostnaderna
hänför sig i väsentliga hänseenden till beräkningstekniska förhållanden
och ändrat prisläge och någon anledning till erinran synes ej föreligga
i vidare mån än att av Kungl. Maj :t godkänt byggnadsprogram för
en mässbyggnad ej borde ändrats utan Kungl. Maj :ts medgivande. För
täckande av merkostnaderna bör 2 500 000 kr. beräknas för nästa budgetår.

Totalkostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder för krigsskolan vid
Karlberg angavs ursprungligen till 6 000 000 kr., varav hälften hänförde
sig till kostnader av investeringsnatur. Som jag angivit vid anmälan av propositionen
1963:44 torde kostnaderna för arbeten av underhållskaraktär
bli omkring 6 000 000 kr. Då kostnaderna för arbeten av investeringskaraktär
anges till drygt 6 000 000 kr., torde totalkostnaderna icke komma att
understiga 12 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu icke
godkänt huvudhandlingar för ifrågavarande byggnadsföretag föreslår jag
att för nästa budgetår medel beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag. Jag förutsätter, att Kungl. Maj :t i samband med prövning
av behovet av byggnadsåtgärder på Karlberg äger besluta att gymnastikoch
idrottsskolan alltjämt skall vara förlagd till Karlberg.

Även kostnaderna för anordnande av läger vid Älvdalens skjutfält synes
bli avsevärt högre än som ursprungligen angivits. Lägret har jämlikt beslut
av Kungl. Maj :t den 15 augusti 1962 förvärvats för en köpeskilling
av 2 500 000 kr. Enligt det av fortifikationsförvaltningen framlagda förslaget
till byggnadsprogram erfordras i en första etapp byggnadsåtgärder för
11 000 000 kr. Under erinran om att Kungl. Maj:t ännu ej tagit ställning
till byggnadsprogrammct tillstyrker jag att medel för påbörjande av ifrågavarande
byggnadsåtgärder beräknas för budgetåret 1963/64.

Kostnaderna för nya motorområden nr. m. vid I 5, I 19 och I 20 i samband
med att förbanden utrustas med bandvagnar har preliminärt angivits
till 30 200 000 kr. I detta belopp ingår jämväl ersättningsbyggnader för

40 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

K 4 etablissement, för vilket ändamål enligt vad jag anfört i annat sammanhang
för budgetåret 1963/64 bör beräknas 3 000 000 kr. som tillägg till
kostnadsramen för det militära försvaret. Jämväl i övrigt bör medel för
ifrågavarande ändamål för nästa budgetår beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att närmare pröva omfattningen av ifrågavarande byggnadsföretag.

Kostnaderna för byggnadsåtgärder vid I 6, I 7, I 18 och P 1 för motorområden
m. m., som erfordras i samband med omorganisationen av pansartrupperna,
har angivits till 21 000 000 kr. Utformningen av byggnadsföretaget
vid P 1 har godkänts av Kungl. Maj:t genom beslut den 21 december
1962. Under erinran om att Kungl. Maj :t ännu ej tagit ställning till
Övriga byggnadsföretag föreslår jag att medel för dessa beräknas i enlighet
med fortifikationsförvaltningens förslag.

Anslagsbeloppet för nästa budgetår bör bestämmas till 42 200 000 kr. i
enlighet med föreliggande förslag. I fråga om vissa byggnadsföretag har
jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Beträffande
övriga av fortifikationsförvaltningen föreslagna byggnadsarbeten torde det
få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan ämbetsverket inkommit med närmare
utredning rörande de olika arbetena, besluta om vilka av dessa som
bör komma till utförande. Medlen under anslaget bör även få tagas i anspråk
för fortsättande av byggnadsarbeten som påbörjats under tidigare
budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag, vilka beräknas
draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.»

Utskottet. Såsom framgår av det föregående föreligga avsevärda byggnadsbehov
för armén. Bland de mera kostnadskrävande må nämnas utbyggnaden
av läger på Prästtomta och Älvdalens skjutfält samt för krigsskolan
vid Karlberg.

Utskottet tillstyrker, att anslaget bestämmes till 42,2 milj. kr., vilket i
förhållande till innevarande budgetår innebär en höjning med 20,9 milj.
kr. Vad departementschefen i samband med anslagsberäkningen anfört har
icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för armén för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 42 200 000
kr.

10:o) Byggnadsarbeten för marinen. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för marinen för budgetåret 1963/64
beräkna ett investeringsanslag av 10 000 000 kr., har Kungl. Maj :t (Avd.
II, punkt 9, s. 98—101) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande ändamål
för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag av 9 815 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

41

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 000 kr.
Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget uppföres med
10 100 000 kr., vilket innebär en ökning av 5 100 000 kr. Anslaget anses böra
avses för följande byggnadsföretag.

1. Nybyggnad av förläggningsbyggnad vid Härnösands kustartillerikår..........

2. Radar- och teleskola vid Berga...........................................

3. Mässlokaler för underofficerare och underbefäl vid Berga....................

4. Anordnande av ubåtsbas vid Vitså.......................................

5. Nybyggnad av avloppsreningsanläggning samt vägar vid Berga..............

6. Nybyggnad av garage med tvätt- och smörjhall vid Västra Rindö för Stockholms

kustartilleriförsvar....................................................

7. Nybyggnad av tvätt- och smörjhall vid Rosenholm för Blekinge kustartilleri försvar.

.............................................................

8. Nybyggnad av byggnad för robotutbildning vid Blekinge kustartilleriförsvar ..

9. Nybyggnad av kanslihusannex vid Göteborgs kustartilleriförsvar.............

10. Diverse smärre byggnadsföretag..........................................

Summa kr.

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres
med 9 815 000 kr. Dessa medel bör enligt Kungl. Maj :ts närmare bestämmande
få utnyttjas för utförande av de i fortifikationsförvaltningens äskanden
föreslagna byggnads- och anläggningsarbetena. Medel under anslaget
bör även få tagas i anspråk för fortsättande av byggnadsarbeten som
påbörjats under tidigare budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag,
vilka beräknas draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och har
icke något att erinra mot det föreslagna sättet för medlens användning.
Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för marinen för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 9 815 000
kr.

11 :o) Byggnadsarbeten för flygvapnet. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, till Byggnadsarbeten för flygvapnet för budgetåret
1963/64 beräkna ett investeringsanslag av 7 400 000 kr., har Kungl.
Maj :t (Avd. II, punkt 10, s. 101—107) föreslagit riksdagen att till ifrågavarande
ändamål för samma budgetår anvisa ett investeringsanslag av
10 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 6 500 000 kr.

Chefen för flygvapnet har inkommit med investeringsplan för flygvapnet
1963—70. Med anledning härav har fortifikationsförvaltningen hemställt,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med 11 500 000 kr. Anslaget anses
böra avses för följande byggnadsföretag.

Kostnad
1 500 000

1 300 000
450 000

2 000 000
1100 000

700 000

800 000
800 000
800 000
650 000

10100 000

42

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Kostnad

1. Nybyggnad av drivmedelsanläggning samt anskaffning och installation m. m. av

reservkraftaggregat för Västmanlands flygflottilj......................... 1 275 000

2. Nybyggnad av radarlaboratorium vid Roslagens flygkår..................... 800 000

3. Nybyggnad av trafikledartorn och flygtjänstbyggnad vid Östgöta flygflottilj.... 550 000

4. Nybyggnad av sjukhus vid krigsflygskolan................................ 1 000 000

5. Nybyggnad av laddningsbyggnad och uppställningsplatser för robotlavetter

m. m. vid Barkarby flygdepå.......................................... j 200 000

6. Nybyggnad av trafikledartorn vid Hälsinge flygflottilj...................... 400 000

7. Utökning av flygverkstad vid Södertörns flygflottilj........................ 1 500 000

8. Om- och tillbyggnad av flyg- och fordonsverkstad vid Norrbottens flygbaskår . 250 000

9. Nybyggnad av hangar vid flygförvaltningens försökscentral i Malmslätt....... 2 000 000

10. Nybyggnad av laboratoriebarack, robotprovhus och ammunitionsförråd samt

ordnande av elkraftförsörjningen vid robotförsöksplatsen i Norrland........ 800 000

11. Anläggning av vattenreservoar vid centrala flygverkstaden i Malmslätt....... 150 000

12. Nybyggnad av förläggningsbyggnad för strilpersonal vid Härnösands kustartille ,

0 T,.rikår................................................................ 600 000

13. Diverse smärre byggnadsföretag.......................................... 975 00O

Summa kr. 11 500 000

Departementschefen har anfört följande.

»Under förevarande anslag har fortifikationsförvaltningen framlagt förslag
till utförande av ett flertal byggnadsföretag. Bland de mera kostnadskrävande
är nybyggnad av drivmedelsanläggning m. m. vid Västmanlands
flygflottilj, nybyggnad av sjukhus vid krigsflygskolan, nybyggnad av laddningshus
m. m. vid Barkarby flygdepå, utökning av flygverkstad vid Södertörns
flygflottilj och nybyggnad av hangar vid försökscentralen i Malmslätt.

Vid Västmanlands flygflottilj finnes en åren 1956—1958 uppförd drivmedelsanläggning,
vilken icke utan omfattande och kostnadskrävande
byggnadsåtgärder kan användas för förvaring av numera använt flygdrivmedel.
Fortifikationsförvaltningen föreslår därför, att ifrågavarande anläggning
ersättes med en ny drivmedelsanläggning, som beräknas draga
en kostnad av 900 000 kr. Med hänsyn till bland annat att den befintliga
drivmedelsanläggningen är belägen i nära anslutning till markområden som
Västerås stad avser att exploatera anser jag den nya drivmedelsanläggningen
böra utföras i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.

Vid krigsflygskolan föreslår fortifikationsförvaltningen nybyggnad av
ett sjukhus för en uppskattad kostnad av 1 000 000 kr. såsom ersättning
för ett befintligt äldre förbandssjukhus. Enligt vad jag under hand inhämtat
föreligger ännu inga programhandlingar för sjukhuset, vilket tidigast
beräknas kunna påbörjas under våren 1964. Jag anser med hänsyn härtill
att medel för detta ändamål icke bör anvisas för nästa budgetår.

Till Barkarby flygdepå skall enligt beslut av 1962 års riksdag förläggas
ett luftvärnsrobotförband. I samband härmed föreligger behov av vissa
investeringsåtgärder vid depån för en beräknad kostnad av 1 900 000 kr.,
varav 700 000 kr. erfordras för uppförande av explosivämnesförråd. Kostnaderna
för sistnämnda förråd avses skola bestridas av medel, som för
budgetåret 1962/63 anvisats under investeringsanslaget Anläggningar för

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

43

robotvapen. För tillgodoseende av resterande medelsbehov erfordras
1 200 000 kr. för nästa budgetår. Byggnadsprogram, som ur säkerhetssynpunkt
godkänts av sprängämnesinspektionen, finns utarbetat och har
godkänts av Kungl. Maj :t.

För utökning av flygverkstad vid Södertörns flygflottilj liksom för nybyggnad
av hangar vid försökscentralen i Malmslätt bör medel beräknas i
enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag.

Jag föreslår, att under anslagsrubriken för nästa budgetår anvisas
10 500 000 kr. Beträffande vissa av de föreslagna byggnadsföretagen har
jag i det föregående redovisat mina synpunkter och förslag. Jag beräknar
sålunda icke medel under anslaget för uppförande av nytt sjukhus vid
krigsflygskolan. Beträffande övriga av fortifikationsförvaltningen föreslagna
byggnadsarbeten torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan ämbetsverket
inkommit med närmare utredning rörande de olika arbetena,
besluta om vilka av dessa som bör komma till utförande. Medel under anslaget
bör även få tagas i anspråk för fortsättande av arbeten som påbörjats
under tidigare budgetår samt för utförande av andra byggnadsföretag,
vilka beräknas draga en totalkostnad av högst 300 000 kr.»

Utskottet har icke något att erinra mot den äskade medelsanvisningen
liksom ej heller mot vad departementschefen i samband därmed anfört.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Byggnadsarbeten för flygvapnet för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
10 500 000 kr.

12 :o) Flygfältsarbeten m. m. Sedan Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 208) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition
i ämnet, till Flygfältsarbeten m. m. för budgetåret 1963/64 beräkna
ett investeringsanslag av 18 000 000 kr. har Kungl. Maj :t (Avd. II, punkt
11, s. 107—109) föreslagit riksdagen att dels medgiva att flygfältsarbeten
m. in. må komma till utförande i av departementschefen angiven omfattning,
dels ock till Flygfältsarbeten m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 23 500 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 24 500 000 kr.

Chefen för flygvapnet har inkommit med investeringsplan för flygvapnet
1963—70. Med anledning härav har fortifikationsförvaltningen hemställt,
att anslaget för nästa budgetår uppföres med 23 500 000 kr„ vilket innebär
en anslagsminskning med 1 000 000 kr. Vidare föreslår fortifikationsförvaltningen,
att flygfältsarbeten in. in. får igångsättas för eu kostnad av
8 500 000 kr. utöver anvisade medel. Av sistnämnda belopp avses 4 000 000
kr. för fullföljande av arbeten på eu ny flygbas, 2 000 000 kr. för utläggande

44

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

av beställningar på ytterligare reservvägbaser samt 2 500 000 kr. för arbeten
med anläggningar för el- och teleutrustningar.

Anslaget anses böra avses för följande flygfältsarbeten m. m.

Kostnad

1. Färdigställande av tidigare påbörjade flygfältsarbeten...................... 9 000 000

2. Påbörjande av ny flygbas............................................... 2 000 000

3. Kompletteringsarbeten på befintliga baser............ 3 200 000

4. Lagringsanläggningar för drivmedel....................................... 1 000 000

5. Reservvägbaser........................................................ 2 000 000

6. Maskeringsarbeten...................................................... j 600 000

7. Baracker på krigsflygfält................................................ 800 000

8. Beredskapslagring...................................................... 400 000

9. Banförstärkningar...................................................... 1 000 000

10. Anläggningar för flygfältsbelysning....................................... 840 000

11. Anläggningar för elkraft (vid krigsflygfält och uppställningsområden)......... 200 000

12. Anläggningar för kabelnät (högtalare)..................................... 400 000

13. Anläggningar för radio och radar........ 960 000

14. Anläggningar för telemateriel för luftbevakningen.......................... 100 000

Summa kr. 23 500 000

Departementschefen har anfört följande.

»Jag föreslår, att anslaget för nästa budgetår i enlighet med fortifikationsförvaltningens
förslag uppföres med 23 500 000 kr. Av anslagsmedlen
bör 9 000 000 kr. få utnyttjas för fortsatta arbeten på tre flygfält, 2 000 000
kr. för påbörjande av en ny flygbas, 3 200 000 kr. för kompletteringsarbeten
på befintliga baser och 2 000 000 kr. för anläggande av reservvägbaser.
Resterande medel under anslaget, 7 300 000 kr., bör få utnyttjas för övriga
av fortifikationsförvaltningen föreslagna arbeten. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att närmare reglera anslagets användning.

Av anslaget beräknas i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag,
vilket i denna del tillstyrkts av riksrevisionsverket, 2 500 000 kr. för anläggningar
för el- och teleutrustning.

Under anslaget har vidare 1 000 000 kr. upptagits för förstärkningsarbeten
m. m. å flygfält. Det är enligt min mening tveksamt om investeringsmedel
bör utnyttjas för dylika arbeten. Jag förutsätter, att denna fråga
närmare överväges i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1964/65.»

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och har
icke något att erinra mot att medlen utnyttjas i enlighet med vad departementschefen
förordat. Det torde alltså få ankomma på Kungl. Maj :t att
närmare reglera anslagets användning.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) medgiva att flygfältsarbeten m. m. må komma till utförande
i den av departementschefen i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 15 mars 1963 angivna omfattningen
;

b) till Flygfältsarbeten m. m. för budgetåret 1963/64 anvisa
ett investeringsanslag av 23 500 000 kr.

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

45

Befästningars del fond

13:o) Sammanföring av anslag för befästningsarbeten. I årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 209) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i
avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1963/64 beräkna
följande investeringsanslag under befästningars delfond, nämligen till Berghangarer
2 500 000 kr., till Anordnande av vissa drivmedelsförråd 13 900 000
kr., till Vissa ammunitionsförråd 15 200 000 kr., till Uppställningsplatser
för radarstationer 9 300 000 kr., till Vissa fortifikatoriska anordningar för
kustartilleribatterier 19 500 000 kr., till Anordnande av vissa lokaler för
luftbevakningen m. m. 34 700 000 kr., till Tygmaterielförråd i berg 1 500 000
kr., till Bergverkstäder vid flygvapnet 600 000 kr., till Fullträffsäkra uppehållsplatser
5 000 000 kr., till Anläggningar för robotvapen 3 800 000 kr., till
Övriga befästningsarbeten 19 800 000 kr., till Flyttning av Stockholms örlogsbas
(Muskövarvet) 30 000 000 kr. och till Markförvärv för befästningar
1 000 000 kr.

Departementschefen har (Avd. II, s. 110) föreslagit ändrad redovisning
av anslagen för befästningsarbeten och i anslutning härtill anfört följande.

»I 1963 års statsverksproposition har under befästningars delfond i anslutning
till vad som gäller för innevarande budgetår beräknade anslagsbelopp
för budgetåret 1963/64 upptagits under följande anslagsrubriker,
nämligen Berghangarer, Anordnande av vissa drivmedelsförråd, Vissa ammunitionsförråd,
Uppställningsplatser för radarstationer, Vissa fortifikatoriska
anordningar för kustartilleribatterier, Anordnande av vissa lokaler för
luftbevakningen m. m., Tygmaterielförråd i berg, Bergverkstäder vid flygvapnet,
Fullträffsäkra uppehållsplatser, Anläggningar för robotvapen, Övriga
befästningsarbeten, Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) och
Markförvärv för befästningar. För att erhålla bättre överblick över försvarsgrenarnas
kostnadsramar, som omfattar både drift- och investeringsändamål,
synes det emellertid lämpligt att under befästningars delfond upptas tre särskilda
anslag för befästningsarbeten för de olika försvarsgrenarna samt ett
anslag för befästningsarbeten för gemensamma ändamål. Genom en sådan
ordning vinnes också i huvudsak överensstämmelse med anslagsuppställningen
under kasernbyggnaders delfond. Anslagen till Flyttning av Stockholms
örlogsbas (Muskövarvet) och Markförvärv för befästningar bör bibehållas
oförändrade. Den för översyn av redovisningen av försvarets befästningar
av Kungl. Maj :t den 14 oktober 1960 tillkallade utredningsmannen
har under hand meddelat, att cn sammanföring av nuvarande anslagsrubriker
enligt förevarande förslag icke anses komma att medföra några
•olägenheter vid fullföljande av utredningsuppdraget. I enlighet med det
anförda upptas i det följande medel för investeringar för befästningar under
an slagsrubrikerna Befästningsarbeten för gemensamma ändamål, Befästningsarbeten
för armén, Befästningsarbeten för marinen, Befästningsarbeten
för flygvapnet, Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
och Markförvärv för befästningar. Vid utgången av innevarande budgetår

46 Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

kvarstående outnyttjade belopp å de äldre anslagen bör enligt Kungi. Maj :ts
närmare bestämmande få överföras till de nya anslagen.»

Utskottet. I syfte att erhålla bättre överblick över försvarsgrenarnas kostnadsramar,
som omfatta både drift- och investeringsändamål, finner utskottet
i likhet med departementschefen lämpligt att under befästningars
delfond upptagas tre särskilda anslag för befästningsarbeten för de olika
försvarsgrenarna samt ett anslag för befästningsarbeten för gemensamma
ändamål i stället för nu redovisade elva anslag. Genom en sådan ordning
vinnes också i huvudsak överensstämmelse med anslagsuppställning under
kasernbyggnaders delfond. Vad departementschefen i övrigt anfört föranleder
icke någon erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må godkänna vad i statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för den 15 mars 1963 föreslagits beträffande
sammanföring av anslag för befästningsarbeten.

14 :o) Befästningsarbeten för gemensamma ändamål. Kungl. Maj:t har
föreslagit riksdagen (Avd. II, punkt 12, s. 110—114) att till ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 34 500 000
kr.

I överbefälhavarens investeringsplan för gemensamma ändamål för tidsperioden
1963—1970 har för investeringar för gemensamma ändamål för
nästa budgetår upptagits 34,25 miljoner kronor, varav 1 miljon kronor hänför
sig till markförvärv för befästningar. I propositionen lämnas en redovisning
för av fortifikationsförvaltningen föreslagna befästningsarbeten av
gemensam natur, vilka enligt överbefälhavarens förenämnda investeringsplan
skall komma till utförande under nästa budgetår. Följande objekt har
därvid upptagits.

Anläggningar för spaning, samband och stridsledning

1. Uppehållsplatser............................

2. Signalanläggning............................

3. Uppehållsplatser............................

4. Lokaler för försvarets radioanstalt.............

Anläggningar för förråd och verkstäder

5. Drivmedelsanläggning.......................

6. Drivmedelsanläggning.......................

7. Drivmedelsanläggning.......................

8. Drivmedelsanläggning.......................

9. Drivmedelsanläggning.......................

10. Etappammunitionsförråd.....................

11. Centralammunitionsförråd....................

12. Centralammunitionsförråd....................

13. Tygmaterielförråd...........................

Övriga befästningsarbeten

14. Stötvågssimulator...........................

Kostnad

4 415 000
150 000
435 000
2 000 000

600 000
4 000 000
2 000 000
2 400 000
4 900 000
2 000 000
4 300 000
2 000 000
1 500 000

2 550 000

Summa kr. 33 250 000

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

47

Departementschefen har anfört följande.

»För befästningsarbeten för gemensamma ändamål har i det föregående
redovisats objekt inom en kostnadsram av 33 250 000 kr. Härav avses
5 000 000 kr. för gemensamma uppehållsplatser, 2 000 000 kr. för lokaler för
försvarets radioanstalt, 13 900 000 kr. för drivmedelsanläggningar, 8 300 000
kr. för ammunitionsförråd, 1 500 000 kr. för tygmaterielförråd och 2 550 000
kr. för en stötvågssimulator. För fortsatta arbeten på redan beslutade objekt
åtgår ca 20 000 000 kr. medan ca 13 200 000 kr. avses för nya objekt. Sålunda
upptas 435 000 kr. för uppehållsplatser, 2 000 000 kr. för lokaler för
försvarets radioanstalt, 7 300 000 kr. för två nya drivmedelsförråd, 2 000 000
kr. för två nya ammunitionsförråd och 1 500 000 kr. för ett nytt tygmaterielförråd.

Jag tillstyrker, att medel i enlighet med myndigheternas förslag beräknas
för uppehållsplatser. Det bör emellertid ankomma på Kungl. Maj :t att
närmare pröva behovet av sådana anläggningar i östra Mellansverige, bl. a.
med hänsyn till pågående utredning rörande den regionala ledningsorganisationens
utformning.

Beträffande den under 8. omförmälda drivmedelsanläggningen för flygdrivmedel
och bensin har 1962 års riksdag uttalat att, därest ny anläggning
för lagring av flygdrivmedel ansågs böra komma till utförande, frågan härom
framdeles borde underställas riksdagens prövning. Genom beslut den 28
juni 1962 anbefallde Kungl. Maj :t fortifikationsförvaltningen att i samråd
med arméintendenturförvaltningen och flygförvaltningen verkställa en teknisk-ekonomisk
undersökning rörande olika alternativ till anordnande av
ifrågavarande drivmedelsanläggning. Resultatet av utredningen har ännu
icke redovisats för Kungl. Maj :t men enligt vad jag under hand inhämtat
från fortifikationsförvaltningen har den hittills verkställda utredningen visat,
att utbyggnaden av ifrågavarande lagringsanläggning bör ske efter principen
spridda förrådsgrupper och icke i form av en bergskyddad centralanläggning.
Sedan resultatet av den pågående utredningen redovisats och
kostnaderna för erforderliga byggnadsåtgärder närmare angivits, torde det få
ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om påbörjande av ifrågavarande drivmedelsförråd.
För nästa budgetår räknar jag med ett medelsbehov för ändamålet
av 2 400 000 kr.

Vad härefter angår den under 9. omförmälda drivmedelsanläggningen,
vilken planerats komma till utförande i kommunal regi och därefter förhyras
av kronan, har Kungl. Maj :t genom beslut den 27 oktober 1962 uppdragit
åt fortifikationsförvaltningen att vidtaga åtgärder för att med äganderätt
förvärva anläggningen. Enligt vad jag under hand inhämtat från fortifikationsförvaltningen
har förhandlingarna om förvärv av ifrågavarande
anläggning ännu icke kunnat slutföras. Totalkostnaden för utförande av anläggningarna
har uppskattats till ca 7 miljoner kronor. För nästa budgetår
räknar jag med ett medelsbehov av 4 900 000 kr. för ändamålet.

I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag med att

48

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

under nästa budgetår kan pabörjas utförande av två centralammunitionsförråd
och ett tygmaterielförråd. För ändamålet erfordras tillhopa 3 500 000
kr.

Under förevarande anslag bör vidare upptagas 2 550 000 kr. för fortsatta
arbeten med en stötvågssimulator, för vilka medel tidigare anvisats under
reservationsanslaget Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet.

Slutligen bör medel under anslaget beräknas för truppbefästningar. Enligt
överbefälhavarens direktiv har dessa fördelats inom försvarsgrenarnas
kostnadsramar. För nästa budgetår beräknar jag emellertid för truppbefästningar
3 450 000 kr. under förevarande anslag.

Bland annat med beaktande av att det s. k. tvåstegsförfarandet fortsättningsvis
bör tillämpas ifråga om befästningsarbeten föreslår jag, att anslagsbeloppet
för nästa budgetår bestämmes till 34 500 000 kr. Medlen torde i enlighet
med fortifikationsförvaltningens förslag få användas för fortsatta arbeten
med redan beslutade objekt samt för påbörjande av nya objekt i enlighet
med vad jag i det föregående föreslagit.»

Utskottet anser sig böra tillstyrka, att anslaget för här ifrågavarande
ändamål upptages i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag. Vad departementschefen
anfört rörande påbörjande av viss drivmedelsanläggning för flygdrivmedel
och bensin har icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Befästningsarbeten för gemensamma
ändamål för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag
av 34 500 000 kr.

15 :o) Befästningsarbeten för armén. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(Avd. II, punkt 13, s. 114 och 115) att till ifrågavarande ändamål för budgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 8 100 000 kr.

I chefens för armén investeringsplan för armén för tidsperioden 1963—70
har för investeringar för armén för nästa budgetår upptagits 11 550 000 kr.
I propositionen lämnas en redovisning för de av fortifikationsförvaltningen
föreslagna befästningsarbeten för armén, vilka enligt arméchefens förenämnda
investeringsplan avses komma till utförande under nästa budgetår.
Följande objekt upptas därvid.

, , Kostnad

Anläggningar för uppställning av vapen

1. Utbyggnad av lokalförsvarsbatterier....................................... 2 500 000

Anläggningar för förråd, och verkstäder

2. Betongammunitionsförråd................................................ 5 000 000

Övriga befästningsarbeten

3. Truppbefästningar....................................................... 3 450 000

4. Modernisering av befästningar............................................ 500 000

5. Förbindelsearbeten ..................................................... 100 000

Summa kr. 11 550 000

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

49

Såsom anförts i det föregående bör medel för truppbefästningar anvisas
under anslaget Befästningar för gemensamma ändamål. Under beaktande
härav föreslår departementschefen, att förevarande anslag för nästa budgetår
uppföres med 8 100 000 kr. Anslagsmedlen torde enligt Kungl. Maj :ts
närmare bestämmande få utnyttjas för utbyggnad av lokalförsvarsbatterier,
uppförande av betongammunitionsförråd samt för utförande av övriga av
fortifikationsförvaltningen föreslagna befästningsarbeten.

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisning och har
icke något att erinra mot att medlen användas i enlighet med vad departementschefen
förordat.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Befästningsarbeten för armén för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 8 100 000
kr.

16 :o) Befästningsarbeten för marinen. Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen
(Avd. II, punkt 14, s. 116—118) att till ifrågavarande ändamål förbudgetåret
1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 26 800 000 kr.

I chefens för marinen investeringsplan för marinen för tidsperioden
1963—70 har för investeringar för marinen för nästa budgetår upptagits
26 800 000 kr. I propositionen lämnas en redovisning för av fortifikationsförvaltningen
föreslagna befästningsarbeten för marinen, vilka enligt marinchefens
förenämnda investeringsplan avses komma till utförande under
nästa budgetår. Följande objekt upptas därvid.

Kostnad

Anläggningar för spaning, samband och stridsledning

1. Radarstationer.......................................................... 800 000

Anläggningar för uppställning av vapen

2. Kustartilleribatterier.................................................... 15 005 000

3. Kustartilleribatterier.................................................... 4 495 000

4. Kustrobotbatteri........................................................ 2 500 000

Anläggningar för förråd och verkstäder

5. Betongammunitionsförråd................................................ 1 000 000

Övriga befästningsarbeten

6. Krigsförtöjningsplatser................................................... 1 000 000

7. Avmagnetiseringsstation.................................................. 1 400 000

8. Minstationer............................................................ 600 000

Summa kr. 26 800 000

Departementschefen har anfört följande.

»För befästningsarbeten för marinen har fortifikationsförvaltningen i en4
— Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 113

50

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

lighet med marinchefens förenämnda investeringsplan för nästa budgetår
beräknat sammanlagt 26 800 000 kr., varav 800 000 kr. för radarstationer,
19 500 000 kr. för kustartilleribatterier, 2 500 000 kr. för ett kustrobotbatteri,
1 000 000 kr. för betongammunitionsförråd och 3 000 000 kr. för övriga befästningsarbeten.
Av de för kustartilleribatterier äskade medlen avses huvuddelen,
ca 15 miljoner kronor, för fortsatta arbeten med tidigare beslutade
objekt medan ca 4,5 miljoner kronor avses för påbörjande av tre nya
batterier.

Beträffande två av de under 2. omförmälda batterierna har fortifikationsförvaltningen
anmält, att kostnaderna för anläggningarna beräknas komma
att öka med ca 5,3 miljoner kronor utöver vad som angivits i medelsäskandena
för nästa budgetår. Kostnadsökningen medför dock icke något
ökat medelsbehov för nästa budgetår. Jag torde få återkomma till frågan
om täckning av kostnadsökningen vid anmälan av medelsäskandena för
budgetåret 1964/65.

I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag med att under
nästa budgetår kan efter vederbörlig projektering påbörjas tre nya
kustartilleribatterier ävensom övriga av ämbetsverket anmälda nya objekt.

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår beräknas till 26 800 000 kr. Medlen
torde i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas
för fortsatta arbeten med redan beslutade objekt samt för påbörjande av
nya objekt i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.»

Utskottet. Den verkställda beräkningen av förevarande anslag har icke
givit utskottet anledning till erinran, varför utskottet tillstyrker Kungl.
Maj :ts förslag till medelsanvisning. Mot vad departementschefen i övrigt
anfört under punkten synes icke något vara att erinra.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Befästningsarbeten för marinen för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
26 800 000 kr.

17:o) Befästningsarbeten för flygvapnet. Kungl. Maj :t har föreslagit riksdagen
(Avd. II, punkt 15, s. 118—121) att till ifrågavarande ändamål för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 54 200 000 kr.

I chefens för flygvapnet investeringsplan för flygvapnet för tidsperioden
1963—70 har för investeringar för flygvapnet för nästa budgetår
upptagits 54 200 000 kr. I propositionen lämnas en redovisning för av fortifikationsförvaltningen
föreslagna befästningsarbeten för flygvapnet, vilka
enligt flygvapenchefens förenämnda investeringsplan avses komma till utförande
under nästa budgetår. Följande objekt upptas därvid.

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963 51

Kostnad

Anläggningar för spaning, samband och stridsledning

1. Jakt- och spaningsradar................................................. 1 000 000

2. Spaningsradar......................................................... 9 750 000

3. Lultbevakningstorn.................................................... 100 000

4. Luftförsvarscentral..................................................... 600 000

5. Luftförsvarscentral..................................................... 7 000 000

6. Stridsledningsradiostationer............................................. 1 800 000

7. Radiolänkstationer..................................................... 2 200 000

8. Radargruppscentraler................................................... 17 650 000

9. Luftförsvarscentral..................................................... 3 600 000

10. Kommandocentraler.................................................... 3 500 000

11. Byggnadsåtgärder för radiostationer m. .................................. 2 400 000

Anläggningar för skydd av vapenbärare

12. Komplettering av berghangar............................................ 700 000

Anläggningar för förråd och verkstäder

13. Drivmedelsförråd...................................................... 1 800 000

14. Betongammunitionsförråd............................................... 900 000

15. Förråd m. m. för jaktrobotar............................................ 700 000

16. Personalbyggnader........................................... 600 000

Summa kr. 54 200 000

Departementschefen har anfört följande.

»För befästningsarbeten för flygvapnet har fortifikationsförvaltningen i
enlighet med förenämnda av chefen för flygvapnet ingivna investeringsplan
för nästa budgetår upptagit sammanlagt 54 200 000 kr., varav 10 750 000 kr.
för radarstationer, 11 100 000 kr. för luftförsvarscentraler, 4 100 000 kr. för
luftbevakningstorn och radiostationer, 17 650 000 kr. för radargruppcentraler,
5 900 000 kr. för kommandocentraler m. m., 700 000 kr. för kompletteringsarbeten
i en berghangar och 4 000 000 kr. för förråd m. m. Huvuddelen
av medlen avses för fortsatta arbeten på redan beslutade objekt.

Beträffande vissa av de under 2. omförmälda radarstationerna har fortifikationsförvaltningen
i skrivelse den 19 december 1962 anmält, att kostnaderna
för anläggningarna kommer att öka med ca 2,9 miljoner kronor. Ämbetsverket
har även begärt att få påbörja arbeten med ytterligare en dylik
radarstation. Vidare har fortifikationsförvaltningen begärt att få utföra
arbeten vid under 8. omförmälda radargruppcentraler i snabbare takt än
som tidigare avsetts. Med anledning av framställningen har Kungl. Maj :t
genom beslut den 18 januari 1963 medgivit, att fortifikationsförvaltningen
för utbyggnad av radarstationer och radargruppcentraler förskottsvis må
ta i anspråk ett belopp 8 125 000 kr. av medel, som ställts till ämbetsverkets
förfogande för utförande av objekt å investeringsanslag under befästningars
delfond. Medel för täckande av detta belopp bör för nästa budgetår
beräknas under förevarande anslag.

Vid anmälan av det för budgetåret 1962/63 under befästningars delfond
uppförda anslaget till berghangarer tillstyrkte jag, att 1 500 000 kr. an4*—
Bihang till riksdagens protokoll 1963. 6 sand. Nr 113

52

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

visades för utförande av projektering av kompletterings- och säkerhetsanordningar
i fyra tidigare färdigställda berghangarer för en preliminärt
uppskattad kostnad av 4 000 000 kr. per hangar. Genom beslut den 9 mars
1962 medgav Kungl. Maj :t, att arbetena med ombyggnad av en drivmedelsanläggning
i en av berghangarerna fick påbörjas för en beräknad kostnad
av 1 700 000 kr. De av fortifikationsförvaltningen under 12. äskade medlen
avses för fullföljande av arbeten med ifrågavarande anläggning. De
under 13. äskade medlen för drivmedelsförråd vid tre flygflottiljer avses för
utförande av friliggande drivmedelsförråd för flottiljerna, varigenom kostnadskrävande
ombyggnadsarbeten vid de i anslutning till ifrågavarande
berghangarer befintliga drivmedelsförråden icke behöver utföras.

I enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag räknar jag medel för
att under nästa budgetår påbörja en luftförsvarscentral typ II, ytterligare
radarstationer och radargruppcentraler ävensom övriga av fortifikationsförvaltningen
anmälda nya objekt. Det bör här anmärkas att efter budgetåret
1963/64 återstående kostnader för utbyggnad av i strilsystemet ingående
radargruppcentraler kan uppskattas till ca 42 000 000 kr. samt att totalkostnaderna
för under 2. aktuella radarstationer kan uppskattas till
27 000 000 kr., varav drygt 11 000 000 kr. faller på tiden efter budgetåret
1963/64.

Anslagsbeloppet bör för nästa budgetår beräknas till 54 200 000 kr. Medlen
torde i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag få användas för
fortsatta arbeten på redan beslutade objekt samt påbörjande av nya objekt
i enlighet med vad jag i det föregående föreslagit.»

Utskottet tillstyrker, att medelsanvisningen bestämmes till 54,2 milj. kr.
och användes i enlighet med vad departementschefen föreslagit.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Befästningsarbeten för flygvapnet
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
54 200 000 kr.

18:o) Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet). Sedan Kungl.
Maj :t i årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 209) föreslagit riksdagen
att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flyttning av Stockholms
örlogsbas (Muskövarvet) för budgetåret 1963/64 beräkna ett investeringsanslag
av 30 000 000 kr., har Kungl. Maj :t (Avd. II, punkt 16, s. 121—128) föreslagit
riksdagen att dels besluta att örlogsvarvet på Muskö skall utbyggas
enligt de riktlinjer som angivits i statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för den 15 mars 1963, dels ock till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av 33 000 000
kr.

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

53

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 000 kr.

Departementschefen har anfört följande.

»Riksdagen fattade år 1953 beslut om utflyttning av Stockholms örlogsvarv
till Muskö i Stockholms södra skärgård. Totalkostnaden angavs då
till 189 miljoner kronor i 1950 års prisläge. Till och med budgetåret 1958/59
anvisades emellertid endast relativt obetydliga belopp, vilka främst avsågs
för fortsatta utredningar. År 1959 godkände riksdagen ett av chefen för marinen
framlagt förslag om en begränsad utbyggnad av Muskövarvet. Totalkostnaden
för varvet uppskattades då till 106 miljoner kronor enligt prisläget
den 1 april 1957. Varvsanläggningen skulle omfatta tre tunneldockor,
enheter för verkstäder, förråd, administration m. m., en skyddad anläggning
(sliptunnel) för motortorpedbåtar, kajer, pirar m. m. samt tillfartsväg. För
utbyggnaden har intill budgetåret 1962/63 anvisats sammanlagt 78,5 miljoner
kronor.

Vid anmälan av medelsbehovet för Muskövarvet i 1961 års statsverksproposition
hävdade jag att anläggningen borde begränsas genom att den särskilda
sliptunneln för motortorpedbåtar m. in. icke skulle komma till utförande.
På förslag av statsutskottet beslöt emellertid 1961 års riksdag att
hos Kungl. Maj :t anhålla att frågan om det framtida ordnandet av en anläggning
för motortorpedbåtar m. fl. fartyg snarast utreddes. Kungl. Maj :t
uppdrog åt chefen för marinen att utföra denna utredning. Resultatet av
utredningen visade, att såväl anläggnings- som driftskostnaderna för den
avsedda sliptunneln skulle bli avsevärt lägre om den ordnades på Muskö
än på annan plats. Efter särskild översyn av kostnadsberäkningarna angav
fortifikationsförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret 1962/63
totalkostnaderna för den år 1959 fastställda utbyggnaden av varvet till 181,48
miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1961.

Fortifikationsförvaltningens översyn av kostnadsberäkningarna för
Musköanläggningen och marinchefens utredning anmäldes i propositionen
1962: 47. Jag uttalade därvid att övervägande skäl syntes tala för att Musköanläggningen
begränsades på sätt jag föreslagit i 1961 års statsverksproposition
och att den ifrågavarande anläggningen för motortorpedbåtar alltså
icke borde ingå i Musköanläggningen. Kostnaderna för Musköanläggningen
— utom sliptunnel för motortorpedbåtar men med särskild skyddad lastplats
— uppskattade jag därvid till 170 miljoner kronor enligt prisläget den
1 maj 1961.

Statsutskottet (SU 1962: 117) uttalade tveksamhet om sliptunneln vid
Musköanläggningen borde komma till utförande samt föreslog, att frågan
skulle prövas av 1962 års försvarskommittc innan slutlig ställning togs.
Riksdagen beslöt i enlighet med statsutskottets förslag.

Försvarskommittén erhöll sedermera av Kungl. Maj :t uppdrag att pröva
behovet av särskild sliptunnel för motortorpedbåtar vid Musköanläggningen.

54

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

Efter prövning av bland annat de kompletterande utredningar som företetts
för försvarskommittén har kommittén blivit övertygad om att inom
marinkommando Ost resurser i krig för underhåll och reparationer av
motortorpedbåtar m. in. behöver tillkomma samt att det ur ekonomisk synpunkt
är förmånligast att dessa resurser skapas i anslutning till Muskövarvet.
Då överbefälhavaren ansett sig kunna tillstyrka en sådan placering
föreslår kommittén, att ifrågavarande sliptunnel för underhåll av motortorpedbåtar
m. m. skall komma till utförande inom Muskövarvet. För en rationell
och planmässig utbyggnad av varvet synes det enligt kommittén
erforderligt med en medelsanvisning av ca 30 miljoner kronor per år under
de närmaste budgetåren.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1963/64 har fortifikationsförvaltningen
anmält, att totalkostnaden för Muskövarvet med särskild anläggning
för motortorpedbåtar enligt prisläget den 1 maj 1962 uppgår till ca
193 000 000 kr., varav 78 500 000 kr. anvisats intill budgetåret 1962/63. Resterande
medelsbehov uppgår således till ca 114 500 000 kr., varav 30 000 000
kr. erfordras för nästa budgetår. Sedermera har ämbetsverket anmält att en
förnyad kostnadsöversyn visar att kostnaderna för Musköanläggningen i
prisläget den 1 maj 1962 beräknas överskrida de av ämbetsverket tidigare
angivna med ca 18 miljoner kronor. Totalkostnaderna skulle därmed stiga
till ca 211 miljoner kronor.

Med anledning av dessa fördyringar har överbefälhavaren anfört, att han
icke funnit anledning att föreslå några begränsningar i målsättningen för
varvets utbyggnad. Det kunde dock bli aktuellt att framdeles senarelägga
vissa delobjekt liksom att överföra medel från andra delar av kapitalbudgeten
eller från driftbudgeten. Överbefälhavaren har också tagit upp frågan
om icke vissa kostnader för väg och vägtunnel till Muskö borde bestridas av
medel under sjätte huvudtiteln.

Såsom framgår av det anförda föreslog jag vid anmälan av frågan om utbyggnad
av Muskövarvet i proposition 1962: 47, att anläggningen skulle begränsas
så att den ifrågasatta sliptunneln för motortorpedbåtar icke skulle
komma till utförande. Härigenom räknade jag med att kostnaderna för
Musköanläggningen skulle begränsas till 170 miljoner kronor enligt prisläget
den 1 maj 1961. Sedan frågan om sliptunneln enligt beslut av 1962 års
riksdag prövats av 1962 års försvarskommitté, har kommittén föreslagit att
förenämnda sliptunnel skall komma till utförande. Jag räknar med anledning
härav med att Muskövarvet utbygges i enlighet med det av 1959 års
riksdag godkända ursprungliga förslaget innefattande jämväl en särskild
sliptunnel för motortorpedbåtar m. m.

Kostnaderna för färdigställande av Musköanläggningen, som av försvarskommittén
angivits till icke fullt 193 miljoner kronor enligt prisläget den 1
maj 1962, har enligt numera tillgängliga uppgifter uppskattats till totalt ca
211 miljoner kronor i samma prisläge. Därest Musköanläggningen skall kun -

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

55

na färdigställas i beräknad tid erfordras sålunda ytterligare ca 132 miljoner
kronor inom försvarets ram intill utgången av budgetåret 1966/67. Med anledning
härav vill jag erinra om att jag vid anmälan av propositionen
1962:47 framhöll att underlaget för kostnadsuppskattningen alltjämt var
osäkert och det därför icke var möjligt att bedöma huruvida den angivna
kostnadsuppskattningen skulle komma att visa sig tillförlitlig. Nu konstaterade
kostnadsökningar måste, om de ej kan reduceras, medföra jämkningar
i medelstilldelningen för andra ändamål inom marinens andel av försvarets
ram. Ehuru jag inte nu är beredd att ta slutlig ställning till vilka jämkningar
som bör ske, kan man enligt min mening icke underlåta att ta hänsyn till
att behov av begränsningar i materielanskaffningen kan uppkomma. Som
jag tidigare uttalat bör marinens materielplaner utformas med beaktande
härav. Frågan om bestridandet av kostnaderna för anläggning av väg och
vägtunnel torde få övervägas ytterligare.

Jag övergår härefter till frågan om medelsanvisning för nästa budgetår.
Såsom framgår av det förut anförda uppskattas totalkostnaden för Muskövarvet
numera till ca 211 miljoner kronor enligt prisläget den 1 maj 1962.
Återstående medelsbehov utgör alltså (211 — 78,5 =) 132,5 miljoner kronor.
För nästa budgetår räknar jag med en medelsanvisning för Musköanläggningen
av 33 miljoner kronor. Jag tar härvid hänsyn till behovet att
återföra förlagsmedel som tagits i anspråk enligt Kungl. Maj :ts beslut den
9 oktober 1960. Detta innebär att, därest anläggningen skall kunna färdigställas
under år 1967, medelstilldelningen för budgetåren 1964/67 måste
uppgå till ca 33 miljoner kronor per budgetår. De för nästa budgetår äskade
medlen bör i sin helhet anvisas under förevarande anslag.»

Utskottet. Såsom framgår av det föregående uttalade utskottet i sitt av
1962 års riksdag godkända utlåtande nr 117 tveksamhet om den särskilda
sliptunneln för motortorpedbåtar vid Musköanläggningen borde komma
till utförande samt föreslog att förevarande spörsmål skulle prövas av 1962
års försvarskommitté. Efter sådan prövning har försvarskommittén föreslagit,
att sliptunneln skall komma till utförande. Med anledning härav
räknar departementschefen med att Muskövarvet utbygges i enlighet med
det av 1959 års riksdag godkända ursprungliga förslaget, innefattande en
särskild sliptunnel för motortorpedbåtar in. m.

Utskottet, som delar försvarskommittcns uppfattning om lämpligheten
att i anslutning till Muskövarvet skapa resurser för underhåll och reparationer
av motortorpedbåtar m. in., tillstyrker de av departementschefen angivna
riktlinjerna för fortsatt utbyggnad av Muskövarvet. Utskottet tillstyrker
vidare, att förevarande anslag i enlighet med Kungl. Maj :ts förslag
för nästa budgetår uppföres med 33 milj. kr. Med anledning av att åter
en betydande kostnadsökning redovisas vill utskottet understryka sitt tidigare
uttalande om vikten av att sådana kalkyler framläggas, att de kunna

56

Statsutskottets utlåtande nr 113 dr 1963

tjäna som fast underlag för anslagsbeviljandet. Utskottet förutsätter, att
nya kostnadsstegringar icke skola behöva ifrågakomma. Vad departementschefen
i övrigt anfört under förevarande punkt föranleder icke någon utskottets
erinran.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må

a) besluta att örlogsvarvet på Muskö skall utbyggas enligt
de riktlinjer som angivits i statsrådsprotokollet över
försvarsärenden för den 15 mars 1963;

b) till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet)
för budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
33 000 000 kr.

19 :o) Markförvärv för befästningar. Sedan Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkt 209) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Markförvärv för befästningar beräkna ett
investeringsanslag av 1 000 000 kr., har Kungl. Maj :t (Avd. II, punkt 17, s.
129 och 130) föreslagit riksdagen att till samma ändamål för nämnda budgetår
anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kr.

Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 500 000 kr.

I överbefälhavarens investeringsplan för gemensamma ändamål för tidsperioden
1963—1970 har under investeringar för gemensamma ändamål upptagits
1 miljon kronor för markförvärv för befästningar för nästa budgetår.

Departementschefen föreslår, att anslaget för nästa budgetår uppföres med
1 000 000 kr. Anslaget bör få utnyttjas för markförvärv för vissa till utförande
föreslagna befästningsanläggningar samt för oförutsedda utgifter för
markförvärv för befästningar. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta
om hur anslagsmedlen skall disponeras för olika objekt.

Utskottet finner sig böra godtaga Kungl. Maj :ts förslag och hemställer
därför,

att riksdagen må till Markförvärv för befästningar för
budgetåret 1963/64 anvisa ett investeringsanslag av
1 000 000 kr.

Stockholm den 14 maj 1963

På statsutskottets vägnar:

ERNST V. STAXÄNG

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, Boman, fröken

Statsutskottets utlåtande nr 113 år 1963

57

Andersson, herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman,
Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson,
Edström, Per-Olof Hanson och Per Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Degerfors, Gustafsson
i Stockholm, Ståhl, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka,
Blidfors, Andreasson, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lewén-Eliasson,
herrar Svensson i Ljungskile, Fagerlund, Bohman och Nelander.

Reservation

vid punkten 18 (Flyttning av Stockholms örlogsbas) av herr Bohman.

IDUNS TRYCK IB I. ESSfLTE. STHLM 6S
312651