Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
1
Nr 112
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition
utbildning av läkare.
angående ökad
(2:a avd.)
I propositionen nr 142 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 april 1963, föreslagit
riksdagen att
a) godkänna av departementschefen förordade förslag och riktlinjer för utbyggande
av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund och karolinska
mediko-kirurgiska institutet i Stockholm;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
departementschefen förordat dels godkänna avtal med Malmö stad angående
Malmö allmänna sjukhus, dels träffa avtal med Stockholms stad och Stockholms
läns landsting angående anlitande av kommunala sjukhus för läkarutbildning;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att på sätt departementschefen förordat disponera
vissa anslag för ökning av läkarutbildningskapaciteten i Stockholm.
På grundval av resultatet av en utredning av läkarutbildningsberedningen
föreslås i propositionen, att läkarutbildningskapaciteten vid medicinska fakulteten
i Lund ökas från 120 till 190 platser i de teoretiska ämnena fr. o. m. höstterminen
1965 och från 100 till 180 platser i de propedeutiska och kliniska
ämnena fr. o. m. höstterminen 1967. Vidare föreslås en betydande förstärkning
av de personella resurserna vid medicinska fakulteten i Lund, bl. a. genom
successivt inrättande av sexton professurer och tre laboraturer.
I propositionen föreslås även, att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj:t att
godkänna ett villkorligt träffat avtal om Malmö allmänna sjukhus fortsatta utnyttjande
för läkarutbildning.
De årliga kostnaderna under åttonde huvudtiteln beräknas vid full utbyggnad
— såvitt gäller avlönings- och materielanslag — till i runt tal 5,5 miljoner kr.,
varav ca 1 miljon kr. motsvarar kostnaderna för tidigare beslutad utvidgning av
läkarutbildningen i Lund-Malmö. Därtill kommer under åttonde huvudtiteln
ännu ej beräknade kostnader för förstärkning av bl. a. universitetets administration
och bibliotek samt under femte huvudtiteln vissa kostnader enligt det nya
avtalet med Malmö stad för driftbidrag samt byggnads- och utrustningsbidrag,
liksom även engångskostnader under kapitalbudgeten för byggnadsåtgärder.
1 — Bihang Ull riksdagens protokoll 1963. 6 samt. Nr 112
2
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
Slutligen föreslås i propositionen en tidsbegränsad ökning av läkarutbildningskapaciteten
i Stockholm från 168 till 208 nybörjarplatser per år. Statsverkets
årliga driftkostnader vid full utbyggnad beräknas till ca 2,2 miljoner kr. Den
propedeutiska och kliniska utbildningen avses bli förlagd till sjukhus tillhöriga
Stockholms stad och Stockholms läns landsting.
Utskottet kommer att behandla propositionen i två olika avsnitt, varav det
ena avser läkarutbildningen i Lund och Malmö och det andra läkarutbildningen
i Stockholm. Inledningsvis torde emellertid böra lämnas en kort redogörelse för
den förstärkning av läkarutbildningsorganisationen som ägt rum under senare år.
Den årliga intagningen av studerande till de medicinska läroanstalterna var i
mitten på 1940-talet ca 190. Genom ökning av utbildningskapaciteten inom de
äldre medicinska lärosätena — universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
institutet i Stockholm — samt genom inrättande av två nya medicinska utbildningsorganisationer
— i Göteborg år 1949 och i Umeå år 1959 — kunde den
årliga intagningen mot slutet av 1950-talet höjas till 453 nybörjare och har sedan
i enlighet med beslut av 1961 och 1962 års riksdagar fr. o. m. läsåret 1962/63
höjts till 546 per år samt kommer fr. o. m. läsåret 1965/66 att ytterligare höjas
till 560 per år.
Den nuvarande intagningskapaciteten om sammanlagt 546 nybörjarplatser
per år fördelar sig på de skilda medicinska lärosätena enligt följande: Uppsala
90, Lund 120, Göteborg 168 samt Stockholm 168. Angivna intagningskapacitet i
Göteborg — innebärande en höjning från tidigare 120 utbildningsplatser — är
emellertid enligt riksdagens beslut begränsad till perioden 1962/63—1964/65.
Kapaciteten efter denna period är beroende av bl. a. förhandlingar med vederbörande
huvudman.
Den medicinska högskolan i Umeå är ännu inte utbyggd till en fullständig
medicinsk läroanstalt. Undervisningen i Umeå omfattar i dag samtliga ämnen
i den medicinska studiegången fr. o. m. det tredje studieåret (det propedeutiska
året). Till kurserna under nämnda studieår intages i Umeå för närvarande årligen
40 studerande, vilka utbildats i teoretiska ämnen vid andra lärosäten.
Fr. o. m. läsåret 1965/66 kommer i Umeå även preklinisk undervisning att kunna
meddelas för 62 intagna nybörjare årligen, vilka samtliga därefter skall kunna
fullfölja propedeutisk och klinisk utbildning på samma plats.
Innebörden av det av 1962 års riksdag med bifall till propositionen 1962:104
fattade beslutet om ytterligare ökad läkarutbildning sammanfattas i följande
tablå. I tablån anges tidpunkterna för intagning av de studerande till preklinisk
(teoretisk) undervisning de två första studieåren (I), till propedeutisk undervisning
det tredje studieåret (II), till klinisk undervisning det fjärde studieåret
(III) samt omflyttningar av de studerande inför den propedeutiska undervisningen.
Inom parentes redovisas den siffermässiga skillnaden i intagningen
jämfört med den av 1961 års riksdag beslutade utbildningskapaciteten.
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
3
Ökad läkarutbildning enligt prop. 1962:10k
Tid- punkt |
Plats i |
Upp- sala |
Lund- Malmö |
Göteborg |
Stockholm |
Umeå |
Totalt |
1/7 1962 |
... I |
90 |
120 |
168 (+48) |
168 |
0 |
546 (+48) |
Omflytta. |
0 |
—14 |
—46 |
0 |
+60 |
||
1/7 1964 |
... n |
86 |
100 |
115 (+15) |
160 (+12) |
60 (+20) |
521 (+47) |
1/7 1965 |
... m |
86 |
100 |
115 (+15) |
160 (+12) |
60 (+20) |
521 (+47) |
I utlåtande över nämnda proposition framhöll statsutskottet (SU |
1962:144) |
med anledning av väckta motioner med förslag om ytterligare ökad läkarutbildning,
att den växande bristen på läkare inom olika verksamhetsområden enligt
utskottets mening talade för att undersökningar så snart som möjligt påbörjades
i syfte att vid lämplig tidpunkt anordna ytterligare utbildningsplatser.
l:o) Ökad läkarutbildning i Lund och Malmö. Den 15 september 1962 har
läkarutbildningsberedningen framlagt förslag rörande ökad läkarutbildning vid
medicinska fakulteten i Lund. Beredningen har funnit, att en ökning av läkarutbildningen
i Lund kan genomföras enligt två alternativ, nämligen dels ett
lägre — alternativ I — med ett intag av 168 nybörjare i de teoretiska
ämnena och 160 i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels ett högre — alternativ
II — med ett intag av 190 elever i de teoretiska ämnena och 180
i de propedeutiska och kliniska ämnena.
De båda alternativen redovisas i följande sammanställning, i vilken den siffermässiga
ökningen anges i förhållande till redan beslutade förändringar av utbildningskapaciteten.
Plats i studieordn. |
Antal utbildningsplatser |
||
Enligt tidigare |
Föreslagen ökning |
Totalt |
|
Alternativ I |
|||
I ................................. |
120 |
+ 48 |
168 |
II ................................. |
115 |
+ 45 |
160 |
III ................................. |
115 |
+ 45 |
160 |
Alternativ II |
|||
I ................................. |
120 |
+ 70 |
190 |
II ................................. |
115 |
+ 65 |
ISO |
III ................................. |
115 |
+ 65 |
180 |
Anm. I = intagning till de prekliniska kurserna. II = intagning till de propedeutiska kurserna.
III = intagning till de kliniska kurserna.
4
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
För en utförligare redogörelse för alternativen I och II torde få hänvisas till
propositionen s. 7—25.
Sammanfattningsvis skulle ett realiserande av alternativ II, vilket är det
alternativ beredningen i första hand förordar, innebära, att vid Lunds universitet
och därtill knutna undervisningssjukhus — utöver nuvarande personalorganisation
— inrättas 167 nya tjänster, varav 16 professurer, 3 laboraturer (motsvarande),
1 universitetslektorat, 19 kliniska lärartjänster, 37 kliniska amanuenstjänster,
14 forskarassistenttjänster, 6 assistenttjänster, 11 förste amanuenstjänster,
5 tredje amanuenstjänster samt 55 tekniska och övriga tjänster. I fråga
om personalförstärkningar enligt alternativ II torde i övrigt få hänvisas till propositionen
s. 22—25.
Enligt beredningens tidsplan medger båda alternativen, att den ökade
intagningen till de prekliniska studierna påbörjas höstterminen 1965 och till den
propedeutiska och kliniska utbildningen höstterminen 1967.
Förutsättningarna för tidsplanen anges vara, att tillbyggnadsarbetena för anatomiska
— vid alternativ II — och histologiska institutionerna är färdiga till
denna tidpunkt, att den planerade nybyggnaden för medicinsk kemi är färdig
sommaren 1966 och nybyggnaden för bakteriologi sommaren 1967 samt att tillbyggnaden
till den fysiologiska institutionen står färdig före den 1 januari 1967.
Vidare förutsattes, att de planerade om- och tillbyggnadsarbetena för de kliniska
ämnena, bl. a. vid Malmö allmänna sjukhus, står färdiga enligt följande,
nämligen för de kliniska laboratorieämnena till höstterminen 1967, för ämnet
medicin till höstterminen 1968, för ämnet kirurgi till vårterminen 1969 samt för
de övriga kliniska ämnena till höstterminen 1969.
Beredningens kostnadsberäkningar, avseende full utbyggnad, utvisar,
att de föreslagna personalförstärkningarna enligt 1962 års löneläge
skulle draga en årlig merkostnad av ca 3 235 000 kr. enligt alternativ I och
ca 4 180 000 kr. enligt alternativ II. I dessa belopp ingår för alternativ I
ca 175 000 kr. och för alternativ II ca 100 000 kr. för arvoden till överläkare vid
Allmänna sjukhuset i Malmö och till biträdande lärare m. m. Då personalökningarna
beräknats med utgångspunkt i nuvarande organisation och inrättandet
av vissa av de förut redovisade nya tjänsterna redan godkänts enligt 1961 års
riksdagsbeslut, bör enligt beredningen den av nu ifrågavarande förslag föranledda
utgiftsstegringen dock minskas med ett belopp motsvarande kostnaderna för
sistnämnda tjänster (790 000 kr.). Den egentliga utgiftshöjningen för personalförstärkningarna
stannar därför enligt beredningens kalkyler vid ca 2 445 000 kr.
för alternativ I och ca 3 390 000 kr. för alternativ II.
De årliga kostnaderna för den enligt beredningens mening erforderliga höjningen
av materielanslagen anges totalt till 915 000 kr. enligt alternativ I och
1 160 000 kr. enligt alternativ II. Dessa kostnader bör emellertid i analogi med
den beräkningsgrund, som tillämpats för personalkostnaderna, reduceras med
kostnaderna för den enligt 1961 års riksdagsbeslut godkända uppräkningen av
materielanslagen (240 000 kr.). Den tillkommande höjningen av materielanslagen
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
uppgår sålunda enligt beredningen till ca 675 000 kr. för alternativ I och ca
920 000 kr. för alternativ II.
De totala årliga merkostnaderna för personalförstärkningar och uppräkning
av materielanslagen för en ökning av utbildningskapaciteten vid medicinska
fakulteten i Lund beräknas — efter evalvering till 1963 års löneläge — enligt
alternativ I till ca 4 265 000 kr. och enligt alternativ II till ca 5 485 000 kr., varav
1 065 000 kr. i båda fallen motsvarar tidigare beslutade kostnadsökningar.
Efter att ha vägt för- och nackdelar mot varandra har beredningen med hänsyn
till den växande läkarbristen stannat för att i första hand förorda ett genomförande
av alternativ II. Beredningen framhåller, att ett slutligt ställningstagande
i frågan om ökad läkarutbildning måste bli beroende av de ekonomiska
konsekvenserna av de förhandlingar mellan staten och berörda kommunala
huvudmän som ett realiserande av det ena eller andra alternativet förutsätter.
Kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund och Malmö har
framlagt ett den 21 januari 1963 med delegerade för Malmö stad villkorligt
slutet avtal angående Malmö allmänna sjukhus. Avtalet, som är avsett att
träda i kraft den 1 juli 1963 och ersätta nu gällande avtal mellan staten och
staden angående den medicinska utbildningen vid sjukhuset, är grundat på den
förutsättningen att läkarutbildningsberedningens alternativ II kommer att genomföras,
dvs. att praktiskt taget fullständig klinisk läkarutbildning skall äga
rum vid Malmö allmänna sjukhus med en årlig intagning av 90 medicine kandidater
mot hittillsvarande 45 i endast vissa ämnen.
I det villkorligt slutna avtalet, vars giltighetstid utgår den 30 juni 1970 och
sammanfaller med den tid som i huvudsak gäller enligt nu löpande avtal, kvarstår
väsentligen nuvarande bidragsregler för de kliniker och övriga anläggningar,
som redan är ianspråktagna för utbildning och forskning. Även det särskilda
läkarlönebidraget kvarstår således för dessa sjukhusenheter. Beträffande de kliniker
m. m. vid sjukhuset, som framdeles kommer att tagas i anspråk, skulle
däremot icke utgå något läkarlönebidrag men väl driftbidrag, motsvarande 10%
av den del av driftkostnaderna, som efter antalet vårddagar belöper på ifrågavarande
sjukhusenheter. I dessa driftkostnader får inläggas även löne- och pensionskostnader
för av staden tillsatta läkare vid enheterna. För vissa framdeles
upplåtna kliniker, som beräknas komma att belastas i endast mindre omfattning
av utbildning och forskning, skall staten slutligen över huvud taget icke erlägga
något bidrag till driftkostnaderna.
Byggnads- och utrustningsbidrag skall däremot utgå för samtliga upplåtna
anläggningar vid sjukhuset med i princip 25% av kostnaderna. Vidare skall
enligt 21 § ett statligt engångsbidrag av 1 800 000 kr. erläggas den 1 juli 1969
såsom ersättning för av staden vidtagna byggnads- och utrustningsåtgärder
beträffande vissa av de nytillkommande klinikerna.
Det nya avtalet, som eljest i sin allmänna utformning nära ansluter till det för
6
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
lasarettet i Lund gällande avtalet, har genom skillnaderna i statsbidragshänseende
för olika sjukhusenheter erhållit en speciell konstruktion. Sjukhusets
kliniker och medicinska serviceanläggningar har sålunda uppdelats i tre grupper
för vilka olika bidragsbestämmelser gäller.
Beträffande innebörden av ifrågavarande avtal torde i övrigt få hänvisas till
propositionen s. 30—42.
Avgivna remissyttranden över beredningens förslag om ökad läkarutbildning
i Lund och Malmö samt det föreslagna avtalet redovisas i propositionen på s.
43—49, till vilken redovisning torde få hänvisas.
Departementschefen förklarar, att han vid sitt övervägande av beredningens
förslag funnit lcsultatct i stort sett väl avvägt och att han därför anser att detta
bör läggas till grund för ett ställningstagande. Departementschefen anför vidare
bl. a. följande.
I fiaga om de allmänna förutsättningarna för en vidgning av
utbildningskapaciteten vill jag konstatera att både lasarettet i Lund och ”Allmänna
sjukhuset i Malmö är stora och högt specialiserade sjukhus. Tillsammans
erbjuder de ett gott underlag för en ökning av läkarutbildningen. Vid övervägandena
om en utbyggnad av undervisningsorganisationen torde det för beredningen
ha statt som ett önskemal, att undervisningen i de kliniska ämnena — så
långt det vore möjligt — fördelas lika mellan sjukhusen, vilket skulle ge en
organisation med två i stort sett likvärdigt utnyttjade undervisningssjukhus.
Liknande synpunkter har framkommit i remissyttrandena i anslutning till uttalanden
till förmån för det högre alternativet. I likhet med remissinstanserna
finner jag beredningens argumentering i denna fråga övertygande. Då alternativ
II förutom ökat antal utbildningsplatser — även erbjuder fördelar från framför
allt undervisnings- men också forskningssynpunkt, har jag för egen del funnit
mig böra förorda, att läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund
utökas enligt detta alternativ. På grund härav behandlar jag i fortsättningen
endast frågor, som sammanhänger med alternativ II.
Enligt beredningens mening torde det planerade antalet vårdplatser vid såväl
la.sarettet i Lund som Allmänna sjukhuset i Malmö vara tillräckligt för undervisningens
behov, om utbildningsplanen utformas på det sätt beredningen föreslagit.
Viss tveksamhet föreligger dock beträffande ämnet kirurgi med hänsyn
till det begränsade vårdplatsantal, som kan komma att finnas vid den allmänkirurgiska
kliniken i Lund. Som ett alternativ till den även i ämnet kirurgi
förordade likafördelningen av antalet studerande mellan Lund och Malmö räknar
beredningen därför med möjligheten att fördela kirurgistuderandena med
100 i Malmö och 80 i Lund. I likhet med bl. a. medicinska fakulteten i Lund
anser jag emellertid, att det bör vara möjligt att vid lasarettet i Lund meddela
90 studerande årligen tillfredsställande undervisning i kirurgi. Jag finner därför
mte anledning att för närvarande gå ifrån den av beredningen i första hand
förordade lösningen i fråga om utbildningsorganisationen i detta ämne.
Såsom en avvikelse från principen om likafördelning mellan Lund och Malmö
av de studerande i de kliniska ämnena har beredningen föreslagit, att undervisning
i neurologi och i neurokirurgi skall meddelas endast i Lund. Orsaken
härtill är. att beredningen i överensstämmelse med huvudmannens tidigare pla
-
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963 7
ner utgått från att självständiga neurologiska och neurokirurgiska kliniker inte
inom överskådlig tid skulle komma att upprättas i Malmö. Vid remissbehandlingen
har emellertid sjukvårdsstyrelsen i Malmö anmält, att man synes kunna
räkna med att självständiga neurologiska och neurokirurgiska kliniker kommer
att anordnas vid Allmänna sjukhuset samt att dessa kliniker skulle vara i verksamhet,
när ökad intagning i dessa ämnen blir aktuell enligt beredningens planer.
Med hänsyn till dessa nytillkomna omständigheter anser ett flertal remissinstanser,
att frågan om undervisningsorganisationen i ämnet neurologi bör omprövas
För egen del vill jag i denna fråga erinra om dels att det från skilda hali
anförts vägande invändningar mot tanken att ytterligare en neurokirurgisk klinik
skulle upprättas inom Lund-Malmö-regionen, dels att slutlig ställning annu
inte tagits till frågan om en eventuell neurologisk sjukvårdsorganisation i Malmo.
Eftersom underlag således saknas för att bedöma bl. a. de sjukvårdsmässiga
förutsättningarna för anordnande av neurologisk undervisning i Malmö och da
dessutom en förläggning av undervisningen enbart till Lund torde vara lullt
möjlig, anser jag att det inte föreligger skäl att för närvarande ga ifrån beredningens
utbildningsplan i förevarande avseende. Jag räknar salunda tills vidare
med att undervisning i neurologi och i neurokirurgi skall meddelas endast i Lund.
Den ökade läkarutbildningen förutsätter byggnadsåtgärder av betydande
omfattning. I statlig regi skulle enligt beredningens förslag — forutom de
tidigare planerade nybyggnadsåtgärderna för ämnena bakteriologi och medicinsk
kemi — till- och ombyggnadsåtgärder behöva vidtagas för ämnena anatomi,
histologi, fysiologi, farmakologi och patologi. Ökningen av utbildningskapaciteten
förutsätter vidare i kommunal regi lokalutökningar vid sjukhusen i Lund
och Malmö. . . .
Det fortsatta planeringsarbetet på byggnadssidan bor enligt mm mening i
huvudsak kunna följa de riktlinjer i fråga om arten och omfattningen som angivits
av läkarutbildningsberedningen. Det bör ankomma pa läkarutbildnmgsberedningen
och byggnadsstyrelsen att — såvitt gäller åtgärder avseende de
teoretiska institutionerna samt institutionerna för farmakologi. och patologi,
samtliga i Lund — utarbeta erforderliga program- och projekteringshandlingar
och inkomma med därav föranledda förslag. Beträffande de kliniska ämnena böi
det ankomma på nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande att i fråga
om både Lund och Malmö medverka till att åtgärder vidtages för att tillgodose
uppkommande behov av lokaler m. m.
Aled anledning av att vissa remissinstanser anfört tveksamhet om möjligheterna
att förverkliga de olika byggnadsprojekten inom den tidsplan, som
beredningen förutsatt, förklarar departementschefen, att han finner det angeläget,
att den planerade ökningen av utbildningskapaciteten snarast kommer till
stånd. Det fortsatta planeringsarbetet bör därför inriktas så, att den ökade intagningen
kan påbörjas vid den av beredningen angivna tidpunkten, d\s. höstterminen
1965. Om förseningar av sjukhusens utbyggnad skulle uppkomma,
anser departementschefen att provisorier bör kunna tillgripas för att övergångsvis
ordna utbildningsplatser i de kliniska ämnena.
Den av beredningen förordade personalplancn har departementschefen funnit
vara i stort sett väl avvägd och kunna tjäna som underlag för anslagsäskanden.
Departementschefen förutsätter, att en närmare granskning av personalplanen
sker vid det årliga budgetarbetet, samt förordar, att tjänster successivt inrättas.
8 Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
Då det emellertid från bl. a. planeringssynpunkt är angeläget, att riksdagen
redan nu fattar principbeslut om ordinarie tjänster — dvs. professurer, laboraturer
(motsvarande) och lektorat — samt om tidsperioderna för inrättande av
sådana tjänster, förordar departementschefen att så sker. I samband härmed förklaiar
departementschef en att, om nagra för utbildningen mera väsentliga förändringar
i det redovisade programmet för intagningsökningen skulle inträffa,
justeringar i personalplanen givetvis kan bli aktuella.
Departementschefen föreslår, att vid medicinska fakulteten i Lund inrättas
tjänster enligt i huvudsak följande tidsordning.
Budgetåret 1965/66: En prosektur i histologi i Lund.
Budgetåret 1966/67: En professur i medicinsk kemi samt en laboratur i fysiologi,
båda i Lund.
Budgetåret 1967/68: En professur i virologi i Lund, en professur i klinisk kemi
i Malmö med samtidig indragning av laboraturen i ämnet, två professurer i
klinisk fysiologi, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, två prosekturer
i patologi, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, samt ett
universitetslektorat i farmakologi i Lund.
Budgetåret 1968/69: En professur i internmedicinskt specialämne i Malmö,
två professurer i kirurgiska specialämnen, av vilka den ena i Lund och den
andra i Malmö, samt en professur i ortopedi i Malmö.
Budgetåret 1969/70: En professur i klinisk epidemiologi och en professur i
rättsmedicin i Lund samt en professur i psykiatri, en professur i dermatovenereologi,
en professur i oftalmiatrik och en professur i oto-rhino-laryngologi,
samtliga i Malmö.
Budgetåret 1970/71: En professur i pediatrik i Malmö.
Professuren i medicinsk kemi samt laboraturerna (motsvarande) i histologi,
fysiologi och patologi bör enligt departementschefen vara gemensamma för medicinsk
och odontologisk undervisning och forskning.
Beträffande det villkorligt slutna avtalet angående Malmö allmänna sjukhus
anför departementschefen bl. a. följande.
Med hänsyn till att det måste innebära påtagliga fördelar för Malmö stad att
ett ökat utnyttjande av Malmö allmänna sjukhus för utbildningen och forskningen
kommer till stånd, vill jag fästa uppmärksamheten på att staden likväl
gjort anspråk på att det särskilda läkarlönebidraget alltjämt skall utgå för redan
lanspråktagna kliniker och anläggningar. Ett sådant bidrag kan enligt min mening
knappast betraktas som motiverat från andra än rent förhandlingsmässiga
synpunkter. Det återfinnes ej i andra jämförbara avtal som ingåtts under senare
ar- bortser från det förut nämnda avtalet om S:t Görans sjukhus, som innebär
ett fullföljande av det redan 1947 träffade s. k. sabbatsbergsavtalet. Med
hänsyn till innehållet i nu gällande avtal för Malmö allmänna sjukhus har det
emellertid tydligen inte varit möjligt att i förevarande sammanhang slopa detta
särskilda bidrag. På grund härav och då det framför allt från utbildningssynpunkt
är synnerligen angeläget, att ett nytt avtal, som tar sikte på den plane
-
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
9
rade ökade läkarutbildningen, ersätter gällande avtal beträffande sjukhuset,
finner jag mig icke böra motsätta mig ett godkännande av avtalet enbart på den
grunden, att särskilt läkarlönebidrag skall utgå även enligt det nya avtalet.
Jag vill emellertid i sammanhanget kraftigt understryka, att det särskilda läkarlönebidraget
måste betraktas såsom en övergångsanordning. Jag räknar således
inte med att — därest ett senare avtal kommer till stånd för tiden efter den
1 juli 1970 — ifrågavarande läkarlönebidrag också i fortsättningen skall komma
att utgå. Att jag är beredd att godtaga förevarande avtalsförslag i detta avseende
får icke heller tilläggas prejudicerande betydelse när det gäller framtida
uppgörelser angående upplåtelse av kommunala sjukvårdsanstalter för medicinsk
utbildning och forskning.
Departementschefen förklarar sammanfattningsvis att han anser sig böra,
ehuru med viss tvekan, tillstyrka att ifrågavarande avtal godkännes.
Utskottet. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har läkarutbildningsberedningen
framhållit, att de allmänna förutsättningarna för ökad läkarutbildning
i Lund vore mycket goda tack vare tillgången till två så stora och högt
specialiserade sjukhus som lasarettet i Lund och Allmänna sjukhuset i Malmö.
Beredningen har i sitt alternativ II — vilket av departementschefen förordats —
framlagt förslag om en ökad årlig intagning av studerande vid medicinska fakulteten
i Lund från 120 till 190 till de prekliniska kurserna samt från 100 till 180
till de propedeutiska och kliniska kurserna. Den prekliniska utbildningen och
undervisningen i de propedeutiska och kliniska ämnena farmakologi, allmän
bakteriologi, neurologi, neurokirurgi samt rättsmedicin skall enligt beredningen
även i fortsättningen förläggas helt till Lund liksom också huvuddelen av undervisningen
i de kliniska ämnena hygien och krigsmedicin. I fråga om den övriga
kliniska undervisningen förordar beredningen, att eleverna fördelas lika mellan
Lund och Malmö. Departementschefen har anslutit sig till beredningens ifrågavarande
förslag.
Utskottet vill för sin del framhålla, att utskottet är ense med departementschefen
om att det är synnerligen angeläget, att alla möjligheter tillvaratages att
utan dröjsmål vidga läkarutbildningskapaeiteten. Utskottet får härjämte understryka
vikten av ytterligare insatser på detta område. Departementschefen har
också uttalat, att han hade för avsikt att i annat sammanhang återkomma till
hithörande frågor. Utskottet tillstyrker bifall till vad departementschefen förordat
med avseende å ökad läkarutbildning i Lund och Malmö.
Emot vad departementschefen uttalat beträffande byggnadsåtgärder och personalorganisationen
har utskottet icke funnit något att erinra. Utskottet anser
sig emellertid böra framhålla, att utskottet liksom departementschefen förutsätter
att om några för utbildningen mera väsentliga förändringar i det av departementschefen
redovisade programmet för intagningsökningen skulle inträffa
justeringar i personalplanen kan bli aktuella.
Enligt beredningens tidsplan medger alternativ II, att den ökade intagningen
till de prekliniska studierna påbörjas höstterminen 1965 och till den propedeutiska
och kliniska utbildningen höstterminen 1967. Departementschefen finner
10
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
det angeläget att den planerade ökningen av utbildningskapaciteten snarast
kommer till stånd och framhåller, att det fortsatta planeringsarbetet därför bör
inriktas så, att den ökade intagningen kan påbörjas vid den av beredningen
angivna tidpunkten. Utskottet ansluter sig till vad departementschefen i detta
avseende anfört.
För närvarande är klinisk utbildning anordnad vid Malmö allmänna sjukhus
för 45 studerande årligen i vissa ämnen enligt ett av Kungl. Maj:t den 3 oktober
1952 godkänt avtal jämte vissa tilläggsavtal. Behovet av ett nytt avtal angående
ianspråktagande av sjukhuset för medicinsk utbildning har aktualiserats av det
av departementschefen förordade förslaget om ökad läkarutbildning vid medicinska
fakulteten i Lund. Det i propositionen framlagda avtalet, som villkorligt
träffats mellan å ena sidan kommissionen för förhandlingar om högre utbildning
i Lund och Malmö samt å andra sidan förhandlingsdelegerade för Malmö stad,
har utskottet liksom departementschefen ehuru med viss tvekan funnit sig böra
godtaga. Utskottet vill för sin del understryka departementschefens uttalande
om att det särskilda läkarlönebidraget, som skall utgå jämväl enligt det nya
avtalet, måste betraktas såsom en övergångsanordning och icke får tilläggas
prejudicerande betydelse när det gäller framtida uppgörelser angående upplåtelse
av kommunala sjukvårdsanstalter för medicinsk utbildning och forskning.
Vad departementschefen i övrigt i förevarande sammanhang anfört och förordat
har icke givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
LTnder åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen förordade förslag och
riktlinjer för utbyggande av läkarutbildningen vid medicinska
fakulteten i Lund;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat godkänna avtal
med Malmö stad angående Malmö allmänna sjukhus.
2:o) Ökad läkarutbildning i Stockholm. I skrivelse den 28 mars 1963 till
kanslern för rikets universitet har karolinska institutets lärarkollegium — efter
överläggningar med företrädare för vederbörande kommunala planeringsorgan
inom Stor-Stockholmsregionen — bl. a. framlagt förslag om anordnande redan
fr. o. m. hösten 1963 av ytterligare 40 nybörjarplatser per år vid institutets
teoretiska institutioner. Förslaget innebär, att den propedeutiska och kliniska
utbildningen för ifrågavarande studerande skall provisoriskt, fr. o. m. höstterminerna
1965 respektive 1966, anordnas vid sjukhus tillhörande Stockholms stad
och Stockholms läns landsting. Provisoriet har enligt förslaget begränsats till tio
intagningsårgångar, vilket innebär att — vid normal studiegång — den sista
intagningsårgången skulle avsluta sina licentiatstudier under läsåret 1978/79.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 april 1963 har kanslern tillstyrkt institutets
förslag. Statsverkets årliga kostnader vid full utbyggnad av ifrågavarande ut
-
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
11
bildning — vilka kostnader avser löner, materiel och omkostnader — har uppskattats
till ca 2,2 miljoner kr. Därtill kommer engångskostnader för anordnande
av lokaler — bl. a. en tillbyggnad till fysiologiska institutionen — och för viss
inredning och utrustning. Statens kostnader under nästa budgetår för löner,
materiel och omkostnader har beräknats till 123 000 kr. Därtill kommer engångskostnader
för inredning och utrustning, uppgående till 75 000 kr. Ifrågavarande
kostnader, alltså tillhopa 198 000 kr., avser åttonde huvudtiteln.
Formerna för den avsedda propedeutiska och kliniska utbildningen samt därmed
sammanhängande finansiella spörsmål har närmare övervägts vid överläggningar
mellan företrädare för berörda statsdepartement, Stockholms stad och
Stockholms läns landsting. Enighet har därvid nåtts om följande principöverenskommelse,
varvid förutsatts att denna senare skall utmynna i ett formligt avtal
mellan staten, å ena sidan, och Stockholms stad och Stockholms läns landsting,
å den andra. Nämnda överenskommelse innebär i huvudsak följande.
Stockholms stad och Stockholms läns landsting är beredda att ställa undervisningskliniker
till förfogande för ökad läkarutbildning i enlighet med det av
karolinska institutets lärarkollegium i skrivelse den 28 mars 1963 framlagda förslaget,
varvid följande förutsättes gälla:
1) Staten svarar för tillsättning, avlöning och pensionering av de personalkategorier
som upptages i lärarkollegiets kostnadsberäkningar, varvid staten icke
fordrar något bidrag från sjukvårdshuvudmännen till lönerna för de kliniska
amanuenserna. Sjukvårdshuvudmännen utbetalar i vanlig ordning arvode till
de kliniska lärarna för deras deltagande i sjukvården såsom biträdande överläkare.
2) Av sjukvårdshuvudmännen avlönade klinikchefer och annan läkarpersonal
vid de till undervisning upplåtna klinikerna anställes även fortsättningsvis enligt
sjukvårdslagens bestämmelser. Läkare, som anlitas för föreläsningar, examination,
kursledning och dylikt, uppbär ersättning härför av staten enligt därom
särskilt meddelade bestämmelser.
3) Sjukvårdshuvudmännen ställer till förfogande för undervisningen erforderliga
lokaler och utrustning ävensom andra nyttigheter och förbrukningsartiklar,
dock icke demonstrationsutensilier o. d. Kostnaderna för iordningställande och
utrustning av amanuens- och kandidatrum samt särskilda undervisningslaboratorier
skall dock bestridas av staten. Med utrustning till undervisningslaboratorier
avses — förutom möbler — instrument och andra inventarier av varaktig natur.
4) Sjukhusens lokaler, utrustning och personal får ej tagas i anspråk för
forskning utöver vad som normalt bedrives vid kommunala sjukhus.
5) Från och med den 1 juli 1970 skall staten för utnyttjandet av sjukvårdshuvudmännens
kliniker för här avsedd utbildning utbetala ersättning efter — i
tillämpliga delar — de grunder som då gäller för kommunala undervisningssjukhus
i allmänhet.
6) Förevarande överenskommelse får ej i något avseende ges prejudieerande
betydelse.
12
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
Departementschefen uttrycker sin tillfredsställelse över de ökade möjligheter
som genom ifrågavarande förslag erbjudes att ytterligare öka läkarutbildningskapaciteten
samt framhåller att det tillskott av lärarkrafter, som ökningen av
den prekliniska utbildningskapaciteten kräver, begränsas till kategorien forskarassistenter
och lägre befattningshavare. Vad gäller ökningen av den propedeutiska
och kliniska utbildningskapaciteten — som avses bli etablerad i första hand
vid Södersjukhuset — erfordras för undervisningen, såvitt avser statliga befattningar,
högst tjänstetypen klinisk lärare och klinisk amanuens.
Enligt departementschefens mening innebär det framlagda förslaget, att en
mycket snabb väg att åstadkomma en kapacitetsökning anvisats. Utbildningen
av de 40 medicine studerande per år igångsättes redan hösten 1963. Utbildningskostnaderna
per studerande kommer dessutom att bli relativt sett mycket låga.
Departementschefen förordar, att anordningar vidtages för att den avsedda
ökningen av utbildningskapaciteten under den angivna tidsperioden skall komma
till stånd, samt förklarar, att han anser sig kunna i huvudsak godtaga de kostnadsberäkningar
som redovisats. Vidare föreslår departementschefen att Kungl.
Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att, i huvudsaklig överensstämmelse
med de uppdragna riktlinjerna för anordnande av den propedeutiska och kliniska
utbildningen, träffa avtal med vederbörande kommunala huvudmän om
formerna m. m. för ifrågavarande utbildning. Vad beträffar statsverkets kostnader
för nästa budgetår, avseende i huvudsak undervisningen i anatomi och
histologi, förordar departementschefen dels att vederbörliga förslagsanslag till
avlöningar och omkostnader vid karolinska institutet får anlitas och överskridas
för ifrågavarande ändamål, dels att till Kungl. Maj:ts disposition stående anslag
för övriga med läkarutbildning sammanhängande utgiftsändamål får användas i
erforderlig utsträckning.
Det bör ankomma på vederbörande universitetsmyndigheter att för budgetåret
1964/65 och därefter följande budgetår i sina reguljära förslag till anslagsäskanden
anmäla de anslagsfrågor m. m. som betingas av det av departementschefen
förordade förslaget.
Utskottet. I likhet med departementschefen vill utskottet uttrycka sin tillfredsställelse
över de möjligheter att öka läkarutbildningskapaciteten i Stockholm,
som innefattas i ovannämnda av departementschefen tillstyrkta förslag.
Förslaget innebär anordnande redan fr. o. m. hösten 1963 av ytterligare 40 nybörjarplatser
vid karolinska institutet samt att den propedeutiska och kliniska
utbildningen för ifrågavarande studerande skall provisoriskt fr. o. m. höstterminen
1965 respektive 1966 anordnas vid sjukhus tillhörande Stockholms stad och
Stockholms läns landsting. Provisoriet har föreslagits begränsat till tio intagningsårgångar
(den sista intagningsårgången skulle avsluta sina licentiatstudier
under läsåret 1978/79). Utskottet tillstyrker att anordningar vidtages i syfte att
den avsedda ökningen av utbildningskapaciteten under den angivna tidsperioden
kommer till stånd. I detta sammanhang vill utskottet emellertid fästa upp
-
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
13
märksamheten vid önskvärdheten av att erforderliga åtgärder i största möjliga
utsträckning vidtages i syfte att nu kvarstående köer till olika kurser vid den
medicinska utbildningen i Stockholm avarbetas.
Emot de redovisade kostnadsberäkningarna för genomförande av den ökade
utbildningskapaciteten i Stockholm har utskottet icke något att erinra.
Utskottet förordar, att Kungl. Maj:t erhåller riksdagens medgivande att, i
huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen angivna riktlinjer,
träffa avtal med vederbörande kommunala huvudmän om formerna m. m. för
ifrågavarande utbildning. Utskottet har icke något att erinra mot vad departementschefen
föreslagit med avseende å bestridande av statsverkets kostnader för
nämnda utbildning under nästa budgetår.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,
att riksdagen må
a) godkänna av departementschefen förordade förslag och
riktlinjer för utbyggande av läkarutbildningen vid karolinska
mediko-kirurgiska institutet i Stockholm;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen förordat träffa avtal med
Stockholms stad och Stockholms läns landsting angående anlitande
av kommunala sjukhus för läkarutbildning;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, på sätt departementschefen
förordat, disponera vissa anslag för ökning av läkarutbildningskapaciteten
i Stockholm.
Stockholm den 14 maj 1963
På statsutskottets vägnar:
ERNST V. STAXÄNG
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet har närvarit
från första kammaren: herrar Näsström, Gillström, fröken Andersson,
herrar Einar Persson, Birger Andersson, Ivar Johansson, Bergman, Axel Johannes
Andersson, Fritz Persson, Rikard Svensson, fru Wallentheim, herrar Bengtson,
Edström, Kaijser och Källqvist; samt
från andra kammaren: herrar Staxäng, Petterson i Dcgerfors, Gustafsson i
Stockholm, Karlsson i Olofström, Svensson i Stenkyrka, Blidfors, Nilsson i
Göingegårdcn, Eliasson i Sundborn, Mellqvist, fru Lcwén-Eliasson, herr Svensson
i Ljungskile, fröken Olsson, herrar Gustafsson i Skellefteå, Fagerlund och
Källstad.
14
Statsutskottets utlåtande nr 112 år 1963
Särskilt yttrande
av herrar Axel Johannes Andersson, Edström, Källqvist, Svensson i Ljungskile,
Gustafsson i Skellefteå och KäRstad, vilka anfört följande.
»Mot bakgrunden av den radande läkarbristen, vilken med nuvarande utbildningskapacitet
beräknas öka ytterligare, är den förstärkning av utbildningskapaciteten
som föreslås i förevarande proposition självklart nödvändig men otillräcklig.
Propositionsförslaget innebär en utökning av intagningen vid de nuvarande
medicinska fakulteterna i Lund-Malmö och Stockholm. Möjligheterna att
genom en fortsatt ökad intagning vid de nuvarande medicinska fakulteterna höja
utbildningskapaciteten i den omfattning, som är nödvändig för att inom en översiktbar
framtid övervinna bristen på läkare, är emellertid begränsade på grund
av att den kliniska utbildningen i anslutning till de nuvarande fakulteterna enligt
sakkunnigas mening inte kan i någon större omfattning ytterligare utvidgas
kapacitetsmässigt utan skada för utbildningens kvalitet. Den mera väsentliga
förstärkning av läkarutbildningskapaciteten som är nödvändig kan därför endast
lösas genom inrättandet av nya medicinska fakulteter. Förslag härom har framförts
i de i januari väckta likalydande motionerna I: 330 och II; 388. I dessa har
bl. a. föreslagits att riksdagen skulle fatta principbeslut om en ny medicinsk högskola
för i första hand klinisk undervisning och forskning med förläggning förslagsvis
i Linköping-Norrköping eller Örebro och om omedelbar planläggning av
ytterligare en sådan högskola samt uppdraga åt Kungl. Maj:t att igångsätta och
snarast möjligt slutföra förhandlingar med vederbörande sjukvårdshuvudmän.
Enligt var mening borde utskottet ha upptagit nyssnämnda motionsyrkanden
till behandling i samband med förevarande proposition.»